Bet. 1997/98:NU1

Näringsutskottets betänkande

1997/98:NU01

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

NU1

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1997/98:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller utgiftsområde

24 Näringsliv förutom momenten 3, 6, 9 och 10,

dels - helt eller delvis - 22 motioner från allmänna motionstiden.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av

företrädare för Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Sveriges Rese-

och Turistråd AB och Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation.

En skrivelse har inkommit från Turismtinget i Värmland. Vidare har - inom ramen

för utskottets arbete med uppföljning och utvärdering - en rapport avseende

statens stöd till forskning och utveckling av IT inom det näringspolitiska

området presenterats för utskottet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 1998

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Likaså tillstyrks övriga här aktuella förslag

till riksdagsbeslut som regeringen framlägger under detta utgiftsområde, dock

med en mindre ändring i ett av regeringens lagförslag. Vidare föreslår

utskottet en lagändring som konsekvens av ett av regeringen framlagt

lagförslag. Utskottet redovisar i betänkandet sin syn på hur näringspolitiken

bör inriktas och utformas. Motioner med förslag om andra anslag än vad

regeringen föreslagit avstyrks av utskottet.

I en reservation framlägger Miljöpartiet de grönas företrädare förslag

beträffande ett antal anslag inom utgiftsområdet som sammantaget innebär att

den av riksdagen fastställda ramen på 2 698 miljoner kronor för utgiftsområdet

underskrids med 193 miljoner kronor; minskade anslag föreslås för NUTEK:s

förvaltningskostnader, turistfrämjande, teknisk forskning och utveckling,

rymdverksamhet, bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien och

investeringsfrämjande, medan ökade anslag förordas för småföretagsutveckling,

stöd till kooperativ utveckling och stöd till konsumentorganisationer.

Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Vänsterpartiet och Kristdemokraterna deltar inte i beslutet om anslag. De

erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag som framlagts av respektive

parti.

Utskottet behandlar också några motionsyrkanden som tar upp frågor i

anslutning till de aktuella anslagen - dock utan att innehålla förslag om

ändrade anslag. Motionerna avstyrks i berörda delar, men följs upp i ett

avseende - kvinnliga affärsrådgivare - i en reservation (c).

Propositionen

I proposition 1997/98:1 föreslås under utgiftsområde 24 Näringsliv att

riksdagen

1. godkänner sammanslagningen av Sveriges geologiska undersökning och Statens

oljelager i enlighet med vad regeringen förordar (anslag A 9),

2. bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten tillhörig fast

egendom under Sveriges geologiska undersöknings förvaltning i enlighet med vad

regeringen förordar (anslag A 9),

4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:985) om handel

med ädelmetallarbeten (lagförslaget återges i bilaga 3),

5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om

teknisk kontroll (lagförslaget återges i bilaga 3),

7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om

revisorer (lagförslaget återges i bilaga 3),

8. bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling, som

inberäknat löpande avtal och beslut, innebär utgifter om högst 575 miljoner

kronor under budgetåret 1999, högst 500 miljoner kronor under budgetåret 2000,

högst 425 miljoner kronor under budgetåret 2001 och högst 130 miljoner kronor

under budgetåret 2002 (anslag D 1),

11. bemyndigar regeringen att för rymdverksamhet åta sig nya ekonomiska

förpliktelser som innebär utgifter efter år 1998 uppgående till högst 338,1

miljoner kronor (anslag D 3),

12. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1975:85) med

bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor

(lagförslaget återges i bilaga 3),

13. godkänner att regeringen sluter nytt avtal med Sveriges Allmänna

Exportförening och Sveriges exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som sägs under avsnitt E 2 Exportfrämjande verksamhet,

14. medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier till

ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie garantisystemet

(anslag E 3),

15. medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier till

ett belopp av högst 3 000 000 000 kr för investeringar i utlandet (anslag E 3),

16. bemyndigar regeringen att besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad

upplåningsrätt i Riksgäldskontoret (anslag E 3),

17. bemyndigar regeringen att reglera Exportkreditnämndens garantigivning i

kris- och krigslägen, både avseende import till och export från Sverige med

utgångspunkt från Exportkreditnämndens förslag,

18. bemyndigar regeringen att i kris- och krigslägen besluta hur stor del av

den ordinarie garantiramen som skall få disponeras för garantigivningen i kris-

och krigslägen,

19. bemyndigar regeringen att besluta i frågor rörande förvärv av 10 % av

aktiekapitalet och röstetalet för samtliga aktier i ett bolag, till vilket

förvaltningen i Sverige av det nordiska miljömärkningssystemet och EU:s

miljömärkningsordning avses överföras (anslag F 7),

20. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv

enligt uppställning i bilaga 1.

Moment 3 om lagändring avseende Patentbesvärsrätten och moment 6 om ändring av

lagen om försvarsuppfinningar har näringsutskottet överlämnat till lagutskottet

(se bet. 1997/98:LU5). Momenten 9 och 10 om bemyndiganden inom ramen för en

nationell IT-strategi, jämte berörda yrkanden i motionerna 1997/98:N282 (m) och

1997/98:N274 (kd), kommer näringsutskottet att behandla vid ett senare

tillfälle.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1997/98:Fi205 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (15) att riksdagen

hos regeringen begär förslag om en förstärkning av Konkurrensverket i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1997/98:N213 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

avbryta deltagandet i Cassiniprojektet genom ESA,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

agera på internationell nivå för att avbryta Cassiniprojektet.

1997/98:N214 av Jan Bergqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla

Konkurrensverket till en myndighet med ett bredare perspektiv på konkurrens,

effektivitet och välfärd.

1997/98:N235 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

införa kriterier i Exportkreditnämndens riktlinjer som tar hänsyn till miljö

och strukturförändringar, en helhetssyn, för godkännande av

exportkreditgarantier,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

omgående avbryta stöd till dumpning av miljövidriga produkter och energisystem.

1997/98:N238 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om exportfrämjande åtgärder samt

behovet av att utrikesmyndigheternas tid för exportfrämjande verksamhet ökar.

1997/98:N242 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

Turistrådets uppdrag att ge en samlad bild av Sverige som ett natur- och

kulturland,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stärkt

stöd åt Turistrådets internationella marknadsföring.

1997/98:N243 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk varvsindustri.

1997/98:N247 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

fortsatta medel till kvinnliga företagsrådgivare,

18. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

statligt stöd till mindre företags exportsatsningar.

1997/98:N250 av Tomas Eneroth och Martin Nilsson (båda s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

översyn av regelverket för Konkurrensverket.

1997/98:N252 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

fortsätta anslå medel till nätverksbanker inom ramen för

småföretagsutvecklingen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

sprida nätverksbanker till hela Sverige,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

anslå 4 miljoner kronor till forskning om kvinnors företagande,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

anslå 4 miljoner kronor till nätverksbanker.

1997/98:N254 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar,

över nytt anslag under utgiftsområde 24 för budgetåret 1998, att anslå 80

miljoner kronor för att möjliggöra stöd till nybyggnation av fartyg vid svenska

varv i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:N255 av Ann-Kristine Johansson och Lisbeth Staaf-Igelström (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kooperativa utvecklingscentrum.

1997/98:N259 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 [med

förändringar enligt förslag i tabellen på följande sida (mkr)],

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 för åren 1999 och 2000 [med

förändringar enligt förslag i tabellen på följande sida (mkr)],

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

|Anslag |Regeringens förslag |Anslagsförändring|

--------------------------------------------------------

| |1998 |1999 |2000 |1998|1999|2000|

--------------------------------------------------------

|Totalt |2 698 |2 590 |2 572 |(193|(204|(205|

--------------------------------------------------------

|A 1 Närings- och | | | | | | |

|teknikutvecklingsver-| | | | | | |

|ket: |208,4 |214,5 |220,9 |(33 |(33 |(33|

|Förvaltningskostn.| | | | | | |

--------------------------------------------------------

|A 2 | | | | | | |

|Småföretagsutveckling|134,1|134,1|134,1 |+40 |+40 |+40|

--------------------------------------------------------

|A 3 Stöd till | | | | | | |

|kooperativ | 16,5 | 16,5 | 16,5 |+9 |+9 |+9|

|utveckling | | | | | | |

--------------------------------------------------------

|A 4 | 80,1 | 81,9 | 83,8 |(50 |(60 |(60|

|Turistfrämjande | | | | | | |

--------------------------------------------------------

|D 1 Teknisk | | | | | | |

|forskning och |673,0 |686,4 |700,3 |(90 |(90 |(90|

|utveckling | | | | | | |

--------------------------------------------------------

|D 3 |524,0 |535,1 |547,0 |(30 |(30 |(30|

|Rymdverksamhet | | | | | | |

--------------------------------------------------------

|D 5 Bidrag till | | | | | | |

|Ingenjörsvetenskapsakade-|| | | | | |

|mien | 5,4 | 5,4 | 5,4 |(2 |(2 |(2|

--------------------------------------------------------

|E 5 | | | | | | |

|Investeringsfrämjande|39,2|40,1 | 41,0 |(39 |(40 |(41|

--------------------------------------------------------

|F 5 Stöd till | | | | | | |

|konsumentorganisationer|4,1|4,1 | 4,1 |+2 |+2 |+2|

--------------------------------------------------------

3. med avslag på regeringens förslag, bemyndigar regeringen att under år 1998

låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk

forskning och utveckling, som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär

utgifter om högst 485 miljoner kronor under budgetåret 1999, högst 410 miljoner

kronor under budgetåret 2000, högst 345 miljoner kronor under budgetåret 2001

och högst 40 miljoner kronor under budgetåret 2002 (anslag D 1),

4. med avslag på regeringens förslag, bemyndigar regeringen att för

rymdverksamhet åta sig nya ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter efter

år 1998 uppgående till högst 248,1 miljoner kronor (anslag D 3).

1997/98:N265 av Marie Engström m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet

av ekonomisk rådgivning i kommunerna,

2. till F 2 Konsumentverket för budgetåret 1998 anvisar 20 000 000 kr utöver

vad regeringen föreslagit eller således 67 896 000 kr.

1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandet (21) att

riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar

anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning (tkr):

-------------------------------------------------------

|Anslag | Regeringens |Anslagsförändring|

| | förslag | |

-------------------------------------------------------

|A 2 | 134 062 | + 20 000|

|Småföretagsutveckling| | |

-------------------------------------------------------

|A7 Kostnader för | | |

|omstrukturering av | 25 000 | (25 000|

|vissa statligt ägda | | |

|företag, m.m. | | |

-------------------------------------------------------

|C 2 | 3 473 | +3 000|

|Konkurrensforskning | | |

-------------------------------------------------------

|D 1 Teknisk | | |

|forskning och | 672 953 | +110 000|

|utveckling | | |

-------------------------------------------------------

|D 4 Bidrag till | | |

|Stiftelsen Sveriges | | |

|teknisk-vetenskap- | 29 892 | +2 000|

|liga | | |

|attachéverksamhet | | |

-------------------------------------------------------

|F 2 Konsumentverket | 67 876 | (3 000|

-------------------------------------------------------

|Nytt anslag: | 0 | +250 000|

|Hushållstjänster | | |

-------------------------------------------------------

|Totalt | 933 256 | +337 000|

-------------------------------------------------------

1997/98:N282 av Karin Falkmer m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

7. beslutar att under anslaget A 1 Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 24 anvisa ett anslag om

286 355 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. avslår regeringens förslag om medel till stöd för kooperativ utveckling i

enlighet med vad som anförts i motionen,

9. avslår regeringens förslag om medel till omstrukturering av vissa statligt

ägda företag m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. beslutar att under anslaget C 2 Konkurrensforskning inom utgiftsområde 24

anvisa ett anslag om 4 473 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. beslutar att under anslaget D 1 Teknisk forskning och utveckling inom

utgiftsområde 24 anvisa ett anslag om 782 953 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

12. beslutar att under anslaget D 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-

vetenskapliga attachéverksamhet inom utgiftsområde 24 anvisa ett anslag om 31

892 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. beslutar att under anslaget F 2 Konsumentverket inom utgiftsområde 24

anvisa ett anslag om 57 876 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:N288 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk varvsindustri.

1997/98:N290 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av

statlig verksamhet till Västerås.

1997/98:N306 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) såvitt gäller

yrkandet (5) att riksdagen med följande förändringar i förhållande till

regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

uppställning (tkr):

-------------------------------------------------------

|Anslag |Regeringens|Anslags-|

| | förslag |förändring|

-------------------------------------------------------

|A7 Kostnader för | 25 000 | (25 000|

|omstrukturering av vissa | | |

|statligt ägda företag, m.m. | | |

-------------------------------------------------------

|A 2 Småföretagsutveckling | 134 062 |+136 000|

-------------------------------------------------------

|C 1 Konkurrensverket | 62 106 | +4 000|

-------------------------------------------------------

|C 2 Konkurrensforskning | 3 473 | +1 000|

-------------------------------------------------------

|D 4 Bidrag till Stiftelsen | 29 892 | +2 000|

|Sveriges teknisk-vetenskapliga | | |

|attachéverksamhet | | |

-------------------------------------------------------

|Totalt | 2 698 |+118 000|

-------------------------------------------------------

1997/98:N312 av Johan Lönnroth m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under

avsnitten Bygg mer och Varvsnäringen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under

avsnittet Åtgärder långsiktigt - Såddfinansiering,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under

avsnittet Åtgärder långsiktigt - Turistfrämjandet,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kooperativ,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknisk

forskning och utveckling,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NUTEK:s

förvaltningsanslag,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

Konsumentverket,

11. med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar

anslagen under utgiftsområde Näringsliv enligt vad som sägs i motionen och

enligt uppställningen (tkr):

-------------------------------------------------------

|Anslag | Regeringens |Anslagsförändring|

| | förslag | |

-------------------------------------------------------

|A 1 Närings- och | | |

|teknikutvecklingsverket:| | |

|Förvaltningskostnader| 208 355 | +26 000|

-------------------------------------------------------

|A 2 | 134 062 | +50 000|

|Småföretagsutveckling| | |

-------------------------------------------------------

|A 3 Stöd till | | |

|kooperativ | 16 500 | +6 500|

|utveckling | | |

-------------------------------------------------------

|A 4 Turistfrämjande | 80 096 | +20 000|

-------------------------------------------------------

|D 1 Teknisk | | |

|forskning och | 672 953 | +147 500|

|utveckling | | |

-------------------------------------------------------

|Nytt anslag | 0 | +80 000|

|Varvsstöd | | |

-------------------------------------------------------

|F 2 Konsumentverket | 67 876 | +20 000|

-------------------------------------------------------

|Totalt. | 2 698 330 | +350 000|

-------------------------------------------------------

1997/98:A273 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) såvitt

gäller yrkandena att riksdagen

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kvinnliga affärsrådgivare i varje kommun,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kooperativt företagande.

14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

halva småföretagsstödet bör riktas till kvinnor.

1997/98:A427 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) såvitt

gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att minst 50 % av ALMI-medel kommer kvinnor till del.

Utskottet

Inledning

Riksdagen fattade nyligen beslut om ramarna för de olika utgiftsområdena för år

1998 och om preliminära fördelningar av utgifterna på utgiftsområden för åren

1999 och 2000 (prop. 1997/98:1, bet. FiU1). Näringsutskottet har yttrat sig

över ramarna för utgiftsområde 21 Energi och 24 Näringsliv (1997/98: NU1y). Av

följande tabell framgår den fastställda ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv

för budgetåret 1998 samt preliminära nivåer för åren 1999 och 2000. Vidare

redovisas de avvikelser från denna ram som förordades i olika reservationer.

-------------------------------------------------------

|År Ram|

|Avvikelser från ramen (milj. kr) |

-------------------------------------------------------

| | | m | fp | v | mp | kd |

-------------------------------------------------------

|1998 |2 698 |+140 |+118 |+350 |(193 |+337 |

|1999 |2 590 |+140 |+124 | * |(204 |+487 |

|2000 |2 572 |+140 |+128 | * |(205 |+787 |

-------------------------------------------------------

* Det yrkades avslag på regeringens förslag om fördelning av utgifter på

utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.

I budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till riksdagsbeslut

beträffande utgiftsområde 24 i 20 punkter. Den sista punkten (20) innebär att

riksdagen för budgetåret 1998 föreslås anvisa anslagen under utgiftsområde 24

Näringsliv enligt en sammanställning i propositionen och där summan av anslagen

är 2 698 330 kr, dvs. den föreslagna ramen på (avrundat) 2 698 miljoner kronor.

Beslut om anslag inom ett utgiftsområde skall, enligt den nya budgetprocessen,

fattas genom ett beslut. De olika anslagen skall alltså fastställas i ett och

samma beslut.

Efter ett inledande avsnitt om mål- och resultatstyrning redovisas i det

följande regeringens förslag avseende de olika verksamheter som ingår i

utgiftsområde 24 och motsvarande förslag i aktuella motioner. De förslag som

framlagts i motionerna har dock som utgångspunkt en annan ram för

utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen nyligen

ställt sig bakom (se bilaga 1). Näringsutskottets ställningstagande redovisas

samlat i ett avslutande avsnitt.

Mål- och resultatstyrning

Riksdagen skall, enligt den nya budgetprocessen, i större utsträckning ägna sig

åt övergripande resultatstyrning och i mindre grad åt detaljreglering. En

förutsättning för detta är att regeringen på olika sätt - främst i

budgetpropositionen - lämnar en mål- och resultatredovisning till riksdagen.

Från riksdagens sida bör klargöras och ställas krav på vilken information som

regeringen bör tillhandahålla.

I ett inledande avsnitt under utgiftsområde 24 sägs att regeringen har inlett

ett arbete med att precisera mål av övergripande karaktär för utgiftsområdet

som grund för en förbättrad och mer relevant resultatredovisning till riksdagen

och att regeringen avser att lämna förslag om mål för utgiftsområdet i

budgetpropositionen för år 1999. Eftersom utgiftsområdet innehåller många

disparata verksamheter görs redovisningen av resultat under respektive

verksamhetsområde, påpekas det. Regeringen gör den sammanfattande bedömningen

att de övergripande målen för respektive verksamhet inom utgiftsområdet har

uppfyllts.

Under verksamhetsområdet näringspolitik redovisas i ett inledande avsnitt

under rubriken Resultatinformation utvecklingen av antal nya företag och antal

konkurser, utan att detta direkt kopplas till insatserna under

verksamhetsområdet. I övrigt redovisas översiktligt innehållet i de olika

insatser som görs på området näringspolitik.

Beträffande området teknologisk infrastruktur sägs i korthet i propositionen

att de verksamheter som redovisas inom detta verksamhetsområde har uppfyllt

sina övergripande mål.

I det inledande avsnittet om omfattning och ändamål under verksamhetsområdet

konkurrensfrågor sägs att en utvärdering av resultaten av det

konkurrensfrämjande arbetet inte medger att några närmare bedömningar görs

huruvida insatserna resulterat i ett allmänt sett ökat konkurrenstryck eller i

fråga om preciserade effekter i konsumentledet. Därtill är arbetet till sin

karaktär alltför långsiktigt och mångfacetterat. Det konstateras dock att

Konkurrenslagsutredningen i sitt betänkande Konkurrenslagen 1993(1996 (SOU

1997:20) gör bedömningen att verkningarna av den nuvarande konkurrenslagen i

huvudsak varit positiva. Beträffande konkurrensforskningen sägs att några

långtgående slutsatser inte kan dras, eftersom verksamheten är relativt ny.

Regeringen anser som helhet beträffande konkurrensfrågorna att ett

tillfredsställande resultat har uppnåtts. Negativt är dock de långa

handläggningstiderna och svårigheterna att bli av med den s.k. ärendebulk som

följde på konkurrenslagens ikraftträdande under budgetåret 1993/94. Detta har

också negativt påverkat möjligheterna att ägna resurser åt egna initiativ och

uppföljande verksamhet.

Från Närings- och handelsdepartementets sida har lämnats vissa kommentarer

avseende arbetet med uppföljning och resultatmätning av den konkurrensfrämjande

verksamhet som Konkurrensverket bedriver lämnats. Allmänt sett utgör denna

verksamhet inget lätthanterligt område när det gäller mål- och

resultatstyrning. Verksamheten innehåller inga inslag av mer ?mekanisk?

ärendehantering som i kvantitativa termer låter sig mätas på ett meningsfullt

sätt. Det är vidare förenat med stora svårigheter att i ett kortare perspektiv

härleda effekten på marknaden av gjorda insatser, eftersom effektkedjan från

utförd aktivitet till avsett utfall (konsumentnytta) ofta är lång och ständigt

?störs? av externa faktorer (t.ex. allmän prisutveckling, offentliga

ingripanden på det ekonomiska området, internationella trender och händelser

etc.).

Den strategi som för närvarande tillämpas för att löpande mäta den

konkurrensfrämjande verksamhetens resultat inriktas främst på de insatser som

görs inom ramen för Konkurensverkets lagtillämpande uppgifter, uppges det.

Genom att låta viktiga intressenter bedöma kvaliteten på verkets tjänster

erhålls en form av mått på utförda prestationer. Genom att följa tidsserier av

dessa mätningar går det att konstatera om verksamheten utvecklas i positiv

eller negativ riktning. Information av mer kvantitativ karaktär rörande antalet

avklarade ärenden, fördelningen på olika ärendekategorier etc. inhämtas också.

Sammantaget anses dessa olika indikatorer ge en rimlig möjlighet att bedöma

effektiviteten i verksamheten. Det framhålls också att det pågår en

vidareutveckling av arbetet på området, varvid bl.a. erfarenheter från de

nordiska grannländerna utnyttjas. För att få en uppfattning om övergripande

måluppfyllelse blir det dock nödvändigt att då och då företa bredare studier av

hur marknader och konkurrenstryck utvecklats i svensk ekonomi. Sådan

utvärderingar anses dock böra utföras av någon annan än myndigheten själv.

I det inledande avsnittet om omfattning och ändamål under verksamhetsområdet

teknisk forskning och utveckling sägs att målet för verksamhetsområdet är att

stärka näringslivets kompetensutveckling, konkurrenskraft och tillväxt och att

detta görs genom att en stor del av de näringspolitiska medlen anvisas till

teknisk forskning och utveckling. Några kommentarer om resultatbedömning görs

inte.

Under verksamhetsområdet utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

sägs i det inledande avsnittet om omfattning och ändamål i korthet att de

verksamheter som redovisas inom verksamhetsområdet har uppfyllt sina

övergripande mål.

Avsnittet om konsumentfrågor innehåller två inledande avsnitt, Omfattning och

ändamål (9.1) och Resultatbedömning och slutsatser (9.2). I det förstnämnda

avsnittet anges följande prioriteringar för år 1998:

- att konkretisera miljömålet inom konsumentpolitiken och ta fram en

åtgärdsinriktad handlingsplan på området konsumtion och miljö,

- att stärka konsumenternas ställning som marknadsaktörer, bl.a. genom

åtgärder för bättre prisinformation inom dagligvaruhandeln,

- att arbeta för att konsumenterna skall få en starkare ställning i EU.

Beträffande resultatbedömning sägs att denna görs utifrån de konsumentpolitiska

målen, nämligen att konsumenterna skall ha en stark ställning på marknaden, att

hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra

resurser effektivt, att konsumenternas hälsa och säkerhet skyddas samt att

sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas som minskar

påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.

För vart och ett av dessa fyra mål redovisas i propositionen hur de olika

myndigheter som agerar på området bidrar till måluppfyllelsen.

Utskottet vill i sitt ställningstagande till frågan om mål- och

resultatredovisning i budgetpropositionen inledningsvis framhålla den stora

betydelse en sådan redovisning har. Om riksdagens ändrade roll - mot mer

övergripande styrning i stället för detaljstyrning - skall få genomslag krävs

en förändring av regeringens sätt att rapportera till riksdagen. Generellt

gäller att regeringens redovisning måste vara mer konkret. Avgörande är härvid

att verksamhetsmål formuleras på ett sådant sätt att de blir möjliga att följa

upp. Detta innebär bl.a. att - utifrån de övergripande målen - ändamålsenliga

delmål måste formuleras.

Det främsta underlaget för regeringens - och riksdagens - resultatbedömning

är regleringsbrev och återrapportering i årsredovisningar. Utskottet vill

framhålla vikten av att regleringsbreven utformas på ett sådant sätt att

övergripande mål och delmål framgår på ett konkret sätt. Detta bildar

utgångspunkten för en meningsfull uppföljning och utvärdering.

När det gäller redovisningen i budgetpropositionen kan utskottet konstatera

att principerna för mål- och resultatredovisning varierar starkt mellan olika

områden och mellan olika anslag. På vissa områden är redovisningen relativt

fyllig och ansatsen ambitiös, medan den på andra områden är mer knapphändig.

Det bör därvid beaktas att förutsättningarna att göra resultatbedömningar

varierar; konkreta verksamhetsmål och ett avgränsat verksamhetsområde

underlättar resultatuppföljning.

Utskottet vill i detta sammanhang också nämna det arbete beträffande mål- och

resultatstyrning som utskottet bedriver inom ramen för utskottets arbetsgrupp

för uppföljnings- och utvärderingsfrågor (NUR). På uppdrag av utskottet - efter

förslag från NUR - har en uppföljning gjorts av statens stöd till forskning och

utveckling av IT inom det näringspolitiska området under åren 1993(1996. I

rapporten, som utarbetats av en utredare på riksdagens utredningstjänst och som

i början av år 1998 kommer att publiceras i serien Utredningar från riksdagen,

lämnas en redovisning av statens stöd till IT-forskningen samt beskrivs vilka

konkreta resultat som uppnåtts och i vilken utsträckning IT-satsningarna varit

framgångsrika. Dessutom belyses några problem som rör målformulering,

uppföljning, utvärdering och redovisning inom den näringspolitiska IT-

forskningen. Utan ställningstagande till slutsatserna i rapporten har utskottet

beslutat att översända denna till regeringen för kännedom.

Utskottets arbetsgrupp har också tagit initiativ till en förstudie avseende

ALMI Företagspartner AB och hur staten som ägare styr bolaget och följer upp

resultatet av verksamheten. Resultatet av denna förstudie beräknas kunna

presenteras i början av år 1998.

Enligt utskottets mening är det önskvärt att regeringen i nästa års

budgetproposition lämnar en mer konkret och tydlig mål- och resultatredovisning

än vad som görs i den förevarande budgetpropositionen. Likaså vill utskottet

understryka vikten av utformningen av regleringsbreven och målformuleringarna i

dessa.

Näringspolitik (A)

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (A 1)

Propositionen

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är central förvaltningsmyndighet

för frågor om näringslivets tillväxt och förnyelse. NUTEK:s verksamhet med

energifrågor överförs den 1 januari 1998 till den nya energimyndighet som då

inrättas. Verket svarar för statliga insatser för att främja teknisk forskning

och industriellt utvecklingsarbete, etablering och utveckling av små och

medelstora företag samt regional näringslivsutveckling efter förutsättningarna

i landets olika delar.

NUTEK skall fortsättningsvis ha följande uppgifter: fullgöra rollen som

nationell expert och stabsorgan, utöva nationell samordning, inneha nationellt

programansvar samt svara för rådgivning och företagsfinansiering. Som nationell

expert skall NUTEK kontinuerligt följa näringslivets utveckling, ha en bred

bevakning av näringspolitiken och granska hur politiska, ekonomiska och

regionala förändringar i omvärlden påverkar näringslivets villkor. Stabsrollen

innebär att NUTEK på regeringens uppdrag tar fram beslutsunderlag. NUTEK skall

vidare vara nationell samordnare för teknikpolitik inklusive teknisk forskning

och utveckling, innovationspolitik, regionalpolitik och småföretagspolitik. Det

nationella programansvaret skall ses mot bakgrund av NUTEK:s omfattande nätverk

som skapar goda förutsättningar för att initiera och genomföra tidsbegränsade

program som kräver en nationell kraftsamling genom samverkande centrala aktörer

och aktörer i olika landsdelar. Slutligen skall viss företagsinriktad

rådgivnings- och finansieringsverksamhet kunna bedrivas av NUTEK, om det är

motiverat med hänsyn till behov av nationell specialkompetens eller av andra

effektivitetsskäl.

Överväganden om NUTEK:s olika verksamhetsområden redovisas i anslutning till

respektive avsnitt, dvs. småföretagsutveckling, teknisk forskning och

utveckling samt under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling. Såväl

regeringens som Riksrevisionsverkets (RRV) uppfattning är att NUTEK:s

ekonomiska redovisning genomgått en klar kvalitetsförbättring i förhållande

till tidigare år.

Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till 208,4 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 1997/98:N290 (s) föreslås att NUTEK skall omlokaliseras till Västerås.

En sådan lokalisering kan bli ett viktigt och integrerat inslag i en strategi

för ökad tillväxt, sysselsättning och förnyelse i Sverige, anför motionärerna

och anser att betydande synergieffekter därmed skulle kunna tas tillvara. De

anger följande skäl för en lokalisering av NUTEK till Västerås och Västmanland:

förekomst av en teknikintensiv och expanderande högskola - dvs. Mälardalens

högskola, regionen är ett tekniker- och ingenjörstätt område, Asea Brown Boveri

AB (ABB) finns i Västerås, regionen har en industritradition,

pendlingsmöjligheterna är goda, infrastrukturen är väl utbyggd samt behovet av

ny sysselsättning i Västerås.

NUTEK bör tillföras 75 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att

behålla myndighetsuppgifterna inom energiområdet, anförs det i motion

1997/98:N282 (m). Moderata samlingspartiet anser att kärnkraften skall drivas

vidare samt att de av regeringen föreslagna bidragen till investeringar inom

energiområdet inte skall införas, sägs det i motionen. Detta minskar

omfattningen av myndighetsutövningen. Vid utskottsbehandlingen av

näringsutskottets yttrande (1997/98:NU1y) om utgiftsramar för energi och

näringsliv klargjorde företrädarna för Moderata samlingspartiet att ökade medel

för såddfinansiering (se vidare i det följande) felaktigt tagits upp under det

här aktuella anslaget, i stället för under anslaget till småföretagsutveckling

(A 2). I det berörda yrkandet (7) borde anslagsbeloppet således ha angetts till

283 355 000 kr.

Mot bakgrund av att Folkpartiet liberalerna avvisar inrättandet av en ny

energimyndighet föreslås i motion 1997/98:N306 (fp) att 118 miljoner kronor

skall föras över från utgiftsområde 21 Energi till NUTEK:s förvaltningsanslag

under utgiftsområde 24 Näringsliv, där den berörda verksamheten enligt

motionärernas uppfattning bör ligga. Den föreslagna anslagsöverföringen är

något mindre än regeringens förslag till anslag för energimyndigheten, eftersom

motionärerna anser att energiomställningsprogrammet skall genomföras i mindre

forcerad takt än vad regeringen har föreslagit. Vid utskottsbehandlingen av

näringsutskottets yttrande (1997/98:NU1y) om ramar för utgiftsområdena energi

och näringsliv klargjorde företrädaren för Folkpartiet liberalerna att av den

ökning av anslaget (A 2) Småföretagsutveckling som i den här aktuella motionen

tagits upp med 136 miljoner kronor bör 118 miljoner kronor tas upp under

anslaget (A 1) för NUTEK:s förvaltningskostnader.

