Bet. 1997/98:SfU11

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1997/98:SFU11

Reformerad förtidspension, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SfU11

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande dels proposition 1997/98:111 Reformerad

förtidspension, m.m., dels proposition 1996/97:63 såvitt avser förslag till lag

om ändring i lagen om arbetslöshetsersättning. Dessutom behandlas motioner i

dessa frågor.

Utskottet behandlar vidare motioner från allmän motionstid som rör

sjukpenningregler för företagare och social trygghet för biståndsarbetare

respektive studerande.

I proposition 1997/98:111 föreslår regeringen en ändring i lagen om allmän

försäkring (AFL) som rör kriterier för rätt till hel förtidspension. I övrigt

föreslås i propositionen riktlinjer för en reformering av reglerna om

ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga.

Enligt dessa riktlinjer skall det även i det nya systemet finnas en särskild

form av ersättning för dem som drabbats av en medicinskt orsakad varaktig

nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Ersättning skall kunna

utges som en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel förmån till dess den

försäkrade fyller 65 år. En sådan inkomstrelaterad ersättning skall enligt

förslaget baseras på en uppskattning av den inkomst som den försäkrade skulle

ha haft om inte nedsättningen av arbetsförmågan inträffat. Till grund för denna

uppskattning skall användas inkomsterna åren närmast före pensionsfallet. Den

inkomstrelaterade ersättningen skall kompletteras med ett garantibelopp. För

dem som har inkomstrelaterad ersättning som är lägre än en garantinivå skall

garantibeloppet utges som utfyllnad upp till denna garanterade nivå. Om den

försäkrade saknar inkomstrelaterad ersättning skall ersättning utges med ett

belopp som motsvarar garantinivån. Det skall vidare finnas ett bostadsstöd som

komplement till förtidspension. Ersättningen skall i sin helhet vara

skattepliktig och förutsätter aktuell bosättning i Sverige. Vidare skall

garantibeloppet reduceras av utländsk pension.

Enligt riktlinjerna skall reglerna om förtidspension utformas så att de

stimulerar till återgång till arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv. Rätten

till fortsatt förtidspension skall prövas då den försäkrade regelbundet och

under en längre tid uppvisat arbetsförmåga. Förtidspension skall vidare

påverkas av eventuella arbetsinkomster vid sidan av pensionen. I fråga om

ålderspensionsrätt vid förtidspension föreslås att den förtidspension som

täcker inkomstbortfallet vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av

medicinska orsaker skall grunda rätt till ålderspension.

Enligt regeringen är det i princip nödvändigt att det reformerade systemet

för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan börja tillämpas senast

i samband med införandet av det nya ålderspensionssystemet. Med hänsyn härtill

föreslås att det nya systemet skall träda i kraft den 1 januari 2001.

Utskottet tillstyrker, med ett klargörande av hur förslaget till riktlinjer

för ålderspensionsrätt för förtidspension bör tolkas, regeringens förslag till

riktlinjer.

När det gäller kriterier för rätt till hel förtidspension föreslås i

proposition 1997/98:111 att det formella kravet i 7 kap. 2 § AFL på

arbetsförmågans nedsättning för rätt till hel förtidspension ändras från ?helt

nedsatt? till ?helt eller i det närmaste helt nedsatt?. Därmed avses att

arbetsförmågan är nedsatt med minst sju åttondelar. Ändringen föreslås träda i

kraft den 1 januari 1999. Utskottet tillstyrker förslaget.

Samtliga motioner med anledning av proposition 1997/98:111 avstyrks.

Såvitt gäller förslaget i proposition 1996/97:63 att en försäkrad som uppbär

tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag vid arbetslöshet skall vara

berättigad till arbetslöshetsersättning föreslår utskottet att det avslås.

Utskottet hänvisar till att regeringen i 1998 års ekonomiska vårproposition

aviserat sin avsikt att i budgetpropositionen för år 1999 återkomma med förslag

som syftar till att hjälpa personer med tre fjärdedels förtidspension till en

varaktig sysselsättningslösning och som kan träda i kraft den 1 januari 1999.

Två motionsyrkanden avstyrks i anledning härav.

Övriga motioner avstyrks främst med hänvisning till pågående

beredningsarbete.

Till betänkandet har fogats 24 reservationer och två särskilda yttranden.

Propositionerna

Proposition 1997/98:111

I proposition 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m. har regeringen

(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dels godkänner de riktlinjer som regeringen föreslår för en reformering av

reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga (avsnitt

5, 6 och 9).

Proposition 1996/97:63

I proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och

administration, m.m. har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen

att anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen

(1997:000) om arbetslöshetsförsäkring.

Propositionen har i övrigt behandlats i betänkande 1996/97:SfU12, rskr.

1996/97:273.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:111

1997/98:Sf29 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förslag på en reformerad förtidspension,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och

sjukvården, kommunerna och arbetsförmedlingen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om företagshälsovårdens roll i den finansiella samordningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av de förändrade reglerna för rätt till hel

förtidspension.

1997/98:Sf30 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mer flexibla nivåer för förtidspension och sjukpenning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräkningsgrunden för inkomstrelaterad ersättning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering inom ett fonderat system.

1997/98:Sf31 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till inriktning av reformeringen

av reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga enligt

vad i motionen anförts om att avvakta regeringens mer konkreta förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om redovisning av konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särregeln för hushållsarbete,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjlighet för låginkomsttagare att beviljas förtidspension efter 61

års ålder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den inkomstrelaterade ersättningsnivån,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barnår som del i pensionsunderlaget,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en åldersberoende garantinivå för yngre som förtidspensioneras,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten att delta i ideell verksamhet och studier,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsskadeförsäkringen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om restarbetsförmågan.

1997/98:Sf32 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en helhetssyn i socialförsäkringarna (avsnitt 2),

2. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag i tillämplig del, som sin

mening ger regeringen till känna att reformeringen av förtidspensionssy-stemet

bör syfta till att skapa en sammanslagen arbetslivsförsäkring i enlighet med

vad som föreslås i motionen (avsnitt 2.1),

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad organisation av

social- och arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå i enlighet med vad som

anförts i motionen (avsnitt 3),

4. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag i tillämplig del, som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett enhetligt

grundskydd, i princip lika för alla, som grund för beräkning av

ersättningsnivån (avsnitt 4),

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av grundskyddet

enligt de riktlinjer som anförts i motionen (avsnitt 4.1),

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en tillåten arvodesgräns för politiska uppdrag utan att pensionen

påverkas (avsnitt 5).

1997/98:Sf33 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inordna förtidspensionssystemet i en samordnad

trygghetsförsäkring som är arbetslivs- och ohälsorelaterad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om principerna för ett nytt förtidspensionssystem, baserat på

grundtrygghet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte ompröva beviljad förtidspension efter 61 års ålder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om företagare med restarbetsförmåga.

1997/98:Sf34 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en samlad ohälsoförsäkring,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en autonom ohälsoförsäkring,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering av ohälsoförsäkringen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Finansinspektionens kontrollerande funktion av en autonom

ohälsoförsäkring,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fondering av kapital för att klara svängningar i sjukskrivningen.

Motion väckt med anledning av proposition 1996/97:63

1996/97:Sf40 av Ragnhild Pohanka och Thomas Julin (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en person med restarbetsförmåga som frivilligt lämnar sin

anställning skall anses stå till arbetsmarknadens förfogande i enlighet med de

regler som gäller för övriga a-kasseförsäkrade.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1996

1996/97:Sf617 av Christer Erlandsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att behålla barnbidrag och andra sociala förmåner i fyra år i

stället för i tre år.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997

1997/98:Sf211 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa

sjukförsäkringssystemet så att nyföretagande i aktiebolagsform inte

otillbörligt missgynnas.

1997/98:Sf215 av Elizabeth Nyström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av regler för sjukpenning för

företagare i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sf216 av Elver Jonsson och Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att den snabbt ser över villkoren för

småföretagares villkor vid sjukersättning i avsikt att åstadkomma ett

regelsystem som ger trygghet vid sjukdom och undviker hindrande moment för

småföretagens investeringar och nyanställningar.

1997/98:Sf268 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inkomsten skall

beräknas på samma sätt för den som har enskild firma i lagen (1962:381) om

allmän försäkring och i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.

1997/98:Sf287 av Kristina Nordström och Hans Hoff (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

samordning av reglerna i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna.

1997/98:A272 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om trygghet för företagare.

1997/98:N306 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rättvisare regler i trygghetssystemen för egenföretagare.

1997/98:Ub710 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om social trygghet för studerande.

Utskottet

Gällande regler för rätt till förtidspension

Förtidspension utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) till

försäkrad, som fyllt 16 år, för tid före den månad, då han fyller 65 år, om

hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska

eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel och

nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte

anses varaktig men kan den antas bli bestående för avsevärd tid, har den

försäkrade rätt till ett tidsbegränsat sjukbidrag.

Förtidspension/sjukbidrag utges som hel, tre fjärdedels, halv eller en

fjärdedels förmån, allt efter graden av nedsättningen av arbetsförmågan. För

rätt till hel förmån krävs att arbetsförmågan är helt nedsatt.

Sedan den 1 januari 1997 gäller i fråga om rätt till förtidspension, liksom

för sjukbidrag, att vid bedömning av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall

beaktas den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom sådant

förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller genom

annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Bedömningen skall

göras efter samma grunder, oavsett arten av den föreliggande nedsättningen av

prestationsförmågan. Med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning värdet

av hushållsarbete i hemmet.

Om det finns särskilda skäl för det får vid bedömningen av arbetsförmågans

nedsättning beaktas den försäkrades ålder samt den försäkrades

bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande

omständigheter. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning skall vidare göras i

förhållande till ett heltidsarbete (prop. 1996/97:28, bet. 1996/97:SfU6, rskr.

1996/97:125).

Från och med den 1 januari 1997 har vidare de särskilda regler om

förtidspension som gällde för försäkrade som är 60 år eller äldre avskaffats

(prop. 1994/95:147, bet. 1994/95:SfU10, rskr. 1994/95:343).

Förtidspension enligt AFL kan utges från folkpensioneringen och försäkringen

för tilläggspension (ATP). Till förtidspension kan också utges särskilda

pensionsförmåner såsom bostadstillägg och pensionstillskott.

Hel förtidspension i form av folkpension utgör 90 % av basbeloppet för ogift

pensionär och 72,5 % av basbeloppet för en gift pensionär. Den som har låg

eller ingen ATP har rätt till pensionstillskott med sådant belopp att det

tillsammans med eventuell ATP uppgår till 111,5 % av basbeloppet. Basbeloppet

minskas i dessa fall med 2 %. Som nämns i det följande krävs för rätt till hel

folkpension antingen 30 år med ATP-poäng eller 40 bosättningsår. Även s.k.

framtida bosättningstid räknas därvid.

ATP utgör 60 % av basbeloppet minskat med 2 % multiplicerat med medeltalet av

pensionspoängen för de 15 bästa inkomståren.

Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med det vid årets

ingång gällande förhöjda basbeloppet. Såväl inkomst av anställning som inkomst

av annat förvärvsarbete är pensionsgrundande till den del inkomsten överstiger

det vid årets ingång gällande basbeloppet. Vid beräkningen bortses från

inkomster som överstiger 7,5 basbelopp. Som inkomst anses även sjukpenning,

föräldrapenning m.m. För full ATP erfordras att pensionsgrundande inkomst

tillgodoräknats för minst 30 år. Som år för vilket pensionspoäng

tillgodoräknats likställs s.k. vårdår. Vårdår kan tillgodoräknas förälder som

under större delen av året vårdat barn som inte har fyllt tre år.

En förtidspension beräknas i vissa fall även på s.k. antagandepoäng, för

tiden från pensionsfallet fram till 65-årsåret. Antagandepoängen beräknas

antingen på den genomsnittliga pensionspoängen för samliga år fr.o.m. 16 år

fram till pensionstillfället, varvid man bortser från hälften av dessa år,

eller på genomsnittet av de två högsta pensionspoängen under de fyra åren

närmast före det år då pensionsfallet inträffade. Det för den försäkrade

fördelaktigaste alternativet används.

Förtidspension i form av folkpension och pensionstillskott finansieras sedan

den 1 januari 1998 med sjukförsäkringsavgiften (prop. 1997/98:1, bet.

1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35) och ATP-delen med tilläggspensionsavgiften.

Båda dessa avgifter betalas i form av arbetsgivar- och egenavgifter. ATP

finansieras dessutom med den allmänna pensionsavgiften.

Den som under ett beskattningsår har uppburit folkpension med minst 6 000 kr

kan vid taxeringen ha rätt till särskilt grundavdrag för folkpensionärer (SGA).

SGA utgör för gift skattskyldig 134 % och för övriga 151,5 % av basbeloppet

minskat med 2 %. SGA reduceras med 65 % av den del av pensionen som överstiger

avdragsbeloppet. Arbetsinkomster och privata pensionsförsäkringar m.m.

reducerar inte SGA. Sedan den 1 januari 1998 (taxeringsår 1999) gäller att SGA

reduceras även av arbetsskadelivränta som är samordnad med förtidspension

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35). Reglerna om SGA avses

slopas i samband med införandet av det nya ålderspensionssystemet.

Gällande regler vid flyttning till eller från Sverige

En försäkrad som är bosatt i Sverige har enligt 5 kap. 1 och 3 §§ AFL rätt till

förtidspension i form av folkpension om han eller hon tillgodoräknats ATP-poäng

för minst tre år, s.k. ATP-baserad folkpension. För rätt till hel förmån krävs

30 år med ATP-poäng. En försäkrad som är bosatt i Sverige kan enligt 5 kap. 1

och 5 §§ AFL få förtidspension i form av folkpension om han eller hon

tillgodoräknats bosättningstid i Sverige för minst tre år, s.k.

bosättningsbaserad folkpension. För rätt till hel förmån krävs i detta fall 40

år. Är tiden kortare än 30 respektive 40 år reduceras pensionen med 1/40

respektive 1/30 för varje år som fattas.

Såväl vad gäller den ATP-baserade folkpensionen som den bosättningsbaserade

kan för den som omfattas av förordning (EEG) 1408/71 kravet på minsta

försäkringstid uppfyllas genom sammanläggning med försäkringstid i annat

EU/EES-land. Dock måste ett år avse Sverige, dvs. minst ett år med ATP-poäng

respektive ett bosättningsår i Sverige krävs. Motsvarande kan gälla även för

personer som omfattas av en överenskommelse om social trygghet som Sverige

ingått med annan stat.

För andra än EU/EES-medborgare, vilka inte heller omfattas av en

överenskommelse som nyss nämnts, gäller krav dels på bosättning i Sverige, dels

på att vederbörande tillgodoräknats tre bosättningsår eller tre år med ATP-

poäng.

En svensk medborgare som är bosatt utomlands har enligt 5 kap. 1 § AFL rätt

till förtidspension från folkpensioneringen i förhållande till det antal år för

vilka han eller hon tillgodoräknats ATP-poäng. Det krävs därvid minst tre år

med ATP-poäng.

En EU/EES-medborgare, som tillgodoräknats tre år med ATP-poäng i Sverige, har

rätt att få svensk folkpension vid bosättning i annat EU/EES-land. Även här

gäller att sammanläggning av försäkringstider kan ske. Dock måste ett av åren

med ATP-poäng avse Sverige.

Av 5 kap. 9-10 §§ AFL framgår att folkpension i form av förtidspension utges

på grundval av den bosättningstid som kan tillgodoräknas den

pensionsberättigade t.o.m. året före pensionsfallet. Som bosättningstid

tillgodoräknas även tiden därefter t.o.m. det år då han eller hon uppnår 64 år

(framtida bosättningstid). Undantag från regeln att pensionsfallet måste ha

inträffat efter bosättningen i Sverige gäller om pensionsfallet inträffat före

18 års ålder. För en pensionsberättigad som är utländsk medborgare gäller detta

under förutsättning att han eller hon är bosatt i Sverige sedan minst fem år.

Enligt 5 kap. 16 § AFL får den som börjat uppbära folkpension men vars rätt

upphört till följd av bosättning utomlands även i fortsättningen uppbära

folkpension om regeringen för vissa fall så förordnar eller det med hänsyn till

omständigheterna skulle framstå som oskäligt att dra in pensionen.

Såvitt gäller rätt till ATP gäller enligt 1 kap. 3 § AFL att den som enligt

11 kap. 6 § tillgodoräknats pensionspoäng är försäkrad även om han inte längre

uppfyller förutsättningarna för att vara försäkrad enligt AFL. Alla personer,

oberoende av nationalitet, som fått pensionspoäng är således försäkrade för

ATP.

Det reformerade ålderspensionssystemet

Riksdagen beslutade under våren 1994 om riktlinjer för en genomgripande

förändring av det allmänna ålderspensionssystemet (prop. 1993/94:250, bet.

1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). Riktlinjerna grundar sig på en

överenskommelse mellan fem riksdagspartier (s, m, c, fp och kd).

Reformens syfte är att skapa ett system som är följsamt mot den

samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det nya

ålderspensionssystemet skall omfatta såväl ett standardskydd enligt

inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem som haft inga eller låga

förvärvsinkomster. Den inkomstgrundande ålderspensionen skall vara ett från

andra socialförsäkringar skilt system som finansieras med en särskild avgift.

Av avgiften - 18,5 % - skall huvuddelen användas för att finansiera utgående

pensioner inom ett fördelningssystem och resterande del sättas av till ett

premiereservsystem. Grundskyddet skall finansieras med allmänna skattemedel.

