Bet. 1997/98:SkU1

Skatteutskottets betänkande

1997/98:SKU01

Anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SkU1

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen

om lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av en skattemyndighet i

Västra Götalands län samt anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket. De

motioner som väckts med anledning av de föreslagna anslagen avstyrks.

I propositionen redovisas regeringens avsikt att genomföra en ny region-

indelning för skattemyndigheterna. Utskottet godtar i allt väsentligt

regeringens planer men förordar beträffande Hallands län att

skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna i länet inte delas upp. Ett

tillkännagivande härom föreslås. Samtliga motioner med anledning av

regionindelningen avstyrks, liksom övriga motioner med anknytning till

skatteförvaltningens respektive Tullens verksamhet.

Beträffande anslagen för 1998 har en reservation avgivits av fp och särskilda

yttranden av v och kd. Vidare har m, c och v reserverat sig i frågan om en

omregionalisering av skatteförvaltningen. Ytterligare några reservationer har

avgivits rörande vissa tullfrågor.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:1 volym 2

Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag med anledning av

bildandet av Västra Götalands län,

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

3. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande uppställning:

----------------------------------------------------

| Anslag | Anslagstyp | Anslagsbelopp|

| | | tkr|

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|A 1 Riksskatteverket | ramanslag | 356 304 |

----------------------------------------------------

|A 2 | ramanslag | 4 269 581 |

|Skattemyndigheterna | | |

----------------------------------------------------

|A 3 Tullverket | ramanslag | 1 036 369 |

----------------------------------------------------

|Summa för utgiftsområdet | 5 662 254 |

----------------------------------------------------

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås de lagstiftningsåtgärder som behövs för att slå ihop

de olika skattemyndigheterna i Västra Götalands län till en myndighet. Vidare

föreslås anslag till Skatteförvaltningen med tillhopa ca 4 626 miljoner kronor

och till Tullverket med ca 1 037 miljoner kronor.

Dessutom redovisar regeringen sin avsikt att genomföra en ny regionindelning

för skattemyndigheterna. Inriktningen är att antalet skattemyndigheter - för

närvarande 23 i princip en myndighet i varje län - skall reduceras till 10.

Myndigheterna kommer således i de flesta fall att omfatta två eller tre av de

nuvarande länen. Regionskattemyndigheter kommer att finnas i Luleå, Östersund,

Gävle, Örebro, Västerås, Stockholm, Linköping, Växjö, Göteborg och Malmö.

Beträffande särskilt Hallands län är avsikten att länet delas så att såväl

skatteverksamheten som kronofogdeverksamheten i vissa kommuner tillförs det nya

storlänet Västra Götalands län medan verksamheterna i övriga kommuner förs

samman med Skåne län.

Lagförslagen

Lagförslagen har följande lydelse.

2.1 Förslag till lag med anledning av bildandet av Västra Götalands län

Härigenom föreskrivs följande.

Det som är föreskrivet i eller annars följer av en lag eller annan

författning beträffande Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län,

Skattemyndigheten i Älvsborgs län eller Skattemyndigheten i Skaraborgs län

skall efter utgången av år 1997 i stället gälla Skattemyndigheten i Västra

Götalands län.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 16 § lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter[1] orden ?Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län?

skall bytas ut mot ?Skattemyndigheten i Västra Götalands län?.

________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse av 3 kap. 16 § 1994:1906.

Motionerna

1997/98:K528 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om en ny regional indelning av

skatteförvaltningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, såvitt inte

riksdagen biträder förslag om avslag, vad i motionen anförts om

skatteförvaltningen i Halland,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om placering av huvudkontoret för Skattemyndigheten i Västra Götaland

till Mariestad.

1997/98:K715 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade resurser till den svenska tullen.

1997/98:Sk327 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en effektivare skatteindrivning för att öka skatteintäkterna.

1997/98:Sk734 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur frizoner kan utformas

för att bidra till en ökad social rörlighet i utsatta storstadsområden i

enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att norra Botkyrka bör behandlas inom ramen för ett förslag om

frizoner.

1997/98:Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

17. att riksdagen godkänner vad som anförts om att 50 miljoner kronor från

anslagssparandet på A 2 Skattemyndigheterna får användas för ökade insatser av

skattemyndigheterna mot fusk,

1997/98:Sk802 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om frizon på Sturup.

1997/98:Sk803 av Rolf Gunnarsson och Christel Anderberg (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

Falun som regionort för skatteförvaltningen i Dalarnas och Gävleborgs län.

1997/98:Sk804 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sätesorten för

skattemyndigheten i Jönköpings och Östergötlands län.

1997/98:Sk805 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en förändrad lagstiftning för införsel av

punktskattepliktiga varor för att hejda smuggling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrad kontroll vid Sveriges internationella flygplatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bekämpning av internationell kriminalitet,

4. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt

uppställning: A 2 Skattemyndigheterna; Regeringens förslag; 4 269 581 000;

Anslagsförändring; + 200 000 000; A 3 Tullverket; Regeringens förslag;

1 036 369 000; Anslagsförändring; + 100 000 000; S:a för utgiftsomr;

Regeringens förslag; 5 305 950 000; Anslagsförändring; + 300 000 000.

1997/98:Sk806 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna behovet av att låta Kalmar bli

huvudort för den föreslagna skattemyndigheten i Kalmar, Blekinge och Kronobergs

län.

1997/98:Sk807 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibehålla ICAP-statusen på

helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö.

1997/98:Sk810 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c, v, mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att fastställa Härnösand som sätesort för den regionala skattemyndigheten

för Västernorrlands och Jämtlands län.

1997/98:Sk811 av Eva Björne och Åke Sundqvist (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sätesort i

skatteförvaltningens region som utgörs av Västernorrlands och Jämtlands län

skall vara Härnösand.

1997/98:Sk812 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att Kalmar bör bli sätesort för Skatteregionmyndigheten för Kronoberg, Kalmar

och Blekinge län.

1997/98:Sk813 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

skatteförvaltningens regionkontor i Norr- och Västerbotten skall ligga i Umeå i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk814 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placering av

Regionskattemyndigheten för Västernorrland och Jämtland i Härnösand i enlighet

med Riksskatteverkets förslag.

1997/98:Sk815 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Falun som sätesort

för skattemyndigheten för Gävleborgs och Dalarnas län.

1997/98:Sk816 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

skatteförvaltningens och kronofogdemyndighetens regionala indelning.

1997/98:Sk826 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag om ny regional organisation av skatteförvaltningen och

kronofogdemyndigheten i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk827 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placering av

regionkontor för skattemyndigheten i Västerbotten och Norrbotten.

1997/98:Sk828 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag vad beträffar RSV:s

regionalisering i Västernorrland och Jämtland i avvaktan på den

regionalpolitiska propositionen,

2. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till

känna att huvudorten skall vara Härnösand.

1997/98:Sk829 av Michael Stjernström (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sätesorten i

Västernorrlands och Jämtlands län.

1997/98:Sk830 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att

placera den nya regionala skattemyndigheten för Södermanlands, Västermanlands

och Uppsala län i Eskilstuna.

1997/98:Sk831 av Annika Nordgren (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av

skattemyndighetens ledningsfunktion till Mariestad.

1997/98:Sk832 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kalmar som ny

sätesort för regionskattemyndigheten i sydöstra Sverige.

1997/98:Sk833 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till ny regional

organisation av skatteförvaltningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar avslår regeringens förslag om delning av

Kronofogdemyndigheten i Hallands län i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk836 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att placera

huvudkontoret för Skattemyndigheten för Västra Götaland i Mariestad.

1997/98:Sk837 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att minska antalet

skattemyndigheter,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att Falun skall vara

sätesort för Skattemyndigheten för Dalarnas och Gävleborgs län.

1997/98:Sk838 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Karlstad skall vara

sätesorten för Skattemyndigheten i Värmlands och Örebro län.

1997/98:Sk839 av Göthe Knutson m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Karlstad

skall vara sätesort för skatteförvaltningen i den nya regionen Värmlands och

Örebro län.

1997/98:Sk840 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kompletterande

underlag innan skatteförvaltningens organisation förändras.

1997/98:Sk841 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den föreslagna regionaliseringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om länsskattemyndigheten i Västra Götalands län,

3. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

enligt uppställning: A 2 Skattemyndigheterna; Regeringens förslag; 4 269 581;

Anslagsförändring; + 135 000; A 3 Tullverket; Regeringens förslag; 1 036 369;

Anslagsförändring; + 35 000; Summa för utgiftsområdet; Regeringens förslag;

5 662 254; Anslagsförändring; + 170 000.

1997/98:Sk842 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande

omfördelning av resurser för gränskontroller.

1997/98:Sk843 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till sådan ändring i Tullverkets budget att en omprioritering till

utökade resurser för tullen i Helsingborg möjliggörs.

1997/98:Ju219 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar påbörja en försöksverksamhet med en integrerad

tull- och polisverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om samordning av de

funktioner som i dag är delade mellan Tullen och skattemyndigheterna avseende

punktskattekontrollen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Fö216 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i första hand behålla två skatteförvaltningar, en i Jämtland och

en i Härnösand,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i andra hand förlägga skatteförvaltningen i storregionen till

Härnösand.

