Bet. 1997/98:NU7

Näringsutskottets betänkande

1997/98:NU07

Ändring i minerallagen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

NU7

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1997/98:47 om ändring i minerallagen (1991:45),

dels sex motioner som väckts med anledning av propositionen,

dels en motion från allmänna motionstiden.

En skrivelse i ärendet har inkommit från Malå kommun.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förändringar i minerallagen, vilka

skall träda i kraft den 1 juli 1998. Ändringarna syftar till att underlätta och

effektivisera verksamheten för prospektörer och gruvföretag. I en reservation

(fp) framhålls att bristerna i regeringens proposition är så stora att

propositionen i sin helhet bör avslås med undantag av de lagändringar som

sammanhänger med avskaffande av Bergsstatens distriktsindelning. Enligt

reservanten bör eventuella ändringar i minerallagen föregås av grundliga

studier av motsvarande lagstiftning i andra gruvländer.

Regeringens förslag att Bergsstatens distriktsindelning avskaffas tillstyrks

av ett enhälligt utskott. I fortsättningen skall en bergmästare svara för

tillståndsgivning och tillsyn i hela landet. När det gäller lokalisering av

Bergsstaten anser utskottet att en lokalisering till Luleå innebär ett antal

fördelar och att en sådan lokalisering ligger väl i linje med de

regionalpolitiska riktlinjer som riksdagen stakat ut. Enligt en reservation

(fp, v, mp) bör man vid omorganisation av Bergsstaten överväga Malå som

lokaliseringsort. Utskottet behandlar vidare frågan om att effektivisera

handläggningen vid Bergsstaten och avstyrker aktuella motionsyrkanden. I en

reservation (m, fp) begärs en skyndsam utredning.

Regeringens förslag om ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd

tillstyrks av utskottet men avstyrks i en reservation (mp), där det hävdas att

den nuvarande giltighetstiden - sammanlagt tio år - är väl avvägd. Utskottet

tillstyrker vidare regeringsförslaget om ett förtydligande i minerallagen med

innebörd att länsstyrelsen och bergmästaren får villkora medgivande till

undersökningsarbete. En särbestämmelse införs när det gäller villkor för

undersökningsarbeten i de obrutna fjällområdena. Miljöpartiets företrädare

reserverar sig till förmån för en lagändring där särbestämmelsen omfattar även

övriga områden av riksintresse. Regeringens förslag att införa skyldighet att

till bergmästaren redovisa resultat efter avslutat undersökningsarbete

tillstyrks av utskottet. I en reservation (m) anförs att de nuvarande reglerna

på området är fullt tillräckliga.

Andra reservationer syftar till en kortare sekretesstid för de rapporterade

undersökningsresultaten (v) samt till en utredning av frågan om royalty inom

gruvnäringen (v, mp).

Propositionen

I proposition 1997/98:47 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i minerallagen (1991:45).

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av propositionen är följande:

1997/98:N7 av Rolf Gunnarsson och Christel Anderberg (båda m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

bergmästarkontoret i Falun.

1997/98:N8 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen

1. - med undantag av förslagen till ändring av 8 kap. 1 och 3 §§ samt 9 kap.

4 § minerallagen (1991:45) innebärande att Bergsstatens distriktsindelning

avskaffas - avslår regeringens proposition,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

lokalisering till Malå av Bergsstatens registrerings- och tillståndsfunktioner,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kortare

handläggningstider för undersökningstillstånd.

1997/98:N9 av Margareta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget

att på sikt avskaffa Bergsstatens distriktsindelning och lägga ned di-

striktskontoret i Falun.

1997/98:N10 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär en utredning om royalty enligt vad i motionen

anförts,

2. beslutar att sekretesstiden för prospekteringsresultat endast skall vara

tre år enligt vad i motionen anförts,

3. beslutar om en flyttning av bergmästaren till Malå enligt vad som i

motionen anförts.

1997/98:N11 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens förslag till ändring av 14 kap. 3 § minerallagen i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

handläggningen av ansökningar om undersökningstillstånd.

1997/98:N12 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att 3 kap. 6 § andra stycket 3 minerallagen skall ges följande

lydelse: område som avses i 3 kap. 2-5 §§ lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m.,

2. avslår förslaget till ändring av 2 kap. 7 § minerallagen i enlighet med

vad i motionen anförts,

3. - vid avslag på punkt 2 - hos regeringen begär förslag om ändring av 2

kap. 7 § i enlighet med vad i motionen anförts,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav

för företrädesrätt.

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är

1997/98:N201 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler

jobb inom mineralverksamheterna till Malå,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

lokaliseringen av bergmästarämbetet till Malå,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

arbetsmarknadsmedel för digitalisering av data från Mineralkontorets arkiv.

Utskottet

Bakgrund

Den 1 juli 1992 infördes en ny minerallag som ersatte gruvlagen och lagen om

vissa mineralfyndigheter. Den nya lagen (1991:45) innehåller enhetliga

bestämmelser för en utvidgad krets av lagreglerade mineral. En nyhet var att

minerallagen direkt anknöts till lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m., den s.k. naturresurslagen.

Tillståndsgivning enligt minerallagen görs i två etapper, nämligen för

undersökningsarbete och för bearbetning. Med undersökningsarbete avses arbete

för att dels påvisa en fyndighet av ett mineral, dels utröna fyndighetens

sannolika ekonomiska värde och dess beskaffenhet i övrigt. Giltighetstiden, som

är tre år, kan förlängas och sammanlagt uppgå till högst tio år.

I lagen finns bestämmelser om karenstid. Dessa innebär att när ett

undersökningstillstånd eller en bearbetningskoncession har upphört att gälla

kan en ansökan från tillstånds- eller koncessionshavaren om ett nytt

undersökningstillstånd beträffande mark inom samma område inte prövas förrän

tre år har förflutit från det att tillståndet eller koncessionen upphörde att

gälla. För andra finns ingen karenstid. Om det finns synnerliga skäl får

bergmästaren - chef för den regionala förvaltningsmyndigheten - medge undantag

från bestämmelsen.