I riktlinjepropositionen, vars förslag byggde på Pensionsarbetsgruppens

betänkande SOU 1994:20, anfördes bl.a. att det var av stor vikt att

förtidspensioneringens framtida anpassning till det reformerade

ålderspensionssy-stemet skyndsamt kunde avgöras. Pensionsarbetsgruppens förslag

om riktlinjer för en inkomstrelaterad förtidspension borde beredas vidare bl.a.

i anslutning till Sjuk- och arbetsskadeberedningens arbete. Enligt vad som

angavs i propositionen bör förtidspensioneringen inte ligga inom den allmänna

ålderspensioneringens ram, men frågan om den bör sammanföras med

sjukförsäkringen eller administrativt och finansieringsmässigt hanteras på

annat sätt borde beredas vidare. Det framhölls dock att förtidspension borde

kunna nybeviljas fram till 65 år och avlösas av ålderspension vid fyllda 65 år.

Frågan om hur ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga skall ansluta

till reglerna i det reformerade ålderspensionssystemet har därefter utretts

dels av Sjuk- och arbetsskadekommittén, dels av Förtidspensionsutredningen.

Förtidspensionsutredningen

Förtidspensionsutredningen har i betänkandet Ohälsoförsäkringen - Trygghet och

aktivitet (SOU 1997:166) lagt fram förslag om en ny utformning av ett system

för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom.

Utredningen föreslår en sammanhållen ohälsoförsäkring som innefattar alla

ersättningsfall vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Förslaget

innebär att förtidspensionen frikopplas från ålderspensionssystemet och i

stället förs samman med sjukförsäkringen.

Den inkomstrelaterade förtidspensionen skall baseras på en s.k.

antagandeinkomst som skall beräknas som medeltalet av de fyra bästa av de sex

senaste årens inkomster. Enligt en alternativ beräkningsregel för dem som på

grund av sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet haft lägre inkomster

under minst tre av de sex åren skall pensionsunderlag för ytterligare högst

fyra år närmast före nämnda sex år kunna läggas till grund för beräkning av

antagandeinkomst. Ersättningen skall motsvara 65 % av antagandeinkomsten.

Utredningen har vidare föreslagit att utgående pensioner räknas upp med

motsvarande halva realinkomstutvecklingen fram till 60 års ålder. För tid

därefter föreslås att pensionerna skall följa den allmänna prisutvecklingen.

Den inkomstrelaterade ersättningen skall kompletteras med en garantinivå för

den som inte haft någon eller mycket liten inkomst åren före

förtidspensioneringen. Även garantinivån skall enligt förslaget räknas upp så

att de som får förtidspension på den nivån får del av tillväxten.

Utredningen har också föreslagit att förmånstaket i ohälsoförsäkringen skall

följa den framtida realinkomstutvecklingen samt att förtidspension skall grunda

rätt till ålderspension.

Det skall dessutom finnas möjligheter för den som är förtidspensionerad att

arbeta utan att pensionen dras in. Pensionen skall få reduceras med 80 % av

arbetsinkomsterna. Det skall också vara möjligt att studera upp till ett år med

bibehållen förtidspension.

Enligt utredningen skall det finnas tydligt definierade medicinska kriterier

för rätt till förtidspension. För rätt till hel förtidspension skall krävas att

arbetsförmågan är nedsatt med minst sju åttondelar till följd av sjukdom eller

funktionshinder.

Utredningen har också föreslagit införandet av en långtidssjukpenning som

skall ersätta långa sjukskrivningar och sjukbidrag. Långtidssjukpenningen skall

ge ersättning vid långvarig men inte bestående nedsättning av arbetsförmågan.

Den skall träda in efter ett års sjukskrivning och utges med 80 % av medeltalet

av de två bästa av de tre senaste årens inkomster. Även långtidssjukpenningen

skall innehålla en garantinivå.

Reformerad förtidspension (prop. 1997/98:111)

Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem

Propositionen

I propositionen framhålls bl.a. att utformningen av den allmänna försäkringens

skydd vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga är av stor betydelse för många

individer samtidigt som systemet innehåller många komponenter.

Förtidspensionsutredningen har lämnat en del förslag som innehåller lösningar

även på detaljnivå. Enligt propositionen kan regeringen inte i alla delar

ställa sig bakom utredningens förslag, varför ytterligare beredning krävs innan

slutliga förslag kan läggas fram. Mot bakgrund härav läggs i propositionen fram

förslag till principer för hur ett nytt förtidspensionssy- stem skall utformas.

Det fortsatta beredningsarbetet kommer enligt regeringen att inriktas på den

närmare regleringen av förtidspension och ersättning för dem som har en

långvarig men inte varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Detta

beredningsarbete kommer också att beröra sjukpenning.

Såvitt gäller jämställdhetsperspektivet kommer enligt propositionen detta att

beaktas i det fortsatta arbetet.

Regeringen konstaterar i propositionen att det finns ett behov av en särskild

form av förmån för individer som drabbas av en medicinskt grundad nedsättning

av arbetsförmågan som kan bedömas som varaktig. Individen har behov av

långsiktig ekonomisk trygghet i situationer då försörjningsförmågan blivit

nedsatt samtidigt som samhället har intresse av att motverka skadliga

konsekvenser som kan följa av att människor ställs utan möjligheter till egen

försörjning. Det föreslås därför att det liksom i dag skall finnas en särskild

form av ersättning för dem som drabbats av en medicinskt orsakad varaktig

nedsättning av arbetsförmågan. Vidare föreslås att utformningen av reglerna om

beräkning av ersättningen skall bygga på inkomstbortfallsprincipen.

Enligt regeringen är det, i synnerhet beträffande en varaktig ersättningsform

som förtidspension, nödvändigt att upprätthålla ett krav på en viss lägsta

gräns för arbetsförmågans nedsättning för att rätt till ersättning skall kunna

föreligga. Det är ofta förenat med stora svårigheter att konstatera smärre

nedsättningar av arbetsförmåga och i synnerhet att därutöver fastställa ett

tillräckligt samband med medicinska orsaker. Försäkringen är enligt regeringen

heller inte avsedd att täcka mindre variationer i fråga om fysisk eller psykisk

prestationsförmåga som kan följa av exempelvis naturligt åldrande. Med hänsyn

härtill föreslås att som förutsättning för ersättning skall gälla att

arbetsförmågan av medicinska orsaker är nedsatt med minst en fjärdedel.

Ersättningen skall även i fortsättningen kunna utges som en fjärdedels, halv,

tre fjärdedels eller hel förtidspension.

I det reformerade ålderspensionssystemet skall inte finnas någon fastställd

allmän pensionsålder vad gäller inkomstgrundad ålderspension. I stället skall

tillämpas en flexibel pensionsålder med möjlighet till uttag av inkomstgrundad

pension från 61 års ålder. För rätt till garantipension krävs dock enligt de av

riksdagen godkända riktlinjerna för reformering av ålderspensionssystemet att

den försäkrade fyllt 65 år. Enligt regeringens uppfattning innebär detta att

förtidspension bör kunna utges fram till dess att den försäkrade uppnått denna

ålder. I propositionen föreslås därför att ersättningen skall kunna utges till

dess den försäkrade fyller 65 år.

Det föreslås vidare att försäkringen skall innehålla en garanterad lägsta

nivå för dem som inte har haft några inkomster alls eller endast låga inkomster

under tiden före pensionsfallet. Den garanterade nivån bör säkerställa att alla

försäkrade som drabbas av sjukdom tillförsäkras en rimlig levnadsstandard som i

princip täcker alla normala konsumtionsbehov. För dem som har inkomstrelaterad

ersättning som är lägre än en garantinivå skall enligt förslaget

garantibeloppet utges som utfyllnad upp till denna garanterade nivå. Om den

försäkrade inte har rätt till inkomstrelaterad ersättning skall ersättning

utges med ett belopp som motsvarar garantinivån. I propositionen föreslås att

riksdagen skall godkänna de redovisade allmänna principerna.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av förslaget till ett reformerat

förtidspensionssystem framhålls i propositionen att det avgörande är den

konstruktion som slutligen väljs. Såväl valet av beräkningsmodell för den

inkomstrelaterade ersättningen som konstruktionen och nivån på grundskyddet har

stor inverkan. Avsikten är enligt regeringen bl.a. att hantera den

överkompensation som dagens system kan innebära för vissa individer.

Överkompensationen beror på den korta beräkningsram som används för bestämning

av antagandepoäng i kombination med att antagandepoängen sedan nästan

uteslutande kan ligga till grund för ersättningen.

Motioner

Moderaterna

I motion Sf29 yrkande 1 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om förslag på en reformerad förtidspension. Motionärerna anser

att det är anmärkningsvärt att regeringen inte har presenterat ett genomarbetat

förslag till ett reformerat förtidspensionssystem. Regeringen bör snarast

återkomma i frågan. Motionärerna anser det dock tillfredsställande att

regeringen tagit avstånd från Förtidspensionsutredningens förslag dels om en

evig rätt till förtidspension, dels om en rätt att arbeta eller studera utan

att detta påverkar rätten till förtidspension.

Centerpartiet

I motion Sf33 av Roland Larsson m.fl. (c) begärs i yrkandena 1 och 2

tillkännagivanden dels om att inordna förtidspensionssystemet i en samordnad

trygghetsförsäkring som är arbetslivs- och ohälosrelaterad, dels om principerna

för ett nytt förtidspensionssystem, baserat på grundtrygghet. Enligt

motionärerna skall en sådan trygghetsförsäkring ersätta dagens försäkringar vid

sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och förtidspension. Den skall bestå av en

grundpenning, lika för alla, kompletterad med en inkomstrelaterad del vars

storlek är baserad på den inkomst man haft som företagare eller anställd.

Grundpenningen skall möjliggöra en rimlig levnadsstandard. En viktig

utgångspunkt är vidare att försäkringen skall innehålla incitament till arbete

och ett i övrigt aktivt liv.

Folkpartiet

I motion Sf34 av Sigge Godin m.fl. (fp) begärs i yrkandena 1 och 2

tillkännagivanden dels om en samlad ohälsoförsäkring, dels om en autonom

ohälsoförsäkring. Ohälsoförsäkringen skall enligt motionärerna innefatta

ersättning för långa och korta sjukdomsfall inklusive förtidspension. Den skall

vara frikopplad från statsbudgeten och ledas av en självständig styrelse

bestående av andra än riksdagsledamöter. Dessa skall ha det operativa ansvaret

för att försäkringens buffertfond hålls inom av riksdagen fastställda ramar.

I samma motion yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om finansiering av

ohälsoförsäkringen. Motionärerna anser att allmänna egenavgifter skall

finansiera förtidspensionsdelen av ohälsoförsäkringen liksom

sjukförsäkringsdelen och att avgifterna skall tas ut på inkomster upp till

taket på 7,5 lönebasbelopp. Därtill kommer enligt motionärerna en viss

finansiering med skattemedel. I yrkande 4 begär motionärerna ett

tillkännagivande om Finans-inspektionens kontrollerande funktion av en autonom

ohälsoförsäkring. Inspektionen skall enligt motionärerna granska den nya

ohälsoförsäkringen. I samma motion yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om

fondering av kapital för att klara svängningar i sjukskrivningen. Motionärerna

anser att en sjukförsäkringsfond bör byggas upp för att klara demografiska

förändringar.

Vänsterpartiet

I motion Sf31 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 1 avslag på

regeringens förslag till inriktning av reformeringen av reglerna om ersättning

vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga, i avvaktan på mer konkreta

förslag.

I samma motion yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om redovisning av

konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Motionärerna anser att regeringen

redan nu borde ha redovisat sådana konsekvenser, t.ex. vad gäller regleringen

av restarbetsförmågan och kriterierna för bedömning av arbetsskada och

förtidspension.

I yrkande 4 begär motionärerna ett tillkännagivande om möjlighet för

låginkomsttagare att beviljas förtidspension efter 61 års ålder. Motionärerna

befarar att det förhållandet att det i propositionen anges att förtidspension

inte är avsedd att täcka mindre variationer i fråga om fysisk och psykisk

prestationsförmåga som kan följa av t.ex. naturligt åldrande kan försvåra för

människor att få förtidspension. Om en låginkomsttagare vars kropp är utsliten

tvingas göra förtida uttag av ålderspension innebär det att han eller hon

resten av livet får nöja sig med en låg ålderspension.

Miljöpartiet

I motion Sf32 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs i yrkande 2 dels avslag på

propositionens förslag i tillämplig del, dels ett tillkännagivande om att

reformeringen av förtidspensionssystemet bör syfta till att skapa en

sammanslagen arbetslivsförsäkring. Arbetslivsförsäkringen bör träda in efter

två år av sjukdom och/eller arbetslöshet och utifrån en samlad bedömning av den

försäkrades hela situation lämna ersättning vid långvarig ohälsa och/eller

arbetslöshet.

I samma motion yrkande 3 begärs förslag till en samlad organisation av

social- och arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå. Motionärerna anser att de

lokala arbetsförmedlingarna och försäkringskassorna bör kommunaliseras och slås

samman med delar av kommunernas socialtjänst till en gemensam organisation.

I yrkande 4 begär motionärerna dels avslag i tillämplig del, dels ett

tillkännagivande om ett enhetligt grundskydd, i princip lika för alla, som

grund för beräkning av ersättningsnivån.

I yrkande 5 begärs förslag till utformning av grundskyddet. Motionärerna

anser att grundskyddsnivån efter skatt för en ensamstående bör vara ca 7 200 kr

per månad.

Kristdemokraterna

I motion Sf30 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) begärs i yrkande 1 ett

tillkännagivande om mer flexibla nivåer för förtidspension och sjukpenning.

Motionärerna framhåller att uppdelningen i fyra nivåer i vissa fall skapar

mycket kraftiga marginaleffekter som direkt motverkar arbetslinjen. Den som

vill arbeta 60 % i stället för 50 % får i dag nöja sig med en fjärdedels

ersättning. Ur privatekonomisk synpunkt blir det således olönsamt att försöka

arbeta mer. Inte heller ur samhällsekonomisk synpunkt är en sådan ordning

rimlig.

I samma motion yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om finansiering inom ett

fonderat system. Motionärerna anser att om principerna om stabilitet och

långsiktig trovärdighet skall vara vägledande bör möjligheterna med ett

fonderat system som är skilt från statsbudgeten noga övervägas. Ett sådant

system kan leda till att arbetsgivaravgifterna inte behöver vara lika höga som

vid ett ofonderat system samtidigt som en fond fungerar som en buffert mot

oförutsedda förändringar.

Utskottets bedömning

Utskottet anser i likhet med regeringen att det även i framtiden bör finnas ett

ekonomiskt skydd vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och

funktionshinder. Människor som till följd av varaktiga sjukdomar eller

funktionshinder inte kan arbeta bör ha rätt till en långsiktig trygghet i fråga

om sin försörjning.

Även om regeringen inte har kunnat lägga fram ett detaljerat förslag om ett

nytt förtidspensionssystem är det viktigt att riksdagen inför behandlingen av

det nyss framlagda förslaget om ett reformerat ålderspensionssystem (prop.

1997/98:151-152) kan lägga fast att det skall finnas ett trygghetssystem vid

långvarig arbetsoförmåga, att detta skall bygga på inkomstbortfallsprincipen

med en garantinivå samt kunna utges till 65 års ålder. De riktlinjer som nu

presenterats är tillräckligt preciserade i dessa avseenden för att ge en god

uppfattning om det nya förtidspensionssystemet. Utskottet avstyrker med hänsyn

härtill motionerna Sf29 yrkande 1 och Sf31 yrkande 1.

Centerpartiet och Miljöpartiet har i sina respektive motioner förordat en

samordnad trygghetsförsäkring vid långvarig ohälsa och arbetslöshet baserad på

grundtrygghetsprincipen. Utskottet har i tidigare sammanhang, senast i sitt av

riksdagen godkända betänkande 1997/98:SfU1, uttalat sig för vissa principer som

bör vara vägledande för utformningen av socialförsäkringarna. Utskottet anförde

bl.a. att starka skäl talar för att det är staten som skall stå för

inkomstskyddet upp till en viss nivå och för ett grundläggande skydd vid

varaktig ohälsa för grupper som inte fått fotfäste på arbetsmarknaden.

Utskottet slog samtidigt fast att ett försäkringssystem som ersätter bortfall

av inkomst har stora fördelar framför försäkringar som bygger på en ren

grundtrygghetsprincip. I fråga om en samordnad försäkring vid sjukdom och

arbetslöshet ansåg utskottet att en renodling av de olika försäkringssystemen

är nödvändig för att tydliggöra gränserna för vad som bör ersättas från

socialförsäkringen respektive från andra trygghetssystem, t.ex.

arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och

anser liksom regeringen att en försäkring för skydd vid långvarigt nedsatt

arbetsförmåga på grund av sjukdom och funktionshinder bör tillhandahålla både

inkomsttrygghet och grundtrygghet. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna Sf33

yrkandena 1 och 2 samt Sf32 yrkandena 2, 4 och 5. Även motion Sf32 yrkande 3

avstyrks med hänvisning främst till vad utskottet anfört om renodling av de

olika försäkringssystemen.

