Bet. 1997/98:NU8

Näringsutskottets betänkande

1997/98:NU08

Utveckling av nya bilmotorer och alternativa drivmedel

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1997/98

NU8

Ärendet

I detta betänkande behandlas - helt eller delvis - 12 motioner från allmänna

motionstiden med yrkanden om utveckling av nya bilmotorer och alternativa

drivmedel.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker samtliga motioner i betänkandet. I allt väsentligt vill

dock utskottet ansluta sig till de ambitioner som ligger bakom motionärernas

förslag om insatser för att få till stånd en ökad användning av alternativa

bränslen. Utskottet hänvisar till de omfattande forsknings- och teknikut-

vecklingsprogram som från statens sida administreras av bl.a. Statens energi-

myndighet och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Vidare åberopas den

mångfald projekt som genomförs i samarbete - ofta baserade på finansiellt

partnerskap - med industrin. Utskottet påminner om de resursinsatser som staten

och industrin var för sig och samfällt lägger ner för att finna de ekonomiskt

och miljömässigt bästa lösningarna inom det fordons- och energitekniska

området. I utskottets ställningstagande sägs också att bara en bred

internationell samverkan, kanske organiserad i nätverk mellan universitet och

industriföretag, förmår att tillhandahålla de nödvändiga och avgörande

resurserna för forskning om t.ex. vätgasteknik.

I betänkandet konstateras att ett planeringsarbete har inletts i syfte att ur

ekonomisk, teknisk och vetenskaplig synvinkel bedöma förutsättningarna för att

uppföra en etanolproduktionsanläggning. Utskottet välkomnar det frivilliga

åtagande som svensk bilindustri iklätt sig för att minska bränsleförbrukningen

i de nya generationerna av bilmodeller. Strategin att med industriföreträdarna

nå konsensus inom ramen för ett samtidigt hänsynstagande till teknisk

utvecklingsnivå, konkurrenskraft, ekonomi och internationella miljö-

överenskommelser - i stället för att staten ensidigt proklamerar och lagfäster

tvingande, specifika nivåer - är ett förfarande som under vissa omständigheter

är att föredra, menar utskottet. Skälet är att i sådana förhandlingar kan

miljötekniskt höga krav balanseras mot de ekonomiska och marknadsmässiga

konsekvenser som följer av dessa anspråk.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1997/98:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

8. hos regeringen begär förslag till strategi för hur hälften av Sveriges

bilar år 2010 skall kunna drivas av annat än fossila bränslen,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den

miljövänliga bilen.

1997/98:T231 av Elving Andersson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (5) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att regeringen bör initiera förhandling med berörda parter såsom bilindustrin

och producentorganisationer etc. om hur en övergång från fossila drivmedel till

alternativa skall ske.

1997/98:Jo755 av Johan Lönnroth m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

krav skall ställas på tillverkarna vad gäller tillverkning av bensinsnåla

fordon,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på

hur mycket bensin en bil får förbruka.

1997/98:Jo759 av Monica Green m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (1) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

miljövänliga drivmedel.

1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

21. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utredning av lagstadgat mål för inblandning av biobränsle i fossila drivmedel,

22. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav

på tillhandahållande av drivmedel producerade av biobränslen,

23. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

överläggningar med berörda parter om övergång till biobaserade drivmedel.

1997/98:N236 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av en

pilotanläggning i Örnsköldsvik för produktion av etanol baserad på skogsråvara.

1997/98:N241 av Eva Goës (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

Alternativbränsleutredningen även bör inkludera vätgas,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en

översyn bör göras för att klargöra om styrmedel och regelverk hindrar

utvecklingen av vätgas.

1997/98:N251 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

vätgas som alternativt drivmedel skall ingå i Alternativbränsleutredningen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en

utredning om stimulansbidrag eller skatteregler kommer till stånd, som gynnar

framtagning av alternativa drivmedel, såsom vätgas.

1997/98:N264 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten

av fortsatta och förstärkta forskningsinsatser för utvecklandet av drivsystem

för fordon som baseras på vätgas,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

underlätta introduktionen av vätgas som drivmedel inom befintliga regelverk,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

kompletterande utredning om vätgas som alternativbränsle.

1997/98:N267 av Lars Lilja m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etanoltillverkning.

1997/98:N270 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att

riksdagen

3. begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se på

möjligheten att införa krav på att påfyllningsstationer skall finnas,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

ämnet vätgas skall klassas som alternativt bränsle,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

utveckling av elfordon skall uppmärksammas och stimuleras,

8. begär att regeringen tillsätter en utredning med upgift att se på

biogasens potential i Sverige.

1997/98:N300 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsinriktning för

biobaserad bränsleutveckling.

Utskottet

Alternativa drivmedel

Motionerna

I Västsverige svarar vägtransporterna för ca 90 % av alla persontransporter och

för drygt 50 % av all godsbefordran, påpekas det i motion 1997/98:

Jo759 (s). Detta är orsaken till det stora inhemska inslaget av kväveoxider,

anför motionärerna och efterlyser motverkande insatser till utsläppen. Syftet

med sådana åtgärder skall vara att få till stånd en övergång till biologiska

bränslen som minskar både svavel- och kväveutsläppen och att göra motorerna

renare, lyder budskapet i motionen.

I motion 1997/98:Jo784 (c) sägs att ambitionen måste vara att ersätta

miljöskadliga bränslen med miljövänliga. Därför måste systemet med miljö-

klassning av bränslen utvecklas och ekonomiska styrmedel användas. För att öka

användningen av förnybar energi i trafiksektorn krävs det tydliga mål, påpekas

det. Inom andra sektorer har uppställda mål haft stor betydelse för

utvecklingen. Motionärerna anser att det nu finns anledning att överväga om

inte ett lagstadgat mål för inblandning av biobränsle, t.ex. etanol och

rapsmetylester (RME), bör införas. I motionen yrkas att frågan skall bli

föremål för en utredning. Vidare begärs att bensinstationer skall vara skyldiga

att tillhandahålla sådana drivmedel som är baserade på förnybara råvaror.