1997/98:So679 av Ulf Björklund m.fl. (kd, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare medel till tullen.

1997/98:T215 av Elver Jonsson och Eva Eriksson (fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i enlighet med tidigare utställda politiska löften lokalisera

skatteförvaltningen till Mariestad.

1997/98:A454 av Roy Ottosson (mp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att skatteförvaltningens regionkontor förläggs till

Härnösand i stället för Östersund.

Utskottet

Lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands län

Propositionen

Den 1 januari 1998 slås de tre västsvenska länen Göteborgs och Bohus län,

Älvsborgs län och Skaraborgs län samman till ett nytt län, Västra Götalands

län. Som en följd härav föreslår regeringen i propositionen att de tre

skattemyndigheterna i länet från och med den 1 januari 1998 på motsvarande sätt

skall bilda en enda myndighet och att denna övergång skall regleras i en

särskild lag. Vidare föreslås en följdändring i lagen (1984:151) om

punktskatter och prisregleringsavgifter.

Utskottets ställningstagande

Syftet med den nya lagen med anledning av bildandet av Västra Götalands län är

bl.a. att det inte skall råda någon tvekan om vad som skall gälla i fråga om

t.ex. omprövning av beslut som fattats av någon av de tidigare myndigheterna.

Av den nya lagen följer vidare att den nya myndigheten skall ha all den åtkomst

till och förfoganderätt över register som någondera av de tidigare

myndigheterna skulle ha haft om den funnits kvar. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag som dock bör justeras med hänsyn till att Habo och Mullsjö

kommuner kommer att föras över till Jönköpings län vid årsskiftet 1997/98.

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

Propositionen

I propositionen föreslås att Riksskatteverket, Skattemyndigheterna och

Tullverket beviljas var sitt ramanslag, det till Riksskatteverket uppgående

till 356 304 000 kr, det till Skattemyndigheterna till 4 269 581 000 kr och det

till Tullverket till 1 036 369 000 kr.

I propositionen lämnas vidare vissa uppgifter angående anslagssparandet inom

de berörda myndigheterna. För Skattemyndigheternas del redovisas för 1995/96 en

summa på 554 649 000 kr. Enligt propositionen har regeringen vid flera

tillfällen beslutat om bortföring av medel från anslaget som en besparing,

sammanlagt 51 500 000 kr. Vidare sägs att anslagssparandet såvitt gäller

skattemyndigheterna kommer att avvecklas helt och anslagskrediten tas i anspråk

i mindre utsträckning under år 1999 och något mera under år 2000.

För skatteförvaltningens del framhåller regeringen att den prioriterar

fortsatt rationalisering för att ge utrymme för förstärkt skattekontroll och

flyttningskontroll och en ökad medverkan i bekämpandet av den ekonomiska

brottsligheten. Prioriterade uppgifter för Tullverket bör enligt regeringen

vara att - bl.a. med hjälp av datorisering - fortsätta arbetet med förenklingar

av regler och procedurer och öka kvaliteten i sin verksamhet, vilket frigör

resurser att användas inom t.ex. kontrollverksamheten.

Motionerna

I motion Sk735 (yrkande 17 delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att 50

milj. kr från anslagssparandet skall få användas av skattemyndigheterna för

ökade insatser mot fusk. Framför allt bör enligt motionärerna det omfattande

momsfusket motverkas mer effektivt.

I motion Sk841 (yrkande 3) av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkas en utökning av

anslaget till Skattemyndigheterna med 135 milj. kr och av det till Tullverket

med 35 milj. kr. Dessa utökningar behövs enligt motionärerna för att höja den i

dag enligt deras mening oacceptabelt låga beskattningseffektiviteten och

motverka de negativa konsekvenserna inom Tullverket av neddragningarna i

samband med EU-inträdet.

I motion Sk805 (yrkande 4) av Michael Stjernström m.fl. (kd) yrkas en

uppräkning av anslaget till Skattemyndigheterna med 200 milj. kr och till

Tullverket med 100 milj. kr. för att höja nivån på kontrollen inom respektive

myndighets verksamhetsområde. Även i motion Sk327 (yrkande 33 delvis) av Alf

Svensson m.fl. (kd) yrkas ytterligare 200 milj. kr till Skatteförvaltningen för

att bättre komma åt skattefusket.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet anfört i sitt yttrande till finansutskottet i samband med

behandlingen av ramen för utgiftsområdet är bekämpningen av ekonomisk

brottslighet och skattefusk av central betydelse, och det är ytterst angeläget

att Skatteförvaltningen och Tullverket har tillräckliga resurser för denna

verksamhet. Som vidare framgår av yttrandet bör dessa krav dock i första hand

tillgodoses genom rationaliseringar och organisationsförändringar och inte

genom ökade anslag. De föreslagna ramanslagen för Riksskatteverket,

Skattemyndigheterna och Tullverket, som i huvudsak överensstämmer med tidigare

beräkningar, finner utskottet väl avvägda och utskottet tillstyrker

följaktligen propositionen och avstyrker motionerna i denna del.

Skattemyndigheternas framtida resurser

Motionerna

I motion Sk735 (yrkande 17 delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att de

av regeringen beräknade anslagen för Skattemyndigheterna för åren 1999 och 2000

utökas med 50 milj. kr för vartdera året. På motsvarande sätt yrkas i motion

Sk327 (yrkande 33 delvis) av Alf Svensson m.fl. (kd) en ökning med 200 milj. kr

per år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i sitt yttrande till finansutskottet i denna fråga

biträtt regeringens beräkningar beträffande storleken av anslaget till

Skattemyndigheterna under de närmaste åren efter 1998, dvs. 4 391,6 milj. kr

för år 1999 och 4 447,5 milj. kr. för år 2000. Utskottet finner ingen anledning

att ändra uppfattning i frågan och avstyrker därför motionerna Sk735 och Sk327

även i denna del.

En ny regionindelning för skatteförvaltningen

Propositionen

I propositionen redovisar regeringen sina avsikter att genomföra en ny regional

indelning av Skatteförvaltningen med betydligt färre och större myndigheter.

Syftet med omorganisationen är att upprätthålla en godtagbar kvalitet i

verksamheten. Utom beträffande Hallands län (se nedan) överensstämmer de nya

regionerna med den tidigare omregionaliseringen av kronofogdemyndigheterna

(bet. 1996/97:JuU1). Avsikten är att den nya regionindelningen skall genomföras

den 1 januari 1999. Som ovan nämnts slås dock de tre myndigheterna i Västra

Götaland ihop till en myndighet redan den 1 januari 1998.

Motionerna

I motionerna Sk826 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk833 (yrkande 1) av Carl Fredrik

Graf m.fl. (m), K528 (yrkande 7) av Rolf Kenneryd m.fl. (c), Sk837 (yrkande 1)

av Birgitta Hambraeus (c), Sk840 av Lennart Fremling (fp) och Sk841 (yrkande 1)

av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkas att regionaliseringen inte genomförs eller

att i vart fall frågan härom skall anstå tills vidare. Flera av de motionärer

som motsätter sig en regionalisering enligt de riktlinjer regeringen redovisar

hänvisar till att man bör avvakta den tidigare i år tillkallade parlamentariska

utredningen om den regionala samhällsorganisationen (dir. 1997:80) som skall

lämna förslag om den statliga länsförvaltningens struktur och uppgifter den 1

oktober 1998 och ett slutbetänkande senast den 1 oktober 2000.

Utskottets ställningsstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är nödvändigt att genomföra en

ny regionindelning av skatteförvaltningen för att uppnå ytterligare

effektiviseringar och rationaliseringar. Som regeringen anför i propositionen

visar erfarenheterna att detta syfte bäst uppnås genom en geografisk

omorganisation där antalet myndigheter minskas och myndigheternas ansvar utökas

till större regioner. Åtgärder i denna riktning innebär att lednings- och

styrningsfunktionerna kan förbättras samtidigt som kostnaderna för dessa

funktioner och annan administration kan nedbringas. Utrymme skapas därmed för

att på olika sätt förbättra den operativa verksamheten, inom de ramar som

gäller för förvaltningens totala kostnader. En ny regionindelning innebär

vidare att resurser frigörs för att inrätta sådana skattebrottsenheter som

föreslås i proposition 1997/98:10 vid skattemyndigheterna utan att inkräkta på

utrymmet för övrig operativ verksamhet. Utskottet behandlar denna proposition i

betänkande 1997/98:SkU10.

En ny reform efter dessa riktlinjer innebär enligt utskottets mening

ytterligare fördelar, bl.a. en påtaglig förbättring av möjligheterna att

upprätthålla en godtagbar kvalitet i alla delar av verksamheten och förse varje

enskild myndighet med tillräcklig kompetens - även specialistkompetens - för

alla arbetsuppgifter. Den ökar också förutsättningarna för en likformig

beskattning och ett enhetligt agerande gentemot de skattskyldiga. Genom att de

nya skatteregionerna ges samma geografiska omfattning som

kronofogdemyndighetsregionerna enligt den nya regionindelningen på denna sektor

(se bet. 1996/97:JuU1 s. 66 f.) förbättras också förutsättningarna för en

effektiv samverkan mellan skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna.