I slutet av år 1995 tillkallades en särskild utredare (f.d. landshövdingen

Görel Bohlin) - den s.k. Gruvkommittén - med uppdrag att se över vissa frågor

om statens roll för främjande av den svenska gruvnäringens utveckling (dir.

1995:166). Utredningsuppdraget utökades genom tilläggsdirektiv i maj 1996.

Enligt dessa direktiv (dir. 1996:45) skulle utredaren lämna förslag om

eventuell ändring i minerallagen innebärande skyldighet för yrkesmässiga

prospektörer att rapportera resultaten av undersökningsarbete när

undersökningstillståndet upphör utan att bearbetningskoncession meddelas inom

undersökningsområdet. I oktober 1996 lämnade den särskilda utredaren

betänkandet Gruvorna och framtiden (SOU 1996:152). Betänkandet har

remissbehandlats.

Regeringens nu framlagda förslag till ändring i minerallagen i proposition

1997/98:47 utgår i huvudsak från utredningens förslag. Lagrådets yttrande har

inhämtats. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag och

synpunkter.

Sex motioner har väckts med anledning av propositionen. Utskottet behandlar

även en motion från den allmänna motionstiden 1997, vilken berör propositionens

ämnesområde.

Allmänt om regeringens förslag

Regeringen föreslår ett antal ändringar i den gällande minerallagen.

Nuvarande regler innebär att undersökningstillstånd gäller i tre år från

dagen för beslutet. Tillståndet kan under vissa förutsättningar förlängas först

i högst tre år och därefter i ytterligare högst fyra år. Enligt regeringens

förslag skall prospektörer få möjlighet till ytterligare förlängning av

undersökningstiden med upp till fem år. Vidare föreslår regeringen att en

enhetlig karenstid på ett år - för såväl tidigare tillståndshavare som andra

prospektörer - införs från det att ett undersökningstillstånd eller en

bearbetningskoncession upphör att gälla.

För att skydda fyndigheterna hos gruvor som är i drift föreslås införande av

en skyddszon på 1 000 meter runt en bearbetningskoncession.

För sådana yrkesmässiga undersökningstillstånd som inte leder till

bearbetningskoncession bör det enligt regeringen införas en skyldighet att

redovisa resultat i form av rådata.

Regeringens förslag innebär vidare ett förtydligande av minerallagens regler

om miljöskydd samt avskaffande av den nuvarande distriktsindelningen av

Bergsstaten. Vidare meddelar regeringen att den avser att genomföra vissa

ändringar vad gäller ansökningsavgiften och undersökningsavgiften.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.

Bergsstaten

Slopande av Bergsstatens distriktsindelning

Propositionen

Bergsstaten har till uppgift att underlätta eftersökande och utvinning av

mineraliska ämnen (främst malmer), förhindra misshushållning med våra

mineralresurser samt förebygga att personer och egendom kommer till skada vid

gruvdrift. Chefsmyndighet för Bergsstaten är Sveriges geologiska undersökning

(SGU), vilket bl.a. innebär att SGU fördelar medel till Bergsstaten och i

förekommande fall utfärdar föreskrifter. Bergsstaten lämnar tillstånd och

utövar tillsyn enligt minerallagen. Vidare har Bergsstaten att informera om

gällande regler samt att granska och förvara gruvkartor. Bergsstaten är

organiserad i två bergmästardistrikt som vart och ett förestås av en

bergmästare. Det norra distriktet med kontor i Luleå omfattar Norrbottens,

Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län. Det södra distriktet med

kontor i Falun omfattar övriga Sverige.

I propositionen föreslås att Bergsstatens distriktsindelning avskaffas och

att en bergmästare får ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn i hela

landet. Minerallagen bör därför ändras i de fall bergmästardistrikt utpekas (8

kap. 1 och 3 §§ samt 9 kap. 4 §).

Skälen för regeringens förslag är att antalet ansökningar om

undersökningstillstånd hos Bergsstaten har ökat kraftigt samtidigt som

områdenas storlek ökat, vilket medfört att det uppstått anhopningar av

ansökningar med lång handläggningstid som följd. I syfte att öka effektiviteten

i ärendehanteringen - både för att förkorta handläggningstiderna och för att få

en konse-kvent handläggningsordning - föreslår regeringen sålunda att

Bergsstatens distriktsindelning slopas.

Motionen

I motion 1997/98:N9 (c) begärs att riksdagen avslår förslaget att avskaffa

Bergsstatens distriktsindelning och lägga ned distriktskontoret i Falun. En

nedläggning av Falukontoret skulle leda till sämre service och ökade kostnader

för dem som skall använda Bergsstatens tjänster, sägs det i motionen.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till de skäl som redovisas i propositionen delar utskottet

regeringens bedömning att effektiviteten i ärendehanteringen kan ökas om

distriktsindelningen inom Bergsstaten slopas. Den här aktuella motionen

avstyrks därför och propositionens förslag i denna del tillstyrks.

Lokalisering av Bergsstaten

Propositionen

Regeringen aviserar i propositionen att bergmästaren skall placeras i Luleå,

medan kontoret i Falun skall finnas kvar tills vidare.

Motionerna

Lokaliseringsfrågan tas upp i flera motioner.

I motion 1997/98:N8 (fp) framhåller motionärerna angelägenheten av att en

lokalisering av registrerings- och tillståndsfunktionerna till Malå noga

övervägs i samband med att Bergsstatens distriktsindelning avskaffas.

Enligt ett yrkande i motion 1997/98:N10 (v) skall riksdagen besluta om en

flyttning av bergmästaren till Malå, där bl.a. det nationella borrkärnearkivet

finns. För att gynna prospektörer och gruvföretag bör så mycket service som

möjligt finnas samlad på ett ställe, påpekas det.

I motion 1997/98:N201 (fp), som väcktes under allmänna motionstiden 1997 och

sålunda innan den nu aktuella propositionen avlämnades, begärs att

bergmästarämbetet lokaliseras till Malå samt att insatser görs för att fler

jobb skall komma till stånd inom mineralverksamheterna i Malå, bl.a. med hjälp

av arbetsmarknadsmedel.

