Bet. 1997/98:SkU15

Skatteutskottets betänkande

1997/98:SKU15

Inkomstskatter, fastighetsbeskattning, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SkU15

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner i olika frågor

angående beskattningen av enskilda personer, m.m.

Utskottet avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats 30 reservationer och fyra särskilda yttranden.

Motionerna

1997/98:Fi912 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändrade regler för underlag vid fastighetstaxering,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkning av fastighetsskatten från 1999,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskild beskattning av s.k. fallskärmar.

1997/98:Sk311 av Elving Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utredning av det framtida taxeringsförfarandet och underlaget för

fastighetsskatt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala fastighetstaxeringsnämnder.

1997/98:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en privat tjänstesektor för arbete i hemmen och att avdragsrätt för

sådana tjänster medges med 50 %.

1997/98:Sk324 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen avskaffar förmögenhetsskatten fr.o.m. 1999 i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöinriktad

tjänstebilsbeskattning fr.o.m. 1999 på samma intäktsnivå som före omläggningen

1997,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skiktgränsen för statlig skatt 1999 förutom detta års ordinarie

höjning enligt gällande regler också bör höjas med ett belopp som motsvarar den

uteblivna höjningen 1997,

8. att riksdagen beslutar att statlig skatt fr.o.m. 1999 skall utgå med 25 %

på inkomstdelar som överstiger taket i egenavgifterna,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de allmänna

egenavgifterna bör sänkas med 0,5 procentenheter 1999 och med ytterligare 2

procentenheter 2000 som ett led i skatteväxling och sänkt arbetstid,

12. att riksdagen av regeringen begär förslag till förändring av

grundavdraget vid kommunal och statlig beskattning i enlighet med vad som

anförs i motionen,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkta arbetsgivar- och

egenföretagaravgifter 1999 och 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en parlamentarisk utredning om fastighetsskatten,

34. att riksdagen beslutar att i princip fortsätta att växla sänkta skatter

på arbete mot höjda skatter på energi under åren 2001-2010 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om kompensation till glesbygden i samband med

skatteväxling.

1997/98:Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts under avsnitt 4.3 om överföring av fastighetsskatten till det kommunala

beskattningsområdet,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts under avsnitt 4.3 om Californiamodellen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts under avsnitt 4.3 om bostadsrätter,

20. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om vad i

motionen anförts under avsnitt 4.3 om taxeringsvärden på fastigheter ägda av

allmännyttan,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts under avsnitt 7.1 om skatteväxling.

1997/98:Sk327 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en skatteväxling för miljön och jobben.

1997/98:Sk601 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av tidigare beslut avskaffar den tillfälliga

reduktionen av fastighetsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att på sikt avskaffa

fastighetsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att ersätta

fastighetstaxeringen med skatt per kvadratmeter boyta i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1997/98:Sk603 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder, i syfte att spara

energi för uppvärmning av bostäder, skall undantas från övrigt underlag för

fastställande av taxeringsvärden.

1997/98:Sk605 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till kapitalavdrag i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1997/98:Sk608 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för deltagande i

självförvaltning för hyresgäster och bostadsrättshavare.

1997/98:Sk609 av Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att på sikt avskaffa

fastighetsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk614 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att

Taiwans representationskontor vad avser mervärdesskatt och punktskatter skall

betraktas som "utländsk beskickning".

1997/98:Sk616 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag om regler för tillfälligt arbete, dubbel bosättning m.m. i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk617 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

flygbolagsanställda bosatta utomlands skall medges undantag från att påföras

förmånsvärde för rabatterade flygbiljetter i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:Sk618 av Tuve Skånberg och Rolf Åbjörnsson (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att utreda fastighetstaxeringen för fastboende i attraktiva kustområden.

1997/98:Sk620 av Michael Stjernström (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatt på

tomträttsmark.

1997/98:Sk621 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag att en månad utan skatt kan bli verklighet för alla

löntagare i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk628 av Inger René och Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till avveckling av sambeskattning gällande

förmögenheter i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk629 av Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att skattekilarna inom den privata tjänstesektorn

elimineras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att reducera förmånsbeskattningen av familjetjänster.

1997/98:Sk630 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

treårsgränsen för avdragsrätt för dubbelt boende avskaffas i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1997/98:Sk631 av Peter Weibull Bernström och Jan Backman (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att gifta par och sambor likställs i förmögenhetsskattehänseende.

1997/98:Sk632 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om avskaffad sambeskattning av förmögenhet i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk633 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i värderingsunderlaget för

fastighetstaxeringen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk638 av Marie Granlund och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

utvärdering av konsekvenserna av den nya gränsgångarregeln mellan Sverige och

Danmark.

1997/98:Sk639 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en översyn av reglerna för reavinstbeskattning av fastigheter i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk640 av Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av

reglerna för fastighetsbeskattningen.

1997/98:Sk641 av Christina Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det lokala

inflytandet vid fastighetstaxeringen.

1997/98:Sk642 av Märta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal förankring av

fastighetstaxeringen.

1997/98:Sk653 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att bringa ner skattekilen på arbete för att möjliggöra

nya privata tjänstearbeten,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av

kommunalskattelagen och andra berörda lagar så att avdrag på kommunalskatten

för tjänstearbete blir möjligt i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk654 av Holger Gustafsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny

skattereform.

1997/98:Sk655 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att underlätta LETS,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om behovet av en särskild

skattelag för LETS.

1997/98:Sk656 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär sådan ändring av skattelagstiftningen i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:Sk657 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda en avdragsrätt för

pensionssparande som är knutet till livstiden, inte till kalenderåret.

1997/98:Sk658 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av ett

startkonto för innovatörer.

1997/98:Sk659 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereduktion vid köp av

hushållstjänster.

1997/98:Sk660 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

bilar som är arbetsredskap i näringsverksamhet.

1997/98:Sk665 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering

av nuvarande system med realisationsvinstbeskattning vid försäljning av

jordbruksfastighet.

1997/98:Sk671 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en på sikt generellt sänkt fastighetsskatt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om strandtomt och strandnära tomt samt om begreppet normaltomt vid

fastighetstaxeringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förmögenhetsskatten på sikt måste avvecklas.

1997/98:Sk672 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatten på

permanentbostäder i skärgården och i andra för fritidsboende attraktiva

områden.

1997/98:Sk673 av Åke Carnerö och Fanny Rizell (kd) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av

fastighetstaxeringen för fastboende i attraktiva områden.

1997/98:Sk674 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att begränsningsregeln får användas vid beräkning av

fastighetsskatten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fastighetsskatten på sikt skall avskaffas.

1997/98:Sk675 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tomträttslig mark undantas från fastighetsbeskattning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fastighetsskatten på sikt avskaffas.

1997/98:Sk698 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den framtida

skattepolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk700 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en svensk servicecheckmodell,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge RSV i uppdrag att ta fram en servicecheckmodell.

1997/98:Sk701 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av att LETS-verksamhet stimuleras,

2. att riksdagen beslutar att regeringen skall återkomma med förslag till

skatteregler för LETS-verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk702 av Eva Goës och Per Lager (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda särskild beskattning av s.k. fallskärmsavtal,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda hur avgångsvederlag drabbar vanliga löntagare.

1997/98:Sk705 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att återinföra en fast gräns på 15 bisamhällen under vilken skattskyldighet

inte föreligger.

1997/98:Sk706 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopad tidsbegränsning för

rätten till avdrag för fördyrade levnadskostnader vid dubbel bosättning.

1997/98:Sk707 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av ett

skatteavdrag för dem som inte har tillgång till kollektivtrafik.

1997/98:Sk710 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information till

bostadsrättshavare och villaägare om gällande regler för beskattning.

1997/98:Sk712 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering och översyn

av tekniken för att fastställa taxeringsvärdet för en fastighet.

1997/98:Sk713 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att vidta åtgärder för att lindra situationen för fastboende i

områden attraktiva för fritidsboende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återinföra de lokala fastighetstaxeringsnämnderna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den s.k. belägenhetsfaktorn,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om värdeområdesindelningen vid fastighetstaxeringen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åldersinverkan och tabellnivå vid fastighetstaxeringen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om begreppet normaltomt vid fastighetstaxeringen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om separering av fastigheter för permanentboende- respektive

fritidsboendeändamål vid fastighetstaxeringen.

1997/98:Sk714 av Per Erik Granström och Ingemar Josefsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att ge kommuner möjligheter att få en bättre kostnadsfördelning för sin

service.

1997/98:Sk734 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts under avsnittet Att kunna leva på sin lön.

1997/98:Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ansvarsfulla skattesänkningar,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en grön skatteväxling.

1997/98:U627 av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Taiwan.

1997/98:U702 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av gränsgångares problem i avsikt att främja ökad

rörlighet och smidigt "vardagsumgänge" över landgränserna.

1997/98:Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att höja avdragsrätten för frivilliga pensionsförsäkringar från

nuvarande 0,5 till 1,5 basbelopp.

1997/98:So407 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skatteavdrag från

kommunalskatten alternativt införande av voucher för service och omvårdnad i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Stiftelsen Framtidens kultur generellt skall skattebefrias.

1997/98:Ub204 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa skattereduktion

för styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub212 av Olle Lindström (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avdragsrätt för styrkta

barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring i gällande skattelagstiftning i syfte att stimulera

föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.

1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett nytt system med kompetenskonto bör utredas snarast.

1997/98:T231 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utredning av avdrag eller kompensation för långa avstånd till

basservice.

1997/98:T335 av Peter Eriksson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning om ett särskilt glesbygdsavdrag i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1997/98:Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utredning och åtgärder för att lösa vad i motionen anförts om

fastighetsöverlåtelser.

1997/98:Jo757 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatteväxling.

1997/98:N217 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en privat tjänstesektor för arbete i hemmen snarast bör komma

till stånd.

1997/98:N272 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fastighetstaxeringen.

1997/98:N311 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattesystem som utvecklar näringslivet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förnyelse av näringslivet.

1997/98:A203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatteväxling.

1997/98:A236 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en

skatteväxling för att möjliggöra framväxten av det nya kretsloppsanpassade

samhället.

1997/98:A428 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om progressiva skatter.

1997/98:A455 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fastighetsskatt och fastighetstaxering för bofasta i skärgården.

1997/98:A458 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av sänkta skatter för att få fart på tillväxten och utöka

den enskildes frihet.

1997/98:A459 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad fastighetsbeskattning

i syfte att undanröja de orimliga effekterna för skärgårdsboende.

1997/98:A804 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheterna att gynna kommuner och landsting via skatteväxling.

1997/98:A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en expansion av den privata tjänstesektorn,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att minimera fattigdomsfällor och marginaleffekter.

1997/98:Bo202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar avveckla fastighetsskatten i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1997/98:Bo203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ränteavdragen och en schablonintäktsmodell för beskattningen av

bostadsrätter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fastighetsskatten.

1997/98:Bo218 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av fastighetstaxeringsfrågor

vid miljöinvesteringar så att ekonomiska incitament för fastighetsägaren skapas

vid åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fastighetsskatten.

Utskottet

Inledning

I samband med budgetpropositionen i höstas behandlade riksdagen ett flertal

motioner rörande skattepolitikens inriktning, allmänna skattelättnader eller

skatteskärpningar, fördelningspolitik, skatteväxling och annat som i första

hand rör beskattningen av enskilda personer. Motionerna behandlades i finansut-

skottets betänkande 1997/98:FiU1, efter yttrande från skatteutskottet (SkU1y),

och finansutskottets förslag godtogs av riksdagen. Flertalet av de motioner som

utskottet nu tar upp i detta betänkande har likartad karaktär men har bedömts

sakna ett direkt samband med de frågor som finansutskottet behandlar i sitt

budgetbetänkande.

Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m.

Motionerna

I motion Sk698 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas (yrkande 1) att riksdagen

antar riktlinjer för den framtida skattepolitiken. Motionen berör olika frågor

på skatteområdet men gäller framför allt skattesänkningar i syfte att uppnå

ökad tillväxt och sysselsättning och en ekologisk skatteväxling mellan

höjningar av energi- och miljöskatter för att skapa utrymme för sänkningar av

inkomstskatter och fastighetsskatten. En skatteväxling av detta slag krävs från

samma håll även i motionerna A203 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 1 och

A236 av Lennart Brunander (c) yrkande 2.

Från Moderaternas sida kvarstår sedan i höstas tre motioner med krav på all-

männa skattelättnader. I motion Sk734 av Gunnar Hökmark (m) yrkas skatte-

sänkningar i syfte att de flesta skall kunna leva på sin lön (yrkande 1). I

motion A458 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkas skattesänkningar för

stockholmarna för att få fart på tillväxten och för att utöka den enskildes

frihet (yrkande 4). Vidare yrkas i motion Sk621 av Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) att man inför en skattefri månad för alla löntagare.

I motion Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas en ?grön? skatteväxling i

syfte bl.a. att finansiera ansvarsfulla skattesänkningar (yrkandena 14 och 15).

I motion A806 framhåller Lars Leijonborg m.fl. (fp) också vikten av att

minimera fattigdomsfällor och marginaleffekter vid beskattningen (yrkande 13).

Alf Svensson m.fl. (kd) yrkar i motionerna Sk327 yrkande 16 och Jo757 yrkande

5 att en skatteväxling genomförs för att främja miljön och jobben. Holger

Gustafsson (kd) begär i motion Sk654 ett riksdagsuttalande till förmån för en

skattereform med väsentligt lägre skattenivåer i syfte bl.a. att minimera

incitamenten för skattebrott.