Någon anledning att dröja med ett beslut om en ny regionindelning på grund av

att andra regionala samhällsfunktioner är föremål för utvärdering och utredning

föreligger enligt utskottets mening inte. Mot bakgrund av det anförda ställer

sig utskottet således i princip bakom tanken att från och med den 1 januari

1999 minska antalet skattemyndigheter till 10 så att varje region får samma

geografiska omfattning som motsvarande kronofogdemyndighet. Utskottet avstyrker

därför motionerna Sk826, Sk833 yrkande 1, K528 yrkande 7, Sk837 yrkande 1,

Sk840 och Sk841 yrkande 1.

Sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län

Propositionen

Regeringens redovisning går ut på att det från och med den 1 januari 1999

bildas för

- Norrbottens och Västerbottens län en myndighet med Luleå som sätesort,

- Västernorrlands och Jämtlands län en myndighet med Östersund som sätesort,

- Gävleborgs och Dalarnas län en myndighet med Gävle som sätesort,

- Värmlands och Örebro län en myndighet med Örebro som sätesort,

- Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län en myndighet med Västerås som

sätesort,

- Stockholms och Gotlands län en myndighet med Stockholm som sätesort,

- Östergötlands och Jönköpings län en myndighet med Linköping som sätesort samt

- Kronobergs, Kalmar och Blekinge län med Växjö som sätesort.

- Västra Götalands län behåller Göteborg som sätesort och

- Skåne län behåller Malmö som sätesort.

- Hallands län delas upp så att Kungsbacka, Varbergs och Falkenbergs kommuner

tillförs Skattemyndigheten i Västra Götalands län, och Laholms, Halmstads och

Hylte kommuner förs samman med Skåne län. Motsvarande skall gälla i fråga om

Kronofogdemyndigheten i Hallands län (se budgetpropositionen volym 3,

utg.omr. 4, s. 61).

Utskottet behandlar sätesorten för Västra Götalands län och regionindelningen

avseende Hallands län under särskilda rubriker nedan.

Motionerna

I det följande redovisas motionerna region för region.

Såvitt gäller Norrbottens och Västerbottens län föreslås i motionerna Sk813 av

Ulla Löfgren (m) och Sk827 Carin Lundberg m.fl. (s) att Umeå skall bli

sätesort. Motionärerna framhåller bl.a. att kronofogdemyndigheten,

regionåklagarmyndigheten och hovrätten finns i Umeå.

I fråga om Västernorrlands och Jämtlands län yrkas i motionerna Sk828 (yrkande

1) av Sigge Godin (fp) och Fö216 (yrkande 11) av Eva Goës m.fl. (mp) att de

nuvarande skattemyndigheterna skall behållas. Om en regionalisering ändå

genomförs förespråkas i yrkandena 2 och 12 i respektive motion, liksom i

motionerna Sk810 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c, v och mp), Sk811

av Eva Björne och Åke Sundqvist (båda m), Sk814 av Hans Stenberg m.fl. (s),

A454 (yrkande 2) av Roy Ottosson (mp) och Sk829 av Michael Stjernström (kd)

Härnösand som sätesort, i den sistnämnda motionen med Sundsvall som alternativ.

Motionärerna åberopar regionalpolitiska skäl och att regionens industriella

tyngdpunkt utgörs av Sundsvallsregionen samt att Riksskatteverket prefererat

Härnösand eller Sundsvall.

Beträffande Gävleborgs och Dalarnas län föreslås i motionerna Sk803 av Rolf

Gunnarsson och Christel Anderberg (båda m), Sk815 av Per Erik Granström m.fl.

(s) och Sk837 (yrkande 2) av Birgitta Hambraeus (c) att Falun utses till

sätesort för den nya myndigheten. Enligt motionärerna finns regionens

verksamhetsmässiga centrum i Falun som också, anför de, är fördelaktigast från

geografisk och kommunikationsmässig synpunkt.

Vad därefter gäller Värmlands och Örebro län föreslås i motionerna Sk838 av

Jarl Lander m.fl. (s) och Sk839 av Göthe Knutson m.fl. (m, c och fp) att den

regionala skattemyndigheten skall ha sitt säte i Karlstad. Motionärerna

framhåller att den regionala kronofogdemyndigheten har sitt säte i Karlstad.

På samma sätt förespråkas beträffande Uppsala, Södermanlands och Västmanlands

län i motion Sk830 av Anita Persson m.fl. (s) att skattemyndigheten skall ligga

i samma ort som där kronofogdemyndigheten har sitt säte. Motionärerna föreslår

följaktligen Eskilstuna som dessutom, framhåller de, ligger centralt i

regionen.

Såvitt avser Östergötlands och Jönköpings län förklaras i motion Sk804 av Åke

Gustavsson m.fl. (s) att Jönköping bör utses till sätesort för den nya

regionala skattemyndigheten. Motionärerna framhåller att den verksamhetsmässiga

tyngdpunkten kommer att ligga i Jönköpings län och att många rättsliga

myndigheter med vilka skattemyndigheten skall samarbeta redan ligger i

Jönköping.

Beträffande Kronobergs, Kalmar och Blekinge län föreslås i motion Sk806 av

Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c), Sk812 av Nils Fredrik Aurelius och

Leif Carlsson (båda m) och Sk832 av Bengt Kronblad m.fl. (s) Kalmar som

sätesort för skattemyndigheten i regionen. Motionärerna betonar det

förhållandet att det i dag finns en effektiv och väl utbyggd organisation för

ekobrottsbekämpning i Kalmar.

Motionerna avseende Västra Götalands län och Hallands län redovisas nedan i de

avsnitt där dessa delar behandlas.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att valet av sätesorter för de nya

myndigheterna bör bestämmas huvudsakligen med ledning av den verksamhetsmässiga

tyngdpunkten och det geografiska läget inom respektive region samt tillgången

till kommunikationer. Vidare bör man som regeringen anför sträva efter en

inomregional balans vilket i några fall leder till att man bör stanna för en

annan ort än den där den regionala kronofogdemyndigheten har sitt säte. När det

gäller Östersund delar utskottet regeringens bedömning att de regionalpolitiska

skälen för en lokalisering dit av skattemyndigheten är avgörande.

Till sätesorten för Västra Götalands län återkommer utskottet nedan, men för

övriga regioner saknar utskottet, mot bakgrund av det anförda, anledning att

rikta anmärkningar mot regeringens val av sätesorter. Utskottet avstyrker

därför motionerna Sk813, Sk827, Sk828 yrkandena 1 och 2, Fö216 yrkandena 11 och

12, Sk810, Sk811, Sk814, A454 yrkande 2, Sk829, Sk803, Sk815, Sk837 yrkande 2,

Sk838, Sk839, Sk830, Sk804, Sk806, Sk812 och Sk832.

Sätesorten för Västra Götalands län

Propositionen

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag att slå ihop de

tre skattemyndigheterna inom det nybildade länet Västra Götalands län till en

myndighet. Regeringens ställningstagande innebär att Göteborg skall vara

sätesort även för den nybildade skattemyndigheten. I propositionen diskuteras

även det förslag som lagts fram av en särskild utredare om att lokalisera

skattemyndigheten i regionen till Mariestad. Regeringen avvisar denna lösning

av praktiska skäl, eftersom verksamheten i det nya länet har sin tyngdpunkt i

Göteborg. Regeringen anser å andra sidan att man inom skatteförvaltningen bör

lokalisera annan verksamhet till Mariestad, eventuellt verksamhet som omfattar

flera regioner. Regeringen tänker bl.a. på löpande administration, IT-stöd och

inrättande av en för hela landet gemensam s.k. helpdesk. Regeringen avser att

uppdra åt RSV att lokalisera verksamheten på sådant sätt att i vart fall

motsvarande effekt på sysselsättningen i Mariestad uppnås som en förläggning

dit av myndighetens ledning.

Motionerna

Vad beträffar Västra Götalands län förordas i motionerna K528 (yrkande 10) av

Rolf Kenneryd m.fl. (c), Sk831 av Annika Nordgren (mp), Sk836 av Birgitta

Carlsson m.fl. (c, fp och kd), T215 (yrkande 9) av Elver Jonsson och Eva

Eriksson (båda fp) och Sk841 (yrkande 2) av Johan Lönnroth m.fl. (v) Mariestad

som sätesort för skattemyndigheten i regionen. De sistnämnda motionärerna kan

dock tänka sig att annan kvalificerad myndighetsfunktion lokaliseras till

Mariestad.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen och RSV att Göteborg, som är en

betydande storstad och centrum för en stor del av regionens befolkning och

företag, är den naturliga sätesorten för skattemyndigheten i regionen.

