Bet. 1997/98:SfU10

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1997/98:SFU10

Socialavgifter

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SfU10

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas ett antal motionsyrkanden om socialavgifter väckta

under den allmänna motionstiden år 1997.

Med anledning av en motion föreslår utskottet ett tillkännagivande om att

regeringen bör låta göra en kartläggning av systemet med vinstandelsstiftelser

för att utröna vilken betydelse dessa har för de anställdas inflytande i

företaget. Kartläggningen bör avse förekomsten av vinstandelsstiftelser,

sammansättningen av deras styrelser samt ekonomin i stiftelserna.

Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats tio reservationer och sex särskilda yttranden.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997

1997/98:Sf222 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt på

arbetsgivaravgiften inom detaljhandeln.

1997/98:Sf228 av Lilian Virgin och Britta Sundin (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda

möjligheterna till en lösning av problemet med sociala avgifter avseende arvode

till god man.

1997/98:Sf241 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en utredning av ideella ungdomsföreningars skyldighet att

betala socialavgifter.

1997/98:Sf244 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att den kommer med ett förslag om att införa

avgiftsbefrielse vad gäller arbetsgivaravgift på hushållstjänster och

hushållsnära tjänster.

1997/98:Sf251 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att slopa

arbetsgivaravgifterna för enklare hushållstjänster samt att införa s.k.

servicecheckar.

1997/98:Sf254 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ändringar i lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster, ändringar i lagen (1962:381) om allmän

försäkring och ändringar i lagen (1981:691) om socialavgifter återställs till

den lydelse de hade innan särskild löneskatt infördes på vinstandelsstiftelser

i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om

allmän försäkring skall ges följande tillägg: ?Om arbetsgivaren är ett

fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag skall vid beräkningen inte

bortses från ersättning överstigande ½ basbelopp som stiftelsen lämnar till

sådan företagsledare eller delägare i företaget eller denne närstående person

som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen ... ?

3. att riksdagen beslutar att 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om

allmän försäkring skall ges följande tillägg: ?Detta gäller dock endast om de

bidrag arbetsgivaren lämnat till stiftelsen varit avsedda att vara bundna under

minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande del av

de anställda samt att arbetsgivaren aktivt verkar för att styrelsen i

vinstandelsstiftelsen består av en majoritet av ledamöter från anställd

personal. Det åligger arbetsgivarens ansvar att visa på att aktiva åtgärder

vidtagits i syfte att få till stånd en styrelse med personalmajoritet ... ?.

1997/98:Sf263 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta ut avgifter till försäkringen på inkomster över 7,5

basbelopp.

1997/98:Sf265 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om uttag av egenavgifter på inkomster över 7,5

basbelopp enligt vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att egenavgifter som finansieringsform på sikt bör tas bort,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om egenavgifternas felaktiga fördelningsprofil,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om minskade skatteintäkter för kommuner och landsting.

1997/98:Sf266 av Ingbritt Irhammar och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att även företag med säsongssysselsättning skall ha möjlighet att fullt ut

utnyttja den utökade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna som riksdagen

införde under våren 1997.

1997/98:Sf274 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en regelöversyn i syfte att

underlätta tjänsteproduktion i hushållssektorn inom ramen för olika

organisationsformer.

1997/98:Sf285 av Krister Örnfjäder och Björn Ericson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

socialavgifter.

1997/98:Fi403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare sänkning av

egenavgifterna åren 1999 och 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Jo228 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den säsongsanställda arbetskraften inom trädgårdsnäringen.

1997/98:N311 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mikroföretagen.

1997/98:Sk323 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att ändra bestämmelserna angående skyldighet att

erlägga sociala avgifter i samband med förmånsbeskattning av personaloptioner i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts under avsnitt 5.2 om en begränsad reducering av socialavgifterna.

1997/98:Sk737 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av möjligheterna att införa särskilda undantag för

erläggande av arbetsgivaravgifter för säsongsmässig skördearbetskraft,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en möjlighet till årlig avstämning beträffande den särskilda

nedsättningen av arbetsgivaravgiften som infördes våren 1997.

Utskottet

Allmänt om socialavgifter m.m.

Socialavgifter betalas enligt lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) i form

av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Den totala avgiftssumman innevarande

år är för arbetsgivare 28,55 % (28,58 % år 1999) av avgiftsunderlaget, varav

sjukförsäkringsavgift 7,90 % (7,93 % år 1999), tilläggspensionsavgift 6,40 %

och folkpensionsavgift 6,83 %. Avgifterna beräknas i princip på lönesumman.

En egenföretagare erlägger för närvarande socialavgifter med 26,77 % av

avgiftsunderlaget, varav sjukförsäkringsavgift 8,66 %, tilläggspensionsavgift

6,40 % och folkpensionsavgift 6,83 %. Avgifterna beräknas i princip på

inkomsten av annat förvärvsarbete.

Den som har inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete som är

pensionsgrundande betalade enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter

t.o.m. år 1997 sådana egenavgifter i form av en pensionsavgift om 1 % och en

sjukförsäkringsavgift om 4,95 %. En höjning av den allmänna egen-avgiften till

sjukförsäkringen till 5,95 % var beslutad fr.o.m. år 1998. Genom beslut av

riksdagen under hösten 1997 omvandlades den allmänna egenavgiften till

sjukförsäkringen fr.o.m. år 1998 till en allmän pensionsavgift som därmed

uppgår till 6,95 % (bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35). Samtidigt ändrades

rubriken till lagen 1994:1744 till lag om allmän pensionsavgift (SFS 1997:936).

Avgiften, som beräknas på inkomster som inte överstiger 7,5 basbelopp, är

avdragsgill vid taxeringen.

Arbetsgivare skall enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift för varje

år betala en allmän löneavgift med 4,48 % av underlaget, dvs. av arbetsgivaren

utgiven lön m.m.

På inkomst av passiv näringsverksamhet, som inte grundar rätt till

socialförsäkringsförmåner, betalas enligt lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster löneskatt som för år 1998 uppgår till

24,26 %. Sådan löneskatt betalas även på lön eller annan ersättning till

arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre och på bidrag som en

arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse. Enligt lagen (1991:687) om

särskild löneskatt på pensionskostnader skall den som utfäst en tjänstepension

betala motsvarande avgift på kostnaden för pensionsutfästelsen.

Det reformerade ålderspensionssystemet

Riksdagen beslutade under våren 1994 om riktlinjer för en genomgripande

förändring av det allmänna ålderspensionssystemet (prop. 1993/94:250, bet.

1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). Riktlinjerna grundar sig på en

överenskommelse mellan fem riksdagspartier (s, m, c, fp och kd).

Reformens syfte är att skapa ett system som är följsamt mot den

samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det nya

ålderspensionssystemet skall omfatta såväl ett standardskydd enligt

inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem som haft inga eller låga

förvärvsinkomster. Den inkomstgrundande ålderspensionen skall vara ett från

andra socialförsäkringar skilt system som finansieras med en särskild avgift.

Av avgiften - 18,5 % - skall huvuddelen användas för att finansiera utgående

pensioner inom ett fördelningssystem och resterande del sättas av till ett

premiereservsystem. Grundskyddet skall finansieras med skattemedel.

Enligt Pensionsarbetsgruppens förslag, som låg till grund för regeringens

riktlinjeproposition, skulle hälften av ålderspensionsavgiften eller 9,25 % tas

ut som en arbetsgivaravgift och hälften som en avdragsgill egenavgift som

betalas av den anställde. Förslaget förutsatte att det sker en avgiftsväxling

så att arbetsgivaravgiften reduceras och den avgift den enskilde skall betala

höjs med motsvarande belopp. För att detta skall kunna ske utan förlust för den

enskilde löntagaren skulle enligt förslaget det kostnadsutrymme som sänkta

arbetsgivaravgifter skapar användas till att höja bruttolönen. I

riktlinjepropositionen framhölls att en avgiftsväxling är förenad med

komplikationer bl.a. beroende på att en växling höjer bruttolönen som i sin tur

utgör underlag för förmåner och avgifter inom ålderspensionssystemet och i

andra system. Frågan om hur ålderspensionsavgiften slutligen skall tas ut

skulle enligt propositionen beredas vidare efter samråd mellan arbetsmarknadens

parter. Tveksamheten om en avgiftsväxling kan genomföras på ett för de enskilda

löntagarna neutralt sätt har därefter medfört att frågan blivit föremål för

ytterligare utredning.