Miljöpartiet yrkar i motion Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) en

kraftig skatteväxling med skatteskärpningar framför allt på miljö- och energi-

beskattningsområdet, förkortad arbetstid, sänkta socialavgifter för

arbetsgivare och egenföretagare och lättnader i inkomstskatten i normala

inkomstlägen (yrkandena 7, 8, 11, 12, 17, 34 och 35). I motion N311 av Birger

Schlaug m.fl. (mp) yrkandena 2 och 8 begärs ett riksdagsuttalande till förmån

för ett skattesystem som utvecklar och förnyar näringslivet. I motion A804

begär Barbro Johansson m.fl. (mp) ett uttalande om möjligheterna att gynna

kommuner och landsting via skatteväxling (yrkande 3).

Från Vänsterpartiets sida återstår efter höstens behandling bl.a. yrkande 36

i motion Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) angående en skatteväxling för sänkt

inkomstskatt och höjd skatt på energi och miljöskadlig konsumtion.

Några motioner syftar framför allt till att underlätta en framväxt av den

privata tjänstesektorn. Yrkanden som syftar till skattelättnader genom avdrag

eller skattereduktion för tjänster i hemmen eller andra åtgärder för att

nedbringa skattekilarna inom den privata tjänstesektorn framställs bl.a. i

motionerna Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 5, Sk629 av

Nils Fredrik Aurelius (m) yrkandena 1 och 2, Sk653 av Sten Tolgfors (m)

yrkandena 1 och 2, So407 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkande 5, N217 av Gullan

Lindblad m.fl. (m, fp, kd) yrkande 13 och Sk659 av Elving Andersson (c). Motion

Sk700 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) har samma syfte och inriktar

sig på att åstadkomma en svensk servicecheckmodell (yrkandena 1 och 2). Även

motion A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9 syftar till åtgärder för

att uppnå en expansion av den privata tjänstesektorn.

Utskottet

Det kan konstateras att skattekvoten har höjts i Sverige som en del av sane-

ringen av de offentliga finanserna. Att dessa finanser nu har förbättrats

innebär emellertid inte att det finns utrymme för skattelättnader av den art

och omfattning som föreslås i flertalet motioner. Möjligheterna till ett ökat

skatteuttag är också starkt begränsade. Utskottet anser nu liksom tidigare att

det utrymme som står till buds i första hand skall gå till ändamål som bäst

gynnar en rättvis fördelning och mest bidrar till tillväxt och ökad

sysselsättning och till dem som burit de tyngsta bördorna i saneringen av de

gemensamma finanserna. Kraven på skattelättnader har fått stå tillbaka för

satsningar på att betvinga arbetslösheten, förbättra skolan, vården och

omsorgen, höjda barnbidrag m.m. och förbättringar för de sämst ställda

pensionärerna och på att förbättra företagsklimatet, dvs. åtgärder som syftar

till att på bästa sätt gynna en rättvis fördelning och bidra till tillväxt och

ökad sysselsättning.

De åtgärder som kan vara aktuella på skatteområdet är alltså begränsade.

Utformningen av inkomstskatten på förvärvsinkomster har betydelse såväl från

fördelningssynpunkt som för incitamenten för arbete, utbildning och sysselsätt-

ning. Som anförs i budgetpropositionen är det angeläget att begränsa

skatteuttaget på arbete och att undvika alltför höga marginaleffekter för

flertalet. Regeringen avser att i vårpropositionen lägga fram förslag som

innebär att den nuvarande s.k. värnskatten begränsas till en mindre grupp. När

ekonomiskt utrymme föreligger bör man enligt regeringens uppfattning söka

uppfylla ambitionen att den statliga inkomstskatten endast skall beröra 15 % av

dem som har förvärvsinkomster. Frågan om skattesänkningar i normala

inkomstlägen kommer också att prövas mot möjliga finansieringsvägar och med

hänsyn till den inverkan åtgärderna kan ha på sysselsättning och arbetslöshet.

I detta sammanhang bör noteras att regeringen fortsätter sitt arbete med de

viktiga skatteväxlingsfrågorna, och samtliga de frågor som tas upp i olika

motioner rörande utvecklingen av tjänstesektorn omfattas enligt vad utskottet

erfarit av de överväganden som pågår på detta område.

I likhet med finansutskottet i höstas (FiU1 s. 126) kan utskottet också

konstatera att villkoren för företag och företagande förbättrats avsevärt under

de senaste åren, trots att även företagen har fått bidra till saneringen av de

offentliga finanserna. Inriktningen har varit att på olika sätt förbättra

villkoren för mindre och medelstora företag genom konkreta åtgärder av olika

slag, och regeringen bedriver ett brett arbete för att förenkla regler och

rutiner framför allt för småföretagare och andra mindre arbetsgivare. Med

anledning av vad som anförs i en del av motionerna vill utskottet också erinra

om att energiskatterna och vägtrafikbeskattningen ses över bl.a. med

utgångspunkt i riksdagens beslut om energipolitiken 1997 och med syfte att

förbättra styreffekterna för trafiksäkerhet och miljö.

Några särskilda riktlinjer för regeringen utöver vad som följer av riksdagens

beslut i höstas behövs inte enligt utskottets uppfattning. I avvaktan på

resultatet av de överväganden som pågår kan det inte heller anses aktuellt med

några detaljändringar i de aktuella skattefrågorna. Utskottet avstyrker alltså

motionerna i dessa delar.

Fallskärmsavtal m.m.

Motionerna

Motionerna Fi912 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) yrkande 7 och

Sk702 av Eva Goës och Per Lager (mp) yrkande 1 innehåller krav på en särskild

beskattning av höga avgångsvederlag (s.k. fallskärmar). Yrkande 2 i den sist-

nämnda motionen går ut på att få en utredning om hur avgångsvederlag drabbar

vanliga löntagare. Ett annat yrkande som riktar sig mot alltför höga chefslöner

framställs i motion A428 av Johan Lönnroth m.fl. (v) och innebär att inkomst-

skatten inte får urholkas (yrkande 2).

Utskottet

Vid sin behandling av motsvarande frågor förra året (1996/97:SkU15) instämde

utskottet i uppfattningen att de kraftiga avgångsvederlag som utgår till

personer i en redan gynnad ekonomisk ställning är stötande och höll med

motionärerna i deras kritik mot företeelsen som sådan. På grund av

definitionsproblem och andra tekniska svårigheter är det dock mycket

komplicerat att ingripa mot beteenden av detta slag genom åtgärder på

skatteområdet. Vad utskottet anförde förra året innebär att regeringen bör

uppmärksamma frågan och så långt som möjligt utnyttjar de andra vägar som finns

för att komma till rätta med problemen. Med tanke på de påfrestningar som under

en följd av år drabbat åtskilliga grupper i samhället och de

fördelningspolitiska målsättningar som gäller för regeringens arbete utgår

utskottet från att regeringen fortlöpande följer utvecklingen och på lämpligt

sätt ingriper mot illojala handlingsmönster av detta slag.

Eftersom syftet med motionerna bör tillgodoses på annat sätt än genom åtgär-

der vid beskattningen avstyrker utskottet motionerna.

Fastighetsskatten

Motionerna

I ett tjugotal motioner från företrädare från samtliga riksdagspartier riktas

en mer eller mindre långtgående kritik mot fastighetsskatten och konsekvenserna

av fastighetstaxeringen. Motionerna innehåller yrkanden om avveckling av

skatten, sänkning av skatteuttaget, olika omläggningar av bostadsbeskattningen

och en övergång till ett annat underlag för skatten än fastighetstaxeringen.

Kritiken mot fastighetstaxeringsreglerna syftar bl.a. till att mildra

situationen för fastboende i skärgården, i andra attraktiva områden och i

storstäderna och till att undvika effekter som motverkar energisparande eller

andra ekologiskt motiverade investeringar. De aktuella frågorna tas upp i

motionerna Sk640, Sk641 och Sk642 från Socialdemokraternas sida, Sk603, Sk633,

Sk601, Sk609 yrkande 2, Sk674, Sk675 yrkande 2 och Bo202 yrkande 4 från

Moderaterna, Sk311 yrkandena 1 och 2, Sk671 yrkandena 1 och 2, Sk672, Fi912

yrkandena 5 och 6, Bo203 yrkandena 4 och 6 och Sk713 yrkandena 1-7 från

Centern, A455 yrkande 5 och Sk712 från Folkpartiet, Sk326 yrkandena 18-20 från

Vänsterpartiet, Sk325 yrkande 25 från Miljöpartiet och Sk618, Sk673, N272

yrkande 1, A459 yrkande 4 och Bo218 yrkandena 6 och 15 från Kristdemokraterna.

Utskottet

Finansutskottet framhöll i höstas vid sin behandling av olika motioner rörande

fastighetsskatten och fastighetstaxeringen att de grundläggande principerna för

denna beskattning borde ligga fast. Samtidigt anförde finansutskottet att de

dramatiskt höjda taxeringsvärdena inom vissa kustnära områden och skärgårds-

områden medfört problem i synnerhet för de fastboende i dessa områden. Med

anledning av en motion från Centerpartiets sida underströk finansutskottet

vikten av att arbetet inom Fastighetstaxeringsutredningen (Fi 1997:07, dir.

1997:37), som skall vara klar före utgången av 1998 med sin genomgripande

analys av samtliga faktorer som har inflytande på taxeringsvärdena, bedrivs

skyndsamt och att frågan om bedömningen av lägesfaktorerna och deras betydelse

för taxeringen ges särskild prioritet. Enligt finansutskottet borde utredaren

så snart som möjligt, helst under första halvåret 1998, presentera resultatet

av sina överväganden när det gäller lägesfaktorerna och frågan om ett utökat

lokalt inflytande över fastighetstaxeringen med sikte på att uppnå förändringar

av nuvarande taxeringssystem med giltighet fr.o.m. 1998. Finansutskottets

uppfattning godtogs av riksdagen som med anledning av motionen riktade ett

tillkännagivande till regeringen av denna innebörd. Utskottet finner det

alltjämt angeläget att arbetet fullföljs så att de taxeringsvärden som gäller

för 1998 påverkas.

Jämsides med arbetet inom Fastighetstaxeringsutredningen har en särskild

arbetsgrupp inom Finansdepartementet genomfört en fördjupad analys av frågan om

underlaget för fastighetstaxeringen. Resultatet av detta arbete har nyligen

lagts fram i promemorian Fastighetsskatt - alternativa underlag m.m. (Ds

1998:3). I promemorian redovisas utifrån ett ekonomiskt perspektiv förhållandet

mellan fastighetsskatten och kapitalbeskattningen i övrigt och vissa fördel-

ningseffekter och andra konsekvenser av olika alternativ.

Inom Finansdepartementet övervägs nu frågan om en parlamentarisk utredning om

de olika alternativ som står till buds. Enligt utskottets mening är det

värdefullt om den kritik som har riktats mot fastighetsskatten i olika hänseen-

den och möjligheterna att uppnå förbättringar snabbt kan belysas inom ramen för

en sådan utredning. Syftet bör vara att allsidigt belysa fördelar och nackdelar

med olika tänkbara alternativ i en strävan att uppnå breda politiska lösningar

av dessa viktiga frågor. I sammanhanget vill utskottet framhålla att det i dag

inte finns utrymme för generella sänkningar av fastighetsskatten. Eventuella

framtida sänkningar av fastighetsskatten måste vägas mot andra angelägna

skattelättnader eller reformer. I utredningens uppdrag bör däremot ingå att

pröva om speciella skäl talar för särskilda lättnader för begränsade

kategorier, t.ex. den bofasta skärgårdsbefolkningen, och att avväga

lämpligheten härav mot behovet av andra angelägna åtgärder.

Utskottet utgår från att regeringen snarast kommer att tillsätta en

parlamentarisk utredning med denna inriktning. Vid sidan härav bör

Fastighetstaxeringsutredningen skyndsamt fullfölja sitt uppdrag enligt de

intentioner som utskottet nyss har redovisat. Det anförda innebär enligt

utskottets mening att syftet med de aktuella motionerna helt eller delvis kan

anses tillgodosett. Utskottet avstyrker alltså motionerna i dessa delar.

Tomträtt

Motionerna

Motionerna Sk620 av Michael Stjernström (kd) och Sk675 av Peter Weibull

Bernström (m), yrkande 1, går ut på att fastighetsskatten på tomträttsmark

skall tas ut av kommunen, dvs. fastighetsägaren, och inte av tomträttshavaren.

I sitt yttrande 1996/97:SkU1y till finansutskottet anförde utskottet att det

inte fanns skäl för att ändra den nuvarande ordningen. Utskottet grundade sin

uppfattning på att en sådan omläggning bör medföra en motsvarande höjning av

tomträttsavgälden. I annat fall rubbas de ekonomiska förutsättningar som ligger

till grund för tomträttsavtalet. Även av andra skäl är förslaget olämpligt, och

utskottet avstyrker alltså dessa yrkanden.

Förmögenhetsskatten

Motionerna

I motion Sk324 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att förmögenhetsskatten avskaffas

gradvis fr.o.m. 1998 (yrkande 3) och i motion Sk671 av Agne Hansson och Sivert

Carlsson (c) ett principbeslut om att avveckla denna skatt på sikt (yrkande 3).

I motionerna Sk628 av Inger René och Karin Falkmer (m) och Sk632 av Marietta de

Pourbaix-Lundin (m) begär motionärerna förslag om avveckling av

sambeskattningen av förmögenheter. Motion Sk631 av Peter Weibull Bernström och

Jan Backman (m) går ut på att gifta par inte skall sambeskattas.