Slutligen argumenteras för att regeringen bör initiera en förhandling med

berörda parter, såsom producentorganisationer, bil- och petroleumindu-strin

samt ansvariga statliga myndigheter, om hur en övergång från fossila till

biobränslebaserade drivmedel skall ske.

Tiden är nu mogen för att börja använda biologiska drivmedel både i

explosionsmotorer och elbilar, understryks det i motion 1997/98:N300 (c).

Biobaserade drivmedel kan tankas på vanligt sätt i en bil och omvandlas till

vätgas och el genom bränslecellsteknik, menar motionären. I en kritisk ton sägs

att det finns en tröghet i Sverige att stödja den tekniska forskningen på

området.

För att åstadkomma en snabb infasning av icke-fossila bränslen behövs

utveckling och provning samt en ökad tillgänglighet till alternativa bränslen,

framhålls det i motion 1997/98:T231 (c). Sannolikt, menar motionärerna, kan

detta inte åstadkommas enbart med hjälp av ekonomiska styrmedel. Branschen

måste tydligare involveras. Förhandlingar måste, sägs det, inledas med berörda

parter, såsom bilindustrin, producentorganisationer och staten, om hur en

övergång från fossila till alternativa drivmedel skall ske.

Användningen av alternativa bränslen ökar, konstateras det i motion

1997/98:N270 (v). Både producenter och konsumenter har fått upp ögonen för att

det finns alternativ till fossila bränslen som går bra att använda. Problemet

är att introduktionen går för trögt. Motionärerna anser att det är statens

uppgift att påskynda utvecklingen i rätt riktning genom att på olika sätt gynna

tillverkning och användning av sådana bränslen. Krav måste vidare införas att

varje försäljare av fossila bränslen skall kunna erbjuda biobränsle. I

dagsläget är detta inte aktuellt men frågan bör utredas, menar motionärerna.

Det sägs också att biogasen av många anses vara det biobränsle som är mest

intressant och har den största framtidspotentialen. Därför förordar

motionärerna att också en utredning om biogasens potential i Sverige tillsätts.

I motionen begärs vidare att ämnet vätgas skall klassificeras som ett

alternativt bränsle. Det påpekas att väte är det vanligaste grundämnet i

naturen. Vätet är helt rent och en introduktion av vätgasdrivna fordon borde

vara intressant, särskilt för städer med luftproblem. I motionen hänvisas till

ett uttalande av Statens naturvårdsverk med innebörden att vissa lagändringar (

utan någon närmare precisering av vilka lagar det gäller ( måste göras för att

vätgas skall kunna användas som alternativt drivmedel. Motionärerna efterlyser

därför en översyn av sådana, hindrande bestämmelser för användning av vätgas i

Sverige.

Vätgas är en energibärare och i kombination med bränslecellen kan

vätgasfordon vara något för svensk industri att satsa på, anförs det i motion

1997/98:N241 (mp). Det hänvisas till att världens tio största biltillverkare

satsar på vätgas och bränsleceller. I motionen uppges att bil- och

motortillverkarna Ballard och Daimler-Benz har för avsikt att investera

motsvarande närmare tre miljarder kronor på att införa vätgasdrivna

bränsleceller. Dessa biltillverkare har utfäst sig, fortsätter motionären, att

producera 100 000 fordon av denna typ till år 2005. Detta betyder, sägs det,

att när serieproduktion av bränslecellsfordon kommer i gång under perioden

2000-2010 kommer de gamla miljöskadliga fordonen att konkurreras ut. Motionären

hyser dock farhågor för att en sådan utveckling för svenskt vidkommande

motverkas av nuvarande lagar, andra regler och ekonomiska styrmedel. I motionen

begärs därför att en översyn skall göras med sikte på att klargöra om styrmedel

och regelverk hindrar utvecklingen av vätgas.

En liknande misstanke framförs i motion 1997/98:N251 (mp). Där begärs att en

översyn skall göras av de bestämmelser som finns uppsatta för Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) när beslut skall fattas om stöd till utveckling

av vätgasfordon. Vidare yrkas på att en granskning skall genomföras om vilka

hinder som står i vägen för framväxten av vätgasfordon. Motionärerna menar att

vätgasdrivna personbilar ur miljösynpunkt är ett mycket bra alternativ till

fossilbränsle när det gäller att åstadkomma minskade utsläpp. Det påpekas att

bränsleceller som drivs med vätgas och tankas med metanol, ur vilken vätgasen

framställs, förutom ytterst litet koldioxid inte ger upphov till avgaser som

kväveoxider och kolväten. Även här hänvisas till ett pågående utvecklingsarbete

inom bil- och motorföretagen Ballard och Daimler-Benz. En uppmaning riktas till

svenska biltillverkare att ligga steget före eller jämsides med övriga stora

biltillverkare i världen så att marknadsandelar inte går förlorade. Dessutom

efterfrågar motionärerna statligt stöd till utvecklingsarbetet för att

stimulera fram tillverkning av fordon som är mer miljöanpassade än andra.

Sverige har mycket goda förutsättningar för att framställa förnybara

drivmedel för fordon, hävdas det i motion 1997/98:T213 (kd); detta anses även

gälla vid ett samtida stort uttag av biobränslen för att ersätta elproduktion

med kärnkraft. I motionen förordas en introduktion av biobränslen både genom

inblandning av några få procent i konventionella bränslen (s.k. låginblandning)

och genom att utveckla nya motorer som kan drivas med ren alkohol. Motionärerna

anser att tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas i rätt

riktning och för att öka aktörernas möjlighet att arbeta med en god

framförhållning. Ett tydligt mål, sägs det, bör vara att minst hälften av alla

bilar år 2010 skall drivas med annat än fossila bränslen. För att nå detta mål

krävs att en tydlig strategi utarbetas, framhåller motionärerna.

