Bet. 1997/98:SfU13

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1997/98:SFU13

Inkomstgrundad ålderspension och garantipension

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1997/98

SfU13

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad

ålderspension, m.m. och proposition 1997/98:152 Garantipension, m.m. jämte

motioner väckta dels med anledning av propositionerna, dels under den allmänna

motionstiden år 1997.

Propositionerna

I propositionerna läggs fram förslag till reformerade regler för inkomstgrundad

ålderspension och ett nytt grundtrygghetssystem. Förslagen har utarbetats på

grundval av riksdagens tidigare antagna riktlinjer. Ålderspensionsreformens

syfte är att skapa ett system som, i högre grad än det nuvarande, är följsamt

mot den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det nya

inkomstgrundade systemet är avgiftsdefinierat till skillnad från nuvarande ATP-

system som är förmånsdefinierat. Grundskyddet skall finansieras med allmänna

skattemedel medan den inkomstgrundade pensionen skall vara avgiftsfinansierad.

Beräkningen av inkomstgrundad ålderspension skall bygga på den s.k.

livsinkomstprincipen, som innebär att i princip alla pensionsgrundande

inkomster under livet har betydelse för pensionsnivån. Förtidspension, vård av

små barn, plikttjänstgöring och studier med studiemedel skall kunna grunda

pensionsrätt enligt särskilda regler.

Pensionsrätten skall utgöra 18,5 % av de inkomster och belopp som grundar

pensionsrätt. 16 % skall tillgodoräknas inom ett fördelningssystem och 2,5 %

inom ett premiepensionssystem. Någon övre åldersgräns för intjänande av

pensionsrätt skall inte finnas.

Den årliga ålderspensionen skall grundas på summan av intjänade

pensionsrätter och bestämmas med hänsyn till den genomsnittliga förväntade

livslängden vid tidpunkten för pensionsuttaget och en tillväxtnorm på 1,6 %.

Värdet av intjänade pensionsrätter och utgående ålderspensioner skall vara

kopplade till den allmänna inkomstutvecklingen i samhället.

I premiepensionssystemet skall inbetalda medel fonderas och tillgodohavandet

redovisas på individuella premiepensionskonton. Vid pensioneringen skall ett

årligt pensionsbelopp från premiepensionssystemet bestämmas på

försäkringsmässiga grunder. Försäkringsfunktionen skall handhas av en

nyinrättad statlig myndighet, Premiepensionsmyndigheten (PPM). Kostnaderna för

verksamheten skall finansieras genom avgifter från de försäkrade. Det är de

enskilda som skall bestämma hos vilka förvaltare medlen skall placeras. Om den

enskilde inte gör ett aktivt val av förvaltare placeras medlen i en särskild

fond. En ny sjunde fondstyrelse inom AP-fonden skall inrättas för detta

ändamål.

Den inkomstgrundade pensionen kompletteras med ett grundskydd i form av en

garantipension, som kan utges fr.o.m. 65 års ålder. För rätt till oavkortad

garantipension skall krävas 40 års bosättning i Sverige mellan i princip 25 och

65 års ålder. För den som inte har rätt till någon inkomstgrundad pension alls

utges garantipensionen som ett fast belopp. För övriga pensionsberättigade

skall garantipensionen utgöra en viss utfyllnad till den inkomstgrundade

pension som de har tjänat in. Garantipensionen skall avräknas mot den

inkomstgrundade ålderspensionen m.m., däremot inte mot tjänstepension.

Det nya inkomstgrundade pensionssystemet skall fullt ut omfatta personer

födda 1954 eller senare. Personer födda åren 1938-1953 får ett i förhållande

till födelseåret ökat antal tjugondelar av pensionen från det nya systemet och

resterande antal tjugondelar från ATP-systemet. Det nya garantipensionssystemet

skall omfatta personer födda år 1938 eller senare.

Reglerna om intjänande av pensionsrätt i det inkomstgrundade systemet skall

träda i kraft den 1 januari 1999 och utbetalning av inkomstgrundad pension ske

fr.o.m. januari 2001. Garantipensionen skall träda i kraft den 1 januari 2001

med första utbetalning i januari 2003.

I propositionerna lämnas också förslag om uttag av socialavgifter.

Utformningen av avgiftsuttaget om sammanlagt 18,5 % av inkomstunderlaget och

pensionsrätt för studier skall beredas ytterligare liksom s.k. broms för

indexering och storlek av överföring från AP-fonden till statsbudgeten.

Utskottet

Utskottet tillstyrker propositionernas förslag om nytt ålderspensionssystem.

Utskottet anser att det är särskilt viktigt att det inkomstgrundade systemet

blir mer följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen och

gör bedömningen att systemet kommer att inom sig klara de finansiella

påfrestningar som man i dag har möjlighet att överblicka.

Frågan om pensionsrätt för personer som genomgår yrkes- eller

reservofficersutbildning och pensionsrätt för adoptivföräldrar kan enligt

utskottets mening behöva övervägas vidare inom ramen för Genomförandegruppens

arbete.

Utskottet delar bedömningen att det är lämpligt att försäkringsfunktionen i

premiereservsystemet handhas av en ny myndighet, PPM. Utskottet understryker

dock att det är i hög grad angeläget med en kontroll av myndighetens kostnader

och att effektiva verktyg för kontroll av kostnadsutvecklingen skapas. Det är

också ytterst viktigt att PPM som försäkringsgivare i samband med att avtal

sluts med de olika fondförvaltarna aktivt verkar för en prisreduktion.

Utskottet gör också i några avseenden vissa förtydliganden.

Utskottet föreslår en ändring för att sjunde AP-fondstyrelsen skall kunna

inrättas redan den 1 juli 1998 och att fondstyrelsen ges möjlighet att erhålla

lån och kredit i Riksgäldskontoret för att täcka kostnaderna under tiden från

inrättandet av fonden till dess den första överföringen av medel sker.

Utskottet instämmer i att den överföring som skall ske från AP-fonden bör

göras som en engångsvis överföring. Den närmare storleken av överföringen bör

dock utredas ytterligare och samtidigt som förslag till regler för broms av

indexering utformas. Utskottet anser att det är viktigt att fonden även i

fortsättningen får en sådan storlek att den kan fylla sin funktion som buffert

i ålderspensionssystemet. Utskottet anser vidare att det är viktigt att AP-

fondens framtida organisation och fondens placeringsregler övervägs.

Utskottet understryker också vikten av att det ges en sammanhållen

information om pensionssystemets olika delar och att utformningen görs tydlig

och enhetlig.

Utskottet avstyrker samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats 24 reservationer. Vänsterpartiet vill avslå

proposition 151 till förmån för ett inkomstrelaterat system som bygger på ATP-

systemets grundprinciper. Miljöpartiet vill avslå båda propositionerna och

förordar i stället ett renodlat grundtrygghetssystem.

Innehållsförteckning

Förkortningar.......................................8

Ordlista............................................9

Propositionerna....................................15

Motionerna.........................................16

Utskottet..........................................20

Utskottets beredningsarbete......................20

Nuvarande pensionssystem.........................20

Riktlinjerna och Genomförandegruppen.............22

Pågående utredningar.............................22

Allmänt om det nya pensionssystemet (prop. 151 och 152)24

Propositionen..................................24

Motioner.......................................29

Utskottets bedömning...........................32

Flexibilitet i det nya systemet (prop. 151 avsnitt 29.6)36

Fortsatt behandling av pensionsreformen........38

Finansiell stabilitet i fördelningssystemet (prop. 151)39

Propositionen..................................39

Inkomstindex (avsnitt 16)....................39

Omräkning av pensionsrätt (avsnitt 17).......43

Beräkning och indexering av utgående pension (avsnitt 18.2, 18.3 och

29.5) 44

Utskottets bedömning...........................46

Basbeloppet (prop. 151)..........................48

Allmänt om inkomstgrundad ålderspension (prop. 151)49

Försäkrad för inkomstgrundad ålderspension (prop. 151 avsnitt 7)50

Pensionsrätt (prop. 151).........................51

Pensionsgrundande inkomster och beräkning av pensionsgrundande

inkomst (avsnitt 8.1)

51

Avdrag för den allmänna pensionsavgiften vid beräkning av

pensionsgrundande inkomst (avsnitt 8.2)

53

Vissa gränser för intjänande av pensionsrätt (avsnitt 8.3)54

Pensionsgrundande belopp.......................55

Ålderspensionsrätt för förtidspensionärer (avsnitt 9.2-9.5)56

Pensionsrätt för plikttjänstgöring (avsnitt 10)58

Pensionsrätt för barnår (avsnitt 11)...........60

Pensionsrätt för studier (avsnitt 12)..........63

Årlig pensionsrätt (prop. 151)...................64

Fastställande av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande

belopp (avsnitt 13.1)

64

Fastställande av pensionsrätt (avsnitt 13.2)...65

Beslutsordning m.m. (avsnitt 13.3 och 13.4)....66

Pensionsrätt i situationer med obetalda avgifter (avsnitt 13.5)66

Pensionsrätt för förfluten tid (prop. 151).......67

Inledning......................................67

Propositionen..................................68

Motion.........................................70

Utskottets bedömning...........................71

Inkomstindex (prop. 151).........................71

Inledning......................................71

Inkomstmått och inkomstindex för år 1999 m.m. (avsnitt 16.2-16.5)71

Inkomstpension (prop. 151).......................72

Omräkning av pensionsrätt för inkomstpension (avsnitt 17)72

Uttag och beräkning av inkomstpension (avsnitt 18.1 och 18.2)74

Följsamhetsindexering (avsnitt 18.3 och 18.4)..76

Omräkning av pensionsbehållning för år då pension lyfts eller

återkallas (avsnitt 18.5)

77

Premiepension (prop. 151)........................77

Försäkringsförhållandets rättsliga karaktär (avsnitt 19.1)77

Försäkringsfunktionen för premiepension (avsnitt 19.2)79

Premiepensionskonto (avsnitt 19.3).............80

Förvaltningen av premiepensionskapital (avsnitt 20)80

Uttag och beräkning av premiepension (avsnitt 21)83

Premiepensionsmyndighetens verksamhet (avsnitt 23)84

Överföring av pensionsrätt (avsnitt 14)........88

Efterlevandeskydd (avsnitt 22).................90

Nuvarande förvaltning hos Riksgäldskontoret (avsnitt 24)92

Mellangenerationen (prop. 151)...................93

Inledning......................................93

Intjänande av pensionsrätt (avsnitt 28.1)......93

Beräkning av årlig pension (avsnitt 28.2)......94

Garantiregeln respektive uttag av ålderspension (avsnitt 28.3 och

28.4) 95

Förändringar inom ramen för nuvarande system för inkomstrelaterad

ålderspension (prop. 151)

96

Inledning......................................96

Propositionen..................................97

Motion.........................................98

Utskottets bedömning...........................98

Garantipension (prop. 152).......................99

Beräkning av garantipension (avsnitt 5 och 7)..99

Försäkringstid (avsnitt 6)....................102

Utbetalning, samordning och reduktion (avsnitt 8, 11 och 12)104

Förändringar inom ramen för nuvarande grundsskydd (prop. 152 avsnitt 14)

105

Särskilda folkpensionsförmåner (prop. 152 avsnitt 13)106

Propositionen.................................106

Utskottets bedömning..........................106

Utbetalning av pension (prop. 151 och 152)......107

Ansökan om pension och månadsvisa utbetalningar (prop. 151 avsnitt

25.1 och 25.2)

107

Samordning med arbetsskade- respektive yrkesskadelivräntor (prop. 151

avsnitt 25.3 och 25.4)

108

Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad pensionsrätt (prop.

151 och 152)

109

Propositionen (prop. 151 avsnitt 26.1)........109

Motion........................................109

Utskottets bedömning..........................110

Processuella frågor (prop. 151 avsnitt 27 och prop. 152 avsnitt 10)

110

Allmänt.......................................110

Ärendehanteringen.............................111

Ändring av beslut.............................111

Omprövning av beslut..........................112

Överklagande av beslut........................113

Beslut avseende åren 1960-1998................114

Preskription, utmätning m.m...................115

Sekretess- och registerfrågor.................115

Information om rätten till ålderspension (prop. 151)116

Propositionen.................................116

Utskottets bedömning..........................117

Skadeståndsansvar (avsnitt 35.4)..............118

Avgiftsstruktur och avgiftsfinansiering (prop. 151 avsnitt 30-32)119

Propositionen.................................119

Motioner......................................124

Utskottets bedömning..........................124

Finansiell infasning av det reformerade ålderspensionssystemet (prop.

151) 124

Allmänt om AP-fonden..........................124

Propositionen (avsnitt 33)....................125

Motion........................................127

Utskottets bedömning..........................127

Administrationskostnader (prop. 151)............129

Propositionen (avsnitt 36.1)..................129

Motion........................................129

Utskottets bedömning..........................129

Framtida pensionsutgifter (prop. 151 och 152)...130

Lagförslagen....................................133

Hemställan......................................134

Reservationer.....................................139

1. Avslag på propositionerna m.m. (mom. 1 och 2)139

2. Avslag på propositionerna m.m. (mom. 1-3)....140

3. Kvinnors pensioner (mom. 5)..................142

4. Fortsatt beredning av återstående pensionsfrågor (mom. 9)143

5. Ungdomar och kvalificeringsreglerna för socialförsäkringsförmåner

(mom. 11) 143

6. Bakomliggande inkomster vid sjukdom och arbetslöshet (mom. 12)144

7. Pensionsgrundande belopp för barnår (mom. 13)144

8. Pensionsrätt för studier (mom. 14)...........145

9. Pensionsrätt för plikttjänstgöring för förfluten tid (mom. 15)145

10. Inkomstindex och arvsvinster (mom. 16)......146

11. Försäkringsförhållandets rättsliga karaktär (mom. 17)146

12. Livränteförsäkring (mom. 21)................147

13. Premiepensionsmyndighetens verksamhet (mom. 22)147

14. Efterlevandeskydd (mom. 23).................148

15. Tillgodoräknande av år utan ATP-poäng vid beräkning av

folkpensionstillägg (mom. 25)

148

16. Garantiregeln i arbetsskadeförsäkringen m.m. och samordning av

yrkesskadelivräntor (mom. 26)

149

17. Åldersgräns och beräkningsmetod för garantipension (mom. 27)149

18. Avräkning mot änkepension från ATP (mom. 28)150

19. Garantipension och försäkringstid för invandrare (mom. 29)150

20. Reducering av garantipension (mom. 30)......151

21. Återbetalningsskyldighet (mom. 31)..........151

22. Utmätning av pension (mom. 33)..............152

23. Avgiftsväxling (mom. 35)....................152

24. Överföring från AP-fonden (mom. 36).........153

Bilaga 1: Regeringens lagförslag i proposition 1997/98:151154

Bilaga 2: Regeringens lagförslag i proposition 1997/98:152326

Bilaga 3: Regeringens lagförslag i proposition 1997/98:134331

Bilaga 4: Av utskottets framlagda lagförslag......332

Bilaga 5: Offentlig utfrågning....................336

Bilaga 6: Försvarsutskottets yttrande 19997/98:FöU5y381

Förkortningar

AFL lagen (1962:381) om allmän försäkring

ATP allmän tilläggspension

BTP bostadstillägg till pensionärer

FL förvaltningslagen (1986:223)

FRL försäkringsrörelselagen (1982:713)

LAF lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

LBP lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomstenligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring

LIP lag om inkomstgrundad ålderspension

LSP lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd

PGI pensionsgrundande inkomst

PPM Premiepensionsmyndigheten

PTS pensionstillskott

RF regeringsformen

RFV Riksförsäkringsverket

SCB Statistiska centralbyrån

SPV Statens löne- och pensionsverk

Propositionerna

Proposition 1997/98:151

I proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. har regeringen

(Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att

dels anta de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om inkomstgrundad ålderspension,

2. lag om införande av lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension,

3. lag med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten,

4. lag om statlig ålderspensionsavgift,

5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

7. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

8. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

9. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

10. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

11. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa

förvärvsinkomster,

12. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna

pensionsfonden,

13. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

14. lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934),

15. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

16. lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av

Riksförsäkringsverkets fonder,

17. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

18. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

19. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

20. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-

uppgifter,

21. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver,

22. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,

23. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta artister m.fl.,

24. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader,

25. lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa

försäkringsavtal,

26. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens

ledamöter,

27. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

28. lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges

företrädare i Europaparlamentet,

dels godkänner de riktlinjer regeringen föreslår om avsteg från omräkning av

pensionsbehållningar och utgående pensioner med förändringen i inkomstindex

(avsnitt 16.2),

dels godkänner att en premiepensionsmyndighet med de uppgifter som angetts i

propositionen inrättas den 1 juli 1998 (avsnitt 19.2), och

dels bemyndigar regeringen att bilda ett statligt fondbolag (avsnitt 20.2).

Proposition 1997/98:152

I proposition 1997/98:152 Garantipension, m.m. har regeringen

(Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om garantipension,

2. lag om handikappersättning och vårdbidrag,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till

folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,

7. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till

folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,

8. lag om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då

make uppbär folkpension,

9. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i sekretesslagen

(1980:100).

Proposition 1997/98:134

I proposition 1997/98:134 Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och

terminsaffärer, m.m. har regeringen (Finansdepartementet) föreslagit riksdagen

att anta det i propositionen framlagda förslaget till

25. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta artister m.fl., såvitt avser 23 §.

Propositionen i övrigt behandlas av skatteutskottet i betänkandena 1997/98:

SkU24 och 1997/98:SkU29.

Lagförslagen återfinns som bilaga 1-3 till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:151

1997/98:Sf35 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1997/98:151,

2. att riksdagen, vid bifall på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om framtagande av ett nytt förslag baserat på

grundtrygghet lika för alla i enlighet med riktlinjerna i motionen,

3. att riksdagen, vid bifall till yrkande 1 och avslag på yrkande 2, hos

regeringen begär kompletterande utredningar i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 3, beslutar att pensionsrätt skall

beräknas på bakomliggande inkomster för dem som uppbär sjuk- eller

arbetslöshetsersättning, m.m.

1997/98:Sf36 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen hos regeringen begär att en

parlamentarisk utredning tillsätts med uppdrag att komma med förslag till en

rättvis pensionsreform enligt Vänsterpartiets alternativ,

2. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - beslutar att återstående frågor

rörande det nya pensionssystemet överlämnas till en parlamentariskt sammansatt

grupp och att Genomförandegruppen därmed upplöses,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvinnors pensioner,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ungdomar och kvalificeringsreglerna i de pensionsgrundande

socialförsäkringsförmånerna,

5. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om plikttjänstgöring i förfluten tid,

6. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om pensionsgrundande belopp för barnår för

adoptivföräldrar,

7. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - hos regeringen begär förslag om

delad pensionsrätt för barnår enligt vad i motionen anförts,

8. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om pensionsrätt för studier i förfluten tid,

9. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om pensionsrätt för studier,

10. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att alla inkomster skall tas med i

beräkningsunderlaget för fastställande av inkomstindex,

11. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att arvsvinster bör tillfalla kollektivet,

12. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fördelningen av de administrativa kostnaderna,

13. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - hos regeringen begär ett förslag om

hur låginkomsttagare skall kunna utnyttja möjligheten att gå i pension vid 61

års ålder,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konsekvenserna av låga löneökningar för pensionärerna,

15. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett förtydligande av egendomsskyddet i 2 kap.

18 § regeringsformen,

16. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utjämning av skillnaderna i avkastning i

premiepensionssystemet,

17. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om efterlevandeskydd före pensionstiden,

18. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om pensionerades rätt att teckna efterlevandeskydd

för barn under 20 år,

19. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en särskild lagstiftning som reglerar

premiepensionsmyndigheten,

20. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den särskilda garantin i

arbetsskadeförsäkringen och lagen om statligt personskadeskydd,

21. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om samordning av yrkesskadelivräntor,

22. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att återbetalningskrav aldrig får leda till att

pensionen kommer under garantinivån,

23. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utmätning aldrig får leda till att

pensionen kommer under garantinivån,

24. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - beslutar att hos regeringen begära

ett förslag där även år utan ATP-poäng tillgodoräknas vid beräkningen av den

årliga pensionen,

25. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - hos regeringen begär ett förslag

där kompensation för folkpensionen tillgodräknas även för år utan ATP-poäng,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ersätta egenavgifterna med en allmän statsskatt,

27. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att AP-fondens styrka bör vara minst 4.

1997/98:Sf37 av Karin Wegestål (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om den fortsatta behandlingen av

det nya pensionssystemet.

1997/98:Sf38 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen - med avslag på

regeringens förslag i denna del - beslutar om en sådan avgiftsstruktur, enligt

vad i motionen anförts, att delpensionsavgiften kvarstår oförändrad och den

allmänna löneavgiften sänks jämfört med regeringens förslag.

Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:152

1997/98:Sf39 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1997/98:152,

2. att riksdagen, vid bifall på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om framtagande av ett nytt förslag baserat på

grundtrygghet lika för alla i enlighet med riktlinjerna i motionen,

3. att riksdagen, vid bifall på yrkande 1 och avslag på yrkande 2, hos

regeringen begär kompletterande utredningar i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:Sf40 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om retroaktiv verkan vad gäller invandrares rätt till garantipension,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om att invandrare skall få

samma rätt till garantipension och andra sociala förmåner oberoende av status

på uppehållstillstånd,

3. att riksdagen beslutar att övergångsvis änkepension från ATP-systemet inte

skall avräknas mot garantipension,

4. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som ger låginkomsttagare en

verklig möjlighet att gå i pension vid 61 års ålder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nämndemän bör ingå i alla rätter dit beslut om garantipension

kan överklagas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avgifter i stället för reducering av garantipensionen för häktade

eller intagna i kriminalvårdsanstalt.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997

1997/98:Sf284 av Ann-Marie Fagerström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjlighet till

delpension bör ges utrymme i det reformerade pensionssystemet.

1997/98:Sf292 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla avgörande beslut som återstår i pensionsreformen måste

fattas under innevarande riksmöte,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om redan inbetalda avgifter till premiereservdelen.

1997/98:Sf293 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

14. att riksdagen beslutar att riva upp beslutet om ett reformerat

pensionssystem,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nytt pensionssystem baserat på grundskydd.

1997/98:Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om pensionerna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om friår mitt i livet.

1997/98:Fi912 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det överenskomna pensionssystemets genomförande.

Offentlig utfrågning

Utskottet har den 7 maj 1998 hållit en offentlig utfrågning som ett led i

beredningen av propositionerna. En utskrift av vad som förekommit vid

utfrågningen har bifogats betänkandet som bilaga 5.

Yttrande från annat utskott

Försvarsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet 1997/98:FöU5y har

bifogats betänkandet som bilaga 6.

Utskottet

Utskottets beredningsarbete

Utskottet behandlar i detta betänkande två propositioner med förslag till

reformerade regler för inkomstgrundad ålderspension (prop. 151) och ett nytt

grundtrygghetssystem, garantipension (prop. 152).

Som ett led i beredningen av propositionerna har utskottet hållit en

offentlig utfrågning (en utskrift från vad som förekommit vid utfrågningen

finns i bilaga 5 till betänkandet). Utskottet har också inhämtat ytterligare

muntliga upplysningar från Riksförsäkringsverkets (RFV) generaldirektör, från

företrädare för den blivande Premiepensionsmyndigheten samt från företrädare

för Socialdepartementet och Finansdepartementet. Skrivelser har i ärendet

inkommit från Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges

försäkringsförbund.

Utskottet har berett finansutskottet, skatteutskottet, lagutskottet,

försvarsutskottet och utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig.

Försvarsutskottet har inkommit med yttrande, 1997/98:FöU5y, som bifogats

betänkandet som bilaga 6. Övriga utskott har avstått från att yttra sig.

I betänkandet redovisar utskottet under rubriken Allmänt om det nya

pensionssystemet propositionernas innehåll i korthet samt de avslagsyrkanden

och alternativa förslag till reformering av pensionssystemet som lagts fram av

Vänsterpartiet respektive Miljöpartiet. Här gör också utskottet sin bedömning i

stort av det nya pensionssystem som regeringen föreslår. I det följande

avsnittet tas allmänt upp förslag som rör den finansiella stabiliteten i

fördelningssystemet. I skilda avsnitt behandlas därefter förslagen mer i detalj

rörande inkomstpension, premiepension och garantipension. Slutligen behandlas

finansieringsfrågor i några avsnitt.

Nuvarande pensionssystem

I det nuvarande allmänna pensionssystemet utges ålderspension i form av

folkpension och tilläggspension (ATP). Den som har låg eller ingen ATP har även

rätt till pensionstillskott (PTS).

Berättigad till folkpension i form av ålderspension är en försäkrad som är

bosatt i Sverige. För rätt till hel folkpension krävs antingen att den

försäkrade under tiden fr.o.m. det år han fyller 16 år t.o.m. det år han fyller

64 år varit bosatt i Sverige i minst 40 år eller att han har 30 år med ATP-

poäng. Med bosättningstid jämställs vissa andra förhållanden än folkbokföring i

landet. Är nämnda villkor inte uppfyllda reduceras pensionen i motsvarande mån.

Hel folkpension i form av ålderspension utgör 96 % av basbeloppet för ogift

pensionär och 78,5 % av basbeloppet för gift pensionär. Den som har låg eller

ingen ATP har även rätt till pensionstillskott med sådant belopp att det

tillsammans med eventuell ATP uppgår till 55,5 % av basbeloppet vid

ålderspension. Basbeloppet minskas för närvarande vid beräkningen av de nämnda

pensionsförmånerna med 2 %. Den som under längre tid vårdar sjukt eller

handikappat barn och på grund härav går miste om förvärvsinkomster i vissa fall

kan få ett särskilt pensionstillägg med mellan 5 och 50 % av basbeloppet.

ATP beräknas på den genomsnittliga pensionspoängen. Om pensionspoäng

tillgodoräknats för mer än femton år, räknas pensionen på medeltalet av de

femton högsta poängtalen. Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkomsten

delad med det vid årets ingång gällande förhöjda basbeloppet. Såväl inkomst av

anställning som inkomst av annat förvärvsarbete är pensionsgrundande till den

del inkomsten överstiger det vid årets ingång gällande förhöjda basbeloppet.

Vid beräkningen bortses från inkomster som överstiger sju och en halv gånger

det förhöjda basbeloppet. Som inkomst anses även sjukpenning, föräldrapenning

m.m. För full ATP erfordras att pensionsgrundande inkomst tillgodoräknats för

minst 30 år. Som år för vilket pensionspoäng tillgodoräknats likställs s.k.

vårdår. Vårdår kan tillgodoräknas förälder som under större delen av året

vårdat barn som inte har fyllt tre år.

ATP utgör 60 % av basbeloppet, för närvarande minskat med 2 %, och

multiplicerat med medeltalet av pensionspoängen för de 15 bästa inkomståren.

Ålderspension utges till en försäkrad fr.o.m den månad han eller hon fyller

65 år. En försäkrad har också möjlighet att göra förtida respektive uppskjutet

uttag av ålderspension. Förtida uttag kan ske tidigast fr.o.m. den månad den

försäkrade fyller 61 år (höjt från 60 år den 1 januari 1998 för personer födda

år 1938 eller senare). Pensionsbeloppet minskas då med 0,5 % för varje månad

pensionen tas ut före den månad den försäkrade fyller 65 år. Minskningen av

pensionsbeloppet blir sedan livsvarig. På motsvarande sätt innebär uppskjutet

uttag av ålderspension att pensionsbeloppet höjs med 0,7 % för varje månad som

uttaget skjuts upp efter den månad den försäkrade fyller 65 år. Hänsyn tas dock

inte till tid efter ingången av den månad under vilken den försäkrade fyllt 70

år. Förtida respektive uppskjutet uttag av pension måste i förekommande fall

avse såväl folkpension som tilläggspension. Uttag av ålderspension kan avse

hel, tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedel av hel ålderspension.

Som tillägg till pension utges bostadstillägg till pensionärer (BTP) och

handikappersättning. Bostadstillägget utges dock inte till den som enbart har

ålderspension för tid före 65 års ålder.

Från såväl folkpensioneringen som tilläggspensioneringen utges också

förtidspension och efterlevandepension. Som särskild folkpensionsförmån finns

även handikappersättning och vårdbidrag. Den som har förtidspension,

omställningspension eller särskild efterlevandepension kan också få

bostadstillägg.

Riktlinjerna och Genomförandegruppen

Den 8 juni 1994 beslutade riksdagen om riktlinjer för ett reformerat ålders-

pensionssystem (prop. 1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439).

Förslagen i propositionen byggde på en överenskommelse som träffats i

Pensionsarbetsgruppen mellan fem av riksdagens partier (Moderaterna,

Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, dåvarande regeringspartier,

samt Socialdemokraterna). Syftet var att skapa ett ålderspensionssystem som är

mer följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen och där

sambandet mellan avgift och förmån är starkare för den enskilde.

För genomförandet av reformeringen beslöt regeringen därefter att tillsätta

en arbetsgrupp inom Socialdepartementet, den s.k. Genomförandegruppen, med

företrädare för de fem partier som ställt sig bakom överenskommelsen.

Genomförandegruppen fick i uppdrag att medverka i det fortsatta

beredningsarbetet och att vårda överenskommelsen. Till Genomförandegruppen har

knutits experter från Riksförsäkringsverket (RFV) och företrädare för

pensionärsorganisationerna.

De förslag till lagstiftning som nu läggs fram baseras på förslag redovisade

i ett antal departementspromemorior. Dessa har remissbehandlats.

Premiepensionssystemet har behandlats i två olika utredningsbetänkanden, SOU

1996:83 och SOU 1997:131, som remissbehandlats. Vissa frågor har beretts under

hand med berörda myndigheter. Underlag för beredningen av frågan om ny

finansieringsordning har också varit Förtidspensionsutredningens betänkande SOU

1997:166.

I princippropositionen föreslogs att det reformerade inkomstgrundade

ålderspensionssystemet skulle träda i kraft den 1 januari 1996 med de första

utbetalningarna i januari år 2000. Grundtrygghetsreglerna skulle träda i kraft

den 1 januari 2000. Riksdagen har därefter godkänt att ikraftträdandet av det

inkomstgrundade systemet uppskjuts till den 1 januari 1999 med de första

utbetalningarna i januari 2001.

Riksdagen har också beslutat om förändringar fr.o.m. den 1 januari 1995 i

finansieringen av det allmänna pensionssystemet (prop. 1994/95:41, bet.

1994/95:SfU6, rskr. 1994/95:81).

De förslag om inkomstgrundad ålderspension och garantipension som regeringen

lägger fram i propositionerna har utarbetats i samråd med Genomförandegruppen.

Några frågor har ännu inte fått sin lösning. Det gäller främst formerna för

uttaget av avgiften på 18,5 % av pensionsgrundande inkomster samt pensionsrätt

för studier.

Pågående utredningar

Flera utredningar som berör pensionsreformen pågår för närvarande.

Premiepensionsmyndigheten

En särskild utredare (dir. 1998:24) skall förbereda och bilda

Premiepensionsmyndigheten. Uppdraget skall redovisas senast den 18 juni 1998.

Efterlevandepension

En särskild utredare (dir. 1996:51) skall lämna förslag till ny konstruktion av

efterlevandepensioneringen. De nya reglerna skall harmoniera med det

reformerade ålderspensionssystemet. Regelsystemet skall ses över även i andra

hänseenden. Utredningen skall avslutas senast den 30 juni 1998.

Enligt uppgift vid utskottets offentliga utfrågning den 7 maj 1998 kommer

utredningen att avslutas efter sommaren och en proposition att lämnas under

våren 1999.

Övergångsvis garantipension

En särskild utredare (dir. 1997:149) skall lämna förslag till grundskydd för

ålderspensionärer födda år 1937 eller tidigare, s.k. övergångsvis

garantipension. Syftet är att pensionärer i beskattningshänseende skall

likabehandlas med löntagare. Den övergångsvisa garantipensionen skall

konstrueras så att i princip ingen pensionär får ett lägre nettoutfall än med

nuvarande regler. Förslagen får inte leda till ökade totala kostnader för

grundskyddet jämfört med princippropositionen. Förslag som innebär ökad kostnad

för den övergångsvisa garantipensionen skall finansieras inom andra delar av

grundskyddet. Utredningen skall vara slutförd senast den 31 januari 1999.

Enligt uppgift vid den offentliga utfrågningen kommer en proposition att

lämnas under hösten 1999.

Bostadstillägg till pensionärer

En särskild utredare (dir. 1997:150) har i uppdrag att göra en översyn av

systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer m.m., vari

bl.a. ingår att anpassa reglerna till det reformerade ålderspensionssystemet.

Utredaren skall också lämna förslag till finansiering inom BTP-systemet av den

övergångsvisa garantipensionen. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast

den 1 mars 1999.

Socialtjänstlagen

En särskild utredare (dir. 1997:109) skall göra en översyn av vissa frågor

rörande socialtjänstlagen och socialtjänstens uppgifter. Utredaren skall bl.a.

analysera sambandet mellan socialbidraget och övriga trygghetssystem utfrån

förändringar som skett i samhället under 1990-talet. Uppdraget skall redovisas

senast den 31 mars 1999. I utredarens uppdrag bör ingå att utreda frågan om

ekonomisk trygghet för vissa äldre invandrare.

Socialavgiftslagen

En särskild utredare (dir. 1995:106 och tilläggsdirektiv 1996:27) skall göra en

teknisk översyn av lagen om socialavgifter. Utredningen avlämnar sitt

betänkande under maj 1998.

Inom Regeringskansliet bereds bl.a. följande frågor.

Förtidspension

Riksdagen har den 14 maj 1998 godkänt riktlinjer för ett reformerat

förtidspensionssystem (prop. 1997/98:111, bet. 1997/98:SfU11, rskr.

1997/98:237). Därefter skall den närmare utformningen av förtidspensioneringen

beredas, något som enligt vad som angavs i propositionen troligtvis tar mer än

ett år. Det nya systemet skall träda i kraft den 1 januari 2001.

Enligt uppgift vid den offentliga utfrågningen skall den fortsatta

beredningen ske inom Regeringskansliet och man beräknat lämna en proposition

under hösten 1999.

Socialförsäkringens personkrets

Ett utredningsförslag om socialförsäkringens personkrets (SOU 1997:72) bereds i

Regeringskansliet. Förslaget innebär ett tudelat socialförsäkringssystem där en

del innehåller förmåner som grundas på bosättning i Sverige och den andra delen

förmåner som är beroende av förvärvsarbete i Sverige.

Studiestöd

Studiestödsutredningens betänkande Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90) bereds

i Regeringskansliet. Förslaget innebär ett nytt, sammanhållet studiestöd med

olika bidragsnivåer för olika studerandegrupper. Regeringen avser att återkomma

med förslag till förändrade regler om studiestöd för genomförande år 2000.

Enligt uppgift vid den offentliga utfrågningen kommer kompletterande lagförslag

att ha lämnats före år 2000 avseende samtliga delar av pensionssy-

stemet.

Allmänt om det nya pensionssystemet (prop. 151 och 152)

Propositionen

I propositionerna lägger regeringen fram förslag till reformerade regler för

inkomstgrundad ålderspension (prop. 151) och ett nytt grundtrygghetssy-

stem, garantipension (prop. 152).

Regeringen anger att ATP-systemet, inklusive folkpensionssystemet, i sin

nuvarande utformning inte är tillräckligt robust mot framtida ekonomiska och

demografiska påfrestningar. Ålderspensionsreformens syfte är att skapa ett

system som är följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska

utvecklingen. Grunden för den enskildes pensionsskydd skall även i framtiden

vara ett obligatoriskt offentligt system. Det reformerade

ålderspensionssystemet skall omfatta såväl ett standardskydd enligt

inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem som haft inga eller låga

förvärvsinkomster. Grundskyddet skall finansieras med allmänna skattemedel

medan den inkomstgrundade pensionen skall vara avgiftsfinansierad. Huvuddelen

av det allmänna pensionssystemet skall även fortsättningsvis vara uppbyggt som

ett fördelningssystem men en del av det skall utformas som ett renodlat

premiepensionssystem.

De framlagda förslagen har utarbetats på grundval av de antagna riktlinjerna.

Under den fortsatta beredningen har princippropositionens förslag bearbetats

vidare och i vissa delar preciserats eller justerats.

Inkomstgrundad pension

Ett syfte med den föreslagna reformen är att skapa ett från andra

socialförsäkringsgrenar avskilt inkomstrelaterat ålderspensionssystem. Det

skall i högre grad än det nuvarande vara försäkringsmässigt uppbyggt i den

meningen att förmånerna skall motsvara de avgifter som betalas in. Systemet

skall i sin helhet finansieras med avgifter som tas ut på samtliga inkomster

eller motsvarande som ger pensionsrätt.

Den pensionsrätt avseende inkomstgrundad ålderspension som för ett visst år

tillgodoräknas den enskilde skall huvudsakligen baseras på dennes

pensionsgrundande inkomster samma år. Värdet av pensionsrätten skall

överensstämma med den avgift som tas ut. Tillgodoräknad pensionsrätt och

avgiften till ålderspension skall utgöra 18,5 % av den pensionsgrundande

inkomsten och andra s.k. pensionsgrundande belopp som skall läggas till grund

för pensionsrätt. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall avdrag ske

för den allmänna pensionsavgiften. Av pensionsrätten skall 16 procentenheter

utgöra pensionsrätt för inkomstpension och 2,5 procentenheter pensionsrätt för

premiepension.

Nivån på avgiften till ålderspension är fastlagd med utgångspunkt i den

kompensationsnivå i förhållande till den försäkrades förvärvsinkomster under

livet som systemet är avsett att ge. Dessutom tas även hänsyn till den

försäkringsmässiga risk som beror av den förväntade livslängden bland de

försäkrade. Genom att pensionsavgiften fastställs på dessa grunder får den i

ökad utsträckning karaktär av försäkringspremie. Den avgift som lagts fast i

samband med beslutet att reformera ålderspensionssystemet skall gälla även på

lång sikt och skall inte behöva höjas då de demografiska påfrestningarna ökar

efter sekelskiftet.

Beräkningen av inkomstgrundad ålderspension enligt de reformerade reglerna

skall bygga på den s.k. livsinkomstprincipen, som innebär att i princip alla

pensionsgrundande inkomster under livet har betydelse för pensionsnivån och

väger lika tungt oberoende av när under livet de tjänas in. På detta sätt

erhålls inom det allmänna pensionssystemet ett nära samband mellan

förvärvsinkomster och den framtida ålderspensionen, vilket i sin tur bidrar

till att stärka de ekonomiska drivkrafterna för förvärvsarbete. Någon

motsvarighet till den övre åldersgräns på 64 år för intjänande av pensionsrätt

som finns i nuvarande ATP-systemet skall inte finnas. Även den som är 65 år

eller äldre skall kunna tjäna in ytterligare pensionsrätt i det reformerade

systemet. Den nedre åldersgränsen 16 år skall dock kvarstå av bl.a. admini-

strativa skäl. Vidare skall enligt de antagna riktinjerna den lagstadgade

rätten att kvarstå i arbete till 67 års ålder skärpas så att den inte annat än

undantagsvis kan avtalas bort.

Värdet av intjänade ålderspensionsförmåner och utgående ålderspensioner skall

inte vara enbart inflationsskyddade utan skall även vara kopplade till den

allmänna inkomstutvecklingen i samhället. Den årliga ålderspensionens storlek

skall också påverkas av förändringar av den genomsnittliga livslängden. På

detta sätt kommer det framtida pensionssystemet i finansiellt hänseende att

vara robust i förhållande till variationer i de samhällsekonomiska

förutsättningarna och till den förväntade fortsatta ökningen av

medellivslängden.

Pensionsrätt skall årligen tillgodoräknas den enskilde baserad på summan av

pensionsgrundande förvärvsinkomster och sociala ersättningar samt eventuella

andra pensionsgrundande belopp upp till ett tak. Vid fastställande av

pensionsgrundande inkomst skall ett belopp avräknas som motsvarar den allmänna

pensionsavgiften som fastställts vid taxeringen. De förvärvsinkomster och

sociala ersättningar vid sjukdom, arbetslöshet, föräldraledighet m.m. som

enligt dagens regler är pensionsgrundande skall vara det också i det

reformerade systemet. Därutöver skall vissa fiktiva inkomster vara

pensionsgrundande, s.k. pensionsgrundande belopp. Det gäller i vissa fall för

föräldrar med små barn och för plikttjänstgöring. Pensionsrätt för studier med

studiemedel skall kunna tillgodoräknas fr.o.m. år 1995. Frågan om den närmare

utformningen av pensionsrätten för studier bör dock behandlas i samband med

beredningen av reformeringen av studiestödssystemet.

De ackumulerade pensionsrätterna, pensionsbehållningen, skall räknas upp med

ett index som följer den allmänna inkomstutvecklingen. Även intjänandetaket

skall räknas upp årligen i takt med den allmänna inkomstutvecklingen.

Den årliga ålderspensionen inom fördelningssystemet skall beräknas genom att

summan av de uppräknade pensionsrätterna divideras med ett delningstal. Detta

skall bestämmas med hänsyn till bl.a. den genomsnittliga förväntade livslängden

vid tidpunkten för pensionsuttaget och en fastslagen norm (tillväxtnorm).

De pensioner som betalas ut från fördelningssystemet skall

följsamhetsindexeras. Detta innebär att ålderspensionen skall räknas upp fullt

ut med prisutvecklingen under förutsättning att den årliga reala tillväxten av

inkomsterna i samhället uppgår till 1,6 %. Om den faktiska realtillväxten

avviker från normen 1,6 görs vid indexeringen ett avdrag eller ett påslag med

vad som motsvarar avvikelsen.

Premiepension

Av den totala pensionsavgiften på 18,5 % skall 2,5 procentenheter sättas av

till ett premiepensionssystem. I detta system skall inbetalda medel

individuellt fonderas och tillgodohavandet redovisas således på individuella

premiepensionskonton. Fastställd pensionsrätt för premiepension omfattas av

egendomsskyddet i 2 kap. 18 § regeringsformen.

I premiepensionssystemet skall en make till den andra maken kunna föra över

sin pensionsrätt som tjänats in i premiepensionssystemet. Överföringen skall

vara frivillig, ske fortlöpande år från år och omfatta hela den pensionsrätt

för premiepension som tjänats in för året. Överföringen skall inte påverka rätt

till garantipension.

Försäkringsfunktionen skall handhas av en nyinrättad statlig myndighet,

Premiepensionsmyndigheten (PPM).

Premiepensionsmedlen får placeras i värdepappersfonder och utländska

fondföretag som uppfyller vissa villkor. Sådana värdepappersfonder skall också

kunna förvaltas av ett nytt statligt fondbolag. Om den enskilde inte gör något

aktivt val av förvaltning placeras medlen i en särskild fond, Premiesparfonden,

som förvaltas av en ny sjunde fondstyrelse inom Allmänna pensionsfonden (AP-

fonden).

Vid pensioneringen skall pensionsbeloppet från premiepensionssystemet

bestämmas på försäkringsmässiga grunder utifrån behållningen på den enskildes

premiepensionskonto. Beloppet kan variera från månad till månad beroende på

fondandelarnas värde. Vid pensioneringen kan alternativt tecknas en

livränteförsäkring.

Inom premiepensionssystemet skall efterlevandeskydd kunna tecknas.

Övergångsbestämmelser för inkomstgrundad pension

Det nya inkomstgrundade pensionssystemet skall fullt ut omfatta personer födda

1954 eller senare. Personer födda åren 1938-1953, den s.k. mellangenerationen,

skall omfattas av de reformerade intjänandereglerna enligt en s.k.

tjugondelsinfasning. Det innebär att de får ett i förhållande till födelseåret

ökat antal tjugondelar av pensionen från det nya systemet och resterande antal

tjugondelar från ATP-systemet. För personer födda 1937 eller tidigare gäller i

princip nuvarande bestämmelser.

Garantipension

Den inkomstgrundade pensionen kompletteras med ett grundskydd i form av en

garantipension för den som haft inga eller låga inkomster under förvärvslivet.

Utgångspunkt är att pensionerna skall ge alla en god grundtrygghet på

åtminstone samma nivå som i dag. Drivkrafter till förvärvsarbete skall byggas

in och pensionärer skall inte särbehandlas i skattehänseende. Samtidigt måste

kostnaderna hållas inom samhällsekonomiskt rimliga ramar. Ambitionen har varit

att öka möjligheterna för personer med något starkare anknytning till

arbetsmarknaden att förbättra sin pension genom ökad livsinkomst även om de har

rätt till viss garantipension.

Grundskyddet skall finansieras med allmänna skattemedel. Garantipensionen

skall vara skattepliktig och det särskilda grundavdraget slopas. För rätt till

oavkortad garantipension skall krävas 40 års bosättning i Sverige mellan 16 och

65 års ålder. Försäkringstid mellan 16 och 24 års ålder räknas dock i princip

endast om pensionsgrundande inkomst har tillgodoräknats med minst ett

inkomstbasbelopp per år.

För den som inte har rätt till någon inkomstgrundad pension alls utges

garantipensionen som ett fast belopp. För övriga pensionsberättigade skall

garantipensionen utgöra en viss utfyllnad till den inkomstgrundade pension som

de har tjänat in. Garantipensionen skall avräknas mot den inkomstgrundade

ålderspensionen och övergångsvis utgiven änkepension från ATP och viss utländsk

pension, däremot inte mot tjänstepension.

Garantipensionen skall för en ensamstående pensionär beräknas med

utgångspunkt i en basnivå om 2,13 gånger prisbasbeloppet (motsvarar enligt 1998

års basbelopp ca 77 500 kr). Denna basnivå skall trappas av med ett belopp som

motsvarar 100 % av den inkomstgrundade ålderspensionen till den del denna inte

överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet (ca 45 800 kr). För inkomstgrundad

pension därutöver skall en avtrappning göras med ett belopp motsvarande 48 %.

Garantipensionen är helt bortreducerad vid en inkomstgrundad pension på ca

111 800 kr (vid 1998 års basbelopp).

För en gift pensionär skall basnivån vara 1,90 gånger prisbasbeloppet (ca

69 100 kr). En avtrappning från basnivån görs med ett belopp som motsvarar 100

% av den inkomstgrundade ålderspensionen upp till 1,14 gånger prisbasbeloppet

(ca 41 500 kr) och med ett belopp som motsvarar 48 % av den inkomstgrundade

pensionen till den del denna överstiger 1,14 gånger prisbasbeloppet.

Garantipensionen är helt bortreducerad vid en inkomstgrundad pension på ca

99 000 kr (vid 1998 års basbelopp).

Garantipension skall kunna erhållas fr.o.m. 65 års ålder.

Övergångsbestämmelser för garantipension

Det nya garantipensionssystemet skall omfatta personer födda 1938 eller senare.

För personer födda 1937 eller tidigare skall nuvarande grundtrygghetssystem

ersättas av en övergångsvis garantipension. Utredning av en sådan övergångsvis

garantipension pågår. Grundskydd från nuvarande sy-

stem skall fr.o.m. år 1999 inte kunna utges före 65 års ålder för personer

födda år 1938 eller senare.

Särskilda folkpensionsförmåner

Handikappersättning och vårdbidrag behålls enligt nuvarande regler men görs om

till självständiga förmåner.

Det särskilda pensionstillägget behålls som en tilläggsförmån men gäller

endast för dem som är födda år 1953 eller tidigare och med vissa begränsningar

i intjänanderätten.

Hustrutillägg och barntillägg behålls i princip enligt gällande

övergångsregler.

Lagreglering och ikraftträdande

Regler om inkomstgrundad ålderspension tas in i en ny lag, lag om

inkomstgrundad ålderspension (LIP). I en särskild lag om införande av lagen om

inkomstgrundad ålderspension (införandelagen) anges att reglerna om intjänande

av pensionsrätt skall träda i kraft den 1 januari 1999. Regler om beräkning av

förmånernas storlek och utbetalning skall träda i kraft den 1 januari 2001. De

närmare reglerna om PPM:s försäkringsverksamhet m.m. skall tas in i en särskild

lag.

Garantipensionen regleras i en ny lag om garantipension, som skall träda i

kraft den 1 januari 2001.

Förändringar i förhållande till riktlinjerna

Införandet av garantipensionen beräknas medföra att de årliga utbetalningarna

av ålderspension ökar med 2-2,5 miljarder kronor under perioden fram till år

2010. Huvuddelen av kostnadshöjningen hänförs till att garantipensionen inte

samordnas med tjänstepensioner. I övrigt beror den på att nettopensionen vid

genomsnittlig kommunalskatt ökar för personer berättigade till garantipension.

Detta har aktualiserat behov av besparingar inom det inkomstrelaterade

systemet. De besparingar som föreslås är att pensionsgrundande belopp inte

skall beräknas för bakomliggande inkomst vid arbetslöshet och sjukdom, att

arvsvinster inte skall tilldelas för åren före år 1999 och att intjänade

pensionsrätter inte skall räknas om med inkomstindex under intjänandeåret.

Andra större förändringar i förhållande till riktlinjerna är följande.

Ikraftträdandetidpunkten har senarelagts efter tidigare godkännande av

riksdagen. Startpunkten för inkomstindexering av intjänandetaket skjuts upp ett

år till årsskiftet 2001/2002. Av avgifterna till det inkomstgrundade ålders-

pensionssystemet på 18,5 % av pensionsgrundande inkomst och andra

pensionsgrundande belopp, skall 16 procentenheter tillföras fördelningssystemet

och 2,5 procentenheter tillföras premiepensionssystemet fr.o.m. år 1999. Enligt

riktlinjerna skulle 16,5 procentenheter ha förts till fördelningssystemet och 2

procentenheter till premiepensionssystemet. Frågan hur den sammanlagda avgiften

på 18,5 % skall tas ut är under fortsatt beredning i samråd med

Genomförandegruppen. Vidare föreslås att arvsvinster uppkomna under

förvärvsåren tillgodoräknas löpande som ett procentuellt påslag på

pensionsbehållningen i stället för att räknas in först i delningstalet. Någon

begränsning av uttaget av inkomstgrundad pension före 65 års ålder föreslås

inte gälla. Överföring av makars pensionsrättigheter skall kunna ske, men

endast i premiepensionssystemet. På några punkter i övrigt skiljer sig

förslagen från riktlinjerna för premiepensionssystemet. T.ex. skall

försäkringsfunktionen i premiepensionssystemet ligga på en ny statlig

myndighet, Premiepensionsmyndigheten. Ett statligt fondbolag inrättas som

alternativt val och en ny AP-fondstyrelse inrättas för dem som avstår från att

välja förvaltare.

Den avräkning av garantipension som skall ske mot inkomstgrundad pension har

förändrats. Enligt riktlinjerna skulle avräkning göras med 75 % av en

inkomstgrundad pension upp till 2,0 prisbasbelopp för ensamstående och 1,77

prisbasbelopp för gift och med 50 % av överstigande delar. Regeringen föreslår

nu att avräkningen skärps vid låga inkomster till att ske krona för krona av en

inkomstgrundad pension upp till 1,26 prisbasbelopp för ensamstående och 1,14

prisbasbelopp för gift. Avräkningen för en inkomstgrundad pension däröver har

mildrats till 48 %. Avräkning skall som nämnts inte ske mot tjänstepension.

Motioner

I motion Sf36 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begär motionärerna i yrkande 1 att

riksdagen med avslag på proposition 151 om inkomstgrundad pension hos

regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppdrag att

komma med förslag till en rättvis pensionsreform enligt Vänsterpartiets

alternativ. Motionärerna anför att dagens pensionssystem är enkelt och

lättförståeligt, det är starkt omfördelande och det är solidariskt genom att

det betalas genom skatter och arbetsgivaravgifter. Det ger en bra pension till

de flesta yrkesarbetande. Med den vetskapen har den enskilda människan kunnat

leva sitt förvärvsaktiva liv i valfrihet. Vänsterpartiets förslag till

reformerad ATP tar därför sin utgångspunkt i nuvarande system.

Vänsterpartiet förespråkar ett alternativt pensionssystem som finansieras via

skatter och arbetsgivaravgifter. Egenavgifterna omvandlas till en allmän

statsskatt, vilket innebär positiva fördelningseffekter och stärker systemet

finansiellt. Pensionsutbetalningarna skall vara följsamhetsindexerade, dvs.

anpassas till samhällsekonomin. Premiereserv skall inte finnas utan alla

avgifter skall gå till fördelningssystemet. En beskattad garantipension skall

finnas på samma nivå som regeringen föreslår. Den nuvarande 15/30-regeln i ATP-

systemet bör ersättas med en 20/30-regel, vilket innebär en utökning av antalet

år som ligger till grund för nivån på pensionen. Genom att inte utöka antalet

pensionsgrundande år, blir det inte nödvändigt med kompensation för barnår,

studier eller plikttjänstgöring.

Med ett sådant system krävs att människor förvärvsarbetar i 30 år, i stället

för som i regeringens föreslagna system minst 40 år. Industriarbetaren är

oftare arbetslös än andra och slås ofta ut långt före pensionsåldern. Ett sy-

stem som kräver 30 intjänandeår är därför gynnsamt för en industriarbetare. Det

är också gynnsamt för kvinnor, som oftare arbetar deltid för att kunna

kombinera skötsel av små barn med förvärvsarbete.