När det gäller kravet på en autonom försäkring noterar utskottet att Sjuk-

och arbetsskadekommittén i sitt slutbetänkande SOU 1996:113 (s. 542) lämnade

förslag om en sammanhållen redovisningsmodell med en fond men med en bibehållen

koppling till statsbudgeten. Enligt förslaget skall överskott kunna placeras av

ansvarig organisation och vid underskott lån kunna tas i Riksgäldskontoret

eller på kapitalmarknaden i övrigt. Kommitténs förslag har inte lett till

lagstiftning.

Förtidspensionsutredningen har därefter (s. 463) konstaterat att det

reformerade ålderspensionssystemet är avsett att vara ett i finansiellt

hänseende autonomt system. Autonomin möjliggörs dels genom att förmånerna med

automatik anpassas till svängningar i den allmänna inkomstutvecklingen liksom

till förändringar i förväntad livslängd, dels genom att en buffertfond (AP-

fonden) utnyttjas för att reglera temporära över- eller underskott. Enligt

utredningens bedömning kan den form av förhållandevis långtgående autonomi som

avses gälla för ålderspensionen inte bli aktuell vad gäller sjukförsäkring

eller förtidspension. Bl.a. är den automatiska anpassning av förmåner till

förändringar i den försäkrade risken som en sådan autonomi förutsätter

svårförenlig med krav på stabilitet i försäkringsvillkoren. Ohälsoförsäkringen

bör enligt utredningen, i likhet med i dag, redovisas som en integrerad del av

statsbudgeten. Det finns dock skäl för att försäkringen redovisas på ett sådant

sätt att dess saldo, dvs. nettot mellan avgiftsintäkter och utbetalda förmåner

går att avläsa. En sådan redovisning av saldot inom sjukförsäkringen kan utgöra

en signal om att försäkringen tenderar att utvecklas mot finansiell obalans.

Det ger också en förståelse för behovet av eventuella ingrepp i

försäkringsvillkoren. Utredningen har föreslagit att sjukförsäkringen skall

utgöra en del av statsbudgeten och redovisas på ett sådant sätt att

försäkringens finansiering går att utläsa.

Utskottet delar utredningens bedömning att en sådan långtgående autonomi som

skall gälla för ålderspensionssystemet inte kan komma i fråga vare sig för

sjukförsäkringen eller förtidspensionssystemet. Utskottet kan därför inte

ställa sig bakom ett krav på en autonom försäkringslösning och avstyrker

motionerna Sf34 yrkandena 2 och 5 och Sf30 yrkande 3. Som en följd härav

avstyrks även motion Sf34 yrkande 4.

Enligt vad som anges i propositionen skall förtidspensionssystemets

inkomstrelaterade del finansieras genom en med sjukpenningen gemensam

arbetsgivaravgift (respektive egenavgift för egenföretagare). Utöver detta

tillkommer enligt propositionen ett behov av finansiering av garantibeloppet

genom allmänna skattemedel. Som nämnts ovan finansieras förtidspension i form

av folkpension och pensionstillskott sedan den 1 januari 1998 med

sjukförsäkringsavgiften som betalas av arbetsgivare och egenföretagare.

Utskottet anser inte att det finns skäl att föreslå riksdagen någon ändring

av detta förhållande och avstyrker därför motion Sf34 yrkande 3.

Utskottet vill tillägga att regeringen i proposition 1997/98:151 har uttalat

att ett syfte med den förändrade avgiftsstruktur som riksdagen beslutat om med

anledning av budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1, bet.

1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35) var att inom ramen för ett i princip oförändrat

avgiftsuttag skapa bättre samstämmighet mellan inkomster och utgifter bl.a. i

sjukförsäkringssystemet. Enligt regeringen är det förslag till ny

avgiftsstruktur som läggs fram i proposition 1997/98:151 ett ytterligare steg i

denna riktning. Regeringen föreslår också förändringar av vilka förmåner som

sjukförsäkringsavgiften skall finansiera för att därigenom förstärka

sjukförsäkringsavgiftens försäkringsmässiga struktur. Enligt regeringen bör

avgiftssatserna fastställas till en nivå som innebär att avgiftsintäkterna

räcker till för att finansiera de statliga ålderspensionsavgifter som skall

införas på en del av de förmåner som socialavgifterna skall finansiera. Någon

exakt samstämmighet mellan förväntade inkomster och utgifter för olika

socialförsäkringar har enligt regeringen inte eftersträvats. Smärre och

tillfälliga skillnader mellan inkomster och utgifter bör kunna finnas utan att

det föranleder justeringar av avgiftsnivån.

I proposition 1997/98:151 föreslås att, i avvaktan på ett reformerat system

för förtidspension och övergångsregler för förtidspensionärer som fått sin

ersättning beviljad innan det reformerade systemet träder i kraft,

förtidspension till förtidspensionärer som också har rätt till tilläggspension

finansieras med sjukförsäkringsavgiften. Folkpension i form av förtidspension

för förtidspensionärer som inte har tilläggspension föreslås finansieras med

allmänna skattemedel. Det föreslås vidare att sjukförsäkringsavgiften skall

finansiera tilläggspension i form av förtidspension. Ändringarna föreslås gälla

fr.o.m. den 1 januari 1999.

Utskottet noterar att det i propositionen anges att jämställdhetsperspektivet

kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med ett reformerat

förtidspensionssystem. Utskottet har vid flera tillfällen haft anledning att

uttala sig i fråga om framför allt kvinnors rehabilitering och vikten av att

denna fråga uppmärksammas t.ex. i valet av en rehabiliteringsåtgärd (se bet.

1997/98:SfU1). Utskottet anser att det är ofrånkomligt att kvinnors och mäns

olika förutsättningar och behov även beaktas i samband med att ett nytt system

för förtidspensioner utformas. För att en granskning ur ett

jämställdhetsperspektiv skall fylla en rimlig funktion fordras emellertid att

det föreligger ett mer konkret förslag till ett nytt system. Mot bakgrund av

vad som anges i propositionen förutsätter utskottet att en granskning av det

kommande lagförslaget ur ett jämställdhetsperspektiv kommer att göras utan

något särskilt påpekande från riksdagens sida. Utskottet avstyrker bifall till

motion Sf31 yrkande 2.

Vad gäller möjligheterna att beviljas förtidspension efter 61 år konstaterar

utskottet att det i proposition 1993/94:250 med förslag till riktlinjer för det

nya ålderspensionssystemet har uttalats att förtidspension också i

fortsättningen bör kunna nybeviljas fram till 65 års ålder samt att en löpande

förtidspension bör kunna avlösas av ålderspension vid 65 års ålder. Med hänsyn

härtill anser utskottet att motion Sf31 yrkande 4 inte påkallar någon åtgärd

från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Såvitt gäller kravet på mer flexibla nivåer för sjukpenning och

förtidspension konstaterar utskottet att det även i det reformerade

förtidspensionssystemet förutsätts att man vid bedömningen av rätt till

förtidspension skall utgå från arbetsförmågans nedsättning. Avsikten är således

inte att utforma den nya försäkringen som en renodlad försäkring för

inkomstbortfall, dvs. på samma sätt som arbetsskadeförsäkringen där

ersättningen utgör skillnaden mellan inkomsten som frisk och den inkomst som

man trots sjukdomen kan erhålla. Det är alltjämt arbetsförmågans nedsättning

som skall vara det primära och ett införande av ytterligare nivåer skulle

enligt utskottet leda till att bedömningen härav avsevärt försvåras. Med det

anförda avstyrker utskottet motion Sf30 yrkande 1.

Som redovisas i det följande anges i propositionen att frågan om ersättning

vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga skall beredas vidare

med utgångspunkt bl.a. i att motsvarigheten till sjukbidrag i framtiden skall

tillhöra sjukpenningförsäkringen. Folkpartiets krav på en samlad

ohälsoförsäkring, som innefattar såväl långa som korta sjukdomsfall, inklusive

förtidspension, får därmed anses i huvudsak tillgodosett. Utskottet avstyrker

därför motion Sf34 yrkande 1.

Utskottet vill slutligen framhålla att det av propositionen framgår att

Förtidspensionsutredningen bedömt att förtidspensionen enligt förordning (EEG)

nr 1408/71 blir att räkna som en invaliditetsförmån enligt den s.k.

sjukförsäkringsmodellen, dvs. en förmån som kan utges till den som är aktuellt

försäkrad vid pensionsfallet, och vars storlek inte är beroende av

försäkringstider. För en person som arbetar i EU/EES-länder och hela tiden

omfattas bara av lagstiftningar enligt denna modell skall rätten till

invaliditetsförmåner avgöras enligt det lands lag som är tillämplig när

arbetsoförmågan uppstår. Om villkoren för rätt till förmånen är uppfyllda skall

förmånen utges enbart från den staten.

Om däremot en försäkrad, som arbetat i två eller fler länder, i minst ett

land har omfattats av en lagstiftning enligt vilken invaliditetsförmånernas

storlek är beroende av försäkrings- eller bosättningstider, blir reglerna i

förordningen om prorataberäkning (proportionering efter försäkringstid) och

samordning tillämpliga även för system av sjukförsäkringsmodell. För att en

invaliditetsersättning enligt sjukförsäkringsmodellen skall få verkan i

förhållande till EG-rätten fordras ett beslut av Europeiska unionens råd. I

propositionen framhålls att frågan får analyseras närmare i det fortsatta

beredningsarbetet.

Utskottet konstaterar att ett införande av en s.k. sjukförsäkringsmodell i

Sverige skulle innebära att ett system för förtidspension byggd på en helt ny

princip skulle införas. En konsekvens härav blir att en person som flyttar till

annat EU/EES-land för arbete och där insjuknar inte får rätt att uppbära en

inkomstrelaterad förtidspension från Sverige om vederbörande endast har

omfattats av lagstiftningar enligt denna modell. Utskottet förutsätter att

regeringen i det forsatta beredningsarbetet noga överväger konsekvenserna av

ett införande av ett system som bygger på en annan modell än en där pensionens

storlek är beroende av försäkringstider. Konsekvenserna av en övergång till en

riskförsäkring bör även belysas vad gäller personer som flyttar till eller från

länder utanför EU/EES.

Med detta påpekande tillstyrker utskottet regeringens förslag till allmänna

principer för en reformering av förtidspensionsreglerna.

Inkomstrelaterad ersättning

Propositionen

I propositionen föreslås dels att den inkomstrelaterade ersättningen skall

baseras på en uppskattning av den inkomst den försäkrade skulle ha haft om inte

nedsättningen av arbetsförmågan inträffat, dels att till grund för denna

uppskattning skall användas inkomsterna åren närmast före pensionsfallet.

Vidare föreslås att riksdagen godkänner nu redovisade förslag till riktlinjer

för en inkomstrelaterad ersättning.

Regeringen gör samtidigt följande bedömning. Den inkomstrelaterade

ersättningen bör vid hel förtidspension utgöra cirka 65 % av den uppskattade

inkomsten, upp till ett visst tak. Antalet inkomstår som skall ligga till grund

för beräkningen av den inkomstrelaterade ersättningen bör vara tillräckligt

stort för att ge ett stabilt inkomstunderlag som speglar den försäkrades

förvärvsförmåga och uppnådda inkomststandard. I förhållande till dagens

huvudregel för beräkning av antagandepoäng (de två bästa inkomståren av de

senaste fyra) bör antalet årsinkomster som beaktas i inkomstunderlaget vara

större. Det antal inkomstår som används bör dock begränsas så att endast den

aktuella inkomststandarden beaktas. Det bör övervägas på vilket sätt år med

tillfälligt låga eller höga inkomster skall hanteras i beräkningsunderlaget.

I det fortsatta arbetet bör också övervägas på vilket sätt ersättningen skall

indexeras. I detta sammanhang bör frågan om ersättningens anknytning till den

allmänna pris- och realinkomstutvecklingen hanteras och om en sådan bör vara

olika utformad beroende på förtidspensionärens ålder.

Motioner

I motion Sf31 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 5 ett

tillkännagivande om den inkomstrelaterade ersättningsnivån. Enligt motionärerna

är det för närvarande inte möjligt att ta ställning till om en nivå på 65 % är

tillräcklig för att åstadkomma en standardsäkring. Med de förändringar som

tidigare skett av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst är det möjligt att

nivån bör ligga på 67 %. Bl.a. ingår inte längre den s.k. semesterlönefaktorn i

beräkningsunderlaget för sjukpenninggrundande inkomst. I samma motion yrkande 6

begär motionärerna ett tillkännagivande om barnår som del av

pensionsunderlaget. Motionärerna anser att barnår skall räknas med i

underlaget.

I motion Sf30 yrkande 2 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om beräkningsgrunden för inkomstrelaterad ersättning.

Motionärerna anser att ersättningen bör grundas på de sex förvärvsaktiva åren

närmast före pensionsfallet, med undantag för det bästa och det sämsta året.

Genom att räkna förvärvsaktiva år undviks problemet med att förtidspension ofta

föregås av omfattande sjukskrivning samtidigt som de som studerat efter att ha

arbetat ett antal år inte missgynnas. Motionärerna anser vidare att

pensionsgrundande belopp för barnår bör ingå i beräkningsunderlaget.

Utskottets bedömning

I propositionen läggs inte fram förslag till hur den inkomstrelaterade

förtidspensionen närmare skall beräknas och inte heller vilket inkomstunderlag

som skall användas. Av det skälet har regeringen hållit frågan om

ersättningsnivån öppen. I propositionen anges inte heller något om när rätten

till förtidspension skall inträda, dvs. när ett pensionsfall skall anses har

inträffat och om det - på sätt som föreslagits av Förtidspensionsutredningen -

skall finnas en möjlighet att beräkna underlaget med hänsyn tagen till att den

försäkrade före pensionsfallet kan ha perioder med t.ex. sjukdom, arbetslöshet

och studier. Utskottet, som inte vill föregripa den kommande beredningen,

förutsätter att dessa frågor kommer att ingående belysas i det fortsatta

beredningsarbetet. Utskottet anser att resultatet av detta beredningsarbete bör

avvaktas.

Såvitt gäller frågan om pensionsgrundande belopp för barnår skall inräknas in

underlaget för beräkning av förtidspensionen noterar utskottet att

Förtidspensionsutredningen har föreslagit att pensionsgrundande belopp för

barnår inte skall ingå i beräkningsunderlaget. I den nu aktuella propositionen

berörs inte denna fråga. Utskottet anser att det slutliga förslaget om

inkomstunderlaget bör avvaktas.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om riktlinjer

för en inkomstrelaterad förtidspension och avstyrker motionerna Sf31 yrkandena

5 och 6 och Sf30 yrkande 2.

En åldersberoende garantinivå

Propositionen

I propositionen föreslås att förtidspensionen även fortsättningsvis skall

omfatta ett ekonomiskt skydd för dem som under tiden före pensionsfallet haft

låga eller inga förvärvsinkomster. Detta skydd skall enligt vad som anges i

propositionen utformas med utgångspunkt i en åldersberoende garantinivå och för

dem vars inkomstrelaterade förtidspension understiger garantinivån utges som en

utfyllnad upp till garantinivån. För dem som saknar inkomst-relaterad

förtidspension föreslås att en ersättning som motsvarar den garanterade nivån

skall utges. Skilda garantinivåer skall gälla för gifta respektive ogifta.

Liksom i nuvarande system skall det enligt förslaget finnas ett bostadsstöd

som komplement till förtidspension. Vidare skall ersättningen i sin helhet vara

skattepliktig på samma sätt som förvärvsinkomster och inkomstrelaterad

förtidspension.

För rätt till ersättning förutsätts aktuell bosättning i Sverige. Vidare

skall garantibeloppet reduceras av utländsk pension.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner nu redovisade förslag till

riktlinjer för en åldersberoende garantinivå.

I propositionen görs samtidigt följande bedömning. Garantinivån bör för de

yngsta förtidspensionärerna bestämmas med hänsyn tagen till de inkomstnivåer

som i allmänhet gäller för ungdomar i motsvarande ålder. Från den nivå som

gäller för dessa åldersgrupper bör garantinivån i takt med ökad ålder

successivt stiga i anslutning till den inkomstutveckling som gäller allmänt i

samhället för motsvarande ålder för att vid en viss ålder i princip

överensstämma med den nivå som uppnås i dagens grundskydd i form av folkpension

och pensionstillskott. Hänsyn bör härvid tas till förändrade skatteregler. I

samband med övervägandena om indexering av den inkomst-relaterade ersättningen

bör också motsvarande överväganden ske avseende garantinivån.

Såvitt gäller förslaget att rätt till ersättning endast skall föreligga vid

bosättning i Sverige framhålls i propositionen att garantibeloppet i den av

regeringen förordade utformningen är en typ av förmån som till skillnad från

folkpensionen inte bör vara exportabel inom EU/EES-området eftersom förmånen

torde vara att anse som en s.k. minimiförmån enligt artikel 50 i förordning

(EEG) 1408/71. För att garantibeloppet inte skall behöva betalas ut inom hela

EU/EES fordras enligt vad som anges i propositionen ett enhälligt beslut av

Europeiska unionens råd om att förmånen skall tas upp i bilaga II a till

förordningen.

Med en bosättningsbaserad garantinivå kommer enligt regeringen försörjningen

av sjuka eller funktionshindrade invandrare att bli ett statligt ansvar.

Motion

I motion Sf31 yrkande 7 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande

om en åldersberoende garantinivå för yngre som förtidspensioneras. Motionärerna

ställer sig tvekande till idén om en ?ungdomsförtidspension? eftersom det i

propositionen inte anges vad som avses med de yngsta förtidspensionärerna.

Motionärerna vill redan nu framhålla att i skälig levnadsnivå måste räknas in

kostnader för t.ex. medicin och läkarbesök.