I motion 1997/98:N264 (kd) riktas kritik mot att för liten uppmärksamhet har

ägnats åt vätgasdrivna bilar. Motionären påpekar att vätgas kan användas som

bränsle i bilar på flera sätt. Vätgas kan utnyttjas som drivmedel i en

förbränningsmotor, men kan genom omvandling till elenergi i bränsleceller även

driva elmotorer i en bil. I motionen sägs att motortekniken i sig inte är det

största problemet. Den stora utmaningen är, understryks det, att hitta sättet

för att kunna lagra vätgasen i bilen på ett säkert sätt. En samlad bild av

forskningsläget beträffande vätgasen ger vid handen att vägen till kommer-

sialisering fortfarande är lång. I motionen hänvisas till bedömningar som talar

om tidsrymder på 10-30 års sikt. På sina håll har det formulerats mål om vad

som skall uppnås inom denna tid. Som exempel framhålls Japan vars ambition för

sitt forskningsprogram - som i motionen sägs pågå fram till år 2028 - är att

försöka skapa ett samhälle där energianvändningen helt skall bygga på

vätgasanläggningar. Motionären ser det som angeläget att forskningen och

utvecklingsarbetet kring att driva fordon med vätgas får en mer framskjuten

plats i forskarsamhället. Praktiska problem måste undanröjas för att ta till

vara och använda befintlig teknik på detta område. För att understödja ett

sådant arbete borde regelverken vara utformade på ett ändamålsenligt sätt. I

motionen begärs därför att vätgasens förutsättningar och möjliga

utvecklingspotential närmare klarläggs.

Vissa kompletterande uppgifter

I januari 1997 avlämnade Alternativbränsleutredningen (särskild utredare:

förvaltningschefen Karin Jonsson) sitt betänkande Bättre klimat, miljö och

hälsa med alternativa drivmedel (SOU 1996:184). Där föreslogs bl.a. en ny lag

för drivmedel och ett nytt system för miljöklassning av alternativa drivmedel,

vilket skulle infogas i den nya lagen. Det föreslagna systemet avses bygga på

alternativa drivmedels påverkan på klimat, miljö och hälsa m.m. i jämförelse

med dieselolja. Dock identifierade utredningen ett fortsatt behov av

utredningsarbeten med sikte på att dels klara ut vilka samhällsekonomiska

kostnader som drivmedlens emissioner m.m. ger upphov till, dels utarbeta en

metod för att utvärdera hur rena drivmedel och blandningar av drivmedel

påverkar klimat, miljö och hälsa m.m. (en s.k. värderingsmatris). Ett annat

förslag i utredningen var att tilldela Kommunikationsforskningsberedningen

(KFB) ett särskilt bevakningsansvar i fråga om den framtida inriktningen av

forsknings- och utvecklingsverksamheten för alternativa drivmedel.

Olika frågor med anknytning till en ökad introduktion av biobränslebaserade

drivmedel bereds för närvarande i Regeringskansliet. Detta görs i samband med

bl.a. utarbetandet av trafik- och miljöpolitiska propositioner som är aviserade

att avlämnas till riksdagen under våren 1998.

I 1997 års energipolitiska beslut (prop. 1996/97:84, bet. NU12) avsattes en

ekonomisk planeringsram för forskning och utveckling om sammantaget 5 630

miljoner kronor för perioden 1998-2004. Ramen fördelas enligt följande: 2 310

miljoner kronor är beräknade för energiforskning, 1 610 miljoner kronor skall

gå till introduktion av ny energiteknik, 210 miljoner kronor skall finansiera

forskning om energisystemet, 70 miljoner kronor avses stödja

forskningssamarbete med länderna i Östersjöregionen, 210 miljoner kronor är

destinerade för forskning om etanolproduktion från skogsråvara.

I sitt ställningstagande till regeringens förslag i denna del (bet. 1996/97:

NU12 s. 75) konstaterade utskottet att det i huvudsak råder samstämmighet om

regeringens förslag till principer och riktlinjer för utvecklingen av ny

energiteknik. De ökade resurser som kommer energiforskningsprogrammet till del

skall, menade utskottet, användas bl.a. för att fördjupa det interna-tionella

forskningssamarbetet. Syftet med detta engagemang är att i ökad utsträckning

kunna utnyttja resultaten nationellt. Utskottet underströk också att

forskningsinsatserna måste ha ett långsiktigt perspektiv. Avgörande

teknikgenombrott torde bero mera på den internationella teknikutvecklingen än

på de enskilda svenska insatserna. Därför, menade utskottet, är det desto

viktigare att de i global jämförelse relativt små resurser som Sverige bidrar

med används så klokt som möjligt. Utskottet framhöll vidare vikten av ett

utvidgat samarbete med industrin om utveckling av energiteknik. Ett nära och

aktivt samarbete, sades det, mellan staten och näringslivet är en grundläggande

förutsättning för att de statliga insatserna för forskning och utveckling skall

ge långsiktigt uthålliga resultat.

I en reservation (m), där det yrkades avslag på propositionen i dess helhet,

framhölls det positiva med en förskjutning av tyngdpunkten i de energipolitiska

programmen från investeringsbidrag till anslag för energiforskning och

utveckling av nya energikällor. Dock menade reservanterna att i avsaknad av

tillräcklig information om finansieringen av programmen borde inte riksdagen i

det aktuella sammanhanget ta slutlig ställning till de föreslagna

omställningsprogrammen. Företrädaren för Folkpartiet liberalerna förklarade i

en annan reservation att han ställde sig bakom omställningsprogrammens

ekonomiska omslutning och huvudsakliga inriktning. En annorlunda argumentation

framfördes i en reservation från företrädaren för Miljöpartiet de gröna, av

vilken framgick att anslagsnivån för omställningsprogrammen inledningsvis borde

ligga 3,7 miljarder kronor högre jämfört med regeringens förslag. Dessa medel

borde, sades det, bl.a. användas till mer omfattande insatser för att främja

forskning och utveckling av ny energiteknik. I en reservation (kd) anfördes att

inriktningen av de föreslagna programmen i huvudsak kunde godtas, men att

beslut om anslagsnivåer borde anstå tills dess att regeringen hade presenterat

en redovisning över hur programmen skall finansieras.