I samband med att den nya energimyndigheten bildas föreslår regeringen att

NUTEK:s förvaltningsanslag skall minskas med 108 miljoner kronor och att 11

miljoner kronor skall sparas på anslaget, vilket sammantaget innebär 119

miljoner kronor, sägs det i motion 1997/98:N312 (v). Motionärerna har dock

noterat att NUTEK:s förvaltningsanslag minskas med 145 miljoner kronor mellan

åren 1997 och 1998, varför de anser att det ?fattas? 26 miljoner kronor. Om det

skulle röra sig om en felräkning hoppas motionärerna att detta skall rättas

till. För säkerhets skull föreslås dock i motionen att ytterligare 26 miljoner

kronor skall anvisas över A 1-anslaget för budgetåret 1998.

Det är ytterst bekymmersamt att ett så stort verk som NUTEK inte har som

målsättning att arbeta i Agenda 21:s anda, anförs det i motion 1997/98:N259

(mp). Det gör att motionärerna befarar att en stor del av de medel som beviljas

av NUTEK inte kommer att användas på ett sätt som gagnar ett kretsloppssamhälle

med resurshushållning och global solidaritet som mål. Så länge denna klara

inriktning inte ges för NUTEK:s arbete bör det vara möjligt att minska anslaget

med 33 miljoner kronor, anser motionärerna. Även för åren 1999 och 2000

förordas en minskning av anslaget med 33 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

I en av de här aktuella motionerna ifrågasätts om en felräkning gjorts vid

beräkningen av NUTEK:s förvaltningsanslag. Enligt vad utskottet inhämtat

innefattar beräkningen av anslaget flera steg än vad som kan läsas ut av

propositionstexten. Det rör sig om engångsvisa överföringar från anslaget

Åtgärder för effektivare energianvändning, ett allmänt produktivitets- och

effektivitetskrav som riksdagen beslutade om budgetåret 1994/95 och som avser

tre år, en generell besparing inom ramen för det s.k. konsolideringsprogrammet,

pris- och löneomräkning och pensionskostnader. Det belopp som därvid framkommer

har fördelats med två tredjedelar på NUTEK och med en tredjedel på den nya

energimyndigheten, varvid hela besparingen från den ekonomiska vårpropositionen

på 11 miljoner kronor lagts på NUTEK. Sammanfattningsvis kan konstateras att

det för en läsare av budgetpropositionen är omöjligt att utifrån den

föreliggande propositionstexten utläsa hur anslagsbeloppet för år 1998 har

beräknats.

Småföretagsutveckling (A 2)

Propositionen

Från anslaget täcks kostnader för dels verksamhet med information, rådgivning

och finansiering genom ALMI Företagspartner AB:s regionala utvecklingsbolag,

dels vissa centrala insatser på småföretagsområdet genom främst NUTEK, bl.a.

inom områdena internationalisering och innovationsfrämjande åtgärder. Syftet

med verksamheten är att underlätta utveckling och tillväxt inom

småföretagssektorn, så att antalet livskraftiga och växande företag ökar.

Regeringen förordar att verksamheten bedrivs enligt i huvudsak oförändrade

riktlinjer. Hitills har NUTEK kunnat använda amorteringar, räntor m.m. från den

s.k. såddfinansieringen till ny utlåning. Eftersom sådana inbetalningar, som

uppgår till ca 25 miljoner kronor årligen, fr.o.m. budgetåret 1998 kommer att

levereras in på inkomsttitel på statsbudgeten föreslås anslaget höjas med

motsvarande belopp. Därutöver skall anslaget tillföras 10 miljoner kronor för

rådgivning till kvinnliga företagare, i enlighet med vad som angetts i den

ekonomiska vårpropositionen.

I propositionen sägs allmänt att det är svårt att mäta effekterna av de

riktade statliga insatserna för att främja småföretagens utveckling. Regeringen

bedömer dock att verksamheten under den senaste verksamhetsperioden har

bedrivits med en lämplig inriktning och i en tillfredsställande omfattning och

redogör i propositionen för några aktiviteter som har bekostats med medel från

anslaget.

Regeringen föreslår ett anslag på 134,1 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Två typer av motioner har väckts rörande detta anslag, nämligen sådana som

tar upp frågan om medel till såddfinansieringen och sådana som rör kvinnors

företagande. I det följande redovisas motioner och vissa kompletterande

uppgifter uppdelat på dessa två verksamheter.

Motioner om verksamheten med såddfinansiering

I fem motioner föreslås ökade medel till verksamheten med såddfinansiering. I

motion 1997/98:N282 (m) föreslås att NUTEK skall tillföras 3 miljoner kronor

utöver regeringens förslag för verksamhet med såddfinansiering. Vid

utskottsbehandlingen av näringsutskottets yttrande (1997/98:NU1y) om

utgiftsramar för energi och näringsliv klargjorde, som tidigare nämnts,

företrädarna för Moderata samlingspartiet att de ökade medel för

såddfinansiering som föreslås i motionen felaktigt tagits upp under A 1-

anslaget, i stället för under A 2-anslaget. I motionen borde således A 2-

anslaget ha tagits upp med 137 062 000 kr.

En ökning av medlen till NUTEK:s såddfinansiering med 18 miljoner kronor

föreslås i motion 1997/98:N306 (fp). I det allra tidigaste skedet av en

företagsetablering kan offentliga insatser vara motiverade, anser motionärerna.

Ofta är det mycket svårt för en innovatör att skaffa det kapital som krävs för

att gå från idé till produktion. NUTEK:s innovationsfrämjande insatser genom

s.k. såddfinansiering har visat sig ge god samhällsekonomisk utdelning, anförs

det. Det finns exempel på flera framgångsrika, snabbväxande företag inom bl.a.

IT-branschen som på detta sätt fått sitt första startkapital. Vid

utskottsbehandlingen av näringsutskottets yttrande (1997/98:NU1y) om

utgiftsramar för energi och näringsliv klargjorde, som tidigare beskrivits,

företrädaren för Folkpartiet liberalerna att av den ökning av anslaget (A 2)

Småföretagsutveckling som i den här aktuella motionen tagits upp med 136

miljoner kronor bör 118 miljoner kronor tas upp under anslaget (A 1) för

NUTEK:s förvaltningskostnader. Resterande 18 miljoner kronor bör tillföras A 2-

anslaget.

Innovationsfrämjande verksamhet är ett område där staten på ett självklart

sätt bör gå in och stödja, anförs det i motion 1997/98:N312 (v). Ofta är en-

treprenören en tekniker med en idé där utfallet är relativt oklart. NUTEK:s

verksamhet med såddfinansiering kan då hjälpa till med ett mindre startkapital,

kontakter med andra tekniker, banker m.m., säger motionärerna. De anser inte

att den ordinarie kapitalmarknaden har den uthållighet och riskvillighet som

behövs för att tekniskt avancerade produkter skall nå marknaden. Den

genomsnittliga tiden för de berörda företagen att uppnå lönsamhet kan

uppskattas till åtta år, och i 20 % av fallen blir utfallet mycket lyckat med

nya produkter och nya arbetstillfällen med hög kunskapsnivå, säger

motionärerna. Som ett klassiskt exempel på ett lyckat projekt beskrivs när

gruppen som utvecklade läkemedlet Losec inte kunde fortsätta på grund av det

berörda företagets ovilja att investera mer och dåvarande Styrelsen för teknisk

utveckling (STU) i stället tog över finansieringen. Anslaget till

såddfinansiering har sakta men säkert dragits ned av regeringen, hävdar

motionärerna, som finner detta obegripligt och föreslår att 50 miljoner kronor

ytterligare skall tas upp under A 2-anslaget.

Också i motion 1997/98:N259 (mp) föreslås ökade medel till verksamheten med

såddfinansiering, en verksamhet som har visat sig vara en relativt framgångsrik

metod för att hjälpa nya företag att komma i gång. I motionen föreslås en

ökning av A 2-anslaget med 40 miljoner kronor för åren 1998, 1999 och 2000.

Denna ökning skall dock användas för att finansiera även ökade insatser rörande

kvinnors företagande - någon uppdelning på de två olika ändamålen görs inte i

motionen

I motion 1997/98:N274 (kd) föreslås slutligen en ökning av medlen till

verksamheten med såddfinansiering med 20 miljoner kronor. NUTEK har föreslagit

ökade resurser till denna verksamhet, men regeringen har inte gått NUTEK till

mötes i detta avseende, konstaterar motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter om såddfinansiering

Enligt regleringsbrevet för anslaget Småföretagsutveckling för budgetåret 1997

disponerar NUTEK 28 miljoner kronor för innovationsfrämjande åtgärder

(anslagspost 2). Denna anslagspost får täcka följande fyra delar: a) bidrag

till s.k. teknopoler för rådgivning m.m. åt teknikbaserade företag, b) bidrag

till Svenska Uppfinnareföreningen för att bekosta verksamhet med lokala

rådgivare för innovatörer m.m., c) bidrag till verksamhet vid regionala s.k.

produktråd för bl.a. bedömning av tekniska idéer samt rådgivning till enskilda

innovatörer och företag samt d) s.k. såddfinansiering i enlighet med

förordningen (1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt

utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet utöver de medel som tillförs i form

av amorteringar, royaltybetalningar m.m. Enligt uppgift från NUTEK disponerar

verksamheten med såddfinansiering 16,5 miljoner kronor av anslagsmedlen.

Dessutom disponeras återbetalningsmedel på 25 miljoner kronor. Slutligen har

verksamheten tillförts vissa förstärkningar från tidigare återbetalningar.

Sammantaget disponeras ca 50 miljoner kronor för verksamheten med

såddfinansiering under år 1997. Inom Regeringskansliet övervägs, enligt

uppgift, att i regleringsbrevet för budgetåret 1998 dela upp såddfinansiering

och övrigt stöd till innovationsfrämjande på två olika anslagsposter, i syfte

att bättre kunna följa upp verksamheten.

I budgetpropositionen redovisas att NUTEK har förordat att ytterligare 50

miljoner kronor skall anvisas under A 2-anslaget för att möjliggöra en

intensifierad verksamhet med såddfinansiering. Regeringen är inte beredd att

föreslå en sådan utökning, utan hänvisar till statens ägardirektiv till ALMI

Företagspartner AB från maj 1997. I dessa sägs beträffande såddfinansiering att

ALMI även i fortsättningen bör avsätta medel för att finansiera nya produkter i

tidiga utvecklingsskeden (s.k. såddfinansiering). Verksamheten bör bedrivas i

nära samverkan med teknikbrostiftelserna, Innovationscentrum och NUTEK, sägs

det vidare.

Motioner om kvinnors företagande

Centerpartiet anser att det i varje kommun bör finnas en kvinnlig

företagsrådgivare och att medel skall säkerställas för denna verksamhet, anförs

det i motion 1997/98:N247 (c). NUTEK har i uppdrag att arbeta för kvinnors

företagande och medel har anslagits till kvinnliga affärsrådgivare i inre stöd-

området, erinras det om i motionen. Kvinnliga rådgivare finns för närvarande i

flera kommuner, men om inte nya medel tillförs riskerar denna verksamhet att

försvinna, hävdar motionärerna. Finansieringen har hittills fördelats med en

tredjel på respektive NUTEK, berörda länsstyrelser och kommuner. I vissa

kommuner har en förlängning av verksamheten finansierats med EU-medel.

Erfarenheterna av verksamheten är mycket goda, anför motionärerna.

Också i motion 1997/98:A273 (c) begärs ett tillkännagivande om att det bör

finnas en kvinnlig affärsrådgivare i varje kommun. För att minska

arbetslösheten genom ökat företagande krävs att kvinnor får lika goda

förutsättningar som män att starta och driva företag, anför motionärerna och

menar att skillnader mellan mäns och kvinnors sätt att driva företag inte har

avspeglats i samhällets sätt att se på företagandet. Många insatser har varit

utformade utifrån de villkor som gäller för männen, hävdar motionärerna. De

hänvisar vidare till att de befintliga stödsystemen framför allt har utvecklats

inom regionalpolitiken. Fyrpartiregeringen gjorde stora satsningar på kvinnors

företagande - medel anslogs till bl.a. kvinnliga affärsrådgivare - säger

motionärerna. I motionen anförs vidare att uppdraget till landshövdingarna inom

ramen för småföretagsprogrammet att samordna de regionala åtgärderna bl.a.

måste resultera i att halva småföretagarstödet riktas till kvinnliga

företagare.

Minst 50 % av de lånemedel som ALMI disponerar bör komma kvinnor till del,

anförs det i motion 1997/98:A427 (c). Kvinnor i glesbygd och på landsbygden

vill ofta starta företag för att tillgodose behov av service och utkomst i

närområdet, säger motionärerna. Dessa kvinnor behöver stöd och hjälp med både

kunskaper och kapital. Berörda handläggare behöver också bättre kunskaper om

hur kvinnor startar och driver företag, anför motionärerna.

I motion 1997/98:N259 (mp) föreslås, som tidigare nämnts, en ökning av A 2-

anslaget med 40 miljoner kronor för åren 1998, 1999 och 2000. Ökningen är

avsedd bl.a. för stöd till projekt för kvinnliga nätverkskrediter.

En närmare precisering av hur de av Miljöpartiet de gröna föreslagna ökade

medlen till insatser för att främja kvinnors företagande avses användas lämnas

i motion 1997/98:N252 (mp). Där föreslås att 4 miljoner kronor skall avsättas

till forskning om kvinnors företagande och att 4 miljoner kronor skall anvisas

till verksamhet med nätverksbanker. Vidare föreslås att riksdagen skall göra

uttalanden om att verksamhet med nätverksbanker skall få fortsatta medel inom

ramen för verksamheten med småföretagsutveckling och om att sprida

nätverksbanker till hela Sverige. När det gäller nätverksbanker hänvisas till

en försöksverksamhet som bedrivits i Dalarna. Det som gör modellen unik är den

helhetssyn med koppling mellan finansiering, rådgivning och utbildning som

erbjuds, säger motionärerna. De menar att det är önskvärt att pröva

arbetsformen i större skala i hela Sverige för att samla ytterligare

erfarenheter av verksamheten. För att detta skall vara möjligt behövs ett

förnyat uppdrag och viss finansiering för ytterligare tre år, anför

motionärerna. De anser att 20 miljoner kronor för tre år är en rimlig summa för

ytterligare projekt med nätverksbanker och att 4 miljoner kronor skall anvisas

för ändamålet för år 1998. Vidare menar motionärerna att 4 miljoner kronor per

år bör anvisas så att ett pågående forskningsprojekt om kvinnor och företag kan

fortsätta.

Vissa kompletterande uppgifter om kvinnors företagande

Riksdagen avslog våren 1997 ett antal motioner, liknande de här aktuella, med

förslag om att på olika sätt främja kvinnors företagande (bet. 1996/97: NU10).

I betänkandet redovisades (s. 28) vilka åtgärder statsmakterna vidtagit för att

främja kvinnors företagande. NUTEK skall sålunda enligt sitt regleringsbrev

inom ramen för programmet Företagsutveckling lägga särskild vikt vid

möjligheterna att öka antalet kvinnliga företagare och stimulera

vidareutvecklingen av företag med kvinnliga ägare och ledare. I

regleringsbrevet anges vidare under programmet Regional utjämning och

utveckling att NUTEK skall sträva efter att de regionala utvecklingsinsatserna

kommer kvinnor och män till del i lika hög grad. NUTEK följer vidare

utvecklingen av nätverkskredit, som berörs i några av motionerna.

Beträffande de kvinnliga affärsrådgivarna, som tas upp i vissa av motionerna,

gäller att NUTEK genom ett regionalpolitiskt uppdrag har arbetat med denna

verksamhet sedan år 1993, först i 62 kommuner - som NUTEK gav finansiellt stöd

till. Senare har antalet kommuner utökats till 84, där NUTEK dock endast ger

finansiellt stöd till vissa. I övrigt tillhandahålls finansiellt stöd av

kommuner, länsstyrelser och länsarbetsnämnder. Ytterligare 27 kommuner i södra

Sverige har också infört kvinnliga affärsrådgivare. NUTEK samordnar vidare

rådgivarna på central nivå genom konferenser, utbildningar, elektroniskt

nätverk och en vetenskaplig utvärdering. NUTEK har nyligen lämnat en ansökan

till Arbetsmarknadsdepartementet om medel för att starta verksamhet med

kvinnliga affärsrådgivare i kommuner med särskilt hög kvinnoarbetslöshet.

Enligt statens ägardirektiv till ALMI skall bolaget sträva efter att aktivt

bedriva verksamhet med lån till kvinnliga företagare. För lån till kvinnliga

företagare har staten tillfört särskilda medel på sammanlagt 199 miljoner

kronor. Inklusive dessa medel har ALMI för denna verksamhet avsatt en medelsram

på totalt ca 400 miljoner kronor. Enligt uppgift hade ALMI den 31 oktober 1997

använt 323 miljoner kronor av den tillgängliga ramen. I augusti 1998 beräknas

hela ramen ha utnyttjats. Verksamheten kan komma att tillföras ytterligare

medel, sägs det i ägardirektiven. Flertalet ALMI-bolag har en särskilt utbildad

handläggare som arbetar med att koppla ihop kvinnliga företagare med erfarna

mentorer.

När det gäller yrkandet i en av motionerna om forskning kring kvinnors

företagande kan noteras att NUTEK i maj 1996 till Närings- och

handelsdepartementet överlämnade ett förslag till forskningsprogram om kvinnors

företagande (R 1996:32). I programmet avses följande sex projekt ingå:

Företagande som strategi att undkomma marginalisering, Kooperation och

franchising som kvinnliga organisationsformer, Omvandling av offentlig sektor

och kvinnors förflyttning, Familjeföretagandet som fenomen, Service och handel

som tillväxtgenerator samt Samspelet mellan kvinnors och mäns företagande.

Forskningsprogrammet är kostnadsberäknat till 4 miljoner kronor per år i fyra

år. Stiftelsen Forum för Småföretagsforskning tilldelades i maj 1996 14

miljoner kronor av Närings- och handelsdepartementet för ett flerårigt

forskningsprogram på området små och medelstora företag. Inom ramen för detta

program fattade stiftelsen i december 1996 beslut om att 2 miljoner kronor

skulle avsättas för det nyssnämnda forskningsprogrammet om kvinnors företagande

under det första året.

Stöd till kooperativ utveckling (A 3)

Propositionen

Anslaget disponeras för statsbidrag till kooperativ utveckling. Föreskrifter om

detta finns i förordningen (1993:569) om statsbidrag till kooperativ

utveckling. Statsbidrag kan ges dels till kostnadsfri information och

rådgivning om kooperativt företagande, dels till lokala kooperativa projekt.

Det övergripande målet är att stimulera en utveckling av kooperativa småföretag

genom att ge allmänheten tillgång till information och rådgivning om den

kooperativa företagsformen. Rådgivningen skall vara likvärdig med den som ges

om andra företagsformer. Merparten av stödet fördelas till 23 lokala

kooperativa utvecklingscentrum (LKU), sägs det i propositionen. Ytterligare ett

LKU - på Gotland - har dock nyligen bildats, varför det totala antalet numera

är 24. Kooperativa rådet (I 1983:G) fick i september 1997 en delvis ny

inriktning. Rådet skall vara regeringens rådgivande organ i kooperativa frågor

samt medverka vid genomförandet av olika insatser i syfte att stärka

utvecklingen av kooperativa företag för att därigenom skapa nya

arbetstillfällen. Bland övriga uppgifter för rådet ingår att främja forskning,

bl.a. om kooperationens samhällsekonomiska betydelse.

Riksdagen beslöt våren 1997, efter förslag i den ekonomiska vårpropositionen,

om ökade medel med 10 miljoner kronor till främjande av kooperativt företagande

fr.o.m. år 1998. Regeringen har mot bakgrund härav uppdragit åt Statskontoret

att föreslå principer för fördelning av statsbidraget och vilka krav som bör

ställas på det kooperativa rådgivningssystemet. Av rapporten från Statskontoret

- Stöd till kooperativ utveckling (1997:17) - framgår bl.a. att verksamheten

vid LKU under år 1996 omsatte 39 miljoner kronor, varav knappt en femtedel

utgjordes av statsbidrag. Genom stöd från LKU bildades under år 1996 drygt 350

nya kooperativ med totalt ca 900 nya arbetstillfällen. Statsbidragets andel av

kostnaderna var i genomsnitt 19 000 kr per nytt kooperativ och 7 000 kr per

arbetstillfälle.

Regeringen ser som sin mest prioriterade uppgift att underlätta skapandet av

nya arbetstillfällen. Statskontorets rapport visar att intresset för

kooperativt nyföretagande är stort och att nya arbetstillfällen kan skapas till

en låg kostnad för staten. Regeringen anser att det är viktigt att stärka

kunskapsbildningen om den kooperativa företagsformen samt att öka kunskaperna

om kooperativt företagande hos myndigheter och andra organ som har till uppgift

att stödja nyföretagande. Regeringen menar vidare att statsbidraget till

kooperativ utveckling bör koncentreras till kostnadsfri information och

rådgivning och avser att besluta närmare om stödets fördelning efter beredning

av Statskontorets förslag. En viss del av medlen bör i framtiden kunna användas

för insatser som syftar till att sprida information om kooperativt företagande

på annat sätt än som anges i den aktuella förordningen.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 16 miljoner kronor.

Motionerna

LKU spelar en viktig roll vad gäller utveckling av nya kooperativa lösningar

och lokal regional utveckling mer generellt, sägs det i motion 1997/98:N255

(s). EU-inträdet har också medfört att området ?social ekonomi? uppvärderas,

noterar motionärerna. De pekar på att den kooperativa idén har fått genomslag,

särskilt bland kvinnor, och att LKU är en viktig del i bygderörelsen och

landsbygdsutvecklingen. Av största vikt är att LKU får resurser och

förutsättningar för en långsiktig utveckling, anför motionärerna och menar att

statens anslag bör täcka två rådgivare plus kringkostnader per LKU.

De näringspolitiska insatserna bör syfta till att skapa ett generellt bra

näringsklimat, sägs det i motion 1997/98:N282 (m). Olika företagsformer bör

därvid behandlas lika i regel- och skattesystem. Ett speciellt anslag för just

kooperativ utveckling kan då inte motiveras, anser motionärerna - än mindre den

utökning av anslaget som regeringen föreslår, trots det kärva budgetläget.

Det krävs ytterligare insatser för att främja det kooperativa företagandet,

anförs det i motion 1997/98:A273 (c). Den kooperativa formen av företagande

tilltalar kvinnor, konstaterar motionärerna. De små kooperativa företagen har

expanderat under de senaste åren, men det krävs bättre kunskap hos rådgivare

kring den kooperativa företagsformen, heter det vidare. Vårbudgeten innehöll

ett välkommet tillskott till kvinnligt och kooperativt företagande, anser

motionärerna men föreslår ytterligare insatser enligt följande: en fortsatt och

mer kraftfull satsning på kvinnligt och kooperativt företagande, ökade

möjligheter att avsätta medel för små kooperativa företag i samband med

boksluten samt en översyn av upplåningsmöjligheterna för nya kooperativ - det

nuvarande kravet på personlig borgen på 10 % medför problem, då kooperativa

medlemmar kan ha olika förutsättningar vid starten.

Utvecklingen på LKU-sidan är dynamisk och varje arbetstillfälle kostar

småsummor jämfört med andra stödformer, heter det i motion 1997/98:N312 (v).

Regeringen har uppmärksammat detta och ökat anslaget. Vänsterpartiet anser

dock, precis som förra året, att det behövs motsvarande i genomsnitt 1 miljon

kronor per LKU och föreslår därför ytterligare 6,5 miljoner kronor eller

sammanlagt 23 miljoner konor för år 1998.

Det här aktuella anslaget bör tillföras ytterligare 9 miljoner kronor för

åren 1998, 1999 och 2000, anförs det i motion 1997/98:N259 (mp). De resurser

som går till ny kooperation via LKU är mycket kostnadseffektiva, sägs det, och

jämförelse görs med de kostnader som man räknar med i andra sammanhang för att

skapa nya arbeten. LKU bedriver en mycket blygsam men effektiv rådgivning under

former som hittills inte erhållit någon ekonomisk garanti, anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet har vid olika tillfällen under det gångna riksmötet behandlat

motioner rörande kooperativ utveckling, liknande de här aktuella (bet. 1996/97:

NU1, bet. 1996/97:NU10, yttr. 1996/97:NU8y).

Inom ramen för småföretagsprogrammet har regeringen anvisat 3 miljoner kronor

till verksamheten hos LKU. Dessa medel har förmedlats till LKU på samma sätt

som ordinarie anslagsmedel. I det s.k. landshövdingeuppdraget angavs att det,

utifrån lokala och regionala förutsättningar, skulle utarbetas och genomföras

åtgärder som främjar småföretagsutveckling, däribland kooperativt företagande,

tillväxt och sysselsättning och att företrädare för LKU skulle inbjudas att

delta i samarbetet. Föreningen för kooperativ utveckling planerar, enligt

uppgift från Inrikesdepartementet, att göra en uppföljning av detta arbete.

I statens ägardirektiv till ALMI anges att bolaget i sin informations- och

rådgivningsverksamhet bl.a. bör beakta företag som drivs i kooperativ form, så

att olika företagstyper får en likvärdig behandling.

Kooperativa rådet fick i september 1997, som nämnts, en delvis ny inriktning.

Rådet har följande fyra uppgifter: att stimulera till ökad sysselsättning genom

en ökad nyetablering av kooperativa företag, att öka kunskapsbildningen om den

kooperativa företagsformen och att förbättra den kooperativa kompetensen hos de

myndigheter som har till uppgift att stödja nyföretagande, att bevaka den

kooperativa företagsformens ställning i relation till andra företagsformer samt

att ta till vara internationella erfarenheter när det gäller kooperativt

nyföretagande.

Beträffande området social ekonomi, som berörs i en av motionerna, kan nämnas

att regeringen nyligen har beslutat att inom Inrikesdepartementet tillsätta en

arbetsgrupp med uppgift att kartlägga villkoren för den sociala ekonomin samt

belysa dess betydelse i samhället. I arbetsgruppen skall ingå företrädare för

olika departement inom Regeringskansliet. Därutöver skall samverkan ske med

representanter för myndigheter och organisationer samt forskare. Med social

ekonomi avses enligt EU:s terminologi verksamhet som tjänar medlemmarna och

kollektivet före vinstintressen samt att människan och arbetet skall ha förtur

framför kapital när verksamhetens resurser fördelas. Verksamheten skall också

förvaltas självständigt och beslutsprocessen skall vara demokratisk. Kärnan i

den sociala ekonomin består av kooperativa företag, ömsesidiga

försäkringskassor, ideella föreningar som också bedriver ekonomisk verksamhet

och stiftelser. I arbetsgruppens uppgifter ingår bl.a. att definiera begreppet

social ekonomi, göra en översyn av existerande hinder och belysa den sociala

ekonomins betydelse i samhället. Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete vad

gäller definition av begreppet social ekonomi senast den 16 mars 1998, och

slutrapport skall lämnas senast den 31 december 1998.

Det kan noteras att de ökade medel som föreslås för budgetåret 1998 innebär

att det - med de krav på motfinansiering som gäller - kan finnas utrymme för

två rådgivare per LKU, vilket föreslås i en av motionerna. Det är dock de

enskilda LKU som avgör hur de ökade medlen skall användas - inom ramen för den

verksamhet de har att bedriva.

Turistfrämjande (A 4)

Propositionen

Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet för turistfrågor.

Verksamheten inom turistområdet bedrivs dels av Turistdelegationen, dels av

Sveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet), som ägs gemensamt av staten och

turistnäringen. Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige skall

ha hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig

turistnäring. Mot bakgrund av riksdagens beslut sommaren 1996, efter förslag i

sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222, bet. FiU15), anvisades 90

miljoner kronor som ett engångsbelopp för särskilda satsningar på

internationell marknadsföring av Sverige som turistland.

Turistdelegationen skall på regeringens uppdrag genomföra riktade studier av

förutsättningarna för utveckling av svensk turism. Studierna skall bygga på

delegationens handlingsprogram för utveckling av svensk turism och

delegationens rapport om hinder för turismens utveckling. Uppdraget skall

redovisas den 1 februari 1998. De strategiska riktlinjer som lagts fram i

Turistdelegationens handlingsprogram bör även fortsättningsvis utgöra en grund

för arbetet med att utveckla den svenska turistnäringen, sägs det i

propositionen.

Aktiviteterna i Turistrådet är av den karaktären att effekterna av insatserna

uppnås först på längre sikt, anför regeringen. Även Turistdelegationens arbete

kännetecknas till stor del av att effekterna uppnås på längre sikt. Eftersom

1995/96 var Turistdelegationens första verksamhetsår har det inte varit möjligt

för myndigheten att lämna utvecklade kommentarer om uppnådda resultat i

förhållande till de uppställda målen. Turistdelegationen har fått invändning av

RRV i revisionsberättelsen på grund av att årsredovisningen inte har skrivits

under av samtliga styrelseledamöter. I övrigt har årsredovisningen bedömts i

allt väsentligt rättvisande.

Regeringen föreslår ett anslag på 80,1 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Motionerna

I motion 1997/98:N312 (v) föreslås en ökning av anslaget med 20 miljoner

kronor. Turismen är en del av upplevelsesektorn och, tillsammans med IT-

sektorn, den snabbast växande sektorn globalt, säger motionärerna och hävdar

att svenska makthavare har haft svårt att förstå kraften i upplevelsesektorn.

Turismen fick ett engångsbelopp på 90 miljoner kronor, men Vänsterpartiet anser

att satsningen måste vara mer uthållig. Sverige satsar endast ca 6 kr per

person och år på marknadsföring av turism, medan motsvarande belopp i Danmark

är 37 kr, i Norge 24 kr och i Finland 26 kr, säger motionärerna. Som exemper

hävdar de, efter ett års egna studier, att informationen i England om turism i

Sverige är bristfällig. Turistrådet i London svarade ofta inte i telefon och

kunde inte bistå med att sprida kunskap om Sverige i England - ambassaden

däremot var behjälplig. I engelska dagstidningar upptäcktes någon enstaka

artikel om att turista i Sverige, medan det fanns mängder av artiklar om turism

i Norge och Danmark, sägs det vidare.