Utskottets bedömning

Utskottet anser liksom regeringen att en allmän försäkring mot inkomstbortfall

på grund av sjukdom eller funktionshinder måste omfatta hela befolkningen. För

att inte vissa grupper skall ställas utanför måste det därför finnas en

garanterad lägsta nivå. Utan en sådan skulle vissa grupper stå utan ekonomiskt

skydd vid långvarig sjukdom, t.ex. ungdomar med kortare förvärvsaktiv tid bakom

sig och invandrare som saknat förvärvsarbete i hemlandet eller endast haft

inkomster som inte beaktas vid beräkningen av inkomstrelaterad förtidspension i

Sverige. Utskottet anser därför att systemet för ersättning vid varaktigt

nedsatt arbetsförmåga skall kompletteras med en garantinivå.

Som framhålls i propositionen har de genomsnittliga förvärvsinkomsterna och

levnadsstandarden en i förhållande till den allmänna inkomstutvecklingen

stigande tendens upp till 30-årsåldern. Med hänsyn härtill kan det enligt

utskottets mening vara befogat med en lägre garanterad förtidspensionsnivå för

de allra yngsta. En uppräkning bör dock ske successivt med stigande ålder.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionen att ersättningen även

för de allra yngsta bör ligga på en rimlig nivå. Utskottet anser emellertid att

den fortsatta beredningen av frågan bör avvaktas och avstyrker därför motion

Sf31 yrkande 7.

Som framgår av det föregående kan folkpension enligt nuvarande regler

utbetalas i annat EU/EES-land om en medborgare i sådant land bosätter sig där.

Detsamma gäller pensionstillskott. Vidare kan en svensk medborgare uppbära

folkpension också vid bosättning utanför EU/EES-området i förhål-lande till

antalet år med ATP-poäng. Med nuvarande regler finns under vissa

förutsättningar även möjlighet att bevilja en person som är bosatt utanför

EU/EES-området dispens från kravet på bosättning i Sverige. Med de nu

föreslagna reglerna kommer det inte att vara möjligt att uppbära förtidspension

enligt garantinivån vid bosättning utanför Sverige, såvitt avser EU/EES-området

under förutsättning att Europeiska unionens råd enhälligt godkänner detta.

Vilken den ekonomiska situationen blir i det enskilda fallet beror då på hur

trygghetssystemet är utformat i det nya landet. Utskottet förutsätter

emellertid att effekterna härav kommer att analyseras i samband med den

fortsatta beredningen av ärendet.

Utskottet ser dock positivt på det förhållandet att förslaget om en

garantinivå innebär att ansvaret för försörjningen av sjuka eller

funktionshindrade invandrare flyttas från kommunerna till staten. Frågan om hur

den ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare, som på grund av de

reformerade reglerna får förtidspension enligt garantinivån, skall få sin

försörjning tryggad fr.o.m. 65 år har dock ännu inte fått sin lösning. I

proposition 1997/98:113 gör regeringen bedömningen att frågan skall utredas av

den särskilde utredare som har i uppdrag att se över vissa frågor som gäller

bl.a. socialtjänstlagen (1980:620).

Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot regeringens förslag,

tillstyrker därför förslaget om riktlinjer för en åldersberoende garantinivå.

Stimulans till återgång i arbetslivet och ett aktivt liv

Gällande regler

Rehabiliteringsersättning kan enligt reglerna i 22 kap. AFL under vissa

förutsättningar utges när en försäkrad, vars arbetsförmåga till följd av

sjukdom är nedsatt med minst en fjärdedel, deltar i en arbetslivsinriktad

rehabilitering. Rehabiliteringsersättning består av rehabiliteringspenning, som

utges med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten, och ett särskilt bidrag.

Enligt 7 kap. 3 § AFL omfattas den som har förtidspension/sjukbidrag av

reglerna om rehabilitering och rehabiliteringsersättning. Av

Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1997:4 Bedömning av rätt till

förtidspension/sjukbidrag framgår att rehabiliteringsersättning kan utges i

form av särskilt bidrag till den som uppbär hel pension.

Enligt 16 kap. 7 § AFL skall förtidspension dras in eller minskas om

arbetsförmågan väsentligt förbättras. I nämnda allmänna råd rekommenderas att

detta sker först när det kan konstateras att den försäkrade har förmåga att

skaffa sig inkomst av arbete för framtiden, varmed avses minst sex månader.

Innan dess får pensionen betalas ut parallellt med lönen. I de flesta fall bör

detta, enligt vad som anges i de allmänna råden, kunna ske under högst två-tre

månader.

Enligt 4 § kungörelsen (1962:394) med vissa bestämmelser rörande ansökan om

pension enligt AFL m.m. kan en försäkrad - om förtidspensionen dragits in eller

minskats på grund av att vederbörande börjat förvärvsarbeta - återfå pensionen

genom ett förenklat förfarande under förutsättning att ansökan görs inom fem år

och förvärvsarbetet har upphört.

Propositionen

I motsats till Förtidspensionsutredningen anser regeringen att möjligheterna

att ompröva förtidspension bör finnas kvar. Rätten till förtidspension bör dock

inte ifrågasättas på ett alltför tidigt stadium och enbart av det skälet att

förtidspensionären börjar arbeta. Regelbundet heltidsarbete och korta

tillfälliga arbetsinsatser bör bedömas olika. Vidare bör ideellt arbete,

politiska uppdrag och studier som är av den omfattningen som yrkesverksamma

utför på sin fritid, liksom i dag, inte föranleda att rätten till pension

ifrågasätts. Studier bör enligt propositionen ses som ett av flera sätt att

möjliggöra återgång i arbete respektive ett mer aktivt liv i övrigt men

förmågan att klara studier måste, i likhet med förmåga att utföra andra

aktiviteter, beaktas.

Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att reglerna om förtidspension

skall utformas så att de stimulerar till återgång till arbetslivet och ett i

övrigt aktivt liv. Rätten till fortsatt förtidspension skall prövas då den

försäkrade regelbundet och under en längre tid uppvisat arbetsförmåga.

Förtidspension skall vidare påverkas av eventuella arbetsinkomster vid sidan av

pensionen.

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna nu redovisade

riktlinjer för förändrade regler för förtidspension.

Motioner

I motion Sf33 yrkande 3 av Roland Larsson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande

om att inte ompröva beviljad förtidspension efter 61 års ålder. Enligt

motionärerna bör det göras en rimlig bedömning av nödvändigheten att ompröva en

förtidspension i förhållande till förtidspensionärens ålder. För en person som

närmar sig den normala ålderspensionen bör förtidspension inte omprövas.

I motion Sf31 yrkande 8 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande om möjligheten att delta i ideell verksamhet och studier.

Motionärerna anser det positivt om förtidspensionärer i rehabiliteringssyfte

får studera eller på annat sätt prova olika verksamheter. Detta är nödvändigt

för att det inte skall uppstå inlåsningseffekter i systemet.

Utskottets bedömning

Vad först gäller kravet i motion Sf33 att inte ompröva en beviljad

förtidspension efter 61 års ålder anser utskottet att det inte är lämpligt att

införa en sådan begränsning. Om en förtidspensionär har fått sin arbetsförmåga

väsentligt förbättrad eller har arbetsinkomster av en storlek som bör påverka

förtidspensionen bör enligt utskottets mening förmånen omprövas oavsett

pensionstagarens ålder. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf33 yrkande

3.

Som redan nämnts framhålls i propositionen att ideellt arbete, politiska

uppdrag och studier som är av den omfattningen som yrkesverksamma utför på sin

fritid inte bör föranleda att rätten till pension ifrågasätts. Utskottet anser

med hänsyn härtill att motion Sf31 yrkande 8 i allt väsentligt får anses

tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om riktlinjer för

förändrade regler för förtidspension.

Ålderspensionsrätt vid förtidspension

Propositionen

Som framhålls i propositionen utbetalas enligt nuvarande regler ålderspension

till en försäkrad med samma belopp som tidigare utbetalats i förtidspension.

Undantag gäller för personer som saknar ATP eller har ATP som understiger nivån

på pensionstillskottet eftersom pensionstillskott till förtidspension är högre

än pensionstillskott till ålderspension. Pensionstillskott till förtidspension

utges med högst 111,5 % av basbeloppet sedan detta minskats med 2 %, och

pensionstillskott till ålderspension utges med högst 55,5 % av basbeloppet

minskat på samma sätt.

Även om förtidspensionerna inte längre skall vara en del av

ålderspensionssystemet är det enligt vad som anges i propositionen viktigt att

kopplingen mellan ålders- och förtidspension i viss mån bibehålls. Bl.a. är det

enligt propositionen en viktig fråga hur den enskildes inkomster förändras vid

övergången från förtidspension till ålderspension.

I propositionen föreslås att den förtidspension som täcker inkomstbortfallet

vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker skall grunda

rätt till ålderspension. Vidare föreslås att riksdagen skall godkänna förslaget

till riktlinjer för ålderspensionsrätt vid förtidspension.

Samtidigt görs bedömningen att också frågan om ålderspensionsrätten för

förtidspensionärer med garantibelopp skall behandlas vid den närmare

utformningen av ålderspensionsrätten vid inkomstrelaterad förtidspension.

Utskottets bedömning

Enligt regeringens förslag skall den förtidspension som täcker

inkomstbortfallet grunda rätt till ålderspension. Ålderspensionsrätt baserad på

en förmån som i sin tur är beräknad utifrån en kompensationsgrad motsvarande ca

65 % av en antagen inkomst kan enligt utskottets mening leda till en alltför

låg ålderspension för den som av medicinska skäl inte har kunnat fortsätta sitt

förvärvsarbete. Utskottet noterar dock att det på annan plats i propositionen

(s. 68) anges att det förhållandet att ålderspensionsrätten på den

inkomstrelaterade förtidspensionen tillgodoräknas på den antagna inkomsten kan

sägas motsvara dagens förhållanden. Mot bakgrund härav anser utskottet att de

föreslagna riktlinjerna bör tolkas så att det inte endast är det utgående

beloppet som skall vara ålderspensionsgrundande. Utifrån en sådan tolkning har

utskottet inget att erinra mot regeringens förslag om riktlinjer för

ålderspensionsrätt för förtidspension. Utskottet biträder därför förslaget.

Ersättning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga

Enligt vad som anförs i propositionen anser regeringen, i likhet med

Förtidspensionsutredningen, att utgångspunkten för ett nytt system vid

långvarigt nedsatt arbetsförmåga skall vara att den försäkrade ges möjlighet

till aktiv rehabilitering och återkommande chanser till återgång i arbetslivet.

Regeringen delar också uppfattningen att det finns många fördelar med en i

princip enhetlig ersättning under hela sjukdomstiden vid långvarigt nedsatt

arbetsförmåga som dock inte blir varaktig men anser att det finns många frågor

kvar att utreda. Utredningsbehovet gäller bl.a. principiella frågor som

utformningen av ersättningsunderlaget, övergången från vanlig sjukpenning samt

bostadsstödsfrågan.

Enligt propositionen är vidare konsekvenserna för olika grupper och individer

av Förtidspensionsutredningens förslag om beräkning av långtidssjukpenningen

utifrån ett historiskt underlag (medeltalet av det två bästa av de tre senaste

årens inkomst) svåra att överblicka. Därtill finns många detalj- och

följdfrågor som behöver utredas vidare, t.ex. kopplingen till sjuklönelagen och

olika kombinationer av partiell arbetsoförmåga.

I propositionen görs därför bedömningen att frågan om ersättning vid

långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga bör beredas vidare samt att

detta beredningsarbete också bör omfatta den vanliga sjukpenningen i de delar

denna berörs. En utgångspunkt för det fortsatta arbetet bör därvid - som ett

led i betoningen av aktivitet och rehabilitering - vara att det som i dag är

sjukbidrag i framtiden skall höra till sjukpenningförsäkringen.

Vidare bör det enligt vad som anges i propositionen finnas ett grundskydd för

den som inte har kvalificerat sig för en inkomstrelaterad ersättning. Eftersom

den som får sjukpenning inte samtidigt kan erhålla bostadstillägg till

pensionärer är vidare bostadsstödsfrågan en viktig del i det fortsatta

utredningsarbetet.

Utskottet noterar att frågan om ersättning vid långvarigt men inte varaktigt

nedsatt arbetsförmåga inte har föranlett några motionsyrkanden.

Kriterier för rätt till hel förtidspension

Gällande regler

Före den 1 juli 1993 kunde förtidspension/sjukbidrag utges som hel, två

tredjedels eller halv förmån. Rätt till hel förtidspension förelåg om

arbetsförmågan var nedsatt i sådan grad att intet eller endast en ringa del

återstod. Därmed avsågs att arbetsförmågan var nedsatt med minst fem

sjättedelar.

Fr.o.m. den 1 juli 1993 krävs enligt 7 kap. 2 § AFL för rätt till hel

förtidspension att arbetsförmågan är helt nedsatt. Om arbetsförmågan inte är

helt nedsatt men nedsatt med minst tre fjärdedelar utges tre fjärdedels

förtidspension. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men med minst hälften

utges halv förtidspension. I övriga fall då arbetsförmågan är nedsatt med minst

en fjärdedel utges en fjärdedels förtidspension.

Inom ramen för hel förmån accepteras enligt Riksförsäkringsverkets allmänna

råd 1997:4 om bedömning av rätt till förtidspension/sjukbidrag ett visst mått

av ideellt arbete liksom mycket små inkomster. I de nämnda råden rekommenderas

försäkringskassan att vid bedömningen av arbetsförmågan bortse från

arbetsinkomst som understiger lägsta sjukpenninggrundande inkomst, dvs. 24 % av

basbeloppet. I de allmänna råden rekommenderas vidare att försäkringskassan

bortser från aktiviteter som kan jämställas med sådana fritidsaktiviteter som

en yrkesverksam person i normalfallet utför på sin fritid.

Propositionen

I propositionen framhålls att det kan vara mycket svårt att avgöra huruvida

nedsättningen av arbetsförmågan är fullständig eller om det kvarstår någon

mindre arbetsförmåga. Såsom kravet för hel förtidspension för närvarande är

uttryckt i AFL skall arbetsförmågan vara nedsatt med 100 %. Ett sådant krav kan

enligt propositionen leda till mindre rimliga resultat, och det kan också på

grund av de svåra bedömningarna befaras öka risken för bristande enhetlighet i

tillämpningen. Enligt regeringen bör kravet i 7 kap. 2 § AFL för rätt till hel

förtidspension vara att arbetsförmågan är nedsatt med minst sju åttondelar. I

propositionen föreslås därför att det formella kravet på arbetsförmågans

nedsättning för rätt till hel förtidspension ändras från ?helt nedsatt? till

?helt eller i det närmaste helt nedsatt?. Ändringen föreslås träda i kraft den

1 januari 1999.

Såvitt gäller de ekonomiska konsekvenserna av förslaget anges i propositionen

att i december 1997 ca 8 500 personer uppbar tre fjärdedels förtidspension och

att det absoluta flertalet av dessa bedöms ha en återstående arbetsförmåga som

motsvarar närmare 25 %. Förslaget bör enligt regeringen få som övervägande

konsekvens, inte att de som i dag har tre fjärdedels förtidspension efter

förändringen får hel ersättning, utan att en del av dem som i dag uppbär hel

ersättning ges möjlighet att utnyttja en liten återstående arbetsförmåga i

t.ex. ideellt eller politiskt arbete utan att det formella kravet för rätt till

förtidspensionen ifrågasätts.

Motioner

I motion Sf29 yrkande 4 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om uppföljning av de förändrade reglerna för rätt till hel

förtidspension. Enligt motionärerna kommer det även med den nya regeln att

uppstå gränsdragningsproblem i fråga om vad som fordras för rätt till hel

förtidspension. Om sådana problem uppstår bör regeringen återkomma med förslag

på åtgärder.

I motion Sf32 yrkande 6 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om en tillåten arvodesgräns för politiska uppdrag utan att

pensionen påverkas. Motionärerna anser att en gräns - t.ex. ett basbelopp per

år - bör bestämmas för tillåtet arvode innan förtidspension ifrågasätts eller

reduceras.

Utskottets bedömning

Utskottet har vid flera tillfällen haft anledning att behandla motionsyrkanden

med krav på att mildra reglerna för rätt till hel förtidspension bl.a. för att

öppna möjlighet att delta i arvoderade verksamheter, senast i betänkande

1997/98:SfU1. I nämnda betänkande avstyrktes ett motionsyrkande med hänvisning

bl.a. till att Förtidspensionsutredningens förslag var föremål för beredning

inom Regeringskansliet. Redan i det av riksdagen godkända betänkandet

1993/94:SfU12 ansåg utskottet att det fanns anledning för regeringen att noga

följa utvecklingen av de ändrade förtidspensionsnivåerna och återkomma med

förslag om tillämpningen ändå skulle bli sådan att handikappade personer på

grund av reglerna inte får möjlighet att delta i samhällslivet. Detta gavs

regeringen till känna.

Utskottet, som välkomnar det nu framlagda förslaget, delar uppfattningen i

motion Sf29 att effekterna av det nya förslaget bör följas upp. Emellertid

förutsätter utskottet att detta sker utan särskilt påpekande från riksdagens

sida. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker

motion Sf29 yrkande 4. Även motion Sf32 yrkande 6 avstyrks eftersom det varken

är möjligt eller lämpligt att ange en fast beloppsgräns.