För budgetåret 1998 har riksdagen beslutat (prop. 1997/98:1, bet. NU2) att på

statsbudgeten inom utgiftsområde 21 Energi uppföra 320 miljoner kronor för

energiforskning. Inom utgiftsområdet anslogs vidare 90 miljoner kronor till

Energiteknikfonden och 160 miljoner kronor till introduktion av ny

energiteknik. Även i detta sammanhang framfördes avvikande uppfattningar (m;

fp; mp). Företrädarna för Moderata samlingspartiet underströk att statligt stöd

till energiforskning bör förekomma även fortsättningsvis, men önskade att

satsningarna på etanolproduktion lyftes ut ur den sjuåriga ekonomiska

planeringsramen. I enlighet därmed förordade de en besparing med 30 miljoner

kronor på energiforskningsanslaget. Folkpartiet menade i sin budgetmotion att

omställningsprogrammen bl.a. av besparingsskäl inte borde fullföljas i den takt

som regeringen hade föreslagit, utan ansågs kunna utsträckas i tiden i

åtminstone två år, vilket minskar de årliga utgifterna. Följaktligen

förespråkades en kassamässig besparing i förhållande till regeringens förslag

på de tre nyss nämnda anslagen på sammanlagt 214 miljoner kronor. Företrädaren

för Miljöpartiet pläderade i stället för en utökning av de tre anslagen för

budgetåret 1998 på sammanlagt 78 miljoner kronor.

Statens energimyndighet, som inrättades den 1 januari 1998, har ett särskilt

ansvar för att genomföra omställningsprogrammen. Bland annat pågår och planeras

en rad projekt med inriktning mot en förbättrad transportteknik. Anslaget för

energiforskning skall bl.a. användas för att bygga upp och vidmakthålla

kompetenscentra för förbränningsmotor- och katalysteknik. En rad företag -

däribland AB Volvo, Svensk Emissionsteknik AB, Svensk Bilprovning AB, SAAB

Automobile AB, Perstorp Fläkt AB och ABB Fläkt Industri AB - delfinansierar

programmet. Vidare skall ett projekt genomföras med syfte att utveckla teknik

för reduktion av kväveoxider från dieselfordon. Även arbeten av

grundforskningskaraktär pågår med syfte att vidareutveckla bensinmotorn vad

gäller automatisk bränsleflexibilitet för alkohol- och bensinblandningar och

att nå en förbättrad verkningsgrad. Vidare disponerar KFB 10 miljoner kronor

från energiforskningsanslaget under år 1998 för transportsystemrelaterad

energiforskning.

Riksdagen beslutade, som en del av 1991 års energipolitiska beslut (prop.

1990/91:88, bet. NU40) om ett tidsbegränsat program för att stimulera

utvecklingen av teknik för alternativa drivmedel, att genomföra försök med

fordon i tätortsmiljö. I samband med den pågående beredningen av den

trafikpolitiska propositionen, som regeringen avser framlägga för riksdagen i

dagarna, diskuteras hur den kunskap som byggts upp inom området skall kunna

tillvaratas och vidareutvecklas inom ramen för en ny satsning på detta område.

Utvecklingen av vätgas och bränsleceller för fordonsdrift befinner sig

fortfarande på forsknings- och teknikutvecklingsstadiet. Det finns endast ett

fåtal handbyggda fordon för vätgas- och bränslecellsdrift i hela världen. KFB

skall finansiera demonstrationsprojekt och utveckling av transportsystem med

redan befintlig teknik snarare än ren teknikutveckling. KFB bedömer att detta

för vätgasens vidkommande kan ske tidigast om några år. Den tekniska

utvecklingen vad gäller fordon sker normalt inom industrin under stor sekre-

tess. Enligt uppgift har bl.a. Mercedes och Toyota kommit tämligen långt i

utvecklingen av vätgas- och bränslecellstekniken. Man kan dock anta att

flertalet av de större fordonstillverkarna bedriver sådan forskning.

Ett nationellt tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt har

nyligen påbörjats inom området energiomvandling med vätgas som energibärare.

Projektet - som finansieras ur energiforskningsanslaget inom utgiftsområde 21

och i samarbete mellan Energimyndigheten och NUTEK - syftar till att konstruera

ett litet, sammanhållet system för småskalig omvandling av ljusenergi till

lagrad vätgas. I ett senare skede av forskningsarbetet är den lagrade vätgasen

tänkt att utnyttjas i en bränslecell. I projektet deltar mikrobiologer,

kemister och fysiker.

Inom ramen för det nordiska energiforskningssamarbetet finansieras

doktorandtjänster inom området vätgasteknik. I EU:s femte ramprogram för

forskning (som omfattar åren 1998-2002) är avsikten att reservera ca 1 miljard

ecu (motsvarande knappt 9 miljarder kronor) för energiforskning där projekt för

vätgasutveckling ingår. Sverige deltar även i forsknings- och

utvecklingsprojekt på det fordonstekniska området genom det samarbete som

bedrivs under ledning av den internationella energiorganisationen International

Energy Agency (IEA). Detta forskningssamarbete genomförs inom ramen för

specifika samarbetsavtal, s.k. Implementing Agreements. Medlemsländerna -

däribland Sverige - deltar genom samfinansiering av gemensamma projekt eller

deltagande med projekt som finansieras på nationell basis. Statens

energimyndighet ansvarar för deltagandet från svensk sida i dessa

överenskommelser. Här återfinns projekt om alternativa motorbränslen,

elektriska fordon och hybridfordon, avancerade bränsleceller, användning och

produktion av vätgas samt effektiviserad förbränningsteknik.