Regeringen har sedermera i en lagrådsremiss föreslagit att den allmänna

pensionsavgiften fr.o.m. den 1 januari 1999 skall höjas till 8,47 % av

avgiftsunderlaget, vilket motsvarar 9,25 % av den pensionsgrundande inkomsten

samt att taket för uttag av den allmänna pensionsavgiften skall höjas till 8,19

inkomstbasbelopp. Uttaget av allmän pensionsavgift skall enligt vad som anges i

lagrådsremissen även i fortsättningen begränsas till pensionsgrundande

inkomster som högst kan uppgå till 7,5 inkomstbasbelopp. Detta innebär att

avgiftstaket uttryckt i termer av bruttoinkomst höjs från 7,5 till 8,19

inkomstbasbelopp. I lagrådsremissen föreslås vidare att avgiften till

ålderspension inom fördelningssystemet skall utgöra 16 % och inom

premiereservsystemet 2,5 %. En proposition om inkomstgrundad ålderspension är

aviserad till våren 1998.

Allmänna egenavgifter

Motioner

Johan Lönnroth m.fl. (v) begär i motion Sf263 yrkande 4 ett tillkännagivande om

att ta ut allmänna egenavgifter till sjukförsäkringen på inkomster över 7,5

basbelopp. Enligt motionärerna är systemet med allmänna egenavgifter

fördelningspolitiskt orättvist. Eftersom avgifter inte tas ut över 7,5

basbelopp samt är avdragsgilla innebär systemet en ren skattelättnad i högre

inkomstlägen jämfört med lägre inkomstlägen. Vidare anser motionärerna att

kommuner och landsting går miste om skatteintäkter.

I motion Sf265 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs i yrkande 1 beslut om uttag

av allmänna egenavgifter på inkomster över 7,5 basbelopp. I samma motion

yrkandena 2-4 begär motionärerna tillkännagivanden om att allmänna egenavgifter

som finansieringsform på sikt bör tas bort, om avgifternas felaktiga

fördelningsprofil och om minskade skatteintäkter för kommuner och landsting.

I motion Fi403 yrkande 3 av Carl Bildt m.fl. (m) begärs förslag om

ytterligare sänkning av den allmänna egenavgiften i form av

sjukförsäkringsavgift åren 1999 och 2000. Motionärerna menar att avgiften bör

sänkas med 0,95 procentenheter år 1999 och med 2 procentenheter år 2000.

Avgiften är enligt motionärerna en ren skatt utan samband med sjukförsäkringens

kostnader.

Utskottets bedömning

Utskottet vill först erinra om att åtskilliga ändringar av socialavgifterna har

skett de senaste åren. Bl.a. har vid flera tillfällen avgiftsväxlingar skett

samt en förändrad struktur på socialavgifterna införts. Vidare har som redan

nämnts riksdagen beslutat att omvandla den allmänna egenavgiften till

sjukförsäkringen till en allmän pensionsavgift. Ytterligare förändringar av

socialavgifterna kan förutses, inte minst som en följd av införandet av ett

nytt ålderspensionssystem. Därtill kommer att regeringen i proposition

1994/95:25 har uttalat att det kan finnas skäl att ytterligare överväga det

samlade uttaget av allmänna egenavgifter när resultatet av Genomförandegruppens

arbete med att reformera ålderspensionssystemet föreligger.

När det gäller kravet på uttag av allmänna egenavgifter över 7,5 basbelopp

liksom frågan om avdragsrätt för allmänna egenavgifter har utskottet i tidigare

sammanhang behandlat liknande frågor. I det av riksdagen godkända betänkandet

1996/97:SfU13 anförde utskottet bl.a. att reglernas utformning samt det

förhållandet att låginkomsttagares marginalskatt är lägre än höginkomsttagares

leder till att skattelättnaden för låginkomsttagarna är mindre än för en

höginkomsttagare med en marginalskatt på 55 %. Utskottet ansåg, oaktat dessa

ofördelaktiga effekter, att den prövning av det samlade uttaget av allmänna

egenavgifter som enligt regeringen skall ske när resultatet av

Genomförandegruppens arbete föreligger borde avvaktas. Utskottet framhöll

vidare att frågan om uttag av allmänna egenavgifter över 7,5 basbelopp var

föremål för beredning inom Regeringskansliet med anledning av Sjuk- och

arbetsskadekommitténs förslag och att resultatet av detta arbete borde

avvaktas. Med det anförda avstyrktes motioner i ämnet.

Även i utskottets yttrande 1997/98:SfU1y till finansutskottet avstyrktes

liknande motionsyrkanden. Utskottet hänvisade åter till att frågan om avgifter

på inkomster över 7,5 basbelopp var föremål för beredning inom

Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att allmän egenavgift numera uttas enbart som en allmän

pensionsavgift avsedd att finansiera pensioner. Enligt vad som anges i den ovan

nämnda lagrådsremissen avser regeringen att föreslå att den allmänna

pensionsavgiften fr.o.m. den 1 januari 1999 höjs till 8,47 % av

avgiftsunderlaget. Utskottet vidhåller att resultatet av Genomförandegruppens

arbete bör avvaktas och avstyrker motionerna Sf263 yrkande 4 och Sf265

yrkandena 1-4. Även motion Fi403 yrkande 3 avstyrks med det anförda.

Nedsättning av socialavgifter

Gällande ordning

Sedan den 1 januari 1997 gäller enligt 2 kap. 5 a § SAL att en arbetsgivare vid

beräkning av arbetsgivaravgifter varje månad får göra avdrag med 5 % av

avgiftsunderlaget, dock högst 2 500 kr. Den 1 januari 1998 höjdes det högsta

belopp med vilket avdrag får göras till 3 550 kr. Vid beräkningen av

egenavgifter får avdrag göras med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 9

000 kr per år. Om flera arbetsgivare ingår tillsammans i en koncern, skall de

anses som en arbetsgivare. Avdraget skall i sådant fall i första hand göras av

moderföretaget. Om avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget får det

utnyttjas av dotterföretagen i den ordning moderföretaget bestämmer.

Motioner

I två motioner framhålls att reglerna om nedsättning av socialavgifter har

snedvridande effekter ur konkurrenssynpunkt.

Sigrid Bolkéus m.fl. (s) begär i motion Sf222 ett tillkännagivande om

avdragsrätt på arbetsgivaravgiften inom detaljhandeln. Motionärerna påpekar att

reglerna har utformats så att varje privatägd butik ges rätt till avdrag medan

t.ex. Konsum Gävleborg med sina 41 butiker bara får ett avdrag. Denna ordning

snedvrider enligt motionärerna konkurrensen, och konsekvenserna av

avdragsrätten bör därför snarast följas upp.

I motion Sf285 av Krister Örnfjäder och Björn Ericson (s) begärs ett

tillkännagivande om socialavgifter. Enligt motionärerna kan nedsättningen av

socialavgifter få snedvridande effekter, bl.a. inom detaljhandeln, beroende på

hur verksamheten är organiserad. Konsumentkooperationen bedriver det mesta av

verksamheten i ett fåtal juridiska personer medan ICA består av ett stort antal

juridiska organisationer. Beloppsgränsen bör enligt motionärerna räknas per

fast driftsställe eller arbetsställe i stället för per arbetsgivare.

Två motioner innehåller yrkanden som tar sikte på företag med säsongsanställd

arbetskraft.

I motion Sf266 av Ingbritt Irhammar och Eskil Erlandsson (c) begärs ett

tillkännagivande om att även företag med säsongssysselsättning skall ha

möjlighet att fullt ut utnyttja den utökade nedsättningen av

arbetsgivaravgifterna som beslutades våren 1997.