Frågan om bergmästarkontoret i Falun uppmärksammas också i motion 1997/98:N7

(m). Motionärerna instämmer i regeringens bedömning att en effektivisering av

verksamheten kan uppnås genom omorganisation till ett enda bergmästardistrikt

men anser att kontor bör finnas såväl i Falun som i Luleå.

Vissa kompletterande uppgifter

Bergsstaten har som redan nämnts till uppgift att lämna tillstånd och utöva

tillsyn enligt minerallagen. De tillstånd som förekommer är främst

undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner. Även andra uppgifter som

tillsyn av enskilda gruvor, information m.m. åligger myndigheten. Vid kontoret

i Luleå har under de senaste åren funnits en bergmästare, en gruv-ingenjör och

fyra assistenter, medan kontoret i Falun har haft en bergmästare och två

assistenter.

SGU:s mineralinformationskontor i Malå har till uppgift att informera om och

marknadsföra prospekteringsmöjligheterna i Sverige. Vidare förvarar kontoret

material i samband med prospektering, bl.a. det s.k. borrkärnearkivet. Cirka

tio personer arbetar på kontoret. Även andra georelaterade verksamheter har

samlats till Malå.

Under senare år har arbetsmarknadsutskottet vid olika tillfällen behandlat

frågan om riktlinjer för lokalisering av statlig verksamhet. Hösten 1996

anförde arbetsmarknadsutskottet följande (bet. 1996/97:AU2 s. 27):

Utskottet vill ånyo understryka att varje beslut om omlokalisering av befintlig

verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av noggranna

överväganden om möjligheten att i första hand placera dem i läns- centrum eller

vissa andra orter i eller i anslutning till nationella regionalpolitiska

stödområden. - - - Enligt utskottets uppfattning bör frågor om lokalisering av

statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av principiellt

intresse underställas riksdagen.

På förslag av arbetsmarknadsutskottet anslöt sig riksdagen till denna

uppfattning i ett uttalande till regeringen. Hösten 1997 återkom utskottet till

denna fråga i sitt betänkande 1997/98:AU2. Bland annat redovisade

arbetsmarknadsutskottet att regeringen i den regionalpolitiska proposition som

aviserats under våren 1998 närmare skall ta upp frågor om lokalisering i

samband med nya organisationsstrukturer inom statlig verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Näringsutskottet har inget att erinra mot att bergmästaren placeras i Luleå och

att kontoret i Falun kommer att finnas kvar tills vidare. Enligt utskottets

sätt att se innebär en lokalisering av huvudkontoret till Luleå ett antal

fördelar. En sådan är att branschen själv är positiv till denna lokalisering,

en annan är att Luleå Tekniska Universitet har såväl grundutbildning som

forskning på mineralområdet, varför synergieffekter kan förväntas, samt vidare

att det finns goda kommunikationsmöjligheter till Luleå. En lokalisering till

Luleå ligger härutöver väl i linje med de regionalpolitiska riktlinjer som

riksdagen stakat ut.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här berörda yrkanden.

Effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten

Propositionen

Regeringen konstaterar i propositionen, som tidigare beskrivits, att det har

uppstått en anhopning av ansökningar vid Bergsstaten med lång handläggningstid

som följd. Trots extra ansträngningar har ärendebalansen ännu inte klarats av.

Förutom förslaget om att avskaffa distriktsindelningen vid Bergsstaten anser

regeringen att effektivisering inom Bergsstaten kan uppnås genom modern

informationsteknik samt utökad kompetens inom miljöområdet.

Motionerna

Såväl i motion 1997/98:N11 (m) som i motion 1997/98:N8 (fp) understryker

motionärerna att effektiviteten i handläggningen av undersökningstillstånd

måste öka, så att de oacceptabelt långa handläggningstiderna försvinner. En

förenkling och effektivisering av handläggningen bör utredas av regeringen,

anförs det.

Ett särskilt effektivitetsproblem tas upp i motion 1997/98:N12 (mp).

Motionärerna framhåller att en prospektör inte skall kunna blockera ett område

under lång tid genom att underlåta att betala ansökningsavgift. Därför föreslås

att såväl ansökan som ansökningsavgift skall ha inkommit innan företrädesrätt

enligt 2 kap. 3 § minerallagen utfärdas. Enligt denna bestämmelse har den som

först kom in med ansökan företräde om ett område omfattas av flera ansökningar.

Vissa kompletterande uppgifter

Prospekteringen i Sverige har ökat sedan år 1992, då den statliga

prospekteringen avvecklades och flera regeländringar genomfördes, vilka

bidragit till ett ökat internationellt intresse. Denna positiva utveckling har

inneburit en trendmässig uppgång beträffande antalet utfärdade

undersökningstillstånd enligt tablån på nästa sida.

Antalet utfärdade undersökningstillstånd

---------------------------------------------

|År |Antal nya |Antal förlängda|

| |tillstånd |tillstånd |

---------------------------------------------

|1993 |83 |66 |

---------------------------------------------

|1994 |136 |63 |

---------------------------------------------

|1995 |180 |55 |

---------------------------------------------

|1996 |232 |78 |

---------------------------------------------

|1997 |218 |79 |

---------------------------------------------

Trots ansträngningar från den berörda personalen föreligger en ökad

ärendebalans med relativt långa handläggningstider (över 20 månader) som följd.

I regleringsbrevet till SGU för budgetåret 1998 har regeringen begärt att få

en återrapportering om Bergsstatens verksamhet. Återrapporteringen skall bl.a.

innehålla SGU:s bedömning av vad som krävs för att uppnå en generell

handläggningstid på sex månader samt en plan för införande av informations- och

kommunikationsteknik.

En ny bergmästare har tillträtt i december 1997. För närvarande är han

förordnad som bergmästare i båda bergmästardistrikten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att handläggningstiden för tillstånd har bringats ned

under senare tid. Utveckling på IT-området pågår med hjälp från bl.a. SGU:s

personal. Med hänvisning till det påbörjade arbetet för att begränsa

handläggningstiderna anser utskottet att riksdagen bör avslå de aktuella

yrkandena i motionerna 1997/98:N8 (fp) och 1997/98:N11 (m).