Enligt Statens naturvårdsverk finns inga egentliga hinder i lagstiftningen

som förhindrar en ökad användning av vätgas. De lagkrav som gäller för

förbränningsmotorer skulle även gälla för ett vätgasdrivet fordon. EU-regler

för typgodkännande finns för bensin- och dieseldrivna fordon. För t.ex.

vätgasdrivna fordon finns inga EU-regler men nationella bestämmelser skulle

kunna införas. Eftersom ingen tillverkare har försökt typgodkänna ett sådant

fordon, finns dock i dagsläget inte någon nationell lagstiftning. Om en sådan

blir aktuell finns det enligt uppgift inget som hindrar överenskom-melser om

utformningen av ett sådant typgodkännande och en lämplig provmetod.

NUTEK:s stöd till forskning, utveckling och demonstration inom det

fordonstekniska programmet uppgår till 30 miljoner kronor per år. Riksdagen

godkände år 1996 (prop. 1996/97:1, bet. NU1) en femårig programperiod för ett

fordonstekniskt forskningprogram. Ett av målen för programmet är att skapa

förutsättningar för utveckling av fordon och fordonskomponenter, som kan möta

långtgående krav på kretsloppsanpassning, minskad miljöbelast-ning och

bränsleförbrukning. Programmet utgår från avtal mellan staten och

fordonsindustrin. KFB, Naturvårdsverket, NUTEK och Vägverket medverkar från

statens sida i programmet. NUTEK ansvarar för administrationen av programmet.

De statliga insatserna måste i detta sammanhang ses som ett komplement till de

betydligt störrre resurser som fordonsindustrin satsar på teknisk utveckling.

Frågor kring inblandning av biobaserade drivmedel i bensin och dieselolja har

utretts av KFB i samråd med NUTEK, Statens institut för kommunika-tionsanalys

(SIKA) och Naturvårdsverket. I oktober 1997 presenterades rapporten Uppdrag att

redovisa olika strategier för en introduktion av bio-drivmedel till år 2002. En

bedömning som gjordes i studien var att en introduktion av låginblandning av

etanol i hela bensinbeståndet medför betydande kostnader såväl

samhällsekonomiskt som statsfinansiellt. En riktad introduktion mot tunga

fordon i främst tätorter bedömdes dock kunna begränsa dessa kostnader. Vidare

konstaterades att användning av etanol och biogas i tunga fordon ger störst

nytta i form av positiva miljöeffekter. Emellertid menade utredarna att om

användningen av biodrivmedel i tunga fordon skall öka krävs, utöver

skattebefrielse, vissa kompletterande styrmedel för att säkerställa en

introduktion. Därutöver, underströks det, är det nödvändigt med ytterligare

forskning och ett fortsatt utvecklingsarbete för att åstadkomma en mer

kostnadseffektiv produktionsteknik som förmår att fullt ut dra nytta av

biodrivmedlens miljöpotential vid fordonsdrift.

De flesta biogasanläggningar som byggs för organiskt avfall är inriktade på att

den producerade gasen skall användas för fordonsdrift. Biogasproduktionen var

år 1996 1,35 TWh fördelad på 900 GWh från avloppsreningsverk, 430 GWh från

deponigas och 20 GWh från biogasanläggningar för organiskt avfall. Enligt

uppgift förväntas den sistnämnda siffran vara betydligt högre år 1997 eftersom

hälften av de 14 anläggningar som i dagsläget är i drift startade i slutet av

år 1996 eller i början av år 1997.

Under år 1997 avslutades ett forsknings- och utvecklingsprogram om biogas,

samfinansierat genom medel från Stiftelsen Lantbruksforskning och från

Energiteknikfonden. Programmet var inriktat på att utveckla, prova och

utvärdera processteknik för produktion av biogas från jordbruksgrödor genom

försök i pilot- och laboratorieskala. Diskussion pågår om en eventuell

fortsättning.

Vidare satsar Statens energimyndighet ca 20 miljoner kronor under två år på

ett program som tar sikte på att utvinna energi ur avfall. Inom ramen för

programmet finansieras teknisk och biologisk forskning med inriktning mot att

ta fram rötningsprocesser med hög kapacitet.

Enligt uppgift uppgår antalet fordon som i dagsläget körs på alternativa

drivmedel enligt följande (siffrorna avser antalet fordon i drift eller

beställda före mars 1997): etanolbussar - 280, etanolfordon med

kombinationsbränsle - 195, biogasfordon - 48, naturgasfordon - 178, elbussar -

16 och elbilar - 394.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av den nyss lämnade redovisningen gör utskottet följande bedömning

av de i detta sammanhang aktuella motionsyrkandena. Utskottet ansluter sig i

allt väsentligt till de ambitioner som ligger bakom motionärernas förslag om

insatser för att få till stånd en ökad användning av alternativa bränslen. Som

framgått av den redovisade översikten pågår ett omfattande utvecklingsarbete

inom ramen för de forsknings- och teknikutvecklingsprogram som från statens

sida administreras av bl.a. Statens energimyndighet och NUTEK. Ett stort antal

projekt genomförs i samarbete - ofta baserade på finansiellt partnerskap - med

industrin. Utskottet vill därför avvisa den kritik som i motionerna riktas mot

både staten och vissa industriföretag att ansträngningarna att åstadkomma

tekniska landvinningar på det energitekniska området är otillräckliga jämfört

med internationella förhållanden. Den forskning och teknikutveckling som

bedrivs - t.ex. inom vätgasområdet - är mycket komplicerad och utfallet av

ambitionerna i termer av spridd tillämpning och kommersiell gångbarhet måste

ses på lång sikt. I fråga om t.ex. vätgasen, som måste betecknas som ett mycket

intressant område, anser dock utskottet att bara en bred internationell

samverkan, kanske organiserad i nätverk mellan universitet och industriföretag,

förmår att tillhandahålla de nödvändiga och avgörande resurserna för att kunna

realisera vätgasens potential i ny förbränningsteknik och i bränsleceller. Här

kommer t.ex. det europeiska forskningssamarbetet i EU:s femte ramprogram att ha

stor betydelse.