I motion Sk737 yrkande 4 av Lennart Brunander (c) begärs ett tillkännagivande

om en möjlighet till årlig avstämning beträffande den särskilda nedsättningen

av arbetsgivaravgiften som beslutades våren 1997. Motionären hänvisar till

finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 och anser att regeringen i enlighet

med vad finansutskottet uttalat snarast bör presentera ett förslag om en årlig

avstämning för att ge företag med säsongssysselsättning möjlighet att fullt ut

kunna utnyttja nedsättningen.

I motion Sk326 yrkande 25 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande om en begränsad reducering av socialavgifterna. För att slippa

?läckage? till de stora företagen bör enligt motionärerna nedsättningen

begränsas till företag med högst tio anställda.

I motion N311 yrkande 4 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om att slopa arbetsgivaravgiften helt eller delvis för en

anställd. Det är enligt motionärerna ett stort steg att övergå från att vara

enmansföretagare till att driva ett företag med anställda. Frågan om att helt

eller delvis slopa arbetsgivaravgiften för denna situation bör utredas.

Utskottets bedömning

Frågan om snedvridning av konkurrensen bl.a. inom detaljhandeln uppmärksammades

i utskottets yttrande 1996/97:SfU1y till finansutskottet med anledning av

proposition 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m. Utskottet ansåg att

regeringen noga borde följa upp effekterna av de nya reglerna och, om så

erfordras för att motverka eventuella konkurrensproblem, överväga förslag till

möjliga åtgärder. Därmed avstyrktes ett motionsyrkande i ämnet. På förslag av

finansutskottet godkände riksdagen därefter regeringens förslag om nedsättning

av socialavgifter (1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53).

I samband med riksdagens behandling av proposition 1996/97:150 med förslag om

att utvidga rätten till nedsättning av socialavgifter fr.o.m. den 1 januari

1998 konstaterade finansutskottet (bet. 1996/97:FiU20) att den ifrågavarande

effekten var en direkt följd av att avdraget utformats för att ge en relativ

förbättring av de minsta företagens situation. Finansutskottet utgick från att

regeringen skulle följa vilka effekter avdraget kan få i konkurrenshänseende.

På förslag av finansutskottet godkände riksdagen propositionens förslag (rskr.

1996/97:284).

Socialförsäkringsutskottet anser att en sådan effekt av reglerna om

nedsättning av socialavgifter som angivits i motionerna inte är

tillfredsställande. För att närmare klarlägga om och på vilket sätt de aktuella

reglerna har negativa effekter från konkurrenssynpunkt finns det enligt

utskottet skäl att noga analysera och utvärdera reglerna och deras effekter

härvidlag. En sådan utvärdering kan lämpligen utföras av Riksdagens revisorer.

Utskottet avser därför att föreslå Riksdagens revisorer att inom ramen för sin

granskningsverksamhet göra en sådan utvärdering. Med det anförda får motionerna

Sf222 och Sf285 anses tillgodosedda.

När det gäller kravet på särskilda regler för företag med säsongsanställd

arbetskraft har utskottet i sitt yttrande 1996/97:SfU6y till finansutskottet

påpekat att konstruktionen med ett högsta avdrag per månad innebär att företag

med säsongsverksamhet endast kan utnyttja avdraget under den tid de har säsong,

dvs. de månader företaget betalat lön eller motsvarande. Vid frågans behandling

i finansutskottet (bet. 1996/97:FiU20) uttalade detta utskott att en sådan

ordning inte är tillfredsställande och förutsatte att regeringen skulle

överväga möjligheten att göra en årlig avstämning i efterhand.

Utskottet delar finansutskottets uppfattning i frågan och förutsätter att

regeringen, om det visar sig möjligt, lägger fram förslag med en sådan

inriktning. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf266 och Sk737

yrkande 4.

Beträffande frågan om att begränsa avdragsrätten till företag med högst tio

anställda har ett liknande yrkande behandlats i utskottets yttrande

1997/98:SfU1y till finansutskottet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet i fråga

med hänvisning till att socialavgifter av främst administrativa skäl bör vara

lika för alla arbetsgivare och att en begränsning till enbart företag av viss

storlek skulle kunna innebära en kraftig marginaleffekt för ett företag som

utökar sin arbetsstyrka. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker

motion Sk326 yrkande 25.

Vad gäller kravet om slopad arbetsgivaravgift för en anställd bör som nyss

nämnts uttag av socialavgifter i princip vara lika för alla arbetsgivare.

Vidare är det enligt utskottet angeläget att så långt möjligt upprätthålla ett

samband mellan socialavgifter och de förmåner som utges från

socialförsäkringssy-stemen, dvs. att avgifter betalas för inkomster som är

förmånsgrundande. Därtill kommer även i detta fall att en särbehandling i

avgiftshänseende av företag med endast en anställd skulle kunna innebära en

kraftig marginaleffekt för ett företag som har behov av att utöka sin

arbetsstyrka. Mot bakgrund av vad nu anförts avstyrker utskottet motion N311

yrkande 4.

Idrottsverksamhet

Gällande ordning

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall enligt 2 kap. 4 § och 3 kap. 5 § SAL

bortses bl.a. från ersättning till en och samme arbetstagare respektive från

ersättning för arbete för någon annans räkning om ersättningen under året inte

uppgått till 1 000 kr. I fråga om egenavgifter gäller dock inte detta om

ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet.

Även om ett anställningsförhållande inte föreligger skall enligt 1 kap. 2 §

andra stycket SAL den anses som arbetsgivare som utgett ersättning som bl.a.

enligt 3 kap. 2 § andra stycket eller 11 kap. 2 § andra stycket AFL är att

hänföra till inkomst av anställning.

Av 3 kap. 2 § andra stycket AFL framgår att man vid beräkning av

sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall bortse från ersättning som

idrottsutövare får från sådan ideell förening som har till huvudsakligt syfte

att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året

inte kan antas uppgå till minst ett halvt basbelopp. I 11 kap. 2 § andra

stycket AFL hänvisas i fråga om pensionsgrundande inkomst till nyss nämnda

paragraf.

Ersättning som utges till en idrottsutövare är således under nyss angivna

förutsättningar befriad från avgiftsskyldighet om ersättningen under ett år

understiger ett halvt basbelopp. I övriga fall utgör det avgiftsfria beloppet

1 000 kr för ett år.

Motionen

I flerpartimotionen Sf241 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp och kd) begärs

utredning av ideella ungdomsföreningars skyldighet att betala socialavgifter.

Motionärerna framhåller att det finns en stor grupp ungdomar som inte söker sig

till idrottsrörelsen och att det särskilt gäller flickor. Flickorna söker sig i

stället till ungdomsföreningar som erbjuder dans, musik och teater. Det borde

enligt motionärerna vara naturligt att likabehandla flickornas fritidsutövande

med pojkarnas idrottsutövande. Motionärerna anser därför att även det övriga

föreningslivet som uppfyller kravet på allmännyttig förening bör omfattas av

samma regler som idrottsföreningarna.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare haft att behandla frågor om att i avgiftssammanhang

likställa ersättning från en idrottsförening med ersättning från annan ideell

förening. I det av riksdagen godkända betänkandet 1990/91:SfU10 avstyrktes

motionsyrkanden om att ge även andra ideella föreningar än idrottsföreningar

rätt till avgiftsfrihet motsvarande ett halvt basbelopp. Utskottet anförde att

det förhållandet att förslaget om idrottsutövarnas halva basbelopp hade

godtagits inte kunde tas till intäkt för att göra ytterligare undantag. I samma

betänkande avstyrktes även yrkanden med innebörd att den avgiftsfria gränsen

för idrottsutövare skulle höjas till ett helt basbelopp. Utskottet anförde

bl.a. att redan en gräns på ett halvt basbelopp kan, om mer än en förening gett

ut ersättning, medföra en inte oväsentlig urholkning av den enskildes

pensionsskydd.

Utskottet finner främst med hänsyn till risken för urholkning av

pensionsskyddet för den enskilde inte skäl att frångå sin tidigare inställning

i fråga om avgiftsskyldigheten för andra ideella föreningar än

idrottsföreningar. Utskottet avstyrker därför motion Sf241.