Beträffande det i motion 1997/98:N12 (mp) upptagna problemet med att

ansökningsavgift inte betalas i samband med ansökan om tillstånd konstaterar

utskottet att reglerna i mineralförordningen (1992:285, 2 §) innebär att

avgiften skall betalas när ansökan ges in till bergmästaren. Utskottet

förutsätter att rutinerna ändras på ett sådant sätt att reglerna

fortsättningsvis kommer att följas. Motion 1997/98:N12 (mp) avstyrks därmed i

berörd del.

Ändringar i minerallagen

Propositionen

Regeringens förslag till ändringar i den gällande minerallagen och bakgrunden

till förslagen har kortfattat redovisats i de två inledande avsnitten i

betänkandet. Efter behandling av en motion som - med visst undantag - begär

avslag på lagförslaget i dess helhet behandlas de motioner som tar upp separata

frågor i regeringens lagförslag.

Motionen

I motion 1997/98:N8 (fp) yrkas avslag på regeringens proposition med undantag

av de lagändringar som sammanhänger med avskaffande av Bergsstatens

distriktsindelning. Enligt motionärernas uppfattning har förarbetena till

lagförslaget inte i tillräcklig utsträckning omfattat studier av utländska

förhållanden. Motionärerna anser att eventuella ändringar i den svenska

minerallagen behöver föregås av en mer grundlig analys av motsvarande

lagstiftning i andra länder, exempelvis Kanada och Australien. Stabiliteten i

regelverket är av stor vikt för utländska prospektörer, påpekas det. Först

efter ytterligare analys kan ändringar införas, vilka har förutsättningar att

bli bestående på lång sikt. De nu föreliggande ändringsförslagen kan enligt

motionärerna riskera att uppfattas som en återgång till gamla tiders

protektionism.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar inte motionärernas åsikt att det internationella perspektivet

saknas i propositionen. Under utredningsarbetet har motsvarande lagstiftning i

bl.a. Australien, Kanada, Finland och Norge studerats. Som framgår av

inledningsavsnitten har Gruvkommitténs betänkande remissbehandlats. En

majoritet av remissinstanserna är positiv till de föreslagna ändringarna i

minerallagen.

Med hänvisning till vad som anförts bör riksdagen avslå motion 1997/98:N8

(fp) i denna del.

Ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd

Propositionen

Enligt nuvarande bestämmelser i minerallagen (2 kap.) gäller, som tidigare

beskrivits, ett undersökningstillstånd i tre år från dagen för beslutet.

Tillståndet kan förlängas med högst tre år om ändamålsenlig undersökning

genomförts eller om tillståndshavaren har godtagbara skäl till att undersökning

inte har skett och kan göra sannolikt att området kommer att undersökas under

ansökningstiden. Om det finns synnerliga skäl kan giltighetstiden förlängas med

ytterligare fyra år. Med synnerliga skäl avses sådant som fyndighetens

beskaffenhet, tvist om inmutningsrätten, naturkatastrof m.fl. skäl.

Med hänsyn till att prospekteringsverksamheten är ett långsiktigt arbete som

på senare år inriktats mot allt djupare belägna malmer kan de nuvarande

reglerna i olyckliga fall leda till att en prospektör kan tvingas avbryta

verksamheten på grund av att tillräckligt undersökningsarbete inte hinner

slutföras innan tillståndstiden löper ut, framhålls det i propositionen.

Regeringen föreslår därför en ändring i 2 kap. 7 § innebärande att

prospektörer skall få möjlighet till ytterligare förlängning av

undersökningstiden med upp till fem år. Denna förlängning föreslås kunna ges om

det föreligger synnerliga skäl. Dessa skäl är att betydande arbete har lagts

ned inom området och att det är sannolikt att fortsatta undersökningar kommer

att leda till att en bearbetningskoncession meddelas. Förlängningen är enligt

regeringen endast avsedd att användas i undantagsfall. För giltighetstidens

förlängning från sex till tio år ändras kriteriet till särskilda skäl enligt

regeringens förslag. Den senare ändringen skall, anförs det, närmast ses som en

språklig anpassning till rådande förhållanden.

Motionen

I motion 1997/98:N12 (mp) framförs uppfattningen att tio år räcker för

undersökningsarbete. Motionärerna yrkar därför avslag på regeringens förslag

till ändring i minerallagen. Regeringens motiv att det behövs möjligheter till

längre undersökningstid för att kunna bryta djupare belägna malmer, är inte

tillräckligt starkt, framhålls det. Om regeringens förslag angående förlängning

till maximalt femton år ändå godtas, bör kraven skärpas enligt motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar först frågan om ändrad giltighetstid för

undersökningstillstånd.

Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt. De flesta berörda

länsstyrelser och kommuner är positivt inställda till förslaget liksom SGU,

Svenska gruvföreningen m.fl. Övriga remissinstanser har inte haft något att

erinra mot förslaget.

Kraven för en förlängning från sex till tio år är oförändrade enligt

regeringsförslaget. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen med en inriktning

mot djupare malmer har utskottet inget att erinra mot den språkliga ändringen

från ?synnerliga skäl? till ?särskilda skäl?. Som framhålls i propositionen

skall ändringen snarast ses som en språklig anpassning till rådande

förhållanden.

Utskottet instämmer inte i motionärernas uppfattning att motiveringen för en

möjlig förlängning av giltighetstiden från tio till femton år inte är

tillräckligt stark. Möjligheten till ytterligare förlängning med fem år står

enligt regeringens förslag endast öppen för de prospektörer som haft särskilda

skäl att få förlängt till tio år och som av någon anledning inte kunnat

slutföra arbetet inom undersökningstiden. Det skall vara frågan om

undantagsfall. Med det anförda tillstyrks regeringens förslag i denna del och

avstyrks motion 1997/98:N12 (mp) i här berörd del.

Vad sedan gäller motionskravet om en ytterligare skärpning av kraven anser

utskottet att ett genomförande av regeringens förslag medför en sådan

skärpning. Sammantaget ställs skärpta krav som att betydande arbete skall ha

lagts ned inom området och att vidare undersökningar sannolikt kommer att leda

till att bearbetningskoncession kan meddelas. Utskottet instämmer därför inte i

motionärernas uppfattning utan avstyrker motion 1997/98:N12 (mp) även i denna

del.