Vad gäller alternativa drivmedel i övrigt - t.ex. metanol, etanol, biogas och

rapsmetylester (RME) - kommer de frågeställningar som berörs i här aktuella

motioner att behandlas i de trafik- och miljöpolitiska propositionerna som

regeringen avser att framlägga för riksdagen under våren 1998. De synpunkter

som framförs i motionerna har i stor utsträckning tagits upp i Alternativ-

bränsleutredningens betänkande - med undantag av vätgastekniken som utredningen

bedömde vara alltför outvecklad för att kunna beaktas inom ramen för det givna

uppdraget. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet och

kommer att vägas in i de nämnda propositionerna. I avvaktan på

regeringsförslagen finner utskottet ingen anledning att i detta sammanhang

närmare ta ställning till de i motionerna framförda uppfattningarna, annat än

att framhålla den positiva grundsyn som måste anläggas på arbetet med att

minska biltrafikens emissioner och påminna om de resursinsatser som den svenska

staten och industrin var för sig och samfällt lägger ner för att finna de

ekonomiskt och miljömässigt bästa lösningarna inom det energitekniska området.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört avstyrks de här aktuella

motionsyrkandena.

Anläggning för etanolproduktion

Motionerna

Om Sverige och svensk industri går i spetsen för en utveckling mot ekologisk

hållbarhet kan det ge konkurrensfördelar, anförs det i motion 1997/98:N236 (s).

Budskapet från motionärerna är att beslut snarast måste fattas om att uppföra

en pilotanläggning för att producera etanol baserad på skogsråvara. Uppgiften

för ett sådant företag skall vara att utveckla de bästa teknikerna och

processerna för etanoltillverkning. I motionen hänvisas till att

länsstyrelserna i Västernorrlands och Västerbottens län samt kommunerna

Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteå under år 1997 samverkat kring projektet

Energicentrum Norr. Ett resultat av den gemensamma aktionen var ett antal

förslag till hur en större etanolproduktion baserad på skogsråvara kan åstad-

kommas. I motionen framhålls att den ovannämnda regionen i dag utgör ett

etanolcentrum med Örnsköldsvik som huvudort och att regionen är den enda plats

i Sverige som i någon omfattning producerar etanol som bränsle. Ett mångårigt

forsknings- och utvecklingsarbete gör också att Örnsköldsvik är den lämpligaste

orten för etablering av den nämnda pilotanläggningen, anser motionärerna.

En del av lösningen på biltrafikens problem är att använda alternativa

bränslen, framhålls det i motion 1997/98:N267 (s). Ett realistiskt alternativ i

detta sammanhang är etanol. I motionen påpekas att många bussar i lokaltrafik i

dag drivs med etanol. Även ett antal personbilar i landet har etanol som

energikälla. Emellertid konstaterar motionärerna att studier har visat att just

de senare fordonen inte är så miljövänliga som förväntats. I en optimistisk ton

sägs dock att det handlar om problem som går att lösa inom en snar framtid.

Men, fortsätter motionärerna, det är inte nödvändigt att köra bilen på ren

etanol. Alla bilar går i dag att köra med bensin som har en inblandning av

etanol med 5-10 %. Detta faktum borde kunna skapa en marknad för etanol som

motorbränsle. Etanolen kan tillverkas av skogsavfall, energiskog eller andra

åkergrödor. Råvaran finns, påpekar motionärerna, framför allt i Norrlands

inland. Etanoltillverkning torde kunna skapa nya jobb i energiomställningens

spår och i områden där de bäst behövs. Men det är troligt, sägs det, att det i

ett inledningsskede krävs statliga insatser i någon form för att tillverkningen

skall komma i gång.

Vissa kompletterande uppgifter

I näringsutskottets betänkande 1996/97:NU12 - med anledning av regeringens

proposition 1996/97:84 om en uthållig energiförsörjning - framhöll utskottet

(s. 78) att det är viktigt att intensifiera utvecklingsinsatserna för att sänka

produktionskostnaderna för etanol från skogsråvara. Utskottet erinrade också om

vikten av forskning även beträffande andra slag av biodrivmedel än etanol.

Utskottet instämde i regeringens uppfattning att det bör vara ett mål att

uppföra en etanolanläggning under den kommande sjuårsperioden. En förutsättning

för en sådan anläggning är dock, ville utskottet understryka, en låg

framställningskostnad. Vidare måste de ekonomiska och övriga miljömässiga

konsekvenserna av att tillämpa den nya tekniken bedömas praktiskt och

kommersiellt. Även konsekvenserna i förhållande till de uppsatta miljömålen i

skogen måste vägas in, menade utskottet.

I denna del av beslutet deltog inte företrädarna för Moderata samlings-

partiet. I en reservation (mp) på denna punkt krävdes att riksdagen hos

regeringen skulle begära ett nytt förslag till förstärkta insatser på biodriv-

medelsområdet. Företrädaren för Kristdemokraterna menade i sin reservation att

satsningar även borde göras på andra metoder för uppbyggnad av ett alternativt

drivmedelssystem. Härvid borde, anfördes det, även en lansering av s.k.

försöksflottor övervägas.

Ett inslag i 1997 års energipolitiska beslut är att forsknings- och

utvecklingsinsatserna intensifieras för att sänka produktionskostnaderna för

etanol baserad på cellulosahaltiga råvaror. För ändamålet har, som tidigare

nämnts, 210 miljoner kronor anvisats under sjuårsperioden. Enligt uppgift

övervägs för närvarande behovet av en forskningsreaktor i storleksordningen

50-100 liter som skall disponeras för hydrolysstudier. Reaktorn är tänkt att

komplettera de försöksutrustningar som hittills utnyttjats inom etanolutveck-

lingsprogrammet. När det gäller etableringen av en pilotanläggning under den

nya programperioden bedöms kostnaden bli så omfattande att den måste

finansieras med medel ur Energiteknikfonden. Forskningsarbeten och studier som

skall genomföras i anslutning till att pilotanläggningen uppförs och tas i

drift förväntas dock kunna finansieras inom ramen för etanolutvecklings-

programmet.

