Bet. 1997/98:SfU8

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1997/98:SFU08

Socialförsäkringens administration

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SfU8

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1997/98:41

Socialförsäkringens administration, m.m. jämte motioner väckta dels med

anledning av propositionen, dels under allmänna motionstiden år 1997.

I propositionen förslår regeringen lagändringar i enlighet med de av

riksdagen tidigare godkända riktlinjerna för socialförsäkringsadministrationen.

Förslagen innebär i korthet att försäkringskassorna behåller sin nuvarande

associationsform och att de allmänna försäkringskassornas och

Riksförsäkringsverkets roller inom socialförsäkringens administration

tydliggörs.

I propositionen föreslås också att socialförsäkringsnämndernas

beslutsbefogenhet koncentreras för att bättre garantera kvaliteten i arbetet

och att nämnderna skall bestå av endast sju ordinarie ledamöter. Dessutom

föreslås i 18 kap. lagen om allmän försäkring omfattande redaktionella och

språkliga ändringar och införs klart utformade normgivningsbemyndiganden.

Vidare lämnar regeringen i propositionen förslag om dels IT-verk-samhetens

organisation och styrning, dels att principen om bruttoredovisning skall

tillämpas på arbetsskadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen fr.o.m.

budgetåret 1999. Regeringen föreslår också att fler än en kommun skall kunna

delta i den lokala försöksverksamheten med finansiell samordning mellan

socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst (SOCSAM).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag med den ändringen att det av

lagtexten skall framgå att försäkringskassans styrelse även ansvarar för att

försäkringskassan på ett bra sätt bemöter de försäkrade.

Utskottet avstyrker motionerna i övrigt.

Lagändringen om lokal försöksverksamhet föreslås träda i kraft den 1 april

1998 medan övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.

Till betänkandet har fogats 17 reservationer och 4 särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m. föreslår

regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen

dels antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

3. lag om ändring i reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de

allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och frivilliga

sjukförsäkringen,

4. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

5. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

6. lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd

till handikappade,

7. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska

barn,

8. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för

närståendevård,

9. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,

10. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

11. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar

till den som tjänstgör inom totalförsvaret,

12. lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående

med barn,

13. lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa

semesterlönekostnader,

14. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning,

15. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

16. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,

17. lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med fi-

nansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och

socialtjänst,

18. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

dels godkänner vad regeringen föreslår om organisation och styrning av IT-

verksamheten inom socialförsäkringens administration,

dels godkänner vad regeringen föreslår om ändringar av redovisningen på

statsbudgeten och avveckling av vissa fonder.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1997/98:Sf20 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en tillfredsställande långsiktig lösning av

försäkringskassans administration och arbetssituation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de fackliga organisationernas särskilda representation i

socialförsäkringsnämnderna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och

sjukvården, kommunerna och arbetsförmedlingen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om företagshälsovårdens roll i den finansiella samordningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om övergången till år 2000.

1997/98:Sf21 av Kristina Nordström (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att

systemet med ersättare i socialförsäkringsnämnderna skall kvarstå.

1997/98:Sf22 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att arbetsmarknadens

organisationer skall representeras i socialförsäkringsnämnderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om närheten till lokalkontor eller serviceställen,

3. att riksdagen beslutar ersätta den nuvarande lagstiftningen om

försöksverksamhet med finansiell samordning med en ny lag i enlighet med vad

som föreslagits ovan.

1997/98:Sf23 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållandet av

Riksförsäkringsverkets fondförvaltning.

1997/98:Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av

uppföljning och utvärdering av samverkansformerna enligt vad i motionen anförts

om att följa metodutvecklingen vid rehabiliteringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag att en åttonde

verksamhetsregel om jämställdhet införs när det gäller försäkringskassans

verksamhetsmål,

3. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag att en nionde

verksamhetsregel om bemötande av försäkrade införs när det gäller

försäkringskassans verksamhetsmål,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av underlag för konsekvensanalyser och könsbaserad

statistik,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Riksförsäkringsverkets skyldighet att granska verksamheten ur ett

jämställdhetsperspektiv,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att vid tillsättandet av försäkringskassornas styrelser beakta kön,

ålder, yrkeserfarenhet och etnisk bakgrund,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Riksförsäkringsverket i sitt tillsynsarbete skall beakta de

könsmässiga skillnader som finns när det gäller t.ex. rehabilitering,

8. att riksdagen beslutar att ledamöterna i socialförsäkringsnämnderna skall

ha suppleanter,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om föredragandefunktionens kompetens,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur nämndernas

sammansättning skall fås att spegla landets befolkningsstruktur,

11. att riksdagen hos regeringen begär att Försäkringskasseförbundet ges ett

särskilt ansvar för utbildning och fortbildning av ledamöter vid

försäkringskassornas styrelser och nämnder,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT-verksamheten inom försäkringskassornas administration,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försäkringsläkarnas roll i arbetet.

1997/98:Sf25 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag att två ledamöter i socialförsäkringsnämnd skall utses

efter förslag av arbetsmarknadens parter.

1997/98:Sf26 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till

socialförsäkringsnämndernas sammansättning som i motionen anförts,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att principen om

bruttoredovisning enligt lagen om statsbudgeten skall tillämpas på

arbetsskadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en självständig trygghetsförsäkring m.m.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett riks-Finsam.

1997/98:Sf27 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att samverkan enligt Finsammodellen framöver ökar runt om

i landet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en sammanslagen organisation med gemensam förvaltning lokalt,

3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 18 kap. 2 § lagen om allmän

försäkring som i motionen anförts,

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 18 kap. 9 § andra stycket lagen

om allmän försäkring som i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av vidareutbildning av försäkringsnämndsledamöter,

förtroendeläkare och förtroendetandläkare.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997

1997/98:Sf210 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av bestämmelser som

ger möjlighet till granskning och prickning av försäkringsläkare och

försäkringstandläkare.

1997/98:Sf217 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om fristående patientombudsmän.

1997/98:Sf247 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär tilläggsdirektiv till dir. 1997:71 om en översyn över

socialförsäkringsnämnderna i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sf286 av Kristina Nordström och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om aktiv information om försäkringsläkarnas arbete och roll.

Utskottet

Allmänt om socialförsäkringens administration

Den nuvarande ordningen

Socialförsäkringsadministrationens uppgift är att administrera den allmänna

socialförsäkringen och ett antal anslutande bidragssystem. Administrationen

handhas av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna.

Bestämmelser om allmänna försäkringskassor finns i 18 kap. lagen (1962:381) om

allmän försäkring (AFL). RFV utövar tillsyn över försäkringskassorna och är,

enligt förordningen (1988:1204) med instruktion för Riksförsäkringsverket,

central förvaltningsmyndighet för socialförsäkringen och anslutande

bidragssystem. Verket skall särskilt svara bl.a. för den cen-trala ledningen

och tillsynen av försäkringskassornas verksamhet, verka för att

socialförsäkrings- och bidragssystemet tillämpas likformigt och rättvist, se

till att allmänheten får en tillfredsställande service och information om

trygghetsanordningarna samt följa utvecklingen av de olika grenarna inom

trygghetssystemet och utvärdera trygghetsanordningarnas effekter för individ

och samhälle.

För varje landsting samt varje kommun som inte tillhör något landsting skall

det finnas en allmän försäkringskassa. En försäkringskassas verksamhetsområde

får dock, om regeringen för ett särskilt fall bestämmer det, omfatta två

landsting eller ett landsting och en sådan kommun som nyss sagts. De allmänna

försäkringskassorna är offentligrättsliga organ med egna styrelser. Ordförande

och vice ordförande i styrelsen utses av regeringen. Övriga ledamöter utses av

landstingen eller, i fråga om försäkringskassa vars verksamhetsområde utgörs av

en kommun, av kommunfullmäktige. Vid försäkringskassorna finns en direktör som

har att leda arbetet i enlighet med styrelsens anvisningar. Denne anställs och

entledigas av RFV efter det att verket inhämtat försäkringskassans yttrande. I

landet finns 25 allmänna försäkringskassor. En förändring avses ske den 1

januari 1999 genom bildandet av Västra Götalands respektive Skåne läns allmänna

försäkringskassa.

Försäkringskassorna skall inrätta lokalkontor i den mån så prövas

erforderligt. RFV har i anslutning härtill utfärdat föreskrifter (RFFS 1987:6

med ändringar RFFS 1992:16), varav bl.a. framgår att i varje kommun skall

försäkringskassan ha minst ett lokalkontor. I slutet av år 1996 fanns det ca

350 lokalkontor och ett trettiotal mindre serviceenheter.

Försäkringskassornas huvudsakliga uppgifter är att handlägga enskilda ärenden

inom socialförsäkrings- och bidragssystemet. Beslut i försäkrings-ärenden

fattas av enskilda tjänstemän eller av en socialförsäkringsnämnd. Nämnderna

beslutar bl.a. i ärenden rörande förtidspension, vårdbidrag och

handikappersättning. Regeringen beslutar om hur många nämnder det skall finnas

i riket. RFV beslutar om antalet nämnder i varje kassa. Nämnderna består av sju

ledamöter. Av dessa utses en ledamot, som skall vara ordförande, av regeringen.

Av övriga ledamöter utses tre av RFV och väljs tre av landstinget eller, i

fråga om försäkringskassa vars verksamhetsområde utgörs av kommun, av

kommunfullmäktige.

Försäkringskassorna har i Försäkringskasseförbundet (FKF) en gemensam

intresse-, service- och arbetsgivarfunktion. Arbetsgivarfunktionen på central

nivå utövar FKF gemensamt med Arbetsgivarverket.

Riktlinjer för förändringar i organisationen

Genom det av riksdagen godkända betänkandet 1996/97:SfU12 Samverkan,

socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration antogs regeringens

förslag (prop. 1996/97:63) till riktlinjer för förändringar i den nuvarande

organisationen avseende socialförsäkringsadministrationen.

Riktlinjerna innebär att socialförsäkringen även i framtiden bör vara

nationellt enhetlig och organisationsstrukturen måste tillgodose kraven på en

likformig och rättssäker tillämpning av socialförsäkringen och övriga förmåner

som handhas av socialförsäkringsadministrationen. Försäkringskassornas roll bör

därför stärkas och RFV:s roll klargöras. RFV:s ledningsroll inom

socialförsäkringen skall tydliggöras genom preciseringar i verkets instruktion

så att det framgår att RFV skall tolka och förtydliga de mål och krav på

förväntat utfall av försäkringarna som riksdag och regering ställer. I RFV:s

uppdrag skall ligga att svara för den normgivning som skall vara styrande för

försäkringskassornas tillämpning av lagstiftningen på socialförsäkringsområdet,

och verket skall ha ansvar för att följa upp att kassorna efterlever kraven som

ställs på dem och återrapportera utfallet såväl till den enskilda

försäkringskassan som till regeringen. RFV skall också vara ansvarig

systemägare när det gäller ADB-systemen.

Vidare skall enligt riktlinjerna försäkringskassans styrelse utses av

regeringen. Styrelsen skall bl.a. besluta om inrättande av

socialförsäkringsnämnder och utseende av ledamöter i dessa och

lokalkontorsnätets utformning. Styrelsen skall vidare efter hörande av RFV

lämna förslag om anställning av direktören till regeringen. Beslut fattas av

regeringen.

Riksdagen gjorde i samband med behandlingen av förslagen till riktlinjer ett

tillkännagivande om att arbetsmarknadens parter bör ges rätt att nominera

ledamöter till socialförsäkringsnämnderna.

Propositionen

Regeringen anför i propositionen att det är angeläget med en mycket tydlig

uppdelning av ansvar och befogenheter mellan de olika delarna av

administrationen. I propositionen föreslås därför ett antal förändringar av

uppgifter och funktioner för de allmänna försäkringskassorna och RFV som medför

att ansvaret tydliggörs, samtidigt som nuvarande associationsform för

försäkringskassorna bibehålls.

I propositionen framhålls att socialförsäkringens administration måste

tillgodose krav på tydlighet i ledningsansvaret, ett bevarat och stärkt

regionalt och lokalt inflytande samt en fungerande dialog mellan olika delar av

verksamheten. Socialförsäkringen bör även i framtiden vara nationellt enhetlig

och statligt finansierad. Det innebär att organisationsstrukturen måste

tillgodose kraven på en likformig och rättvis tillämpning av

socialförsäkringarna och övriga förmåner som handhas inom socialförsäkringens

administration.

Organisationen måste också, enligt regeringen, kunna hantera kraven med

snabbt genomförda reformer och de förändringar i form av ny teknik,

arbetslivets förändringar och annat som kan förutses.