Regler om miljöskydd

Propositionen

I minerallagen finns det inte några särskilda miljökrav för

undersökningstillstånd med hänvisning till att undersökningsarbete i allmänhet

inte ger några påtagliga effekter på naturmiljön.

Regler för undersökningsarbete finns i 3 kap. minerallagen. Bestämmelser om

hinder mot undersökningsarbeten i vissa typer av områden finns införda i 6 och

7 §§. Enligt 6 § krävs medgivande av länsstyrelsen när det gäller (1)

befästningsområde och sådant område utanför detta som regeringen bestämmer, (2)

kyrkogård och annan begravningsplats samt (3) område som avses i 3 kap. 5 §

naturresurslagen, det vill säga de s.k. obrutna fjällområdena. Reglerna i

minerallagen ger dock inte någon anvisning om vad länsstyrelsen skall beakta

när den lämnar ett medgivande enligt 3 kap. 6 § angående bl.a. de obrutna

fjällområdena. I propositionen meddelas att det råder tveksamhet om

länsstyrelsen och bergmästaren kan villkora ett medgivande enligt 3 kap. 6 och

7 § minerallagen.

Regeringen föreslår i propositionen att ett medgivande av en länsstyrelse

eller av bergmästaren enligt nyssnämnda lagrum får villkoras. När det gäller

undersökningsarbeten i de obrutna fjällområdena föreslår regeringen att det

införs en bestämmelse om att ett medgivande i dessa områden skall kombineras

med de villkor som är nödvändiga för att förhindra att påtaglig skada uppkommer

för områdets natur- och kulturvärden.

Vidare föreslås ett tillägg i 6 kap. 3 § minerallagen av innebörd att

undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession kan återkallas om

tillståndshavaren bryter mot de uppställda villkoren.

Motionen

I motion 1997/98:N12 (mp) framhåller motionärerna att det inte är tillräckligt

att endast särskilt känsliga obrutna fjällområden skall kunna skyddas genom att

villkor ställs för att förhindra att skador uppkommer för områdets natur- och

kulturvärden. I motionen föreslås att länsstyrelsens prövning utvidgas till att

omfatta även övriga områden av riksintresse enligt 3 kap. 2-4 §§

naturresurslagen. Det innebär att t.ex. områden inom skärgårdarna, Öland och

Gotland samt Vänern, Vättern och Siljan med öar och strandområden skulle

omfattas av det särskilda skyddet.

Vissa kompletterande uppgifter

Den 1 juli 1993 infördes förbud i minerallagen för undersökningsarbete inom

nationalparker m.m. samt - utan medgivande av länsstyrelsen - inom de obrutna

fjällområdena (prop. 1992/93:238, bet. NU33). När det gällde nationalparker

erinrade utskottet om att endast riksdagen kan godkänna intrång i sådana

områden.

Under föregående riksmöte behandlade riksdagen en proposition om hållbar

utveckling i landets fjällområden (prop. 1996/97:226, bet. JoU5). I ett

yttrande (1996/97:NU3y) till jordbruksutskottet noterade näringsutskottet

behovet av att tydliggöra minerallagen beträffande de villkor som länsstyrelsen

kan meddela när tillstånd lämnas till undersökningsarbeten. Vidare förutsatte

näringsutskottet att regeringen vid beredningen av Gruvkommitténs förslag

skulle beakta behovet av att undanröja eventuella oklarheter i denna fråga. I

en avvikande mening (mp) anfördes att tillståndsprövningen när det gäller

undersökningsarbete i obrutna fjällområden borde flyttas från länsstyrelsen

till regeringen. Vidare borde regeringen enligt den avvikande meningen ge

Boverket i uppdrag att ta fram förslag till hur skyddet av fjällområdena kan

förbättras så att mineralutvinning inte kan komma till stånd i de obrutna

fjällområdena.

I föreliggande lagförslag har näringsutskottets synpunkt tillgodosetts.

Regeringsförslaget om att ett medgivande till undersökning i vissa områden vid

behov skall kombineras med villkor innebär ett förtydligande av minerallagens

regler om miljöskydd.

I naturresurslagen (3 kap.) anges de områden som, med hänsyn till sina natur-

och kulturvärden, är av riksintresse. Ingrepp i miljön får komma till stånd

endast om hinder inte möter enligt lagen (3 kap. 2-7 §§) och om det kan ske på

ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag om att länsstyrelsens medgivande beträffande de obrutna

fjällområdena skall förenas med de villkor som är nödvändiga för att förhindra

att påtaglig skada uppkommer för områdets natur- och kulturvärden innebär

enligt utskottets uppfattning ett förtydligande av skyddet vad gäller de

särskilt känsliga obrutna fjällområdena.

När det gäller prospektering av mineral anses ingreppen vara sådana att några

påtagliga spår inte uppstår. Borrning sker inom begränsade områden eftersom det

är den dyraste av de prospekteringstekniker som tillämpas. Borrning används

först när andra indikatorer visat på malmförekomst genom undersökningar från

flygplan eller i laboratorier m.m. Enligt Gruvkommitténs betänkande är inverkan

vid borrning av mer begränsad omfattning än vid t.ex. skogsarbete. Vidare sker

borrning på mossar och myrar företrädesvis vintertid då marken är frusen.

Motion 1997/98:N12 (mp) har inte övertygat utskottet om att det finns behov

av att ytterligare utöka skyddet för de områden som nämns i naturresurslagen 3

kap. 2-4 §§. Yrkandet avstyrks således och regeringens förslag tillstyrks.

Skyldighet att redovisa resultat

Propositionen

Enligt nuvarande regler i minerallagen (14 kap. 3 §) är den som yrkesmässigt

innehar undersökningstillstånd skyldig att till bergmästaren redovisa uppgifter

om vilka undersökningar som utförts och vem som utfört undersökningen och

därtill foga en karta över området. Däremot finns ingen skyldighet att redovisa

resultatet av undersökningarna. Skyldigheten gäller när ett

undersökningstillstånd upphör utan att bearbetningskoncession meddelas och

innebär att en redovisning över utförda undersökningsarbeten skall inlämnas

senast inom en månad efter det att tillståndet upphört.