Trädgårdsnäringen

Gällande ordning

Som redovisats i föregående avsnitt skall man vid bestämmande av

avgiftsunderlag bortse från ersättning till en och samme arbetstagare

respektive från ersättning för arbete för någon annans räkning om ersättningen

under året inte uppgått till 1 000 kr.

Av SAL följer att arbetsgivare har att betala avgifter på inkomster för

arbete utfört i Sverige.

Av 1 kap. 3 § AFL framgår att i princip endast personer som är bosatta i

Sverige har rätt till förmåner enligt AFL. Enligt förordning (EEG) nr 1408/71

omfattas enligt huvudprincipen den enskilde av lagstiftningen i den stat där

han eller hon förvärvsarbetar. Det innebär att för EU/EES-medborgare kan

bosättningskravet i 1 kap. 3 § AFL inte upprätthållas. Motsvarande kan gälla

även för personer som omfattas av en överenskommelse om social trygghet som

Sverige ingått med annan stat.

Motioner

Göte Jonsson m.fl. (m) begär i motion Jo228 yrkande 1 ett tillkännagivande om

den säsongsanställda arbetskraften inom trädgårdsnäringen. Motionärerna

framhåller bl.a. att odlarna tvingas betala fulla socialavgifter för utländsk

arbetskraft trots att dessa inte får tillgodogöra sig hela trygghetssystemet.

Frågan om nedsättning av sociala avgifter för säsongsanställd personal bör

enligt motionärerna utredas, liksom frågan om en höjning av den avgiftsfria

gränsen på 1 000 kr.

Lennart Brunander (c) begär i motion Sk737 yrkande 3 ett tillkännagivande om

en översyn av möjligheterna att införa särskilda undantag för erläggande av

arbetsgivaravgifter för säsongsmässig skördearbetskraft. För att likställa

svenska företag med företag inom EU bör enligt motionären arbetsgivaravgiften

för skolungdom och annan korttidsanställd säsongsarbetskraft inom

trädgårdsnäringen sättas ned kraftigt, förslagsvis genom att den avgiftsfria

gränsen för uttag av socialavgifter sätts till ett halvt basbelopp.

Utskottets bedömning

Frågan om arbetskraftskostnaderna i trädgårdsnäringen och dessas betydelse i

konkurrenshänseende har varit föremål för behandling av jordbruksutskottet. I

betänkande 1993/94:JoU22 anförde jordbruksutskottet att arbetskraftskostnaderna

- förutom kapital- och energikostnaderna - utgör de tyngsta kostnaderna i

trädgårdsföretagen. Jordbruksutskottet, som avstyrkte motions-yrkanden i ämnet,

ansåg bl.a. att det var angeläget att regeringen i det fortsatta arbetet

särskilt beaktade vad dessa kostnader innebär för de svenska

trädgårdsföretagens konkurrenskraft på en internationell marknad. Frågan var

aktuell även i jordbruksutskottets betänkande 1996/97:JoU13.

Jordbruksutskottet, som konstaterade att Sveriges EU-medlemskap i olika

avseenden hade ändrat förutsättningarna för den svenska trädgårdsnäringen,

ansåg att det fanns skäl att närmare analysera trädgårdsnäringens möjligheter

att konkurrera på likvärdiga villkor med motsvarande företag inom andra EU-

länder. Jordbruksutskottet förordade därför att motioner i frågan skulle

överlämnas till Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion för

vidare beredning. Detta blev också riksdagens beslut (rskr. 1996/97:76).

Utskottet noterar att nämnda utredning därefter i betänkandet En

livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167) har framhållit bl.a. att ett

kostnadsavlyft av en del av arbetsgivaravgiften för säsongsarbetskraft inom

trädgårdsodlingen, vid överväganden om möjliga selektiva branschåtgärder till

stöd för en enskild branschs konkurrenssituation, kan vara en sådan möjlig

åtgärd. Trädgårdsnäringens strukturella arbetskraftssituation och

konkurrenssituation är enligt utredningen så specifik att åtgärder kan

motiveras här utan att behöva skapa prejudikat för en bredare sektor av

näringslivet. Utredningen har emellertid inte lagt fram något preciserat

förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för trädgårdsnäringen. Betänkandet är för

närvarande föremål för beredning inom Regeringskansliet. Utskottet anser att

regeringens beredning av utredningens förslag bör avvaktas.

Som utskottet framhållit ovan bör man så långt möjligt upprätthålla ett

samband mellan socialavgifter och de förmåner som utges från

socialförsäkringssystemen. Det förhållandet att socialavgifter tas ut på

ersättningar som inte ger rätt förmåner är därför i princip inte

tillfredsställande. Rätten till förmåner är i huvudsak knuten till bosättning i

Sverige medan avgörande för om socialavgifter skall betalas här bl.a. är om

arbetet utförs i Sverige och huruvida arbetsgivaren är svensk eller inte. För

flertalet andra än EU/EES-medborgare som förvärvsarbetar i Sverige utan att

vara bosatta här innebär reglerna att de i princip inte är berättigade till

svenska socialförsäkringsförmåner trots att arbetsgivaren måste betala

socialavgifter.

Utskottet noterar att Utredningen om socialförsäkringens personkrets i

betänkandet En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72) har föreslagit att den

som arbetar i Sverige skall vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner, dvs.

förmåner avsedda att täcka inkomstförluster (t.ex. sjukpenning,

rehabiliteringsersättning, föräldrapenning över garantinivån och tillfällig

föräldrapenning). Betänkandet har remissbehandlats och är för närvarande

föremål för beredning inom Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av

det pågående beredningsarbetet bör avvaktas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo228 yrkande 1 och Sk737

yrkande 3.

Utskottet vill i övrigt tillägga att de särskilda reglerna om nedsättning av

socialavgifter innebär en lättnad även för företag inom trädgårdsnäringen.

Socialavgifter och hushållstjänster

Motioner

Åsa Stenberg m.fl. (s) begär i motion Sf274 ett tillkännagivande om en

regelöversyn i syfte att underlätta tjänsteproduktion i hushållssektorn inom

ramen för olika organisationsformer. För att öka utbud och efterfrågan på

privata tjänster riktade till hushållen bör enligt motionärerna frågan om

slopade arbetsgivar- och egenavgifter övervägas. Motionärerna framhåller att

eventuella regeländringar bör omfatta även kooperativ och ideella föreningar.

I motion Sf244 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) begärs

förslag om att införa avgiftsbefrielse vad gäller arbetsgivaravgift på

hushålls-tjänster och hushållsnära tjänster. Enligt motionärerna behövs en

sådan avgiftsbefrielse för att göra ?svarta? privata hushållstjänster ?vita?

I motion Sf251 av Kenth Skårvik (fp) begärs ett tillkännagivande om behovet

av att slopa arbetsgivaravgifterna för enklare hushållstjänster samt att införa

s.k. servicecheckar. Motionären, som hänvisar till ett EU-projekt i Kungälv,

anser att en sådan ordning bör kunna leda till fler ?vita jobb? i

hushållssektorn.

Utskottets bedömning

Utskottet har i sitt yttrande 1997/98:SfU1y till finansutskottet avstyrkt ett

liknande yrkande. Utskottet hänvisade då till Tjänstebeskattningsutredningens

betänkande Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) med förslag bl.a.

om att slopa arbetsgivaravgifterna för företag som arbetar med hushållsnära

tjänster såsom städning (enbart riktade till privata konsumenter),

hårklippning, bilreparationer, taxi och restaurang. Enligt utskottet borde

regeringens beredning av utredningsförslaget avvaktas. Finansutskottet delade

denna uppfattning och ansåg att motionsyrkandet inte borde föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida. Detta blev också riksdagens beslut (bet.

1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35). Utskottet vidhåller sin tidigare inställning i

frågan och avstyrker motionerna Sf274, Sf244 och Sf251.

Utskottet vill tillägga att Storstadskommittén nyligen i sitt slutbetänkande

Tre städer - en storstadspolitik för hela landet (SOU 1998:25) har föreslagit

att regeringen utifrån de förslag som bl.a. Tjänstebeskattningsutredningen har

presenterat skall utarbeta ett förslag om hur hemservicetjänster kan utvecklas.

Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Socialavgifter på arvode till god man

Gällande ordning

Enligt 1 kap. 2 § första stycket SAL skall egenavgifter betalas av den som är

försäkrad enligt AFL och har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i bl.a.

3 kap. 2 a § AFL.

I 3 kap. 2 a § tredje stycket AFL anges att som inkomst av annat

förvärvsarbete räknas ersättning för arbete under förutsättning att

ersättningen betalas ut t.ex. till mottagare som har en A-skattsedel eller som

saknar skattsedel på preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan

ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma

att understiga 10 000 kr och utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo

samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven

näringsverksamhet.

Motionen

Lilian Virgin och Britta Sundin (s) begär i motion Sf228 ett tillkännagivande

om att utreda möjligheterna till en lösning av problemet med sociala avgifter

avseende arvode till god man. Motionärerna framhåller att reglerna, som gäller

sedan den 1 april 1993, innebär att en god man, om arvodet understiger 10 000

kr, själv måste stå för de sociala avgifterna. Detta försvårar enligt

motionärerna rekryteringen av gode män. Enligt motionärerna är det

överförmyndaren som faställer arvodet till den gode mannen och avgör om det

skall betalas med den enskildes medel. Om arvodet inte skall betalas med den

enskildes eller ett dödsbos medel skall det betalas av kommunen. I sistnämnda

fall är det kommunen som erlägger socialavgifter.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att det i den ovan nämnda lagrådsremissen med förslag till

reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension föreslås att regeln för

ersättningar under 10 000 kr förs över oförändrad till det nya

ålderspensionssystemet, dvs. till en ny lag om inkomstgrundad ålderspension. Av

lagrådsremissen framgår att regeln infördes i samband med tillkomsten av

reglerna om F-skattsedel och att den tar sikte på transaktioner mellan enskilda

personer. En eventuell förändring av den skatterättsliga systematiken bör,

enligt vad som anges i lagrådsremissen, inte ske utan att konsekvenserna härav

först utretts närmare. Eftersom en sådan utredning inte i första hand bör ske

inom ramen för pensionslagstiftningen föreslås i lagrådsremissen inte någon

ändring av den ifrågavarande bestämmelsen.

Utskottet konstaterar att den av motionärerna väckta frågan har generell

räckvidd och därför inte kan begränsas enbart till frågan om socialavgifter på

arvode till gode män. Det handlar i stället om uttag av skatter och social-

avgifter på uppdragsinkomster i allmänhet när uppdragstagare och uppdragsgivare

är enskilda personer. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att en

eventuell ändring inte bör ske utan att konsekvenserna härav har utretts.

Eftersom regeringen har uppmärksammat frågan anser utskottet att motion Sf228

inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.

Vinstandelsmedel

Gällande regler

Fr.o.m. den 1 januari 1997 tas särskild löneskatt ut på bidrag som en

arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse (prop. 1996/97:21, bet.

1996/97: FiU1, rskr. 1996/97:53). I propositionen framhölls att en av

grundtankarna bakom skattereformen är att alla typer av förvärvsinkomster skall

behandlas likformigt. I de fall inkomsterna grundar rätt till

socialförsäkringsförmåner tas socialavgifter ut. Beträffande inkomster som inte

grundar rätt till sådana förmåner begränsas uttaget till den särskilda

löneskatten. Det fanns enligt propositionen stora likheter mellan överföringar

till vinstandelsstiftelser och avsättningar till pension, för vilka det tas ut

särskild löneskatt. Vidare var det svårt att veta hur mycket av utbetalda medel

från en vinstandelsstiftelse som har sin grund i den anställdes eget arbete

respektive värdestegringen på andelen. Det föreslogs därför att särskild

löneskatt skulle tas ut på bidrag som en arbetsgivare lämnat till en

vinstandelsstiftelse. Detta blev också riksdagens beslut.

Vad beträffar utbetalning från en vinstandelsstiftelse gäller sedan den 1

januari 1993 för befrielse från att betala socialavgifter (i vissa fall

särskild löneskatt) att de bidrag som arbetsgivaren lämnat skall ha varit

avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår, tillkomma en betydande del

av de anställda och lämnas till dem på likartade villkor. Om dessa villkor inte

är uppfyllda eller om ersättning lämnas till bl.a. delägare eller

företagsledare i ett fåmansbolag gäller i princip inte sådan avgiftsfrihet.

Avgifter skall dock aldrig grundas på ersättning från en stiftelse som härrör

från bidrag som arbetsgivare lämnat under åren 1988-1991.

Motionen

Per Rosengren m.fl. (v) begär i motion Sf254 yrkande 1 beslut om att lagen om

särskild löneskatt m.fl. lagar återställs till den lydelse som gällde innan

särskild löneskatt infördes på vinstandelsstiftelser. Enligt motionärerna bör

arbetsgivares avsättningar till vinstandelsstiftelser befrias från särskild

löneskatt för att stödja och ytterligare utveckla anställdas inflytande och

delaktighet i företaget.

I samma motion, yrkande 2, begärs beslut om att socialavgifter inte skall

betalas på ersättning som utbetalats av en stiftelse till en företagsledare

eller en delägare i ett fåmansföretag under förutsättning att ersättningen

understiger ett halvt basbelopp. Enligt motionärerna är detta nödvändigt för

att underlätta införandet av vinstdelningssystem i fåmansbolag.

I yrkande 3 begär motionärerna beslut om att villkoren för avgiftsfrihet vid

utbetalning från en stiftelse skall utökas med krav på att arbetsgivaren skall

verka aktivt för att styrelsen i stiftelsen består av en majoritet av ledamöter

från anställd personal. Enligt motionärerna skall det åligga arbetsgivaren att

visa att aktiva åtgärder har vidtagits för att få till stånd en styrelse med

personalmajoritet.

Utskottets bedömning

Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande 1996/97:SfU13 avstyrkt

ett yrkande om att avskaffa den extra skattebelastningen på vinstandelssystem.

Utskottet ansåg att riksdagen borde vidhålla sitt tidigare ställningstagande

att särskild löneskatt skall tas ut på arbetsgivares bidrag till

vinstandelsstiftelse. Det fanns enligt utskottet inte heller skäl att föreslå

något tillkännagivande i frågan om det avgiftsuttag som belastar utbetalning

från en stiftelse.

Finansutskottet har i betänkande 1997/98:FiU1 behandlat motionsyrkanden om

att avskaffa den särskilda löneskatten på arbetsgivares bidrag till

vinstandelsstiftelse. Inte heller finansutskottet ansåg att det fanns skäl att

ompröva denna fråga och avstyrkte ifrågavarande yrkanden. Detta blev också

riksdagens beslut (rskr. 1997/98:35).

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning i frågan om uttag av särskild

löneskatt och avstyrker motion Sf254 yrkande 1.

Avsikten med vinstandelssystem är att göra de anställda delaktiga i

företagets resultat, öka produktiviteten, sprida det individuella ägandet i

företaget och öka känslan av samhörighet med företaget. Utskottet delar

uppfattningen i motion Sf254 att det är värdefullt att anställda får ett större

engagemang och större inflytande i det företag där de är anställda. För att

kunna bedöma vinstandelsstiftelsernas betydelse för de anställdas inflytande i

företaget anser utskottet att regeringen bör låta göra en kartläggning av

förekomsten av vinstandelsstiftelser, sammansättningen av deras styrelser samt

ekonomin i vinstandelsstiftelserna. Regeringen bör därefter återkomma till

riksdagen med en redovisning av kartläggningen. Utskottet föreslår att

riksdagen med anledning av motion Sf254 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

detta till känna.

Utskottet finner inte skäl att nu föreslå någon ändring av avgiftsuttaget vid

vinstandelsstiftelsens utbetalning till fåmansföretagare. Utskottet avstyrker

därför motion Sf254 yrkande 2.