Anslaget bör minskas med 50 miljoner kronor, anförs det i motion 1997/98:N259

(mp). Verksamheten bör på sikt helt skötas av näringen. För åren 1999 och 2000

förordas en minskning av anslaget med 60 miljoner kronor.

Riksdagen bör ge Turistrådet i uppdrag att ge en samlad bild av Sverige som

ett natur- och kulturland, anförs det i motion 1997/98:N242 (mp). Vidare borde

riksdagen uttala sig för stärkt stöd åt Turistrådets internationella

marknadsföring. Turistrådets utländska marknadsföring har under år 1997 haft en

positiv effekt, anser motionären. Statens krav på att näringen skall gå in med

dubbelt så stort belopp som staten, dvs. 180 miljoner kronor, har också

uppfyllts. För närvarande utgörs endast ca 26 % av turismen i Sverige av

utländska besök - en siffra som dock, enligt motionären, har potential att öka

väsentligt. Men en ökande turism får inte innebära att natur- och kulturvärden

exploateras ovarsamt utan den måste gå hand i hand med aktivt bevarande av

dessa värden, sägs det. Ett avbrott i finansieringen skulle emellertid rasera

de uppnådda resultaten, hävdar motionären. Hon menar därför att Turistrådets

internationella marknadsföring bör stärkas så att staten beviljar 100 miljoner

konor, med krav att näringen går in med 200 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Inom ramen för småföretagsprogrammet har regeringen anvisat 11 miljoner kronor

till Turistdelegationen för delfinansiering av uppbyggnad av ett

kunskapscentrum för turism vid Mitthögskolan och vidareutveckling av befintligt

turistforskningsprogram. EU bidrar med s.k. mål 6-medel. Regeringen har vidare,

som nämnts, beslutat om att från småföretagsprogrammets medel anvisa 90

miljoner kronor till Turistrådet för internationell marknadsföring av Sverige

som turistland, under förutsättning att ett dubbelt så stort belopp ställs till

förfogande för samma ändamål av berörda branschföretag och andra organ.

Slutligen har regeringen från småföretagsprogrammets medel anvisat 2 miljoner

kronor till Turistdelegationen för att förstärka dess kansli. Riksdagen har

också tidigare fattat beslut om att anvisa 20 miljoner kronor till Turistrådet

(prop. 1995/96:94, bet. NU13) i syfte att utveckla och anpassa

informationsteknik för små och medelstora turistföretag, varvid berörda företag

förutsattes svara för minst hälften av kostnaderna.

Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (A 5)

Från anslaget täcks kostnader i följande tre avseenden: för att infria statliga

garantier enligt förordningen (1978:507) om industrigarantilån m.m. (upphävd

1987:424), för räntestöd m.m. till varvsindustrin enligt förordningen

(1989:824) om statligt stöd till fartygsfinansiering (upphävd 1992:1064) eller

motsvarande äldre bestämmelser samt för bidrag till ALMI Företagspartner AB för

att till viss del täcka förluster på grund av tidigare garantigivning av de

dåvarande regionala utvecklingsfonderna. Sedan år 1993 fattas inga nya beslut

om stöd enligt några av dessa bestämmelser. Några nya åtaganden som kan leda

till utbetalningar från anslaget görs således inte längre.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 12 miljoner kronor. Inga

motioner har väckts beträffande detta anslag.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen

(A 6)

För nästa budgetår har regeringen beräknat anslaget till 15 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts beträffande detta anslag.

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (A 7)

Propositionen

Riksdagen beslöt våren 1996, på förslag av regeringen, att anslaget får

användas för att täcka kostnader för åtgärder i enlighet med det bemyndigande

för förvaltning av statligt ägda företag som redovisades i den aktuella

propositionen (prop. 1995/96:141, bet. NU26). Regeringen fick genom detta

beslut bemyndigande att vidta åtgärder beträffande åtta nämnda företag. För

ytterligare fyra företag finns sedan tidigare särskilda bemyndiganden.

Kostnader för förändringar av ägandet, omstrukturering respektive åtgärder

samt i viss omfattning kapitaltillskott får belasta anslaget. Detta får

disponeras för åtgärder i anslutning till det nya bemyndigandet, dock vad

gäller kapitalinsatser högst i sådan omfattning att den faktiska belastningen

kommer att motsvaras av extra utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter.

Anslaget får därutöver disponeras för vissa övriga direkta kostnader som kan

uppkomma vid ägarförvaltningen av statligt ägda bolag för erforderliga

utredningar, analyser m.m. i samband med omstruktureringsåtgärder. Slutligen

får anslaget disponeras för vissa kostnader som kan uppkomma som följd av

försäljning av aktier m.m. enligt riksdagens beslut om privatisering av

statligt ägda företag (prop. 1996/97:1, bet. NU1 och prop. 1991/92:69, bet.

NU10). För sådana kostnader skall respektive departement redovisa finansiering

med motsvarande belopp.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 25 miljoner kronor.

Motionerna

I tre motioner föreslås att anslaget skall dras in.

Det aktuella anslaget inrättades under budgetåret 1991/92 för att underlätta

privatiseringsprogrammets genomförande, konstateras det i motion 1997/98: N282

(m). Regeringen har inte aviserat någon privatisering av något större statligt

företag, varför motionärerna föreslår att anslaget skall utgå.

I motion 1997/98:N306 (fp) sägs att Folkpartiet liberalerna motsätter sig de

25 miljoner kronor som anslås för det här aktuella anslaget.

Regeringen hänvisar till riksdagens beslut våren 1996 (bet. 1995/96: NU26) om

vissa bemyndiganden för regeringen när det gäller vissa statliga företag - ett

beslut som Kristdemokraterna motsatte sig - sägs det i motion 1997/98:N274

(kd). Den politik som Kristdemokraterna förordar beträffande statligt

företagande innebär att företag som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad

inte skall ägas av staten. Statliga företag bör alltså avyttras i den takt som

marknaden kan absorbera, varför något särskilt anslag för omstrukturering inte

är nödvändigt, anförs det i motionen.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1996 liknande motionsyrkanden som de här aktuella (bet.

1996/97:NU1).

Avgifter till vissa internationella organisationer (A 8)

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i vissa

internationella närings- och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer

är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt fluktuationer i

valutakurser.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 24,3 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett några motioner.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (A 9)

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet för

frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. SGU har under

året omstrukturerat verksamheten och 29 personer har sagts upp från sina

anställningar. Inom det maringeologiska området har SGU och Sjöfartsverket

tecknat ett ramavtal om samarbete. Detta innebär att maringeologiska

undersökningar skall kunna bedrivas i oförändrad omfattning. SGU prioriterar

för övrigt att färdigställa och publicera befintligt undersökningsmaterial.

Särskilda resurser har satts in för att minska ärendebalansen vid Bergsstaten.

Regeringen begär riksdagens godkännande av sammanslagningen av Sveriges

geologiska undersökning och Statens oljelager (SOL) i enlighet med vad

regeringen förordar. Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att

besluta om försäljning av staten tillhörig fast egendom under SGU:s förvaltning

i enlighet med vad regeringen förordar.

Riksdagen godkände våren 1997 den i vårpropositionen föreslagna inriktningen

av en sammanslagning av SGU och SOL fr.o.m. den 1 januari 1998 (prop.

1996/97:150, bet. FiU20). Det övergripande målet för SOL:s verksamhet är att

statens civila beredskapslager av olja för krigssituationer skall avvecklas med

hänsyn tagen till samhällsekonomi, beredskap och miljö. SOL:s huvuduppgifter är

att försälja anläggningar och oljeprodukter samt att miljösäkra

oljelagringsanläggningarna. Utförsäljningen skall avslutas senast den 30 juni

1999. Inkomster från försäljningar levereras till berörda inkomsttitlar - 2625

Utförsäljning av beredskapslager och 3312 Övriga inkomster av försåld egendom

m.m. - efter avdrag för försäljningsomkostnader.

Syftet med sammanslagningen av SGU och SOL är att få en effektiv avveckling

av oljelagringsanläggningarna under långsiktigt stabila former samtidigt som

statliga resurser för efterbehandling utnyttjas rationellt, sägs det i

propositionen. På kort sikt blir samordningsvinsterna endast administrativa,

men i ett längre perspektiv finns samordningsvinster genom att SGU har både

centrala och regionala resurser för att sköta kontrollprogrammen. Vidare

tillförs SGU kompetens genom samgåendet, vilket kan leda till ny

uppdragsverksamhet rörande stora miljösäkringsprojekt.

SGU:s verksamhet skall efter samgåendet med SOL bestå av tre delar, nämligen

geologisk verksamhet, avveckling av statens beredskapslager för olja och

Bergsstaten. Det övergripande målet för SGU ändras med hänsyn till

sammanslagningen med SOL. För den geologiska verksamheten skall styrningen

inriktas mot verksamhetsmål som är mer realistiska och överblickbara än de

nuvarande. Målen för SGU bör väga av behov från olika användargrupper och ge

möjlighet till prioriteringar. En ökad digitalisering av användarvänliga

slutprodukter skall eftersträvas. Regeringen kommer att uppdra åt SGU att

utarbeta förslag till nya verksamhetsmål. I detta sammanhang skall SGU även

redovisa förutsättningarna för att genomföra översiktliga karteringar med hjälp

av redan tillgänglig information för att täcka hela landet. Regeringen avser

att anvisa vissa regionalpolitiska medel till SGU under år 1998 för att öka

baskarteringen i de prospekteringsintressanta delarna av Sverige.

För avvecklingen av statens beredskapslager för olja skall det övergripande

målet ligga kvar. För Bergsstaten gäller att denna skall effektivt hantera

ansökningar om tillstånd och koncessioner så att förutsättningar skapas för

tillkomst av nya gruvor och därmed ökad produktion och sysselsättning. Det

långsiktiga målet för Bergsstatens verksamhet bör modifieras så att

effektivitet och miljöhänsyn ytterligare betonas.

De uppsatta målen för SGU har inte uppnåtts inom alla verksamhetsområden,

beroende på att de vidtagna besparingarna inneburit att vissa fältarbeten

sommaren 1996 fick avslutas tidigare än planerat, sägs det i propositionen.

Medelvärdet för den årliga produktivitetsökningen är för perioden

1992/93(1995/96 1,6 %, vilket är i nivå med ställda krav. SOL:s verksamhet har

bedrivits med sådan inriktning att målen huvudsakligen kan nås, heter det

vidare. Miljösäkringen av oljelagringsanläggningarna kommer dock inte att kunna

vara slutförd vid utgången av år 1999. För Bergsstaten har handläggnings-

tiderna minskat, men de är fortfarande alltför långa. Det kommer att ta mer än

ett år att arbeta av balansen. RRV har gjort bedömningen att

resultatredovisningarna för SGU och SOL väl uppfyller de ställda kraven. RRV

anser dock att regeringen bör överväga behovet av att precisera innebörden av

att SGU är chefsmyndighet för Bergsstaten, vilket regeringen avser att åtgärda

i anslutning till en revidering av SGU:s instruktion.

Regeringen beräknar anslaget till 184,1 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (A 10)

Anslaget disponeras för insatser för att främja och stödja riktad

geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning. Det övergripande målet

bör vara att förstärka möjligheterna att tillgodose samhällets behov av

geovetenskaplig information om berg, jord och grundvatten inom SGU:s

ansvarsområde. För att understryka vikten av stöd till prospekteringsinriktad,

malmgeologisk forskning är det regeringens mening att 1 miljon kronor av

anslaget bör användas för sådan forskning. Anslaget har använts för stöd till

23 projekt, varav 16 fortsättningsprojekt. Under innevarande år har 16 projekt

slutförts.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 4,7 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett några motioner.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanlägg-ningar,

m.m. (A 11)

Anslaget disponeras av SGU för att täcka kostnaderna för efterbehandling av

oljelagringsanläggningar m.m. Riksdagen beslöt våren 1997 att redovisningen av

de aktuella kostnaderna skall följa principerna för bruttoredovisning (prop.

1996/97:150, bet. FiU20), varför ett ramanslag för detta ändamål fr.o.m. år

1998 föreslås bli uppfört på statsbudgeten. NUTEK disponerar t.o.m. år 1997 ett

reservationsanslag för återställning av det statliga gruvfältet Adak i Malå

kommun. Regeringen anser att ansvaret för detta arbete bör överföras till SGU.

Regeringen föreslår att 22 miljoner kronor för detta ändamål tas upp för år

1998.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 77 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett några motioner.

Fortsatt statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt (A

12)

Riksdagen beslöt hösten 1989 att anvisa högst 1 200 miljoner kronor för

finansiering av utveckling, tillverkning och marknadsföring av ett civilt

flygplan kallat Saab 2000 vid dåvarande Saab-Scania AB (prop. 1989/90:51, bet.

NU18). Utgående reservation vid 1997 års slut prognosticeras till 74,1 miljoner

kronor, vilket motsvarar återstående utbetalningar till flygplansprojektet. För

att riksdagens beslut skall kunna fullföljas föreslår regeringen att ett nytt

reservationsanslag (A 12) skall föras upp på statsbudgeten för år 1998 och att

74,1 miljoner kronor skall anvisas. Inga motioner har väckts på detta område.

Stöd till varvsindustrin

Motionerna

Riksdagen bör göra ett uttalande om svensk varvsindustri, anförs det i motion

1997/98:N243 (s). Motionärerna erinrar om att det under år 1994 träffades en

internationell överenskommelse om att varvsstödet skulle vara avvecklat under

år 1996. I Sverige, som enda land, är de direkta subventionerna avvecklade

sedan flera år tillbaka, men praktiskt taget alla andra berörda länder

fortsätter att subventionera sina varv. Motionärerna föreslår därför följande

åtgärder. Det första och mest naturliga är att Sverige, som hittills, agerar

kraftfullt för att avveckla subventionerna i alla länder. Under tiden till dess

att andra länder är beredda att avveckla sina subventioner bör Sverige sträva

efter att skapa samma villkor som i andra länder. Risken är annars uppenbar,

påpekas det, att ytterligare företag slås ut av osund konkurrens. Sverige har

inte råd att vara ädlare än andra länder, säger motionärerna.

Riksdagen bör anmoda regeringen att utvärdera effekterna av 1994 års avtal,

anförs det i motion 1997/98:N288 (s). Vid flera tillfällen har riksdagen

uttalat sin mening om att svenska varv bör konkurrera på en rättvis marknad,

där olika länders befintliga varvsstöd är avvecklat. Med det motivet avslås

också förslag om att införa ett svenskt varvsstöd. Det är av stor betydelse att

Sverige har en inhemsk kompetens inom reparations- och nybyggnadsverksamhet,

anser motionärerna. Enligt deras mening är det viktigt att Sverige kan klara

service och reparationer av svenska fartyg, men också av andra nationers fartyg

som vistas i svenska vatten. Av samma skäl är det ur beredskapssynpunkt oerhört

viktigt att denna kompetens kan säkerställas, säger motionärerna.

I motion 1997/98:N312 (v) föreslås införande av ett stöd till varvsnäringen

och att 80 miljoner kronor skall anvisas för detta ändamål. Motionärerna har

samma grundinställning som regeringen vad gäller det osunda i att genom

statsstöd hålla olika branscher under armarna. Skyddande subventioner skapar

osund konkurrens och motverkar företagens utveckling. Varvsnäringen är dock en

näring där Sverige som enda skeppsbyggarnation i Europa avskaffat

subventionerna, erinrar motionärerna om. Varvsnäringen lever sedan länge under

hårt tryck från statsstödda varv i Europa och övriga världen. Motionärerna tror

inte att Sverige skall bli en stor skeppsbyggarnation igen. Däremot vill de

inte medverka till ett totalt utrotande av skeppsbyggarkompetens i landet.

Några varv, med kapacitet, bör få möjlighet att överleva till dess att

subventionerna slopas bland världens varvsnationer, anför motionärerna.

Också i motion 1997/98:N254 (v) föreslås att ett varvsstöd skall införas och

att 80 miljoner kronor skall anvisas för ändamålet. Motionärerna har välkomnat

OECD-avtalet om att slopa varvssubventionerna, som dock ännu inte är i kraft.

Detta skapar en omöjlig situation för de svenska varven, anser motionärerna och

hävdar att dessa varv inte har någon chans att konkurrera med varv som får stöd

på upp till 10 % av produktionskostnaden. Det är viktigt ur både

teknikutvecklings- och sysselsättningssynvinkel att det finns möjlighet till

nybyggnation av fartyg i Sverige, anför motionärerna. De anser att det inte

finns någon anledning att under ytterligare ett antal år godta ?långbänken i

varvsfrågan?. Sverige bör agera aktivt men samtidigt inta samma position som

andra länder. Förhoppningarna att existerande varvsstöd skall upphöra att gälla

vid årsskiftet 1997/98 kommer förmodligen på skam, anför motionärerna. De anser

att, för att inte ytterligare tempoförluster skall uppstå, åtgärder bör vidtas

för att garantera den svenska varvsnäringen konkurrensneutralitet fr.o.m.

årsskiftet 1997/98.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog senast våren 1997 motionsyrkanden rörande varvsindustrin,

liknande de här aktuella (bet. 1996/97:FiU20). Näringsutskottet anförde i sitt

yttrande (1996/97:NU8y) att det är mycket viktigt att olika industrigrenar

erhåller konkurrensneutralitet i förhållande till motsvarande industrigrenar i

konkurrentländerna. Utskottet ansåg vidare att det inte är en

tillfredsställande ordning att det, till följd av att Förenta staterna ännu

inte har ratificerat OECD-avtalet, fortfarande förekommer subventioner i

Sveriges konkurrentländer och att regeringen med all kraft bör verka för att

dessa upphör.

Inom OECD slöts i juli 1994 en överenskommelse mellan Europeiska gemenskapen,

Finland, Förenta staterna, Japan, Republiken Korea (Sydkorea), Norge och

Sverige. Avtalet innebär i princip att allt direkt och indirekt statligt stöd

till varvsindustrin skulle upphöra den 1 januari 1996. Avtalets ikraftträdande

har försenats på grund av att Förenta staterna som enda part ännu inte

ratificerat det. Avtalets förbud mot statligt stöd kommer att bli direkt

tillämpligt i EU:s medlemsstater genom en av rådet beslutad EG-förordning. De

nordiska näringsministrarna har i ett gemensamt brev i oktober 1997 uppmanat

Förenta staterna att snarast ratificera avtalet.

Riksdagen beslöt våren 1995 om införande av ett kreditgarantisystem för

fartygsfinansiering i syfte att underlätta försäljningen av svenskbyggda fartyg

(prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. NU15). Inom ramen för systemet kan staten

garantera dels varvets finansiering, dels redarens finansiering för att

förvärva fartyget. Garantisystemet är utformat så att det inte innehåller något

statligt stöd, eftersom de premier som tas ut för utestående garantier

långsiktigt täcker systemets kostnader.

På uppdrag av Närings- och handelsdepartementet har en konsultrapport om

varvsnäringen tagits fram våren 1997 - Konkurrensvillkoren för svensk

varvsnäring (dnr N 97/513/F). I utredningen görs en kartläggning av befintlig

produktionskapacitet och antalet sysselsatta inom den svenska varvsindustrin.

Utredaren gör bedömningen att den enda möjligheten att bibehålla en svensk

varvsindustri som förmår att konkurrera med den i andra länder synes vara att

återinföra stöd i någon form. Därvid ses det som naturligt att välja den form

av stöd som finns inom EU, nämligen ett kontantstöd som är baserat på

kontraktsbeloppet. Kostnaderna för ett sådant stöd uppskattas till 60(80

miljoner kronor per år.

Vid industriministrarnas rådsmöte i november 1997 var frågan om

varvsindustrin uppe som en diskussionspunkt. Bakgrunden var att det vid rådets

möte i april 1997 förelåg en kvalificerad majoritet för dels ett nytt särskilt

program för varvsindustrin, dels en förlängning t.o.m. den 31 december 1998 av

det s.k. sjunde varvsdirektivet som i sin nuvarande lydelse tillåter stöd

t.o.m. den 31 december 1997. Underförstått är att det sjunde varvsdirektivet

skall upphöra så snart Förenta staterna ratificerar OECD-avtalet eller så snart

det nya programmet för varvsindustrin har antagits. Sverige och Finland godtog

inte dessa slutsatser. Vid rådsmötet i november 1997 presenterades dels ett

meddelande om varvsindustrins konkurrenskraft, Mot en ny varvspolitik

(KOM/97/470), dels ett förslag till förordning om fastställande av nya regler

om stöd till varvsindustrin (KOM/97/469).

Det förstnämnda dokumentet innehåller dels en kartläggning av varvsindustrin

runt om i världen, dels en analys av konkurrenssituationen och hur den

europeiska varvsindustrin skall kunna möta denna konkurrens. I dokumentet

framhålls bl.a. följande åtgärder för att möta konkurrensen från omvärlden:

strategisk planering genom att fokusera på marknadssegment där efterfrågan

växer, strukturomvandling genom att t.ex. slå samman vissa varv och genom att

lägga ned olönsamma varv, etablering av strategiska allianser mellan europeiska

varv, närmare samarbete med övrig industri, ökade insatser för marknadsföring,

ökad satsning på forskning och utveckling samt ökad satsning på innovationer.

Som en röd tråd genom förslaget löper betydelsen av samarbete och satsningar på

FoU samt innovationer. Samtidigt betonas att ansvaret för detta i första hand

vilar på industrin själv.

Det andra dokumentet innehåller ett förslag om en förlängning av det sjunde

varvsdirektivet i avvaktan på att OECD-avtalet träder i kraft, dock längst fram

till den 31 december 1998. Avsikten är att beslut i frågan skall fattas vid ett

rådsmöte i december 1997, eftersom Europaparlamentets och Ekonomiska och

sociala kommitténs yttranden inte kan påräknas dessförinnan. Dokumentet

innehåller vidare ett förslag till förordning om fastställande av nya regler

för stöd till varvsindustrin. Denna förordning är tänkt att ersätta det sjunde

varvsdirektivet och innebär i princip att följande stöd tillåts: driftstöd på 9

% (4,5 % för mindre kontrakt och ombyggnad) som skall avskaffas vid utgången av

år 2000, kontraktsrelaterat stöd i form av utvecklingsbistånd till u-länder,

nedläggninsstöd, omstruktureringsstöd - varvid vid beviljandet noga skall

övervakas att det bara får ske en gång, investeringsstöd för innovationer,

regionala investeringsstöd, stöd till forskning och utveckling samt stöd till

miljöskydd. Av de nämnda stöden är endast driftstödet, nedläggningsstödet och

investeringsstödet för innovationer särskilt inriktade mot varvsindustrin -

övriga stöd gäller generellt. Den nya förordningen är tänkt att tillämpas under

åren 1999(2003. För tiden härefter skall varvsindustrin arbeta under samma

villkor som övrig industri.

Den svenska positionen vid ministerrådsmötet var att Sverige är negativt till

förlängning av det sjunde varvsdirektivet och avser att rösta mot en sådan. I

fråga om meddelandet om varvsindustrins konkurrenssituation delar Sverige i

princip kommissionens syn. När det gäller frågan om avveckling av driftstödet

bör däremot, enligt Sveriges uppfattning, detta ske så fort som möjligt. Om

rådet beslutar i enlighet med kommissionens förslag avseende förlängning av det

sjunde varvsdirektivet bör, enligt Sveriges mening, förbudet mot driftstöd

införas senast när förordningen med nya regler om varvsstöd träder i kraft,

dvs. senast den 1 januari 1999. Frågan om ny förordning kommer upp vid ett

industriministermöte under våren 1998.

Näringsminister Anders Sundström har under senare tid besvarat två

interpellationer om varvsstöd - en i juni 1997 (1996/97:288) av Marie Granlund

(s) och en i september 1997 (1997/98:2) av Sten Andersson (m). Näringsministern

redovisade sakläget beträffande OECD-avtalet och frågans hantering inom EU. Han

sade att det skulle kunna hävdas att varvsstödet - i vart fall som en temporär

åtgärd - bör återinföras av rättviseskäl för att ge svenska varv samma

förutsättningar som övriga varv inom EU. Men att återinföra varvsstödet och

lämna mer stöd till varven än till övrig industri vore, enligt statsrådet,

långsiktigt en dålig användning av statens medel. Sverige bör i stället sträva

efter att konkurrera med en fartygsproduktion med högt förädlingsvärde och inte

konkurrera med låga priser som skapas på konstlad väg genom statligt driftstöd.

Kan en uppgörelse inom EU komma till stånd, så kan de svenska varven konkurrera

med övriga europeiska varv på samma villkor framöver, anförde han vidare.

Näringsministern har också under senare tid besvarat ett flertal frågor i

riksdagen om varvsstödet.

Teknologisk infrastruktur (B)

Patentbesvärsrätten (B 1)

Patentbesvärsrätten (PBR) är en fristående förvaltningsdomstol med uppgift att

pröva överklaganden av beslut av Patent- och registreringsverket (PRV) enligt

vad som föreskrivs i lagstiftningen för patent och mönsterskydd m.m. Anslaget

motsvaras av inbetalningar från PRV till inkomsttitel på statsbudgeten.

Samtliga verksamhetsmål har uppnåtts och ärendebalanserna minskar inom

samtliga ärendetyper. Medelbehandlingstiden för patentmålen gick upp från 1,2

till 1,3 år, att jämföra med regleringsbrevets mål på 1,5 år. Ärendebalansen

för övriga mål har minskat kraftigt. Produktiviteten har minskat något under

året. Regeringens bedömning är att PBR avgör mål och ärenden på ett rättssäkert

och effektivt sätt och att resultatet sammantaget är tillfredsställande. RRV

har inte anfört några invändningar i sin revisionsberättelse.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 77 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett några motioner.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet (B 2)

Verksamhet och anslag

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) är central

förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll samt nationellt ackrediteringsorgan

för laboratorier och för certifierings- och kontrollorgan. Regeringen avser att

för år 1998 ge SWEDAC följande övergripande mål: vad gäller kontroll-ordningar

för bedömning av överensstämmelse: att nationellt utveckla och i samråd med

berörda myndigheter upprätthålla kontrollordningar i öppna system som dels ger

en tillfredsställande säkerhet vad gäller liv, hälsa och miljö, dels står i

överensstämmelse med principerna inom EU och även i övrigt godtas

internationellt samt att internationellt verka för tillkomsten av enhetliga

kontrollsystem och normer om ömsesidigt godtagande av resultat från provningar,

certifieringar eller andra bevis om överensstämmelse som undanröjer tekniska

handelshinder, vad gäller samordning av marknadskontrollen i Sverige: att verka

för att övervakning och kontroll av produkter på marknaden sker heltäckande,

effektivt och efter enhetliga och internationellt accepterade principer, vad

gäller legal mätteknik och ädelmetallkontroll: att verka för att korrekta mät-

och mängduppgifter anges inom handel och industri genom behovsanpassad

regelgivning och för en tillfredsställande tillsyn inom verksamhetsområdena

legal mätteknik och ädelmetallkontroll, vad gäller uppdragsverksamheten

(ackreditering m.m.): att nationellt och internationellt uppnå en acceptans av

och förtroende för svenska provningar, certifieringar och andra bevis om

överensstämmelse. RRV bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är

rättvisande.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 77 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett några motioner.

Ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten

Enligt nuvarande lydelse av lagen gäller att utländska tillverkare eller

importörer vid yrkesmässig export till Sverige endera skall låta registrera

sina namnstämplar i Sverige eller låta genomföra tredjepartskontroll hos

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, som då sätter på den s.k.

kattfoten. För att åstadkomma en fri varurörlighet behöver märkningar och

kontroll-ordningar från andra EU-länder jämställas med den svenska om vissa

förutsättningar är uppfyllda. I detta syfte föreslår regeringen att i 8 § i den

aktuella lagen skall införas ett tredje stycke av innebörd att med svensk

kontrollstämpel (kattfoten) skall jämställas kontrollstämpel från ett

kontrollorgan i något annat EES-land, om organet är kompetent och oberoende.

Ändringen har som syfte att så snart som möjligt bringa svensk rätt i

överensstämmelse med EG-rätten som den kommit till uttryck i det s.k.

Houtwippermålet. Lagförslagets innebörd är sådan att Lagrådets yttrande skulle

sakna betydelse. Det finns emellertid anledning att se över den svenska

ädelmetallkontrollen i vissa andra avseenden, anser regeringen och avser att

uppdra åt SWEDAC att göra denna översyn.

Ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll

Den riksprovplatsavgift som AB Svensk Bilprovning erlägger enligt 21 § lagen

(1992:1119) om teknisk kontroll bör avskaffas, anser regeringen och föreslår

att denna paragraf skall upphävas. Vissa andra ändringar av i huvudsak

förtydligande slag föreslås också. Det gäller bl.a. bestämmelserna om s.k.

anmälda organ. Det finns också skäl, anser regeringen, att sedan de sista

riksprovplatserna numera avskaffats upphäva de bestämmelser i lagen som gäller

riksprovplatser. Det betyder att 6(10 §§ upphävs och att ändringar görs i 1, 2

och 19 §§. Lagändringarna har sådan karaktär att Lagrådets yttrande skulle

sakna betydelse.

Från Närings- och handelsdepartementet har anmälts att ett förbiseende har

gjorts i budgetpropositionen i den här aktuella delen. I lagen (1993:584) om

medicintekniska produkter finns i 7 § en hänvisning till anmält organ enligt

lagen om teknisk kontroll. En konsekvensändring bör således göras i den

förstnämnda lagen. Utskottet återkommer till denna fråga i ett avslutande

avsnitt om vissa lagändringar.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmät-platser

(B 3)

Anslaget disponeras för bidrag till följande fyra riksmätplatser: Sveriges

Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP), Flygtekniska försöksanstalten, FFV

Mätteknik AB och Statens strålskyddsinstitut. I SWEDAC:s myndighetsuppgifter

ingår att ha ett övergripande samordnings- och medelsfördelningsansvar för

investeringar och underhåll av utrustning hos riksmätplatserna, att utöva

tillsyn samt att planera normaliehållningsinsatserna inom området.

Regeringen anser att riksmätplatsorganisationen bör ges ett tydligt

huvudmannaskap och avser därför ta initiativ till att ytterligare utvärdera

konse-kvenserna av att koncentrera primärmetrologin till helstatliga SP.

Regeringen anser vidare att införande av ett system med referenslaboratorier

kan stärka den mättekniska verksamheten i landet och att ett arbete krävs för

att utveckla kriterier och kompetenskrav som dessa laboratorier skall uppfylla.

För att genomföra dessa två förändringar krävs ett fördjupat underlag avseende

såväl konse-kvenser hos berörda riksmätplatser som erforderliga regel- och

budgettekniska ändringar. Regeringen avser därför att inhämta ytterligare

underlag och att därutöver pröva alternativa möjligheter till finansiering,

innan ett slutligt ställningstagande kan göras.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 8,3 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett några motioner.