Motionärerna anser att en parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppdrag

att komma med förslag till pensionssystem enligt dessa riktlinjer.

Motionärerna begär i yrkande 3 ett tillkännagivande om kvinnors pensioner. De

anger att en av anledningarna till varför de fem partierna ville ta bort 15/30-

regeln var att den gynnar dem som gör karriär. Livsinkomstprincipen tar dock

ingen hänsyn till vad som är karriär. Karriär kan enligt systemet vara att en

deltidsarbetande kvinna går upp i arbetstid från deltid till heltid. Det kan

också vara att utbilda sig från undersköterska till sjuksköterska. En pension

baserad på livsinkomsten innebär att ett manligt förvärvsmönster gynnas framför

ett kvinnligt. Genomförandegruppen hävdade länge att ATP-systemet var dåligt

för kvinnor och att expertutlåtanden visade att så var fallet. Vänsterpartiet

hävdade att man måste titta på hela systemets omfördelande karaktär, dvs.

folkpensionen och ATP. Regeringen anger nu att när även hänsyn tas till

folkpension och pensionstillskott blir fördelningseffekten en annan och gynnar

snarare kvinnor som grupp. Även om kvinnorna inte kommer att få det ekonomiskt

sämre i det föreliggande förslaget till nytt pensionssystem än i nuvarande

system innebär det faktum att kvinnorna nu måste förvärvsarbeta 40 år i stället

för som tidigare 30 år en kraftig försämring. Ett förslag som däremot slår

direkt mot kvinnor är regeringens förslag att endast de år som den försäkrade

haft ATP-poäng skall läggas till grund för beräkningen av folkpensionens

basbelopp. Regeringens förslag till nytt pensionssystem missgynnar således

kvinnor i förhållande till nuvarande system.

I motionerna Sf35 och Sf39 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas avslag på

båda propositionerna (yrkande 1 i respektive motion). Motionärerna vill i

första hand i stället ha ett nytt förslag som bygger på principen om en

grundtrygghet, lika för alla, och i andra hand att förslaget återförvisas till

regeringen för komplettering på ett flertal punkter (yrkandena 2 och 3 i

respektive motion).

Motionärerna anser att det finns en grundläggande konflikt mellan målen

försäkringsmässighet med raka rör mellan intjänande och pension och samtidigt

att grundtryggheten skall förstärkas något. Dessa mål kan svårligen förenas på

ett bra sätt i samma system. Det föreslagna systemet innebär mycket stora

marginaleffekter. Dessa marginaleffekter belyses mycket dåligt, eller - när det

gäller bostadstilläggens inverkan - inte alls i propositionen.

?Millimeterrättvisan? vid utformningen av den inkomstgrundade pensionen kommer

att ge ett mycket begränsat genomslag i faktiskt utgående totala förmåner efter

skatt. Även om vissa orättvisor får begränsad faktisk betydelse påpekar

motionärerna att bl.a. långtidssjuka och långtidsarbetslösa kommer att få lägre

inkomstgrundad pension än som förutsattes i principbeslutet.

En grundläggande svaghet med förslaget är dess tekniska komplexitet. Det

gäller t.ex. beräkningarna av pensionsbelopp för barnår, värnplikt m.m. och den

föreslagna rundgången där sociala avgifter skall tas ut på ett stort antal

anslag i statsbudgeten. I propositionerna finns inga beräkningar av admini-

strationskostnaderna för systemet. Det vore ett historiskt misstag att sjösätta

ett nytt pensionssystem med så stora brister. Motionärerna föreslår i stället

att ett enklare och rättvisare system, byggt på grundskyddsprincipen, tas fram.

Enligt Miljöpartiet skall samhället endast garantera en ekonomisk bastrygghet

när människor på grund av ålderdom inte längre kan försörja sig själva.

Ett grundskydd vid ålderdom bör vara oberoende av tidigare inkomster och

ligga ungefär vid den nivå som en låginkomsttagare får i dagens pensionssystem

eller med den föreslagna nya garantipensionen. En möjlighet är att i

grundskyddet också räkna in en basbostadskostnad som motsvarar den minsta

bostadskostnad som de flesta pensionärer har. Ett sådant grundskydd skulle

kunna uppgå till ca 7 000 kr efter skatt för ensamstående och 5 300 kr för

sammanboende (1998 års prisnivå). Grundskyddet bör knytas till den allmänna

inkomstutvecklingen i samhället genom någon form av inkomstindex. För den som

vill försäkra sig om en högre pension för att bevara en uppnådd högre standard

finns alternativ i form av avtalspensioner och frivilliga pensionsförsäkringar.

Miljöpartiet begär i en motion från allmänna motionstiden 1997, Sf293 av

Marianne Samuelsson m.fl. (mp), att riksdagen beslutar att riva upp beslutet om

ett reformerat pensionssystem och gör ett tillkännagivande om ett nytt

pensionssystem som skall baseras på grundskydd (yrkandena 14 och 15).

I motion Sf37 av Karin Wegestål (s) anförs att förslagen i sina delar har

remissbehandlats under mindre än fem veckor. Många remissinstanser har avstått

från att lämna synpunkter på grund av att remisstiden ansetts för kort. Flera

remissinstanser har också framfört kritik, t.ex. att det skulle behövas

utförligare konsekvensanalyser och att det nya systemets regler är

svårgenomträngliga. Att förtidspensionerna, efterlevandepensionen och

pensionsrätt för studier inte är klara har särskilt kritiserats av Lagrådet.

Mest besvärande är det enligt motionären att de som redan är pensionärer eller

blir pensionerade före år 2001 inte får konkreta besked om hur skiftet av

pensionssystem kommer att påverka deras pensioner. På grund av

följsamhetsanpassningen av ATP-pensionerna kommer nuvarande pensionärer att få

en sänkning realt sett av pensionerna med en procent per år om nuvarande

reallöneutveckling blir densamma som sedan 1980. Det nya bostadstillägget för

pensionärer, som i högsta grad påverkar marginaleffekterna, borde också ha

varit klart.

Motionären anser att det före år 2001 behövs en konsekvensanalys av de

beslutade reglerna så att försämringar undviks för dem som från början lovats

att inte beröras av det nya systemet eller få sin standard sänkt på grund av

byte av grundtrygghetssystem. Det fullständiga pensionssystemet bör bli föremål

för analys på ett sådant sätt att konsekvenserna för pensionärerna och för

samhällsekonomin redovisas före år 2001, när pensionerna börjar betalas ut

enligt de nya reglerna. De förändringar i lagstiftningen som enligt Lagrådet

kan komma att behöva göras skall vara klara före år 2002, så att konsekvenserna

av det nya pensionssystemet i sin helhet kan bedömas före valet det året.

I motion Fi912 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) framhåller

motionärerna att de äldre pensionerade kvinnorna har de minsta ekonomiska

ramarna. Detta är särskilt kännbart när övriga kostnader för sjukvård m.m. ökat

mer än pensionen givit utrymme för. Om grundtrygghetstanken i

transfereringssystemen långt tidigare fått genomslag skulle situationen ha

lättat för dessa utsatta grupper. Det kommande pensionssystemet innehåller ett

inslag av grundtrygghet. Det är av största vikt att det kommer till ett

slutligt beslut enligt den överenskommelse som ligger. Motionärerna begär i

yrkande 3 ett tillkännagivande härom.

I motion Sf292 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd), väckt under den allmänna

motionstiden 1997, påpekas att den fortsatta beredningen av utformningen av det

nya pensionssystemet har dragit ut på tiden. Motionärerna anser att det med

kraft måste framhållas att principöverenskommelsen ligger fast och att

avgörande återstående beslut måste tas under innevarande riksmöte, och de begär

i yrkande 1 ett tillkännagivande härom.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att det nuvarande pensionssystemet behöver reformeras.

ATP-systemet i sin nuvarande form är inte längre finansiellt hållbart, något

som också samtliga riksdagspartier synes vara överens om. Det nya

ålderspensionssystemet skall i första hand utgöras av en inkomstrelaterad

pension som kompletteras med ett grundskydd för dem som haft låga eller inga

förvärvsinkomster.

Utskottet anser att det är särskilt viktigt att ett nytt inkomstgrundat

system görs mer följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska

utvecklingen. Vänsterpartiets förslag om ett reformerat ATP-system görs

visserligen mer följsamt mot samhällsutvecklingen än dagens ATP-system men

utskottet anser att ett system som endast kräver 30 års förvärvsarbete och där

pensionen grundar sig på inkomsterna under 20 av dessa år inte ger samma

finansiella stabilitet för systemet och inte heller är lika tydligt i sambandet

mellan intjänade förmåner och avgifter. I det föreslagna systemet kommer

intjänad pensionsrätt att fullt ut motsvaras av en erlagd avgift, här bortsett

från marginella differenser på grund av konkurser etc. I det föreslagna

inkomstgrundade systemet är dessutom det fördelningspolitiska inslaget

tydliggjort och väl avgränsat.

Utskottet vidhåller sin bedömning vid behandlingen av förslaget till

riktlinjer (bet. 1993/94:SfU24) att inriktningen på det nya systemet bör vara

att bl.a. stärka sambandet mellan förvärvsinkomster och pension samt bidra till

ett ökat sparande. Utskottet ser också ett stort värde i att det

inkomstgrundade ålderspensionssystemet utgör ett självständigt system. Det blir

härigenom möjligt att följa utvecklingen av ålderspensionssystemets inkomster

och utgifter, vilket är förutsättningen för att kunna bestämma förmånernas

storlek. En sådan ordning skapar också ett förtroende för pensionssystemets

stabilitet och förmåga att garantera pensionsförmånerna. Vid behandlingen av

princippropositionen underströk utskottet vikten av att eventuella

påfrestningar på systemet som kan uppkomma hanteras inom detta. Det är en

nödvändig förutsättning för att systemet skall fungera på ett

samhällsekonomiskt tillfredsställande sätt och att inte statsbudgeten

automatiskt belastas vid påfrestningar i systemet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf36 yrkande

1, Sf35 yrkandena 1 och 2, Sf39 yrkandena 1 och 2 och Sf293 yrkandena 14 och

15.

Den övergripande principen att pensionen grundar sig på förvärvsinkomsterna

under hela livet är enligt utskottets mening mycket tydlig och mer

lättförståelig än vad som gäller beträffande dagens folkpensions- och ATP-

system. Utskottet måste ändå instämma i kritiken att det nya systemet i vissa

detaljer är komplicerat och svåröverskådligt.

Vad härefter gäller den närmare utformningen av det i propositionerna

föreslagna systemet bör nämnas följande:

Pensionsnivåer

I princippropositionen föreslogs att avgiftsuttag och pensionsrätt i det

reformerade pensionssystemet skall uppgå till 18,5 % av den pensionsgrundande

inkomsten. Avsikten var att det reformerade pensionssystemet skall ge en

pension som utgör ungefär samma andel av inkomsterna under förvärvs-

perioden som i dagens system. Därvid angavs att i nuvarande pensionssystem kan

en person som förvärvsarbetar i normal omfattning räkna med att vid

pensioneringen få en kompensationsnivå på mellan ca 55 % och 65 % av slutlönen,

förutsatt 2 % årlig realtillväxt och under vissa förutsättningar i övrigt. Ett

riktmärke för Pensionsarbetsgruppen, vars förslag låg till grund för

princippropositionen, var att den som förvärvsarbetat i 40 år och haft en helt

jämn inkomstutveckling som sammanfallit med den genomsnittliga inkomstökningen

i ekonomin skall få en pension som uppgår till 55-60 % av inkomsten det sista

året före pensioneringen om han eller hon går i pension vid 65 års ålder. Med

den genomsnittliga livslängd som då rådde och med en antagen ekonomisk tillväxt

på 1,5 % per år hade Pensionsarbetsgruppen bedömt att det härför krävs ett

avgiftsuttag på 18,5 % av de årliga pensionsgrundande inkomsterna.

Beträffande pensionsnivåer anges i proposition 151 (s. 613 f.) att det

egentligen är omöjligt att göra en jämförelse med det nuvarande

pensionssystemet, eftersom ATP-systemet är konstruerat för en ekonomi med real

tillväxt på omkring 2 % och det inte visat sig vara finansiellt hållbart. I

propositionen anges dock att vid 2 % tillväxt blir pensionen för en

genomsnittlig individ ungefär lika hög i det reformerade systemet som i det

nuvarande pensionssystemet, under förutsättning att individen tjänar in

pensionsrätt under drygt 40 år. Vilket system som ger högst pension vid en

given egen inkomsttillväxt varierar emellertid mycket mellan olika individer.

I propositionen påpekas även att en ökad medellivslängd innebär att den

årliga pensionen blir lägre. Skulle medellivslängden vara t.ex. ett år längre

än enligt 1997 års befolkningsprognos minskar pensionen med omkring 6 % jämfört

med de beräkningar som redovisats.

Utskottet ansåg vid behandlingen av riktlinjerna att avgiftsnivån 18,5 %

innebar en rimlig avvägning mellan olika konkurrerande värden. Utskottet ansåg

dock att man måste räkna med att pensionsbeloppen i det nya systemet

genomsnittligt sett kan komma att ligga på en lägre nivå än vad de gör för

närvarande.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att avgiftsnivån och därmed

nivån för intjänade rättigheter bör vara 18,5 % av pensionsunderlaget.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det egentligen är omöjligt att göra

en jämförelse av pensionsnivåer i det nuvarande och det reformerade sy-

stemet. Utskottet vill tillägga att förslaget att den pensionsgrundande

inkomsten skall avse inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften

minskar inkomstunderlaget.

Vad gäller effekterna på pensionens storlek av en ökad medellivslängd bör en

sådan också medföra att människor klarar av att förvärvsarbeta längre. I

enlighet med riktlinjerna skall den i kollektivavtal avtalade

avgångsskyldigheten höjas till 67 år. Detta skall i första hand ske genom avtal

mellan arbetsmarknadens parter och i andra hand genom lagstiftning. Frågan

bereds inom Regeringskansliet.

Kvinnors pensionsförmåner

Vad gäller kvinnors pensionsförmåner anges i proposition 151 (s. 624 f.) att

det i nuvarande system sker en systematisk omfördelning från personer som har

ett långt yrkesliv med svag realinkomstutveckling över tiden till personer som

har ett relativt kort yrkesliv, en ojämn inkomstutveckling och en snabb

reallönetillväxt. Det betyder att personer som har en svag reallöneutveckling

och som arbetar lång tid av sitt liv får en förhållandevis låg pension i det

nuvarande systemet medan personer som avancerar och gör karriär kommer bättre

ut i pensionshänseende. Det historiska förvärvsmönstret har varit att det

främst är män som har en brant inkomstprofil. Om detta förvärvsmönster skulle

kvarstå eller i varje fall inte förändras på ett avgörande sätt skulle det

betyda att 15-årsregeln skulle gynna främst män som grupp. 15-årsregeln gynnar

också kvinnor och män som varvar deltidsarbete med heltidsarbete. Ett sådant

arbetstidsmönster innebär en ojämn inkomstutveckling.

I det nuvarande pensionssystemet ingår även ett fördelningsmässigt inslag i

form av folkpension och pensionstillskott för personer med låg ATP. Eftersom

folkpensionen finansieras genom skatter som är progressiva samtidigt som

folkpensionen är lika stor oavsett kön innebär detta att de som har höga

inkomster får betala mer än de som har låga inkomster. Detta missgynnar snarare

män än kvinnor. Den sammantagna effekten av ATP och folkpension (inklusive

pensionstillskott) gynnar snarare kvinnorna som grupp.

I propositionen framhålls att det i det reformerade systemet inte sker några

direkta omfördelningar mellan hög- och låginkomsttagare eller mellan män och

kvinnor, dock med undantag för t.ex. barnårsrätten. I det reformerade

pensionssystemet dominerar de regler som gynnar kvinnor relativt män

(garantipensionen, barnårsrätten och delningstalet) över de regler som gynnar

män relativt kvinnor (pensionsrätt för plikttjänstgöring).

Vid behandlingen av princippropositionen angav utskottet att

livsinkomstprincipen ger goda möjligheter för enskilda att påverka storleken av

pensionen genom ökade förvärvsinkomster, och endast i vissa särskilt angivna

fall skall pensionsrätt beräknas på fiktiva inkomster som då finansieras över

statsbudgeten eller av annat försäkringssystem. Det är samtidigt viktigt att

det nya pensionssystemet inte missgynnar kvinnor. Utskottet ansåg vid sin

behandling av riktlinjerna att regeringens förslag innebar en rimlig avvägning

i detta avseende. Med hänsyn till de analyser som föregått princippropositionen

var någon ytterligare analys ur jämställdhetsperspektiv inte påkallad. Det

ansågs emellertid viktigt att man följer utvecklingen från

jämställdhetssynpunkt under införandefasen.

Enligt utskottets uppfattning innebär även de nu framlagda förslagen att det

nya pensionssystemet utformas på ett sätt som innebär en rimlig avvägning vad

avser kvinnors pensionsförmåner. Utskottet vill understryka att det är viktigt

att följa utvecklingen från jämställdhetssynpunkt. Något tillkännagivande i

enlighet med motion Sf36 yrkande 3 bör således inte ske, varför motionen

avstyrks.

Garantipension

Vad gäller det föreslagna grundskyddet anser utskottet att garantipensionen

kommer att innebära ett gott grundskydd för pensionärer inom det reformerade

systemet. Garantipensionen är konstruerad så att en inkomstgrundad pension över

1,26 prisbasbelopp för ensamstående pensionär och 1,14 prisbasbelopp för gift

pensionär kommer att resultera i en ökad total pension. Till skillnad mot

riktlinjerna föreslås avräkning nu ske krona för krona upp till nämnda nivå

medan avräkningen mildrats mot en inkomstgrundad pension däröver. Detta medför

att deltidsarbetande personer och andra med något starkare anknytning till

arbetsmarknaden får en ökad behållning av sin inkomstgrundade pension.

Garantipensionen skall inte avräknas mot tjänstepension, privata

pensionsförsäkringar och kapitalinkomster. Detta ger ett förstärkt grundskydd.

Återstående frågor

Flera frågor återstår emellertid att lösa. Det gäller de delar som mer direkt

ingår i det reformerade pensionssystemet, främst utformningen av avgiftsuttaget

om sammanlagt 18,5 % av inkomstunderlaget och pensionsrätt för studier. Av stor

betydelse för det kompletta pensionssystemet är också bostadstilläggen för

pensionärer, den övergångsvisa garantipensionen och efterlevandepensioneringen.

Också reformeringen av förtidspensioneringen har samband med

ålderspensionssystemet. Avsikten är dock att samtliga återstående frågor skall

vara lösta innan pensioner enligt det reformerade pensionssystemet börjar

betalas ut med början år 2001. Vissa av de återstående frågorna har inte kunnat

lösas förrän den närmare utformningen av de grundläggande delarna i

ålderspensionssystemet varit klar. Enligt utskottets mening är det nu endast en

fråga om tid för beredning som krävs och det finns inte anledning att anta att

frågorna inte kan lösas före år 2001. Utskottet anser således att riksdagen nu

bör ta ställning till föreliggande förslag. Något kompletterande underlag

generellt sett behöver inte ske dessförinnan. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna Sf35 yrkande 3 och Sf39 yrkande 3.

I motion Sf37 anges att de nu framlagda förslagen inte klargör vad som kommer

att gälla beträffande grundskyddet för dem som redan nu är pensionärer eller

som inte kommer att omfattas av de reformerade reglerna, dvs. personer födda år

1937 eller tidigare. Frågan om dessa pensionärers grundskydd är emellertid

föremål för utredning och ett utredningsförslag skall lämnas senast den 31

januari 1999. Enligt direktiven 1997:149 skall de nya reglerna utformas så att

i princip ingen pensionär får ett sämre nettoutfall ekonomiskt sett än före

omläggningen. Enligt direktiven skall detta gälla för såväl de pensionärer som

kommer att få del av den övergångsvisa garantipensionen som dem som berörs av

omläggningen enbart avseende den inkomstgrundade pensionen. Utskottet

förutsätter att nödvändiga konsekvensanalyser kommer att redovisas i samband

med förslag till regelförändringar i detta avseende. Något tillkännagivande med

anledning av motion Sf37 är således inte påkallat.

Utskottet anser att det reformerade pensionssystemet kommer att bli stabilt av

flera skäl. I första hand beror detta på att utformningen av det nya ålders-

pensionssystemet vilar på en mycket bred politisk uppgörelse. Som närmare

kommer att framgå av följande avsnitt har det inkomstgrundade systemet dessutom

utformats så att det ger ett finansiellt stabilt system. Båda dessa

förhållanden medför att det nya systemet ökar långsiktigheten, dels i enskilda

människors planering av sin ekonomiska situation inför pensioneringen, dels i

den samhällsekonomiska planeringen. Denna stabilitet kommer även att gynna

tillväxten i den svenska ekonomin.

Motionerna Fi912 yrkande 3 och Sf292 yrkande 1 får anses tillgodosedda med

riksdagens beslut rörande det förslag som nu föreligger.

Vad gäller den närmare utformningen av det nya pensionssystemet, såväl vad

avser inkomstgrundad pension som garantipension, återkommer utskottet nedan vid

behandlingen av de olika förslagen i propositionerna.

Flexibilitet i det nya systemet (prop. 151 avsnitt 29.6)

Propositionen

I det nya pensionssystemet skall inkomstgrundad pension kunna tas ut fr.o.m. 61

års ålder och garantipension fr.o.m. 65 års ålder. Rätt till inkomstgrundad

pension skall kunna tjänas in efter 65 års ålder och även efter uttag av hel

ålderspension.

I propositionen föreslås att delpension inte skall nybeviljas eller ökas efter

utgången av år 2000. För dem som vid denna tidpunkt uppbär delpension samt för

dem som då har sökt och sedermera beviljas delpension för tid med början före

år 2001 bör dock reglerna fortsatt gälla. Detta innebär att år 2004 - när

personer födda år 1939 fyller 65 år - blir det sista året som utbetalning av

delpension kan komma att ske.

Motioner

I motion Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs bl.a. att det nya

pensionssystemet blir mycket flexibelt. Fr.o.m. 61-årsdagen kan pensionen

lyftas när som helst. Detta sker helt och hållet på försäkringsmässiga villkor,

dvs. den sammanlagda pensionen blir vid en genomsnittlig livslängd densamma.

Flexibiliteten innebär också att den som börjat lyfta pension när som helst kan

meddela att han eller hon upphör med det. Dessa starka inslag av valfrihet är

möjliga eftersom utnyttjandet sker på försäkringsmässiga villkor. Motionärerna

begär i yrkande 4 ett tillkännagivande härom.

I motionen anförs också att det bör vara möjligt att införa än mer

flexibilitet. Motionärerna föreslår därför att det skall vara möjligt för den

som så vill att använda pensionsavsättningar till att mitt i livet under något

år fortbilda sig eller pröva att starta företag. Detta skulle ske på samma

försäkringsmässiga villkor som gäller flexibiliteten fr.o.m. 61 år. Denna

möjlighet skulle för dem som varit med i pensionssystemet under förslagsvis tio

år gälla såväl eventuella privata pensionsförsäkringar och avtalsförsäkringar

som det allmänna pensionssystemet. I många fall skulle kompetenshöjningen eller

nyföretagandet leda till högre framtida inkomster och därmed högre framtida

pensioner än om avbrottet inte gjorts. Skulle så inte bli fallet kan den

enskilde välja att gå i pension vid den tidpunkt han eller hon tidigare tänkt

sig och då få en lägre årlig pension eller att som ett resultat av friåret gå i

pension ett år senare och få samma årliga pension som om avbrottet ej skett. I

yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om ett sådant friår.

I motion Sf284 av Ann-Marie Fagerström (s) beklagar motionären att delpensionen

avses bli avvecklad i samband med att det reformerade pensionssystemet införs.

Detta är olyckligt eftersom många människor gärna skulle välja delpension som

innebär en mild övergång från arbetslivet. Samtidigt är det en viktig

arbetsmarknadsåtgärd som ger utrymme åt yngre på arbetsmarknaden. Motionären

begär ett tillkännagivande om att möjlighet till delpension bör finnas kvar i

det reformerade pensionssystemet.

Utskottets bedömning

I enlighet med vad som anförs i motion Sf305 yrkande 4 kommer den nya

inkomstgrundade ålderspensionen att bli flexibel. Motionärerna är således

tillgodosedda med det framlagda förslaget, varför motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet motsätter sig däremot förslaget i motion Sf305 yrkande 8 om

möjlighet till ett friår med ersättning från pensionssystemet. Utskottet vill

dock erinra om att i det reformerade systemet finns ingen begränsning vad

gäller antal år som grundar pensionsrätt. Varje års inkomst bidrar till att

höja den slutliga pensionen. Omvänt gäller att varje års uppehåll med

förvärvsarbete - som inte grundar pensionsrätt på annat sätt, t.ex. barnårsrätt

- innebär att den slutliga pensionen blir lägre än vad den annars skulle ha

varit. För pensionsutfallet spelar det i princip ingen roll om en försäkrad

förkortar förvärvslivet genom att börja arbeta senare eller genom att ta en

arbetsfri period mitt i livet. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf305

yrkande 8.

Det reformerade ålderspensionssystemet kommer att ge stort utrymme för uttag av

partiell ålderspension i kombination med fortsatt förvärvsarbete, såväl före

som efter 65 års ålder. Det finns därför inte längre behov av ett särskilt

delpensionssystem i det reformerade ålderspensionssystemet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till hur avvecklingen av

delpensioneringen skall ske, och utskottet avstyrker därmed motion Sf284.

Fortsatt behandling av pensionsreformen

Motion

I motion Sf36 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att politikerna i först

Pensionsarbetsgruppen och därefter Genomförandegruppen har valt att arbeta inom

lyckta dörrar. De dokument som kommit ut har skickats ut med en kort remisstid.

På grund av den korta remisstiden har flera remissinstanser avstått från att gå

djupare in i problematiken. Vänsterpartiet anser att frågor och problem som kan

uppkomma med det nya pensionssystemet inte längre skall ägas av

Genomförandegruppen. I och med att beslut fattats i riksdagen om

pensionsreformen måste hela riksdagen och alla riksdagens partier tillåtas att

ta ansvar för de frågor som åligger riksdagen att ta ansvar för. Motionärerna

begär i yrkande 2 att riksdagen beslutar att återstående frågor rörande det nya

pensionssystemet överlämnas till en parlamentariskt sammansatt grupp och att

Genomförandegruppen därmed upplöses.

Utskottets bedömning

Några få frågor i det reformerade pensionssystemet har tills vidare lämnats

olösta. Detta gäller utformningen av den så kallade avgiftsväxlingen och den

slutliga utformningen av ?bromsen? och ?gasen?, vilka skall utgöra yttersta

skyddet för pensionssystemets stabilitet. Denna senare fråga påverkar också

ställningstagandena till buffertfondens dimensionering samt placeringsregler

och regler för fondens administration och styrning. Pensionsrätt vid studier är

också en utestående fråga.

Det arbetssätt som använts för att kunna reformera och förändra ATP-systemet

har varit en nödvändighet för att de fem riksdagspartierna i enighet skulle

kunna ställa sig bakom förslaget till reformerad inkomstpension. Viljan att nå

fram till gemensamma beslut bidrar till att ge pensionsbeslutet en ökad

långsiktig stabilitet. Därför är det väsentligt att det fortsatta arbetet med

kvarstående frågor bedrivs enligt samma metod, dvs. att de fem partierna

samverkar tills lösningar som bygger på enighet uppnås. De överenskommelser som

utgör utgångspunkt för princippropositionen 1993/94:250 och förevarande

propositioner 151 och 152 samt riksdagens ställningstagande till

propositionerna skall ligga till grund för det fortsatta arbetet. Utskottet

förutsätter att beredningsarbetet av de återstående frågorna kommer att

bedrivas på samma sätt som skett sedan riksdagens principbeslut i juni 1994.

Liksom tidigare är det viktigt att pensionsöverenskommelsen vårdas.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf36 yrkande 2.

Finansiell stabilitet i fördelningssystemet (prop. 151)

Propositionen

Enligt riktlinjerna skall intjänad pensionsrätt och utgående pensioner räknas

om på sådant sätt att avgiftsnivån i ålderspensionssystemet kan ligga fast utan

att det uppkommer varaktiga obalanser mellan avgiftsintäkter och

pensionsutbetalningar.

Regeringen anser att den nödvändiga balansen mellan avgiftsinkomster och

pensionsutgifter uppnås i det reformerade fördelningssystemet genom att

intjänade pensionsförmåner och pensionerna knyts till utvecklingen av ett

inkomstindex. I propositionen redovisas

- hur intjänade pensionsrätter inom fördelningssystemet skall följa inkomst-

utvecklingen genom att varje år räknas om med ett inkomstindex,

- hur utgående pension från fördelningssystemet skall beräknas när pension tas

ut (pensionsbehållningen delas med ett delningstal som bestäms med hänsyn till

medellivslängd och en tillväxtnorm),

- hur pensionsbeloppet därefter omräknas i förhållande till inkomstutvecklingen

(omräkning görs med inkomstindexet minskat med tillväxtnormen).

Inkomstindexet beräknas som förändringen av den genomsnittliga pensionsgrundade

inkomsten för samtliga som haft sådan inkomst. Indexet skall kunna bromsas när

den finansiella stabiliteten i fördelningssystemet hotas.

Till en försäkrads ackumulerade pensionsrätter, pensionsbehållningen, skall

dessutom läggas arvsvinster från avlidna försäkrade i samma årskull.

Pensionsbehållningen skall dessutom minskas med förvaltningskostnader för

fördelningssystemet.

Inkomstindex (avsnitt 16)

Utgångspunkter

Pensionssystemet skall vara avgiftsbestämt. Värdet av intjänade pensionsrätter

i fördelningssystemet skall räknas om på ett sådant sätt att avgiftsnivån i

ålderspensionssystemet kan ligga fast utan att det uppkommer varaktig obalans

mellan avgiftsintäkter och pensionsutbetalningar. Tillfälliga under- eller

överskott kan dock uppkomma och skall regleras med en buffertfond. Vidare skall

systemet bygga på livsinkomstprincipen, som bl.a. innebär att samtliga års

pensionsgrundande inkomster under förvärvslivet skall väga lika tungt i

beräkningen av inkomstpensionen, oavsett när under förvärvslivet de tjänas in.

Dessa principer förutsätter att värdet av intjänad pensionsrätt i

fördelningssystemet räknas om med hänsyn till inkomstutvecklingen. Där-

igenom kopplas pensionsförmånens värde till utvecklingen av de inkomster ur

vilka de utgående inkomstpensionerna finansieras. Det medför också att intjänad

pensionsrätt behåller sitt värde relativt den allmänna inkomstnivån.

Omräkningen skall ske genom att pensionsbehållningarna räknas om med den

årliga förändringen av ett index.

I premiepensionssystemet förändras intjänad pensionsrätt i stället med

avkastningen och värdet på fondandelar.

Inkomstmått

Vid val av det inkomstmått som skall ligga till grund för inkomstindexet finns

två alternativ enligt vad som anges i propositionen:

1. ett mått på genomsnittsinkomst per person för de förvärvsarbetande

(genomsnittsindex),

2. ett mått på de förvärvsarbetandes samlade inkomstsumma (summaindex).

Huvudmålet är att de intjänade pensionsrätterna och de utgående pensionerna

(pensionerna dock efter avräkning av en viss tillväxtnorm) skall följa

utvecklingen av genomsnittsinkomsterna för dem som är i förvärvsaktiv ålder.

Detta mål, standardstabilitet, uppnås bäst genom indexering med genom-

snittsindex. Vid sidan av huvudmålet om standardstabilitet finns ytterligare

mål, eller restriktioner. Ett sådant mål är att pensionsutgifterna på sikt

skall följa avgiftsinkomsterna, finansiell stabilitet. Ett finansiellt stabilt

system kännetecknas av att systemets avgifter och utgifter över tiden

balanserar. Ett annat mål är att utvecklingen av pensionsutgifterna på sikt

skall följa utvecklingen av det totala samhällsekonomiska utrymmet,

samhällsekonomisk stabilitet. Ett samhällsekonomiskt stabilt system

kännetecknas av att pensionsutgifternas andel av lönesumman är stabil över

tiden. Båda dessa stabilitetsmål uppnås bäst, om än inte fullständigt, genom

indexering med summaindex. Om summaindex under längre perioder ökar långsammare

än genomsnittsindex (t.ex. på grund av att utvandringen ökar eller nativiteten

sjunker eller andelen icke förvärvsaktiva ökar) och genomsnittsindex används

kommer både pensioner och intjänade pensionsrätter att växa snabbare än

avgiftsunderlaget.

Om genomsnittsindex och summaindex utvecklas likadant uppkommer ingen

målkonflikt mellan standardstabilitet och finansiell stabilitet. Det kan

emellertid inträffa att summaindex under längre perioder ökar långsammare än

genomsnittsindex, t.ex. om utvandringen ökar eller om nativiteten sjunker. Även

vissa förändringar i förvärvsmönster kan medföra att summaindex ökar

långsammare än genomsnittsindex, t.ex. om andelen icke förvärvsaktiva av

befolkningen i yrkesaktiv ålder ökar och de som faller ur den förvärvsaktiva

kategorin inte uppbär någon pensionsgrundande social förmån. Används

genomsnittsindex i systemet kommer i sådana fall både pensioner och intjänade

pensionsrätter riskera att växa snabbare än avgiftsunderlaget. Den buffertfond

som finns i systemet riskerar då att tömmas, på lång sikt därför att de

intjänade pensionsrätterna blir förhållandevis stora, på kortare sikt därför

att de utbetalda pensionerna blir stora i förhållande till avgiftsinkomsterna.

Den sammanvägda målformulering som valts för indexeringen är att sy-

stemet så långt som möjligt skall indexeras med genomsnittsindex, men att

avvikelser härifrån skall göras om systemets finansiella stabilitet hotas.

Avvikelser i indexeringen skall inte göras större eller ske under längre tid än

vad som är nödvändigt för att återställa den finansiella stabiliteten.

Inkomstindex

Pensionsbehållning och utgående pension i fördelningssystemet skall årligen

räknas om med förändringen i ett index benämnt inkomstindex. Inkomstindexet

skall mäta förändringen i inkomstmåttet, dvs. i huvudsak spegla förändringen i

genomsnittlig pensionsgrundande inkomst per person med sådan inkomst. Indexet

skall motsvara den relativa förändringen i den genomsnittliga pensionsgrundande

inkomsten under de senaste tre åren med tillägg för förändringar i det allmänna

prisläget under det senaste året (räknat för senaste period juni-juni).

RFV skall beräkna inkomstindexet som skall fastställas av regeringen varje

år. RFV skall därvid från Konjunkturinstitutet inhämta underlag för en prognos

avseende inkomstutvecklingen de två åren före det år indexet skall avse.

Broms för indexeringen

I situationer när systemets finansiella stabilitet hotas bör indexuppräkningen

således kunna bromsas. En broms som knyts till buffertfondens storlek i

förhållande till de årliga pensionsutbetalningarna (den s.k. fondstyrkan)

utlöses för sent. Bromsen bör därför knytas till kvoten mellan systemets

underförstådda (implicita) pensionsskuld och avgiftsunderlaget. Implicit

pensionsskuld i fördelningssystemet kan anses bestå av två delar: skulden till

dem som ännu är förvärvsaktiva och i färd med att intjäna pensionsrätt och

skulden till pensionärerna vilka är i färd med att förbruka sin

pensionsförmögenhet. För de förvärvsaktiva består den implicita pensionsskulden

vid en viss tidpunkt av de pensionsrätter, omräknade med inkomstindex, som fram

till tidpunkten i fråga intjänats av de förvärvsaktiva. För de pensionerade

består pensionsskulden av individernas pensionsbehållningar vid

pensionstidpunkten, omräknad med följsamhetsindex och reducerad med de

pensionsuttag som gjorts fram till den aktuella tidpunkten. Därutöver skall

pensionsskulden i denna del justeras med hänsyn till den förändring som kan ha

skett i den återstående medellivslängden vid respektive ålder efter

pensionstidpunkten. När systemet är i full funktion består pensionsskulden till

ca två tredjedelar av skuld till förvärvsaktiva och en tredjedel till

pensionerade. Bromsen bör också beakta buffertfondens storlek och förändringar

i återstående medellivslängd.

Minskas den implicita pensionsskulden med behållningen i buffertfonden

erhålls fördelningssystemets nettopensionsskuld. Kvoten mellan

nettopensionsskulden och avgiftsunderlaget kallas nettoskuldkvoten. Vid perfekt

finansiell stabilitet antar denna kvot ett jämviktsläge. Detta värde utgörs av

den kvot som skulle ha registrerats om summaindex använts för systemet (i

stället för genomsnittsindex som föreslås), om buffertfondens avkastning följt

summaindexets utveckling och om dödsriskerna inte ändrats sedan den äldsta

individen pensionerades. En negativ avvikelse av en viss storlek mellan

jämviktskvot och den faktiskt registrerade pensionsskuldkvoten skall föranleda

en bromsning av indexomräkningen. Bromsningen bör utformas så att den uppkomna

avvikelsen elimineras inom ett visst antal år (rimligen 3-7 år). Om positiv

avvikelse efter bromsning uppstår bör indexomräkningen på motsvarande sätt

accelereras, till dess inkomstindex återgått till nivå som om indexet varken

bromsats eller accelererats.

Inkomstbasbeloppet som styr intjänande- och avgiftstaket bör alltid omräknas

med ett inkomstindex som aldrig inbromsats eller accelererats. Skälet är att

andelen av inkomstsumman som skall försäkras i det allmänna ålders-

pensionssystemet inte skall påverkas av eventuell finansiell obalans i

systemet.

Något lagförslag till automatisk balansering lämnas inte i propositionen. Den

exakta utformningen skall beredas ytterligare. Det fortsatta beredningsarbetet

har som utgångspunkt att regler om automatisk balansering skall införas.

Förslag bedöms kunna föreläggas riksdagen i början av år 1999.

Om automatisk balansering inte kan införas bör RFV få i uppdrag att övervaka

systemets finansiella stabilitet. Då kan avdrag eller tillägg till inkomstindex

göras, dock aldrig tillägg över nivån på ett inkomstindex som aldrig minskats

eller ökats.

Genom att använda genomsnittsindex med automatisk balansering omräknas

pensionsförmånernas värde så att dessa följer inkomststandarden för dem i

yrkesaktiv ålder så länge, och i den utsträckning, som det är möjligt för ett

autonomt ålderspensionssystem med fast avgiftssats. Den automatiska

balanseringen kan utformas så att den beaktar förändringar i medellivslängd

genom att pensionskulden årligen beräknas med aktuell statistik för

överlevnadssannolikheter. I nettopensionsskulden beaktas den avkastning som

buffertfonden erhåller.

Även utan särskilda regler för balansering skulle genomsnittsindex ge ett

ålderspensionssystem med goda finansiella stabilitetsegenskaper. Bromsning

torde huvudsakligen behöva tillämpas i vad som historiskt sett får betraktas

som ovanliga situationer. När systemet är i full funktion är det bl.a. efter

längre perioder med nettoutvandring eller låg nativitet som indexeringen skulle

behöva bromsas. Andra faktorer är systematiska förändringar av medellivslängden

och systematiska samband mellan livsinkomst och livslängd.

I och med den gradvisa utfasningen av ATP-beräknade ålderspensionsförmåner

kan dock även en låg ekonomisk tillväxt under utfasningen av dessa förmåner

medföra att indexeringen skulle behöva bromsas eftersom ATP-förmånerna har en

viss bristande följsamhet till den ekonomiska utvecklingen.

De huvudsakliga bestämmelserna om inkomstindexering och omräkning av

pensionsrätter samt om följsamhetsindexering av utgående pensioner tas in i

LIP. Regeringen begär vidare att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna

om avsteg från omräkning av pensionsbehållningar och utgående pensioner med

förändringen i inkomstindex.

Omräkning av pensionsrätt (avsnitt 17)

Inkomstindexering

Pensionsbehållningen skall årligen omräknas med ett inkomstindex som mäter den

relativa förändringen under en treårsperiod av genomsnittsindexet. Förändringen

mäts i reala termer med tillägg för förändringar i konsumentprisindex det

senaste året.

Arvsvinstfaktor

Enligt riktlinjerna skall den inkomstgrundade ålderspensionen utgöra ett

självständigt system. De intäkter av ålderspensionsavgiften som förs till

fördelningssystemet används för att finansiera löpande utbetalningar av

inkomstgrundad ålderspension. Tillfälliga över- och underskott inom

fördelningssystemet skall balanseras med en buffertfond. För dem som avlider

före pensioneringen kommer emellertid intjänade pensionsrätter aldrig att ge

upphov till någon utgående pension. Om motsvarande pensionsavgifter skulle

tillfalla buffertfonden utan någon ytterligare åtgärd skulle på sikt, om de

demografiska förhållandena är stabila, ett överskott så småningom uppstå inom

ålderspensionssystemet allteftersom avlidnas pensionsavgifter ackumuleras inom

systemet. För att ett sådant förhållande inte skall uppstå bör de avlidnas

pensionsbehållningar tillfalla resten av försäkringskollektivet.

Pensionsbehållningar efter avlidna i förvärvsaktiva åldrar som tilldelas de

kvarlevande benämns här arvsvinster.

Arvsvinster fördelas löpande bland kvarlevande i samma ålder. Vid en löpande

fördelning får livsinkomstmönster genomslag. (Efter pensioneringen ingår

arvsvinster i stället i ett delningstal som inte omräknas efter det år personen

fyllt 65.) En arvsvinstfaktor fastställs för varje år av regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer, och pensionsbehållningen räknas om med denna

faktor.

Vid partiellt pensionsuttag skall individens kvarvarande pensionsbehållning

räknas om med såväl inkomstindex som arvsvinstfaktor.

Enligt huvudregeln skall den sammanlagda faktiska pensionsbehållning som

ackumulerats för de personer som avlider ett visst år fördelas mellan de

kvarlevande i samma åldersgrupp. Att fördelningen grundas på faktiska

förhållanden medför en viss tidseftersläpning. För personer som är eller skulle

blivit 60 år skall fördelningen däremot ske med utgångspunkt i förhållandet

mellan (statistiskt sett) avlidnas och kvarlevandes pensionsbehållning i olika

åldrar med utgångspunkt i officiell livslängdsstatistik för befolkningen. Detta

motsvarar effekten för dem som då har pension och får arvs-vinster beaktade i

delningstalet.

Fördelningen av arvsvinster för åldrarna 60-64 år bygger på

livslängdsstatistik för den femårsperiod, under vars sista år individen fyllde

59 år. När personen fyller 65 år grundas beräkningen på livslängdstabeller

under vars sista år personen fyllde 63 år. Livslängdstabeller avser män

respektive kvinnor men hopviktas till en gemensam sådan för

arvsvinsttilldelning.

Arvsvinster tilldelas inte efter personer som avlidit före år 1999.

Förvaltningskostnadsfaktor

Kostnader för förvaltningen av ålderspensionssystemets fördelningsdel täcks av

avgifterna som finansierar systemet. Förvaltningskostnaderna belastar AP-fonden

och skall för år 2001 till 60 % täckas genom minskning av pensionsbehållningen.

Andelen som skall täckas genom en sådan minskning skall efter år 2001 öka med 2

procentenheter per år fram till år 2021, då uttag kommer att ske med hela

kostnaden. Förvaltningskostnaden tas ut årligen av de försäkrade så länge de

deltar som förvärvsaktiva i systemet. Enligt preliminära och osäkra bedömningar

kan det i fullfunktionsstadiet bli fråga om en årlig nedjustering av

pensionsbehållningarna med knappt 0,02 % och en minskning av pensionen med

omkring 0,7 % i förhållande till en situation utan justering.

Det begränsade uttaget av förvaltningskostnader under åren 2001-2020 ökar

marginellt risken för att den s.k. bromsen skall utlösas.

En årlig förvaltningskostnadsfaktor skall ligga till grund för den

nedjustering av pensionsbehållningen som görs för att täcka

förvaltningskostnader. Förvaltningskostnadsfaktorn skall årligen fastställas av

regeringen eller av den myndighet regeringen bestämmer.

Beräkning och indexering av utgående pension (avsnitt 18.2, 18.3 och 29.5)

Tillväxtnorm

Om den utgående pensionen skulle knytas direkt till förändringen i

inkomstindex, skulle pensionärens standardnivå på sikt stiga och bli högre ju

äldre han eller hon blir, förutsatt att den reala inkomsttillväxten i samhället

är positiv. Den sammanlagda livspensionen skall samtidigt bero på individens

pensionsbehållning och förväntat antal år som pensionär. Om den utgående

inkomstpensionen skall öka med den allmänna inkomsttillväxten måste

begynnelsepensionen sättas förhållandevis lågt.

Enligt de fastlagda riktlinjerna är det motiverat att utforma sättet att

beräkna den utgående inkomstpensionen så att begynnelsepensionen från det

reformerade fördelningssystemet sätts högre, bl.a. för att mildra den sänkning

av inkomsten som en övergång från förvärvsarbete till pension i de flesta fall

innebär för den enskilde. Med en högre begynnelsepension, och den sammanlagda

livspensionen bestämd av pensionsbehållningens storlek, kommer det utgående

pensionsbeloppet således inte att öka lika kraftigt år från år. Enligt

riktlinjerna skall ålderspensionsreformen utformas på sådant sätt att

utbetalningsprofilen blir jämn, dvs. att det reala värdet av utgående pensioner

blir stabilt. En relativt sett högre begynnelsepension och jämn

utbetalningsprofil uppnås genom att delningstalet vid beräkning av

begynnelsepension från fördelningssystemet beräknas med hänsyn till en viss

norm och genom att den utbetalda inkomstpensionen följer inkomstindexets

utveckling genom följsamhetsindexering kring denna norm.

ATP-systemet i dess nuvarande utformning beräknas vara i balans om den

framtida reala tillväxten uppgår till 2 %. Med denna tillväxt kommer även ATP-

systemets utgifter i ett mer långsiktigt perspektiv att utvecklas i samma takt

som avgiftsinkomsterna. Vid lägre tillväxt än 2 % kommer de ATP-baserade

ålderspensionerna att ta i anspråk en allt större del av avgiftsunderlaget. En

sådan utveckling undviks om de ATP-baserade ålderspensionerna

följsamhetsindexeras kring normen 2,0. Risken för årligen realt sjunkande

pensioner ökar dock påtagligt med denna norm. Enligt riktlinjerna bör en sådan

utveckling undvikas.

Ett alternativ som har övervägts är att inkomstpensionen följsamhetsindexeras

kring normen 1,5 och de ATP-baserade ålderspensionerna kring normen 2.

Nackdelarna med en sådan lösning är att äldre pensionärer får en sämre

inkomstutveckling jämfört med yngre. Inriktningen har därför varit att finna en

lösning som innebär samma följsamhetsindexering för ATP-baserade

ålderspensioner som för inkomstpension. Detta kräver en kompromiss mellan

behovet av att skapa ett stabilt ålderspensionssystem och den jämna

utbetalningsprofil som enligt riktlinjerna skall gälla för de reformerade

inkomstpensionerna. Under beredningen har övervägts två alternativ, en fast

norm 1,75 eller en norm efter tillväxt inom intervallet 1,5-2 %. Normen 1,75

ger därvid tillfredsställande finansiell stabilitet vad gäller ATP-systemet.

Detta vägs dock mot att med denna norm ökar risken för återkommande

nedjusteringar av de framtida pensionerna. Regeringen anser mot bakgrund av den

stora osäkerhet som råder om den framtida tillväxten att det är viktigt att

pensionssystemet utformas så att det fungerar även i en situation med

långvarigt låg tillväxt. Detta talar för en fast norm i det reformerade

systemet men även för en viss försiktighet vid valet av normhöjd.

Regeringens bedömning är att normen 1,5 visserligen skulle innebära en

godtagbar kombination av olika faktorer. Emellertid kan inte helt bortses från

att denna norm medför en betydande utgiftsökning för ATP-baserade ålders-

pensioner. I bedömningen har hänsyn tagits till att utgiftsökningen till viss

del skulle balanseras av lägre utgifter för garantipensioner vid långvarigt låg

tillväxt. Mot bakgrund härtill föreslår regeringen att normen för

följsamhetsindexeringen av inkomstpensioner sätts till 1,6.

Valet av norm påverkar således genomsnittligt sett inte den sammanlagda

inkomstpensionen i det reformerade systemet, däremot påverkas

pensionsutbetalningarnas fördelning under pensionsperioden.

Delningstal för beräkning av årlig pension

Inom fördelningssystemet skall inkomstpensionens årsbelopp beräknas genom att

pensionsbehållningen vid pensioneringstidpunkten divideras med det s.k.

delningstalet. I delningstalet skall beaktas återstående medellivslängd vid

pensioneringstillfället och den tillväxtnorm som utgör utgångspunkt för

följsamhetsindexering av utgående pensionsbelopp, dvs. normen 1,6. Att

delningstalet tar hänsyn till denna norm innebär som nämnts en högre

begynnelsepension än om pensionen successivt räknas om med real tillväxt år för

år.

Vid pensionsuttag före det år den pensionsberättigade fyller 65 år skall ett

preliminärt delningstal fastställas. Delningstalet skall därvid baseras på

livslängdsstatistik för den femårsperiod under vars sista år den

pensionsberättigade fyllde 59 år. Detta preliminära delningstal räknas inte om

förrän vid 65 år. Ett definitivt delningstal fastställs för varje årsklass vid

ingången av det år då den pensionsberättigade uppnår 65 års ålder.

Delningstalet baseras på livslängdsstatistik för den femårsperiod under vars

sista år den pensionsberättigade fyllde 63 år.

Delningstalet skall vara lika för kvinnor och män och beräknas utan

hänsynstagande till inkomstskillnader mellan könen. Delningstalet efter 65 år

påverkas inte av förändringar i befolkningens medellivslängd. Delningstalet

skall fastställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen

bestämmer.

Vid partiellt pensionsuttag görs omräkning av pensionen vid varje årsskifte.

Det månatliga pensionsbeloppet skall vara lika stort varje månad (i fasta

priser och vid 1,6 % årlig realtillväxt).

Tillkommande pensionsförmån beräknas med delningstalet för individens ålder

då utbetalningen av det tillkommande beloppet påbörjas.

I så gott som samtliga fall kommer nya pensionsrätter att fastställas efter

det att individen har börjat lyfta sin pension. I de flesta fall kommer

nybeviljad inkomstpension att öka vid nästföljande två årsskiften med arvsvinst

och indexförändring och pensionsrätt intjänad året före pensioneringsåret och

intjänad under pensioneringsåret.

Följsamhetsindexering av utgående pension

Utgående inkomstpension skall årligen räknas om med inkomstindexets

procentuella förändring med hänsyn tagen till att delningstalet fastställts med

utgångspunkt i normen 1,6 (följsamhetsindexering). Detta innebär ungefär

detsamma som att omräkning sker med den procentuella inkomstförändringen

minskad med talet 1,6. Följsamhetsindex av inkomstpension skall ske fr.o.m.

årsskiftet 2001/2002. Även ATP-baserade pensioner följsamhetsindexeras. Detta

ger ett stabilt system redan under övergångsperioden.

En relativt sett högre begynnelsepension och jämn utbetalningsprofil uppnås

som nämnts genom att delningstalet vid beräkning av begynnelsepension från

fördelningssystemet beräknas med hänsyn till en viss norm och genom att den

utbetalda inkomstpensionen följer inkomstindexets utveckling genom

följsamhetsindexering kring denna norm.

Följsamhetsindex innebär att inkomstpensionen inte skall räknas om med hela

förändringen i inkomstindex utan med denna förändring minskad med den

uppräkning som redan tillgodoräknats i delningstalet. Om den reala tillväxten

blir samma som normen räknas inkomstpensionen om med inflationen. Vid högre

real tillväxt än 1,6 kommer, utöver priskompensation, även ett visst påslag att

göras på pensionen. Vid lägre tillväxt än 1,6 får pensionären däremot inte full

kompensation för prisutvecklingen.

Utskottets bedömning

Utskottet har redan i föregående avsnitt påtalat vikten av att det nya

pensionssystemet blir ekonomiskt stabilt. ATP-systemet har visat sig inte vara

ekonomiskt hållbart på grund av att det är förmånsdefinierat och inte

avgiftsbestämt samt, under vissa förhållanden, på grund av att intjänade

pensionsrätter och utgående pensioner är prisindexerade. ATP-systemet fungerar

på sikt endast vid en ekonomisk tillväxt i samhället på minst 2 %. I annat fall

krävs en kraftig höjning av avgiftsuttaget.

Det nya systemet är avgiftsbestämt på så sätt att såväl avgifter som

tillgodoräknade pensionsrätter skall utgöra 18,5 % av pensionsunderlaget, varav

till fördelningssystemet hänförs 16 procentenheter. I enlighet med

livsinkomstprincipen skall intjänade pensionsrätter få samma värde, oavsett när

under livet de tjänas in. De behöver därför räknas upp med inkomstutvecklingen.