Utskottet

Olika yrkanden om att avveckla förmögenhetsskatten och om att slopa sam-

beskattningen av förmögenhet prövades senast i höstas i samband med budget-

behandlingen i höstas. Finansutskottet (FiU1 s. 151) i likhet med

skatteutskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till tidigare ställnings-

tagande att behålla denna från fördelningspolitisk och statsfinansiell synpunkt

viktiga skatt. Skatteutskottet vidhåller denna uppfattning. När det gäller

detaljutformningen kan utskottet i och för sig instämma i att det från

jämställdhetssynpunkt och av andra skäl kan framstå som önskvärt att slopa

sambeskattningen av förmögenhet. Det finns dock skäl även för att behålla

sambeskattningen. Som utskottet framhöll i sitt betänkande 1996/97:SkU20 s. 38

förebygger reglerna att en förmögenhet av rena skatteskäl delas upp inom en

familj. Utskottet anser att reglerna inte bör utformas på ett sätt som leder

till åtgärder av detta slag. Därtill kommer att en slopad sambeskattning leder

till ett betydande skattebortfall, och det finns i dagens läge inte något

utrymme för en sådan åtgärd.

Utskottet avstyrker således de aktuella motionerna.

Byte av varor och tjänster

Motionerna

Motionerna Sk655 av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkandena 1 och 2 och Sk701 av Kia

Andreasson m.fl. (mp) yrkandena 1 och 2 går ut på att befria bytesringar och

deras medlemmar från beskattning för de vanligtvis ganska små värden som bytena

avser.

Utskottet

Byte av varor och tjänster i organiserade former skall i princip beskattas, och

undantag från dessa principer skulle medföra besvärliga gränsdragningsproblem.

Utskottet har tidigare år avstyrkt likartade yrkanden, bl.a. i betänkandena

1996/97:SkU15 och 1996/97:SkU24. Vad som nu anförs i motionerna utgör enligt

utskottets uppfattning inte skäl för en annan ståndpunkt. Utskottet avstyrker

alltså motionerna.

Bisamhällen

Motionen

I motion Sk705 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (kd) yrkas att inkomster

av upp till 15 bisamhällen inte bör beskattas.

Utskottet

1991 års skattereform innebar att även inkomster av hobbybetonad verksamhet i

princip skall beskattas. Om verksamheten drivs som en hobby och i liten skala

kan emellertid avdragsrätten för omkostnader medföra att något belopp att

beskatta inte återstår. I sådana fall finns det dock ett undantag för

omsättningar som under ett år inte uppgår till 30 000 kr. Utskottet är inte

berett att ompröva tidigare ställningstaganden i dessa frågor utan avstyrker

motionen.

Självförvaltning av hyreshus

Motionen

I motion Sk608 av Sten Andersson (m) yrkas att ersättning på upp till ca 9 000

kr per år till hyresgäster och bostadsrättshavare för deltagande i

självförvaltning skall undantas från beskattning.

Utskottet

Våren 1997 infördes ett särskilt undantag från beskattning för inkomst i form

av hyresrabatter till hyresgäster och bostadsrättshavare som deltar i s.k.

självförvaltning av hyreshus. Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl

för att nu göra ändringar i detta beslut. Rent allmänt gäller att

kontantersättningar för arbetsinsatserna skall beskattas i vanlig ordning.

Utskottet avstyrker alltså motionen.

Föräldraaktivitet vid kommunala förskolor

Motionen

Yrkande 1 i motion Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) innebär att skatte-

reglerna skall ändras för att stimulera föräldraaktivitet vid kommunala

förskolor.

Utskottet

Vid sin behandling av motsvarande fråga våren 1997 (1996/97:SkU15 s. 1) anförde

utskottet att frågan rörde gränsdragningen mellan vad som är skattepliktig

tjänsteinkomst och vad som inte är skattepliktigt. Utskottet utgick från att

Riksskatteverket och regeringen skulle uppmärksamma även denna fråga i sina

överväganden rörande tjänstebeskattningen och ansåg att resultatet av de pågå-

ende övervägandena borde avvaktas. Vad som anförs i motionen utgör inte något

nytt som bör föranleda någon annan ståndpunkt, och utskottet avstyrker alltså

motionen.

Barnomsorg

Motionerna

Motionerna Ub204 av Margareta E Nordenvall (m) yrkande 4 och Ub212 av Olle

Lindström (m) yrkande 2 innehåller krav på skattereduktion för styrkta

barnomsorgskostnader.

Utskottet

Kostnader för barn, resor till barndaghem och liknande skall enligt gällande

principer inte beaktas vid beskattningen. Utskottet, som prövat denna fråga

senast i sitt yttrande till finansutskottet i höstas, vidhåller denna

ståndpunkt och avstyrker motionen.

Tjänstebilar m.m.

Motionerna

I motion Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkande 6 begär motionärerna

förslag till en miljöinriktad tjänstebilsbeskattning fr.o.m. 1999 på samma

intäktsnivå som före omläggningen 1997. Motionärerna vänder sig bl.a. mot att

de lättnader i förmånsbeskattningen som genomfördes 1997 finansierades genom

att inte räkna upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt.

I motion Sk660 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) vänder sig motio-

närerna mot att de nya reglerna innebär ökade krav på resejournaler, vilket

leder till en ökad administration, risk för fusk och svårigheter med

kontrollen. När det gäller bilar som utgör arbetsredskap i näringsverksamhet

anser motionärerna att de bör undantas från förmånsbeskattning om de endast i

mindre omfattning används privat och att man bör ta större hänsyn till det

faktiska värdet av förmånen.

Utskottet

De lättnader i beskattningen av bilförmåner som genomfördes hösten 1996 (prop.

1996/97:19, SkU1y, FiU1) skall ses mot bakgrund av att tidigare regler i

allmänhet visats leda till för höga förmånsvärden. Samtidigt utformades

reglerna på ett från miljösynpunkt lämpligare sätt än tidigare, bl.a. genom att

förmånstagaren i princip själv skall betala kostnaderna för drivmedel för

privatkörning. Med anledning av de frågor om miljöanpassning av bilar som

tagits upp i vissa motioner hänvisade utskottet till den översyn som pågår

rörande vägtrafikens samlade beskattning i syfte att förbättra den samlade

styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och miljö (dir. 1996:37).

Utskottet vidhåller på det hela taget att de genomförda ändringarna är väl

avvägda och finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motion

Sk325. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del.

Med anledning av vad som anförs i motion Sk660 vill utskottet framhålla att

reglerna medger jämkning för bilar som är att betrakta som arbetsredskap och

att reglerna också innebär frihet från förmånsbeskattning när bilen endast i

ringa omfattning använts för privat bruk. Dessa frågor behandlas utförligt i

Riksskatteverkets rekommendationer i ämnet (RSV S1997:16 och S 1996:35).

Motionärerna har enligt utskottets uppfattning inte påvisat att dessa regler är

otillräckliga. Utskottet avstyrker därför även denna motion.

Glesbygdsavdrag och liknande

Motionerna

I motion Sk707 av Elving Andersson (c) yrkas ett särskilt skatteavdrag för dem

som inte har tillgång till kollektivtrafik. Yrkande 1 i motion T231 av Elving

Andersson m.fl. (c) innehåller krav på en utredning om avdrag eller kompensa-

tion för dem som har långa avstånd till basservice. Yrkande 1 i motion T335 av

Peter Eriksson (mp) har liknande innebörd och innefattar krav på ett särskilt

glesbygdsavdrag.

Utskottet

Enligt utskottets uppfattning bör skattereglerna i möjligaste mån utformas

generellt för hela landet, och utskottet kan inte instämma i att det finns skäl

till särskilda kostnadsavdrag för landsbygden. Det anförda innebär att

utskottet avstyrker dessa motioner.

Ökade levnadskostnader

Motionerna

I motionerna Sk616 begär Bo Lundgren m.fl. (m), Sk630 av Karin Falkmer (m) och

Sk706 av Lennart Fremling (fp) förslag om nya avdragsregler för ökade

levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort, vid dubbel bosättning

m.m. Motionärerna anser att reglerna försvårar för den som söker arbete utanför

bostadsorten och att reglerna behöver anpassas till den allt snabbare samhälls-

utvecklingen.

Utskottet

En översyn av avdraget för ökade levnadskostnader pågår sedan november 1997 (Fi

1997:17, dir. 1997:128). De frågor som tas upp i motionerna ingår i direktiven

för utredningen. Uppdraget skall i den delen redovisas senast den 15 maj 1998.

Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av utredningsarbetet avvaktas,

och utskottet avstyrker därför motionerna.

Förmån av flygresor

Motionen

I motion Sk617 av Carl Erik Hedlund (m) yrkas att flygbolagsanställda som är

bosatta utomlands skall medges undantag från de nya regler som gäller för

beskattningen av förmåner av fria flygresor mellan bostaden och arbetsorten.

Bakgrunden till motionen är att den som är anställd hos ett flygbolag med sta-

tionering här i landet men som är bosatt utomlands inte kan erhålla avdrag för

sina resor mellan bostaden och stationeringsorten på det sätt som gäller för

den som är bosatt här i landet.

Utskottet

Vid sin behandling av motsvarande fråga förra året anförde utskottet

(1996/97:SkU15 s. 13) att den som beskattas här i landet enligt lagen om sär-

skild inkomstskatt för utomlands bosatta visserligen inte är berättigad till

avdrag för resor mellan bostaden i utlandet och stationeringsorten i Sverige.

Som utskottet då framhöll beror detta på att beskattningen sker enligt en

schablon som innebär att skatten utgår enligt en låg skattesats - 25 % - och

beräknas på bruttoinkomsten. I allmänhet leder detta till att skatten totalt

sett blir lägre än om den skulle ha beräknats på samma sätt som för den som är

bosatt här i landet. Utskottet vill - lika litet som förra året - bestrida att

en schablon av detta slag kan slå på ett annat sätt i det enskilda fallet. I

fjol fann utskottet emellertid att det inte fanns tillräckliga skäl för att

ompröva denna fråga, och det har inte nu framkommit något nytt som bör

föranleda en annan bedömning. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Engångsbelopp från försäkringskassan

Motionen

I motion Sk656 av Roland Larsson (c) yrkas att skattereglerna för retroaktiva

engångsbelopp ändras så att socialnämnderna kan få tillbaka vad de har utgivit

i förskott på det retroaktiva beloppet. Av motionen framgår bl.a. att

socialnämnden kan lämna förskott till en person som väntar på beslut om

förtidspension eller annan förmån från försäkringskassan och förena förskottet

med återbetalningsskyldighet. När förmånen sedan utbetalas retroaktivt

återbetalas förskottet direkt till socialnämnden, efter skatteavdrag. I

motionen påtalas att nettobeloppet efter skatt normalt sett inte täcker de

förskott som har utgått, eftersom preliminärskatten på retroaktiva

engångsbelopp i allmänhet är förhållandevis hög. Enligt motionen har det i

sådana fall visat sig svårt att återkräva förskottet, vilket i praktiken kan

leda till att den skattskyldige fått ersättning både från försäkringskassan och

från socialnämnden för samma tid.

Utskottet

Utskottet vill inte bestrida att preliminärskatten på engångsbelopp i vissa

fall kan försvåra för socialnämnden att ograverat få tillbaka hela det belopp

som socialnämnden har utbetalat i förskott till någon som väntar på beslut om

pension eller annan förmån från försäkringskassan. Enligt vad utskottet

inhämtat skulle det emellertid vara alltför komplicerat att utforma och

tillämpa särskilda regler för preliminärskatten i en sådan udda situation som

det här är fråga om. Svårigheterna sammanhänger inte endast med att den

skattskyldige kan ansöka om jämkning av preliminärskatten för den del av året

som återstår efter utbetalningen av engångsbeloppet. Därtill kommer att

återbetalningskravet i vissa situationer måste prövas av länsstyrelsen, som

enligt sociallagstiftningen skall bedöma socialnämndens krav ur olika aspekter.

Enligt utskottets uppfattning har motionären inte påvisat att frågan - sett i

ett större perspektiv - har så väsentlig betydelse för kommunerna att det kan

anses motiverat med en närmare utredning. Utskottet anser alltså att det saknas

tillräckliga skäl för en översyn av reglerna och avstyrker alltså motionen.

Pensionssparande

Motionerna

I motion Sk657 av Margit Gennser (m) yrkas en utredning om en avdragsrätt för

pensionssparande som är knutet till livstiden, inte till kalenderåret. Vidare

yrkas i motion Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), yrkande 9, att

avdragsrätten för pensionsförsäkringar höjs från 0,5 till 1,5 basbelopp.

Utskottet

Avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier begränsades år 1995 från i all-

mänhet ett basbelopp till ett halvt basbelopp som ett led i EU-finansieringen

(prop. 1994/95:203, SkU28). Åtgärden beräknades ge en förstärkning på 800

miljoner kronor år 1998 och vidtogs i stället för tidigare planer på en

finansiering genom fastighetsskatt på jordbruk. Begränsningen av

avdragsbeloppet och avdragsreglernas utformning i övrigt skall också ses mot

bakgrund av att reglerna är avsedda för ett långsiktigt pensionssparande och

att det i särskilda fall finns möjligheter till en utökad avdragsrätt. Enligt

utskottets tidigare bedömning var det rimligt att avdragsrätten trappades ned

till en mer välavvägd nivå. Nu saknas det utrymme för att återgå till den

tidigare avdragsnivån eller att utöka avdragsrätten på det sätt som föreslås i

motion Sk657. Utskottet avstyrker alltså motionerna.

Startkonto, kompetenskonto

Motionerna

I motion Sk658 av Dan Ericsson m.fl. (kd) yrkas ett riksdagsuttalande om att

införa ett startkonto för innovatörer. Avsikten är att uppfinnare och andra

skall kunna göra avsättningar till ett särskilt konto för att kunna samla

startkapital för innovationer.