För tillämpningen av socialförsäkringarna och andra bidrag finns ett

berättigat krav på ett starkt centralt inflytande i form av normgivning,

tillsyn, IT-stöd samt ekonomistyrning.

Motionerna

I motion Sf20 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om

behovet av en tillfredsställande långsiktig lösning av kassans administration

och arbetssituation. Enligt motionärerna är försäkringskassornas situation

ohållbar i längden. Socialförsäkringsadministrationens långsiktiga finansiering

måste lösas (yrkande 1).

I motion Sf247 av Margit Gennser (m) begärs att utredningen om

socialförsäkringsnämndernas framtida roll ges ett tilläggsdirektiv. Motionären

anser att frågan om konsekvenserna av att avskaffa nämnderna eller omvandla

dessa till regionala rådgivande nämnder bör ingå i utredningens uppdrag.

Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begär i motion Sf27 yrkande 2 ett tillkännagivande

om en sammanslagen organisation med gemensam förvaltning lokalt. Motionärerna

anser att den organisatoriska splittringen med olika myndigheter är olycklig.

Kommunen bör därför ges det administrativa ansvaret för även arbetsförmedling

och socialförsäkring.

Utskottet

I nu föreliggande proposition återkommer regeringen med förslag till

lagregleringar i enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna. I

propositionen uttalar regeringen bl.a. att socialförsäkringen bör vara

nationell, enhetlig och statligt finansierad. Organisationsstrukturen måste

tillgodose kraven på en likformig och rättssäker tillämpning. Detta i sin tur

kräver tydlighet i ledningsansvaret, ett bevarat och stärkt regionalt och

lokalt inflytande, där försäkringskassornas självständiga roll stärks, samt en

dialog mellan olika delar av verksamheten. Utskottet delar regeringens

inställning i dessa delar och avstyrker motion Sf27 yrkande 2.

Utskottet anser att förtroendemannainflytandet är ett fortsatt viktigt inslag

i försäkringskassornas verksamhet. De förtroendevaldas erfarenheter och

kunskaper inom olika områden samt deras kännedom om specifika regionala och

lokala förhållanden kan tas till vara vid bedömningen i enskilda ärenden.

Enligt utskottets mening ökar också allmänhetens insyn i försäkringskassans

verksamhet och beslutsprocesser genom ett system med förtroendevalda.

Utskottet har under senare tid haft anledning att rätt ingående bedöma såväl

försäkringskassornas arbetssituation och medelsbehov som rättssäkerheten och

kvaliteten i kassornas arbete (se bl.a. bet. 1996/97:SfU12 och bet.

1997/98:SfU1). Utskottet instämmer i vad som anförts i motion Sf20 om behovet

av en långsiktig lösning av försäkringskassornas resurser och arbetssituation.

Utskottet förutsätter dock att regeringen beaktar detta utan något särskilt

uttalande från riksdagens sida.

Den utredning som omnämns i motion Sf247 avslutades i oktober 1997 och

betänkandet SOU 1997:134 Förtroendemannainflytande - ökad kvalitet och

rättssäkerhet ligger till grund för nu behandlad proposition.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf20 yrkande 1

och Sf247.

Försäkringskassans styrelse

Den nuvarande ordningen

Styrelsen för en allmän försäkringskassa skall enligt 18 kap. 7 § AFL bestå av

ordförande och vice ordförande samt ytterligare fyra ledamöter, i vissa fall

ytterligare åtta ledamöter.

Enligt 6 § samma kapitel skall styrelsen besluta i angelägenheter som kassan

har att befatta sig med.

Regeringen utser ordförande och vice ordförande i styrelsen. Övriga ledamöter

och suppleanter utses av landstingsfullmäktige eller, om kassans

verksamhetsområde utgörs av en kommun, av kommunfullmäktige.

Propositionen

I propositionen föreslås att försäkringskassan skall ledas av en styrelse med

lägst fem och högst elva ledamöter, varav en skall vara ordförande och en vice

ordförande. Antalet ledamöter skall vara beroende av hur många invånare som är

bosatta inom kassans verksamhetsområde.

Enligt propositionen bör det i AFL föras in bestämmelser som dels klargör

försäkringskassans uppgifter och ansvar, dels klargör ledningens och styrelsens

uppgifter och ansvar. I propositionen föreslås att styrelsen skall ansvara för

att verksamheten bedrivs författningsenligt, effektivt och i överensstämmelse

med syftet för verksamheten. Vidare skall styrelsen enligt föreslagna 18 kap.

9 § andra stycket AFL

1. hushålla väl med statens och andra offentliga medel och därvid se till att

de mål som regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, ställt upp för

användandet av medlen följs,

2. verka för samarbete med andra offentliga myndigheter och på annat sätt ta

till vara de fördelar som kan vinnas för staten som helhet,

3. fortlöpande följa upp och pröva den egna verksamheten och konsekvenserna

av de författningsföreskrifter och särskilda beslut som rör verksamheten samt

vidta de åtgärder som behövs,

4. beakta de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till totalförsvaret,

regionalpolitiken och miljöpolitiken,

5. se till att allmänhetens och andras kontakter med den allmänna

försäkringskassan underlättas genom en god service och tillgänglighet samt

genom information,

6. se till att handlingar i ärenden hos den allmänna försäkringskassan

hanteras och förvaras så, att den som är obehörig inte får tillgång till dem

samt

7. fastställa organisation, ansvarsordning och beslutsordning för

verksamheten.

Styrelsen skall även se till att de anställda är väl förtrogna med målen för

verksamheten samt verka för goda arbetsförhållanden och ta till vara och

utveckla de anställdas kompetens.

I propositionen föreslås att regeringen skall utse ordförande, vice

ordförande och ledamöter samt suppleanter i kassans styrelse. Regeringen får

även besluta att uppdraget i styrelsen skall upphöra i förtid. Styrelsen bör

utses på förslag av de politiska partier som är representerade i det landsting

eller den kommun som utgör kassans verksamhetsområde. Enligt regeringens

uppfattning skall det eftersträvas att fördelningen av ledamöter sker

proportionellt i förhållande till partiernas representation. Genom att

regeringen utser hela styrelsen tydliggörs det nationella ansvaret för

verksamheten, och uppdraget ges en ökad betoning.

Regeringen föreslår vidare att den som utses till styrelseledamot i kassan

skall ha rösträtt vid val till kommunfullmäktige och vara folkbokförd inom

kassans verksamhetsområde. Styrelseledamot får inte heller ha förvaltare enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken. Uppfylls inte dessa villkor förfaller uppdraget.

Motionerna

I motion Sf27 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs i yrkande 4 att riksdagen

skall besluta om en ändring i regeringens förslag till 18 kap. 9 § andra

stycket 2 AFL. Motionärerna föreslår att orden ?de fördelar som kan vinnas för

staten som helhet? skall ändras till ?de fördelar som kan vinnas för enskilda

medborgare som helhet?. Motionärerna anser att man på detta sätt stärker det

humanistiska perspektivet i AFL.

Enligt motionärerna i motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) saknas vad gäller

styrelsens ansvar en uttrycklig regel om att styrelsen skall beakta

jämställdhetsperspektivet både vad avser verksamheten och personalpolitiken.

Motionärerna anser också att det bör införas en klausul om bemötandet av de

försäkrade. Det är enligt motionärerna med utgångspunkt i den enskildes behov

och förutsättningar som kassorna skall samordna och planera bl.a.

rehabilitering. I motionen begärs att regeringen skall återkomma med förslag

till en åttonde och nionde verksamhetsregel i enlighet härmed (yrkandena 2 och

3).

I yrkande 6, samma motion, begär motionärerna ett tillkännagivande om att

kön, ålder, yrkeserfarenhet och etnisk bakgrund bör beaktas vid tillsättandet

av kassans styrelse.

Utskottet

Utskottet delar regeringens bedömning att styrelsen så långt det är möjligt

skall samarbeta med andra myndigheter i syfte att vinna fördelar för staten som

helhet men givetvis också för den enskilde. Ett av målen för försäkringskassans

verksamhet är att förebygga och minska ohälsa samt aktivt arbeta med

rehabilitering. I regleringsbrev för budgetåret 1998 avseende RFV och

försäkringskassorna anges ett av effektmålen vara att åstadkomma en effektiv

resursanvändning som tillgodoser den enskilde individens behov av stöd och

bistånd. I AFL finns för detta ändamål reglerat möjligheten till en fördjupad

samverkan mellan försäkringskassa, kommun, landsting och länsarbetsnämnd.

Utskottet anser inte att det behövs någon lagändring i enlighet med motion Sf27

yrkande 4. Motionen avstyrks.

Utskottet utgår från att styrelsen då den lägger upp försäkringskassans

arbete beaktar de krav som ställs på verksamheten vad gäller jämställdhets-

perspektivet. I ovan nämnda regleringsbrev uttalar regeringen att RFV och

försäkringskassorna i sitt arbete skall analysera förslag och verksamhet

utifrån båda könens utgångspunkter, dvs. anlägga ett genderperspektiv.

Försäkringskassan skall också i sina åtgärder mot ohälsa ta hänsyn till

kvinnors och mäns olika villkor och förutsättningar. Enligt utskottets

uppfattning behöver en lagregel om jämställdhet, enligt motion Sf24 yrkande 2,

inte införas. Utskottet avstyrker motionen.

I propositionen föreslår regeringen att försäkringskassans styrelse skall ha

ansvar för att allmänhetens och andras kontakter med försäkringskassan

underlättas genom god service, tillgänglighet och genom information. Utskottet

delar denna uppfattning. Grundläggande för försäkringskassans arbete är även

att de försäkrade får ett bra bemötande. En försäkrad befinner sig ofta i en

besvärlig situation. Det är därför viktigt att den enskilde har förtroende för

försäkringskassan. Detta underlättar även för kassan att göra en bra utredning

och bättre samordna och planera åtgärder i t.ex. ett rehabiliteringsärende.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att styrelsens ansvar för att

försäkringskassan på ett bra sätt bemöter de försäkrade bör tas in i lagtexten.

Med anledning av motion Sf24 yrkande 3 anser utskottet att 18 kap. 9 § andra

stycket 5 AFL bör ha följande lydelse: ?5. se till att allmänheten och andra i

kontakten med den allmänna försäkringskassan får ett bra bemötande och att

kontakten underlättas genom en god service och tillgänglighet samt genom

information,?.

Utskottet anser att regeringen skall utse försäkringskassans styrelse och att

styrelsen bör nomineras på samma sätt som i dag, dvs. av de politiska partier

som är representerade i det landsting eller den kommun som utgör

försäkringskassans verksamhetsområde. I propositionen framhålls att styrelsen

har ansvar för att genom tydliga signaler och budskap motverka stereotypa

uppfattningar och generaliseringar om olika grupper i samhället. Utskottet

delar denna uppfattning och anser därför att det är betydelsefullt att

partierna vid sina nomineringar tar hänsyn till kön, ålder, yrkeserfarenhet och

etnisk bakgrund. Något tillkännagivande med anledning av motion Sf24 yrkande 6

anser utskottet inte påkallat.

Försäkringskassans direktör

Den nuvarande ordningen

Av 18 kap. 12 § AFL framgår att det i försäkringskassan skall finnas en

direktör. Direktören skall leda arbetet inom kassan i enlighet med styrelsens

anvisningar. Enligt 13 § skall direktören anställas av RFV, efter förslag av

försäkringskassans styrelse, och entledigas av RFV.

Propositionen

I propositionen anges att det är viktigt att rollfördelningen mellan

försäkringskassans styrelse och direktören är tydlig. Regeringen föreslår

därför att det i AFL regleras att direktören skall leda den dagliga

verksamheten vid försäkringskassan och ansvara för den löpande förvaltningen

enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.

Vidare föreslås i propositionen att regeringen skall fatta beslut om

anställning av kassans direktör på förslag av styrelsen. Styrelsen skall höra

RFV innan den lämnar sådant förslag. Direktören skall även entledigas av

regeringen på förslag av styrelsen.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del.

Försäkringskassans lokalkontor

Den nuvarande ordningen

Enligt 18 kap. 1 § andra stycket AFL skall försäkringskassan inrätta

lokalkontor i erforderlig omfattning. I RFV:s föreskrifter (RFFS 1987:6), som

reglerar försäkringskassornas organisation, stadgas bl.a. att det vid varje

försäkringskassa skall finnas ett centralkontor och i varje kommun minst ett

lokalkontor.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att försäkringskassans styrelse skall

inrätta lokalkontor eller motsvarande serviceställen i den omfattning som

behövs för att ge de försäkrade en god service.

Enligt regeringen skall kassastyrelserna vid beslut om lokalkontorsnät beakta

krav på tillgänglighet, kvalitet, rättssäkerhet, geografiska och

regionalpolitiska förhållanden samt effektivitet i resursutnyttjandet. Besluten

bör föregås av samråd med RFV.

