Bet. 1997/98:NU4

Näringsutskottets betänkande

1997/98:NU04

Lag om energieffektivitetskrav

för elektriska kylskåp och frysar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1997/98

NU4

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1996/97:174 om lag om

energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om energieffektivitetskrav

för elektriska kylskåp och frysar. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli

1998.

Syftet med lagen är att genomföra ett EG-direktiv med krav på energieffektiva

kylskåp och frysar för hushållsbruk. I lagen föreskrivs att nya kylskåp och

frysar får släppas ut på marknaden endast om de uppfyller vissa krav

beträffande högsta tillåtna elförbrukning. Under en övergångstid t.o.m. den

2 september 1999 skall det dock vara tillåtet att släppa ut kylskåp och

frysar på marknaden även om de inte uppfyller de föreskrivna kraven på

energieffektivitet.

Propositionen

I proposition 1996/97:174 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar.

Lagförslaget återges i bilaga.

Utskottet

Propositionen

Bakgrund

Europaparlamentet och rådet antog i september 1996 ett direktiv (96/57/EG) om

energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar (även i kombination)

för hushållsbruk, i det följande kallat kyl- och frysdirektivet. Syftet med

direktivet är att minska hushållens elförbrukning och reducera

koldioxidutsläppen. För att genomföra kyl- och frysdirektivet föreslår

regeringen i proposition 1996/97:174 en lag med grundläggande bestämmelser om

energieffektivitetskrav för nya kylskåp och frysar.

I propositionen erinras inledningsvis om programmet SAVE (Specific Actions for

Vigorous Energy Efficiency), som under de senaste åren har bedrivits inom EU i

syfte att åstadkomma en effektivare energianvändning. Inom hushållssektorn

svarar kylskåp och frysar för cirka två tredjedelar av elförbrukningen och

bedöms därmed ha den största potentialen för energieffektivisering. Mot denna

bakgrund inledde kommissionen under åren 1991 och 1992 diskussioner med

företrädare för kyl- och frysskåpsbranschen om frivilliga åtaganden för att

åstadkomma en förbättrad energieffektivitet hos de aktuella hushållsapparaterna

Dock avslutades dessa överläggningar utan resultat i början av år 1992.

Samtidigt anmälde en medlemsstat (Danmark) sin avsikt att införa nationella

regler om skärpta energikrav på kylskåp och frysar. Emellertid godkände inte

kommissionen detta med hänvisning till att åtgärden kunde anses utgöra ett

handelshinder inom gemenskapen. I stället valde kommissionen - efter omfattande

konsultationer med medlemsländer, tillverkare och brukare - att utarbeta ett

förslag till direktiv om gemensamma regler på området som överlämnades till

rådet i början av år 1995. Efter drygt ett års diskussioner mellan kommissionen

Europaparlamentet och rådet antogs kyl- och frysdirektivet i september 1996.

Direktivet

Direktivet ålägger medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att

säkerställa att berörda kylskåp m.m. som lanseras på marknaden uppfyller de

specificerade tekniska kraven. I direktivet lämnas föreskrifter om de metoder

som skall användas för att bl.a. beräkna den högsta tillåtna elförbrukningen fö

kylskåpen. Direktivet reglerar också de förfaranden som skall tillämpas för att

bedöma om kylskåpen uppfyller direktivets krav. Kylskåp som överensstämmer med

de energieffektivitetskrav som fastställs i direktivet skall vara CE-märkta då

de introduceras på marknaden. Märkningen skall vara väl synlig, läsbar och

outplånligt anbringad på kylskåpen samt vid behov på emballaget. Vidare får int

medlemsstaterna förbjuda, begränsa eller förhindra förekomsten av kylskåp

försedda med CE-märkning på marknaden och skall utgå från, om det inte finns

bevis om motsatsen, att kylskåp med den nämnda märkningen överensstämmer med

samtliga bestämmelser i direktivet.

Det föreskrivs att medlemsstaterna skall anta de lagar som är nödvändiga för

att uppfylla de fastställda bestämmelserna. Medlemsstaterna skall tillämpa

sådana bestämmelser fr.o.m. den 3 september 1999. Kylskåp som var godkända i

respektive medlemsstat vid den tidpunkt då direktivet antogs skall få

introduceras på marknaden t.o.m. den 2 september 1999. Kommissionen skall senas

fyra år efter det att direktivet antagits utvärdera de resultat som uppnåtts. I

samråd med berörda parter skall kommissionen undersöka om det finns behov av at

vidta ytterligare åtgärder för att förbättra energieffektiviteten för kylskåp.