I motion Ub810 begär Olof Johansson m.fl. (c) en utredning av ett nytt system

med kompetenskonton som skall skapa möjligheter till rimlig ekonomisk för-

sörjning under en utbildningstid mitt i livet (yrkande 18).

Utskottet

Utskottet har i sitt betänkande 1996/97:SkU15 avstyrkt likartade yrkanden med

hänvisning bl.a. till att utskottet inte kunde ställa sig bakom allmänna

önskemål om skattelättnader i form av skattefria kontoavsättningar. Samtidigt

har utskottet framhållit att det finns ett egentligt behov av att utjämna

beskattningen mellan olika beskattningsår endast om det annars kan bli fråga om

väsentliga skillnader i beskattningen av betydande belopp. Av dessa skäl

avstyrker utskottet motion Sk658.

De kompetenskonton som förespråkas i motion Ub810 ingår i ett komplicerat

system för att trygga en rimlig ekonomisk försörjning under en utbildningstid

mitt i livet. Som motionärerna själva framhåller är förslaget förenat med

uppenbara problem, och utskottet är inte berett att nu pröva förslaget utan en

föregående bedömning från arbetsmarknads- och utbildningspolitiska utgångs-

punkter. Utskottet avstyrker alltså även detta yrkande.

Sparavdrag för barn

Motionen

I motion Sk605 begär Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) förslag till

kapitalavdrag för barn för att man skall slippa problem i samband med beskatt-

ningen av småbelopp och i stället uppmuntra barnen att spara pengar på bank.

Utskottet

Utskottet har vid sin tidigare behandling av likartade yrkanden (senast i

betänkande 1993/94:SkU20) haft förståelse för syftet att uppnå förenklingar men

har med tanke på den statsfinansiella situationen avstyrkt de motionsyrkanden

som framställts på denna punkt. Samtidigt har utskottet anfört att de tekniska

problemen med denna fråga borde kunna tas upp av Skattebetalningsutredningen

(Fi 1993:07). Utredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1996:100 del A s. 261)

belyst svårigheterna att genomföra förbättringar genom att ändra på bankernas

avdragsskyldighet för preliminär skatt och deras skyldighet att lämna kontroll-

uppgifter. Samtidigt har utredningen konstaterat att det nya

skattekontosystemet innebär att något betalningskrav inte kommer att riktas mot

den som har ett underskott på skattekontot på mindre än 100 kr och att detta

delvis avhjälper bristerna i den nuvarande ordningen.

Utredningens redogörelse för dessa frågor visar enligt utskottets mening att

det för närvarande inte kan anses motiverat att nu fortsätta ansträngningarna

att uppnå ytterligare förbättringar. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motionen.

Reavinst på fastigheter m.m.

Vinstberäkningen i huvuddrag

1990 års skattereform innebar skärningar av beskattningen av reavinster på

fastigheter. I princip skall det verkliga inköpspriset anses som anskaffnings-

kostnader, utan indexuppräkning, med tillägg för förbättringskostnader efter

förvärvet. I fråga om fastigheter som förvärvats före 1952 får man dock ta upp

anskaffningsvärdet till 150 % av taxeringsvärdet 1952. De nya reglerna innehöll

s.k. takregler som begränsade skatten till en viss andel av försäljningspriset,

högst 9 eller 18 % för privatbostäder och högst 27 % för näringsfastigheter.

De uppskovsregler som gällt i fråga om bostadsbyten slopades. - I samband med

att uppskovsreglerna återinfördes 1993 (prop. 1993/94:45, SkU11) ersattes

takreglerna av att beskattningen begränsades till en del av den beräknade

vinsten, 50 % för privatbostäder och 90 % för näringsfastigheter. - Enligt

övergångsbestämmelser i skattereformen får man i fråga om försäljningar som

sker senast den 31 december 1999 som anskaffningsvärde ta upp det

omkostnadsbelopp som skulle ha gällt vid en försäljning den 31 december 1990,

dvs. med indexuppräkning t.o.m. det året, ökat med förbättringskostnader efter

1990. Hela den vinst som har beräknats på detta sätt skall tas upp till

beskattning.

Motionerna

I motion Sk639 av Bo Lundgren m.fl. (m) begär motionärerna en översyn av

reglerna för beskattningen av realisationsvinster på fastigheter. I motionen

anförs bl.a. att reglerna tillhör det mest komplicerade i skattesystemet och

leder till en rättsosäkerhet och nyckfulla resultat. Slopandet av

övergångsregeln vid årsskiftet leder i många fall till en avsevärt högre

skattebelastning än tidigare, vilket i sin tur kan leda till skattebetingade

försäljningar och återköp i syfte att konservera dagens skattefria

omkostnadsbelopp. Enligt motionärerna är det därför nödvändigt att omgående se

över reavinstreglerna för att skapa rimliga regler som kan tillämpas under lång

tid.

I motion Sk665 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) yrkas en utvärdering av

beskattningen av reavinster vid försäljning av jordbruksfastigheter. Motionen

riktar sig mot de s.k. återläggningsreglerna som innebär att värdeminsknings-

avdrag som återvinns vid en försäljning skall beskattas i inkomstslaget

näringsverksamhet och på så sätt kan utsättas för en väsentligt högre

skattebelastning än reavinsten i övrigt.

Motion Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) går ut på att lösa de enligt

motionärernas uppfattning orimliga konsekvenser som uppstår genom att de

särskilda övergångsreglerna upphör att gälla fr.o.m. sekelskiftet (yrkande 4).

Enligt motion Sk710 av Rigmor Ahlstedt (c) bör bostadsrättshavare och

villaägare få information om att man bör spara på kvitton.

Utskottet

Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet i likhet med förra

året (1996/97:SkU15) erinra om att skattesatsen för realisationsvinster och

andra kapitalinkomster genom skattereformen sänkts till 30 % från en i

allmänhet väsentligt högre nivå och att - som framgår av redogörelsen ovan -

endast en del av vinsten på en fastighetsförsäljning skall beskattas. De

ändringar som har genomförts även i andra hänseenden måste bedömas mot denna

bakgrund. I motionerna har inte åberopats några nya omständigheter som bör

föranleda att reglerna nu omprövas. Vidare anser utskottet att det är allmänt

känt att man bör spara på kvitton bl.a. med tanke på

realisationsvinstbeskattningen och att det inte behövs några särskilda åtgärder

från utskottets sida i denna informationsfråga. Utskottet avstyrker alltså

motionerna.

Kommunernas beskattningsrätt, m.m.

Motionerna

I motion Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkande 16 begär motionärerna en

utredning om att överföra fastighetsskatten till det kommunala beskattnings-

området. Enligt motionen finns det flera skäl som talar för en sådan ordning,

t.ex. att det är kommunerna som svarar för den infrastruktur som krävs för att

en fastighet skall kunna användas. Vidare yrkas i motion Sk714 av Per Erik

Granström och Ingemar Josefsson (s) ett riksdagsuttalande om att kommunerna bör

få möjligheter till en bättre kostnadsfördelning och kunna få intäkter för sin

service inte bara från kommunens egna invånare utan också från företagen och de

fritidsboende.

Utskottet

Som utskottet anförde förra året (1996/97:SkU15) är frågan om kommunernas

möjligheter att få intäkter för sin service gentemot företagen och de fritids-

boende något som beaktas inom ramen för den kommunala skatteutjämningen och

inom det utredningsarbete som bedrivs av kommittén om uppföljning och

utveckling av det nya utjämningssystemet för kommuner och landsting.

Kommunernas ekonomiska problem kan till väsentlig del lösas inom ramen för

detta arbete. Utskottet har också erinrat om att Plan- och byggutredningen i

sitt betänkande SOU 1996:168 föreslagit ändringar i plan- och

bygglagstiftningen och va-lagen för att förbättra kommunernas möjligheter att

ta ut avgifter för olika ändamål. Frågorna bereds för närvarande inom

Inrikesdepartementet.

Finansutskottet har senast i sitt betänkande 1997/98:FiU3 avstyrkt likartade

motionsyrkanden.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.

Stiftelsen Framtidens kultur

Motionen

I motion Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkas ett riksdagsuttalande om

Stiftelsen Framtidens kultur bör skattebefrias (yrkande 8).

Utskottet

Stiftelse- och föreningsskattekommittén har genomfört en översyn av skatte-

reglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:53), och de framställ-

ningar om skattebefrielse för olika stiftelser som har inkommit under senare

tid har fått vila i avvaktan på regeringens prövning av utredningens förslag.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

Dubbelbeskattningsavtal m.m.

Motionerna

I motion Sk638 av Marie Granlund och Lars-Erik Lövdén (s) begär motionärerna

ett riksdagsuttalande om att den nya gränsgångarregeln mellan Sverige och

Danmark bör utvärderas. I motion U702 begär Elver Jonsson och Anne Wibble (fp),

yrkande 4, ett riksdagsuttalande om att regeringen bör följa upp gränsgångares

problem i avsikt att främja ökad rörlighet och smidigt vardagsumgänge över

landgränserna. Yrkandet riktar sig närmast mot de problem som uppstått i

samband med gränspassager till och från Finland och Norge.

Utskottet

Enligt det nya Nordiska dubbelbeskattningsavtalet och ett särskilt avtal med

Danmark har den tidigare gränsgångarregeln upphört att gälla i förhållande till

Danmark. Detta innebär i princip att gränsgångare i Öresundsregionen i

fortsättningen skall beskattas i verksamhetslandet. Enligt en särskild

övergångsbestämmelse kommer emellertid de tidigare reglerna fortfarande att

gälla för dem som tidigare behandlats som gränsgångare och som fortsätter att

uppfylla de villkor som gällt för tillämpningen av dessa regler.

Vid sin behandling av dessa frågor förra året uppmärksammade utskottet de

kommunalekonomiska konsekvenser som ändringarna kunde väntas medföra här i

landet (1996/97:SkU12). Enligt utskottets bedömning skulle dessa effekter i

huvudsak komma att utjämnas mellan alla Sveriges kommuner inom ramen för

gällande regler om skatteutjämning. Utskottet utgick ifrån att regeringen

skulle komma att följa utvecklingen i Öresundsregionen uppmärksamt och vid

behov återkommer till riksdagen med de förslag som kan erfordras. Utskottet

förutsatte också att regeringen fortsätter de förhandlingar som förts med

Danmark om att förbättra möjligheterna att få in skatt från gränsgångarna.

Utskottet ansåg att det för tillfället inte fanns tillräckliga skäl för någon

särskild åtgärd från riksdagens sida i dessa frågor.

Vad som nu har anförts i motion Sk638 innebär inte något nytt som bör

föranleda en annan bedömning. Utskottet avstyrker alltså denna motion.

De problem som tas upp i motion U702 sammanhänger med de tillämpnings-

svårigheter som uppstått på grund av att man i Finland tar ut en hög försälj-

ningsskatt på bilar medan vi i Sverige inte har någon sådan skatt. Motsvarande

gäller i viss mån även i förhållande till Norge. Dessa skiljaktigheter har lett

till ej acceptabla förhållanden, till en särskild kontroll av biltrafiken

mellan Sverige och Finland och till konflikter mellan pendlare och de finska

myndigheterna. Enligt vad utskottet erfarit har de överläggningar som har förts

mellan de båda länderna medfört förbättringar. Utskottet förutsätter att man

skall kunna uppnå en tillfredsställande lösning av problemen.

Eftersom de frågor som har tagits upp i motion U702 redan har uppmärksammats

av regeringen finner utskottet att någon åtgärd från riksdagens sida inte

erfordras med anledning av motionen. Utskottet avstyrker alltså även motion

U702 yrkande 4.

Taiwan

Motionerna

I motion Sk614 av Isa Halvarsson (fp) yrkas beslut om att Taiwans representa-

tionskontor i Sverige skall betraktas som utländsk beskickning vid bedömningen

av frågor rörande moms och punktskatter. Vidare yrkas i motion U627 av Michael

Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) ett riksdagsuttalande om behovet av ett

dubbelbeskattningsavtal med Taiwan (yrkande 3).

Utskottet

I sitt betänkande 1996/97:SkU5 avstyrkte utskottet ett likartat motionsyrkande

eftersom Sverige inte ännu erkänt Taiwan som en självständig stat.

I höstas prövades frågorna på nytt av utrikesutskottet (1997/98:UU1) som

också avstyrkte motionerna. Utrikesutskottet konstaterade att Sverige följer en

ett-Kina-politik, vilket innebär att Sverige inte erkänner Taiwan som en

suverän stat. Enligt utrikesutskottets uppfattning lade detta inga hinder i

vägen för livaktiga kontakter av icke-officiell natur inom en rad områden.

Däremot var det enligt utrikesutskottets uppfattning inte möjligt att

tillerkänna Taiwans representation samma villkor som tillkommer utländska

beskickningar i Sverige. Utrikesutskottets betänkande godkändes av riksdagen.

