Bet. 1997/98:NU6

Näringsutskottets betänkande

1997/98:NU06

Redogörelse för företag med statligt ägande

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1997/98

NU6

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels 1997 års redogörelse för företag med statligt ägande, vilken har

överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 1997/98:20,

dels två motioner som har väckts med anledning av skrivelsen.

Sammanfattning

Utskottet föreslår att redogörelsen för företag med statligt ägande läggs till

handlingarna utan ytterligare åtgärd. Samtidigt avstyrks dels en motion med

krav på att den årliga redogörelsen i fortsättningen skall kompletteras med en

redovisning för varje företag av syftet med det statliga ägandet, dels en

motion med begäran om att en statlig ägarpolicy skall utarbetas. Enligt

utskottets mening bör sådana frågor tas upp i näringspolitiska

princippropositioner eller i särskilda propositioner om statliga företag.

Motionerna följs upp i två reservationer (m, c, fp, kd; mp).

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1997/98:20 lämnas information om verksamheten i de

företag som under år 1996, eller motsvarande verksamhetsår, helt eller delvis

ägdes av staten. Vidare ingår i skrivelsen en sammanfattande redogörelse för

förvaltningen av statens företagsägande.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av skrivelsen är följande:

1997/98:N1 av Karin Falkmer m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera

kommande skrivelser om de statliga företagen.

1997/98:N2 av Eva Goës (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att

kommande skrivelser om statliga företag kompletteras med redogörelser av

ägarpolicyn för statliga företag i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Skrivelsen

Sedan början av 1980-talet lämnar regeringen årligen till riksdagen en

redogörelse för företag med statligt ägande. Våren 1996 anmälde regeringen i en

proposition om aktiv förvaltning av statens företagsägande (prop. 1995/96: 141)

att den avsåg att utveckla och förbättra den årliga redogörelsen till

riksdagen. Bland annat skulle kompletteringar göras med sådana uppgifter om

omstruktureringar, försäljningar av aktier och nyemissioner som kommer att ske

med stöd av riksdagens lämnade bemyndigande. Vidare meddelades att regeringen

ämnade lämna bedömningar av den långsiktiga utvecklingen och redogöra för

aktuella övergripande ägarfrågor beträffande olika delar av den statligt ägda

företagsgruppen. Riksdagen kommer därmed att beredas tillfälle att årligen, mer

effektivt, kontrollera regeringens åtgärder och ta ställning till eventuella

förslag avseende den övergripande utvecklingen och inriktningen av statens

företagsägande, sades det i propositionen.

I likhet med föregående års redogörelse innehåller 1997 års redogörelse

information om förvaltningen av statens företagsägande och en beskrivning över

aktuella händelser och pågående aktiviteter uppdelat på respektive förvaltande

departement. Härutöver innehåller redogörelsen - på motsvarande sätt som

tidigare år - en inledande översikt över den statliga företagssektorn samt

beskrivningar av berörda företag och affärsverk. Dessutom finns ett

personregister över styrelseledamöter i bolagen.

Enligt de riktlinjer som riksdagen beslutade om våren 1996 (prop.

1995/96:141, bet. NU26) skall följande huvudprinciper gälla för förvaltningen

av statens företagsägande:

- Statligt ägda företag skall arbeta under krav på effektivitet, avkastning på

det kapital företaget representerar och strukturanpassning.

- Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag skall med

utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och

vidta erforderliga åtgärder för att företaget skall uppfylla kraven på

effektivitet, avkastning och strukturanpassning.

Härutöver beslutade riksdagen att bemyndiga regeringen att - med vissa givna

restriktioner - kunna minska statens ägande i åtta angivna företag, nämligen

Assi Domän AB, Celsius AB, Enator AB, Pharmacia & Upjohn Inc., SAQ Kontroll AB,

AB Svensk Exportkredit, SBL Vaccin AB och Lantbrukskredit AB. Motsvarande

bemyndiganden har tidigare lämnats beträffande bl.a. Nordbanken och Securum AB.

Motionerna

Två motioner har väckts med anledning av skrivelsen. I motion 1997/98:N1 (m, c,

fp, kd) anförs att det är en brist att syftet med det statliga ägandet i de

olika bolagen inte framgår av skrivelsen. Enligt motionärerna bör de skäl som

åberopades vid bildandet eller övertagandet av företagen kontinuerligt

redovisas och prövas. I motionen föreslås att kommande års redovisningar skall

kompletteras så att det för varje företag redovisas dels syftet med det

statliga ägandet, dels vad som gjorts under året och planeras under kommande år

för att uppfylla detta syfte.

En komplettering av den årliga redogörelsen med en redovisning av ägarpolicyn

för statligt ägda företag efterlyses i motion 1997/98:N2 (mp). Den statliga

företagssektorn tjänar flera viktiga ändamål, påpekar motionären. Hon indelar

de statliga företagen i fyra grupper - konkurrensutsatta företag,

monopolföretag, företag som arbetar med hälsofarliga substanser och företag som

inte kan komma till stånd på normala kommersiella villkor. För var och en av

dessa grupper borde staten utarbeta en företagspolicy. Dessutom borde det tas

fram en policy för varje enskilt statligt företag. Enligt motionären är

bristerna i statens sätt att ta ägaransvar så stora att frågan om statlig

ägarpolicy bör bli föremål för en parlamentarisk utredning.