Motionen

I motion Sf22 av Roland Larsson m.fl. (c) begärs i yrkande 2 ett

tillkännagivande om närheten till lokalkontor och serviceställen. Motionärerna

vill poängtera vikten av att försäkringskassan är lokalt förankrad och att

medborgarna bör ha tillgång till ett kontor eller serviceställe i närområdet.

Utskottet

Regeringen anför i propositionen att det är på den regionala nivån som den

bästa kännedomen om förhållandena i regionen finns. Lokalkontorsorganisationen

och servicegraden bör därför grundas på försäkringskassans ställningstagande

efter en analys av de dominerande ansvarsområdena. Kassastyrelserna skall vid

inrättandet av lokalkontor eller serviceställen beakta krav på tillgänglighet,

kvalitet, rättssäkerhet, geografiska och regionalpolitiska förhållanden samt

effektivitet i resursutnyttjandet. Utskottet anser att förslagen i

propositionen väl tillgodoser kravet på lokal förankring. Motion Sf22 yrkande 2

får därmed anses tillgodosedd och ett tillkännagivande obehövligt. Utskottet

avstyrker motionen och tillstyrker regeringens förslag.

Redovisning

Den nuvarande ordningen

I 18 kap. 14 § andra stycket AFL stadgas att styrelsen årligen skall lämna en

årsredovisning till revisorerna. Styrkt avskrift skall sändas till RFV och till

berört landsting respektive kommun. Enligt tredje stycket skall styrelsen även

tillställa RFV de uppgifter om kassans förvaltning som behövs för framställning

av anslag.

Propositionen

I propositionen föreslås att försäkringskassans styrelse skall upprätta

årsredovisning, delårsrapport samt underlag till RFV:s budgetunderlag till

regeringen. Handlingarna skall lämnas till RFV.

Årsredovisningen och delårsrapporten skall upprättas på ett överskådligt

sätt, i enlighet med god redovisningssed och skrivas under av samtliga

styrelseledamöter och av direktören. Även bokföringen hos en försäkringskassa

skall ske på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed. Regeringen

eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få meddela närmare

föreskrifter om redovisningen.

Vidare föreslås att underlaget till RFV:s budgetunderlag till regeringen

skall innehålla förslag till finansiering av verksamheten de tre närmaste åren.

Motionen

I motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om behovet

av underlag för konsekvensanalyser och könsbaserad statistik (yrkande 4). I

motionen anförs att försäkringskassornas underlag till RFV:s budgetunderlag bör

innehålla uppgifter och information som kan ligga till grund för de av

riksdagen efterfrågade konsekvensanalyserna. Motionärerna anser att regeringen

bör utfärda direktiv för RFV om att försäkringskassornas och RFV:s statistik

skall vara uppdelad på kön.

Utskottet

Försäkringskassorna finansieras helt med statliga medel. Utskottet anser

därför, i likhet med regeringen, att försäkringskassornas redovisning bör

styras enligt samma principer som gäller för statliga myndigheter. De

föreslagna reglerna i AFL bör utgå från förordningen (1996:882) om myndigheters

årsredovisningar samt bokföringsförordningen (1979:1194).

Det är viktigt att även redovisning och budgetunderlag utformas så att de

utgör ett bra underlag för regeringens och riksdagens olika beslut. I

regeringens regleringsbrev för 1998 avseende RFV och försäkringskassorna anges,

under rubriken Generella mål och krav på återrapportering, att det i

årsredovisningen skall lämnas en redogörelse för hur arbetet med att integrera

och vidareutveckla genderperspektivet har bedrivits och att redovisningen i

årsredovisningen om möjligt skall ske uppdelad på kön. Utskottet anser att de

nu föreslagna reglerna stärker kravet på försäkringskassorna och RFV att i

redovisningen lämna information i sådan omfattning att regeringen kan

efterkomma riksdagens krav på konsekvensanalyser. I propositionen föreslås

också att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få rätt

att meddela närmare föreskrifter om redovisningen. Med det anförda får motion

Sf24 yrkande 4 anses i huvudsak tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionen och

tillstyrker regeringens förslag.

Revision

Den nuvarande ordningen

Av 18 kap. 16 § AFL framgår att två revisorer skall utses för att granska

styrelsens förvaltning och försäkringskassans räkenskaper. Också

Riksrevisionsverket (RRV) skall utföra motsvarande granskning.

Propositionen

Det föreslås i propositionen att RRV i enlighet med god revisionssed skall

granska den allmänna försäkringskassans årsredovisning och räkenskaper samt

styrelsens förvaltning, i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig

och räkenskaperna rättvisande. RRV skall även granska om styrelsens och

direktörens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter

och särskilda beslut. RRV skall också översiktligt granska försäkringskassans

delårsrapport.

Försäkringskassornas egna revisorer skall gemensamt med RRV utföra

granskningen, och en gemensam revisionsberättelse skall lämnas senast en månad

efter det att försäkringskassan avlämnat årsredovisningen. Ett revi-sorsintyg

över granskningen av delårsrapporten skall lämnas senast tre veckor efter det

att försäkringskassan har lämnat delårsrapporten. Revisionsberättelsen

respektive revisorsintyget skall lämnas till RFV.

Om det görs en invändning i revisionsberättelsen så skall försäkringskassans

styrelse, inom en månad från det styrelsen fått del av invändningen, för RFV

redovisa de åtgärder som försäkringskassan har vidtagit eller avser att vidta.

Regeringen anser att det i AFL också bör införas regler om försäkringskassans

interna revision. Den interna revisionen skall omfatta all verksamhet som

försäkringskassan bedriver och har ansvar för.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela

närmare föreskrifter om såväl den interna som den externa revisionen.

Motionen

Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf24 yrkande 5 ett tillkännagivande om

att RRV skall granska verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. I motionen

anförs bl.a. att det visat sig att kvinnor får sämre rehabilitering än män,

vilket motionärerna anser helt oacceptabelt.

Utskottet

Utskottet är positivt till att de nu föreslagna reglerna klargör att de valda

revisorerna och RRV skall göra en gemensam revision och att bestämmelser om

intern revision införs i AFL. Skyldigheten för försäkringskassans styrelse att

snabbt agera om det framkommer brister i verksamheten innebär också att RRV:s

revision av försäkringskassornas verksamhet förbättras och blir mer effektiv.

RRV och försäkringskassornas revisorer skall tillsammans i enlighet med god

revisionssed granska årsredovisning, räkenskaper och styrelsens förvaltning. I

detta ingår bl.a. att granska om styrelsens förvaltning står i överensstämmelse

med tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Granskningen omfattar

således även vad ovan, under rubriken Redovisning, anförts om att redovisningen

om möjligt skall ske uppdelad på kön. I regleringsbrevet för 1998 avseende RFV

och försäkringskassorna anges även att ett genderper-spektiv skall genomsyra

verksamheten. Utskottet vill också peka på att de föreslagna reglerna

uttryckligen anger att försäkringskassan skall svara för att systemen tillämpas

likformigt och rättvist. Motion Sf24 yrkande 5 får med det anförda anses i

huvudsak tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker regeringens

förslag.

Tillsyn

Den nuvarande ordningen

Enligt 18 kap. 2 § AFL skall RFV utöva tillsyn över försäkringskassorna. Dessa

har att rätta sig efter RFV:s anvisningar. Enligt 20 kap. 12 § AFL har RFV att

verka för att bestämmelserna om den allmänna försäkringen tillämpas likformigt

och rättvist.

Propositionen

Regeringen föreslår att RFV:s tillsyn över försäkringskassorna skall utvecklas

i syfte att säkerställa en nationellt likformig och rättvis tillämpning av

försäkringen. Kassorna skall för tillsyn av verksamheten lämna uppgifter enligt

de föreskrifter som utfärdas av regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer. Regeringen anser att RFV, om det vid tillsynen framkommer brister i

handläggning och tillämpning, bör påtala detta för kassan och ställa krav på

att åtgärder vidtas. Om så ej sker bör RFV meddela regeringen detta. Regeringen

anser vidare att ett samlat program för utveckling av tillsynsfunktionen bör

tas fram. Regeringen avser att ge RFV i uppdrag att utveckla ett sådant

program.

Motionen

I motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 7 ett

tillkännagivande om att RFV i sitt tillsynsarbete skall beakta de könsmässiga

skillnader som finns när det gäller t.ex. rehabilitering.

Utskottet

Det är enligt utskottets uppfattning nödvändigt att socialförsäkringen

tillämpas rättvist och likformigt över hela landet. RFV:s tillsynsverksamhet

behöver därför stärkas och utvecklas. De försäkrade måste garanteras lika

behandling, och regelsystemet måste tillämpas på samma sätt oavsett var i

landet den försäkrade bor. Framkommer det brister i tillämpningen och

handläggningen är det också enligt utskottets mening viktigt att verket påtalar

detta för försäkringskassan och ställer krav på att åtgärder vidtas. För att

RFV skall kunna utöva denna tillsyn skall försäkringskassan lämna uppgifter

enligt utfärdade föreskrifter. Ett samlat program för utveckling av

tillsynsfunktionen bör även tas fram.

Vad gäller olika behandling på grund av könsmässiga skillnader, framför allt

i fråga om kvinnors rehabilitering, har utskottet vid ett flertal tillfällen

tidigare uttalat vikten av att detta problem tydliggörs. I samband med

budgetbehandlingen hösten 1997 gjorde riksdagen på förslag av utskottet i

betänkande 1997/98:SfU1 ett tillkännagivande om kvinnors rehabilitering.

Utskottet anförde då bl.a. att bristande kunskaper rörande kvinnors och mäns

olika behov av och förutsättningar för rehabilitering bäst kan undanröjas med

kompetensutveckling och/eller utbildning. I samma betänkande uttalade utskottet

att det närmast är en självklarhet att det är behovet av

rehabiliteringsinsatser som skall styra valet av en rehabiliteringsåtgärd. I

det fall det skulle råda någon tveksamhet på denna punkt måste erforderliga

åtgärder vidtas. Utskottet ansåg att frågan om kvinnors rehabilitering särskilt

måste uppmärksammas i försäkringskassornas samverkansarbete men även eljest. I

nu föreliggande proposition klargörs RFV:s ansvar för att försäkringskassornas

verksamhet skall vara rättvis och likformig. I propositionen understryks också

styrelsens roll som ansvarig för utbildning och fortbildning. Något

tillkännagivande med anledning av motion Sf24 yrkande 7 anser utskottet inte

påkallat. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker regeringens förslag.

Socialförsäkringsnämnderna

Den nuvarande ordningen

I 18 kap. 6 § AFL stadgas att det i en försäkringskassa skall finnas en eller

flera socialförsäkringsnämnder. Regeringen beslutar hur många nämnder det skall

finnas i landet, och RFV beslutar för varje försäkringskassa om antalet nämnder

i kassan samt nämndernas geografiska verksamhetsområde. Av 20 § samma kapitel

anges att socialförsäkringsnämnden skall bestå av sju ledamöter varav en

ordförande som utses av regeringen. Av de övriga utses tre av RFV och väljs tre

av landstinget respektive kommunfullmäktige. Sex suppleanter finns i nämnden.

Ledamöterna skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige.

Enligt 18 kap. 21 § AFL avgör en socialförsäkringsnämnd frågor om rätt till

förtidspension, särskild efterlevandepension, handikappersättning och

vårdbidrag. Dessutom avgör nämnden frågor om rätt till förmåner enligt vad som

föreskrivs i andra författningar. Slutligen har nämnden skyldighet att ompröva

tjänstemannabeslut i vissa fall. En socialförsäkringsnämnd är beslutför då

minst fyra ledamöter är närvarande. Av 21 § framgår också att om föredraganden

i socialförsäkringsnämnden har från beslutet avvikande mening så skall denna

antecknas i protokollet.

Propositionen

Enligt förslagen i propositionen skall försäkringskassans styrelse inrätta

socialförsäkringsnämnder. Nämndernas verksamhetsområde skall utgöras av ett väl

avgränsat geografiskt område, och regeringen skall utfärda föreskrifter om

grunderna för indelningen av områden. Varje nämnd skall besluta i samtliga

slags ärenden som enligt AFL eller annan författning skall avgöras av nämnden.

Om det finns särskilda skäl får emellertid styrelsen bestämma att ett eller

flera slags ärenden skall beslutas av någon eller några av nämnderna inom

kassans verksamhetsområde.