Övriga kriterier för rätt till förtidspension

Gällande ordning

Som nämnts i det föregående gäller sedan den 1 januari 1997 i fråga om rätt

till förtidspension/sjukbidrag att man, vid bedömning av i vad mån

arbetsförmågan är nedsatt, skall beakta den försäkrades förmåga att försörja

sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på

arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den

försäkrade. Endast vid särskilda skäl får beaktas andra faktorer såsom ålder

och bosättningsförhållanden. Att värdet av hushållsarbete i hemmet i skälig

omfattning likställs med inkomst av arbete har också nämnts ovan.

Propositionen

I samband med att kriterierna för rätt till ersättning ändrades framhöll

regeringen att det var viktigt att den pågående renodlingen av de olika

trygghetssystemen följdes upp. Riksförsäkringsverket fick i maj 1997 uppdraget

att i samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen följa upp

effekterna av de nya kriterierna för rätt till ersättning. Uppdraget skall

enligt vad som anges i propositionen redovisas under mars månad 1998.

Mot bakgrund härav görs i propositionen bedömningen att nuvarande regler om

kriterier för rätt till ersättning bör gälla tills vidare i avvaktan på

resultatet av den nämnda uppföljningen.

Motioner

I motion Sf33 yrkande 4 av Roland Larsson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande

om företagare med restarbetsförmåga. Motionärerna anser att företagare så långt

möjligt bör jämställas med arbetstagare vid prövning av arbetsförmåga och

rehabiliteringsbehov.

I motion Sf31 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 3 ett

tillkännagivande om särregeln för hushållsarbete. Motionärerna förutsätter att

regeringen i likhet med Förtidspensionsutredningen anser att denna regel skall

tas bort. I samma motion, yrkande 10, begärs ett tillkännagivande om

restarbetsförmågan. Enligt motionärerna erbjuds knappast längre några

?restarbets-tillfällen? vare sig av privata eller offentliga arbetsgivare. Det

är därför nödvändigt att införa en modifierad äldreregel vid förtidspension.

När det gäller steg för steg-modellen anser motionärerna att reglerna bör

mildras för den som inte har anknytning till arbetsmarknaden.

I motion Sf32 yrkande 1 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om en helhetssyn i socialförsäkringarna. Motionärerna anser

att hänsyn måste tas till människans hela situation och att renodling som metod

inte har mycket med verkligheten att göra.

Utskottets bedömning

Utredningen om företagares rätt till ersättning från arbetslöshets- och

socialförsäkring har i betänkandet Företagare med restarbetsförmåga (SOU

1998:34) föreslagit att en företagares arbetsförmåga skall prövas inte enbart

mot nuvarande arbetsuppgifter utan även mot möjligheten att erhålla andra

arbetsuppgifter i den egna näringsverksamheten innan bedömningen görs mot annat

på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Betänkandet är för närvarande

föremål för remissbehandling till den 26 juni 1998, och utskottet anser att

resultatet härav bör avvaktas. Med hänsyn härtill avstyrks motion Sf33 yrkande

4.

Förtidspensionsutredningen har föreslagit ett slopande av den särskilda

regeln att i skälig omfattning likställa värdet av hushållsarbete i hemmet med

inkomst av arbete. I propositionen berörs inte denna fråga. Eftersom

utformningen av ett reformerat förtidspensionssystem är föremål för fortsatt

beredning förutsätter utskottet att frågan kommer att övervägas i det

sammanhanget. Utskottet anser att regeringens kommande förslag bör avvaktas och

avstyrker motion Sf31 yrkande 3.

Vad gäller kravet på införandet av en modifierad äldreregel har utskottet i

sitt av riksdagen godkända betänkande 1996/97:SfU12 avstyrkt ett liknande

motionsyrkande. Utskottet hänvisade då till sitt betänkande 1996/97:SfU1, vari

utskottet anförde bl.a. att regeringens förslag om ändrade kriterier för rätt

till sjukpenning och förtidspension innebär att det skall finns utrymme för att

ta rimlig hänsyn till individuella förhållanden, t.ex. ålder och

bosättningsförhållanden, och att en sammanvägning av sådana faktorer, där

åldersfaktorn bör väga tyngst, i begränsad omfattning skall kunna påverka

bedömningen av den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom arbete.

Utskottet förutsatte att en grundlig och allsidig uppföljning och analys

snarast skulle komma till stånd och ansåg att det inte fanns skäl att föreslå

riksdagen att en modifierad äldreregel skulle införas. Utskottet, som noterar

att det ovan nämnda uppföljningsuppdraget kommer att redovisas i slutet av

april 1998, vidhåller sitt tidigare ställningstagande. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Sf31 yrkande 10.

Beträffande kravet att hänsyn skall tas till människans hela situation vid

bedömning av arbetsförmågans nedsättning har ett liknande yrkande behandlats av

utskottet i betänkande 1997/98:SfU1. Utskottet avstyrkte mo-tionsyrkandet i

fråga, bl.a. med hänvisning till nyss redovisade möjligheter att i det enskilda

fallet väga in även andra omständigheter, t.ex. ålder och

bosättningsförhållanden, samt till de möjligheter till helhetssyn som en

fördjupad samverkan ger. Utskottet vidhåller tidigare ställningstagande i

frågan och avstyrker motion Sf32 yrkande 1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Propositionen

Såvitt gäller frågan om ikraftträdande framhålls i propositionen att en av de

viktigaste uppgifterna i arbetet med reformeringen av systemet för ersättning

vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga är att anpassa förtidspensionssystemet,

inklusive sjukbidragen, till det reformerade ålderspensionssystemet. Det

innebär bl.a. att en klar åtskillnad av systemen måste genomföras beträffande

såväl reglerna om ersättningarnas beräkning som finansieringen av respektive

förmån. Enligt propositionen är det i princip nödvändigt att det reformerade

systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan börja

tillämpas senast i samband med införandet av det nya ålderspensionssystemet. De

första utbetalningarna av den reformerade ålderspensionen skall ske först

fr.o.m. den 1 januari 2001.

Med hänsyn till den ytterligare beredning som krävs innan ett färdigt förslag

till reformerat system för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan

läggas fram samt med beaktande av behovet av rimlig tid för riksdagsbehandling

föreslår regeringen att det nya systemet skall träda i kraft den 1 januari

2001.

När det gäller övergångsbestämmelser föreslås i propositionen att personer

födda år 1938 eller senare som vid ikraftträdandet av det nya systemet för

ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga har ersättning i form av

förtidspension skall få denna omvandlad till förtidspension i det reformerade

systemet. Den omräknade förtidspensionen skall därefter behandlas på samma sätt

som de förtidspensioner som beviljas efter ikraftträdandet. För en

förtidspensionär som har ATP skall enligt förslaget summan av folkpensionens

huvudförmån och ATP omvandlas till inkomstrelaterad förtidspension. Till den

vars ersättning efter omräkning till inkomstrelaterad förtidspension inte når

upp till garantinivån föreslås att garantibelopp skall utges motsvarande

mellanskillnaden. För att kompensera för avskaffandet av det särskilda

grundavdraget (SGA) föreslås vidare att det vid sidan av garantibeloppet skall

utges en särskild övergångsvis ersättning till vissa förtidspensionärer.

Såvitt gäller personer födda åren 1936 och 1937 som har beviljats

förtidspension före ikraftträdandet eller beviljas denna förmån därefter skall

enligt propositionens förslag i princip nuvarande folkpensions- och ATP-regler

gälla för beräkningen av förmånens storlek. Enligt regeringens bedömning bör

dessa personer tillgodoräknas ålderspensionsrätt enligt i princip nuvarande

regler.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner nu redovisade förslag till

riktlinjer för ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är nödvändigt att det nya

förtidspensionssystemet kan träda i kraft senast den 1 januari 2001. Utskottet

noterar att regeringen framhållit att beredningsarbetet måste ske bl.a. med

beaktande av behovet av rimlig tid för riksdagsbehandling. För att så skall

kunna ske bör enligt utskottets bedömning en kommande proposition föreläggas

riksdagen i sådan tid att beslut kan fattas senast under våren 2000. Även

socialförsäkringsadministrationens och de försäkrades behov av skäligt rådrum

behöver beaktas. Med detta påpekande tillstyrker utskottet regeringens förslag

till riktlinjer för ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

Finansiell samordning

Gällande ordning

Enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning

mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst får en

försäkringskassa och ett landsting tillsammans med en eller flera kommuner inom

samma landsting bedriva gemensam försöksverksamhet (SOCSAM). Lagen är

tidsbegränsad t.o.m. år 2000.

Fram till årsskiftet 1997/98 bedrevs försöksverksamhet enligt lagen

(1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring och hälso- och sjukvård (FINSAM).

Enligt 18 kap. 5 § AFL gäller sedan den 1 januari 1998 att försäkringskassan

får träffa överenskommelse med kommun, landsting och länsarbetsnämnd om att

samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga

resurser. Vissa medel har ställts till försäkringskassans förfogande för detta

ändamål. Genom motsvarande ändringar i socialtjänstlagen (1980:620) och hälso-

och sjukvårdslagen (1982:763) får kommuner och landsting sluta avtal med

varandra samt med försäkringskassan och länsarbetsnämnden (prop. 1997/98:1,

bet. 1997/98:SfU1, rskr. 1997/98:111).

Motion

I motion Sf29 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs i yrkande 2 ett

tillkännagivande om finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och

sjukvården, kommunerna och arbetsförmedlingen. Motionärerna anser att det bör

införas en lagstadgad skyldighet för dessa huvudmän att samarbeta i

rehabiliteringsärenden. Enligt motionärerna förekommer det att människor

förtidspensioneras bl.a. av det skälet att de olika huvudmännen inte

samarbetar. I samma motion, yrkande 3, begärs ett tillkännagivande om

företagshälsovårdens roll i den finansiella samordningen. Motionärerna menar

att företagshälsovården har en viktig funktion att fylla i detta samarbete.

Utskottets bedömning

I december 1997 beslöt riksdagen att fr.o.m. den 1 januari 1998 införa

möjlighet för försäkringskassan att träffa överenskommelse med kommun,

landsting och länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en effektivare

användning av tillgängliga resurser. I samband med utskottets behandling av

lagförslagen avstyrktes motioner med krav på att FINSAM-modellen permanentas

och införs i hela landet. Utskottet ansåg dock att det var angeläget att de

redovisade insikterna om förbättrad metodutveckling och effektivare

administration från FINSAM-försöken tas till vara och får genomslag i det

utvecklade samverkansarbetet. Utskottet framhöll samtidigt att det var

angeläget att resultatet av samverkansarbetet systematiskt följs upp och

utvärderas och att de kunskaper och erfarenheter som en fördjupad samverkan ger

upphov till förmedlas till de berörda parterna. Utskottet ansåg därför att

regeringen i 1999 års budgetproposition bör återkomma till riksdagen med en

redovisning av det inledande årets samverkansarbete och i det sammanhanget göra

en samlad bedömning av de medel som behövs för samverkan.

I förnyelsen av den framtida socialförsäkringen måste enligt utskottets

mening behovet av samordning och samsyn mellan myndigheterna ur medborgarnas

perspektiv tillgodoses. Människor med sammansatta problem kan annars hamna

mellan olika myndigheter och mellan olika ersättningssystem eftersom

problembilden ofta berör flera myndigheters ansvarsområden. Alltför ofta

riskerar människor att hamna mellan olika regelverk, t.ex. vad gäller åtgärder

för rehabilitering och ersättning vid sjukdomsfall.

Utskottet anser att det inte i första hand är en fråga om resurser. I stället

handlar det om att skapa klara mål ur ett medborgarperspektiv för

myndigheternas verksamhet och nödvändiga samverkan. Målet måste alltid vara att

den enskilde så långt möjligt skall kunna återgå i arbete. Det bör finnas

gemensamma övergripande mål för den del av välfärdssystemet som berör dem som

är i förvärvsaktiva åldrar.

Utskottet anser att det alltid bör åligga myndigheterna att samverka i syfte

att stödja personer som är i behov av särskilda insatser. Det förutsätter

särskilda strukturella samverkansmodeller eller en mera direkt organisatorisk

samordning mellan myndigheterna. Dagens system är otillräckligt och leder inte

sällan till suboptimering. Resultatet blir otillräckliga insatser för den

enskilde och onödigt höga kostnader för det allmänna. Erfarenheterna från

FINSAM-försöken, bl.a. i Eskilstuna, bekräftar detta.

Utskottet vill återigen betona vikten av att det sker en systematisk

uppföljning och utvärdering av den nya formen med fördjupad samverkan. En sådan

skall enligt vad som nämnts ovan också ske med redovisning i samband med 1999

års budgetproposition. Inte minst viktigt är därvid att de kunskaper som sådan

samverkan ger upphov till tas tillvara och förmedlas vidare till de berörda

samverkansparterna, framför allt på lokal nivå. Enligt utskottet är det också

angeläget att det nya sättet att arbeta får genomslag på alla nivåer i de

berörda myndigheterna/organisationerna.

Av regleringsbrevet för budgetåret 1998 avseende Riksförsäkringsverket och de

allmänna försäkringskassorna framgår att Riksförsäkringsverket i samverkan med

Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen skall

utveckla program för gemensamma utbildningsinsatser såvitt avser samverkan inom

rehabiliteringsområdet. Programmen skall redovisas senast den 2 juni 1998.

Med det anförda vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och

avstyrker motion Sf29 yrkande 2.

En arbetsgrupp under Arbetsmarknadsdepartementet har i

departementspromemorian Företagshälsovård - En resurs i samhället (Ds 1998:17)

lämnat förslag som syftar till att integrera företagshälsovården i

arbetsmiljöarbetet på den enskilda arbetsplatsen och att ta till vara dess

resurser ur ett samhälleligt perspektiv. Arbetsgruppen har bl.a. gjort

bedömningen att en systematisk samverkan bör komma till stånd mellan

företagshälsovården, försäkringskassan och den offentliga hälso- och

sjukvården. Arbetsgruppens förslag är för närvarande föremål för

remissbehandling till den 30 juni 1998. Utskottet anser att resultatet härav

bör avvaktas och avstyrker även motion Sf29 yrkande 3.

Arbetsskadebegreppet

Gällande ordning

Med arbetsskada förstås enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skada

till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Med annan

skadlig inverkan avses inverkan av en faktor som med hög grad av sannolikhet

kan ge upphov till en sådan skada som den försäkrade har. Skadan skall anses

vara orsakad av den skadliga inverkan om övervägande skäl talar för det.

Före den 1 januari 1993 var det tillräckligt att en arbetsmiljöfaktor

sannolikt kunde ge upphov till en skada för att skadlig inverkan i arbetet

skulle anses föreligga. Vidare gällde en presumtion för orsakssamband mellan

skadlig inverkan i arbetet och den försäkrades skada.

Motion

I motion Sf31 yrkande 9 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande

om arbetsskadeförsäkringen. Motionärerna, som kräver ett klargörande av

arbetsskadeförsäkringens roll i den nya förtidspensioneringen, anser att

arbetsskadebegreppet och bevisregeln skall återställas till vad som gällde före

den 1 januari 1993. Med de skärpta reglerna har man enligt motionärerna

definierat bort kvinnors arbetsskador.

Utskottets bedömning

Arbetsskadeutredningen 1997 har nyligen avlämnat betänkandet Den framtida

arbetsskadeförsäkringen (SOU 1998:37). Utredningen har haft i uppdrag att

analysera de senaste årens förändringar i arbetsskadeförsäkringen i syfte att

se över frågan om försäkringen ger en tillfredsställande trygghet för den som

drabbas av arbetsskada. Utredningen har sammanfattningsvis funnit att

arbetsskadeförsäkringen inte längre kan anses ge en tillfredsställande trygghet

för den som drabbas av en arbetsskada. Utredningen har emellertid inte funnit

skäl att föreslå någon annan ändring av arbetsskadebegreppet och bevisregeln än

att precisera att trakasserier och mobbning är en typ av skadlig inverkan som

inte skall falla in under lagens undantagsbestämmelse. Däremot anser

utredningen att ansträngningar i stället bör göras för att åstadkomma en bättre

tillämpning av de nuvarande reglerna. Utredningen framhåller bl.a. att kravet

på en noggrann utredning är särskilt stort när det gäller svårbedömda

sjukdomar. Utredningen föreslår vissa åtgärder för en snabbare och säkrare

handläggning, t.ex. att besluten i dessa ärenden koncentreras till endast någon

eller några socialförsäkringsnämnder i varje försäkringskassa och att läkarnas

utbildning i försäkringsmedicin förbättras.

Utredningen presenterar också viss statistik som visar att kvinnor något

oftare än män drabbas av arbetssjukdomar. Å andra sidan råkar män oftare än

kvinnor ut för olycksfall i arbetet. Utredningen framhåller att den

uppstramning av bevisreglerna som infördes år 1993 endast har betydelse för

arbetssjukdomarna och att den på det sättet kan ha fått stor inverkan på

kvinnornas möjlighet att få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Enligt

utredningen är det möjligt att kriterierna för bedömning av skadlig inverkan

skall vara olika för kvinnor och män och att frågan bör tas upp bl.a. vid de

konsensuskonferenser som utredningen föreslår skall hållas bl.a. med läkare och

jurister som deltagare. Frågan bör också beaktas i de allmänna beskrivningar

över de vetenskapliga bedömningarna på i arbetsskadesammanhang särskilt

svårbedömda områden som Riksförsäkringsverket enligt utredningen bör ge ut till

ledning för försäkringskassornas bedömningar.