För att människor skall kunna lita på det nya systemet och våga planera sin

ekonomi i förvissning om att ålderspensionssystemets regelverk kommer att stå

sig över lång tid är det nödvändigt att det nya systemet, förutom att det vilar

på en bred politisk grund, görs följsamt mot samhällsekonomin och den

demografiska utvecklingen. Såväl intjänade pensionsrätter som utgående

pensioner skall anpassas till tillväxten i samhällsekonomin, även om detta vid

en låg ekonomisk tillväxt kommer att leda till att pensionerna utvecklas i

långsammare takt än vid högre tillväxt.

I det framlagda förslaget finns flera inslag som ökar den ekonomiska

stabiliteten i det inkomstrelaterade ålderspensionssystemet samtidigt som

intjänade pensionsrätter får samma värde, oavsett när under livet de tjänas in.

Utskottet har som ett led i beredningen av propositionerna hållit en offentlig

utfrågning för att få ytterligare synpunkter på om de föreslagna lösningarna

åstadkommer ett på bästa sätt ekonomiskt stabilt system (en utskrift från

utfrågningen har bifogats betänkandet).

I propositionen föreslås att intjänade pensionsrätter och - bortsett från den

norm som ingår i delningstalet - utgående pensioner så långt som möjligt skall

följa utvecklingen av genomsnittsinkomsten för dem som är i förvärvsaktiv

ålder, dvs. en standardsäkring av intjänade pensionsrätter och utgående

pensioner. Avvikelse i indexeringen skall däremot kunna göras om systemets

finansiella stabilitet hotas. En sådan avvikelse, s.k. broms, skall inte göras

större eller ske under längre tid än som är nödvändigt för att återställa den

finansiella stabiliteten.

Vid utskottets offentliga utfrågning framgick att en följsamhet i förhållande

till förändringen i avgiftsunderlaget, dvs. en inkomstindexering baserad på ett

summaindex, hade varit att föredra ur ren stabilitetssynpunkt. Ett

genomsnittsindex i kombination med en väl fungerande broms för indexeringen

ansågs dock innebära att det inkomstgrundade ålderspensionssystemet blir så

stabilt man i dag kan kräva.

Med hänsyn härtill delar utskottet regeringens uppfattning att indexeringen

så långt möjligt skall ske med utgångspunkt i genomsnittsindex så att intjänade

pensionsrätter och utgående pensioner följer standardutvecklingen för de

förvärvsaktiva. Det är då nödvändigt att det finns en broms för indexering,

även om detta i händelse av att den utlöses för de försäkrade personerna kommer

att innebära en begränsad uppräkning av pensionsrätter och pensioner. När

balansen i systemet återställts kan uppräkningen åter accelereras upp till

ursprunglig nivå.

Enligt vad som anges i propositionen torde bromsning av indexeringen

huvudsakligen behöva tillämpas i vad som historiskt sett får betraktas som

ovanliga situationer. När systemet är i full funktion är det bl.a. efter längre

perioder med nettoutvandring eller låg nativitet som indexeringen skulle behöva

bromsas. Andra faktorer är systematiska förändringar av medellivslängden och

systematiska samband mellan livsinkomst och livslängd. Det anges dock att under

utfasningen av ATP-beräknade pensioner kan även en låg ekonomisk tillväxt

medföra att indexeringen skulle behöva bromsas eftersom ATP-förmånerna har en

bristande följsamhet till den ekonomiska utvecklingen. Utskottet noterar också

att det begränsade uttaget av förvaltningskostnader åren 2001-2020 anges

marginellt öka risken för att bromsen skall utlösas.

Den tekniska konstruktionen av bromsen är emellertid viktig. Regeringen avser

att i början av oktober 1998 kunna presentera en departementspromemoria, som

under hösten skall sändas på remiss. En proposition beräknas kunna föreläggas

riksdagen under våren 1999. För att få ett autonomt ålders-pensionssystem torde

det enligt utskottets mening vara nödvändigt att det blir en automatiskt

verkande broms för indexeringen. Hur känslig bromsen blir får också effekter på

hur stor buffertfonden behöver vara. Vid en känslig broms kan buffertfonden

vara mindre. Utskottet kommer i ett senare avsnitt, Finansiell infasning av det

reformerade ålderspensionssystemet, att redovisa förslag om överflyttning av

medel från AP-fonden till statsbudgeten.

Vid den offentliga utfrågningen påpekades från några håll att det

förhållandet att delningstalet inte förändras efter 65 års ålder innebär en

eftersläpning i anpassningen till en ökning av medellivslängden. Om

delningstalet förändras efter 65 år skulle stabiliteten öka. Utskottet anser

det viktigt att effekten av ett fast delningstal från 65 års ålder följs noga

av detta skäl men också för att bedöma hur stora skillnader i pensionens

storlek som kan uppstå för en årskull i förhållande till den närmast föregående

årskullen när ny statistik visar på större förändringar i 65-åringars

återstående medellivslängd i förhållande till vad som bedömdes året innan.

Utskottet anser sammanfattningsvis att de föreslagna reglerna för det

inkomstgrundade ålderspensionssystemet innebär att det nya systemet kommer att

inom sig klara de finansiella påfrestningar som man i dag har möjlighet att

överblicka. Det nya inkomstgrundade systemet blir således så finansiellt

stabilt som man i dag kan kräva.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna

riktlinjerna om broms för indexering.

Utskottet återkommer i övrigt senare i betänkandet till den närmare

regleringen av inkomst- och följsamhetsindexeringen m.m.

Basbeloppet (prop. 151)

Propositionen (avsnitt 6.4 och 6.5)

I propositionen föreslås att det år 2001 införs ett basbelopp som årligen

räknas om med den relativa förändringen i inkomstindex. Detta basbelopp skall

benämnas inkomstbasbelopp och skall för år 2001 motsvara det förhöjda

basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).

Inkomstbasbeloppet skall årligen fastställas av regeringen.

Basbeloppen enligt 1 kap. 6 § AFL skall fr.o.m. år 1999 benämnas

prisbasbelopp respektive förhöjt prisbasbelopp.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget. Utskottet vill i sammanhanget nämna att

regeringen i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) föreslår

att basbeloppet för år 1999 och framåt beräknas utifrån hela förändringen av

det allmänna prisläget som skett från juni 1997. Dessutom skall beräkningen av

folk- och tilläggspension, pensionstillskott och delpension för år 1999 ske

utifrån basbeloppet minskat med 1 % och fr.o.m. år 2000 utifrån hela

basbeloppet.

Allmänt om inkomstgrundad ålderspension (prop. 151)

Inkomstgrundad ålderspension enligt det reformerade ålderspensionssystemet

skall bestå av inkomstpension, som finansieras inom ramen för

fördelningssystemet, och premiepension från premiepensionssystemet. Förutom

ålderspension skall inom premiepensionssystemet finnas två former av

efterlevandeskydd.

Pensionsrätt skall utgöra 18,5 % av de inkomster och belopp som grundar

pensionsrätt, pensionsunderlaget. Därav skall 16 procentenheter användas för

att finansiera utgående pensioner inom fördelningssystemet, inkomstpension, och

resterande 2,5 procentenheter tillgodoräknas inom premiepensionssy-

stemet.

Det nya pensionssystemet skall bygga på livsinkomstprincipen, dvs. pensionen

baseras på inkomsterna under hela förvärvslivet. Tillgodoräknad pensionsrätt

grundas huvudsakligen på den pensionsgrundande inkomsten. Förtidspension, vård

av små barn, plikttjänstgöring och studier grundar pensionsrätt enligt

särskilda regler.

Pensionsbehållning i fördelningssystemet, som utgörs av summan av

tillgodoräknade pensionsrätter, skall årligen räknas om med ett inkomstindex

samt med den försäkrades andel av arvsvinster och kostnader för administration.

Ålderspensionens årsbelopp skall beräknas på grundval av pensionsbehållningen,

delad med ett delningstal, som grundas på en beräknad återstående

medellivslängd vid pensioneringen och en tillväxtnorm.

Inkomstpension skall kunna tas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en

fjärdedels pension. Den utgående pensionen skall knytas till ett index, som

följer den allmänna inkomstutvecklingen.

De avsatta medlen till premiepensionssystemet skall fonderas på ett

individuellt konto och behållningen ökar med avkastningen i fonden.

Premiepension skall vara livsvarig och kunna tas ut som partiell förmån.

Försäkrad för inkomstgrundad ålderspension (prop. 151

avsnitt 7)

Gällande ordning

Försäkrade för folkpension och ATP är enligt 1 kap. 3 § AFL dels svenska

medborgare, oberoende av var de är bosatta, dels utländska medborgare och

statslösa som är bosatta i Sverige. Utländska sjömän på svenska handelsfartyg

är försäkrade för ATP även om de inte är bosatta i Sverige. Dessutom gäller att

den som någon gång tillgodoräknats pensionspoäng är försäkrad för ATP även om

han eller hon inte uppfyller andra krav för att vara försäkrad.

En försäkrad som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt i riket

om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Den som av en statlig

arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning

anses som bosatt i Sverige under hela utsändningstiden även om denna är avsedd

att vara längre än ett år. Detta gäller också medföljande make (eller

motsvarande) samt barn som inte fyllt 18 år.

Vidare skall enligt RFV:s föreskrifter (RFFS 1985:16) om inskrivning och

avregistrering hos allmän försäkringskassa en person som kommer till Sverige

med avsikt att vistas här stadigvarande anses bosatt i Sverige. Detsamma gäller

om han eller hon har för avsikt att stanna endast under en begränsad tid,

förutsatt att anledningen till vistelsen är förvärvsarbete eller studier och

att vistelsen är avsedd att vara längre tid än ett år.

Enligt förordning (EEG) nr 1408/71 gäller i fråga om social trygghet, vilket

omfattar bl.a. intjänande av rätt till ålderspension, att en förvärvsarbetande

skall omfattas av lagstiftningen endast i det land där han eller hon är verksam

som anställd eller egen företagare, oberoende av i vilket land vederbörande är

bosatt. Den som är utsänd av en arbetsgivare i ett EU/EES-land till ett annat

sådant land för ett arbete där som är avsett att vara högst ett år skall dock

omfattas av lagstiftningen i det utsändande landet. Att en person på detta sätt

skall omfattas av lagstiftningen i ett visst land innebär att såväl villkoren

för att kunna tjäna in pensionsrätt som skyldigheten att erlägga avgifter till

bl.a. ålderspensionssystemet bestäms av den nationella lagstiftningen.

Sverige har vidare ingått konventioner om social trygghet med flera länder,

såväl inom som utom EU.

Enligt 11 kap. 2 § sista stycket AFL finns möjlighet att i vissa fall genom

en s.k. ATP-förbindelse åstadkomma att en inkomst grundar pensionsrätt i

Sverige trots att den enligt huvudreglerna inte skulle göra det. Genom

förbindelsen åtar sig arbetsgivaren, utan att vara avgiftsskyldig enligt svensk

lag eller konvention, att betala tilläggspensionsavgift på den lön som betalas

ut till en arbetstagare.

Propositionen

I propositionen framhålls att försäkringsbegreppet i AFL är föremål för en

generell översyn, bl.a. mot bakgrund av de utvidgningar och inskränkningar som

följde med EES-avtalet såvitt avser tillhörigheten till svensk socialförsäkring

men också med beaktande av önskemålet om ett stärkt samband mellan avgifter och

förmåner. En sådan översyn har skett inom Utredningen om socialförsäkringens

personkrets. Utredningens betänkande En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72)

har remissbehandlats, och avsikten är enligt regeringen att efter ytterligare

beredning skapa ett enhetligt försäkringsbegrepp för hela

socialförsäkringsområdet.

I avvaktan på beredningen av nämnda betänkande föreslås att nuvarande regler

i AFL om vilka personer som skall vara försäkrade för inkomstgrundad

ålderspension och i vilka fall inkomster i annat land skall vara

pensionsgrundande i Sverige tills vidare i princip oförändrade skall överföras

till det reformerade ålderspensionssystemet.

Vidare föreslås att en motsvarighet till nuvarande ATP-förbindelser tills

vidare skall införas i det reformerade pensionssystemet samt att dessa och

redan tecknade ATP-förbindelser skall ges giltighet för såväl ATP som

reformerad ålderspension.

Det föreslås också att tidigare ingångna konventioner om intjänande av ATP

skall äga tillämpning även fortsättningsvis samt också såvitt avser

pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet.

Utskottets bedömning

Utskottet, som noterar att förslagen i denna del inte har föranlett några

motionsyrkanden, biträder regeringens förslag om vilka som skall vara

försäkrade för inkomstgrundad ålderspension och vilka inkomster i annat land

som skall vara pensionsgrundande i Sverige.

Pensionsrätt (prop. 151)

Pensionsgrundande inkomster och beräkning av pensionsgrundande inkomst (avsnitt

8.1)

Gällande ordning

Pensionsgrundande inkomst av anställning är enligt 11 kap. 2 § AFL framför allt

lön, annan ersättning i pengar och nettovärdet av andra utgivna skattepliktiga

förmåner (t.ex. fri kost, bostadsförmån eller bilförmån) till en arbetstagare i

allmän eller enskild tjänst. Som inkomst av anställning räknas också ersättning

i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för arbete som en försäkrad utfört

för annans räkning utan att vara anställd, s.k. uppdragsinkomst.

Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är enligt 11 kap. 3 § AFL

främst inkomst av aktiv näringsverksamhet, dvs. näringsverksamhet i vilken den

försäkrade arbetat i inte oväsentlig omfattning. Näringsverksamhet i utlandet

hänförs alltid till passiv näringsverksamhet och är inte pensionsgrundande i

Sverige. Om mottagaren av ersättning för utfört arbete innehar F-skattsedel

skall innehavaren av skattsedeln själv betala socialavgifter i form av

egenavgifter på ersättning för utfört arbete. Ersättningen utgör i sådant fall

pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete.

Till inkomst av annat förvärvsarbete räknas också ersättning för utfört

arbete om utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo om ersättningen

understiger 10 000 kr och inte utgör en utgift i näringsverksamhet.

Även ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en

utländsk juridisk person betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete om

arbetet utförts i Sverige samt arbetsgivaren och arbetstagaren har träffat

överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst (s.k.

omvänt likställighetsavtal).

Enligt 11 kap. 2 och 3 §§ AFL är olika socialförsäkringsersättningar m.m.

pensionsgrundande antingen som inkomst av anställning eller som inkomst av

annat förvärvsarbete.

Propositionen

I propositionen föreslås att de regler i nuvarande pensionssystem som bestämmer

vilka inkomster och förmåner som är pensionsgrundande för ATP skall överföras

med i princip oförändrad innebörd till det reformerade pensionssystemet.

Motion

I motion Sf36 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs i yrkande 4 ett

tillkännagivande om ungdomar och kvalificeringsreglerna i de pensionsgrundande

socialförsäkringsförmånerna. Enligt motionärerna har ungdomar med korta

vikariat och projektanställningar svårt att kvalificera sig för t.ex.

sjukpenning. Motionärerna anser att frågan bör ses över i samband med att

frågan om rätt att kvarstå i arbete till 67 år behandlas.

Utskottets bedömning

Sjukpenning, föräldrapenningförmåner, arbetslöshetsersättning m.fl.

ersättningar kommer enligt förslaget att vara pensionsgrundande även inom det

reformerade pensionssystemet. Personer, t.ex. ungdomar, som på grund av

tillfälliga och korta anställningar har svårt att kvalificera sig för

sjukpenning eller liknande kommer liksom i ATP-systemet inte att tillgodoräknas

pensionsrätt på ?utebliven? sjukpenning eller annan ersättning. Med ett ålders-

pensionssystem baserat på livsinkomstprincipen kan - oavsett problemets

omfattning - ett sådant förhållande i det enskilda fallet få en ogynnsam effekt

på ålderspensionens storlek. Utskottet anser emellertid att detta inte i första

hand är ett problem som bör lösas inom ramen för ett ålderspensionssystem. Med

hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sf36 yrkande 4.

Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens förslag, tillstyrker

förslagen om pensionsgrundande inkomster och beräkning av pensionsgrundande

inkomst.

Avdrag för den allmänna pensionsavgiften vid beräkning av pensionsgrundande

inkomst (avsnitt 8.2)

Gällande ordning

Pensionsgrundande inkomst för allmän tilläggspension utgörs enligt 11 kap. 5 §

AFL av summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i

den mån denna summa överstiger det vid årets ingång gällande förhöjda

basbeloppet.

Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst bortses från inkomster av

anställning och annat förvärvsarbete i den mån summan av dessa överstiger 7,5

förhöjda basbelopp.

Enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift skall den som uppbär

inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete under år 1998 betala allmän

pensionsavgift med 6,95 % av avgiftsunderlaget. Avgiftsunderlaget utgörs av

summan av inkomster av anställning, efter vissa kostnadsavdrag, och inkomster

av annat förvärvsarbete till den del summan understiger 7,5 förhöjda

basbelopp. Allmän pensionsavgift betalas inte av den som vid årets ingång har

fyllt 65 år och inte heller av en försäkrad vars inkomster för året understiger

24 % av basbeloppet.

Propositionen

Enligt vad som anförs i propositionen har reglerna för beräkning av

pensionsgrundande inkomst inte anpassats med hänsyn till att det införts en

allmän pensionsavgift, och dessförinnan allmänna egenavgifter. Därigenom har en

skillnad uppstått mellan hur avgifter enligt lagen om socialavgifter respektive

lagen om allmän pensionsavgift påverkar beräkningen av sådan inkomst.

I princippropositionen (prop. 1993/94:250) lämnades frågan om en eventuell

avgiftsväxling öppen, och av det skälet lämnades inte något förslag om de

allmänna egenavgifternas behandling vid beräkning av pensionsrätt. Samtidigt

anfördes att det finns principiella argument för att allmänna egenavgifter

generellt bör dras ifrån vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.

Enligt regeringen bör den pensionsgrundande inkomsten och därmed den

pensionsrätt som tillgodoräknas vara oberoende av i vilken form olika

offentliga åtaganden finansieras. Valet mellan finansiering med

arbetsgivaravgift eller med allmän pensionsavgift bör sålunda inte påverka den

pensionsförmån som tjänas in.

Eftersom pensionsförmånerna påverkas av nivån på arbetsgivaravgifterna men

inte av nivån på den allmänna pensionsavgiften föreslår regeringen att vid

fastställande av pensionsgrundande inkomst ett belopp skall avräknas som

motsvarar den allmänna pensionsavgiften. Till grund för avräkningen skall ligga

den slutligt debiterade allmänna pensionsavgiften oavsett om denna betalas

eller ej. Förslaget förutsätter eller betingas enligt regeringen inte av en

eventuell avgiftsväxling inom ramen för ålderspensionssystemet.

Enligt vad som anges i propositionen innebär förslaget att den

pensionsgrundande inkomsten kommer att skilja sig från bruttoinkomsten. Vidare

innebär det att den pensionsgrundande inkomsten för den vars inkomster av

anställning och annat förvärvsarbete är lägre än eller något överstiger

förmånstaket reduceras jämfört med om dagens regler bibehålls.

Förslaget innebär också att den pensionsgrundande inkomsten för dem med höga

inkomster inte kommer att reduceras. Detta är dock enligt regeringen en effekt

av intjänandetaket för pensionsgrundande inkomst.

Utskottets bedömning

Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några motionsyrkanden.

Utskottet biträder förslaget om avdrag för den allmänna pensionsavgiften men

vill samtidigt framhålla följande.

Avsikten är att det reformerade ålderspensionssystemet skall finansieras med

ålderspensionsavgifter som motsvarar den pensionsrätt som tjänas in. Det

innebär att avgifterna skall uppgå till 18,5 % av pensionsgrundande inkomster

och pensionsgrundande belopp. Den allmänna pensionsavgiften, som betalas av den

enskilde, tas för närvarande ut med 6,95 % av pensionsgrundande inkomster.

Frågan hur ålderspensionsavgifterna slutligen skall tas ut respektive fördelas

mellan arbetsgivare och de enskilda är ännu inte avgjord.

En höjning av den allmänna pensionsavgiften utan kompensation i lönehänseende

skulle få till följd att de pensionsgrundande inkomsterna sänks ytterligare

genom avdraget för den allmänna pensionsavgiften. Detta påverkar i sin tur

pensionernas storlek. För att undvika att så sker är det enligt utskottet av

största vikt att det går att finna en lösning som beaktar effekterna av ändrat

avgiftsuttag på pensionsunderlaget.

Vissa gränser för intjänande av pensionsrätt (avsnitt 8.3)

Propositionen

Enligt 11 kap. 2 § AFL är anställningsinkomster under 1 000 kr från en och

samma arbetsgivare under ett år inte pensionsgrundande. Enligt 11 kap. 3 § AFL

gäller att den sammanlagda inkomsten av aktiv näringsverksamhet ett år måste

uppgå till minst detta belopp för att vara pensionsgrundande. Nämnda

begränsningar har införts av administrativa skäl. Någon motsvarande begränsning

gäller däremot inte för socialförsäkringsersättning m.m.

I propositionen föreslås att nuvarande regler i AFL om minsta belopp för att

en viss inkomst skall betraktas som pensionsgrundande skall överföras i princip

oförändrade till det reformerade ålderspensionssystemet. Tillfälliga

förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självständigt och vissa

forskarstipendier (s.k. Marie Curie-stipendier) skall dock inte vara

pensionsgrundande om de under ett år inte har uppgått till 1 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet biträder regeringens förslag om vissa gränser för intjänande av

pensionsrätt.

Pensionsgrundande belopp

Allmänt

Med ett livsinkomstbaserat ålderspensionssystem uppstår ett behov av särskild

kompensation i pensionshänseende för sådan frånvaro från arbetsmarknaden som

inte rimligen bör slå igenom som minskad pensionsrätt. Exempelvis föräldrar med

små barn avstår ofta helt eller delvis från att förvärvsarbeta och får därvid

vidkännas inkomstförluster. Även om föräldrapenningförmånen kommer att utgöra

pensionsgrundande inkomst i det reformerade ålderspensionssystemet, kommer i

ett livsinkomstbaserat pensionssystem varje inkomstbortfall att påverka

pensionsutfallet.

Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att utöver faktiska inkomster

även vissa fiktiva inkomster skall grunda rätt till pension. För sådana

inkomster skall fastställas s.k. pensionsgrundande belopp.

Pensionsgrundande belopp skall enligt förslaget beräknas för den som har små

barn (s.k. barnår), för studier med studiemedel, för plikttjänstgöring

(militärtjänstgöring eller motsvarande) och för förtidspensionärer med

antagandepoäng.

Motion

I motion Sf35 yrkande 4 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begärs - om yrkande 3

avslås - beslut att pensionsrätt skall beräknas på bakomliggande inkomster för

dem som uppbär sjuk- eller arbetslöshets-ersättning m.m.

Utskottets bedömning

Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall, såvitt gäller sjukpenning

och dagpenning från arbetslöshetskassa - förutom för ersättningens faktiska

belopp - pensionsrätt dessutom tillgodoräknas för en fiktiv inkomst motsvarande

10 % av den inkomst upp till respektive tak som legat till grund för

ersättningen. För rehabiliteringspenning skall den fiktiva inkomsten vara 5 %.

Vidare skall enligt riktlinjerna garantipensionen avräknas mot tjänstepensioner

men inte mot kapitalinkomster eller pensioner från frivillig individuell

pensionsförsäkring. I princippropositionen anfördes principiella invändningar

mot att kollektiva och privata pensionslösningar behandlas olika vid

avräkningen av garantipensionen. Det aviserades därvid att frågan skulle bli

föremål för särskilda överväganden i den fortsatta beredningen av reformen.

De fortsatta övervägandena har därefter resulterat i bedömningen att

garantipensioner inte bör avräknas mot tjänstepensioner. Detta beräknas medföra

att de årliga utbetalningarna av ålderspension ökar betydligt. Mot bakgrund

härav har regeringen ansett att pensionsgrundande belopp inte skall beräknas

för bakomliggande inkomst vid arbetslöshet och sjukdom m.m., vilket samtidigt

innebär en betydande administrativ förenkling.

Utskottet anser att det är principiellt betydelsefullt att garantipensionen

inte avräknas mot tjänstepensioner. Eftersom det för närvarande inte finns

ekonomiskt utrymme för att dessutom föreslå att pensionsgrundande belopp skall

tillgodoräknas på bakomliggande inkomst vid sjukdom och arbetslöshet får det

enligt utskottets mening godtas att något förslag om bakomliggande inkomst vid

sjukdom och arbetslöshet inte läggs fram. Utskottet, som konstaterar att

sjukpenning, arbetslöshetsersättning m.m. även i det nya systemet föreslås vara

pensionsgrundande, avstyrker med det anförda motion Sf35 yrkande 4.

Ålderspensionsrätt för förtidspensionärer (avsnitt 9.2-9.5)

Gällande ordning

Förtidspension kan enligt AFL utges från folkpensioneringen och försäkringen

för tilläggspension (ATP). Om förtidspensionären före förtidspensionstillfället

har tillgodoräknats pensionspoäng för ATP har han eller hon rätt till

tilläggspension i form av förtidspension som motsvarar ålderspension beräknad

på grundval av dessa pensionspoäng.

Under vissa förutsättningar har emellertid förtidspensionären rätt till en

tilläggspension som beräknas med beaktande av s.k. antagandepoäng för tiden

från pensionsfallet fram till 65-årsåret. Antagandepoängen beräknas antingen på

den genomsnittliga pensionspoängen för samtliga år fr.o.m. 16 år fram till

pensionstillfället, varvid man bortser från hälften av dessa år, eller på

genomsnittet av de två högsta pensionspoängen under de fyra åren närmast före

det år då pensionsfallet inträffade. Det för den försäkrade fördelaktigaste

alternativet används.

Antagandepoängen jämte de pensionspoäng som tillgodoräknats för år före

förtidspensionsfallet läggs därefter till grund för beräkningen av

förtidspensionens storlek. Ålderspension utges med i princip samma belopp som

den tidigare utbetalade förtidspensionen.

Propositionen

Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för ålderspensionsreformen skall

förtidspensionärer, som enligt de nuvarande reglerna uppbär förtidspension

beräknad på antagandepoäng, tillgodoräknas pensionsrätt i det reformerade

ålderspensionssystemet enligt en särskild ordning som är avsedd att ge en

kompensation i ålderspensionshänseende enligt i huvudsak samma principer som

tillämpas i dag.

I propositionen föreslås att försäkrade, som enligt reglerna i AFL uppbär

tilläggspension i form av förtidspension beräknad på grundval av

antagandepoäng, skall tillgodoräknas ett särskilt pensionsgrundande belopp

baserat på en fiktiv, antagen inkomst (antagandeinkomst) fram t.o.m. 64 års

ålder.

Regeringen gör samtidigt bedömningen att de föreslagna reglerna endast bör

avse tiden fram till dess reformerade regler om förtidspension träder i kraft

år 2001. Förslag om närmare utformning av långsiktiga regler för ål-

derspensionsrätt för förtidspension skall enligt propositionen lämnas i samband

med förslag om reformerade förtidspensionsregler. Vid utformningen av dessa

regler om pensionsrätt kommer enligt regeringen olika lösningar att prövas.

Beräkningen av antagandeinkomsten föreslås ske genom att antagandepoängen,

med tillägg för en poäng, multipliceras med det för det året gällande förhöjda

prisbasbeloppet. Pensionsgrundande belopp för antagandeinkomst skall

tillgodoräknas för varje månad fram t.o.m. det år då den försäkrade fyller 64

år och som han eller hon uppbär förtidspension beräknad med ledning av

antagandepoäng.

För en försäkrad som för en viss månad uppburit hel förtidspension skall

enligt förslaget det pensionsgrundande beloppet utgöra en tolftedel av

antagandeinkomsten. För den som under en månad uppburit partiell förtidspension

skall pensionsgrundande belopp tillgodoräknas med motsvarande andel av en

tolftedel av antagandeinkomsten. För den som under ett helt år uppburit hel

förtidspension kommer det pensionsgrundande beloppet således att motsvara hela

antagandeinkomsten. Vidare kommer den som vid sidan av förtidspensionen har

pensionsgrundande förvärvsinkomster att kunna tillgodoräknas pensionsrätt även

på dessa inkomster.

Det föreslås vidare att när förtidspension enligt den nordiska konventionen

om social trygghet skall beräknas med proportionering av antalet framtida

försäkringsperioder (år med antagandepoäng) skall vid beräkning av

pensionsgrundande belopp motsvarande proportionering i stället göras av

antagandeinkomsten.

I fall då förtidspensionen är samordnad med arbetsskadelivränta föreslår

regeringen att livräntan skall vara pensionsgrundande till sitt bruttobelopp.

Om förtidspensionen är helt samordnad med livräntan och den s.k.

antagandeinkomsten är högre än livräntan, skall den försäkrade tillgodoräknas

den överskjutande delen som pensionsgrundande belopp. Är förtidspensionen

endast delvis samordnad med livräntan skall detta gälla den samordnade delen.

Enligt vad som anges i propositionen får förslaget, på samma sätt som enligt de

nuvarande reglerna, vissa konsekvenser för en icke EU/EES-medborgare som

flyttar tillbaka till sitt hemland under tid då han uppbär både

arbetsskadelivränta och en med denna samordnad förtidspension. Den utomlands

bosatte tillgodoräknas då hela antagandeinkomsten som pensionsgrundande belopp,

eftersom bruttolivräntan inte är pensionsgrundande. I propositionen hänvisas

till två kommittébetänkanden, Den framtida arbetsskadeförsäkringen (SOU

1998:37) och Ohälsoförsäkringen - Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166), vilka

är föremål för beredning inom Socialdepartementet. Enligt regeringen kan

resultatet av beredningen av utredningsförslagen komma att påverka de nu

aktuella reglerna för samordning.

I propositionen lämnas vidare förslag om pensionsrätt för pensionsgrundande

ersättning som betalas ut för förfluten tid.

Slutligen föreslås att förtidspensionärer som redan har förtidspension eller

som framöver kommer att nybeviljas förtidspension enligt nuvarande regler i AFL

skall tillgodoräknas pensionsrätt för barnår enligt samma regler som gäller för

andra försäkrade.

Något förslag om pensionsrätt för barnår för den som kommer att beviljas

förtidspension enligt reformerade regler läggs däremot inte fram i detta

sammanhang. Frågan om utformning av förtidspensioneringen i framtiden är, som

nämnts, föremål för fortsatt beredning.

Utskottets bedömning

Utskottet, som konstaterar att regeringens förslag i denna del inte har

föranlett några motionsyrkanden, biträder förslagen om ålderspensionsrätt för

förtidspensionärer.

Vad gäller den kommande utformningen av ålderspensionsrätt vid förtidspension

enligt ett reformerat förtidspensionssystem kan nämnas att utskottet nyligen i

betänkande 1997/98:SfU11 har godkänt regeringens förslag till ett reformerat

förtidspensionssystem. Utskottet anförde bl.a. att de föreslagna riktlinjerna

borde tolkas så att det inte endast är det utgående förtidspensionsbeloppet som

skall vara ålderspensionsgrundande. Utifrån en sådan tolkning hade utskottet

inget att erinra mot regeringens förslag om riktlinjer för ålderspensionsrätt

för förtidspension. Utskottet tillstyrkte därför förslaget.

Pensionsrätt för plikttjänstgöring (avsnitt 10)

Propositionen

Sedan den 1 juli 1995 regleras skyldighet att tjänstgöra inom totalförsvaret

och att i samband därmed genomgå grundutbildning i lagen (1994:1809) om

totalförsvarsplikt. Därutöver kan kvinnor frivilligt genomgå militär

grundutbildning, vilket sedan den 1 juli 1995 regleras i lagen (1994:1810) om

möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre

grundutbildning. Totalförsvarsplikt gäller för varje svensk medborgare samt för

utländsk medborgare som är bosatt i Sverige och kan fullgöras som värnplikt,

civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Såväl värnplikt som civilplikt omfattar

grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och

krigstjänstgöring. Den allmänna tjänsteplikten innebär enbart en skyldighet att

tjänstgöra under perioder med höjd beredskap.

I propositionen föreslås att pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring

skall tillgodoräknas en försäkrad som genomgår grundutbildning enligt lagen om

totalförsvarsplikt. Förslaget innebär att grundutbildning för

totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt eller civilplikt skall grunda rätt

till ålders-pension. En kvinna som enligt lagen 1994:1810 skrivits in för

värnplikt eller civilplikt skall anses genomgå utbildning enligt lagen om

totalförsvarsplikt. Eftersom endast de som genomgår grundutbildning skall kunna

tillgodoräknas pensionsgrundande belopp kommer enligt vad som anges i

propositionen yrkes- eller reservofficersutbildning inte att ge pensionsrätt.

För att pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring skall tillgodoräknas

krävs enligt förslaget att tjänstgöring under grundutbildning har pågått under

minst 120 dagar utan mellankommande beslut som innebär att utbildningen

avbryts. Vid bedömningen om villkoret om minst 120 dagars tjänstgöring är

uppfyllt skall hänsyn tas endast till dagar för vilka dagersättning enligt

lagen om totalförsvarsplikt har betalats ut. Förslaget innebär att så snart

antalet dagar överstiger 120 skall i princip alla dagar beaktas vid

tillgodoräknandet av pensionsgrundande belopp.

Under förutsättning att den totalförsvarspliktige har uppfyllt kravet på

minst 120 dagars tjänstgöring skall vederbörande tillgodoräknas ett

pensionsgrundande belopp som, för varje dag som grundutbildning enligt lagen om

totalförsvarsplikt har fullgjorts och för vilken dagersättning har uppburits,

motsvarar 50 % av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för samtliga

försäkrade under 65 år för vilka det fastställts sådan inkomst, delad med 365.

För att tillgodoräknat pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring skall

påverka storleken på den pension som faktiskt skall betalas ut skall enligt vad

som anges i propositionen krävas att ett s.k. förvärvsvillkor är uppfyllt.

Regler för uppfyllande av förvärvsvillkoret redovisas nedan i avsnittet

Pensionsrätt för barnår.

Utskottets bedömning

Försvarsutskottet har i sitt yttrande starkt ifrågasatt förslaget att

pensionsrätt inte skall tillgodoräknas personer som genomgår yrkes- eller

reservofficersutbildning. Enligt försvarsutskottet borde dessa kategorier

rimligen inte exkluderas från pensionsrätt under sin utbildning. Att av

formella skäl utesluta dem för att de uppbär värnpliktsförmåner under

studietiden och inte studiemedel anser inte utskottet vara rimligt.

Försvarsutskottet anser att det borde gå att hitta lösningar som när det gäller

pensionsrätt ger större rättvisa mellan olika grupper som studerar på

högskolenivå. En lösning vore att beräkningen av det pensionsgrundande beloppet

sker på samma sätt som för dem som gör grundutbildning med stöd av plikt.

Försvarsutskottet förordar att frågan noggrant prövas i det fortsatta arbetet

med pensionsreformen.

Huvudprincipen i det reformerade pensionssystemet är att pensionen skall

grunda sig på en persons förvärvsinkomster under livet. Från denna princip

skall avsteg endast kunna göras i samband med vissa studier, plikttjänstgöring

samt för föräldrar till små barn. Socialförsäkringsutskottet anser att det inte

utan mycket tungt vägande skäl bör göras ytterligare avsteg från

huvudprincipen. Socialförsäkringsutskottet är därför inte berett att förorda

att pensionsrätt skall kunna tillgodoräknas personer som genomgår yrkes- och

reservofficersutbildning. I den mån denna kategori studerande uppbär

studiemedel med studiebidrag kommer utbildningen att grunda rätt till pension i

det reformerade systemet.

Utskottet har emellertid erfarit att den som genomgår yrkes- och

reservofficersutbildning under utbildningstiden erhåller vissa icke

skattepliktiga ersättningar enligt officersförordningen (1994:882). Eftersom

det framtida ålderspensionssystemet skall bygga på livsinkomstprincipen bör

inkomster som normalt är att jämställa med lön eller liknande också utgöra

grund för en pensionsrätt. Frågan om den ersättning som utges enligt nämnda

förordning bör vara skattepliktig och därmed pensionsgrundande bör lämpligen

och i första hand övervägas inom ramen för Genomförandegruppens arbete.

Utskottet förutsätter att detta kan ske utan någon särskild åtgärd från

riksdagens sida.

Med detta påpekande biträder utskottet regeringens förslag om pensionsrätt

för plikttjänstgöring.

Pensionsrätt för barnår (avsnitt 11)

Propositionen

År för vilka pensionsgrundande belopp för barnår skall tillgodoräknas

I propositionen föreslås att pensionsgrundande belopp för barnår skall kunna

tillgodoräknas fr.o.m. det år barnet föds t.o.m. det år då barnet fyller tre

år. Om barnet är fött under någon av månaderna juli-december får

pensionsgrundande belopp för barnår beräknas fr.o.m. det år då barnet uppnår

ett års ålder t.o.m. det år då barnet fyller fyra år.

Enligt vad som anförs i propositionen är det barnets faktiska ålder som är

avgörande för om föräldern skall kunna tillgodoräknas pensionsgrundande belopp

för barnår. När det gäller adoptivbarn kan konsekvensen därför i vissa fall bli

att pensionsgrundande belopp för barnår tillgodoräknas under ett mindre antal

år än vad som är fallet beträffande biologiska barn, nämligen då adoptionen

äger rum först sedan barnet uppnått något eller några års ålder. Regeringen

anser att pensionsgrundande belopp för barnår bör tillgodoräknas bara för små

barn, dvs. barn som inte har uppnått fyra alternativt fem års ålder. Enligt

regeringen förefaller det främmande att ett barn som kommer till Sverige vid

tio års ålder skulle ge adoptivföräldrarna kompensation i

pensionsrättshänseende under de fyra därpå följande åren. Bl.a. av det skälet

föreslås inte någon särordning för adoptivbarn.

Villkor för tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för barnår

Regeringen föreslår att pensionsgrundande belopp för barnår skall kunna

tillgodoräknas föräldrar till barn i de aktuella åldrarna. Med föräldrar skall

likställas särskilt förordnade vårdnadshavare och personer som med socialnämnds

tillstånd har tagit emot ett utländskt barn i syfte att adoptera det. Den som

skall tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår måste enligt förslaget

under det aktuella året ha uppnått 16 års ålder men får inte ha fyllt 65 år.

Som villkor skall vidare gälla att en förälder under hela det aktuella året

har varit bosatt i Sverige och försäkrad för inkomstgrundad ålderspension här.

Även barnet skall ha varit bosatt i Sverige hela året. För barnets födelseår

eller, om barnet har avlidit under ett aktuellt år, skall krävas att barnet

varit bosatt i landet under den del av året som barnet har levt. Utländska

adoptivbarn skall för ankomståret anses uppfylla kravet på bosättning hela året

om de har varit bosatta i Sverige från ankomsten och resten av året.

Det krävs enligt förslaget att föräldern under minst halva året haft den

rättsliga vårdnaden om och bott tillsammans med barnet. Enligt vad som anges i

propositionen skall kortare avbrott i sammanlevnaden inte innebära att rätten

till pensionsgrundande belopp för ett barnår går förlorad.

För ett och samma år skall endast en av föräldrarna kunna tillgodoräknas

pensionsgrundande belopp för barnår. Det skall även gälla om föräldrarna har

flera gemensamma barn. Om båda föräldrarna uppfyller villkoren för att kunna

tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår, skall de gemensamt kunna

välja vem av dem som skall tillgodoräknas detta. Görs ingen anmälan om sådant

val, skall den förälder tillgodoräknas beloppet som för det aktuella året har

lägst pensionsunderlag, exklusive barnårsrätten.

Såvitt gäller kravet på bosättning i Sverige framhålls i propositionen att

ett sådant krav inte kan upprätthållas gentemot en person som omfattas av

förordning 1408/71 och som arbetar i Sverige. En sådan person skall anses

försäkrad för inkomstgrundad ålderspension och skall behandlas på samma sätt

som personer som är försäkrade på grund av att de är bosatta i Sverige. För att

undvika att en person, som kommer hit från ett EU/EES-land för att arbeta under

endast en kortare tid och sedan återvänder till sitt hemland, får tillgodoräkna

sig pensionsgrundande belopp för barnår skall endast den som under hela

intjänandeåret varit försäkrad för inkomstgrundad ålderspension vara berättigad

till pensionsgrundande belopp för barnår.

Överlåtelse av rätten att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår

I propositionen föreslås att en försäkrad som för ett visst barn är ensam

berättigad till pensionsgrundande belopp för barnår under vissa förutsättningar

skall kunna överlåta rätten att tillgodoräknas detta pensionsgrundande belopp

till annan försäkrad. Sådan överlåtelse skall kunna ske till barnets andra

förälder eller, om denne är avliden, till en styvförälder.

När det gäller överlåtelse till den andra föräldern skall enligt förslaget en

förälder som ensam uppfyller villkoren kunna överlåta rätten till den andra

föräldern, om det enda skälet till att den föräldern inte uppfyller villkoren

är att han eller hon inte bott tillsammans med barnet minst halva året. Det

skall dock krävas att den mottagande föräldern under året bott tillsammans med

barnet i inte obetydlig omfattning samt inte uppfyller villkoren för att

tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår för något annat barn.

Föräldern bör enligt propositionen anses ha bott tillsammans med barnet i inte

obetydlig omfattning om föräldern har haft barnet hos sig t.ex. varannan helg

och under några veckor på sommaren.

Beräkning av pensionsgrundande belopp för barnår

I propositionen föreslås att för den som skall tillgodoräknas pensionsgrundande

belopp för barnår skall en fiktiv inkomst beräknas enligt det av tre

alternativa beräkningssätt som i det enskilda fallet ger det mest förmånliga

utfallet. De tre alternativen är

1. en utfyllnad till den enskildes pensionsgrundande inkomst året före

barnets födelse,

2. en utfyllnad till 75 % av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten

för alla försäkrade under 65 år för vilka det fastställts sådan inkomst eller

3. ett för alla försäkrade enhetligt belopp.

Det enhetliga belopp som avses i alternativ 3 skall enligt förslaget motsvara

det inkomstbasbelopp som föreslås infört fr.o.m. år 2001. För åren 1999 och

2000 skall det motsvara det förhöjda prisbasbeloppet.

Förvärvsvillkor

För att pensionsgrundande belopp för barnår skall ge upphov till utbetalning av

ålderspension krävs enligt förslaget att det för den försäkrade under viss tid

och i viss omfattning har fastställts pensionsgrundande inkomst. Med

pensionsgrundande inkomst likställs pensionsgrundande belopp för

förtidspensionärers antagandeinkomst.

Förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt om det för den försäkrade har

fastställts en pensionsgrundande inkomst som för ettvart av fem år uppgår till

minst två gånger inkomstbasbeloppet eller, för år före år 2001, det förhöjda

prisbasbeloppet.

Vid bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt skall beaktas endast

sådan pensionsgrundande inkomst som har legat till grund för pensionsrätt och

som fastställs senast det år då den försäkrade fyllt 70 år.

Enligt vad som anges i propositionen skall även pensionsgrundande inkomster

som fastställts för förfluten tid beaktas vid bedömningen av om

förvärvsvillkoret är uppfyllt.

Förslaget innebär att i princip endast inkomster som tjänats i Sverige skall

kunna ligga till grund för uppfyllande av förvärvsvillkoret. För en person som

omfattas av förordningen 1408/71 torde enligt vad som anges i propositionen

även få godtas att förvärvsvillkoret uppfylls genom försäkring som anställd

eller egen företagare i ett annat EU/EES-land. Regeringen anser att den som i

Sverige fått fastställt en pensionsgrundande inkomst om ett visst lägsta belopp

för minst ett år före det att barnet föddes och är eller har varit försäkrad

som anställd eller egenföretagare i ett obligatoriskt ålderspensionssystem i

ett EU/EES-land under minst fyra år skall var berättigad till pension på

pensionsgrundande belopp för barnår. Regeringen avser att verka för att denna

lösning accepteras av övriga länder och förs in i bilaga VI till förordningen

1408/71.

Motion

I motion Sf36 yrkande 6 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs - om yrkande 1

avslås - ett tillkännagivande om pensionsgrundande belopp för barnår för

adoptivföräldrar. Motionärerna anser att barnår bör tillgodoräknas

adoptivföräldrar fr.o.m. den tidpunkt då de får barnet i sin vård och oavsett

barnets ålder.

I samma motion yrkande 7 begärs - om yrkande 1 avslås - förslag om delad

pensionsrätt för barnår. Detta bör enligt motionärerna gälla vid flera

gemensamma barn.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att det i första hand är föräldrar till

små barn som bör tillgodoräknas barnår. Utskottet har emellertid förståelse för

den uppfattning som framförs i motion Sf36, nämligen att även adoptivföräldrar

bör få rätt till pensionsgrundande belopp för barnår för samma antal år som

andra föräldrar och detta oavsett barnets ålder vid ankomsten till Sverige. Det

kan måhända göras gällande att föräldrar till ett adoptivbarn, som när det

kommer till Sverige är mellan 5-10 år, inte har samma behov av att ta hand om

barnet som föräldrar till ett yngre barn. Utskottet anser emellertid att de

påfrestningar för både föräldrar och barn som en adoptivsituation innebär och

som kan leda till bortfall av förvärvsinkomster för föräldrarna motiverar att

frågan övervägs på nytt. Utskottet anser att detta i första hand är en uppgift

för Genomförandegruppen. Utskottet förutsätter att Genomförandegruppen utan

något särskilt påpekande härom på nytt prövar frågan om adoptivföräldrars rätt

till pensionsgrundande belopp för barnår i nu nämnt avseende. Motion Sf36

yrkande 6 får därmed anses tilldosedd.

Vad gäller frågan om delad pensionsrätt för barnår vid flera gemensamma barn

anser utskottet i likhet med regeringen att det inte bör införas någon

möjlighet att dela pensionsrätt för barnår och avstyrker därför motion Sf36

yrkande 7.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om pensionsrätt för barnår.

Pensionsrätt för studier (avsnitt 12)

Propositionen

I propositionen föreslås att pensionsrätt för studier med studiemedel skall

kunna tillgodoräknas inom ramen för det reformerade ålderspensionssystemet

fr.o.m. år 1995. Frågan om den närmare utformningen av sådan pensionsrätt bör

dock behandlas i samband med beredningen av reformeringen av

studiestödssystemet.

Motion

I motion Sf36 yrkande 8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs - om yrkande 1

avslås - ett tillkännagivande om pensionsrätt för studier för förfluten tid.

Motionärerna anser att pensionsrätt bör tillgodoräknas även för tid före år

1995.

I samma motion yrkande 9 begärs - om yrkande 1 avslås - ett tillkännagivande

om att pensionsrätt för studier bör tillgodoräknas studerande som fyllt 20 år

med belopp som motsvarar den egna årskullens genomsnittsinkomst.

Utskottets bedömning

Utskottet har förståelse för önskemålet att pensionsrätt för studier skall

kunna tillgodoräknas även för tid före år 1995, eftersom det nya

ålderspensionssystemet kommer att omfatta personer som i många fall har

studietid som ligger i tiden åtskilliga år dessförinnan. Med beaktande av de

ökade kostnader och administrativa svårigheter som kan befaras om pensionsrätt

för studier skall tillgodoräknas även för tid före denna tidpunkt kan utskottet

dock inte ställa sig bakom motionärernas krav. Utskottet avstyrker motion Sf36

yrkande 8.

Beträffande kravet att pensionsrätt skall tillgodoräknas studerande i viss

ålder och på visst närmare angivet sätt anser utskottet att den fortsatta

beredningen av frågan, som skall ske inom ramen för en reformering av

studiestödssystemet, bör avvaktas. Motion Sf36 yrkande 9 avstyrks därmed.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om pensionsrätt för studier.

Årlig pensionsrätt (prop. 151)

Fastställande av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp

(avsnitt 13.1)

Gällande ordning

Enligt 11 kap. 1 § AFL skall pensionsgrundande inkomst inte beräknas för år

före det år den försäkrade uppnår 16 års ålder och inte heller för år då den

försäkrade avlidit. Pensionsgrundande inkomst skall inte heller beräknas för år

efter det år då den försäkrade fyllt 64 år eller för tidigare år varunder den

försäkrade hela året uppburit hel ålderspension.

Som tidigare nämnts utgörs pensionsgrundande inkomst av summan av inkomst av

anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger det

vid årets ingång gällande förhöjda basbeloppet. Vid beräkning av

pensionsgrundande inkomst bortses från inkomst av anställning och inkomst av

annat förvärvsarbete till den del summan av inkomsterna överstiger 7,5 förhöjda

basbelopp.

Propositionen

Regeringen föreslår att pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp

skall fastställas tidigast fr.o.m. det år då den försäkrade fyller 16 år. Någon

övre åldersgräns för fastställande av pensionsgrundande inkomst skall inte

finnas.

Det skall inte heller finnas någon övre åldersgräns för fastställande av

pensionsgrundande belopp om inget annat följer av förutsättningarna för

tillgodoräknande av beloppet. I propositionen erinras om att pensionsgrundande

belopp för barnår inte skall kunna tillgodoräknas för år efter det år den

försäkrade fyller 64 år.

Vidare skall för det år då den försäkrade avlider pensionsgrundande inkomst

eller pensionsgrundande belopp inte fastställas. Om makar har anmält anslutning

till ordningen för överföring av pensionsrätt för premiepension skall dock

pensionsgrundande inkomst fastställas för den överförande maken även för det år

då han eller hon - men inte maken eller makan - avlider.

Pensionsgrundande inkomst skall enligt förslaget fastställas endast under

förutsättning att den försäkrades inkomster av anställning och annat

förvärvsarbete före avdrag för allmän pensionsavgift sammanlagt uppgår till

minst 24 % av prisbasbeloppet. Någon motsvarande begränsning skall inte finnas

för fastställande av pensionsgrundande belopp.

Pensionsgrundande inkomst respektive pensionsgrundande belopp skall vidare

fastställas endast i den mån dessa sammanlagt under året inte överstiger det

s.k. intjänandetaket. Intjänandetaket skall motsvara 7,5 inkomstbasbelopp

eller, för åren 1999 och 2000, 7,5 förhöjda prisbasbelopp.

I propositionen framhålls att den nuvarande begränsningen, som innebär att

pensionsgrundande inkomst inte skall beräknas för år då den försäkrade under

hela året har uppburit hel ålderspension, inte bör finnas i det reformerade

systemet. En sådan begränsning skulle enligt regeringen strida mot

livsinkomstprincipen och motverka tanken att den enskilde i princip skall kunna

fortsätta att arbeta och tjäna in pensionsrätt så länge han eller hon önskar.

Utskottets bedömning

Regeringens förslag har i denna del inte föranlett några motionsyrkanden.

Utskottet biträder förslagen om fastställande av pensionsgrundande inkomst och

pensionsgrundande belopp.

Fastställande av pensionsrätt (avsnitt 13.2)

Propositionen

I propositionen föreslås att pensionsrätt skall fastställas årligen på grundval

av pensionsunderlaget, dvs. summan av den fastställda pensionsgrundande

inkomsten och fastställda pensionsgrundande belopp. Pensionsrätten skall utgöra

18,5 % av pensionsunderlaget.

Av den för året fastställda pensionsrätten skall 16 procentenheter utgöra

pensionsrätt för inkomstpension och 2,5 procentenheter pensionsrätt för

premiepension.

Om förvärvsvillkoret inte är uppfyllt skall pensionsrätt baserad på

pensionsgrundande belopp för barnår eller plikttjänstgöring tillgodoräknas

endast i fördelningssystemet och där med 18,5 % av de pensionsgrundande

beloppen.

För det år den försäkrade avlider skall enligt förslaget pensionsrätt inte

fastställas. Om makar har anmält anslutning till ordningen för överföring av

pensionsrätt för premiepension skall dock pensionsrätt för premiepension -

beräknad på grundval av den pensionsgrundande inkomsten - fastställas för den

överförande maken även för det år då han eller hon - men inte maken eller makan

- avlider.

Det framhålls i propositionen att pensionsrätt skall tillgodoräknas oberoende

av om debiterade pensionsavgifter har betalats eller inte. Fastställd

pensionsrätt som hänför sig till inkomst av annat förvärvsarbete kan dock

senare komma att bortfalla om egenavgift i form av ålderspensionsavgift eller

allmän pensionsavgift inte erläggs inom föreskriven tid.

Vidare påpekas att pensionsrätt i det reformerade systemet skall bestämmas i

krontal och inte som inom ATP-systemet i form av en via prisbasbeloppet

framräknad poäng eller på annat liknande sätt.

Utskottets bedömning

Regeringens förslag har i denna del inte föranlett några motionsyrkanden.

Utskottet biträder förslagen om fastställande av pensionsrätt.

Beslutsordning m.m. (avsnitt 13.3 och 13.4)

Propositionen

Regeringen föreslår att pensionsgrundande inkomst skall fastställas av

skattemyndighet. Underrättelse om den fastställda pensionsgrundande inkomsten

skall överlämnas till försäkringskassan, som därefter skall fastställa

pensionsgrundande belopp för den försäkrade samt fastställa den årliga

pensionsrätten. Skattemyndighetens beslut om pensionsgrundande inkomst skall

därvid vara bindande för försäkringskassan.