Med hänsyn till de principer som ligger till grund för riksdagens nyligen

fattade beslut i dessa frågor avstyrker utskottet även de aktuella motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk325 yrkandena 7 och 8, 11 och 12,

17, 34 och 35, 1997/98:-ttSk326 yrkande 36, 1997/98:-Sk327 yrkande 16,

1997/98:-Sk621, 1997/98:-Sk654, 1997/98:-Sk698 yrkande 1, 1997/98:-Sk734

yrkande 1, 1997/98:-Sk735 yrkandena 14 och 15, 1997/98:-Jo757 yrkande 5,

1997/98:-N311 yrkandena 2 och 8, 1997/98:-A203 yrkande 1, 1997/98:-A236

yrkande 2, 1997/98:-A458 yrkande 4, 1997/98:-A804 yrkande 3 och 1997/98:-

A806 yrkande 13,

res. 1 (m)

res. 2 (c)

res. 3 (fp)

res. 4 (v)

res. 5 (mp)

res. 6 (kd)

2. beträffande tjänstesektorn

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk321 yrkande 5, 1997/98:-Sk629

yrkandena 1 och 2, 1997/98:-Sk653 yrkandena 1 och 2, 1997/98:-Sk659,

1997/98:-Sk700, 1997/98:-So407 yrkande 5, 1997/98:-N217 yrkande 13 och

1997/98:-A806 yrkande 9,

res. 7 (m, fp, kd)

3. beträffande fallskärmsavtal m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 7, 1997/98:-Sk702 och

1997/98:-A428 yrkande 2,

res. 8 (v)

res. 9 (mp)

4. beträffande fastighetsskattens nivå

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 6, 1997/98:-Bo202

yrkande 4 i denna del och 1997/98:-Bo203 yrkande 6 i denna del,

res. 10 (m)

res. 11 (c, fp, mp, kd)

5. beträffande inriktningen av bostadsbeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 5, 1997/98:-Sk311

yrkandena 1 och 2, 1997/98:-Sk325 yrkande 25, 1997/98:-Sk326 yrkandena

18-20, 1997/98:-Sk601, 1997/98:-Sk603, 1997/98:-Sk609 yrkande 2, 1997/98:-

Sk618, 1997/98:-Sk633, 1997/98:-Sk640, 1997/98:-Sk641, 1997/98:-Sk642,

1997/98:-Sk671 yrkandena 1 och 2, 1997/98:-Sk672, 1997/98:-Sk673,

1997/98:-Sk674, 1997/98:-Sk675 yrkande 2, 1997/98:-Sk712, 1997/98:-Sk713,

1997/98:-N272 yrkande 1, 1997/98:-A455 yrkande 5, 1997/98:-A459 yrkande 4,

1997/98:-Bo202 yrkande 4 i denna del, 1997/98:-Bo203 yrkande 4 och yrkande

6 i denna del samt 1997/98:-Bo218 yrkandena 6 och 15,

res. 12 (m)

res. 13 (fp, mp, kd)

res. 14 (v)

6. beträffande tomträtt

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk620 och 1997/98:-Sk675 yrkande 1,

7. beträffande förmögenhetsskatten

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk324 yrkande 3, 1997/98:-Sk628,

1997/98:-Sk631, 1997/98:-Sk632 och 1997/98:-Sk671 yrkande 3,

res. 15 (m)

res. 16 (c)

res. 17 (fp, kd)

8. beträffande byte av varor och tjänster

att riksdagen avslår motionerna1997/98:-Sk655 och 1997/98:-Sk701,

res. 18 (mp)

9. beträffande bisamhällen

att riksdagen avslår motion 1997/98:-Sk705,

res. 19 (mp, kd)

10. beträffande självförvaltning av hyreshus

att riksdagen avslår motion 1997/98:-Sk608,

11. beträffande föräldraaktivitet vid kommunala förskolor

att riksdagen avslår motion 1997/98:-Ub807 yrkande 1,

res. 20 (mp)

12. beträffande barnomsorg

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Ub204 yrkande 4 och 1997/98:Ub212

yrkande 2,

13. beträffande tjänstebilar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk325 yrkande 6 och 1997/98:-Sk660,

res. 21 (mp)

14. beträffande glesbygdsavdrag och liknande

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk707, 1997/98:-T231 yrkande 1 och

1997/98:-T335 yrkande 1,

res. 22 (mp)

15. beträffande ökade levnadskostnader

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk616, 1997/98:-Sk630 och 1997/98:-

Sk706,

16. beträffande förmån av flygresor

att riksdagen avslår motion 1997/98:-Sk617,

res. 23 (m)

17. beträffande engångsbelopp från försäkringskassan

att riksdagen avslår motion 1997/98:-Sk656,

18. beträffande pensionssparande

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk657 och 1997/98:-Sf305 yrkande 9,

res. 24 (fp)

19. beträffande startkonto, kompetenskonto

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk658 och 1997/98:-Ub810 yrkande 18,

res. 25 (c)

res. 26 (kd)

20. beträffande sparavdrag för barn

att riksdagen avslår motion 1997/98:-Sk605,

21. beträffande reavinst på fastigheter m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk639, 1997/98:-Sk665, 1997/98:-Sk710

och 1997/98:-Jo244 yrkande 4,

res. 27 (m)

22. beträffande kommunernas beskattningsrätt, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk326 yrkande 16 och 1997/98:Sk714,

res. 28 (v)

23. beträffande Stiftelsen Framtidens kultur

att riksdagen avslår motion 1997/98:-Kr270 yrkande 8,

res. 29 (mp)

24. beträffande dubbelbeskattningsavtal m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk638 och 1997/98:-U702 yrkande 4,

25. beträffande Taiwan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:-Sk614 och 1997/98:-U627 yrkande 3.

res. 30 (m, fp, kd)

Stockholm den 10 februari 1998

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s),

Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg

(s), Ulla Wester (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m), Isa Halvarsson (fp) och Marie Engström

(v).

Reservationer

1. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 - m)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Moderata samlingspartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och skatte-

politiken redovisas i fem partimotioner av Carl Bildt m.fl. (m) - motionerna

Fi202 Förnyelsen av Sverige, Fi205 Företagande, arbete och utveckling, Fi206

Sverige kan bättre, Fi403 En social skattepolitik och Bo202 Bostadspolitik för

valfrihet och mångfald. Motionerna innehåller förslag till en nödvändig förny-

else av Sverige och inriktas på

( en reform för arbete och företagande

( en reform för att det skall gå att leva på sin lön

( en reform för trygghet i förändringen, där det offentliga prioriterar

kärnuppgifterna.

Motionerna innehåller konkreta förslag till skatte- och avgiftssänkningar på

ca 36 miljarder kronor år 1998, ca 55 miljarder kronor år 1999 och drygt 79

miljarder kronor år 2000, framför allt i fråga om arbetsinkomster och

stimulanser för tjänstesektorn, företagande, kapitalbildning och enskilt

sparande. Marginalskattereformen återställs och marginalskatterna sänks

ytterligare för i huvudsak låg- och medelinkomsttagare. Bland åtgärderna ingår

en statlig finansiering av väsentligt lägre kommunalskatter. Bland åtgärderna

ingår höjt grundavdrag, grundavdrag för barn och avdrag för barnomsorg. På

företagsbeskattningens område föreslås lättnader bl.a. i form av slopad

dubbelbeskattning, lindringar av spärreglerna för fåmansbolag och en avveckling

av förmögenhetsbeskattningen. Vi föreslår också en skattereduktion med 50 % för

vissa hushållstjänster och ett permanent avdrag för reparation och underhåll av

egna bostäder i syfte att skapa arbetstillfällen genom att stimulera hushållens

efterfrågan på tjänster av detta slag. På andra områden föreslås

skattelättnader genom att återgå till tidigare regler om

dieseloljebeskattningen av arbetsredskap, att inkomster av royalty på patent

skall beskattas som kapitalinkomst och att den särskilda löneskatten på

vinstandelsmedel skall avskaffas. Vi yrkar också en återgång till tidigare

principer i fråga om förfallodagar och inbetalningstider för skatter och

mervärdesskatt i syfte att undanröja beslutade försämringar. Skatten på

kapitalinkomster sänks successivt till 25 % och möjligheterna till

pensionssparande förbättras genom att återställa avdragsrätten till 1

basbelopp. Motionerna innehåller också krav på en avveckling av

fastighetsskatten och en omläggning av bostadsbeskattningen. Förslag läggs fram

även i andra mer detaljbetonade skattefrågor. Åtgärderna finansieras fullt ut

genom ändrade regler för transfereringar, minskade subventioner och

effektiviseringar. Förslagen skapar förutsättningar för tillväxt, ökad

sysselsättning och förbättrat budgetsaldo.

De förslag som har lagts fram i många andra motioner från Moderata

samlingspartiets sida har samma inriktning som de nämnda partimotionerna.

Gemensamt för förslagen är att undanröja eller begränsa de negativa effekter

som regeringens skattepolitik har medfört i olika hänseenden. Till de detaljer

som bör ses över hör t.ex. de begränsningar i avdragsrätten för

representationskostnader till 90 kr som regeringen genomdrivit med verkan

fr.o.m. 1997. Åtgärden har undergrävt restaurangbranschens lönsamhet och

förmåga att överleva och har lett till konkurser, ökad arbetslöshet för de

restauranganställda och nackdelar bl.a. för turistindustrin.

Våra partimotioner och andra motioner från vår sida i dessa skattefrågor har

med några undantag tagits upp av finansutskottet i samband med budgetproposi-

tionen i höstas och har avslagits av riksdagen. Vi avser att återkomma till

dessa viktiga frågor i samband med den vårproposition som regeringen lägger

fram inom kort. En del yrkanden från vår sida på skatteområdet kvarstår dock

att behandla och skall nu tas upp av skatteutskottet, bl.a. under olika

rubriker i detta betänkande. Innan vi går in på dessa yrkanden vill vi här

sammanfatta några bedömningar som ligger till grund för vår skattepolitik.

Regeringen har drivit upp skattetrycket i Sverige till allt högre nivåer.

Ingenstans i den fria världen är de enskilda människorna så beroende av

politikers värderingar och beslut för sin ekonomiska standard och för sin

sociala trygghet som i Sverige. De som är hänvisade till bidrag för sin

vardagsförsörjning saknar verkliga möjligheter att själva förbättra sin

situation. En ökad egen insats omöjliggörs för en del av att man saknar arbete

och för andra av att marginaleffekterna av en ökad arbetsinsats ofta är närmast

konfiskatoriska.

Det höga totala skattetrycket kan få rent absurda konsekvenser. Så drabbas

t.ex. även personer med låga inkomster av en beskattning på mer än 60 % av den

totala lönekostnaden. Många jobb slås ut därför att de blir så dyra att ingen

har råd att betala dem. Den höga beskattningen på arbete förorsakar särskilt

stora problem när det gäller tjänster som skulle kunna efterfrågas av

hushållen. Människor tvingas att övergå från produktiv verksamhet till

bidragsberoende. De många skatterna med direkt negativa effekter på

företagandet förstärker problemen. Sedan 1994 har regeringen genomfört

skattehöjningar på ca 80 miljarder kronor som till en betydande del riktat sig

mot företagen och försvårat expansion och nyanställningar. Av budgetpropositio-

nen framgår också att det enligt regeringen inte är aktuellt att sänka de allt

högre marginalskatterna. Regeringen anser tvärtom att den ?tillfälliga? s.k.

värnskatten, som enligt tidigare planer skulle upphöra vid utgången av

inkomståret 1998, bör permanentas genom ett nytt fast steg i skalan.

Skattetrycket i Sverige har i en internationaliserad värld fått alltmer

negativa effekter och har lett till att många företagare emigrerat med sin

kompetens, sitt entreprenörskap och sin inspirationsförmåga. Den nya

förmögenhetsskattelag som antogs av riksdagen våren 1997 leder vidare i denna

negativa utveckling och har medfört en mängd problem som dessutom har

förstärkts genom ändringar som regeringen genomdrev i höstas i form av

ytterligare snedvridningar mellan olika aktieägare. Vi vidhåller att denna

skatt måste avvecklas.

Om massarbetslösheten och den sjunkande sysselsättningen skall kunna hävas

krävs det enligt vår uppfattning ett program för förändring där företagande och

initiativkraft står först på dagordningen. Företagen måste få verkliga

möjligheter att växa om de skall kunna ge riktiga och trygga jobb. En sådan

utveckling kan åstadkommas endast genom en djupgående och snabb förbättring av

företagandets villkor och en ökad frihet för människor att själva forma sitt

liv. Den politik som vi lägger fram har denna inriktning.

Till de motionsyrkanden från vårt håll, som återstår efter riksdagsbehandlingen

i höstas, hör yrkande 1 i motion Sk734 av Gunnar Hökmark (m) med krav på ett

riksdagsuttalande om att Sverige behöver en skattepolitik som gör att allt fler

får så mycket kvar efter det att skatten är betald att de kan stå på egna ben

och känna en trygghet i den personliga välfärden. I motion A458 av Fredrik

Reinfeldt m.fl. (m) konstateras att drygt 25 % av statens inkomster av inkomst-

, företags-, fastighets- och förmögenhetsskatterna härrör från

Stockholmsregionen och att de senaste årens skattehöjningar slagit hårt i detta

område. Motionärerna vänder sig bl.a. mot tanken på regionala höjningar av

bensinskatten eller arbetsgivaravgifterna, och de vänder sig också mot de

negativa effekter som den regionala skatteutjämningen inneburit i

Stockholmsområdet. Motionen utmynnar i krav på ett tillkännagivande om behovet

av sänkta skatter för att få fart på tillväxten och öka den enskildes frihet.

Som framgår av den tidigare redogörelsen anse vi att skattepolitiken måste

läggas om så att fler skall kunna leva på sin lön och så att man kan få fart på

tillväxten och öka den enskildes frihet. Vi delar alltså motionärernas

uppfattning och tillstyrker motionerna i dessa delar.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk734 yrkande 1 och 1997/98:-

A458 yrkande 4 och med avslag på övriga motionsyrkanden som behandlas i

detta moment som sin mening ger regeringen till känna vad som här har

anförts om att skattepolitiken måste läggas om så att fler skall kunna

leva på sin lön och så att man kan få fart på tillväxten och öka den

enskildes frihet.

2. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 - c)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

I motionerna Sk698 yrkande 1 och A203 yrkande 1 av Olof Johansson m.fl. (c)

lägger Centerpartiet fram riktlinjer för en skattepolitik för ökad tillväxt och

sysselsättning, en ekologisk skatteväxling och ett stort antal betydelsefulla

detaljändringar för ökad välfärd och rättvisa. Centerns politik skapar utrymme

för att successivt sänka skattetrycket under nästa period, utan att äventyra

människors vardagliga behov av offentlig service. Dessa skattesänkningar måste

vara finansierade från början och hållas inom ramen för en balanserad budget.

Risken med skattesänkningar som skall betalas med s.k. dynamiska effekter är

att dessa inte uppstår omedelbart och att statens finanser på kort sikt drabbas

hårt. Det utrymme som kommer att bli tillgängligt för skattesänkningar under

nästa mandatperiod bör framför allt utnyttjas för sänkt skatt på låga och

medelstora inkomster, sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt ägarbeskattning,

avveckling av värnskatten och - på sikt - avskaffad förmögenhetsskatt.

Fastighetsskatten tas upp i andra motioner som behandlas under särskilda

rubriker i detta betänkande. De nu nämnda motionerna berör också en annan

viktig del av Centerpartiets skattepolitik, nämligen att göra skatterna till

ett viktigt instrument i det ekologiska lyftet. Detta innebär att

skattestrukturen bör utformas så att reglerna ingår som ett led i miljö- och

energipolitiken och kan bidra till en strukturomvandling där ett nytt Sverige

växer fram med avancerad teknik som motsvarar miljöns krav. Dessa synpunkter

framhålls också i motion A236 av Lennart Brunander (c), yrkande 2.

Riksdagen bör med bifall till motionerna Sk698, A203 och A236 i dessa delar

som sin mening ge regeringen till känna vad som här har anförts om skattepoli-

tikens inriktning fr.o.m. 1999.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk698 yrkande 1, 1997/98:-

A203 yrkande 1 och 1997/98:-A236 yrkande 2 samt med avslag på övriga

motionsyrkanden som behandlas i detta moment som sin mening ger regeringen

till känna vad som här har anförts rörande skattepolitikens inriktning

fr.o.m. 1999.

3. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 - fp)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Den ekonomiska politik som Folkpartiet lade fram i höstas och de skattefrågor

som ingår i denna politik har i väsentliga delar behandlats i samband med bud-

getpolitiken. En del frågor återstår dock och kommer att behandlas av skatte-

utskottet bl.a. i detta betänkande. Innan jag går in på de aktuella yrkandena

från vår sida vill jag sammanfatta några av Folkpartiets synpunkter på dessa

frågor och de åtgärder på skatteomådet som vi då föreslog.

Folkpartiets förslag innehöll omfattande åtgärder för att skapa bättre före-

tagsklimat och fler jobb genom företagande. Vår ekonomiska politik handlar om

att förändra själva strukturen i svensk ekonomi så att högkonjunkturerna blir

högre och längre och lågkonjunkturerna grundare och kortare än med den nuva-

rande politiken. En högre och uthålligare tillväxt krävs för att

massarbetslösheten ska besegras. En uthållig tillväxt skapas genom bra och

stabila företagarvillkor, genom en politik för social sammanhållning, genom

öppenhet mot omvärlden och genom hänsyn till naturens villkor.

Sedan hösten 1994 har mängder av företagsfientliga beslut fattats, inte minst

genom kraftiga skattehöjningar. Som bara några exempel på detta kan nämnas

bl.a. högre arbetsgivaravgifter, värnskatt, återinförd dubbelbeskattning av

aktieutdelningar, orimliga regler för momsinbetalning och skatt på industri-

lokaler.

Som ett resultat av regeringens politik har Sverige ett av världens högsta

skattetryck och det högsta skatteuttaget på arbete bland jämförbara länder.

Både skatternas nivå och deras utformning bidrar till att hämma människors

vilja - och praktiska möjligheter - att starta och driva företag. De höga

skatterna ställer till med mycket stor skada i den privata tjänsteproduktionen

genom att de hindrar tillkomsten av nya jobb. Folkpartiet anser att ett samlat

skatteuttag över 50 % är oförenligt med en dynamisk och växande ekonomi. Dagens

höga skattetryck leder också till en hög skattebelastning på de stora och breda

skattebaserna, dvs. de inkomstskikt där majoriteten av befolkningen befinner

sig. Kombinationen av höga inkomstskatter, avtrappningsregler i bostads-

bidragen, differentierade dagistaxor, m.m. leder till totala marginaleffekter

på upp till 80 % som drabbar barnfamiljerna. Detta är en ohållbar situation.

Viktigt är att snabbt sänka de skatter som är mest skadliga för tillväxt och

sysselsättning. Det gäller skatter på arbete och den skattebelastning på

sparande och kapital som försämrar förutsättningarna för investeringar och

tillgång till riskkapital. Ett avskaffande av dubbelbeskattningen på

aktieutdelningar är därför viktig liksom att sänka och på sikt avskaffa

förmögenhetsskatten. Förenklingar i systemen och sänkta skatter för fåmans-

företag är andra viktiga inslag. Vi vill också utreda lättnader i bolagsskatten

för tillväxtföretag.

Sammanlagt förslog Folkpartiet att skatterna sänkas med nära 30 miljarder

kronor. Därtill kommer en sänkning av inkomstskatten med ca 10 miljarder kronor

som motsvaras av höjda försäkringspremier inom arbetslöshetsförsäkringen och

därför mest har karaktären av växling. Skattesänkningarna är i princip nästan

helt koncentrerade på att skapa förutsättningar för fler jobb. Ungefär 23

miljarder kronor avser lägre skatt på arbete. Resten avser bl.a. skattesänk-

ningar för att förbättra försörjningen med riskkapital. Enligt regeringens

kalkyler finns vid sekelskiftet ett ?utrymme? på 20 miljarder kronor. Om detta

utrymme skulle komma att realiseras, vilket är mer sannolikt och kan ske tidi-

gare med vår politik, anser vi att huvuddelen bör användas till skattelättnader

för låg- och medelinkomsttagare. Inräknat alla våra förslag torde vi kring

sekelskiftet ha nått ner till ett skattetryck kring 46 %.

En skattepolitik med den nämnda inriktningen lades fram i motionerna Fi212

och Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp). Motionerna innebar bl.a. att skatte-

reformen återupprättas med en återgång till en marginalskatt på högst 50 % och

med viktiga skattesänkningar för att få en positiv utveckling och en minskad

arbetslöshet. Bland skatteförslagen ingick också sänkt fastighetsskatt till 1,5

% och ytterligare lättnader till bl.a. permanentboende i attraktiva

fritidsområden. En höjd avdragsrätt för sparande i privata pensionsförsäkringar

ingick också bland förslagen. Åtgärderna skulle finansieras med besparingar med

samma belopp som skattesänkningarna, bl.a. på olika former av företagsstöd.

Våra förslag avslogs av riksdagen. En del av våra yrkanden återstår dock att

behandla. Under den aktuella rubriken behandlas motion Sk735 av Lars Leijonborg

m.fl. (fp) yrkandena 14 och 15 om ansvarsfulla skattesänkningar och en grön

skatteväxling. Vidare begär Lars Leijonborg m.fl. (fp) i motion A806 yrkande 13

ett uttalande om att man bör uppmärksamma de fattigdomsfällor som uppstår genom

höga marginalskatter och inkomstprövade bidrag och avgifter till framför allt

barnomsorgen.

Som anförs i motionen är de alltför höga marginaleffekterna utvecklings-

hämmande för den enskilde och därmed också för samhället. Dessa fattigdoms-

fällor bör minimeras inte endast genom att sänka marginalskatterna utan också

genom att öka det generella och minska det selektiva inslaget i

familjepolitiken. Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion

A406 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.

I den förstnämnda motionen framhålls att skattesänkningar inte får medföra

underskott i de offentliga finanserna och att det tvärtom är nödvändigt med ett

visst överskott i finanserna så länge som statsskulden överstiger 20 % av BNP.

Sänkt skatt måste därför finansieras med sänkta statsutgifter. När det gäller

skatteväxlingsproblematiken framhåller motionärerna att det är viktigt att kon-

kurrerande länder går fram i ungefär samma takt och att EU kan ses som ett

effektivt instrument för att lösa gränsöverskridande problem genom beslut om

gemensamma miljöskatter. Motionärerna noterar också att effektiva miljöskatter

leder till att de miljöfarliga verksamheterna - och därmed också skattebaserna

- minskar, vilket reducerar möjligheten att finansiera andra skattesänkningar

annat än temporärt.

Vi delar motionärernas uppfattning även i dessa frågor och anser att rege-

ringen vid utformningen av sina förslag bör beakta vad som här har anförts.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk735 i aktuella delar.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk735 yrkandena 14 och 15 och

1997/98:-A806 yrkande 16 och med avslag på övriga motionsyrkanden som

behandlas i detta moment som sin mening ger regeringen till känna vad som

här har anförts om ansvarsfulla skattesänkningar och grön skatteväxling

och om vikten av att minimera s.k. fattigdomsfällor.

4. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 - v)

Marie Engström (v) har

dels anfört följande:

Bland de motionsyrkanden som utskottet behandlar i detta sammanhang finns

yrkande 36 i motion Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) om en skatteväxling för

sänkt inkomstskatt och höjd skatt på energi och miljöskadlig konsumtion. De

frågor som tas upp i motionen ingår som ett av leden i den skattepolitik som

Vänsterpartiet lade fram i höstas i samband med behandlingen av budgetproposi-

tionen. Vänsterpartiet återkommer till den ekonomiska politiken i annat

sammanhang. Med anledning av det aktuella yrkandet bör dock framhållas att det

av flera skäl är viktigt att genomföra en sådan skatteväxling som motionärerna

förordar. Som framgår av motionen kan åtgärder av detta slag bidra till att

finansiera önskvärda sänkningar av skatten på arbete och samtidigt styra pro-

duktion och konsumtion i banor som gynnar hushållning med energi och natur-

resurser och motverkar sådant som är negativt för miljön. Skatteväxlingen måste

emellertid ses i ett samhällsekonomiskt sammanhang som tar hänsyn till syssel-

sättnings- och fördelningspolitiska effekter.

Enligt Skatteväxlingskommitténs slutbetänkande Skatter, miljö och syssel-

sättning (SOU 1977:11) skulle en selektiv skatteväxling, där arbetsgivar-

avgifterna sänks i de sektorer som har störst potential för ökad

sysselsättning, ha större möjligheter att minska arbetslösheten och öka

välfärden än generella skattelättnader. Som exempel nämndes då tjänstesektorn.

Debatten kring Tjänstebeskattningsutredningens förslag i betänkandet Skatter,

tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) visar dock på stora gränsdrag-

ningsproblem med en särbehandling av vissa branscher. Som framhålls i motionen

krävs det ytterligare beredning av denna fråga.

Vad som här har anförts rörande skatteväxling bör riksdagen med bifall till

motion Sk326 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk326 yrkande 36 och med avslag

på övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har anförts rörande frågan om

skatteväxling.

5. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 - mp)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken har

presenterats i motion Fi219 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp), som i motion

Sk325 också har utformat detaljerade förslag på skatteområdet i enlighet med

dessa riktlinjer. Motion Fi219 och de delar av motion Sk325 som berör

inkomstberäkningarna för 1998 har tagits upp av finansutskottet i samband med

budgetbehandlingen i höstas. Vad skatteutskottet nu behandlar under den

aktuella rubriken är bl.a. miljöpartiets förslag i huvudsakliga delar rörande

skattepolitiska åtgärder för år 1999 och senare.

Miljöpartiets förslag innebär att grundläggande fel i Sveriges ekonomi skall

rättas till genom en grön ekonomisk politik som på skatteområdet innebär en

skatteväxling från skatt på arbete till skatt på energi, råvaror och utsläpp. I

motionerna Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) och N311 av Birger Schlaug

m.fl. (mp) förordas också bättre villkor för små och medelstora företag och en

mer solidarisk fördelning av tillgångar och besparingar. Miljöpartiets

skattepolitik innebär att skattetrycket minskar med 1 % av BNP till år 2000 och

sedan ligger kvar på denna nivå under en överblickbar framtid. Den

skatteväxling som vi föreslår med lägre skatt på arbete och högre skatt på

energi, utsläpp och råvaruförbrukning omfattar 25 miljarder kronor t.o.m. år

2000 och 100 miljarder kronor inom 15 år. Förändringarna innebär bl.a. att

värnskatten behålls från en något högre inkomstnivå, att grundavdraget höjs för

lågavlönade och att arbetsgivaravgifterna och de allmänna egenavgifterna sänks.

Vår politik omfattar även ändringar av fastighetsskatten som behandlas under en

särskild rubrik i detta betänkande.

Våra förslag innebär att en nödvändig omläggning av den ekonomiska politiken

genomförs med sikte på att radikalt minska arbetslösheten och miljöproblemen.

Grundläggande och långsiktiga förändringar av ekonomins funktionssätt måste

genomföras för att utarmningen av naturresurserna och de ökade kostnaderna för

miljöförstöringen skall kunna stoppas. En grön skattereform där beskattningen

av arbete minskar och i stället skatterna på energi och miljöstörande utsläpp

höjs är en avgörande förutsättning för att miljöinriktade investeringar och

satsningar skall kunna ge avsedd effekt på sikt. Åtgärderna innebär också att

små och medelstora företag kan expandera och i ökad omfattning bidra till en

positiv utveckling.

För att vrida utvecklingen i rätt riktning yrkar jag bifall till motionerna

Sk325 och N311 i aktuella delar.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk325 yrkandena 7 och 8, 11

och 12, 17, 34 och 35 och 1997/98:-N311 yrkandena 2 och 8 och med avslag

på övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment begär förslag från

regeringen om en sådan omläggning av skattepolitiken som här har

förordats.

6. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 - kd)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

I samband med riksdagen ställningstaganden i höstas till den ekonomiska politi-

ken krävde vi att skattepolitiken läggs om för att sänka det totala

skattetrycket. De skattebelastningar på arbete, sparande och kapitalbildning

som försämrar förutsättningarna för företagande och investeringar måste

avskaffas. Som vi då framhöll är det synnerligen riskabelt att låta

skattetrycket överskrida nivån 50 % av BNP, vilket emellertid är vad som skett

sedan regimskiftet hösten 1994. Vi betonade också vikten av specifika

skattesänkningar för att förbättra företagsklimatet, särskilt för mindre och

medelstora företag inom tjänstesektorn, och underströk behovet av sådana

skattesänkningar som gör det möjligt för fler människor att leva på sin lön.

Där ingick också sänkt fastighetsskatt, en fråga som vi återkommer till senare

i detta betänkande.

Till de motioner från vårt håll, som återstår efter riksdagsbehandlingen i

höstas, hör Sk327 yrkande 16 och Jo757 yrkande 5 av Alf Svensson m.fl. (kd) och

Sk654 av Holger Gustafsson (kd) med allmänna krav på skattesänkningar med den

inriktning som vi nyss har angivit och med uttalanden om vissa besparingar och

om skatteväxling som ett led i finansieringen. Andra motioner från vårt håll

som framför allt inriktar sig på nödvändigheten av att på olika sätt nedbringa

skattekilarna inom den privata tjänstesektorn och andra åtgärder för att få

fram en expansion inom denna sektor behandlas i nästa reservation.

Vi vidhåller vår uppfattning att skattepolitiken måste läggas om och att det

krävs kraftiga skattesänkningar - omedelbart och på sikt - för att sätta fart

på Sverige och skapa en bättre tillväxt och fler riktiga arbetstillfällen.

Riksdagen bör med anledning av de här angivna motionerna hos regeringen begära

förslag om skyndsamma åtgärder i denna riktning.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning, skatteuttaget

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk327 yrkande 16, 1997/98:-

Sk654 och 1997/98:-Jo757 yrkande 5 och med avslag på övriga motionsyrkan-

den som behandlas i detta moment som sin mening ger regeringen till känna

vad som här har anförts om skattepolitikens inriktning.

7. Tjänstesektorn (mom. 2 - m, fp, kd)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Vid budgetbehandlingen i höstas anförde Moderaternas, Folkpartiets och Krist-

demokraternas företrädare i finansutskottet i en gemensam reservation (FiU1

reservation 1 i denna del) att särskilda insatser krävs för en expansion i den

privata tjänstesektorn, särskilt i fråga om tjänster till enskilda hushåll, som

påverkas mycket negativt av de stora skattekilarna på arbete. Enligt

reservationen borde en rejäl belysning av samtliga de förslag i denna riktning

som finns i debatten genomföras. I avvaktan härpå föreslogs att

arbetsgivaravgifter inte skall tas ut för sedvanliga hushållstjänster som

exempelvis städning, trädgårdsarbete och icke-subventionerad barn- och

äldreomsorg. Vidare föreslogs att en skattereduktion skall införas för den som

köper tjänsten. Förslaget var menat som ett provisorium under 1998 som skulle

fullföljas med permanenta regler fr.o.m. 1999.

Vi anser att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag av den angivna

innebörden. Därmed tillgodoses de aktuella motionsyrkandena om sådana åtgärder.

Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande tjänstesektorn

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:-Sk321 yrkande 5, 1997/98:-

Sk629 yrkandena 1 och 2, 1997/98:-Sk653 yrkandena 1 och 2, 1997/98:-Sk659,

1997/98:-Sk700, 1997/98:-So407 yrkande 5, 1997/98:-N217 yrkande 13 och

1997/98:-A806 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som

här har anförts om åtgärder för expansion av tjänstesektorn.

8. Fallskärmsavtal m.m. (mom. 3 - v)

Marie Engström (v) har

dels anfört följande:

I motion A428 tar Johan Lönnroth m.fl. (v) upp den kraftiga kritik som från

många håll riktats mot att chefslönerna under 1980-talets överhettning drivits

upp till oetiskt hög nivå. Denna alltför höga lönenivå består fortfarande -

trots insikten om många överdrifter - och fortsätter till och med att öka,

tillsammans med häpnadsväckande fallskärmsavtal och andra förmåner. Kritiken

återfinns bl.a. i en rapport från Socialdemokraterna om ?Öppenhet, Tydlighet,

Rimlighet?, som är ett viktigt dokument i debatten kring fallskärmar, fiffel

och fusk. I motionen föreslås flera åtgärder med denna utveckling, bl.a. att

orimliga löner och andra ersättningar inom den statliga sektorn skall

omförhandlas och att regeringen bör föra samtal med det privata näringslivet om

åtgärder för att begränsa förmånerna bland toppchefer och andra höga

befattningshavare i det privata näringslivet till en etiskt hållbar nivå. Ett

av kraven i motionen går ut på att progressiviteten i beskattningen, som gör

höga ersättningar mindre värdefulla, inte bör urholkas och att regeringen bör

iaktta detta vid utformningen av sina skattepolitiska förslag.

Även yrkande 7 i motion Fi912 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c)

och motion Sk702 av Eva Goës och Per Lager (mp) vänder sig mot denna

utveckling. De förslag som läggs fram i dessa motioner riktar sig särskilt mot

många alltför generösa fallskärmsavtal för dessa grupper och innebär att

beskattningen av sådana förmåner bör skärpas. Med tanke på de alltför stora

gränsdragningsproblem som detta skulle innebära kan jag inte ställa mig bakom

dessa förslag.

Enligt min uppfattning bör riksdagen ansluta sig till det aktuella förslaget

i Vänsterpartiets motion A428. Därmed tillgodoses till väsentlig del även de

angivna förslagen i motionerna Fi912 och Sk702.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande fallskärmsavtal m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-A428 yrkande 2 och med anledning

av motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 7 och 1997/98:-Sk702 som sin mening

ger till regeringen känna vad som här har anförts om att progressionen i

beskattningen bör upprätthållas så att värdet av alltför höga chefslöner

begränsas.

9. Fallskärmsavtal m.m. (mom. 3 - mp)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Motion Sk702 av Eva Goës och Per Lager (mp) går ut på att genomföra en särskild

beskattning av de s.k. fallskärmsavtalen. Yrkande 7 i motion Fi912 av Ingbritt

Irhammar och Karin Israelsson (c) och yrkande 2 i motion A428 av Johan Lönnroth

m.fl. (v) har samma inriktning. Bakgrunden till motionerna är en berättigad

kritik mot de kraftiga avgångsvederlag som i många fall utgår till personer som

haft chefspositioner, samtidigt som andra drabbats av besparingar och

nedskärningar inom den offentliga sektorn. Därtill kommer att förmånliga avtal

av detta slag i realiteten kan ha inneburit att olämpliga chefer blivit

särskilt belönade.

Det är ett rimligt krav att man ingriper mot dessa ersättningar genom

särskilda beskattningsregler, och det finns praktiska lösningar på de

gränsdragningsproblem som kan anses föreligga.

Ett annat förslag i motion Sk702 innebär att man också bör utreda hur

avgångsvederlag drabbar vanliga löntagare. Som anförs i denna motion är

avgångsvederlagen också en billig form för företagen att bli av med ej önsk-

värda, lågavlönade personer. Enligt motionen kan konsekvenserna i sådana fall

bli att den avskedade arbetstagaren förlorar sin rätt till ersättning från

försäkringskassan och tvingas gå raka vägen till socialen. Det är motiverat att

utreda hur man kommer till rätta med utslagningsproblemen i denna situation.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande fallskärmsavtal m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk702 och med anledning av

motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 7 och 1997/98:-A428 yrkande 2 hos

regeringen begär en utredning om en särskild beskattning av kraftiga

fallskärmsavtal till ledande befattningshavare och om de

utslagningsproblem som kan uppstå i samband med blygsamma avgångsvederlag

till vanliga löntagare.

10. Fastighetsskattens nivå (mom. 4 - m)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

I motionerna Fi912 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) yrkande 6,

Bo202 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 6 och Bo203 av Olof Johansson m.fl. (c)

yrkande 6 krävs bl.a. att fastighetsskatten på bostäder sänks från 1,7 till1,5

% av taxeringsvärdet. Som framgår av de olika skatteförslagen i samband med

budgetbehandlingen i höstas ingår en sänkning till 1,5 % också i Folkpartiets,

Miljöpartiets och Kristdemokraternas skattepolitik. Bakgrunden till dessa

yrkanden är bl.a. att höjningen av skatteuttaget från 1,5 till 1,7 % fr.o.m.

inkomståret 1996 i kombination med höjda taxeringsvärden har inneburit en

kraftigt ökad belastning för många boende. Skärpningarna har enligt vår upp-

fattning lett till alltför stora olägenheter. Eftersom många har drabbats hårt

bör man så snart som möjligt återgå till 1,5 %. Denna lägre procentsats bör

alltså tillämpas fr.o.m. 1998, dvs. normalt sett för hela det innevarande

beskattningsåret.

I ett flertal motioner krävs även andra åtgärder beträffande bostadsbeskatt-

ningen. Vi återkommer till dessa frågor i en särskild reservation rörande

inriktningen av bostadsbeskattningen.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande fastighetsskattens nivå

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Bo202 yrkande 4 i denna del och

med anledning av motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 6 och 1997/98:-Bo203

yrkande 6 i denna del antar följande

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att procenttalet 1,7 i 3 § första stycket lagen (1994:-

1052) om statlig fastighetsskatt skall bytas ut mot procenttalet 1,5.

-------

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1998 och tillämpas första gången vid 1999

års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsskatt

för beskattningsår som påbörjats före utgången av juni 1996.

11. Fastighetsskattens nivå (mom. 4 - c, fp, mp, kd)

Rolf Kenneryd (c), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Isa

Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

I motionerna Fi912 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) yrkande 6

Bo202 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 6 och Bo203 av Olof Johansson m.fl. (c)

yrkande 6 krävs bl.a. att fastighetsskatten på bostäder sänks från 1,7 till1,5

% av taxeringsvärdet. Som framgår av de olika skatteförslagen i samband med

budgetbehandlingen i höstas ingår en sänkning till 1,5 % också i Folkpartiets,

Miljöpartiets och Kristdemokraternas skattepolitik. Bakgrunden till dessa

yrkanden är att höjningen av skatteuttaget från 1,5 till 1,7 % fr.o.m.

inkomståret 1996 i kombination med höjda taxeringsvärden har inneburit en

kraftigt ökad belastning för många boende. Skärpningarna har enligt vår

uppfattning lett till så stora olägenheter att man nu bör återgå till

procentsatsen 1,5. Åtgärden leder till ett skattebortfall på 2,5 miljarder

kronor och bör inte påverka den statsbudget som har fastställts för 1998.

Nedsättningen bör alltså införas med verkan fr.o.m. den 1 januari 1999.

I ett flertal motioner krävs även andra åtgärder beträffande bostadsbeskatt-

ningen. Vi återkommer till dessa frågor i särskilda reservationer rörande

inriktningen av bostadsbeskattningen.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande fastighetsskattens nivå

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Fi912 yrkande 6 och 1997/98:-

Bo203 yrkande 6 i denna del och med anledning av motion 1997/98:-Bo202

yrkande 4 i denna del antar följande

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att procenttalet 1,7 i 3 § första stycket lagen (1994:-

1052) om statlig fastighetsskatt skall bytas ut mot procenttalet 1,5.

-------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid

2000 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighets-

skatt för beskattningsår som påbörjats före utgången av juni 1997.

12. Inriktningen av bostadsbeskattningen (mom. 5 - m)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Som framhålls i motion Bo202 av Carl Bildt m.fl. (m) har fastighetsskatten fått

helt absurda effekter. Denna skatteform bör avvecklas i den ordning som före-

slås i motionen (yrkande 4). I ett första steg bör skatten sänkas till 1,5 % av

taxeringsvärdet fr.o.m. den 1 januari 1998. Denna åtgärd har vi nyss föreslagit

i en särskild reservation. Skatteuttaget bör sedan stegvis sänkas ytterligare

med 0,1 procentenhet per år ned till nivån 1,2 %. Vidare bör underlaget för

skatten begränsas genom att ta upp markvärdet endast till hälften och genom att

införa ett tak för att eliminera de stötande effekter som fastighetstaxeringen

annars kan medföra i vissa fall. För en del fastighetsägare begränsas

bostadskostnader också av vårt förslag att slopa förmögenhetsskatten. Vi

föreslår också att reglerna ändras så att krisårgångarna i hyresbeståndet inte

skall drabbas av höjd fastighetsskatt.

På sikt bör fastighetsskatten avvecklas helt. För att behålla den allmänna

symmetrin i beskattningen och motverka risken för att rätten till avdrag för

ränteutgifter ifrågasätts bör en beräknad schablonintäkt för egna bostäder tas

upp till beskattning som kapitalinkomst. Denna kapitalinkomst bör beräknas till

en väsentligt lägre nivå än vad som motsvarar dagens fastighetsskatt. Vårt för-

slag är att ta upp intäkten till 4 % av det taxerade byggnadsvärdet. Att endast

byggnadsvärdet räknas med i beskattningsunderlaget gör att förslaget i genom-

snitt leder till ett skatteuttag på 0,8 % av hela taxeringsvärdet.