Regeringen föreslår att en socialförsäkringsnämnd skall bestå av sju

ledamöter varav en skall vara ordförande och en vice ordförande. Några

suppleanter skall inte utses. Nämnden skall som tidigare vara beslutsför med

minst fyra ledamöter. I propositionen anförs att en effektiv och kvalitativ

organisation bättre kan uppnås om nämndledamöterna i större omfattning får ta

ansvar för nämndens beslut. Genom att ta bort suppleanterna ges samtliga i

nämnden likvärdiga beslutsbefogenheter och likvärdigt ansvar. Möjligheterna

till utbildning för samtliga i nämnden bör också härigenom öka.

I propositionen föreslås att för både ledamöter och föredragande skall

avvikande mening anmälas innan nämndens sammanträde är slut. Regeringen anser

vidare att det är styrelsens ansvar att ange vilka kunskaps- och kompetenskrav

som skall ställas på den som utses till föredragande. I försäkringskassans

direktörs administrativa ledningsansvar ingår enligt regeringen att ange de

tjänstemän som skall vara föredragande i socialförsäkringsnämnden.

I propositionen föreslås vidare att socialförsäkringsnämnderna inte längre

skall fatta beslut i omprövningsärenden och vissa andra ärenden. Regeringen

anser att socialförsäkringsnämndens beslutsbefogenhet bör koncentreras till

ärenden som under avsevärd tid har väsentlig betydelse för den enskilde ur

försörjningssynpunkt eller där ersättningen är ägnad att höja den enskildes

livskvalitet. Ärendet skall också innehålla utrymme för bedömning. Detta medför

ändringar förutom i 20 kap. 10 § AFL också i ett flertal andra lagar.

Regeringen föreslår att försäkringskassans styrelse skall utse nämndens

ledamöter, fem efter förslag av de politiska partier som är representerade i

landstinget respektive kommunfullmäktige och två efter förslag av de

organisationer på arbetsmarknaden som finns inom försäkringskassans

verksamhetsområde. Styrelsen bör även utse ordföranden och vice ordföranden.

Enligt regeringens mening bör styrelsen utse nämndledamöterna eftersom det är

på den regionala nivån som den bästa kännedomen om förhållandena i regionen

finns. Vad gäller frågan om organisationerna på arbetsmarknaden skall

representeras i nämnderna anser regeringen att det är viktigt att det i

nämnderna finns representanter med en bred och allsidig kunskap om

förhållandena på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår också att kretsen

arbetsgivare bör utökas till att avse även offentliga

arbetsgivarorganisationer.

För att betona vikten av att ledamöterna har kännedom om de lokala och

regionala förhållandena föreslår regeringen att ledamöterna förutom kravet på

att de skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige skall vara folkbokförda

inom kassans verksamhetsområde. En ledamot i socialförsäkringsnämnd får inte

heller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Nämndledamöternas

mandatperiod, som är fyra år, skall börja den 1 april året efter det att

ordinarie val har hållits till landstings- och kommunfullmäktige. Om en ledamot

visar giltigt hinder får styrelsen entlediga ledamoten. Om det under en

pågående mandatperiod inrättas en ny nämnd, skall de nytillträdande ledamöterna

i nämnden utses för den tid som återstår av mandatperioden.

Slutligen föreslår regeringen att styrelsen skall eftersträva att ledamöterna

i nämnden får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke. I

propositionen anges att strävan bör vara att nämnden även speglar befolkningens

etniska sammansättning.

Motionerna

Gullan Lindblad m.fl. (m) avvisar i motion Sf20 yrkande 2 att arbetsmarknadens

parter skall få föreslå nämndledamöter. Motionärerna begär ett tillkännagivande

om att de fackliga organisationerna inte skall representeras särskilt i

nämnderna men att fackligt aktiva kan företrädas inom de politiska partiernas

representationer.

Även i motionerna Sf22 yrkande 1 av Roland Larsson m.fl. (c) och Sf25 av

Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) hemställs om avslag på förslaget att

arbetsmarknadens organisationer skall representeras i nämnderna. I motion Sf22

anförs att korporativism bör undvikas och att möjligheten att utkräva ansvar av

arbetsmarknadens organisationer är begränsad. I motion Sf25 anges att

arbetsmarknadens organisationer inte bör delta i myndighetsutövning mot

enskilda. Motionärerna motsätter sig också ett korporativistiskt inslag.

I motion Sf26 yrkande 1 av Sigge Godin och Bo Könberg (fp) begärs ett beslut

om ändring av förslaget om nämndernas sammansättning. I motionen föreslås att

nämnden i stället bör bestå av fem ledamöter. Regeringen bör utse ordföranden

och övriga fyra bör utses av försäkringskassans styrelse. Ledamöterna bör utses

på förslag av de politiska partierna. Vidare bör det enligt motionärerna finnas

fyra personliga ersättare. Vad gäller arbetsmarknadens organisationer anser

motionärerna, mot bakgrund av karaktären på de ärenden som nämnden behandlar

och den kompetens som arbetsmarknadens parter besitter, att det är lämpligt att

dessa adjungeras i nämnderna. De har då inte beslutanderätt men närvaro-,

förslags- och yttranderätt.

I motion Sf21 av Kristina Nordström (s) begärs ett beslut om att systemet med

ersättare i socialförsäkringsnämnden skall kvarstå.

Även Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf24 beslut om att ledamöterna i

nämnderna skall ha suppleanter (yrkande 8). I samma motion begärs ett förslag

av regeringen om hur nämndernas sammansättning skall fås att spegla landets

befolkningsstruktur. Motionärerna anser att även etniskt ursprung bör beaktas

vid tillsättandet av nämndledamöter och att detta i likhet med ålder, kön och

yrke bör regleras (yrkande 10).

Vad gäller frågan om nämndledamöternas och föredragandenas kompetens och

utbildning anförs i motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) att föredraganden i

en socialförsäkringsnämnd bör ha kunskap om kvinnors och mäns situation, om vad

det innebär att behöva fly från sitt hemland och om hur krigsupplevelser sätter

spår. I motionen begärs ett tillkännagivande härom (yrkande 9). Motionärerna

anser också att Försäkringskasseförbundet skall ges ett särskilt ansvar för

utbildning och fortbildning av kassornas nämnder och styrelser (yrkande 11).

Vikten av vidareutbildning av nämndledamöter betonas även i motion Sf27 av

Ragnhild Pohanka m.fl. (mp). I yrkande 5 (delvis) begärs ett tillkännagivande

om detta.

Utskottet

Socialförsäkringsnämnderna är en del av försäkringskassans organisation.

Ledamöterna i nämnden fattar beslut i försäkringskassans namn och

beslutsfattandet i enskilda ärenden är myndighetsutövning. Utskottet anser att

förtroendemannainflytandet är ett viktigt inslag i försäkringskassornas

verksamhet. Ledamoten kan bidra med sin livserfarenhet och sina erfarenheter

och kunskaper om samhället, arbetsmarknaden, lokala och regionala förhållanden

m.m. Detta stärker rättssäkerheten och ger en bättre förankring i olika

medborgargrupper.

De förtroendevalda nomineras i dag av politiska partier eller genom olika

organisationer på arbetsmarknaden. I samband med att riktlinjerna för

socialförsäkringsadministrationen antogs gjorde riksdagen ett tillkännagivande

till regeringen om vikten av att socialförsäkringsnämnderna tillförs sakkunskap

om villkor och förhållanden på arbetsmarknaden och arbetsplatser och att

arbetsmarknadens parter därför borde ges rätt att nominera ledamöter i

nämnderna (bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97:273). Utskottet vidhåller denna

sin inställning och anser i likhet med regeringen att arbetsmarknadens parter

bör ges rätt att nominera två av ledamöterna i socialförsäkringsnämnderna. De

övriga fem bör utses efter förslag av de politiska partier som finns

representerade i det landsting respektive kommunfullmäktige som utgör

försäkringskassans verksamhetsområde. Utskottet delar också uppfattningen att

kretsen arbetsgivare med nomineringsrätt även bör omfatta offentliga

arbetsgivarorganisationer.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och

avstyrker motionerna Sf20 yrkande 2, Sf22 yrkande 1, Sf25 och Sf26 yrkande 1

(delvis).

Vad gäller frågan om det bör utses suppleanter i socialförsäkringsnämnderna

anser utskottet att en effektiv och kvalitativ organisation med

socialförsäkringsnämnder bäst kan uppnås om de personer som deltar i arbetet

också i större omfattning får ta ansvar för de beslut som fattas. I

socialförsäkringsnämnderna bör därför endast sju ordinarie ledamöter och inga

suppleanter utses. Med den föreslagna ändringen frigörs också ekonomiska

resurser, vilka kan användas till ökade utbildningsinsatser för ledamöterna.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag och avstyrker

motionerna Sf21 och Sf24 yrkande 8. Även motion Sf26 yrkande 1 (delvis)

avstyrks.

Utskottet biträder regeringens förslag om att de som utser och nominerar

ledamöter till en socialförsäkringsnämnd bör sträva efter representativitet.

Vid nomineringen bör hänsyn tas till ålder, kön och yrke. Inte minst viktigt är

enligt utskottets mening att nämnden, på sätt regeringen anger, också speglar

befolkningens etniska sammansättning. Något uttalande från riksdagens sida

behövs inte. Med det anförda avstyrks även motion Sf24 yrkande 10.

Beträffande frågan om utbildning av de anställda och nämndledamöterna är

detta ett ansvar för försäkringskassans styrelse. Utskottet delar regeringens

uppfattning att det i styrelsens övergripande ansvar bör ingå att se till att

de anställda och förtroendevalda har sådana kunskaper att de kan handlägga och

avgöra ärenden i enlighet med verksamhetens mål. Det måste därför finnas en

arbetsorganisation och fastlagda principer om kraven på kompetens, kunskap,

utbildning, information och rapportsystem. Utskottet anser att också RFV i sin

tillsynsroll ansvarar för att personal och förtroendevalda får den utbildning

och fortbildning som verksamheten kräver. Enligt utskottet behövs inte något

tillkännagivande från riksdagens sida i fråga om vikten av utbildning av

nämndledamöter och anställda i försäkringskassan. Motionerna Sf24 yrkandena 9

och 11 samt Sf27 yrkande 5 (delvis) avstyrks därför.

Utskottet förutsätter att den nya ordningen för socialförsäkringsnämnderna

fortlöpande följs upp.

IT-verksamheten

Propositionen

Regeringen anser att RFV som systemägare skall ha ett särskilt ansvar för det

omfattande arbetet med att vidareutveckla socialförsäkringens IT-verk-samhet.

Det måste skapas ett effektivt IT-stöd för verkets och kassornas verksamhet.

RFV skall vidta de åtgärder som är nödvändiga och i samverkan med

försäkringskassorna driva utvecklingsarbetet. Följande utgångspunkter bör

enligt regeringen gälla för arbetet:

- RFV skall stärka sin roll som systemägare varvid särskilt

beställarkapaciteten skall utvecklas. ADB-avdelningens roll som

utförare/leverantör av gemensamma IT-system skall renodlas och avdelningens

verksamhet uppdragsfinansieras. ADB-avdelningen bör ha ett samlat ansvar för

driften av de gemensamma systemen. Relationen mellan beställare och utförare

skall vara affärsliknande.

- En nära och god samverkan mellan RFV och försäkringskassorna är nödvändig

vad gäller utveckling, drift och förvaltning av systemen. En fortsatt

utveckling av samverkansformerna med beaktande av RFV:s entydiga ansvar som

systemägare skall ske.

- Utvecklingsarbetet skall ske så att bl.a. genomförandet av det nya

pensionssystemet klaras samtidigt som systemens funktionalitet säkerställs

inför övergången till år 2000.

- Vidare skall införandet av ny teknik ske med beaktande av den

verksamhetsmässiga prioriteringen, varvid försäkringskassornas behov skall

sättas i förgrunden.

Eventuella resursbehov inom socialförsäkringens IT-stöd bör enligt regeringen

beaktas i kommande budgetdialoger.

I propositionen begärs att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

organisation och styrning av IT-verksamheten inom socialförsäkringens

administration.

Motionerna

I motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 12 ett

tillkännagivande om IT-verksamheten inom försäkringskassornas administration.

Motionärerna menar att relationen mellan köpare och säljare måste klargöras så

att det inte kan uppstå en situation där försäkringskassan avstår från att köpa

ett system från RFV på grund av dålig ekonomi. Motionärerna anser vidare att

möjligheten för försäkringskassorna att utveckla lokala system måste klargöras.

De tar också upp behovet av personalresurser inför övergången till år 2000.

Gullan Lindblad m.fl. (m) begär i motion Sf20 yrkande 5 ett tillkännagivande om

övergången till år 2000. I motionen anförs att regeringen har ett centralt

ansvar för den allvarliga situationen på RFV och att en omedelbar

intensifiering av ansträngningarna krävs.