Regeringen föreslår i propositionen att den nuvarande

redovisningsskyldigheten utökas med uppgifter om resultaten av undersökningen i

form av rådata. I stället för nuvarande regler om tidsgräns föreslås

tidsgränsen tre månader. Regeringen hänvisar till att det internationellt är

relativt vanligt med viss resultatrapportering. Enligt regeringen är det

viktigt att skyldigheten att lämna resultat inte hämmar prospekteringsviljan

eller lägger en alltför stor börda på seriösa prospektörer.

Motionen

I motion 1997/98:N11 (m) framhåller motionärerna att nuvarande regler, som ger

det företag som investerar i undersökningsverksamhet en exklusiv rätt till

undersökningsresultaten, inte har medfört några problem. Ett genomförande av

regeringens förslag skulle enligt motionärerna inverka menligt på

prospekterings- och mineralutvinningsverksamheten i Sverige. I motionen yrkas

därför avslag på regeringsförslaget beträffande ändring av 14 kap. 3 §

minerallagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som informerat sig om kraven på resultatredovisning i vissa större

gruvländer, anser för sin del att regeringens förslag ligger väl i linje med

förhållandena i dessa. Utskottet kan därför inte dela de farhågor som framförs

i motion 1997/98:N11 (m) att prospektering och mineralutvinning i Sverige

skulle påverkas negativt vid genomförande av de föreslagna reglerna. Vidare

gäller att remissinstanserna till övervägande del är positiva till regeringens

förslag. Motionsyrkandet avstyrks och regeringens förslag tillstyrks.

Sekretess

Propositionen

I propositionen aviseras att undersökningsresultaten kommer att omfattas av den

sekretess som i dag gäller för bergmästarens tillsynsverksamhet. Regeringen

anser dock att en sekretesstid på fyra år är tillräcklig för att väga det

allmänna intresset av att få geologisk information spridd mot intresset för den

enskilde prospektören av att få disponera över sina undersökningsresultat och

eventuellt sälja resultatet av sitt arbete.

Motionen

I motion 1997/98:N10 (v) framhåller motionärerna att prospekteringsresultat

inte i första hand skall bli en handelsvara utan resultera i gruvbrytning. De

anser därför att en sekretesstid på fyra år för prospekteringsresultaten är

alldeles för lång. Med en sådan sekretesstid skulle den som vill börja

prospektera i ett övergivet område få tillgång till resultaten först samma år

som hans eller hennes undersökningstillstånd löper ut, anför motionärerna och

föreslår en sekretesstid på tre år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser för sin del att en sekretesstid på fyra år utgör en rimlig

avvägning mellan de olika intressen som finns. I motion 1997/98:N10 (v) hävdas,

som nämnts, att den som vill börja prospektera inom ett lämnat område knappt

kan använda sig av resultaten efter fyra år eftersom handläggningstid och

karenstid medför att den nya prospektören får tillgång till resultaten först

samma år som undersökningstillståndet går ut. Utskottet vill emellertid

komplettera denna bild. Enligt nuvarande regler kan grundtillståndet förlängas

med ytterligare tre år om tillståndshavaren har gjort en ändamålsenlig

undersökning eller om tillståndshavaren har godtagbara skäl till att

undersökning inte har skett och gör det sannolikt att området kommer att

undersökas. Motionärernas motivering för en kortare sekretesstid är därför inte

välgrundad. Med hänsyn till vad som anförts avstyrker utskottet det aktuella

motionsyrkandet.

Lagförslaget i övrigt

Utskottets ställningstagande

Regeringens lagförslag har kortfattat redovisats i ett inledningsavsnitt. De

delar av förslaget som inte behandlats i det föregående har inte föranlett

några synpunkter från utskottets sida. Riksdagen bör därför anta regeringens

lagförslag i övrigt.

Utredning om royalty

Motionen

I motion 1997/98:N10 (v) redovisar motionärerna tveksamhet till att staten

avhänt sig möjligheten till ett samhälleligt inflytande inom prospektering och

gruvverksamhet. I många gruvbrytande länder har staten fortfarande rätt till

s.k. kronoandel, påpekas det. Med hänsyn till den låga bolagsskatten och andra

fördelar i Sverige vore det inte orimligt, anser motionärerna, med någon form

av royalty till staten, t.ex. som en procent av vinsten. Enligt förslag i

motionen bör detta utredas.

Vissa kompletterande uppgifter

På förslag av den dåvarande regeringen avvecklades kronoandelsinstitutet den 1

juli 1993 (prop. 1992/93:238, bet. NU33). Vid behandlingen av förslaget anförde

utskottet följande (s. 7):

Detta system, som infördes genom 1938 års gruvlag, innebär de facto en extra

beskattning på gruvverksamheten i Sverige. Det minskar således företagens

ekonomiska utrymme. Ett slopande av institutet kronoandel främjar

prospekteringen i landet och kommer därmed att bidra till utvecklingen av en

livskraftig mineralindustri i Sverige. Utskottet vill samtidigt framhålla att

ett slopande av systemet innebär att gruvnäringen i detta hänseende får samma

villkor som gäller i många av Sveriges konkurrentländer; någon motsvarighet

till kronoandel finns i princip inte i dessa länder.

I en meningsyttring (v) föreslogs att kronoandelsinstitutet skulle bibehållas.

Enligt information som utskottet inhämtat från SGU är tendensen bland

världens gruvländer att slopa system med kronoandel eller royalty. För Sveriges

del används förhållandet med slopad kronoandel som ett argument i

marknadsföringen av Sverige som gruvland. I Gruvkommitténs betänkande framhålls

att den ändring i mineralpolitiken som sannolikt har haft störst betydelse för

den positiva utvecklingen inom gruvnäringen är avskaffandet av kronoandelen.