Försäkringskassan skall sända underrättelse om beslut om pensionsgrundande

inkomst, pensionsgrundande belopp och fastställd pensionsrätt till den

försäkrade senast den 31 mars andra året efter det år beslutet avser.

Beslut om premiepension m.m. skall fattas av PPM.

Beslut om pensionsgrundande belopp, vårdår, pensionsrätt, pensionspoäng och

pension skall få fattas genom automatisk databehandling av RFV för de allmänna

försäkringskassornas räkning. Eventuell ändring eller omprövning av sådana

beslut skall göras av annars behörig försäkringskassa.

Även beslut om premiepension och om hanteringen av premie-pensionsmedel som

skall fattas av PPM skall få fattas genom automatisk databehandling.

Det föreslås vidare att nuvarande reglering beträffande automatisk

databehandling av beslut om pensionsgrundande inkomst överförs till LIP.

Utskottets bedömning

Regeringens förslag har i denna del inte föranlett några motionsyrkanden.

Utskottet biträder förslagen om beslutsordning m.m.

Pensionsrätt i situationer med obetalda avgifter (avsnitt 13.5)

Propositionen

Enligt nuvarande regler är pensionspoäng i ATP-systemet, som grundar sig på

inkomst av anställning, oberoende av om arbetsgivaren har betalat

arbetsgivaravgifter. Inte heller är pensionspoängen beroende av att efter

taxeringen eventuellt kvarstående allmänna pensionsavgifter betalas.

Enligt tidigare regler skulle pensionsrätt inte tillgodoräknas för inkomst av

annat förvärvsarbete om inte tilläggspensionsavgiften var till fullo betald

inom föreskriven tid. Enligt 29 § uppbördslagen (1953:272) skulle

tilläggspensionsavgift dock anses vara betald före skatt. Införandet av

skattebetalningslagen (1997:483) innebär bl.a. att den s.k.

likafördelningsmetoden skall tillämpas. Varje betalning av en skatt eller en

avgift skall därmed behandlas lika, dvs. om endast en viss andel av det

sammanlagt debiterade skatte- eller avgiftsbeloppet har betalats anses varje

debiterat delbelopp betalt efter den kvotdel som betalningen utgör av det

sammanlagda skatte- eller avgiftsbeloppet. Beträffande ålderspensionsavgiften

innebär detta att om en viss andel skatter och avgifter har betalats anses en

motsvarande andel av avgiften ha betalats.

I propositionen föreslås att pensionsrätt som grundar sig på inkomst av

anställning inte heller i det reformerade ålderspensionssystemet skall vara

beroende av att avgifter som belöper på inkomsten betalas.

Pensionsrätt som grundar sig på inkomst av annat förvärvsarbete skall enligt

propositionen tillgodoräknas endast på den andel av den pensionsgrundande

inkomsten upp till 7,5 inkomstbasbelopp (för åren 1999-2000 7,5 förhöjda

prisbasbelopp) som motsvarar andelen inom föreskriven tid betald

ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift för samtliga inkomster.

I propositionen framhålls att det inte kan anses rimligt att egenavgifter och

allmänna pensionsavgifter hanteras olika när det gäller tillgodoräknande av

pensionsrätt för inkomster av annat förvärvsarbete. Regeringen föreslår därför

att reglerna för tillgodoräknande av pensionsrätt avseende inkomst av annat

förvärvsarbete skall omfatta även situationen med obetalda allmänna

pensionsavgifter.

Utskottets bedömning

Regeringens förslag har i denna del inte föranlett några motionsyrkanden.

Utskottet biträder förslaget om pensionsrätt i situationer med obetalda

avgifter.

Pensionsrätt för förfluten tid (prop. 151)

Inledning

Personer som är födda år 1937 eller tidigare skall även fortsättningsvis

uppbära inkomstgrundad ålderspension enligt det nuvarande pensionssystemets

regler. De som redan är pensionerade eller har få år kvar till

ålderspensionering kommer därför inte att omfattas av det reformerade

ålderspensionssy-

stemets principer för intjänande av pensionsrätt.

Personer som är födda år 1938 eller senare kommer däremot enligt förslaget

att omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet. Som framgår av det

följande föreslås att personer som är födda under något av åren 1938-1953

(mellangenerationen) skall få sin pensionsrätt beräknad såväl enligt nuvarande

regler som enligt de reformerade reglerna.

Övergången till det reformerade ålderspensionssystemet föreslås ske gradvis

genom en s.k. tjugondelsinfasning. Med hänsyn till personens födelseår beräknas

ålderspensionen med successivt ökande andel enligt det reformerade

ålderspensionssystemet.

De personer som är födda år 1954 eller senare skall enligt förslaget omfattas

fullt ut av det reformerade ålderspensionssystemets regler.

En konsekvens av den föreslagna ordningen blir att en stor andel av de

personer som, när reformen träder i kraft, redan har tjänat in pensionsrätt

inom det nuvarande ATP-systemet kommer att omfattas av det reformerade

ålderspensionssystemet. Det gäller såväl personer i mellangenerationen som

personer som omfattas fullt ut av de reformerade reglerna. Det måste därför

finnas bestämmelser som gör det möjligt att inom ramen för det reformerade

pensionssystemet ta hänsyn till förvärvsinkomster, pensionsgrundande

socialförsäkringsersättningar m.m. under tid före reformens ikraftträdande.

Propositionen

Allmänt om tillgodoräknade av pensionsrätt för förfluten tid (avsnitt 15.1)

I propositionen föreslås att pensionsrätt i det reformerade

ålderspensionssystemet skall tillgodoräknas även för tid före lagstiftningens

ikraftträdande den 1 januari 1999.

Vidare föreslås att pensionsrätt på grundval av förvärvsinkomster och

pensionsgrundande socialförsäkringsersättningar m.m. skall fastställas fr.o.m.

år 1960. Detsamma skall gälla pensionsrätt för förtidspensionärer med s.k.

antagandeinkomst och pensionsgrundande belopp för barnår.

Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring skall tillgodoräknas fr.o.m.

år 1995.

Pensionsrätt för förfluten tid skall enligt förslaget fastställas endast för

den som lever den 1 januari 1999 och som är född år 1938 eller senare.

För tid före år 1999 skall den anses försäkrad för inkomstgrundad ålders-

pension som respektive år har varit försäkrad för tilläggspension enligt AFL

eller dessförinnan enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän

tilläggspension.

Pensionsrätt för förfluten tid skall inte fastställas till den del summan av

pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp överstiger 7,5 gånger

det vid ingången av varje år gällande basbeloppet (för åren 1995-1998 det

förhöjda basbeloppet).

Enligt förslaget skall pensionsrätt för förfluten tid i princip

tillgodoräknas endast inom ramen för fördelningssystemet.

För åren 1995-1998 skall dock pensionsrätt på grundval av förvärvsinkomster

och pensionsgrundande socialförsäkringsersättningar m.m. tillgodoräknas även

inom premiepensionssystemet. Därvid skall 16,5 procentenheter av

pensionsunderlaget tillgodoräknas som pensionsrätt inom fördelningssy-

stemet och två procentenheter av pensionsunderlaget tillgodoräknas som

pensionsrätt för premiepension.

Pensionsgrundande inkomst och ålderspensionsrätt för förtidspensionärer

(avsnitt 15.2)

Regeringen föreslår att pensionsgrundande inkomst för förfluten tid i det

reformerade pensionssystemet skall beräknas för åren 1960-1998. Till grund för

denna inkomst skall ligga den pensionspoäng för ATP som har registrerats i

RFV:s register för pensionspoäng.

Den pensionsgrundande inkomsten skall beräknas genom att den för ATP

tillgodoräknade pensionspoängen - med tillägg för en poäng - multipliceras med

det vid ingången av varje år gällande basbeloppet (för åren 1995-1998 det

förhöjda basbeloppet).

Inkomster som under ett år i förfluten tid inte har överstigit ett basbelopp

skall inte grunda pensionsrätt i det reformerade systemet.

Förtidspensionärer med s.k. antagandepoäng föreslås tillgodoräknas ål-

derspensionsrätt på grundval av den pensionspoäng för ATP som har registrerats

för dem.

Enligt vad som anges i propositionen innebär förslaget att den som under ett

år i förfluten tid haft inkomster som endast obetydligt överstigit ett

basbelopp kommer att tillgodoräknas pensionsrätt i det reformerade systemet

beräknad på hela inkomsten, medan den som haft inkomster om högst ett basbelopp

för det året inte kommer att tillgodoräknas någon pensionsrätt.

Det framhålls i propositionen att förvärvsinkomster och

socialförsäkringsersättningar kommer att grunda pensionsrätt i det reformerade

pensionssystemet under förutsättning att de har varit pensionsgrundande inom

ramen för ATP-systemet. De socialförsäkringsersättningar m.m. som i dag är

pensionsgrundande har - i den mån de alls har existerat - inte alla grundat

pensionsrätt ända sedan år 1960, utan regler härför har införts successivt

under årens lopp.

Pensionsrätt för plikttjänstgöring (avsnitt 15.3)

Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring för åren 1995-1998 föreslås

kunna tillgodoräknas den som genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809)

om totalförsvarsplikt, värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri

tjänst eller lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor.

Tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring för åren

1995-1998 skall därvid ske enligt i huvudsak samma regler som skall gälla för

tid efter den 1 januari 1999. Dock skall pensionsrätt för plikttjänstgöring för

den angivna tiden kunna tillgodoräknas även den som enligt värnpliktslagen har

fullgjort repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning.

Pensionsrätt för barnår (avsnitt 15.4 och 15.5)

I propositionen föreslås att pensionsgrundande belopp för barnår för åren

1960-1998 skall tillgodoräknas fr.o.m. det år barnet föddes t.o.m. det år då

barnet fyllde tre år eller, om barnet föddes under månaderna juli - december,

fr.o.m. det år då barnet uppnådde ett års ålder t.o.m. det år då barnet fyllde

fyra år.

Beloppet skall tillgodoräknas den förälder som har fyllt 16 men inte 65 år,

som under hela det aktuella året har varit bosatt och försäkrad i Sverige samt

under minst sex månader av året varit vårdnadshavare för barnet. Barnet måste

också ha varit bosatt i Sverige under hela året. Undantag från sistnämnda krav

skall gälla för det år barnet föds samt vid dödsfall.

Om båda föräldrarna uppfyller kraven för att tillgodoräknas pensionsgrundande

belopp skall den tillgodoräknas beloppet som för det året hade den lägsta

pensionspoängen.

Har en förälder avlidit efter det aktuella barnåret skall den andre föräldern

tillgodoräknas det pensionsgrundande beloppet.

För att fadern skall tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår krävs

enligt förslaget att han ansöker om detta. Motsvarande krav uppställs inte när

det gäller modern. För att fadern skall tillgodoräknas beloppet skall han också

visa att han haft den rättsliga vårdnaden om barnet i tillräcklig omfattning.

I propositionen framhålls att det, till skillnad från vad som föreslås gälla

fr.o.m. den 1 januari 1999, inte bör uppställas något krav på att föräldrar och

barn skall ha varit bosatta tillsammans för förfluten tid eftersom detta i

praktiken är omöjligt att utreda.

Det framhålls vidare att endast föräldrar (därmed avses såväl biologiska

föräldrar som adoptivföräldrar) bör kunna tillgodoräknas pensionsrätt för

barnår i förfluten tid samt att pensionsgrundande belopp endast bör kunna

tillgodoräknas en förälder som själv uppfyller samtliga villkor för att kunna

tillgodoräknas detta. Överlåtelse skall således inte kunna ske såvitt avser

förfluten tid.

I propositionen föreslås att beräkningen av pensionsgrundande belopp för

barnår för förfluten tid i princip skall göras på samma sätt som i fråga om

pensionsgrundande belopp för barnår för framtiden.

Enligt vad som anges i propositionen kommer beräkningarna att kunna ske med

ledning av de uppgifter om tillgodoräknade pensionspoäng inom nuvarande ATP-

system som finns i register hos RFV. Beräkningen av pensionsgrundande belopp

för barnår under åren 1960-1998 bör ske enligt det av de tre alternativa

beräkningssätt som i det enskilda fallet ger det mest förmånliga utfallet.

Det för alla försäkrade enhetliga beloppet bör för förfluten tid då motsvaras

av det vid respektive års ingång gällande basbeloppet enligt lagen om

försäkring för allmän tilläggspension eller enligt AFL (fr.o.m. år 1995 det

förhöjda basbeloppet).

I propositionen föreslås (avsnitt 15.5) att pensionsrätt för förfluten tid

skall fastställas i anslutning till lagstiftningens ikraftträdande den 1

januari 1999.

Motion

I motion Sf36 yrkande 5 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs - vid avslag på

yrkande 1 - ett tillkännagivande om pliktjänstgöring för förfluten tid.

Motionärerna anser att pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring skall

tillgodoräknas för tid före 1995.

Utskottets bedömning

Socialförsäkringsutskottet konstaterar att pensionsrätt för plikttjänstgöring

enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall tillgodoräknas fr.o.m. år

1995. Utskottet vidhåller den bedömning som därvid gjordes. Försvarsutskottet

delar denna uppfattning. Socialförsäkringsutskottet avstyrker med det anförda

motion Sf36 yrkande 5.

Som framgår av det föregående skall, om båda föräldrarna uppfyller kravet för

att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår, den tillgodoräknas

beloppet som för det aktuella året hade den lägsta pensionspoängen. För att

fadern i ett sådant fall skall få pensionsgrundande belopp för barnår krävs att

han ansöker om det. Om fadern för visst eller vissa år haft den lägsta

pensionspoängen men inte ansöker om att få tillgodoräknas pensionsgrundande

belopp, bör beloppet eller beloppen i stället tillgodoräknas modern. Utskottet

föreslår att ett förtydligande om moderns rätt till pensionsgrundande belopp

för barnår i ett sådant fall införs i 33 § införandelagen.

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker med detta förtydligande regeringens

förslag såvitt avser pensionsrätt för förfluten tid.

Inkomstindex (prop. 151)

Inledning

Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall det reformerade

ålderspensionssystemet vara avgiftsbestämt. Värdet av intjänade pensionsrätter

i fördelningssystemet skall räknas om på ett sådant sätt att avgiftsnivån i

ålders-pensionssystemet kan ligga fast utan att det uppkommer varaktig obalans

mellan avgiftsintäkter och pensionsutbetalningar.

Tillfälliga under- eller överskott kan dock uppkomma och skall regleras med

en buffertfond. Vidare skall systemet bygga på livsinkomstprincipen, vilket

bl.a. innebär att samtliga års pensionsgrundande inkomster under förvärvslivet

skall ligga till grund för beräkning av inkomstpension. I ett sådant system bör

varje års pensionsgrundande inkomst väga lika tungt i beräkningen av

inkomstpensionen oavsett när under förvärvslivet de tjänas in. Dessa principer

förutsätter att värdet av intjänad pensionsrätt avseende inkomstpension räknas

om med hänsyn till inkomstutvecklingen i samhället. Omräkningen föreslås ske

genom att pensionsförmånerna räknas om med den årliga förändringen i ett index.

Inkomstmått och inkomstindex för år 1999 m.m. (avsnitt 16.2-16.5)

Propositionen

I propositionen föreslås att pensionsbehållning och utgående pension i

fördelningssystemet årligen skall räknas om med förändringen i inkomstindex.

Inkomstindex skall i huvudsak spegla förändringen i genomsnittlig

pensionsgrundande inkomst per person med sådan inkomst.

Avsteg från omräkning av pensionsbehållning och utgående pension med

förändringen i inkomstindex skall dock göras om detta är nödvändigt för att

säkerställa den ekonomiska balansen i ålderspensionssystemets fördelningsdel.

Inkomstindex skall mäta den relativa förändringen i ett inkomstmått, som

fr.o.m. år 1999 skall utgöras av en kvot där summan av vissa inkomster som

tjänats in av personer mellan 16 och 64 år delas med antalet personer som under

året uppburit sådan inkomst.

Inkomstindex skall fastställas för varje kalenderår och skall för år 1999

vara 100,00. RFV skall beräkna inkomstindexet som fastställs av regeringen

varje år.

Såvitt gäller inkomstindex för åren 1960-1998 föreslås att inkomstmåttet

skall avse de inkomster som legat till grund för pensionspoäng, med tillägg av

inkomster motsvarande ett prisbasbelopp, per person för vilken

pensionsgrundande inkomst har fastställts. Därvid skall beräkningen begränsas

till personer som fyllt högst 64 år. Uppgifterna skall hämtas från RFV:s

pensionspoängstatistikregister.

Eftersom inkomstmåttet för tiden t.o.m. år 1998 skiljer sig från det

inkomstmått som skall gälla fr.o.m. år 1999 föreslås en viss justering för

förändrat inkomstmått mellan åren 1998 och 1999.

Motion

I motion Sf36 yrkande 10 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs - vid avslag på

yrkande 1 - ett tillkännagivande om att alla inkomster skall tas med i

beräkningsunderlaget för fastställande av inkomstindex. För att spegla den

faktiska inkomstutvecklingen bör enligt motionärerna även inkomster över det

s.k. taket räknas med i inkomstmåttet fr.o.m. år 1999.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att det i propositionen föreslås att inkomster över

intjänandetaket skall ingå i inkomstmåttet fr.o.m. år 1999 (1 kap. 5 § LIP).

Med hänsyn härtill är motion Sf36 yrkande 10 tillgodosedd och utskottet

avstyrker motionsyrkandet i fråga.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till inkomstmått och beräkning av

inkomstindex.

Inkomstpension (prop. 151)

Omräkning av pensionsrätt för inkomstpension (avsnitt 17)

Propositionen

Den ackumulerade pensionsrätten för inkomstpension utgör individens

pensionsbehållning. I regel förflyter lång tid från det att pensionsrätt tjänas

in fram till dess att pensionen skall betalas ut. Som nämnts i det föregående

måste värdet av intjänad pensionsrätt räknas om för att hänsyn skall kunna tas

till förändringar i den allmänna pris- och inkomstnivån. Årlig omräkning av

pensionsbehållningen föreslås göras med förändringen i inkomstindex.

Med hänsyn till ålderspensionssystemets mer försäkringsmässiga karaktär och

att det skall utgöra ett från andra socialförsäkringar avskilt system bör

pensionsbehållningen för inkomstpension registrerad för personer som avlider

(s.k. arvsvinster) fördelas på övriga i försäkringskollektivet och läggas till

deras pensionsbehållning.

Vidare bör i ett avskilt ålderspensionssystem kostnaderna för att admini-

strera detta reducera värdet av förmånerna.

Tilldelning av arvsvinster under förvärvsaktiv tid (avsnitt 17.2)

I propositionen föreslås att pensionsbehållningar efter personer som har

avlidit (arvsvinster) fördelas bland kvarlevande i samma ålder som de avlidna.

Pensionsberättigad som inte har tagit ut hel ålderspension skall tilldelas

arvsvinster genom årlig uppräkning av pensionsbehållningen med en arvs-

vinstfaktor.

För personer som avlidit före det år de skulle ha fyllt 60 år skall

fördelning av arvsvinster bestämmas av de avlidnas faktiska

pensionsbehållningar. Vad gäller personer som avlidit senare skall fördelningen

baseras på livslängdsstatistik för befolkningen.

Arvsvinsttilldelning skall enligt propositionen göras efter personer som

avlider år 1999 och senare.

Arvsvinstfaktorerna, som skall fastställas av regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer, skall vara lika för kvinnor och män.

I propositionen framhålls att den valda metoden med löpande

arvsvinsttilldelning, som skall ske under förvärvsaktiv ålder, inte bör

användas för tid efter pensioneringen, dvs. beträffande den utgående pensionen.

Arvsvinster uppkomna efter pensioneringen bör såvitt avser utgående

pensionsförmån i stället inkluderas i ett delningstal, som inte omräknas efter

65-årsåret. Därigenom får enligt regeringen individen vid

pensioneringstidpunkten större möjlighet att överblicka sin framtida ekonomiska

situation.

Årlig omräkning av pensionsbehållning med inkomstindex (avsnitt 17.3)

Regeringen föreslår att den för inkomstpension registrerade

pensionsbehållningen årligen räknas om med den relativa förändringen i

inkomstindex. Omräkning skall enligt propositionen ske per varje årsskifte.

Någon indexomräkning skall däremot inte göras för intjänandeåret.

Sådan omräkning skall göras även för tid före år 1999. Omräkning med

inkomstindex för tid före år 1999 skall enligt propositionen göras på

motsvarande sätt. Det innebär att pensionsrätter intjänade år 1960 skall

multipliceras med kvoten mellan inkomstindex för år 1962 och år 1961,

pensionsrätter intjänade år 1960 och år 1961 skall multipliceras med kvoten

mellan inkomstindex för år 1963 och år 1962 osv.

I pensionsbehållningen, som omräknas per ett årsskifte, skall även inräknas

de arvsvinster som tilldelats t.o.m. samma årsskifte.

Finansiering av pensionssystemets förvaltningskostnader (avsnitt 17.4)

I propositionen föreslås att kostnaderna för förvaltningen av

ålderspensionssystemets fördelningsdel skall täckas av de avgifter som tas ut

för att finansiera systemet. Förvaltningskostnaderna skall belasta AP-fonden

och skall för år 2001 till 60 % täckas genom en minskning av

pensionsbehållningarna. Andelen som skall täckas genom en sådan minskning skall

efter år 2001 öka med två procentenheter per år fram till år 2021.

En s.k. förvaltningskostnadsfaktor skall enligt propositionen ligga till

grund för den nedjustering av pensionsbehållningarna som skall göras för att

täcka förvaltningskostnaderna. Förvaltningskostnadsfaktorn skall årligen

fastställas av regeringen eller av den myndighet regeringen bestämmer.

Motion

I motion Sf36 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anges att förslaget till nytt

pensionssystem innehåller få fördelningspolitiska inslag. Ett sådant inslag

hade varit att arvsvinsterna under förvärvsaktiv tid tillfaller kollektivet och

inte de kvarlevande i samma årskull. I yrkande 11 begär motionärerna - om

yrkande 1 avslås - ett tillkännagivande om sådan fördelning av arvsvinster.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att fördelning av arvsvinster bör ske

bland de kvarlevande i samma ålder. Detta är i överensstämmelse med den princip

som kommer att gälla för utgående pensioner eftersom delningstalet baseras på

den beräknade medellivslängden för respektive åldersgrupp. Utskottet avstyrker

därmed motion Sf36 yrkande 11.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till omräkning av pensionsrätt för

inkomstpension.

Uttag och beräkning av inkomstpension (avsnitt 18.1 och 18.2)

Propositionen

Regeringen föreslår att inkomstpension skall kunna tas ut fr.o.m. 61 års ålder

oberoende av pensionens storlek. Inkomstpension skall kunna tas ut som hel, tre

fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Ett uttag av inkomstpension skall

vidare kunna återkallas helt eller delvis högst en gång per sexmånadersperiod.

Om förvärvsvillkoret uppfylls efter det att inkomstpension har tagits ut

skall tidigare latent pensionsrätt räknas om till förmån fr.o.m. januari månad

året efter det år som förvärvsvillkoret blir uppfyllt. Det vid tidpunkten för

omräkningen aktuella delningstalet skall då användas.

Inom fördelningssystemet skall enligt förslaget inkomstpensionens årsbelopp

beräknas genom att pensionsbehållningen vid pensioneringstidpunkten divideras

med det s.k. delningstalet. I delningstalet skall beaktas återstående

medellivslängd vid pensioneringstillfället och normen för

följsamhetsindexering.

Vid pensionsuttag före det år då den pensionsberättigade fyller 65 år skall

preliminärt delningstal fastställas. Delningstalet skall därvid baseras på

livslängdsstatistik för den femårsperiod under vars sista år den

pensionsberättigade fyllde 59 år.

Definitivt delningstal skall fastställas för varje årsklass vid ingången av

det år då den pensionsberättigade uppnår 65 års ålder. Delningstalet skall

baseras på livslängdsstatistik för den femårsperiod under vars sista år de

pensionsberättigade fyllde 63 år.

Det föreslås att delningstalet, som skall vara lika för kvinnor och män,

skall fastställas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

I propositionen framhålls att det ur individens synvinkel måste betraktas som

angeläget att delningstalet är oförändrat efter 65 års ålder och pensionen

således inte kan komma att sänkas successivt på grund av ökad medellivslängd i

befolkningen.

Det framhålls vidare att följsamhetsindexeringen av utgående inkomstpensioner

föreslås göras kring normen 1,6. Eftersom delningstalet skall beräknas med

hänsyn härtill innebär detta att pensionären får en högre begynnelsepension än

om pensionen i stället successivt skulle räknas om med den reala tillväxten år

för år. Utskottet återkommer i avsnittet om följsamhetsindexering till nivån på

normen för följsamhetsindexering.

Det årliga pensionsbeloppet skall enligt propositionen motsvara

pensionsbehållningen (hela eller del därav, exkl. behållning som härrör från

latenta pensionsrätter) delad med delningstalet för individens ålder den månad

inkomstpensionen tas ut. Ju högre pensionsålder individen väljer, desto lägre

blir delningstalet. Det årliga pensionsbeloppet blir således högre om

pensionsuttaget skjuts upp än om inkomstpensionen lyfts vid en tidigare ålder.

Vidare skall den del av behållningen som inte tas i anspråk vid

pensionsberäkningen även fortsättningsvis räknas upp med arvsvinster och

förändringen i inkomstindex vid varje årsskifte på samma sätt som innan pension

började lyftas.

Pensionsrätter som fastställs efter det att individen tagit ut hel

ålderspension skall omräknas till en pensionsförmån och utbetalas till

individen utan att han eller hon ansökt om detta. Om individen uppbär partiell,

t.ex. halv, pension skall på motsvarande sätt hälften av den senare fastställda

pensionsrätten automatiskt omvandlas till en utgående förmån. Denna

tillkommande pensionsförmån beräknas med delningstalet för individens ålder då

utbetalningen av det tillkommande beloppet påbörjas och skall läggas till den

utgående förmånen fr.o.m. januari månad året efter fastställelseåret.

Utskottets bedömning

Regeringens förslag har i denna del inte föranlett några motionsyrkanden.

Utskottet biträder förslaget om uttag och beräkning av inkomstpension.

Följsamhetsindexering (avsnitt 18.3 och 18.4)

Propositionen

Som nämnts i det föregående föreslår regeringen att den utgående

inkomstpensionen årligen skall räknas om med inkomstindexets procentuella

förändring reducerad med normen 1,6, s.k. följsamhetsindexering.

Följsamhetsindexering av inkomstpension skall ske fr.o.m. årsskiftet 2001/2002.

Följsamhetsindexeringen innebär enligt propositionen att inkomstpensionen

inte skall räknas om med hela förändringen i inkomstindex utan med denna

förändring minskad med den uppräkning som redan tillgodoräknats i

delningstalet.

Det innebär att om den årliga reala tillväxten framöver uppgår till samma

nivå som normen skall inkomstpensionen räknas om med inflationen. Om den reala

tillväxten blir högre får pensionären, utöver priskompensation, ett visst

påslag på inkomstpensionen. Vid lägre tillväxt än normen justeras

inkomstpensionen ned realt sett, vilket innebär att pensionären inte

kompenseras fullt ut för prisutvecklingen.

Såvitt gäller val av norm och nivån på denna anförs i propositionen att det

mot bakgrund av den stora osäkerhet som råder om den framtida tillväxten är

viktigt att pensionssystemet utformas så att det fungerar även med långvarigt

låg tillväxt. Detta talar enligt regeringen för en fast norm i det reformerade

systemet men även för en viss försiktighet vid valet av normhöjd.

Följsamhetsindexeringen innebär att vid en viss tillväxt, som är lägre än

normen, kommer pensionernas reala värde att reduceras samtidigt som löntagare

erhåller en viss standardförbättring. En sådan utveckling under en längre

tidsperiod skulle enligt regeringen sannolikt väcka kompensationskrav som på

sikt skulle kunna äventyra såväl pensionssystemets finansiella stabilitet som

dess autonomitet. Med lägre norm mildras de nämnda effekterna.

Samtidigt innebär lägre norm att även begynnelsepensionen blir lägre vilket

kan försvåra den enskildes övergång från yrkesverksamhet till pension.

Regeringen bedömer att normen 1,5 skulle innebära en godtagbar kombination av

ovan nämnda faktorer. Emellertid kan enligt regeringen inte helt bortses från

att denna norm medför en betydande utgiftsökning för ATP-baserade

ålderspensioner, som förutsätter en framtida real tillväxt på 2 %. Enligt

regeringen bör normen för följsamhetsindexeringen av inkomstpensioner sättas

till 1,6. En utförligare redovisning av de överväganden som gjorts vid valet av

norm har redovisats ovan i avsnittet Finansiell stabilitet i

fördelningssystemet.

För att neutralisera effekten på inkomstindexet av att pensionsgrundande

inkomst fr.o.m. år 1999 skall beräknas efter avdrag för allmän pensionsavgift

skall dock vid årsskiftet 2001/2002 normen vara -0,4, dvs. det tal som skall

användas vid följsamhetsindexeringen skall vara 0,996.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om

följsamhetsindexering. Utskottet biträder förslaget.

Omräkning av pensionsbehållning för år då pension lyfts eller återkallas

(avsnitt 18.5)

Propositionen

Som framhålls i propositionen skall pensionsbehållningen räknas om per varje

årsskifte med dels arvsvinster, dels förändringen i inkomstindex avseende det

gångna året. Omräkningen innebär att indexförändring och arvs-vinster för det

innevarande året tillgodoräknas den pensionsbehållning som inte omräknats till

en utgående förmån.

Om pension börjar lyftas under kalenderåret, t.ex. i juli, bör emellertid

enligt regeringen pensionsbehållningen tillgodoräknas viss uppräkning för det

första halvåret. I annat fall går den pensionsberättigade miste om en del av

uppräkningen av sin behållning. För år då pension har börjat tas ut eller uttag

av pension har återkallats bör därför göras en månadsvis uppräkning av

pensionbehållningen. Det föreslås därför att för år då pension har lyfts eller

återkallats skall individens pensionsbehållning räknas om inför det

efterföljande årsskiftet enligt särskilda rutiner.

Vad avser indexuppräkningen skall pensionsbehållningen för varje månad räknas

upp med en tolftedel av det procenttal som utgör normen för

följsamhetsindexering. Därefter skall pensionsbehållningen följsamhetsindexeras

vid årets slut. Likaså skall arvsvinster efter personer som har avlidit det år

de skulle ha fyllt 60 år eller senare tillgodoräknas månad för månad.

Utskottets bedömning

Utskottet biträder regeringens förslag till omräkning av pensionsbehållning för

år då pension lyfts eller återkallas.

Premiepension (prop. 151)

Försäkringsförhållandets rättsliga karaktär (avsnitt 19.1)

Propositionen

I propositionen föreslås att 2,5 procentenheter av den totala

ålderspensionsavgiften, som skall vara 18,5 % av avgiftsunderlaget, skall

avsättas till premiepensionssystemet och ge pensionsrätt för premiepension.

Resterande 16 procentenheter skall således tillgodoräknas inom

fördelningssystemet och ge inkomstpension.

Premiepensionssystemet skall enligt propositionens förslag vara

försäkringsmässigt uppbyggt och försäkringsfunktionen skall vara knuten till

staten. Förhållandet mellan försäkringsgivaren och de försäkrade skall bygga på

en förvaltningsrättslig reglering med bestämmelser om försäkringsförhållandet i

lag eller annan författning.

Det förhållandet att försäkringen bygger på en förvaltningsrättslig reglering

skall dock, enligt propositionen, inte medföra att intjänad premiepensionsrätt

skall kunna påverkas av politiska beslut som får retroaktiv verkan. I

propositionen anges att premiepensionssystemets uppbyggnad starkt talar för att

rätten till premiepension i förhållandet mellan staten och den enskilde måste

likställas med en vanlig civilrättslig fordran och därför åtnjuta samma skydd

enligt grundlagen. Avsättningarna till premiepensionssystemet skall således

enligt propositionen vara knutna till enskilda individer och innefatta ett

civilrättsligt bindande åtagande. Vidare måste fastställd pensionsrätt för

premiepension anses omfattas av egendomsskyddet i 2 kap. 18 § regeringsformen

(RF) och vid den bedömningen saknas enligt propositionen skäl att föreslå

särskilda åtgärder för att rätten till fastställd premiepensionsrätt skall vara

skyddad mot beslut med retroaktiv verkan.

I propositionen föreslås att civilrättsliga regler om bl.a. bodelning och

gåva inte skall vara tillämpliga på premiepensionsrätten. Inte heller skall ett

tillgodohavande på premiepensionskontot kunna utmätas, pantsättas eller

överlåtas innan pensionen är tillgänglig för lyftning. Utmätnings- och

överlåtelseförbudet hindrar dock inte utmätning i lön enligt 7 kap.

utsökningsbalken. Preskriptionslagen skall inte vara tillämplig på enskilds

fordran på premiepension.

Motion

I motion Sf36 yrkande 15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs - om yrkande 1

avslås - ett tillkännagivande om ett förtydligande av egendomsskyddet i 2 kap.

18 § RF. Motionärerna anser att det i RF uttryckligen skall anges att skyddet

omfattar även premiepensionsrätt.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att den föreslagna utformningen av premiepensionssystemet - en

allmän pension med en försäkringsmässig struktur och en försäkringsfunktion

knuten till staten - ger trygghet och stabilitet.

Propositionen ger klart uttryck för att premiepensionssystemet är utformat så

att det omfattas av egendomsskyddet i 2 kap. 18 § RF. Utskottet delar denna

uppfattning. Att förhållandet mellan staten och den enskilde bygger på en

förvaltningsrättslig reglering skall enligt utskottets uppfattning inte

innebära att intjänad premiepensionsrätt skall kunna påverkas av politiska

beslut med retroaktiv verkan.

Med detta ställningstagande saknas det enligt utskottets mening skäl att, som

yrkas i motion Sf36, uttryckligen ange att premiepensionsrätten omfattas av

egendomsskyddet i 2 kap. 18 § RF. Utskottet avstyrker motion Sf36 yrkande 15.

Utskottet har inget att erinra mot propositionens förslag om utmätning,

pantsättning eller överlåtelse av tillgodohavanden på ett premiepensionskonto.

Ett tillgodohavande på premiepensionskonto skall ej heller preskriberas.

Försäkringsfunktionen för premiepension (avsnitt 19.2)

Propositionen

I propositionen föreslås att försäkringsfunktionen inom premiepensionssy-stemet

skall handhas av en nyinrättad statlig myndighet, Premiepensionsmyndigheten

(PPM). Myndigheten föreslås organisatoriskt ingå i

socialförsäkringsorganisationen och inrättas den 1 juli 1998.

Eftersom försäkringsvillkoren är reglerade i lag är det enligt propositionen

naturligt att försäkringsfunktionen handhas av en myndighet. Därmed ökar också

möjligheterna till insyn i försäkringsverksamheten. Enligt propositionen

omöjliggörs inte heller tillämpningen av vissa försäkringsrörelseregler genom

myndighetskonstruktionen.

I propositionen anges att det inte, med beaktande av organisationsstruktur,

kompetens och arbetsuppgifter, finns någon given försäkringsgivare bland nu

befintliga myndigheter. Mot att lägga försäkringsfunktionen på RFV anses tala

bl.a. att en sådan verksamhet skulle vara svårförenlig med verkets roll som

central lednings- och tillsynsmyndighet inom socialförsäkringsadministrationen.

Utskottets bedömning

Till grund för regeringens förslag ligger Premiereservutredningens betänkande

Lag om premiepension (SOU 1997:131). Premiereservutredningen lät Statskontoret

analysera frågan om hur försäkringsfunktionen i premiepensionssystemet skulle

utformas. Statskontoret anger i sin promemoria bl.a. att premiepensionssystemet

i stor utsträckning kräver en ny typ av verksamhet. Vissa delfunktioner anges i

dag finnas i mindre omfattning hos Statens löne- och pensionsverk (SPV),

Riksskatteverket och inom socialförsäkringsadministrationen. Statskontoret

föreslår emellertid att en ny myndighet inrättas. Motivet härför anges vara

bl.a. följande fördelar: tydlighet, allmänhetens förtroende, tillsynsansvaret

skiljs från det operativa verksamhetsansvaret, kraven på ny kompetens, mindre

risk för blandfinansiering och kostnadseffektivitet på kort och lång sikt.

Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att det är lämpligt

att försäkringsfunktionen i premiepensionssystemet handhas av en myndighet. Det

framstår som naturligt när försäkringsvillkoren är reglerade i lag och det ökar

möjligheterna till insyn i försäkringsverksamheten. Utskottet delar också

bedömningen att försäkringsfunktionen bör handhas av en nyinrättad myndighet,

PPM. Enligt utskottets mening har de utredningar som genomförts visat på

svårigheterna med att lägga försäkringsfunktionen på en redan befintlig

myndighet. Utskottet noterar härvid att enligt Statskontorets analyser skall

det vara kostnadseffektivt på såväl kort som lång sikt att lägga

försäkringsfunktionen på en nyinrättad myndighet. Utskottet återkommer

emellertid till kostnadsfrågan i senare avsnitt av betänkandet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag med vissa bestämmelser om

PPM och att myndigheten inrättas den 1 juli 1998.

Premiepensionskonto (avsnitt 19.3)

Propositionen

PPM föreslås upprätta ett premiepensionskonto för varje pensionssparare. Kontot

skall visa utvecklingen av tillgodohavandet i premiepensionssystemet och

premiepensionen beräknas sedan utifrån tillgodohavandet vid varje tid på

kontot.

Konto skall också föras för efterlevande som har fått rätt till premiepension

i denna egenskap.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

Förvaltningen av premiepensionskapital (avsnitt 20)

Propositionen

Premiepensionssystemet skall, som angivits tidigare, i stor utsträckning vara

utformat som ett fondförsäkringssystem, där kapitalförvaltningen sker i

värdepappersfonder som sköts av fristående fondförvaltare.

Fondförsäkringsmodellen innebär bl.a. att PPM skall vara andelsägare i de

värdepappersfonder där medel placeras. Det är emellertid de enskilda som skall

bestämma hos vilka förvaltare medlen skall placeras och som skall bära den

finansiella risken för placeringen.

I propositionen föreslås att PPM skall ansvara för den tillfälliga

förvaltningen av avgiftsmedlen. I det nya systemet kommer

ålderspensionsavgifterna att betalas in successivt under intjänandeåret. Medlen

kan emellertid inte föras över till fondförvaltare förrän pensionsrätten har

fastställts. Under i genomsnitt 18 månader behöver således avgiftsmedlen ligga

i någon slags tillfällig förvaltning. Under denna tillfälliga förvaltning är

det enligt propositionen önskvärt med en god avkastning men också ett lågt

risktagande, trygghet och en god betalningsberedskap är av stor vikt. Det

föreslås därför att PPM skall placera medlen hos Riksgäldskontoret. Som

kontohavare skall PPM träffa avtal med Riksgäldskontoret om förräntning och

andra villkor.

Enligt förslaget i propositionen skall avkastningen från den tillfälliga

förvaltningen fördelas på de enskilda som ett procentuellt påslag på

pensionsrätten i samband med att avgiftsmedlen förs över till fondförvaltare.

Avkastningen för ett kalenderår skall enligt en förenklad beräkning tillföras

sådana pensionssparare, för vilka pensionsrätt för premiepension för det

föregående året har fastställts. Överföringen kommer att ske vid olika

tidpunkter för olika pensionssparare. I propositionen anges att

förutsättningarna för att jämna ut ränteeffekterna av denna tidsfaktor bör

undersökas ytterligare.

Beträffande fondförvaltningen i premiepensionssystemet anförs i propositionen

att endast förvaltare som har tillstånd att utöva sådan verksamhet och som står

under tillsyn bör få medverka i premiepensionssystemet.

Placeringen av premiepensionsmedlen föreslås kunna ske i värdepappersfonder

och utländska fondföretag som förvaltas av fondförvaltare som har rätt att

utöva fondverksamhet i Sverige enligt lagen om värdepappersfonder. Det skall

finnas en möjlighet till placering i värdepappersfonder som förvaltas av ett

statligt fondbolag som skall inrättas för detta ändamål. Regeringen föreslås få

ett bemyndigande att bilda ett sådant statligt fondbolag.

Fondförvaltarna skall enligt propositionen anmäla sina fonder för

registrering hos PPM och sluta avtal med myndigheten om det praktiska

samarbetet och om tak för priset för förvaltartjänsten. PPM skall ges möjlighet

att förhandla om prisreduktion med fondförvaltarna.

Det föreslås vidare att fondförvaltarna skall vara skyldiga att på begäran

lämna ut informationsmaterial till de enskilda, inte ha några uttagsavgifter,

och varje år till myndigheten rapportera alla kostnader som tagits ut ur

fonden.

Om den enskilde inte gör ett aktivt val av förvaltning placeras medlen i en

särskild fond inom Allmänna pensionsfonden, Premiesparfonden.

I propositionen föreslås att en ny sjunde fondstyrelse inom AP-fonden skall

inrättas för detta ändamål. Vissa regler om värdepappersfonder görs tillämpliga

på fonden och den skall stå under tillsyn av Finansinspektionen. Förvaltningen

skall ha en inriktning på trygghet. Frågan om hur avkastningskravet skall

utformas för att neutralitet skall uppkomma bör enligt propositionen övervägas

ytterligare.

I propositionen anges beträffande reglerna för val och byte av fond följande.

När premiepensionsrätt har fastställts för ett visst år skall pensionsspararen

välja fond. PPM för sedan över medlen som en klumpsumma för de pensionssparare

som valt samma fond. Förvaltarna får inte kännedom om vilka personers sparande

de förvaltar. PPM bör kunna få begränsa antalet fonder som pensionsspararen

samtidigt får ha medel placerade i.

Om pensionsspararen inte anmäler något val av fond men tidigare har anmält

val av fond eller bytt fond, placeras medlen i den eller de fonder i vilka

medel senast har placerats för pensionsspararens räkning.

Pensionsspararen får när som helst byta fond. Frågan om eventuell avgift vid

byte av fond bör emellertid enligt propositionen undersökas närmare för att

senare regleras i regeringsförordning.

Utskottets bedömning

Vad gäller den tillfälliga förvaltningen av avgiftsmedlen delar utskottet

bedömningen i propositionen att förvaltningen bör ge god avkastning men framför

allt uppfylla kravet på trygghet och god betalningsberedskap. En lämplig

avvägning är då enligt utskottets uppfattning att medlen placeras hos

Riksgäldskontoret.

I propositionen har föreslagits, bl.a. på grund av tekniska svårigheter, att

en förenklad beräkning skall göras vid fördelningen till pensionsspararna av

avkastningen från den tillfälliga förvaltningen. Under ärendets beredning har

emellertid framkommit att fördelningen bör kunna ske med utgångspunkt från

verklig avkastning. Utskottet föreslår därför att 8 kap. 1 § LIP ändras på så

sätt att regleringen av den föreslagna förenklade beräkningsmetoden utgår.

Därigenom ges möjlighet att fördela räntan med utgångspunkt från den avkastning

som rent faktiskt är hänförlig till ett visst intjänandeår.

Utskottet tillstyrker med denna ändring förslagen om den tillfälliga

förvaltningen av avgiftsmedlen.

Beträffande fondförvaltningen lämnas i propositionen utförliga redogörelser för

vilka fondförvaltare som skall få medverka i premiepensionssystemet och de krav

som skall ställas på dessa. Utskottet delar de bedömningar som görs i

propositionen och tillstyrker förslagen. Utskottet tillstyrker också förslaget

om att ett statligt fondbolag bildas och att riksdagen bemyndigar regeringen

att bilda detta bolag.

Utskottet vill med tanke på att premiepensionssystemets kostnader måste

begränsas framhålla vikten av att PPM aktivt verkar för en prisreduktion i

samband med att avtal sluts med fondförvaltarna.

För den som inte gör ett aktivt val av fondförvaltare föreslås att PPM skall

placera medlen i en nyinrättad fond inom Allmänna pensionsfonden,

Premiesparfonden. Utskottet tillstyrker detta förslag samt förslagen om vilka

regler som skall gälla för fonden. För att underlätta uppbyggnaden av sjunde

AP-fondstyrelsen bör den emellertid kunna inrättas formellt redan den 1 juli

1998. För att möjliggöra detta föreslår utskottet en ändring av

ikraftträdandebestämmelserna i förslaget till lag om ändring i lagen med

reglemente för Allmänna pensionsfonden.

Kostnaderna för förvaltningen av Premiesparfonden skall tas ur de förvaltade

medlen. Sjunde AP-fondstyrelsen kommer därför att erhålla medel till

verksamheten tidigast under senare delen av år 1999, när den första

överföringen sker av medel till förvaltare inom premiepensionssystemet. För att

täcka kostnaderna under tiden från inrättandet till denna tidpunkt föreslår

utskottet att sjunde fondstyrelsen ges möjlighet att erhålla lån och kredit i

Riksgäldskontoret. Det ankommer på regeringen, att på det sätt och inom de

ramar som avses i 20 och 21 §§ lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta om

villkoren för lån och kredit för 1998. Sådana lån och krediter skall rymmas

inom de ramar som riksdagen beslutat avseende investeringar i

anläggningstillgångar respektive krediter för myndighetens räntekonton (prop.

1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35). Sjunde fondstyrelsen bör som

underlag till regeringen lämna uppgift om beräknade kostnader. En bärande

princip för förvaltningen inom Premiesparfonden är att den skall vara likvärdig

med de andra förvaltningsalternativen i premiepensionssystemet. Lånevillkoren

skall därför utformas så att sjunde fondstyrelsen inte gynnas i förhållande

till andra förvaltare. Vad utskottet anfört om lån och kredit för den nya AP-

fondstyrelsen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vad gäller

lån och kredit för år 1999 får regeringen återkomma i budgetpropositionen för

år 1999.

Utskottet tillstyrker förslagen om pensionsspararens möjligheter till val och

byte av fonder inom premiepensionssystemet.

Uttag och beräkning av premiepension (avsnitt 21)

Propositionen

I propositionen föreslås att premiepension får tas ut fr.o.m. den månad

pensionsspararen fyller 61 år. Pensionen skall vara livsvarig och

pensionsuttaget får begränsas till att avse tre fjärdedelar, hälften eller en

fjärdedel av pensionen.

Ett påbörjat uttag skall kunna återkallas. Även den andel med vilken

pensionen tas ut skall kunna ändras. Ett uttag får dock återkallas helt eller

delvis högst en gång per sexmånadersperiod. Kostnaderna för dessa åtgärder

skall, liksom kostnaden för att på nytt påbörja utbetalning efter det att ett

uttag har återkallats, belasta pensionsspararen.

Premiepensionen beräknas lika för kvinnor och män och med utgångspunkt i

tillgodohavandet vid varje tid på pensionsspararens premiepensionskonto.

Grundalternativet är således enligt propositionen att tillgodohavandet på

premiepensionskontot skall vara placerat i värdepappersfonder även under

pensionstiden. I propositionen läggs emellertid förslag om att pensionsspararen

skall få möjlighet att ta ut sin premiepension i form av en livränta med

garanterat belopp. PPM skall då tillhandahålla en traditionell

livränteförsäkring som garanterar pensionsspararen livslång utbetalning av ett

fast belopp. Övergången till livränta kan ske vid en senare tidpunkt än vid

första pensionsuttaget och livräntan skall omfatta hela pensionen. Enligt

propositionen överväger regeringen vidare om en delvis övergång till livränta

bör möjliggöras.

Motion

Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion Sf36 yrkande 16 - om yrkande 1 avslås -

ett tillkännagivande om en utjämning av skillnaderna i avkastningen i

premiepensionssystemet. Motionärerna anser att pensionsspararna skall kunna

påverka pensionens storlek fram till pensionsåldern men att det därefter inte

skall kunna ske någon spekulation. Pension skall alltid utgå med garanterade

belopp.

Utskottets bedömning

Förslaget till nytt ålderspensionssystem bygger på livsinkomstprincipen, dvs.

varje intjänad krona får betydelse för pensionens storlek. Utskottet anser

därför att ett uttag av premiepension inte skall påverka möjligheten att tjäna

in ny pensionsrätt i premiepensionssystemet. Pensionerna kommer att grundas på

det sparande och den avkastning som finns på premiepensionskontot. Detta

innebär enligt grundalternativet att tillgodohavandet på kontot är placerat i

värdepappersfonder även under pensionstiden och det månatliga pensionsbeloppet

uttrycks som värdet av ett visst antal fondandelar. De månatliga

utbetalningarna av pension kommer således att variera i storlek med

förändringarna i fondandelarnas värde. Möjligheten att gå över till sparande i

räntefonder, något som kan ske redan före pensioneringen, kan minska varia-

tionerna. Enligt utskottets mening bör det emellertid, för den som vill att

pensionen skall utgå med ett garanterat belopp, finnas en möjlighet att i

enlighet med vad som föreslås i propositionen vid eller efter pensioneringen gå

över till en traditionell livränteförsäkring tillhandahållen av PPM. Utskottet

tillstyrker den föreslagna utformningen av livränteförsäkringen men anser att

det är viktigt att regeringen fortsatt överväger eventuella möjligheter att

införa en delvis övergång till livränta. Då det är väsentligt att PPM:s

kostnader hålls nere vill utskottet också påtala vikten av att PPM i vart fall

i ett inledningsskede anlitar utomstående för det praktiska hanterandet av

dessa livräntor om detta bedöms vara billigare och effektivare. Med hänsyn till

det anförda avstyrker utskottet motion Sf36 yrkande 16 om att pension alltid

skall utgå med garanterade belopp.

I propositionen föreslås att pensionen skall bestämmas med utgångspunkt i

tillgodohavandet på premiepensionskontot. Vad gäller livränteförsäkringar

föreslås beräkningen ske utifrån tillgångarnas värde tre dagar efter det att

begäran om livränta kom in till PPM. Att ange en sådan tidsgräns kan emellertid

enligt utskottets uppfattning komma att medföra problem. Bland annat måste då

regleras om det t.ex. är tre vardagar som avses. Utskottet föreslår därför att

9 kap. 2 § LIP ändras så att utgångspunkten blir tillgångarnas värde vid

inlösen och att inlösen skall ske snarast efter det att begäran kom in till

PPM. Med denna ändring tillstyrker utskottet förslagen om uttag och beräkning

av premiepension.

Premiepensionsmyndighetens verksamhet (avsnitt 23)

Propositionen

I propositionen anförs beträffande reglerna för PPM:s verksamhet följande.

Bortsett från den tillfälliga förvaltningen skall premiepensionssystemet

ekonomiskt vara ett slutet system i samma bemärkelse som ett ömsesidigt

försäkringsbolag. Några tillskott av statliga medel skall inte vara möjliga och

inga medel skall tas ut annat än för ändamål som hänger samman med

försäkringsverksamheten. Detta medför att beräkningen av utgående förmåner m.m.

måste ske med samma precision som i ett försäkringsbolag och att verksamheten

allmänt sett måste bedrivas enligt vedertagna försäkringsmässiga principer.

Regeringen föreslår därför att delar av försäkringsrörelselagen (FRL) görs

tillämpliga på PPM:s verksamhet.

Det är främst reglerna i 7 kap. FRL som är av intresse, bl.a. bestämmelser om

beräkning av försäkringstekniska avsättningar och grunder, skuldtäckning,

arvsvinsthantering m.m.

De försäkringstekniska grunderna avser att trygga försäkringsgivarens förmåga

att fullgöra sina förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal och att

meddela försäkringar till en kostnad som är skälig med hänsyn till

försäkringens art. Grunderna innehåller antaganden om dödlighet och andra

riskmått, om räntefot och om driftskostnader.

Reglerna om livförsäkringsbolagens kapitalbas skall inte vara tillämpliga för

PPM. I propositionen anges att myndigheten efter en period kommer att ha byggt

upp ett överskott som fungerar som kapitalbuffert. Om ett underskott skulle

uppstå skall myndigheten täcka detta med kredit hos Riksgäldskontoret.

I propositionen anges vidare att särskilda bestämmelser om avgiftsuttag i

premiepensionsregleringen tar över den allmänna försäkringsrörelseregleringen.

T.ex. regleras nivån och metodiken för uttag av myndighetens kostnader utanför

de försäkringstekniska grunderna.

I propositionen föreslås att det införs en möjlighet för regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer att ge dispens från bestämmelserna i FRL.

Detta kan vara lämpligt med tanke på sådana fall där det är svårbedömt om eller

hur en viss bestämmelse bör tillämpas för myndigheten eller där det visar sig

att någon bestämmelse är opraktisk eller olämplig.

Vad gäller redovisning och revision anges i propositionen att PPM kommer att

förvalta ett betydande kapital. Kostnaderna för verksamheten skall tas ut genom

avgifter inom ramen för premiepensionssystemet. Dessa förhållanden ställer

stora krav på en genomlysning och kostnadskontroll av verksamheten. En viktig

förutsättning för kontrollen är att verksamheten drivs i myndighetsform med

krav på offentlighet.