Utskottet

Utskottet delar regeringens bedömning att det är verksamhetens behov som skall

styra utvecklingen av socialförsäkringens IT-verksamhet. Det är också viktigt

att åstadkomma ett IT-stöd som effektiviserar

socialförsäkringsadministrationens ärendehandläggning, ledning, uppföljning och

utvärdering. Därmed ges ökade möjligheter att klara de försäkrades servicekrav

samtidigt som kraven på ett löpande kraftfullt förändringsarbete för att

effektivisera verksamheten bättre kan tillgodoses.

I propositionen föreslås att RFV som systemägare skall svara för de

gemensamma försäkringssystemen. I systemägarrollen ingår ett beställaransvar i

förhållande till utföraren/leverantören, RFV:s ADB-avdelning. Enligt utskottets

mening bör det finnas en tydlig ansvars- och arbetsfördelning mellan beställar-

respektive utförarorganisationen. Beställarorganisationen bör ha ansvaret för

verksamhetsutveckling och prioriteringar medan utförarorganisationen bör ha ett

renodlat leveransansvar. I likhet med regeringen anser utskottet att

relationerna mellan beställare och utförare skall vara affärsliknande. ADB-

avdelningens verksamhet bör således vara helt uppdragsfinansierad och

beställaren skall ha det ekonomiska ansvaret för finansiering av uppdragen och

också den kostnadsuppföljning m.m. som behövs. Samtliga kostnader för IT-

verksamheten bör enligt utskottets mening synliggöras och den ekonomiska

redovisningen utformas med hänsyn härtill.

Utskottet delar regeringens uppfattning att försäkringskassornas inflytande

över den gemensamma IT-verksamheten ytterst syftar till att systemen utformas

och drivs så att verksamheten på försäkringskassorna underlättas. Det är av

största vikt att rationaliseringsmöjligheterna tillvaratas och att prioritering

av systemutvecklingen sker utifrån försäkringskassornas önskemål om när och på

vilket sätt systemen skall färdigställas. Försäkringskassorna bör som

kravställare delta såväl vid systemutveckling som i beredning inför beslut

beträffande strategiska IT-frågor.

Vad gäller den tekniska förvaltningen och driften av de gemensamma sy-stemen

har försäkringskassorna i dag ansvar för vissa delar. För att uppnå en tydlig

ansvarsfördelning instämmer emellertid utskottet i att RFV:s ADB-avdelning i

fortsättningen bör ha det fulla ansvaret för drift och förvaltning. Om en

försäkringskassa har ett egenutvecklat lokalt system skall dock ansvaret för

detta fortsatt ligga kvar på kassan. Utskottet anser att det bör ankomma på RFV

att, i samverkan med försäkringskassorna, närmare klargöra och precisera

ansvarsfördelningen i dessa fall. Med hänsyn härtill anser utskottet att ett

tillkännagivande med anledning av motion Sf24 yrkande 12 inte behövs.

Enligt utskottets mening kräver snabba förbättringar i

socialförsäkringsadministrationens IT-verksamhet att konkreta åtgärder i linje

med den i propositionen redovisade inriktningen snarast genomförs. Utskottet

instämmer i att åtgärderna måste underlätta genomförandet av det reformerade

pensionssystemet samtidigt som systemens funktionalitet säkerställs inför år

2000.

Socialförsäkringsministern har den 15 januari i år svarat på en fråga i

riksdagen om RFV och millennieskiftet. Ministern uttalade då att regeringen är

väl medveten om att det kommande millennieskiftet ställer speciella krav på IT-

verksamheten. I början av år 1997 utfärdades en förordning om översyn av

statliga myndigheters informationssystem inför år 2000 (SFS 1997:30). Enligt

förordningen har Statskontoret i uppdrag att till regeringen lämna en samlad

bedömning av detta anpassningsarbete. Vidare anförde ministern att enligt

regleringsbrev avseende år 1998 skall RFV per den 30 juni och den 31 december

rapportera om IT-verksamhetens utveckling. Vid denna rapportering skall

särskild vikt bl.a. läggas vid systemens funktionalitet inför övergången till

år 2000. Slutligen betonade ministern att regeringen avser att noga följa

arbetet med millennieanpassningen av IT-stöden inom socialförsäkringens

administration och att något reformstopp inom området inte är aktuellt.

Vidare har regeringen den 29 januari i år beslutat att tillkalla en

delegation för IT-omställningen inför år 2000 (dir. 1998:10). Delegationen

skall behandla just frågor rörande omställningen av datorer och system vars

funktioner måste ses över inför millennieskiftet. Delegationen skall bestå av

företrädare för viktiga samhällsintressen och vara ett samverkansorgan mellan

privat och offentlig sektor.

Mot bakgrund av det anförda får motion Sf20 yrkande 5 anses tillgodosedd och

avstyrks.

Utskottet, som betonar vikten av att det fortsatta utvecklingsarbetet följs

noga och blir föremål för återkommande genomlysningar och kontrollstationer,

har inget att erinra mot regeringens förslag om IT-verksamheten.

Redovisning på statsbudgeten

Den nuvarande ordningen

Av 17 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten framgår att statens inkomster och

utgifter skall budgeteras och redovisas brutto på statsbudgeten.

RFV förvaltar i dag 18 fonder. Fondförvaltningen regleras bl.a. i reglemente

(1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder.

Propositionen

I propositionen lämnar regeringen förslag till riktlinjer för ändringar av

redovisningen på statsbudgeten. Under förutsättning av riksdagens godkännande

avser regeringen att under år 1998 återkomma till riksdagen med förslag till de

lagändringar som behövs.

Regeringen föreslår att principen om bruttoredovisning enligt lagen om

statsbudgeten skall tillämpas på arbetsskadeförsäkringen och

delpensionsförsäkringen. Fonderna avvecklas därmed. Enligt regeringen

förbättras på detta sätt riksdagens möjligheter att ta ställning till

försäkringarnas utgifter och inkomster. Försäkringarna kommer på sedvanligt

sätt att finansieras från ett anslag som riksdagen anvisar för ändamålet.

Regeringen anser att även vissa andra fonder som förvaltas av RFV och som

inte längre fyller något praktiskt syfte bör avvecklas. Regeringen återkommer

med slutliga förslag om detta.

Förslagen om ändringar av redovisningen på statsbudgeten m.m. bör genomföras

med början budgetåret 1999.

Motionerna

I motion Sf23 av Karin Israelsson (c) begärs ett tillkännagivande om

bibehållandet av RFV:s fondförvaltning. Motionären anser att väl förvaltade

fonder är en tillgång som staten inte bör avhända sig.

Sigge Godin och Bo Könberg (fp) hemställer i motion Sf26 om avslag på förslaget

om att principen om bruttoredovisning skall tillämpas på delpensions- och

arbetsskadeförsäkringen (yrkande 2). I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om

en självständig trygghetsförsäkring. Motionärerna förespråkar ett system med en

obligatorisk och från statsbudgeten fristående trygghetsförsäkring.

Utskottet

Utskottet delar regeringens uppfattning att redovisningen av statens inkomster

och utgifter bör vara tydlig. Genom att använda bruttoredovisning görs

statsbudgeten mer överskådlig och budgetprocessen stärks.

Inom socialförsäkringsområdet redovisas bl.a. arbetsskadeförsäkringen och

delpensionsförsäkringen netto mot inkomsttitlar. Av RFV:s fonder är

delpensionsfonden den största, och vid slutet av år 1996 omfattade den ca 5,3

miljarder kronor. Arbetsskadefonden däremot har ett underskott som för

närvarande uppgår till 12 miljarder kronor.

Utskottet kan i likhet med regeringen inte se några hinder mot att

arbetsskadefonden avvecklas och att arbetsskadeavgiften i fortsättningen förs

till en bruttoredovisad inkomsttitel. Vad gäller utgifterna för

arbetsskadeförsäkringen bör dessa på sedvanligt sätt finansieras från ett

anslag som riksdagen anvisar för ändamålet. Den i fonden bokförda skulden kan

enligt regeringen elimineras utan statsfinansiella konsekvenser.

Inte heller för delpensionsfonden kan utskottet se några hinder mot att

införa bruttoredovisning och i samband därmed avveckla fonden. Även

delpensionsavgifterna bör därför föras till en bruttoredovisad inkomsttitel,

och utgifterna för delpensionen bör finansieras från ett anslag som riksdagen

anvisar för ändamålet. I samband med avvecklingen bör enligt regeringen värdet

av fondens tillgångar föras till en inkomsttitel.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf23 och Sf26 yrkandena 2 och

3 samt tillstyrker regeringens förslag om ändringar av redovisningen på

statsbudgeten och avveckling av vissa fonder.

Finansiell samordning

Den nuvarande ordningen

Enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning

mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, SOCSAM-lagen,

får en försäkringskassa och ett landsting tillsammans med en kommun inom samma

landsting bedriva gemensam försöksverksamhet. Lagen är tidsbegränsad t.o.m. år

2000.

Fram till årsskiftet bedrevs försöksverksamhet enligt lagen (1992:863) om

lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och

hälso- och sjukvård (FINSAM).

Enligt 18 kap. 5 § fjärde stycket AFL gäller sedan den 1 januari 1998 att

försäkringskassan får träffa överenskommelse med kommun, landsting och

länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av

tillgängliga resurser.

Propositionen

I propositionen anförs att det finns starka önskemål om att inom ramen för den

nuvarande försökslagstiftningen bedriva försöksverksamhet med fler än en

kommun. Regeringen föreslår därför att en försäkringskassa och ett landsting

tillsammans med flera kommuner inom samma landsting skall få bedriva gemensam

försöksverksamhet enligt SOCSAM-lagen. Regeringen anser att en sådan

försöksverksamhet skulle kunna vara möjlig för ett försäkringskasse- respektive

landstingsområde som består endast av kommuner med relativt få invånare.

Regeringen föreslår att ändringen träder i kraft den 1 april 1998.

Motionerna

I motion Sf20 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om

finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård, kommuner

och arbetsförmedling. Samverkan bör enligt motionärerna bedrivas enligt mönster

från FINSAM-försöken (yrkande 3). I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om

företagshälsovårdens roll i den finansiella samordningen. Motionärerna anser

att regeringen bör återkomma med förslag om hur företagshälsovården skall

inrymmas.

Även i motionerna Sf26 yrkande 4 av Sigge Godin och Bo Könberg (fp) och Sf27

yrkande 1 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om samverkan

enligt FINSAM-modellen.

Roland Larsson m.fl. (c) vill ersätta den nuvarande lagstiftningen (1994:566)

om försöksverksamhet med finansiell samordning med en ny lag i enlighet med

förslag i motion Sf22. Förslaget innebär att SOCSAM-lagen inte längre skall

vara en försöksverksamhet (yrkande 3).

Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begär i motion Sf27 yrkande 3 en ändring av 18 kap.

2 § AFL. Motionärerna anser att det i andra stycket bör stadgas att

?försäkringskassan bör träffa överenskommelse med ...?.

I motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs en uppföljning och utvärdering

av samverkansformerna gällande metodutvecklingen vid rehabilitering (yrkande

1). Motionärerna anser att det bör göras fortlöpande utvärderingar av

rehabiliteringssamverkan som studerar både metoder och resultat.

Utskottet

I det av riksdagen godkända betänkandet om Samverkan, socialförsäkringens

ersättningsnivåer och administration (bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97: 273)

uttalade utskottet sin uppfattning att det inte i första hand är behov av

regeländringar eller avsaknaden av resurser totalt sett som är det stora

bekymret när det gäller att åstadkomma en bättre och samordnad rehabilitering.

Utskottet ansåg inte heller att en sammanslagning av resurser och/eller

myndigheter skulle lösa problemet. Däremot ansåg utskottet att mål- och

resultatstyrning är av avgörande betydelse. Utskottet menade att det generellt

borde införas en möjlighet till frivillig samverkan för berörda myndigheter i

syfte att stödja personer som är i behov av särskilda insatser. I motsats till

de lokala försöksverksamheterna skall sådan samverkan inte behöva något

särskilt godkännande av regeringen eller av någon myndighet. Mot bakgrund av

det anförda avstyrkte utskottet bifall till motioner om att FINSAM-modellen

borde permanentas och införas i hela landet. I samband med behandlingen av

budgetpropositionen hösten 1997, utskottets betänkande 1997/98:SfU1, beslutade

riksdagen att en fördjupad samverkan mellan försäkringskassan, kommun,

landsting och länsarbetsnämnd skulle få ske. Syftet med den fördjupade

samverkan är att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser för

att härigenom bättre kunna stödja personer i behov av särskilda insatser.