Utredningens förslag är för närvarande föremål för remissbehandling till den

2 juni 1998. Utskottet anser att resultatet av remissbehandlingen bör avvaktas

och avstyrker motion Sf31yrkande 9.

En fjärdedels restarbetsförmåga vid förtidspension/sjukbidrag (prop.

1996/97:63)

Gällande ordning

Som redan nämnts kan förtidspension/sjukbidrag utges med hel, tre fjärdedels,

halv och en fjärdedels förmån.

Enligt 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gäller att en

försäkrad har rätt till ersättning om han eller hon är arbetsför och

oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar

varje arbetsdag och i genomsnitt 17 timmar i veckan. Motsvarande bestämmelse

återfanns i de sedan den 1 januari 1998 upphävda lagarna (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring respektive (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

Av Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter (AMSFS 1997:13) följer att en person

med tre fjärdedels förtidspension/sjukbidrag inte kan erhålla

arbetslöshetsersättning.

En person som uppbär tre fjärdedels sjukpenning kan däremot erhålla

arbetslöshetsersättning motsvarande en fjärdedel under förutsättning att han

eller hon uppfyller arbetsvillkoret i 12 § lagen om arbetslöshetsförsäkring

samt söker ett heltidsarbete. Det förhållandet att en person är sjukskriven

anses i det fallet som ett tillfälligt hinder.

Propositionen

I propositionen framhålls att sedan införandet av en fjärdedels respektive tre

fjärdedels förtidspension/sjukbidrag har problem uppmärksammats med bristande

överensstämmelse med reglerna på arbetsmarknadsområdet. Från

arbetslöshetsförsäkringen kan ersättning lämnas till den som har ett

arbetsutbud på minst 17 timmar per vecka. Detta krav har lett till att den som

uppbär tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag inte är berättigad till

ersättning vid arbetslöshet. 25 % av en normal heltidsarbetstid motsvarar

enligt vad som anges i propositionen ett arbetsutbud på cirka 8-10 timmar per

vecka.

De sedan den 1 januari 1997 gällande kriterierna för rätt till sjukpenning

och förtidspension innebär enligt propositionen att det blir fler personer som

kommer att bedömas ha en restarbetsförmåga. En person som är arbetslös och som

av den anledningen har svårigheter att ta till vara sin restarbetsförmåga på

arbetsmarknaden bör därför, i likhet med vad som i dag gäller vid sjukpenning,

ha rätt att uppbära 25 % arbetslöshetsersättning i kombination med

förtidspension och sjukbidrag under tid då han eller hon söker sådant arbete,

även om arbetsutbudet understiger 17 timmar i veckan.

Mot denna bakgrund föreslås att en försäkrad som uppbär tre fjärdedels

förtidspension eller sjukbidrag vid arbetslöshet skall vara berättigad till

arbetslöshetsersättning. Det skall dock enligt förslaget krävas att den sökande

är arbetsför och oförhindrad att åta sig ett arbete för en arbetsgivares

räkning som i arbetstid motsvarar en fjärdedel av det som betecknas som

heltidsarbete enligt tillämpligt kollektivavtal inom den bransch där han eller

hon tidigare varit anställd. Den som frivilligt lämnar sin anställning skall

enligt propositionen inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande och därmed

inte få någon arbetslöshetsersättning.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Motioner

I motion 1996/97:Sf40 yrkande 7 av Ragnhild Pohanka och Thomas Juhlin (mp)

begärs ett tillkännagivande med innebörd att en person med restarbetsförmåga

som frivilligt lämnar sin anställning skall anses stå till arbetsmarknadens

förfogande i enlighet med de regler som gäller för övriga

arbetslöshetsförsäkrade. Motionärerna anser att samma karensregler skall gälla

för personer med restarbetsförmåga som för helt arbetsföra.

I motion Sf287 av Kristina Nordström och Hans Hoff (s) begärs ett

tillkännagivande om en samordning av reglerna i arbetslöshets- och

sjukförsäkringarna. Enligt motionärerna kan en arbetslös person som är

sjukskriven till tre fjärdedelar och har en fjärdedels restarbetsförmåga inte

stämpla för arbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd (KAS)

motsvarande 25 %.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att personer med en

restarbetsförmåga ges möjlighet att utnyttja denna på arbetsmarknaden. För att

åstadkomma detta är det dock enligt utskottet nödvändigt att särskilda åtgärder

vidtas eftersom möjligheten för denna grupp att erhålla ett arbete motsvarande

en fjärdedels arbetsförmåga i många fall annars måste bedömas som liten. En

åtgärd som endast innebär en rätt att erhålla en fjärdedels

arbetslöshetsersättning får enligt utskottets uppfattning sannolikt inte den av

regeringen eftersträvade effekten.

Regeringen har emellertid i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop.

1997/98:150, s. 103) uttalat att försäkringskassan bör få ansvaret för att i

samverkan med arbetsförmedling och arbetsmarknadsinstitut, Samhall AB eller

annan aktör hjälpa personer med tre fjärdedels förtidspension till en varaktig

sysselsättningslösning. I första hand bör dessa personer prövas mot den

ordinarie arbetsmarknaden, eventuellt med hjälp av lönebidrag. Om någon annan

lösning inte kan hittas skall en plats i Samhall AB garanteras. Enligt vad som

anges i vårpropositionen avser regeringen att i budgetpropositionen för år 1999

återkomma med förslag, som kan träda i kraft den

1 januari 1999.

Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att det föreliggande förslaget

i proposition 1996/97:63 inte bör genomföras. Utskottet föreslår därför att

förslaget om ändring i 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring avslås. I den mån

motion 1996/97:Sf40 yrkande 7 inte tillgodosetts med det anförda avstyrks

motionsyrkandet i fråga.

Vad gäller frågan om rätt att få en fjärdedels arbetslöshetsersättning

samtidigt med tre fjärdedels sjukpenning konstaterar utskottet att det med

nuvarande regler inte finns något hinder för detta. Utskottet avstyrker därför

motion Sf287.

Sjukpenningregler för egenföretagare m.m.

Gällande ordning

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den årliga inkomst i pengar som en

försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen som

arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på

annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete).

För egenföretagare utgör den skatterättsligt bestämda nettointäkten underlag

för SGI. SGI får dock inte räknas högre än som motsvarar skälig avlöning för

liknande arbete för annans räkning, s.k. jämförelseinkomst (3 kap. 2 § AFL). Om

företagaren under en följd av år redovisat en lägre skatterättslig nettointäkt

än vad som svarar mot skälig avlöning för liknande arbete skall SGI beräknas

med ledning av de tre senaste årens taxering. Under ett uppbyggnadsskede får

SGI beräknas till ett högre belopp än vad som framgår av nettointäkten.

För den som arbetar i eget fåmansaktiebolag beräknas SGI som för andra

anställda, dvs. inkomstunderlaget beräknas i princip på uppburen kontantlön.

Speciell beräkning av SGI under ett uppbyggnadsskede kan inte heller göras. I

ett fåmansaktiebolag står bolaget för sjuklönen. Arbetsgivare vars lönekostnad

under ett år inte överstiger 130 basbelopp kan teckna försäkring mot kostnader

för sjuklön.

Socialavgifter erläggs enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i form av

arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Aktiebolag betalar arbetsgivaravgifter,

varav sjukförsäkringsavgiften är 7,93 % (7,90 % för år 1998). Övriga

egenföretagare betalar egenavgifter, varav sjukförsäkringsavgiften är 8,66 %

(vid 3 dagars karens 7,48 % och vid 30 dagar 6,30 %).

Näringsidkare har under vissa förutsättningar möjlighet att göra avsättning

till expansionsmedel. Expansionsmedlen kan återföras vid ett senare tillfälle.

Vid beräkning av SGI respektive BGI (bidragsgrundande inkomst som fastställs

för den som söker bostadsbidrag) behandlas expansionsmedel olika. BGI skall

ökas respektive minskas med belopp motsvarande avsatta respektive återförda

expansionsmedel medan avsatta belopp inte blir sjukpenninggrundande eller

pensionsgrundande förrän de återförs, beskattas och avgiftsbeläggs som inkomst

av näringsverksamhet.

Motioner

I motion Sf211 av Jan Backman (m) begärs ett tillkännagivande om att anpassa

sjukförsäkringssystemet så att nyföretagande i aktiebolagsform inte

otillbörligt missgynnas. Motionären anser att det inte är rimligt att

sjukförsäkringssystemen skall styra en företagares val av företagsform.

Reglerna för SGI och sjuklön bör därför ändras så att den som väljer att starta

rörelse i aktiebolagsform inte ges sämre villkor än andra egenföretagare.

Elizabeth Nyström och Ingvar Eriksson (m) begär i motion Sf215 förslag till

ändring av reglerna för sjukpenning för företagare. I motionen anförs att

dagens regler om sjukpenning för småföretagare är komplicerade och

svårtillgängliga. Motionärerna anser bl.a. att regeln om s.k. jämförelseinkomst

bör tas bort och att förutsebara regler som är neutrala till val av

företagsform bör införas.

I motion Sf216 av Elver Jonsson och Bengt Harding Olson (fp) begärs att

regeringen snabbt ser över villkoren för småföretagares rätt till

sjukersättning i avsikt att åstadkomma ett regelsystem som ger trygghet vid

sjukdom och undviker hindrande moment för småföretagarens investeringar och

nyanställningar.

I motion N306 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om rättvisare regler i trygghetssystemen för egenföretagare

(yrkande 4). I motionen anförs att företagare i fåmansaktiebolag har ett sämre

inkomstskydd i uppbyggnadsskedet än övriga egenföretagare. Vidare anges att

dagersättningen för en egenföretagare beräknas utslagen på 365 dagar medan en

anställd får inkomsten utslagen på årsarbetstiden, 260 dagar. Motionärerna

anser att dessa och andra diskriminerande regler i socialförsäkringssystemet

bör ses över.

Olof Johansson m.fl. (c) begär i motion A272 ett tillkännagivande om trygghet

för företagare (yrkande 5). I motionen anförs att det blir allt vanligare att

människor i stället för att vara löneanställda får sin huvudsakliga försörjning

via egen rörelse. Motionärerna anser därför att det är viktigt att samma

trygghet gäller för löneanställda som för egenföretagare.

I motion Sf268 av Karin Pilsäter (fp) begärs ett tillkännagivande om att

inkomsten skall beräknas på samma sätt i lagen om allmän försäkring och lagen

om bostadsbidrag för den som har enskild firma. Motionären anser att det inte

är rimligt att avsatta expansionsmedel ingår i inkomsten vid beräkning av

bostadsbidrag men inte vid beräkning av sjukpenning, föräldrapenning och

pension.

Utskottets bedömning

Utredningen för översyn av inkomstbegreppet inom bidrags- och

socialförsäkringssystemen (IBIS) behandlar i sitt betänkande Förmån efter

inkomst - Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya

kvalifikationsregler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst (SOU 1997:85)

bl.a. de frågor som tas upp i motionerna.

Utredningen föreslår att SGI för en näringsidkare i princip skall bestämmas

utifrån inkomsten av verksamheten enligt det senaste taxeringsbeslutet. Är de

taxerade inkomsterna mycket ojämna bör det dock vara möjligt att på samma sätt

som enligt dagens regler använda de senaste tre taxeringarnas genomsnittliga

inkomster. Utredningen föreslår att reglerna om s.k. jämförelseinkomst skall

tas bort. Det skulle förstärka sambandet mellan förmåner och avgifter och

försäkringskassans arbete skulle underlättas, anser utredningen. Utredningen

föreslår vidare att sjukpenningförsäkringen under ett uppbyggnadsskede skall

vara neutral i förhållande till den företagsform som verksamheten startas i.

Samma regler skall alltså gälla för den som startar eget företag i

aktiebolagsform som för övriga egenföretagare. SGI skall beräknas till lägst

motsvarande den SGI som skulle ha beräknats om sjukfallet inträffat omedelbart

innan den försäkrade började arbeta i verksamheten. Den som startar egen

verksamhet i ett fåmansaktiebolag föreslås dock själv svara för sjuklön under

sjuklöneperioden. Slutligen föreslår utredningen att för den som startar egen

verksamhet med s.k. starta-eget-bidrag får SGI inte beräknas till lägre belopp

än en inkomst som motsvarar grundbidraget i arbetslöshetsförsäkringen.

IBIS-utredningen föreslår att nuvarande regler om bl.a. expansionsmedel i

bostadsbidragssystemet skall tas bort.

Den s.k. AGRA-utredningen föreslår i delbetänkandet Högkostnadsskydd mot

sjuklönekostnader (SOU 1997:142) att nuvarande försäkring mot kostnader för

sjuklön upphör och att ett högkostnadsskydd införs. Enligt utredningens förslag

skall ett litet företag med höga sjuklönekostnader kunna ansöka om ersättning

från försäkringskassan för den del av kostnaden som överstiger ?riksandelen?.

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat olika

motionsyrkanden om beräkning och fastställande av SGI. Yrkandena har avstyrkts

med hänvisning till att pågående beredning borde avvaktas. Senast uttalade

utskottet, i betänkande 1997/98:SfU1 om anslag inom socialförsäkringsområdet,

att en tidigare aviserad proposition med förslag om ändring av reglerna för

sjukpenninggrundande inkomst borde avvaktas.

Utskottet anser att frågan om hur SGI-reglerna och ett eventuellt

högkostnadsskydd för sjuklönekostnader skall utformas bör avgöras i samband med

att förslag härom föreläggs riksdagen. Utskottet avstyrker motionerna Sf211,

Sf215, Sf216, N306 yrkande 4 och A272 yrkande 5.

Även frågan om s.k. expansionsmedel bör ingå i inkomsten eller inte vid

beräkning av olika förmåner bör avgöras i samband med kommande förslag.

Utskottet avstyrker även motion Sf268.

Barnbidrag m.m. vid biståndsarbete

Gällande ordning

Av folkbokföringslagen (1991:481) följer att den som kan antas tillbringa sin

dygnsvila utanför landet under minst ett år skall avregistreras från

folkbokföringen som utflyttad.

Av 1 kap. 3 § AFL framgår att en försäkrad som lämnar Sverige fortfarande

skall anses bosatt här om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år.

Barnbidrag utgår enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag till barn som

är bosatta i riket. Lämnar barnet Sverige anses det bosatt här om

utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Undantag görs dock

bl.a. för medföljande barn till en person som är anställd i utlandet av svenska

kyrkan, ett svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant

förbund eller en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.

Dessa skall fortfarande anses bosatta i Sverige om utlandsvistelsen är avsedd

att vara längst tre år.

Vad gäller folkpension anges i 5 kap. 6 § AFL att som bosättningstid i

Sverige tillgodoräknas tid under vilken en svensk medborgare av svenska kyrkan,

ett svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller

en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet varit sänd till

ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning. För tid efter år 1992

gäller dock detta endast om utlandsvistelsen varat längst tre år i följd.

För sjukpenning och föräldrapenning gäller för samma grupp att SGI vid

återkomsten till Sverige skall fastställas till lägst det belopp som gällde

omedelbart före utlandsvistelsen om denna varat högst tre år (3 kap. 5 b § och

4 kap. 9 § AFL). Vid beräkning av kvalifikationstiden för föräldrapenning

bortses från tiden för utlandsvistelsen.

Motion

I motion 1996/97:Sf617 av Christer Erlandsson m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att biståndsarbetare bör få behålla barnbidrag och andra

sociala förmåner i fyra år i stället för i tre år (yrkande 1). Motionärerna

anser att ett undantag på fyra år bättre skulle stämma överens med de

kontraktstider som oftast gäller för biståndsarbetare, dvs. två år med två års

förlängning.

Utskottets bedömning

I regeringens proposition 1997/98:152 Garantipension, m.m. föreslås att en

treårsregel motsvarande den som i dag gäller för tid efter 1992 i 5 kap. 6 §

AFL bör gälla även för tillgodoräknande av försäkringstid för garantipension.

Regeringen anför i propositionen att det finns visst fog för remissinstansernas

kritik mot treårsgränsen och uppfattningen att regeln bör anpassas till de

kontraktstider som vanligen gäller. Regeringen anser dock med hänsyn till

önskemålet om att socialförsäkringens olika delar bör vara enhetliga att frågan

om en ändring av treårsregeln bör övervägas i samband med beredningen av

förslaget till en ny socialförsäkringslag.

I propositionen 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. uttalar

regeringen att övervägande skäl talar för att i reglerna för pensionsgrundande

inkomst inte införa någon särreglering för grupperna biståndsarbetare och

missionärer.

Utredningen om socialförsäkringens personkrets har i betänkandet En lag om

socialförsäkringar (SOU 1997:72) föreslagit att biståndsarbetare m.fl. som för

enskilda organisationer tjänstgör utomlands i utvecklingsländer skall vara

försäkrade i Sverige såvitt avser den bosättningsbaserade försäkringen, om de

har väsentlig anknytning till Sverige.

Utskottet anser, i likhet med vad regeringen anför i propositionen om

garantipension, att det är väsentligt att begreppet bosättningstid respektive

försäkringstid i de olika delarna av socialförsäkringen är enhetligt. En samlad

översyn av socialförsäkringen i detta avseende har genomförts och utredningens

förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör

kommande förslag avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion 1996/97:Sf617

yrkande 1.