PPM skall vara skyldig att följa det statliga regelsystemet för redovisning

och kapitalförvaltning. Den närmare omfattningen av den statliga redovisningen

och revisionen bör emellertid enligt propositionen övervägas ytterligare med

sikte på en effektiv kostnadskontroll.

I propositionen föreslås som nyss nämnts att de viktigaste rörelsereglerna i

FRL skall gälla för PPM:s verksamhet. Myndigheten bör därför åläggas att

upprätta årsredovisning enligt de särskilda regler som gäller för

livförsäkringsbolag. En sådan redovisning är nödvändig för att myndighetens

ledning skall kunna bedöma verksamhetens resultat och ställning, för tillsynen

och inte minst för att statsmakterna och de enskilda skall kunna bilda sig en

uppfattning om hur verksamheten sköts, anges det i propositionen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall därför utse två

revisorer som skall granska årsredovisningen m.m. och förvaltningen av

försäkringsrörelsen. Revisorerna skall rapportera sina iakttagelser till

regeringen.

Kostnaderna för PPM:s verksamhet skall finansieras genom avgifter från de

försäkrade. I propositionen anförs att regeringen i förordning bör fastställa

normer för avgiftsuttaget för att bäst tillgodose kravet på kostnadskontroll.

Det ger också utrymme för en ytterligare analys kring en förfining av

avgifterna. Även i övrigt bör regeringen ägna kostnadskontrollen stor

uppmärksamhet i direktiven för verksamheten och uppföljningen av den.

Stor vikt skall läggas vid en utjämning över tiden av de kostnader som

uppkommer i början när systemet byggs upp. Regeringen får besluta att

investeringarna finansieras med lån och krediter hos Riksgäldskontoret. På

detta sätt sker övervältringen på de enskildas konton gradvis.

Vad gäller PPM:s organisation föreslås i propositionen att myndigheten skall

ledas av en styrelse med fullt ansvar inför regeringen.

PPM skall kunna anlita organ utanför myndigheten för skötseln av olika

funktioner om detta bedöms billigare och effektivare, t.ex. när det gäller

utarbetande av information eller ADB-drift. Det anges uttryckligen i

propositionen att i vart fall i initialskedet bör det praktiska hanterandet av

livräntor läggas ut på utomstående uppdragstagare. Uppgifter som läggs ut skall

dock inte få innefatta myndighetsutövning.

PPM föreslås stå under tillsyn av RFV och, i de delar av verksamheten som rör

kapitalförvaltning och tillämpningen av näringsrättsliga regler,

Finansinspektionen.

Motion

I motion Sf36 yrkande 19 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs - om yrkande 1

avslås - ett tillkännagivande om särskild lagstiftning som reglerar PPM. I

motionen anförs att det inte är tillräckligt att i lagen med vissa bestämmelser

om PPM hänvisa till FRL. PPM:s verksamhet bör i stället regleras i en särskild

lag som är uttömmande.

Utskottets bedömning

Försäkringen för premiepension är obligatorisk för de enskilda. PPM:s

verksamhet skall inte finansieras med anslag och blir därför inte föremål för

den prövning av regering och riksdag som budgetprocessen annars innebär. Det är

därför i hög grad angeläget med en kontroll av myndighetens kostnader och att

effektiva verktyg för kontroll av kostnadsutvecklingen skapas.

PPM:s verksamhet kommer att bekostas genom avgifter och detta ställer, som

angivits i propositionen, stora krav på genomlysning och kostnadskontroll. En

förutsättning för denna kontroll är att verksamheten bedrivs i myndighetsform

och att PPM därmed skall vara skyldig att också följa det statliga

regelsystemet för redovisning och kapitalförvaltning. Utskottet delar

propositionens bedömning att det är angeläget att Riksrevisionsverket genom

s.k. effektivitetsrevision granskar PPM. Dessutom skall regeringen, på samma

sätt som för annan statlig verksamhet som finansieras med avgifter vid sidan av

statsbudgeten, kontrollera myndighetens budget och följa verksamheten genom

återrapporteringskrav. Utskottet vill påtala vikten av att detta krav på

återrapportering iakttas särskilt under myndighetens uppbyggnadsskede.

PPM kommer således att omfattas av två delvis parallella system för

redovisning och ekonomisk förvaltning. Enligt utskottets mening innebär detta

att behov finns av såväl en försäkringsmässig revision som en revision utförd

med hänsyn till statens behov av kostnadskontroll och behov av rapportering för

den samlade statliga redovisningen.

De närmare formerna för revisionen och redovisningen bör emellertid enligt

utskottets mening övervägas ytterligare med sikte på en effektiv

kostnadskontroll. Utskottet anser att det är mycket viktigt att fördelningen

och samordningen av ansvaret för revision och redovisning klargörs. För att

möjliggöra detta föreslår utskottet att bestämmelsen om revisorer i den

föreslagna 9 § lagen med vissa bestämmelser för PPM utgår och att det i stället

stadgas att regeringen skall meddela föreskrifter för revisionen av

myndigheten. På detta sätt kan en större tydlighet uppnås och ett dubbelarbete

undvikas.

PPM:s kostnader skall finansieras genom avgifter från de försäkrade. Avgiften

skall helt eller delvis anges som ett procentuellt avdrag på premie-

pensionskontot. Beräkningen görs utifrån behållningen på kontot med tillägg för

det aktuella årets pensionsrätt och avkastningen från den tillfälliga

förvaltningen. Kostnaderna tas således ut i särskild ordning och påverkar inte

beräkningen av återbäring. Som framgår av andra avsnitt i betänkandet skall

dock den försäkrade själv i princip bära de kostnader som han eller hon råder

över. Utskottet anser i likhet med förslaget i propositionen att regeringen i

förordning skall fastställa normer för avgiftsuttaget. Härigenom tillgodoses

också kravet på kontroll av fördelningen av kostnaderna på pensionsspararna,

vilket utskottet vill poängtera skall ske även i samband med att regeringen

utfärdar direktiv och följer upp myndighetens verksamhet.

Utskottet vill i detta sammanhang nämna att det i betänkandet Lag om

premiepension (SOU 1997:131) görs ett försök att bedöma PPM:s driftskostnader

under de första verksamhetsåren. I betänkandet anges att driftskostnaderna

bedöms uppgå till ca 1 miljard kronor eller mellan 200-300 kr per försäkrad och

år. För år 1999 skulle driftskostnaderna, vid ett antagande om initialkostnader

och kostnader för låg produktivitet på 40 %, uppgå till mellan 3,4 och 5,1 % av

ett förvaltat kapital på ca 34 miljarder kronor. För år 2005 skulle

driftskostnaderna uppgå till mellan 0,7 och 1,0 % av ett förvaltat kapital på

ca 135 miljarder kronor. Det beräkningssätt som använts innebär att

myndighetens verksamhet jämförs med liknande verksamheter. Eftersom PPM kommer

att bedriva en verksamhet som liknar den som bedrivs av privata

försäkringsbolag har Försäkringsbolaget SPP ömsesidigt valts som

jämförelseobjekt. I betänkandet anges att SPP:s genomsnittliga driftskostnader

åren 1986-1995 uppgick till 275 kr per försäkrad. De förhållanden som påverkar

jämförelsen anges vara bl.a. att PPM kommer att ha betydligt fler försäkrade

men också fler valmöjligheter för de försäkrade och ett större

informationsbehov.

I mars i år tillkallades en särskild utredare med uppgift att förbereda och

bilda PPM (dir. 1998:24). Utredaren skall, under förutsättning att riksdagen

antar förslaget om inkomstgrundad ålderspension, lämna förslag om bl.a.

formerna för den statliga redovisningen. Vidare skall frågan om samverkan och

gränsdragning mellan PPM:s verksamhet och verksamheten i övriga

socialförsäkringsorgan belysas. I direktiven anges särskilt att samarbetet

mellan myndigheterna skall ske på ett sådant sätt att systemet för den

inkomstgrundade ålderspensionen fungerar effektivt och till en låg kostnad

samtidigt som en hög kvalitet på informationen till de enskilda upprätthålls.

Slutligen skall utredaren beräkna kostnaderna för administrationen och

uppbyggnaden av myndigheten. Detta underlag fordras för att regeringen skall

kunna besluta om kredit hos Riksgäldskontoret.

För att minska de totala kostnaderna för premiepensionssystemet är det,

enligt utskottets uppfattning, angeläget att PPM noga undersöker möjligheterna

att lägga ut skötseln av vissa funktioner på utomstående. Det kan gälla

utarbetande av information, ADB-drift eller som anförts tidigare skötsel av

livränteförsäkringen. Det är också ytterst viktigt att, som även påtalats i

tidigare avsnitt, PPM som försäkringsgivare i samband med att avtal sluts med

de olika fondförvaltarna aktivt verkar för en prisreduktion. Utrymme för detta

torde finnas eftersom PPM kommer att utföra en stor del av de tjänster som

normalt utförs av fondförvaltarna. Utskottet vill med tanke på

premiepensionssystemets kostnader framhålla vikten av att pensionsspararnas

totala kostnad för premiepensionen begränsas. Utskottet noterar också att den

utredare som har till uppgift att förbereda och bilda PPM skall överväga och

uppskatta myndighetens administrationskostnader samt kostnaderna under

uppbyggnadsskedet.

Vad gäller kostnaden för information om premiepensionen så skall även den

bäras av pensionsspararna. PPM föreslås få ansvaret för innehållet i

informationen rörande premiepensionen och socialförsäkringsadministrationen

ansvarar för informationen om inkomstpensionen. Huvudansvaret för samordning av

informationen till de enskilda föreslås ligga på RFV. Utskottet vill betona att

RFV genom effektivisering och samordning av informationsinsatserna verkar för

att kostnaderna hålls nere.

I samband med att PPM inrättas kommer myndigheten att behöva göra

investeringar av olika slag. Avsikten är att dessa skall finansieras med lån

och krediter hos Riksgäldskontoret. Utskottet vill påtala vikten av att det

sker en utjämning över tiden av de kostnader som uppkommer i uppbyggnadsskedet.

Kostnaderna måste enligt utskottets uppfattning spridas över relativt många år

för att inte drabba den första generationen försäkrade alltför hårt.

De årliga avgifterna till PPM skall dras från pensionsspararnas

premiepensionskonton. Avgifter som tas ut i procent av tillgodohavandet skall

beräknas på ett visst underlag enligt 11 kap. 1 § LIP. I detta underlag skall

ingå också belopp som avser fastställd pensionsrätt för premiepension för det

andra året före det år avgifterna avser, även om pensionsrätten fastställs

efter årsskiftet. Utskottet föreslår en ändring i paragrafen för att tydligare

uttrycka detta.

Utskottet tillstyrker, med de ovan angivna ändringarna, förslagen om

redovisning, revision, kostnadskontroll och avgifter. Utskottet delar

uppfattningen att PPM:s verksamhet skall bedrivas efter försäkringsmässiga

principer och att delar av FRL skall göras tillämpliga på myndigheten genom att

i lagen med vissa bestämmelser för PPM hänvisa till FRL. Utskottet tillstyrker

även förslagen om reglering av PPM, tillsyn och myndighetens organisation.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Sf36 yrkande 19 om att PPM:s

verksamhet bör regleras i en särskild lag som är uttömmande.

Överföring av pensionsrätt (avsnitt 14)

Propositionen

I propositionen föreslås att överföring av pensionsrätt som tjänats in i pre-

miepensionssystemet skall kunna ske mellan makar. Endast pensionsrätt för

premiepension som tjänats in under äktenskapet skall kunna bli föremål för

överföring. Med äktenskap likställs registrerat partnerskap. Överföringen skall

vara frivillig, ske fortlöpande år från år och omfatta hela den pensionsrätt

för premiepension som tjänats in för året.

Vidare föreslås i propositionen att överföring av rätt till premiepension

inte skall påverka rätten till garantipension trots att makarna vid verkställd

överföring får en annan faktisk pensionsbehållning än överföringen förutan.

Detta medför att en make som har överfört pensionsrätt för premiepension kan

bli berättigad till en lägre garantipension än vad den faktiska inkomstgrundade

ålderspensionen berättigar till.

Anmälan, som skall göras av makarna gemensamt, får till följd att överföring

äger rum fr.o.m. året efter anmälan. Anmälan gäller tills vidare om inte

makarna bestämmer annat. I propositionen anförs att syftet med överföringen är

att i ett större perspektiv åstadkomma en utjämning av makarnas

pensionsrättsförhållanden. Anslutning till överföring av premiepensionsrätt bör

därför ske i förväg och inte föregås av beräkningar om vad som är mest

fördelaktigt för dem med hänsyn till hur inkomsterna fördelat sig mellan dem

ett visst år.

Överföringen av pensionsrätt för premiepension föreslås upphöra fr.o.m. året

efter det att en make eller makarna gemensamt lämnat in anmälan om utträde. En

anmälan om anslutning eller utträde som görs senast den 31 januari ett år skall

emellertid, om makarna inte begär annat, få verkan fr.o.m. samma år. Anmälan

som görs någon gång under år 1999 får verkan fr.o.m. år 1999.

I propositionen föreslås att återkallelse av anmälan skall vara skriftlig och

inte få göras efter den dag då anmälan senast skulle ha kommit in till allmän

försäkringskassa, dvs. den 31 januari samma år anmälan avser.

Vid äktenskapsskillnad skall överföring kunna ske t.o.m. året före det år då

äktenskapsskillnaden vinner laga kraft.

Vid den överförande makens dödsfall skall överföring kunna ske t.o.m.

dödsfallsåret, under förutsättning att den mottagande maken då är vid liv.

I propositionen anges att det för verkställande av överföring av pensionsrätt

skall krävas att den överförande maken under någon del av året har varit

försäkrad för inkomstgrundad ålderspension i Sverige och har fått pensionsrätt

för premiepension fastställd.

Den mottagande maken skall däremot inte behöva ha varit försäkrad i Sverige

under året, om han eller hon tidigare har tillgodoförts pensionsrätt för

premiepension och således har ett premiepensionskonto.

Pensionsrätt skall kunna överföras och tas emot utan begränsning beroende på

ålder eller genomfört pensionsuttag.

Den årliga premiepension som härrör från överförd pensionsrätt skall beräknas

med beaktande av de kostnader som överföringarna generellt kan antas ge upphov

till. Samtliga faktorer som påverkar kostnaderna skall beaktas, t.ex. minskade

arvsvinster, kostnader på grund av så kallat moturval och administrativa

kostnader. Beräkningen skall vara lika för kvinnor och män. Justeringen för

kostnaderna skall göras i samband med att PPM för över medlen till förvaltare

och skall belasta premiepensionskontot för den som mottagit överförd

pensionsrätt. Propositionens förslag innebär således att kostnaderna för att

överföra pensionsrätt inte skall belasta dem som väljer att inte överföra

pensionsrätt. PPM föreslås få utforma den tekniska lösningen utifrån

principerna i försäkringsrörelselagen.

Utskottets bedömning

Syftet med en delning av pensionsrätt är att i ett större perspektiv utjämna

makars pensionsrättsförhållanden. Utskottet anser att det förslag som nu läggs,

om en rätt att inom premiepensionen överföra pensionsrätt, tillgodoser detta

syfte samtidigt som en överföring inte innebär någon avgörande minskning av

pensionsrätten för makarna. Utskottet delar uppfattningen att överföringen

skall vara frivillig, endast vara möjlig för premiepension som tjänats in under

äktenskapet och omfatta hela pensionen. Genom denna lösning blir konsekvenserna

av en överföring lättare att förutse.

Riksdagen har nyligen beslutat att makars rätt till pension på grund av

privat pensionssparande eller pension på grund av pensionssparavtal som regel

skall ingå i bodelning med anledning av äktenskapsskillnad. Lagutskottet

uttalade att genom förslaget uppkommer bristande parallellitet mellan olika

slag av pensionsrättigheter. Detta torde dock kunna godtas mot bakgrund av att

det är angeläget att utjämna makars pensionsförhållanden till skydd för den

ekonomiskt svagare maken (prop. 1997/98:106, bet. 1997/98:LU25, rskr.

1997/98:232).

En eventuell rätt till garantipension skall bedömas utan hänsyn till att

överföring skett. Detta kan medföra att den totala pensionen kommer under den

basnivå som föreslås för garantipension. Utskottet anser emellertid att denna

reduktion av pensionen kan anses acceptabel.

Utskottet anser bl.a. mot bakgrund av att premiepensionssystemet är en del i

ett obligatoriskt pensionssystem att en frivillig möjlighet att överföra

pensionsrätt inte skall få medföra kostnader för den som inte väljer detta.

Utskottet tillstyrker förslagen om överföring av pensionsrätt för

premiepension.

Efterlevandeskydd (avsnitt 22)

Propositionen

Enligt förslaget i propositionen skall det inom premiepensionssystemet finnas

möjlighet att välja ett efterlevandeskydd. Efterlevandeskyddet skall vara

frivilligt och kostnaden för skyddet skall bäras av de individer som väljer

skyddet.

Under tiden före pensioneringen skall det finnas en form av skydd. Detta

efterlevandeskydd före pensionstiden omfattar pensionssparare som har barn

under 20 år eller som är gift, registrerad partner eller sammanboende (ogifta

personer som stadigvarande sammanbor och som tidigare har varit gifta med

varandra eller som har eller har haft gemensamma barn). Under förvärvsaktiv tid

skall dessa personer kunna teckna en temporär premiepension till efterlevande

på ett eller två inkomstbasbelopp under fem år. Kostnaden för skyddet skall

dras fortlöpande från tillgodohavandet på pensionsspararens

premiepensionskonto. Pensionsspararen skall när som helst kunna avsäga sig

skyddet.

För att motverka moturval föreslås att en karenstid om ett år skall gälla som

huvudregel. Om ansökan görs inom tre månader från det att pensionsspararen

ingått äktenskap eller partnerskap eller fått barn skall dock skyddet gälla

från månadsskiftet efter ansökan om pensionsspararen inte fyllt 50 år. För den

som fyllt 50 år men åberopar en sådan familjehändelse gäller således ett års

karens, med undantag för olycksfall.

En extra möjlighet att gå in i efterlevandeskyddet kommer att gälla under

1999.

I propositionen anges att om ett alltför stort moturval uppkommer och

efterlevandeskyddet före pensionstiden inte utnyttjas i tillräcklig

utsträckning kan villkoren senare komma att omprövas.

Den andra formen avser ett efterlevandeskydd under pensionstiden. Detta skydd

kan tecknas av den som är gift, registrerad partner eller sammanboende (samma

def. som ovan). Pensionsspararen skall i samband med att han eller hon börjar

ta ut sin premiepension kunna teckna en livsvarig premiepension till

efterlevande.

Detta skydd föreslås utformat så att pensionsspararens pension räknas om till

att gälla på både eget och makes (eller motsvarande) liv. Pensionsspararens

egen ålderspension sänks alltså så mycket som behövs för att tillgodohavandet

på premiepensionskontot skall räcka under båda makarnas (eller motsvarande)

livstid. Skyddet kan inte flyttas över på ny make. Vid skilsmässa kan

pensionsspararens egen pension på nytt räknas om till ett högre belopp.

Motion

I motion Sf36 yrkande 17 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs - om yrkande 1

avslås - ett tillkännagivande om efterlevandeskydd före pensionstiden.

Motionärerna anser att nu gällande efterlevandeskydd inte får ersättas med

hänvisning till det i propositionen föreslagna frivilliga efterlevandeskyddet.

I yrkande 18 i samma motion begärs - om yrkande 1 avslås - ett

tillkännagivande om att möjligheten att teckna ett efterlevandeskydd för barn

under 20 år bör finnas även under pensionstiden på samma sätt som under

aktivtiden.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att efterlevandeskyddet inom premiepensionen skall vara

frivilligt och att kostnaderna därmed skall bäras av dem som väljer skyddet.

För att motverka risken för moturval är det också, som föreslås i

propositionen, nödvändigt att dels införa någon form av karenstid, dels

begränsa efterlevandeskyddet till sådana situationer där det typiskt sett

föreligger ett behov av skydd för efterlevande. Enligt utskottets mening torde

något stort praktiskt behov av att omfatta även barn under 20 år av

efterlevandeskyddet under pensionstiden inte föreligga. En sådan möjlighet

skulle också göra det nödvändigt att införa regler om tidsbegränsade livräntor

och därmed onödigt komplicera systemet med ökade kostnader som följd.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag till

efterlevandeskydd före och under pensionstiden och avstyrker motion Sf36

yrkande 18. En ändring i 10 kap. 2 § LIP bör emellertid göras för att det klart

skall framgå att andra stycket andra meningen enbart gäller pensionssparare som

inte fyllt 50 år. Det frivilliga efterlevandeskydd inom premiepensionen som nu

föreslås är utformat som en ren riskförsäkring. Enligt utskottets uppfattning

kan detta frivilliga skydd inte ersätta ett generellt efterlevandeskydd som är

nödvändigt för att ge ekonomisk trygghet för efterlevande. Motion Sf36 yrkande

17 får anses tillgodosedd med det anförda och avstyrks.

Nuvarande förvaltning hos Riksgäldskontoret (avsnitt 24)

Propositionen

Det reformerade pensionssystemets intjänanderegler skall träda i kraft den 1

januari 1999, och utbetalningarna av pension enligt de reformerade reglerna

skall påbörjas i januari 2001. Under mellantiden skall pensionsrätter för

förfluten tid fastställas, såvitt avser premiepension fr.o.m. år 1995.

Enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter placeras sedan år 1995

en viss andel av influtna tilläggspensionsavgifter på konto hos

Riksgäldskontoret (11 % t.o.m. år 1997 och 22,4 % fr.o.m. den 1 januari 1998).

Enligt lagen (1994:1748) om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter

gäller att medlen skall placeras på räntebärande konto samt att räntan skall

vara marknadsmässig och läggas till kapitalet. I lagen anges också att

förvaltade medel skall finansiera framtida pensioner. Avsikten är att dessa

medel skall täcka de pensionsrätter för premiepension som enligt det

ovanstående skall fastställas för förfluten tid när pensionsreformen träder i

kraft. När dessa pensionsrätter har fastställts, skall de förvaltade medlen

jämte avkastning föras över till förvaltning inom premiepensionssystemet.

I propositionen föreslås att den nuvarande förvaltningen hos Riksgäldskontoret

skall bestå fram till den 1 januari 1999 och att lagen om förvaltning av vissa

tilläggspensionsavgifter skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998.

Vad gäller frågan om hur medlen skall fördelas mellan de försäkrade föreslås

att den samlade avkastningen från förvaltningen hos Riksgäldskontoret under

åren 1995-1998 skall tillföras sådana försäkrade för vilka premiepensionsrätt

för åren 1995-1997 har fastställts.

Avkastningen skall fördelas mellan de olika intjänandeårens pensionsrätter i

förhållande till hur länge avgiftsmedlen för respektive år stått inne på kontot

och fördelas mellan de försäkrade i proportion till intjänad pensionsrätt.

Motion

I en motion från allmänna motionstiden år 1997, Sf292 av Rose-Marie Frebran

m.fl. (kd), begärs ett tillkännagivande om att redan inbetalda avgifter till

premiereservdelen snarast bör fördelas på personliga konton (yrkande 2).

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslagen om att den nuvarande förvaltningen hos

Riksgäldskontoret skall bestå fram till den 1 januari 1999 och att lagen om

förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter skall upphöra att gälla vid

utgången av år 1998. Motion Sf292 yrkande 2 får anses tillgodosedd och

avstyrks.

Mellangenerationen (prop. 151)

Inledning

I propositionen framhålls att ålderspensionsreformen innebär en genomgripande

förändring av ålderspensionssystemet som ställer stora krav på utformningen av

övergångsregler. Å ena sidan är det från samhällsekonomisk synpunkt samt med

hänsyn till kommande generationer angeläget att reformen inte bara träder i

kraft så fort som möjligt utan också att den får ett visst genomslag redan inom

den närmaste framtiden. Å andra sidan bör de pensionslöften som har ställts i

utsikt i det nuvarande pensionssystemet i möjligaste mån uppfyllas, särskilt i

förhållande till personer som redan är pensionärer eller som vid

ikraftträdandet har en stor del av sitt yrkesverksamma liv bakom sig.

Övergången till det reformerade systemet bör därför ske gradvis.

Intjänande av pensionsrätt (avsnitt 28.1)

Propositionen

Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall mellangenerationen utgöras av

årsklasserna 1935-1953. Pensionsreformens ikraftträdande är numera bestämd till

den 1 januari 1999. Med hänsyn härtill bör enligt regeringen årsklasserna

1935-1937 inte längre omfattas av mellangenerationen och de reformerade

intjänandereglerna.

Regeringen föreslår att personer i mellangenerationen, dvs. personer födda

åren 1938-1953, skall omfattas av de reformerade intjänandereglerna enligt den

s.k. tjugondelsinfasningen.

Utgångspunkten är att mellangenerationen skall följa samma regler som

personer födda år 1954 eller senare såvitt avser intjänande och uppräkning av

pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet. Detsamma gäller regler

för uttag och utbetalning av pension samt förfaranderegler.

För försäkrade som tillhör mellangenerationen måste enligt regeringen även

framöver parallellt registreras dels pensionspoäng enligt nuvarande system,

dels pensionsrätt inom det reformerade pensionssystemet. Pensionspoäng skall

därvid beräknas i princip enligt nuvarande regler, medan pensionsrätt enligt

det reformerade systemet skall beräknas med tillämpning av reglerna i det

reformerade ålderspensionssystemet. Den parallella registerföringen måste avse

både förfluten tid, dvs. tid före år 1999, och tid fr.o.m. år 1999.

Enligt nuvarande regler gäller att inkomster som tjänats in efter det år då

den försäkrade har fyllt 64 år inte resulterar i pensionspoäng. Med hänsyn till

de i det reformerade ålderspensionssystemet grundläggande principerna om en

livsinkomstbaserad ålderspension och en flexibel pensionsålder skall, enligt

vad som nu föreslås, någon motsvarande begränsning i möjligheten att tjäna in

pensionsrätt inte finnas i det reformerade ålderspensionssystemet.

Det föreslås vidare att personer i mellangenerationen för tiden före det år

då de fyller 65 år skall tillgodoräknas pensionspoäng för tilläggspension även

om de under hela året har uppburit hel ålderspension. Fr.o.m. det år då de

fyller 65 år skall pensionsrätt tillgodoräknas fullt ut i det reformerade

pensionssystemet, dvs. med 20/20.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om intjänande av

pensionsrätt och biträder därför förslaget.

Beräkning av årlig pension (avsnitt 28.2)

Propositionen

Regeringen föreslår att vid pensionsuttaget för personer som tillhör mellan-

generationen skall den årliga ålderspensionen beräknas dels enligt reglerna för

tilläggspension, dels enligt de reformerade reglerna.

Som framhålls i propositionen innebär den föreslagna metoden med

tjugondelsinfasning att det för försäkrade i mellangenerationen löpande kommer

att registreras såväl pensionspoäng enligt nuvarande system som pensionsrätt i

relevant antal tjugondelar enligt de reformerade reglerna. Den första årliga

pensionen kommer därvid att beräknas med utgångspunkt dels i de pensionspoäng

som registrerats enligt ATP-reglerna, dels i den pensionsrätt som

tillgodoräknats enligt reformerade intjänanderegler.

Den årliga pensionen föreslås beräknas genom att tilläggspensionsdelen

bestäms till relevant antal tjugondelar, varefter denna del av pensionen läggs

ihop med den redan i tillämpligt antal tjugondelar bestämda inkomstgrundade

pensionsdelen från det reformerade ålderspensionssystemet.

Enligt vad som anges i propositionen tillgodoräknas i det nuvarande

pensionssystemet pensionspoäng endast för inkomster som överstiger ett förhöjt

prisbasbelopp. Lägre inkomster under ett år kompenseras genom folkpensionen.

Pensionsrätt enligt det reformerade ålderspensionssystemet skall däremot

grundas i princip på hela inkomsten från första kronan. För att den

inkomstrelaterade pensionen från de olika systemen skall vara jämförbar vid

beräkningen av garantipension, måste enligt regeringen den försäkrade vid

beräkningen av tilläggspensionen kompenseras för den folkpension som skulle ha

utgetts om pension hade utbetalats enligt nuvarande regler.

Det föreslås därför att den försäkrade vid beräkningen av tilläggspension

kompenseras för en folkpension som skulle ha utgetts om pension hade betalats

ut enligt nuvarande system för ålderspension. Denna kompensation skall, i

likhet med nuvarande regler, beräknas med hänsyn till den pensionsberättigades

civilstånd och utgöra så stor del av oavkortad folkpension som motsvarar den

andel oavkortad pension som ålderspension i form tilläggspension utgör.

Kompensationen för det första förhöjda prisbasbeloppets inkomster skall

enligt vad som anges i propositionen ske på den nivå som i dag gäller för

beräkning av folkpension, dvs. med 96 % respektive 78,5 % beroende på om

pensionstagaren är ogift eller gift, och beräknas utifrån det antal år för

vilka den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng.

Motion

I motion Sf36 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs i yrkande 24 - vid avslag på

yrkande 1 - förslag där även år utan ATP-poäng tillgodoräknas vid beräkningen

av den årliga pensionen. Motionärerna anser att regeringens förslag att

kompensation för folkpension endast skall tillgodoräknas försäkrade med ATP-

poäng är orimligt. De som har 0-år, dvs. där inkomsten överstiger den lägsta

gränsen för pensionsgrundande inkomst (24 % av prisbasbeloppet) men inte

uppgår till ett förhöjt basbelopp, bör enligt motionärerna också få

kompensation för folkpensionen.

Utskottets bedömning

Vid beräkningen av folkpensionstillägget skall enligt förslaget enbart beaktas

år för vilka det har tillgodoräknats pensionspoäng. För rätt till hel

tilläggspension, inklusive folkpensionstillägget, skall därvid fordras 30 år

med pensionspoäng.

Om antalet år är lägre skall tilläggspensionen reduceras i motsvarande mån.

Personer som har år med låga inkomster eller med inga inkomster alls kan därmed

på samma sätt som enligt nuvarande regler komma att få en reducerad pension.

Dessa personer kommer vid behov att i stället skyddas genom garantipensionen.

Utskottet anser inte att det finns skäl att förorda någon annan ordning och

avstyrker därför motion Sf36 yrkande 24.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om beräkning av årlig pension.

Garantiregeln respektive uttag av ålderspension (avsnitt 28.3 och 28.4)

Propositionen

I propositionen föreslås att personer som omfattas av tjugondelsinfasningen

skall vara berättigade till en inkomstgrundad ålderspension lägst motsvarande

den tilläggspension i form av ålderspension, inklusive en kompensation för

folkpensionen, som har tjänats in t.o.m. år 1994.

Folkpensionsdelen skall därvid beräknas i enlighet med nuvarande regler vad

avser den pensionsberättigades civilstånd och utgöra så stor del av oavkortad

folkpension som motsvarar den andel oavkortad pension som tilläggspension i

form av ålderspension hade utgjort vid ingången av år 1995. Denna garanterade

pensionsnivå skall vara prisindexerad genom prisbasbeloppet fram till 65 års

ålder och följsamhetsindexerad därefter.

Vid tillämpning av garantiregeln skall för individen en inkomstgrundad

ålderspension beräknas som om pensionsrätten i sin helhet hade tillgodoräknats

inom fördelningssystemet. Om den garanterade nivån enligt garantiregeln

överstiger denna pension skall ett tillägg utges. Ett sådant tillägg skall

utges tidigast från 65 års ålder och omprövas löpande. Aktuellt civilstånd

skall påverka tilläggets storlek och tillägg skall inte utges vid uttag av

enbart premiepension.

Enligt propositionen innebär garantiregeln att personer i mellangenerationen

tillförsäkras en lägsta inkomstgrundad ålderspension. Tillägget skall enligt

garantiregeln utgöra skillnaden mellan å ena sidan den pensionsnivå som en

individ i mellangenerationen hade förvärvat inom ATP-systemet fram t.o.m. år

1994 och å andra sidan en inkomstgrundad pension beräknad enligt reglerna för

tjugondelsinfasningen.

Det föreslås vidare att inkomstgrundad ålderspension och premiepension

beräknad enligt principerna för tjugondelsinfasningen skall utges tidigast

fr.o.m. år 2001. Vid uttag av ålderspension före år 2001 skall pensionen

beräknas enligt nuvarande regler.

Kvotdelsberäknad ålderspension skall enligt förslaget kunna tas ut, helt

eller partiellt, fr.o.m. 61 års ålder. Den del som baseras på tilläggspension

skall därvid justeras på samma sätt som i dag vid tidigt respektive uppskjutet

uttag av ålderspension.

Vid beräkning av inkomstpension för personer som är födda åren 1938-1939 och

som har gjort tidigt uttag av ålderspension före år 2001 skall

pensionsbehållningen från fördelningssystemet reduceras med 0,5 % för varje

månad som personen i fråga gjort uttag av ålderspension före år 2001.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om garantinivå och uttag

av ålderspension och biträder därför förslagen.

Förändringar inom ramen för nuvarande system för inkomstrelaterad ålderspension

(prop. 151)

Inledning

Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall personer som inte omfattas av

de reformerade reglerna även fortsättningsvis få den inkomstrelaterade

ålderspensionen beräknad i princip enligt hittillsvarande ATP-regler.

Enligt vad som anges i propositionen skall pensionsgrundande belopp för

plikttjänstgöring, barnår och studier inte grunda pensionsrätt inom ramen för

nuvarande ålderspensionssystem. Däremot föreslås att pensionspoäng skall

beräknas på särskilt sätt för den som uppbär förtidspension.

De regler som i dag gäller för tillgodoräknande av ålderspensionsrätt i form

av pensionspoäng och om beräkning av ålderspension från ATP-systemet kommer i

huvudsak att vara oförändrade efter ålderspensionsreformens genomförande. I

vissa avseenden föreslås dock förändringar även i de nuvarande reglerna om

beräkning och fastställande av pensionsgrundande inkomst samt tillgodoräknande

av pensionspoäng.

Propositionen

Pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng för tilläggspension

(avsnitt 29.2)

Regeringen föreslår att den pensionsgrundande inkomst som ligger till grund för

beräkningen av pensionsrätt för inkomst- och premiepension fr.o.m.

intjänandeåret 1999 också skall ligga till grund för beräkningen av

pensionspoäng för tilläggspension. För en person född år 1937 eller tidigare

skall dock pensionsgrundande inkomst fastställas endast till den del

inkomsterna överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Detta basbelopp skall i

första hand räknas av mot inkomster av anställning.

Vidare skall för en sådan person inte heller fortsättningsvis

pensionsgrundande inkomst fastställas för år efter det att han eller hon har

fyllt 64 år eller för tidigare år under vilka han/hon har uppburit hel

ålderspension hela året.

Såvitt gäller pensionspoäng föreslår regeringen att det avdrag för ett

förhöjt prisbasbelopp som enligt nuvarande regler görs vid beräkning av

pensionsgrundande inkomst fr.o.m. intjänandeåret 1999 i stället skall göras vid

beräkningen av pensionspoäng. För den som är född år 1937 eller tidigare skall

dock äldre bestämmelser om beräkning av pensionspoäng tillämpas även i

fortsättningen.

Pensionspoäng för inkomst av annat förvärvsarbete än anställning skall enligt

förslaget tillgodoräknas endast i den utsträckning ålderspensionsavgift och

allmän pensionsavgift har betalats. Detta skall också gälla för den som är född

1937 eller tidigare.

Det föreslås vidare att personer som uppbär förtidspension beräknad utifrån

s.k. antagandepoäng, utöver pensionspoäng för eventuell pensionsgrundande

inkomst, skall tillgodoräknas pensionspoäng med en tolftedel av det

poängmedeltal som avses i 13 kap. 2 § andra stycket AFL för varje månad för

vilken han eller hon har uppburit sådan pension. Den som har uppburit partiell

förtidspension skall tillgodoräknas motsvarande andel av antagandepoängen.

Detta föreslås också gälla för den som är född 1937 eller tidigare och som

beviljas förtidspension efter utgången av år 1998 och som inte till någon del

har uppburit sådan pension omedelbart före nämnda tidpunkt.

Beräkning av tilläggspension i form av ålderspension (avsnitt 29.3)

När ålderspension börjar betalas ut är pensionspoängen för året före i regel

okänd. Detsamma gäller vid beräkning av pension kommande år om den försäkrade

fortsätter att arbeta och inte har fyllt 65 år. För att pensionen redan från

början skall kunna beräknas så korrekt som möjligt kan beräkningen med stöd av

20 kap. 2 a § AFL göras med antagande av att det senaste året var ett år med

pensionspoäng. Fram till dess att det har blivit känt om det för föregående år

skall tillgodoräknas pensionspoäng, betalas pensionen ut med ett provisoriskt

beräknat belopp. När pensionspoängen för det året senare tillgodoräknas räknas

pensionen om, och eventuellt för litet utbetald pension för mellantiden betalas

ut.

Enligt regeringen bör denna ordning inte gälla i det reformerade systemet.

Regeringen föreslår därför att tilläggspension i form av ålderspension fr.o.m.

år 2001 skall beräknas uteslutande på fastställda pensionspoäng.

Regeringen föreslår vidare att den del av folkpensionen som kan sägas

motsvara ersättning för det första förhöjda prisbasbeloppet för vilket

tilläggspension inte beräknats fr.o.m. år 2001 skall utgöra en del av

tilläggspensionen. Detta innebär att den kompensation för det första förhöjda

prisbasbeloppet, det s.k. folkpensionstillägget, som föreslås gälla för

mellangenerationen även skall gälla för personer födda år 1937 eller tidigare.

Uttag och utbetalning av tilläggspension i form av ålderspension samt

följsamhetsindexering (avsnitt 29.4 och 29.5)

I propositionen föreslås att rätten att återkalla eller minska ett uttag av

ålders-pension fr.o.m. år 1999 skall begränsas till endast en gång per

sexmånadersperiod.

Vidare föreslås att den nuvarande möjligheten att få ålderspension utbetald

för tid före ansökan om pension avskaffas fr.o.m. år 1999. För de personer som

till någon del uppbär förtidspension eller särskild efterlevandepension skall

dock ålderspension kunna betalas ut för en tid om tre månader innan ansökan om

pension getts in.

Såvitt gäller följsamhetsindexering föreslås att inkomstgrundad ålderspension

som utges helt eller delvis enligt nuvarande regler fr.o.m. det årsskifte som

föregår det år då personen fyller 66 år årligen skall räknas om med

inkomstindexets procentuella förändring minskad med 1,6. Enligt förslaget skall

detta börja gälla fr.o.m. årsskiftet 2001/2002.

Motion

I motion Sf36 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs i yrkande 25 - vid avslag på

yrkande 1 - förslag där kompensation för folkpension tillgodoräknas även för år

utan ATP-poäng.

Utskottets bedömning

Utskottet har ovan i avsnittet om mellangenerationen behandlat ett motions-

yrkande med krav att kompensation för folkpension skall tillgodoräknas även för

år utan ATP-poäng. Utskottet konstaterade då att enbart år för vilka det har

tillgodoräknats pensionspoäng skall beaktas vid beräkningen av

folkpensionstillägget. Personer som har år med låga inkomster eller inga

inkomster alls kan därmed komma att få en reducerad pension. Med hänsyn till

det skydd i form av garantipension som skall finnas avstyrktes motionsyrkandet

i fråga. Utskottet anser inte att det finns skäl att i fråga om personer födda

år 1937 eller tidigare inta någon annan ståndpunkt när det gäller beräkningen

av folkpensionstillägget. Utskottet avstyrker därför motion Sf36 yrkande 25.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förändringar inom ramen för det

nuvarande systemet.

Garantipension (prop. 152)

Beräkning av garantipension (avsnitt 5 och 7)

Propositionen

I propositionen föreslås att fr.o.m. den 1 januari 2001 skall en garantipension

ersätta det nuvarande grundskyddet i form av folkpension och pensionstillskott

samt det särskilda grundavdraget för folkpensionärer. Garantipensionen skall

kunna erhållas från 65 års ålder. Den skall finansieras av statsmedel.

Garantipensionen för en ensamstående pensionär beräknas med utgångspunkt i en

basnivå om 2,13 gånger prisbasbeloppet. Basnivån trappas av med 100 % av den

del av den inkomstgrundade ålderspensionen som inte överstiger 1,26 gånger

prisbasbeloppet. För inkomstgrundad pension däröver görs avtrappning med ett

belopp som motsvarar 48 %.

För en gift pensionär skall basnivån vara 1,90 gånger prisbasbeloppet.

Avtrappning skall göras från basnivån med 100 % av den inkomstgrundade

ålderspensionen upp till 1,14 gånger prisbasbeloppet och med 48 % av den

inkomstgrundade pensionen däröver.

Garantipensionen skall också avtrappas mot allmän obligatorisk ålderspension

(som inte är av utfyllnadskaraktär) enligt utländsk lagstiftning. Avräkning

skall även göras mot änkepension från ATP samt efterlevandepension och

förtidspension enligt utländsk lagstiftning.

Faktisk premiepension beaktas inte vid avräkningen. I stället beräknas den

inkomstgrundade pensionen som om pensionsrätten i sin helhet tillgodoräknats

inom fördelningssystemet och utan beaktande av att överföring av pensionsrätt

kan ha skett.

I fall då den inkomstgrundade pensionen betalas ut med ett lägre belopp på

grund av att avgift inte betalats fullt ut räknas garantipensionen av mot den

inkomstgrundade pension som skulle ha utgetts om samtliga avgifter hade

betalats.

Om den enskildes försäkringstid i Sverige är kortare än 40 år skall

garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall reduceras med hänsyn till

antalet svenska försäkringsår innan avräkning görs mot den inkomstgrundade

pensionen.

Om den enskilde tagit ut inkomstgrundad pension före eller efter 65 års ålder

skall garantipensionen alltid beräknas som om den inkomstgrundade pensionen

tagits ut vid 65 års ålder. Garantipensionen ökar inte vid uttag efter 65 års

ålder.

Vid uttag av inkomstgrundad pension före 65 års ålder görs en schablonmässig

beräkning av garantitillägget (mellangenerationens särskilda garantiregel) som

om inkomstgrundad pension hade tagits ut vid 65 års ålder. Vid uttag efter 65

år används det faktiskt utgående garantitillägget vid avtrappning av

garantipensionen.

Partiellt uttag av inkomstgrundad ålderspension berättigar till motsvarande

andel av hel garantipension.

Om en försäkrad som har kortare försäkringstid än 40 år gör partiellt uttag

skall andelsberäkningen med anledning av det partiella uttaget göras efter det

att garantipensionen reducerats i förhållande till försäkringstid i Sverige.

Motioner

Vänsterpartiet begär i två motioner, Sf36 yrkande 13 respektive Sf40 yrkande 4

av Gudrun Schyman m.fl., förslag om hur låginkomsttagare skall kunna utnyttja

möjligheten att gå i pension vid 61 års ålder. Motionärerna uttrycker oro för

att pension vid 61 år kommer att ersätta förtidspension. De är även tveksamma

till hur en låginkomsttagare skall kunna utnyttja erbjudandet om att gå i

pension från 61 år bl.a. beroende på att, för den som tagit ut inkomstgrundad

pension före 65 års ålder, skall utgångspunkten vid beräkning av

garantipensionen vara den inkomstgrundade pension som skulle ha utbetalats om

pensionen börjat tas ut vid 65 års ålder. Motionärerna anför att förutom att

pensionären får leva på en orimligt låg pension från 61 till 65 års ålder blir

ålderspensionen lägre efter 65 år, vilket innebär en livslångt låg pension.

I motion Sf36 yrkande 14 begär motionärerna ett tillkännagivande om

konsekvenserna av låga löneökningar för pensionärerna och vikten av att

reglerna för t. ex. bostadstillägg och högkostnadsskydd görs flexibla.

I motion Sf40 yrkande 3 begär motionärerna ett tillkännagivande om att

övergångsvis änkepension från ATP-systemet inte skall avräknas mot

garantipension. Motionärerna anser att änkorna drabbats tillräckligt genom

behovsprövningen av folkpensionsdelen i änkepensionen.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets mening stämmer utformningen av den föreslagna

garantipensionen väl överens med de utgångspunkter som legat till grund för de

av riksdagen antagna riktlinjerna för ett nytt grundtrygghetssystem. En

utgångspunkt har varit att pensionerna även fortsatt skall ge alla en god

grundtrygghet på åtminstone samma nivå som i dag. En annan strävan har varit

att bygga in drivkrafter till förvärvsarbete genom att begränsa

marginaleffekterna för det stora flertalet personer med en längre anknytning

till arbetsmarknaden. För att stärka drivkraften till ökat förvärvsarbete i

inkomstnivåer där det kan förväntas att personer med en fastare anknytning till

arbetsmarknaden finns, är förslaget till konstruktion av garantipensionen något

modifierat jämfört med riktlinjerna. Den förändrade modellen innebär lägre

marginaleffekter i inkomstlägen som ger en inkomstgrundad pension på över 1,26

prisbasbelopp för ogift resp. 1,14 prisbasbelopp för gift pensionstagare (45

864 kr/år resp. 41 496 kr/år i 1998 års basbelopp). De lägre marginaleffekterna

beräknas gynna bl.a. personer som varit deltidsarbetande. Ännu en utgångspunkt

har varit att pensionärer fortsättningsvis inte bör särbehandlas i

skattehänseende.

Utskottet har ovan i avsnittet Allmänt om det nya pensionssystemet behandlat

Miljöpartiets yrkande om avslag på propositionen och begäran om nytt förslag

baserat på grundtrygghet för alla. Motionsyrkandet har avstyrkts.

Storleken på en individs ålderspension enligt det reformerade

ålderspensionssystemet kommer i princip att bero på livsinkomsten, dvs.

inkomsten under hela förvärvslivet. Individens årliga pension kommer därmed att

bestämmas av antalet år med pensionsgrundande inkomster respektive

pensionsgrundande belopp och inkomsternas storlek. Garantipension är avsedd att

utges till personer med inga eller låga förvärvsinkomster och skall kunna utges

tidigast fr.o.m. 65 års ålder.

För en person som börjar arbeta heltid i tidig ålder och därefter fortsätter

att arbeta i samma omfattning kommer förutsättningarna att gå i pension tidigt

att vara större än för den som av olika skäl kommer in sent i arbetslivet eller

som under en följd av år inte alls eller endast delvis förvärvsarbetar.

Livsinkomstens storlek har givetvis också betydelse för möjligheterna att

tidigt börja uppbära ålderspension. För många människor kommer det att

uppfattas som alltför oförmånligt att påbörja uttaget av ålderspension redan

vid 61 års ålder. Detsamma gäller dock även enligt dagens system med den

minskning av pensionen som görs vid s.k. förtida uttag av ålderspension.

Frågan om att införa en rätt att ta ut garantipension före 65 års ålder har

som framgår av propositionen (s. 43) närmare övervägts. Där anförs att om

garantipensionen fick tas ut före 65 års ålder borde också den reduceras. För

att förhindra att en pensionär livsvarigt blir hänvisad till att leva på en

pension långt under grundskyddets lägsta nivå föreslås att åldersgränsen för

uttag av garantipension bestäms till 65 år.

En ordning med ett förtida uttag av en reducerad garantipension som leder

till att den sammanlagda pensionen hamnar på en mycket låg nivå är enligt

utskottets mening inte någon framkomlig väg. Eftersom det saknas ekonomiska

förutsättningar för att föreslå att oreducerad garantipension skall kunna utges

för tid före 65 års ålder kan utskottet inte heller förorda en sådan lösning.

I enlighet med riktlinjerna föreslås i propositionen att, vid uttag av

inkomstgrundad pension före 65 års ålder, garantipensionen skall avräknas mot

en inkomstgrundad pension, beräknad som om uttaget gjorts vid 65 års ålder. Om

den faktiska inkomstgrundade pensionen vid uttag före 65 års ålder skulle vara

avgörande för beräkning av garantipensionen innebär detta att ett tidigt uttag

skulle subventioneras genom garantipensionen. Enligt regeringens mening kan en

sådan ordning inte godtas. Regeringen medger att ålderspensionssystemet i denna

del blir mindre flexibelt. Garantipensionen är dock inte kopplad till den

pensionsberättigades inkomster respektive till avgiftsbetalning, utan skall ses

endast som en utfyllnad till den inkomstrelaterade ålderspensionen för att

garantera en viss lägsta nivå. Det är därför inte självklart att den enskilde

utan inskränkningar skall få förfoga över den garantipension han eller hon är

berättigad till och själv bestämma från vilken tidpunkt han eller hon vill

disponera garantipensionen. Utskottet instämmer i denna bedömning.

En person som av någon anledning inte har möjlighet att arbeta fram till 65

års ålder bör i enlighet med vad som anförs i propositionen få sin försörjning

tryggad på annat sätt än genom garantipension, t.ex. genom förtidspension om

han eller hon har långvarigt nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom, eller

genom någon form av arbetslöshetsersättning om han eller hon är arbetslös.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt av riksdagen nyligen godkända

betänkande 1997/98:SfU11 ansåg att ett motionsyrkande om möjlighet för

låginkomsttagare att beviljas förtidspension efter 61 års ålder inte påkallade

någon åtgärd från riksdagens sida med hänvisning till att det i

princippropositionen uttalades att förtidspension också i fortsättningen bör

kunna nybeviljas fram till 65 års ålder samt att en löpande förtidspension bör

kunna avlösas av ålderspension vid denna ålder.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om åldersgräns och

beräkningsmetod för garantipensionen samt avstyrker motionerna Sf36 yrkande 13

och Sf40 yrkande 4.

I grundskyddet skall också ingå bostadstillägg till pensionärer. I

propositionen redovisas att en särskild utredare har i uppdrag att göra en

översyn av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer

m.m., vari bl.a. ingår att anpassa reglerna till det reformerade

ålderspensionssystemet (dir. 1997:150). I avvaktan på denna översyn menar

utskottet att något tillkännagivande till regeringen inte är nödvändigt.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf36 yrkande 14.

Frågan om vilka pensionsinkomster som skall medföra reducering av

garantipensionen behandlades i princippropositionen. Där anfördes att förslaget

i princip innebar att gällande skatteregler för reducering av det särskilda

grundavdraget för pensionärer överfördes till garantipensionssystemet. Det

påpekades också att avsikten i fråga om garantipensionen inte varit att lägga

fram förslag om några ändrade principer för vilka former av inkomster som skall

beaktas vid avräkningen av garantipensionen i förhållande till vad som gäller

beträffande det särskilda grundavdraget. I utskottets betänkande 1993/94:SfU24

ifrågasattes inte att avtrappning av garantipensionen skall ske mot såväl

inkomstgrundad ålderspension som inkomstrelaterad utländsk pension och

änkepension från ATP. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i övrigt och

avstyrker motion Sf40 yrkande 3.

Försäkringstid (avsnitt 6)

Propositionen

Garantipensionen skall vara beroende av försäkringstid, och för rätt till

oreducerad garantipension skall krävas 40 års försäkringstid. Vid kortare

försäkringstid reduceras garantipensionen proportionellt.

Som försäkringstid tillgodoräknas tid då en person har varit folkbokförd i

Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481), dock inte tid efter utflyttning,

samt tid före folkbokföring när den som senare folkbokförs här oavbrutet har

vistats i Sverige efter att ha sökt uppehållstillstånd här. Viss andelsberäknad

tid av bosättningstid i tidigare hemland tillgodoräknas för flyktingar och

andra skyddsbehövande, dock inte tid som berättigar till pension från

hemlandet. Vidare tillgodoräknas tid när en svensk medborgare har arbetat

utomlands för svenskt trossamfund eller svensk biståndsorganisation, dock

längst för tre år i följd och endast om den enskilde inte för samma tid tjänat

in viss pension enligt det andra landets lagstiftning. För medföljande make

skall motsvarande tid tillgodoräknas.

För tid före ikraftträdandet av lagen om garantipension skall tid som fått

tillgodoräknas som bosättningstid för folkpension tillgodoräknas som

försäkringstid för garantipension.

Den som har haft hel förtidspension eller hel särskild efterlevandepension

omedelbart före 65 år får tillgodoräkna sig samma tid som legat till grund för

respektive pension om detta är förmånligare. Änkor har under vissa

förutsättningar möjlighet att utgå från makens försäkringstid om detta är mer

fördelaktigt.

En justering görs i AFL i fråga om tillgodoräknande av bosättningstid i

tidigare hemland för flyktingar och andra skyddsbehövande med verkan fr.o.m. år

1999.

Garantipension skall endast utges till den som har tillgodoräknats minst tre

års försäkringstid. Den tid som försäkringstid kan avse förläggs i intervallet

25-64 år. Även tid mellan 16 och 24 års ålder får räknas, om pensionsgrundande

inkomst eller pensionsgrundande belopp för förtidspension då har

tillgodoräknats med minst ett inkomstbasbelopp per år.

Motion

I motion Sf40 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anser motionärerna att frågan om

invandrare som kommer till Sverige efter 25 års ålder och därför inte kommer

att erhålla full garantipension måste få en lösning. Frågan har hänskjutits

till den särskilda utredare som skall göra en översyn av vissa frågor gällande

socialtjänstlagen och socialtjänstens uppgifter. Motionärerna anser att den

särskilda utredarens förslag måste innehålla en lösning för de invandrade

pensionärer som i dag inte har full folkpension och som tvingas söka

socialbidrag. Motionärerna begär i yrkande 1 ett tillkännagivande om att

förslag om invandrares rätt till garantipension måste ha retroaktiv verkan.