Utskottet uttalade att det var angeläget att möjligheten till frivillig

samverkan mellan berörda parter utifrån lokala förutsättningar och behov

infördes generellt och att denna fördjupade samverkan skulle vara ett permanent

inslag i verksamheterna. Utskottet påpekade att det är angeläget att de

redovisade insikterna om förbättrad metodutveckling och effektivare

administration från FINSAM-försöken tas till vara och får genomslag i det

utvecklade samverkansarbetet. Utskottet uttalade också att det är viktigt att

resultatet av det fördjupade samverkansarbetet systematiskt följs upp och

utvärderas.

Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker med det

anförda motionerna Sf20 yrkande 3, Sf22 yrkande 3, Sf24 yrkande 1, Sf26 yrkande

4 och Sf27 yrkandena 1 och 3.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att fler än en kommun skall

kunna bedriva gemensam försöksverksamhet enligt SOCSAM-lagen.

Beträffande företagshälsovårdens roll i den finansiella samverkan vidhåller

utskottet sin i betänkande 1996/97:SfU12 uttalade uppfattning att regeringens

beredning av frågor om företagshälsovården bör avvaktas (s. 46). Utskottet

avstyrker motion Sf20 yrkande 4.

Lagförslagen i övrigt och ikraftträdande

Propositionen

I propositionen föreslås att det i 18 kap. AFL görs omfattande ändringar av

redaktionell och språklig natur i syfte att göra kapitlet överskådligare och

mer lättläst. I kapitlet införs också klart utformade

normgivningsbemyndiganden.

Vad gäller den obligatoriska respektive den frivilliga sjukförsäkringsfonden

anser regeringen att dessa inte längre behöver regleras i 18 kap. AFL. I

stället bör den förvaltning som fortfarande behövs för den obligatoriska

sjukförsäkringsfonden regleras i en övergångsbestämmelse. Vad gäller den

frivilliga sjukförsäkringsfonden bör bestämmelserna i andra och tredje styckena

föras över till 21 kap. 2 §.

I propositionen anförs att förslagen avseende socialförsäkringens

administration bör genomföras med början den 1 juli 1998. Reglerna om de

allmänna försäkringskassornas styrelser avseende antal ledamöter, utseende av

ledamöter och kriterier för att kunna utses bör tillämpas första gången på de

styrelser som utses med mandat fr.o.m. den 1 januari 1999. Ändringarna i

socialförsäkringsnämndernas beslutsbefogenheter tillämpas fr.o.m. den 1 juli

1998 medan övriga bestämmelser om socialförsäkringsnämnderna tillämpas första

gången på de socialförsäkringsnämnder som utses för tid fr.o.m. den 1 april

1999. För ansökan som beslutas av socialförsäkringsnämnd och som inkommit före

den 1 juli 1998 men ej beslutats före detta datum tillämpas de nya

bestämmelserna. Beslut som meddelats före den 1 juli 1998 som föranleder

omprövning, skall omprövas av socialförsäkringsnämnd.

Utskottet

Regeringens förslag i de delar som inte berörts i tidigare avsnitt har inte

föranlett några motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslagen i

propositionen. I enlighet med nuvarande lydelse bör vissa korrigeringar göras i

19 § lag

om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård

samt i 38 § lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

Försäkringsläkare och försäkringstandläkare

Den nuvarande ordningen

Enligt 18 kap. 12 § AFL (18 kap. 15 § i lagförslaget) skall det i en

försäkringskassa finnas en eller flera försäkringsläkare och

försäkringstandläkare. Dessa skall biträda kassan i frågor som kräver medicinsk

eller odontologisk sakkunskap samt verka för gott samarbete mellan kassan och

de läkare och tandläkare som är verksamma inom dess område.

Enligt bestämmelser i 3 kap. AFL skall den försäkrade till kassan ge in ett

särskilt läkarutlåtande och en skriftlig försäkran för att styrka nedsättning

av arbetsförmåga på grund av sjukdom fr.o.m. den tjugoåttonde dagen efter

sjukanmälningsdagen. Försäkringskassan skall därefter, efter att ha hört

försäkringsläkaren, bedöma om fortsatt nedsättning av arbetsförmågan

föreligger. Försäkringsläkarens medverkan krävs också enligt 7 kap. AFL i vissa

fall vid bedömning av om rätt till förtidspension föreligger.

Motionerna

Ett tillkännagivande om försäkringsläkarnas roll i arbetet begärs i motion Sf24

yrkande 13 av Ulla Hoffmann m.fl. (v). I motionen anförs att regeringen i nu

behandlad proposition borde ha ställt kompetenskrav på försäkringsläkarna

likväl som för föredragandena i socialförsäkringsnämnderna.

I motion Sf27 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om

vikten av vidareutbildning av förtroendeläkare och förtroendetandläkare

(yrkande 5 delvis).

Kristina Nordström och Ann-Kristine Johansson (s) vill i motion Sf286 ha ett

tillkännagivande om aktiv information om försäkringsläkarnas arbete och roll.

I motion Sf210 av Siw Persson (fp) begärs ett tillkännagivande om införande av

bestämmelser som ger möjlighet till granskning och prickning av

försäkringsläkare och försäkringstandläkare.

Utskottet

I utskottets betänkande 1996/97:SfU12 Samverkan, socialförsäkringens

ersättningsnivåer och administration redogörs utförligt för försäkringsläkarnas

och försäkringstandläkarnas arbete och roll (s. 65-67).

Utskottet anförde i betänkandet bl.a. att försäkringsläkaren som anställd

tjänsteman i försäkringskassan i flertalet fall har en anställning uppgående

från några timmar per vecka till halvtidstjänstgöring. Resterande tid är i

övervägande fall försäkringsläkarna och försäkringstandläkarna verksamma som

praktiserande läkare och tandläkare. Som försäkringsläkare och

försäkringstandläkare har han eller hon att agera som rådgivare till

handläggarna i medicinska frågor och fattar inte beslut i frågor om rätt till

ersättning. Besluten härvidlag fattas av kassans tjänstemän eller av en

socialförsäkringsnämnd. Försäkringsläkarens bedömning grundar sig på

behandlande läkares uppgifter i intyg och utlåtanden, och försäkringsläkaren

skall inte i något fall själv undersöka den försäkrade.

Med anledning av ett motionsyrkande om möjlighet till prickning och

granskning av försäkringsläkare uttalade utskottet att en försäkringsläkare i

detta sitt arbete inte kan ställas till ansvar enligt lagen (1994:954) om

disci-plinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område, eftersom

bestämmelserna i lagen endast omfattar undersökning, vård och behandling av

patienter eller klinisk forskning på människor. En försäkringsläkare är som

anställd tjänsteman vid en allmän försäkringskassa underställd JO:s tillsyn.

Den medicinska rådgivningens innehåll kan däremot inte bli föremål för JO:s

bedömning. En försäkringsläkares råd i försäkringsärende innebär att denne med

sina kunskaper och erfarenheter utifrån ett skriftligt underlag gör en

medicinsk bedömning i olika avseenden. Om den åsikt försäkringsläkaren därvid

framfört kan anses felaktig eller mindre lämplig får i vart fall indirekt

prövas på rättslig väg genom den möjlighet som finns att överklaga ett negativt

beslut till en förvaltningsdomstol.

Vidare pekade utskottet på att bestämmelserna i 20 kap. brottsbalken om

tjänstefel m.m. kan vara tillämpliga på en försäkringsläkare och en

försäkringstandläkare. Enligt dessa bestämmelser omfattar ansvaret inte endast

åtgärder som i sig utgör myndighetsutövning utan även andra åtgärder under ett

ärendes handläggning som står i ett naturligt och nära samband med

myndighetsutövningen. En medveten felaktig medicinsk bedömning torde utan

vidare falla under ansvarsbestämmelserna.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda och i likhet med sin bedömning i

det av riksdagen godkända betänkandet 1996/97:SfU12 att det inte bör införas

några särskilda ytterligare bestämmelser om granskning och prickning av

försäkringsläkare och försäkringstandläkare i deras egenskap av rådgivare till

försäkringskassornas handläggande tjänstemän. Utskottet avstyrker med det

anförda motion Sf210.

I betänkande 1996/97:SfU12 hänvisade utskottet även till att RFV i rapporten

(RFV anser 1997:3) Försäkringsläkares medverkan i sjukpenning-ärenden på

uppdrag av regeringen har utvärderat försäkringsläkarnas medverkan i

sjukpenningärenden enligt 3 kap. 8 a § AFL samt försäkringskassas möjlighet att

införskaffa kompletterande utredning enligt samma bestämmelse. Av rapporten

framgår bl.a. att försäkringsläkaren i de flesta ärenden hörs men att

dokumentationen i ärendena i många fall är bristfällig. Utskottet förutsätter

att RFV noggrant följer upp kassornas hantering i dessa avseenden. Utskottet

vill också återigen framhålla att det måste vara ett oeftergivligt krav att

försäkringsläkarens bedömning dokumenteras på ett sådant sätt, att det går att

utläsa hans eller hennes ställningstaganden, i synnerhet om ett negativt beslut

sedermera fattas.

Utskottet utgår från att såväl RFV som försäkringskassorna gör vad på dem

ankommer för att öka kunskapen och informationen om bl.a. försäkringsläkarnas

och försäkringstandläkarnas roll samt öka förståelsen för de åtgärder som

försäkringskassorna vidtar och de beslut som fattas.

Utskottet förutsätter att vikten av vidareutbildning och kompetens hos

försäkringsläkarna och försäkringstandläkarna beaktas av RFV och

försäkringskassorna även utan ett uttalande av riksdagen i denna fråga.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf24 yrkande 13 och Sf27

yrkande 5 (delvis). Även motion Sf286 avstyrks.

Patientombud

Motionen

I motion Sf217 av Siw Persson (fp) begärs ett tillkännagivande om fristående

patientombudsmän. I motionen anförs att allmän rättshjälp inte omfattar

förvaltningstvister och att den som är sjuk sällan har råd att anlita ett

juridiskt ombud. Motionären förespråkar därför ett system där fristående läkare

och jurister skall kunna anställas som ombud åt patienter. En del av de medel

som varje år betalas till landstinget, RFV och försäkringskassorna bör kunna

bekosta systemet.

Utskottet

Ett liknande motionsyrkande har behandlats av utskottet i det av riksdagen

godkända betänkandet 1996/97:SfU12. Utskottet hade därvid förståelse för

motionärens önskemål om att stärka de enskildas möjligheter att ta till vara

sin rätt i olika avseenden. Utskottet erinrade dock bl.a. om att det i

förvaltningsärenden åligger myndigheten att sörja för att erforderlig utredning

tillförs de ärenden som handläggs. Utskottet, som pekade på att avsikten med

regeringens förslag till riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen är

att skapa en klarare och tydligare struktur i administrationen, avstyrkte

bifall till motionen.

Förslagen i nu behandlad proposition om RFV:s roll i

socialförsäkringsadministrationen innebär enligt utskottets uppfattning ökade

möjligheter för RFV att verka för en likformig och rättvis tillämpning av

försäkringen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sf217.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande långsiktig lösning för försäkringskassan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 1 och 1997/98:

Sf247,

res. 1 (m, fp, kd)

2. beträffande sammanslagen lokal organisation

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf27 yrkande 2,

res. 2 (mp)

3. beträffande försäkringskassans styrelse

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf24 yrkande 3 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Sf24 yrkande 2 och 1997/98:Sf27 yrkande 4 antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring såvitt avser 18 kap. 9 § med den ändringen att andra stycket 5

skall ha följande lydelse: ?5. se till att allmänheten och andra i

kontakten med den allmänna försäkringskassan får ett bra bemötande och att

kontakten underlättas genom en god service och tillgänglighet samt genom

information,?,

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

4. beträffande styrelsens representativitet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 6,

5. beträffande försäkringskassans lokalkontor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf22 yrkande 2,

res. 5 (c)

6. beträffande redovisning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 4,

7. beträffande revision

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 5,

res. 6 (v)

8. beträffande tillsyn och kvinnors rehabilitering

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 7,

9. beträffande tillsättande av nämndledamöter

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 2, 1997/98:Sf21,

1997/98:Sf22 yrkande 1, 1997/98:Sf24 yrkande 8, 1997/98:Sf25 och

1997/98:Sf26 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 16 och 33 §§,

res. 7 (m, c, kd)

res. 8 (fp)

res. 9 (v)

10. beträffande nämndledamöternas representativitet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 10,

11. beträffande utbildning av nämndledamöter

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf24 yrkandena 9 och 11 samt

1997/98:Sf27 yrkande 5 i denna del,

res. 10 (fp, mp)

res. 11 (v)

12. beträffande IT-verksamhet

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Sf24 yrkande 12 godkänner vad

regeringen föreslår om organisation och styrning av IT-verksamheten inom

socialförsäkringens administration,

13. beträffande IT-omställningen inför år 2000

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf20 yrkande 5,

res. 12 (m)

14. beträffande redovisning på statsbudgeten

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf23 samt 1997/98: Sf26

yrkandena 2 och 3 godkänner vad regeringen föreslår om ändringar av

redovisningen på statsbudgeten och avveckling av vissa fonder,

res. 13 (m, fp)

15. beträffande finansiell samordning

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 3, 1997/98:Sf22

yrkande 3, 1997/98:Sf24 yrkande 1, 1997/98:Sf26 yrkande 4 och 1997/98:Sf27

yrkandena 1 och 3 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst,

res. 14 (m, fp, mp, kd)

res. 15 (c)

16. beträffande företagshälsovårdens roll

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf20 yrkande 4,

res. 16 (m)

17. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i den mån

förslaget inte omfattas av vad utskottet anfört ovan under mom. 3 och 9,

b) lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

c) lag om ändring i reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de

allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och frivilliga

sjukförsäkringen,

d) lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

e) lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

f) lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd

till handikappade,

g) lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska

barn,

h) lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för

närståendevård med den ändringen att i 19 § orden ?tillämpas följande?

ersätts med orden ?tillämpas även följande?,

i) lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,

j) lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

k) lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa

ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,

l) lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående

med barn,

m) lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa

semesterlönekostnader,

n) lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning,

o) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

p) lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,

q) lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd med den ändringen

att i 38 § första stycket orden ?inte annat? ersätts med orden ?inte något

annat? samt att i andra stycket ordet ?ärenden? ersätts med ordet

?ärende?,

18. beträffande försäkringsläkare och försäkringstandläkare

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf24 yrkande 13, 1997/98: Sf27 yrkande

5 i denna del, 1997/98:Sf210 och 1997/98:Sf286,

res. 17 (fp, v, kd)

19. beträffande patientombud

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf217.