Elsäkerhetsverket (B 4)

Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på

elområdet. De övergripande målen för verksamheten är att förebygga av

elektricitet orsakad skada på person och egendom samt störningar på

radiokommunikation och näringsverksamhet inom området elektromagnetisk

kompatibilitet (EMC). Verksamheten bedrivs med sådan inriktning att de uppsatta

målen huvudsakligen har uppnåtts, sägs det i propositionen. RRV har inte anfört

några invändningar i sin revisionsberättelse.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 37,0 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett några motioner.

Sprängämnesinspektionen (B 5)

Sprängämnesinspektionen är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör

brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet för verksamheten är

att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid hantering av

sådana varor. Inspektionens verksamhet består av utarbetande av regler i form

av föreskrifter och allmänna råd, tillsynsarbete, tillståndsgivning och

godkännandeverksamhet. Regeringen gör bedömningen att verksamheten bedrivs med

sådan inriktning att de uppsatta målen huvudsakligen har uppnåtts. RRV har inte

anfört några invändningar i sin revisionsberättelse.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 37,0 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett några motioner.

Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. (B 6)

Från anslaget utgår bidrag till standardiseringsverksamheten för att SIS

Standardiseringen i Sverige som centralorgan, tillsammans med åtta

auktoriserade standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden, skall verka

för svensk standardisering nationellt, europeiskt och globalt. Vidare utgår

bidrag till Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) för uppgifter

inom teknisk forskning och utveckling av mät- och provningsteknik,

primärmetrologi samt därtill anknuten standardisering. Från anslaget

finansieras slutligen verksamheter inom området teknisk

informationsförsörjning. För detta ändamål anvisas medel till Tekniska

Nomenklaturcentralen (TNC) och Tekniska Litteratursällskapet (TLS).

RRV har våren 1997 utrett hur effektivt statsanslaget till standardiseringen

används samt bedömt ändamålsenligheten med den tillämpade bidragsmodellen.

Enligt RRV finns det skäl för staten att mer aktivt medverka i och därmed få

inflytande över standardiseringen. RRV föreslår vidare en ny

finansieringsmodell. Förslagen övervägs för närvarande av regeringen. SP:s

tjänster inom FoU och rådgivning samt TNC och TLS uppfyller väl de angivna

verksamhetsmålen, sägs det i propositionen.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 70,6 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett några motioner.

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket (PRV) är central förvaltningsmyndighet för

frågor om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för

registreringsärenden angående aktiebolag, filialer, handelsbolag, ekonomiska

föreningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar. PRV för även

register över fysiska personers och dödsbons konkurser samt näringsförbud.

Verksamheten vid PRV finansieras genom avgifter. Avgifterna skall ge full

kostnadstäckning. Verksamheten med patent, varumärken och mönster skall ge ett

överskott som motsvarar kostnaden för Patentbesvärsrättens verksamhet.

Regeringens sammantagna bedömning av PRV:s verksamhet är att verket levererar

serviceinriktade tjänster med hög kvalitet och att resultatet är

tillfredsställande. RRV har inte anfört några invändningar i sin

revisionsberättelse.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konkurrensfrågor (C)

Konkurrensverket (C 1)

Propositionen

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor.

Förutsättningarna för Konkurrensverkets fortsatta arbete påverkas i viss mån av

de åtgärder regeringen vidtagit efter förslag som lämnats i

Konkurrenslagsutredningens betänkande. Här avses de nya s.k. bagatellregler i

samband med förvärvsprövning som har trätt i kraft den 1 juli 1997 och som

förutses förenkla procedurerna för företag och innebära en viss avlastning på

verkets arbetsbörda. Fortsatt beredning av utredningens förslag pågår inom

Regeringskansliet.

En genomgripande omorganisation genomfördes vid Konkurrensverket den 1

september 1995 i syfte att effektivisera verksamheten och att öka utrymmet för

ärenden på verkets eget initiativ och för uppföljning. En särskild avdelning

för beredning av gamla ärenden har inrättats. Regeringen uttalar att en ökad

prioritet bör ges åt arbetet med att ta egna initiativ och i fråga om aktiva

uppföljningsåtgärder av redan fattade beslut. RRV har inte lämnat några

invändningar i sin revisionsberättelse.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 62,1 miljoner kronor.

Motionerna

Riksdagen bör göra ett uttalande om behovet av att utveckla Konkurrensverket

till en myndighet med ett bredare perspektiv på konkurrens, effektivitet och

välfärd, anförs det i motion 1997/98:N214 (s). En väl fungerande konkurrens är

en förutsättning för en gynnsam utveckling av en marknadsekonomi som den

svenska, sägs det. Som redskap för att konkurrensen skall fungera finns bl.a.

konkurrenslagen (1993:20) och Konkurrensverket. Med hänsyn till de starka

producentintressen som ständigt försöker begränsa konkurrensen behövs det såväl

en kraftfull lagstiftning som en stark myndighet, anser motionären. Han erinrar

om att Konkurrenslagsutredningen, som har haft till uppgift att kartlägga och

sammanställa erfarenheter av lagens utformning, tillämpning och administrativt

förfarande under lagens första tre år, våren 1997 lade fram sitt betänkande

(SOU 1997:20). I betänkandet sägs bl.a. att en samhällsekonomisk utvärdering av

konkurrenslagen endast kan göras på lång sikt, men att också detta är förenat

med betydande svårigheter. Det finns skäl att föra in konkurrensfrågorna i ett

bredare samhällsperspektiv, eftersom konkurrens till varje pris i flera fall

kan innebära samhällsekonomiska kostnader och onödiga välfärdsförluster, menar

motionären. Han hänvisar till att LO uttryckt uppfattningen att

Konkurrensverkets instruktion bör ändras så ?att den inte ger utrymme för

tolkningar som bidrar till att välfärdsutvecklingen hindras?. Enligt

motionärens mening har Konkurrensverket i flera fall givit uttryck för en

alltför snäv syn på de frågor som ligger inom dess område. Ofta tycks det inte

ha någon betydelse för verket om en avreglering leder till sämre service för

medborgarna, ökad ekonomisk brottslighet eller sämre arbetsmiljö, hävdar han. I

motionen lämnas följande exempel på frågor där agerandet från Konkurrensverket

och dess tjänstemän anses ha skadat förtroendet för verkets inställning till

viktiga samhällsproblem: avregleringen av flyget, landstingens

tvätteriverksamhet, uttalande om att alla kommunala bolag bör avvecklas,

uppdelning av Vattenfall AB och utbyte av teleabonnemang mot s.k. ISDN-

abonnemang.

I motion 1997/98:N250 (s) begärs en översyn av det regelverk som styr

Konkurrensverkets verksamhet i syfte att stärka det konsumentpolitiska

perspektivet inom konkurrenspolitiken. Sedan starten har Konkurrensverket ägnat

stor kraft åt att granska konkurrenssituationer främst mellan tidigare

offentliga monopolverksamheter och nyblivna aktörer på marknaden, exempelvis

inom post- och telekommunikation, säger motionärerna. De hävdar att

Konkurrensverket, trots uppenbara konkurrensbrister inom livsmedels- och

detaljhandelsbranscherna samt inom byggvaruindustrin, inte har ägnat dessa

områden någon större uppmärksamhet. Stora samordningsmöjligheter och

kvalitetsfördelar skulle uppnås om Konkurrensverkets verksamhet inordnades

under Konsumentverket, anser motionärerna.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en förstärkning av

Konkurrensverket, anförs det i motion 1997/98:Fi205 (m). En vital konkurrens

skärper effektiviteten och ökar välståndet. Insatser för att främja

konkurrensen är därmed ett viktigt inslag i en politik som gör Sverige mer

utvecklingskraftigt, sägs det. Framför allt inom områden av monopoliserad

kommunal tjänsteverksamhet anses mycket kunna vinnas genom en målmedveten

konkurrensutsättning. För att underlätta processen bör konkurrensreglerna

förbättras vad gäller kommunal affärsverksamhet, sägs det i motionen; i fråga

om näringsutskottets beredningsområde föreslås, att Konkurrensverket skall ges

en starkare ställning.

I motion 1997/98:N306 (fp) föreslås en ökning av anslaget med 4 miljoner

kronor. I en särskild motion har Folkpartiet liberalerna föreslagit att de

kommunala bolagen avvecklas. Många av dessa konkurrerar på marknader där det

redan finns privata aktörer. Dessa mindre tjänsteföretag hör ofta av sig till

Konkurrensverket och vittnar om det hopplösa i att konkurrera med kommunala

solarier, gym eller städföretag. Detta är oacceptabelt, anser motionärerna och

anför att en avveckling av de kommunala bolagen, tillsammans med en konsekvent

konkurrensutsättning av offentligt finansierade verksamheter, skulle öppna

stora marknader för nya tjänsteorienterade småföretag. Konkurrensverkets

erfarenhet är att myndigheterna sällan analyserar förutsättningarna för en

effektiv anbudskonkurrens. En tendens är att allt fler upphandlingar sker i så

stora volymer att bara ett fåtal företag har kapacitet att klara dem.

Motionärerna anser att Konkurrensverket bör få större möjligheter att initera

egna undersökningar och uppföljningar. För närvarande koncentreras arbetet till

de anmälningar som kommer in till verket och handläggningstiderna blir i vissa

fall mycket långa, sägs det.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen har aviserat att den senare under innevarande riksmöte kommer att

lägga fram en proposition rörande konkurrenslagen, baserad på vissa av

förslagen i Konkurrenslagutredningens betänkande och remissvaren på detta.

Beträffande synpunkterna i två av de här aktuella motionerna om att

Konkurrensverkets verksamhet i större utsträckning bör beakta välfärdsaspekter

och konsumentintressen kan noteras att Konkurrensverket enligt sin instruktion

(SFS 1996:353) skall främja en effektiv konkurrens inom såväl privat som

offentlig verksamhet, till nytta för konsumenterna. Detta finns också angivet

som Konkurrensverkets verksamhetsmål i regleringsbrevet. I verkets

verksamhetsplan för år 1997 finns under avsnittet om syfte med verksamheten

bl.a. angivet följande: ?De vinster som följer av en effektiv konkurrens kommer

till uttryck i den samlade samhällsekonomin och gynnar därmed ytterst och på

sikt konsumenterna. Konkurrensverket skall således finnas till för

konsumenterna.? För närvarande utgörs enligt uppgift ca 80 % av

Konkurrensverkets verksamhet av lagtillämpning, medan drygt 10 % avser

avreglering och offentlig sektor.

När det gäller förslagen i de två andra motionerna om ökade medel till

Konkurrensverket kan noteras att, enligt uppgift, medlen för

konkurrensfrämjande verksamhet i relation till andra aktiviteter inom

utgiftsområde 24 givits viss prioritet genom att vissa sparbeting i stället

slagits ut på andra verksamhetsområden. Verket har vidare under en följd av år

- av skäl som redovisas i budgetpropositionen - inte förbrukat alla

tillgängliga medel och har således ett betydande anslagssparande. I ett kortare

perspektiv torde därmed nivån på anslaget inte utgöra något hinder för verket

att ta egna initiativ och att göra uppföljningar i ökad utsträckning.

Konkurrensforskning (C 2)

Propositionen

Konkurrensverket disponerar medlen under anslaget för att främja och stödja

forskning inom konkurrensområdet. Verksamheten syftar till att ge kunskap om

olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar samt

verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel.

I propositionen meddelas att 36 forskningsprojekt erhållit stöd sedan arbetet

startades budgetåret 1993/94. Konkurrensverket har tagit initiativ till en

särskild utvärdering av den hittillsvarande verksamheten, vilken väntas bli

klar under hösten 1997. Regeringens uppfattning är att den forskningsfrämjande

verksamheten skall kunna hållas på en rimlig nivå under budgetåret 1998. Ett

mer långsiktigt ställningstagande till inriktningen och omfattningen av

verksamheten bör anstå till nästa års budgetarbete, med hänsyn bl.a. till den

nyssnämnda utvärderingen, sägs det i propositionen.

Motionerna

Ökade medel till konkurrensforskningen begärs i tre motioner.

En ökning av anslaget med 1 miljon kronor föreslås i motion 1997/98: N282

(m). Regeringen har tidigare genomfört neddragningar av anslaget till

konkurrensforskning, säger motionärerna. De anser att en bättre konkurrens är

av avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Också i motion 1997/98:N306 (fp) föreslås en ökning av anslaget med 1 miljon

kronor. Forskningen kring konkurrensfrågor, t.ex. undersökningar av

konkurrensförhållanden på svenska marknader och effekter av olika slags

regleringar, är av stor vikt för Konkurrensverkets långsiktiga arbete, anför

motionärerna.

I motion 1997/98:N274 (kd) föreslås en ökning av anslaget med 3 miljoner

kronor. Att regeringen har en njugg inställning till konkurrensforskningen

framgår av budgetpropositionen, sägs det. Om inte riksdagen avvisar regeringens

förslag i denna del kommer konkurrensforskningen att utsättas för en kraftig

nedrustning, anför motionärerna. De menar att detta vore ytterligt beklagligt,

eftersom den berörda forskningen i sin förlängning spelar en mycket viktig roll

för konsumenterna.

Revisorsnämnden

Revisorsnämnden har till uppgift att handlägga frågor om godkännande,

auktorisation och tillsyn av revisorer samt registrering av revisionsbolag. Det

övergripande målet för myndighetens verksamhet, som är avgiftsfinansierad, är

att den skall leda till att samhällets behov av kvalificerade oberoende externa

revisorer tillgodoses samt att den revisionsverksamhet som de bedriver är av

hög kvalitet och uppfyller höga etiska krav. I propositionen konstateras att

Revisorsnämnden har bedrivit sin verksamhet i enlighet med de uppsatta

verksamhetsmålen. Måluppfyllelsen är dock svår att bedöma på grund av den korta

tid som nämnden bedrivit sin verksamhet, sägs det. RRV har inte anfört några

invändningar i sin revisionsberättelse.

En lagöversyn pågår av de regler i lagen (1995:528) om revisorer som

behandlar ägandet av revisionsbolagen samt de problem och frågeställningar som

är förknippade med detta (dir. 1996:106), sägs det i propositionen. Det gäller

bl.a. tillsynsmyndighetens möjligheter att bedriva en effektiv tillsyn och

riskerna för att revisorernas oberoende kan komma i fara. I proposition

1996/97:47 om ändringar i lagen om revisorer föreslog regeringen kompletterande

övergångsbestämmelser, vilka har trätt i kraft den 1 januari 1997 (bet.

1996/97:NU7). Enligt dessa skall revisionsbolag som är godkänt eller

auktoriserat enligt äldre bestämmelser anses som registrerat enligt de nya

bestämmelserna. Giltighetstiden för en sådan registrering går ut fem år från

dagen för godkännandet eller auktorisationen, dock tidigast vid utgången av år

1998. Utredningen kommer att redovisa sitt uppdrag först i september 1998.

Regeringen föreslår därför - genom ett förslag om ändring i lagen om revisorer

- att giltighetstiden förlängs ytterligare till utgången av år 2000. Ändringen

är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Inga motioner har väckts på detta område.

Råd för konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor

Regeringen informerar i propositionen - utan särskild hemställanspunkt i frågan

- om att den avser att inrätta ett råd för konkurrens på lika villkor mellan

offentlig och privat sektor.

I betänkandet Konkurrens i balans - åtgärder för en ökad

konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning m.m. (SOU 1995:105) föreslogs

en särskild lagstiftning med krav på att offentlig näringsverksamhet under

vissa förutsättningar skall redovisas skild från annan verksamhet, att priset

skall baseras på en kostnadskalkyl som täcker alla typer av kostnader och att

prissättningen inte får medföra en från allmän synpunkt otillbörlig

prissättning, redovisas det i propositionen. Remissbehandlingen visade att

åsikterna går starkt isär om vilka åtgärder som behövs för att skapa en

konkurrens på lika villkor. I regeringens diskussioner med representanter för

offentlig och privat sektor har framkommit att ett lämpligt sätt att hantera

frågan bedöms vara att det bildas ett partssammansatt forum för frågor om

konkurrens på lika villkor på kort och lång sikt.

I rådet skall ingå representanter för offentlig och privat verksamhet. Rådets

uppgift skall vara att, med beaktande av de olika grundförutsättningar som

gäller för privat och offentlig sektor, söka undanröja konkurrenskonflikter

mellan privat och offentlig verksamhet. Rådets verksamhet skall inriktas på

fall av allmänt intresse och särskild uppmärksamhet skall ägnas åt frågor som

rör prissättning och konkurrens på så lika villkor som möjligt. Rådet skall

samråda med bl.a. Konkurrensverket och Nämnden för offentlig upphandling.

Vidare skall rådet diskutera principiella konkurrensfrågor, sprida information

om goda exempel på en väl fungerande konkurrens och söka nå en samsyn för

framtiden om hur de långsiktiga spelreglerna på området bäst formuleras, varvid

skall beaktas att förutsättningarna för konkurrens varierar i olika delar av

landet.

Länsstyrelsernas konkurrensfrämjande arbete

Regeringen lämnar i propositionen en allmän redovisning avseende

länsstyrelsernas konkurrensfrämjande arbete.

Länsstyrelserna skall enligt konkurrensförordningen (1992:173) främja

konkurrensen. De skall bl.a. informera om konkurrensfrågor, uppmärksamma

Konkurrensverket på förhållanden som tyder på överträdelser av

konkurrensbestämmelserna, uppmärksamma regleringar som hindrar en effektiv

konkurrens samt lämna förslag till och, efter samråd med Konkurrensverket,

redovisa förslag till avregleringar och andra åtgärder för att undanröja

konkurrenshinder i offentlig sektor. Länsstyrelserna har också haft ett

regeringsuppdrag att informera om EG:s statsstödsregler samt att följa

utvecklingen på elmarknaden.

Regeringens allmänna intryck är att länsstyrelserna på grund av resursbrist

inte haft möjlighet att ta några nya initiativ på området. I regleringsbrevet

för år 1997 har lämnats mer preciserade verksamhetsmål för länsstyrelserna.

Detta bör kunna leda till en större aktivitet på området och ge bättre ledning

för vad länsstyrelserna kan arbeta med, sägs det i propositionen.

Teknisk forskning och utveckling (D)

Teknisk forskning och utveckling (D 1)

Propositionen

Anslaget disponeras av främst NUTEK. Det övergripande målet för verksamheten är

att bidra till att dels stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa

gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och

industriinriktad FoU-miljö i landet, dels skapa lika goda förutsättningar för

näringslivets teknikutveckling i Sverige som i våra viktigaste

konkurrentländer.

Insatserna skall initiera och stödja forskning och utveckling inom viktiga

generiska områden såsom informationsteknik, bioteknik och materialteknik.

Prioriterade områden är processteknik, miljöteknik, verkstadsteknik,

transportteknik och medicinsk teknik. Andra insatsområden är komplexa tekniska

system, mindre företags kompetens- och teknikförsörjning, tjänsteproduktion och

IT-användning samt människa, teknik, organisation. Inom anslaget ryms medel för

kompetenscentrum, industriforskningsinstitutens kollektiva forskningsprogram

samt särskilda medel för fordonsteknik, flygteknik, verkstadsteknik och

träråvarubaserad industri. Det sistnämnda programmet går in på sitt andra år av

en treårig förlängning, med en beräknad medelstilldelning på 10 miljoner kronor

per år. Det fordonstekniska programmet går in på sitt andra år av en femårig

förlängning, med en beräknad medelstilldelning på 30 miljoner kronor per år.

Medel anvisas också för det europeiska forskningssamarbetet Eureka och för

åtgärder som syftar till att stimulera svenskt deltagande i EU:s ramprogram för

forskning och utveckling.

En del av finansieringen av vissa forskargrupper har övertagits av Stiftelsen

för strategisk forskning. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-

stiftelsen) har övertagit bl.a. basfinansieringen av

industriforskningsinstituten med ca 100 miljoner kronor per år t.o.m. år 1999.

Under innevarande budgetår har ungefär hälften av de gjorda besparingarna på

anslaget D 1 kunnat ersättas med stiftelsemedel. I den ekonomiska

vårpropositionen beräknas en varaktig besparing på 119 miljoner kronor från år

1998 förutom de besparingar på 286,6 miljoner kronor som genomförts för

budgetåret 1997. En del av dessa besparingar har, som nämnts, kompenserats

genom stiftelsemedel. NUTEK kommer dock att, även under budgetåret 1998,

tvingas ompröva sitt stöd till flera olika forskningsprogram. Denna omprövning

bör tillställas regeringen för kännedom, sägs det i propositionen. De stora

förändringar som genomförts av NUTEK:s ekonomiska ramar har lett till behov av

en översyn av strukturen på verksamheten under D 1-anslaget. Översynen, som

redan inletts, har till syfte att åstadkomma mer koncenterade insatser på nya

men något färre områden än tidigare.

I propositionen sägs att regeringen bedömer att verksamheten bedrivits på ett

ändamålsenligt sätt och att de resultat som uppnåtts väl svarar mot de

fastställda målen. Resultat av forskningsverksamhet syns främst på längre sikt

och kan vara svåra att koppla till viss finansiär.

För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 673,0 miljoner kronor.

Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att låta staten under år 1998

ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning

och utveckling för de fyra budgetåren 1999(2002 om högst 575, 500, 425

respektive 130 miljoner kronor.

Motionerna

Regeringen föreslår mycket kraftiga besparingar när det gäller teknisk

forskning och utveckling, anförs det i motion 1997/98:N282 (m). På sikt hotar

dessa besparingar de svenska företagens teknikförsörjning och konkurrenskraft.

Motionärerna avvisar regeringens förslag och förordar oförändrat höga

ambitioner på det tekniska forskningsområdet - anslaget bör därför ökas med 110

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

NUTEK:s anslag till teknisk forskning och utveckling har under de senaste

åren minskats, konstateras det i motion 1997/98:N312 (v). Endast en del av

finansieringen har tagits över av Stiftelsen för strategisk forskning och KK-

Stiftelsen. Med hänsyn till de viktiga forskningsområden som NUTEK ansvarar

för, som ett led i framväxten av ett framtida näringsliv, t.ex. de prioriterade

områdena komplexa tekniska system, tjänsteproduktion och IT-använd-ning, mindre

företags teknik- och kompetensförsörjning samt människa, teknik och

organisation, anser motionärerna att D 1-anslaget måste tillföras ytterligare

147,5 miljoner kronor.

Anslaget kan minskas med 90 miljoner kronor vardera åren 1998, 1999 och 2000,

anförs det i motion 1997/98:N259 (mp). Motivet är att forskningsstiftelserna

disponerar så mycket pengar och med möjlighet till insyn och demokratisk

påverkan i dessa kan det här aktuella anslaget minskas. Av anslagna medel bör

ALMI disponera 150 miljoner kronor för nydanande forskning och utveckling i

småföretagen, anser motionärerna. Av de medel som ALMI föreslås få disponera

bör en ram på 50 miljoner kronor avsättas för miljöteknik. I konsekvens med den

budgetnedskärning motionärerna förordar på D 1-anslaget föreslås att det

aktuella bemyndigandet minskas i motsvarande grad.

Motionärerna bakom motion 1997/98:N274 (kd) föreslår en ökning av anslaget

med 90 miljoner kronor. Regeringens förslag om en besparing på 110 miljoner

kronor skall ses i perspektiv av den neddragning på 286,6 miljoner kronor som

skett för innevarande år, säger motionärerna. De erinrar om att

Kristdemokraterna hösten 1996 i en motion med anledning av budgetpropositionen

för år 1997 föreslog en ökning med 200 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Regeringen anförde förra året att ambitionen var att huvuddelen av den

då aktuella besparingen skulle kunna kompenseras med stiftelsemedel. Av den nu

föreliggande propositionen framgår att regeringen misslyckats med detta,

påpekar motionärerna, som med viss förvåning noterar att regeringen ändå väljer

att spara ytterligare på detta anslag. Vid utskottsbehandlingen av

näringsutskottets yttrande (1997/98:NU1y) om utgiftsramar för energi och

näringsliv klargjorde företrädaren för Kristdemokraterna - i likhet med vad som

anges i den nyss refererade motionstexten - att den i motionens

hemställanspunkt föreslagna ökningen av D 1-anslaget med 110 miljoner kronor

skall vara 90 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Som redovisas i propositionen har ungefär hälften av 1997 och 1998 års

nedskärningar av D 1-anslaget, som uppgår till 400 miljoner kronor på två år,

kunnat kompenseras med stiftelsemedel. KK-stiftelsen har åtagit sig att

finansiera 100 miljoner kronor per år av kostnaderna för

industriforskningsinstituten fram t.o.m. år 1999. Finansieringen sker via ett

av KK-stiftelsen och staten gemensamt ägt holdingbolag, IRECO. Som villkor för

finansieringen vill KK-stiftelsen ha full insyn i institutens verksamhet och

ledamöter i styrelserna. Stiftelsen för strategisk forskning har tagit över

finansieringen av materialkonsortierna och vissa andra NUTEK-projekt på

sammanlagt ca 50-100 miljoner kronor. Det är oklart vad som sker med dessa

finansieringsåtaganden på några års sikt.

Beträffande förslaget i motion 1997/98:N259 (mp) om att minska anslaget med

ytterligare 90 miljoner kronor kan noteras att det skulle innebära att man

hamnar på den i budgetpropositionen för år 1997 föreslagna och av riksdagen

beslutade nivån på bemyndigandet för år 1998. Detta skulle få till följd att

NUTEK under budgetåret 1998 skulle stå helt utan fria medel att fördela. Vidare

kan noteras att de bemyndiganderamar som nu föreslås i budgetpropositionen fram

t.o.m. år 2001 ligger på samma nivå som de riksdagen beslutade om hösten 1996.

De är i huvudsak redan intecknade, på grund av att anslaget skurits ned så pass

snabbt från en hög nivå. Det bemyndigandebelopp som således främst går att

påverka är det som avser år 2002.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (D 2)

Under anslaget anvisas medel till lönekostnader och övriga

förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen. Övergripande näringspolitiska mål för

Rymdstyrelsens verksamhet är att åstadkomma följande: ökad konkurrenskraft

genom att svensk industri ges förutsättningar att utveckla konkurrenskraftiga

rymdprodukter och rymdtjänster, ökad teknikspridning som skall ge positiva

näringseffekter även utanför rymdindustrin, ökad Europasamverkan innebärande

att Sverige skall vara en attraktiv partner i det europeiska industrisamarbetet

samt ökad regionutveckling som bidrar till näringslivets utveckling i Kiruna-

regionen.

För nästa budgetår har regeringen beräknat anslaget till 14,4 miljoner

kronor. RRV har inte anfört några invändningar i sin revisionsberättelse. Inga

motioner har väckts på området.

Rymdverksamhet (D 3)

Propositionen

Under detta anslag anvisas medel för rymdforskning, fjärranalys och

industriutveckling samt för deltagande i det europeiska rymdsamarbetet inom

European Space Agency (ESA) och Sveriges bilaterala samarbete främst med

Frankrike. Inom ramen för den nationella rymdforskningen bedrivs

satellitprojektet Odin, vars syfte är att kartlägga förekomsten av bl.a.

vattenånga, syrgas och ozon och där uppskjutning planeras att ske under år

1998. Inom fjärranalysprogrammet har under budgetåret 1995/96 beslutats om fyra

programområden, nämligen miljöövervakning, topografisk kartläggning, skogsbruk

och meteorologi. Under år 1996 inrättades ett miljö- och rymdinstitut och ett

miljödatacenter i Kiruna.

I propositionen sägs att verksamheten är av långsiktig karaktär och att dess

resultat därför syns främst på lång sikt. Effekten av Rymdstyrelsens samlade

insatser är bl.a. att kompetensnivån höjs inom rymdföretagen och att dessas

konkurrenskraft stärks internationellt. Regeringens slutsats är att

rymdverksamheten i allt väsentligt bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och att

de resultat som uppnåtts väl svarar mot de fastställda målen.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 524,0 miljoner kronor.

Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att låta staten ta på sig nya

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter efter år 1998 uppgående till

högst 338,1 miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget föreslås i motion 1997/98:N259 (mp) minskas med 30 miljoner kronor för

åren 1998, 1999 och 2000. Motionärerna anser att Sverige bör satsa på

tillämpningar i rymdteknologi, t.ex. utveckling av miljödatacentrumet i Kiruna

och utveckling av vädersatelliter. Däremot anser de inte att det i dagsläget

finns ekonomiskt utrymme för att delta i vad man anser vara tvivelaktiga

projekt med bemannade transporter och drift av komplexa utposter i rymden.

Sverige bör därför inte delta i rymdstationen Alpha m.m. I konsekvens med den

budgetnedskärning som förordas på det aktuella anslaget föreslås att det av

regeringen begärda beställningsbemyndigandet skall minskas i motsvarande grad.

Riksdagen bör göra uttalanden om att avbryta deltagandet i Cassiniprojektet

genom ESA och om att Sverige skall agera på internationell nivå för att avbryta

detta projekt, anförs det i motion 1997/98:N213 (mp). Cassiniprojektet innebär

uppsändning av en raket, Titan IV, till Saturnus och månen Titan. Cassinisonden

kommer att snurra runt Saturnus i fyra år för att samla in data om planeten,

dess ringar, magnetiska omgivning och månar, påpekas det. Projektet är ett

samarbete mellan NASA, det italienska rymdbolaget (ASI) och ESA. Det allvarliga

är att ombord finns 32,9 kg plutonium, säger motionärerna och hävdar att

sannolikheten att Titan IV skall misslyckas - varvid risk finns att plutonium

sprids på jorden - är 5-10 %. Att Cassiniprojektet genomförs enligt gällande

internationella regler som Sverige varit med om att utarbeta och godkänna ser

motionärerna inte som någon anledning att inte protestera mot projektet. Det

enda rimliga är att Sverige tar sitt ansvar och drar undan sitt stöd, anser

motionärerna. De hänvisar till att protester kommer från hela världen mot

projektet. Motionärerna finner det helt obegripligt att Sverige vill vara

delaktigt i ett experiment som kan leda till en stor olycka - en katastrof som

kan få förödande konsekvenser för denna planet och för kommande generationer.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1996 en motion med likartade yrkanden och motivering

som i den här aktuella motionen 1997/98:N259 (mp) - betänkande 1996/97:NU1. I

en reservation (mp) följdes motionen upp. Beträffande rymdstationen Alpha kan

noteras att riksdagen våren 1996 fattade beslut om att anvisa totalt 30

miljoner kronor för svenskt deltagande i denna (prop. 1995/96:105, bet. NU18).

Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén har vid två tillfällen besvarat frågor

(1996/97:689 och 1997/98:1) av Eva Goës (mp) om Cassiniprojektet. I det första

svaret lämnades en utförlig redovisning av projektet. ESA bidrar till projektet

med den vetenskapliga rymdsonden Huygens, som kommer att släppas ned i

speciella fallskärmar till månen Titan. Huygens har ingen kärnkraftskälla. NASA

står för och opererar rymdfarkosten Cassini, vilken drivs med s.k.

radioisotopbatterier där den radioaktivitet som frigörs från plutonium

omvandlas till elektricitet. Den principiella frågan om användningen av

kärnkraft i rymden och dess risker har diskuterats inom ramen för FN:s

rymdkommitté sedan år 1978, meddelade utrikesministern. Generalförsamlingen

antog enhälligt år 1992 en resolution med elva principer för användningen av

kärnkraft i rymden. Syftet med dessa är att minimera förekomsten av radioaktivt

avfall i rymden. Huvudregeln är att man använder sig av sol-energi vid

rymdfärder där detta är möjligt. Cassinifarkosten kan dock inte på ett

realistiskt sätt använda sig av solenergi på grund av det stora avståndet

mellan solen och Saturnus. Förenta staterna har, i enlighet med generalför-

samlingens principer, notifierat FN:s generalsekreterare om

säkerhetsarrangemang kring Cassinifarkosten. Projektet sker således enligt

gällande internationella regler som även Sverige varit med om att utarbeta och

har godkänt, meddelade utrikesministern avslutningsvis. Vid det andra

frågetillfället i september 1997 svarade utrikesministern att hon inte ansåg

att det fanns skäl att ompröva Sveriges deltagande i ESA-projektet Huygens och

hänvisade till det tidigare frågesvaret.

Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (D 4)

Propositionen

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) är en

offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som

huvudägare. Syftet är att - genom bevakning och rapportering om den tekniska

och industriella utvecklingen inom olika industrinationer - bidra till ökad

produktivitet och konkurrenskraft i svenskt näringsliv. STATT:s verksamhetsidé

är att bidra till ökad tillväxt i Sverige genom följande: att utföra

kvalificerade innovationspolitiska analyser som underlag för en

konkurrenskraftig svensk innovationspolitik, att medverka till att stärka små

och medelstora företags internationella konkurrenskraft genom en effektiv

insats för tekniköverföring, kompetenshöjning och internationalisering samt att

öka förståelsen för de nya teknikernas betydelse för samhällsutvecklingen och

för de komplicerade sambanden mellan teknik, människa och samhälle.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 29,9 miljoner kronor,

vilket innebär en besparing med 2 miljoner kronor.

Motionerna

Den av regeringen föreslagna besparingen avvisas i tre motioner.

Regeringen minskar satsningen på tekniska attachéer, vilket kan försämra

tillgången på värdefull teknisk information för svenskt näringsliv, anförs det

i motion 1997/98:N282 (m). Motionärerna avvisar regeringens förslag och

föreslår i stället att anslaget till STATT skall ökas med 2 miljoner kronor.

Också i motion 1997/98:N306 (fp) avvisas den av regeringen föreslagna

besparingen och föreslås en höjning av anslaget till STATT med 2 miljoner

kronor.

Regeringens förslag om en besparing på 2 miljoner kronor på STATT:s

verksamhet är en åtgärd som Kristdemokraterna inte anser är förenlig med de

ambitioner som bör prägla näringspolitiken, sägs det i motion 1997/98:N274

(kd). Bevakning och rapportering om den tekniska och industriella utvecklingen

inom olika industrinationer är av stor vikt för Sveriges möjligheter att hävda

sig som ett konkurrenskraftigt industriland, anser motionärerna och avvisar

besparingen.

Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av invalda ledamöter som är

verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s

huvuduppgift är att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och

näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera om den

tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen samt att skapa och initiera

samverkan mellan olika teknikområden. Från anslaget lämnas statens bidrag till

IVA:s grundläggande verksamhet.

Regeringen beräknar anslaget till 5,4 miljoner kronor för nästa budgetår.

Motionen

I motion 1997/98:N259 (mp) föreslås en minskning av det aktuella anslaget med 2

miljoner kronor för åren 1998, 1999 och 2000. Motionärerna anser att det av

utredningar och program från akademien framgår att den är helt oförstående till

de krav som en hållbar utveckling ställer på tekniken.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1996 ett liknande yrkande - betänkande 1996/97: NU1. I

en reservation (mp) följdes motionen upp.

Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (E)

Kommerskollegium (E 1)

Verksamhet och anslag

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel och

handelspolitik. Kollegiet har inlett ett viktigt arbete med att kartlägga

svenska företags problem med handelshinder både inom EU och på

tredjelandsmarknader. Detta arbete skall intensifieras. Kollegiets arbete med

Europa-information bör i än högre grad inriktas mot näringslivet och

fackmyndigheterna, sägs det i propositionen. RRV har inte anfört några

invändningar i sin revisionsberättelse.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 46,5 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett någon motion.

Ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in-

eller utförsel av varor

Enligt lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller

utförsel av varor får regeringen införa begränsningar om det är påkallat av

bl.a. hänsyn till risk för störning inom samhällsekonomin eller

folkförsörjningen eller av särskilda handelspolitiska skäl. Med stöd av denna

lag har förordningen (1984:53) om import- och exportreglering utfärdats, vilken

regeringen avser att göra en översyn av. Enligt nu gällande förordning sker

överklagande hos regeringen. I enlighet med gängse principer anser regeringen

att överklagande i stället skall ske till allmän förvaltningsdomstol.

Överklagandebestämmelserna bör tas in i lag och prövningstillstånd bör krävas

vid överklagande till kammarrätten. Förslag om detta lämnas i propositionen.

Förslaget förväntas inte medföra några ökade kostnader för

förvaltningsdomstolarna. Eftersom regleringen kommer att överensstämma med vad

som gäller för förvaltningsärenden i allmänhet finns inte skäl att inhämta

yttrande från Lagrådet, sägs det i propositionen.

Enligt vad utskottet erfarit kommer den i budgetpropositionen omnämnda

översynen av förordningen om import- och exportreglering att resultera i en ny

förordning med samma namn. Denna förordning avses även omfatta vissa

verkställighetsfrågor i samband med licensbeslut grundade på föreskrifter som

har beslutats av Europeiska gemenskapen eller Europeiska kol- och

stålgemenskapen - frågor som inte behandlas i lagen med bemyndigande att

meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Syftet är att förordningen

skall träda i kraft i samband med den nu aktuella lagändringen. Den föreslagna

överklagandebestämmelsen omfattar beslut som meddelats ?i sådana ärenden som

avses i denna lag?. För att det klart skall framgå att bestämmelsen omfattar

även licensbeslut som har sin grund i gemenskapsföreskrifter bör en

komplettering göras av regeringens lagförslag, som utskottet återkommer till i

det avslutande avsnittet om vissa lagändringar.

Exportfrämjande verksamhet (E 2)

Propositionen

Anslaget disponeras för utbetalning till Sveriges exportråd. Exportrådets

verksamhet grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges Allmänna

Exportförening. Nu gällande avtal är från år 1992 (prop.1991/92:108, bil. 3,

bet. NU23). Riksrevisionsverket har i rapporten Statliga insatser för att

främja export från små och medelstora företag (RRV 1996:67) föreslagit att

Exportrådets roll som centralt organ inom exportfrämjandet förstärks och att de

övriga aktörernas roller och uppgifter förtydligas. Regeringen begär riksdagens

godkännande av ett nytt avtal med Sveriges Allmänna Exportförening och Sveriges

exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisas i propositionen.

Det ligger ett stort värde i regionala och lokala engagemang för att fånga

upp exportmogna och utvecklingsbara företag, sägs det i propositionen.

Samarbetet med ALMI Företagspartner AB och regionala handelskammare välkomnas

därför varmt av regeringen. Samarbetet med NUTEK bör utvecklas, inte minst när

det gäller NUTEK:s engagemang inom EU-området för små företag. Enligt

regeringens mening är det angeläget att länsstyrelser och kommuner i ökad

utsträckning anlitar Exportrådets kompetens.

Ett nära samarbete bör även i fortsättningen ske med STATT och med aktörer

som har ansvar för exportfinansieringsfrågor. Ett samarbete med Styrelsen för

internationellt utvecklingssamarbete (Sida) bör också utvecklas. Utlandskontor

bör inte etableras med hjälp av statliga medel utan att respektive organ har

samrått med Exportrådet. Ett utökat samarbete från Exportrådets sida förutses

med Invest in Sweden Agency, STATT och utlandsrepresentationen. Regeringen

anser att ett tillägg skall göras i 4 § i avtalet om Sveriges exportråd med

innebörd att rådet skall samarbeta med andra organ som med statliga medel

genomför eller låter genomföra exportfrämjande insatser. Därigenom erhålls

också övergripande information om exportfrämjande satsningar så att en samlad

bedömning kan göras i Regeringskansliet. För att markera Exportrådets roll i

företagens internationaliseringsarbete bör 2 § i avtalet justeras på följande

sätt: Rådets uppgift är att initiera, planera, samordna, marknadsföra och

genomföra åtgärder för att främja svensk export och internationalisering i

samband med export. De föreslagna ändringarna i avtalet har tagits fram i

förhandling mellan representanter för staten och Sveriges Allmänna

Exportförening.

RRV föreslog i sin rapport att medel skall föras till Exportrådet från andra

anslag på statsbudgeten. Enligt regeringens mening bör det ökade samarbetet

mellan Exportrådet och andra aktörer leda till att dessa i ökad utsträckning

lägger uppdrag på rådet för olika exportfrämjande insatser; en överföring av

medel anses därför inte aktuell. Det RRV:s förslag åsyftar torde i stället

uppnås genom ökat samarbete, sägs det. En översyn om några år skall visa om så

är fallet. Enligt regeringens mening är det ytterst angeläget att offentliga

aktörer inte med offentliga medel erbjuder olika subventioneringsgrad för

likartade insatser.

Verksamheten skall koncentreras till de två kärnverksamheterna exportservice

och exportutveckling. Rådet skall fortsätta inriktningen mot ökad

kundanpassning, ökad långsiktighet i affärsrelationerna och ökad

affärsmässighet i verksamheten. De små och medelstora företagen prioriteras i

verksamheten, bl.a. genom den starka satsningen på exportservice och

småföretagskonsulter. Exportrådet ägnar huvuddelen av det statliga uppdraget

till exportservice för mindre företag. Regeringen anser att exportfrämjandet

har en stor betydelse som instrument i näringspolitiken och handelspolitiken.

För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på 127,7 miljoner kronor.

Motionerna

Det statliga stödet till exportfrämjande åtgärder, som innefattar statsstödda

exportkrediter via AB Svensk Exportkredit, Exportrådets stöd samt

nettokostnaderna för det statliga exportkreditgarantisystemet via

Exportkreditnämnden (EKN), måste tydligare än för närvarande inriktas på att

understödja mindre företags behov, anförs det i motion 1997/98:N247 (c).

Tidigare karakteriserades mindre företag ofta som underleverantörer till

storföretag, sägs det - ett förhållande som dock håller på att förändras. Allt

fler mindre företag har internationell verksamhet. Ofta är länderna kring

Östersjön samt Norge viktiga marknader för småföretagen och bildar en bas för

fortsatt export till övriga världen, anför motionärerna.

I motion 1997/98:N238 (c) begärs ett uttalande av riksdagen om

exportfrämjande åtgärder och behovet av att utrikesmyndigheternas tid för

export-främjande verksamhet ökar. Staten har under 1990-talet kraftigt minskat

bidragen till Exportrådet - en halvering har skett under tre år - konstaterar

motionären. I budgetpropositionen för år 1998 föreslås en minskning med

ytterligare 9 miljoner kronor till 127,7 miljoner kronor. Detta är mycket

olyckligt i sig och får negativa konsekvenser för Exportrådets möjligheter att

fullfölja sin uppgift och därmed också för exporten och sysselsättningen, anser

motionären. I de flesta andra länder satsar staten betydligt mer på

exportfrämjande än Sverige, både i absoluta tal och relativt sett, hävdar han.

I många länder synes också utrikesmyndigheterna, enligt motionären, vara mer

engagerade i exportfrämjandet än i Sverige. Detta innebär att svenska företag

får en konkurrensnackdel gentemot sina utländska konkurrenter.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1996 ett yrkande likartat det i den här aktuella

motionen 1997/98:N247 (c) - betänkande 1996/97:NU1. Utskottet framhöll att det

är viktigt att på olika sätt främja småföretagens möjligheter att etablera sig

på exportmarknaden och att exportinsatser i Östersjöområdet underlättas.

Exportrådets verksamhet är, som framgår av budgetpropositionen, i stor

utsträckning inriktad på de små företagen. Större företag har i allmänhet egna

utlandsorganisationer och är inte i lika stort behov av Exportrådets tjänster.

Samtliga enheter på Exportrådet arbetar huvudsakligen med små och medelstora

företag. Av Exportrådets abonnenter är 97 % små och medelstora företag. Två

tredjedelar av abonnenterna exporterar för högst 14 miljoner kronor per år,

medan ytterligare 30 % av abonnenterna exporterar för 14(400 miljoner kronor

per år. Av Exportrådets fakturering avser 85 % företag med upp till 500

anställda eller med en omsättning som understiger 500 miljoner kronor, dvs.

småföretag enligt den definition som EU tillämpar.

Inom ramen för småföretagsprogrammet har regeringen anvisat 17,5 miljoner

kronor till Exportrådet för följande insatser: projektet Team Export som syftar

till att bistå små och medelstora företag i deras exportutveckling till ett

belopp om 5 miljoner kronor, projekt för att göra Exportrådets databaser

tillgängliga över datanätet för små och medelstora företag, projekt för att

bl.a. ta fram material för grundkurs i exportfrågor för de aktuella företagen

och projekt för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan företagen i

exportfrågor. För de tre sistnämnda projekten har 12,5 miljoner kronor

anvisats.

Riksdagen har vidare beslutat om vissa exportinsatser för små och medelstora

företag och anvisat 30 miljoner kronor för detta (prop. 1995/96:94, bet. NU13).

Insatserna har planerats och genomförts av Exportrådet och ALMI i samverkan.

Inom programmet drivs för närvarande 19 projekt. En utvärdering genomförs och

avrapportering beräknas ske efter utgången av år 1997.

Det statsstödda exportkreditsystemet, bestående av EKN:s

exportkreditgarantier och AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkrediter,

har av naturliga skäl sina största volymer hos de större företagen. Betydande

resurser läggs dock på information till de små företagen om verksamheten. EKN

och Svensk Exportkredit startade under år 1995 ett program för att underlätta

för småföretag att få risktäckning och förmånlig finansiering vid export till

länder inom OECD. Kontakter förmedlas av affärsbankerna. EKN har utvecklat en

kompletterande produkt som ger berörd bank en större säkerhet vid

exportkreditgivningen.

EKN genomför sedan många år löpande besök hos handelskamrar, banker,

regionala exportkontor, ALMI:s regionala utvecklingsbolag och enskilda företag

för att informera om sin verksamhet. För korta garantier har EKN i flera år

arbetat med regionansvar för att förbättra de lokala kontakterna.

Som redovisas i propositionen genomförs för närvarande en översyn av det

statsstödda exportfinansieringssystemet - särskild utredare: generaldirektör

Mats Rönnberg (dir. 1997:64). Uppdraget skall redovisas den 31 december 1997.

Regeringen uppdrog år 1993 åt EKN att administrera en ram på 1 miljard

kronor, senare utökad till 2 miljarder kronor, avseende de baltiska länderna

och Ryssland och senare, på vissa villkor, även Kazakstan, Ukraina och

Vitryssland för att möjliggöra exportaffärer även för företag som inte hade

möjligheter att ta risker i egen portfölj, bl.a. småföretag. I augusti 1997 gav

regeringen i uppdrag åt konsulten Bo Marking att lämna förslag på en facilitet

för finansiering av marknadssatsningar i Östersjöområdet som i första hand

skall rikta sig till små och medelstora företag. Medel för förlustrisker skall

anvisas inom ramen för det program för samarbete och utveckling i

Östersjöregionen på 1 miljard kronor som riksdagen fattade beslut om sommaren

1996 (prop. 1995/96:222, bet. FiU15).

Beträffande synpunkterna på det statliga bidraget till Exportrådet i motion

1997/98:N238 (c) kan noteras att rådet under de senaste åren förändrats från

att vara till stor del statsfinansierat till att bli mer självbärande och

fungera som konsult gentemot de svenska företag som vill utnyttja rådets

tjänster. Exportrådets verksamhet finansieras dock fortfarande till ca 30 % av

staten. Av det statliga anslaget går huvuddelen till s.k. exportservice, där

svenska företag erhåller information om exportvillkor, regler och lagar i det

aktuella landet/regionen utan avgift. Om företaget efter denna första

introduktion vill fortsätta att utnyttja Exportrådet sker det mot en avgift.

När det gäller de svenska utlandsmyndigheterna skall dessa enligt sina

instruktioner prioritera Sverigefrämjandet, däribland svensk export. Även den

Stockholmsbaserade verksamheten inom utrikesförvaltningen och

departementsledningarna skall lägga större vikt vid främjandefrågan än vad som

tidigare varit fallet. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete i syfte att

åstadkomma en förstärkning av resurserna för exportfrämjande inom

utrikesförvaltningen. En förstärkning av de projektexportfrämjande resurserna

kommer att ske vid ambassaderna i Washington, London och Manila samt vid

Bryssel- och Genèvedelegationerna, vilket skall bidra till att öka

informationen till svenska företag om de multilaterala biståndsprogrammen.

Exportkreditnämnden (E 3)

Propositionen

Exportkreditnämnden (EKN) skall genom utfärdande av garantier främja svensk

export. Garantin utgör en försäkring mot vissa förlustrisker i samband med

export till och investeringar i utlandet. För garantin betalas en premie som är

relaterad till risken. Garantigivningen sker sedan den 1 januari 1997 i ett

ordinarie garantisystem med resultatkravet att verksamheten totalt sett skall

vara självbärande över tiden. Anslaget används för att ge EKN kompensation för

den ränta nämnden betalar för sin upplåning avseende den gamla verksamheten

(garantier utfärdande före den 1 juli 1990) samt för att ge EKN ersättning för

skuldlättnader (prop. 1991/92:100 bil. 4, bet. NU23). Regeringen beslöt våren

1997, som tidigare nämnts, om utredningsdirektiv gällande det statsstödda

exportfinansieringssystemet.

Regeringen gör bedömningen att totalramen för den ordinarie

garantiverksamheten inte behöver höjas under budgetåret 1998 och därför bör

fastställas till 100 miljarder kronor. Vidare anser regeringen att ramen för

investeringsgarantier bör förbli oförändrad, dvs. fastställas till 3 miljarder

kronor. I dessa två avseenden begär regeringen riksdagens medgivande.

Regeringen menar också att den obegränsade upplåningsrätt som EKN haft i

Riksgäldskontoret under år 1997 bör gälla även för budgetåret 1998, vilket

regeringen begär riksdagens bemyndigande av.

Regeringen föreslår att garantiverksamheten i kris- och krigslägen skall

regleras i en särskild förordning och begär riksdagens bemyndigande att, med

utgångspunkt i ett förslag från EKN, utforma regler och villkor för

importgarantier respektive exportkreditgarantier för kris- och krigslägen.

Garantigivningen föreslås ske inom den av riksdagen beviljade ramen för den

ordinarie garantiverksamheten. Riksdagen föreslås vidare ge regeringen

bemyndigande att i ett kris- eller krigsläge besluta hur stor del av ramen som

skall få disponeras för denna garantigivning.

EU-kommissionen har nyligen antagit regler i form av ett meddelande om

konkurrensutsatt exportkreditförsäkring. Syftet är att förhindra att statsstödd

verksamhet konkurrerar på ojämlika villkor med privata försäkringsbolag.

Regeringen har efter riksdagens medgivande (prop. 1996/97:150, bet. FiU20)

fattat beslut om att EKN senast den 31 december 1997 skall avveckla denna

verksamhet. Inom ramen för OECD:s s.k. konsensusöverenskommelse enades parterna

i juni 1997 om riktlinjer för premiesättning och relaterade villkor vid

statsstödd garantigivning. Dessa innebär bl.a. att minimipremier fastställs för

politiska risker och att en gemensam landklassificering införs.

RRV har inte anfört några invändningar i sin revisionsberättelse. RRV

kommenterar positivt den goda interna kontrollen och myndighetens vilja att

förbättra rutiner och system.

För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 50 miljoner kronor.

Motionen

Riksdagen bör göra ett uttalande om att kriterier skall införas i

Exportkreditnämndens riktlinjer som tar hänsyn till miljö och struktur - en

helhetssyn bör skapas när det gäller godkännande av exportkreditgarantier,

anförs det i motion 1997/98:N235 (mp). Vidare bör riksdagen uttala att stöd

till dumpning av miljövidriga produkter och energisystem omgående bör avbrytas.

Regeringens deklaration om ett ekologiskt hållbart samhälle klingar falskt, när

man betänker EKN:s handlande, anser motionärerna och exemplifierar med att EKN

sommaren 1997 givit garantier till Kvaerner Energy och ABB för byggande av

turbiner respektive generatorer i världens största dammbygge. Motionärerna

anser att EKN borde uppfylla Riokonferensens målsättning om ett ekologiskt

hållbart samhälle, genom att EKN åläggs att göra miljöprövningar. Diskussioner

förs internationellt, bl.a. inom ramen för OECD, om hur miljöaspekter skall

kunna beaktas i de statsstödda exportfinansieringssystemen, erinrar

motionärerna om. Miljöpartiet driver frågan om att social- och miljöklausuler

skall tas in i WTO-avtalet, påpekas det. Det måste bli ett slut på att den rika

världen dumpar sina dåliga miljövidriga produkter i utvecklingsländer eller

bygger in dessa i stora sårbara oekologiska system, som den rika världen för

länge sedan lämnat därhän, anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Statsrådet Leif Pagrotsky besvarade i september 1997 två frågor (1996/97: 783

och 1996/97:791) av Eva Goës (mp) om Exportkreditnämnden och miljön respektive

exportkrediter efter miljöprövning. Statsrådet redovisade att EKN inte har

något uppdrag från regeringen att göra miljökonsekvensbedömningar av projekt

annat än ur risksynpunkt, dvs. hur miljöaspekter påverkar projektets

återbetalningsförmåga. Vidare gäller att en EKN-garanti bara är giltig om

lagstiftningen i importlandet, t.ex. på miljöområdet, följs. Detta är i princip

vad som gäller för motsvarande institut i de svenska företagens

konkurrentländer.

I frågesvaret redovisades vidare att diskussioner förs internationellt, bl.a.

inom ramen för OECD, om hur miljöaspekter skall kunna beaktas i de statsstödda

exportfinansieringssystemen. Statsrådets uppfattning är att detta är frågor,

där man i första hand måste söka en lösning på internationell nivå, eftersom

företagen i olika länder därmed får liknande konkurrensförhållanden. Sverige

driver på miljöarbetet inom ramen för olika internationella organisationer,

inte minst inom Världshandelsorganisationen - WTO. Vidare nämndes att frågan om

miljöhänsyn vid statsstödd exportfinansiering diskuterades vid ett symposium om

export och miljö som Närings- och handels- och Miljödepartementen anordnade i

april 1997. Regeringskansliet för också diskussioner med EKN i frågan.

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning (E 4)

Anslaget disponeras för ersättning till AB Svensk Exportkredit (AB SEK) för

eventuellt underskott utgörande skillnaden mellan intäkter och kostnader,

huvudsakligen ränteintäkter och räntekostnader, inom ramen för systemet med

statsstödda exportkrediter. Villkoren för krediterna följer den s.k.

konsensusöverenskommelsen inom OECD. Anslaget omfattar även kostnader för

räntestöd till finansiering av export av fartyg, en stödform som upphörde år

1989, och kostnader för vissa förmånliga krediter till u-länder, dock enbart

åtaganden som gjorts t.o.m. år 1984. Den tidigare nämnda

Exportfinansieringsutredningen berör också AB SEK:s verksamhet.

Anslagsbelastningen hänförs för närvarande uteslutande till kostnader för vissa

förmånliga krediter till u-länder.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 9,1 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett några motioner.

Investeringsfrämjande (E 5)

Propositionen

Delegationen för utländska investeringar i Sverige, Invest in Sweden Agency

(ISA), är den centrala myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder.

Verksamheten finansieras dels från anslag, dels med bidrag från s.k. partner i

projektverksamheten. Mot bakgrund av att budgetåret 1995/96 var ISA:s första

verksamhetsår har det inte varit möjligt att utförligt kommentera de uppnådda

resultatens förhållande till de övergripande målen ?att utländska företag

genomför nyinvesteringar och nyetableringar i Sverige samt samverkar med

svenska företag i landet?, sägs det i propositionen. Regeringen har tillkallat

en särskild utredare, frilansskribenten Ronald Fagerfjäll, för utvärdering av

verksamheten vid ISA avseende tiden den 1 juli 1995 ( den 30 september 1997

(dir. 1997:85). Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 1997. RRV har

inte anfört några invändningar i sin revisionsberättelse.

För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 39,2 miljoner kronor.

Motionen

Investeringsfrämjandet med Invest in Sweden Agency har som mål att utländska

företag genomför nyinvesteringar och nyetableringar samt samverkar med svenska

företag, konstateras det i motion 1997/98:N259 (mp). Motionärerna anser inte

att detta primärt är en statlig uppgift och föreslår att anslaget dras in.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1996 ett yrkande liknande det här aktuella (bet.

1996/97:NU1). I en reservation (mp) följdes yrkandet upp.

Konsumentfrågor (F)

Marknadsdomstolen (F 1)

Marknadsdomstolen är en specialdomstol som handlägger mål och ärenden enligt de

lagar som anges i propositionen. Det övergripande målet för domstolen är att på

ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som den har

att handlägga samt att leda rättsutvecklingen och främja en enhetlig

rättstillämpning inom det marknadsrättsliga området.

I propositionen påpekas att svårighetsgraden på de mål domstolen har att

handlägga varierar, vilket försvårar möjligheten att mäta effektiviteten.

Regeringen gör dock bedömningen att effektiviteten i verksamheten är god. RRV

har inte haft några invändningar i sin revisionsberättelse.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 4,7 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentverket (F 2)

Propositionen

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor. De

övergripande målen för verksamheten är följande: att ge hushållen möjligheter

att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt, att ge konsumenterna

en stark ställning på marknaden, att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet

samt att medverka till att sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas

som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar

utveckling. I anslutning till detta fullgörs de uppgifter som ankommer på

Konsumentombudsmannen (KO). Konsumentverket får disponera medel under anslaget

B 6 Bidrag till standardisering och provnings- och mätteknisk FoU m.m. för

bidrag till Standardiseringskommissionen för standardiseringsprojekt.

Konsumentverkets insatser som främjar från miljösynpunkt långsiktigt hållbara

konsumtions- och produktionsmönster har hög prioritet, liksom insatser i det

svenska arbetet med konsumentpolitiken i EU, rörande bl.a. produktsäkerhet och

konsumenternas ställning när det gäller finansiella tjänster. Särskilt viktigt

är det vidare att stödja hushåll med svag ekonomi.

För att kunna mäta effekter och utröna behovet av åtgärder har

Konsumentverket under budgetåret 1995/96 genomfört marknadsstudier inom olika

områden. I propositionen redovisas handläggningstider och styckkostnader.

Konsumentverket har erhållit en invändning från RRV i revisionsberättelsen

avseende smärre brister i den interna kontrollen. Ett antal av de punkter som

RRV tar upp har redan åtgärdats av Konsumentverket och på andra punkter har en

översyn påbörjats. Inför årsredovisningen för år 1997 avses samtliga punkter

vara åtgärdade. Regeringen följer detta arbete.

Regeringen beräknar anslaget till 67,9 miljoner kronor för nästa budgetår.

Motionerna

Anslaget till Konsumentverket bör av statsfinansiella skäl minskas med 10

miljoner kronor, anförs det i motion 1997/98:N282 (m). Verket bör kompensera

besparingen med rationaliseringar och ökad avgiftsfinansiering.

I motion 1997/98:N312 (v) föreslås en ökning av det aktuella anslaget med 20

miljoner kronor. Enskilda hushåll har för närvarande stort behov av ekonomisk

rådgivning, anser motionärerna; en rådgivning som kan vara nog så lönande såväl

för den enskilde som för kommunen. I motionen hänvisas till en annan motion av

Vänsterpartiet - 1997/98:N265 - i vilken förslaget om kommunal budgetrådgivning

riktad till hushållen utvecklas.

Behovet av ekonomisk rådgivning för enskilda hushåll är stort, anförs det i

den sistnämnda motionen 1997/98:N265 (v). Arbetslösheten och låga nivåer i

socialförsäkringarna har bidragit till att inkomstklyftorna ökat, säger

motionärerna. Sedan mitten av 1970-talet har det skett en årlig utbyggnad av

konsumentverksamheten. I början av 1990-talet vände dock trenden, men från år

1996 noteras en svag ökning. Ekonomisk rådgivning kan ske i olika former, sägs

det i motionen. Rådgivning i anslutning till kommunal konsumentvägledning anses

därvid vara ett mycket bra alternativ. Konsumentvägledarens oberoende ställning

i förhållande till myndigheter och banker är av stor betydelse för människor

som behöver hjälp att reda ut sin ekonomi. Genom de av Vänsterpartiet

föreslagna ökade medlen med 20 miljoner kronor kan kommuner som vill bygga upp

eller vidareutveckla ekonomisk rådgivning söka bidrag till den nämnda

verksamheten. Målet skall vara att alla hushåll som efterfrågar ekonomisk

rådgivning skall kunna få sådan, anser motionärerna. Kommunerna skall också

kunna få mer resurser till utredningar inom ramen för skuldsaneringslagen

(1994:334).

För att finansiera en ökning till konkurrensforskningen som Kristdemokraterna

förordar och som tidigare redovisats föreslås i motion 1997/98:N274 (kd) en

minskning av det här aktuella anslaget med motsvarande summa, dvs. 3 miljoner

kronor. Konkurrensfrågorna är mycket betydelsefulla och i allra högsta grad ett

konsumentintresse, eftersom de bl.a. bidrar till en lägre prisnivå, anför

motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1996 liknande yrkanden som de här aktuella (bet.

1996/97:NU1). När det gäller nedskärningar gäller, enligt uppgift, att anslaget

till Konsumentverket skurits ned med totalt 23 % i reala termer under den

senaste sexårsperioden.

Beträffande frågan om ekonomisk rådgivning till hushållen kan noteras att

ansvaret för denna ligger hos kommunerna. Enligt uppgift finns det för

närvarande sådan rådgivning i ca 240 kommuner.