Personaloptioner

Gällande ordning

En personaloption ger innehavaren rätt att förvärva aktier i arbetsgivarbolaget

eller i annat bolag i samma företagsgrupp, t.ex. moderbolaget. Personal-

optioner utges ofta av ett utländskt moderföretag till den svenska

arbetsgivaren.

Enligt 1 kap. 2 § första stycket SAL skall egenavgifter betalas av den som är

försäkrad enligt AFL och har inkomst av annat förvärvsarbete som avses bl.a. i

3 kap. 2 a § eller 11 kap. 3 § nämnda lag.

I 3 kap. 2 a § andra stycket AFL anges att vid beräkning av

sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst av annat förvärvsarbete också

anses ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt

kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande

förelegat, utbetalats av av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk

juridisk person.

Av 11 kap. 3 § AFL framgår att med inkomst av annat förvärvsarbete avses

bl.a. ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt

kommunalskattelagen och som, utan att anställningsförhållande förelegat,

utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk person.

Vad nu sagts innebär att en person som, utan att anställningsförhållande

förelegat, erhåller en personaloption från en fysisk person bosatt utomlands

eller en utländsk juridisk person själv måste betala egenavgifter på

förmånsvärdet av optionen.

Motionen

I motion Sk323 yrkande 2 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) begärs beslut att ändra

bestämmelserna angående skyldighet att erlägga sociala avgifter i samband med

förmånsbeskattning av personaloptioner. Motionärerna anser att socialavgifter

alltid bör erläggas av arbetsgivaren, dvs. även i de fall utgivaren av

personaloptionerna är ett utländskt företag i samma koncern.

Utskottets bedömning

Frågan om ansvaret för erläggande av socialavgifter på personaloptioner

behandlas i departementspromemorian Beskattning av personaloptioner (Ds

1997:83). Däri föreslås bl.a. att ansvaret för socialavgifter som belöper på

ett förmånsvärde eller en ersättning skall åläggas arbetsgivaren om utgivaren

av förmånen/ersättningen är en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk

juridisk person som inte är arbetsgivare till den skattskyldige och

förmånen/ersättningen kan anses ha sin grund i den skattskyldiges anställning i

Sverige. Om en arbetsgivare saknas skall dock enligt förslaget den

förmånsberättigade själv betala egenavgifter på förmånsvärdet.

Promemorian är för närvarande förmål för beredning inom Regeringskansliet och

en proposition är aviserad till våren 1998.

Utskottet anser att motion Sk323 yrkande 2 får anses tillgodosedd med det

anförda och avstyrker därför motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna egenavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf263 yrkande 4, 1997/98: Sf265

yrkandena 1-4 och 1997/98:Fi403 yrkande 3,

res. 1 (m)

res. 2 (v, mp)

2. beträffande nedsättning av socialavgifter för små företag

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 25 och 1997/98:N311

yrkande 4,

res. 3 (v)

3. beträffande nedsättning av socialavgifter i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf222, 1997/98:Sf266, 1997/98:Sf285 och

1997/98:Sk737 yrkande 4,

res. 4 (c)

4. beträffande idrottsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf241,

res. 5 (m, c, fp, kd)

5. beträffande trädgårdsnäringen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo228 yrkande 1 och 1997/98:Sk737

yrkande 3,

res. 6 (m, c)

6. beträffande hushållstjänster

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf244, 1997/98:Sf251 och 1997/98:Sf274,

res. 7 (m, fp, kd)

7. beträffande arvode till god man

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf228,

8. beträffande vinstandelsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf254 yrkande 3 och med avslag på

motion 1997/98:Sf254 yrkandena 1-2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om en kartläggning av systemet med

vinstandelsstiftelser,

res. 8 (m, c, fp, kd)

res. 9 (v)

9. beträffande personaloptioner

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk323 yrkande 2.

res. 10 (m, fp)

Stockholm den 5 mars 1998

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta

Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Lennart Klockare (s),

Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann

(v), Mona Berglund Nilsson (s), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd),

Siw Wittgren-Ahl (s), Marina Pettersson (s), Åke Sundqvist (m) och Marietta de

Pourbaix-Lundin (m).

Reservationer

1. Allmänna egenavgifter (mom. 1)

Gullan Lindblad, Gustaf von Essen, Åke Sundqvist och Marietta de Pourbaix-

Lundin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna egenavgifter

börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?det anförda? bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att åtskilliga ändringar av socialavgifterna har skett

de senaste åren. Bl.a. har vid flera tillfällen avgiftsväxlingar skett och en

förändrad struktur på socialavgifterna införts. Vidare har den allmänna egen-

avgiften till sjukförsäkringen, som numera är omvandlad till en allmän

pensionsavgift, höjts kraftigt de senaste åren trots att det med hänsyn till

sjukförsäkringens kostnader saknats behov av sådana höjningar. Den dåvarande

avgiften var därför att betrakta som en ren skatt utan samband med

sjukförsäkringens kostnader. Utskottet menar att det hade funnits utrymme att

sänka avgiften med sammanlagt 2,95 procentenheter. Omvandlingen av den allmänna

egenavgiften till sjukförsäkringen till en pensionsavgift, som enligt

utskottets mening inte borde ha genomförts, innebär att en reglering av det

tidigare för höga avgiftsuttaget därmed får ske på annat sätt inom

socialavgiftssystemet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna egenavgifter

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi403 yrkande 3 och med avslag

på motionerna 1997/98:Sf263 yrkande 4 och 1997/98:Sf265 yrkandena 1-4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Allmänna egenavgifter (mom. 1)

Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna egenavgifter

börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?det anförda? bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening är systemet med allmänna egenavgifter

fördelningspolitiskt orättvist. Eftersom avgifter inte tas ut över 7,5

basbelopp samtidigt som de är avdragsgilla innebär systemet en ren

skattelättnad i högre inkomstlägen jämfört med lägre inkomstlägen. Vidare leder

systemet till att kommuner och landsting går miste om viktiga och nödvändiga

skatteintäkter.

Vad gäller den inom ramen för det reformerade ålderspensionssystemet

planerade växlingen från arbetsgivaravgifter till allmänna egenavgifter noterar

utskottet att en av regeringen i proposition 1994/95:25 utlovad översyn av

systemet med allmänna egenavgifter ännu inte kommit till stånd. Utskottet anser

att den nämnda växlingen inte bör genomföras.

Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att allmänna egenavgifter som

finansieringsform på sikt bör tas bort. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmänna egenavgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf263 yrkande 4 och

1997/98:Sf265 yrkandena 1-4 samt med avslag på motion 1997/98:Fi403

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Nedsättning av socialavgifter för små företag (mom. 2)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Nedsättning av

socialavgifter börjar med ?Beträffande frågan? och slutar med ?yrkande 25? bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att möjligheten till nedsättning av socialavgifter är en

viktig stimulans till de mindre företagen. Genom reglernas utformning kommer

dock en del av stödet även de stora och starka företagen till del. För att

slippa ?läckage? till de stora företagen och samtidigt ge stödet en tydligare

inriktning mot de mindre företagen anser utskottet att nedsättningen bör

begränsas till företag med högst tio anställda. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande nedsättning av socialavgifter för små företag

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk326 yrkande 25 och med avslag på

motion 1997/98:N311 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)

Ingrid Skeppstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Nedsättning av

socialavgifter börjar med ?När det? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande

lydelse:

Den nedsättning av socialavgifter som införts för att stimulera

nyanställningar med inriktning på små och medelstora företag kan inte fullt ut

utnyttjas av företag med säsongssysselsättning, t.ex. trädgårdsföretag och

lantbruk. Utskottet anser att detta är otillfredsställande och att reglerna

härvidlag bör ändras. Med hänvisning till vad finansutskottet i betänkande

1996/97:FiU20 har uttalat i denna fråga anser utskottet att regeringen snarast

bör presentera ett förslag om en årlig avstämning i efterhand så att även

säsongsföretag får möjlighet att fullt ut utnyttja nedsättningen av

socialavgifter. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande nedsättning av socialavgifter i övrigt

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf266 och 1997/98:Sk737

yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf222 och 1997/98:Sf285

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Idrottsverksamhet (mom. 4)

Gullan Lindblad (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin

(fp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Marietta de Pourbaix-

Lundin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Idrottsverksamhet

börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?motion Sf241? bort ha följande

lydelse:

Ersättning som utges till en idrottsutövare är under vissa förutsättningar

befriad från avgiftsskyldighet om ersättningen under ett år understiger ett

halvt basbelopp. Utskottet konstaterar att det finns en stor grupp ungdomar som

inte söker sig till idrottsrörelsen och att det särskilt gäller flickor.