Stockholm den 19 februari 1998

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta

Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),

Lennart Klockare (s), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin

(fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf

Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s) och Jan Lindholm

(mp).

Reservationer

1. Långsiktig lösning för försäkringskassan (mom. 1)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin

(fp), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Utskottet

anser? och på s. 8 slutar med ?och Sf247? bort ha följande lydelse:

Stora förändringar inom socialförsäkringsområdet har genomförts samtidigt som

kassorna har fått vidkännas stora besparingskrav. Temporärt förbättrades

emellertid situationen något genom att medel från anslaget till rehabilitering

fördes över till administrationen. Enligt utskottets mening är situationen inte

tillfredsställande och helt ohållbar i längden. Utskottet anser att det krävs

en tillfredsställande och långsiktig lösning på försäkringskassornas

administration och arbetssituation. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande långsiktig lösning för försäkringskassan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf20 yrkande 1 och med avslag på

motion 1997/98:Sf247 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Sammanslagen lokal organisation (mom. 2)

Jan Lindholm (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?I nu? och

slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

I dag är flera olika instanser på lokal nivå engagerade i arbetet med

ekonomiskt stöd, rehabilitering, arbetslöshet, sjuklighet, sociala problem m.m.

En person kan vara aktuell både hos försäkringskassa, arbetsförmedling och hos

kommunens socialtjänst. För den enskilde kan detta upplevas som förvirrande.

Myndigheterna kan också ha olika mål och kulturer som försvårar ett

konstruktivt och effektivt samarbete. Utskottet anser därför att en

genomgripande organisatorisk reform är nödvändig. Försäkringskassans och

arbetsförmedlingens personal bör föras över till kommunen, som bör ha det

administrativa ansvaret för verksamheterna. Vad utskottet anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande sammanslagen lokal organisation

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf27 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Försäkringskassans styrelse (mom. 3)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Utskottet

utgår? och slutar med ?avstyrker motionen? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning att styrelsen bör ansvara för att ta

fram principer om kunskaps- och kompetenskrav för tjänstemän och

förtroendevalda. En viktig del är kunskapen om jämställdhetsmålet. Utskottet

anser att styrelsen bör ha ett uttryckligt ansvar för att personalpolitiken och

verksamheten bedrivs utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdheten bör

också genomsyra alla de övriga punkter som reglerar styrelsens ansvar.

Regeringen bör återkomma med ett förslag om lagreglering i enlighet härmed. Det

anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande försäkringskassans styrelse

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf24 yrkandena 2 och 3 samt med

avslag på motion 1997/98:Sf27 yrkande 4

dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 9 § med den ändringen att andra

stycket 5 skall ha följande lydelse: ?5. se till att allmänheten och andra

i kontakten med den allmänna försäkringskassan får ett bra bemötande och

att kontakten underlättas genom en god service och tillgänglighet samt

genom information,?,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Försäkringskassans styrelse (mom. 3)

Jan Lindholm (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Utskottet

delar? och slutar med ?Motionen avstyrks? bort ha följande lydelse:

Försäkringskassorna skall enligt regeringens regleringsbrev åstadkomma en

effektiv resursanvändning som tillgodoser den enskilde individens behov av stöd

och bistånd. Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser emellertid att

det humanistiska perspektivet i lagen om allmän försäkring måste betonas.

Regeringens förslag till reglering av styrelsens ansvar för den enskilde bör

därför förstärkas. Med bifall till motion Sf27 yrkande 4 bör således i 18 kap.

9 § andra stycket 2 ordet ?staten? ersättas med orden ?enskilda medborgare?.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande försäkringskassans styrelse

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf27 yrkande 4 och med anledning

av motion 1997/98:Sf24 yrkande 3 samt med avslag på motion 1997/98:Sf24

yrkande 2 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 9 § med de ändringarna att andra

stycket 2 skall ha följande lydelse: ?2. verka för samarbete med andra

offentliga myndigheter och på annat sätt ta till vara de fördelar som kan

vinnas för enskilda medborgare som helhet? och att andra stycket 5 skall

ha följande lydelse: ?5. se till att allmänheten och andra i kontakten med

den allmänna försäkringskassan får ett bra bemötande och att kontakten

underlättas genom en god service och tillgänglighet samt genom

information,?,

5. Försäkringskassans lokalkontor (mom. 5)

Ingrid Skeppstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Regeringen

anför? och slutar med ?regeringens förslag? bort ha följande lydelse:

Regeringen anför i propositionen att det är på den regionala nivån som den

bästa kännedomen om förhållandena i regionen finns. Lokalkontorsorganisationen

och servicegraden bör därför grundas på försäkringskassans ställningstagande

efter en analys av de dominerande ansvarsområdena. Kassastyrelserna skall vid

inrättandet av lokalkontor eller serviceställen beakta krav på tillgänglighet,

kvalitet, rättssäkerhet, geografiska och regionalpolitiska förhållanden samt

effektivitet i resursutnyttjandet. Utskottet delar denna inställning men vill

dessutom ytterligare framhålla vikten av att försäkringskassan är lokalt

förankrad. Medborgarna måste få tillgång till ett lokalkontor eller ett

serviceställe i närområdet. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande försäkringskassans lokalkontor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf22 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Revision (mom. 7)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?RRV och? och

slutar med ?regeringens förslag? bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att RRV och försäkringskassornas

revisorer tillsammans i enlighet med god revisionssed skall granska dels

årsredovisning, räkenskaper samt styrelsens förvaltning, dels om denna

förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda

beslut. Regeringen har utfärdat ett jämställdhetsdirektiv. I enlighet med detta

direktiv bör, enligt utskottets uppfattning, RRV således granska om styrelsens

och direktörens förvaltning bedrivs utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vad

utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande revision

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf24 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von

Essen (m), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med

?Socialförsäkringsnämnderna är? och på s. 19 slutar med ?1 (delvis)? bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör vara försäkringskassornas

styrelser som beslutar om inrättande av socialförsäkringsnämnder och utser

ledamöter i dessa. Det är enligt utskottets uppfattning på den regionala nivån

som man bäst kan bedöma vilka ledamöter som skall ingå i styrelsen. Det finns

emellertid inte någon anledning att ge arbetsmarknadens parter en direkt rätt

att nominera ledamöter. Om styrelsen finner att en sådan politiskt aktiv person

bör ingå i nämnden föreligger naturligtvis inga hinder häremot. Genom att

arbetsmarknadens organisationer utser ledamöter i nämnderna begränsas

möjligheten att utkräva ansvar. Enligt utskottets mening bör arbetsmarknadens

parter inte heller delta i myndighetsutövning mot enskilda. Utskottet anser att

det politiska och demokratiska ansvaret i en verksamhet som har ett

allmänintresse skall värnas och korporativism skall undvikas. Utskottet delar

således inte regeringen uppfattning att två ledamöter i

socialförsäkringsnämnden skall utses av de organisationer på arbetsmarknaden

som finns inom kassans verksamhetsområde. Utskottet förutsätter att regeringen

snarast återkommer med lagförslag i enlighet härmed. Vad utskottet anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande tillsättande av nämndledamöter

att riksdagen med med anledning av propositionen och motionerna 1997/98:Sf20

yrkande 2, 1997/98:Sf22 yrkande 1, 1997/98:Sf25 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Sf21, 1997/98:Sf24 yrkande 8, och 1997/98:Sf26 yrkande

1

dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 16 och 33 §§,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9)

Sigge Godin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med

?Socialförsäkringsnämnderna är? och på s. 19 slutar med ?(delvis) avstyrks?

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Sf26 yrkande 1 om att

socialförsäkringsnämnderna bör bestå av fem ledamöter och fyra personliga

ersättare. Regeringen bör utse ordföranden och övriga fyra ledamöter bör utses

av försäkringskassans styrelse. Ledamöterna bör utses på förslag av de

politiska partierna. Vad gäller arbetsmarknadens organisationer anser

utskottet, mot bakgrund av karaktären på de ärenden som nämnden behandlar och

den kompetens som arbetsmarknadens parter besitter, att det är lämpligt att

dessa adjungeras i nämnderna. Som adjungerade bör dessa representanter inte ha

någon beslutsfunktion utan endast närvaro-, förslags- och yttranderätt.

Utskottet förutsätter att regeringen snarast återkommer med lagförslag i

enlighet med vad utskottet anfört. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande tillsättande av nämndledamöter

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1997/98:Sf21,

1997/98:Sf24 yrkande 8 och 1997/98:Sf26 yrkande 1 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 2, 1997/98: Sf22 yrkande 1 och

1997/98:Sf25

dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 16 och 33 §§,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Vad gäller?

och slutar med ?(delvis) avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens förslag om att socialförsäkringsnämnderna skall

bestå av sju ledamöter. Enligt utskottets mening bör det emellertid även finnas

suppleanter. Endast fem av ledamöterna kommer att nomineras av de politiska

partierna. Finns det inte suppleanter i nämnderna är risken stor för att de små

partierna i kommuner och landsting inte blir representerade. Utskottet anser

således att det även skall utses suppleanter i socialförsäkringsnämnderna.

Utskottet förutsätter att regeringen snarast återkommer med lagförslag i

enlighet härmed. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande tillsättande av nämndledamöter

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna, 1997/98:Sf21 och

1997/98:Sf24 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf20 yrkande

2, 1997/98:Sf22 yrkande 1, 1997/98: Sf25 och 1997/98:Sf26 yrkande 1

dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 16 och 33 §§,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Utbildning av nämndledamöter (mom. 11)

Sigge Godin (fp) och Jan Lindholm (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Beträffande

frågan? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse:

Försäkringskassans styrelse har ansvar för att nämndledamöterna och

tjänstemännen får den utbildning och information som de behöver för att utföra

sitt arbete. Av propositionen framgår emellertid att ledamöterna i

socialförsäkringsnämnderna inte alltid är väl införstådda med sin roll och sin

befogenhet och vet vilket ansvar som följer med detta. Enligt utskottets mening

bör det satsas på vidareutbildning för att nämndledamöterna skall få den

kompetens och kunskap som erfordras. Utskottet anser att detta är ett

allvarligt problem och att åtgärder bör sättas in omgående. Vad utskottet

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande utbildning av nämndledamöter

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf27 yrkande 5 i denna del och med

avslag på motion 1997/98:Sf24 yrkandena 9 och 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Utbildning av nämndledamöter (mom. 11)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Beträffande

frågan? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det i styrelsens övergripande

ansvar bör ingå att se till att de anställda och förtroendevalda har sådana

kunskaper att de kan handlägga och avgöra ärenden i enlighet med verksamhetens

mål. Det är därför mycket viktigt att det utformas en arbetsorganisation och

fastlagda principer om kraven på kompetens, kunskap, utbildning, information

och rapportsystem. Också RFV har i sin tillsynsroll ansvar för dessa frågor.