Allmänna reklamationsnämnden (F 3)

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift bl.a. att pröva tvister mellan

konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som

tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk, s.k. konsumenttvister, och ge

rekommendationer om hur tvister bör lösas. RRV har inte anfört några

invändningar i sin revisionsberättelse.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 13,6 miljoner kronor.

Förslaget har inte föranlett några motioner.

Fastighetsmäklarnämnden (F 4)

Fastighetsmäklarnämnden, som inrättades den 1 oktober 1995, skall verka som

central myndighet för registrering av och tillsyn över fastighetsmäklare och

skall särskilt inrikta sin verksamhet på att fastighetsmäklarna följer god

fastighetsmäklarsed, att information sprids om vad god fastighetsmäklarsed

innebär samt att mäklarna har en god utbildning för sin uppgift. Utgångspunkten

är att staten skall få full kostnadstäckning för det berörda arbetet genom

avgifter från mäklare.

En arbetsgrupp under lagutskottet har utvärderat fastighetsmäklarlagen

(1995:400). Den valda organisationsmodellen att Kammarkollegiet sköter

kansligöromål och tillhandahåller den personal som bereder och föredrar ärenden

inför nämnden verkar enligt arbetsgruppens rapport inte förenlig med ett

effektivt tillsynsarbete. Statskontoret har i en rapport (1996:11) ifrågasatt

behovet av en författningsreglerad anslutning till en värdmyndighet. Regeringen

anser att en översyn av nämndens organisation fordras för att effektivisera och

åstadkomma en bättre styrning och kontroll av verksamheten. RRV har inte anfört

några invändningar i sin revisionsberättelse.

Regeringen beräknar anslaget till 6,1 miljoner kronor för nästa budgetår.

Inga motioner har väckts på detta område.

Stöd till konsumentorganisationer (F 5)

Propositionen

Sedan år 1990 har särskilda medel anslagits för stöd till ideella

konsumentorganisationer. Medlen, som förmedlas av Konsumentverket, skall bl.a.

kunna användas till stöd åt befintliga konsumentorganisationer och för att

stödja och stimulera uppbyggnaden av nya organisationer. Sveriges konsumentråd

och Konsumenter i samverkan är på olika sätt representerade i europeiskt

konsumentarbete. Det är regeringens bedömning att båda organisationerna även

fortsättningsvis skall kunna medverka till en fördjupad diskussion och debatt

om hur konsumentskyddet skall kunna stärkas i Europa och till att sprida

information om EU till sina respektive medlemsorganisationer. Mot denna

bakgrund anser regeringen att båda organisationerna bör få fortsatt ekonomiskt

stöd. Även andra organisationer kan få ekonomiskt stöd. En fristående forskare

har fått i uppdrag att utvärdera de projekt Konsumentverket beviljat stöd till

under åren 1994-1996.

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 4,1 miljoner kronor.

Motionen

I motion 1997/98:N259 (mp) föreslås en ökning av stödet till

konsumentorganisationer med 2 miljoner kronor för åren 1998, 1999 och 2000. Det

marknadsekonomiska systemet förutsätter kritiska och kunniga konsumenter, som

har möjlighet att göra medvetna val, anför motionärerna. De anser mot denna

bakgrund att insatserna på det konsumentpolitiska området måste öka på följande

sätt: konsumentforskningen bör få ökade resurser, leverantörerna bör åläggas

att bifoga produktinformationsblad vid leveranser, alla produkter bör ha en

fullständig innehållsdeklaration, en obligatorisk miljövarudeklaration bör

införas, livsmedelsprotokollen bör vara offentliga, kommersiella, oadresserade

reklamblad bör inte få delas ut i brevlådorna och kommunerna bör informeras om

värdet av och den kommunala vinsten med konsument-rådgivning.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1996 ett liknande yrkande som det här aktuella (bet.

1996/97:NU1). Yrkandet följdes upp i en reservation (mp).

Stöd till konsumentforskning (F 6)

Forskningsrådsnämnden tog den 1 januari 1997 över ansvaret för

konsumentforskningen från Konsumentverket. Regeringen gör bedömningen att

Konsumentverket även för år 1998 bör anvisas medel för att ha möjlighet att

aktivt medverka i arbetet med att följa konsumentforskningen. Med hänsyn till

forskningens långsiktiga karaktär och på grund av att verksamheten nyligen

överflyttats till Forskningsrådsnämnden är det inte möjligt att påvisa konkreta

resultat, sägs det i propositionen

Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 4,1 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7)

Målet för miljömärkningsverksamheten är att genom frivillig miljömärkning

stimulera utveckling och användning av produkter som ur miljösynpunkt är bättre

än andra i övrigt jämförbara produkter. Ett harmoniserat nordiskt system för

miljömärkning av produkter, Svanen, infördes under år 1989. Den frivillliga

miljömärkningen inom ramen för detta system organiseras och drivs av SIS -

Standardiseringen i Sverige och leds av Miljömärkningsstyrelsen.

Miljömärkningen skall på sikt finansieras genom avgifter och ersättningar från

de företag som får sina produkter miljömärkta. Sedan den 1 maj 1992 gäller inom

EU en förordning om miljömärkning. EU-kommissionen har presenterat ett förslag

till en ny miljömärkningsförordning i syfte att effektivisera arbetet med

miljömärkning inom EU. Förslaget kommer att behandlas av rådet tidigast under

år 1998.

Regeringen avser att i samråd med SIS under år 1998 omstrukturera

organisationen av miljömärkningsverksamheten i syfte att skapa en klarare och

effektivare organisation med tydligare beslutsstruktur än i nuvarande ordning

och underlätta det svenska deltagandet i det nordiska samarbetet. Avsikten är

att verksamheten tills vidare skall bedrivas inom ett av staten och SIS, för

ägarna icke vinstgivande, ägt bolag. Huvudinriktningen för bolagets verksamhet

skall vara densamma som i nuvarande organisation och dess skötsel m.m. skall

liksom tidigare regleras i ett avtal mellan ägarna. Avsikten är att staten

tills vidare skall äga 10 % av aktiekapitalet och röstetalet för samtliga

aktier, genom förvärv av dessa för en köpeskilling av 1 kr, medan resterande

aktier skall ägas av SIS. Regeringen begär riksdagens bemyndigande att besluta

i frågor rörande förvärv av 10 % av aktiekapitalet och röstetalet för samtliga

aktörer i ett bolag, till vilket förvaltningen i Sverige av det nordiska

miljömärkningssystemet och EU:s miljömärkningsordning skall överföras.

Med hänsyn till att det nordiska miljömärkningssystemet kräver ett omfattande

nordiskt samarbete och till att EU:s miljömärkningssystem inte förutses ge

intäkter av någon betydande storlek anser regeringen att

miljömärkningsverksamheten bör få fortsatt statligt stöd. För nästa budgetår

beräknar regeringen anslaget till 4,6 miljoner kronor. Inga motioner har väckts

på detta område.

Övriga frågor

Stimulanser till hushållstjänster

I motion 1997/98:N274 (kd) föreslås inrättandet av ett nytt anslag, Hushålls-

tjänster, och att 250 miljoner kronor skall anvisas för år 1998. I syfte att

möjliggöra för enskilda att köpa tjänster till hushållet och minska den

omfattande förekomsten av svartjobb vill motionärerna införa en modell för

hushållstjänster som under tre år prövats i Danmark och som är permanentad

sedan maj 1996. Genom direkta statliga bidrag till företag som säljer

hushållstjänster till privatpersoner skapas en modell där den enskilde slipper

att ligga ute med betydande belopp. Staten betalar tillbaka halva den

debiterade kostnaden, dvs. staten återbetalar direkt hela skattekilen till

hushållet, påpekas det. En utvärdering visar att ?varje återbetald timme?

inneburit en nettovinst för statskassan, säger motionärerna. De anser att

målsättningen för en sådan modell i Sverige bör vara att alla hushåll skall ha

råd att köpa hjälp för de mest förekommande sysslorna i hemmet, liksom privat

barnomsorg och privat hälsovård. Det föreslagna systemet skapar nya jobb och

höjer den totala produktionen, men minst lika viktigt är att det introducerar

tusentals människor i företagandets villkor, menar motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1996 ett liknande yrkande (bet. 1996/97:NU1).

Tjänstebeskattningsutredningen föreslog våren 1997 i sitt betänkande Skatter,

tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) bl.a. att arbetsgivaravgifterna och

egenavgifterna för egenföretagare skall avskaffas i tjänstebranscher som kan

anses utgöra substitut till hemarbete och s.k. svart arbete. Förslaget

omfattade följande branscher: bilserviceverkstäder, reparationsverkstäder för

hushållsartiklar, restauranger, personalmatsalar, cateringföretag,

landtransportföretag (endast persontransporter), städföretag (endast verksamhet

riktad till privatkonsumenter) och andra serviceföretag. Vidare föreslogs en

höjd och permanentad skattereduktion för utgifter för reparationer, ombyggnader

och tillbyggnader av småhus och bostadsrätter (ROT-avdrag), ändringar i

föräldraförsäkringen och en särskild skattereduktion för pensionärer.

Betänkandet har remissbehandlats.

I budgetpropositionen (finansplan m.m. avsnitt 8.2.3) kommenteras

utredningen. Regeringen anser att en budgetneutral omläggning av skattesystemet

som utredningen föreslår kan öka sysselsättningen. Det finns däremot anledning

att vara skeptisk till storleken på den sysselsättningseffekt som utredningen

beräknar, sägs det. Regeringen kan inte ansluta sig till utredningens förslag

om finansiering. I den fortsatta beredningen ingår därför att ta fram förslag

på lämplig alternativ finansiering, sägs det.

EU-kommissionen har nyligen föreslagit att medlemsländerna skall kunna sänka

mervärdesskatten på vissa arbetsintensiva tjänster i syfte att öka

sysselsättningen. Såväl finansminister Erik Åsbrink som skatteminister Thomas

Östros har uttalat sig positivt om förslaget. I riksdagsdebatten om

utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna i november 1997 (RD 1997/98:30)

sade finansministern att en sänkning av mervärdesskatten kan komma i fråga om

vissa villkor är uppfyllda, nämligen följande: åtgärden skall ha en säkerställd

positiv sysselsättningseffekt, det skall finnas en ansvarsfull finansiering,

onödigt krångel skall undvikas och skatteundandragande skall förhindras.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv. Därefter behandlas några särskilda frågor som aktualiserats i olika

motioner och slutligen de lagförslag som framlagts under utgiftsområdet i

propositionen.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Enligt utskottets uppfattning och i likhet med vad som anförs i propositionen

är näringspolitikens främsta uppgift att bidra till en hållbar ekonomisk

tillväxt och därmed till en ökad välfärd. Den medverkar också till strävandena

om en halvering av den öppna arbetslösheten till år 2000.

Utskottet vill också framhålla att näringspolitiken måste ses mot bakgrund av

den ekonomiska politik som förs. Denna måste innebära en stram finanspolitik,

som ger förutsättningar för låga räntor och låg inflation. Balans i de

offentliga finanserna måste nås och upprätthållas.

Regeringens strategi, som utskottet instämmer i, bygger på att kunniga

människor, ett gott företagsklimat och en omställning till ekologisk hållbarhet

stärker Sverige. Huvuddelen av sysselsättningsökningen under de kommande åren

bör ske i den privata sektorn. En expansion av det privata näringslivet innebär

en förstärkning av både de offfentliga finanserna och hela Sveriges ekonomi.

Sverige skall ha fler företagare, växande företag och ett mer kunskapsinriktat

företagande. Sverige måste ha livskraftiga företag som förmår att hävda sig i

både den inhemska och den internationella konkurrensen.

De allmänna förutsättningarna för företagande i Sverige är goda - räntan har

sjunkit kraftigt, inflationstakten har växlats ned, skatten för företagen är

låg, utbildnings- och kompetensnivån ökar och vinstnivån är hög. I

vårpropositionen och budgetpropositionen har olika åtgärder föreslagits för att

förbättra företagsklimatet, t.ex. rätt till tjänstledighet för att starta eget

företag, ökade medel för kooperativt företagande och kvinnors företagande,

förkortad arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen och nya utbildningssatsningar.

Närings- och regionalpolitiken skall ges en ny inriktning. Företagsstöden

skall göras mer flexibla för att bättre kunna anpassas till regionala och

lokala förutsättningar. Många olika politikområden måste samverka för att ta

tillvara tillväxtmöjligheterna.

I motionerna 1997/98:N282 (m), 1997/98:N306 (fp), 1997/98:N312 (v) och

1997/98:N274 (kd) föreslås andra belopp för olika anslag inom utgiftsområde 24

Näringsliv; dessa innebär sammantaget i alla motionerna en högre ram för

utgiftsområdet än vad regeringen föreslagit. Riksdagen har, som redovisats,

nyligen beslutat att ramen för utgiftsområdet skall vara i enlighet med

regeringens förslag, dvs. 2 698 miljoner kronor. Detta har också

näringsutskottet förordat i sitt yttrande till finansutskottet (1997/98:NU1y).

Mot bakgrund av att de insatser som görs inom utgiftsområdet har stor betydelse

för den förnyelse av näringslivet som är nödvändig om arbetslösheten skall

minska, anförde utskottet att det har förståelse för de olika förslag om ökade

anslag inom utgiftsområdet som lagts fram i de nämnda motionerna. Samtidigt

måste en avvägning göras mot det överordnade målet att balans i de offentliga

finanserna skall nås och upprätthållas.

Utskottet kommenterar i det följande de olika här aktuella områdena. I den

tidigare redovisningen har under berörda rubriker lämnats vissa kompletterande

uppgifter, till vilka utskottet hänvisar.

Beträffande NUTEK:s förvaltningsanslag finns yrkanden både om ökat och om

minskat anslag. NUTEK har, enligt utskottets mening, en viktig uppgift inom

näringspolitiken. Den besparing som regeringen föreslår ser utskottet som en

del av den nödvändiga budgetsaneringen. En omlokalisering av NUTEK från

Stockholm, som föreslås i en motion, kan utskottet inte se något motiv för.

NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering föreslås i flera motioner få ökade

medel. Enligt utskottets uppfattning är denna verksamhet ett exempel på en typ

av lyckad näringspolitisk insats som ger mycket samhällsnytta per satsad krona.

Som tidigare redovisats sker fr.o.m. år 1998 en renodling av

medelstilldelningen genom att amorteringar och räntor skall levereras in på

inkomsttitel på statsbudgeten och anslaget höjas i motsvarande grad. Vidare

övervägs, enligt uppgift, att såddfinansieringen i regleringsbrevet skall

utgöra en särskild anslagspost. Sammantaget kan förändringarna förväntas

innebära förbättrade möjligheter att följa upp verksamheten. Det bör också

noteras att ALMI, som tidigare redovisats, enligt sina ägardirektiv skall

avsätta medel för såddfinansiering. Utskottet utgår från att regeringen noga

följer utvecklingen och i lämpligt sammanhang informerar riksdagen om hur

ianspråktagandet av medel utvecklas och om behov av medelstillskott uppkommer.

När det gäller insatser för att främja kvinnors företagande som aktualiseras

i vissa motioner har utskottet tidigare redovisat de åtgärder statsmakterna

vidtagit på detta område. Utskottet vill här erinra om att regeringen i

budgetpropositionen föreslår att det berörda anslaget skall tillföras 10

miljoner kronor för rådgivning till kvinnliga företagare. För att det skall

vara möjligt att minska arbetslösheten måste många olika variabler samverka. En

ökning av kvinnors företagande är en faktor som kan bidra till en minskning av

arbetslösheten. Att identifiera vilka omständigheter som utgör hinder för

kvinnor att starta företag och vidta åtgärder för att eliminera dessa är,

enligt utskottets mening, en angelägen uppgift inom näringspolitiken. Liksom

det statliga stödet inom näringspolitiken bör vara neutralt mellan olika

företagsformer bör det också vara neutralt mellan kvinnor och män. De

företagarlån till kvinnor som ALMI ansvarar för kan ses som en del i

strävandena att åstadkomma en sådan neutralitet. När det gäller forskning om

kvinnors företagande hänvisar utskottet till att Stiftelsen Forum för

Småföretagsforskning i december 1996 fattat beslut om visst stöd till ett

forskningsprogram inom området. Utskottet utgår från att ytterligare medel

skall kunna erhållas för detta forskningsprogram.

Stöd till kooperativ utveckling berörs i några motioner. Kooperativa företag

intar, enligt utskottets uppfattning, en viktig roll inom småföretagsamheten.

Som tidigare redovisats kommer det berörda anslaget att i det närmaste

tredubblas nästa budgetår. Utskottet noterar att de ökade medlen innebär - med

de krav på motfinansiering som gäller - att det kan finnas två rådgivare per

LKU. Det är dock enskilda LKU som avgör hur medlen skall disponeras, inom ramen

för gällande riktlinjer. Utskottet vill också hänvisa till den arbetsgrupp med

uppgift att göra en kartläggning av området social ekonomi som regeringen

nyligen beslutat tillsätta.

I tre motioner föreslås att anslaget till omstrukturering av vissa statligt

ägda företag m.m. skall slopas. Detta är ett yrkande som utskottet tidigare har

behandlat och som riksdagen har avslagit.

Beträffande turistfrämjande föreslås såväl ökade som minskade anslag i olika

motioner. För innevarande budgetår har turistfrämjandet, som tidigare nämnts,

tillförts ett engångsbelopp från småföretagsprogrammet avsett för

internationell marknadsföring. Utskottet vill framhålla att man vid jämförelser

av hur stora belopp som olika nordiska länder satsar på turistfrämjande bör

beakta att förhållandena skiljer sig åt mellan länderna. I Sverige deltar såväl

kommuner som landsting i finansieringen av denna verksamhet i större

utsträckning än vad som är fallet i övriga nordiska länder. Utskottet vill

betona vikten av att Sverige marknadsförs internationellt, då turismen har stor

betydelse för sysselsättningen.

När det gäller frågan om varvsindustrin, som aktualiseras i några motioner,

står utskottet fast vid ställningstaganden som gjorts vid olika tillfällen

under det senaste riksmötet då frågan behandlats. Utskottet anser sålunda att

det är mycket viktigt att olika industrigrenar erhåller konkurrensneutralitet i

förhållande till motsvarande industrigrenar i konkurrentländerna. Utskottet

anser vidare att det inte är en tillfredsställande ordning att det, till följd

av att Förenta staterna ännu inte har ratificerat OECD-avtalet, fortfarande

förekommer subventioner i Sveriges konkurrentländer. Regeringen bör med all

kraft verka för att dessa upphör. Utskottet vill i detta sammanhang ge sitt

stöd till den linje som Sverige driver inom EU och som innebär en strävan att

komma bort från rena driftstöd till förmån för stöd till forskning och

utveckling och till innovationer. Det bör också härvid erinras om den svenska

garantiförordning för fartygsfinansiering som infördes år 1995. Statlig garanti

enligt denna förordning förutsätter att fartyget har ett högt förädlingsvärde

och att detta grundar sig helt eller delvis på ny teknik.

Beträffande Konkurrensverket, vars verksamhet föreslås få ökade medel i en

motion, noterar utskottet att, som tidigare redovisats, medlen för

konkurrensfrämjande verksamhet i relation till andra aktiviteter inom

utgiftsområde 24 givits viss prioritet genom att vissa sparbeting i stället

slagits ut på andra verksamhetsområden. Verket har vidare ett betydande

anslagssparande. I ett kort perspektiv torde därför nivån på anslaget inte

utgöra något hinder för verket att ta egna initiativ. Utskottet vill också

erinra om den verksamhet som skall bedrivas av det i budgetpropositionen

aviserade rådet för konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat

sektor.

Konkurrensforskningen föreslås få ökade medel i tre motioner. Det för år 1998

i budgetpropositionen föreslagna anslaget innebär dock, enligt uppgift,

tillsammans med sedan tidigare sparade medel en disponibel nivå på 4 miljoner

kronor.

Högre anslag till teknisk forskning och utveckling föreslås i tre motioner,

medan det i en motion föreslås minskat anslag. Utskottet anser att teknisk

forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för möjligheterna att

uppnå ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i näringslivet.

Teknikutveckling och produktförnyelse är strategiska faktorer för de svenska

företagens konkurrenskraft, och utformningen av den industrirelaterade

forskningen är härvid av avgörande betydelse. Det är nödvändigt att samverkan

mellan näringsliv och universitet/högskola främjas och att forskningsresultat

förs ut till företagen. NUTEK har en viktig uppgift när det gäller den

industrirelaterade forskningen.

Av besparingen avseende teknisk forskning och utveckling för åren 1997 och

1998 har, som tidigare redovisats, ungefär hälften kompenserats genom att

forskningsstiftelserna tagit över finansieringen. Utskottet vill dock peka på

att dessa finansieringar endast avser ett begränsat antal år och således inte

är långsiktiga. Vidare gäller att forskningsstiftelserna inte arbetar med aktiv

samverkan med näringslivet på det sätt som NUTEK gör. I propositionen sägs att

de stora besparingarna på det här aktuella anslaget föranleder en översyn och

en omprövning av verksamheten. Utskottet vill understryka vikten av att

regeringen noga följer utvecklingen och på lämpligt sätt håller riksdagen

informerad.

Förslaget i en motion att minska anslaget till rymdverksamheten avvisas av

utskottet. Denna verksamhet är viktig för att upprätthålla och höja

kompetensnivån inom de berörda företagen och stärka deras konkurrenskraft

internationellt. När det gäller Sveriges deltagande i Cassiniprojektet vill

utskottet hänvisa till det frågesvar som utrikesminister Lena Hjelm-Wallén

lämnat under år 1997 och som tidigare återgivits. Detta projekt sker enligt

gällande internationella regler som Sverige varit med om att utarbeta och

godkänt.

Regeringen har föreslagit en minskning av anslaget till den teknisk-

vetenskapliga attachéverksamheten - ett förslag som avvisas i tre motioner.

Utskottet ser besparingen, som är relativt begränsad, som en del av den

nödvändiga budgetsaneringen. Utskottet vill också peka på att verksamheten kan

utvecklas i positiv riktning genom de samarbetssträvanden med andra organ som

regeringen framhåller i propositionen.

I en motion förordas minskat anslag till Ingenjörsvetenskapsakademien och att

anslaget till investeringsfrämjandet skall slopas. Detta är yrkanden som

utskottet tidigare har behandlat och som riksdagen har avslagit.

Frågan om beaktande av miljökriterier i EKN:s kreditgarantigivning, som

aktualiseras i en motion, är, enligt utskottets mening, en typ av fråga där man

i första hand måste söka en lösning på internationell nivå för att företagen

skall få likartade konkurrensförhållanden. Som tidigare redovisats driver

Sverige på miljöarbetet inom ramen för olika internationella organisationer,

inte minst inom WTO.

På området konsumentfrågor finns beträffande Konsumentverket yrkanden både om

minskat och om ökat anslag och beträffande anslaget till stöd till

konsumentorganisationer ett yrkande om ökat anslag. Detta är yrkanden som

utskottet tidigare har behandlat och som riksdagen har avslagit.

När det slutligen gäller förslaget om stimulanser till hushållstjänster vill

utskottet hänvisa till EU-kommissionens förslag om sänkt mervärdesskatt på

arbetsintensiva tjänster, vilket nu kommer att bli föremål för överväganden

inom regeringen.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av regeringen föreslagna anslagen

för budgetåret 1998 inom utgiftsområde 24 Näringsliv (bilaga 2). Likaså

tillstyrks de övriga här aktuella förslagen till riksdagsbeslut som framlagts i

budgetpropositionen. Samtliga aktuella motioner avstyrks därmed i nu berörda

delar.

Kvinnliga affärsrådgivare

I två motioner - 1997/98:N247 (c) och 1997/98:A273 (c) - begärs, som nämnts,

uttalanden av riksdagen om verksamheten med kvinnliga affärsrådgivare.

NUTEK arbetar, som tidigare redovisats, med verksamhet med kvinnliga

affärsrådgivare. Sålunda samordnar NUTEK rådgivarna på central nivå genom

konferenser, utbildningar, elektroniskt nätverk och en vetenskaplig

utvärdering. För närvarande finns det kvinnliga affärsrådgivare i ca 110

kommuner. NUTEK har också nyligen lämnat en ansökan till

Arbetsmarknadsdepartementet om medel för att starta verksamhet med kvinnliga

affärsrådgivare i kommuner med särskilt hög kvinnoarbetslöshet.

Utskottet anser att en viktig uppgift inom näringspolitiken är att särskilt

stödja kvinnors företagande. Det finns en stor utvecklingspotential bland

kvinnliga företagare. Enligt utskottets mening är det angeläget att fler

kvinnor blir företagare. Utskottet utgår från att regeringen följer frågan och

återkommer till riksdagen om behov av ytterligare åtgärder uppstår. Något

uttalande av riksdagen av den typ som här begärs anser utskottet dock inte

erforderligt. Motionerna avstyrks därmed i berörda delar.

Inriktningen av Konkurrensverkets verksamhet

I de två motionerna 1997/98:N214 (s) och 1997/98:N250 (s) begärs, som tidigare

redovisats, en översyn av inriktningen av Konkurrensverkets verksamhet, i syfte

att sätta in konkurrensen i ett bredare perspektiv.

Som redan nämnts finns i Konkurrensverkets instruktion och i regleringsbrevet

angivet att verket skall främja en effektiv konkurrens inom såväl privat som

offentlig verksamhet, till nytta för konsumenterna. I verksamhetsplanen påpekas

- beträffande syftet med verksamheten - att de vinster som följer av en

effektiv konkurrens kommer till uttryck i den samlade samhällsekonomin och

gynnar därmed ytterst och på sikt konsumenterna. Konkurrensverket skall således

finnas till för konsumenterna, sägs det vidare.

Konkurrenslagen ger utrymme för att ta hand om konsumentintressen och andra

samhälleliga intressen genom regler vad gäller tillåten samverkan som bl.a. har

som ett krav att samarbetet skall komma konsumenterna till godo. När det gäller

små företags möjligheter att samverka enligt konkurrenslagen tillsatte

regeringen i april 1997 en interdepartemental arbetsgrupp för att göra en

översyn. Arbetet omfattar dels samverkan inom kedjor i livsmedels- och

detaljhandeln, kooperativ verksamhet inom skogs- och jordbruk och

taxisamverkan, dels mer generella spörsmål om nätverk och glesbygdsfrågor.

Utskottet vill också erinra om den verksamhet som skall bedrivas av det i

budgetpropositionen aviserade rådet för konkurrens på lika villkor mellan

offentlig och privat sektor. Rådets uppgift skall, som redovisats, vara att med

beaktande av de olika grundförutsättningar som gäller för privat och offentlig

sektor söka undanröja konkurrenskonflikter mellan privat och offentlig

verksamhet. Rådets verksamhet skall inriktas på fall av allmänt intresse, och

särskild uppmärksamhet skall ägnas åt frågor som rör prissättning och

konkurrens på så lika villkor som möjligt.

Enligt utskottets mening är det, mot bakgrund av det anförda, helt klart att

den verksamhet som Konkurrensverket bedriver skall ha som riktmärke att en mer

effektiv konkurrens är till nytta för konsumenterna. Något behov av ett

särskilt uttalande av riksdagen i frågan kan utskottet inte se och avstyrker

därmed de här aktuella motionerna.

Exportfrämjande åtgärder för småföretag m.m.

Som tidigare redovisats begärs i motion 1997/98:N247 (c) att riksdagen skall

göra ett uttalande om att det statliga stödet till exportfrämjande åtgärder

tydligare än för närvarande måste inriktas på att understödja små företags

behov. I en annan motion, 1997/98:N238 (c), begärs ett uttalande om

exportfrämjande åtgärder och att utrikesmyndigheternas tid för exportfrämjande

verksamhet skall öka.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att på olika

sätt främja småföretagens möjligheter att etablera sig på exportmarknaden. Som

tidigare redogjorts för är Exportrådets verksamhet i stor utsträckning inriktad

på de små företragen; större företag har i allmänhet egna

utlandsorganisationer. Utskottet vill också erinra om de medel som Exportrådet

tilldelats från småföretagsprogrammet för insatser riktade till småföretag.

Riksdagen anslog också våren 1996 särskilda medel till exportinsatser för små

och medelstora företag, vilka planerats och genomförts av Exportrådet i

samarbete med ALMI.

Det statsstödda exportkreditsystemet, bestående av EKN:s

exportkreditgarantier och AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkrediter,

har av naturliga skäl sina största volymer hos de större företagen. Det läggs

dock, som tidigare nämnts, betydande resurser på att informera de små företagen

om verksamheten.

Det nya avtalet om Exportrådet, som regeringen begär riksdagens godkännande

av, har som bakgrund bl.a. slutsatserna i RRV:s rapport om statliga insatser

för att främja export från små och medelstora företag. Inriktningen som anges i

propositionen är just en ökad inriktning på små och medelstora företag, vilket

utskottet stöder.

När det gäller frågan om utrikesmyndigheternas deltagande i den

exportfrämjande verksamheten gäller, som tidigare redovisats, att de svenska

utlandsmyndigheterna enligt sina instruktioner skall prioritera främjandet av

svensk export. Det pågår också ett arbete inom Regeringskansliet i syfte att

åstadkomma en förstärkning av resurserna för exportfrämjande inom

utrikesförvaltningen.

Med det anförda avstyrker utskottet de båda här aktuella motionerna i berörda

delar.

Vissa lagändringar

I propositionen framläggs fyra lagförslag som behandlas här. Det gäller lag om

ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten, lag om ändring i

lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, lag om ändring i lagen (1995:528) om

revisorer och lag om ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela

föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Utskottet har i det föregående

redogjort för dessa lagförslag.

När det gäller det andra lagförslaget har, som tidigare redovisats, från

Närings- och handelsdepartementet anmälts att ett förbiseende har gjorts i

budgetpropositionen i den här aktuella delen. I lagen (1993:584) om

medicintekniska produkter finns i 7 § en hänvisning till anmält organ enligt

lagen om teknisk kontroll. En konsekvensändring bör således göras i den

förstnämnda lagen. Utskottet föreslår därför att den berörda paragrafen (7 §) i

lagen om medicintekniska produkter ändras, så att begreppet anmälda organ

utmönstras även där. Utskottets förslag framgår av bilaga 5.

Också beträffande förslaget till lag om ändring i lagen med bemyndigande att

meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor vill utskottet föreslå en

ändring. Som tidigare nämnts kommer, enligt vad utskottet erfarit, den i

budgetpropositionen omnämnda översynen av förordningen (1984:53) om import- och

exportreglering att resultera i en ny förordning med samma namn. Denna

förordning avses även omfatta vissa verkställighetsfrågor i samband med

licensbeslut grundade på föreskrifter som har beslutats av Europeiska

gemenskapen eller Europeiska kol- och stålgemenskapen - frågor som inte

behandlas i den nämnda lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om in-

eller utförsel av varor. Syftet är att förordningen skall träda i kraft i

samband med den nu aktuella lagändringen. Den föreslagna

överklagandebestämmelsen omfattar beslut som meddelats ?i sådana ärenden som

avses i denna lag?. För att det klart skall framgå att även licensbeslut som

har sin grund i gemenskapsföreskrifter omfattas av bestämmelsen bör det

citerade avsnittet bytas ut mot en hänvisning till den nya förordningen.