Utskottets ställningstagande

Liknande yrkanden som de nu aktuella avstyrktes av utskottet i det

energipolitiska betänkandet våren 1997. Av den lämnade redogörelsen framgår att

ett planeringsarbete har inletts i syfte att ur ekonomisk, teknisk och

vetenskaplig synvinkel kunna bedöma förutsättningarna för att uppföra en

etanolproduktionsanläggning. Något initiativ av riksdagen i denna fråga är

enligt utskottets uppfattning inte erforderligt, och de två motionerna avstyrks

alltså.

Utveckling av nya bilmotorer och fordon

Motionerna

Att tillverka bensinsnåla bilar är fullt möjligt i dag, understryks det i

motion 1997/98:Jo755 (v). I motionen riktas kritik mot att Volvo och Saab

marknadsför sina senaste modeller med fokus på hög prestanda och snabb

acceleration, egenskaper som gör dem till ?rena bensinslukare?. Det är

anmärkningsvärt, fortsätter det ogillande omdömet, att de svenska tillverkarna

halkar efter så mycket i utvecklingen av miljövänliga bilar. Motionärerna vill

påpeka att tekniken för bränslesnåla bilar förändras i snabb takt, även för

stora och tunga bilar. Samtidigt hävdas uppfattningen att det finns en ovilja

och ett ointresse i frågan från tillverkarnas sida. I motionen görs gällande

att om konsumentpriset vore ca 100 000 kr högre per bil jämfört med nuläget

skulle det vara lätt att utveckla en tung bil som drar 0,5 liter per mil. Men

vid en serieproduktion och när bensinsnåla bilar blir standard kommer detta

pris att falla. Motionärerna har visserligen svårt att ange en exakt tidpunkt

för en sådan utveckling, men betraktar ett antagande om högst tio år som

rimligt. I motionen framhålls nödvändigheten av att med tvingande medel se till

att tillverkarna minskar bensinförbrukningen på nya bilar. I första hand borde

ekonomiska styrmedel utnyttjas. Om de inte fungerar tillfredsställande anser

motionärerna det vara nödvändigt att införa föreskrifter som anger hur mycket

en bil får förbruka. Sverige bör också arbeta för att sådana krav kommer till

stånd inom EU. Exempel på ett sådant villkor som formuleras i motionen är att

år 2010 skall inga nyproducerade bilar få dra mer än 0,6 liter per mil.

Elfordon kan göras mycket energisnåla, framhålls det i motion 1997/98:N270

(v). I motionen uppges att en elbil kostar ca 1 kr per mil att köra. Men det

finns fortfarande vissa nackdelar förknippade med elfordon, påpekas det. De

måste laddas ofta, vilket förhindrar längre körsträckor. Vidare är batterierna

stora, tunga och dyra. Samtidigt konstaterar motionärerna att utvecklingen på

batterisidan snabbt går framåt. Generellt gäller, är budskapet i motionen, att

framstegen inom området elfordon är mycket lovande och går fort. Denna process,

understryker motionärerna, bör uppmärksammas och stimuleras för att Sverige

skall vara ett av de ledande länderna inom detta område.

Ett realistiskt mål på kort sikt är att en stor familjebil skall ha en

bränsleförbrukning på ca 0,3 liter per mil, uttalas det i motion 1997/98:T213

(kd). Detta kan uppnås genom att vidareutveckla och produktionsanpassa material

och komponenter som utvecklats för bl.a. militära behov. Motionärerna anser att

NUTEK och Försvarets forskningsanstalt (FOA), som sägs förfoga över

spjutspetsteknik på området, bör få direktiv att utvärdera vilka möjligheter

till tekniköverföring som finns. Därefter bör ett samarbetsprojekt med

fordonsindustrin inledas. Även med väl utbyggda kollektivtrafiksystem kommer

bilen att vara nödvändig också i framtiden, konstateras det. Vi kan däremot

inte fortsätta med dagens miljöförstörande motorer, menar motionärerna.

Miljöbilen måste bli en självklarhet i framtidens samhälle. I motionen fastslås

att kunskap finns, men att det saknas samordning och stimulans.

Vissa kompletterande uppgifter

I näringsutskottets näringspolitiska betänkande våren 1997 (bet. 1996/97:

NU10) framhöll utskottet (s. 50), med anledning av väckta motioner om behovet

av miljövänliga bilar, att stora ansträngningar bör göras för att minska olika

utsläpp från trafiken. Därvid, fortsatte utskottet, är det viktigt med

utveckling av både alternativa drivmedel och bilmotorer. I betänkandet lämnades

en omfattande redovisning över statens insatser inom området. Det påpekades att

det inom den svenska bilindustrin också pågår ett utvecklingsarbete i de delar

som hade aktualiserats i motionerna. Något behov av ett riksdagsuttalande med

anledning av de frågor som hade behandlats fanns inte, menade utskottet. I en

reservation (kd) argumenterades för att riksdagen skulle begära ett förslag

från regeringen med en strategi för hur hälften av Sveriges bilar år 2010 skall

kunna drivas av annat än fossila bränslen.

När det gäller åtgärder för att genom energieffektivisering minska koldioxid-

utsläppen från nya bilar har EU:s miljöministrar i ett rådsbeslut från juni

1996 (8748/96) enats om ett mål om minskad bränsleförbrukning hos nya bilar

till i genomsnitt 0,5 liter för bensindrivna bilar och 0,45 liter per mil för

dieseldrivna bilar. EG-kommissionen förhandlar för närvarande med bilindustrin

om hur dessa mål - som innebär en reduktion med 25 % - skall kunna uppnås.