Tidigare motionsbehandling

Med anledning av 1996 års redogörelse för de statliga företagen väcktes två

motioner av liknande innebörd som de nu aktuella. På utskottets förslag avslogs

motionerna av riksdagen. Utskottet (bet. 1996/97:NU6) anförde att frågor om

riktlinjer för och syftet med det statliga ägandet av företag bör tas upp i

näringspolitiska princippropositioner eller i särskilda propositioner om

statliga företag. Den årliga redogörelsen till riksdagen för de statliga

företagen är endast avsedd att ge en samlad översikt över denna del av

näringslivet, påpekade utskottet. Att regeringen regelmässigt skulle inleda

denna redogörelse med en principdeklaration i fråga om det statliga ägandet

eller för varje företag ange syftet med ägandet fann utskottet inte motiverat.

Motionen med krav på en redovisning av syftet med det statliga ägandet i

respektive bolag följdes upp i en reservation (m, c, fp, kd).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin uppfattning att frågor om riktlinjer för och syftet med

det statliga ägandet av företag bör tas upp i andra sammanhang än i den årliga

redogörelsen till riksdagen för de statliga företagen. Enligt utskottets mening

bör den nu aktuella skrivelsen läggas till handlingarna utan ytterligare

åtgärd. De två motionerna avstyrks med det sagda.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande redogörelse för företag med statligt ägande

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:N1 och 1997/98:N2 lägger

regeringens skrivelse 1997/98:20 till handlingarna.

res. 1 (m, c, fp, kd)

res. 2 (mp)

Stockholm den 6 november 1997

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),

Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Mikael

Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Marie Granlund (s), Dag Ericson (s),

Lennart Beijer (v), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp),

Göran Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m) och Roland Larsson (c).

Reservationer

1. Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson

(m), Göran Hägglund (kd), Sten Tolgfors (m) och Roland Larsson (c) anser

dels att utskottets ställningstagande bort ha följande lydelse:

Ordningen med en årlig redogörelse till riksdagen för de statliga företagen

infördes på förslag av regeringen i början av 1980-talet (prop. 1980/81:22,

bet. NU29). I samband med beslutet om denna ordning underströk utskottet

särskilt vad regeringen anfört i den aktuella propositionen om att redogörelsen

med vissa mellanrum skulle omfatta också en principdeklaration om det statliga

företagandets mål och riktlinjer samt en översiktlig framställning om i vad mån

uppställda mål uppnåtts.

Utskottet ansluter sig till denna uppfattning och instämmer sålunda i vad som

sägs i motion 1997/98:N1 (m, c, fp, kd) om att den årliga redogörelsen för

statliga företag bör kompletteras med en redovisning av syftet med det statliga

ägandet i respektive bolag. Därigenom ges riksdagen tillfälle att fortlöpande

pröva de skäl som låg till grund för bildandet eller övertagandet av bolaget i

fråga. Enligt utskottets uppfattning bör det vidare av redogörelsen framgå vad

som gjorts och vad som planeras för att syftet med det statliga ägandet skall

uppnås. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad

utskottet nu anfört. Därigenom blir nyssnämnda motion tillgodosedd. Utskottet

avstyrker däremot motion 1997/98:N2 (mp). Utskottet föreslår slutligen att

regeringens nu aktuella skrivelse läggs till handlingarna utan ytterligare

åtgärd.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande redogörelse för företag med statligt ägande

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N1 och med avslag på motion

1997/98:N2

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels lägger regeringens skrivelse 1997/98:20 till handlingarna.

2. Eva Goës (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör - i enlighet med vad som sägs i motion

1997/98:N2 (mp) - en ägarpolicy utarbetas för de statliga företagen. Som

framhålls i motionen kan de statliga företagen indelas i följande grupper

beroende på syftet med det statliga ägandet:

- konkurrensutsatta företag,

- monopolföretag,

- företag som arbetar med hälsofarliga substanser,

- företag som inte kan komma till stånd på normala kommersiella villkor.

Det är uppenbart att dessa grupper av företag tjänar olika ändamål och att

statens policy för företagen skiljer sig åt. Utskottet anser alltså att det för

var och en av dessa grupper skall utarbetas en ägarpolicy, som skall framgå av

den årliga redogörelsen för de statliga företagen. Därigenom ges riksdagen och

allmänheten möjlighet att vid behov diskutera förändringar av det statliga

ägandet. Förutom de generella policydeklarationerna bör det vidare, menar

utskottet, för varje viktigare statligt företag tas fram en enskild

företagspolicy.

Regeringen bör tillkalla en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta

förslag till ägarpolicy utifrån vad utskottet här har anfört. Därmed skulle

motion 1997/98:N2 (mp) bli helt tillgodosedd. Ett uttalande av riksdagen om en

sådan utredning ligger delvis i linje med vad som begärs i motion 1997/98:N1

(m, c, fp, kd). Utskottet föreslår härutöver att regeringens nu aktuella

skrivelse läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande redogörelse för företag med statligt ägande

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N2 och med anledning av motion

1997/98:N1

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels lägger regeringens skrivelse 1997/98:20 till handlingarna.

Särskilt yttrande

Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson

(m), Göran Hägglund (kd), Sten Tolgfors (m) och Roland Larsson (c) anför:

Vi vill erinra om vår tidigare framförda uppfattning beträffande statliga

företag. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange generella

ramar och regelsystem för företagens verksamhet. Det arbete som påbörjades

under den borgerliga regeringen med att minska statens företagsägande bör

därför fortsätta. Med en privatisering av statliga företag uppnås en tydligare

ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. De

försäljningar som gjordes under den borgerliga regeringen inbringade till

statskassan sammanlagt ca 23 miljarder kronor (exklusive försäljning av aktier

i Nordbanken), vilket minskade statens upplåningsbehov med motsvarande belopp.

Försäljningarna ledde också till en spridning av aktieägandet till grupper som

inte tidigare innehaft aktier.