Utskottets ändringsförslag framgår av bilaga 4.

Med de angivna ändringarna tillstyrker utskottet lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 24 momenten

1, 2, 8, 11 och 13(20 och med avslag på motionerna 1997/98:Fi205 yrkande

15, 1997/98:N213, 1997/98:N235, 1997/98: N242, 1997/98:N243, 1997/98:N252,

1997/98:N254, 1997/98:N255, 1997/98:N259, 1997/98:N265, 1997/98:N274

yrkande 21, 1997/98: N282 yrkandena 7(13, 1997/98:N288, 1997/98:N290,

1997/98: N306 yrkande 5, 1997/98:N312 yrkandena 3-7 och 9-11, 1997/98:A273

yrkandena 12 och 14 och 1997/98:A427 yrkande 3

a) godkänner sammanslagningen av Sveriges geologiska undersökning och

Statens oljelager i enlighet med vad som anges i propositionen,

b) bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten tillhörig

fast egendom under Sveriges geologiska undersöknings förvaltning i

enlighet med vad som anges i propositionen,

c) bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och

utveckling som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär utgifter om

högst 575 miljoner kronor under budgetåret 1999, högst 500 miljoner kronor

under budgetåret 2000, högst 425 miljoner kronor under budgetåret 2001 och

högst 130 miljoner kronor under budgetåret 2002,

d) bemyndigar regeringen att för rymdverksamhet låta staten åta sig nya

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter efter år 1998 uppgående till

högst 338,1 miljoner kronor,

e) godkänner att regeringen sluter nytt avtal med Sveriges Allmänna

Exportförening och Sveriges exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med

vad som anges i propositionen,

f) medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier

till ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie

garantisystemet,

g) medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier

till ett belopp av högst 3 000 000 000 kr för investeringar i utlandet,

h) bemyndigar regeringen att besluta att Exportkreditnämnden får

obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret,

i) bemyndigar regeringen att reglera Exportkreditnämndens garantigivning

i kris- och krigslägen, både avseende import till och export från Sverige

med utgångspunkt från Exportkreditnämndens förslag,

j) bemyndigar regeringen att i kris- och krigslägen besluta hur stor del

av den ordinarie garantiramen som skall få disponeras för garantigivningen

i kris- och krigslägen,

k) bemyndigar regeringen att besluta i frågor rörande förvärv av 10 % av

aktiekapitalet och röstetalet för samtliga aktier i ett bolag, till vilket

förvaltningen i Sverige av det nordiska miljömärkningssystemet och EU:s

miljömärkningsordning avses överföras,

l) för budgetåret 1998 anvisar anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv

enligt utskottets förslag i bilaga 2,

res.1 (mp)

2. beträffande kvinnliga affärsrådgivare

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N247 yrkande 14 och 1997/98:A273

yrkande 10,

res. 2 (c)

3. beträffande inriktningen av Konkurrensverkets verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N214 och 1997/98:N250,

4. beträffande exportfrämjande åtgärder för småföretag m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N238 och 1997/98:N247 yrkande 18,

5. beträffande vissa lagändringar

att riksdagen

dels antar de i proposition 1997/98:1 utgiftsområde 24 Näringsliv

framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten,

b) lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll,

c) lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer,

d) lag om ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela

föreskrifter om in- eller utförsel av varor, dock med den ändringen att 4

§ erhåller lydelse enligt Utskottets förslag i bilaga 4,

dels antar av utskottet i bilaga 5 framlagt förslag till lag om ändring i

lagen (1993:584) om medicintekniska produkter.

Stockholm den 4 december 1997

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp)*, Karin

Falkmer (m)*, Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenberg (m)*, Barbro Andersson (s),

Kjell Ericsson (c), Marie Granlund (s), Chris Heister (m)*, Dag Ericson (s),

Lennart Beijer (v)*, Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m)*, Göran

Hägglund (kd)*, Laila Bäck (s), Hans Hoff (s) och Ronny Korsberg (mp).

*) Har ej deltagit i beslutet under moment 1

Reservationer

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 1)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv bort ha följande lydelse:

Utskottets syn på näringspolitikens utformning och inriktning överensstämmer

med den som kommer till uttryck i Miljöpartiet de grönas partimotion

1997/98:N311. Där sägs att målsättningen är att skapa förutsättningar för ett

näringsliv som kännetecknas av mångfald, dynamik, kreativitet och delaktighet.

Målet är att via goda regelverk och goda ekonomiska styrmedel underlätta för

företag som vill vara en del av ett modernt, ekologiskt och socialt hållbart

samhälle. Det skall vara företagsekonomiskt lönsamt att göra det som är

långsiktigt hållbart - rädsla för förändring får inte hämma denna utveckling.

Politikens roll är, enligt utskottets uppfattning, att underlätta framväxten

av det goda - i bemärkelsen ekologiskt och socialt hållbara - näringslivet.

Mångfald, dynamik, kreativitet och delaktighet är nyckelord för en sådan

utveckling. Socialistiska och andra rörelser som vill detaljstyra näringslivets

verksamhet och tekniska utveckling skadar förutsättningarna för detta.

Politiska rörelser som å andra sidan inte förstår vikten av att spelregler och

ekonomiska styrmedel måste användas på ett förnuftigt sätt banar väg för något

som kan liknas vid ekonomisk anarki. Ett framtida näringsliv måste vara en del

av ett väl fungerande samhälle, inte något som seglar fritt ovanför, under

eller vid sidan om den sociala och ekologiska verkligheten.

Utskottet anser att det budgetalternativ som Miljöpartiet har lagt fram är

ett bättre alternativ än det som riksdagen nu har beslutat om i

budgetprocessens första steg (prop. 1997/98:1, bet. FiU1). Av reservation nr 31

till finansutskottets betänkande framgår Miljöpartiets förslag. För det här

aktuella utgiftsområdet Näringsliv innebär det en ram som är 193 miljoner

kronor lägre än den nu fastställda.

Med utgångspunkt från den nu fastställda ramen på 2 698 miljoner kronor anser

utskottet att ett antal ändringar i regeringens förslag till anslag bör göras i

enlighet med vad som framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

Neddragningar av eller slopande av anslag bör, enligt utskottets mening,

göras i sex avseenden. NUTEK:s förvaltningsanslag bör kunna minskas med 33

miljoner kronor. Utskottet anser att det är ytterst bekymmersamt att ett så

stort verk som NUTEK inte har som målsättning att arbeta i en anda som präglas

av Agenda 21. Turistfrämjandet bör på sikt helt kunna skötas av näringen. Som

ett första steg mot detta bör anslaget minskas med 50 miljoner kronor.

Anslaget till teknisk forskning och utveckling bör kunna minskas med 90

miljoner kronor. Motivet för detta är de stora resurser som

forskningsstiftelserna förfogar över och de möjligheter till insyn och

demokratisk påverkan som finns. Av de anslagna medlen bör 150 miljoner kronor

avdelas för ALMI Företagspartner AB för insatser bland småföretagen, varav en

ram på 50 miljoner kronor bör avsättas för miljöteknikområdet. Också anslaget

till rymdverksamhet bör, enligt utskottets mening, kunna minskas - med 30

miljoner kronor. Sverige bör t.ex. inte delta i projekt med bemannade

transporter och drift av komplexa utposter i rymden, bl.a. rymdstationen Alpha.

Även anslaget till Ingenjörsvetenskapsakademien bör minskas - med 2 miljoner

kronor. Akademiens verksamhet utgår inte från de krav som en hållbar utveckling

ställer på tekniken. Att utskottet förordar minskade anslag till teknisk

forskning och utveckling samt till rymdverksamhet får som konse-kvens att

beloppen för de berörda bemyndiganderamarna också bör dras ned.

När det gäller rymdverksamheten anser utskottet - i likhet med vad som anförs

i motion 1997/98:N213 (mp) - att riksdagen bör göra uttalanden om att Sverige

skall avbryta deltagandet i Cassiniprojektet genom ESA och att Sverige skall

agera på internationell nivå för att detta projekt skall avbrytas. Utskottet

finner det helt obegripligt att Sverige kan delta i ett projekt där, om en

olycka skulle inträffa, plutonium riskerar att spridas på jorden med de

katastrofala konsekvenser som detta skulle leda till. Att projektet genomförs

enligt gällande internationella regler är inget skäl för att Sverige inte skall

protestera mot projektet.

Anslaget till investeringsfrämjande bör vidare, enligt utskottets mening,

utgå. Den uppgift som Invest in Sweden Agency har, dvs. att främja att

utländska företag skall genomföra nyinvesteringar och nyetableringar samt

samverka med svenska företag, är inte primärt en uppgift för staten.

Utskottet anser att vissa verksamheter inom utgiftsområdet bör få ökade

medel. Anslaget till småföretagsutveckling bör sålunda ökas med 40 miljoner

kronor. Dessa medel bör användas dels för NUTEK:s verksamhet med

såddfinansiering, dels för insatser för att främja kvinnors företagande. Den

förstnämnda verksamheten har visat sig vara en relativt framgångsrik metod för

att hjälpa nya företag att komma i gång. Ökade insatser för att främja kvinnors

företagande begärs förutom i partimotionen 1997/98:N259 (mp) också i motion

1997/98:N252 (mp). Som sägs där bör stöd utgå till fortsatt verksamhet med

nätverksbanker och till forskning om kvinnors företagande. Nätverksbanker, som

med lyckat resultat prövats i ett projekt i Dalarna, innebär en helhetssyn med

koppling mellan finansiering, rådgivning och utbildning.

Anslaget Stöd till kooperativ utveckling bör vidare tillföras ytterligare 9

miljoner kronor. LKU bedriver en mycket kostnadseffektiv verksamhet, men har

hittills inte erhållit någon ekonomisk garanti för denna. Slutligen bör

anslaget Stöd till konsumentorganisationer tillföras ytterligare 2 miljoner

kronor. Det marknadsekonomiska systemet förutsätter kritiska och kunniga

konsumenter som har möjlighet att göra medvetna val.

När det gäller Exportkreditnämndens verksamhet bör riksdagen göra ett

uttalande om att EKN:s riktlinjer skall ändras så att hänsyn också tas till

miljökriterier vid godkännande av exportkreditgarantier. EKN bör således

uppfylla Riokonferensens målsättning om ett ekologiskt hållbart samhälle, genom

att EKN åläggs att göra miljöprövningar. Sverige bör också agera

internationellt så att social- och miljöklausuler tas in i WTO-avtalet. Den

rika världen måste upphöra med att dumpa sina miljövidriga produkter i

utvecklingsländer och att bygga in dessa i stora, icke ekologiskt anpassade

system som den rika världen för länge sedan upphört med.

Sammantaget innebär de av utskottet förordade ändringarna av anslagsbelopp

att summan av anslagen för utgiftsområde 24 Näringsliv understiger den av

riksdagen fastställda ramen på 2 698 miljoner kronor med 193 miljoner kronor.

Dessa medel borde, enligt utskottets mening, ha tillförts utgiftsområde 21

Energi. Eftersom detta inte är möjligt enligt den nya budgetprocessen anser

utskottet att medlen i stället skall användas för att förstärka budgetsaldot.

Med de beslut som utskottet förordar blir motion 1997/98:N259 (mp) i

väsentliga delar tillgodosedd. Även motionerna 1997/98:N213 (mp), 1997/98: N235

(mp) och 1997/98:N252 (mp) blir tillgodosedda. Motion 1997/98: N255 (s) som tar

upp LKU blir också härigenom delvis tillgodosedd. Förslagen i motion

1997/98:N259 (mp) om anslag för budgetåren 1999 och 2000 avstyrks dock av

utskottet, eftersom det aktuella beslutet endast skall avse budgetåret 1998.

Övriga här aktuella motioner avstyrks i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 24 momenten

1, 2 och 13(19 och motionerna 1997/98:N213, 1997/98: N235, 1997/98:N252

och 1997/98:N259 yrkandena 1, 3 och 4, med anledning av proposition

1997/98:1 utgiftsområde 24 momenten 8, 11 och 20 och motion 1997/98:N255

och med avslag på motionerna 1997/98:Fi205 yrkande 15, 1997/98:N242,

1997/98:N243, 1997/98: N254, 1997/98:N259 yrkande 2, 1997/98:N265,

1997/98:N274 yrkande 21, 1997/98:N282 yrkandena 7(13, 1997/98:N288,

1997/98: N290, 1997/98:N306 yrkande 5, 1997/98:N312 yrkandena 3(7 och

9-11, 1997/98:A273 yrkandena 12 och 14 och 1997/98:A427 yrkande 3

a) och b) (=utskottet),

c) bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och

utveckling som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär utgifter om

högst 485 miljoner kronor under budgetåret 1999, högst 410 miljoner kronor

under budgetåret 2000, högst 345 miljoner kronor under budgetåret 2001 och

högst 40 miljoner kronor under budgetåret 2002,

d) bemyndigar regeringen att för rymdverksamhet låta staten åta sig nya

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter efter år 1998 uppgående till

högst 248,1 miljoner kronor,

e)(k) (=utskottet),

l) för budgetåret 1998 anvisar anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv

enligt uppställning i bilaga 2 (res. 1),

m) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

beträffande Cassiniprojektet,

n) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

beträffande miljökriterier vid exportkreditgivning m.m.

2. Kvinnliga affärsrådgivare (mom. 2)

Kjell Ericsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om kvinnliga affärsrådgivare

bort ha följande lydelse:

NUTEK har, som tidigare redovisats, genom ett regionalpolitiskt uppdrag

arbetat med verksamhet med kvinnliga affärsrådgivare sedan år 1993.

Finansieringen har hittills fördelats med en tredjedel på respektive NUTEK,

berörda länsstyrelser och kommuner. NUTEK samordnar rådgivarna på central nivå

genom konferenser, utbildningar, elektroniskt nätverk och en vetenskaplig

utvärdering. För närvarande finns det kvinnliga affärsrådgivare i ca 110

kommuner. Erfarenheterna av verksamheten har varit mycket goda. Om inte nya

medel tillförs riskerar dock denna verksamhet att försvinna. Riksdagen bör mot

denna bakgrund anmoda regeringen att tillse att verksamheten med kvinnliga

affärsrådgivare kan fortsätta. Med detta tillstyrks motionerna i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande kvinnliga affärsrådgivare

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N247 yrkande 14 och

1997/98:A273 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Bemyndiganden inom ramen för en nationell IT-strategi

Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister

(m), Ola Karlsson (m) och Göran Hägglund (kd) anför:

I betänkandet anges under rubriken Propositionen att näringsutskottet vid ett

senare tillfälle kommer att behandla momenten 9 och 10 om olika bemyndiganden

inom ramen för en nationell IT-strategi, jämte berörda yrkanden i motionerna

1997/98:N282 (m) och 1997/98:N274 (kd).

Inledningsvis vill vi betona att det är av mycket stor betydelse att Sverige

kan erbjuda attraktiva villkor för all näringsverksamhet. Vi har i våra

respektive motioner lagt fram förslag som syftar till att skapa ett klimat som

främjar företagande i vårt land. Vår ståndpunkt i detta sammanhang utesluter

inte särskilda arrangemang i syfte att underlätta nya utländska etableringar i

Sverige, men vi reagerar mot regeringens tillvägagångssätt.

Vi vill därför redan nu påtala det faktum att de aktuella förslagen i

budgetpropositionen står i konflikt med lagen (1996:1059) om statsbudgeten.

Enligt 14 § i denna lag får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra

liknande åtaganden för det ändamål och högst det belopp som riksdagen

bestämmer. När det finns särskilda skäl får åtagandet enligt riksdagens

bestämmande göras utan att beloppet begränsas. I den efterföljande paragrafen

sägs att för garantiåtaganden skall en avgift tas ut. Avgiftens storlek skall

motsvara statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte

riksdagen för ett visst åtagande beslutat annat.

Regeringen föreslog hösten 1996 en ny modell för garantihanteringen i staten

(prop. 1996/97:1 finansplan m.m. avsnitt 5.3.2). Den nya modellen, som

riksdagen ställde sig bakom (bet. 1996/97:FiU1), innebär att risken i varje

garantiengagemang eller grupp av engagemang skall beräknas och att det

därigenom sätts ett pris, i form av en årlig avgift, på garantin. Till den del

avgifter inte erhålls från garantitagaren är det fråga om en statlig

subvention, och en sådan subvention skall belasta ett anslag. Finansutskottet

anförde följande:

Den föreslagna modellen för hantering av statliga garantier framstår enligt

utskottets mening som väl avvägd. Genom att statliga garantier antingen

avgiftsbeläggs fullt ut eller belastar anslag på statsbudgeten med motsvarande

belopp får man till stånd en mer rationell och ändamålsenlig styrning av de

statliga garantiåtagandenas fördelning.

Utskottet biträder med hänsyn härtill den föreslagna lösningen, men vill i

sammanhanget göra följande förtydliganden. Av propositionen framgår inte hur

större, beloppsmässigt öppna garantier skall inordnas i det nya systemet. Skall

den föreslagna modellen kunna fungera som ett styrinstrument för statlig

resurstilldelning är det emellertid angeläget att i princip alla typer av nya

garantier omfattas av systemet med avgifter/subventionsanslag. Beloppsmässigt

obegränsade garantier av det slag som beviljats bl.a. anordnare av olympiska

spel och konsortiet för Öresundsförbindelsen bör därför framdeles i görligaste

mån ersättas av åtaganden som är preciserade till belopp. I den mån detta inte

är lämpligt med hänsyn till starka, samhällsekonomiska skäl bör likväl en

avgift alternativt en subventionseffekt beräknas utifrån ett schablonmässigt

fastställt underlag.

Undantag från detta krav bör enligt finansutskottets mening bara få göras för

den typ av garantier som Sverige till följd av medlemskap eller ingångna avtal

är skyldigt att ikläda sig gentemot EG och sådana institutioner som

Världsbanken, Nordiska investeringbanken och andra liknande internationella

organ. Det bör ankomma på regeringen att utröna vilka internationella

garantiåtaganden som skall hänföras till denna undantagskrets och som således

inte skall omfattas av det nya garantisystemet. Dessa undantag bör fastställas

av riskdagen.

Liksom regeringen anser utskottet att det är av stor vikt att riksdagen

löpande informeras om garantiverksamhetens omfattning, resultat och risk med

tanke på de stora belopp den omfattar. Riksdagen bör därför på föreslaget sätt

återkommande informeras om garantiverksamhetens omfattning och resultat i

vårpropositionen och budgetpropositionen.

Vi konstaterar att de motiv som anförs för en obegränsad kreditgaranti i årets

budgetproposition inte överensstämmer med vad regeringen och riksdagen anförde

för ett år sedan. Endast det faktum att förslaget inte beretts färdigt i

Regeringskansliet - regeringen avser att återkomma till våren 1998 med färdigt

förslag - kan inte anses vara ett skäl för att riksdagen skall avstå från att

begränsa kreditgarantin och därmed avstå från att begränsa de eventuella

framtida kostnadernas omfattning. Om avsikten är att någon garantiavgift inte

skall tas ut, skall enligt den av riksdagen hösten 1996 beslutade modellen,

subventionens omfattning beräknas och medel härför anvisas över anslag. Något

anslag motsvarande subventionselementet har dock inte begärts eller

preciserats, vilket understyrker förslagets preliminära karaktär.

Enligt vår mening borde regeringen återta de aktuella delarna av

budgetpropositionen för att vid ett senare tillfälle återkomma till riksdagen

med ett preciserat förslag.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 1)

Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola Karlsson (alla m) anför:

En riksdagsmajoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet beslöt i

november 1997 att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i

den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende år 1998.

Samtidigt fattades beslut om en preliminär fördelning av statens utgifter på

utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Dessa förslag

syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och

socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människors förmåga växa. Massarbetslösheten kan

steg för steg pressas tillbaka, samtidigt som den sociala tryggheten också i

andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vårt parti har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag

till omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt skall de människor värnas som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation.

Det allmänna skall också tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet nu beslutat om en annan inriktning av politiken,

deltar vi inte i utskottets beslut avseende moment 1 om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. I det nyligen fattade riksdagsbeslutet om

utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för Moderata

samlingspartiet ställt sig bakom det förslag till totala utgifter på

statsbudgeten och den fördelning på utgiftsområden som framgår av en

reservation (28) till finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1. När det gäller

det här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den föreslagna ramen en

ökning jämfört med det som blev riksdagens beslut med 140 miljoner kronor. I

det följande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde 24

Näringsliv.

Den ekonomiska politiken - vilken näringspolitiken är underordnad - måste

enligt en reservation (m, fp, kd) till det nyssnämnda betänkandet 1997/98:FiU1

läggas om. Den svenska ekonomin måste göras mer dynamisk och mer flexibel så

att tillväxten blir högre och betydligt mer uthållig än den varit under de

senaste 30 åren. En ny ekonomisk politik måste inriktas på att få fler och

växande företag och på att sänka skadliga skatter. Sverige måste bli

företagsammare och den privata sektorn måste bli större och mer livskraftig.

Det är genom företagande, tillväxt och fler skattebetalare som välstånd skapas,

inte genom högre skatter och högre offentliga utgifter. De senaste årens ?fram

och tillbaka-politik? måste brytas till förmån för stabila och långsiktigt

verkande regler och åtgärder som passar inte minst de mindre företagen.

I olika motioner från företrädare för Moderata samlingspartiet, bl.a.

motionerna 1997/98:Fi205 och 1997/98:N282, redovisas hur näringspolitiken bör

utformas. Näringspolitikens främsta uppgift är att skapa bättre förutsättningar

för företag och företagare. Den socialdemokratiska regeringens näringspolitik

når inte upp till denna målsättning. Bördan av skatter och avgifter ökar

samtidigt som bl.a. anslagen till teknisk forskning och utveckling minskas,

vilket försämrar konkurrenskraften och villkoren för företagande.

Sverige måste välja förnyelse för att kunna tillvarata möjligheterna till

nytt välstånd. Förnyelsen handlar inte främst om enskildheter utan om

förändringar över ett brett fält. En agenda för förnyelse måste sålunda

inbegripa åtgärder på en rad områden. Viktigast är villkoren för företagande

och arbete, framför allt beskattningen, arbetsmarknadens organisation,

konkurrensvillkoren, kunskaps- och teknikförsörjningen,

arbetsmarknadspolitiken, frihet från onödiga regler samt samhällets

infrastruktur, inte minst energiförsörjningen. Den agenda för arbete och

företagande som Sverige måste följa kan sammanfattas under följande fem

huvudrubriker:

- Sänkt skattetryck.

- En fri arbetsmarknad.

- Svenskt deltagande i det europeiska valutasamarbetet.

- En god energiförsörjning.

- Kunskap och kompetens i världsklass.

Vi förordade alltså, som nämnts, en högre ram för utgiftsområdet Näringsliv än

vad regeringen föreslagit och riksdagen fattat beslut om. Hur den - med 140

miljoner kronor - utökade ramen borde fördelas på olika anslag framgår av

motion 1997/98:N282 (m) och av bilaga 1.

Till anslaget till teknisk forskning och utveckling borde således ha anvisats

110 miljoner kronor utöver regeringens förslag. De av regeringen föreslagna

mycket kraftiga besparingarna på detta anslag hotar på sikt de svenska

företagens teknikförsörjning och konkurrenskraft. Också regeringens besparing

på anslaget till STATT innebär att tillgången på värdefull teknisk information

för svenskt näringsliv försämras. Denna besparing borde inte komma i fråga.

Vidare borde NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering tillskjutas ytterligare 3

miljoner kronor.

En vital konkurrens skärper effektiviteten och ökar välståndet. Insatser för

att främja konkurrensen är därmed ett viktigt inslag i en politik som gör

Sverige mer utvecklingskraftigt. Framför allt inom områden av monopoliserad

kommunal tjänsteverksamhet kan mycket vinnas genom en målmedveten

konkurrensutsättning. För att underlätta denna process bör konkurrensreglerna

förbättras avseende kommunal affärsverksamhet. Konkurrensverket bör bl.a. ges

en starkare ställning. Vidare borde anslaget till konkurrensforskning ökas med

1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag.

Moderata samlingspartiet anser att kärnkraften skall drivas vidare samt att

de av regeringen föreslagna bidragen till investeringar inom energiområdet inte

skall införas. Vidare avvisar vi inrättandet av en ny energimyndighet. För att

NUTEK skall kunna fortsätta med myndighetsuppgifterna på energiområdet borde

NUTEK:s förvaltningsanslag tillföras 75 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Detta innebär en minskad omfattning av myndighetsutövningen.

I vårt budgetförslag förordades också att två anslag skulle slopas, nämligen

Stöd till kooperativ utveckling (A 3) och Kostnader för omstrukturering av

vissa statligt ägda företag m.m. (A 7). De näringspolitiska insatserna bör

syfta till att skapa ett generellt bra näringsklimat, och olika företagsformer

bör behandlas lika i regel- och skattesystem. Då kan ett särskilt anslag för

kooperativ utveckling inte motiveras. Eftersom regeringen inte har aviserat

någon privatisering av något större statligt företag kan A 7-anslaget utgå.

Slutligen borde anslaget till Konsumentverket kunna minskas med 10 miljoner

kronor av statsfinansiella skäl.

När det gäller frågan om stimulanser till hushållstjänster vill vi erinra om

att Moderata samlingspartiet har föreslagit att den privata tjänstesektorn

skall stimuleras genom sänkningar av skatter och/eller arbetsgivaravgifter.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 1)

Kjell Ericsson (c) anför:

I flera motioner har, som redovisats, NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering

föreslagits få ökade medel. Jag vill - utöver vad utskottet har anfört -

understryka vikten av att regeringen tillser att denna verksamhet framöver får

tillräckliga medel. Det är just i de tidiga skedena av en företagsetablering

som det kan vara motiverat med statliga insatser, för att underlätta övergången

från idé till produktion.

Jag vill också framhålla vikten av att ALMI även framöver får anslagsmedel i

tillräcklig omfattning för sin verksamhet med information, rådgivning och

finansiering. Denna verksamhet är av mycket stor betydelse för strävandena att

skapa fler företag och för att befintliga småföretag skall växa.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 1)

Christer Eirefelt (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget. Vårt

förslag har temat "jobb, vård, skola" och innebär i sina huvuddrag sänkta

skatter för företagande och tillväxt, kombinerat med utgiftsökningar framför

allt när det gäller vård och omsorg, men även för utbildning, bistånd, miljö

och rättsäkerhet. Vårt förslag till utgiftsram har emellertid avslagits av

riksdagen i budgetprocessens första steg och vi är nu förhindrade att fullfölja

våra anslagsyrkanden.

Folkpartiet liberalerna konstaterar i en reservation (29) till

finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1 att år 1997 blir ett bottenår för

sysselsättningen och ett rekordår för arbetslösheten. Politiken måste därför

inriktas på omedelbara insatser för ökad sysselsättning och högre tillväxt.

Folkpartiet liberalerna har lämnat ett förslag till budget för år 1998 som är

så utformat att det skapar förutsättningar för en tillväxt som är både större

och uthålligare än med regeringens politik. Ansatsen i budgetalternativet

skiljer sig från propositionen eftersom den inriktas på förslag till

strukturreformer som kan undanröja Sveriges långsiktiga tillväxt- och

sysselsättningsproblem. Det gäller t.ex. lägre skatt på arbete och riskkapital,

förenklingar för mindre företag, reformerad arbetsrätt, m.fl. förslag.

Den ekonomiska politiken - vilken näringspolitiken är underordnad - måste

enligt en reservation (m, fp, kd) till det nyssnämnda betänkandet 1997/98:FiU1

läggas om. Den svenska ekonomin måste göras mer dynamisk och mer flexibel så

att tillväxten blir högre och betydligt mer uthållig än den varit under de

senaste 30 åren. En ny ekonomisk politik måste inriktas på att få fler och

växande företag och på att sänka skadliga skatter. Sverige måste bli

företagsammare och den privata sektorn måste bli större och mer livskraftig.

Det är genom företagande, tillväxt och fler skattebetalare som välstånd skapas,

inte genom högre skatter och högre offentliga utgifter. De senaste årens ?fram

och tillbaka-politik? måste brytas till förmån för stabila och långsiktigt

verkande regler och åtgärder som passar inte minst de mindre företagen.

Folkpartiets förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv, som var 118

miljoner kronor högre än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag, har

som nämnts avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då

Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte

meningsfullt att delta i beslut avseende fördelning av den beslutade ramen på

olika anslag inom utgiftsområdet. Jag deltar således inte i utskottets beslut

avseende moment 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det

följande redovisar jag Folkpartiets bedömningar av hur näringspolitiken bör

inriktas och vilken fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv som

förordats.

I olika motioner från Folkpartiet, bl.a. motion 1997/98:N306, redovisas hur

näringspolitiken bör utformas. I massarbetslöshetens Sverige sätter många

hoppet till småföretagarna. Det är med fler och växande småföretag som

massarbetslösheten skall knäckas. För att detta skall klaras krävs en radikalt

annorlunda politik än den som för närvarande förs av regeringen i samarbete med

Centerpartiet. Minst lika viktigt som att förändra t.ex. skatter och andra

regler är att förändra attityderna till företagandet. Det måste bli ett

naturligt val att starta företag. Då krävs omedelbara insatser för att

förbättra villkoren för företagarna, enligt följande:

- arbetsgivaravgifterna i den privata tjänstesektorn bör sänkas med 18

miljarder eller ca 6 procentenheter,

- arbetsgivaravgifterna för tjänster riktade mot hushållen bör slopas helt,

- fåmansbolagen bör få nya skatteregler,

- riskkapitalförsörjningen bör förbättras, bl.a. bör dubbelbeskattningen på

aktier slopas,

- NUTEK bör få 18 miljoner kronor mer till s.k. såddfinansiering,

- krånglet bör minskas, bl.a. genom att en förenklad självdeklaration för

företagare införs, reglerna för F-skatten förenklas och en ny

förenklingskommission tillsätts, med hög politisk prioritet,

- arbetsmarknadslagarna bör anpassas efter småföretagens behov, bl.a. genom

ändrade turordningsregler och slopad facklig vetorätt mot entreprenader,

- trygghetssystemen bör anpassas efter småföretagarens villkor,

- de selektiva företagsstöden bör minskas och etableringshinder bör

undanröjas,

- företagandet bör sättas på schemat,

- kommunala och statliga bolag bör avvecklas.