I motionen anförs vidare att åtkomsten till de sociala trygghetssystemen för

en invandrare är beroende av vilken typ av uppehållstillstånd han eller hon

erhållit. Motionärerna anser att detta är oacceptabelt och anför att den som

får stanna av humanitära skäl har lika stort behov av garantipension som den

som erkänts som flykting. Motionärerna begär i yrkande 2 att riksdagen ger

regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om att invandrare skall få samma

rätt till garantipension och andra sociala förmåner oberoende av status på

uppehållstillstånd.

Utskottets bedömning

Frågan om äldre invandrares rätt till pension har utskottet behandlat vid ett

flertal tillfällen tidigare. Senast i betänkande 1997/98:SfU1 om anslagen för

budgetåret 1998 erinrade utskottet om att riksdagen redan år 1992 (bet.

1992/93:SfU4) gjort ett tillkännagivande om att det fanns anledning för

regeringen att göra en närmare utredning av de problem som fanns och som kunde

uppkomma i framtiden när det gällde försörjningen av de invandrade

ålderspensionärer som inte hade rätt till folkpension. Vidare berördes att i

samband med behandlingen av propositionen om ny socialtjänstlag uttalade

socialutskottet att det finns vissa grupper som det borde vara möjligt att

finna andra stödformer för än socialbidrag. Socialutskottet nämnde bl.a.

pensionärsgrupper som inte är berättigade till svensk eller utländsk pension

(1996/97:SoU18 s. 22). Socialförsäkringsutskottet pekade i betänkande

1997/98:SfU1 också på att en särskild utredare har fått i uppdrag att göra en

översyn av vissa frågor rörande socialtjänstlagen (1980:620) och

socialtjänstens uppgifter (dir. 1997:109). Av direktiven framgår bl.a. att

utredaren skall analysera sambandet mellan socialbidraget och övriga

trygghetssystem utifrån de olika övergripande förändringar som skett i

samhället under 1990-talet. Utskottet erinrade också om att fr.o.m. den 1

januari 1997 fick de personer som får uppehållstillstånd i landet som

skyddsbehövande rätt att tillgodoräkna sig bosättningstid i hemlandet. Detta

innebar en utvidgning av de grupper som enligt 5 kap. 7 § AFL har rätt att

tillgodoräkna sig sådan bosättningstid.

I propositionen redovisas att Genomförandegruppen i departementspromemorian

Garantipension och samordningsfrågor m.m. (Ds 1997:66) har beskrivit en möjlig

lösning på denna fråga genom en tudelad garantipension. Förslaget skulle

innebära en uppdelning i en del som tillgodoser önskemålet om att ge utbyte i

form av högre pension även för den som har tjänat in förhållandevis låg

inkomstgrundad pension och i en del som tillgodoser kravet på att pensionärer

bosatta i Sverige skall ha rätt till en viss minsta pension. I propositionen

görs bedömningen att en sådan garantipension för närvarande inte bör införas,

främst eftersom de ekonomiska effekterna är svåra att överblicka, särskilt i

ett internationellt perspektiv. I stället hänvisas till att i ovannämnda

utredares uppdrag också bör ingå att utreda frågan om ekonomisk trygghet för

vissa äldre invandrare.

Utskottet vill åter understryka att det är viktigt att hitta en lösning som

innebär att den grupp äldre invandrare som har kort anknytningstid till Sverige

inte blir hänvisade till socialtjänsten för sin försörjning, och utskottet

utgår från att regeringen återkommer med förslag till lösningar. Något

tillkännagivande till regeringen är därför enligt utskottets mening inte

nödvändigt.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker

motion Sf40 yrkandena 1 och 2.

Utbetalning, samordning och reduktion (avsnitt 8, 11 och 12)

Propositionen

I lagen om garantipension införs en regel om att garantipension skall betalas

ut endast till den som är bosatt i Sverige. I undantagsfall skall

garantipension kunna betalas ut till en person som bosatt sig utomlands, om det

med hänsyn till omständigheterna är uppenbart oskäligt att inte betala ut

pensionen. På grund av den exporträtt som följer av förordningen (EEG) nr

1408/71 och av konventionsförpliktelser kommer garantipensionen att få betalas

ut även till personer som inte är bosatta i Sverige.

En pensionsberättigad som har tjänat in rätt till inkomstgrundad pension får

endast ta ut garantipension om och till den del han gör uttag av förstnämnda

pension för samma tid. Den som inte tjänat in rätt till inkomstgrundad pension

får inte göra partiellt uttag av garantipension. Ett uttag av garantipension

får återkallas.

Vad gäller övriga bestämmelser om utbetalning av garantipension hänvisas till

att motsvarande bestämmelser i LIP gäller i tillämpliga delar.

Bestämmelsen om samordning mellan garantipension och yrkesskadelivränta är i

stort sett identisk med motsvarande samordningsbestämmelse för den

inkomstgrundade ålderspensionen vilken redogörs för nedan.

För den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad reduceras

garantipensionen fr.o.m. den trettioförsta dagen av ett sammanhängande

frihetsberövande. Garantipensionen utges med högst ett belopp som innebär att

den tillsammans med inkomstgrundad ålderspension uppgår till 4,5 % av

prisbasbeloppet per månad.

Även den som olovligen avvikit från anstalt anses i detta sammanhang som

intagen. En nära anhörig skall kunna medges rätt att uppbära hela eller del av

den reducerade pensionen.

Motion

I motion Sf40 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 6 begär motionärerna ett

tillkännagivande om avgifter i stället för reducering av garantipension för

häktade eller intagna i kriminalvårdsanstalt. Motionärerna delar uppfattningen

att den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad skall få

garantipensionen reducerad efter en månad men anser att det är

integritetskränkande för den intagne att garantipensionen reduceras enligt

föreslagen metod. Motionärerna anser i stället att en avgift bör tas ut av den

intagne, i likhet med vad som gäller för personer som är intagna på

institutioner för sina alkoholproblem.

Utskottets bedömning

Vad gäller reglerna för reducering av pensionsförmån för den som är intagen i

kriminalvårdsanstalt eller är häktad överensstämmer förslaget i huvudsak med

nuvarande regler i AFL. Regeringen påpekar dock att reglerna för avdrag på och

bortfall av olika socialförsäkringsförmåner är i dag mycket olika för dem som

är föremål för vård eller av annan anledning försörjd på det allmännas

bekostnad. Det vore önskvärt att åstadkomma en större enhetlighet på detta

område. Regeringen planerar därför en allmän översyn av hur

institutionsvistelse bör påverka socialförsäkringsförmåner.

Utskottet anser att en översyn bör avvaktas innan debiteringsmetoderna

förändras.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker

motion Sf40 yrkande 6.

Förändringar inom ramen för nuvarande grundskydd (prop. 152 avsnitt 14)

Propositionen

Reglerna om att grundskyddet inom ålderspensioneringen inte skall kunna utges

före 65 års ålder skall börja gälla år 1999 för personer födda år 1938 eller

senare.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Särskilda folkpensionsförmåner (prop. 152 avsnitt 13)

Propositionen

Handikappersättning och vårdbidrag

Handikappersättningen och vårdbidraget behålls enligt nuvarande regler och görs

om till självständiga förmåner.

Särskilt pensionstillägg

Det särskilda pensionstillägget behålls enligt nuvarande regler som en

tilläggsförmån till ålderspension. Förmånen gäller, fr.o.m. den 1 januari 1999,

endast för dem som är födda år 1953 eller tidigare. Möjligheten att

tillgodoräknas vårdår för särskilt pensionstillägg avskaffas för tid fr.o.m.

den 1 januari 1999.

Hustrutillägg

Hustrutillägget behålls enligt gällande övergångsregler. Nivån för

hustrutillägget för kvinnor, vars make uppbär ålderspension och som kan

tillgodoräkna sig en försäkringstid om minst 40 år för garantipension, skall

vara skillnaden mellan två gånger garantipensionens basnivå för gifta och

garantipensionens basnivå för ogift. Summan av hel garantipension och hel

pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension upp till 1,9 gånger

prisbasbeloppet skall inte räknas med vid inkomstprövningen av hustrutillägget.

Barntillägg

Barntillägget behålls enligt gällande övergångsregler. För en försäkrad

förälder som uppbär ålderspension och som kan tillgodoräknas en försäkringstid

om minst 40 år för garantipension, skall hel pension som uppgår till högst 2,13

gånger prisbasbeloppet inte reducera barntillägget.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot utformningen av de särskilda

folkpensionsförmånerna och tillstyrker regeringens förslag.

Utbetalning av pension (prop. 151 och 152)

Ansökan om pension och månadsvisa utbetalningar (prop. 151 avsnitt 25.1 och

25.2)

Propositionen

I propositionen framhålls att det reformerade pensionssystemet skall inrymma

stor flexibilitet när det gäller uttag av ålderspension och ge den

pensionsberättigade möjlighet att inom vida gränser välja tidpunkt för

pensioneringen, samtidigt som det inte skall finnas någon övre åldersgräns för

intjänande av pensionsrätt. Någon allmän pensionsålder skall därför inte

finnas.

Däremot föreslås att pension enligt huvudregeln skall betalas ut först efter

ansökan. Pension skall därvid utges fr.o.m. månaden efter det att ansökningen

kommit in till försäkringskassan eller fr.o.m. den månad som anges i ansökan,

om detta är ett senare datum. Det anges i propositionen att kravet på ansökan

bör gälla även i fråga om ökning av ålderspension.

För personer som till någon del har förtidspension eller särskild

efterlevandepension skall ålderspension kunna betalas ut för tid innan ansökan

kommit in till försäkringskassan, dock längst för en tid om tre månader före

ansökningsmånaden.

Premiepension skall inte betalas ut för tid innan ansökan kommit in till

försäkringskassan. Dock skall premiepension till efterlevande utan särskild

ansökan betalas ut fr.o.m månaden efter den då pensionsspararen eller den som

tidigare varit berättigad till pensionen avled.

Pension skall enligt propositionen betalas ut senast fr.o.m. den månad då den

pensionsberättigade fyller 70 år om denne inte begärt annat. Utbetalning av

pension skall även då grundas på ansökan från den enskilde, och

försäkringskassan skall i förekommande fall senast tre månader före den månad

då den pensionsberättigade fyller 70 år utreda om den pensionsberättigade vill

skjuta upp pensionsuttaget ytterligare eller inte.

För den som till någon del uppbär förtidspension eller särskild

efterlevandepension skall försäkringskassans utredningsskyldighet inträda

senast den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år.

Det reformerade systemets regler om utbetalning av ålderspension skall gälla

för alla pensionsberättigade oavsett vilket år de är födda. Reglerna skall

träda i kraft den 1 januari 2001 med undantag för reglerna om premiepension

till efterlevande som skall träda i kraft den 1 januari 1999.

Såvitt gäller månadsvisa utbetalningar med möjlighet till undantag föreslås i

propositionen att pension i det reformerade systemet enligt huvudregeln skall

betalas ut månadsvis t.o.m. den månad då den pensionsberättigade avlider eller

rätten till pension annars upphör. Utbetalning skall endast ske till den

pensionsberättigade och, oavsett den pensionsberättigades samtycke, även för

andra perioder än månadsvis.

De nu redovisade reglerna skall i tillämpliga delar gälla även för

garantipension.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om regler för ansökan om

pension och månadsvisa utbetalningar och biträder därför förslagen härom.

Samordning med arbetsskade- respektive yrkesskadelivräntor (prop. 151 avsnitt

25.3 och 25.4)

Propositionen

I propositionen föreslås att den särskilda garantin i 4 kap. 4 § lagen

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) samt i 10 § lagen (1977:265) om

statligt personskadeskydd (LSP) skall avskaffas. Rätt att uppbära livränta av

detta slag skall därmed upphöra fr.o.m. den månad livräntetagaren fyller 65 år.

Regeländringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1999 men skall inte omfatta

personer som är födda år 1937 eller tidigare.

Vidare föreslås att om en person uppbär ålderspension i form av

inkomstpension, tilläggspension och garantipension tillsammans med en

yrkesskadelivränta i form av egenlivränta eller motsvarande ersättningar enligt

äldre lagstiftning, skall pensionen minskas med ett belopp som motsvarar tre

fjärdedelar av varje yrkesskadelivränta som överstiger en sjättedels basbelopp.

Minskningen skall i första hand göras på garantipensionen och därefter på

tilläggspensionen. Minskningen får enligt förslaget dock inte leda till att

sammanlagd ålderspension och premiepension till efterlevande kommer att

understiga, för den som är ogift, 13 % av prisbasbeloppet per månad och, för

den som är gift, 11,5 % av prisbasbeloppet per månad.

Motion

I motion Sf36 yrkande 20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs - om yrkande 1

avslås - ett tillkännagivande om att den särskilda garantin i

arbetsskadeförsäkringen och i det statliga personskadeskyddet bör finnas kvar.

I samma motion yrkande 21 begärs - om yrkande 1 avslås - ett tillkännagivande

om samordning av yrkesskadelivräntor. Eftersom samordning inte skall ske av

garantipension med privata försäkringar och tjänstepensioner bör inte heller

samordning ske med yrkesskadelivräntor.

Utskottets bedömning

Regeringen framhåller angående förslaget om garantiregeln i LAF att det med ett

livsinkomstbaserat pensionssystem förefaller främmande att vid samordningen av

utbetalningarna tillämpa en bestämmelse som innebär att den pensionsberättigade

alltid är garanterad ett visst belopp. Vidare skulle enligt regeringen det

förhållandet att LAF-livräntan är pensionsgrundande till sitt bruttobelopp

innebära bl.a. administrativa olägenheter i och med att pensionsrätt i det

reformerade ålderspensionssystemet kan tjänas in även efter 65 års ålder.

Utskottet delar regeringens uppfattning i denna fråga och avstyrker därför

motion Sf36 yrkande 20.

Såvitt gäller samordning med yrkesskadelivräntor bör det enligt utskottets

mening på samma sätt som i dag finnas regler för samordning vid sammanträffande

mellan pension och yrkesskadelivräntor. Utan sådana samordningsregler skulle

överkompensation kunna uppstå om den pensionsberättigade jämte livräntan även

fick uppbära pensionen ograverad. Utskottet avstyrker därför även motion Sf36

yrkande 21.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om samordning med arbetsskade-

respektive yrkesskadelivräntor.

Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad pensionsrätt (prop. 151

och 152)

Propositionen (prop. 151 avsnitt 26.1)

Regeringen föreslår att en pensionsberättigad skall vara skyldig att återbetala

pension, om denne genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta

att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har förorsakat att pension

betalats ut felaktigt eller med för högt belopp.

Den pensionsberättigade skall vidare vara återbetalningsskyldig, om pensionen

i annat fall betalats ut felaktigt eller med för högt belopp och den försäkrade

skäligen borde ha insett detta.

Beslut om återbetalningsskyldighet skall fattas av försäkringskassan, som, om

det finns särskild anledning, helt eller delvis skall kunna efterge ett krav på

återbetalning.

Vidare föreslås att om den försäkrade på grund av ett ändrat taxeringsbeslut

inte skulle ha varit berättigad till hela den pension som redan har betalats ut

för förfluten tid, skall den försäkrade inte vara återbetalningsskyldig för den

för mycket utbetalade pensionen, om det inte finns något annat skäl för

återbetalningsskyldighet. Om den ändrade taxeringen i stället innebär att den

försäkrade är berättigad till högre pension för förfluten tid skall den

överskjutande pensionen betalas ut med ett samlat belopp.

Om en tidigare fastställd pensionsrätt, grundad på inkomst av annat

förvärvsarbete än anställning, senare helt eller delvis faller bort på grund av

att den pensionsberättigade inte betalat egenavgift i form av

ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift i nödvändig utsträckning skall

den pensionsberättigade vara skyldig att återbetala den pension som uppburits

med för högt belopp.

De nu redovisade reglerna skall i tillämpliga delar gälla även för

garantipension.

Motion

I motion Sf36 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs i yrkande 22 - om yrkande 1

avslås - ett tillkännagivande om att återbetalningskrav aldrig får leda till

att pensionen kommer under garantipensionsnivån.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att de nu föreslagna reglerna om återbetalningsskyldighet

i huvudsak är likalydande med de nuvarande reglerna i 20 kap. 4 § AFL. Liksom i

dag kommer det således att finnas möjlighet för försäkringskassan att helt

eller delvis efterge en återbetalningsskyldighet.

Av RFV:s allmänna råd (1995:5) Återbetalningsskyldighet enligt

socialförsäkringsförfattningarna m.m. framgår bl.a. att försäkringskassorna

rekommenderas att bevilja eftergift om den försäkrade på grund av sjukdom eller

oförvållad arbetslöshet saknar förutsättningar att helt eller delvis betala

tillbaka det felaktiga beloppet. Eftergift kan också komma i fråga som ett led

i den försäkrades sociala rehabilitering. Vidare framgår att hänsyn bör kunna

tas till den försäkrades ekonomiska situation i allmänhet, även i ett längre

perspektiv, samt att ett beslut om återbetalningsskyldighet inte får leda till

att vederbörande saknar försörjning för sig och sin familj.

Utskottet anser att den möjlighet till eftergift av återbetalningsskyldighet

som finns i dag och som kommer att finnas även i det nya ålderspensionssystemet

får anses tillräcklig för att säkerställa att en pensionstagare inte till följd

av ett krav på återbetalning försätts i en situation som innebär att han eller

hon står utan försörjning för sig och sin familj. Utskottet anser således att

det inte finns behov av en sådan regel som den i motion Sf36 förordade och

avstyrker därför motion Sf36 yrkande 22.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag såvitt gäller åtgärder på grund av

felaktig utbetalning och ändrad pensionsrätt.

Processuella frågor (prop. 151 avsnitt 27 och prop. 152 avsnitt 10)

Allmänt

Propositionen

I propositionen anges att samma processuella regler skall, så långt som

möjligt, gälla för den inkomstgrundade ålderspensionen som för

garantipensionen. I lagen om garantipension görs därför hänvisningar till LIP.

De regler som föreslås ersätter bl.a. vad som i dag gäller enligt lagen om

beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring (LBP).

Denna lag föreslås därför upphöra att gälla från den 1 januari 1999. Vissa

regler kommer emellertid att tillämpas övergångsvis för personer födda år 1937

eller tidigare.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget avseende upphörande av LBP.

Ärendehanteringen

Propositionen

I propositionen föreslås att förvaltningslagens (FL) regler om handläggning av

ärenden skall gälla för samtliga ärenden enligt LIP och lagen om

garantipension. Då det finns behov av särskilda regler som avviker från

förvalt-ningslagens regler skall detta regleras i LIP. Undantag från FL:s

kommuniceringsregler föreslås få göras för uppgifter som skall lämnas

automatiskt från skattemyndigheten, Centrala studiestödsnämnden och

Totalförsvarets pliktverk till försäkringskassan. Enligt propositionen torde

den enskilde få kännedom om dessa uppgifter genom den som lämnat uppgifterna.

Enskilda, statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare m.fl. skall,

precis som enligt nuvarande regler, vara skyldiga att efter föreläggande

inkomma med de uppgifter som behövs för tillämpning av de nya lagarna.

Uppgifter som den enskilde skall lämna om faktiska förhållanden skall lämnas

på heder och samvete.

Utskottets bedömning

Utskottet delar bedömningen i propositionen att uppgifter som den enskilde

lämnar om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete. Motsvarande

gäller redan inom i stort sett hela bidrags- och socialförsäkringsområdet. För

att inte kommuniceringsskyldigheten skall bli alltför omfattande anser

utskottet, i likhet med vad som anförs i propositionen, att undantag bör göras

från skyldigheten att kommunicera uppgifter som automatiskt lämnas från vissa

myndigheter till försäkringskassan. Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Utskottet tillstyrker även i övrigt förslagen.

Ändring av beslut

Propositionen

Enligt propositionens förslag skall ändringar i beräkningsunderlaget för ett

beslut enligt LIP automatiskt medföra att beslutet ändras. Medför ett ändrat

beslut om PGI eller pensionsgrundande belopp att även beslutet om pensionsrätt

eller pensionspoäng bör ändras skall försäkringskassan således meddela ett nytt

sådant beslut, vilket i sin tur kan föranleda att storleken på den pension som

skall betalas ut måste ändras. Någon ändring av PGI eller pensionsgrundande

belopp skall emellertid inte göras om ändringen understiger 1 000 kr.

För garantipensionen gäller att ändringar av ålders-, efterlevande- och

förtidspension som ligger till grund för beslut om garantipension automatiskt

skall medföra följdändringar av beslutet.

Vid bristande avgiftsbetalning för en försäkrad som har haft inkomst av annat

förvärvsarbete skall, enligt propositionen, fastställd pensionsrätt och

tillgodoräknade pensionspoäng räknas om med hänsyn till hur stor andel av

avgifterna som har betalats.

Om en försäkrad har tillgodoräknats pensionsrätt för premiepension avseende

plikttjänst eller barnår och därefter på grund av en taxeringsändring inte

längre uppfyller det s.k. förvärvsvillkoret, skall den beslutade pensionsrätten

för premiepension ändras.

För makar som har begärt överföring av pensionsrätt för premiepension skall

en ändring som berör den överförda pensionsrätten även medföra en ändring hos

den make till vilken överföringen skett.

Den enskilde skall alltid underrättas om att ett beslut har ändrats.

Utskottets bedömning

Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att någon form av

beloppsspärr krävs för att den försäkrade inte skall behöva få besked om små

ändringar och framför allt för att ändringar på premiepensionskontot av mycket

små belopp inte skall behöva göras. En sådan beloppsspärr som föreslås i

propositionen bör därför enligt utskottets mening införas. Utskottet

tillstyrker förslaget.

Utskottet tillstyrker även i övrigt förslagen.

Omprövning av beslut

Propositionen

Propositionen föreslår att särskilda bestämmelser om omprövning skall införas

som gäller för den allmänna försäkringskassan, PPM och skattemyndigheten.

Omprövning skall göras om den enskilde begär det. Har den som beslutet avser

avlidit skall även annan som är berörd av beslutet få begära omprövning.

Omprövning på begäran av den försäkrade av beslut om PGI och

pensionsgrundande belopp skall normalt göras bara i samband med att beslutet om

pensionsrätt eller pensionspoäng omprövas.

Som huvudregel föreslås att omprövning av beslut om pensionsrätt,

pensionspoäng och vårdår skall begäras av den enskilde inom ett år efter

fastställelseåret. För andra beslut skall begäran om ändring göras inom två

månader från det att den enskilde fick del av eller annars fick kännedom om

beslutet. Begäran om omprövning av beslut om garantipension skall komma in till

försäkringskassan inom två månader från det att den pensionssökande fått del av

beslutet.

Enligt propositionen skall försäkringskassan överlämna frågor som gäller PGI

till skattemyndigheten, som får ompröva sitt beslut och därefter meddela

försäkringskassan om en eventuell ändring. Därefter skall försäkringskassan

ändra beslutet om pensionsrätt och pensionspoäng.

RFV skall inte kunna begära omprövning av beslut, men såväl försäkringskassan

som PPM och skattemyndigheten skall på eget initiativ kunna ompröva sina beslut

och beräkningar. Det föreslås att i dessa fall skall omprövning av

pensionsrätt, pensionspoäng och vårdår enligt huvudregeln ske inom ett år efter

fastställelseåret. Andra beslut, t.ex. beslut om pension, skall få omprövas

till den enskildes fördel inom två månader från det att beslutet meddelades.

I propositionen föreslås att om ett beslut har blivit oriktigt på grund av att

en enskild har lämnat oriktiga uppgifter eller har brustit i sin

uppgiftsskyldighet eller om beslutet har fattats på ett uppenbart oriktigt

eller ofullständigt underlag eller om det föreligger synnerliga skäl skall

omprövning få ske utan tidsbegränsning.

Den enskilde skall få tillfälle att yttra sig innan myndigheten eller

försäkringskassan fattar beslut om omprövning.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning och tillstyrker förslagen om omprövning.

Överklagande av beslut

Propositionen

I propositionen föreslås att beslut enligt LIP och lagen om garantipension

skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Både den enskilde och RFV skall kunna överklaga besluten. Har den som

beslutet avser avlidit får även annan som är berörd av beslutet överklaga

detta.

Den enskilde skall emellertid bara få överklaga beslut som först har

omprövats eller ett beslut om avvisning. Överklagande av en enskild skall ha

kommit in inom två månader från det att denne fick del av beslutet om

omprövning.

RFV föreslås få överklaga ett beslut om pensionsrätt m.m. inom ett år efter

fastställelseåret och andra beslut, t.ex. beslut om garantipension, inom två

månader från det att beslutet meddelades.

Enligt propositionen skall den begränsning i rätten att överklaga vissa

avvisningsbeslut som har föreslagits i förvaltningsprocesslagen inte gälla

avvisningsbeslut enligt LIP och lagen om garantipension, som har fattats av

försäkringskassan, PPM eller skattemyndigheten.

I propositionen föreslås vidare att beslut av allmän förvaltningsdomstol skall

få överklagas av den enskilde inom två månader från det att denne fick del av

beslutet och av RFV inom två månader från det att beslutet meddelades.

Domstolens beslut kan dessutom i alla mål utom PGI, pensionsgrundande belopp,

pensionsrätt, pensionspoäng och vårdår överklagas av den som meddelat det

överklagade beslutet, varvid samma tid för överklagande gäller som för RFV.

RFV skall föra de allmännas talan i Regeringsrätten. För prövning i

kammarrätten skall krävas prövningstillstånd. Bestämmelserna om tvåpartsprocess

i 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall inte gälla för mål om

pensionsrätt m.m.

I propositionen anges att nämndemän inte skall ingå i kammarrätten vid

prövning av mål om pensionsrätt m.m. Vid prövning av övriga mål skall nämndemän

ingå i kammarrätten om sådana ingått vid prövning i länsrätten.

Motion

I motion Sf40 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att

nämndemän bör ingå i alla rätter dit beslut om garantipension kan överklagas

(yrkande 5).

Utskottets bedömning

Motivet för förslaget att nämndemän inte skall ingå vid prövningen i kammarrätt

av mål om pensionsrätt är att prövningen till största delen avser beräkning av

PGI och pensionsgrundande belopp och inte innehåller skälighetsbedömningar. För

mål om garantipension kan enligt utskottets mening motsvarande skäl inte

åberopas. Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag att nämndemän

skall ingå i rätten vid prövning i kammarrätt av mål om garantipension när

nämndemän ingått vid prövningen i länsrätt. Detta innebär att huvudregeln

kommer att vara att nämndemän ingår vid prövning i sak i mål om garantipension

vid såväl länsrätt som kammarrätt.

Med det anförda får motion Sf40 yrkande 5 anses tillgodosedd och avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om överklagande av beslut enligt LIP

och lagen om garantipension.

Beslut avseende åren 1960-1998

Propositionen

I propositionen föreslås särskilda regler för omprövning vad gäller beslut som

avser åren 1960-1998.

För beslut om pensionsrätt för premiepension avseende åren 1995-1997 skall en

begäran om omprövning ha kommit in till försäkringskassan senast den 31 augusti

2000.

För beslut om pensionsrätt i övrigt och andra pensionsgrundande belopp än PGI

för åren 1960-1998 skall begäran om omprövning ha kommit in till

försäkringskassan senast den 30 juni 2001.

Motsvarande tidpunkter skall gälla för överklagande av RFV. Om beslutet har

meddelats efter den 30 juni 2000 respektive den 30 april 2001 skall dock RFV få

komma in med överklagandet inom två månader från den dag då beslutet

meddelades.

Särskilda tidsfrister skall gälla för den som inte fått kännedom om beslutet

senast två månader före de ovan nämnda tidpunkterna samt om det

pensionsgrundande beloppet för barnår för en förälder har omprövats och den

andre föräldern av denna anledning vill få sin egen pensionsrätt omprövad.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot förslagen om omprövning av beslut för åren

1960-1998. Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

Preskription, utmätning m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås att preskriptionslagen inte skall vara tillämplig på

en enskilds fordran på pension enligt LIP. Fordran på pensionsbelopp som inte

har lyfts före utgången av andra året efter det år då beloppet blev

tillgängligt för lyftning skall vara preskriberad. Ett garantipensionsbelopp

som inte har lyfts före utgången av andra året efter det år det förfallit till

betalning föreslås bli preskriberat.

Pensionsbelopp som ännu inte har betalats ut får inte utmätas, utom i fall då

utmätningen sker i enlighet med reglerna i 7 kap. utsökningsbalken angående

utmätning av lön m.m.

Rätten till pension föreslås inte heller kunna överlåtas eller pantsättas

innan pensionen är tillgänglig för lyftning. Detsamma gäller för

tillgodohavande på premiepensionskonto.

Motion

I motion Sf36 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs - om yrkande 1 avslås - ett

tillkännagivande om att utmätning aldrig får leda till att pensionen kommer

under garantipensionsnivån (yrkande 23).

Utskottets bedömning

Gällande regler om utmätning i lön gäller i dag även för pension. Vid utmätning

skall ett förbehållsbelopp bestämmas. Vad gäldenären behöver för sitt och

familjens underhåll får inte utmätas. Dessa regler föreslås gälla även vid

utmätning av inkomstgrundad pension och garantipension och skiljer sig således

inte från nuvarande regler. Utskottet anser inte att det föreligger några skäl

att nu införa särskilda regler vad gäller möjligheten till utmätning av

garantipension. Utskottet avstyrker motion Sf36 yrkande 23 och tillstyrker

förslaget om att utmätning skall få ske enligt reglerna om utmätning av lön

m.m.

Utskottet tillstyrker också i övrigt regeringens förslag om preskription,

överlåtelse och pantsättning av pension.

Sekretess- och registerfrågor

Propositionen

I propositionen föreslås att 7 kap. 7 § sekretesslagen kompletteras så att den

från och med år 1999 omfattar även ärenden enligt LIP och ärenden hos PPM samt

från och med år 2001 omfattar lagen om garantipension och lagen om

handikappersättning och vårdbidrag.

För vissa uppgifter om premiepensionsmedlen föreslås en mer omfattande

sekretess. En bestämmelse om detta förs in 9 kap. sekretesslagen.

Socialförsäkringsregisterlagen skall, enligt propositionen, vara tillämplig

även på register som förs av PPM.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslagen om sekretess och register.

Information om rätten till ålderspension (prop. 151)

Propositionen

Allmän information (avsnitt 35.2)

I propositionen föreslås att ansvaret för informationen om inkomstpensionen

skall ligga på socialförsäkringsadministrationen. Försäkringskassorna skall

kunna lämna neutral information om bl.a. deltidsarbete, tjänstledighet,

överföring av pensionsrätt mellan makar och överlåtelse av pensionsgrundande

belopp för barnår.

Det skall också finnas möjlighet att själv genom internet, e-post och

telefonitjänster ta del av prognoser utifrån olika förutsättningar.

Ansvaret för informationen om premiepensionen föreslås ligga på PPM.

Information skall lämnas om valmöjligheter, t.ex. vilket månadsbelopp som

kommer att gälla om man väljer efterlevandeskydd eller väljer att ta ut delvis

pension. I viss utsträckning skall information lämnas om fondförvaltarna och

fonderna. Informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsberättelse skall inte

automatiskt skickas från fondbolagen till de enskilda.

I propositionen anges att i samband med att utbetalningen från

Riksgäldskontoret av den tillfälliga förvaltningen sker år 1999 skall en

fullständig information lämnas. Riktade insatser föreslås sedan ske för varje

ny generation som kommer in i systemet. Trycksaker som beskriver systemet bör

finnas hos kassorna och skattemyndigheten.

Årlig information (avsnitt 35.3)

Upplysningar bör i ett sammanhang lämnas om såväl fördelnings- som

premiepensionssystemet. Huvudansvaret för samordningen av informationen

föreslås ligga på RFV.

I propositionen föreslås följande beträffande den årliga informationen till de

försäkrade.

Pensionsbesked skall lämnas även till försäkrade personer som aldrig

förvärvat rätt till inkomstgrundad pension i Sverige och som sålunda möjligen

kommer att bli berättigade enbart till garantipension.

Personer som är födda år 1938 eller senare skall senast den 31 mars året

efter fastställelseåret få en underrättelse från försäkringskassan om beslut om

pensionsgrundande belopp och fastställd pensionsrätt för året samt

skattemyndighetens beslut om PGI. Även tillgodoräknade pensionspoäng för ATP,

eventuell tjugondelsinfasning och eventuell överföring av premiepensionsrätt

mellan makar skall anges. Möjligheterna till omprövning och överklagande skall

också redovisas.

Av informationen skall framgå hur den samlade pensionsbehållningen förändrats

i förhållande till föregående år och här redovisas också förändringen på grund

av inkomstindexering samt arvsvinsttilldelning för året. Även avdrag för

förvaltningskostnader skall anges. Det bör samtidigt göras klart att

pensionsbehållningen i fördelningssystemet inte motsvaras av faktiskt fonderade

medel utan att den i princip endast utgör en bas för pensionsberäkningen.

Informationen bör även innehålla en prognos över den framtida pensionens

storlek.

För personer födda år 1937 och tidigare bör nuvarande förfarande vid

underrättelse om pensionsgrundande inkomst vara oförändrat.

I propositionen föreslås att regeringen, eller den myndighet som regeringen

bestämmer, skall få meddela föreskrifter om den ytterligare information som

skall tillställas den försäkrade.

Vad gäller årsbesked om premiepensionskonto anges i propositionen att PPM en

gång om året skall lämna information om utvecklingen av den enskildes

tillgodohavande i form av ett årsbesked. Informationen kan utformas efter

förebild av de årsbesked som försäkringsbolagen lämnar sina kunder. Där

redovisas ingående saldo, inbetalningar, avkastning och kostnader under året

samt utgående saldo. Varje fond redovisas för sig. I beskedet från PPM bör

också lämnas en prognos uttryckt i kronor beträffande den enskildes kommande

pension. För de individer som har valt efterlevandeskydd, skall årsbeskedet

innehålla uppgifter om detta, bl.a. kostnaderna och förutsättningarna för att

skyddet skall gälla vid dödsfall.

I propositionen betonas att utfärdandet av årsbeskeden skall vara en

administrativ serviceåtgärd och inte innebära något åtagande från myndighetens

sida i fråga om pensionsspararens rätt till pension. Detta skall gälla både

prognoserna om den framtida pensionen och uppgifterna om storleken av

tillgodohavandet på premiepensionskontot m.m.

Utskottets bedömning

Förslaget till nytt allmänt ålderspensionssystem kommer att beröra i princip

alla medborgare. Det reformerade systemet medför stora förändringar och

innehåller en rad valsituationer för den enskilde. Enligt utskottets mening är

det för systemets legitimitet av avgörande betydelse att alla försäkrade får en

förståelse för systemet och ges grundläggande kunskaper om hur systemet

fungerar och vilka konsekvenser det får för den egna pensionen. Utskottet anser

således att informationen skall vara dels generell och av allmän karaktär, dels

individuell. Behovet av information är av än större vikt i det nya systemet än

i det nuvarande eftersom varje åtgärd som påverkar inkomsten får genomslag i

den framtida pensionen. Också tidpunkten för uttag av pension och utvecklingen

på den enskildes premiepensionskonto är av stor betydelse för pensionens

storlek, vilket ytterligare ökar behovet av information. Utskottet vill

understryka vikten av dels en sammanhållen information om pensionssystemets

olika delar och dels av att utformningen görs tydlig och enhetlig. RFV har här

ett ansvar för att försäkringskassornas och PPM:s information samordnas och att

kassornas organisation och kunskaper på ett effektivt sätt utnyttjas.

Myndigheternas samarbete kring informationsfrågor är viktig också ur

kostnadssynpunkt.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag

beträffande ansvarsfördelning samt principerna för informationens utformning

och innehåll.

Utskottet tillstyrker också propositionens förslag om när och till vilka

målgrupper den årliga informationen skall sändas ut samt att det närmare

innehållet i informationen bör utformas i föreskrifter.

Skadeståndsansvar (avsnitt 35.4)

Propositionen

I propositionen anges att i 3 kap. 2 § skadeståndslagen finns den grundläggande

bestämmelsen om det allmännas skadeståndsansvar vid myndighetsutövning. Enligt

den bestämmelsen skall staten ersätta personskada, sakskada eller ren

förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning

i verksamhet för vars fullgörande staten svarar. Anspråk på ersättning

handläggs av Justitiekanslern. Något krav på uppsåt eller oaktsamhet uppställs

inte.

Vid den s.k. vållandebedömningen av om det förekommit ett

skadeståndsgrundande fel eller försummelse från myndighetens sida skall

verksamhetens art och ändamål tjäna som utgångspunkt. De krav på rättssäkerhet,

noggrannhet och korrekt handläggning som den enskilde rimligen kan ställa skall

därvid vara avgörande.

I propositionen anges att frågan om det allmännas skadeståndsansvar har varit

föremål för översyn. I mars i år överlämnade regeringen till riksdagen en

proposition (1997/98:105) som innehåller förslag om att huvudregeln om det

allmännas skadeståndsansvar skall kvarstå oförändrad men att den skall

kompletteras med en ny regel om ansvar för felaktig myndighetsinformation.

Syftet med den nya regeln är att förbättra möjligheterna för enskilda att få

ersättning när en myndighet vållar skada genom att lämna felaktig information.

För skador orsakade av fel vid ADB-behandling gäller enligt 23 § datalagen

att skador som uppkommer till följd av att ett personregister innehåller

oriktiga eller missvisande uppgifter om en registrerad person skall ersättas av

den registeransvarige. Detta anses även omfatta fall då ett register saknar

personuppgifter som borde ha tillförts registret.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot vad som angivits om skadeståndsansvar i

propositionen.

Avgiftsstruktur och avgiftsfinansiering (prop. 151

avsnitt 30-32)

Propositionen

Ansvarsfördelning (avsnitt 30.1)

Ett syfte med pensionsreformen är att skapa ett administrativt och finansiellt

avskilt system för de inkomstgrundade ålderspensionerna. Allmänheten ges

därigenom möjlighet att följa utvecklingen av inkomster och utgifter för den

delen. Förtroendet för ålderspensionssystemet kan därigenom bättre

upprätthållas. Regeringens bedömning är därför att uppdelningen av

finansieringen mellan AP-fonden och statsbudgeten bör förändras.

Pensionsarbetsgruppen föreslog att avgifter för ålderspensioner på sikt enbart

skall användas till att finansiera inkomstgrundad ålderspension och att övriga

förmåner, dvs. förtidspensioner och efterlevandepensioner, skall finansieras

över statsbudgeten eller över respektive försäkringsgren. Det föreslogs också

en övergångslösning till dess att reformen skulle vara i full funktion.

Regeringen föreslår nu en omedelbar övergång till den långsiktiga

finansieringsordningen. Avsikten är att stärka förtroendet för

ålderspensionssystemet. Skulle AP-fonden även fortsättningsvis belastas med

andra utgifter än ålderspensionsbetalningar skulle reformen förlora i tydlighet

och förutsebarhet.

Regeringens förslag innebär att kostnaderna för tilläggspension i form av

förtids- och efterlevandepensioner fr.o.m. år 1999 flyttas från AP-fonden till

statsbudgeten. Statsbudgetens utgifter beräknas därmed öka med ca 37 miljarder

kronor. Regeringen föreslår också att fr.o.m. år 1999 skall förtidspensioner

finansieras med socialavgifter och allmänna skattemedel enligt samma principer

som skall gälla för ålderspension. Det innebär att tilläggspension och

folkpension i form av förtidspension för personer som har rätt till

tilläggspension finansieras med socialavgifter. I avvaktan på

efterlevandepensionsutredningens ställningstagande föreslås vidare att såväl

tilläggspension som folkpension i form av efterlevandepension fr.o.m. år 1999

finansieras med socialavgifter. Regeringen föreslår också att kostnaderna för

folkpensionen för ålderspensionärer med rätt till tilläggspension åläggs AP-

fonden för åren 1999 och 2000, innan utgifterna kommer att ingå i den

inkomstgrundade ålderspensionen. Statsbudgetens utgifter beräknas därmed minska

med ca 42 miljarder kronor. Vad gäller övriga folkpensionsförmåner för

ålderspensionärer samt pensionstillskott föreslås att de finansieras med

allmänna skattemedel.

Avgifter för ålderspensioner (avsnitt 32)

Det inkomstrelaterade ålderspensionssystemet skall finansieras med avgifter på

18,5 % av pensionsgrundande inkomster. I propositionen redovisas vad som

angivits i såväl princippropositionen som i departementsskrivelserna 1995:41

och 1997:67 om formerna för det framtida uttaget av ålderspensionsavgift.

Vidare redovisas en uppgörelse om avgiftsuttaget som träffats i januari 1998

mellan ledamöterna i Genomförandegruppen. Efter beredning inom

Regeringskansliet och i samråd med ledamöterna i Genomförandegruppen anser

regeringen att nuvarande avgiftsuttag för ålderspension i form av allmän

pensionsavgift på 6,95 % och ålderspensionsavgift (som ersätter

tilläggspensionsavgiften) på 6,40 % bör bibehållas under år 1999. Detta innebär

att det sammantagna uttaget av avgifter för ålderspensioner under år 1999

kommer att uppgå till 14,35 % när avgiften relateras till den pensionsgrundande

inkomsten, dvs. efter avdrag för allmän pensionsavgift. Förslag om de avgifter

för ålderspensioner som skall gälla fr.o.m. år 2000 skall lämnas senast under

våren 1999. Inriktningen bör därvid vara att hälften av avgiftsuttaget endast

skall tas ut på inkomstdelar upp till avgiftstaket och att den andra hälften av

avgiftsuttaget skall avse inkomstdelar såväl under som över avgiftstaket. De

yrkesaktiva skall i möjligaste mån kompenseras för en eventuell höjning av den

allmänna pensionsavgiften.

Höjt avgiftstak (avsnitt 32)

Den allmänna pensionsavgiften skall tas ut dels på inkomst av anställning, dels

på inkomst av annat förvärvsarbete till den del summan av inkomsterna före

avdrag för allmän pensionsavgift inte överstiger 8,06 förhöjda prisbasbelopp,

vilket i termer av pensionsgrundande inkomst motsvarar 7,5 förhöjda

prisbasbelopp. Det förhöjda avgiftstaket beror på att det i propositionen

föreslås att avdrag för allmän pensionsavgift skall göras vid beräkning av PGI

(avsnitt 8.2). PGI och pensionsrätt som tillgodoräknas bör vara oberoende av i

vilken form olika offentliga åtaganden finansieras. Neutralitet mellan

finansiering med arbetsgivaravgift respektive allmän pensionsavgift kräver att

den allmänna pensionsavgiften dras ifrån vid beräkning av PGI. Avsikten är att

den ålderspensionsavgift som framöver skall finansiera det reformerade

ålderspensionssystemet skall avpassas så att debiterade avgifter sammanfaller

med den pensionsrätt som tjänats in. Effekterna av det höjda avgiftstaket skall

kompenseras med en höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Individer

med en inkomst som ligger i inkomstintervallet mellan brytpunkten för statlig

skatt och 7,5 förhöjda prisbasbelopp vinner 360 kr per år. För

förvärvsarbetande med en inkomst över 7,5 förhöjda prisbasbelopp kan skatte-

och avgiftsuttaget komma att höjas med ett par hundra kronor per år. De får

dock samtidigt pensionsrätt på inkomster mellan 7,5 och 8,06 förhöjda

prisbasbelopp.

Statlig ålderspensionsavgift (avsnitt 30.2 och 31.2)

Regeringen föreslår att det för pensionsrätt som tillgodoräknas på grundval av

socialförsäkringsersättningar m.m. skall betalas avgifter till det

inkomstgrundade ålderspensionssystemet. Detsamma föreslås när det gäller den

pensionsrätt som tillgodoräknas för pensionsgrundande belopp. Avgiften benämns

statlig ålderspensionsavgift och bestämmelser härom tas in i en särskild lag.

Statlig ålderspensionsavgift på pensionsgrundande förmåner som finansieras

med socialavgifter skall finansieras med sådana avgifter. För pensionsgrundande

förmåner som finansieras med allmänna skattemedel skall också den statliga

ålderspensionsavgiften finansieras med sådana medel. När det gäller statlig

ålderspensionsavgift för pensionsgrundande belopp för förtidspensionärer med

tilläggspension skall den del som motsvarar faktisk ersättning finansieras med

socialavgifter. I övrigt skall statlig ålderspensionsavgift för

pensionsgrundande belopp finansieras med allmänna skattemedel.

Statlig ålderspensionsavgift skall betalas fr.o.m. år 1999. För sådana

socialförsäkringsersättningar m.m. för vilka det tas ut allmän pensionsavgift

av den enskilde skall den statliga ålderspensionsavgiften för år 1999 utgöra

6,40 % av ersättningen. För andra pensionsgrundande sociala förmåner skall den

statliga ålderspensionsavgiften vara 18,5 % av det pensionsgrundande beloppet.

Avgiften tas inte ut över avgiftstaket på 8,06 förhöjda prisbasbelopp.

Den totala ökningen av utgifterna till följd av att statlig

ålderspensionsavgift införs beräknas 1999 uppgå till 19,4 miljarder kronor,

varav 7,6 miljarder kronor avser transfereringar och 11,9 miljarder kronor

avser pensionsgrundande belopp. I dessa summor ingår inte statlig

ålderspensionsavgift för plikttjänstgöring eftersom villkoren för beräkning av

avgiftsunderlaget ännu inte fastställts.

De ökade utgifterna som följer av att statliga ålderspensionsavgifter införs

skall inte, annat än i undantagsfall, leda till en reducering av enskilda

förmåner eller till andra besparingar inom berörda anslag.

Avgiftsskyldighet från 65 år (avsnitt 30.3)

Arbetsgivaravgift/egenavgift i form av ålderspensionsavgift skall fr.o.m. år

1999 betalas även för person som fyllt 65 år. Egenavgift betalas även om

företagaren uppburit hel ålderspension under hela året. Fr.o.m. år 1999 skall

allmän pensionsavgift betalas också av den som fyllt 65 år, detta gäller dock

inte personer födda år 1937 eller tidigare.

Särskild löneskatt (avsnitt 30.3 och 32)

Särskild löneskatt, som skall motsvara skattedelen av socialavgifterna, utgör

för närvarande 24,26 % av avgiftsunderlaget. I propositionen föreslås att

särskild löneskatt tas ut med ett lägre belopp i vissa fall. Det skall gälla

ersättningar till arbetstagare födda 1938 eller senare som har uppnått 65 års

ålder eller som har inkomst av annat förvärvsarbete och före 65 års ålder

uppburit hel ålderspension hela året, eftersom dessa ersättningar i

fortsättningen föreslås ingå i underlaget för allmän pensionsavgift och

ålderspensionsavgift. I nämnda fall bör avgiftssatsen minskas med den

schablonmässiga skattedelen av allmän pensionsavgift och ålderspensionsavgift,

och särskild löneskatt bör således uppgå till 18,09 %. I propositionen anges

att avgiftssatsen för närvarande beräknas schablonmässigt som summan av

egenföretagares folkpensionsavgift och allmänna löneavgift plus hälften av

övriga egenavgifter och hälften av den allmänna pensionsavgiften överstigande 1

procentenhet.

I budgetpropositionen för år 1998 angavs att med anledning av

pensionsreformen och förändringar av socialförsäkringarna inom ohälsoområdet

kommer regeringen att se över beräkningsschablonen för den särskilda

löneskatten. Mot bakgrund bl.a. av att förändringar på förmånssidan beträffande

förtidspension och efterlevandepension fortfarande är föremål för beredning har

denna översyn ännu inte utförts. I avvaktan på att denna översyn görs föreslår

regeringen att den nuvarande nivån på den särskilda löneskatten bibehålls med

den angivna justeringen.

Avsättning av medel till premiepensionssystemet (avsnitt 30.4)

Avsättning till premiepensionssystemet skall göras med belopp som motsvarar den

pensionsrätt för premiepension som fastställs.

Regeringen skall för varje år fastställa den andel av influtna

ålderspensionsavgifter som preliminärt skall föras till den tillfälliga

förvaltningen hos Riksgäldskontoret. RFV skall för varje år till regeringen

lämna förslag om denna preliminära andel. RFV skall också årligen beräkna

skillnaden mellan de preliminärt överförda avgifterna för ett visst år och det

belopp som skulle ha överförts för att motsvara pensionsrätt för premiepension

som fastställts för år fr.o.m. år 1999. Skillnadsbeloppet skall beräknas med

avkastning enligt 8 kap. 1 § första stycket LIP. Avstämning av den framräknade

skillnaden skall göras vid en kommande avsättning. Avstämning skall också ske

för perioden 1995-1998. För år 1999 höjs ersättningen till premiepensionssy-

stemet till 32 % av de under året influtna ålderspensionsavgifterna.

Överföring till statsbudgeten av ålderspensionsavgifter (avsnitt 30.5)

Den andel av arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna som beräknas utgöra

ålderspensionsavgift på inkomstdelar över avgiftstaket om 8,06 förhöjda

prisbasbelopp skall föras till statsbudgeten. Regeringen skall på förslag av

RFV för varje år fastställa den andel av influtna ålderspensionsavgifter som

preliminärt skall föras till staten. RFV skall också årligen beräkna skillnaden

mellan preliminärt överfört belopp och det belopp som skulle ha överförts för

att motsvara avgift på inkomst över avgiftstaket. Avstämningen av den

framräknade skillnaden jämte ränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen

skall göras följande månad. För år 1999 skall den preliminära överföringen till

statsbudgeten vara 7 % av under året influtna ålderspensionsavgifter.

Förändrade avgiftsnivåer (avsnitt 32)

För år 1999 tas avgift för ålderspensioneringen ut med 6,40 % av arbetsgivare

och egenföretagare och av enskilda i form av allmän pensionsavgift med 6,95 %.

Statlig ålderspensionsavgift skall utgöra 6,40 % på ersättningar för vilka

allmän pensionsavgift tas ut och 18,5 % på andra pensionsgrundande belopp.

Tilläggspension i form av efterlevandepension och folkpension i form av

efterlevandepension samt administrationskostnader för efterlevandepensioner

finansieras med en efterlevandepensionsavgift på 1,70 %.

Folkpensionsavgiften, delpensionsavgiften, lönegarantiavgiften och

arbetarskyddsavgiften tas bort. Finansiering av delpension och

arbetslivsmyndigheters verksamhet sker med allmänna skattemedel.

Lönegarantiersättningar finansieras med arbetsmarknadsavgiften.

Sjukförsäkringsavgiften skall, förutom delar av sjukförsäkringen, finansiera

tilläggspension i form av förtidspension och viss del av kostnaderna för

folkpension i form av förtidspension. Tandvård och läkemedelssubventioner skall

finansieras med allmänna skattemedel. Sjukförsäkringsavgiften sänks till 7,50 %

för arbetsgivare och till 8,23 % för den som har inkomst av annat

förvärvsarbete. En föräldraförsäkringsavgift på 2,20 % införs för finansiering

av föräldraförsäkringen.

Regeringen anser att delpensionsavgiften i ekonomisk mening skulle komma att

utgöra en skatt eftersom flertalet personer i förvärvsaktiv ålder inte får rätt

till delpension. Delpensionsavgiften föreslås därför slopad och delpension

skattefinansieras fr.o.m. år 1999.

Den arbetsmarknadsavgift som betalas av arbetsgivare höjs till 5,84 %.

Socialavgifterna skall finansiera de statliga ålderspensionsavgifter som

beräknas belöpa på de förmåner som socialavgifterna skall finansiera.

Det sammantagna uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift hålls

oförändrat genom att den allmänna löneavgiften höjs till 8,04 %.

Förändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1999.

Arbetsgivar- och egenavgifter (vid olika procentsats anges egenavgiften inom

parentes)

Nuv. regler Förslaget

Tilläggspensionsavgift 6,40 -

Ålderspensionsavgift - 6,40

Efterlevandepensionsavgift - 1,70

Folkpensionsavgift 6,83 -

Sjukförsäkringsavgift 7,93 (8,66) 7,50 (8,23)

Arbetsskadeavgift 1,38 1,38

Föräldraförsäkringsavgift - 2,20

Delpensionsavgift 0,20 -

Arbetarskyddsavgift 0,17 (-) -

Lönegarantiavgift 0,25 (-) -

Arbetsmarknadsavgift 5,42 (3,30) 5,84 (3,30)

Summa 28,58 (26,77) 25,02 (23,21)

Allmän löneavgift 4,48 8,04

Summa 33,06 (31,25) 33,06 (31,25)

Särskild löneskatt 24,26 24,26

Särskild löneskatt i vissa fall - 18,09

Allmän pensionsavgift 6,95 6,95

Motioner

Sigge Godin m.fl. (fp) anför i motion Sf38 att Folkpartiets politik är att

skatteinslaget i socialförsäkringssystemet skall vara så lågt som möjligt,

helst obefintligt. Det ökar försäkringsmässigheten i systemet. Motionärerna

välkomnar därför regeringens förslag att föräldraförsäkringen blir helt

avgiftsfinansierad. De begär däremot avslag på förslaget till den del det avser

ett slopande av delpensionsavgiften och anser att delpensionsavgiften på 0,20 %

bör behållas så länge detta är motiverat av utgifterna för delpensionen.

