Bet. 1997/98:LU4

Lagutskottets betänkande

1997/98:LU04

Företagshypoteks ställning efter avregistrering av aktiebolag

Innehåll

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1997/98

LU4

Propositionen

I proposition 1997/98:22 föreslår regeringen (Justitiedepartementet) - efter

hörande av Lagrådet - att riksdagen antar det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

Lagförslaget har intagits som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Riksdagen beslutade i juni 1994 att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital i

privata aktiebolag skulle höjas från 50 000 kr till 100 000 kr. De nya

reglerna i aktiebolagslagen (1975:1385) trädde i kraft den 1 januari 1995

(prop. 1993/94:196, bet. LU32, rskr. 422, SFS 1994:802). Enligt punkt 6 i

övergångsbestämmelserna skall ett aktiebolag vars aktiekapital understiger

100 000 kr, och som inte före utgången av år 1997 har anmält beslut om höjning

av aktiekapitalet till minst 100 000 kr, avregistreras och därmed anses

upplöst. Sedan bolaget har avförts ur aktiebolagsregistret svarar aktieägarna,

styrelseledamöterna och den verkställande direktören solidariskt för bolagets

förpliktelser. För en aktieägare som inte har varit styrelseledamot eller

verkställande direktör gäller dock detta ansvar endast i förhållande till hans

eller hennes andel i aktiekapitalet. Det avregistrerade bolagets tillgångar

övergår till aktieägarna, och dessa inträder i bolagets ställe som part i de

avtal som bolaget har slutit med tredje man. I den mån bolaget enligt lag

eller annan författning har varit skyldigt att vidta åtgärd eller lämna

uppgift skall detta i stället fullgöras av styrelsen.

Enligt uppgift från Patent- och registreringsverket hade i juni 1997 omkring

130 000 aktiebolag med ett aktiekapital understigande 100 000 kr ännu inte

vidtagit några åtgärder med anledning av de nya reglerna om lägsta tillåtna

aktiekapital.

Regler om företagsinteckning och företagshypotek finns i lagen (1984: 649)

om företagshypotek. En näringsidkare som vill upplåta företagshypotek i sin

näringsverksamhet har rätt att få inskrivning i verksamheten av ett visst

penningbelopp (företagsinteckning). Bevis om inskrivningen kallas

företagshypoteksbrev. Ett företagshypotek upplåts genom att näringsidkaren

överlämnar företagshypoteksbrevet som säkerhet för en fordran. Hypoteket

gäller med vissa undantag i näringsidkarens lösa egendom i den mån egendomen

hör till den intecknade verksamheten. Företagshypoteket, som är en form av

företrädesrätt, medför bl.a. särskild förmånsrätt enligt 5 § förmånsrättslagen

(1970:979) och berättigar till betalning ur hypoteksegendomen i konkurs eller

vid utmätning.

I den nu aktuella propositionen behandlas frågan om vad som skall gälla

beträffande den förmånsrätt som följer med företagshypoteket efter ett

aktiebolags upplösning enligt de ovan redovisade övergångsbestämmelserna i

aktiebolagslagen. Enligt regeringen talar övervägande skäl för att ett

företagshypotek inte kan göras gällande när det aktiebolag som upplåtit

företagshypoteket har avregistrerats. I propositionen föreslås lagregler vars

syfte är att skydda borgenärerna i dessa fall.

När egendom i vilken företagshypotek gäller övergår från ett aktiebolag

till dess aktieägare på grund av att bolaget har upplösts, skall en borgenär

som har företagshypotek i bolagets verksamhet till säkerhet för sin fordran

under en övergångstid behålla den förmånsrätt i egendomen som följer med

företagshypoteket, s.k. förföljelserätt. Detsamma skall gälla om egendomen

förs vidare från aktieägarkollektivet till ett handelsbolag eller ett

aktiebolag som aktieägarna i det upplösta aktiebolaget är delägare i eller

till en ekonomisk förening som de är medlemmar i. Denna rätt skall upphöra om

borgenären inte inom sex månader från det att han underrättades om

avregistreringen och senast arton månader efter avregistreringen väcker talan

mot den som har övertagit verksamheten om betalning ur egendomen samt

underrättar inskrivningsmyndigheten om detta. Borgenären skall vidare ha rätt

att söka betalning ur egendomen trots att fordran inte är förfallen till

betalning. Lag-ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet har för

sin del ingen erinran mot förslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

aktiebolagslagen (1975:1385).

Stockholm den 21 oktober 1997

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad

(s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg

(m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel (m), Bengt Harding

Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s),

Tomas Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp) och Birgitta Carlsson (c).

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)