Utskottets ställningstagande

Mot den redovisade bakgrunden avvisar utskottet förslaget att utreda frågan om

att införa ett system med royalty. Motion 1997/98:N10 (v) avstyrks i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slopande av Bergsstatens distriktsindelning

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N9 antar det i proposition

1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i minerallagen

(1991:45) såvitt avser 8 kap. 1 och 3 §§ samt 9 kap. 4 §,

2. beträffande lokalisering av Bergsstaten

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N7, 1997/98:N8 yrkande 2, 1997/98:N10

yrkande 3 och 1997/98:N201,

res. 1 (fp, v, mp)

3. beträffande effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N8 yrkande 3, 1997/98:N11 yrkande 2 och

1997/98:N12 yrkande 4,

res. 2 (m, fp)

4. beträffande ändringar i minerallagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:N8 yrkande 1,

res. 3 ( fp)

5. beträffande ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N12 yrkande 2 antar det i

proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i

minerallagen (1991:45) såvitt avser 2 kap. 7 §,

res. 4 (mp)

6. beträffande ytterligare skärpning av kraven

att riksdagen avslår motion 1997/98:N12 yrkande 3,

res. 5 (mp) - villk. res. 4

7. beträffande regler om miljöskydd

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N12 yrkande 1 antar det i

proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i

minerallagen (1991:45) såvitt avser 3 kap. 6 §,

res. 6 (mp)

8. beträffande skyldighet att redovisa resultat

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N11 yrkande 1 antar det i

proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i

minerallagen (1991:45) såvitt avser 14 kap. 3 §,

res. 7 (m)

9. beträffande sekretess

att riksdagen avslår motion 1997/98:N10 yrkande 2,

res 8. (m) - villk. res. 7

res. 9 (v)

10. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar det i proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag

om ändring i minerallagen (1991:45) i den mån det inte omfattas av

utskottets hemställan i det föregående,

11. beträffande utredning om royalty

att riksdagen avslår motion 1997/98:N10 yrkande 1.

res. 10 (v, mp)

Stockholm den 3 mars 1998

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Karin

Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Kjell Ericsson (c),

Marie Granlund (s), Dag Ericson (s), Lennart Beijer (v), Nils-Göran Holmqvist

(s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Hans

Hoff (s), Sten Tolgfors (m) och Torsten Gavelin (fp)*.

* Har ej deltagit i besluten under momenten 5-10.

Reservationer

1. Lokalisering av Bergsstaten (mom. 2)

Lennart Beijer (v), Eva Goës (mp) och Torsten Gavelin (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om lokalisering av

Bergsstaten bort ha följande lydelse:

Både prospektörernas intresse av att få så mycket service som möjligt på

samma ort och nyttan av nära kontakter mellan Bergsstaten och

Mineralinformationskontoret pekar enligt utskottets mening mot en lokalisering

av Bergsstaten till Malå. Härtill kommer det regionalpolitiska motivet för en

sådan placering. Utskottet, som instämmer i den grundsyn som redovisas i

motionerna 1997/98:N8 (fp), 1997/98:N10 (v) och 1997/98:N12 (mp), anser att man

vid omorganisation av Bergsstaten skall överväga en lokalisering av hela eller

väsentliga delar av Bergsstaten till Malå.

Det utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. De aktuella yrkandena i motionerna 1997/98:N8 (fp) och 1997/98:N10 (v)

tillstyrks således. Även motion 1997/98:N201 (fp) ligger i linje med det

anförda. Motion 1997/98:N7 (m) bör däremot avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lokalisering av Bergsstaten

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N8 yrkande 2 och 1997/98:N10

yrkande 3, med anledning av motion 1997/98:N201 och med avslag på motion

1997/98:N7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten (mom. 3)

Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Sten Tolgfors (m) och

Torsten Gavelin (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om effektivisering av

handläggningen vid Bergsstaten bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som sägs i motionerna 1997/98:N8 (fp) och

1997/98:N11 (m) om att tillståndsgivningen vid Bergsstaten måste

effektiviseras. Regeringen bör därför snarast utreda vilka faktorer som bromsar

tillståndsgivningen samt överväga lämpliga åtgärder. Därmed tillstyrks de båda

behandlade motionsyrkandena.

Beträffande det - - - (=utskottet) - - - berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N8 yrkande 3 och 1997/98:N11

yrkande 2 och med avslag på motion 1997/98:N12 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Ändringar i minerallagen (mom. 4)

Torsten Gavelin (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om ändringar i minerallagen

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med uppfattningen i motion 1997/98:N8 (fp) att bristerna

i regeringens proposition är så stora att propositionen i sin helhet - med

undantag av de lagändringar som sammanhänger med avskaffande av Bergsstatens

distriktsindelning - bör avslås av riksdagen. För att framgångsrikt kunna

konkurrera om det internationella prospekteringskapitalet bör eventuella

lagändringar i den svenska minerallagen föregås av grundliga studier av

motsvarande lagstiftning i andra gruvländer. Därefter bör regelverket kunna

vara stabilt över en längre tidsperiod.

Riksdagen bör därför med bifall till motion 1997/98:N8 (fp) i aktuell del

avslå propositionen i allt utom vad gäller de lagändringar som sammanhänger med

avskaffande av Bergsstatens distriktsindelning och som tidigare har behandlats

i betänkandet.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande ändringar i minerallagen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N8 yrkande 1 avslår det i

proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i

minerallagen (1991:45) i den mån det inte omfattas av utskottets

hemställan i det föregående.

4. Ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd (mom. 5)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om ändrad

giltighetstid för undersökningstillstånd som börjar med ?Utskottet anser? och

slutar med ?berörd del? bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som sägs i motion 1997/98:N12 (mp) i frågan om

ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd. Den nuvarande maximala

giltighetstiden för undersökningstillstånd - sammanlagt tio år - är väl avvägd.

Det finns inte tillräcklig anledning att ändra på gällande regler. Utskottet

tillstyrker således nämnda motion i aktuell del. Propositionen avstyrks i

motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N12 yrkande 2 avslår det i

proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i

minerallagen (1991:45) såvitt avser 2 kap. 7 §.