Bibehållen delpensionsavgift skall finansieras genom en motsvarande sänkning av

den allmänna löneavgiften.

I motion Sf36 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anges att Vänsterpartiet är emot

egenavgifter. Eftersom de fem partier som står bakom pensionsreformen ännu inte

löst finansieringsfrågan bör man överge tanken på en avgiftsväxling och i

stället finansiera den delen av pensionsreformen som de fem partierna vill

finansiera genom allmän pensionsavgift med en statsskatt. En sådan modell

skulle få positiva fördelningspolitiska effekter och samtidigt eliminera alla

de kompensationsproblem som uppstår med en avgiftsväxlingsmodell. Motionärerna

begär i yrkande 26 ett tillkännagivande härom.

Utskottets bedömning

Genomförandet av det nya ålderspensionssystemet medför stora förändringar i

strukturen för socialavgifter och avgiftsuttag. Utskottet anser att det förslag

som nu lagts fram innebär att finansieringen av de olika försäkringsgrenarna

blir mer renodlad. Genom att inkomster och utgifter för olika försäkringar

lättare kan följas ökar trovärdigheten för socialförsäkringssystemen. Utskottet

konstaterar att förslag nu inte kunnat läggas fram om den slutliga finan-

sieringen av ålderspensionssystemet. För att pensionsreformen skall vara

trovärdig är det mycket viktigt att denna fråga löses i god tid före år 2000.

Riksdagen bör inte nu anlägga några synpunkter på hur den slutliga

finansieringen bör utformas, och utskottet avstyrker därmed motion Sf36 yrkande

26.

Vad gäller delpensionsavgiften delar utskottet regeringens bedömning att, när

nu endast ett fåtal utöver dem som redan har delpension kommer att kunna få

sådan, delpension fr.o.m. år 1999 bör finansieras med skattemedel. Utskottet

avstyrker därför motion Sf38 och tillstyrker att delpensionsavgiften avskaffas.

Utskottet tillstyrker den föreslagna avgiftsstrukturen och avgiftsnivåerna i

övrigt samt förslagen om en statlig ålderspensionsavgift och det höjda av-

giftstaket för allmän pensionsavgift.

Finansiell infasning av det reformerade ålderspensionssystemet (prop. 151)

Allmänt om AP-fonden

AP-fonden bildades i samband med att lagstiftningen om allmän tilläggspension

trädde i kraft år 1960. Två motiv anfördes till att inrätta fonden. För det

första skulle fondbildningen bidra till att kompensera det bortfall i

långsiktigt sparande som förutsågs bli följden av införandet av ATP-systemet.

Fondsparandet skulle möjliggöra de investeringar som krävdes för att

säkerställa pensionärernas standard. För det andra framstod det som nödvändigt

att fondera medel för att täcka de långsiktiga pensionsutfästelserna. Genom att

redan från början anpassa avgiftsuttaget till de långsiktiga utgiftskraven

skulle större förändringar i framtida avgiftsuttag kunna undvikas. Sett i ett

längre tidsperspektiv skulle fonden kunna användas för att tidsmässigt jämna ut

finansieringen av de snabbt växande ATP-pensionerna. Samtidigt kunde fondmedlen

täcka tillfälliga underskott i ATP-systemet.

Fondens samlade behållning, värderad till marknadsvärde, beräknas vid

årsskiftet 1997/98 ha uppgått till ca 715 miljarder kronor. Fondens behållning

motsvarar drygt 5,5 års utbetalningar av ATP-pensioner.

ATP-systemets avgiftsintäkter översteg utbetalda pensioner fram t.o.m. år

1982. Därefter har systemet haft ett löpande avgiftsunderskott, förutom under

år 1990. Detta underskott täcks med fondens direktavkastning i form av räntor

och aktieutdelningar. Eftersom direktavkastningen överstigit

avgiftsunderskottet har fonden haft ett positivt finansiellt sparande och

fondens behållning har därmed vuxit. Därtill har fondens behållning påverkats

av värdeförändringar på fondens tillgångar.

I departementspromemorian AP-fonden och det reformerade

ålderspensionssystemet (Ds 1998:7) anges att med bibehållande av dagens regler

skulle avgiftsunderskottet komma att fortsätta att växa och så småningom

överstiga fondens avkastning. Därmed skulle fondens sparande bli negativt och

fonden skulle så småningom tömmas. Vid ett antagande om en allmän årlig

realinkomsttillväxt på 2 % kan det beräknas att detta skulle ske mellan år 2015

och 2020. Vid 1 % årlig real inkomsttillväxt beräknas att AP-fonden skulle vara

tömd redan före år 2010.

Propositionen (avsnitt 33)

Genomförandet av ålderspensionsreformen kommer att medföra en påtaglig

belastning på statsbudgeten och ett ökat statligt lånebehov. Samtidigt

förstärks AP-fondens finansiella netto. Med den behållning AP-fonden har i dag

kan den bedömas vara större än vad som är motiverat för att fonden skall fylla

sin buffertfunktion i det reformerade ålderspensionssystemet, som i finansiellt

hänseende är betydligt mer robust än det nuvarande systemet. Med rimliga

antaganden kan framtida underskott täckas med en fond som i utgångsläget är

mindre än dagens. Mot den bakgrunden bör effekterna på statsbudgeten och

statens lånebehov kompenseras genom en överföring från AP-fonden.

Enligt riktlinjerna bör fondens behållning aldrig understiga ett belopp

motsvarande ett halvt års pensionsutbetalningar. Det skulle med dagens

förhållanden motsvara ca 75 miljarder kronor. Fonden bör emellertid normalt

vara betydligt större än så för att klara de finansiella påfrestningar den kan

komma att utsättas för. Det överförda beloppet bör därför sättas så att den

s.k. fondstyrkan (fondens behållning delad med årliga pensionsutbetalningar)

med god marginal hålls högre än ½.

Buffertfondens storlek kommer att ha en viss betydelse för sannolikheten att

mekanismen med reducerad indexuppräkning skall behöva träda i kraft. Ju större

fond desto mindre risk för att bromsen måste användas. Mot detta skall

emellertid vägas att statens finanser blir starkare och statsskulden lägre ju

större belopp som förs över från AP-fonden till statsbudgeten. Hur stort belopp

som bör överföras är således en avvägning mellan å ena sidan önskemålet att

skydda uppräkningen av pensionsrätter och å andra sidan högre utgifter för

statsskuldräntor och därmed högre skatter eller lägre offentliga utgifter för

andra ändamål.

En utgångspunkt bör vara att pensionssystemet, utan att uppräkningen av

pensionsrätter behöver bromsas, skall klara även längre perioder med svag

ekonomisk tillväxt och svag fondavkastning liksom nu förutsebara förändringar i

demografin. Men det är samtidigt inte rimligt att ställa kraven så högt att AP-

fonden även i extrema fall skall kunna täcka uppkommande underskott. Det är

naturligt att sådana situationer hanteras med den säkerhetsventil som bromsen i

indexuppräkningen är avsedd att utgöra.

Det föreligger en osäkerhet om den framtida utgiftsutvecklingen och därmed

belastningen på AP-fonden, eftersom ålderspensionsutgifterna under en lång

period kommer att domineras av pensioner beräknade enligt nuvarande regler.

Vidare är fondens utveckling starkt beroende av vilken avkastning som uppnås på

fondens tillgångar. För närvarande kan AP-fonden uppvisa en förhållandevis hög

real avkastning, men det råder en betydande osäkerhet om den framtida

utvecklingen. Med hänsyn till dessa osäkerhetsfaktorer anser regeringen att det

bör ske en fördjupad analys av de faktorer som kan ha betydelse för AP-fondens

framtida utveckling innan ställningstagande kan göras om storleken på en

överföring.

Det är, inte minst med hänsyn till effektiviteten i AP-fondens förvaltning,

angeläget att klargöra fondens långsiktiga villkor. Inriktningen bör därför

vara att senast under hösten 1999 slutligen lägga fast storleken på den

finansiella infasningen.

Regeringen anser att inriktningen bör vara en engångsvis överföring. Motivet

för en engångsvis överföring är främst att tydliggöra fördelningen av

finansieringsansvaret för olika pensionsförmåner. Ålderspensioneringens

autonomi gentemot statsbudgeten stärks om systemet inte belastas med en löpande

betalning. AP-fondens resultat och behållning blir en mer rättvisande indikator

på pensionssystemets finanser. Det finns också en risk att löpande överföringar

från AP-fonden kan komma att uppfattas som en allmän finansieringskälla och

skapa oklarhet i budgetprocessen. I propositionen föreslås att övergångsvis

överförs under åren 1999 och 2000 ett belopp om 45 miljarder kronor per år.

Överföringen sker genom att första-tredje fond-

styrelserna till Riksgäldskontoret vartdera året gör fyra lika stora

kvartalsvisa betalningar i form av likvida medel. Den slutliga storleken på den

finansiella infasningen av det reformerade ålderspensionssystemet bör inte

fastställas innan beslut har fattats om de exakta formerna för

värdeuppräkningen av pensionsrätter samt en fördjupad analys genomförts av

förutsättningarna för den framtida fondutvecklingen, främst vad avser

demografiska faktorer.

Den övergångsvisa överföringen om 90 miljarder kronor under perioden

1999-2000 regleras i övergångsbestämmelserna till ändringen i lagen med

reglemente för Allmänna pensionsfonden.

Motion

I motion Sf36 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anges att vid löpande överföringar

från AP-fonden till statsbudgeten tillfaller räntan AP-fonden, något som

motionärerna tycker är bra. Det som är positivt med en engångsvis överföring är

dock att man därefter förhindrar fler överföringar, och motionärerna förordar

därför detta alternativ. Med tanke på osäkerheten i den demografiska

utvecklingen, arbetslöshet, tillväxt m.m. bör en engångsvis överföring inte bli

större än att den lämnar AP-fonden med en styrka på minst 4. Motionärerna begär

i yrkande 27 - om yrkande 1 avslås - ett tillkännagivande om det anförda.

Utskottets bedömning

Den nya strukturen för fördelning av finansieringsansvaret mellan AP-fonden och

statsbudgeten som redovisats i föregående avsnitt medför en ökad belastning på

statsbudgeten. Utskottet instämmer därför i att effekterna av denna förändring

bör kompenseras genom en överföring från AP-fonden.

Det nya ålderspensionssystemet kommer i finansiellt hänseende att bli

betydligt mer robust än det nuvarande. Vid en svag tillväxt i avgiftsunderlaget

och därmed låga avgiftsintäkter påverkas även värdeuppräkningen av

pensionsförmåner, vad avser såväl intjänad pensionsrätt som utgående pension.

Storleken av utgående pensioner har samband med förväntad medellivslängd varför

utgiftsnivån anpassas även till sådana svängningar i den demografiska

utvecklingen som beror på förändrad medellivslängd. Det innebär att

påfrestningarna på buffertfonden blir mindre uttalade än med dagens regler.

I det nya systemet kan AP-fonden under normala omständigheter beräknas ha ett

positivt avgiftsnetto under det första decenniet efter reformens genomförande

för att därefter uppvisa ett underskott mellan avgiftsintäkter och

pensionsutbetalningar under en period när antalet ålderspensionärer växer

kraftigt. Detta underskott måste täckas med fondmedel. Hur stora underskott och

över hur långa perioder dessa varar är beroende av bl.a. den demografiska och

den samhällsekonomiska utvecklingen. Med vissa antaganden om tillväxt och

avkastning kan underskott bestå under perioden 2010-2050.

Utskottet har såväl vid den offentliga utfrågningen som vid en särskild

utfrågning av företrädare för Socialdepartementet och Finansdepartementet

inhämtat ytterligare upplysningar i fråga om överföringen av medel från AP-

fonden till statsbudgeten. Vid den offentliga utfrågningen framgick dels att

AP-fonden i det nya systemet kan vara mindre än i dag, dels att en överföring

bör ske engångsvis. En engångsöverföring innebär en tydligare fördelning av

finansieringsansvar mellan AP-fonden och statsbudgeten. Hur stor överföringen

bör vara måste dock utredas mer och samtidigt med den närmare utformningen av

en broms för indexeringen. En engångsvis överföring bedöms inte komma att

medföra problem på den finansiella marknaden.

Med hänsyn till det ovan anförda kan utskottet instämma i att den överföring

som skall ske från AP-fonden bör göras som en engångsvis överföring. I Ds

1998:7 diskuterades en engångsöverföring på 333 miljarder kronor. Utskottet

noterar att i 1998 års ekonomiska vårproposition utgår beräkningarna, förutom

från en övergångsvis överföring på sammanlagt 90 miljarder kronor, från en

engångsvis överföring år 2001 om 235 miljarder kronor (motsvarande ett minskat

lånebehovet och minskad statsskuld med 172 miljarder kronor). Den närmare

storleken av överföringen bör dock utredas ytterligare och samtidigt som

förslag till regler för broms av indexering utformas. Det är därvid viktigt att

fonden lämnas kvar i sådan storlek att den kan fylla sin funktion som buffert i

ålderspensionssystemet utan att en broms för indexering skall behöva bli för

hård. Enligt utskottets mening kommer detta att vara av stor betydelse för

förtroendet för det nya pensionssystemet. Utskottet anser att motion Sf36

yrkande 27 får anses tillgodosedd med vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet tillstyrker vidare att övergångsvis överförs 45 miljarder kronor

från AP-fonden till statsbudgeten såväl under 1999 som under 2000. Utskottet

har beaktat att, något som påpekas i Ds 1998:7, AP-fonden av de försäkrade ofta

betraktas som en garant för pensionsförmånerna, att det är pensionärernas

pengar. En stor engångsöverföring kan då uppfattas som om pensionsrättigheterna

får sämre skydd. I formell mening utgör AP-fonden varken i dagens eller det

reformerade systemet någon formell garant för pensionsfordringar, utan

ålderspensionssystemet är ett fördelningssystem där de som i dag

förvärvsarbetar försörjer dagens pensionärer.

Vid utskottets offentliga utfrågning berördes också placeringsreglerna och

organisationen för AP-fonderna. Från AP-fondens sida angavs att det är

utomordentligt viktigt att placerings- och organisationsfrågor långsiktigt

läggs fast före år 2000. Fondstyrelserna anser att placeringsreglerna bör vara

flexibla och att fonderna inte får vara små utan i stället få till antalet. Om

AP-fondens storlek minskar, minskar också behovet av att dela upp tillgångarna

i flera fonder. Det är enligt AP-fonden mycket viktigt att fonden får agera

över flera marknader inklusive aktiemarknaden och även sprida sina placeringar

utomlands. Härigenom kan man få bästa möjliga avkastning. Riksgäldskontoret

angav vid utfrågningen att det är väsentligt att reglera AP-fonden men att

fonden vid en bra storlek och rimlig decentralisering kan agera friare utan att

störa marknaden. Långsiktigt är ett inslag av aktier rimligt men det är även

här en fråga om storlek på fonderna.

Enligt uppgift har AP-fonden under slutet av 60-talet till början eller

mitten av 90-talet i stort sett inte haft någon real avkastning. Detta beror på

att fondens placeringar under lång tid varit reglerade.

Placeringsrestriktionerna har lättats något, och under senare år har

avkastningen varit god, vissa år nominellt upp till 15-17 %.

Enligt utskottets mening är det viktigt att AP-fondens framtida organisation

och fondens placeringsregler övervägs i samband med beredningen av frågan om

den engångsvisa överföringen. Det är enligt utskottet rimligt att kräva att

också buffertfonden har en relativt god avkastning.

Administrationskostnader (prop. 151)

Propositionen (avsnitt 36.1)

Försäkringskassorna och RFV

Kostnaderna för förvaltningen av det nya ålderspensionssystemets fördelningsdel

täcks inom ramen för de utgifter som tas ut för att finansiera sy-

stemet. Förvaltningskostnaderna skall belasta AP-fonden och skall för år 2001

till 60 % täckas genom en minskning av pensionsbehållningarna. Andelen som

skall täckas genom sådan minskning skall efter år 2001 öka med 2 procentenheter

per år.

Förvaltningen av garantipensionsdelen finansieras av statsmedel.

Genomförandekostnader utgörs av kostnader för investeringar i t.ex. IT-stöd

som finansieras via lån hos Riksgäldskontoret. Till år 2001 har RFV för detta

ändamål beviljats en låneram på 992 miljoner kronor. För informations- och

utbildningsinsatserna inom RFV och försäkringskassorna får RFV under 1999 och

2000 ta ut högst 40 miljoner kronor per år från AP-fonden. Beloppen skall

årligen fastställas av regeringen.

Premiepensionsmyndigheten

Kostnaderna för PPM:s verksamhet finansieras genom avgifter från de försäkrade

och redovisas inte på statsbudgeten.

PPM:s investeringar vid bildandet får av regeringen beslutas finansieras med

lån och krediter i Riksgäldskontoret. Regeringen får även besluta att

avkastningen på premiepensionsmedel tas i anspråk 1999 för PPM:s kostnader.

Andra verksamhetsområden

Merkostnader inom andra verksamhetsområden kan inte bedömas nu.

Motion

I motion Sf36 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anser motionärerna det rimligt att

förvaltningskostnaderna skall täckas inom ramen för de avgifter som skall

finansiera systemet. Ingen uppskattning av vad kostnaderna blir och hur de

kommer att påverka pensionsnivån har dock visats. Det nya systemet är

komplicerat och kräver långa och avancerade beräkningar via datasystemet. De

försäkrade skall årligen informeras om sin pensionsbehållning. Varje år skall

ca 100 000 pensionsansökningar behandlas etc. Initialkostnaderna för det

reformerade systemet kommer att bli mycket höga. Motionärerna anser därför att

den tid som initialkostnaderna skall fördelas över måste bli lång så att

fördelningen av kostnaderna blir så rättvis som möjligt. I yrkande 12 begärs -

om yrkande 1 avslås - ett tillkännagivande härom.

Utskottets bedömning

Utskottet har under ärendets beredning fått ytterligare upplysningar om

omfattningen och kostnaderna för det omfattande arbete som påbörjats och

förestår för försäkringskassorna och RFV i samband med införandet av det nya

pensionssystemet. RFV avser att återkomma till regeringen med ytterligare

beräkningar av dessa kostnader.

Utskottet har också ovan i olika avseenden berört kostnader för

administrationen, inte minst vad gäller PPM:s verksamhet och förvaltningen i

övrigt av premiepensionsmedlen. Utskottet har med tanke på premiepensionssy-

stemets kostnader framhållit vikten av att pensionsspararnas totala kostnad för

premiepensionen begränsas. Utskottet har bl.a. angivit att eftersom PPM:s

verksamhet kommer att bekostas genom avgifter från de försäkrade ställs stora

krav på kostnadskontroll. Det är angeläget att Riksrevisionsverket fortlöpande

genom s.k. effektivitetsrevision granskar PPM. Vidare skall regeringen

kontrollera myndighetens budget och följa verksamheten genom

återrapporteringskrav, särskilt under uppbyggnadsskedet. För att minska de

totala kostnaderna för premiepensionssystemet är det också angeläget att PPM

noga undersöker möjligheten att lägga ut skötseln av vissa funktioner på

utomstående. Det är också ytterst viktigt att PPM i samband med att avtal sluts

med de olika fondförvaltarna aktivt verkar för en prisreduktion.

Vad gäller kostnaden för information om premiepensionen så skall även den

bäras av pensionsspararna. Utskottet betonar vikten av att RFV genom

effektivisering och samordning av informationsinsatserna verkar för att

kostnaderna hålls nere.

Vad gäller de initiala kostnaderna för såväl PPM som

socialförsäkringsadministrationen delar utskottet uppfattningen i motion Sf36

att dessa bör fördelas över en längre tid så att fördelningen blir så rättvis

som möjligt. Utskottet har också ovan i avsnittet Premiepensionsmyndighetens

verksamhet påtalat vikten av att det sker en utjämning över tiden av de

kostnader för PPM:s verksamhet som uppkommer i uppbyggnadsskedet. Dessa

kostnader måste enligt utskottets uppfattning spridas över relativt många år

för att inte drabba den första generationen försäkrade alltför hårt. Med det

anförda får motion Sf36 yrkande 12 anses tillgodosedd.

Framtida pensionsutgifter (prop. 151 och 152)

Propositionen

Utgifter för inkomstgrundad pension (prop. 151 avsnitt 36.2)

Till följd av övergångsreglerna kommer utbetalningarna av inkomstgrundad

ålderspension att under en relativt lång period huvudsakligen avse pensioner

beräknade enligt nuvarande regler. Först efter år 2018 kommer pension intjänad

enligt reformerade regler att svara för mer än hälften av totalutgifterna för

den inkomstgrundade ålderspensionen.

I propositionen redovisas kalkyler över ålderspensionsutbetalningarna i det

reformerade systemet under olika antaganden om den ekonomiska tillväxten och

demografiska utvecklingen.

I nedanstående figur (figur 36.2 i prop. 151) redovisas utbetald

inkomstgrundad ålderspension (inkomstpension, tilläggspension och

premiepension) i procent av avgiftsunderlaget. Den reala tillväxten i

pensionsgrundande inkomster har antagits uppgå till 2 resp. 0,5 % per år. Vad

gäller den demografiska utvecklingen har SCB:s befolkningsprognos år 1997

använts. Den genomsnittliga tiden som pensionär (från 65 år) beräknas enligt

1997 års prognos till 20 år, och försörjningskvot är 0,4 ålderspensionärer per

person i åldrarna 20-64 år. Premiepensionen har i figuren nedan beräknats på

samma sätt som inkomstpensionen, dvs. avkastning 2 resp. 0,5 %. Individens

pensionsålder antas vara 65 år.

Av figuren ovan framgår att de inkomstgrundade pensionerna anpassar sig

tämligen väl till den ekonomiska tillväxttakten, dvs. skillnaderna i

utbetalningarnas procentandel av avgiftsunderlaget är betydligt mindre än om

ålderspensionerna inkl. garantipensionen beaktas. Inkomstpensionen är knuten

till inkomstindexets utveckling såväl under intjänandetiden som under

utbetalningstiden. Även utgående ATP-baserade pensioner är

följsamhetsindexerade och påverkas således av den samhällsekonomiska

utvecklingen. Däremot är pensionspoängen för ATP-pension, som tjänas in fram

t.o.m. år 2017, prisindexerad och således inte följsam till avgiftsunderlagets

utveckling.

Utgifter för garantipensionen (prop. 152 avsnitt 16)

Av de personer som beviljas ålderspension efter sekelskiftet kommer de flesta

att vara berättigade till inkomstpension. Inledningsvis beräknas 40 % av dessa

pensionärer vara berättigade till garantipension. Knappt 2 % av

ålderspensionärerna födda år 1938 eller senare beräknas uppbära enbart

garantipension.

Bland de äldre pensionärerna är en betydligt större andel personer

berättigade till en högre garantipension. År 2001 beräknas omkring 55 % av

pensionärerna födda före år 1938 vara berättigade till övergångsvis

garantipension, varav ca 15 % kommer att ha enbart övergångsvis garantipension.

Under den första femtonårsperioden kommer garantipensionsutbetalningarna till

övervägande del avse övergångsvis garantipension.

Hur andelen pensionärer med inkomstgrundad ålderspension, som är berättigade

även till garantipension, kan förväntas utvecklas beror på vilka antaganden som

görs om den ekonomiska tillväxten. Vid hög realinkomsttillväxt blir de framtida

inkomstpensionerna högre, och färre pensionärer kommer att få utfyllnad med

garantipension. Vid låg realinkomsttillväxt kommer utfyllnaden från

garantipensionssystemet att avvecklas i betydligt långsammare takt. Det är inte

bara nivån på de framtida nybeviljade pensionerna som påverkas av

realinkomstutvecklingen framöver utan också pensionernas utveckling under

pensionsåren. Vid låg tillväxt kommer de inkomstgrundade pensionerna att

skrivas ned successivt (normen 1,6), och fler pensionärer blir berättigade

tilll utfyllnad från garantipensionssystemet.

I nedanstående figur (figur 16.1 i prop. 152) redovisas utvecklingen av

utgifter för garantipension och övergångsvis garantipension i procent av

avgiftsunderlaget för inkomstgrundad pension. Årlig real tillväxt har antagits

vara 2 resp. 0,5 % och beräkningarna grundas på 1997 års befolkningsprognos.

Utgifterna för garantipensionen följer samma trend som antalet berättigade

pensionärer. År 2001 beräknas utbetalningarna av den övergångsvisa

garantipensionen uppgå till 20 miljarder kronor. I både alternativet med 2 %

och 0,5 % tillväxt beräknas utbetalningarna minska de första tio åren för att

år 2010 uppgå till 12 resp. 14 miljarder kronor. I det högre

tillväxtalternativet avtar utbetalningarnas storlek även fortsättningsvis; år

2025 beräknas de till 10 miljarder kronor. I det lägre tillväxtalternativet

däremot beräknas utbetalningarna öka efter år 2015.

Lagförslagen

I betänkandet har utskottet, som tidigare angetts, beslutat att föreslå vissa

ändringar i de av regeringen i proposition 151 framlagda lagförslagen. I lag om

ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden föreslår

utskottet således en ändring av ikraftträdandebestämmelsen. I lag om

inkomstgrundad ålderspension föreslås vissa ändringar i 8 kap. 1 §, 9 kap. 2 §,

10 kap. 2 § och 11 kap. 1 §. I förtydligande syfte föreslår utskottet en

komplettering i 33 § i lag om införande av lagen (1998:000) om inkomstgrundad

ålderspension. Vidare föreslår utskottet en ändrad lydelse av 9 § i lag med

vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten.

Utöver ovan nämnda ändringar föreslår utskottet beträffande lagförslag 2.5

lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring att den av regeringen

föreslagna ändringen i 3 kap. 2 a § utgår. Anledningen härtill är att

finansutskottet i betänkande 1997/98:FiU20 behandlar ett förslag till ny

lydelse av den paragrafen (lagförslag 2.2 i proposition 1997/98:133 Beskattning

av personaloptioner) som innebär att stycket skall upphävas fr.o.m. den 1 juli

1998. I lagförslag 2.2 lag om införande av lagen (1998:000) om inkomstgrundad

ålderspension föreslår utskottet beträffande 15 § andra stycket att ordet

?dessförinnan? i förtydligande syfte ersätts med orden ?omedelbart före

ingången av år 1999?. I regeringens lagförslag 2.7 lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter föreslår utskottet att fjärde punkten av

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall kompletteras med en

bestämmelse om att personer födda år 1937 eller tidigare inte skall betala

egenavgift i form av ålderspensionsavgift de år under vilka dessa personer hela

året uppburit hel ålderspension enligt lagen om allmän försäkring (åren

1999-2000) eller enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension (åren 2001-2002).

De i betänkandet behandlade lagförslagen sammanfaller delvis med lagförslag

som regeringen har lagt fram i propositionerna 1997/98:133 Beskattning av

personaloptioner, 1997/98:134 Kontrollskyldighet vid options- och

terminsaffärer, m.m., 1997/98:146 Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader

och 1997/98:148 Gruppregistrering i mervärdesskattesystemet, m.m.

Propositionerna i dessa delar behandlas i skatteutskottets betänkanden

1997/98:SkU26, 1997/98:SkU27 och 1997/98:SkU29 och tillstyrks av

skatteutskottet. Betänkandena SkU26 och SkU27 kommer enligt nuvarande plan att

behandlas av riksdagen den 29 maj och betänkande SkU29 den 28 maj 1998.

Socialförsäkringsutskottets förslag till ändringar i lagförslagen 2.7, 2.11,

2.19 och 2.24 i proposition 151 enligt nedan innebär följdändringar med

anledning av de ändringar som föreslagits av skatteutskottet i de ovan nämnda

betänkandena.

Lagförslag 2.7 i proposition 1997/98:151, som föreslås träda i kraft den 1

januari 1999, gäller bl.a. en ändring i 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om

socialavgifter. Skatteutskottet har i betänkande 1997/98:SkU26 tillstyrkt en

annan ändring i samma paragraf med ikraftträdande den 1 juli 1998 (lagförslag

2.3 i proposition 1997/98:133 Beskattning av personaloptioner). En anpassning

av nuvarande lydelse till den fr.o.m. den 1 juli 1998 gällande lydelsen måste

därför göras i lagförslaget såvitt avser 1 kap. 2 § lagen om socialavgifter.

Lagförslag 2.11 i proposition 1997/98:151, som föreslås träda i kraft den

1 januari 1999, gäller bl.a. ändringar i 1 § lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Skatteutskottet har med anledning av

propositionerna 1997/98:146 Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader och

1997/98:133 Beskattning av personaloptioner tillstyrkt ändringar i samma

paragraf med ikraftträdande den 30 juni respektive den 1 juli 1998 (bet.

1997/98:SkU27 och 1997/98:SkU26). Gällande lydelse i lagförslaget såvitt avser

1 § lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster har därför anpassats

av utskottet efter paragrafens lydelse fr.o.m. den 1 juli 1998 enligt

skatteutskottets betänkande SkU26.

Lagförslag 2.19 i proposition 1997/98:151 gäller en ändring i 7 §

skatteregisterlagen (1980:343), som föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.

Ändringar i samma paragraf föreslås i propositionerna 1997/98:63, 1997/98:134

och 1997/98:148. Lagförslaget är anpassat till de två först nämnda

propositionerna men inte till proposition 1997/98:148. Utskottets förslag till

lag om ändring i skatteregisterlagen (7 §) är därför anpassat till den lydelse

som paragrafen får enligt skatteutskottets betänkande 1997/98:SkU29.

Lagförslag 2.24 i proposition 1997/98:151 gäller en ändring i 2 § lagen

(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, en ändring som föreslås

träda i kraft den 1 januari 1999. Paragrafen föreslås också ändrad i

proposition 1997/98:146 Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader med

ikraftträdande den 1 juli 1998. Utskottets förslag till lag om ändring i lagen

om särskild löneskatt på pensionskostnader (2 §) är därför anpassat till den

lydelse paragrafen har i skatteutskottets betänkande 1997/98:SkU27.

För det fall att riksdagen beslutar i enlighet med skatteutskottets ovan

nämnda betänkanden finner utskottet att de angivna anpassningarna bör vidtas.

Utskottet kommer att i ett senare betänkande, 1997/98:SfU14, föreslå vissa

ändringar i de här behandlade förslagen till lag om inkomstgrundad ålders-

pension, lag om införande av lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-pension,

lag om statlig ålderspensionsavgift, lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring samt lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). Dessa

senare ändringar är endast följdändringar med anledning av i betänkande

1997/98:FiU20 framlagda lagförslag om ändringar i lagen (1962:381) om allmän

försäkring och kommunalskattelagen med tidigare ikraftträdande.

De sistnämnda avses behandlas av riksdagen den 9 juni 1998, dvs. efter

behandlingen av detta betänkande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionerna

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf35 yrkande 1, 1997/98:Sf36 yrkande 1

i denna del och 1997/98:Sf39 yrkande 1,

res. 1 (v) - delvis

res. 2 (mp) - delvis

2. beträffande alternativt pensionssystem

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf35 yrkande 2, 1997/98:Sf36 yrkande 1

i denna del, 1997/98:Sf39 yrkande 2 och 1997/98:Sf293 yrkandena 14 och 15,

res. 1 (v) - delvis villk.

res. 2 (mp) - delvis villk.

3. beträffande kompletterande utredning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf35 yrkande 3 och 1997/98:Sf39 yrkande

3,

res. 2 (mp) -delvis villk.

4. beträffande konsekvensanalyser och följdlagstiftning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf37,

5. beträffande kvinnors pensioner

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkande 3,

res. 3 (v)

6. beträffande beslut enligt pensionsöverenskommelsen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf292 yrkande 1 och 1997/98:Fi912

yrkande 3,

7. beträffande friår

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf305 yrkandena 4 och 8,

8. beträffande delpension

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf284,

9. beträffande fortsatt beredning av återstående pensionsfrågor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkande 2,

res. 4 (v, mp)

10. beträffande broms för indexering

att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen föreslår i proposition

1997/98:151 om avsteg från omräkning av pensionsbehållningar och utgående

pensioner med förändringen i inkomstindex,

11. beträffande ungdomar och kvalificeringsreglerna för

socialförsäkringsförmåner

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkande 4,

res. 5 (v)

12. beträffande bakomliggande inkomster vid sjukdom och

arbetslöshet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf35 yrkande 4,

res. 6 (mp)

13. beträffande pensionsgrundande belopp för barnår

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkandena 6 och 7,

res. 7 (v, mp)

14. beträffande pensionsrätt för studier

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkandena 8 och 9,

res. 8 (v)

15. beträffande pensionsrätt för plikttjänstgöring för förfluten

tid

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkande 5,

res. 9 (v)

16. beträffande inkomstindex och arvsvinster

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkandena 10 och 11,

res. 10 (v)

17. beträffande försäkringsförhållandets rättsliga karaktär

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkande 15,

res. 11 (v)

18. beträffande försäkringsfunktionen för premiepension

att riksdagen godkänner att en premiepensionsmyndighet med de uppgifter som

angetts i proposition 1997/98:151 inrättas den 1 juli 1998,

19. beträffande förvaltningen av premiepensionskapital

att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett statligt fondbolag,

20. beträffande sjunde AP-fondstyrelsen

att riksdagen

dels antar i proposition 1997/98:151 framlagt förslag till lag om ändring

i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, med den

ändringen att punkt 1 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall ha

följande lydelse: 1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 43 a, 43 f och

43 i §§, den 1 juli 1998 och i övrigt den 1 januari 1999,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om lån

och kredit,

21. beträffande livränteförsäkring

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkande 16,

res. 12 (v)

22. beträffande Premiepensionsmyndighetens verksamhet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkande 19,

res. 13 (v)

23. beträffande efterlevandeskydd

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkandena 17 och 18,

res. 14 (v)

24. beträffande den nuvarande förvaltningen hos Riksgäldskontoret

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf292 yrkande 2,

25. beträffande tillgodoräknande av år utan ATP-poäng vid beräkning

av folkpensionstillägg

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkandena 24 och 25,

res. 15 (v)

26. beträffande garantiregeln i arbetsskadeförsäkringen m.m. och

samordning av yrkesskadelivräntor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkandena 20 och 21,

res. 16 (v)

27. beträffande åldersgräns och beräkningsmetod för garantipension

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf36 yrkandena 13 och 14 samt

1997/98:Sf40 yrkande 4,

res. 17 (v)

28. beträffande avräkning mot änkepension från ATP

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf40 yrkande 3,

res. 18 (v)

29. beträffande garantipension och försäkringstid för invandrare

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf40 yrkandena 1 och 2,

res. 19 (v)

30. beträffande reducering av garantipension

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf40 yrkande 6,

res. 20 (v)

31. beträffande återbetalningsskyldighet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkande 22,

res. 21 (v)

32. beträffande överklagande av beslut

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf40 yrkande 5,

33. beträffande utmätning av pension

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkande 23,

res. 22 (v)

34. beträffande delpensionsavgiften

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Sf38 antar i proposition 1997/98:151

framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

med den ändringen att 1 kap. 2 § och punkt 4 ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna skall ha som Utskottets förslag i bilaga 4

betecknade lydelse,

35. beträffande avgiftsväxling

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkande 26,

res. 23 (v)

36. beträffande överföring från AP-fonden

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkande 27,

res. 24 (v, mp)

37. beträffande fördelning av administrationskostnader

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf36 yrkande 12,

38. beträffande lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta artister m.fl.

att riksdagen med bifall till propositionerna 1997/98:151 och 1997/98:134 antar

i proposition 1997/98:151 framlagt förslag till lag om ändring i lagen

(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

39. beträffande skatteregisterlagen (1980:343)

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:151 antar utskottets förslag

i bilaga 4 till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

40. beträffande lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:151 antar utskottets förslag

i bilaga 4 till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader,

41. beträffande lagförslagen i proposition 1997/98:151 i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om inkomstgrundad ålderspension med den ändringen

dels att 8 kap. 1 § andra styckets första mening utgår,

dels att i 9 kap. 2 § första stycket orden ?tillgångarnas värde tre dagar

efter det att begäran kom in till myndigheten? ersätts med orden

?tillgångarnas värde vid inlösen av innehavet. Inlösen skall ske snarast

efter det att begäran kom in till myndigheten?,

dels att i 10 kap. 2 § andra stycket andra meningen orden ?och om

pensionsspararen? ersätts med orden ?och pensionsspararen?,

dels att i 11 kap. 1 § fjärde stycket orden ?det närmast föregående året?

ersätts med orden ?året före det föregående året?,

b) lag om införande av lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-pension

med den ändringen att i 15 § andra stycket ordet ?dessförinnan? ersätts

med orden ?omedelbart före ingången av år 1999? och att 33 § andra stycket

erhåller en ny tredje mening av följande lydelse: Det pensionsgrundande

beloppet skall också tillgodoräknas modern om fadern inte enligt 41 §

skriftligen har ansökt om att få tillgodoräknas ett pensionsgrundande

belopp,

c) lag med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten med den

ändringen att 9 § skall ha som Utskottets förslag i bilaga 4 betecknade

lydelse,

d) lag om statlig ålderspensionsavgift,

e) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den

ändringen att förslaget såvitt avser 3 kap. 2 a § avslås,

f) lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

g) lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

h) lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

i) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

j) lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa

förvärvsinkomster med den ändringen att 1 § skall ha som Utskottets

förslag i bilaga 4 betecknade lydelse,

k) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

l) lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934),

m) lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

n) lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av

Riksförsäkringsverkets fonder,

o) lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

p) lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

q) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

r) lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade

reserver,

s) lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,

t) lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa

försäkringsavtal,

u) lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens

ledamöter,

v) lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

x) lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges

företrädare i Europaparlamentet,

42. beträffande lagförslagen i proposition 1997/98:152

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om garantipension,

b) lag om handikappersättning och vårdbidrag,

c) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

d) lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

e) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

f) lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till

folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,

g) lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till

folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,

h) lag om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då

make uppbär folkpension,

i) lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i sekretesslagen

(1980:100) med den ändringen att lagen skall betecknas lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

Stockholm den 26 maj 1998

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta

Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),

Lennart Klockare (s), Ingrid Skeppstedt (c), Sven-Åke Nygårds (s), Gustaf von

Essen (m), Sigge Godin (fp), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf Kristersson (m),

Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s) och Marie

Engström (v).

Reservationer

1. Avslag på propositionerna m.m. (mom. 1 och 2)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänt om det nya

pensionssystemet börjar med ?Utskottet konstaterar? och slutar med ?14 och 15?

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör avslå proposition 1997/98:151 om

inkomstgrundad ålderspension. Riksdagen bör hos regeringen i stället begära att

en parlamentarisk utredning tillsätts med uppdrag att komma med förslag till en

rättvis pensionsreform.

Enligt utskottets mening är dagens pensionssystem enkelt och lättförståeligt,

starkt omfördelande och solidariskt genom att det betalas genom skatter och

arbetsgivaravgifter. Det ger en bra pension till de flesta yrkesarbetande. Med

den vetskapen har den enskilda människan kunnat leva sitt förvärvsaktiva liv i

valfrihet. Utskottets förslag till reformerad ATP tar därför sin utgångspunkt i

nuvarande system.

Utskottet förespråkar ett alternativt pensionssystem som finansieras via

skatter och arbetsgivaravgifter. Egenavgifterna omvandlas till en allmän

statsskatt, vilket innebär positiva fördelningseffekter och stärker systemet

finansiellt. Pensionsutbetalningarna skall vara följsamhetsindexerade, dvs.

anpassas till samhällsekonomin. Premiereserv skall inte finnas utan alla

avgifter skall gå till fördelningssystemet. En beskattad garantipension skall

finnas på samma nivå som regeringen föreslår. Den nuvarande 15/30-regeln i ATP-

systemet bör ersättas med en 20/30-regel, vilket innebär en utökning av antalet

år som ligger till grund för nivån på pensionen. Genom att inte utöka antalet

pensionsgrundande år blir det inte nödvändigt med kompensation för barnår,

studier eller plikttjänstgöring.

Med ett sådant system krävs endast att människor förvärvsarbetar i 30 år, i

stället för som i regeringens föreslagna system minst 40 år. Industriarbetaren

är oftare arbetslös än andra och slås ofta ut långt före pensionsåldern. Ett

system som kräver 30 intjänandeår är därför gynnsamt för en industriarbetare.

Det är också gynnsamt för kvinnor, som oftare arbetar deltid för att kunna

kombinera skötsel av små barn med förvärvsarbete.

Utskottet anser att människor skall kunna överleva på sin pension och kunna

leva ett rikt liv efter pensionen. Därför är det viktigt med ett pensionssystem

som inte genom sin konstruktion tvingar människor med förslitande

arbetsuppgifter och låg lön att ytterligare pressa sig för att uppnå en pension

det går att leva på. Det handlar om att ge LO-medlemmen, både den manlige

metallarbetaren och den kvinnliga kommunalarbetaren, frihet att leva ett

förhållandevis aktivt liv efter pensionen. Genom utskottets alternativ som

innebär 30 intjänandeår, i stället för regeringens livslånga intjänande, och

bygger på de 20 bästa åren, till skillnad från regeringens livsinkomstprincip,

så kommer en omfördelning mellan klasserna och mellan kvinnor och män att ske.

Utskottet anser således att regeringen bör tillsätta en parlamentarisk

utredning med uppdrag att komma med förslag till pensionssystem enligt dessa

riktlinjer.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionerna

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 1 i denna del och med

anledning av motionerna 1997/98:Sf35 yrkande 1 och 1997/98:Sf39 yrkande 1

avslår proposition 1997/98:151,

Under förutsättning av bifall till reservation 1 moment 1

2. beträffande alternativt pensionssystem

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 1 i denna del och med

avslag på motionerna 1997/98:Sf35 yrkande 2, 1997/98:Sf39 yrkande 2 och

1997/98:Sf293 yrkandena 14 och 15 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Avslag på propositionerna m.m. (mom. 1-3)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänt om det nya

pensionssystemet dels börjar med ?Utskottet konstaterar? och slutar med ?14 och

15?, dels under Återstående frågor börjar med ?Flera frågor? och slutar med

?Sf39 yrkande 3? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör avslå båda propositionerna. Utskottet vill

i stället ha ett nytt förslag som bygger på principen om en grundtrygghet, lika

för alla. I andra hand bör förslaget återförvisas till regeringen för

komplettering på ett flertal punkter.

Utskottet anser att det finns en grundläggande konflikt mellan målet

försäkringsmässighet med raka rör mellan intjänande och pension och samtidigt

målet att grundtryggheten skall förstärkas något. Dessa mål kan svårligen

förenas på ett bra sätt i samma system. Det föreslagna systemet innebär mycket

stora marginaleffekter. Dessa marginaleffekter belyses mycket dåligt, eller -

när det gäller bostadstilläggens inverkan - inte alls i propositionen.

?Millimeterrättvisan? vid utformningen av den inkomstgrundade pensionen kommer

att ge ett mycket begränsat genomslag i faktiskt utgående totala förmåner efter

skatt. Även om vissa orättvisor får begränsad faktisk betydelse anser utskottet

att bl.a. långtidssjuka och långtidsarbetslösa kommer att få lägre

inkomstgrundad pension än som förutsattes i principbeslutet.

En grundläggande svaghet med förslaget är dess tekniska komplexitet. Det

gäller t.ex. beräkningarna av pensionsbelopp för barnår, plikttjänstgöring m.m.

och den föreslagna rundgången där sociala avgifter skall tas ut på ett stort

antal anslag i statsbudgeten. I propositionerna finns inga beräkningar av

administrationskostnaderna för systemet. Det vore ett historiskt misstag att

sjösätta ett nytt pensionssystem med så stora brister. Utskottet föreslår i

stället att ett enklare och rättvisare system, byggt på grundskyddsprincipen,

tas fram. Enligt utskottets mening skall samhället endast garantera en

ekonomisk bastrygghet när människor på grund av ålderdom inte längre kan

försörja sig själva.

Ett grundskydd vid ålderdom bör vara oberoende av tidigare inkomster och

ligga ungefär vid den nivå som en låginkomsttagare som tjänar ca 12 000-13 000

kr per månad beräknas få i det reformerade pensionssystemet. Det är ca 500

kr/mån netto över garantinivån eller ca 1 700 kr/mån netto över dagens

socialbidragsnorm. Marginalen över socialbidragsnivån skall vara en buffert för

att täcka den del av bostadskostnaden som inte täcks av bostadstillägget samt

eventuella kostnader för sjukvård, läkemedel och tandvård, avgifter till

färdtjänst, hemtjänst m.m. Det är en fördel om grundskyddsnivån kan innehålla

en marginal för sådana extrakostnader. Då kan man ha samma regler för dem som

lever på en långvarig försäkring som för alla andra när det gäller t.ex.

högkostnadsskyddet för läkemedel och sjukvård.

En möjlighet är att i grundskyddet också räkna in en basbostadskostnad som

motsvarar den minsta bostadskostnad som de flesta pensionärer har. Därutöver

skall det finnas ett särskilt bostadstillägg ovanpå själva grundskyddet.

Ett sådant grundskydd skulle kunna uppgå till ca 7 000 kr efter skatt för

ensamstående och 5 300 kr för sammanboende (1998 års prisnivå). Grundskyddet

bör knytas till den allmänna inkomstutvecklingen i samhället genom någon form

av inkomstindex. För den som vill försäkra sig om en högre pension för att

bevara en uppnådd högre standard finns alternativ i form av avtalspensioner och

frivilliga pensionsförsäkringar.

Utskottet vill således i första hand ha ett nytt förslag som bygger på

principen om en grundtrygghet, lika för alla, och i andra hand att förslagen i

propositionerna återförvisas till regeringen för komplettering på ett flertal

punkter. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 1-3 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionerna

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf35 yrkande 1, 1997/98:Sf36

yrkande 1 i denna del och 1997/98:Sf39 yrkande 1 avslår propositionerna

1997/98:151 och 1997/98:152,

Under förutsättning av bifall till reservation 2 moment 1

2. beträffande alternativt pensionssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf35 yrkande 2, 1997/98:Sf39

yrkande 2 och 1997/98:Sf293 yrkandena 14 och 15 samt med avslag på motion

1997/98:Sf36 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Under förutsättning av bifall till reservation 2 moment 1 och avslag på

reservation 2 moment 2

3. beträffande kompletterande utredning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf35 yrkande 3 och

1997/98:Sf39 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Kvinnors pensioner (mom. 5)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänt om det nya

pensionssystemet under Kvinnors pensionsförmåner börjar med ?Vad gäller? och

slutar med ?motionen avstyrks? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet är en av anledningarna till att de fem partierna vill ta

bort 15/30-regeln att den gynnar dem som gör karriär. Livsinkomstprincipen tar

dock ingen hänsyn till vad som är karriär. Karriär kan enligt ATP-systemet vara

att en deltidsarbetande kvinna går upp i arbetstid från deltid till heltid. Det

kan också vara att utbilda sig från undersköterska till sjuksköterska. En

pension baserad på livsinkomsten innebär att ett manligt förvärvsmönster gynnas

framför ett kvinnligt. Genomförandegruppen hävdade länge att ATP-systemet var

dåligt för kvinnor och att expertutlåtanden visade att så var fallet.

Vänsterpartiet hävdade att man måste titta på hela systemets omfördelande

karaktär, dvs. folkpensionen och ATP. Regeringen anger nu att när hänsyn tas

även till folkpension och pensionstillskott blir fördelningseffekten en annan

och gynnar snarare kvinnor som grupp. Även om kvinnorna inte kommer att få det

ekonomiskt sämre i det föreliggande förslaget till nytt pensionssystem än i

nuvarande system innebär det faktum att kvinnorna nu måste förvärvsarbeta 40 år

i stället för som tidigare 30 år en kraftig försämring. Ett förslag som däremot

slår direkt mot kvinnor är regeringens förslag att endast de år som den

försäkrade haft ATP-poäng skall läggas till grund för beräkningen av

folkpensionens basbelopp. Regeringens förslag till nytt pensionssystem

missgynnar således kvinnor i förhållande till nuvarande system.

Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen detta till

känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kvinnors pensioner

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Fortsatt beredning av återstående pensionsfrågor (mom. 9)

Ragnhild Pohanka (mp) och Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänt om det nya

pensionssystemet under Fortsatt behandling av pensionsreformen börjar med

?Några få? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att politikerna i först Pensionsarbetsgruppen och

därefter Genomförandegruppen har valt att arbeta inom lyckta dörrar. De

dokument som producerats har skickats ut med en kort remisstid. På grund av den

korta remisstiden har flera remissinstanser avstått från att gå djupare in i

olika problemställningar. Utskottet anser att frågor och problem som kan

uppkomma med det nya pensionssystemet inte längre skall ägas av

Genomförandegruppen. I och med att beslut fattats i riksdagen om

pensionsreformen måste hela riksdagen och alla riksdagens partier tillåtas att

ta ansvar för de frågor som åligger riksdagen att ta ansvar för. Utskottet

anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att återstående

frågor rörande det nya pensionssystemet överlämnas till en parlamentariskt

sammansatt grupp och att Genomförandegruppen därmed upplöses.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande fortsatt beredning av återstående pensionsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Ungdomar och kvalificeringsreglerna för socialförsäkringsförmåner (mom. 11)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Pensionsgrundande

inkomster och beräkning av pensionsgrundande inkomst börjar med ?Sjukpenning,

föräldrapenningförmåner? och slutar med ?pensions-grundande inkomst? bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening torde regeringens förslag om inkomstgrundad

ålderspension upplevas som en stor besvikelse av ungdomar som i dag är

arbetslösa och inte har lyckats kvalificera sig till pensionsgrundande

trygghetssystem. Ungdomar med korta vikariat och projektanställningar har svårt

att kvalificera sig för t.ex. sjukpenning och arbetslöshetsersättning. Därmed

går de miste om pensionsrätt eftersom de inte får någon ersättning vid sjukdom

och arbetslöshet. Dessa ungdomar kan nog inte betraktas som annat än förlorare

i det nya systemet. Av detta skäl bör frågan om ungdomars möjligheter att

kvalificera sig för de olika socialförsäkringsförmånerna ses över. Detta bör

enligt utskottet lämpligen ske i samband med att frågan om rätt att kvarstå i

arbete till 67 år behandlas. Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande ungdomar och kvalificeringsreglerna för

socialförsäkringsförmåner

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Bakomliggande inkomster vid sjukdom och arbetslöshet (mom. 12)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Pensionsgrundande

belopp börjar med ?Enligt de? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande

lydelse:

Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för ett reformerat

ålderspensionssystem skall pensionsgrundande belopp beräknas för bakomliggande

inkomst vid sjukdom och arbetslöshet. I den nu behandlade propositionen har

regeringen - tvärtemot vad tidigare beslutats - föreslagit att

pensionsgrundande belopp inte skall beräknas på den bakomliggande inkomsten i

dessa situationer. Utskottet anser att regeringens förslag i denna del innebär

en betydande försämring för den som under lång tid uppbär t.ex. arbetslöshets-

ersättning. Enligt utskottet finns det inte skäl för riksdagen att frångå sitt

tidigare ställningstagande i denna fråga. Utskottet anser därför att regeringen

snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag om pensionsrätt på

bakomliggande inkomst vid sjukdom och arbetslöshet m.m. Vad utskottet anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande bakomliggande inkomster vid sjukdom och arbetslöshet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf35 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Pensionsgrundande belopp för barnår (mom. 13)

Ragnhild Pohanka (mp) och Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Pensionsrätt för barnår

börjar med ?Utskottet delar? och slutar med ?yrkande 7? bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att pensionsgrundande belopp för barnår bör tillgodoräknas

adoptivföräldrar fr.o.m. den tidpunkt då de får barnet i sin vård och detta

oavsett barnets ålder vid ankomsten till Sverige.

Regeringens förslag att endast en förälder skall kunna tillgodoräknas

pensionsgrundande belopp för barnår även om man har flera gemensamma barn är

enligt utskottets mening mindre välbetänkt. Om föräldrarna har gemensam vårdnad

och barnen bor växelvis hos föräldrarna bör det vara möjligt för dem att dela

på det pensionsgrundande beloppet.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag dels om barnårsrätt för

adoptivföräldrar, dels om delad pensionsrätt i situationer med flera gemensamma

barn.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande pensionsgrundande belopp för barnår

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkandena 6 och 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Pensionsrätt för studier (mom. 14)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Pensionsrätt för

studier börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?för studier? bort ha

följande lydelse:

Regeringen har föreslagit att pensionsrätt för studier med studiemedel skall

kunna tillgodoräknas fr.o.m. år 1995. Förslag om den närmare utformningen härav

skall beredas vidare. Utskottet anser dock att pensionsrätt för studier bör

tillgodoräknas även för tid före år 1995.