Utskottet delar också regeringens uppfattning att en lokalisering av sätesorten

till Mariestad, som är en liten verksamhetsort inom skatteförvaltningen, skulle

på ett olyckligt sätt kunna leda till att ledningen för myndigheten ändå i

praktiken i betydande utsträckning skulle komma att befinna sig i Göteborg och

på andra större verksamhetsorter inom regionen. Göteborg bör därför även i

fortsättningen vara sätesort för skattemyndigheten i regionen.

Utskottet instämmer också i regeringens uppfattning att kravet på en

godtagbar inomregional balans lämpligen bör tillgodoses genom att lokalisera

annan verksamhet inom skatteförvaltningen till Mariestad. Utskottet förutsätter

att regeringen fullföljer de intentioner i detta syfte som redovisas i

propositionen. Inriktningen bör alltså vara att uppnå minst motsvarande effekt

på sysselsättningen i Mariestad som en förläggning dit av myndighetens ledning

skulle ha inneburit. Utskottet förutsätter att det handlar om såväl

kvalificerade handläggartjänster som baspersonaltjänster och att det totalt rör

sig om 30-50 tjänster. Eftersom regeringen redan har dessa ambitioner finns det

enligt utskottets uppfattning ingen anledning för riksdagen att nu göra något

särskilt uttalande i frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

K528 yrkande 10, Sk831, Sk836, T215 yrkande 9 och Sk841 yrkande 2.

Hallands län

Propositionen

Hallands län bör enligt regeringen delas upp så att Kungsbacka, Varbergs och

Falkenbergs kommuner tillförs Skattemyndigheten i Västra Götalands län, och

Laholms, Halmstads och Hylte kommuner förs samman med Skåne län. Motsvarande

skall gälla i fråga om kronofogdemyndigheten i Hallands län (se

budgetpropositionen volym 3, utg.omr. 4, s. 61). Övergångsvis bör dock, anför

regeringen, under år 1998 hela Halland fortfarande vara en del av Västra

Götalandsregionen inom exekutionsväsendet och ett eget myndighetsområde inom

skatteförvaltningen.

Motionerna

Då det gäller Hallands län begärs i motion K528 (yrkande 9) av Rolf Kenneryd

m.fl. (c) att länet hålls samman och tillförs antingen Östergötlands-Jönköpings

län eller Kronobergs-Kalmar-Blekinge län. Även i motion Sk816 av tredje vice

talman Christer Eirefelt (fp) föreslås i första hand att inga ändringar görs

beträffande Hallands län och i andra hand att Halland läggs samman med

Östergötlands-Jönköpings län som enligt motionärens uppfattning bör ha

huvudorten i Jönköping. I motion Sk833 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) motsätter

sig motionärerna en uppdelning av skattemyndigheterna i Hallands län, liksom en

delning av kronofogdemyndigheterna i länet (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet inser att det är svårt att finna en lösning som i alla avseenden är

helt tillfredsställande. Det är ingen tvekan om att det finns starka band

mellan den norra delen av Halland och Göteborgsområdet vad gäller näringsliv,

resor till och från arbetet m.m.

För de sydligare delarna av Halland finns kopplingar av liknande slag, om än

inte fullt lika starka, till angränsande delar av Skåne. Detta talar för en

delning av länet i enlighet med regeringens förslag.

Å andra sidan skulle en sådan delning leda till att ett delat län skulle

tillföras två av de allra största regionerna. Detta strider mot ambitionen att

skapa ungefär jämnstora regioner. De rent verksamhetsmässiga konsekvenserna av

en delning är också svåra att förutse.

Mot denna bakgrund anser utskottet att skatteförvaltningen och

kronofogdemyndigheterna i Hallands län inte skall delas och överlåter åt

regeringen att avgöra till vilken region myndigheterna skall föras. Utskottet

föreslår att riksdagen som sin mening ger detta regeringen till känna.

Utskottet avstyrker motionerna K528 yrkande 9, Sk816 och Sk833 men anser att

de får anses vara delvis tillgodosedda genom det ställningstagande som

utskottet har gjort i frågan.

Tullens framtida resurser och resursanvändning

Motionerna

I några av de motioner som väckts med anledning av budgetpropositionen föreslås

uttalanden av olika slag om hur tullens resurser bör dimensioneras och hur

tullen bör använda dem. Genomgående efterlyses förstärkningar framför allt på

kontrollsidan.

I motion K715 (yrkande 16) av Alf Svensson m.fl. (kd) krävs ökade resurser

till tullen för att motverka den kriminalitet som enligt motionärerna börjat

växa till följd av minskningen av antalet tjänster i tullen i samband med EU-

inträdet. Även i motion So679 (yrkande 1) av Ulf Björklund m.fl. (kd och fp)

begärs ytterligare medel till tullen för att säkra gränskontrollen. I motion

Sk805 (yrkande 2) av Michael Stjernström m.fl. (kd) efterlyses bättre kontroll

vid Sveriges internationella flygplatser och att kontroll inte bara sker på

kontorstid. I samma motion (yrkande 3) begärs ett tillkännagivande om åtgärder

mot internationell kriminalitet, bättre samarbete, ökad datorisering och

effektivare yttre gränskontroll. I motion Sk842 av Christer Skoog m.fl. (s)

föreslås en omfördelning så att tullen i Blekinge får mer resurser, och även i

motion Sk843 av Siw Persson (fp) förordas en omprioritering så att tullen i

Helsingborg får mer resurser för bl.a. riskanalyser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är överens med motionärerna om att tullen bör bedriva sin

kontrollverksamhet så effektivt som möjligt så att våra gränser skyddas mot

illegal införsel av narkotika och andra farliga varor. Detta är också en högt

prioriterad del av de allmänna mål för Tullverkets verksamhet som riksdagen har

fastlagt och som skall vara vägledande för Tullverkets användning av sina

tillgängliga resurser. Utskottet vidhåller samtidigt sin tidigare uttalade

uppfattning att det inte är riksdagens sak att ge detaljföreskrifter om tullens

närvaro i olika regioner eller på olika orter eller hur tullen bör disponera

sina resurser. Tullverket svarar således i princip självt för

resursfördelningen inom sin verksamhet under hänsynstagande till de nyss nämnda

allmänna målen och till statsmakternas krav på effektivitet och trafikens och

näringslivets behov av tullinsatser och service.

Utskottet vill samtidigt erinra om att tullens metoder för att bekämpa

narkotikasmuggling och annan grov brottslighet på varuområdet går mot en ökad

inriktning på underrättelseverksamhet och spaningsverksamhet i samarbete med

andra länder. Ett exempel på det är den för något år sedan införda möjligheten

för tullen att ta del av transportföretagens bokningslistor och uppgifter om

ankommande och avgående transporter (prop. 1995/96:166, bet. 1995/96:SkU23).

Andra exempel är de underrättelseregister och spaningsregister som avses

inrättas som stöd för tullens brottsbekämpning (se prop. 1997/98:11 som

utskottet också behandlar i höst). Vidare kan nämnas att Generaltullstyrelsen

har beslutat om att inrätta en central riskanalysenhet i Göteborg som

tillsammans med regionala enheter skall arbeta med riskanalyser för hela

landet.

Utskottet vill också hänvisa till den utvärdering av effekterna av

kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt i samband med EU-inträdet

som bl.a. skall ta upp tullens dimensionering i framtiden (dir. 1997:34).

Utredningen förväntas lägga fram sitt resultat senare i höst. I samband med

kommande ställningstaganden till detta utredningsarbete kan det finnas

anledning att återkomma till frågorna om tullens resurser och resursanvändning.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga nu berörda motioner

och motionsyrkanden.

ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö

Motionen

I motion Sk807 av Jan Backman (m) begärs ett uttalande av riksdagen om att

behålla ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö.

Motionären pekar på betydelsen för företagen i Skåne av goda kommunikationer

till och från Kastrups flygplats.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit anmäldes Helsingborgs och Malmö flygplatser till

EU-kommissionen som svenska internationella gemenskapsflygplatser (ICAP) efter

ett regeringsbeslut 1996. ICAP-statusen på en flygplats har betydelse för

frågan om på vilken flygplats tullen skall utföra bagagekontroll. Under arbetet

med Schengen har dock frågan om statusen som ICAP-flygplats kommit att få

betydelse även för polisens arbete med personkontroller. Enligt vad utskottet

inhämtat finns det dock inom Regeringskansliet inte något pågående ärende om

att återkalla anmälan avseende dessa flygplatser. Någon anledning för riksdagen

att göra något uttalande i enlighet med motionärens önskemål föreligger således

inte och utskottet avstyrker följaktligen motion Sk807.