Social trygghet för studerande

Gällande ordning

Den allmänna försäkringen omfattar bosatta i riket som är inskrivna hos

försäkringskassan. Sjukpenning utges om den sjukpenninggrundande inkomsten

(SGI) uppgår till minst 24 % av basbeloppet. SGI grundar sig på inkomst av

anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. För studier med studiestöd

och i vissa andra fall gäller s.k. SGI-skyddad tid, dvs. SGI får sänkas till

lägst vad den skulle ha varit innan den försäkrade avbröt sina studier. En

studerande behåller studiemedlen under sjukdom, frånvaro på grund av vård av

sjukt barn och vård av närstående eller annan liknande anledning. Den som har

inkomster av arbete har dessutom rätt till s.k. studie-stöds-SGI som grundar

sig på arbetsinkomsten. Är sjukperioden längre än 30 dagar kan lånedelen som

avser tiden fr.o.m. trettionde dagen skrivas av.

Föräldrapenning utges för förälder som varit inskriven hos försäkringskassan

minst 180 dagar före den dag för vilken föräldrapenningen skall utbetalas.

Föräldrapenningen utgör lägst 60 kr per dag eller med de vanliga

kvalifikationsvillkoren ett belopp motsvarande sjukpenningen.

Den som förvärvsarbetar är försäkrad för arbetsskada enligt lagen om

arbetsskadeförsäkring (LAF). Försäkringen gäller även den som genomgår

utbildning i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada

(bl.a. arbetsmarknadsutbildning). Vidare gäller försäkringen, för vissa i

regeringens föreskrifter uppräknade elevkategorier, vid praktiska moment som

stämmer överens med eller liknar vanligt förvärvsarbete.

Motion

Inger Davidson m.fl. (kd) begär i motion Ub710 ett tillkännagivande om social

trygghet för studerande (yrkande 12). Motionärerna anser att studenter bör ha

rätt till i princip samma grundtrygghet som förvärvsarbetande. I första hand

bör de generella systemen omfatta även studenter och ge dem samma skydd som

andra. En översyn av systemen, vad gäller t.ex. arbetsskada, pension,

föräldraförsäkring och sjukförsäkring, bör enligt motionärerna genomföras.

Utskottets bedömning

Förslag om ett nytt ålderspensionssystem, som får betydelse även för

studerande, behandlas för närvarande i riksdagen.

I proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. gör regeringen

den bedömningen att pensionsrätt för studier med studiemedel bör kunna

tillgodoräknas inom ramen för det reformerade ålderspensionssyste-met fr.o.m.

år 1995. Regeringen anser emellertid att den närmare utformningen bör övervägas

i samband med beredningen av det nya studiestödssystemet.

I regeringens proposition 1997/98:152 Garantipension, m.m. föreslås att

möjlig tid för tillgodoräknande av försäkringstid för garantipension skall

begränsas till åldrarna 25-64 år. Därutöver får försäkringstid räknas mellan 16

och 24 år för de år den pensionsberättigade tjänat minst ett inkomstbasbelopp.

Regeringen anför i propositionen att för det fall studiemedlen i framtiden blir

beskattade och därmed höjs bör övervägas en höjning av inkomstgränsen till två

inkomstbasbelopp.

Arbetsskadeutredningen föreslår i sitt betänkande Den framtida

arbetsskadeförsäkringen (SOU 1998:37) att den som genomgår sådan utbildning som

syftar till yrkesutbildning, dvs. inte sådana studier som bedrivs som hobby

eller i rent allmänbildande syfte, skall omfattas av arbetsskadeförsäkringen.

Något krav på att eleven utför arbete som stämmer överens med eller till sin

art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete skall inte ställas.

Studiestödsutredningen anger i betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU

1996:90) att utgångspunkten för förslagen har varit att det nya studie-stödet,

som föreslås ersätta studiemedel, svux och svuxa, skall vara ett uteslutande

utbildningspolitiskt motiverat studiesocialt stöd. Särskilda behov under

studietiden bör enligt utredningens uppfattning i första hand mötas genom

åtgärder inom andra förmånssystem. Utredningen föreslår inte några förändringar

av sjukförsäkringsskyddet, men anför att en särskild översyn av bestämmelserna

om rätt till studiestöd under sjukdom är befogad.

Enligt uppgift kommer en proposition om studiestödet att avlämnas under nästa

riksmöte.

I Regeringskansliet bereds för närvarande förslag om dels socialförsäkringens

personkrets, dels inkomstbegreppet inom socialförsäkringen, dels

arbetsskadeförsäkringen. Utskottet anser att behandlingen av dessa förslag

liksom den proposition om studiestödet som aviserats bör avvaktas. Med hänsyn

härtill avstyrker utskottet motion Ub710 yrkande 12.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.beträffande avslag på proposition 1997/98:111

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 1,

res. 1 (v)

2. beträffande allmänna principer för ett reformerat

förtidspensionssystem

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30

yrkandena 1 och 3, 1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5,

1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sf34 godkänner de i proposition

1997/98:111 föreslagna riktlinjerna (avsnitt 5.1),

res. 2 (m, kd)

res. 3 (c)

res. 4 (fp)

res. 5 (v)

res. 6 (mp)

3. beträffande jämställdhetsperspektiv

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 2,

res. 7 (v)

4. beträffande inkomstrelaterad ersättning

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf30 yrkande 2 och 1997/98:Sf31

yrkandena 5 och 6 godkänner de i proposition 1997/98:111 föreslagna

riktlinjerna (avsnitt 5.2),

res. 8 (v)

res. 9 (kd)

5. beträffande en åldersberoende garantinivå

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Sf31 yrkande 7 godkänner de i

proposition 1997/98:111 föreslagna riktlinjerna (avsnitt 5.3),

res. 10 (v)

6. beträffande omprövning av förtidspension

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf33 yrkande 3,

res. 11 (c)

7. beträffande stimulans till ett aktivt liv

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 8,

res. 12 (v)

8. beträffande kriterier för rätt till hel förtidspension

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 4 och

1997/98:Sf32 yrkande 6 antar regeringens förslag i proposition 1997/98:111

till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

res. 13 (m)

res. 14 (mp)

9. beträffande företagare med restarbetsförmåga

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf33 yrkande 4,

res. 15 (m, c, fp, kd)

10. beträffande värdet av hushållsarbete

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 3,

res. 16 (v)

11. beträffande modifierad äldreregel

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 10,

res. 17 (v, mp)

12. beträffande helhetssyn

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf32 yrkande 1,

res. 18 (mp)

13. beträffande finansiell samordning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf29 yrkande 2,

res. 19 (m, fp, mp, kd)

14. beträffande företagshälsovårdens roll

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf29 yrkande 3,

res. 20 (m)

15. beträffande arbetsskadebegreppet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 9,

res. 21 (v)

16. beträffande riktlinjer i övrigt för ett reformerat

förtidspensionssystem

att riksdagen godkänner vad regeringen i övrigt anfört om riktlinjer i

proposition 1997/98:111,

17. beträffande en fjärdedels restarbetsförmåga

att riksdagen avslår proposition 1996/97:63 såvitt avser förslaget till

lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och

motionerna 1996/97:Sf40 yrkande 7 och 1997/98:Sf287,

18. beträffande sjukpenningregler för egenföretagare m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf211, 1997/98:Sf215, 1997/98:Sf216,

1997/98:N306 yrkande 4 och 1997/98:A272

yrkande 5,

res. 22 (m, c, fp, kd)

19. beträffande expansionsmedel

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf268,

res. 23 (m, fp, kd)

20. beträffande barnbidrag m.m. vid biståndsarbete

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf617 yrkande 1,

21. beträffande social trygghet för studerande

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub710 yrkande 12.

res. 24 (kd)

Stockholm den 28 april 1998

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta

Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),

Lennart Klockare (s), Ingrid Skeppstedt (c), Sven-Åke Nygårds (s), Gustaf von

Essen (m), Sigge Godin (fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Ulf

Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd) och Marina

Pettersson (s).

Reservationer

1. Avslag på proposition 1997/98:111 (mom. 1)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för

ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Utskottet anser? och slutar med

?yrkande 1? bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig i princip bakom de riktlinjer till ett reformerat

förtidspensionssystem som regeringen redovisat i propositionen. Enligt

utskottet är det dock svårt att ta ställning till regeringens förslag eftersom

det mesta återstår att utreda. Att fylla riktlinjerna med innehåll har

hänskjutits till en expertutredning. Utskottet anser att regeringen snarast bör

återkomma till riksdagen med ett detaljerat förslag till ett nytt

förtidspensionssystem. Riksdagen bör i avvaktan härpå avslå propositionen. Vad

utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition 1997/98:111

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 1

dels avslår proposition 1997/98:111,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Ulf Kristersson

(m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för

ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?När det? och slutar med ?yrkande 4?

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är anmärkningsvärt att regeringen inte har

presenterat ett genomarbetat förslag till ett reformerat förtidspensionssystem.

Inte minst med hänsyn till att många människor kommer att leva i ovisshet om

vad som skall hända med deras pensioner och deras ekonomiska trygghet.

Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett väl

utrett förslag om ett nytt förtidspensionssystem.

Om principerna om stabilitet och långsiktig trovärdighet skall vara

vägledande för det nya förtidspensionssystemet bör enligt utskottets mening

möjligheterna med ett fonderat system som är skilt från statsbudgeten noga

övervägas. Ett sådant system kan leda till att arbetsgivaravgifterna inte

behöver vara lika höga som vid ett ofonderat system, samtidigt som en fond

fungerar som en buffert mot oförutsedda förändringar.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande allmänna principer för ett reformerat

förtidspensionssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1 och

1997/98:Sf30 yrkande 3 och med anledning av proposition 1997/98:111

(avsnitt 5.1) och motionerna 1997/98:Sf30 yrkande 1 och 1997/98:Sf34

yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf31 yrkande 4,

1997/98:Sf32 yrkandena 2-5, 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och

1997/98:Sf34 yrkandena 1-4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)

Ingrid Skeppstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för

ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Centerpartiet och? och slutar med

?olika försäkringssystemen? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förtidspensionssystemet skall inordnas i en samordnad

trygghetsförsäkring som är arbetslivs- och ohälsorelaterad och bygger på

grundtrygghetstanken. Enligt utskottet bör en sådan trygghetsförsäkring ersätta

dagens försäkringar vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och förtidspension.

Den skall bestå av en grundpenning, lika för alla, kompletterad med en

inkomstrelaterad del vars storlek skall baseras på inkomsten som företagare

eller anställd. Grundpenningen skall möjliggöra en rimlig levnadsstandard. En

viktig utgångspunkt är vidare att försäkringen skall innehålla incitament till

arbete och ett i övrigt aktivt liv. Enligt utskottet finns det mycket att vinna

på en sammanhållen försäkring eftersom en sådan ökar förutsättningarna för de

individer som befinner sig i gränslandet mellan olika ersättningsformer. Vad

utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande allmänna principer för ett reformerat

förtidspensionssystem

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och med

anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) samt med avslag på

motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkandena 1 och 3,

1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5, och 1997/98:Sf34 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)

Sigge Godin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för

ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?När det? och slutar med ?yrkande 1?

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet bör det finnas en samlad ohälsoförsäkring som skall

innefatta såväl ersättning för långa och korta sjukdomsfall som

förtidspensioner. Ohälsoförsäkringen bör vara autonom, dvs. frikopplas från

statsbudgeten och ledas av en självständig styrelse bestående av andra än

riksdagsledamöter. Styrelsen skall ha det operativa ansvaret för att

försäkringens buffertfond hålls inom av riksdagen fastställda ramar.

Utskottet anser vidare att allmänna egenavgifter skall finansiera

förtidspensionsdelen av ohälsoförsäkringen liksom sjukförsäkringsdelen samt att

avgifterna skall tas ut på inkomster upp till taket på 7,5 lönebasbelopp.

Därtill fordras enligt utskottet en viss finansiering med skattemedel för att

täcka kostnaderna för personer som blivit sjuka eller skadats innan de kommit

ut i yrkeslivet. Enligt utskottets mening bör inkomster och avgifter

harmonisera för att åstadkomma ett större mått av försäkringsmässighet.

Utskottet anser också att den nya ohälsoförsäkringen skall granskas av

Finansinspektionen och att en sjukförsäkringsfond skall byggas upp för att

klara demografiska förändringar. Ändringar i avgifter och förmåner skall endast

få ske av försäkringsmässiga skäl.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande allmänna principer för ett reformerat

förtidspensionssystem

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf34 och med anledning av

proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) och motion 1997/98:Sf30 yrkande 3

samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkande

1, 1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5 och 1997/98:Sf33

yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för

ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Vad gäller? och slutar med ?avstyrks

därför? bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att det i propositionen anges att förtidspension inte är

avsedd att täcka mindre variationer i fråga om fysisk och psykisk

prestationsförmåga, som kan följa av t.ex. naturligt åldrande. Utskottet

befarar att en sådan tolkning kan försvåra för människor att få förtidspension.

Om en låginkomsttagare vars kropp är utsliten tvingas göra förtida uttag av

ålderspension innebär det att han eller hon resten av livet får nöja sig med en

låg ål-derspension. Det bör därför enligt utskottets mening göras tydligt att

förtidspension i dessa fall skall kunna beviljas fram till 65 år. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande allmänna principer för ett reformerat

förtidspensionssystem

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 4 och med anledning

av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) samt med avslag på motionerna

1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkandena 1 och 3, 1997/98:Sf32

yrkandena 2-5, 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sf34 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för

ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Centerpartiet och? och slutar med

?olika försäkringssystemen? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att reformeringen av förtidspensionssystemet bör syfta till

att skapa en sammanslagen arbetslivsförsäkring. Försäkringen bör träda in efter

två år av sjukdom och/eller arbetslöshet och utifrån en samlad bedömning av den

försäkrades hela situation lämna ersättning vid långvarig ohälsa och/eller

arbetslöshet. Enligt utskottets mening bör vidare ersättningen vid långvarig

ohälsa och arbetslöshet utformas som ett enhetligt grundskydd, som skall vara i

princip lika för alla och oberoende av tidigare inkomst.

I linje härmed anser utskottet att det bör skapas en samlad organisation för

social- och arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå. Dagens organisation innebär

en olycklig splittring eftersom samma person kan vara aktuell hos flera

myndigheter. De lokala arbetsförmedlingarna och försäkringskassorna bör därför

kommunaliseras och slås samman med delar av kommunernas socialtjänst till en

gemensam organisation. Enligt utskottets mening finns det mycket att vinna med

en sådan sammanslagning. Samordningen och effektiviteten i den totala

organisationen kan förbättras, och berörda personer kan få en snabbare och mer

mänsklig service. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag

härom.

Regeringen bör vidare återkomma med förslag om en nivå för grundskyddet som

efter skatt för en ensamstående bör uppgå till ca 7 200 kr per månad.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande allmänna principer för ett reformerat

förtidspensionssystem

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5 och med

anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) samt med avslag på

motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkandena 1 och 3,

1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sf34

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Jämställdhetsperspektiv (mom. 3)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för

ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Utskottet noterar? och slutar med

?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att riksdagen har att ta ställning till hur ett

framtida förtidspensionssystem skall utformas utan att det gjorts en analys av

vilka konsekvenserna blir för kvinnor respektive för män. Enligt utskottets

mening hade förslag till reglering av t.ex. restarbetsförmågan och kriterier

för bedömning av arbetsskada och förtidspension behövt belysas ur ett

jämställdhetsperspektiv innan riksdagen lägger fast riktlinjer för ett

reformerat system. Utskottet anser att regeringen redan nu borde ha redovisat

konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande jämställdhetsperspektiv

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Inkomstrelaterad

ersättning börjar med ?I propositionen? och slutar med ?yrkande 2? bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det för närvarande inte är möjligt att ta ställning till

om det är tillräckligt för att åstadkomma en standardsäkring att

ersättningsnivån för den inkomstrelaterade ersättningen bestäms till 65 %. Med

de förändringar som tidigare skett av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst

är det möjligt att nivån bör ligga på 67 %. Bl.a. ingår inte längre den s.k.

semesterlönefaktorn i beräkningsunderlaget för sjukpenninggrundande inkomst.