5. Ytterligare skärpning av kraven (mom. 6)

Under förutsättning av avslag på reservation 4

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om ändrad

giltighetstid för undersökningstillstånd som börjar med ?Vad sedan? och slutar

med ?denna del? bort ha följande lydelse:

Om regeringens förslag på maximala 15 år har bifallits av riksdagen, bör i

enlighet med vad som sägs i motion 1997/98:N12 (mp) en ytterligare skärpning av

kraven övervägas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till

skärpta krav när det gäller beslut om förlängning av undersökningstillstånd

från 10 till maximalt 15 år. Utskottet tillstyrker således här berörd motion i

aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande ytterligare skärpning av kraven

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N12 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Regler om miljöskydd (mom. 7)

Eva Goës (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om regler om miljöskydd bort

ha följande lydelse:

Regeringens förslag om att länsstyrelsens medgivande beträffande de obrutna

fjällområdena skall förenas med de villkor som är nödvändiga för att förhindra

att påtaglig skada uppkommer för områdets natur- och kulturvärden går i rätt

riktning men är otillräckligt. Utskottet instämmer med uppfattningen i motion

1997/98:N12 (mp) att länsstyrelsens prövning bör omfatta samtliga områden av

riksintresse enligt 3 kap. 2-5 §§ naturresurslagen. Den aktuella bestämmelsen i

minerallagen bör därför ändras i enlighet härmed.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande regler om miljöskydd

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N12 yrkande 1 antar det i

proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i

minerallagen (1991:45) såvitt avser 3 kap. 6 §, dock med ändrad lydelse

enligt Reservantens förslag i bilaga 2.

7. Skyldighet att redovisa resultat (mom. 8)

Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om skyldighet att redovisa

resultat bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de farhågor som framförs i motion 1997/98:N11 (m) för

att prospektering och mineralutvinning i Sverige skulle påverkas negativt om de

föreslagna reglerna för resultatrapportering införs. De nuvarande reglerna är

fullt tillräckliga i och med att rapportering skall göras beträffande vem som

förvarar undersökningsresultaten. Det är således möjligt att köpa resultaten

från det företag som gjort undersökningarna. Utskottet tillstyrker därmed det

aktuella motionsyrkandet och avstyrker motsvarande del i propositionen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande skyldighet att redovisa resultat

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N11 yrkande 1 avslår det i

proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i

minerallagen (1991:45) såvitt avser 14 kap. 3 §.

8. Sekretess (mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 7

Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om sekretess bort ha följande

lydelse:

Om riksdagen bifaller utskottets förslag att avvisa propositionen i den del

som rör en utökad skyldighet att redovisa resultat saknas det anledning för

regeringen att förändra bestämmelserna om sekretess. Yrkandet i motion

1997/98:N10 (v) avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande sekretess

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N10 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Sekretess (mom. 9)

Lennart Beijer (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om sekretess bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning och i enlighet med vad som anförs i motion

1997/98:N10 (v) skall prospekteringsresultat inte i första hand vara en

handelsvara utan resultera i gruvbrytning. Mot denna bakgrund är en

sekretesstid på fyra år alltför lång, eftersom den prospektör som kommer in på

ett tidigare lämnat område måste få möjlighet att utnyttja existerande kunskap

innan grundtillståndet går ut. Utskottet gör därför bedömningen att en

sekretesstid på tre år är rimlig med hänsyn till de olika intressena. Det

behandlade motionsyrkandet tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande sekretess

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N10 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Utredning om royalty (mom. 11)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om utredning om royalty bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det finns flera skäl att utreda frågan om royalty i

gruvnäringen. Förutom den rent finansiella aspekten är det rimligt att statens

inflytande bevaras när det gäller detta speciella slag av naturresurser. Sy-

stemet med kronoandelar ger staten en möjlighet att vidta åtgärder, t.ex. för

att påverka att brytningen av en fyndighet verkligen kommer till stånd. Enligt

utskottets uppfattning bör regeringen tillsätta en utredning med den inriktning

som motion 1997/98:N10 (v) talar för. Därutöver bör utredningen se på

möjligheterna att återföra vissa medel till bygden, där gruvhanteringen pågår.

Motionsyrkandet tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande utredning om royalty

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N10 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)

I reservation 6 föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i

minerallagen (1991:45)

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Reservantens förslag |

-------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

| 3 kap. |

| 6 § |

| Undersökningsarbete får - - - - - - av|

|naturvårdslagen (1964:822). |

| Undersökningsarbete får inte heller, utan medgivande|

|av länsstyrelsen, äga rum inom |

| 1. befästningsområde och sådant område utanför detta|

|som regeringen bestämmer, |

| 2. kyrkogård och annan begravningsplats, |

-------------------------------------------------------

|3. område som avses i 3 | 3. område som avses i 3|

|kap. 5 § lagen (1987:12) |kap. 2-5 §§ lagen|

|om hushållning med |(1987:12) om hushållning|

|naturresurser m.m. |med naturresurser m.m. |

-------------------------------------------------------

Ett medgivande - - - - - - med villkor.

Innehållsförteckning

Ärendet.............................................1

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................2

Motionerna..........................................2

Utskottet...........................................3

Bakgrund..........................................3

Allmänt om regeringens förslag....................4

Bergsstaten.......................................4

Slopande av Bergsstatens distriktsindelning.....4

Lokalisering av Bergsstaten.....................5

Effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten7

Ändringar i minerallagen..........................8

Ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd...9

Regler om miljöskydd.............................11

Skyldighet att redovisa resultat.................12

Sekretess........................................13

Lagförslaget i övrigt............................14

Utredning om royalty.............................14

Hemställan.......................................15

Reservationer......................................17

1. Lokalisering av Bergsstaten (fp, v, mp).......17

2. Effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten (m, fp)17

3. Ändringar i minerallagen (fp).................18

4. Ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd (mp)18

5. Ytterligare skärpning av kraven (mp)..........19

6. Regler om miljöskydd (mp).....................19

7. Skyldighet att redovisa resultat (m)..........19

8. Sekretess (m).................................20

9. Sekretess (v).................................20

10. Utredning om royalty (v, mp).................21

Bilagor

1. Regeringens lagförslag........................22

2. I reservation 6 föreslagen ändring i regeringens lagförslag27