Samarbete tull-polis

Motionen

I motion Ju219 (yrkande 2) av Gun Hellsvik m.fl. (m) föreslås att regeringen

vidtar åtgärder för att så snart som möjligt inleda en försöksverksamhet med

regionalt integrerade tull- och polismyndigheter. Motionärerna eftersträvar en

organisatorisk förändring av polisens och tullens verksamheter där

tullkriminalen och tullens bevakningspersonal integreras med

polisorganisationen på de platser där inre gränskontroll kommer i fråga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka att utskottet i tidigare sammanhang har ställt sig

bakom tanken på ett fördjupat samarbete mellan tull och polis där ett sådant

samarbete är till gagn för verksamheten, t.ex. för att effektivisera kampen mot

narkotika. Utskottet vill dessutom framhålla att det ingår i uppgifterna för

den tidigare nämnda utvärderingen av EU-medlemskapets effekter för Tullverkets

dimensionering och organisation m.m. att belysa förutsättningarna för och

erfarenheterna av Tullverkets samarbete med andra myndigheter, främst polisen

och skatteförvaltningen (dir. 1997:34). Utredningsarbetet kommer att slutföras

senare i höst. Ett ställningstagande till den av motionärerna aktualiserade

frågan bör därför anstå i avvaktan på kommande ställningstaganden till

resultatet av utredningsarbetet. Utskottet avstyrker därför motionen i berörd

del.

Punktskattepliktiga varor

Motionerna

I motion Ju219 (yrkande 3) av Gun Hellsvik m.fl. (m) efterlyses en bättre

punktskattekontroll genom integration av berörda delar av tullen med

skatteförvaltningen. Motionärerna begär en utredning härom. I motion Sk805

(yrkande 1) av Michael Stjernström m.fl. yrkas förändrad lagstiftning för att

hindra olaglig införsel av punktskattepliktiga varor. Motionärerna föreslår

bl.a. en ökad användning av beslag och förverkande.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet nyss har nämnt väntas den pågående utvärderingen av EU-

medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och organisation m.m.

även belysa förutsättningarna för och erfarenheterna av Tullverkets samarbete

med andra myndigheter, förutom polisen bl.a. skatteförvaltningen (dir.

1997:34). Vidare bereds för närvarande inom Regeringskansliet, efter avslutad

remissbehandling, Skatteflyktskommitténs betänkande (SOU 1997:86)

Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineralolja m.m. med förslag om

utvidgade möjligheter till fysisk kontroll och förbättrad informationstillgång.

Förslagen går bl.a. ut på att det skall bli möjligt att omhänderta, beslagta

och förverka punktskattepliktiga varor och att ett punktskattekontrollregister

införs. De frågor som nu tas upp i motionerna kommer således att belysas i det

arbete som pågår på olika håll och enligt utskottets uppfattning bör resultatet

härav avvaktas innan riksdagen tar ställning. Motionerna avstyrks därför även i

denna del.

Frizon vid Sturups flygplats

Bestämmelserna i tullagen (1994:1550) om frizoner

För att tillgodose importörernas behov av förvaring och viss bearbetning av

importerade varor innan de övergår i fri omsättning eller blir föremål för

annan tullmässig bestämmelse eller användning finns inom EU en möjlighet att

inrätta bl.a. s.k. frizoner. Frizoner nämns i 45-53 §§ tullagen (1994:1550) som

i sin tur styrs av EU:s tullagstiftning. Enligt 46 § tullagen kan en frizon

inrättas efter tillstånd av regeringen. I sådana frizoner får enligt 50 §

tullagen industriell verksamhet, annan kommersiell verksamhet och

serviceverksamhet bedrivas med de begränsningar och på de villkor som

regeringen föreskriver. Enligt EU:s tullkodex skall frizoner vara inhägnade.

Motion

I motion Sk802 av Bertil Persson (m) framställs ett önskemål om att inrätta en

frizon på Sturups flygplats utanför Malmö. En sådan kommer enligt motionären

att behövas för att ta emot fraktflyg och charter på denna flygplats.

Utskottets ställningstagande

Ett eventuellt inrättande av en frizon enligt tullagen i anslutning till

Sturups flygplats är en fråga som det ankommer på regeringen att pröva. Enligt

vad utskottet erfarit har en ansökan nyligen inkommit till Regeringskansliet

och den skall nu bli föremål för remissbehandling och övrig beredning. Någon

anledning för riksdagen att göra ett uttalande i enlighet med motionärens

önskemål föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker därför

motionen.

Frizon i norra Botkyrka m.m.

Motion

I motion Sk734 (yrkandena 6 och 7) av Gunnar Hökmark (m) begärs förslag om

s.k. frizoner i vissa storstadsområden och ett uttalande om att inrätta något

slag av frizon i norra Botkyrka. Frizonsfrågan bör enligt motionären handla om

hur man genom avreglering, valfrihetsreformer, en social skattepolitik och

reformer som underlättar för företagande kan skapa en ökad social rörlighet.

Utskottets ställningstagande

Motionären bakom motion Sk734 avser något annat med begreppet frizon än vad som

avses i tullagen. Utskottet utgår ifrån att han menar ett område där

skattefrihet helt eller delvis råder i större eller mindre omfattning.

Utskottet kan i och för sig hålla med om att det kan vara önskvärt att med

särskilda åtgärder få i gång företagande, sociala aktiviteter och annan

sysselsättning i vissa områden. Förslaget att inrätta särskilda zoner med andra

regler än vad som annars gäller här i landet är emellertid inte realistiskt.

Utskottet har också tidigare avvisat tanken på att inrätta skattefria eller

skattefavoriserade enklaver av den typ som motionären är inne på och finner

inte något skäl att på grund av vad som anförts i motionen ändra uppfattning.

Även arbetsmarknadsutskottet har gett uttryck för en liknande inställning och

riktat invändningar från bl.a. konkurrenssynpunkt vid sin behandling av

snarlika förslag om s.k. ekonomiska frizoner (bet. 1996/97:AU1 s. 52-53).

Utskottet vidhåller således sin uppfattning i dessa frågor och finner alltså

att lösningen på de problem som tas upp i motionen bör sökas på andra vägar.

Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk734.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av

Västra Götalands län

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 Utgiftsområde 3 punkterna

1 och 2 antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag med anledning av bildandet av Västra Götalands län med den

ändringen att lagen erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

-------------------------------------------------------

|Det som är föreskrivet i | Det som är föreskrivet i|

|eller annars följer av en |eller annars följer av en|

|lag eller annan |lag eller annan|

|författning beträffande |författning beträffande|

|Skattemyndigheten i |Skattemyndigheten i|

|Göteborgs och Bohus län, |Göteborgs och Bohus län,|

|Skattemyndigheten i |Skattemyndigheten i|

|Älvsborgs län eller |Älvsborgs län eller|

|Skattemyndigheten i |Skattemyndigheten i|

|Skaraborgs län skall efter |Skaraborgs län skall efter|

|utgången av år 1997 i |utgången av år 1997 i|

|stället gälla Skatte- |stället gälla Skatte-|

|myndigheten i Västra |myndigheten i Västra|

|Götalands län. |Götalands län. I fråga om|

| |Habo och Mullsjö kommuner|

| |skall dock det som är|

| |föreskrivet i eller annars|

| |följer av en lag eller|

| |annan författning|

| |beträffande Skattemyn-|

| |digheten i Skaraborgs län|

| |efter utgången av år 1997|

| |i stället gälla Skatte-|

| |myndigheten i Jönköpings|

| |län. |

-------------------------------------------------------

2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter,

2. beträffande anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 Utgiftsområde 3 punkt 3 och

med avslag på motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del,

1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del, 1997/98:Sk805 yrkande 4 och

1997/98:Sk841 yrkande 3 anvisar anslag under utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd enligt bilaga,

res. 1 (fp)

3. beträffande skattemyndigheternas framtida resurser

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del och

1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del,

res. 2 (fp)

res. 3 (kd)

4. beträffande en ny regionindelning för skatteförvaltningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K528 yrkande 7, 1997/98:Sk826,

1997/98:Sk833 yrkande 1, 1997/98:Sk837 yrkande 1, 1997/98:Sk840 och

1997/98:Sk841 yrkande 1,

res. 4 (m, c, v)

5. beträffande sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra

Götalands län

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk803, 1997/98:Sk804, 1997/98:Sk806,

1997/98:Sk810, 1997/98:Sk811, 1997/98:Sk812, 1997/98:Sk813, 1997/98:Sk814,

1997/98:Sk815, 1997/98:Sk827, 1997/98:Sk828 yrkandena 1 och 2,

1997/98:Sk829, 1997/98:Sk830, 1997/98:Sk832, 1997/98:Sk837 yrkande 2,

1997/98:Sk838, 1997/98: Sk839, 1997/98:Fö216 yrkandena 11 och 12 och

1997/98:A454 yrkande 2,

res. 5 (fp)

6. beträffande sätesorten för Skattemyndigheten i Västra Götalands

län

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K528 yrkande 10, 1997/98:Sk831,

1997/98:Sk836, 1997/98:Sk841 yrkande 2 och 1997/98:T215 yrkande 9,

7. beträffande Hallands län

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och

avslår motionerna 1997/98:K528 yrkande 9, 1997/98: Sk816 och 1997/98:Sk833

yrkande 2,

8. beträffande tullens framtida resurser och resursanvändning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K715 yrkande 16, 1997/98: Sk805

yrkandena 2 och 3, 1997/98:Sk842, 1997/98:Sk843 och 1997/98:So679 yrkande

1,

res. 6 (kd)

9. beträffande ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i

Helsingborg och Malmö

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk807,

10. beträffande samarbete tull-polis

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ju219 yrkande 2,

res. 7 (m)

11. beträffande punktskattepliktiga varor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk805 yrkande 1 och 1997/98:Ju219

yrkande 3,

res. 8 (m)

res. 9 (kd)

12. beträffande frizon vid Sturups flygplats

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk802,

res. 10 (m)

13. beträffande frizon i norra Botkyrka m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk734 yrkandena 6 och 7.

res. 11 (m)

Stockholm den 20 november 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf

(m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Ronny

Korsberg (mp), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik

Hedlund (m), Inga Berggren (m), Karin Pilsäter (fp) och Michael Stjernström

(kd).

