Bet. 1997/98:SfU2

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1997/98:SFU02

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SfU2

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande budgetproposition 1997/98:1

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar jämte motioner. Vidare behandlas

regeringens skrivelse 1997/98:23 Invandrings- och flyktingpolitiken, avsnitt 7

Mottagande av asylsökande och flyktingar m.m. samt motioner om hälso- och

sjukvård för asylsökande m.fl. och om ersättningen för kommunernas

flyktingmottagande.

Regeringen föreslår en ny anslagsstruktur för utgiftsområdet med utgångspunkt

i att regeringen i en särproposition föreslår att en ny myndighet för

integrationsfrågor inrättas med ansvar för integrationspolitiken. Ombudsmannen

mot etnisk diskriminering (DO) skall enligt förslaget inordnas i den nya

myndighetens organisation. Den nya myndigheten skall inrättas fr.o.m. den 1

juni 1998. Regeringen föreslår också att statsbidraget till Stiftelsen

invandrartidningen upphör efter den 30 april 1998.

Utskottet har i sitt betänkande 1997/98:SfU6 tillstyrkt inrättandet av den

nya myndigheten med den ändringen att DO inte skall ingå i organisationen.

Utskottet har i samma betänkande anfört att statsbidrag till Stiftelsen

invandrartidningen bör utges för hela 1998. I detta betänkande följer utskottet

upp dessa ställningstaganden såvitt avser ändringar i anvisade medel. Därvid

tillgodoses delvis en motion (kd). Det förlängda statsbidraget till Stiftelsen

invandrartidningen finansieras med en minskning av anslaget B 2 Särskilda

insatser i utsatta bostadsområden.

Utskottet tillstyrker propositionen i övrigt och avstyrker övriga motioner.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och sex särskilda yttranden.

Propositionen

Proposition 1997/98:1

Regeringen har i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998, bilaga 4,

utgiftsområde 8, föreslagit riksdagen att

1. för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar enligt följande uppställning:

- A 1 Statens invandrarverk; ramanslag; 452 402 000 kr,

- A 2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 773 650 000 kr,

- A 3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag: 313 289 000 kr,

- A 4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 65 388 000 kr,

- A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden; ramanslag; 60 295 000 kr,

- A 6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag; 83 210 000 kr,

- B 1 Integrationsmyndigheten; ramanslag; 45 376 000 kr,

- B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden; ramanslag; 200 000 000

kr,

- B 3 Integrationsåtgärder; ramanslag; 57 860 000 kr,

- B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande; ramanslag; 1 713 915 000

kr,

- B 5 Hemutrustningslån; ramanslag; 98 549 000 kr.

Skrivelse 1997/98:23

Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelse 1997/98:23 Invandrings- och

flyktingpolitiken.

Skrivelsen behandlas såvitt avser avsnitt 7 i detta betänkande och i övrigt i

ett senare betänkande.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/98

1997/98:Sf609 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

repatrieringsanläggning.

1997/98:Sf610 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att den snabbt ser över statsbidragsvillkoren för

kommunerna i avsikt att underlätta och upprätthålla ett ekonomiskt statligt

ansvar för flyktingmottagningen.

1997/98:Sf616 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. (1) att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt Miljöpartiets förslag i

tabell,

1. (2) Integrationsmyndigheten, avvikelser från regeringens förslag 1998: -

45 miljoner kr

1. (3) B 3 Integrationsåtgärder, avvikelse från regeringens förslag 1998:

+ 37 miljoner kr.

2. (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar för åren 1999 och 2000 enligt tabell,

2. (2) B 1 Integrationsmyndigheten, avvikelse från regeringen 1999: - 76

miljoner kronor, avvikelse från regeringen 2000: - 84 miljoner kronor.

2. (3) B 3 Integrationsåtgärder, avvikelse från regeringen 1999: + 68

miljoner kronor, avvikelse från regeringen 2000: + 76 miljoner kronor.

1997/98:Sf617 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

6. (1) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslag under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt

uppställning:

6. (2) A 1 Statens invandrarverk, Regeringens förslag: 452 402 000,

Anslagsförändring: + 24 250 000

6. (3) B 1 Integrationsmyndigheten, Regeringens förslag: 45 376 000,

Anslagsförändring: -45 376 000

6. (4) B 3 Integrationsåtgärder, Regeringens förslag: 57 860 000,

Anslagsförändring: + 10 237 000

6. (5) B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Regeringens förslag: 1

713 915 000, Anslagsförändring: + 1 000 000

6. (6) B 6 Nytt anslag: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

+ 9 889 000

1997/98:Sf620 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag på ett varaktigt utjämningssystem som fördelar

socialkostnaderna för utomnordiska medborgare i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:Sf621 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen anslår 427 402 000 kr för anslag A 1 Statens invandrarverk

för 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen anslår 607 650 000 kr för anslag A 2 Mottagande av

asylsökande 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen anslår 263 289 000 kr för anslag A 3 Migrationspolitiska

åtgärder 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen anslår 50 388 000 kr för anslag A 4 Utlänningsnämnden 1998 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen anslår 50 295 000 kr för 1998 för anslag A 5 Offentligt

biträde i utlänningsärenden 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen anslår 52 210 000 kr för anslag A 6 Utresor för avvisade och

utvisade för 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att anslå medel till anslag B 2

Särskilda insatser i utsatta bostadsområden 1998 i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1997/98:Sf625 av Anders Ygeman och Carina Moberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av principerna för

fördelning av anslag för flyktingmottagandet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av kriterierna för

fördelningen av ytterligare medel för kommuner med stor andel nyanlända

flyktingar.

1997/98:Sf627 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

(1) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt

följande uppställning:

(2) A 1 Statens invandrarverk, Regeringens förslag: 452 402,

Anslagsförändring: + 10 000,

(3) A 2 Mottagande av asylsökande, Regeringens förslag: 773 650,

Anslagsförändring: + 300 000,

(4) A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden, Regeringens förslag:

60 295, Anslagsförändring: + 5 000,

(5) B 1 Integrationsmyndigheten, Regeringens förslag: 45 376,

Anslagsförändring: - 45 000,

(6) B 3 Integrationsåtgärder, Regeringens förslag: 57 860, Anslagsförändring:

+ 20 000,

(7) B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Regeringens förslag: 1 713

915, Anslagsförändring: + 300 000.

1997/98:So285 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om flyktingars och asylsökandes situation inom hälso- och sjukvården.

1997/98:So304 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda hur asylsökande skulle kunna få rätt till samma sjukvård

som svenska medborgare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla asylsökande som varit utsatta för fysiska och psykiska

övergrepp skall ha rätt till sakkunnig behandling på centrum för tortyrskadade

samt att det skall åligga varje landsting att inrätta sådana,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bättre information om sekretesslagstiftningen samt att förtydliga

sekretesslagstiftningen i enlighet med vad som anförts i motionen under punkt

2.5,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att se över LMA-boende barns vårdbehov,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda hur en person som är under anknytningsutredning och

befinner sig i Sverige skulle kunna ges fullgod sjukvård.

Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:23 Invandrings- och

flyktingpolitiken

1997/98:Sf13 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Barnkommitténs förslag om undersökning av det medicinska

omhändertagandet av asylsökande skolbarn,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vuxna asylsökandes rätt till sjukvård,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör ge landstingen i uppdrag att kartlägga

omfattningen av behov av särskilt stöd för flyktingbarn som utsatts för

traumatiska upplevelser och att föreslå nödvändiga åtgärder,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Invandrarverket bör ges i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram

för att medvetandegöra sin personal om den anmälningsskyldighet till

socialtjänsten som finns i vissa fall,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om borttagande av krav på dubbel straffbarhet vid könsstympning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avsättande av en del av den statliga ersättningen till landstingen

till en särskild pott avsedd för vårdkostnader för asylsökande som tvingas söka

sjukvård anonymt,

14. att riksdagen hos regeringen begär en sådan översyn av sekretesslagen att

den som söker vård inte skall behöva riskera att tas i förvar och avvisas,

Motion väckt med anledning av proposition 1997/98:16 Sverige, framtiden och

mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik

1997/98:Sf8 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

12. att riksdagen till A 1 Invandrarverket (utgiftsområde 8) för budgetåret

1998 anvisar 10 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således

442 402 000 kr.

Utskottet

Utgiftsområde 8

Utgiftsområdet omfattar dels migrationspolitiken med frågor rörande

flyktingpolitik, invandringen till Sverige, mottagande av asylsökande,

utlänningars rätt att vistas här samt internationellt samarbete på det

migrationspolitiska området, dels invandrares integration med frågor rörande

invandrares introduktion och integration i Sverige, åtgärder mot

främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskriminering samt ersättning till

kommunerna för deras flyktingmottagande. Utgiftsområdet består av

verksamhetsområdena migrationspolitik och integrationspolitik.

Rambeslut

Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag för budgetåret 1998 fastställt

ramen för utgiftsområde 8 till 3 863 934 000 kr (bet. 1997/98:FiU1, rskr.

1997/98:35).

Propositionen

Målen för migrationspolitiken är att i en värld präglad av ökad öppenhet,

samverkan och utbyte på alla områden verka för att migration till och från vårt

land kan ske i ordnade former samt att värna asylrätten och upprätthålla den

reglerade invandringen. Detta skall ske på ett sätt som svarar mot kraven på

öppenhet och utbyte och präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för

individens mänskliga rättigheter.