Svensk bilindustri har sedan tidigare frivilligt åtagit sig att till år 2005

nedbringa bränsleförbrukningen till denna nivå, alltså en minskning med 25 %

jämfört med läget år 1990.

Den bedömning som görs från svensk sida är att om krav skall ställas på

fordonens bränsleförbrukning, så är det viktigt hur de är formulerade. Införs

ett strikt gränsvärde kommer små bilar att få förhållandevis lätt att klara

det, men utan att använda den bästa tillgängliga tekniken. Gränsvärdet blir i

detta fall inte teknikdrivande. Däremot kan pressen på att minska

bränsleförbrukningen bli mycket stor för större bilar. För att de tekniska

kraven skall vara lika stora i hela modellintervallet bör gränsvärdet därför

relateras till bilens storlek. Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag om

ett sådant volymrelaterat koldioxidindex.

I programmet Miljöanpassade fordon och drivmedel, som finansieras ur

Energiteknikfonden, är ett mål på kort sikt att ta fram teknik för både

energieffektivisering och substitution av fossila drivmedel med förnybara

drivmedel under beaktande av framtida skärpta krav för avgasemissioner. På

längre sikt skall utsläppen minskas avsevärt för personbilar och tunga fordon.

Målet är att energiförbrukningen skall minskas med minst 50 % för personbilar

och minst 30 % för tunga fordon, krav som överensstämmer med vad som gäller i

Kalifornien. Substitution av fossila bränslen med förnybara drivmedel skall

ytterligare studeras. En strävan är att öka industrins engagemang inom området

för att säkerställa en framtida konkurrenskraft. Inom ramen för programmet

studeras också nationellt och internationellt samarbete for system- och

teknikutvärdering samt demonstration.

Två ytterligare program har fram till år 1997 samfinansierats med medel från

energiforskningsanslaget under utgiftsområde 21 Energi och anslaget till

teknisk forskning och utveckling under utgiftsområde 24 Näringsliv. Det handlar

dels om el- och hybridfordonsprogrammet som har en budget på 8 miljoner

kronor per år, dels om programmet för motorrelaterad förbränning till vilket

anslås 10 miljoner kronor per år. Diskussion pågår för närvarande hur dessa

insatser skall omstruktureras.

NUTEK har samordnat ett uppköpsprogram för elfordon. Programmet avser

teknikupphandling och har huvudsakligen gällt fordon som används i yrkestrafik.

Enligt uppgift avser regeringen att inom kort återkomma med förslag där vissa

elbilsfrågor behandlas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill ånyo erinra om det omfattande arbete som för närvarande bedrivs

i Sverige inom de sektorer som motionärerna har uppmärksammat. Det

fordonstekniska forskningsprogrammet, som samfinansieras av industrin och

staten, har i dag en inriktning på säkerhet och miljö som skall bidra till den

utveckling som motionärerna förespråkar. Utskottet välkomnar det frivilliga

åtagande som svensk bilindustri iklätt sig för att minska bränsleförbrukningen

i de nya generationerna av bilmodeller. Motsvarande förpliktelse från övriga

biltillverkare inom EU är föremål för förhandling. Denna strategi att med

industriföreträdarna nå konsensus inom ramen för ett samtidigt hänsynstagande

till teknisk utvecklingsnivå, konkurrenskraft, ekonomi och internationella

miljööverenskommelser - i stället för att staten ensidigt proklamerar och

lagfäster tvingande, specifika nivåer - är ett förfarande som under vissa

omständigheter är att föredra. I sådana förhandlingar kan miljötekniskt höga

krav balanseras mot de ekonomiska och marknadsmässiga konsekvenser som följer

av dessa anspråk.

I det energipolitiska forsknings- och teknikutvecklingsarbetet under den

kommande sjuårsperioden ingår den bensinsnåla och emissionsfria miljöbilen som

en del av de mål som skall uppnås. Utskottet vill också fästa uppmärksamhet på

det omfattande forsknings- och utvecklingsarbete som de svenska biltillverkarna

lägger ner på miljöområdet. Volvo har t.ex. som målsättning att år 2000 rankas

som en av de ledande fordonstillverkarna på miljöområdet. Under den kommande

femårsperioden beräknas ca 50 % av Volvo Personvagnars kostnader för

produktutveckling att vara relaterade till miljöförbättrande åtgärder. Orsaken

är insatser för att reducera bränsleför-brukningen och minimera utsläppen från

nya bilar.

Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet här berörda yrkanden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande alternativa drivmedel

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T213 yrkande 8, 1997/98:

T231 yrkande 5, 1997/98:Jo759 yrkande 1, 1997/98:Jo784 yrkandena 21-23,

1997/98:N241, 1997/98:N251, 1997/98:N264, 1997/98:N270 yrkandena 3, 4 och

8 och 1997/98:N300,

2. beträffande anläggning för etanolproduktion

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N236 och 1997/98:N267,

3. beträffande utveckling av nya bilmotorer och fordon

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T213 yrkande 9, 1997/98: Jo755

yrkandena 3 och 4 och 1997/98:N270 yrkande 7.

Stockholm den 10 mars 1998

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Karin

Falkmer (m), Mats Lindberg (s), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson (s),

Marie Granlund (s), Chris Heister (m), Dag Ericson (s), Lennart Beijer (v), Ola

Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Hans Hoff

(s), Sten Tolgfors (m) och Kerstin Warnerbring (c).

Innehållsförteckning

Ärendet...............................................1

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................3

Alternativa drivmedel...............................3

Motionerna........................................3

Vissa kompletterande uppgifter....................6

Utskottets ställningstagande.....................10

Anläggning för etanolproduktion....................11

Motionerna.......................................11

Vissa kompletterande uppgifter...................12

Utskottets ställningstagande.....................12

Utveckling av nya bilmotorer och fordon............13

Motionerna.......................................13

Vissa kompletterande uppgifter...................14

Utskottets ställningstagande.....................15

Hemställan.........................................15