Flickorna söker sig i stället till ungdomsverksamhet som erbjuder dans, musik

och teater. Det borde enligt utskottet vara naturligt att likabehandla

flickornas fritidsutövande med pojkarnas idrottsutövande. Utskottet anser

därför att även det övriga föreningslivet som uppfyller kravet på allmännyttig

förening bör omfattas av samma regler som idrottsföreningarna. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande idrottsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf241 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Trädgårdsnäringen (mom. 5)

Gullan Lindblad (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Åke Sundqvist

(m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Trädgårdsnäringen

börjar med ?Frågan om? och slutar med ?inom trädgårdsnäringen? bort ha följande

lydelse:

Inom den yrkesmässigt bedrivna trädgårdsodlingen sysselsätts årligen ett

stort antal personer under skördearbetet. Under en begränsad tid skall stora

volymer av t.ex. jordgubbar och äpplen skördas. Det är i regel svårt och i

vissa fall helt omöjligt att klara detta arbete med svensk arbetskraft, varför

odlarna i stor utsträckning måste lita till arbetskraft från andra länder men

även till skolungdomar. Trots att dessa inte kan tillgodogöra sig hela

trygghetssystemet måste odlarna betala fulla socialavgifter för denna

arbetskraft. När man jämför arbetskraftskostnaderna för skördearbetskraft i

Sverige med kostnaderna i EU-länderna kan man konstatera att

arbetsgivaravgifterna för säsongsanställd personal i det flesta EU-länderna är

kraftigt reducerad. Eftersom detta innebär en betydande konkurrensfaktor bör

enligt utskottets mening en översyn göras av möjligheterna till nedsättning av

arbetsgivaravgifterna eller till särskilda undantag för erläggande av sådana

avgifter för säsongsmässig skördearbetskraft. I vart fall bör frågan om en

höjning av den avgiftsfria gränsen på 1 000 kr utredas. Vad utskottet anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande trädgårdsnäringen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Jo228 yrkande 1 och

1997/98:Sk737 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Hushållstjänster (mom. 6)

Gullan Lindblad (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Rose-Marie Frebran

(kd), Åke Sundqvist (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Socialavgifter och

hushållstjänster börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?och Sf251? bort ha

följande lydelse:

Den omfattande arbetslösheten påverkar statsbudgeten både i form av kostnader

för arbetslösheten och i form av minskade skatteintäkter. Arbetslösheten

innebär dessutom stora påfrestningar för de drabbade personerna. Undersökningar

har visat att efterfrågan på hushållstjänster är mycket stor men att även

priskänsligheten vad gäller sådana tjänster är stor. Är det ?vita? priset för

högt köps tjänsterna på den ?svarta? marknaden eller utförs av individen själv.

För att reducera den s.k. dubbla skattekilen, när höga skatter skall betalas

med redan skattade pengar, och därmed skapa förutsättningar för en expansion

inom den privata tjänstesektorn bör enligt utskottet arbetsgivaravgifter inte

tas ut på sedvanliga hushållstjänster såsom städning, trädgårdsarbete och icke-

subventionerad barn- och äldreomsorg. Dessutom bör en skattereduktion införas

för den som köper tjänsten. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande hushållstjänster

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf244, 1997/98:Sf251 och

1997/98:Sf274 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

8. Vinstandelsmedel (mom. 8)

Gullan Lindblad (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin

(fp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Marietta de Pourbaix-

Lundin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Vinstandelsmedel börjar

med ?Utskottet har? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär möjligheten att göra avsättningar till vin-

standelsstiftelser att såväl de anställdas arbetsglädje och motivation som

förståelsen för näringslivets villkor ökar. Utskottet anser att det

förhållandet att särskild löneskatt generellt tas ut på en arbetsgivares bidrag

till en vinst-andelsstiftelse minskar förekomsten av vinstandelssystem. Av

detta skäl bör enligt utskottet särskild löneskatt slopas på arbetsgivares

avsättningar till vinstandelsstiftelser. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande vinstandelsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf254 yrkande 1 och med avslag på

motion 1997/98:Sf254 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

9. Vinstandelsmedel (mom. 8)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Vinstandelsmedel börjar

med ?Utskottet har? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Avsikten med vinstandelssystem är att göra de anställda delaktiga i

företagets resultat, öka produktiviteten, sprida det individuella ägandet i

företaget och öka känslan av samhörighet med företaget. Utskottet delar

uppfattningen i motion Sf254 att det är värdefullt att anställda får ett större

engagemang och större inflytande i det företag där de är anställda.

Enligt utskottets mening innebär det förhållandet att särskild löneskatt tas

ut på arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftelser att intresset för

avsättningar till stiftelserna minskar. Detta verkar i sin tur hämmande på de

anställdas inflytande i företaget. Utskottet anser därför att riksdagen bör

överväga att slopa den särskilda löneskatten på arbetsgivares bidrag till

vinstandelsstiftelser. Vid införandet av särskild löneskatt på sådana bidrag

beräknades åtgärden ge ökade skatteintäkter på ca 100 miljoner kronor. Frågan

om hur ett slopande av den särskilda löneskatten på arbetsgivares bidrag skall

finansieras bör därför utredas. Utskottet anser att regeringen bör återkomma

till riksdagen med ett samlat förslag i frågan.

Eftersom vinstandelsstiftelsernas betydelse för de anställdas inflytande i

företaget även kan bero bl.a. på styrelsernas sammansättning finns det enligt

utskottet skäl att närmare utreda i vad mån och i så fall på vilket sätt en

förändring härvidlag är befogad för att ytterligare utveckla de anställdas

möjligheter till inflytande. Utskottet anser att nämnda utredning bör omfatta

också denna fråga.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande vinstandelsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf254 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om ett finansierat förslag att

slopa den särskilda löneskatten på arbetsgivares bidrag till

vinstandelsstiftelser,

10. Personaloptioner (mom. 9)

Gullan Lindblad (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Åke Sundqvist (m)

och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Personaloptioner börjar

med ?Frågan om? och slutar med ?därför motionsyrkandet? bort ha följande

lydelse:

En person som erhåller en personaloption från ett moderbolag i utlandet måste

själv betala egenavgifter på förmånsvärdet av optionen. Den svenske

arbetsgivaren har ingen rapporteringsskyldighet eftersom det är en annan

juridisk person (moderbolaget) som utgivit personaloptionen samt något

anställningsförhållande mellan moderbolaget och den i Sverige skattskyldige

inte föreligger. Den nuvarande ordningen är både administrativt tungrodd och

innebär betydande kontrollsvårigheter. Utskottet anser att det ur såväl den

enskildes som skattemyndighetens synpunkt är mest praktiskt om de sociala

avgifterna alltid betalas av arbetsgivaren, dvs. även i de fall utgivaren av

personaloptionerna är ett utländskt företag i samma koncern. Vad utskottet

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande personaloptioner

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk323 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Allmänna egenavgifter (mom. 1)

Rose-Marie Frebran (kd) anför:

För budgetåret 1998 har Kristdemokraterna motsatt sig riksdagens beslut att

omvandla den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift till en

allmän pensionsavgift. Riksdagens beslut var olyckligt, eftersom de fem

partierna bakom pensionsuppgörelsen genom Genomförandegruppen arbetade vidare

med frågan om finansieringen av det reformerade pensionssystemet.

Kristdemokraterna anser att det har funnits utrymme att under år 1998 sänka

den allmänna egenavgiften med två procentenheter. Det skulle dels ha gett

löntagare i vanliga inkomstlägen en viktig ökning av konsumtionsutrymme, dels

ha inneburit behövliga tillskott i form av skatteintäkter i kommuner och

landsting.