Enligt vad som föreslås i proposition 1997/98:16 Sverige, framtiden och

mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik skall

integrationspolitikens mål vara lika rättigheter och möjligheter för alla

oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets

mångfald som grund samt en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig

respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och

medansvariga för.

För budgetåret 1998 genomförs inom utgiftsområdet besparingsåtgärder i

enlighet med vad som angavs i vårpropositionen. Dessa uppgår till 41 miljoner

kronor utöver tidigare beslutade neddragningar inom utgiftsområdet och avser

minskning av kommunersättningar vid flyktingmottagande och minskade

transportkostnader till följd av effektiviseringar.

För 1998 avser regeringen att prioritera en fortsatt modernisering av

handläggningen och prövningen av utlänningars rätt att vistas i Sverige. Vidare

skall Invandrarverkets roll stärkas och uppgifterna koncentreras på migrations-

och medborgarskapsfrågor samt Utlänningsnämnden ges ökade resurser för att

förkorta handläggningstiderna. Regeringen avser också att fortsätta satsningen

på åtgärder för att främja frivillig återvandring samt att förbättra och följa

upp prognoser inom utgiftsområdet.

De stora utgifterna inom utgiftsområdet avser mottagande av asylsökande och

statlig ersättning till kommunerna för flyktingar och vissa andra invandrare.

Sedan antalet asylsökande minskat har kostnaderna gått ner. Ersättningen till

kommunerna för äldre och handikappade invandrare ökar dock fortfarande.

Beräkningarna för utgiftsområdet baseras på att 13 350 personer antas söka asyl

under budgetåret 1998 och att 7 000 utlänningar årligen kommer att tas emot i

kommunerna och berättiga dessa till statlig ersättning.

I budgetpropositionen föreslås bl.a. en ny anslagsstruktur med utgångspunkt i

att regeringen i proposition 1997/98:16 föreslår att en ny myndighet för

integrationsfrågor inrättas med ansvar för att integrationspolitiska mål och

synsätt får genomslag på olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera

integrationsprocessen i samhället. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)

skall enligt förslaget inordnas i den nya myndighetens organisation. Vidare

skall enligt förslag i budgetpropositionen statsbidrag till Stiftelsen

invandrartidningen inte lämnas efter den 30 april 1998.

Regeringen föreslår följande medelsanvisning

A 1 Statens invandrarverk

Statens invandrarverk är central utlänningsmyndighet och ansvarar för

hanteringen av utlännings-, invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån

frågorna inte handläggs av någon annan myndighet. Verket skall utreda och pröva

ansökningar om visering, uppehållstillstånd, flyktingförklaring och

resedokument samt om svenskt medborgarskap. Vidare ansvarar verket för

mottagande av asylsökande, för överföring och mottagande av organiserat uttagna

flyktingar samt har ansvar för de utlänningar som tas i förvar enligt

utlänningslagen. Fr.o.m. den 1 juni 1998 kommer enligt förslaget i proposition

1997/98:16 en ny myndighet att vara central förvaltningsmyndighet för

integrationsfrågor. Dessa frågor flyttas därmed från Invandrarverket.

Uppgifter som avvecklas hos Invandrarverket, och som i fortsättningen kommer

att i oförändrad eller modifierad form ingå i Integrationsmyndighetens

ansvarsområde, motiverar att 59,3 miljoner kronor på helårsbasis räknas av från

anslaget A 1 och tillförs anslaget B 1 Integrationsmyndigheten. För budgetåret

1998 skall dock 30,05 miljoner kronor ligga kvar på anslaget A 1, eftersom

växlingen av ansvarsområde sker den 1 juni 1998 och Invandrarverket dessutom

kommer att ha avvecklingskostnader för myndigheten beroende dels på att antalet

asylsökande minskat, dels på förändringar av verkets verksamhetsuppgifter.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 452 402 000 kr.

A 2 Mottagande av asylsökande

Från anslaget finansieras Invandrarverkets mottagande av asylsökande och

personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Från anslaget bekostas även

asylsökandes resor från Sverige och kostnaderna för utlänningar som tagits i

förvar enligt utlänningslagen (1989:529). Under anslaget ryms fr.o.m.

budgetåret 1998 också ersättningen till kommunerna för den ersättning som ges

till vissa andra utlänningar än asylsökande medan de väntar på beslut om

uppehållstillstånd.

Regeringen utgår från antagandet att 11 500 personer är registrerade i

mottagandesystemet den 31 december 1997. Den genomsnittliga beläggningen

beräknas till 9 500 personer. När antalet personer i mottagandesystemet minskar

ökar dygnskostnaden per person till 205 kr.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 773 650 000 kr.

A 3 Migrationspolitiska åtgärder

Under anslaget finansieras systemet för kollektiv överföring av flyktingar

genom s.k. flyktingkvoter. Flyktingarna tas emot av kommunerna som för detta

erhåller statlig ersättning. Av medlen för kvotflyktingar genomförs även vissa

hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Staten kan också ge bidrag till

åtgärder för frivillig återvandring av personer som väljer att återvandra till

sitt ursprungliga hemland eller till annat bosättningsland. Genom en

tidsbegränsad förordning kan vissa utlänningar som inte får stanna kvar i

Sverige få bidrag i samband med utresan. Anhöriga till flyktingar i Sverige kan

få bidrag till resan hit om de vill förena sig med sina anhöriga i Sverige.

Medel anvisas även för att bekosta vissa migrationspolitiska projekt och

Sveriges deltagande i internationellt samarbete inom flykting- och

invandringsområdet. Likaså anvisas medel från detta anslag till Svenska röda

korsets efterforskningsenhet.

Regeringen anser att anslagsmedlen för år 1998 avseende mottagande av

kvotflyktingar liksom för innevarande budgetår bör få användas med viss

flexibilitet och motsvara kostnaderna för 1 840 överförda flyktingar.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 313 289 000 kr.

A 4 Utlänningsnämnden

Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av Invandrarverket

avseende avvisnings- och utvisningsärenden, ansökningar om uppehållstillstånd,

flyktingförklaring, resedokument och svenskt medborgarskap. Utlänningsnämnden

prövar även s.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd. Fr.o.m. den 1 december

1997 tillförs nämnden uppgiften att pröva överklaganden beträffande offentliga

biträden i utlänningsärenden.

Regeringen anser att en översyn av Utlänningsnämndens arbetsformer och

resursanvändning är påkallad. En bedömning bör därvid göras av vilka åtgärder

som kan vidtas för att ytterligare förkorta handläggningstiderna. För att

stödja nämnden i ett sådant arbete och för att få ner ärendebalansen tillförs

anslaget 4 miljoner kronor fr.o.m. år 1998.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 65 388 000 kr.

A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Från anslaget skall bekostas de offentliga biträden som fr.o.m. den 1 december

1997 förordnas enligt 11 kap. utlänningslagen samt lagen (1996:1620) om

offentligt biträde.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 60 295 000 kr.

A 6 Utresor för avvisade och utvisade

Från anslaget finansieras resor ut ur landet för utlänningar som avvisats eller

utvisats enligt beslut av regeringen, Invandrarverket och Utlänningsnämnden med

stöd av utlänningslagen. Kriminalvårdens transporttjänst organiserar resor på

uppdrag av verkställande polismyndighet.

Antalet verkställigheter av avvisningsbeslut beräknas öka men resorna bör

kunna anordnas till förhållandevis låga kostnader.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 83 210 000 kr.

B 1 Integrationsmyndigheten

Integrationsmyndigheten skall enligt förslaget i proposition 1997/98:16 fr.o.m.

den 1 juni 1998 vara central förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. DO

skall ingå i den nya myndigheten men ha kvar en självständig ställning. En

organisationskommitté skall utreda den närmare organisationen av myndigheten,

dess ledningsform samt ge förslag till namn på myndigheten. Under budgetåret

1998 kommer Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Integrationsmyndigheten

att ha delad dispositionsrätt till anslaget.

Uppgifter som avvecklas hos Invandrarverket, och som i fortsättningen kommer

att i oförändrad eller modifierad form ingå i Integrationsmyndighetens

ansvarsområde motiverar, som nämnts ovan under anslaget A 1, att 59,3 miljoner

kronor på helårsbasis räknas av från anslaget A 1 och tillförs anslaget B 1.

För budgetåret 1998 skall dock 30,05 miljoner kronor ligga kvar på anslaget A

1, eftersom växlingen av ansvarsområde sker den 1 juni 1998 och Invandrarverket

dessutom kommer att ha avvecklingskostnader.

Det tidigare anslaget B 3 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering avvecklas

och de medel som tidigare beräknats för ändamålet, 4 889 000 kr, förs i sin

helhet över till anslaget B 1. Ombudsmannen finansieras från det nya anslaget

även under tiden 1 januari - 30 maj 1998.

Etableringskostnaderna för den nya myndigheten beräknas till ca 4 miljoner

kronor.

Medel för uppföljning av den statliga ersättningen till kommunerna för

flyktingmottagande - 1 miljon kronor - förs till Integrationsmyndigheten efter

att tidigare ha finansierats över anslaget för kommunersättningar vid

flyktingmottagande. Statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen, som

upphör efter den 30 april 1998, fördelas mellan anslagen B 1 och B 3. Av

tidigare beräknat statsbidrag på 15 355 000 kr skall 5 118 000 kr användas till

Stiftelsens verksamhet för perioden januari - april 1998 och finansieras inom

anslaget B 3. Resterande belopp som uppgår till 10 237 000 kr tillförs

Integrationsmyndigheten.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 45 376 000 kr.

B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden

Anslaget avser särskilda insatser för att främja utvecklingen i invandrartäta

och utsatta storstadsområden samt i bostadsområden med likartad situation.

I propositionen anförs att kommunernas utvecklingsarbete skall vara

långsiktigt. Ett övergripande syfte med stimulansbidraget är att ge utrymme för

uthålliga lokala processer. I tilläggsbudget för år 1997 har regeringen

föreslagit att 70 miljoner kronor på motsvarande anslag dras in, men en utökad

satsning på utsatta bostadsområden under åren 1998 och 1999 är angelägen.

Ambitionshöjningen bör kunna genomföras under en längre tidsperiod. Därför

föreslår regeringen en omfördelning av anslagsnivåerna för åren 1998 och 1999 i

förhållande till de nivåer som angavs i vårpropositionen. Därigenom kan medel

för utvecklingsarbete anslås också för år 2000 så att ett långsiktigt arbete

blir möjligt.

För att få ytterligare erfarenheter och effekter av de insatser som de tolv

utsedda kommunerna genomför, anser regeringen att några bostadsområden skall få

möjlighet att vidareutveckla sitt arbete i syfte att åstadkomma en varaktig

förbättring av situationen och kunna fungera som nationella exempel. En del av

anslaget bör även detta år avsättas för uppföljning, utvärdering och

erfarenhetsspridning. Även administrationen av bidragen finansieras från

anslaget.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 200 000 000 kr.

B 3 Integrationsåtgärder

Anslaget disponeras för åtgärder för att stimulera integrationsprocessen i

samhället samt för åtgärder som förebygger och motverkar diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism. Vidare disponeras anslaget för

informationsinsatser samt för projekt med syfte att följa upp och utvärdera

samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella

mångfald. Anslaget disponeras också för statsbidrag till invandrares

riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan för sådana

riksorganisationer. Vidare finansieras från anslaget bidrag till vissa

avgränsade projekt.

Medel från anslaget bör användas av Integrationsmyndigheten, bl.a. för att

stimulera dem som invandrat till ett ökat deltagande i samhällslivet samt för

att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

Vidare beräknas medel för vissa informationsinsatser i samband med invandrares

introduktion.

Statsbidragsgivningen till Stiftelsen Invandrartidningen skall upphöra efter

den 30 april 1998 då nuvarande avtal med stiftelsen löper ut. Av det tidigare

beräknade statliga stödet har 10 237 000 kr förts till Integrationsmyndigheten

medan 5 118 000 kr under anslaget B 3 skall användas till Stiftelsens

verksamhet under perioden 1 januari - 30 april 1998.

Till anslaget förs ca 8 miljoner kronor från utgiftsområde 17.

Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare som i samråd med bl.a.

invandrarnas organisationer skall föreslå formerna för ett nytt bidragssystem.

Det nya systemet skall börja införas år 1999 och vara fullt genomfört år 2001.

Därför föreslås inga förändringar av statsbidragen till invandrares

riksorganisationer för år 1998.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 57 860 000 kr.

B 4 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Anslaget disponeras för statsbidrag till kommuner och landsting enligt

förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.

Kommunmottagandet år 1998 bedöms omfatta 7 000 personer, inkluderande vissa

anhöriga till flyktingar samt flyktingar som överförts till Sverige efter

särskild uttagning, s.k. kvotflyktingar.

De kraftigt ökade ersättningarna till kommunerna för äldre och handikappade

flyktingar skall analyseras. Regeringen har beslutat att ge Invandrarverket i

uppdrag att kartlägga kommunmottagandet under 1990-talet och att i samband

härmed vidareutveckla sina anslagsprognoser. Verket skall speciellt analysera

mottagandet av äldre och handikappade flyktingar och vilka statliga

ersättningar till kommunerna som de närmaste åren kan förväntas för dessa

personkategorier vid tillämpning av nuvarande ersättningsregler. I uppdraget

ingår också att utreda om reglerna innebär viss överkompensation för

kommunerna. Föreligger sådan avser regeringen att efter överläggningar med

Svenska kommunförbundet vidta erforderliga korrigeringar i förordningen

(1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.

För att kunna möta utgiftsanspråken år 1998 omfördelas 100 miljoner kronor

från utgiftsområde 25, anslaget A 2 Bidrag till särskilda insatser i vissa

kommuner och landsting.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 1 713 915 000 kr.

B 5 Hemutrustningslån

Från anslaget finansieras räntesubventioner och avskrivningar för lån till

hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar.

Regeringen avser att se över regelverket för hemutrustningslån, bl.a. för att

se om det behöver anpassas till de förändringar av socialtjänstlagen som

genomförs den 1 januari 1998.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 98 549 000 kr.

Motionerna

Moderaterna

I motion Sf621 av Gullan Lindblad m.fl. (m) anförs att en besparing inom

utgiftsområdet är möjlig till följd av att allt färre flyktingar kommer till

Sverige. Därmed kan handläggningen av ärendena effektiviseras, vilket leder

till att vistelsetiden på flyktingförläggning minskar kraftigt. Det

förhållandet att lagstiftningen fr.o.m. den 1 januari 1997 blivit tydligare

underlättar Invandrarverkets prövning av asylärenden. Det minskade antalet

flyktingar motiverar också besparingar för Utlänningsnämnden och rättshjälpen.

Vidare kan utgifterna för utresor minskas, t.ex. om man använder

busstransporter i stället för flyg och har färre antal medföljande.

Motionärerna avvisar slutligen förslaget om medel för särskilda insatser i

utsatta bostadsområden och föreslår i stället en utredning av möjligheterna att

inrätta frizoner i t.ex. Botkyrka i syfte att åstadkomma mer avreglerade

ekonomiska aktiviteter.

Motionärerna föreslår i yrkandena 1-6 och 8 följande förändringar i

förhållande till regeringens förslag:

A 1 Statens invandrarverk - 25 miljoner kronor

A 2 Mottagande av asylsökande - 166 ?

A 3 Migrationspolitiska åtgärder - 50 ?

A 4 Utlänningsnämnden - 15 ?

A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden - 10 ?

A 6 Utresor för avvisade och utvisade - 31 ?

B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsomr. - 200 ?

Moderaterna lägger således fram förslag till anslag inom utgiftsområde 8 som

understiger regeringens förslag med sammanlagt 497 miljoner kronor.

Här noteras att Moderaterna i motion Sf4, som behandlats i betänkande

1997/98:SfU6, motsatt sig inrättandet av en särskild myndighet för

integrationsfrågor.

Folkpartiet

I motion Sf8 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 12 föreslås att till

anslaget A 1 Statens invandrarverk anvisas 10 miljoner kronor mindre än enligt

regeringens förslag. Motionärerna anser att behov av medel till Invandrarverket

för avvecklingskostnader saknas, bl.a. som en konsekvens av att man avvisar

förslaget att inrätta en ny myndighet för integrationsfrågor.

Här noteras även att Folkpartiet i samma motion motsätter sig förslaget om

inrättande av ny myndighet för integrationspolitiken och att statsbidraget till

Stiftelsen Invandrartidningen föreslås upphöra. Motionen har i dessa delar

behandlats av utskottet i betänkande 1997/98:SfU6.

Vänsterpartiet

I motion Sf627 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anförs att motionärerna avvisar

förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet och anser att Invandrarverket

bör få ytterligare medel, 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag, för

uppgifter som bör ligga kvar på Invandrarverket, nämligen att medverka vid

nyanlända invandrares bosättning och att besluta om ersättning till kommunerna

för flyktingmottagandet. DO bör vara en självständig myndighet och tillföras

både fler uppgifter och mer resurser (ytterligare 5 miljoner kronor). Inte

heller bör Invandrartidningen läggas ner utan medel anvisas med 15 miljoner

kronor. Vidare måste man enligt motionärerna räkna med att om Sverige

respekterar sina internationella åtaganden kommer det att medföra ytterligare

utgifter både för mottagande av asylsökande och för statens ersättningar till

kommunerna. Därvid har beaktats att handläggningstiderna hos Invandrarverket

och Utlänningsnämnden bör kunna kortas och antalet personer i

mottagningssystemet därigenom minskas. För att säkerställa rättssäkerheten i

asylprövningsärenden krävs enligt motionärerna dessutom ytterligare medel till

rättshjälp i dessa ärenden.

Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens

förslag:

A 1 Statens invandrarverk + 10 miljoner kronor

A 2 Mottagande av asylsökande + 300 ?

A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden + 5 ?

B 1 Integrationsmyndigheten - 45 ?

B 3 Integrationsåtgärder + 20 ?

B 4 Kommunersättningar vid flykt.mott. + 300 ?

Vänsterpartiet lägger således fram förslag till anslag inom utgiftsområde 8 som

överstiger regeringens förslag med 590 miljoner kronor.

Därtill begärs i motion Sf13 av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkande 13 ett

tillkännagivande om att en del av den statliga ersättningen till landstingen

bör avsättas till en särskild pott avsedd för vårdkostnader för asylsökande som

tvingas söka sjukvård anonymt.

Miljöpartiet

I motion Sf616 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) anförs att motionärerna

avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet. Motionärerna anser

att lokala initiativ för att stärka nytillkomna invånares delaktighet och

inflytande skall stimuleras lokalt. Medlen för den nya integrationsmyndigheten

bör därför överföras till anslaget B 3 Integrationsåtgärder.

Motionärerna anser att mångkulturell kompetens i kulturfrågor bör finnas kvar

även i fortsättningen och avvisar därför regeringens förslag om överflyttning

av vissa medel (8 miljoner kronor) från utgiftsområde 17.

Motionärerna föreslår i yrkande 1 följande förändringar i förhållande till

regeringens förslag:

B 1 Integrationsmyndigheten - 45 miljoner kronor

B 3 Integrationsåtgärder + 37 ?

Miljöpartiet lägger således fram förslag till anslag inom utgiftsområde 8 som

understiger regeringens förslag med 8 miljoner kronor.

Här noteras att Miljöpartiet i motion Sf9, som utskottet behandlat i

betänkande 1997/98:SfU6, begärt tillkännagivanden om att Invandrarverket skall

ha 30 miljoner kronor för integrationsavdelningen, att 15 miljoner kronor av

kostnaden för integrationsverket skall anvisas för utgivande av

Invandrartidningen samt att DO skall ha ett ökat anslag på 5 miljoner kronor.

Dessutom anges i motionen att pengarna som skulle satsas på ett

integrationsverk i stället skall föras över till kommunerna.

Kristdemokraterna

I motion Sf617 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) yrkande 6 anförs att

motionärerna avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet. DO bör

vara en självständig myndighet och tillföras medel motsvarande 1997 års anslag

plus en förstärkning på 5 miljoner kronor (under B 3). Stiftelsen

Invandrartidningen bör tillföras 10 237 000 kr för fortsatt utgivning av

tidningen under hela 1998. Dessutom tillförs 1 miljon kronor till B 4 som

uppföljningsmedel.

Motionärerna föreslår i yrkande 6 följande förändringar i förhållande till

regeringens förslag:

A 1 Statens invandrarverk + 24,25 miljoner kronor

B 1 Integrationsmyndigheten - 45,376 ?

B 3 Integrationsåtgärder + 10,237 ?

B 4 Kommunersättningar vid flykt.mott. + 1 ?

B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskrim. + 9,889 ?

Kristdemokraterna lägger således fram förslag till anslag inom utgiftsområde 8

som sammantaget uppgår till samma belopp som regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Som redovisats i det föregående har riksdagen fastställt ramen för

utgiftsområde 8 till 3 453 088 kr för budgetåret 1998.

Regeringens förslag till anslagsstruktur och medelsanvisning grundar sig till

stora delar på förslag i proposition 1997/98:16. Utskottet har behandlat

propositionen i betänkande 1997/98:SfU6 och därvid föreslagit vissa

förändringar. Utskottet har tillstyrkt inrättandet av en ny myndighet för

integrationspolitiken men med den ändringen att DO inte skall inordnas i den

nya myndigheten. Detta får effekter på medelsanvisningen, enligt vad utskottet

nedan föreslår. Vad gäller statsbidraget till Invandrartidningen har utskottet

anfört att Invandrartidningen behöver något längre tid än vad regeringen

föreslår för att kunna anpassa sin verksamhet till de nya villkor som

borttagandet av statsstöd innebär. Utskottet anser därför att statsbidraget

till Invandrartidningen bör kvarstå under hela 1998. Härigenom undviks också

ett avbrott i den information tilll nyanlända som den nya myndigheten skall

handha. Utskottet vidhåller detta och föreslår nedan omfördelningar i budgeten

för att täcka en sådan förlängd avvecklingstid av statsbidraget. En motsvarande

minskning föreslås på anslaget B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden.

Utskottet vill i detta sammanhang kommentera medelsberäkningen för

Invandrarverket från den 1 juni 1998. I samband med behandlingen av proposition

1997/98:16 höll utskottet en offentlig utfrågning (en utskrift finns bilagd

betänkande 1997/98:SfU6). Vid utfrågningen påpekade Invandrarverkets

generaldirektör att man från Invandrarverkets sida anser att den nya

myndigheten helårsvis bör ha 43,5 miljoner kronor från Invandrarverkets medel i

stället för av regeringen beräknade 59,3 miljoner kronor. Den största

skillnaden i beräkningen beror på att regeringen anser att 19,7 miljoner kronor

av Invandrarverkets ?overheadkostnader? skall läggas på den nya myndigheten,

medan Invandrarverket anser att 6 miljoner är en rimlig summa och motsvarar den

procentandel av overheadkostnaderna som Invandrarverket fått vid övertagande av

uppgifter från polisen. Enligt generaldirektören leder besparingskraven till

att prövningsverksamheten måste minskas med 12 %, vilket leder till längre

handläggningstider i asylärenden och andra tillstånds-ärenden samt i

medborgarskapsärenden.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till beräkning av

administrationskostnaderna för Invandrarverkets integrationsverksamhet grundas

på förslag i betänkandet Lika möjligheter (SOU 1997:82) av Utredningen om

introduktion för nyanlända invandrare samt en ny myndighetsstruktur för det

integrationspolitiska området. Utredningen har bl.a. låtit Statskontoret bedöma

frågan. Av betänkandet framgår olika beräkningsmetoder som använts. Utskottet

har inga invändningar mot regeringens ställningstagande. Utskottet förutsätter

dock att regeringen på vanligt sätt noga följer utvecklingen av

handläggningstiderna i de olika ärendetyperna.

Vad gäller anslagsfrågorna i övrigt anser utskottet att anslagen bör beräknas

med utgångspunkt i det antal asylsökande respektive kommunmottagna flyktingar

m.fl. som regeringen angivit. Vad gäller medlen för särskilda insatser i

utsatta bostadsområden - utöver den minskning som följer av utskottets förslag

om finansiering av ett förlängt statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen

- anser utskottet det angeläget att medel finns tillgängliga för särskilda

satsningar i sådana bostadsområden. Utskottet vill också hänvisa till att ett

motionsyrkande om s.k. frizoner behandlats i betänkande 1997/98:SfU6 och

avstyrkts. Några ytterligare besparingar på utgifter för utresor för avvisade

och utvisade kan knappast ske. Utskottet noterar härvid att Utredningen om

verkställighet och kontroll i utlänningsärenden i betänkande SOU 1997:128 anser

att överföring av verksamheten med utrikes-transporter från Kriminalvårdens

transporttjänst till Invandrarverket inte bör ske.

Vad gäller motionsyrkandet från Vänsterpartiet om att en del av medlen för

hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. bör avsättas för sådan vård för gömda

asylsökande anser utskottet att statlig ersättning av principiella skäl inte

bör utges för hälso- och sjukvård för den som håller sig undan verkställighet.

Däremot bör framhållas att sjukvårdshuvudmännen är skyldiga att lämna akut vård

när sådan erfordras. Utskottet kommer i följande avsnitt att utförligare

behandla motionsyrkanden om hälso- och sjukvård för utlänningar som håller sig

undan verkställighet.

I enlighet med det ovan anförda föreslår utskottet följande förändringar i

förhållande till regeringens förslag:

B 1 Integrationsmyndigheten

Av regeringen föreslagna medel minskas med 4 889 000 kr, avseende DO:s

verksamhet. Till B 1 bör således anvisas ett ramanslag på 40 487 000 kr.

B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsområden

Det förlängda statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen finansieras

genom en minskning av anslaget B 2 med 10 237 000 kr. Till anslaget B 2 bör

således anvisas ett ramanslag på 189 763 000 kr.

B 3 Integrationsåtgärder

Till detta anslag förs ytterligare 10 237 000 kr. Av medlen skall 15 355 000 kr

avse statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen. Till B 3 skall således

anvisas ett ramanslag på 68 097 000 kr.

B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Under detta i förhållande till propositionen nya anslag anvisas medel för

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Nämnden mot etnisk diskriminering.

Utskottet föreslår att till B 6 anvisas ett ramanslag på 4 889 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt. Med utskottets förslag till

medelsanvisning under B 3 bifalles delvis motion Sf617 yrkande 6. Utskottet

avstyrker motionerna i övrigt (Sf8 yrkande 12, Sf13 yrkande 13, Sf616 yrkande

1, Sf621 yrkandena 1-6 och 8 och Sf627), men konstaterar att syftet med flera

av motionerna delvis tillgodoses med de förändringar som utskottet föreslagit

avseende ett särskilt anslag för DO och ytterligare medel för

Invandrartidningen.

Beräkningar av anslag åren 1998 och 1999

I motion Sf616 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslår motionärerna ett

tillkännagivande om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 8 för åren

1999 och 2000 i enlighet med Miljöpartiets förslag (yrkande 2).

Utskottet anser inte att riksdagen bör beräkna medel på anslagsnivå för

budgetåren 1999 och 2000. Motionen avstyrks.

Mottagande av asylsökande och flyktingar m.m.

Skrivelsen

I skrivelsen redovisas bl.a. svensk invandrings- och flyktingpolitik och

invandringen till Sverige. Redovisningen avser i huvudsak år 1996. I vissa

avseenden redovisas också utvecklingen under år 1997. I avsnitt 7, som

behandlas i detta betänkande, redovisas uppgifter om mottagandet av asylsökande

under den tid asylansökan prövas samt det kommunala flyktingmottagandet.

Utskottet behandlar nedan ett flertal motioner som tar upp frågor som berörs i

detta avsnitt av skrivelsen, dvs. dels frågor om hälso- och sjukvård för

asylsökande m.fl., dels frågor med avseende på kommunernas kostnader för

flyktingmottagandet.

Hälso- och sjukvård för asylsökande

Enligt överenskommelse mellan regeringen och företrädare för

sjukvårdshuvudmännen gäller fr.o.m. den 1 januari 1997 och enligt förordning

(1996:1347) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande i

huvudsak följande.

- Landstinget skall ge vuxna asylsökande akut tand- och sjukvård samt sådan

vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, förlossningsvård,

preventivmedelsrådgivning, vård vid abort samt vård och åtgärder enligt

smittskyddslagen.

- Asylsökande barn (under 18 år) skall få samma hälso- och sjukvård samt

tandvård som barn bosatta i Sverige.

- Landstingen får schabloniserad åldersdifferentierad ersättning per

asylsökande.

- Ersättning lämnas inte för vård som ges till utlänningar som håller sig undan

verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning och som enligt lagen om

mottagande av asylsökande inte har rätt till bistånd.

Invandrarverket har i uppdrag att i samråd med Landstingsförbundet följa upp

tillämpningen av överenskommelsen.

En överenskommelse har också träffats mellan staten och Landstingsförbundet

om landstingens åtaganden och statens ersättning i samband med den hälso- och

sjukvård som lämnas till förvarstagna. Enligt överenskommelsen skall staten

efter ansökan lämna ersättning för de faktiska kostnaderna motsvarande den vård

som avses i den tidigare nämnda överenskommelsen.

Motioner

I motion Sf13 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs tillkännagivanden i olika

frågor med anknytning till hälso- och sjukvård. Motionärerna anser att

begränsningen till endast akut sjukvård för vuxna asylsökande bör tas bort

(yrkande 9). Eftersom det kan dröja flera år innan en asylsökande vuxen kan få

besked i tillståndsärendet kan många sjukdomstillstånd förvärras under tiden.

Motionärerna hänvisar till att Socialstyrelsen i juni 1996 redovisade en

undersökning av hälso- och sjukvården för asylsökande och flyktingar. Enligt

undersökningen går barn som flyttar till Sverige efter spädbarnsåret miste om

grundläggande förebyggande insatser som erbjuds svenska barn. I enkäten

uttrycktes bl.a. oro över brister i hur asylsökande barn tas emot inom den

kommunala skolhälsovården. Motionärerna anser att Socialstyrelsen i enlighet

med vad Barnkommittén föreslagit i sitt betänkande SOU 1997:116 bör få i

uppdrag att undersöka det medicinska omhändertagandet av asylsökande skolbarn

(yrkande 8). Motionärerna anser vidare att regeringen bör ge landstingen i

uppdrag att kartlägga omfattningen av behov av särskilt stöd för flyktingbarn

som utsatts för traumatiska upplevelser och att föreslå nödvändiga åtgärder

(yrkande 10). Invandrarverket bör få i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram

för att medvetandegöra sin personal om den anmälningsskyldighet till

socialtjänsten som finns i vissa fall, t.ex. vid misstankar om misshandel eller

andra missförhållanden för flyktingbarn (yrkande 11). Motionärerna anser att

könsstympning är ett så allvarligt brott att det bör undantas från kravet på

dubbel straffbarhet (yrkande 12). Slutligen anser motionärerna att riksdagen

bör begära en sådan översyn av sekretesslagen att den som söker vård inte skall

behöva riskera att tas i förvar och avvisas (yrkande 14).

Ett tillkännagivande om situationen inom hälso- och sjukvården för flyktingar

och asylsökande som håller sig gömda begärs även i motion So285 av Johan

Lönnroth m.fl. (v) yrkande 18. En möjlig lösning kan enligt motionärerna vara

att sådana förändringar görs i sekretesslagen att den som behöver vård inte

riskerar att tas i förvar och avvisas.

I motion So304 av Yvonne Ruwaida (mp) begärs ett tillkännagivande om en

utredning hur asylsökande skall kunna omfattas av samma rätt till sjukvård som

svenska medborgare (yrkande 1). Motionären anser att landstingens insatser vad

gäller sjukvård för asylsökande är bristfälliga. Vidare har hälso- och

sjukvårdspersonal känt att de enligt gällande lag inte har kunnat ta hand om

många asylsökande med mycket stora vårdbehov. I motionen begärs ett

tillkännagivande om att alla asylsökande som varit utsatta för fysiska och

psykiska övergrepp skall ha rätt till sakkunnig behandling på centrum för

tortyrskadade samt att det skall åligga varje landsting att inrätta sådana

(yrkande 2). Motionären begär också ett tillkännagivande om behovet av en

översyn av LMA-boende barns vårdbehov (yrkande 6). Enligt motionären får barn

som vistas på förläggning en god barnhälsovård. Det är dock oklart hur det

förhåller sig med barn som inte bor på förläggning. Det finns skäl att anta att

dessa barn kan ha en rad icke tillgodosedda vårdbehov. Bättre information om

sekretesslagstiftningen behövs samt förtydligande av sekretesslagstiftningen

med avseende på hälso- och sjukvård för gömda flyktingar (yrkande 5). Slutligen

begär motionären ett tillkännagivande av behovet av att utreda hur en person

som är under anknytningsutredning och befinner sig i Sverige skulle kunna ges

fullgod sjukvård (yrkande 7).

Utskottets bedömning

Utskottet anser inte att fullständig sjukvård behöver erbjudas vuxna

asylsökande, utan även fortsättningsvis skall den statliga ersättningen

begränsas till akut tand- och sjukvård och vård som inte kan anstå. Ersättning

utges dessutom för särskilt angivna vårdbehov såsom mödravård,

förlossningsvård, vård vid abort m.m. Med hänvisning till detta avstyrks

motionerna Sf13 yrkande 9 och So304 yrkande 1. Även yrkande 7 i motion So304

avstyrks av samma skäl.

Vad gäller sjukvård för utlänningar som håller sig undan verkställighet bör den

principiella inställningen enligt utskottets mening vara att statlig ersättning

inte skall utges för hälso- och sjukvård. Sjukvårdshuvudmännen är dock skyldiga

att lämna akut sjukvård till alla som vistas inom sjukvårdsområdet. Utskottet

förutsätter att såväl regeringen som Socialstyrelsen och sjukvårdshuvudmännen

noga följer tillämpningen av hälso- och sjukvårdslagen i detta avseende. Vad

gäller sekretessfrågan noterar utskottet att överenskommelsen som ingåtts

mellan staten och sjukvårdshuvudmännen innebär att varje vård-insats inte

behöver faktureras. I stället skall landstingens kostnader kompenseras genom en

schabloniserad ersättning per asylsökande. Utskottet vill dock erinra om att

Barnkommittén såväl i delrapporten Barnkommittén och utlänningslagen (SOU

1996:115) som i sitt huvudbetänkande Barnets bästa i främsta rummet (SOU

1997:116) tagit upp problemen med hälso- och sjukvård för barn i familjer som

håller sig undan verkställighet.

Barnkommittén anger att barn i dessa familjer av naturliga skäl inte får

kontakt med sjukvårdsenheterna vid flyktingförläggningarna. Inte heller

omfattas de av överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet, vilket

innebär att den vård som ges till sådana barn inte ersätts av staten. De

?gömda? barnen är följaktligen endast berättigade till akut sjukvård enligt

4 § hälso- och sjukvårdslagen. Kommittén har därför föreslagit att de svenska

bestämmelserna ändras så att gömda barn får samma rätt till hälso- och sjukvård

som svenska barn. Kommittén har samtidigt påpekat att en sådan ändring är

tämligen verkningslös eftersom barnen och deras föräldrar knappast vågar ta

kontakt med sjukvården på grund av risken att det i så fall röjs var de finns.

Hälso- och sjukvårdens personal är visserligen bundna av sekretess beträffande

enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står

klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller

henne närstående lider men. Om utlänningen, t.ex. i en ny ansökan, åberopar ett

intyg om sin eller barnets psykiska eller fysiska hälsa, är

sjukvårdsmyndigheten dock skyldig att på begäran av den myndighet som

handlägger ärendet lämna upplysningar som kan vara av betydelse i ärendet,

såsom patientjournalen. Vidare hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas ut

till en myndighet om uppgiften behövs för delgivning. Om polisen behöver en

adressuppgift för delgivning av ett avvisningsbeslut, är man alltså inom hälso-

och sjukvården skyldig att lämna polisen den uppgiften.

Utskottet anser att, såvitt gäller de gömda barnens situation, beredningen av

Barnkommitténs förslag i denna del bör avvaktas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf13 yrkande 14, So285 yrkande

18 och So304 yrkande 5.

Utskottet vill tillägga att Barnkommittén påpekar att ersättning inte heller

lämnas för vård som ges till barn som har sökt uppehållstillstånd och av

särskilda skäl har medgetts rätt att vistas i landet medan ansökan prövas.

Utskottet vill här hänvisa till att utskottet i samband med behandlingen av

proposition 1993/94:94 Mottagande av asylsökande (bet. 1993/94:SfU11 s. 30)

förutsatte att i den mån barn tillhör gruppen anhöriga dessa skall erhålla vård

i samma omfattning som barn som hör till gruppen asylsökande.

Även flera av de övriga frågorna som tas upp i motionerna berörs i

Barnkommitténs huvudbetänkande.

Kommittén understryker vikten av att sjukvårdsenheter arbetar uppsökande och

aktivt för att identifiera flyktingbarn som har haft traumatiska upplevelser i

hemlandet. Samtliga sjukvårdsenheter inom flyktingmottagandet måste utveckla

samarbetet med sociala myndigheter. Kommittén hänvisar till att Socialstyrelsen

i två tidigare utredningar har påtalat behovet av att dessa barn erbjuds stöd

och i vissa fall barnpsykiatrisk behandling så snart som möjligt efter

ankomsten till Sverige.

Dessutom föreslås att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka

det medicinska omhändertagandet för asylsökande skolbarn.

Barnkommittén tar också upp frågor om könsstympning. Kommittén anger att

könsstympning av flickor är förbjuden och straffbar i Sverige. Den som bor i

Sverige och medverkar till att könsstympning utförs i ett annat land kan dömas

i svensk domstol om ingreppet är straffbart i det land där det utförs. Om

ingreppet däremot inte är straffbart i det land där det utförs kan ansvar inte

utdömas i Sverige. Kommittén anser att könsstympning är ett så allvarligt brott

att lagstiftningen bör skärpas och brottet undantas från kravet på dubbel

straffbarhet. Kommittén anser också att förebyggande insatser bör

intensifieras.

Vad gäller barns rätt till skydd mot våld och övergrepp inom familjen anförs

att det är ett problem att anmälningsskyldigheten mellan olika myndigheter när

barn far illa inte alltid fungerar. Detta bör uppmärksammas i de

handlingsplaner för genomförande av barnkonventionen som kommittén föreslår att

landets kommuner skall upprätta. Kommittén understryker också betydelsen av att

samtliga sjukvårdsenheter inom flyktingmottagandet utvecklar samarbete med

sociala myndigheter. Sådant regelbundet samarbete pågår på vissa håll i landet.

Enligt Socialstyrelsens undersökning hade samtliga sjukvårdsenheter under det

senaste året handlagt ärenden om barn som far illa i sina familjer, ofta med

misstanke om misshandel. Åtskilliga enheter har följt upp dessa familjer, men

utan något samarbete med sociala myndigheter och i stället enbart förlitat sig

på förläggningens egna resurser. Detta är formellt felaktigt eftersom

anmälningsplikten till socialtjänsten också gäller sjukvårdspersonal på

flyktingförläggningar. Kommittén anser vidare att regeringen snarast bör göra

en översyn av tillämpliga lagrum när det gäller vad som skall anses falla inom

det område som är sanktionerat med discipl-inpåföljd.

Utskottet konstaterar att flertalet av de frågor som tas upp i motionerna

omfattas av förslag från Barnkommittén. Enligt utskottets mening bör

beredningen av dessa förslag inom Regeringskansliet avvaktas. En utredning om

vård och stöd till barn och ungdom med psykiska problem (dir. 1995:75), skall

dessutom vara slutförd till årsskiftet. Utskottet vill särskilt understryka

vikten av att alla tänkbara åtgärder vidtas som kan förhindra eller motverka

könsstympning. Regeringen bör enligt utskottets mening noga överväga

möjligheterna att slopa kravet på dubbel straffbarhet så att könsstympning kan

bestraffas i Sverige även om den skett i ett land där den inte är straffbar.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att utskottet i betänkande

1997/98:SfU6 om tortyrskadades behov har ansett att det är nödvändigt att

regeringen särskilt uppmärksammar dessa. Vidare har utskottet betonat vikten av

att det finns tillgång till erforderlig vård och rehabilitering för

tortyrskadade i hela landet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf13 yrkandena 8 och 10 - 12

samt So304 yrkandena 2 och 6.

Kommunersättningar m.m.

Enligt det system för flyktingmottagande som infördes år 1985 är det kommunerna

som tar emot flyktingar och staten som har det övergripande ekonomiska

ansvaret. Kommunernas flyktingmottagande omfattar, förutom personer som

beviljats asyl eller uppehållstillstånd för skyddsbehövande, också dem som fått

stanna av humanitära skäl och även vissa anhöriga till flyktingar. Kommunerna

får statlig ersättning för mottagandet av flyktingar och vissa andra

utlänningar enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för

flyktingmottagande m.m. Kommunerna får en schablonersättning för varje mottagen

flykting och annan utlänning som omfattas av flyktingmottagandet. Dessutom

lämnas också viss annan ersättning. Från den 1 ja-nuari 1996 gäller ett nytt

utbetalningssystem för de statliga kommunersättningarna. Det nya systemet

innebär att utbetalningarna och fördelningen av schablonbidraget bättre

ansluter till när kostnaderna faktiskt uppstår för kommunerna.

- Grundersättning utges till alla kommuner som träffat överenskommelse med

Invandrarverket om mottagande (motsvarar ersättning för tre vuxna flyktingar).

- Schablonersättningen täcker kostnader för ekonomiskt bistånd m.m. och

kostnader för svenskundervisning för invandrare (sfi). För år 1997 utges

151 400 kr för flyktingar över 16 år och 92 900 kr för barn under 16 år.

Från och med den 1 januari 1993 har kommunerna, genom lagen (1992:1068) om

introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, getts

möjlighet att under en introduktionsperiod bevilja introduktionsersättning i

stället för socialbidrag till flyktingar m.fl. som omfattas av det kommunala

flyktingmottagandet. Genom förslag i proposition 1997/98:16, som utskottet

tillstyrkt, får kommunerna möjlighet att om särskilda skäl föreligger lämna

introduktionsersättning även till andra utlänningar än den personkrets som

kommunerna i dag får statlig ersättning för.

Motionerna

Peter Weibull Bernström (m) anser i motion Sf620 att regeringen bör lägga fram

förslag om ett varaktigt utjämningssystem som fördelar socialkostnaderna för

utomnordiska medborgare. Motionären menar att så länge flyktingarna är beroende

av samhället för sitt uppehälle måste hela det svenska skattekollektivet bära

kostnaderna. En enskild kommun skall inte tvingas bära så stor del av

kostnaderna över sin socialbudget, eftersom kommunen inte kan påverka

inflyttningen av sekundärflyktingar.

I motion Sf610 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) begärs att regeringen

snabbt ser över statsbidragsvillkoren för kommunerna i avsikt att underlätta

och upprätthålla ett ekonomiskt statligt ansvar för flyktingmottagningen.

Särskilt på grund av svårigheterna för invandrare och flyktingar att komma ut

på arbetsmarknaden har detta belastat kommunernas socialbudget mycket hårt.

I motion Sf625 av Anders Ygeman och Carina Moberg (s) begär motionärerna

förslag till ändring av principerna för fördelning av anslag för

flyktingmottagandet (yrkande 1). De statliga resurserna för flyktingmottagandet

måste bli mer flexibla och i större grad påverkas av de enskilda flyktingarnas

val av bostadsort. Motionärerna begär också förslag till ändring av kriterierna

för fördelningen av ytterligare medel för kommuner med stor andel nyanlända

flyktingar (yrkande 2).

Utskottets bedömning

Utskottet är väl medvetet om att systemet med kommunmottagande för vissa

kommuner inneburit stora problem. Detta har också tidigare påtalats av

utskottet (se senast bet. 1996/97:SfU2). Hur den statliga ersättningen täcker

kommunernas kostnader för flyktingmottagandet följs också fortlöpande upp.

Utskottet kan nämna att en arbetsgrupp med företrädare för

Inrikesdepartementet, Finansdepartementet, Arbetsmarknadsverket, Skolverket,

Invandrarverket och Kommunförbundet har avgivit rapporten Hur täcker den

statliga ersättningen kommunernas kostnader för flyktingar mottagna år 1992?

(Ds 1997:31). Arbetsgruppen anser att fortsatta undersökningar och analyser

behövs. Kommunförbundet har också nyligen redovisat en uppföljning av

flyktingar mottagna år 1991.

Utskottet vill i detta sammanhang dessutom framhålla betydelsen av den nya

integrationspolitik som följer av proposition 1997/98:16, vilken utskottet

behandlat i betänkande 1997/98:SfU6. Det integrationspolitiska arbetet skall

särskilt inriktas på att bl.a. ge stöd till individers egen försörjning. De

särskilda insatser som föreslås för nyanlända invandrare kommer enligt

utskottets mening att på sikt betydligt minska kommunernas kostnader för

flyktingmottagandet.

Mot bakgrund av vad som anförts avstyker utskottet motionerna Sf610, Sf620

och Sf625.

Repatrieringsanläggning

I motion Sf609 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) anförs att överföring och

utveckling av kunskap är en effektiv biståndsinsats. De som bäst känner till

behoven i sina hemländer är flyktingarna och invandrarna själva. I stället för

en passiv väntan kan de ges en utbildning i biståndsarbete, katastrofhjälp m.m.

Efter utbildningen kan de fungera som biståndsarbetare i sina egna hemländer.

Motionärerna anser att det är angeläget att åstadkomma en tydligare koppling

mellan flyktingpolitik och biståndspolitik. I Kramfors finns möjligheter att

förverkliga dessa idéer genom att på försök starta en s.k.

repatrieringsanläggning. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

Utskottet har tidigare behandlat liknande motioner. I sitt betänkande

1996/97:SfU2 hänvisade utskottet till att den svenska migrationspolitiken skall

ses som en helhet, som omfattar flykting-, invandrings-, invandrar- och

återvändandepolitik samt innefattas i utrikes-, säkerhets-, handels- och

biståndspolitiken. Utskottet ansåg att en helhetssyn måste prägla dessa

politikområden. Enligt utskottets mening borde riksdagen dock inte anlägga

några synpunkter på frågan om en eventuell repatrieringsanläggning i Kramfors.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Sf609.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

a) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:Sf617

yrkande 6 anvisar anslagen inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

för budgetåret 1998 enligt utskottets förslag i bilaga,

b) att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf8 yrkande 12, 1997/98:Sf13

yrkande 13, 1997/98:Sf616 yrkande 1, 1997/98:Sf621 yrkandena 1-6 och 8 och

1997/98:Sf627,

2. beträffande budgetåren 1999 och 2000

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf616 yrkande 2,

3. beträffande sjukvård för vuxna asylsökande

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf13 yrkande 9 och 1997/98:

So304 yrkandena 1 och 7,

res. 1 (v, mp)

4. beträffande sjukvård för gömda utlänningar

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf13 yrkande 14, 1997/98:

So285 yrkande 18 och 1997/98:So304 yrkande 5,

res. 2 (v, mp)

5. beträffande hälso- och sjukvård för barn

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf13 yrkandena 8, 10 och 11 och

1997/98:So304 yrkandena 2 och 6,

res. 3 (v, mp)

6. beträffande könsstympning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf13 yrkande 12,

7. beträffande kommunersättningar

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf610, 1997/98:Sf620 och

1997/98:Sf625,

res. 4 (fp)

8. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:23 i denna del till

handlingarna,

9. beträffande repatrieringsanläggning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf609.

Stockholm den 2 december 1997

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta

Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),

Lennart Klockare (s), Sven-Åke Nygårds (s), Sigge Godin (fp), Ronny Olander

(s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf Kristersson (m),

Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Karin

Israelsson (c).

Reservationer

1. Sjukvård för vuxna asylsökande (mom. 3)

Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Hälso- och sjukvård för

asylsökande som börjar med ?Utskottet anser inte? och slutar med ?samma skäl?

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att begränsningen till endast akut sjukvård för vuxna

asylsökande bör tas bort. Eftersom det kan dröja upp till flera år innan en

asylsökande vuxen kan få besked i tillståndsärendet kan många

sjukdomstillstånd

förvärras under tiden. Därtill kommer att landstingens insatser vad gäller

sjukvård för asylsökande är bristfälliga. Utskottet anser också att personer

som är under anknytningsutredning och befinner sig i Sverige bör ha rätt till

fullgod sjukvård.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande sjukvård för vuxna asylsökande

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf13 yrkande 9 och

1997/98:So304 yrkandena 1 och 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Sjukvård för gömda utlänningar (mom. 4)

Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Hälso- och sjukvård för

asylsökande som börjar med ?Vad gäller sjukvård? och slutar med ?yrkande 5?

bort ha följande lydelse:

Utlänningar som håller sig gömda vågar ofta inte anlita sjukvården eftersom

de då riskerar att vårdgivaren lämnar ut uppgifter om honom eller henne till

t.ex. Invandrarverket. Särskilt allvarligt är detta när det gäller barn, något

som uppmärksammats av Barnkommittén. Utskottet begär därför sådan översyn av

sekretesslagen att den som söker vård inte skall behöva riskera att tas i

förvar och avvisas.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande sjukvård för gömda utlänningar

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf13 yrkande 14,

1997/98:So285

yrkande 18 och 1997/98:So304 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

3. Hälso- och sjukvård för barn (mom. 5)

Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Hälso- och sjukvård för

asylsökande som börjar med ?Med det? och slutar med ?och 6? bort ha följande

lydelse:

Socialstyrelsen redovisade i juni 1996 en undersökning av hälso- och

sjukvården för asylsökande och flyktingar. Enligt undersökningen går barn som

flyttar till Sverige efter spädbarnsåret miste om grundläggande förebyggande

insatser som erbjuds svenska barn. I enkäten uttrycktes bl.a. oro över brister

i hur asylsökande barn tas emot inom den kommunala skolhälsovården. Utskottet

anser att Socialstyrelsen i enlighet med vad Barnkommittén föreslagit i sitt

betänkande SOU 1997:116 bör få i uppdrag att undersöka det medicinska

omhändertagandet av asylsökande skolbarn. Utskottet anser också att det behövs

en översyn av LMA-boende barns vårdbehov. Även om det finns brister i hälso-

och sjukvården för barn som vistas på förläggning finns det anledning befara

att situationen är sämre för asylsökande barn som bor i eget boende.

Barnkommittén konstaterar i sitt betänkande att Socialstyrelsen i två

tidigare utredningar påtalat behovet av att flyktingbarn som har haft

traumatiska upplevelser i hemlandet erbjuds stöd och i vissa fall

barnpsykiatrisk behandling så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige.

Utskottet, som konstaterar att några förbättringar trots detta inte skett,

anser att regeringen bör ge landstingen i uppdrag att skyndsamt kartlägga

omfattningen av behov av särskilt stöd för flyktingbarn som utsatts för

traumatiska upplevelser och att föreslå nödvändiga åtgärder. Alla asylsökande,

såväl barn som vuxna, som varit utsatta för fysiska och psykiska övergrepp,

skall ha rätt till sakkunnig behandling på centrum för tortyrskadade. Det

skall

enligt utskottets mening åligga varje landsting att inrätta sådana. Dessutom

bör Invandrarverket få i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram för att

medvetandegöra sin personal om den anmälningsskyldighet till socialtjänsten

som

finns i vissa fall, t.ex. vid misstankar om misshandel eller andra

missförhållanden för flyktingbarn.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande hälso- och sjukvård för barn

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf13 yrkandena 8, 10 och 11

och 1997/98:So304 yrkandena 2 och 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Kommunersättningar (mom. 7)

Sigge Godin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande i avsnittet Kommunersättningar m.m.

som

börjar med ?Utskottet är? och slutar med ?och Sf625? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i enlighet med motion Sf610 att regeringen snabbt bör se över

statsbidragsvillkoren för kommunerna i avsikt att underlätta och upprätthålla

ett ekonomiskt statligt ansvar för flyktingmottagningen. Särskilt på grund av

svårigheterna för invandrare och flyktingar att komma ut på arbetsmarknaden

har

detta belastat kommunernas socialbudget mycket hårt.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande kommunersättningar

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf610 och med anledning av

motionerna 1997/98:Sf620 och 1997/98:Sf625 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m)

anför:

Den 20 november beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna

och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena

i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 1998.

Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på

utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag

syftar

till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för

steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till

kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser

och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara

gemensamma.

Rättsväsendet måste fungera tillfredsställande och försvaret skall vara så

starkt att Sverige kan försvaras.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november valt en

annan inriktning av politiken, väljer vi att i detta särskilda yttrande

redovisa den del av vår politik som berör utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar.

Vi föreslår anslag inom utgiftsområdet som understiger regeringens förslag med

sammanlagt 497 miljoner kronor.

Vi anser att besparingar inom utgiftsområdet är möjliga till följd av att

allt färre flyktingar kommer till Sverige. Därmed kan handläggningen av

ärendena effektiviseras, vilket leder till att vistelsetiden på

flyktingförläggning minskar kraftigt. Det förhållandet att lagstiftningen

fr.o.m. den 1 januari 1997 blivit tydligare underlättar Invandrarverkets

prövning av asylärenden. Det minskade antalet flyktingar motiverar också

besparingar för Utlänningsnämnden och rättshjälpen. Vidare kan utgifterna för

utresor minskas, t.ex. om man använder busstransporter i stället för flyg och

har ett färre antal medföljande. Vi avvisar förslaget om medel för särskilda

insatser i utsatta bostadsområden och föreslår i stället en utredning av

möjligheterna att inrätta frizoner i t.ex. Botkyrka i syfte att åstadkomma mer

avreglerade ekonomiska aktiviteter. Vi avvisar också inrättandet av en

särskild

myndighet för integrationsfrågor.

Vi har i motion Sf621 lagt fram förslag till medelsanvisning. Till följd av

bl.a. förändringar som olika ställningstaganden med anledning av proposition

1997/98:16 föranleder, t.ex. att Invandrartidningen bör tillföras ytterligare

ca 10 miljoner kronor, anser vi slutligen att följande förändringar borde

göras

i förhållande till regeringens förslag:

A 2 Mottagande av asylsökande - 166 miljoner kronor

A 3 Migrationspolitiska åtgärder - 50 ?

A 4 Utlänningsnämnden - 10 ?

A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden - 10 ?

A 6 Utresor för avvisade och utvisade - 31 ?

B 1 Integrationsmyndigheten - 45,3 ?

B 2 Särskilda insatser i utsatta bostadsomr. - 200 ?

B 3 Integrationsåtgärder + 10 ?

B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskr. + 5 ?

2. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)

Sigge Godin (fp) anför:

Folkpartiet liberalernas förslag till budget för 1998 har temat ?jobb, vård,

skola? och innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och

tillväxt

med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men även för

utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning

se

reservationerna nr 1 och 29 i betänkande 1997/98:FiU1). Vårt förslag till

utgiftsram för utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar - som var 10 miljoner

kronor mindre än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag - har

emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då

Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte

meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden. Vi redovisar därför i detta

särskilda yttrande vårt budgetförslag för utgiftsområde 8.

Folkpartiet anser att till anslaget A 1 Statens invandrarverk bör anvisas 10

miljoner kronor mindre än enligt regeringens förslag. En sådan minskning kan

ske eftersom behov av medel till Invandrarverket för avvecklingskostnader

saknas, bl.a. som en konsekvens av att vi avvisar förslaget att inrätta en ny

myndighet för integrationsfrågor. Vi anser också att statsbidraget till

Stiftelsen Invandrartidningen skall fortsätta.

3. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)

Ulla Hoffmann (v) anför:

Vänsterpartiet föreslår anslag inom utgiftsområde 8 som överstiger regeringens

förslag med 590 miljoner kronor.

Vänsterpartiet avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet och

anser att Invandrarverket bör få ytterligare 10 miljoner kronor för uppgifter

som bör ligga kvar på Invandrarverket, nämligen att medverka vid nyanlända

invandrares bosättning och att besluta om ersättning till kommunerna för

flyktingmottagandet. DO bör vara en självständig myndighet och tillföras både

fler uppgifter och mer resurser (ytterligare 5 miljoner kronor). Inte heller

bör Invandrartidningen läggas ner utan ytterligare ca 10 miljoner kronor

anvisas under anslaget B 3. Vidare måste man räkna med att om Sverige

respekterar sina internationella åtaganden kommer det att medföra ytterligare

utgifter både för mottagande av asylsökande och för statens ersättningar till

kommunerna. Därvid har beaktats att handläggningstiderna hos Invandrarverket

och Utlänningsnämnden bör kunna kortas och antalet personer i

mottagningssystemet därigenom minskas. För att säkerställa rättssäkerheten i

asylprövningsärenden krävs dessutom ytterligare medel till rättshjälp i dessa

ärenden.

Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens

förslag:

A 1 Statens invandrarverk + 10 miljoner kronor

A 2 Mottagande av asylsökande + 300 ?

A 5 Offentligt biträde i utlänningsärenden + 5 ?

B 1 Integrationsmyndigheten - 45 ?

B 3 Integrationsåtgärder + 10 ?

B 4 Kommunersättningar vid flykt.mott. + 300 ?

B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskr. + 10 ?

Vi anser dessutom att under anslaget A 2 bör avsättas särskilda medel för

vårdkostnader för asylsökande som tvingas söka sjukvård anonymt. De

förhållanden som nu råder för hälso- och sjukvård för asylsökande som fått

avslag på sin asylsökan och gömmer sig är nämligen inte värdiga en stat som

gör

anspråk på att vara grundad på civiliserade och humanitära principer. Många av

de gömda personerna kan inte vända sig till sjukvården eftersom de är rädda

att

vårdgivaren skall kontakta Invandrarverket för att kontrollera vem som skall

betala för vården eller för att de debiteras höga avgifter som de inte har råd

att betala. Det förekommer att sjukvårdsgivaren efter en förlossning kräver

kvinnan på full betalning för vården. Aborter anses inte som akut sjukvård och

det har förekommit att sjukhus krävt 10 000 kr i förskottsbetalning av gömda

asylsökande kvinnor som av sociala skäl inte kunnat fortsätta graviditeten.

Den

förebyggande mödravården betraktas inte till någon del som akut sjukvård och

gömda kvinnor får därmed ingen tillgång till denna. De nu rådande

förhållandena

kommer självfallet att i vissa fall leda till svåra konsekvenser, t.o.m.

dödsfall t.ex. i samband med illegala aborter som drivs fram av nuvarande

regler. Det står också i strid med barnkonventionen att gömda barn inte har

tillgång till sjukvård. Vi anser således att en del av den statliga

ersättningen för asylsökandes sjukvård bör avsättas till en särskild pott för

att täcka vårdkostnader för dessa asylsökande.

4. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)

Ragnhild Pohanka (mp) anför:

Miljöpartiet anser att inom utgiftsområde 8 bör anvisas medel som understiger

regeringens förslag med 8 miljoner kronor.

Miljöpartiet avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet. Vi

anser att lokala initiativ för att stärka nytillkomna invånares delaktighet

och

inflytande skall stimuleras lokalt. Av de beräknade medlen för den nya

myndigheten bör, som vi nu sammanfattar vår inställning, 27 miljoner kronor

användas för Invandrarverkets integrationsavdelning och för integrationsarbete

i kommunerna. Dessutom bör DO:s verksamhet förstärkas och DO tillföras nära 10

miljoner kronor, dvs. en förstärkning med 5 miljoner kronor i förhållande till

i dag. Vi anser också att statsbidraget till Invandrartidningen bör fortsätta.

Vi delar utskottsmajoritetens uppfattning att anslaget B 2 Särskilda insatser

i

utsatta bostadsområden bör minska med drygt 10 miljoner kronor för att

finansiera statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen under budgetåret

1998.

Eftersom mångkulturell kompetens i kulturfrågor bör finnas kvar även i

fortsättningen avvisar vi regeringens förslag om överflyttning av 8 miljoner

kronor från utgiftsområde 17.

Vi anser dessutom att under anslaget A 2 bör avsättas särskilda medel för

vårdkostnader för asylsökande som tvingas söka sjukvård anonymt.

5. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)

Rose-Marie Frebran (kd) anför:

Riksdagens majoritet har redan beslutat om ramar för samtliga utgiftsområden i

den statliga budgeten. Därigenom har en politisk inriktning lagts fast som

inte

överensstämmer med kristdemokratisk syn. Vi redovisar därför våra förslag inom

utgiftsområde 8 enbart i detta särskilda yttrande.

Kristdemokraterna föreslår att sammanlagt lika mycket anvisas inom

utgiftsområde 8 som regeringen föreslagit.

Kristdemokraterna avvisar förslaget att inrätta en ny integrationsmyndighet.

Istället bör Invandrarverket tillföras ca 24 miljoner kronor för sin

integrationsverksamhet. Vi anser också att DO bör vara en självständig

myndighet och tillföras medel motsvarande 1997 års anslag plus en förstärkning

på 5 miljoner kronor. Stiftelsen Invandrartidningen bör under anslaget B

3 tillföras 10 237 000 kr för fortsatt utgivning av tidningen under hela 1998.

Dessutom tillförs 1 miljon kronor till anslaget B 4 som uppföljningsmedel.

Vi föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag:

A 1 Statens invandrarverk + 24,25 miljoner kronor

B 1 Integrationsmyndigheten - 45,376 ?

B 3 Integrationsåtgärder + 10,237 ?

B 4 Kommunersättningar vid flykt.mott. + 1 ?

B 6 Ombudsmannen mot etnisk diskrim. + 9,889 ?

6. Kommunersättningar (mom. 7)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m)

anför:

I motion Sf620 tas problemen med de höga socialkostnaderna för utomnordiska

medborgare upp. Eftersom en del av kommunernas kostnader består av

socialbidrag

till äldre invandrare som inte har rätt till folkpension vill vi erinra om att

riksdagen redan under hösten 1992, när intjänandereglerna för folkpension

beslutades, beställde en utredning av de problem som finns och som kan

uppkomma

när det gäller försörjningen av invandrade ålderspensionärer som inte har rätt

till folkpension eller endast kommer att kunna få en reducerad sådan pension.

Utredningen borde också undersöka möjliga lösningar för dessa gruppers

försörjningsskydd på ålderdomen på annat sätt än genom socialbidrag. Någon

redovisning av detta uppdrag har ännu inte kommit från regeringen. Utskottet

har så sent som denna dag i sitt betänkande 1997/98:SfU1 behandlat motioner i

frågan.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Belopp i 1000-tals kronor

-------------------------------------------------------------

| |Verksamhetsområde |Regeringens|Utskottets|Avvikelse|

| |Anslag | förslag | förslag | |

------------------------------------------------------------

|A |Migrationspolitik |

-------------------------------------------------------------

|1 |Statens invandrarverk | 452 402 | 452 402 | |

| |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|2 |Mottagande av asylsökande| 773 650 | 773 650 | |

| |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|3 |Migrationspolitiska | 313 289 | 313 289 | |

| |åtgärder (ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|4 |Utlänningsnämnden (ram) | 65 388 | 65 388 | |

-------------------------------------------------------------

|5 |Offentligt biträde i | 60 295 | 60 295 | |

| |utlänningsärenden (ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|6 |Utresor för avvisade och | 83 210 | 83 210 | |

| |utvisade (ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------

|B |Integrationspolitik |

-------------------------------------------------------------

|1 |Integrationsmyndigheten | 45 376 | 40 487 | - 4 889|

| |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|2 |Särskilda insatser i | 200 000 | 189 763 |- 10 237|

| |utsatta bostadsområden | | | |

| |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|3 |Integrationsåtgärder | 57 860 | 68 097 |+ 10 237|

| |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|4 |Kommunersättningar vid |1 713 915 |1 713 915 | |

| |flyktingmottagande (ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

|5 |Hemutrustningslån (ram) | 98 549 | 98 549 | |

-------------------------------------------------------------

|6 |Ombudsmannen mot etnisk | | 4 889 | + 4 889|

| |diskriminering (nytt | | | |

| |anslag) (ram) | | | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

| |SUMMA |3 863 934 |3 863 934 | |

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................5

Utgiftsområde 8.....................................5

Propositionen.....................................5

Motionerna.......................................11

Utskottets ställningstagande.....................13

Beräkningar av anslag åren 1998 och 1999...........15

Mottagande av asylsökande och flyktingar m.m.......16

Skrivelsen.......................................16

Hälso- och sjukvård för asylsökande..............16

Kommunersättningar m.m...........................20

Repatrieringsanläggning..........................22

Hemställan.........................................22

Reservationer........................................23

1. Sjukvård för vuxna asylsökande (mom. 3).........23

2. Sjukvård för gömda utlänningar (mom. 4).........24

3. Hälso- och sjukvård för barn (mom. 5)...........24

4. Kommunersättningar (mom. 7).....................25

Särskilda yttranden................................25

1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)25

2. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)27

3. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)27

4. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)28

5. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)29

6. Kommunersättningar (mom. 7)...................29