Reservationer

1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)

Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Inom Folkpartiet har vi alltid opponerat mot en statlig maktutövning på

skatteområdet som tar sig det uttrycket att rättssäkerheten eftersätts och

indrivningen får prägel av godtycke. Som en följd härav har vi också motsatt

oss den s.k. generalklausulen på skatteområdet och arbetar för att den skall

avskaffas. Däremot ligger det i alla medborgares intresse att

skattemyndigheterna har en hög ambition och tillräckliga resurser för att

kontrollera skatteunderlaget och motverka skattefusk. Särskilt angeläget är

det

att få bukt med det omfattande momsfusket mera effektivt. Vi vill därför

tillstyrka motion Sk735 yrkande 17 i denna del och anslå ytterligare 50

miljoner kronor för ökade insatser mot skattefusket. Som föreslås i motionen

bör beloppet år 1998 tas från anslagsbehållningen. Vi föreslår att riksdagen

gör ett tillkännagivande härom till regeringen.

dels under moment 2 hemställt:

2. beträffande anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 Utgiftsområde 3 punkt 3,

med bifall till motion 1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del och med avslag

på motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del, 1997/98:Sk805 yrkande

4 och 1997/98:Sk841 yrkande 3

dels anvisar anslag under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

enligt bilaga,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

2. Skattemyndigheternas framtida resurser (mom. 3)

Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Med hänvisning till vår motivering bakom reservation 1 tillstyrker vi motion

Sk735 yrkande 17 även i övriga delar och föreslår att anslagen till

Skattemyndigheterna för vart och ett av åren 1999 och 2000 höjs med 50

miljoner

kronor utöver vad regeringen beräknat dem till. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels under moment 3 hemställt:

3. beträffande skattemyndigheternas framtida resurser

att riksdagen med bifall till motion1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del och

med avslag på motion 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

3. Skattemyndigheternas framtida resurser (mom. 3)

Michael Stjernström (kd) har

dels anfört följande:

Från Kristdemokraternas sida föreslår vi att ytterligare resurser anslås för

att öka skattekontrollen. För att komma åt skattefusket är det viktigt att

Skattemyndigheterna har effektiva kontrollmöjligheter som givetvis samtidigt

måste vägas mot rimliga rättssäkerhetsgarantier. Sådana kontrollinsatser har

erfarenhetsmässigt hög lönsamhet. Varje satsad krona ger minst 6 kr i ökade

statsinkomster. Kristdemokraterna tillstyrker därför motion Sk327 yrkande 33 i

denna del och föreslår att ytterligare 200 miljoner kronor per år avsätts till

Skatteförvaltningen för förstärkt skattekontroll. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels under moment 3 hemställt:

3. beträffande skattemyndigheternas framtida resurser

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del och

med avslag på motion 1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

4. En ny regionindelning för skatteförvaltningen (mom. 4)

Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Per

Rosengren

(v), Carl Erik Hedlund (m) och Inga Berggren (m) har

dels anfört följande:

Den av regeringen aviserade omorganisationen av skatteförvaltningen som bl.a.

innebär att ett stort antal län mister sina skattemyndigheter föregriper på

ett

mycket olyckligt sätt det utredningsarbete som den parlamentariska kommittén

om

den regionala samhällsorganisationen (PARK), som nyligen tillkallats, har fått

i uppgift att bedriva (In 1997:08, dir. 1997:80). Syftet med kommitténs arbete

är bl.a. att kartlägga de regionala förvaltningsmyndigheternas olika

geografiska indelningar för att ge statsmakterna en bättre helhetsbild som

underlag för en övergripande prövning. Det måste anses mycket anmärkningsvärt

att regeringen redan nu beslutar om vittgående förändringar av den regionala

och lokala organisationen av skatteförvaltningen utan att avvakta en

övergripande och samlad syn på myndigheternas och den offentliga verksamhetens

struktur på regional och lokal nivå.

Det är också enligt vår mening fel att se skatteförvaltningens organisation i

ett alltför snävt och byråkratiskt ledningspektiv och bortse från

skattebetalarnas behov. Vi vill i detta sammanhang varna för att den nya

regionindelningen framdeles kan innebära en allvarlig uttunning av

skatteförvaltningens lokala närvaro. Trots modern teknik kan medborgarna på

olika sätt behöva ta en personlig kontakt med myndigheterna och deras kontor

bör därför inte ligga så långt bort att ett besök - om det över huvud taget är

praktiskt genomförbart - bara kan företas till priset av långa resor och stora

kostnader och uppoffringar för enskilda.

Vi är heller inte övertygade om att regionala centraliseringar till större

enheter innebär några större effektivitetsvinster. Ständiga signaler om nya

organisationsförändringar är mycket påfrestande för personalen.

Vi anser således att ett beslut om en regional omorganisation av

skatteförvaltningen bör anstå åtminstone intill dess att resultatet av PARK:s

arbete föreligger. Ej heller bör för närvarande några förändringar göras i

kronofogdemyndighetsorganisationen. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna, och det innebär att vi tillstyrker motionerna Sk826

(m),

K528 yrkande 7 (c) och Sk841 yrkande 1 (v). Övriga nu behandlade motioner och

motionsyrkanden får härigenom anses tillgodosedda.

dels under moment 4 hemställt:

4. beträffande en ny regionindelning för skatteförvaltningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K528 yrkande 7, 1997/98:Sk826

och 1997/98:Sk841 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:Sk833

yrkande 1, 1997/98:Sk837 yrkande 1 och 1997/98:Sk840 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

5. Sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län (mom.

5)

Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Vad gäller den del av projektet att omregionalisera Skatteförvaltningen som

innebär att skattemyndigheterna i Västernorrlands och Jämtlands län slås

samman

och att Östersund utses till sätesort för den nya myndigheten anser vi inom

Folkpartiet att man bör följa RSV:s förslag och förlägga sätesorten till

Härnösand. Skälen är att regionens verksamhetsmässiga tyngdpunkt ligger i

kustområdena söder och norr om Härnösand, där också de flesta företagen och

invånarna finns, att kommunkationerna är bäst i dessa områden, att de mesta

resurserna för revision och kontroll finns hos den nuvarande

länsskattemyndigheten i Härnösand samt att Härnösand har kommit att bli säte

för den regionala kronofogdemyndigheten. De regionalpolitiska skälen för att

välja Härnösand är enligt vår mening lika tunga eftersom Härnösand under

senare

tid har dränerats hårdast när det gäller befolkningsutvecklingen. Härnösand

har

också under senare tid blivit av med såväl offentlig som annan verksamhet.

Sätesorten för den nya regionala Skattemyndigheten för Värmlands län och

Örebro län bör enligt vår mening inte vara Örebro utan Karlstad som är

regionens verksamhetsmässiga tyngdpunkt. Omständigheter som talar för Karlstad

är att det i Värmlands län finns sju lokala skattekontor medan det i Örebro

län

blott finns fyra, att Karlstad är den geografiska mittpunkten i regionen, att

kronofogdemyndigheten efter omregionaliseringen av kronofogdemyndigheterna har

sitt säte i Karlstad samt att Karlstad under senare år har åderlåtits på flera

tusen statliga anställningstillfällen medan Örebro så sent som 1996 fått ett

tillskott i form av bl.a. myndighetskontor för fordonsskatteverksamheten.

Av anförda skäl bör enligt vår mening riksdagen bifalla motion Sk828 yrkande

2 och motion Sk839. Härigenom får övriga motioner och motionsyrkanden rörande

regionindelningen avseende såväl Västernorrlands och Jämtlands län som

Värmlands och Örebro län anses tillgodosedda.

dels under moment 5 hemställt:

5. beträffande sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra

Götalands län

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk828 yrkande 2 och

1997/98:Sk839, med anledning av motionerna 1997/98:Sk810, 1997/98:Sk811,

1997/98:Sk814, 1997/98:Sk828 yrkande 1, 1997/98:Sk829, 1997/98:Sk838,

1997/98:Fö216 yrkandena 11 och 12 och 1997/98:A454 yrkande 2 och med

avslag på motionerna 1997/98:Sk803, 1997/98:Sk804, 1997/98:Sk806,

1997/98:Sk812, 1997/98:Sk813, 1997/98:Sk815, 1997/98:Sk827, 1997/98:Sk830,

1997/98:Sk832 och 1997/98:Sk837 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

6. Tullens framtida resurser och resursanvändning (mom. 8)

Michael Stjernström (kd) har

dels anfört följande:

Inom Kristdemokraterna delar vi den uppfattning som förs fram i kd-motionerna

att den nedskärning av tullens resurser som Socialdemokraterna och

Miljöpartiet

drev igenom i samband med Sveriges inträde i EU kom alldeles för tidigt och

innan de kompensatoriska åtgärderna inom EU var färdigutvecklade. Härigenom

har

man i onödan öppnat landet för olika former av kriminell verksamhet, i

synnerhet narkotikasmuggling. Detta bör enligt vår mening åtgärdas genom ökade

resurser för svensk tull. Det är angeläget att tullen återfår åtminstone de

resurser som behövs för att säkerställa gränskontrollen.