Jag förordar alltså, som nämnts, en högre ram för utgiftsområde 24 Näringsliv

än vad regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om. Hur den - med 118

miljoner kronor - ökade ramen borde fördelas på olika anslag framgår av motion

1997/98:N306 (fp) och av bilaga 1.

Mot bakgrund av att Folkpartiet liberalerna avvisar inrättandet av en ny

energimyndighet borde 118 miljoner kronor tillföras NUTEK:s förvaltningsanslag,

där den berörda verksamheten även i fortsättningen bör ligga. Eftersom

energiomställningsprogrammet, enligt Folkpartiet, bör genomföras i mindre

forcerad takt än vad regeringen föreslagit är tillskottet till NUTEK något

mindre än regeringens förslag till anslag för energimyndigheten. Medlen till

NUTEK:s såddfinansiering borde vidare ökas - med 18 miljoner kronor. I det

allra tidigaste skedet av en företagsetablering kan offentliga insatser vara

motiverade. NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering har också visat sig ge god

samhällsekonomisk utdelning.

Konkurrensverket borde få en ökning av anslaget med 4 miljoner kronor.

Härigenom får Konkurrensverket större möjligheter att initiera egna

undersökningar och uppföljningar. Det faktum att verket av särskilda skäl har

ett visst anslagssparande från tidigare år minskar inte behovet av satsningar

på det här området. För närvarande koncentreras arbetet till de anmälningar som

kommer in till verket. Folkpartiet har föreslagit att de kommunala bolagen

skall avvecklas. Detta skulle, tillsammans med en konsekvent

konkurrensutsättning av offentligt finansierade verksamheter, öppna stora

marknader för nya tjänsteorienterade småföretag.

Regeringen har föreslagit en besparing med 2 miljoner kronor på anslaget till

STATT. Denna besparing borde avvisas.

Anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.

(A 7), som har tagits upp med 25 miljoner kronor, borde slopas.

När det gäller frågan om stimulanser till hushållstjänster vill jag erinra om

att Folkpartiet har föreslagit att den privata tjänstesektorn skall stimuleras

genom sänkningar av skatter och/eller arbetsgivaravgifter.

5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 1)

Lennart Beijer (v) anför:

Av en reservation (2) till finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1 framgår

Vänsterpartiets syn på inriktningen av den ekonomiska politiken - vilken

näringspolitiken är underordnad. Där konstateras att sysselsättningen måste

sättas i första rummet för den ekonomiska politiken. Massarbetslösheten är vår

tids största samhällsproblem. Det är endast när fler människor sätts i arbete

som Sveriges välfärd utvecklas, den offentliga ekonomin stärks, jämställdheten

mellan könen förbättras och de sociala klyftorna motverkas. Vänsterpartiets

uppfattning är att sunda statsfinanser och stabila priser är en förutsättning

för en uthållig tillväxt.

Vänsterpartiets förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv, som var 350

miljoner kronor högre än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag, har

avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då Vänsterpartiets

budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte meningsfullt att

delta i beslut avseende fördelning av den beslutade ramen på olika anslag inom

utgiftsområdet. Jag deltar således inte i utskottets beslut avseende moment 1

om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande redovisar jag

Vänsterpartiets bedömningar av hur näringspolitiken bör inriktas och vilken

fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv som förordats.

I olika motioner från Vänsterpartiet, bl.a. motion 1997/98:N312, redovisas

hur näringspolitiken bör utformas. Vänsterpartiet anser att staten har ett

övergripande ansvar för näringspolitiken. Det privata näringslivet har ofta

inte den uthållighet som krävs. Staten behöver ta vissa viktiga initiativ på

det näringspolitiska området, och det är av stor vikt att staten behåller ett

strategiskt ägande i näringslivet. Vänsterpartiet anser också att

framkomstvägen inte skall kantas av försämrade arbetsrättsliga regler eller

svaga fackför-eningar.

Ett komplett näringsliv saknar inte någon del av ett företagsspektrum. Det

betyder att basindustrin måste utveckla sin förädlingsgrad och

produktdifferentiering. De kunskapsintensiva företagen måste bli fler. De små

företagen kan förväntas ge den största andelen av ny sysselsättning. Den låga

efterfrågan på hemmamarknaden har inneburit att sysselsättningsökningen har

hållits tillbaka, men det finns också andra hinder. Företagarna har ofta ett

motstånd mot att växa, och brist på kapital för att investera i ökad produktion

är också ett hinder.

Jag förordar alltså, som nämnts, en högre ram för utgiftsområde 24 Näringsliv

än vad regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om. Hur den - med 350

miljoner kronor - ökade ramen borde fördelas på olika anslag framgår av motion

1997/98:N312 (v) och av bilaga 1.

I den nödvändiga förnyelsen av näringslivet spelar NUTEK en nyckelroll med

sin kompetens och sina resurser. NUTEK:s förvaltningsanslag borde inte bli

föremål för den besparing som regeringen föreslår - anslaget borde i stället

ökas med 26 miljoner kronor. Innovationsfrämjande verksamhet är ett område där

staten har en självklar roll. NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering kan

hjälpa till med mindre startkapital, kontakter med andra tekniker, banker m.m.,

eftersom den ordinarie kapitalmarknaden inte har den uthållighet och

riskvillighet som behövs för att tekniskt avancerade produkter skall nå

marknaden. Verksamheten med såddfinansiering borde tillföras ytterligare 50

miljoner kronor.

Utvecklingen beträffande kooperativa företag är dynamisk och LKU-verksamheten

är mycket kostnadseffektiv. Regeringen har visserligen föreslagit en ökning av

anslaget med 10 miljoner kronor, men ökningen borde ha varit större. Anslaget

borde ha ökats med ytterligare 6,5 miljoner kronor. Även anslaget till

turistfrämjande borde ha fått en ökning - med 20 miljoner kronor. Sverige

satsar jämfört med övriga nordiska länder relativt litet på detta område.

När det gäller stöd till varvsnäringen har Vänsterpartiet samma

grundinställning som regeringen, dvs. att skyddande subventioner skapar osund

konkurrens och motverkar företagens utveckling. Samtidigt kan konstateras att

varvssubventionerna sannolikt kommer att finnas kvar de närmaste åren i de

flesta andra länder. Detta innebär en orättvisa mot de svenska varven.

Vänsterpartiet välkomnar OECD-avtalet om att slopa varvssubventionerna - detta

avtal är dock ännu inte i kraft. Sverige bör agera aktivt för att alla

varvssubventioner skall slopas, men samtidigt tillämpa samma regler som andra

länder. Jag stöder - i likhet med utskottsmajoriteten - den linje som Sverige

driver inom EU och som innebär en strävan att komma bort från rena driftstöd

till förmån för stöd till forskning och utveckling och till innovationer. Som

en övergångslösning anser jag dock att det bör övervägas att införa ett stöd

till varvsnäringen, liknande det som gäller i andra EU-länder, och att 80

miljoner kronor borde anvisas för ändamålet.

NUTEK:s anslag till teknisk forskning och utveckling har dragits ned kraftigt

och endast en del har kunnat kompenseras med medel från forskningsstiftelserna.

Med hänsyn till den betydelse de forskningsområden som NUTEK svarar för har för

framväxten av ett framtida näringsliv borde detta anslag ha tillförts

ytterligare 147,5 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Slutligen borde anslaget till Konsumentverket ha tillförts ytterligare 20

miljoner kronor utöver regeringens förslag. Härigenom skulle de kommuner som

vill bygga upp eller vidareutveckla ekonomisk rådgivning till hushåll kunna

söka bidrag för detta. Målet skall vara att alla hushåll som efterfrågar

ekonomisk rådgivning skall kunna få sådan.

6. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 1)

Göran Hägglund (kd) anför:

Kristdemokraterna konstaterar i en reservation (32) till finansutskottets

betänkande 1997/98:FiU1 att en förutsättning för att arbetet med budgetsanering

och strukturreformerna skall bli framgångsrikt är att politiken i stort

inriktas på att minska den totala arbetslösheten genom strukturella

förändringar och genom att förbättra villkoren för företag och företagande.

Den ekonomiska politiken - vilken näringspolitiken är underordnad - måste

enligt en reservation (m, fp, kd) till det nyssnämnda betänkandet 1997/98:FiU1

läggas om. Den svenska ekonomin måste göras mer dynamisk och mer flexibel så

att tillväxten blir högre och betydligt mer uthållig än den varit under de

senaste 30 åren. En ny ekonomisk politik måste inriktas på att få fler och

växande företag och på att sänka skadliga skatter. Sverige måste bli

företagsammare och den privata sektorn måste bli större och mer livskraftig.

Det är genom företagande, tillväxt och fler skattebetalare som välstånd skapas,

inte genom högre skatter och högre offentliga utgifter. De senaste årens ?fram

och tillbaka-politik? måste brytas till förmån för stabila och långsiktigt

verkande regler och åtgärder som passar inte minst de mindre företagen.

Kristdemokraternas förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv, som var

337 miljoner kronor högre än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag,

har avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då

Kristdemokraternas budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte

meningsfullt att delta i beslut avseende fördelning av den beslutade ramen på

olika anslag inom utgiftsområdet. Jag deltar således inte i utskottets beslut

avseende moment 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det

följande redovisar jag Kristdemokraternas bedömningar av hur näringspolitiken

bör inriktas och vilken fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv

som förordats.

I olika motioner från Kristdemokraterna, bl.a. motion 1997/98:N274, redovisas

hur näringspolitiken bör utformas. Målet för Kristdemokraternas näringspolitik

är att bygga en långsiktig och stabil grund för välfärden och sysselsättningen

genom ökat företagande inom sociala och ekologiska ramar. Problemet är att den

socialdemokratiska regeringen saknar en vision om hur Sverige skall utvecklas

med nya och växande företag. I motionen anges under följande rubriker

Kristdemokraternas vision och strategi för hur Sverige skall återupprättas som

välfärdssamhälle, byggt på ett växande personligt ansvarstagande där individer,

familjer och företag tillsammans utvecklas:

- Social och ekologisk marknadsekonomi.

- Privat äganderätt och avtalsfrihet.

- Gemensamt etiskt handlingssätt.

- Stärkt personligt ansvarstagande.

- Subsidiaritetsprincipen.

- Statens roll i näringspolitiken. (Denna roll skall vara att sätta ramar och

övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för samhällsplanering och

infrastruktur samt att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När

staten agererar såväl domare som spelare på marknaden är risken stor att

konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett optimalt sätt i

de företag som har de bästa förutsättningarna.)

- Stabila spelregler.

- Konkurrens och avreglering. (Bland annat måste risken för konkurrens-

snedvridning i skärningsområdena mellan offentlig och privat verksamhet

undanröjas.)

- Drivkrafter för företagande.

Enligt Kristdemokraternas uppfattning är det framför allt följande tre områden

som i framtiden kan beräknas vara särskilt expansionsstarka: IT-sektorn, miljö-

och energisektorn samt tjänstesektorn. Det är i det privata näringslivet som

nya jobb måste skapas, främst i de små företagen. Även de traditionella

basnäringarna, liksom industrin i övrigt, kommer att vara av stor betydelse.

Den förnyade näringspolitiken måste dock ta sin främsta utgångspunkt i de nya

näringarna och de små företagen.

Jag förordar alltså, som nämnts, en högre ram för utgiftsområde 24 Näringsliv

än vad regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om. Hur den - med 337

miljoner kronor - ökade ramen borde fördelas på olika anslag framgår av motion

1997/98:N274 (kd) och av bilaga 1.

Det bör införas en modell för hushållstjänser, liknande den som finns i

Danmark. Genom direkta statliga bidrag till företag som säljer hushållstjänster

möjliggörs en marknad för dessa tjänster. För detta ändamål borde 250 miljoner

kronor beräknas under ett nytt anslag. Målsättningen för denna modell bör vara

att alla hushåll skall ha råd att köpa hjälp för de mest förekommande sysslorna

i hemmet.

Regeringens förslag om en besparing på anslaget till teknisk forskning och

utveckling är förvånande med hänsyn till att regeringen misslyckats med att

kompensera tidigare beslutade besparingar med medel från

forskningsstiftelserna. Detta anslag borde ökas med 90 miljoner kronor jämfört

med regeringens förslag. Även regeringens förslag om en besparing med 2

miljoner kronor på anslaget till STATT borde avvisas. NUTEK:s verksamhet med

såddfinansiering borde vidare tillföras ytterligare medel - 20 miljoner kronor

utöver regeringens förslag.

Konkurrensforskningen utsätts genom regeringens förslag för en kraftig

nedrustning. Detta är mycket beklagligt, eftersom denna forskning i sin

förlängning spelar en viktig roll för konsumenterna. Anslaget borde därför ökas

med 3 miljoner kronor. För att finansiera denna ökning borde i stället anslaget

till Konsumentverket minskas med motsvarande belopp. Konkurrensfrågorna är i

allra högsta grad ett konsumentintresse, eftersom de bl.a. bidrar till en lägre

prisnivå.

Slutligen anser jag att anslaget till kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag m.m. borde slopas. Enligt Kristdemokraternas uppfattning

bör företag som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad inte ägas av

staten. Statliga företag bör avyttras i den takt som marknaden kan absorbera,

varför något anslag för omstrukturering alltså inte är nödvändigt.

7. Exportfrämjande åtgärder för småföretag m.m. (mom. 4)

Kjell Ericsson (c) anför:

När det gäller exportfrämjande åtgärder för småföretag vill jag ytterligare

framhålla vikten av att det statliga stödet på detta område inriktas på att

stödja de små företagen. Som framgått av den lämnade redovisningen innebär den

uppläggning av det exportfrämjande arbetet som regeringen förordar och som

kommer till uttryck i det nya avtalet om Exportrådet att verksamheten skall

inriktas på små och medelstora företag. Jag utgår från att regeringen noga

följer utvecklingen på det här området och återkommer till riksdagen med

förslag till åtgärder om det skulle visa sig erforderligt.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 1998

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

|Anslag |Regeringens| m | | |

|

mp

|

kd

|

| |förslag | |c | fp | v

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|A 1 |Närings- och | | | | |

|

|

|

| |teknikutvecklingsverket: | 208 355 |+75 000| | +118 |+26

000

|

(33 000

|

|

| | Förvaltningskostnader | | | | 000 |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 2 |Småföretagsutveckling | 134 062 |+3 000 | |+18 000|+50

000

|

+40 000

|

+20 000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 3 |Stöd till kooperativ utveckling | 16 500 |(16 500| | | +6

500

|

+9 000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 4 |Turistfrämjande | 80 096 | | | |+20

000

|

(50 000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 5 |Täckande av förluster vid viss | 12 000 | | | |

|

|

|

| |garantigivning m.m. | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 6 |Medel till AB Göta kanalbolag för| | | | |

|

|

|

| |upprustning och drift av kanalen | 15 000 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 7 |Kostnader för omstrukturering av | | | | |

|

|

|

| |vissa statligt | 25 000 |(25 000| |(25 000|

|

|

(25 000

|

| | ägda företag, m.m. | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 8 |Avgifter till vissa | 24 329 | | | |

|

|

|

| |internationella organisationer | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 9 |Sveriges geologiska undersökning:| | | | |

|

|

|

| |Geologisk | 184 093 | | | |

|

|

|

| | undersökningsverksamhet m.m. | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 10 |Sveriges geologiska undersökning:| | | | |

|

|

|

| | Geovetenskaplig forskning | 4 687 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 11 |Sveriges geologiska undersökning:| | | | |

|

|

|

| |Miljösäk- ring av | 77 000 | | | |

|

|

|

| |oljelagringsanläggningar, m.m. | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 12 |Fortsatt statlig medverkan vid | | | | |

|

|

|

| |finansiering av ett civilt | 74 100 | | | |

|

|

|

| |flygplansprojekt | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 13 |Nytt anslag: Varvsstöd | | | | |+80

000

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 1 |Patentbesvärsrätten | 12 237 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 2 |Styrelsen för ackreditering och | | | | |

|

|

|

| |teknisk kontroll: | 12 536 | | | |

|

|

|

| |Myndighetsverksamhet | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 3 |Styrelsen för ackreditering och | | | | |

|

|

|

| |teknisk kontroll: Bidrag till | 8 271 | | | |

|

|

|

| |riksmätplatser | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 4 |Elsäkerhetsverket | 36 961 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 5 |Sprängämnesinspektionen | 14 943 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 6 |Bidrag till standardisering, | | | | |

|

|

|

| |provnings- och | 70 589 | | | |

|

|

|

| | mätteknisk FoU m.m. | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|C 1 |Konkurrensverket | 62 106 | | |+4 000 |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|C 2 |Konkurrensforskning | 3 473 |+1 000 | |+1 000 |

|

|

+3 000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 1 |Teknisk forskning och utveckling | 672 953 | +110 | | |+147

500

|

(90 000

|

+90 000

|

| | | | 000 | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 2 |Rymdstyrelsen: | 14 351 | | | |

|

|

|

| |Förvaltningskostnader | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 3 |Rymdverksamhet | 524 013 | | | |

|

(30 000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 4 |Bidrag till Stiftelsen Sveriges | | | | |

|

|

|

| |teknisk- | 29 892 |+2 000 | |+2 000 |

|

|

+2 000

|

| | vetenskapliga attachéverksamhet| | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 5 |Bidrag till | 5 359 | | | |

|

(2 000

|

|

| |Ingenjörsvetenskapsakademien | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|E 1 |Kommerskollegium | 46 533 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|E 2 |Exportfrämjande verksamhet | 127 656 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|E 3 |Exportkreditnämnden | 50 000 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|E 4 |AB Svensk Exportkredits | | | | |

|

|

|

| |statsstödda | 9 063 | | | |

|

|

|

| | exportkreditgivning | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|E 5 |Investeringsfrämjande | 39 168 | | | |

|

(39 000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 1 |Marknadsdomstolen | 4 686 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 2 |Konsumentverket | 67 876 |(10 000| | |+20

000

|

|

(3 000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 3 |Allmänna reklamationsnämnden | 13 560 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 4 |Fastighetsmäklarnämnden | 6 068 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 5 |Stöd till konsumentorganisationer| 4 100 | | | |

|

+2 000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 6 |Stöd till konsumentforskning | 2 114 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 7 |Bidrag till miljömärkning av | 4 600 | | | |

|

|

|

| |produkter | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|F 8 |Nytt anslag: Hushållstjänster | | | | |

|

|

+250

|

| | | | | | |

|

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|Summa |2 698 330 | +139 |±0 | +118 |+350

000

|

(193 000

|

+337

|

| | | 500 | | 000 |

|

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

Utskottets förslag till anslag för år 1998

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning. Företrädarna för (m), (fp), (v) och (kd) har avstått från

att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden nr 2, 4, 5 och 6).

----------------------------------------------------------

| |Verksamhetsområde |Utskottets| Avvikelse i |

| |Anslag | |förhållande till |

| | |förslag |utskottets förslag|

----------------------------------------------------------

| | | | Res. 1 |

| | | | (mp) |

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

|A |Näringspolitik |

----------------------------------------------------------

|1 |Närings- och | | |

| |teknikutvecklingsverket: | 208 355 | (33 000 |

| |Förvaltningskostnader | | |

| |(ram) | | |

----------------------------------------------------------

|2 |Småföretagsutveckling | 134 062 | +40 000 |

| |(ram) | | |

----------------------------------------------------------

|3 |Stöd till kooperativ | 16 500 | +9 000 |

| |utveckling (ram) | | |

----------------------------------------------------------

|4 |Turistfrämjande (ram) | 80 096 | (50 000 |

----------------------------------------------------------

|5 |Täckande av förluster vid| | |

| |viss garantigivning, m.m.| 12 000 | |

| |(ram) | | |

----------------------------------------------------------

|6 |Medel till AB Göta | | |

| |kanalbolag för | 15 000 | |

| |upprustning och drift av | | |

| |kanalen (obet) | | |

----------------------------------------------------------

|7 |Kostnader för | | |

| |omstrukturering av vissa | 25 000 | |

| |statligt ägda företag, | | |

| |m.m. (ram) | | |

----------------------------------------------------------

|8 |Avgifter till vissa | | |

| |internationella | 24 329 | |

| |organisationer (ram) | | |

----------------------------------------------------------

|9 |Sveriges geologiska | | |

| |undersökning: Geologisk | | |

| |undersökningsverksamhet | 184 093 | |

| |m.m. (ram) | | |

----------------------------------------------------------

|10|Sveriges geologiska | | |

| |undersökning: | 4 687 | |

| |Geovetenskaplig forskning| | |

| |(ram) | | |

----------------------------------------------------------

|11|Sveriges geologiska | | |

| |undersökning: | | |

| |Miljösäkring av | 77 000 | |

| |oljelagringsanläggningar,| | |

| |m.m. (ram) | | |

----------------------------------------------------------

|12|Fortsatt statlig | | |

| |medverkan vid | 74 100 | |

| |finansiering av ett | | |

| |civilt flygplansprojekt | | |

| |(res) | | |

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

|B |Teknologisk infrastruktur |

----------------------------------------------------------

|1 |Patentbesvärsrätten (ram)| 12 237 | |

----------------------------------------------------------

|2 |Styrelsen för | | |

| |ackreditering och teknisk| 12 536 | |

| |kontroll: | | |

| |Myndighetsverksamhet | | |

| |(ram) | | |

----------------------------------------------------------

|3 |Styrelsen för | | |

| |ackreditering och teknisk| | |

| |kontroll: Bidrag till | 8 271 | |

| |riksmätplatser (obet) | | |

----------------------------------------------------------

|4 |Elsäkerhetsverket (ram) | 36 961 | |

----------------------------------------------------------

|5 |Sprängämnesinspektionen | 14 943 | |

| |(ram) | | |

----------------------------------------------------------

|6 |Bidrag till | | |

| |standardisering, | 70 589 | |

| |provnings- och mätteknisk| | |

| |FoU m.m. (ram) | | |

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

|C |Konkurrensfrågor |

----------------------------------------------------------

|1 |Konkurrensverket (ram) | 62 106 | |

----------------------------------------------------------

|2 |Konkurrensforskning (ram)| 3 473 | |

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

|D |Teknisk forskning och utveckling |

----------------------------------------------------------

|1 |Teknisk forskning och | 672 953 | (90 000 |

| |utveckling (ram) | | |

----------------------------------------------------------

|2 |Rymdstyrelsen: | | |

| |Förvaltningskostnader | 14 351 | |

| |(ram) | | |

----------------------------------------------------------

|3 |Rymdverksamhet (ram) | 524 013 | (30 000 |

----------------------------------------------------------

|4 |Bidrag till Stiftelsen | | |

| |Sveriges teknisk- | 29 892 | |

| |vetenskapliga | | |

| |attachéverksamhet (obet) | | |

----------------------------------------------------------

|5 |Bidrag till | | (2 000 |

| |Ingenjörsvetenskapsakademien|5 359 | |

| |(obet) | | |

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

|E |Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande |

----------------------------------------------------------

|1 |Kommerskollegium (ram) | 46 533 | |

----------------------------------------------------------

|2 |Exportfrämjande | 127 656 | |

| |verksamhet (ram) | | |

----------------------------------------------------------

|3 |Exportkreditnämnden (ram)| 50 000 | |

----------------------------------------------------------

|4 |AB Svensk Exportkredits | | |

| |statsstödda | 9 063 | |

| |exportkreditgivning (ram)| | |

----------------------------------------------------------

|5 |Investeringsfrämjande | 39 168 | (39 000 |

| |(ram) | | |

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

|F |Konsumentfrågor |

----------------------------------------------------------

|1 |Marknadsdomstolen (ram) | 4 686 | |

----------------------------------------------------------

|2 |Konsumentverket (ram) | 67 876 | |

----------------------------------------------------------

|3 |Allmänna | 13 560 | |

| |reklamationsnämnden (ram)| | |

----------------------------------------------------------

|4 |Fastighetsmäklarnämnden | 6 068 | |

| |(ram) | | |

----------------------------------------------------------

|5 |Stöd till | 4 100 | +2 000 |

| |konsumentorganisationer | | |

| |(ram) | | |

----------------------------------------------------------

|6 |Stöd till | 2 114 | |

| |konsumentforskning (ram) | | |

----------------------------------------------------------

|7 |Bidrag till miljömärkning| | |

| |av produkter (obet) | 4 600 | |

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

| |Summa för utgiftsområdet |2 698 330| (193 000 |

----------------------------------------------------------

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:985) om handel med

ädelmetallarbeten

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela

föreskrifter om in- eller utförsel av varor

Utskottets förslag till ändring i regeringens lagförslag

Ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in-

eller utförsel av varor

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

| 4 § |

-------------------------------------------------------

|Beslut i tillståndsfrågor |Beslut i tillståndsfrågor|

|som har meddelats av en |som har meddelats av en|

|förvaltningsmyndighet i |förvaltningsmyndighet med|

|sådana ärenden som avses i |stöd av förordningen|

|denna lag får överklagas |(1997:969) om import- och|

|hos allmän |exportreglering får|

|förvaltningsdomstol. |överklagas hos allmän|

|Prövningstillstånd krävs |förvaltningsdomstol. |

|vid överklagande till |Prövningstillstånd krävs|

|kammarrätten. |vid överklagande till|

| |kammarrätten. |

-------------------------------------------------------

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:584) om medicin-tekniska produkter

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:584) om medicintekniska produkter

skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

| 7 §1 |

-------------------------------------------------------

|Den myndighet som |Den myndighet som|

|regeringen bestämmer skall |regeringen bestämmer skall|

|avgöra till vilken |avgöra till vilken|

|produktklass en |produktklass en|

|medicinteknisk produkt |medicinteknisk produkt|

|skall föras om det uppstår |skall föras om det uppstår|

|en tvist som rör |en tvist som rör|

|tillämpningen av |tillämpningen av|

|klassificeringsreglerna |klassificeringsreglerna |

|mellan en tillverkare och |mellan en tillverkare och|

|ett sådant anmält organ |ett sådant organ som skall|

|som avses i lagen |anmälas enligt 3 § lagen|

|(1992:1119) om teknisk |(1992: 1119) om teknisk|

|kontroll. |kontroll. |

-------------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

1 Senaste lydelse 1994:860.

Innehållsförteckning

Ärendet...............................................1

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................2

Motionerna............................................3

Utskottet.............................................8

Inledning...........................................8

Mål- och resultatstyrning...........................9

Näringspolitik ....................................12

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader 12

Propositionen..................................12

Motionerna.....................................12

Vissa kompletterande uppgifter.................14

Småföretagsutveckling ...........................14

Propositionen..................................14

Motioner om verksamheten med såddfinansiering..15

Vissa kompletterande uppgifter om såddfinansiering16

Motioner om kvinnors företagande...............16

Vissa kompletterande uppgifter om kvinnors företagande18

Stöd till kooperativ utveckling .................19

Propositionen..................................19

Motionerna.....................................20

Vissa kompletterande uppgifter.................20

Turistfrämjande .................................22

Propositionen..................................22

Motionerna.....................................22

Vissa kompletterande uppgifter.................23

Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. 23

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen24

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.24

Propositionen..................................24

Motionerna.....................................24

Vissa kompletterande uppgifter.................25

Avgifter till vissa internationella organisationer 25

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet

m.m.

25

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning26

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av

oljelagringsanläggningar, m.m.

27

Fortsatt statlig medverkan vid finansiering av ett civilt

flygplansprojekt 27

Stöd till varvsindustrin.........................27

Motionerna.....................................27

Vissa kompletterande uppgifter.................28

Teknologisk infrastruktur .........................31

Patentbesvärsrätten .............................31

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:

Myndighetsverksamhet 31

Verksamhet och anslag..........................31

Ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten32

Ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll32

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till

riksmät-platser 32

Elsäkerhetsverket ...............................33

Sprängämnesinspektionen .........................33

Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. 33

Patent- och registreringsverket..................34

Konkurrensfrågor...................................34

Konkurrensverket ................................34

Propositionen..................................34

Motionerna.....................................35

Vissa kompletterande uppgifter.................36

Konkurrensforskning .............................37

Propositionen..................................37

Motionerna.....................................37

Revisorsnämnden..................................38

Råd för konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor

38

Länsstyrelsernas konkurrensfrämjande arbete......39

Teknisk forskning och utveckling ..................39

Teknisk forskning och utveckling ................39

Propositionen..................................39

Motionerna.....................................40

Vissa kompletterande uppgifter.................41

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader ............42

Rymdverksamhet ..................................42

Propositionen..................................42

Motionerna.....................................43

Vissa kompletterande uppgifter.................43

Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché-

verksamhet 44

Propositionen..................................44

Motionerna.....................................44

Ingenjörsvetenskapsakademien ....................45

Propositionen..................................45

Motionen.......................................45

Vissa kompletterande uppgifter.................45

Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande ..45

Kommerskollegium ................................45

Verksamhet och anslag..........................45

Ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter

om in- eller utförsel av varor

46

Exportfrämjande verksamhet ......................46

Propositionen..................................46

Motionerna.....................................47

Vissa kompletterande uppgifter.................48

Exportkreditnämnden .............................50

Propositionen..................................50

Motionen.......................................50

Vissa kompletterande uppgifter.................51

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 51

Investeringsfrämjande ...........................52

Propositionen..................................52

Motionen.......................................52

Vissa kompletterande uppgifter.................52

Konsumentfrågor ...................................52

Marknadsdomstolen ...............................52

Konsumentverket .................................53

Propositionen..................................53

Motionerna.....................................53

Vissa kompletterande uppgifter.................54

Allmänna reklamationsnämnden ....................54

Fastighetsmäklarnämnden .........................54

Stöd till konsumentorganisationer ...............55

Propositionen..................................55

Motionen.......................................55

Vissa kompletterande uppgifter.................56

Stöd till konsumentforskning ....................56

Bidrag till miljömärkning av produkter ..........56

Övriga frågor......................................57

Stimulanser till hushållstjänster................57

Vissa kompletterande uppgifter...................57

Utskottets ställningstagande.......................58

Inledning........................................58

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv.....58

Kvinnliga affärsrådgivare........................62

Inriktningen av Konkurrensverkets verksamhet.....62

Exportfrämjande åtgärder för småföretag m.m......63

Vissa lagändringar...............................64

Hemställan.........................................65

Reservationer........................................67

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mp)67

2. Kvinnliga affärsrådgivare (c)...................70

Särskilda yttranden..................................70

1. Bemyndiganden inom ramen för en nationell IT-strategi (m, fp, kd)70

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (m)72

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (c)74

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (fp)74

5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (v)76

6. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (kd)78

7. Exportfrämjande åtgärder för småföretag m.m. (c)80

Bilagor

1. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 1998

81

2. Utskottets förslag till anslag för år 1998......84

3. Regeringens lagförslag..........................86

4. Utskottets förslag till ändring i regeringens lagförslag91

5. Utskottets lagförslag...........................92