Utskottet anser, i enlighet med vad som anförs i motion Sf24, att det är

viktigt att föredraganden i en socialförsäkringsnämnd har kunskap om kvinnors

och mäns situation, om vad det innebär att behöva fly från sitt hemland och om

hur krigsupplevelser sätter spår. Utbildning i dessa frågor har visat sig vara

eftersatt. Det finns också, enligt utskottets uppfattning, brister vad gäller

nämndledamöternas kunskaper om bl.a. psykosociala förhållanden. Mot bakgrund av

den grannlaga uppgift det innebär att vara ledamot i en socialförsäkringsnämnd

anser utskottet att dessa utbildnings- och kunskapsfrågor bör prioriteras. Vad

utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande utbildning av nämndledamöter

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf24 yrkande 9 och med anledning

av motion 1997/98:Sf24 yrkande 11 samt med avslag på motion 1997/98:Sf27

yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. IT-omställningen inför år 2000 (mom. 13)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Enligt

utskottets? och på s. 22 slutar med ?IT-verksamheten? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Sf20 yrkande 5 att

regeringen inte tagit problemen med övergången till ett nytt sekel på

tillräckligt stort allvar. Det framgår inte av Statskontorets i september 1997

framlagda rapport om myndigheternas arbete med övergången till år 2000 att

situationen är så allvarlig som RFV nu gör gällande. Regeringen har ett

oavvisligt och centralt ansvar för dessa frågor, och de åtgärder som hittills

vidtagits har varit otillräckliga. Utskottet anser därför att regeringen

snarast måste lämna en genomgripande redovisning för hur långt

anpassningsarbetet har kommit. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande IT-omställningen inför år 2000

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf20 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Redovisning på statsbudgeten (mom. 14)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp)

och Ulf Kristersson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Utskottet

delar? och slutar med ?vissa fonder? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag om att arbetsskade- och

delpensionsförsäkringarna skall redovisas på statsbudgeten är ett steg i fel

riktning och därför bör avslås. Enligt utskottets mening bör

socialförsäkringarna på sikt finansieras med försäkringspremier och vara

fristående från statens budget. På detta sätt kan kostnadsutvecklingen följas

och försäkringarnas oberoende garanteras genom fondförvaltningen. En

trygghetsförsäkring som bygger på tydliga principer, där avgifterna och

förmånerna är direkt beroende av varandra, motverkar också fusk och

överutnyttjande. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande redovisning på statsbudgeten

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf26 yrkande 2 och med anledning

av motion 1997/98:Sf26 yrkande 3 samt med avslag på motion 1997/98:Sf23

dels avslår regeringens förslag om ändringar av redovisningen på

statsbudgeten och avveckling av vissa fonder,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Finansiell samordning (mom. 15)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin

(fp), Ulf Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kd) och Jan Lindholm (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?I det? och

slutar med ?och 3? bort ha följande lydelse:

Hösten 1997 beslutade riksdagen att en fördjupad samverkan mellan

försäkringskassan, kommun, landsting och länsarbetsnämnd skulle få ske. Syftet

med den fördjupade samverkan var att uppnå en effektivare användning av

tillgängliga resurser för att därigenom bättre kunna stödja personer i behov av

särskilda insatser. Detta är, enligt utskottets uppfattning, ett steg i rätt

riktning men långt ifrån tillräckligt. Beslutet innebär att finansiell

samverkan endast kommer att ske där parterna själva är tillräckligt

intresserade. Utskottet anser att man måste gå ett steg längre genom att införa

regler om ett permanent finansiellt samarbete mellan försäkringskassan,

kommunen, landstinget och arbetsförmedlingen. Detta medför också att ett

helhetsperspektiv på såväl människors hälsa som samhällsekonomin tas. Utskottet

vill även understryka vikten av att kostnaderna för sjukpenningen ingår i den

finan-siella samordningen. Utvärderingen av FINSAM-projekten visade uteslutande

goda resultat. Regleringen av den finansiella samverkan bör därför ske enligt

denna modell. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande finansiell samordning

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 3, 1997/98:Sf26

yrkande 4 och 1997/98:Sf27 yrkande 1 samt med avslag på motionerna

1997/98:Sf22 yrkande 3, 1997/98:Sf24 yrkande 1 och 1997/98:Sf27 yrkande 3

dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om

lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring,

hälso- och sjukvård och socialtjänst,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Finansiell samordning (mom. 15)

Ingrid Skeppstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?I det? och

slutar med ?och 3? bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare uttalat att det är angeläget att det generellt införs

en möjlighet till samverkan mellan berörda parter utifrån lokala

förutsättningar och behov (bet. 1997/98:SfU1). Denna samverkan skulle enligt

utskottet vara permanent och långsiktig. I nu föreliggande proposition föreslår

regeringen ändringar i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet mellan

socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Enligt utskottets

mening bör emellertid, mot bakgrund av utskottets tidigare uttalanden, den

finansiella samverkan göras permanent. Utskottet anser således att regeringen

bör återkomma med förslag till ny lag om finansiell samverkan. Denna lag, som

inte skall reglera en försöksverksamhet, kan utgå från SOCSAM-lagen. Vad

utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande finansiell samordning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf22 yrkande 3 och med avslag på

motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 3, 1997/98:Sf24 yrkande 1, 1997/98:Sf26

yrkande 4 och 1997/98:Sf27 yrkandena 1 och 3,

dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om

lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring,

hälso- och sjukvård och socialtjänst,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Företagshälsovårdens roll (mom. 16)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Beträffande

företagshälsovårdens? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse:

I samband med behandlingen av frågan om försäkringskassans samarbete med

andra parter vad gäller bl.a. rehabilitering vill utskottet understryka vikten

av att företagshälsovården inryms i den finansiella samverkan. Utskottet anser

att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag härom. Förslagen bör baseras

på Statskontorets rapport om företagshälsovården. Vad utskottet anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande företagshälsovårdens roll

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf20 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Försäkringsläkare och försäkringstandläkare (mom. 18)

Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v) och Rose-Marie Frebran (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?I utskottets?

och på s. 28 slutar med ?Sf286 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Försäkringskassan har utredningsskyldighet vid ärendehandläggningen. För

kassans del innebär detta en skyldighet att ta till vara såväl det allmännas

som den enskildes intressen. Oaktat detta är det för den enskilde ofta svårt

att få gehör för sin uppfattning, t.ex. i de fall en försäkringsläkare har en

annan uppfattning än behandlande läkare och den enskilde. Gör

försäkringsläkaren en felaktig medicinsk bedömning kan han eller hon inte

ställas till ansvar inför Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, eftersom han

eller hon inte är behandlande läkare. Inte heller kan Justitieombudsmannen

uttala sig i medicinska frågor. Detta innebär att försäkringsläkarna står

utanför samhällets kontroll. Ett sådant system är enligt utskottets uppfattning

inte värdigt ett rättssamhälle. Regeringen bör därför omgående återkomma med

förslag till bestämmelser som ger möjlighet till granskning och prickning av

försäkringsläkare och försäkringstandläkare.

Enligt utskottets uppfattning borde regeringen i nu behandlad proposition

också ha lagt fram konkreta förslag om försäkringsläkarnas roll, utbildning och

kompetens. Försäkringsläkarna bör också omfattas av kraven på utbildning och

kompetens vad gäller t.ex. kvinnors och mäns olika förutsättningar. Även

beträffande dessa frågor bör regeringen återkomma med förslag.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande försäkringsläkare och försäkringstandläkare

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf24 yrkande 13 och

1997/98:Sf210 samt med anledning av motion 1997/98:Sf27 yrkande 5 i denna

del och med avslag på motion 1997/98:Sf286 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Redovisning (mom. 6)

Ulla Hoffmann (v) anför:

Vad gäller regler för redovisning föreslår regeringen i propositionen att

försäkringskassornas styrelser skall lämna underlag till RFV:s budgetunderlag

till regeringen. Utskottet har tidigare vid ett antal tillfällen uttalat

behovet av att regeringens förslag till riksdagen grundar sig på

konsekvensanalyser. Sådana analyser är nödvändiga bl.a. för att konsekvenserna

av nya regler ur t.ex. ett könsperspektiv skall kunna belysas. Vänsterpartiet

anser därför att underlaget som styrelsen för försäkringskassorna skall ge in

till RFV skall innehålla information och uppgifter som kan ligga till grund för

de efterfrågade konsekvensanalyserna. Regeringen bör snarast införa direktiv

med denna innebörd.

2. Tillsyn och kvinnors rehabilitering (mom. 8)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin

(fp), Ulla Hoffmann (v), Ulf Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kd) och Jan

Lindholm (mp) anför:

Utskottet har vid ett flertal tillfällen tidigare uttalat vikten av att

problemen kring kvinnors rehabilitering tydliggörs och ett tillkännagivande

härom gjordes av riksdagen våren 1995 (bet. 1994/95:SfU10). Trots detta har

inga påtagliga förändringar kunnat påvisas. I samband med budgetbehandlingen

hösten 1997 gjorde riksdagen på förslag av utskottet i betänkande 1997/98:SfU1

åter ett tillkännagivande om kvinnors rehabilitering. Utskottet ansåg att

frågan om kvinnors rehabilitering särskilt måste uppmärksammas i

försäkringskassornas samverkansarbete men även eljest. I nu föreliggande

proposition understryks försäkringskassans ansvar för bl.a. utbildning och

fortbildning. Som utskottet tidigare påpekat bör dock samtliga inblandade

parter i samverkansarbetet ansvara för att särskild utbildning om kvinnors och

mäns olika möjligheter, behov och förutsättningar genomförs. Vi anser att det

är mycket angeläget att ett konkret arbete med dessa frågor påbörjas och att

resultat uppnås. Vi förutsätter att effekterna av riksdagens uttalande följs

upp av regeringen och att ytterligare åtgärder omgående vidtas.

3. Nämndledamöternas representativitet (mom. 10)

Ulla Hoffmann (v) anför:

När det gäller tillsättandet av ledamöter i socialförsäkringsnämnderna delar

Vänsterpartiet regeringens uppfattning att hänsyn skall tas till ålder, kön och

yrke och att de som utser och nominerar ledamöter bör sträva efter att

representativitet i nämnden uppnås. Enligt Vänsterpartiets uppfattning är det

lika viktigt att nämnden speglar befolkningens etniska sammansättning som att

det är t.ex. en jämn könsfördelning. Vänsterpartiet förutsätter att sådana

överväganden görs vid tillsättandet av nämndledamöterna.

4. Redovisning på statsbudgeten (mom. 14)

Ingrid Skeppstedt (c) anför:

RFV:s fonder har vid en jämförelse med AP-fonden visat sig ge en bättre

avkastning. Detta visar att väl förvaltade fonder är en tillgång som staten

inte bör avhända sig. Att, som föreslås i propositionen, avveckla

delpensionsfonden innebär att staten förlorar de inkomster som uppstår genom en

synnerligen väl fungerande fondförvaltning. Fondförvaltning innebär också att

sambandet mellan inbetalade avgifter och statens kostnader tydligt kan avläsas.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................1

Motionerna..........................................2

Utskottet...........................................5

Allmänt om socialförsäkringens administration 5

Försäkringskassans styrelse 8

Försäkringskassans direktör 11

Försäkringskassans lokalkontor 11

Redovisning 12

Revision 13

Tillsyn 14

Socialförsäkringsnämnderna 16

IT-verksamheten 20

Redovisning på statsbudgeten 22

Finansiell samordning 23

Lagförslagen i övrigt och ikraftträdande 25

Försäkringsläkare och försäkringstandläkare 26

Patientombud 28

Hemställan 29

Reservationer......................................32

1. Långsiktig lösning för försäkringskassan (mom. 1) 32

2. Sammanslagen lokal organisation (mom. 2) 32

3. Försäkringskassans styrelse (mom. 3) 33

4. Försäkringskassans styrelse (mom. 3) 33

5. Försäkringskassans lokalkontor (mom. 5) 34

6. Revision (mom. 7) 34

7. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9) 35

8. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9) 35

9. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9) 36

10. Utbildning av nämndledamöter (mom. 11) 36

11. Utbildning av nämndledamöter (mom. 11) 37

12. IT-omställningen inför år 2000 (mom. 13) 38

13. Redovisning på statsbudgeten (mom. 14) 38

14. Finansiell samordning (mom. 15) 39

15. Finansiell samordning (mom. 15) 39

16. Företagshälsovårdens roll (mom. 16) 40

17. Försäkringsläkare och försäkringstandläkare (mom. 18) 40

Särskilda yttranden................................41

1. Redovisning (mom. 6) 41

2. Tillsyn och kvinnors rehabilitering (mom. 8) 41

3. Nämndledamöternas representativitet (mom. 10) 42

4. Redovisning på statsbudgeten (mom. 14) 42

Bilaga: Propositionens lagförslag..................43