Utskottet anser det vidare vara närmast självklart att barnår skall ingå i

pensionsunderlaget, dvs. grunda rätt till förtidspension. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande inkomstrelaterad ersättning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkandena 5 och 6 och med

anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.2) och motion 1997/98:Sf30

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4)

Rose-Marie Frebran (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Inkomstrelaterad

ersättning börjar med ?I propositionen? och slutar med ?yrkande 2? bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att den inkomstrelaterade ersättningen bör grundas på de sex

förvärvsaktiva åren närmast före pensionsfallet, med undantag för det bästa och

det sämsta året. På det sättet undgår man problemet med topp- respektive

bottenår. Genom att räkna förvärvsaktiva år undviks problemet med att

förtidspension ofta föregås av en omfattande sjukskrivning samtidigt som

personer som studerat efter att ha arbetat ett antal år inte kommer att

missgynnas. Utskottet anser vidare att pensionsgrundande belopp för barnår bör

ingå i beräkningsunderlaget för förtidspension. Vad utskottet anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande inkomstrelaterad ersättning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf30 yrkande 2 och

1997/98:Sf31 yrkande 6 och med anledning av proposition 1997/98:

111 (avsnitt 5.2) samt med avslag på motion 1997/98:Sf31 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. En åldersberoende garantinivå (mom. 5)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet En åldersberoende

garantinivå börjar med ?Som framhålls? och slutar med ?yrkande 7? bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det svårt att ta ställning till regeringens

förslag om en ?ungdomsförtidspension? eftersom det i propositionen inte anges

vad som menas med de yngsta förtidspensionärerna. Bl.a. av detta skäl ställer

sig utskottet tveksamt till förslaget om en åldersberoende förtidspension. Även

om det i propositionen anges att den ekonomiska garantin för denna grupp bör

ligga på en skälig levnadsnivå vill utskottet redan nu framhålla att i skälig

levnadsnivå måste räknas in kostnader för t.ex. medicin och läkarbesök.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande en åldersberoende garantinivå

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 7 och med anledning

av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.3) som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

11. Omprövning av förtidspension (mom. 6)

Ingrid Skeppstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Stimulans till återgång

i arbetslivet och ett aktivt liv börjar med ?Vad först? och slutar med

?yrkande 3? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör förändringar i förtidspensionen, såvitt gäller

dem som redan uppbär förtidspension, ske på ett sätt som inte leder till stora

omställningsproblem. Därför bör det göras en rimlig bedömning av nödvändigheten

att ompröva en förtidspension i förhållande till förtidspensionärens ålder. För

en person som närmar sig den normala ålderspensionen bör förtidspensionen inte

omprövas. En rimlig åldersgräns kan enligt utskottets mening vara ca 61 år. Vad

utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande omprövning av förtidspension

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf33 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Stimulans till ett aktivt liv (mom. 7)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Stimulans till återgång

i arbetslivet och ett aktivt liv börjar med ?Som redan? och slutar med

?avstyrks därför? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förtidspensionärer i rehabiliteringssyfte bör få studera

eller på annat sätt i trygghet prova olika verksamheter. Detta är nödvändigt

för att det inte skall uppstå inlåsningseffekter i systemet. Vad utskottet

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande stimulans till ett aktivt liv

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Kriterier för rätt till hel förtidspension (mom. 8)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Kriterier för rätt till

hel förtidspension börjar med ?Utskottet, som? och slutar med ?fast

beloppsgräns? bort ha följande lydelse:

Ett av de i propositionen redovisade skälen till den föreslagna ändringen i 7

kap. 2 § AFL är att det funnits en viss risk för godtycklighet vid bedömningen

av rätt till hel förtidspension. Enligt utskottet finns det risk för att det

även med den nya regeln kommer att uppstå gränsdragningsproblem i fråga om vad

som fordras för rätt till hel förtidspension. Om sådana problem uppstår bör

regeringen återkomma med förslag till åtgärder. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande kriterier för rätt till hel förtidspension

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf29 yrkande 4 och med avslag på

motion 1997/98:Sf32 yrkande 6

dels antar regeringens förslag i proposition 1997/98:111 till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Kriterier för rätt till hel förtidspension (mom. 8)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Kriterier för rätt till

hel förtidspension börjar med ?Utskottet, som? och slutar med ?fast

beloppsgräns? bort ha följande lydelse:

Utskottet ser positivt på regeringens förslag till ändring i 7 kap. 2 § AFL

men anser att den föreslagna gränsen, som innebär att arbetsförmågan skall vara

nedsatt med minst sju åttondelar, är för snävt satt. Enligt utskottets mening

bör den tillåtna arvodesgränsen för politiska uppdrag bestämmas till ett visst

belopp, t.ex. ett basbelopp per år, innan förtidspension ifrågasätts eller

reduceras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande kriterier för rätt till hel förtidspension

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf32 yrkande 6 och med avslag på

motion 1997/98:Sf29 yrkande 4

dels antar regeringens förslag i proposition 1997/98:111 till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Företagare med restarbetsförmåga (mom. 9)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von

Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Övriga kriterier för

rätt till förtidspension börjar med ?Utredningen om? och slutar med ?yrkande 4?

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att företagare så långt möjligt bör jämställas med

arbetstagare vid prövning av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov.

Utredningen om företagares rätt till ersättning från arbetslöshets- och

socialförsäkring har i betänkandet Företagare med restarbetsförmåga (SOU

1998:34) föreslagit att en företagares arbetsförmåga skall prövas inte enbart

mot nuvarande arbetsuppgifter utan även mot möjligheten att erhålla andra

arbetsuppgifter i den egna näringsverksamheten innan bedömningen görs mot annat

på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Om detta förslag genomförs

skulle resultatet bli att företagare och arbetstagare likställs fullt ut vid

prövningen av rätt till sjukpenning och förtidspension. Utskottet anser att

utredningens förslag bör göras till föremål för lagstiftning. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande företagare med restarbetsförmåga

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf33 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Värdet av hushållsarbete (mom. 10)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Övriga kriterier för

rätt till förtidspension börjar med ?Förtidspensionsutredningen har? och slutar

med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med Förtidspensionsutredningen att särregeln för

hushållsarbete - att värdet av hushållsarbete i hemmet i skälig omfattning

skall likställas med inkomst av arbete - bör slopas. Utskottet noterar att

frågan inte berörts i proposition 1997/98:111 men förutsätter att regeringen

delar denna uppfattning. Utskottet förutsätter också att regeringen återkommer

med ett förslag om att slopa nämnda regel i samband med den kommande

propositionen om ett nytt förtidspensionssystem. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande värdet av hushållsarbete

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Modifierad äldreregel (mom. 11)

Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Övriga kriterier för

rätt till förtidspension börjar med ?Vad gäller ? och slutar med ?yrkande 10?

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har de skärpta kriterierna för rätt till bl.a.

förtidspension medfört att människor med en restarbetsförmåga inte längre får

ersättning från socialförsäkringen. Eftersom det knappast erbjuds några

?restarbetstillfällen? vare sig av privata eller offentliga arbetsgivare är det

nödvändigt att införa en modifierad äldreregel vid förtidspension. Vidare bör

reglerna mildras för den som inte har anknytning till arbetsmarknaden. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande modifierad äldreregel

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Helhetssyn (mom. 12)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Övriga kriterier för

rätt till förtidspension börjar med ?Beträffande kravet? och slutar med

?yrkande 1? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den nuvarande inriktningen mot att renodla olika

försäkringar är en teoretisk konstruktion som inte har mycket med verkligheten

att göra. Resultatet härav blir ofta att människor med mångfasetterade problem

bollas mellan försäkringskassa, sjukvård, arbetsförmedling och sociala

myndigheter. Detta är ofta förödande för individerna som berörs samtidigt som

det är ineffektivt och resurskrävande för myndigheterna. Enligt utskottet måste

hänsyn i stället tas till människans hela situation. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande helhetssyn

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf32 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Finansiell samordning (mom. 13)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin

(fp), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Finansiell samordning

börjar med ?I december? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Det förekommer att människor förtidspensioneras bl.a. av det skälet att de

olika huvudmännen för socialförsäkringen, hälso- och sjukvården, kommunerna och

arbetsförmedlingen inte samarbetar. För att förhindra en sådan ordning anser

utskottet att det bör införas en lagstadgad skyldighet för dessa huvudmän att

samarbeta i rehabiliteringsärenden.

Utskottet anser visserligen att den ökade möjligheten att samverka för att

förbättra rehabiliteringen som kommuner, landsting, försäkringskassor och

länsarbetsnämnd numera har är ett steg i rätt riktning. Den naturliga och

självklara utgångspunkten i alla former av rehabilitering bör dock vara ett

organiserat samarbete mellan de nämnda huvudmännen. Erfarenheterna av FINSAM

och andra liknande projekt har enligt utskottet på ett tydligt sätt visat att

effekterna av ett organiserat samarbete i de flesta fall har varit mycket

positiva för såväl den enskilde individen som samhället i stort i form av

minskat mänskligt lidande och minskade kostnader.

Frivilliga försök till finansiell samordning har på ett antal håll i landet

inte visat sig fungera beroende på motstånd från en eller flera av de instanser

som varit aktuella. Mot denna bakgrund anser utskottet att det i lag måste slås

fast att de nämnda huvudmännen skall samarbeta såväl organisatoriskt som

finansiellt. Utskottet anser också att kostnaderna för sjukpenning bör ingå i

denna finansiella samordning.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande finansiell samordning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf29 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Företagshälsovårdens roll (mom. 14)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Finansiell samordning

börjar med ?En arbetsgrupp? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande

lydelse:

Kommuner, landsting, försäkringskassor och arbetsförmedling bör få samarbeta

i rehabiliteringsärenden såväl organisatoriskt som finansiellt. Utskottet anser

att företagshälsovården har en viktig funktion att fylla i detta samarbete och

därför bör ges en roll i samarbetet. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande företagshälsovårdens roll

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf29 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Arbetsskadebegreppet (mom. 15)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Arbetsskadebegreppet

börjar med ?Arbetsskadeutredningen 1997? och slutar med ?yrkande 9? bort ha

följande lydelse:

Generellt sett drabbas kvinnor av arbetssjukdomar och män av arbets-

olycksfall. Bl.a. beror detta förhållande på att kvinnorna är i majoritet inom

vård- och serviceyrken, där många drabbas av förslitningsskador. Med den

skärpning som skett av arbetsskadebegreppet, som har störst betydelse för

arbetssjukdomarna, har man enligt utskottet i princip definierat bort kvinnors

arbetsskador. Detta är inte tillfredsställande och utskottet anser därför att

arbetsskadebegreppet och bevisregeln skall återställas till vad som gällde före

den 1 januari 1993. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande arbetsskadebegreppet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Sjukpenningregler för egenföretagare m.m. (mom. 18)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von

Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Sjukpenningregler för

egenföretagare m.m. börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?yrkande 5? bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att reglerna inom trygghetssystemet för företagare i dag är

både komplicerat och svårtillgängligt. Det måste förenklas för att skapa ett

bättre klimat för småföretagarna och för att komma till rätta med den rätts-

osäkerhet som råder. Regelsystemet måste också vara förutsebart och utformas så

att det inte hindrar investeringar och nyanställningar. Det är, enligt

utskottets mening, inte rimligt att olika regler gäller vid bl.a. beräkningen

av sjukpenninggrundande inkomst och utgivande av sjuklön för den som har ett

fåmansägt aktiebolag och för övriga egenföretagare. De olika reglerna inom

trygghetssystemen bör vara neutrala i förhållande till företagsformen. En

person som väljer att starta en egen verksamhet skall inte missgynnas enbart på

grund av valet av företagsform. Att starta ett eget företag får heller aldrig

innebära att den sociala tryggheten går förlorad. Utskottet anser att

regeringen snarast bör återkomma med förslag i enlighet med vad utskottet

anfört. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande sjukpenningregler för egenföretagare m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sf211, 1997/98: Sf215,

1997/98:Sf216, 1997/98:N306 yrkande 4 och 1997/98:A272 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Expansionsmedel (mom. 19)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin

(fp), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Sjukpenningregler för

egenföretagare m.m. börjar med ?Även frågan? och slutar med ?motion Sf268? bort

ha följande lydelse:

För enskild firma finns möjlighet att avsätta expansionsmedel, vilka

beskattas då de återförs. Vid beräkningen av inkomstunderlaget för beräkning av

sjukpenning, föräldrapenning och pension görs avdrag för avsatta

expansionsmedel, medan den inkomst som ligger till grund för beräkning av

bostadsbidrag räknas före sådan avsättning. Vid beräkningen av den enskilde

företagarens inkomst betraktas sålunda avsatta expansionsmedel olika i lagen om

allmän försäkring och lagen om bostadsbidrag. Enligt utskottets mening är det

rimligt att ett och samma inkomstbegrepp används. En ändring bör därför komma

till stånd. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande expansionsmedel

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf268 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Social trygghet för studerande (mom. 21)

Rose-Marie Frebran (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Social trygghet för

studerande börjar med ?I regeringskansliet? och slutar med ?yrkande 12? bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Ub710 att studerande bör ha rätt till

i princip samma grundtrygghet som förvärvsarbetande. I första hand bör de

generella systemen omfatta även studerande. Särlösningar bör tillgripas endast

i undantagsfall. Vad gäller reglerna för beräkning av pensionsrätt för studier

inom det reformerade ålderspensionssystemet utgår utskottet från att regeringen

i samband med beredningen av det nya studiestödssystemet ser till att reglerna

utformas så att de ger ett gott pensionsskydd för studietiden. Vidare bör

givetvis de studerandes situation beaktas vid pågående översyn av

socialförsäkringens personkrets, inkomstbegreppet inom bidrags- och

socialförsäkringssystemet samt arbetsskadeförsäkringen. Därutöver bör enligt

utskottets mening en särskild översyn med sikte på just studerande genomföras

som även omfattar bl.a. föräldraförsäkring och sjukförsäkring. Vad utskottet

anfört om en särskild översyn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande social trygghet för studerande

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub710 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)

Rose-Marie Frebran (kd) anför:

Kristdemokraterna anser att den nuvarande uppdelningen i fyra nivåer för rätt

till förtidspension och sjukpenning i vissa fall skapar mycket kraftiga

marginaleffekter som direkt motverkar arbetslinjen. Den som vill arbeta 60 %

istället för 50 % får i dag nöja sig med en fjärdedels ersättning. Ur privat-

ekonomisk synpunkt blir det således olönsamt att försöka arbeta mer. Inte

heller ur samhällsekonomisk synpunkt är en sådan ordning rimlig. Vi anser

därför att det bör införas mer flexibla nivåer för rätt till sjukpenning och

förtidspension.

2. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4)

Ulla Hoffmann (v), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd) anför:

Vi anser att barnår bör inräknas i pensionsunderlaget, dvs. grunda rätt till

förtidspension, och vill med detta särskilda yttrande gemensamt understryka

vikten härav. Vi motsätter oss således att Förtidspensionsutredningens förslag

att pensionsgrundande belopp för barnår inte skall ingå i beräkningsunderlaget

genomförs. Frågan har även tagits upp i två reservationer ovan av

Vänsterpartiet respektive Kristdemokraterna (reservationerna 8 och 9).

I proposition 1997/98:111 framlagt lagförslag

I proposition 1996/97:63 framlagt lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionerna.....................................2

Proposition 1997/98:111 2

Proposition 1996/97:63 2

Motionerna..........................................3

Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:111 3

Motion väckt med anledning av proposition 1996/97:63 4

Motion väckt under allmänna motionstiden 1996 5

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997 5

Utskottet...........................................6

Gällande regler för rätt till förtidspension 6

Gällande regler vid flyttning till eller från Sverige 7

Det reformerade ålderspensionssystemet 8

Förtidspensionsutredningen 9

Reformerad förtidspension (prop. 1997/98:111) 10

Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem 10

Propositionen 10

Motioner 11

Utskottets bedömning 14

Inkomstrelaterad ersättning 17

Propositionen 17

Motioner 18

Utskottets bedömning 18

En åldersberoende garantinivå 19

Propositionen 19

Motion 20

Utskottets bedömning 20

Stimulans till återgång i arbetslivet och ett aktivt liv 21

Gällande regler 21

Propositionen 21

Motioner 22

Utskottets bedömning 22

Ålderspensionsrätt vid förtidspension 22

Propositionen 22

Utskottets bedömning 23

Ersättning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga 23

Kriterier för rätt till hel förtidspension 24

Gällande regler 24

Propositionen 24

Motioner 25

Utskottets bedömning 25

Övriga kriterier för rätt till förtidspension 26

Gällande ordning 26

Propositionen 26

Motioner 26

Utskottets bedömning 27

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 28

Propositionen 28

Utskottets bedömning 28

Finansiell samordning 29

Gällande ordning 29

Motion 29

Utskottets bedömning 29

Arbetsskadebegreppet 31

Gällande ordning 31

Motion 31

Utskottets bedömning 31

En fjärdedels restarbetsförmåga vid förtidspension/sjukbidrag (prop.

1996/97:63) 32

Gällande ordning 32

Propositionen 32

Motioner 33

Utskottets bedömning 33

Sjukpenningregler för egenföretagare m.m. 34

Gällande ordning 34

Motioner 35

Utskottets bedömning 36

Barnbidrag m.m. vid biståndsarbete 37

Gällande ordning 37

Motion 37

Utskottets bedömning 37

Social trygghet för studerande 38

Gällande ordning 38

Motion 38

Utskottets bedömning 39

Hemställan 39

Reservationer......................................42

1. Avslag på proposition 1997/98:111 (mom. 1) 42

2. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)

42

3. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)

43

4. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)

43

5. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)

44

6. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)

45

7. Jämställdhetsperspektiv (mom. 3) 46

8. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4) 46

9. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4) 47

10. En åldersberoende garantinivå (mom. 5) 47

11. Omprövning av förtidspension (mom. 6) 47

12. Stimulans till ett aktivt liv (mom. 7) 48

13. Kriterier för rätt till hel förtidspension (mom. 8) 48

14. Kriterier för rätt till hel förtidspension (mom. 8) 49

15. Företagare med restarbetsförmåga (mom. 9) 49

16. Värdet av hushållsarbete (mom. 10) 50

17. Modifierad äldreregel (mom. 11) 50

18. Helhetssyn (mom. 12) 51

19. Finansiell samordning (mom. 13) 51

20. Företagshälsovårdens roll (mom. 14) 52

21. Arbetsskadebegreppet (mom. 15) 52

22. Sjukpenningregler för egenföretagare m.m. (mom. 18) 53

23. Expansionsmedel (mom. 19) 53

24. Social trygghet för studerande (mom. 21) 54

Särskilda yttranden................................54

1. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2)

54

2. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4) 55

Lagförslagen i

propositionen...................................................................

...56