2. Nedsättning av socialavgifter för små företag (mom. 2)

Ragnhild Pohanka (mp) anför:

Det är enligt Miljöpartiets uppfattning ett stort steg - både ekonomiskt och

psykologiskt - att övergå från att vara enmansföretagare till att driva ett

företag med anställda. Ett sätt att underlätta för en enmansföretagare att våga

anställa är att helt eller delvis slopa arbetsgivaravgiften för en anställd. Vi

anser att för- och nackdelar med en sådan reform bör utredas.

3. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)

Gullan Lindblad, Gustaf von Essen, Åke Sundqvist och Marietta de Pourbaix-

Lundin (alla m) anför:

Moderaterna motsatte sig redan från början den alltför begränsade nedsättningen

av socialavgifterna eftersom en nedsättning med 5 % av en mycket liten del av

avgiftsunderlaget inte får någon egentlig effekt. Reglerna är dessutom

olyckligt utformade då de kan leda till en snedvridning av konkurrensen. En

sådan snedvridning kan uppstå genom att man strävar efter en uppdelning av

existerande verksamhet på flera företag. Enligt vår mening bör reglerna

antingen slopas eller omarbetas i grunden. Eftersom utskottsmajoriteten avser

att låta Riksdagens revisorer göra en utvärdering av reglerna avstår vi för

närvarande från att reservera oss.

4. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)

Sigge Godin (fp) anför:

Folkpartiet, som gärna ser att socialavgifterna sänks, anser att en nedsättning

med 5 % av en mindre del av avgiftsunderlaget är alltför begränsad och i

grunden felaktigt utformad. Motivet bakom de sänkta socialavgifterna kan inte

ifrågasättas eftersom avsikten varit att stimulera nyanställningar. För att en

åtgärd av detta slag skall få den eftersträvade effekten måste emellertid

avgifterna sänkas med sex procentenheter och samtidigt riktas mot den privata

tjänstesektorn, dvs. den sektor av ekonomin där de s.k. skattekilarna på arbete

är särskilt hämmande. Dessutom är det enligt vår uppfattning nödvändigt att

helt slopa arbetsgivaravgifterna på enklare hushållstjänster. Eftersom frågan

har avgörande betydelse för bekämpningen av den alltför stora arbetslösheten

avser vi att återkomma vid lämpligt tillfälle.

5. Hushållstjänster (mom. 6)

Ingrid Skeppstedt (c) anför:

Arbetslösheten är ett stort och allvarligt problem som måste bekämpas med alla

medel. Att befria privata hushållstjänster från skatt har länge ansetts vara

ett sätt att återskapa ?pigjobb?. Enligt Centerpartiets uppfattning är det i

stället en väg att erkänna att det arbete som kvinnor utfört utan betalning i

alla tider också går att värdera på en marknad. Hushållstjänsterna utförs i dag

av den enskilde själv, som ?svart jobb? eller inte alls. Genom att slopa

arbetsgivaravgifterna på privata hushållstjänster är det enligt vår mening

möjligt både att skapa nya arbetstillfällen och att omvandla ?svarta jobb? till

?vita?. En sådan ordning leder dessutom till förbättrad ekonomi för kommunerna

eftersom ?vita jobb? genererar skatteintäkter. Vi anser vidare att övriga

hushållsnära tjänster som t.ex. trädgårdsarbete bör få slopade

arbetsgivaravgifter upp till en viss lönesumma, förslagsvis 300 000 kr.

Eftersom frågan om slopade arbetsgivaravgifter på hushållstjänster har

uppmärksammats i olika utredningsförslag förutsätter vi att den kommer att

aktualiseras inom en relativt snar framtid.

6. Hushållstjänster (mom. 6)

Ulla Hoffmann (v) anför:

Vänsterpartiet står bakom utskottsmajoritetens beslut att avstyrka

motionsyrkanden om slopade arbetsgivaravgifter på hushållstjänster.

Vi ställer oss dock inte avvisande till sänkta arbetsgivaravgifter i sig. Vi

har bl.a. föreslagit att delar av den privata personalintensiva tjänstesektorn

ges sänkta arbetsgivaravgifter för att förhindra uppsägningar och stimulera

till nyanställningar i sektorer som inte fullt ut har lönebärkraft. Det handlar

då om etablerade branscher som arbetar mot en bred marknad, där de anställda

erbjuds avtalsenliga löner och utvecklingsmöjligheter i arbetet. Att

subventionera hushållstjänster leder till att man skapar en ?sekundär?

arbetsmarknad med starka inlåsningseffekter för den enskilde arbetstagaren i

stället för att rikta resurser till och erbjuda arbete i offentlig sektor.

Vi är inte heller motståndare till att människor efterfrågar och köper

hushållstjänster. I dag kan vem som helst köpa städning av etablerade städbolag

likaväl som man kan köpa service av bilen. Vi anser dock att samhället inte

skall använda skattemedel till att subventionera hushållstjänster till friska

så länge behoven av mer pengar till vård av gamla, sjuka eller fattiga är

oändliga.

Utvärderingen av det s.k. Humlan-projektet i Kungälv, som bedrivits inom

ramen för ett EU-projekt, visar att det finns en marknad för hushållstjänster

om kostnaden härför begränsas till ca 62 kr per timme. Intresset för tjänsterna

avtar eller upphör helt om priset höjs till 100 kr per timme. Enligt

utvärderingen är den verkliga timkostnaden 180-200 kr i timmen. För att det

skall finnas en marknad för hushållstjänster måste staten således lämna en

subvention med 120-140 kr i timmen.

Redan i dag är kvinnors arbete undervärderat; det märks inte minst på de låga

lönerna inom vård och omsorg. Om privata hushållstjänster befrias från skatt

och socialavgifter leder detta till att en sektor där kvinnor dominerar

arbetsmarknaden ytterligare värderas ned. Det räcker med andra ord inte med

låga löner utan arbetet skall dessutom subventioneras. Om man kan betala flera

hundra kronor för att serva bilen borde man kunna betala vad det kostar för att

få hemmet städat.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Motionerna..........................................1

Utskottet...........................................3

Allmänt om socialavgifter m.m.....................3

Det reformerade ålderspensionssystemet............4

Allmänna egenavgifter.............................5

Motioner........................................5

Utskottets bedömning............................5

Nedsättning av socialavgifter.....................6

Gällande ordning................................6

Motioner........................................6

Utskottets bedömning............................7

Idrottsverksamhet.................................9

Gällande ordning................................9

Motionen........................................9

Utskottets bedömning............................9

Trädgårdsnäringen................................10

Gällande ordning...............................10

Motioner.......................................10

Utskottets bedömning...........................10

Socialavgifter och hushållstjänster..............12

Motioner.......................................12

Utskottets bedömning...........................12

Socialavgifter på arvode till god man............12

Gällande ordning...............................12

Motionen.......................................13

Utskottets bedömning...........................13

Vinstandelsmedel.................................13

Gällande regler................................13

Motionen.......................................14

Utskottets bedömning...........................14

Personaloptioner.................................15

Gällande ordning...............................15

Motionen.......................................16

Utskottets bedömning...........................16

Hemställan.......................................16

Reservationer......................................17

1. Allmänna egenavgifter (mom. 1)................17

2. Allmänna egenavgifter (mom. 1)................18

3. Nedsättning av socialavgifter för små företag (mom. 2)19

4. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)19

5. Idrottsverksamhet (mom. 4)....................19

6. Trädgårdsnäringen (mom. 5)....................20

7. Hushållstjänster (mom. 6).....................21

8. Vinstandelsmedel (mom. 8).....................21

9. Vinstandelsmedel (mom. 8).....................22

10. Personaloptioner (mom. 9)....................22

Särskilda yttranden..............................23

1. Allmänna egenavgifter (mom. 1)................23

2. Nedsättning av socialavgifter för små företag (mom. 2)23

3. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)23

4. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)24

5. Hushållstjänster (mom. 6).....................24

6. Hushållstjänster (mom. 6).....................24