Utskottet vill vidare framhålla att pensionsrätt bör tillgodoräknas

studerande som fyllt 20 år med belopp som motsvarar den egna årskullens

genomsnittsinkomst.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande pensionsrätt för studier

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkandena 8 och 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Pensionsrätt för plikttjänstgöring för förfluten tid (mom. 15)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Pensionsrätt för

förfluten tid börjar med ?Socialförsäkringsutskottet konstaterar? och slutar

med ?yrkande 5? bort ha följande lydelse:

Regeringen har föreslagit att pensionsrätt för plikttjänstgöring endast skall

kunna tillgodoräknas fr.o.m. år 1995. Utskottet anser dock att detta är

otillräckligt. Pensionsgrundande belopp bör därför enligt utskottets mening

tillgodoräknas även för tid före nämnda tidpunkt. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande pensionsrätt för plikttjänstgöring för förfluten tid

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Inkomstindex och arvsvinster (mom. 16)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Inkomstmått och

inkomstindex för år 1999 m.m. börjar med ?Utskottet delar? och slutar med

?yrkande 11? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag till nytt pensionssystem innehåller

få fördelningspolitiska inslag. Ett sådant inslag hade varit att arvsvinsterna

under förvärvsaktiv tid tillfaller kollektivet och inte de kvarlevande i samma

årskull. Utskottet anser att arvsvinster bör tillfalla kollektivet i sin helhet

och att detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande inkomstindex och arvsvinster

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 11 och med avslag på

motion 1997/98:Sf36 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

11. Försäkringsförhållandets rättsliga karaktär (mom. 17)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Försäkrings-

förhållandets rättsliga karaktär börjar med ?Utskottet anser? och slutar med

?yrkande 15? bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att förhållandet mellan försäkringsgivaren och de

försäkrade skall bygga på en förvaltningsrättslig lagstiftning. Vidare skall

fastställd pensionsrätt för premiepension skyddas av egendomsskyddet i

regeringsformen (RF). Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna

utformningen av premiepensionssystemet - en allmän pension med

försäkringsmässig struktur och en försäkringsfunktion knuten till staten.

Utskottet anser emellertid att egendomsskyddet i RF, mot bakgrund av t.ex.

beslutet om ändring av änkepensionen, bör förtydligas så att det uttryckligen

framgår att premiepensionen kommer att omfattas av skyddet. Riksdagen bör

därför som sin mening ge regeringen till känna att det i 2 kap. 18 § RF

uttryckligen skall anges att skyddet omfattar även premiepensionsrätt.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande försäkringsförhållandets rättsliga karaktär

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 15 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Livränteförsäkring (mom. 21)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Uttag och beräkning av

premiepension börjar med ?Förslaget till? och slutar med ?garanterade belopp?

bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att det efter pensioneringen skall vara möjligt att

gå över till livränta med garanterade belopp. Huvudregeln skall dock vara att

tillgodohavandet på premiepensionskontot är placerat i värdepappersfonder även

under pensionstiden. Avsikten med premiepensionen bör vara att pensionsspararen

fram till pensionsåldern, men inte därefter, skall kunna påverka sin pension

vid placering av premiepensionsmedlen. Pension skall således enligt utskottets

mening alltid utgå med garanterade belopp. Vad utskottet anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande livränteförsäkring

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Premiepensionsmyndighetens verksamhet (mom. 22)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet

Premiepensionsmyndighetens verksamhet börjar med ?Utskottet tillstyrker? och

slutar med ?är uttömmande? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att Premiepensions-myndighetens

(PPM) verksamhet måste omges av lagstiftning. Det räcker emellertid inte med

att, som föreslås i propositionen, hänvisningar görs till

försäkringsrörelselagen. PPM:s verksamhet måste enligt utskottets mening i

stället regleras i en särskild lagstiftning som är uttömmande. Den lagstiftning

som gäller för AP-fonden kan vara vägledande för utformningen av denna lag om

PPM. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande Premiepensionsmyndighetens verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 19 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Efterlevandeskydd (mom. 23)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Efterlevandeskydd

börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?och avstyrks? bort ha följande

lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget om efterlevandeskydd under aktivtiden.

Utskottet vill emellertid påpeka att det inte får bli så att det nuvarande

efterlevandeskyddet ersätts med hänvisning till detta frivilliga

efterlevandeskydd i premiepensionen.

Vad gäller efterlevandeskyddet under pensionstiden anser utskottet att detta

förslag måste kompletteras så att det kan erbjudas även den som har barn under

20 år, dvs. på samma sätt som skyddet under aktivtiden.

Vad utskottet anfört om efterlevandeskyddet bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande efterlevandeskydd

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkandena 17 och 18 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Tillgodoräknande av år utan ATP-poäng vid beräkning av folkpensionstillägg

(mom. 25)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Beräkning av årlig

pension börjar med ?Vid beräkningen? och slutar med ?årlig pension? respektive

i avsnittet Förändringar inom ramen för nuvarande system för inkomstrelaterad

ålderspension börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?nuvarande systemet?

bort ha följande lydelse:

Regeringen har föreslagit att såväl personer i mellangenerationen som

personer födda år 1937 eller tidigare skall erhålla ett folkpensionstillägg som

kompensation för folkpensionen. Utskottet anser att det förhållandet att

kompensation enbart skall tillgodoräknas försäkrade i förhållande till antalet

år med ATP-poäng är orimligt. Kompensationen för folkpensionen är väsentlig för

pensionsnivån i både ATP-systemet och det reformerade systemet. Vissa personer

som har år utan ATP-poäng har ändå haft inkomster som överstiger den lägsta

gränsen för pensionsgrundande inkomst (24 % av prisbasbeloppet). Inkomsterna

har dock inte uppgått till ett förhöjt basbelopp. För att dessa personer skall

få en rimlig pension bör enligt utskottet även personer med s.k. nollår få

kompensation för folkpensionen. Utskottet anser att regeringen bör återkomma

till riksdagen med ett förslag som innebär att även år utan ATP-poäng

tillgodoräknas vid beräkningen av den årliga pensionen. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande tillgodoräknande av år utan ATP-poäng vid beräkning av

folkpensionstillägg

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkandena 24 och 25 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Garantiregeln i arbetsskadeförsäkringen m.m. och samordning av

yrkesskadelivräntor (mom. 26)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Samordning med

arbetsskade- respektive yrkesskadelivräntor börjar med ?Regeringen framhåller?

och slutar med ?respektive yrkesskadelivräntor? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte regeringens uppfattning att den särskilda garantin i

arbetsskadeförsäkringen och det statliga personskadeskyddet skall avskaffas.

Enligt utskottets mening bör det vara möjligt för en skadad person, om

förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, att få livränta även efter det att han

eller hon uppnått 65 års ålder.

Regeringen har föreslagit att ålderspension skall samordnas med

yrkesskadeliväntor eller med motsvarande ersättningar enligt äldre

lagstiftning. Eftersom samordning inte skall ske av garantipension med privata

försäkringar och tjänstepensioner anser utskottet att någon samordning inte

heller bör ske med yrkesskadelivräntorna.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande garantiregeln i arbetsskadeförsäkringen m.m. och

samordning av yrkesskadelivräntor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkandena 20 och 21 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Åldersgräns och beräkningsmetod för garantipension (mom. 27)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Beräkning av

garantipension börjar med ?Storleken på? och slutar med ?yrkande 14? bort ha

följande lydelse:

I propositionen föreslås att om den enskilde tagit ut hel eller del av

inkomstgrundad ålderspension före 65 års ålder skall utgångspunkten vid

beräkning av garantipension alltid vara den inkomstgrundade pension som skulle

ha utbetalats om pensionen börjat tas ut vid 65 års ålder. Utskottet anser att

detta får till följd att låginkomsttagare saknar faktisk möjlighet att gå i

pension vid 61 års ålder. Förutom att pensionärer får leva på en orimligt låg

pension från 61 till 65 års ålder blir ålderspensionen lägre efter 65 år,

vilket innebär en livslångt låg pension. Det finns också enligt utskottets

mening anledning att uttrycka oro för att möjligheten till pension vid 61 år

kommer att ersätta förtidspensionen. Regeringen bör därför återkomma med ett

förslag om hur låginkomsttagare skall kunna utnyttja möjligheten att gå i

pension vid 61 års ålder. Utskottet vill understryka betydelsen för en

låginkomsttagare att kunna få ett kompletterande skydd genom bl.a.

bostadstillägg. Bostadstillägget bör utformas så att det fyller en sådan

funktion. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande åldersgräns och beräkningsmetod för garantipension

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf36 yrkandena 13 och 14 samt

1997/98:Sf40 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Avräkning mot änkepension från ATP (mom. 28)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Beräkning av

garantipension börjar med ?Frågan om? och slutar med ?yrkande 3? bort ha

följande lydelse:

I propositionen föreslås att garantipensionen skall räknas av mot den

inkomstgrundade pensionen. Avräkning skall också göras mot efterlevandepension

i form av övergångsvis utgiven änkepension från ATP och viss utländsk pension.

Faktisk premiepension skall inte avräknas, inte heller tjänstepension eller

privata pensionsförsäkringar.

Utskottet anser att det är bra att regeringen föreslår att tjänstepension

inte skall avräknas mot garantipensionen. Det innebär att varken

tjänstepension, faktisk premiepension eller privata pensionsförsäkringar kommer

att avräknas. Desto mer obegripligt blir då förslaget att den övergångsvisa

änkepensionen från ATP skall avräknas.

Utskottet anser att änkorna drabbats tillräckligt genom behovsprövningen av

folkpensionsdelen i änkepensionen och avstyrker därför regeringens förslag i

denna del. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande avräkning mot änkepension från ATP

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf40 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Garantipension och försäkringstid för invandrare (mom. 29)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Försäkringstid börjar

med ?Utskottet vill? och slutar med ?1 och 2? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är bra att en särskild utredare får komma med förslag

till lösning på frågan om äldre invandrares rätt till pension men vill påpeka

att förslaget måste ha retroaktiv verkan för de invandrade pensionärer som i

dag inte har full folkpension och som tvingas söka socialbidrag. Detta bör

riksdagen ge regeringen till känna.

Utskottet anser vidare att det är oacceptabelt att åtkomsten till de sociala

trygghetssystemen för en invandrare är beroende av vilken typ av

uppehållstillstånd han eller hon erhållit. De som får s.k. flyktingstatus

omfattas fullt ut av de sociala förmånerna, medan de som får uppehållstillstånd

av humanitära skäl inte omfattas av de särskilda intjänandereglerna för

folkpension. Utskottet anser att den som får stanna av humanitära skäl har lika

stort behov av garantipension som den som erkänts som flykting. Riksdagen bör

ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag som löser detta problem.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande garantipension och försäkringstid för invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf40 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Reducering av garantipension (mom. 30)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Utbetalning, samordning

och reduktion börjar med ?Vad gäller? och slutar med ?yrkande 6? bort ha

följande lydelse:

I propositionen föreslås att den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller

är häktad skall få garantipensionen reducerad efter en månad. Utskottet delar

denna uppfattning, men anser att det är integritetskränkande för den intagna

att garantipensionen reduceras på det sätt som regeringen föreslår. För

personer som är intagna på institutioner för sina alkoholproblem tar

institutionen ut en avgift. Utskottet anser att samma metod skall användas vad

gäller häktade och intagna i kriminalvårdsanstalt. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande reducering av garantipension

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf40 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Återbetalningsskyldighet (mom. 31)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Åtgärder på grund av

felaktig utbetalning och ändrad pensionsrätt börjar med ?Utskottet konstaterar

? och slutar med ?inom fördelningssystemet? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom regeringen att det är nödvändigt med regler om

återbetalningsskyldighet av för mycket uppburen ålderspension. Utskottet anser

emellertid att det också måste finnas en regel som föreskriver att ett krav om

återbetalning aldrig får leda till att pensionen kommer under

garantipensionsnivån. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande återbetalningsskyldighet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Utmätning av pension (mom. 33)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Preskription och

utmätning m.m. börjar med ?Gällande regler? och slutar med ?lön m.m.? bort ha

följande lydelse:

Det föreslås i propositionen att pensionsbelopp som inte har utbetalats inte

skall få utmätas annat än enligt reglerna i 7 kap. utsökningsbalken angående

utmätning i lön m.m. Bland annat till följd av de nya reglerna om

underhållsstöd kan många personer komma att få betala av sin skuld till

statskassan hela livet, alltså även under pensionstiden. På grund härav bör

enligt utskottets mening utmätning av pension aldrig leda till att en person

hamnar under den lägsta nivån för garantipension. Vad utskottet sålunda anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande utmätning av pension

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 23 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Avgiftsväxling (mom. 35)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Avgiftsstruktur och

avgiftsfinansiering börjar med ?Genomförandet av? och slutar med ?yrkande 26?

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär utformningen av allmänna egenavgifter en ren

skattelättnad för dem som har inkomster över avgiftstaket samtidigt som

marginaleffekterna ökar för dem med inkomster därunder. Eftersom de fem partier

som står bakom pensionsreformen ännu inte löst finansieringsfrågan bör man

därför överge tanken på en avgiftsväxling och i stället finansiera den delen av

pensionsreformen som de fem partierna vill finansiera genom allmän

pensionsavgift med en statsskatt. En sådan modell skulle få positiva

fördelningspolitiska effekter och samtidigt eliminera alla de

kompensationsproblem som uppstår med en avgiftsväxlingsmodell. Utskottet anser

att riksdagen som sin mening bör ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande avgiftsväxling

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 26 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Överföring från AP-fonden (mom. 36)

Ragnhild Pohanka (mp) och Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Finansiell infasning

börjar med ?Det nya? och slutar med ?sålunda anfört? bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att vid löpande överföringar från AP-fonden till

statsbudgeten tillfaller räntan AP-fonden, något som är bra. Det som är

positivt med en engångsvis överföring är dock att man därefter förhindrar fler

överföringar, och utskottet förordar därför detta alternativ. Med tanke på

osäkerheten i den demografiska utvecklingen, arbetslöshet, tillväxt m.m. bör en

engångsvis överföring inte bli större än att den lämnar AP-fonden med en styrka

på minst 4. Utskottet föreslår ett tillkännagivande om det anförda. Utskottet

förutsätter (i enlighet med vad som anförts i reservation 4) att samtliga

riksdagens partier kommer att vara med i beredningen av denna fråga, liksom i

beredningen av frågan om organisation och placeringsregler för AP-fonden.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande överföring från AP-fonden

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf36 yrkande 27 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

I proposition 1997/98:151 framlagda lagförslag

I proposition 1997/98:152 framlagda lagförslag

I proposition 1997/98:134 framlagt lagförslag

Av utskottet framlagda lagförslag

Förslag till lydelse av 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavgifter samt

punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

-------------------------------------------------------

|Lydelse enligt bet. |Utskottets förslag |

|1997/98:SkU26 | |

-------------------------------------------------------

1 kap.

2 §

-------------------------------------------------------

| Avgifterna utgörs av | Avgifterna utgörs av|

|arbetsgivaravgifter och |arbetsgivaravgifter och|

|egenavgifter. |egenavgifter. |

|Arbetsgivaravgifter skall |Arbetsgivaravgifter skall|

|betalas av den som är |betalas av den som är|

|arbetsgivare och |arbetsgivare. Egenavgifter|

|egenavgifter av den som är |skall betalas av den som|

|försäkrad enligt lagen |är försäkrad enligt lagen|

|(1962:381) om allmän |(1962:381) om allmän|

|försäkring och har inkomst |försäkring eller enligt|

|av annat förvärvsarbete |lagen (1998:000) om|

|som avses i 3 kap. 2 eller |inkomstgrundad |

|2 a § eller 11 kap. 3 § |ålderspension och som har|

|nämnda lag. Med inkomst av |inkomst av annat|

|annat förvärvsarbete |förvärvsarbete som avses i|

|enligt 3 kap. 2 § och 2 a |3 kap. 2 eller 2 a § lagen|

|§ lagen om allmän |om allmän försäkring eller|

|försäkring skall även |2 kap. lagen om|

|likställas inkomst för |inkomstgrundad |

|eget arbete i form av |ålderspension. Med inkomst|

|andra skattepliktiga |av annat förvärvsarbete|

|förmåner än pengar. |enligt 3 kap. 2 och 2 a §§|

| |lagen om allmän försäkring|

| |skall även likställas|

| |inkomst för eget arbete i|

| |form av andra|

| Vid tillämpning av |skattepliktiga förmåner än|

|denna lag skall, även om |pengar. |

|ett | Vid tillämpning av|

|anställningsförhållande |denna lag skall, även om|

|inte föreligger, den som |ett |

|har utgett sådan |anställningsförhållande |

|ersättning som enligt |inte föreligger, den som|

|bestämmelserna i 3 kap. 2 |har utgett sådan|

|§ andra stycket eller 11 |ersättning som enligt|

|kap. 2 § första stycket m, |bestämmelserna i 3 kap. 2|

|andra stycket och femte |§ andra stycket lagen om|

|stycket lagen om allmän |allmän försäkring eller|

|försäkring är att hänföra |enligt bestämmelserna i 2|

|till inkomst av |kap. 10 § första stycket,|

|anställning anses som |11 eller 12 § lagen om|

|arbetsgivare. Med inkomst |inkomstgrundad ålders-|

|av anställning enligt 3 |pension är att hänföra|

|kap. 2 § lagen om allmän |till inkomst av|

|försäkring skall i denna |anställning anses som|

|lag likställas inkomst i |arbetsgivare. Med inkomst|

|form av andra |av anställning enligt 3|

|skattepliktiga förmåner än |kap. 2 § lagen om allmän|

|pengar samt |försäkring skall i denna|

|kostnadsersättning som |lag likställas inkomst i|

|inte enligt 8 kap. 19 |form av andra|

|eller 20 § |skattepliktiga förmåner än|

|skattebetalningslagen |pengar samt|

|(1997:483) undantas vid |kostnadsersättning som|

|beräkning av skatteavdrag. |inte enligt 8 kap. 19|

|I fråga om skattepliktig |eller 20 §|

|intäkt enligt |skattebetalningslagen |

|kommunalskattelagen |(1997:483) undantas vid|

|(1928:370) i form av |beräkning av skatteavdrag.|

|rabatt, bonus eller annan |I fråga om skattepliktig|

|förmån som ges ut på grund |intäkt enligt|

|av kundtrohet eller |kommunalskattelagen |

|liknande, skall den som |(1928:370) i form av|

|slutligt har stått för de |rabatt, bonus eller annan|

|kostnader som ligger till |förmån som ges ut på grund|

|grund för förmånen, anses |av kundtrohet eller|

|som arbetsgivare, om denne |liknande, skall den som|

|är någon annan än den som |slutligt har stått för de|

|är skattskyldig för |kostnader som ligger till|

|förmånen. I fråga om |grund för förmånen, anses|

|skattepliktig intäkt |som arbetsgivare, om denne|

|enligt kommunalskattelagen |är någon annan än den som|

|i form av en förmån eller |är skattskyldig för|

|ersättning, som getts ut |förmånen. I fråga om|

|eller anses utgiven av en |skattepliktig intäkt|

|fysisk person som är |enligt kommunalskattelagen|

|bosatt utomlands eller en |i form av en förmån eller|

|utländsk juridisk person, |ersättning, som getts ut|

|skall den hos vilken den |eller anses utgiven av en|

|skattskyldige är anställd |fysisk person som är|

|i Sverige anses som |bosatt utomlands eller en|

|arbetsgivare, om förmånen |utländsk juridisk person,|

|eller ersättningen har sin |skall den hos vilken den|

|grund i anställningen i |skattskyldige är anställd|

|Sverige och det inte finns |i Sverige anses som|

|något |arbetsgivare, om förmånen|

|anställningsförhållande |eller ersättningen har sin|

|mellan utgivaren av |grund i anställningen i|

|förmånen eller |Sverige och det inte finns|

|ersättningen och den |något |

|skattskyldige. |anställningsförhållande |

| |mellan utgivaren av|

| |förmånen eller|

| |ersättningen och den|

| |skattskyldige. |

-------------------------------------------------------

|Lydelse enligt prop. |Utskottets förslag |

|1997/98:151 | |

| | 4. Äldre bestämmelser i|

| 4. Äldre bestämmelser i |2 kap. 4 § första stycket|

|2 kap. 4 § första stycket |2 och 5 § andra stycket|

|2 och 5 § andra stycket |samt i 3 kap. 3 § första|

|samt i 3 kap. 3 § första |och tredje styckena gäller|

|stycket gäller fortfarande |fortfarande för personer|

|för personer som är födda |som är födda 1937 eller|

|1937 eller tidigare. |tidigare. Vid tillämpning|

| |av 3 kap. 3 § tredje|

| |stycket i dess äldre|

| |lydelse skall med|

| |tilläggspensionsavgift |

| |avses ålderspensionsavgift|

| |och med ålderspension|

| |enligt lagen om allmän|

| |försäkring likställas|

| |ålderspension enligt lagen|

| |(1998:000) om|

| |inkomstgrundad |

| |ålderspension. |

-------------------------------------------------------

Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)[1] skall ha

följande lydelse.

-------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1983:143.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| 7 §[2] |

--------------------------------------------------------

|För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter|

|som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret|

|innehålla följande uppgifter. |

--------------------------------------------------------

|1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i|

|fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje|

|stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall|

|behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och|

|dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325)|

|om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om|

|företagsledare i dessa företag samt uppgift om delägare|

|i enkelt bolag och partrederi. |

--------------------------------------------------------

|2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt|

|besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §|

|taxeringslagen (1990:324) eller 14 kap. 6 §|

|skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan|

|åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod,|

|skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga|

|ändringar av skatt eller underlag för skatt med|

|anledning av åtgärden samt uppgift huruvida|

|bokföringsskyldighet har fullgjorts. |

--------------------------------------------------------

|3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala|

|skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär|

|skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av F-|

|skattsedel med angivande av skälen för beslutet,|

|uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt|

|skattebetalningslagen, lagen (1991:586) om särskild|

|inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om|

|nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen|

|(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig|

|inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om|

|redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana|

|skatter eller avgifter. |

--------------------------------------------------------

|4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut|

|om beskattning. |

--------------------------------------------------------

|5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna|

|deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna|

|deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen|

|för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att|

|laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra|

|deklarationsskyldighet. |

--------------------------------------------------------

|6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för|

|beskattningen. |

--------------------------------------------------------

|7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad|

|självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2|

|kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra|

|stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter|

|samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 §|

|lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. |

--------------------------------------------------------

|8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för|

|beslutet och uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 §|

|skattebetalningslagen. |

--------------------------------------------------------

|9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos|

|kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat,|

|uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i|

|egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk|

|person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord,|

|likvidation eller konkurs samt uppgift om|

|betalningsinställelse. |

--------------------------------------------------------

|10. Uppgift om antal anställda och de anställdas|

|personnummer. |

--------------------------------------------------------

|11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för|

|skattsedelsförsändelse samt namn, adress och|

|telefonnummer för ombud. |

-------------------------------------------------------

|12. Uppgift från | 12. Uppgift från|

|kontrolluppgift som enligt |kontrolluppgift som enligt|

|3 kap. lagen om |3 kap. lagen om|

|självdeklaration och |självdeklaration och|

|kontrolluppgifter skall |kontrolluppgifter skall|

|lämnas utan föreläggande |lämnas utan föreläggande|

|samt från sådan särskild |samt från sådan särskild|

|uppgift som avses i 3 § |uppgift som avses i 2 kap.|

|lagen (1959:551) om |19 § lagen (1998:000) om|

|beräkning av |inkomstgrundad |

|pensionsgrundande inkomst |ålderspension. |

|enligt lagen (1962:381) om | |

|allmän försäkring. | |

--------------------------------------------------------

|13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde,|

|delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde,|

|beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget|

|för fastighet som ägs eller innehas av personen,|

|andelens storlek om fastigheten har flera ägare och|

|övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig|

|fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering|

|av bostad på fastighet. |

--------------------------------------------------------

|14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående|

|revision samt beskattningsperiod och skatteslag som|

|denna avser samt uppgift om tid för planerat besök|

|eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §|

|taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.|

--------------------------------------------------------

|15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om|

|personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för|

|bank- eller postgiro att ta emot skatte-återbetalning|

|på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer|

|och typ. |

--------------------------------------------------------

|16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige|

|uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna|

|till 49 § kommunalskattelagen (1928:370). |

--------------------------------------------------------

|17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. |

--------------------------------------------------------

|18. Uppgifter angående resultat av|

|bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal|

|eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som|

|under beskattningsåret stått till förfogande för|

|levnadskostnader. |

--------------------------------------------------------

|19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av|

|fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke,|

|typ och årsmodell samt tillstånd enligt|

|yrkestrafiklagen (1998:000) och lagen (1998:000) om|

|biluthyrning. |

--------------------------------------------------------

|20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för|

|fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och|

|andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för|

|utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter|

|enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för|

|riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första|

|och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion|

|för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för|

|bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt|

|uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter|

|för bestämmande av skattereduktion enligt lagen|

|(1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i|

|vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om|

|beslut om sådan skattereduktion. |

--------------------------------------------------------

|21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av|

|bosättningsland. |

--------------------------------------------------------

|22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall|

|som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om|

|självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt|

|respektive i Sverige, koncernomsättning och|

|koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. |

--------------------------------------------------------

|23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som|

|avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid|

|byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som|

|enligt 10 § nämnda lag skall reducera|

|omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs|

|av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag,|

|föreningens eller bolagets organisationsnummer och|

|namn. |

--------------------------------------------------------

|24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första|

|stycket 5 och andra stycket samt 33 §|

|skattebetalningslagen. |

--------------------------------------------------------

|25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om|

|styrelseledamöter, verkställande direktör,|

|firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är|

|fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i|

|tid, om företagsrekonstruktion och fusion samt|

|uppgifter från handels- och föreningsregistret om|

|firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion. |

--------------------------------------------------------

|26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd|

|enligt alkohollagen (1994:1738) och om omsättning|

|enligt restaurangrapport. |

--------------------------------------------------------

|27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om|

|arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp|

|och datum för utbetalningen. |

--------------------------------------------------------

|28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad|

|mervärdesskatt vid import, exportvärden, antal import-|

|och exporttillfällen samt de tidsperioder som|

|uppgifterna avser samt uppgifter från tullmyndigheter|

|som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra|

|stycket mervärdesskattelagen. |

--------------------------------------------------------

|29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring|

|mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens|

|organisations- eller personnummer, beräknad lönesumma,|

|datum då försäkringen börjat gälla och datum för|

|förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande|

|inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den|

|försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan|

|samt om utsänd person såvitt avser uppgifter från intyg|

|om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning. |

--------------------------------------------------------

|30. Uppgift om att en näringsidkare ingår i en sådan|

|mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 §|

|mervärdesskattelagen. |

--------------------------------------------------------

|____________ |

| Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. |

--------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[2]: Lydelse enligt skatteutskottets betänkande

1997/98:SkU29.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Lydelse enligt bet. |Föreslagen lydelse |

|1997/98:SkU27 | |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

2 §

Beskattningsunderlaget skall beräknas som den under beskattningsåret

uppkomna skillnaden mellan å ena sidan summan av följande poster:

a) avgift för tjänstepensionsförsäkring,

b) avsättning till pensionsstiftelse,

c) ökning av avsättning under rubriken A v s a t t t i l l p e n s i o n

e r enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i

sådan delpost som avses i 8 a § samma lag,

d) utbetalda pensioner som inte utgår enligt lag eller på grund av

tjänstepensionsförsäkring,

e) utgiven ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse,

å andra sidan summan av följande poster:

f) gottgörelse från pensionsstiftelse,

g) minskning av avsättning under rubriken A v s a t t t i l l

p e n s i o n e r enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i

sådan delpost som avses i 8 a § samma lag,

h) 85 procent av avsättning under rubriken A v s a t t t i l l

p e n s i o n e r enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller

i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag vid beskattningsårets ingång

multiplicerad med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast

före ingången av beskattningsåret,

i) erhållen ersättning för övertagen pensionsutfästelse,

j) negativt belopp som föregående beskattningsår uppkommit vid tillämpning

av denna paragraf.

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|I posten a i första | I posten a i första|

|stycket skall inte räknas |stycket skall inte räknas|

|med avgift för sådan |med avgift för sådan|

|gruppsjukförsäkring som |gruppsjukförsäkring som|

|omfattas av 1 § första |omfattas av 1 § första|

|stycket 5 lagen |stycket 4 lagen (1990:659)|

|(1990:659) om särskild |om särskild löneskatt på|

|löneskatt på vissa |vissa förvärvsinkomster. |

|förvärvsinkomster. | |

-------------------------------------------------------

I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall

posten h i första stycket jämkas i motsvarande mån. Detsamma skall gälla om

avsättning som avses i posten h helt upplöses under beskattningsåret.

Om den som övertar en pensionsutfästelse inte är skattskyldig enligt denna

lag skall den som tidigare utfäst pensionen under posten e i första stycket ta

upp det verkliga värdet av den övertagna utfästelsen om detta är högre än den

utgivna ersättningen. Om den som befrias från en utfästelse inte är

skattskyldig enligt denna lag skall den som övertar utfästelsen under posten i

i första stycket ta upp det verkliga värdet av den övertagna utfästelsen om

detta är lägre än den erhållna ersättningen.

Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall bokföringsmässiga grunder

tillämpas.

---------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Förslag till lydelse av 9 § lag med vissa bestämmelser om

Premiepensionsmyndigheten

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

-------------------------------------------------------

9 §

-------------------------------------------------------

| Regeringen eller den | Regeringen skall meddela|

|myndighet som regeringen |föreskrifter för|

|bestämmer skall årligen |revisionen av|

|utse två auktoriserade |Premiepensionsmyndigheten.|

|revisorer att granska | |

|Premiepensionsmyndighetens | |

|årsredovisning enligt 5 § | |

|jämte räkenskaperna samt | |

|ledningens förvaltning. | |

|Revisorerna skall avge en | |

|revisionsrapport till | |

|regeringen. | |

-------------------------------------------------------

Förslag till lydelse av 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa

förvärvsinkomster

-------------------------------------------------------

|Lydelse enligt bet. | Utskottets förslag |

|1997/98:SkU26 | |

-------------------------------------------------------

1 §

-------------------------------------------------------

| Särskild löneskatt skall | Särskild löneskatt skall|

|för varje år betalas till |för varje år betalas till|

|staten med 24,26 procent |staten med 18,09 procent|

|på |på lön eller annan|

| 1. lön eller annan |ersättning till|

|ersättning till |arbetstagare som vid årets|

|arbetstagare som vid |ingång är 65 år eller|

|årets ingång är 65 år |äldre och i övrigt med|

|eller äldre, |24,26 procent på |

| 2. ersättning som | 1. ersättning som|

|utfaller enligt |utfaller enligt|

|kollektivavtalsgrundad |kollektivavtalsgrundad |

|avgångsbidragsförsäkring |avgångsbidragsförsäkring |

|som tecknas av |som tecknas av|

|arbetsgivare till förmån |arbetsgivare till förmån|

|för arbetstagare, |för arbetstagare, |

| 3. avgångsersättning | 2. avgångsersättning|

|som annorledes än på grund |som annorledes än på grund|

|av kollektivavtalsgrundad |av kollektivavtalsgrundad|

|avgångsbidragsförsäkring |avgångsbidragsförsäkring |

|utbetalas av staten, |utbetalas av staten,|

|kommun eller |kommun eller|

|kommunalförbund som |kommunalförbund som|

|arbetsgivare eller av |arbetsgivare eller av|

|Svenska Kommunförbundet, |Svenska Kommunförbundet,|

|Landstingsförbundet, |Landstingsförbundet, |

|Svenska kyrkans |Svenska kyrkans|

|församlings- och |församlings- och|

|pastoratsförbund, det för |pastoratsförbund, det för|

|kommunerna och landstingen |kommunerna och landstingen|

|gemensamma organet för |gemensamma organet för|

|administration av |administration av|

|personalpension eller |personalpension eller|

|Sjukvårdens och |Sjukvårdens och|

|socialvårdens planerings- |socialvårdens planerings-|

|och |och |

|rationaliseringsinstitut, |rationaliseringsinstitut,|

|under förutsättning att |under förutsättning att|

|arbetsgivaren tillämpar |arbetsgivaren tillämpar|

|kommunalt pensionsavtal |kommunalt pensionsavtal|

|eller av annan |eller av annan|

|arbetsgivare, under |arbetsgivare, under|

|förutsättning att |förutsättning att|

|arbetsgivaren tillämpar |arbetsgivaren tillämpar|

|kommunalt pensionsavtal |kommunalt pensionsavtal|

|och att borgen eller |och att borgen eller|

|liknande garanti tecknats |liknande garanti tecknats|

|av kommun, |av kommun,|

|kommunalförbund, Svenska |kommunalförbund, Svenska|

|Kommunförbundet, |Kommunförbundet, |

|Landstingsförbundet eller |Landstingsförbundet eller|

|Svenska kyrkans |Svenska kyrkans|

|församlings- och |församlings- och|

|pastoratsförbund, |pastoratsförbund, |

| 4. avgångsersättning | 3. avgångsersättning|

|som omfattas av s.k. |som omfattas av s.k.|

|trygghetsavtal, |trygghetsavtal, |

| 5. ersättning som | 4. ersättning som|

|utgår enligt |utges enligt|

|gruppsjukförsäkring som |gruppsjukförsäkring som|

|åtnjuts enligt grunder som |åtnjuts enligt grunder som|

|fastställts i |fastställts i|

|kollektivavtal mellan |kollektivavtal mellan|

|arbetsmarknadens |arbetsmarknadens |

|huvudorganisationer till |huvudorganisationer till|

|den del ersättningen utgör |den del ersättningen utgör|

|komplement till |komplement till|

|förtidspension eller till |förtidspension eller till|

|sjukbidrag, |sjukbidrag, |

| 6. ersättning som | 5. ersättning som|

|utgår på grund av |utges på grund av|

|ansvarighetsförsäkring som |ansvarighetsförsäkring som|

|åtnjuts enligt grunder som |åtnjuts enligt grunder som|

|fastställts i |fastställts i|

|kollektivavtal mellan |kollektivavtal mellan|

|arbetsmarknadens |arbetsmarknadens |

|huvudorganisationer till |huvudorganisationer till|

|den del ersättningen utgår |den del ersättningen utges|

|i form av engångsbelopp |i form av engångsbelopp|

|som inte utgör |som inte utgör|

|kompensation för mistad |kompensation för mistad|

|inkomst, |inkomst, |

| 7. bidrag som en | 6. bidrag som en|

|arbetsgivare lämnar till |arbetsgivare lämnar till|

|en sådan |en sådan|

|vinstandelsstiftelse som |vinstandelsstiftelse som|

|avses i 3 kap. 2 § andra |avses i 3 kap. 2 § andra|

|stycket lagen (1962:381) |stycket lagen (1962:381)|

|om allmän försäkring eller |om allmän försäkring eller|

|en annan juridisk person |en annan juridisk person|

|med motsvarande ändamål |med motsvarande ändamål|

|med undantag för bidrag |med undantag för bidrag|

|som lämnas till en |som lämnas till en|

|pensions- eller |pensions- eller|

|personalstiftelse enligt |personalstiftelse enligt|

|lagen (1967:531) om |lagen (1967:531) om|

|tryggande av |tryggande av|

|pensionsutfästelse m.m. |pensionsutfästelse m.m. |

-------------------------------------------------------

Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som avses

i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt i form

av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av kundtrohet eller

liknande, skall den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till

grund för förmånen anses som skattskyldig enligt denna lag, om inte denne är

den som är skattskyldig till inkomstskatt för förmånen. I fråga om sådan för

mottagaren skattepliktig intäkt av tjänst i form av en förmån eller ersättning

som getts ut eller anses utgiven av fysisk person som är bosatt utomlands eller

av utländsk juridisk person, skall den hos vilken mottagaren är anställd i

Sverige anses som skattskyldig enligt denna lag, om förmånen eller ersättningen

kan anses ha sin grund i anställningen i Sverige och det inte finns något

anställningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och

mottagaren.

-------------------------------------------------------

| Vid bestämmande av | Vid bestämmande av|

|skatteunderlaget tillämpas |skatteunderlaget tillämpas|

|bestämmelserna i 2 kap. |bestämmelserna i 2 kap.|

|3-5 §§ lagen (1981:691) om |3-5 §§ lagen (1981:691) om|

|socialavgifter med |socialavgifter med|

|undantag av 4 § första |undantag av 4 § första|

|stycket 2 och 13. |stycket 13 och 5 § andra|

| |stycket första meningen. |

| Vid bestämmande av | Vid bestämmande av|

|skatteunderlaget enligt |skatteunderlaget enligt|

|första stycket 6 skall |första stycket 5 skall|

|bortses från ersättning |bortses från ersättning|

|för arbetsskada som |för arbetsskada som|

|inträffat före utgången av |inträffat före utgången av|

|juni 1993 om ersättningen |juni 1993 om ersättningen|

|avser tid därefter samt |avser tid därefter samt|

|från ersättning för |från ersättning för|

|arbetsskada som inträffat |arbetsskada som inträffat|

|före utgången av år 1992 |före utgången av år 1992|

|om skadan anmälts till |om skadan anmälts till|

|allmän försäkringskassa |allmän försäkringskassa|

|efter utgången av juni |efter utgången av juni|

|1993. Detta gäller dock |1993. Detta gäller dock|

|endast ersättning som för |endast ersättning som för|

|en och samme arbetstagare |en och samme arbetstagare|

|beräknas på lönedelar som |beräknas på lönedelar som|

|inte överstiger sju och en |inte överstiger sju och en|

|halv gånger basbeloppet |halv gånger|

|enligt 1 kap. 6 § lagen om |prisbasbeloppet enligt 1|

|allmän försäkring. |kap. 6 § lagen om allmän|

| |försäkring. |

-------------------------------------------------------

Offentlig utfrågning om det nya pensionssystemet

Datum: torsdagen den 7 maj 1998

Tid: 08.30-12.00

Lokal: andrakammarsalen

Inbjudna deltagare: se bilaga

Börje Nilsson (s), ordförande i socialförsäkringsutskottet: Mina damer och

herrar! Mycket välkomna till socialförsäkringsutskottets utfrågning om det

reformerade pensionssystemet som skall pågå under förmiddagen.

För fyra år sedan höll utskottet en offentlig utfrågning i denna sal. Det

gällde då riktlinjerna för det nya pensionssystemet. Flera av er var med vid

detta tillfälle.

Efter ett omfattande beredningsarbete har regeringen i samråd med den s.k.

Genomförandegruppen lagt fram förslag till lagstiftning om det nya

pensionssystemet. Fortfarande återstår dock en del frågor som skall lösas innan

det nya systemet träder i kraft år 2001.

Ett pensionssystem måste präglas av stabilitet och långsiktighet. Dess

utformning har stor betydelse för den enskildes beslut om arbete, sparande och

annat under hela förvärvslivet. Han eller hon måste ha överblick över och kunna

lita på de villkor som gäller även långt innan en pensionering är aktuell.

Villkoren för pensioneringen måste därför vara förutsebara och trovärdiga.

Förutom att pensionssystemet skall ge en god ekonomisk trygghet under

pensionstiden, är det också viktigt att de enskilda individerna kan lita på

systemet. Avgörande för detta är att det nya ålderspensionssystemet blir

finansiellt stabilt. Det gör det särskilt viktigt att det beslut som riksdagen

snart skall fatta grundar sig på ett gott underlag.

De flesta av er har deltagit i det tidigare remissarbetet och bidragit med

era synpunkter. Efter remissbehandlingen har förslagen i vissa avseenden

förändrats eller preciserats. Utskottet anser det därför viktigt att inför det

slutliga ställningstagandet inhämta era synpunkter på det förslag som nu

föreligger. Det handlar här om mycket komplicerade och svåra frågor, så vi ser

fram emot en intressant utfrågning.

Utfrågningen är alltså ett viktigt led i utskottets behandling av

propositionen, som efter uppgjord plan skall behandlas i kammaren den 8 juni,

då beslut också skall fattas.

Utfrågningen inleds med att Hans Svensson, statssekreterare i

Socialdepartementet, håller ett anförande. Vi övergår därefter till de

särskilda programpunkterna i enlighet med det program som är utdelat. Under

några avsnitt låter vi först särskilt angivna myndigheter eller organisationer

mycket kort presentera sina synpunkter i frågan. Detta kan göras från er plats

i salen. Därefter kommer utskottets ledamöter att ställa frågor till er och

till övriga. Så kommer att ske på varje angiven programpunkt för sig. Eftersom

vi måste sluta kl. 12, då riksdagens arbetsplenum börjar, är det nödvändigt att

alla ställer korta frågor och att svaren hålls så kortfattade som möjligt.

Vi har stenografer som skriver ned vad som sägs, och protokollet från

utfrågningen kommer att ingå som en bilaga i utskottets betänkande.

Utfrågningen kommer också att tas upp på band. Om drygt en timme tar vi ca 20

minuters paus, då det bjuds på kaffe utanför denna sal. Mycket välkomna!

Jag lämnar först ordet till statssekreterare Hans Svensson för ett 15

minuters inledningsanförande. Varsågod.

Hans Svensson: Herr ordförande, ärade utskottsledamöter och övriga deltagare i

denna hearing! Ett varmt tack för möjligheten att få komma hit och inleda

morgonen med litet reflexioner om det nya pensionssystemet.

Det är naturligtvis en stor glädje för mig som representant för regeringen

att också kunna tala för fyra andra partier, vilket kanske inte är så vanligt.

Jag känner stor tillfredsställelse över att vi i en så bred politisk enighet

har kunnat lägga fram dessa två propositioner, som innehåller ett komplett

förslag till ett nytt förmånssystem inom ålderspensioneringen.

Det system vi har i dag, dagens ATP-system, byggdes efter de förutsättningar

som fanns under 50- och 60-talen. Det fungerade utifrån dessa förutsättningar

på ett bra sätt inledningsvis. I den konstruktionen tog man emellertid inte

hänsyn till att samhället kunde förändras, att de förutsättningar som gällde på

50-talet de facto inte var de som skulle komma att gälla 40, 50, 60 år senare.

Systemet var inte utformat för att ha en koppling till och ta hänsyn till

förändringar i den ekonomiska tillväxten i samhället, inte heller till

medellivslängden. Det har inneburit att ATP-systemet har utsatts för stora

påfrestningar. Det till synes stabila förmånsbaserade systemet har varit

stabilt så länge som verkligheten runt systemet varit stabil. Men när dessa

grundpålar börjar att röra på sig blir också ATP-systemet instabilt.

Det har visat sig under de senare åren, genom de förändringar som har tvingat

fram besparingar i förmånerna, att det trygga ATP-systemet har tvingats naggas

i kanten. Det trygga systemet blir till slut dess egen fiende, och förtroendet

för pensionssystemet minskar. Helt klart måste ATP-systemet reformeras.

Efter överläggningar med Genomförandegruppen i höstas gick

Socialdepartementet ut med en departementsstencil, som bland annat innehöll en

tabell som beskrev AP-fondens utveckling (se bifogad tabell). Läser man bara

tabellens högerkolumn, kan det se väldigt bra ut. Finns det några problem med

ATP över huvud taget? Fondbehållningen ökar ju år från år. Men den viktigaste

informationen i denna enkla, överskådliga tabell är framför allt skillnaden

mellan avgiftsinkomster och de utgifter som systemet skall betala. Det innebär

att man under en lång rad av år har fått lov att använda sig av avkastningen

till AP-fonden för att klara de utgifter som skulle betalas. Tack vare några

oerhört goda år under 90-talet har fondbehållningen kunnat öka, trots att man

årligen har fått ta i storleksordningen 30-35 miljarder från den för att klara

årets pensionsutgifter.

Om vi skriver fram den demografiska utvecklingen här i landet, med för övrigt

oförändrade villkor och även vid en så god tillväxt som 2 % årligen, kommer AP-

fonden i sin helhet att vara tömd mellan åren 2015 och 2020, dvs. att vi redan

om några år kommer att behöva ta inte bara hela avkastningen utan också av

kapitalet. Skulle vi få, vilket framgår av departementsstencilen, en tillväxt

på i snitt 1 % per år, skulle AP-fonden troligtvis vara tömd redan omkring år

2010, inom 10-12 års tid. Någonting måste alltså göras åt detta pensionssystem.

Det behöver reformeras.

Att reformera ett pensionssystem i ett land är en stor sak, därför att det

handlar om långsiktighet och om koppling till samhällsekonomin. Men att också

bygga om ett pensionssystem är betydligt mer komplicerat, eftersom vi redan har

ett existerande system att ta hänsyn till. Det utvecklingsarbete som har

bedrivits och som har lett fram till det föreslagna reformerade

ålderspensionssystemet är unikt i ett internationellt perspektiv.

Hur bra det nya systemet än är och hur finansiellt stabilt det än kommer att

vara, blir det emellertid inte stabilt om det inte står på en väldigt stabil

politisk bas. Därför är det, som jag sade inledningsvis, med glädje och

tillfredsställelse som jag kan konstatera att det system vi har arbetat fram

vilar på en stabil grund, både finansiellt och politiskt.

Fem av riksdagens partier står bakom och har stått bakom reformen hela

tiden. Visst har det funnits olika uppfattningar mellan partierna, men enligt

min uppfattning har det snarare fördjupat kunskapen och insikten om betydelsen

av ett reformerat system med en bred politisk bas. Ledstjärnan har varit att

ett nytt system måste ha ett brett stöd, och då måste det både ges och tas. På

grund av denna inställning och den noggranna penetreringen under de gångna åren

kan vi i dag konstatera att reformen vilar på denna oerhört viktiga stabila

politiska bas. Vi har också klarat av att förhandla fram propositionerna genom

att vara överens om i princip varje ord, varje kommatecken och varje punkt. Vi

är alla delaktiga, och vi tar alla ett gemensamt ansvar för resultatet. Det är

viktigt att förhandlingen har skett på det här sättet, att vi inte har voterat

oss fram till de lösningar som skall gälla utan att vi alla har stått bakom

dem. Det eliminerar också risken för att eventuellt skiftande majoriteter i

kommande riksdagar skall leda till ändringar i systemet som inte är förankrade

och överenskomna.

Vad gäller det som är ämnet för dagens hearing, nämligen den finansiella

stabiliteten, kan man på motsvarande sätt säga att den är stabil - så stabil

som vi i dag har möjlighet att göra den.

Varje nytt system måste självfallet byggas utifrån den verklighet man lever i

och kan överblicka. Så var det med ATP, och så är det med detta system.

Eftersom verkligheten förändras, kommer naturligtvis också förutsättningarna

för detta system en bra bit in på nästa sekel att kunna behöva förändras. Men

till skillnad mot ATP-systemet har vi i detta system byggt in flera mekanismer

som krävs för ett stabilt pensionssystem. Vi har byggt in mekanismer som är

möjliga att hantera inför den okända framtid som de står inför.

Det reformerade systemet är också ett kontrakt mellan generationerna. Vi

upplever att vi har försökt nå en balans mellan vad de yrkesaktiva är beredda

att avstå till dagens pensionärer och vad de själva vill ha för ekonomisk

trygghet på ålderns höst. Det som gör det nya systemet finansiellt mer stabilt

än dagens ATP-system är främst tre funktioner.

För det första är det följsamhetsindexeringen, dvs. att pensionerna inte

följer priserna oberoende av tillväxten i samhället, utan att de i stället

följer lönerna. Går det bra för Sverige, höjs pensionerna mer än priserna,

medan det omvända gäller vid låg eller ingen lönetillväxt. Eftersom pensionerna

anpassas till lönerna, anpassas de också till pensionsavgifterna, som är

beroende av lönerna och som också ytterst finansierar de löpande utgående

pensionerna. Detta är en oerhört central och viktig punkt i det nya pensionssy-

stemet.

För det andra blir det stabilt genom det s.k. delningstalet, dvs. att

pensionsbehållningen vid pensionstillfället delas med ett tal som är framräknat

med hänsyn till årskullens förväntade återstående medellivslängd. Ökar

medellivslängden och man tar ut sin ökade medellivslängd som pensionär, blir

delningstalet högre eftersom pensionen måste räcka under ett större antal år.

Därmed anpassas också pensionssystemets kostnader till förändringar i

livslängd, och systemet förblir även här stabilt.

För det tredje har vi den s.k. bromsen, som skall fungera som ett yttre skydd

- en spärrmekanism som skall slå till när avgiftsunderlaget inte blir

tillräckligt stort.

Pensionsutvecklingen är knuten till löneutvecklingen för att pensionerna

skall följa lönerna. Men om den totala lönesumman sjunker på grund av minskat

antal förvärvsarbetande, sjunker också avgiftsunderlaget. För tillfället klarar

buffertfonden sådana situationer, men på litet längre sikt kan situationen

uppstå att avgifterna inte räcker till för att täcka pensionsutgifterna. Då

skall den s.k. bromsen slå till och minska indexeringen, och när

avgiftsunderlaget åter ökar återställs indexeringen genom en s.k. gas. Bromsen

är således inget normaltillstånd utan skall vara en yttre skyddsåtgärd som slår

till med automatik när den finansiella stabiliteten hotas.

De två framlagda propositionerna innehåller förslag till ett helt nytt

pensionssystem för framtidens pensionärer. Det är komplett, förutom några

tekniska frågor kring den finansiella infasningen som vi skall fortsätta att

arbeta med. Vår bedömning var, när vi bestämde oss för att ta steget att lägga

fram propositionerna, att de frågor som är kvar inte är av sådan art att de på

något sätt skulle kunna äventyra reformen i sin helhet. Vi valde därför att

lägga fram propositionerna, att få dem behandlade av riksdagen och också kunna

ge svenska folket besked om att så här ser det nya pensionssystemet ut. Vi kan

nu arbeta vidare och klara ut de sista frågorna. Vi behöver ytterligare

utredningstid, då det är en del frågor som skall övervägas och analyseras litet

mer. Jag vill ta upp några av dessa frågor och kort säga några ord om dem.

En fråga som vi inte hann klara ut innan propositionerna lades fram och som

medialt har fått en viss uppmärksamhet är den s.k. avgiftsväxlingen.

Pensionsavgiften skall enligt överenskommelsen höjas med 1,52 procentenheter

för löntagarna, samtidigt som de skall få en reell kompensation för detta. Här

har flera alternativ diskuterats och redovisats, men vi har ännu inte hittat en

lösning som alla fem partier känner är en lösning som ger en bra, stabil och

rimlig kompensation. Vi behöver mer tid för att fundera. Den tiden fanns inte

inför stoppdatumet för propositionernas framläggande. Vi fortsätter med arbetet

att fundera fram en slutlig lösning på frågan. Jag vill starkt understryka att

finansieringen av pensionerna inte är slutligt beroende av denna lösning. Så

även med den tillfälliga konstruktionen för finansieringen för 1999, som

föreslås i propositionen, är pensionerna fullt ut finansierade.

Den andra frågan är den som jag nyss berörde, gasen och bromsen. Det pågår

för närvarande ett utredningsarbete. Att göra dessa konstruktioner är litet

grand av ett nationalekonomiskt eller samhällsekonomiskt innovativt arbete,

framför allt när det gäller de beräkningsmodeller som skall visa hur gasen och

bromsen skall kunna utformas och fungera. Enligt vår tidsplan räknar vi med att

i början av oktober kunna presentera en departementsstencil som går ut på

remiss. Många av er här i salen kommer att vara remissmottagare. Vi räknar med

att det blir en remiss under hösten 1998 om dessa förslag och att vi efter en

diskussion mellan de fem partierna skall kunna återkomma till riksdagen med en

proposition under våren 1999.

En annan fråga som heller inte är riktigt klar ännu är den s.k. finansiella

infasningen, dvs. hur stor överföring som skall göras från AP-fonden till

statsbudgeten för att kompensera för de förändrade betalningsansvaren mellan

AP-fonden, statsbudgeten och det nya pensionssystemet. Som ni vet finansierar

AP-fonden i dag, förutom ATP i form av ålderspension, även ATP i form av

förtidspension och efterlevandepension. När vi nu reformerar

ålderspensionssystemet renodlas det till att i fortsättningen enbart svara för

ålderspensionerna. Statsbudgeten övertar finansieringsansvaret för

förtidspensionerna och för efterlevandepensionerna. Därför måste medel föras

från AP-fonden till statsbudgeten. I annat fall skulle AP-fonden växa och vara

omotiverat stor för sitt syfte, samtidigt som statsbudgeten skulle utsättas för

stora påfrestningar.

Det arbete som har legat bakom denna del - dels den utskickade

departementspromemorian, dels de diskussioner vi har haft mellan de fem

partierna - har lett fram till ett förslag till lösning för två år. Det

fortsatta analysarbetet fortsätter, men inriktningen skall vara en

engångsöverföring på en sådan nivå att statsbudgeten inte belastas av det

ändrade finansieringsansvaret. De fem partierna har ännu inte tagit definitiv

ställning till den exakta storleken på överföringen. Detta är ett arbete som

jag räknar med att vi skall kunna fortsätta med under hösten och vintern. Här