Nuvarande svenska regler

I Sverige finns i dag inga tvingande regler beträffande energieffektivitet för

kylskåp och frysar. I lagen (1992:1232) om märkning av hushållsapparater finns

regler om en näringsidkares skyldigheter vid marknadsföring av vissa slag av

hushållsapparater, vilken även omfattar kylskåp och frysar. Enligt lagen är

näringsidkaren skyldig att genom märkning och på annat sätt informera om bl.a.

den mängd energi och andra resurser som sådana kylskåp och frysar förbrukar.

Lagen uppställer emellertid inga krav vad gäller högsta tillåtna

energiförbrukning. Kyl- och frysdirektivet går således ytterligare ett steg

genom att ställa energieffektivitetskrav på vissa kylskåp och frysar.

Utformningen av den nya lagen

Regleringen i kyl- och frysdirektivet är detaljerad och av teknisk karaktär.

Lagen bör därför, anför regeringen, endast innehålla grundläggande bestämmelser

om bl.a. tillämpningsområde, märkningsskyldighet och tillsyn. Föreskriftsrätten

bör, sägs det i propositionen, så långt det är möjligt - genom bemyndigande i

lagen - delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Bemyndigandet begränsas av att föreskrifternas materiella innehåll måste stämma

överens med de regler som anges i direktivet. Sammanfattningsvis innebär detta

att det materiella innehållet i kyl- och frysdirektivet bör införas i svensk

rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer.

Lagen om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar föreslås

träda i kraft den 1 juli 1998. Övergångsbestämmelserna tillåter dock att kylskå

och frysar som inte uppfyller de krav som uppställs i lagen eller de

föreskrifter som meddelas med stöd av lagen får släppas ut på marknaden fram

t.o.m. den 2 september 1999. I syfte att sprida information om de nya reglerna

skall de kompletterande föreskrifter som lagen förutsätter utfärdas i god tid

före den 3 september 1999.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt uppgift beräknas - för svenskt vidkommande - ca 30 producenter komma att

beröras av lagen. Vid remissbehandlingen av förslaget år 1995 gjordes

bedömningen att berörd svensk industri redan samma år uppfyllde mer än de

energiprestanda som angivits i direktivförslaget och att det därmed inte skulle

komma att få någon nämnvärd ekonomisk påverkan på de aktuella företagen.

Kommissionen har tidigare beräknat att införandet av kraven förbättrar den

genomsnittliga energieffektiviteten för kyl/frysskåp på marknaden med ca 10 %

jämfört med situationen år 1992.

Utskottets ställningstagande

Tillämpningsområdet för den nya lagen gäller nya nätanslutna kylskåp, frysar oc

kyl- och frysenheter som släpps ut på marknaden efter den 2 september 1999.

Lagen skall träda i kraft den 1 juli 1998. Den tillåter att sådana kylskåp och

frysar som omfattas av lagen släpps ut på marknaden fram till den 2 september

1999, även om de inte uppfyller föreskrifternas krav om högsta tillåtna

elförbrukning. Innebörden av detta är således att det efter den 2 september 199

kan förekomma att nya kylskåp och frysar, som är tillverkade och utsläppta på

marknaden fram till den 2 september 1999, saluförs till konsumenterna trots att

de inte uppfyller kraven enligt lagen. Lagen avser alltså enbart sådana nya

kylskåp och frysar som släpps ut på marknaden efter den 2 september 1999. Detta

förhållande framgår enligt utskottets uppfattning inte tillräckligt tydligt i

propositionen. Ett klarläggande på denna punkt bör göras i de

tillämpningsföreskrifter som skall utfärdas med anledning av lagen.

I övrigt har utskottet inget att erinra mot regeringens förslag och

tillstyrker sålunda det framlagda lagförslaget. Utskottet vill i sammanhanget

erinra om att kommissionen enligt direktivet skall utvärdera de resultat som

uppnåtts i förhållande till de förväntade resultaten. I samband därmed

förutsätter utskottet att regeringen i lämpligt sammanhang informerar riksdagen

om effekterna av den nya lagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar det i proposition 1996/97:174 framlagda förslaget till

lag om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar.

Stockholm den 23 oktober 1997

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),

Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenber

(m), Barbro Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Marie Granlund (s), Dag Ericson

(s), Lennart Beijer (v), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m), Göran

Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m) och Ronny Korsberg (mp).

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar