Bet. 1997/98:SfU5

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1997/98:SFU05

Enhetlig registerlagstiftning på socialförsäkringsområdet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1997/98

SfU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas delvis proposition 1996/97:155 Enhetlig

registerlagstiftning på socialförsäkringsområdet, m.m. jämte två motioner som

väckts med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås att en ny enhetlig socialförsäkringsregisterlag

skall ersätta de båda nuvarande lagarna om personregister för

socialförsäkringsadministrationen. Den föreslagna lagen omfattar också register

som behövs för administration av ärenden om tandvårdsersättning. De allmänna

försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket skall, inom ramen för de ändamål

som anges i lagen, själva få avgöra vilka register som behövs för verksamheten.

Regeringens befattning med registerregleringen minskas därmed.

I den nya lagen anges de grundläggande allmänna bestämmelser för

personregistren som behövs från integritetssynpunkt. De ändamål för vilka

registren får föras anges i lagen. Integritetskänsliga uppgifter får i princip

inte registreras men undantag medges i viss omfattning.

Försäkringskassorna och RFV får möjlighet att använda sig av s.k.

elektroniska akter vid ärendehandläggningen.

Sambearbetning mellan socialförsäkringsregister får ske. Direkt åtkomst till

ett register får i princip bara den registeransvarige ha.

Till skydd för den enskildes personliga integritet innehåller lagen också

bestämmelser om sökbegrepp, utlämnande av uppgifter på medium för automatisk

databehandling, gallring och informationsskyldighet.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till enhetlig registerlagstiftning

på socialförsäkringsområdet och avstyrker motionerna.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:155 föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till socialförsäkringsregisterlag.

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till betänkandet. De övriga lagförslagen

har behandlats i betänkande 1997/98:SfU3 (rskr. 1997/98:25).

Motionerna

1996/97:Sf41 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:155 såvitt gäller förslaget till

socialförsäkringsregisterlag i avvaktan på att arbetet med en ny

datalagstiftning slutförs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalitetssäkring vid konstruktion av socialförsäkringens

registerlagstiftning.

1996/97:Sf42 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:155,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tydligare ansvar för försäkringsregistren,

3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om registerinnehållet,

4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår regeringens förslag till

undantag från skyldigheten enligt 10 § datalagen att lämna registerutdrag av

uppgifter som finns i de elektroniska registren (20 § andra stycket).

Utskottet

Inledning

Bakgrund

Huvuddelen av det offentliga ekonomiska trygghetssystemet i form av

socialförsäkringsförmåner, inklusive bidrag av olika former, administreras av

Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna. Sedan länge

finns hos försäkringskassorna ett ADB-stöd för handläggningen.

ADB-systemen inom socialförsäkringsadministrationen omfattar ett flertal

personregister i den mening som avses i datalagen (1973:289).

För förande av lokala ADB-register för i första hand sjukpenning- och

rehabiliteringsärenden gäller lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos

de allmänna försäkringskassorna (SjfrL). För närvarande pågår arbete med att

tillskapa lokala rehabiliteringsregister.

Vidare gäller för registerhanteringen hos försäkringskassorna lagen

(1994:1517) om socialförsäkringsregister (SofrL). Denna lag gäller i princip

för de ärenden inom socialförsäkringsområdet som inte omfattas av SjfrL. Enligt

SofrL får ett socialförsäkringsregister föras endast om regeringen genom en

förordning har beslutat att inrätta registret. Fyra sådana register har

inrättats.

De flesta av de personregister som används inom

socialförsäkringsadministrationen förs på grundval av tidigare meddelade

tillstånd av Datainspektionen och de övergångsbestämmelser som medger att de

ännu får användas.

Under arbetet med att bygga upp de lokala sjukförsäkringsregistren och under

förberedelserna med att ta fram underlag till de förordningar om inrättande av

övriga register som behövs har RFV pekat på vissa tillämpningsproblem och

effektivitetsförluster som har sin grund i att de två registerlagarna inte är

kongruenta.

Mot denna bakgrund aviserade regeringen i proposition 1995/96:128

Följdändringar till reformen om tvåpartsprocess vid de allmänna

förvaltningsdomstolarna samt vissa registerfrågor inom

socialförsäkringsadministrationen en översyn av vissa bestämmelser i främst

SjfrL. Regeringen uttalade att det i samband med en sådan översyn finns

anledning att överväga en sammanslagning av de båda registerlagarna.

En översyn av registerlagstiftningen inom socialförsäkringsområdet har gjorts

i enlighet med vad som uttalades i proposition 1995/96:128. Socialdepartementet

har redovisat denna översyn i departementspromemorian Översyn av

registerlagarna inom socialförsäkringsadministrationen, Ds 1996:70.

Departementspromemorian har remissbehandlats. Regeringen har i en lagrådsremiss

inhämtat yttrande från Lagrådet.

Yttrande

Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande (1997/98:KU4y) till

socialförsäkringsutskottet. Yttrandet fogas som bilaga 2 till detta betänkande.

En enhetlig registerlagstiftning

Propositionen

Regeringen föreslår att en gemensam registerlag, benämnd

socialförsäkringsregisterlag, ersätter SofrL och SjfrL. Lagen skall också

omfatta ärenden om tandvårdsersättning.

Den nya lagen föreslås omfatta personregister för sådan verksamhet i fråga om

socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag,

förordning eller särskilt beslut av regeringen ankommer på de allmänna

försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket.

De mål som lagts fast för den offentliga förvaltningens användning av

informationsteknik (IT), bl.a. att den offentliga förvaltningen skall utnyttja

IT för att effektivisera verksamheterna och ge god service till företag och

medborgare, är i högsta grad relevanta för socialförsäkringsadministrationen.

En självklar utgångspunkt är att socialförsäkringen skall tillämpas likformigt

och rättssäkert samt att försäkringens resurser används effektivt och samordnas

med samhällets övriga resurser. Ett väl fungerande ADB-stöd är därför av

central betydelse för utförandet av försäkringsadministrationens uppgifter.

De nuvarande registerlagarna för socialförsäkringsområdet är inte utformade

på ett sätt som befrämjar ett effektivt utnyttjande av ADB-tekniken. Hänsynen

till den enskildes integritet är lika stor över hela socialförsäkringsområdet.

Ett sammanförande av de båda lagarna till en enda registerlag för

socialförsäkringsområdet möter därför inget hinder från integritetssynpunkt.

Med en gemensam registerlag för alla socialförsäkringsförmåner kan flera

gränsdragningsproblem och pedagogiska svårigheter undvikas och

ärendehandläggningen göras effektivare utan att skyddet för den enskildes

integritet blir sämre. Regeringen anser därför att en samordning av lagarna bör

ske.

I den nya lagen anges de grundläggande allmänna bestämmelser för

personregistren som behövs från integritetssynpunkt. De ändamål för vilka

registren får föras anges i lagen. Integritetskänsliga uppgifter får i princip

inte registreras men undantag medges i viss omfattning.

Försäkringskassorna och RFV får möjlighet att använda sig av s.k.

elektroniska akter vid ärendehandläggningen.

Sambearbetning mellan socialförsäkringsregister får ske. Direkt åtkomst till

ett register får i princip bara den registeransvarige ha.

Till skydd för den enskildes personliga integritet innehåller lagen också

bestämmelser om sökbegrepp, utlämnande av uppgifter på medium för automatisk

databehandling, gallring och informationsskyldighet.

Den nya socialförsäkringsregisterlagen föreslås träda i kraft den 1 januari

1998.

Regeringen bedömer att den nu föreslagna lagen är förenlig med direktiv

95/46/EG om skydd för den enskilda personen avseende behandling av

personuppgifter, och om det fria flödet av sådana uppgifter i den meningen att

regleringens huvudprinciper och konstruktion inte står i strid med direktivets

bestämmelser. Lagen ger besked i frågor som är avgörande för den långsiktiga

uppbyggnaden av ett modernt ADB-stöd för socialförsäkringsadministrationen,

besked som bör ges så snart som möjligt. De stränga krav som ställs på

administrationen att klara sina åligganden trots minskad resurstilldelning gör

det särskilt angeläget att inte avvakta med en reformering. Ett antal

ändringar, som nu inte kan i detalj överblickas, kommer att få göras i lagen i

anslutning till den generella lagstiftningen för genomförande av direktivet.

Detta förhållande bör dock inte få fördröja lagens ikraftträdande.

Motionerna

I motion Sf42 av Sigge Godin m.fl. (fp) anförs att det är bra att regeringen

presenterar en proposition över registerlagstiftningen för socialförsäkringarna

och att det är bra att man vill skapa kongruens mellan de olika register som

RFV och kassorna har att hantera. Motionärerna anser emellertid att regeringens

proposition ur integritetssynpunkt är otillräcklig på en rad punkter. Ett

tillräckligt integritetsskydd kan inte upprätthållas om försäkringskassorna och

RFV själva får avgöra vilka socialförsäkringsregister som behövs. Vidare anser

motionärerna att sekretesskyddet inte är tillräckligt i regeringens förslag om

elektroniska akter och att frågan om i vilken utsträckning sambearbetning skall

få göras i möjligaste mån bör regleras i lagtexten. Undantaget från rätten att

erhålla registerutdrag vad avser innehållet i de elektroniska akterna strider

enligt motionärernas uppfattning mot grundlagen. Motionärerna påpekar också

att det pågår ett arbete med att ta fram en ny datalagstiftning. Av det skälet

vore det bäst att avvakta med en ny registerlagstiftning inom

socialförsäkringsadministrationen tills man vet hur begreppsapparaten i en ny

lagstiftning kommer att se ut. Motionärerna yrkar avslag på propositionen

(yrkande 1).

I motion Sf41 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anförs att motionärerna liksom

regeringen gör bedömningen att den nuvarande uppdelningen av

registerlagstiftningen inom socialförsäkringen bör slås samman till en ny

enhetlig registerlagstiftning. Motionärerna kan emellertid inte ställa sig

bakom propositionen, eftersom de anser att den brister i analysen av vilka

persondata- och integritetsskyddsfrågor som kommer att aktualiseras med den

föreslagna ADB-utvecklingen. Eftersom det pågår ett arbete med hur den framtida

datalagstiftningen skall behandla dessa aspekter anser motionärerna att

riksdagen bör avvakta med beslutet till dess att ett mer tillfredsställande

underlag finns att tillgå.

Vidare anser inte motionärerna att fuskets omfattning är tillräckligt

säkerställt för att kunna tas som intäkt för införande av de kontrollsystem som

regeringen förordar. Konsekvenserna för medborgarnas rätt till sekretess och

integritetsskydd kan bli förödande.

Motionärerna vill också starkt ifrågasätta om inrättande av elektroniska

akter över huvud taget är förenligt med högt ställda krav på sekretess och

integritet. Motionärerna påpekar att enligt propositionen kan vissa handlingar

som registreras i akten undantas från skyldigheten att lämna registerutdrag.

Det är således inte möjligt att söka fram uppgifter om en registrerad som finns

i andra akter än dem som avser personen själv. Motionärerna anser detta

oförenligt med det grundlagsfästa kravet på skydd för den enskildes personliga

integritet vid dataregistrering av personuppgifter.

Enligt motionärernas mening innebär propositionen en forcering av re

formarbetet med registerlagstiftning inom socialförsäkringen. Motionärerna

anser vidare att vissa aspekter på hur EG-direktivet relaterar till

regeringsform och offentlighetsprincip inte belysts tillräckligt.

Motionärerna hemställer att riksdagen avslår propositionen (yrkande 1).

Utskottets bedömning

Enligt utskottets mening är en väl utvecklad informationsteknik nödvändig inom

försäkringskassorna och RFV, i första hand för att tillgodose medborgarnas

befogade intresse av en snabb och säker hantering av de enskilda ärendena. Det

är också viktigt att handläggarna vid försäkringskassorna har tillgång till

effektiva och lätthanterliga datasystem, särskilt som

socialförsäkringsadministrationen är utsatt för effektivitets- och

rationaliseringskrav. Ett mer sammanhållet dataregistersystem behövs för att

uppnå de krav som såväl statsmakterna som de enskilda medborgarna ställer på

socialförsäkringsadministrationen. Höga krav måste samtidigt ställas på skyddet

av de enskildas personliga integritet.

I betänkande 1996/97:SfU10 Systembrister och missbruk inom

socialförsäkringssystemen har utskottet anfört att det för

socialförsäkringssystemens legitimitet är mycket angeläget att medborgarna kan

vara förvissade om att systemet fungerar effektivt. Systemen måste vara så

utformade att möjligheterna till kontroll förbättras samtidigt som drivkrafter

till felaktigt eller icke önskvärt utnyttjande minimeras. Utskottet ansåg att

det pågående arbetet med att förtydliga och öka enhetligheten i systemen är

nödvändigt för att uppnå detta. Utskottet menade också att för att

försäkringskassan skall kunna fullgöra sina uppgifter att tillvarata den

enskildes rätt och betala ut en korrekt ersättning måste kassan ha ett fullgott

beslutsunderlag. Även om fusk och missbruk skulle vara av mindre omfattning är

det för förtroendet för systemen viktigt att detta åtgärdas och så långt

möjligt förebyggs.

Utskottet vill i detta sammanhang också nämna att Riksrevisionsverket (RRV) i

flera granskningar av socialförsäkringarna har påtalat att försäkringskassorna

bör få bättre förutsättningar att införskaffa relevant information som underlag

för beslut om enskilda förmåner och även för kontroll av beslutade förmåner.

RRV konstaterar att förslaget till enhetligt reglerade

socialförsäkringsregister innebär en avsevärd förbättring i dessa hänseenden

(Integritetsskydd och utredningsskyldighet i socialförsäkringen, RRV 1997:36).

Socialförsäkringsutskottet har inhämtat yttrande över propositionen från

konstitutionsutskottet. I yttrandet pekar konstitutionsutskottet på att

regeringen framhåller att de mål som regering och riksdag lagt fast för den

offentliga förvaltningens IT-användning i hög grad är relevanta för

socialförsäkringsadministrationen. Regeringen anför också att med en gemensam

registerlag för alla socialförsäkringsförmåner kan flera gränsdragningsproblem

och pedagogiska svårigheter undvikas och ärendehandläggningen göras effektivare

utan att den enskildes integritet därför blir sämre. Konstitutionsutskottet

anser att propositionen bör tillstyrkas.

Regeringen bedömer att den nu föreslagna lagen är förenlig med EG-direktivet

i den meningen att regleringens huvudprinciper och konstruktion inte står i

strid med direktivets bestämmelser. Lagen ger besked i frågor som är avgörande

för den långsiktiga uppbyggnaden av ett modernt ADB-stöd för

socialförsäkringsadministrationen, besked som bör ges så snart som möjligt.

Regeringen påpekar att de stränga krav som ställs på administrationen att klara

sina åligganden trots minskad resurstilldelning gör det särskilt angeläget att

inte avvakta med en reformering. Regeringen anför vidare att ett antal

ändringar, som inte nu kan överblickas, kommer att få göras i lagen i

anslutning till den generella lagstiftningen för genomförande av direktivet.

Detta förhållande bör dock enligt regeringens mening inte få fördröja lagens

ikraftträdande. Konstitutionsutskottet delar denna uppfattning.

Socialförsäkringsutskottet, som nedan kommer att närmare gå in på

lagförslaget i de delar som tagits upp i motionerna, anser att det inte finns

något att principiellt erinra mot att de båda registerlagarna inom

socialförsäkringsområdet sammanförs till en enhetlig registerlagstiftning med

de skyddsregler som föreslås. Utskottet delar också regeringens uppfattning att

besked bör ges så snart som möjligt i frågor som är avgörande för den

långsiktiga uppbyggnaden av ett modernt ADB-stöd för

socialförsäkringsadministrationen. Det förhållandet att ett antal ändringar

kommer att få göras i lagen i anslutning till den generella lagstiftningen för

genomförande av EG-direktivet bör inte få fördröja lagens ikraftträdande. Mot

denna bakgrund avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf41 yrkande 1 och

Sf42 yrkande 1.

Ansvar för registren

Propositionen

RFV och de allmänna försäkringskassorna skall själva inom ramen för de

registerändamål som anges i lagen få bestämma vilka socialförsäkringsregister

som behövs för deras verksamhet.

Till skydd för den enskildes personliga integritet skall begränsningar gälla

i fråga om vad ett register får innehålla och i fråga om bl.a. direkt åtkomst

till registrerade uppgifter, utlämnande av uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp

och bevarande av uppgift.

Under arbetet med den utfyllande författningsreglering som SofrL förutsätter

har det visat sig att en sådan reglering blir mycket omfattande. En ordning med

en mängd registerförordningar för handläggning av olika slag av förmåner och

ersättningar är inte ändamålsenlig från effektivitetssynpunkt.

De socialförsäkringsförmåner och andra förmåner och ersättningar som sköts av

RFV och försäkringskassorna är i detalj reglerade i olika författningar. Vidare

föreslås registerändamålen bli uttömmande reglerade i registerlagen. Vid sådant

förhållande och i beaktande av de övriga skyddsregler som föreslås ingå i lagen

anser regeringen att det inte möter något hinder från integritetsskyddssynpunkt

att låta socialförsäkringsadministrationen själv bestämma om uppbyggnaden av de

särskilda registren.

Motion

I motion Sf42 av Sigge Godin m.fl. (fp) anförs att enligt regeringens förslag

skall de allmänna försäkringskassorna och RFV själva få avgöra vilka

socialförsäkringsregister som behövs för verksamheten. Motionärerna anser att

ett tillräckligt integritetsskydd inte kan upprätthållas med den föreslagna

modellen, och de begär ett tillkännagivande om ett tydligare ansvar för

socialförsäkringsregistren (yrkande 2).

Utskottets bedömning

Konstitutionsutskottet framhåller i sitt yttrande att registerändamålen

föreslås bli uttömmande reglerade i registerlagen. Lagen föreslås också

innehålla andra regler till skydd för den personliga integriteten, t.ex.

begränsningar i fråga om registerinnehåll och bestämmelser om sambearbetning.

Vidare är en registeransvarig enligt datalagen skyldig att föra en förteckning

över de personregister som han är ansvarig för. I detta sammanhang erinras

också om den tillsyn som Datainspektionen utövar. Mot denna bakgrund kan enligt

konstitutionsutskottets mening den föreslagna ordningen godtas.

Enligt socialförsäkringsutskottets mening är det nödvändigt att de

dataregister som försäkringskassorna behöver för sin hantering av

försäkringssystemen snabbt kan anpassas till förändringar i lagstiftningen som

reglerar de olika förmånerna. En författningsreglering på regeringsnivå blir

därvid alltför omständlig och inte ändamålsenlig från effektivitetssynpunkt.

Mot bakgrund av de regler till skydd för den personliga integriteten som

föreslås delar utskottet konstitutionsutskottets uppfattning att den föreslagna

ordningen kan godtas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till 2 § och

avstyrker bifall till motion Sf42 yrkande 2.

Registerinnehåll

Propositionen

Socialförsäkringsregister skall få innehålla uppgifter om den som förekommer i

ett ärende som omfattas av lagen. Socialförsäkringsregister skall också, då

förberedande åtgärder för handläggning vidtas, få innehålla uppgifter om en

person som kan förekomma i ett sådant ärende. Vidare skall som förutsättning

för registrering gälla att uppgifter i fråga om personen har betydelse för

handläggningen av ärendet.

I socialförsäkringsregister skall få förekomma allmänna och särskilda

ärendeuppgifter. Allmänna ärendeuppgifter är identifierings- och adress-

uppgifter samt uppgift om kön, civilstånd, medborgarskap och födelseort.

Särskilda ärendeuppgifter är uppgifter om sådana ekonomiska och personliga

förhållanden som har betydelse för handläggningen av ärenden.

Särskilda ärendeuppgifter som utgör känsliga uppgifter skall i princip inte

få registreras. Undantag skall dock medges härifrån i vissa särskilt angivna

fall.

Sjukdomsdiagnos skall normalt inte få registreras i de register som förs

gemensamt av försäkringskassan och RFV. I register som förs för handläggning av

ärenden om tandvårdsersättning skall dock uppgift om behandling få anges, men

endast i kodad form.

Regeringen skall i förordning kunna begränsa innehållet i

socialförsäkringsregister ytterligare.

Regeringen skall ges bemyndigande att få föreskriva att uppgifter om

sjukdomsdiagnos får registreras i socialförsäkringsregister om det behövs för

angelägna uppföljningsändamål. Sådan registrering skall vara av begränsad

omfattning och får endast avse vissa socialförsäkringsregister.

Försäkringskassorna och RFV skall få möjlighet att använda sig av s.k.

elektroniska akter vid ärendehandläggningen. En sådan akt skall få innehålla

handlingar som har kommit in eller framställts i ett ärende, även om handlingen

innehåller sådana känsliga uppgifter som enligt huvudregeln inte får

registreras. Särskilda skyddsregler skall därför gälla för de elektroniska

akterna.

Regeringen anför, som skäl till sitt förslag, att i den nya lagen bör så

klart som möjligt anges vilka uppgifter som får registreras. Det är dock totalt

sett för alla ärendeslag en fråga om en mycket stor mängd uppgifter, som till

stor del redan är definierade genom innehållet i de materiella författningarna.

En uppräkning är därför varken möjlig eller nödvändig.

Den typ av identifierings- och adressuppgifter som räknas upp i 7 § SofrL,

och som kan kallas allmänna ärendeuppgifter, bör alltid få registreras.

Särskilda ärendeuppgifter, dvs. uppgifter om relevanta ekonomiska och

personliga förhållanden, skall få registreras, men sådana uppgifter som är

integritetskänsliga skall få registreras endast i den utsträckning som framgår

direkt av lagen.

Registrering av integritetskänsliga uppgifter

De känsliga uppgifter som föreslås få registreras överensstämmer i stort med

vad som gäller enligt SofrL. Vissa ändringar och kompletteringar föreslås dock.

I SofrL läggs som en grundläggande princip fast att inga integritetskänsliga

uppgifter får registreras. Från detta medges dock undantag i viss omfattning.

Det sker genom en uppräkning av uppgifter som får registreras även om de är

känsliga.

Med integritetskänsliga uppgifter menas här sådana uppgifter som anges i 4 §

och 6 § andra stycket datalagen (1973:289). Integritetskänsliga uppgifter är

således bl.a. uppgifter om att någon misstänks eller har dömts för brott eller

avtjänat straff eller undergått annan påföljd för brott eller har varit föremål

för vissa andra i lagen uppräknade tvångsingripanden. Känsliga uppgifter är

vidare bl.a. uppgift om någons sjukdom, hälsotillstånd eller uppgift om att

någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten. Som känsliga

personuppgifter räknas också uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande

upplysning om den registrerade.

Ett flertal remissinstanser har haft synpunkter på frågan om i vilken

omfattning uppgifter om hälsotillstånd skall få registreras. Regeringen är dock

inte beredd att föreslå att registrering av diagnoser blir generellt tillåten i

registren.

Enligt regeringens mening bör dock ett visst undantag från

registreringsförbudet införas. Det viktigaste behovet av diagnoser kan

identifieras som angelägna uppföljningsändamål. Regeringen bör ges ett

bemyndigande att om det behövs för angelägna uppföljningsändamål få föreskriva

att uppgifter om sjukdomsdiagnos skall få registreras i begränsad omfattning.

Sådan registrering skall endast få avse vissa socialförsäkringsregister.

Den begränsning som gäller för de lokala sjukförsäkringsregistren i fråga om

uppgifter om att en person är eller har varit föremål för tvångsingripanden bör

inte föras över till den nya lagen. Sådana uppgifter behövs vid handläggning av

sjukpenningärenden och ärenden om tillfällig föräldrapenning. I övrigt måste

uppräkningen av känsliga uppgifter som skall få registreras utökas med sådana

uppgifter som i dag får antecknas enligt SjfrL och sådana som behövs för

handläggning av tandvårdsärenden.

Elektronisk akthantering

Regeringen föreslår också att det inom socialförsäkringsadministrationen bör

införas en möjlighet till elektronisk akthantering. Därigenom kan syftet med

ADB-stödet inom socialförsäkringen, dvs. en rationell, rättssäker och effektiv

handläggning av ärenden lättare uppnås.

Genom att en handling i dess helhet skall kunna tas in i den elektroniska

akten, och då handläggaren bör kunna få skriva fri text i akten, måste akten

också utan några begränsningar få innehålla känsliga uppgifter. Förutsättningen

för detta bör dock vara att uppgiften lämnats i ett ärende eller att den behövs

för handläggningen av ärendet.

Till skydd för den personliga integriteten vid användningen av elektroniska

akter föreslås särskilda begränsningar när det gäller sökbegrepp och en kortare

gallringsfrist.

Möjligheten till elektronisk akthantering bör begränsas till

försäkringskassornas och RFV:s handläggning av ärenden.

För att informationen i en elektronisk akt skall kunna återfinnas måste det

socialförsäkringsregister i vilken akten finns innehålla uppgifter som behövs

för att identifiera dels det ärende till vilket akten hör, dels olika

handlingar som ingår i akten. Det kan vidare förekomma att en handling av

tekniska skäl inte kan tillföras den elektroniska akten. Registret bör därför

också innehålla uppgift om att en handling inte finns i akten. Uppgifterna kan

sägas utgöra ett elektroniskt dagboksblad.

Det föreslagna handläggningsstödet genom elektroniska akter innebär inte att

beslut i ärenden skall kunna upprättas i form av s.k. elektroniska dokument och

således inte behöva finnas i pappersbaserad form hos försäkringskassan eller

RFV. Inte heller i övrigt är avsikten att det som föreslås om elektroniska

akter skall medföra ändringar i generella regler, såsom regler om bevarande och

gallring av allmänna handlingar. De föreslagna bestämmelsernas räckvidd är

således begränsad till registerområdet.

Sekretessregleringen

I propositionen anförs att vissa remissinstanser har tagit upp frågan om

förstärkning av sekretessen på socialförsäkringsområdet. Denna fråga togs upp

till behandling vid tillkomsten av SjfrL. Regering och riksdag fann emellertid

att det inte fanns skäl att ändra sekretessreglerna inom

socialförsäkringsområdet. Därvid hänvisades bl.a. till att utgångspunkten vid

utformningen av sekretessreglerna hade varit att inte skapa mer sekretess än

som var oundgängligen nödvändigt. Den omständigheten att

sjukförsäkringsregistren var ADB-baserade ansågs inte motivera en skärpning av

sekretessen.

Även senare har bl.a. vissa statliga utredningar föreslagit skärpning av

sekretessen inom socialförsäkringsområdet. I föreliggande sammanhang utgår

regeringen emellertid från att de känsliga uppgifterna i registren i allmänhet

kommer att vara sekretessbelagda oavsett om det föreligger ett rakt eller ett

omvänt skaderekvisit. Det bör således inte för denna situation vara av

avgörande betydelse vilket skaderekvisit som gäller.

Motionerna

I motion Sf42 av Sigge Godin m.fl. (fp) anförs i fråga om registerinnehållet

att det är viktigt att den enskilda människans behov av integritet tillgodoses

fullt ut. Regeringen har enligt motionärernas mening i en del fall lyckats

tämligen bra med att avväga behovet och nödvändigheten av olika person-

uppgifter i registret mot kravet på integritet. När det gäller förslaget att

regeringen får ge bemyndigande att föreskriva att uppgifter om sjukdomsdiagnos

får användas för exempelvis forskningsändamål vill motionärerna understryka

vikten av information till den berörda patientgruppen och behovet av

information om registren och deras innehåll i största allmänhet.

Motionärerna påpekar att registeranvändningen inom forskningen skall ses över

av utredningen om forskningsetik och anser att det vore lämpligt att regeringen

avvaktade denna utrednings slutsatser.

Enligt motionärernas mening är sekretesskyddet inte tillräckligt i

regeringens förslag om möjlighet att använda elektroniska akter vid

ärendehandläggning. Om förslaget genomförs anser motionärerna att en översyn av

behovet av ett starkare och mer sammanhållet sekretesskydd inom

socialförsäkringsområdet måste göras.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar motionärerna, vid avslag på yrkande 1,

tillkännagivande om vad som i motionen anförts om registerinnehållet (yrkande 3

delvis).

I motion Sf41 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anför motionärerna att när

regeringen nu föreslår ändringar i registerlagstiftningen, ändringar som i hög

grad vidrör så väsentliga medborgarintressen som sekretess och

integritetsskydd, är det ytterst angeläget att analysera behovet av forskning,

utbildning och kvalitetssäkring inom socialförsäkringens administration.

Motionärerna anser att kvalitetsproblemet med bedömning av personuppgifter

måste uppmärksammas vid konstruktion av registerlagstiftning och begär

tillkännagivande om det anförda (yrkande 2).

Utskottets bedömning

Vad gäller behovet av information om registren och deras innehåll med anledning

av förslaget att sjukdomsdiagnos i vissa fall skall få registreras konstaterar

konstitutionsutskottet i sitt yttrande att rätten till information om

socialförsäkringsregister föreslås regleras i en särskild paragraf i

socialförsäkringsregisterlagen (21 §). Enligt denna bestämmelse skall den

registeransvarige se till att den som är eller avses bli registrerad på

lämpligt sätt får information om registret. Informationen skall innehålla en

beskrivning av de uppgifter som registret får innehålla samt en upplysning om

ändamålen med registret, de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för

registret, rätten att få registerutdrag och rättelse enligt datalagen samt de

begränsningar i fråga om direkt åtkomst, utlämnande av uppgifter på medium för

automatisk databehandling, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som gäller för

registret. Mot denna bakgrund får enligt konstitutionsutskottets mening

motionen i denna del anses tillgodosedd. Socialförsäkringsutskottet delar denna

uppfattning, och avstyrker motion Sf42 yrkande 3 i denna del.

När det gäller den möjlighet till elektronisk akthantering som nu föreslås

införas konstaterar konstitutionsutskottet i sitt yttrande att det finns

sekretessbestämmelser som kommer att vara tillämpliga på uppgifter i de

elektroniska akterna. Ett utlämnande av en uppgift måste därmed föregås av en

sekretessprövning. Regeringens förslag innebär begränsningar när det gäller

möjligheterna till direkt åtkomst av registren och för utlämnande av uppgifter

på ADB-medium. Konstitutionsutskottet anser mot denna bakgrund att de rådande

sekretessreglerna ger ett tillfredsställande skydd. Regeringens förslag om

särskilda begränsningar för användandet av sökbegrepp och en kortare

gallringsfrist för de registrerade uppgifterna ger enligt

konstitutionsutskottets mening ett tillfredsställande skydd för de

registrerades integritet.

I propositionen anges att frågan om ett förstärkt sekretesskydd på

socialförsäkringsområdet har behandlats vid båda de nu gällande

registerlagarnas tillkomst. Vid dessa tillfällen har riksdagen delat

regeringens uppfattning att det saknas skäl att ändra sekretessreglerna. Vid

tillkomsten av SjfrL hänvisades bl.a. till att utgångspunkten vid utformningen

av sekretessreglerna hade varit att inte skapa mer sekretess än som var

oundgängligen nödvändigt, vilket för socialförsäkringsområdet innebar att ett

s.k. rakt skaderekvisit valdes för att avgränsa det sekretesskyddade området.

Socialförsäkringsutskottet noterar dessutom att RRV i ovan nämnda rapport

1997:36 har pekat på att förutsättningarna för sekretessen inom

socialförsäkringsområdet förändrats. Socialförsäkringsområdet omfattar, sedan

sekretesslagens ikraftträdande, betydligt fler slag av förmåner, vilket medför

att mängden uppgifter om enskildas privatsfär har ökat. RRV har erfarit att det

svagare sekretessskyddet på socialförsäkringsområdet i praktiken försvårar för

försäkringskassorna att erhålla erforderliga uppgifter från andra

myndighetsområden med starkare sekretesskydd.

Socialförsäkringsutskottet anser att det är viktigt att försäkringskassan får

information som gör att rätt beslut kan fattas från början. Brister i

sekretessbestämmelser får inte hindra detta. Även om

socialförsäkringssekretessen, i likhet med vad också konstitutionsutskottet

bedömer, för närvarande är tillräcklig kan den fortsatta tekniska utvecklingen

och det ökande antalet integritetskänsliga uppgifter som behövs för

handläggning av vissa ärendeslag på sikt leda till en annan bedömning.

Utskottet noterar härvid också att RRV i sin rapport påpekat att den svagare

sekretessen inom socialförsäkringen i praktiken kan vara ett hinder för

försäkringskassan att få ut uppgifter från andra verksamheter. Utskottet

förutsätter att detta förhållande beaktas inom Regeringskansliet med anledning

av rapporten. Med detta påpekande och mot bakgrund av att de rådande

sekretessreglerna för närvarande ger ett tillfredsställande skydd avstyrker

socialförsäkringsutskottet bifall till motion Sf42 yrkande 3 i denna del.

Utskottet instämmer i att kvalitetssäkring vid registrering av uppgifter är

viktig. Utgångspunkten inom socialförsäkringsadministrationen måste vara att

rätt beslut fattas från början. En förutsättning för detta är att

beslutsunderlaget är så korrekt som möjligt. I RFV:s uppdrag ingår att utöva

tillsyn över försäkringskassornas handläggning och tillämpning av

trygghetssystemen. Regeringen har i proposition 1996/97:63 Samverkan,

socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, m.m. ansett att denna

del av RFV:s verksamhet behöver utvecklas till att omfatta en systematisk och

kontinuerlig uppföljning av kvaliteten i tillämpningen inom samtliga

försäkringsområden.

Utskottet har i betänkandet 1996/97:SfU12 med anledning av ovannämnda

proposition, pekat på att stora krav ställs på administrationens kvalitet och

effektivitet i tillämpningen av socialförsäkringen. Utskottet ansåg det

tillfredsställande att regeringen betonat att RFV:s tillsynsansvar i detta

hänseende behöver utvecklas och att det i tillsynsansvaret också skulle ligga

befogenhet att vidta åtgärder för att säkerställa en likformig och rättssäker

tillämpning av försäkringen. Vid den offentliga utfrågning som utskottet

anordnade med anledning av propositionen uppgav justitieombudsmannen Jan

Pennlöv att förutsättningarna för försäkringskassans handläggare synes ha

försämrats, bl.a. genom den mycket snabba lagstiftningstakten där data,

blanketter, utbildning och undervisning inte följt med. RFV redovisade vid

utfrågningen att en aktionsgrupp utsetts för att ta fram olika förslag till

åtgärder på detta område. Det har också utarbetats riktlinjer för

internkontroll och tagits fram ett antal s.k. kvalitetssäkringsinstrument.

Mot bakgrund av det arbete som pågår med anledning av det ovan anförda är

något tillkännagivande i frågan inte påkallat, och utskottet avstyrker motion

Sf41 yrkande 2.

Sambearbetning

Propositionen

Socialförsäkringsregister skall genom sambearbetning få tillföras uppgifter

från andra socialförsäkringsregister. Socialförsäkringsregister skall även

genom sambearbetning få tillföras uppgifter som lämnas till en allmän

försäkringskassa eller RFV med stöd av en särskild bestämmelse i lag eller

förordning om lämnande av uppgifter.

Det skall i lagen anges att av föreskrifter i lag eller förordning eller

beslut av Datainspektionen kan följa att socialförsäkringsregister genom

sambearbetning får tillföras uppgifter utöver det som tidigare angetts.

Som en följd av ställningstagandet att regeringens detaljstyrning av

registerhanteringen skall minskas bör i den nya lagen inte införas något

bemyndigande för regeringen att föreskriva begränsningar för sambearbetning

utöver vad lagen anger. Lagens begränsningar består - utöver de särskilda

reglerna om sambearbetning - av bestämmelserna om registerändamål och om

registerinnehåll. Möjligheterna till sambearbetning är alltså beroende av vilka

personuppgifter som får finnas i det register som skall tillföras uppgifterna.

Motion

I motion Sf42 av Sigge Godin m.fl. (fp) anförs vad gäller frågan om

sambearbetning att det i möjligaste mån bör regleras i lagtexten i vilken

utsträckning sambearbetning skall få göras (yrkande 3 delvis).

Utskottets bedömning

I propositionen framhålls att den föreslagna lagens begränsningar - utöver de

särskilda reglerna om sambearbetning - består av bestämmelserna om

registerändamål och om registerinnehåll. Alla sambearbetningar måste ske inom

ramen för vad som gäller i dessa avseenden för berörda register. Möjligheterna

till sambearbetning är alltså beroende av vilka personuppgifter som får finnas

i det register som skall tillföras uppgifterna. Sambearbetning är inte tillåten

om den innebär att ett register skulle tillföras uppgifter som inte får finnas

i det. Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande inga invändningar mot den

föreslagna ordningen. Socialförsäkringsutskottet delar denna uppfattning och

tillstyrker regeringens förslag till 12 § samt avstyrker bifall till motion

Sf42 yrkande 3 i denna del.

Registerutdrag

Propositionen

Skyldigheten att lämna registerutdrag avseende uppgifter i

socialförsäkringsregister som förs gemensamt för RFV och försäkringskassorna

skall fullgöras av försäkringskassorna.

Uppgifter som finns i handlingar i elektroniska akter behöver inte tas med i

registerutdrag enligt 10 § datalagen. Av registerutdraget skall dock framgå

vilka handlingar som finns i en elektronisk akt som rör den registrerade.

Om hjälpmedlet elektroniska akter blir så utnyttjat i verksamheten som det

finns anledning att anta skulle en ordning enligt vilken alla handlingar måste

i sin helhet återges i registerutdrag medföra att sådana utdrag blev mycket

omfattande. Med hänsyn till att handlingarna såsom aktmaterial i individärenden

i offentlig verksamhet omfattas av offentlighetsprincipen och

förvaltningslagens bestämmelser om insyn och kommuniceringsskyldighet kan det

inte anses motiverat med en sådan ordning. Undantag från skyldigheten att

enligt 10 § datalagen lämna registerutdrag bör därför kunna göras för uppgifter

i de handlingar som finns i en elektronisk akt. En förutsättning för detta bör

dock vara att den registrerade vet vilka handlingar som finns i akter som rör

honom. Bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen utgör enligt

regeringens bedömning inget hinder för det undantag som nu föreslås.

Motion

I motion Sf42 av Sigge Godin m.fl. (fp) anförs att regeringens förslag att

undanta de elektroniska akterna från rätten för den enskilde att erhålla

registerutdrag avseende uppgifter i socialförsäkringsregistren strider mot

grund-lagen (2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen). Om möjligheten att

använda elektroniska akter införs anser motionärerna att även dessa självklart

måste omfattas av rätten att få registerutdrag för den enskilde. Undantaget i

20 § andra stycket lagförslaget bör därför avslås (yrkande 4).

Utskottets bedömning

I propositionen påpekar regeringen att om hjälpmedlet elektroniska akter blir

så utnyttjat i socialförsäkringsverksamheten som det finns anledning att anta,

skulle en ordning enligt vilken alla handlingar i sin helhet måste återges i

registerutdrag medföra att sådana utdrag blev mycket omfattande.

Konstitutionsutskottet framhåller i sitt yttrande att de begränsningar som

föreslås gälla för sökmöjligheterna i de elektroniska akterna, och som är

nödvändiga från integritetssynpunkt, torde innebära att det inte heller är

möjligt att generellt söka fram uppgifter som rör en viss person. Regeringens

lagförslag innebär emellertid att den registrerade har rätt till

registerutdrag, av vilket framgår vilka handlingar som finns i akter rörande

honom eller henne. Om den registrerade vill ta del av en handling har han eller

hon, såsom regeringen anför, rätt till detta med stöd av offentlighetsprincipen

och bestämmelserna om partsinsyn. Konstitutionsutskottet anser mot denna

bakgrund att den föreslagna bestämmelsen inte kan sägas strida mot 2 kap. 3 §

andra stycket regeringsformen, och utskottet har ej heller i övrigt något att

invända mot regeringens förslag.

Socialförsäkringsutskottet instämmer i konstitutionsutskottets bedömning och

tillstyrker regeringens förslag till 20 § samt avstyrker bifall till motion

Sf42 yrkande 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sf41 yrkande 1 och 1996/97:Sf42

yrkande 1,

res. 1 (fp, mp)

2. beträffande tydligare ansvar för försäkringsregistren

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Sf42 yrkande 2 antar regeringens

förslag till socialförsäkringsregisterlag såvitt avser 2 §,

res. 2 (fp, mp)

3. beträffande registerinnehållet

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Sf42 yrkande 3 i denna del antar

regeringens förslag till socialförsäkringsregisterlag såvitt avser 5 - 11

och 21 §§,

res. 3 (fp, mp)

4. beträffande kvalitetssäkring

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf41 yrkande 2,

res. 4 (mp)

5. beträffande sambearbetning

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Sf42 yrkande 3 i denna del antar

regeringens förslag till socialförsäkringsregisterlag såvitt avser 12 §,

res. 5 (fp, mp)

6. beträffande registerutdrag

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Sf42 yrkande 4 antar regeringens

förslag till socialförsäkringsregisterlag såvitt avser 20 §,

res. 6 (fp, mp)

7. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till socialförsäkringsregisterlag till

den del det inte berörts under moment 2, 3, 5 och 6.

Stockholm den 6 november 1997

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson (s), Maud

Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m), Lennart Klockare (s),

Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ronny Olander

(s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-

Marie Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s), Åke Sundqvist (m) och Marietta de

Pourbaix-Lundin (m).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Sigge Godin (fp) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Social-

försäkringsutskottet har? och slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är bra att föra samman de båda registerlagarna på

socialförsäkringsområdet till en enhetlig registerlagstiftning och på detta

sätt skapa kongruens mellan de olika register RFV och kassorna har att hantera.

Det ökar säkerheten för dem som är registrerade. Datatekniken ökar också

rättssäkerheten i hanteringen och bidrar till effektiviseringen i

handläggningen. Utskottet anser emellertid att regeringens proposition ur

integritetssynpunkt är otillräcklig på en rad punkter. Ett tillräckligt

integritetsskydd kan inte upprätthållas om försäkringskassorna och RFV själva

får avgöra vilka socialförsäkringsregister som behövs. Vidare anser utskottet

att sekretessskyddet inte är tillräckligt i regeringens förslag om elektroniska

akter och att frågan om i vilken utsträckning sambearbetning skall få göras i

möjligaste mån bör regleras i lagtexten. Undantaget från rätten att erhålla

registerutdrag vad avser innehållet i de elektroniska akterna strider enligt

utskottets mening mot grundlagen. Utskottet vill också peka på att det pågår

ett arbete med att ta fram en ny datalagstiftning. Av det skälet vore det bäst

att avvakta med en ny registerlagstiftning inom

socialförsäkringsadministrationen tills man vet hur begreppsapparaten i en ny

lagstiftning kommer att se ut. Riksdagen bör med bifall till motionerna Sf42

yrkande 1 och Sf41 yrkande 1 avslå propositionen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sf41 yrkande 1 och

1996/97:Sf42 yrkande 1 avslår propositionen,

2. Tydligare ansvar för försäkringsregistren (mom. 2)

Sigge Godin (fp) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Konstitutions-

utskottet framhåller? och på s. 8 slutar med ?yrkande 2? bort ha följande

lydelse:

Enligt regeringens förslag skall de allmänna försäkringskassorna och RFV

själva få avgöra vilka socialförsäkringsregister som behövs för verksamheten.

Utskottet har förståelse för att myndigheterna inom

socialförsäkringsadministrationen är i behov av ändamålsenliga instrument för

att verksamheten skall kunna bedrivas på ett flexibelt och effektivt sätt men

anser inte att ett tillräckligt integritetsskydd kan upprätthållas med den

föreslagna modellen. Riksdagen bör med bifall till motion Sf42 yrkande 2 som

sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tydligare ansvar för försäkringsregistren

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf42 yrkande 2 och med anledning

av propositionen

dels antar regeringens förslag till socialförsäkringsregisterlag såvitt

avser 2 §,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Registerinnehållet (mom. 3)

Sigge Godin (fp) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Vad gäller?

och på s. 12 slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:

I fråga om registerinnehållet anser utskottet att det är viktigt att den

enskilda människans behov av integritet tillgodoses fullt ut. Det innebär att

uppgifter som av den enskilde kan uppfattas som kränkande av den personliga

värdigheten ej skall få registreras. Regeringen har enligt utskottets mening i

en del fall lyckats tämligen bra att avväga behovet och nödvändigheten av olika

personuppgifter i registret mot kravet på integritet. När det gäller förslaget

att regeringen får ge bemyndigande att föreskriva att uppgifter om

sjukdomsdiagnos får användas för exempelvis forsk-ningsändamål vill utskottet

understryka vikten av information till den berörda patientgruppen och behovet

av information om registren och deras innehåll i största allmänhet. Utskottet

vill också peka på att registeranvändningen inom forskningen skall ses över av

Utredningen om forskningsetik. Regeringen bör vid de närmare föreskrifterna om

när sjukdomsdiagnos får registreras beakta denna utrednings slutsatser.

I propositionen föreslås att RFV och försäkringskassorna skall få möjlighet

att använda sig av elektroniska akter vid ärendehandläggning. Enligt utskottets

mening är sekretesskyddet inte tillräckligt i regeringens förslag. Utskottet

anser att en översyn av behovet av ett starkare och mer sammanhållet

sekretesskydd inom socialförsäkringsområdet måste göras.

Riksdagen bör med bifall till motion Sf42 yrkande 3 i denna del som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande registerinnehållet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf42 yrkande 3 i denna del och med

anledning av propositionen

dels antar regeringens förslag till socialförsäkringsregisterlag såvitt

avser 5 - 11 och 21 §§,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kvalitetssäkring (mom. 4)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet

instämmer? och på s. 13 slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Det är utskottets mening att det, när regeringen nu föreslår ändringar i

registerlagstiftningen som i hög grad vidrör så väsentliga medborgarintressen

som sekretess och integritetsskydd, är ytterst angeläget att analysera behovet

av forskning, utbildning och kvalitetssäkring inom socialförsäkringens

administration. Bristande kvalitet hos personuppgifter leder inte bara till

integritetskränkningar utan också till felaktiga beslut, till uppkomst av eller

till förvärrade konflikter, till onödiga processkostnader och till fel vid

användning av uppgifter vid statistisk behandling och andra vetenskapliga

ändamål. Utskottet anser att kvalitetsproblemet med bedömning av

personuppgifter måste uppmärksammas vid konstruktion av registerlagstiftning.

Riksdagen bör med bifall till motion Sf41 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande kvalitetssäkring

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf41 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Sambearbetning (mom. 5)

Sigge Godin (fp) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ?I

propositionen? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:

Vad gäller frågan om sambearbetning bör det enligt utskottets mening i

möjligaste mån regleras i lagtexten när sambearbetning skall få göras och inte

överlåtas på myndigheterna själva att avgöra i vilken utsträckning

sambearbetning får förekomma. Riksdagen bör med bifall till motion Sf42 yrkande

3 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande sambearbetning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf42 yrkande 3 i denna del och med

anledning av propositionen

dels antar regeringens förslag till socialförsäkringsregisterlag såvitt

avser 12 §,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Registerutdrag (mom. 6)

Sigge Godin (fp) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?I

propositionen? och på s. 15 slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:

I regeringens förslag undantas de elektroniska akterna från rätten för den

enskilde att erhålla registerutdrag avseende uppgifter i

socialförsäkringsregistren. Detta strider enligt utskottets uppfattning mot

grundlagen (2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen). Uppgifterna i de

elektroniska akterna måste enligt utskottets mening omfattas av rätten att få

registerutdrag för den enskilde. Riksdagen bör med bifall till motion Sf42

yrkande 4 avslå andra stycket av 20 § lagförslaget.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande registerutdrag

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf42 yrkande 4 och med anledning

av propositionen antar regeringens förslag till

socialförsäkringsregisterlag såvitt avser 20 §, dock att andra stycket

utgår,

I propositionen framlagt lagförslag

Konstitutionsutskottets yttrande

1997/98:KU4y

Enhetlig registerlagstiftning på socialförsäkringsområdet

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har den 18 september 1997 beslutat att bereda

konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:155

om enhetlig registerlagstiftning på socialförsäkringsområdet, m.m. jämte

följdmotioner såvitt avser förslaget till socialförsäkringsregisterlag.

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor som berör

utskottets ansvarsområde. Vad gäller motionerna behandlar utskottets yttrande

motionerna 1996/97:Sf41 yrkande 1 samt 1996/97:Sf42 i dess helhet.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bl.a. att de båda nuvarande lagarna om personregister

för socialförsäkringsadministrationen - lagen (1993:747) om

sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna och lagen

(1994:1517) om socialförsäkringsregister - ersätts av en ny

socialförsäkringsregisterlag. Lagen omfattar också register som behövs för

administrationen av ärenden om tandvårdsersättning.

Inom ramarna för de ändamål som anges i lagen föreslås att de allmänna

försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket (RFV) själva skall få avgöra

vilka socialförsäkringsregister som behövs för verksamheten. Regeringens

befattning med registerlagstiftningen minskar därmed.

Regeringen föreslår att det i den nya lagen anges de grundläggande allmänna

bestämmelser för personregistren som behövs från integritetssynpunkt. De

ändamål för vilka socialförsäkringsregister får föras anges i lagen. Som

huvudregel föreslås gälla att integritetskänsliga uppgifter inte får

registreras. Undantag från förbudet att registrera integritetskänsliga

uppgifter bör dock enligt regeringen medges i viss omfattning.

I propositionen föreslås också att försäkringskassorna och RFV får möjlighet

att använda sig av s.k. elektroniska akter vid ärendehandläggningen.

Enligt regeringen bör sambearbetning mellan socialförsäkringsregister få ske.

Direkt åtkomst till ett socialförsäkringsregister föreslås i princip bara den

registeransvarige ha.

Regeringen föreslår därutöver att lagen till skydd för den enskildes

personliga integritet skall innehålla bestämmelser om sökbegrepp, utlämnande av

uppgifter på medium för automatisk databehandling, gallring och

informationsskyldighet.

Socialförsäkringsregisterlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Bakgrund

Ärendet och dess beredning

Huvuddelen av det offentliga ekonomiska trygghetssystemet i form av

socialförsäkringsförmåner, inklusive bidrag av olika former, administreras av

Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna. Hos

försäkringskassorna finns sedan länge ett ADB-stöd för handläggningen, som

främst används för utbetalningsfunktionen.

ADB-systemen inom socialförsäkringsadministrationen omfattar ett flertal

personregister i den mening som avses i datalagen (1973:289).

För förande av lokala ADB-register för väsentligen sjukpenning- och

rehabiliteringsärenden gäller lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos

de allmänna försäkringskassorna (SjfrL). Det pågår för närvarande arbete med

att tillskapa lokala rehabiliteringsregister.

Vidare gäller för försäkringskassornas registerhantering lagen (1994:1517) om

socialförsäkringsregister (SofrL). Denna lag gäller i princip för de ärenden

inom socialförsäkringsområdet som inte omfattas av SjfrL. Enligt SofrL får ett

socialförsäkringsregister föras endast om regeringen genom en förordning har

beslutat att inrätta registret. Fyra sådana register har inrättats.

Flertalet av de personregister som används inom

socialförsäkringsadministrationen förs ännu på grundval av tidigare meddelade

tillstånd av Datainspektionen och de övergångsbestämmelser som medger att de

ännu får användas.

Under arbetet med att bygga upp de lokala sjukförsäkringsregistren och under

förberedelserna med att ta fram underlag till de förordningar om inrättandet av

övriga register som behövs har RFV pekat på vissa tillämpningsproblem och

effektivitetsförluster som har sin grund i att SjfrL och SofrL inte är

kongruenta. Mot denna bakgrund aviserade regeringen i proposition 1995/96:128

Följdändringar till reformen om tvåpartsprocess vid de allmänna

förvaltningsdomstolarna samt vissa registerfrågor inom

socialförsäkringsadministrationen en översyn av vissa bestämmelser i främst

SjfrL och uttalade att det i samband med en sådan översyn finns anledning att

överväga en sammanslagning av de båda registerlagarna.

I enlighet med vad som uttalades i proposition 1995/96:128 har det gjorts en

översyn av registerlagstiftningen inom socialförsäkringsområdet.

Socialdepartementet har redovisat denna översyn i departementspromemorian

Översyn av registerlagarna inom socialförsäkringsadministrationen, Ds 1996:70.

Promemorian har remissbehandlats.

Nuvarande registerreglering inom socialförsäkringsområdet

Datalagen (1973:289) innehåller de allmänna bestämmelser som reglerar

inrättande och förande av personregister.

Med personregister avses register, förteckning och andra anteckningar som

förs med hjälp av automatisk databehandling (ADB) och som innehåller

personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften (1 §).

Personregister får endast inrättas av den som fått licens av Datainspektionen

(2 §). För vissa register kan därutöver krävas särskilt tillstånd av

Datainspektionen. Registren står under tillsyn av Datainspektionen, som också

har rätt att meddela föreskrifter i vissa avseenden för de enskilda registren.

Undantagna från tillståndsplikt är s.k. statsmaktsregister, dvs. register

vars inrättande beslutas av riksdagen eller regeringen (2 a §). Även

statsmaktsregister står under Datainspektionens tillsyn. Datainspektionen har

generell rätt att meddela föreskrifter även för denna typ av register i den mån

riksdagen eller regeringen inte lämnat föreskrifter i samma hänseende.

I samband med riksdagsbehandlingen av proposition 1990/91:60 om offentlighet,

integritet och ADB betonades vikten av författningsreglering vid registrering

av känsliga personuppgifter (bet. 1990/91:KU11, rskr. 1990/91:160).

I enlighet med denna målsättning har inom socialförsäkringsområdet tillkommit

lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister (SjfrL) och lagen (1994:1517) om

socialförsäkringsregister (SofrL). För registerhanteringen gäller därutöver

vissa av regeringen beslutade förordningar.

EG-direktivet om personuppgifter och Datalagskommitténs förslag till

persondatalag

EG-direktivet om personuppgifter

Europaparlamentet och rådet har antagit direktivet 95/46/EG av den 24 oktober

1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av

personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.

Direktivet gäller för behandling av personuppgifter som helt eller delvis

företas på automatisk väg oavsett om uppgifterna ingår i ett register eller

inte. Med personuppgift menas varje upplysning som avser en identifierad eller

identifierbar fysisk person. Begreppet behandling av personuppgifter omfattar

varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas beträffande personuppgifter.

För att behandling av personuppgifter skall kunna tillåtas ställs vissa

förutsättningar upp. Behandlingen är tillåten om den registrerade otvetydigt

har lämnat sitt samtycke. Behandling är tillåten även i vissa andra fall än när

samtycke föreligger. Ett sådant fall är behandling i samband med

myndighetsutövning. Det anges att behandling av personuppgifter är tillåten om

den är nödvändig för att utföra en arbetsuppgift som antingen är av allmänt

intresse eller är ett led i myndighetsutövning som utförs av den

registeransvarige eller den tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut.

Enligt direktivet gäller särskilda regler för behandling av vissa känsliga

personuppgifter. Det råder ett principiellt förbud mot behandling av uppgifter

om ras eller etniskt ursprung, religiösa, filosofiska eller politiska åsikter,

fackföreningsmedlemskap, hälsa och sexualliv.

Förbudet mot behandling av nämnda känsliga personuppgifter gäller dock inte

om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen.

Därutöver är det i ytterligare ett antal fall tillåtet att behandla denna typ

av uppgifter. Ett sådant fall är när behandlingen rör uppgifter som är

nödvändiga för att kunna fastslå, göra gällande eller försvara rättsliga

anspråk.

Vidare får medlemsstaterna göra undantag från förbudet att registrera de

nämnda känsliga uppgifterna av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. I

direktivet anges att när det av hänsyn till viktiga allmänna intressen är

nödvändigt måste medlemsstaterna kunna avvika från förbudet mot att behandla

känsliga kategorier av uppgifter på vissa områden. Som exempel på ett område

där avvikelser kan ske nämns folkhälsa och socialskydd, särskilt för att

säkerställa kvalitet och lönsamhet i samband med ansökningar om förmåner och

tjänster inom sjukförsäkringssystemet. Vidare nämns som exempel behandling av

uppgifter i samband med vetenskaplig forskning och offentlig statistik. I

direktivet betonas i detta sammanhang att det åligger medlemsstaterna att sörja

för att det finns lämpliga och konkreta garantier för att skydda enskilda

personers grundläggande rättigheter och privatliv.

Enligt direktivet skall medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra

författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast tre år efter

det att direktivet antogs, dvs. senast den 24 oktober 1998. Vidare skall

medlemsstaterna se till att sådan behandling av personuppgifter som redan pågår

när de nationella bestämmelser som antas till följd av direktivet träder i

kraft bringas i överensstämmelse med dessa bestämmelser inom tre år från denna

tidpunkt, dvs. senast sex år efter antagandet av direktivet eller den 24

oktober 2001.

Datalagskommitténs förslag till persondatalag

Datalagskommittén har i sitt betänkande Integritet Offentlighet

Informationsteknik (SOU 1997:39) lagt fram ett förslag till en persondatalag

som skall ersätta datalagen (1973:289).

I den föreslagna lagen meddelas föreskrifter om när behandling av person-

uppgifter är tillåten. Lagen innehåller en uttömmande uppräkning av de fall då

behandling är tillåten. Bland annat anges att personuppgifter får behandlas

dels för att den persondataansvarige eller en tredje man till vilken person-

uppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i samband med

myndighetsutövning, dels för ändamål som rör ett berättigat intresse hos den

persondataansvarige eller hos sådana tredje män till vilken personuppgifterna

lämnas ut när detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse.

I överensstämmelse med direktivet innehåller den föreslagna persondatalagen

också bestämmelser om förbud mot behandling av känsliga uppgifter och om

undantag från detta förbud. Förbudet omfattar de uppgifter som anges i

direktivet och undantagen är också utformade efter vad som anges i direktivet.

Det föreslås således bl.a. att känsliga uppgifter får behandlas när

behandlingen är nödvändig för att rättsliga anspråk skall kunna fastställas,

göras gällande eller försvaras. Ett undantag föreslås också beträffande

behandling av känsliga personuppgifter för forskning och statistik. Sådan

behandling skall enligt Datalagskommittén vara tillåten om den är nödvändig och

om samhällsintresset av det forsknings- eller statistikprojekt vari

behandlingen ingår klart väger över den risk för otillbörligt intrång i den

enskildas personliga integritet som behandlingen kan innebära. Om projektet

godkänts av en forskningsetisk kommitté, bör förutsättningarna anses vara

uppfyllda.

Vidare föreslås att lagen skall innehålla ett bemyndigande som innebär att

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om

ytterligare undantag från förbudet mot behandling av känsliga uppgifter om det

behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse.

Beträffande ändamålet att rättsliga anspråk skall kunna fastställas

framhåller Datalagskommittén att det förhållandet att en person har en sådan

egenskap som avses med definitionen av känsliga personuppgifter kan vara en

förutsättning för att denne skall ha rätt till en förmån eller ha en rättslig

skyldighet gentemot någon annan. I sådana fall får uppgifter om den rättsligt

relevanta egenskapen behandlas. Det framhålls att det faktum att någon är sjuk

t.ex. kan ha betydelse för rätt att få försäkringsersättning.

Datalagskommittén anför vidare angående det nödvändighetskrav som finns på

flera ställen i direktivet att detta inte rimligen kan innebära att det skall

vara faktiskt omöjligt att utföra en uppgift utan sådan behandling av

personuppgifter som omfattas av EG-direktivet och den föreslagna

persondatalagen. Om en uppgift däremot kan utföras nästan lika enkelt eller

billigt utan att personuppgifter behandlas, kan det enligt kommittén inte anses

nödvändigt att behandla personuppgifterna.

En nationell IT-strategi

Regeringen redovisade i proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och

utveckla användningen av informationsteknik förslag till mål för en

övergripande nationell IT-strategi som pekar ut Sveriges fortsatta väg in i

informations- och kunskapssamhället. Regeringen lämnade också förslag till

prioriterade statliga uppgifter - rättsordningen, utbildningen och samhällets

informationsinsatser - samt redovisade ett handlingsprogram för att bredda och

utveckla användningen av informationsteknik.

När det gäller handlingsprogrammet för rättsordningens område konstaterade

regeringen bl. a. att den svenska datalagen länge har varit i behov av en

totalrevision (s. 25). Med hänsyn till detta och EG-direktivet om

personuppgifter fann regeringen en översyn av datalagen mycket angelägen.

Regeringen anförde härvid att datalagen inom tre år skall ersättas av en ny

persondata- eller integritetslagstiftning. I anslutning till detta bör även en

modernisering och anpassning av registerlagarna till en ny persondata- eller

integritetslagstiftning påbörjas.

Regeringen anförde vidare att elektronisk dokumenthantering blir allt

vanligare inom förvaltning och i näringslivet samtidigt som det för närvarande

saknas en fungerande rättslig reglering. Inom tre år skall det enligt

regeringen finnas en generell rättslig reglering för elektronisk

dokumenthantering inbegripet elektroniska signaturer inom förvaltningen.

När det gäller målen för den offentliga förvaltningens IT-användning anförde

regeringen att offentlig förvaltning bör vara ett föredöme som IT-användare (s.

66). Den offentliga förvaltningen skall bl.a. utnyttja IT för att effektivisera

verksamheterna och ge en god service till företag och medborgare. Mer

rationella arbetsrutiner, effektivare organisations- och samarbetsformer i den

offentliga förvaltningen skall enligt regeringen förbättra servicen och

samtidigt minska kostnaderna.

Vid sin behandling av propositionen konstaterade trafikutskottet att det råder

en betydande samsyn om informationsteknikens möjligheter att påverka

samhällsutvecklingen i positiv riktning. Utskottet framhöll vikten av att

informationstekniken används i sådana former att samhällsutvecklingen främjas

och att risker för regionala obalanser, försämrat integritetsskydd, ökad

sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället

motverkas. För att stärka den parlamentariska förankringen ansåg utskottet att

riksdagen borde ge regeringen till känna att den årligen bör återkomma till

riksdagen med en skrivelse som redovisar utvecklingen på IT-området.

Vidare tillstyrkte trafikutskottet regeringens förslag till mål och

prioriterade uppgifter för en nationell IT-strategi och framhöll vikten av att

det redovisade handlingsprogrammet genomförs snabbt och fullt ut (bet.

1995/96:TU19). Utskottet förutsatte att målen för IT-användningen kommer att

vidareutvecklas och förtydligas. Riksdagen föreslogs ge regeringen till känna

att säkerhets- och sårbarhetsfrågorna inom IT-användningen bör uppmärksammas

tydligare och att regeringen bör återkomma till riksdagen med en utvecklad

strategi för detta arbete.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1995/96:282).

I regeringens skrivelse 1997/98:19 Utveckling i informationssamhället lämnas

mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande en första redovisning på IT-området

sedan IT-propositionen presenterades. I skrivelsen beskrivs den allmänna

utvecklingen på IT-området, regeringens bedömningar av centrala frågor för ökad

tillväxt och sysselsättning i informationssamhället redovisas samt en

redovisning ges av genomförda, pågående och kommande åtgärder inom

handlingsprogrammet för att bredda och utveckla användningen av

informationsteknik.

Frågor som berörs i motionerna

En enhetlig registerlagstiftning

Regeringen föreslår att lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister (SofrL)

och lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna

försäkringskassorna (SjfrL) ersätts av en för socialförsäkringsadministrationen

gemensam registerlag, benämnd socialförsäkringsregisterlag. Denna lag skall

också omfatta ärenden om tandvårdsersättning.

Enligt regeringen skall tillämpningsområdet för den nya lagen vara

personregister för sådan verksamhet i fråga om socialförsäkringsförmåner samt

andra förmåner och ersättningar som ankommer på de allmänna försäkringskassorna

eller Riksförsäkringsverket (RFV).

I skälen för sitt förslag framhåller regeringen att de mål som lagts fast för

den offentliga förvaltningens IT-användning är i hög grad relevanta för

socialförsäkringsadministrationen. En självklar utgångspunkt är enligt

regeringen att socialförsäkringen skall tillämpas likformigt och rättssäkert

samt att försäkringens resurser används effektivt och samordnas med samhällets

övriga resurser. Ett väl fungerande ADB-stöd är därför av central betydelse för

utförandet av försäkringsadministrationens uppgifter.

Regeringen anför vidare att de nuvarande registerlagarna inom

socialförsäkringsområdet inte är utformade på ett sätt som befrämjar ett

effektivt utnyttjande av ADB-tekniken. Enligt regeringen gör sig hänsynen till

den enskildes integritet lika starkt gällande över hela

socialförsäkringsområdet. Ett sammanförande av de båda lagarna till en enda

registerlag möter därför inget hinder från integritetssynpunkt. Med en gemensam

registerlag för alla socialförsäkringsförmåner kan flera gränsdragningsproblem

och pedagogiska svårigheter undvikas och ärendehandläggningen göras effektivare

utan att skyddet för den enskildes integritet blir sämre. Regeringen anser

därför att en samordning av lagarna bör ske.

Författningsregleringen

Regeringen föreslår att RFV och de allmänna försäkringskassorna själva inom

ramen för de registerändamål som anges i lagen skall få bestämma vilka

socialförsäkringsregister som behövs för deras verksamhet.

Till skydd för den enskildes personliga integritet skall enligt regeringen

liksom hittills begränsningar gälla i fråga om vad ett register får innehålla

och i fråga om bl.a. direkt åtkomst till registrerade uppgifter, utlämnande av

uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp och bevarande av uppgift.

I skälen för sitt förslag anför regeringen att en ordning med en mängd

registerförordningar för handläggningen av olika slag av förmåner och

ersättningar inte är ändamålsenlig från effektivitetssynpunkt.

Detta innebär enligt regeringen att RFV och de allmänna försäkringskassorna

själva inom lagbestämmelsernas ram bör få avgöra vilka register som behövs för

verksamheten. Regeringen framhåller att registerändamålen föreslås bli

uttömmande reglerade i registerlagen (se nedan). Vid ett sådant förhållande och

i beaktande av de övriga skyddsregler som föreslås ingå i lagen kan det enligt

regeringen inte anses möta något hinder från integritetssynpunkt att låta

socialförsäkringsadministrationen själv bestämma om uppbyggnaden av de

särskilda registren.

I detta sammanhang vill regeringen erinra om skyldigheten enligt datalagen

för en registeransvarig att föra en förteckning över de personregister som han

är ansvarig för samt den tillsyn som utövas av Datainspektionen.

Vad gäller förslaget att regleringen av vilka integritetskänsliga uppgifter som

skall få registreras skall ske i lagen anför regeringen att den är medveten om

de praktiska problem det medför att ha uppräkningen av de känsliga uppgifterna

i lagen. Denna ordning innebär att en förändring måste beslutas av riksdagen i

stället för av regeringen. Detta gör att proceduren att få till stånd en

ändring kommer att ta längre tid än om regeringen hade ett bemyndigande att i

förordning meddela erforderliga föreskrifter. Av integritetsskyddsskäl vill

dock regeringen inte nu frångå den i departementspromemorian föreslagna

modellen.

Regeringen anför vidare att den föreslagna registerlagen innebär att register

som förs i enlighet med lagen skall anses inrättade av riksdagen i den mening

som avses i 2 a § datalagen (1973:289).

Registerinnehåll

Allmänt

Regeringen föreslår att socialförsäkringsregister skall få innehålla uppgifter

om den som förekommer i ett ärende som omfattas av lagen.

Socialförsäkringsregister skall också, då förberedande åtgärder för

handläggning vidtas, få innehålla uppgifter om en person som kan förekomma i

ett sådant ärende. Vidare skall som förutsättning för registrering gälla att

uppgifter i fråga om personen har betydelse för handläggningen av ärendet.

Enligt regeringen skall i socialförsäkringsregister få förekomma allmänna och

särskilda ärendeuppgifter. Allmänna ärendeuppgifter är identifierings- och

adressuppgifter samt uppgift om kön, civilstånd, medborgarskap och födelseort.

Särskilda ärendeuppgifter är uppgifter om sådana ekonomiska och personliga

förhållanden som har betydelse för handläggningen av ärenden.

Regeringen föreslår att särskilda ärendeuppgifter som utgör känsliga

uppgifter i princip inte skall få registreras. Undantag skall dock medges

härifrån i vissa särskilt angivna fall.

Vidare föreslår regeringen att sjukdomsdiagnos normalt inte skall få regi-

streras i de register som förs gemensamt av försäkringskassorna och RFV. I

register som förs för handläggning av ärenden om tandvårdsersättning skall dock

uppgift om behandling få anges, men endast i kodad form.

Regeringen föreslås i förordning ytterligare kunna begränsa innehållet i

socialförsäkringsregister.

Därutöver föreslås regeringen få bemyndigande att föreskriva att uppgifter

om sjukdomsdiagnos får registreras i socialförsäkringsregister om det behövs

för angelägna uppföljningsändamål. Sådan registrering skall vara av begränsad

omfattning och får endast avse vissa socialförsäkringsregister.

Vidare föreslår regeringen att försäkringskassorna och RFV skall få möjlighet

att använda sig av s.k. elektroniska akter vid ärendehandläggningen. En sådan

akt skall få innehålla handlingar som har kommit in eller framställts i

ärendet, även om handlingen innehåller sådana känsliga uppgifter som enligt

huvudregeln inte får registreras. Särskilda skyddsregler skall därför gälla för

de elektroniska akterna.

I skälen för sitt förslag anför regeringen att det i den nya registerlagen så

klart som möjligt bör anges vilka uppgifter som får registreras. Det är dock

totalt sett för alla ärendeslag fråga om en mycket stor mängd uppgifter, som

till stor del redan är definierade genom innehållet i de materiella

författningarna. En uppräkning är därför enligt regeringen varken möjlig eller

nödvändig.

När det gäller registrering av integritetskänsliga uppgifter konstaterar

regeringen att det enligt SjfrL inte är tillåtet att i sjukförsäkringsregister

registrera vissa uppgifter. I SofrL är reglerna om registrering av känsliga

uppgifter konstruerade på ett annat sätt. I SofrL läggs som en grundläggande

princip fast att inga integritetskänsliga uppgifter får registreras. Från detta

medges dock undantag i viss omfattning. Det sker genom en uppräkning av

uppgifter som får registreras. Den modell som används i SofrL bör enligt

regeringen också användas i den nya lagen.

Regeringen anför att med integritetskänsliga uppgifter menas här sådana

uppgifter som anges i 4 och 6 §§ datalagen. Som exempel nämner regeringen

uppgifter om att någon misstänks eller har dömts för brott eller avtjänat

straff eller undergått annan påföljd för brott eller har varit föremål för

vissa andra i lagen uppräknade tvångsingripanden. Känsliga uppgifter är vidare

bl.a. uppgift om någons sjukdom, hälsotillstånd eller uppgift om att någon fått

ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten. Som känsliga personuppgifter

räknas också uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om

den registrerade.

Regeringen anför vidare att de känsliga uppgifter som föreslås få registreras

överensstämmer i stort med vad som gäller enligt SofrL. Vissa ändringar och

kompletteringar föreslås dock.

Särskilt om registrering av uppgifter om hälsotillstånd

I propositionen konstaterar regeringen att ett flertal remissinstanser har

anlagt synpunkter på frågan om i vilken omfattning uppgifter om hälsotillstånd

skall få registreras. Flera remissinstanser har framfört att det föreligger ett

stort behov av att få registrera uppgifter om diagnoser i registren. Regeringen

är dock inte beredd att föreslå att registrering av diagnoser blir generellt

tillåten i registren. Ett visst undantag från registreringsförbudet bör enligt

regeringen dock kunna införas. Regeringen anför att mot bakgrund av vad som

framkommit kan som det viktigaste behovet av diagnosuppgifter identifieras

angelägna uppföljningsändamål. Regeringen anser att den bör ges ett

bemyndigande att om det behövs för angelägna uppföljningsändamål få föreskriva

att uppgifter om sjukdomsdiagnos skall få registreras i begränsad omfattning.

Sådan registrering skall endast få avse vissa socialförsäkringsregister.

Regeringen påpekar att av bestämmelserna i de nuvarande registerlagarna för

socialförsäkringsområdet följer att en uppgift om t.ex. en läkares eller annan

vårdgivares namn, specialistkompetens eller namn på praktik inte får antecknas

i ett register, om det därmed finns risk att av registret något sådant

förhållande som avses i 4 § eller 6 § andra stycket datalagen indirekt kan

komma att framgå om den försäkrade. Denna ordning bör enligt regeringen i

konsekvens med vad som anförts om registrering av diagnoser bestå.

När det gäller den begränsning som gäller för de lokala

sjukförsäkringsregistren i fråga om uppgifter om att en person är eller har

varit föremål för tvångsingripanden bör enligt regeringen denna begränsning

inte föras över till den nya registerlagen. Sådana uppgifter behövs vid

handläggning av sjukpenningärenden och ärenden om tillfällig föräldrapenning.

Regeringen anför att i övrigt måste uppräkningen av känsliga uppgifter som

skall få registreras utökas med sådana uppgifter som i dag får antecknas enligt

SjfrL och sådana som behövs för handläggningen av tandvårdsärenden.

Möjlighet till elektronisk akthantering

Som redovisats ovan föreslår regeringen att det inom

socialförsäkringsadministrationen bör införas en möjlighet till elektronisk

akthantering. Enligt regeringen kan därigenom syftet med ADB-stödet inom

socialförsäkringen, dvs. en rationell, rättssäker och effektiv handläggning av

ärendena, lättare uppnås.

Genom att en handling i sin helhet skall kunna tas in i den elektroniska

akten och då handläggaren bör kunna få skriva fri text i akten, måste akten

enligt regeringen utan några begränsningar få innehålla känsliga uppgifter.

Regeringen framhåller att i likhet med vad som gäller på skatte- och

exekutionsområdet bör dock förutsättningen för detta vara att uppgiften lämnats

i ett ärende eller att den behövs för handläggningen av ärendet.

Regeringen anser att till skydd för den personliga integriteten skall

särskilda begränsningar gälla i fråga om sökbegrepp och en kortare

gallringsfrist. Vidare bör möjligheten till elektronisk akthantering begränsas

till försäkringskassornas och RFV:s handläggning av ärenden.

För att informationen i en elektronisk akt skall kunna återfinnas måste

enligt regeringen det socialförsäkringsregister i vilken akten finns innehålla

uppgifter som behövs för att identifiera dels det ärende till vilken akten hör,

dels olika handlingar som ingår i akten. Registret bör också innehålla uppgift

om att en handling inte finns i akten. Enligt regeringen kan uppgifterna sägas

utgöra ett elektroniskt dagboksblad.

Regeringen påpekar att det föreslagna handläggningsstödet genom elektroniska

akter inte innebär att beslut i ärendena skall kunna upprättas i form av s.k.

elektroniska dokument och således inte behöva finnas i pappersbaserad form hos

försäkringskassa eller RFV. Inte heller i övrigt är avsikten att det som

föreslås om elektroniska akter skall medföra ändringar i generella regler,

såsom regler om bevarande och gallring av allmänna handlingar. De föreslagna

bestämmelsernas räckvidd är enligt regeringen begränsad till registerområdet.

Sekretessen på socialförsäkringsområdet

Gällande regler

Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100, SekrL) gäller som huvudregel

sekretess inom hälso- och sjukvården för upppgift om enskilds hälsotillstånd

eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan

röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Detsamma

gäller i annan medicinsk verksamhet, såsom t.ex. rättsmedicinsk och

rättspsykiatrisk undersökning.

Sekretessen på hälso- och sjukvårdsområdet avgränsas alltså med ett omvänt

skaderekvisit. Detta innebär att en uppgift inte får lämnas ut, om det inte

står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller hans närstående

lider men.

I 7 kap. 7 § SekrL föreskrivs att sekretess gäller hos allmän

försäkringskassa, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt

lagstiftningen om allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller om annan

jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning eller

ersättning för sjukgymnastik, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra

personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon

honom närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan

myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som

nu har nämnts.

Sekretessen på socialförsäkringsområdet avgränsas således med ett rakt

skaderekvisit. Sekretessen gäller därmed bara om det kan antas att den enskilde

eller någon honom närstående lider men, om uppgiften röjs.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om skärpning av sekretessen inom socialförsäkringsområdet togs upp till

behandling vid tillkomsten av SjfrL.

I proposition 1992/93:193 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna

försäkringskassorna framhöll departementschefen att några av de mest känsliga

slagen av uppgifter, nämligen diagnos, tvångsingripande samt förekomsten av

utredning om sociala förhållanden som utförts av fösäkringskassan enligt

förslaget inte skulle få registreras i ett lokalt sjukförsäkringsregister (s.

56 f.). Detta förhållande måste enligt departementschefen tas i beaktande vid

övervägande om vilket sekretesskydd som skall gälla för personuppgifter i

försäkringskassans verksamhet.

Departementschefen konstaterade vidare att en utgångspunkt vid utformningen

av de egentliga sekretessbestämmelserna i sekretesslagen hade varit att inte

skapa mera sekretess än som var oundgängligen nödvändigt. För

försäkringsområdet hade denna utgångspunkt inneburit att ett rakt skaderekvisit

valts för att avgränsa det sekretesskyddade området. Enligt departementschefens

mening innebar inte den omständigheten att försäkringskassan fått ett

övergripande samordningsansvar för rehabiliteringsverksamheten i och för sig

att de överväganden som legat till grund för utformningen av

socialförsäkringssekretessen inte längre skulle vara relevanta. Mot de

försäkrades intresse av sekretesskydd stod nu liksom tidigare behovet hos

myndigheter och andra som deltar i rehabiliteringen av försäkrade att få

information från försäkringskassan för sitt rehabiliteringsarbete.

Genom utformningen av de nya rehabiliteringsbestämmelserna hade enligt

departementschefen kravet på den försäkrades medverkan i rehabiliteringen

blivit tydliggjort på ett sätt som hittills inte varit fallet.

Departementschefen framhöll att ett medgivande från den enskilde att

försäkringskassan får samverka med annan i och för sig inte innebär att den

enskilde givit klartecken för att uppgifter om hans hälsotillstånd eller andra

personliga förhållanden får lämnas ut till annan. I den mån samtycke till att

lämna ut uppgifter inte gick att få från den enskilde fick försäkringskassan

pröva om bestämmelsen i 7 kap. 7 § SekrL medger utlämnande utan samtycke. När

det gäller tillämpningen av den bestämmelsen kunde enligt departementschefen

ledning hämtas från bl.a. uttalanden av JO.

Mot bakgrund av vad som anförts ansåg departementschefen att utformningen av

socialförsäkringssekretessen ger de försäkrade ett tillfredsställande skydd

även i den nya rehabiliteringsverksamheten.

Departementschefen ställde sig vidare frågan om de ADB-baserade

sjukförsäkringsregistren skulle komma att innebära att sekretesskyddet blev

sämre. Härvid framhöll departementschefen de långt gående begränsningar som

hade föreslagits i fråga om åtkomst och utlämnande av uppgifter från registren.

Endast om ett utlämnande kunde ske enligt sekretessbestämmelserna kunde det bli

aktuellt att lämna ut uppgifter på ADB-medium. De enda som kunde få uppgifter

på ADB-medium enligt förslaget var andra lokalkontor, centralkontor och RFV.

Hos de mottagande instanserna var sekretessen densamma som hos det utlämnande

lokalkontoret.

Med hänvisning till vad som anförts ansåg departementschefen att det inte var

nödvändigt att införa ett omvänt skaderekvisit för sekretessprövningen på

socialförsäkringsområdet.

Vid sin behandling av proposition 1992/93:193 inhämtade

socialförsäkringsutskottet ett yttrande från konstitutionsutskottet.

Konstitutionsutskottet (1992/93:KU6y) yttrade sig därvid över bl.a. en motion

i vilken yrkades att de lokala sjukförsäkringsregistren inte skulle inrättas,

bl.a. på grund av stor tveksamhet rörande sekretessfrågorna. Enligt utskottets

mening hade i detta avseende inte kommit fram något som gav anledning att inte

tillstyrka propositionen.

Socialförsäkringsutskottet hade inte någon annan uppfattning än

konstitutionsutskottet (bet. 1992/93:SfU19).

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1992/93:366).

Även i samband med tillkomsten av SofrL togs frågan om skärpning av sekretessen

på socialförsäkringsområdet upp till behandling.

I proposition 1994/95:8 Lag om socialförsäkringsregister anförde regeringen

att den omständigheten att uppgifter får lämnas ut på ADB-medium inte innebär

någon förändring av de förutsättningar för utlämnande som föreligger enligt

sekretesslagen. Endast om ett utlämnande kan ske enligt

sekretessbestämmelserna, kunde det enligt regeringen bli aktuellt att utnyttja

den möjligheten till utlämnande på ADB-medium som kunde finnas.

Regeringen anförde att det således kunde konstateras att det redan fanns

sekretessbestämmelser som var tillämpliga på uppgifterna i ett

socialförsäkringsregister. Enligt regeringens mening hade det heller inte

kommit fram något som gav anledning att överväga en ändring av

sekretessbestämmelserna. Den rådande utformningen av sekretessreglerna fick

anses ge de registrerade personerna ett tillfredsställande skydd.

Vid sin behandling av propositionen jämte en följdmotion gjorde varken

konstitutionsutskottet (1994/95:KU1y) eller socialförsäkringsutskottet (bet.

1994/95:SfU3) någon annan bedömning.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1994/95:60).

Propositionen

I propositionen påpekar regeringen att frågan om förstärkning av sekretessen på

socialförsäkringsområdet uppmärksammats av vissa remissinstanser.

Regeringen konstaterar att denna fråga togs upp till behandling vid

tillkomsten av SjfrL. Regeringen framhåller att regering och riksdag emellertid

fann att det inte fanns skäl att ändra sekretessreglerna inom

socialförsäkringsområdet. Därvid hänvisar regeringen till vad som anfördes om

att utgångspunkten vid utformningen av sekretessreglerna hade varit att inte

skapa mer sekretess än som var oundgängligen nödvändigt. För

socialförsäkringsområdet hade detta inneburit att ett s.k. rakt skaderekvisit

hade valts för att avgränsa det sekretesskyddade området. Den omständigheten

att sjukförsäkringsregistren var ADB-baserade ansågs inte motivera en skärpning

av sekretessen. Regeringen framhåller att det i detta sammanhang hänvisades

till de begränsningar som hade föreslagits för åtkomst och utlämnande av

uppgifter från registren.

Regeringen påpekar att det även senare vid olika tillfällen förts fram kritik

mot den nuvarande sekretessregleringen inom socialförsäkringsområdet. Bland

annat har vissa statliga utredningar föreslagit skärpning av sekretessen inom

detta område. I föreliggande sammanhang utgår regeringen emellertid från att de

känsliga uppgifterna i registren i allmänhet kommer att vara sekretessbelagda

oavsett om det föreligger ett rakt eller omvänt skaderekvisit. Det bör enligt

regeringen således inte för denna situation vara av avgörande betydelse vilket

skaderekvisit som gäller.

Sambearbetning

Regeringen föreslår att socialförsäkringsregister genom sambearbetning skall få

tillföras uppgifter från andra socialförsäkringsregister.

Socialförsäkringsregister skall även genom sambearbetning få tillföras

uppgifter som lämnas till en allmän försäkringskassa eller RFV med stöd av en

särskild bestämmelse i lag eller förordning om lämnande av uppgifter.

Enligt regeringen skall det i lagen anges att det av föreskrifter i lag eller

förordning eller beslut av Datainspektionen kan följa att

socialförsäkringsregister genom sambearbetning får tillföras uppgifter utöver

det som tidigare angetts.

I skälen för sitt förslag konstaterar regeringen att av de nuvarande

registerlagarna för socialförsäkringsområdet är det bara SofrL som innehåller

bestämmelser om sambearbetning. Regeringen anser att även i en ny gemensam

registerlag för socialförsäkringsområdet bör utgångspunkten vara att

sambearbetning mellan olika socialförsäkringsregister skall få förekomma. En

motsvarande reglering som den som finns i SofrL bör således finnas i den nya

lagen.

Regeringen anför att som en följd av ställningstagandet att regeringens

detaljstyrning av registerhanteringen skall minskas bör det i den nya lagen

inte införas något bemyndigande för regeringen - såsom nu finns i SofrL - att

föreskriva begränsningar för sambearbetningen utöver vad lagen anger.

Regeringen framhåller att den föreslagna lagens begränsningar består av -

utöver de särskilda reglerna om sambearbetning - bestämmelserna om

registerändamål och om registerinnehåll. Alla sambearbetningar måste ske inom

ramen för vad som gäller i dessa avseenden för berörda register. Möjligheterna

till sambearbetning är alltså beroende av vilka personuppgifter som får finnas

i det register som skall tillföras uppgifterna. Regeringen påpekar att

sambearbetning inte är tillåten om den innebär att ett register skulle

tillföras uppgifter som inte får finnas i det.

Regeringen anför vidare att det är särskilt viktigt att notera det som nu

sagts när det gäller sambearbetning mellan ett lokalt register, som ju i de

elektroniska akterna får innehålla känsliga uppgifter utan några direkta

begränsningar, och ett register som är gemensamt för försäkringskassorna och

RFV, där möjligheterna att registrera känsliga uppgifter är begränsade.

Regeringen framhåller att det till det gemensamma registret alltså inte får

föras över andra uppgifter från det lokala registret än sådana som får finnas i

det gemensamma registret.

Registerutdrag

Gällande bestämmelser

Enligt 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen skall varje medborgare i den

utsträckning som närmare anges i lag skyddas mot att hans personliga integritet

kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk

databehandling.

Enligt 10 § datalagen har den enskilde rätt att på begäran få registerutdrag

med de personuppgifter som gäller honom.

Propositionen

Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna registerutdrag avseende

uppgifter i socialförsäkringsregister som förs gemensamt för RFV och

försäkringskassorna skall fullgöras av försäkringskassorna.

Regeringen föreslår också att uppgifter som finns i handlingar i elektroniska

akter inte behöver tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen. Av

registerutdraget skall dock framgå vilka handlingar som finns i en elektronisk

akt som rör den registrerade.

I skälen för sitt förslag konstaterar regeringen att RFV under beredningen av

departementspromemorian har framfört att ansvaret för att registerutdrag i

fråga om de gemensamma registren tillställs den enskilde bör ligga hos

försäkringskassan i stället för hos RFV. Försäkringskassan kan då samordna

utdraget ur sådana register med utdrag ur sina egna register. Den enskilde

kommer att få en försändelse från försäkringskassan med alla uppgifter från de

register beträffande vilka försäkringskassan ansvarar för uppgifternas

riktighet. Regeringen anser att förslaget bör genomföras.

Regeringen framhåller att handlingarna i de elektroniska akterna kräver ett

särskilt övervägande i detta sammanhang. För det första föreslås

sökmöjligheterna för dessa handlingar begränsade till ärendebeteckning och

beteckning på handling. En sökning i ett register med hjälp av personnummer

eller namn kommer därför inte att avslöja några sådana uppgifter om personen

som finns i handlingar i en elektronisk akt. Regeringen påpekar att såvitt

gäller ärenden i vilka personen är part eller motsvarande kan naturligtvis

akten och därmed också handlingarna återfinnas med hjälp av den sammanställning

som måste finnas i registret. Om hjälpmedlet elektroniska akter blir så

utnyttjat i verksamheten som det enligt regeringen finns anledning att anta,

skulle emellertid en ordning enligt vilken alla handlingar i sin helhet måste

återges i registerutdrag medföra att sådana utdrag blev mycket omfattande. Med

hänsyn till att handlingarna såsom aktmaterial i individärenden i offentlig

verksamhet omfattas av offentlighetsprincipen och förvaltningslagens

bestämmelser om insyn och kommuniceringsskyldighet, anser regeringen det inte

motiverat med en sådan ordning. Undantag från skyldigheten enligt 10 §

datalagen att lämna ut registerutdrag bör enligt regeringen därför kunna göras

för uppgifter i de handlingar som finns i en elektronisk akt. En förutsättning

för detta bör dock vara att den registrerade vet vilka handlingar som finns i

akter som rör honom.

Regeringen anför vidare att 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen inte

utgör något hinder mot det undantag som nu föreslås.

Regeringen konstaterar avslutningsvis att de föreslagna begränsningarna i

fråga om sökbegrepp innebär att endast ärendebeteckning och beteckning på

handling får användas som sökbegrepp när det gäller elektroniska akter.

Generell sökning efter personuppgifter kan då inte ske. Det är enligt

regeringen således inte möjligt att söka fram uppgifter om en registrerad som

finns i andra akter än dem som avser honom själv. Sådana uppgifter torde därmed

inte vara att hänföra till personregister, vilket innebär att de inte heller

omfattas av skyldigheten att lämna registerutdrag (se SOU 1996:40 s. 109 f.).

Ikraftträdande m.m.

Regeringen föreslår att den nya socialförsäkringslagen skall träda i kraft den

1 januari 1998.

I skälen för sitt förslag anför regeringen att den nu förslagna lagen bedöms

vara förenlig med EG-direktivet om personuppgifter i den meningen att

regleringens huvudprinciper och konstruktion inte står i strid med direktivets

bestämmelser. Lagen ger besked i frågor som är avgörande för den långsiktiga

uppbyggnaden av ett modernt ADB-stöd för socialförsäkringsadministrationen,

besked som enligt regeringen bör ges så snart som möjligt. Regeringen anför att

de stränga krav som ställs på administrationen att klara sina åligganden trots

minskad resurstilldelning gör det särskilt angeläget att inte avvakta med en

reformering. Regeringen påpekar att ett antal ändringar, som nu inte kan

överblickas, kommer att få göras i lagen i anslutning till den generella

lagstiftningen för genomförande av direktivet. Detta förhållande bör enligt

regeringen dock inte få fördröja lagens ikraftträdande.

Motionerna

I motion 1996/97:Sf41 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) hemställs att riksdagen

avslår proposition 1996/97:155 såvitt gäller förslaget till

socialförsäkringsregisterlag i avvaktan på att arbetet med en ny

datalagstiftning slutförts (yrkande 1). Motionärerna gör liksom regeringen

bedömningen att den nuvarande uppdelningen av registerlagstiftningen inom

socialförsäkringen bör slås samman till en ny, enhetlig registerlagstiftning.

Motionärerna kan emellertid inte ställa sig bakom propositionen. De anser att

den brister i analysen av vilka persondata- och integritetsskyddsfrågor som

kommer att aktualiseras med den föreslagna ADB-utvecklingen. Eftersom det pågår

ett arbete med hur den framtida datalagstiftningen skall behandla dessa

aspekter, anser motionärerna att riksdagen bör avvakta med beslut tills dess

att ett mer tillfredsställande underlag finns att tillgå.

Motionärerna framhåller att fuskets omfattning inom socialförsäkringsområdet

inte är tillräckligt säkerställt för att kunna tas som intäkt för införande av

de kontrollsystem som regeringen förordar. Konsekvenserna för medborgarnas rätt

till sekretess och integritetsskydd kan enligt motionärerna bli förödande.

Motionärerna vill vidare starkt ifrågasätta om inrättande av elektroniska

akter över huvud taget är förenligt med högt ställda krav på sekretess och

integritet. Motionärerna pekar på det föreslagna undantaget från skyldigheten

att lämna registerutdrag och att det inte är möjligt att söka fram uppgifter om

en registrerad i andra akter än dem som avser personen själv. Som exempel

nämner motionärerna att om försäkringskassan i ett förskottsbidragsärende

upprättat en handling om fadern till ett barn och placerar denna handling i

akten som rör modern till barnet, har fadern ingen rätt att ta del av uppgifter

som rör honom själv. Motionärerna anser att detta är oförenligt med det

grundlagsfästa kravet på skydd för den enskildes personliga integritet vid

dataregistrering av personuppgifter.

Motionärerna anför vidare att propositionen innebär en forcering av re-form-

arbetet med registerlagstiftningen inom socialförsäkringen. Motionärerna pekar

på att EG-direktivet om personuppgifter medger att medlemsstaterna kan göra

undantag från förbudet mot att behandla känsliga personuppgifter, om det sker

med hänsyn till ett viktigt s.k. allmänintresse. Miljöpartiets representant i

Datalagskommittén ifrågasatte i sin reservation till betänkandet SOU 1997:39

?huruvida den lagtekniska konstruktionen överensstämmer med regeringsformen?

och hävdade ?att bedömningen av vad som är ett viktigt allmänintresse

tillkommer riksdagen?. Vidare anförde Miljöpartiets representant att ?då vi

inte med säkerhet kan bedöma EG-direktivets inverkan på den svenska

offentlighetsprincipen är det av stor vikt att kommande justeringar i

persondatalagen sker genom en sedvanlig lagstiftningsprocess. Riksdagen bör

därför inte ge regeringen ytterligare kompetens att efter hand detaljreglera

bestämmelser som kan komma att påverka offentlighetsprincipen?.

Motionärerna anser att nämnda aspekter på hur EG-direktivet relaterar till

regeringsform och offentlighetsprincip inte belysts tillräckligt i förslaget

till ny, EU-anpassad socialförsäkringslag.

I motion 1996/97:Sf42 av Sigge Godin m.fl. (fp) anför motionärerna att det är

bra att man vill skapa kongruens mellan de olika register RFV och kassorna har

att hantera. Enligt motionärerna finns emellertid starka skäl för att överväga

behovet av ett förstärkt sekretesskydd för uppgifter som registreras i

socialförsäkringsverksamheten. Ur integritetssynpunkt är propositionen

otillräcklig på en rad punkter. Av detta skäl yrkar motionärerna i första hand

avslag på propositionen (yrkande 1).

Motionärerna vill dock peka på de övergripande områden där det råder stora

brister angående integritetsaspekten. Motionärerna vill avvisa regeringens

förslag om att försäkringskassorna och RFV själva skall få avgöra vilka

socialförsäkringsregister som behövs för verksamheten. Enligt motionärerna kan

inte ett tillräckligt integritetsskydd upprätthållas med den föreslagna

modellen. Vid avslag på yrkande 1 hemställer motionärerna att regeringen ges

till känna vad som anförts om tydligare ansvar för försäkringsregistren

(yrkande 2).

Motionärerna pekar också på det pågående arbetet med att ta fram en ny

datalagstiftning. Enligt motionärerna vore det bäst att avvakta med en ny

registerlagstiftning inom socialförsäkringsadministrationen tills man vet hur

begreppsapparaten i en ny lagstiftning kommer att se ut.

När det gäller registerinnehållet och förslaget att regeringen skall ges

bemyndigande att föreskriva att uppgifter om sjukdomsdiagnos får användas för

exempelvis forskningsändamål, vill motionärerna understryka vikten av

information till den berörda patientgruppen och behovet av information om

registren och deras innehåll i största allmänhet. Det skall enligt motionärerna

även finnas en möjlighet att kontrollera vilka uppgifter som finns i registren

om en själv. Vid avslag på yrkande 1 hemställer motionärerna att regeringen

ges till känna vad som i motionen anförts om registerinnehållet (yrkande 3).

Motionärerna påpekar att registeranvändningen inom forskningen skall ses över

av utredningen om forskningsetik. Det vore därför lämpligt att regeringen

avvaktade denna utrednings slutsatser.

Motionärerna anser därutöver att sekretesskyddet inte är tillräckligt i

regeringens förslag i fråga om elektroniska akter vid ärendehandläggningen. Om

en riksdagsmajoritet väljer att genomföra förslaget, måste enligt motionärerna

en översyn göras av behovet av ett starkare och mer sammanhållet sekretesskydd

inom socialförsäkringsområdet. När det gäller sambearbetning mellan registren

anser motionärerna det vara högst tveksamt att myndigheterna själva skall få

avgöra i vilken utsträckning sambearbetning skall få göras. Detta bör enligt

motionärerna i största möjligaste mån regleras i lagtexten.

Regeringens förslag att uppgifter som finns i handlingar i elektroniska akter

inte behöver tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen strider enligt

motionärerna mot 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen. Motionärerna anser

att uppgifter i elektroniska akter självklart måste omfattas av rätten för den

enskilde att få registerutdrag. Något annat är oacceptabelt. Vid avslag på

yrkande 1 hemställer motionärerna att vad som anförts i denna del ges

regeringen till känna (yrkande 4).

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis anföra följande.

Av redogörelsen ovan framgår att regeringen i proposition 1995/96:125

Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik har

redovisat förslag till en övergripande nationell strategi. I denna slås bl.a.

fast att den offentliga förvaltningen skall utnyttja IT för att effektivisera

verksamheterna och ge god service till företag och medborgare. Vid behandlingen

av propositionen i riksdagen ställde sig konstitutionsutskottet i sitt yttrande

till trafikutskottet bakom propositionens förslag till handlingsprogram för

rättsordningen (1995/96:KU7y). Utskottet konstaterade att det pågick ett

omfattande utredningsarbete i Regeringskansliet med inriktning på att ta fram

underlag för en rationell användning av IT. Bland prioriterade rättsområden

återfanns integritetsskydd och regler för elektronisk dokumenthantering,

områden som enligt utskottets mening var särskilt angelägna.

I den nu aktuella propositionen framhåller regeringen att de mål som regering

och riksdag har lagt fast för den offentliga förvaltningens IT-användning är i

hög grad relevanta för socialförsäkringsadministrationen. Regeringen

konstaterar vidare att ett väl fungerande ADB-stöd är av central betydelse för

utförandet av försäkringsadministrationens uppgifter. De nuvarande

registerlagarna för socialförsäkringsområdet är enligt regeringen inte

utformade på ett sätt som befrämjar ett effektivt utnyttjande av ADB-tekniken.

Regeringen anför att med en gemensam registerlag för alla

socialförsäkringsförmåner kan flera gränsdragningsproblem och pedagogiska

svårigheter undvikas och ärendehandläggningen göras effektivare utan att

skyddet för den enskildes integritet därför blir sämre. Regeringen anser att en

samordning av lagarna bör ske.

Utskottet delar regeringens uppfattning och anser att propositionen inte bör

avslås såsom föreslås i motionerna 1996/97:Sf41 yrkande 1 och 1996/97:Sf42

yrkande 1. Motionerna avstyrks.

Utskottet behandlar härefter de särskilda frågor som har tagits upp i

motionerna.

I motion Sf42 avvisas regeringens förslag att de allmänna försäkringskassorna

och RFV själva skall få avgöra vilka socialförsäkringsregister som behövs för

verksamheten. Enligt motionärerna kan inte ett tillräckligt integritetsskydd

upprätthållas med den föreslagna modellen. Vad som anförts om tydligare ansvar

för försäkringsregistren bör ges regeringen till känna (yrkande 2). Utskottet

vill härvid framhålla att registerändamålen föreslås bli utömmande reglerade i

registerlagen. Lagen föreslås också innehålla andra regler till skydd för den

personliga integriteten, t.ex. begränsningar i fråga om registerinnehåll och

bestämmelser om sambearbetning. Vidare är en registeransvarig enligt datalagen

skyldig att föra en förteckning över de personregister som han är ansvarig för.

I detta sammanhang bör också erinras om den tillsyn som Datainspektionen

utövar. Mot denna bakgrund kan enligt utskottets mening den föreslagna

ordningen godtas. Motionen bör således avstyrkas i denna del.

I motion Sf42 framförs också synpunkter på regeringens förslag i fråga om

registerinnehållet (yrkande 3). Motionärerna tar härvid upp förslaget att

regeringen skall ges ett bemyndigande att få föreskriva att uppgifter om

sjukdomsdiagnos får registreras i socialförsäkringsregister om det behövs för

angelägna uppföljningsändamål. Enligt motionärerna bör vikten av information om

registren och deras innehåll i största allmänhet understrykas. Motionärerna

anser att det också skall finnas en möjlighet att kunna kontrollera vilka

uppgifter som finns i registren om en själv.

Utskottet konstaterar att rätten till information om

socialförsäkringsregister föreslås regleras i en särskild paragraf i

socialförsäkringsregisterlagen (21 §). Enligt denna bestämmelse skall den

registeransvarige se till att den som är eller avses bli registrerad på

lämpligt sätt får information om registret. Informationen skall innehålla en

beskrivning av de uppgifter som registret får innehålla samt en upplysning om

ändamålen med registret, de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för

registret, rätten att få registerutdrag och rättelse enligt datalagen samt de

begränsningar i fråga om direkt åtkomst, utlämnande av uppgifter på medium för

automatisk databehandling, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som gäller för

registret. Mot denna bakgrund får enligt utskottets mening motionen i denna del

anses tillgodosedd.

Enligt motionärerna är vidare sekretesskyddet inte tillräckligt i förslaget

när det gäller användandet av elektroniska akter vid ärendehandläggningen. Om

förslaget genomförs anser motionärerna att en översyn måste göras av behovet av

ett starkare och mer sammanhållet sekretesskydd inom socialförsäkringsområdet.

Även i motion Sf41 tas sekretessfrågan upp. Motionärerna ifrågasätter om

inrättandet av elektroniska akter är förenligt med högt ställda krav på

sekretess och integritet.

Utskottet konstaterar att frågan om ett förstärkt sekretesskydd på

socialförsäkringsområdet har behandlats vid båda de nu gällande

registerlagarnas tillkomst. Vid dessa tillfällen har riksdagen funnit att det

saknats skäl att ändra sekretessreglerna. När det gäller den möjlighet till

elektronisk akthantering som nu föreslås införas konstaterar utskottet att det

finns sekretessbestämmelser som kommer att vara tillämpliga på uppgifter i de

elektroniska akterna. Ett utlämnande av en uppgift måste därmed föregås av en

sekretessprövning. Regeringens förslag innebär begränsningar när det gäller

möjligheterna till direkt åtkomst av registren och för utlämnande av uppgifter

på ADB-medium. Mot denna bakgrund anser utskottet att de rådande

sekretessreglerna får anses ge ett tillfredsställande skydd.

I detta sammanhang vill utskottet också framhålla att när det gäller de

elektroniska akterna föreslår regeringen särskilda begränsningar för

användandet av sökbegrepp och en kortare gallringsfrist för de registrerade

uppgifterna. Enligt utskottets mening ges därmed ett tillfredsställande skydd

för de registrerades integritet.

I motion Sf42 anförs vidare att möjligheten att få göra sambearbetning av

uppgifter ur olika register i så stor utsträckning som möjligt bör regleras i

lagtexten. Av propositionen framgår att den föreslagna lagens begränsningar

består av - utöver de särskilda reglerna om sambearbetning - bestämmelserna om

registerändamål och registerinnehåll. Regeringen påpekar att alla

sambearbetningar måste ske inom ramen för vad som gäller i dessa avseenden för

berörda register. Möjligheterna till bearbetning är alltså beroende av vilka

personuppgifter som får finnas i det register som skall tillföras uppgifterna.

Sambearbetning är inte tillåten om den innebär att ett register skulle

tillföras uppgifter som inte får finnas i det. Utskottet har inte något att

invända mot den föreslagna ordningen.

I motion Sf42 behandlas också förslaget att uppgifter i de elektroniska

akterna inte skall behöva tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen.

Enligt motionärerna strider detta mot 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen

(RF). Regeringens förslag i denna del bör därför avslås (yrkande 4). Också i

motion Sf41 anförs att förslaget är oförenligt med det grundlagsfästa kravet på

skydd för den enskildes personliga integritet vid dataregistrering av

uppgifter.

Utskottet vill i detta sammanhang först framhålla att genom 2 kap. 3 § andra

stycket RF slås fast att det skall finnas en datalagstiftning till skydd för

den personliga integriteten, men att den närmare omfattningen av skyddet får

regleras i vanlig lag. I den nu aktuella propositionen påpekar regeringen att

om hjälpmedlet elektroniska akter blir så utnyttjat i

socialförsäkringsverksamheten som det finns anledning att anta, skulle en

ordning enligt vilken alla handlingar i sin helhet måste återges i

registerutdrag medföra att sådana utdrag blev mycket omfattande. Utskottet vill

härvid framhålla att de begränsningar som föreslås gälla för sökmöjligheterna i

de elektroniska akterna, och som är nödvändiga från integritetssynpunkt, torde

innebära att det inte heller är möjligt att generellt söka fram uppgifter som

rör en viss person. Regeringens lagförslag innebär emellertid att den

registrerade har rätt till registerutdrag, av vilket framgår vilka handlingar

som finns i akter rörande honom. Om den registrerade vill ta del av en handling

har han, såsom regeringen anför, rätt till detta med stöd av

offentlighetsprincipen och bestämmelserna om partsinsyn. Utskottet anser mot

denna bakgrund att den föreslagna bestämmelsen inte kan sägas strida mot 2 kap.

3 § andra stycket RF. Utskottet har ej heller i övrigt något att invända mot

regeringens förslag i denna del.

I både motion Sf41 och Sf42 påpekas därutöver att det pågår ett arbete med

att ta fram en ny datalagstiftning. Det vore enligt motionärerna därför bäst

att avvakta med en ny registerlagstiftning inom socialförsäkringsområdet.

Enligt regeringen bedöms den nu föreslagna lagen vara förenlig med EG-

direktivet om personuppgifter i den meningen att regleringens huvudprinciper

och konstruktion inte står i strid med direktivets bestämmelser. Regeringen

påpekar att lagen ger besked i frågor som är avgörande för den långsiktiga

uppbyggnaden av ett modernt ADB-stöd för socialförsäkringsadministrationen.

Dessa besked bör enligt regeringen ges så snart som möjligt. Regeringen anför

dock att ett antal ändringar, som nu inte kan i detalj överblickas, kommer att

få göras i lagen i anslutning till den generella lagstiftningen för

genomförandet av direktivet. Enligt regeringens mening bör detta emellertid

inte få fördröja lagens ikraftträdande. Utskottet delar denna uppfattning.

Stockholm den 23 oktober 1997

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina

Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Widar Andersson (s), Barbro

Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Jerry Martinger (m), Mats

Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter

Eriksson (mp), Bo Könberg (fp), Nikos Papadopoulos (s) och Nils Fredrik

Aurelius (m).

Avvikande meningar

1. Sekretesskyddet

Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik

Aurelius (m) anser att den del av konstitutionsutskottets yttrande som på s. 19

börjar med ?Enligt motionärerna?och slutar med ?registrerades integritet? bort

ha följande lydelse:

I motion 1996/97:Sf42 framhålls att sekretesskyddet inte är tillräckligt i

förslaget när det gäller användandet av elektroniska akter vid

ärendehandläggningen. Om förslaget genomförs anser motionärerna att en översyn

måste göras av behovet av ett starkare och mer sammanhållet sekretesskydd inom

socialförsäkringsområdet. Även i motion Sf41 tas sekretessfrågan upp.

Motionärerna ifrågasätter om inrättandet av elektroniska akter är förenligt med

högt ställda krav på sekretess och integritet.

Utskottet vill först erinra om att för hälso- och sjukvårdssekretessen gäller

ett omvänt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för sekretess.

Sekretessen inom hälso- och sjukvårdsområdet är således starkare än inom

socialförsäkringsområdet, där sekretesskyddet är utformat med ett rakt

skaderekvisit. Inom socialförsäkringområdet är presumtionen alltså för

offentlighet. En uppgift som förs över från hälso- och sjukvårdsområdet till

socialförsäkringsområdet kommer således att där omfattas av ett svagare

sekretesskydd.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att regeringens förslag innebär

att de elektroniska akterna utan begränsningar får innehålla känsliga

uppgifter. Regeringen föreslår visserligen begränsningar när det gäller

möjligheterna till direkt åtkomst av de elektroniska akterna och för utlämnande

av uppgifter på ADB-medium. Regeringen föreslår också särskilda begränsningar i

fråga om sökbegrepp och en kortare gallringsfrist. Enligt utskottets mening kan

vad regeringen föreslår dock inte anses utgöra ett tillräckligt skydd ur

integritetssynpunkt. Utskottet anser att om förslaget om en elektronisk

akthantering nu genomförs, måste en översyn göras av gällande sekretessregler

inom socialförsäkringsområdet i syfte att förstärka skyddet för den enskilde.

2. Avslag på propositionen

Birgit Friggebo (fp) och Bo Könberg (fp) anser att konstitutionsutskottets

yttrande som på s. 18 börjar med ?Utskottet delar? och på s. 21 slutar med

?denna uppfattning? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att en samordning av registerlagarna

bör ske. Regeringens proposition är dock ur integritetssynpunkt otillräcklig på

en rad punkter. Enligt utskottets mening bör av detta skäl, såsom anförs i

motion 1996/97:Sf42 yrkande 1, propositionen avslås.

Utskottet övergår härefter till att peka på de delar av regeringens förslag

där det råder stora brister ur integritetssynpunkt.

Enligt regeringens förslag skall försäkringskassorna och RFV själva få avgöra

vilka socialförsäkringsregister som behövs för verksamheten. I motion Sf42

avvisas detta förslag (yrkande 2). Motionärerna befarar att ett tillräckligt

integritetsskydd inte kan upprätthållas med den föreslagna modellen. Utskottet

delar denna farhåga. Förslaget är alltför långtgående när det gäller

försäkringskassornas och RFV:s möjligheter att själva disponera över registren.

Enligt utskottets mening krävs en tydligare reglering när det gäller vilka

socialförsäkringsregister som skall få finnas och hur de skall användas.

I detta sammanhang vill utskottet också erinra om att det just nu pågår ett

arbete med att ta fram en ny datalagstiftning. Det vore enligt utskottets

mening därför bäst att avvakta med en ny registerlagstiftning tills man vet hur

begreppsapparaten i den nya lagstiftningen kommer att se ut.

När det gäller reglerna för registerinnehållet bör enligt propositionen

regeringen ges ett bemyndigande att få föreskriva att uppgifter om

sjukdomsdiagnos skall få registreras om det behövs för angelägna

uppföljningsändamål, t.ex. forskning. Utskottet vill härvid i enlighet med vad

som anförs i motion Sf42 yrkande 3 understryka vikten av information till den

berörda patientgruppen och behovet av information om registren och deras

innehåll i allmänhet. Utskottet vill också framhålla att det skall finnas en

möjlighet för den enskilde att kunna kontrollera vilka uppgifter som finns om

honom eller henne i registren.

Utskottet vill vidare peka på att registeranvändningen inom forskningen skall

ses över av utredningen om forksningsetik. Enligt utskottets uppfattning vore

det därför lämpligt att regeringen avvaktade denna utrednings slutsatser.

I motion 1996/97:Sf42 framhålls att sekretesskyddet inte är tillräckligt i

förslaget när det gäller användandet av elektroniska akter vid

ärendehandläggningen. Om förslaget genomförs anser motionärerna att en översyn

måste göras av behovet av ett starkare och mer sammanhållet sekretesskydd inom

socialförsäkringsområdet. Även i motion Sf41 tas sekretessfrågan upp.

Motionärerna ifrågasätter om inrättandet av elektroniska akter är förenligt med

högt ställda krav på sekretess och integritet.

Utskottet vill härvid framhålla att regeringens förslag innebär att de

elektroniska akterna utan begränsningar får innehålla känsliga uppgifter.

Regeringen föreslår visserligen begränsningar när det gäller möjligheterna till

direkt åtkomst av de elektroniska akterna och för utlämnande av uppgifter på

ADB-medium. Regeringen föreslår också särskilda begränsningar i fråga om

sökbegrepp och en kortare gallringsfrist. Enligt utskottets mening kan vad

regeringen föreslår dock inte anses utgöra ett tillräckligt skydd ur

integritetssynpunkt. Utskottet anser att om förslaget om en elektronisk

akthantering nu genomförs, måste en översyn göras av gällande sekretessregler

inom socialförsäkringsområdet i syfte att förstärka skyddet för den enskilde.

Utskottet vill också, såsom anförs i motion Sf42, framhålla att möjligheterna

att få göra sambearbetning av uppgifter ur olika register i så stor

utsträckning som möjligt bör regleras i lagtexten.

I motion Sf42 behandlas vidare förslaget att uppgifter i de elektroniska

akterna inte skall behöva tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen.

Enligt motionärerna strider detta mot 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen

(RF). Regeringens förslag i denna del bör därför avslås (yrkande 4). Också i

motion Sf41 anförs att förslaget är oförenligt med det grundlagsfästa kravet på

skydd för den enskildes personliga integritet vid dataregistrering av

uppgifter.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att rätten till registerutdrag

enligt 10 § datalagen är av central betydelse i lagen. Enligt denna bestämmelse

ges den enskilde rätt till insyn i personregister. Utskottet delar inte

regeringens uppfattning att offentlighetsprincipen och reglerna om partsinsyn

kan ersätta denna rätt. Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag

att rätten till skydd för den personliga integriteten i datasammanhang, som

grundlagsfästs genom 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen, urholkas.

Regeringens förslag i denna del bör därför inte bifallas.

3. Avslag på propositionen

Peter Eriksson (mp) anser att den del av konstitutionsutskottets yttrande som

på s. 18 börjar med ?Utskottet delar?och på s. 21 slutar med ?denna

uppfattning? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att en samordning av registerlagarna

bör ske. I enlighet med vad som anförs i motion 1996/97:Sf41 anser utskottet

dock att propositionen uppvisar stora brister när det gäller analysen av vilka

persondata- och integritetsskyddsfrågor som kommer att aktualiseras med den

föreslagna ADB-hanteringen. Enligt utskottets mening bör propositionen därför

avslås.

Utskottet övergår härefter till att peka på de delar av förslaget som enligt

utskottets uppfattning uppvisar stora brister ur persondata- och

integritetsskyddssynpunkt.

Utskottet konstaterar att regeringen ser ett utvecklat ADB-stöd som en

förutsättning för att komma till rätta med fusket inom

socialförsäkringsområdet. Härvid instämmer utskottet i vad som anförs i motion

Sf41 om att fuskets omfattning dock inte kan anses tillräckligt säkerställt för

att kunna tas som intäkt för det kontrollsystem som regeringen förordar. Detta

kan enligt utskottets mening innebära förödande konsekvenser för medborgarnas

rätt till sekretess- och integritetsskydd.

I motion Sf41 anförs att det starkt kan ifrågasättas om inrättandet av

elektroniska akter är förenligt med högt ställda krav på sekretess och

integritet. Liknande farhågor framförs i motion Sf42. Utskottet vill härvid

framhålla att regeringens förslag innebär att de elektroniska akterna utan

begränsningar får innehålla känsliga uppgifter. Regeringen föreslår visserligen

begränsningar när det gäller möjligheterna till direkt åtkomst av de

elektroniska akterna och för utlämnande av uppgifter på ADB-medium. Regeringen

föreslår också särskilda begränsningar i fråga om sökbegrepp och en kortare

gallringsfrist. Enligt utskottets mening kan vad regeringen föreslår dock inte

anses utgöra ett tillräckligt skydd ur integritetssynpunkt.

Regeringens förslag innebär vidare att uppgifter i de elektroniska akterna

inte skall behöva tas med i registerutdrag enligt 10 § datalagen. I motion Sf41

anförs att förslaget är oförenligt med det grundlagsfästa kravet på skydd för

den enskildes personliga integritet vid dataregistrering av uppgifter. Samma

uppfattning framförs i motion Sf42.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att rätten till registerutdrag

enligt 10 § datalagen är av central betydelse i lagen. Enligt denna bestämmelse

ges den enskilde rätt till insyn i personregister. Utskottet delar inte

regeringens uppfattning att offentlighetsprincipen och reglerna om partsinsyn

kan ersätta denna rätt. Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag

att rätten till skydd för den personliga integriteten i datasammanhang, som

grundlagsfästs genom 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen, urholkas.

Regeringens förslag i denna del bör därför inte bifallas.

Enligt utskottets uppfattning utgör den nu aktuella propositionen en

anpassning av svensk lag till EG-direktivet om personuppgifter. Utskottet anser

att propositionen innebär en forcering av reformarbetet med

registerlagstiftningen inom socialförsäkringsområdet. Härvid vill utskottet

peka på att EG-direktivet medger att medlemsstaterna gör undantag från förbudet

mot att behandla känsliga personuppgifter, om det sker av hänsyn till ett

viktigt allmänt intresse. Datalagskommitténs förslag till en ny persondatalag

(SOU 1997:39) innehåller ett bemyndigande till regeringen att föreskriva sådana

undantag. Utskottet vill framhålla att det har satts i fråga om denna

lagtekniska konstruktion överensstämmer med regeringsformen. Vidare har anförts

att då man inte med säkerhet kan bedöma EG-direktivets inverkan på den svenska

offentlighetsprincipen är det av stor vikt att kommande justeringar i

persondatalagen sker genom en sedvanlig lagstiftningsprocess.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion Sf41, att de nu nämnda

aspekterna på hur EG-direktivet förhåller sig till regeringsformen och

offentlighetsprincipen inte har belysts i tillräcklig utsträckning i förslaget

till en ny socialförsäkringsregisterlag.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................2

Inledning 2

Bakgrund 2

Yttrande 3

En enhetlig registerlagstiftning 3

Propositionen 3

Motionerna 4

Utskottets bedömning 5

Ansvar för registren 7

Propositionen 7

Motion 7

Utskottets bedömning 7

Registerinnehåll 8

Propositionen 8

Registrering av integritetskänsliga uppgifter 9

Elektronisk akthantering 9

Sekretessregleringen 10

Motionerna 10

Utskottets bedömning 11

Sambearbetning 13

Propositionen 13

Motion 13

Utskottets bedömning 13

Registerutdrag 14

Propositionen 14

Motion 14

Utskottets bedömning 14

Hemställan 15

Reservationer........................................16

1. Avslag på propositionen (mom. 1) 16

2. Tydligare ansvar för försäkringsregistren (mom. 2) 16

3. Registerinnehållet (mom. 3) 17

4. Kvalitetssäkring (mom. 4) 18

5. Sambearbetning (mom. 5) 18

6. Registerutdrag (mom. 6) 19

Bilaga 1: Propositionens lagförslag..................20

Bilaga 2: Konstitutionsutskottets yttrande 1997/98:KU4y 25

Gotab, Stockholm 1997