Vi delar också bedömningen att Sverige inte har någon acceptabel kontroll vid

sina 24 internationella flygplatser. Det räcker inte att utöva kontroll endast

vid vissa tillfällen och tidpunkter eller - som på en del flygplatser - endast

på kontorstid.

Därtill kommer kontrollbehovet i de svenska hamnarna med såväl yttre trafik

till tredje land som inre EU-trafik. Med tanke på all den mängd narkotika som

erfarenhetsmässigt insmugglas från andra EU-länder finns nämligen ett stort

kontrollbehov även med avseende på inre EU-trafik. Sverige bör i

fortsättningen

ha en mycket god gränskontroll vid såväl inre som yttre gräns. Sverige bör

också vara bättre rustat för att bekämpa internationell kriminalitet och

narkotikahandel. Gränskontrollen måste alltså avsevärt förstärkas mot

smuggling

av narkotika, vapen etc.

Mot bakgrund av det anförda har Kristdemokraterna begärt resurser för

ytterligare 300 tjänster inom Tullverket och yrkat att 100 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit avsätts till Tullverket för vart och ett av

de

kommande budgetåren. Vi vidhåller denna uppfattning och föreslår att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts. Härigenom tillstyrks

de nu behandlade kd-motionerna K715, So679 och Sk805 i berörda delar.

dels under moment 8 hemställt:

8. beträffande tullens framtida resurser och resursanvändning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K715 yrkande 16,

1997/98:Sk805 yrkandena 2 och 3 och 1997/98:So679 yrkande 1 och med avslag

på motionerna 1997/98:Sk842 och 1997/98:Sk843 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

7. Samarbete tull-polis (mom. 10)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren

(alla m) har

dels anfört följande:

Vi vill betona att det är ytterst angeläget att pröva varje möjlighet att öka

effektiviteten i myndigheternas narkotikabekämpande arbete. Som anförs i

motion

Ju219 kräver narkotikabekämpningen en reformering av gamla

myndighetsstrukturer, en samordning av de olika myndigheternas verksamhet och

ett bättre tillvaratagande av den höga kompetens som olika personalkategorier

i

dag besitter. Genom att harmoniera grunden för ett ingripande vid eller

innanför den inre gränsen med vad som annars gäller för polisingripanden

uppnår

man en bättre anknytning till det underrättelsearbete och den metodutveckling

som polis, tull och åklagare har att svara för i stället för att som i dag

vara

hänvisad till tulltekniska institut som anmälan och dylikt.

I linje härmed bör man eftersträva en organisatorisk förändring som innebär

att tullkriminalen och tullens bevakningspersonal integreras med

polisorganisationen på de platser där den inre gränskontrollen kommer i fråga,

dvs. i Skåne, Stockholm, Tornedalen samt övriga hamnar och flygplatser där

trafik till och från EU förekommer. I enlighet med det anförda tillstyrker vi

motion Ju219 i nu behandlade delar och föreslår att en försöksverksamhet med

en

integrering av tull- och polisverksamheten påbörjas. Vi föreslår att

riksdagen

gör ett uttalande med denna innebörd.

dels under moment 10 hemställt:

10. beträffande samarbete tull-polis

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ju219 yrkande 2 som sin mening

ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

8. Punktskattepliktiga varor (mom. 11)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren

(alla m) har

dels anfört följande:

Genom lagen (1996:598) om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av

mineraloljeprodukter, alkohol och tobak, som trädde i kraft den 1 juli 1996,

har ett behov aktualiserats för tullen att öka samordningen med

skattemyndigheterna för att bekämpa skatteundandragande avseende främst

mineraloljor, alkohol och tobak. Tullens uppgifter när det gäller uppbörd av

t.ex. moms och andra skatter och tullar vid tredjelandsimport kan också

samordnas under Skatteförvaltningens huvudmannaskap. En sådan samordning

skulle

innebära ökade förutsättningar att utnyttja befintliga resurser på ett bättre

sätt och bör därför väljas framför att ge skattemyndigheterna sådana polisiära

befogenheter som föreslås i betänkande SOU 1997:86 Punktskattekontroll av

alkohol, tobak och mineralolja, m.m. Förslagen i detta betänkande, som för

närvarande bereds inom Regeringskansliet, strider enligt vår mening mot

grundläggande rättssäkerhetsprinciper. Dessutom framstår det som ett slöseri

med resurser att bygga upp en ny verksamhet inom skatteförvaltningen när

motsvarande resurser och kompetens redan finns inom tullförvaltningen. En

samordning bör därför utredas närmare. I enlighet med det anförda tillstyrker

vi motion Ju219 i denna del och föreslår att en utredning tillsätts om en

samordning av de uppbördsfunktioner som i dag är delade mellan tullen och

skattemyndigheterna.

dels under moment 11 hemställt:

11. beträffande punktskattepliktiga varor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ju219 yrkande 3 och med avslag på

motion 1997/98:Sk805 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

9. Punktskattepliktiga varor (mom. 11)

Michael Stjernström (kd) har

dels anfört följande:

Som framgår av motion Sk805 (kd) har smugglingen av sprit och andra

alkoholdrycker tilltagit mycket kraftigt under det senaste året, liksom

smugglingen av cigaretter och mineraloljor. Det är faktiskt tydligt att

lagstiftningen beträffande punktskattepliktiga varor är alldeles för tandlös.

Det måste bli möjligt att beslagta och skatteförverka varor eftersom enbart

böter uppbenbart inte räcker till för att hejda smugglingen. Detta bör

riksdagen, med bifall till motion Sk805 yrkande 1, som sin mening ge

regeringen

till känna.

dels under moment 11 hemställt:

11. beträffande punktskattepliktiga varor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk805 yrkande 1 och med avslag på

motion 1997/98:Ju219 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

10. Frizon vid Sturups flygplats (mom. 12)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren

(alla m) har

dels anfört följande:

Det behövs en frizon i anslutning till Sturups flygplats för att flygplatsen

skall kunna ta emot fraktflyg och charter och förbättra sitt konkurrensläge i

förhållande till bl.a. Kastrup. Etablerandet av frizoner har prövats med

framgång i bl.a. England. En frizon vid flygplatsen kan stärka hela regionens

konkurrenskraft och skapa en mängd nya arbetstillfällen. Vi anser följaktligen

att regeringen bör inta en positiv hållning till att inrätta en frizon vid

flygplatsen och att riksdagen med bifall till motion Sk802 som sin mening bör

ge regeringen detta till känna.

dels under moment 12 hemställt:

12. beträffande frizon vid Sturups flygplats

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk802 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

11. Frizon i norra Botkyrka m.m. (mom. 13)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren

(alla m) har

dels anfört följande:

Enligt vår uppfattning kan det - såsom framhävs i motion Sk734 (m) - finnas

skäl som talar för ett införande av ekonomiska frizoner. De grundläggande

problemen gäller emellertid hela Sverige och bör i första hand lösas genom för

hela landet generella åtgärder. I avvaktan på detta kan frizoner vara ett led

i

arbetet mot social segregation. Frizoner kan motverka de problem som präglar

hela det svenska samhället till följd av höga skatter, alltför litet utrymme

för företagande och för den enskildes valfrihet samt ett undanträngt civilt

samhälle. Frizoner kan dessutom motverka en destruktiv social utveckling som

äger rum i vissa bostadsområden och kommundelar. Utskottet anser därför att

frågan om frizoner bör utredas som ett led i ansträngningarna att bryta de

nuvarande segregationstendenserna i det svenska samhället. Vad utskottet

anfört

bör riksdagen med anledning av motion Sk734 i denna del som sin mening ge

regeringen till känna.

dels under moment 13 hemställt:

13. beträffande frizon i norra Botkyrka m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk734 yrkandena 6 och 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. Lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands län

m.m. (mom. 1, 5 och 6)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren

(alla m) anför följande.

Vi har, som framgår av reservation 4 (moment 4), yrkat avslag på regeringens

förslag om regionalisering med motiv i enlighet med motion Sk826 och

reservationen. Vi avstår därför från ett ställningstagande till sätesorterna

samt

organisationen av Skattemyndigheten i Västra Götaland.

2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)

Per Rosengren (v) anför följande.

Vänsterpartiet har i en avvikande mening till skatteutskottets yttrande till

finansutskottet (yttr. 1997/98:SkU1y) framhävt att de ständiga larmrapporterna

inom skatteförvaltningen om eftersatt granskning på grund av underbemanning

har

skapat en oacceptabel situation. De återkommande neddragningarna och

omorganisationerna har drabbat verksamheten hårt och vi instämmer i v-

motionärernas uppfattning att man i dag kan ifrågasätta om

beskattningseffektiviteten är tillräckligt hög.

Det anslag till skattemyndigheterna som regeringen föreslår i budget-

propositionen för år 1998 innebär att skattemyndigheterna skall spara

ytterligare 60 miljoner kronor och att skatteförvaltningen dessutom skall

spara

25 miljoner kronor i enlighet med vad som sades i vårpropositionen. Det

föreslagna anslaget för år 1998 är ca 300 miljoner kronor mindre än vad

skattemyndigheterna beräknas ha använt under 1997. Visserligen fanns det

1995/96 ett anslagssparande på ca 555 miljoner kronor men dessa pengar kommer

att förbrukas snabbt eftersom avvecklingen av personal är kostsam och skall

skötas med ett visst socialt ansvarstagande.

Också när det gäller Tullverket kan vi konstatera att resurserna inte räcker

till för att lösa uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Smugglingen har

ökat drastiskt sedan nedskärningarna påbörjades, och de kompensatoriska

åtgärder som utlovats har ännu inte genomförts i någon nämnvärd omfattning.

Vänsterpartiet accepterar inte resursbristen hos skattemyndigheterna och

Tullverket utan vi vidhåller vår uppfattning att anslagen bör uppräknas med

totalt 170 miljoner kronor varav 135 miljoner kronor bör tillföras

skattemyndigheterna och 35 miljoner kronor Tullverket. De anslag för år 1998

som utskottets majoritet har stannat för har således inget stöd av

Vänsterpartiet, och Vänsterpartiet har heller inte medverkat vid detta beslut.

På grund av den nya budgetordningen har Vänsterpartiet dock valt att nu avstå

från att yrka bifall till motion Sk841 yrkande 3 men vi kommer i lämpligt

sammanhang att återkomma med krav och yrkanden rörande anslagen till

skatteförvaltningen och Tullverket.

3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)

Michael Stjernström (kd) anför följande.

Som Kristdemokraterna slår fast i motion Sk805 är ett väl fungerande

beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende av grundläggande betydelse

från såväl statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt. Det är således

viktigt att Skattemyndigheterna för att komma åt skattefusk har effektiva

kontrollmöjligheter som är avvägda mot rimliga rättssäkerhetsgarantier. Detta

är bakgrunden till att Kristdemokraterna i en avvikande mening till

skatteutskottets yttrande till finansutskottet med anledning av

budgetpropositionen (yttr. 1997/98:SkU1y) föreslog en utökning av ramen som

för

Skattemyndigheternas del skulle innebära en uppräkning av anslaget med

200 miljoner kronor.

Vi vidhåller vår uppfattning att skatteförvaltningen behöver en

anslagsförstärkning av denna storleksordning för förstärkt skattekontroll.

Erfarenheterna visar att detta anslag ger åtminstone sex gånger så mycket

tillbaka. Kristdemokraterna räknar således med att skatteintäkterna ökar med

1 200 miljoner kronor om denna uppräkning genomförs.

Vi har också pekat på att tullen efter EU-inträdet har fått stora problem att

stoppa smuggling av bl.a. narkotika, alkohol och vapen och att de s.k.

kompensatoriska åtgärderna kräver mer tullpersonal i samverkan med polisen.

Mot

bakgrund härav har vi begärt resurser för ytterligare 300 tjänster inom

Tullverket. För detta ändamål har vi yrkat att 100 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit avsätts till Tullverket för vart och ett av de kommande

tre budgetåren.

Kristdemokraterna accepterar således inte resursbristen hos

skattemyndigheterna och Tullverket utan vi vidhåller vår uppfattning att

anslagen bör uppräknas med totalt 300 miljoner kronor varav 200 miljoner

kronor

bör tillföras skattemyndigheterna och 100 miljoner kronor Tullverket. De

anslag

för 1998 som utskottets majoritet har stannat för har således inget stöd av

Kristdemokraterna och Kristdemokraterna har heller inte medverkat vid detta

beslut. På grund av den nya budgetordningen har Kristdemokraterna dock valt

att

nu avstå från att yrka bifall till motionerna Sk805 yrkande 4 och Sk327

yrkande

33 i denna del men vi kommer i lämpligt sammanhang att återkomma med krav och

yrkanden rörande anslagen till skatteförvaltningen och Tullverket.

4. Hallands län (mom. 7)

Karin Pilsäter (fp) anför följande.

Inom Folkpartiet stöder vi tanken i motion Sk816 (fp) att skatteförvaltningen

och kronofogdeverksamheten i Hallands län inte bör delas. Vi anser

följaktligen

att utskottets ställningstagande att länet skall hållas samman även i

fortsättningen och att regeringen skall bestämma till vilken region

verksamheterna skall föras innebär en klar förbättring. Vi menar att man bör

avvakta resultatet av PARK:s arbete för att få underlag för en övergripande

bedömning av förvaltningsmyndigheternas verksamhet och lokalisering i

regionen.

5. Frizon i norra Botkyrka m.m. (mom. 13)

Karin Pilsäter (fp) anför följande.

Själva tanken på ekonomiska frizoner bygger på att de skatter, avgifter och

regelverk som finns hämmar tillkomsten av jobb och företag. Med enklare regler

och lägre kostnader går det lättare att sälja sina produkter. För oss

liberaler

har det därför varit självklart att förespråka lägre skatter och avgifter och

ett förenklat regelverk överallt. Men frizonstanken bygger också på att man

lokalt skall skapa konkurrensfördelar genom lokalt bättre villkor för

företagandet. Det kan förvisso behövas konkurrensfördelar för att kompensera

alla konkurrensnackdelar i de utsatta förorterna.

Jag anser en riktigare och bättre väg vara att undanröja de

konkurrensnackdelar som man i dag dras med men som man faktisk med lite

framsynt agerande kan undanröja. Frizoner, med lägre skatter och avgifter på

företag och anställda i utsatta förorter, riskerar att bli en ursäkt för att

inte ge människor där samma förutsättningar som alla andra. I stället sätts

reapris på deras arbetskraft om de håller sig på hemmaplan. Detta riskerar att

skapa ett samhälle med en ny kraftkälla för segregationen, utöver alla dem som

redan finns. Vi liberaler vill undanröja orsakerna till segregationens

negativa

effekter, inte med ytterligare selektiva åtgärder som i bästa fall bara

mildrar dem - på grannens bekostnad.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde

3 Skatteförvaltning och uppbörd

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags-

fördelning.

----------------------------------------------------------

| |Anslag | Utskottets förslag|

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

|A |Skatteförvaltningen och | |

| |Tullverket | |

----------------------------------------------------------

|1 |Riksskatteverket (ram) | 356 304|

----------------------------------------------------------

|2 |Skattemyndigheterna (ram) | 4 269 581|

----------------------------------------------------------

|3 |Tullverket (ram) | 1 036 369|

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

| |SUMMA | 5 662 254|

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Propositionens huvudsakliga innehåll..................2

Lagförslagen..........................................2

Motionerna............................................5

Utskottet.............................................9

Lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands län9

Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd9

Skattemyndigheternas framtida resurser.............10

En ny regionindelning för skatteförvaltningen......11

Sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län12

Sätesorten för Västra Götalands län................14

Hallands län.......................................15

Tullens framtida resurser och resursanvändning.....16

ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö17

Samarbete tull polis...............................18

Punktskattepliktiga varor..........................18

Frizon vid Sturups flygplats.......................19

Frizon i norra Botkyrka m.m........................20

Hemställan.........................................20

Reservationer........................................23

1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)

(fp) 23

2. Skattemyndigheternas framtida resurser (mom. 3) (fp)23

3. Skattemyndigheternas framtida resurser (mom. 3) (kd)24

4. En ny regionindelning för skatteförvaltningen (mom. 4) (m,c,v)24

5. Sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län

(mom. 5) (fp) 25

6. Tullens framtida resurser och resursanvändning (mom. 8) (kd)26

7. Samarbete tull polis (mom. 10) (m)..............27

8. Punktskattepliktiga varor (mom. 11) (m).........27

9. Punktskattepliktiga varor (mom. 11) (kd)........28

10. Frizon vid Sturups flygplats (mom. 12) (m).....29

11. Frizon i norra Botkyrka m.m. (mom. 13) (m).....29

Särskilda yttranden..................................30

1. Lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands

län m.m. (mom. 1, 4 och 5) (m)

30

2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)

(v) 30

3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)

(kd) 31

4. Hallands län (mom. 7) (fp)......................31

5. Frizon i norra Botkyrka m.m. (mom. 13) (fp).....32