Långsiktigt måste skattesystemet inom bostadsmarknaden förändras i syfte att

åstadkomma neutralitet i beskattningen av olika upplåtelseformer och att suc-

cessivt minska beskattningen av boendet som helhet. Enligt Moderata samlings-

partiets uppfattning bör skattesystemet inte vara konstruerat så att det gynnar

eller missgynnar vissa boendeformer. Hushållens val av bostad måste kunna ske

utifrån andra grunder än vad som är mest fördelaktigt från skattesynpunkt.

Vad vi här har anfört innebär att bostadsbeskattningen skyndsamt bör ses över

enligt vad som föreslås i motion Bo202 (yrkande 4 i denna del). Översynen bör

också belysa de frågor på detta område som tas upp i motionerna Sk601, Sk603,

Sk609, Sk633 och Sk675 från vårt håll. I den mån övriga motioner på detta

område inte därmed är tillgodosedda bör de avslås av riksdagen.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande inriktningen av bostadsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Bo202 yrkande 4 i denna del, med

anledning av motionerna 1997/98:Sk601, 1997/98:-Sk603, 1997/98:Sk609,

1997/98:-Sk633 och 1997/98:Sk675 med avslag på övriga motionsyrkanden som

behandlas i detta moment som sin mening ger regeringen till känna vad som

här har anförts om en ändrad inriktning av bostadsbeskattningen.

13. Inriktningen av bostadsbeskattningen (mom. 5 - fp, mp, kd)

Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Vi har i en gemensam reservation fullföljt våra krav om en omedelbar sänkning

av fastighetsskattens till 1,5 % av taxeringsvärdet. Vid sidan härav kräver vi

också andra ändringar i bostadsbeskattningen. Vi delar regeringens nu redovi-

sade uppfattning att en särskild parlamentarisk utredning bör tillsättas för

att se över utformningen av denna beskattning på något längre sikt. Vi anser

att det är av särskild vikt att reglerna omformas så att vissa grupper inte

längre drabbas på det sätt som nu är fallet, t.ex. fastboende i attraktiva

skärgårdsområden. Vidare bör miljöförbättringar inte längre straffas med

olämpliga skärpningar av beskattningen. Det är inte troligt att Fastighets-

taxeringskommittén inom ramen för de målsättningar som gäller för kommitténs

utredningsuppdrag kan utforma förslag som i tillräcklig grad tillgodoser dessa

krav. Frågorna bör därför ingå i det nu planerade utredningsuppdraget liksom

också frågan om att på sikt avskaffa fastighetsskatten i dess nuvarande form.

Vad som här har anförts bör riksdagen med anledning av de aktuella motionerna

som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande inriktningen av bostadsbeskattningen

att riksdagen med anledning av de motionsyrkanden som behandlas i detta moment

som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en

utredning av bostadsbeskattningen.

14. Inriktningen av bostadsbeskattningen (mom. 5 - v)

Marie Engström (v) har

dels anfört följande:

För att eliminera de problem som uppstår i och med dagens fastighetstaxe-

ringsmodell för bostadsbeskattningen bör man enligt Vänsterpartiets uppfattning

överväga att övergå till den s.k. Californiamodellen. Denna modell går ut på

att man som basvärde använder sig av den senaste köpeskillingen som sedan

räknas upp med en årlig koefficient. Som anförs i motion Sk326 av Johan

Lönnroth m.fl. (v), yrkande 18, kan denna modell t.ex. innebära en skälig

lösning på de aktuella problemen för dem som bor permanent i områden där en hög

efterfrågan på fastigheter för fritidsändamål driver upp priserna och därmed

också höjer taxeringsnivån för de fast bosatta.

En särskild fråga som Vänsterpartiet tar upp är det faktum att de enskilda

bostadsrätterna helt är undantagna från fastighetsbeskattningen, frånsett den

skatt som bostadsrättsföreningen betalar. Det gäller trots att bostadsrätterna

många gånger har mycket höga marknadsvärden och överlåts för höga köpeskil-

lingar. Bostadsrätterna är också förmånliga objekt när det gäller att komma

undan förmögenhetsbeskattning. I motion Sk326 yrkande 19 för vi fram tanken att

California-modellen också skulle kunna inbegripa bostadsrätter. För att undvika

dubbelbeskattning bör man samtidigt överväga att undanta bostadsrättsföreningar

från skatt.

När det gäller många allmännyttiga bostadsföretag konstateras i vår motion

att många taxeringsvärden ligger långt över det reella marknadsvärdet.

Speciellt tydligt är detta i de kommuner där antalet tomma lägenheter är stort.

Som föreslås i motionen (yrkande 20) bör frågorna utredas i syfte att undvika

att allmännyttan drabbas av de särskilda problem som detta kan medföra.

Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion Sk326 i dessa

delar som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande inriktningen av bostadsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk326 yrkandena 18-20 och med

avslag på övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts angående en

omläggning av bostadsbeskattningen till Californiamodellen och om en

utredning av de allmännyttiga bostadsföretagens särskilda skatteproblem i

vissa områden med tomma lägenheter.

15. Förmögenhetsskatten (mom. 7 - m)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Den nya förmögenhetsskattelag som riksdagen antog våren 1997 leder till en

negativ utveckling av företagsklimatet och medför en mängd problem. I höstas

såg sig regeringen nödsakad att genomdriva avsevärda ändringar i den nya lag-

stiftningen, och dessa ändringar medför starka snedvridningar mellan olika

aktieägare. Vi vidhåller vår uppfattning att denna skatt bör slopas så snart

som möjligt och yrkar bifall till yrkande 3 i motion Sk324 av Bo Lundgren m.fl.

(m). Detta innebär att regeringen som första steg i en avveckling av

förmögenhetsskatten skyndsamt skall lägga fram lagförslag som innebär att

sambeskattningen avskaffas 1998, att gränsen för skatteplikt samtidigt höjs

till 1,2 miljoner kronor och att den nyinförda regeln om skatteplikt för aktier

som avregistrerats från börsens A-lista slopas.

De yrkanden om att avveckla förmögenhetsskatten och att slopa sambeskatt-

ningen av förmögenhet som framställs i motion Sk671 och i motionerna Sk628,

Sk631, Sk632 och Sk671 yrkande 3 skulle få verkningar först på längre sikt.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande förmögenhetsskatten

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk324 yrkande 3 och med anledning

av övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment begär att

regeringen skyndsamt lägger fram förslag till avveckling av

förmögenhetsskatten i enlighet med vad som här har anförts.

16. Förmögenhetsskatten (mom. 7 - c)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

I motion Sk324 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 3 yrkas att förmögenhetsskatten

slopas stegvis fr.o.m. 1998 och i motion Sk671 av Agne Hansson och Sivert

Carlsson (c) yrkande 3 att den avvecklas på sikt. I motionerna Sk628 av Inger

René och Karin Falkmer (m), Sk631 av Peter Weibull Bernström och Jan Backman

(m) och Sk632 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) yrkas att sambeskattningen av

förmögenhet skall slopas. Det sistnämnda förslaget överensstämmer med den

ståndpunkt som vi har redovisat senast i samband med budgetbehandlingen i

höstas. Vi tillstyrker alltså dessa motioner. Däremot finns det inte något

utrymme för att nu besluta om att avskaffa förmögenhetsskatten. Vi avstyrker

därför yrkande 3 i motion Sk324 av Bo Lundgren m.fl. (m).

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande förmögenhetsskatten

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk628, 1997/98:-Sk631 och

1997/98:-Sk632 och med avslag på övriga motionsyrkanden som behandlas i

detta moment som sin mening ger regeringen till känna vad som här har

anförts om att förmögenhetsskatten bör avvecklas på sikt och att

regeringen som ett led i en sådan avveckling bör lägga fram förslag om att

slopa sambeskattningen av förmögenhet.

17. Förmögenhetsskatten (mom. 7 - fp, kd)

Holger Gustafsson (kd) och Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Motion Sk671 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) yrkande 3 innebär att

förmögenhetsbeskattningen bör avvecklas på sikt. I motionerna Sk628 av Inger

René och Karin Falkmer (m), Sk631 av Peter Weibull Bernström och Jan Backman

(m) och Sk632 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) yrkas att sambeskattningen av

förmögenhet skall slopas. Förslagen i de sistnämnda motionerna överensstämmer

med den ståndpunkt som vi har redovisat i olika motioner senast i samband med

budgetbehandlingen i höstas. Vi tillstyrker alltså dessa motioner. Däremot

finns det inte något utrymme för att nu besluta om att avveckla

förmögenhetsskatten. Vi avstyrker därför yrkande 3 i motion Sk671 och yrkande 3

i motion Sk324 av Bo Lundgren m.fl. (m).

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande förmögenhetsskatten

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk628, 1997/98:-Sk631 och

1997/98:-Sk632 och med avslag på övriga motionsyrkanden som behandlas i

detta moment begär att regeringen lägger fram förslag om att slopa

sambeskattningen av förmögenhet.

18. Byte av varor och tjänster (mom. 8 - mp)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Bytesringar och liknande arrangemang är ett exempel på hur man kan förbättra

sammanhållningen inom vissa områden och aktivera hyresgästerna. Bytesringar,

eller med en engelsk term Local Exchange and Trade System, är ett system för

att kunna byta varor eller tjänster med varandra, och dessa system kan vara

informella eller mer eller mindre utvecklade med bokföring av de tillgångar och

skulder som verksamheten inneburit för deltagarna. Risken är att bra initiativ

i denna riktning uteblir på grund av krångel med beskattning av de vanligtvis

ganska små värden som bytena rör sig kring.

Som anförs i motionerna Sk701 av Kia Andreasson m.fl. (mp) och Sk655 av Johan

Lönnroth m.fl. (v) bör frågan om beskattningen av bytesringar utredas i syfte

att underlätta verksamhet av detta slag. Jag yrkar alltså bifall till motio-

nerna.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande byte av varor och tjänster

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk655 och 1997/98:-Sk701 som

sin mening ger regeringen till känna att frågan om beskattningen av

bytesringar utreds i syfte att underlätta verksamhet i denna form.

19. Bisamhällen (mom. 9 - mp, kd)

Ronny Korsberg (mp) och Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Förslaget i motion Sk705 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (kd) om att

biodlare som inte har mer än 15 bisamhällen skall undantas från beskattning för

denna verksamhet motiveras av att den som har en mer begränsad verksamhet av

detta slag knappast kan uppnå någon lönsamhet. Enligt vad som gäller efter 1990

års skattereform omfattas emellertid också hobbybetonad verksamhet av en allmän

princip om skattskyldighet även för helt obetydliga belopp. I praktiken har

detta medfört en redovisningsskyldighet och ett sådant krångel att ett stort

antal medlemmar lämnat Sveriges Biodlares riksförbund och att myndigheternas

påtvingade klåfingrighet, som inte inneburit några nya skatteintäkter, lett

till att Sveriges behov av pollinerande bin blivit kraftigt eftersatt. Denna

utveckling medför också en fara för att oorganiserade bisamhällen utvecklas

till smitthärdar för allvarliga bisjukdomar.

Som anförs i motionen är det en enkel och adekvat lösning att återinföra en

fast gräns på 15 bisamhällen så att den som inte har en mer omfattande verk-

samhet än så undantas från bokföringsskyldighet och skatteplikt för denna

hobby. Det kan inte antas att åtgärden leder till något skattebortfall att tala

om, och skattemyndigheterna kan på detta sätt frigöra resurser till något mer

meningsfyllt. Motionärernas förslag bör alltså genomföras.

dels vid mom. 9 hemställt

9. beträffande bisamhällen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk705 som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har anförts om att återinföra en fast

nedre gräns på 15 bisamhällen för skattskyldighet för biodling.

20. Föräldraaktivitet vid kommunala förskolor (mom. 11 - mp)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

I fristående förskolor i föräldraregi kan personalen avlastas vissa

arbetsuppgifter som utförs av föräldrarna själva, och de ekonomiska vinsterna

härav är så stora att avgifterna, trots lägre bidrag, kan hållas lägre än vid

de kommunala förskolorna. För att ge föräldrarna vid de kommunala förskolorna

samma möjlighet som föräldrakooperativen redan har bör, som anförs i motion

Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp), värdet av föräldrars arbete vid alla former

av föräldraaktiva förskolor undantas från beskattning. Även blygsamma

föräldrainsatser kan medföra att kommunen får lägre kostnad per barn, att

barnomsorgstaxan blir lägre och att barnen får väsentligt förbättrad omsorg.

Skattelagstiftningen bör alltså ändras så att den ekonomiska vinsten av

föräldrarnas arbete inte beskattas som lön eller skattepliktig förmån vid en

eventuell reduktion av barnomsorgsavgiften.

Motionen bör bifallas i denna del.

dels vid mom. 11 hemställt

11. beträffande föräldraaktivitet vid kommunala förskolor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Ub807 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad som här har anförts om skattefrihet för

nedsättning av barnomsorgsavgiften i föräldraaktiva förskolor.

21. Tjänstebilar m.m. (mom. 13 - mp)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

De lättnader i tjänstebilsbeskattningen som har genomförts fr.o.m. 1997

finansierade genom att inte räkna upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt.

Detta betyder i praktiken att alla som betalar statlig inkomstskatt på sina

förvärvsinkomster får betala för att ett fåtal skall få åka tjänstebil

billigare. Som anförs i motion Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) var

detta ett orimligt beslut som belyser nackdelarna med lättnaderna i tjänste-

bilsbeskattningen. I motionen begär Miljöpartiet förslag från regeringen om nya

regler för tjänstebilsförmån att gälla fr.o.m. 1999. De nya reglerna bör ha en

klar miljöinriktning och ge intäkter som minst motsvarar nivån före den senaste

omläggningen. I samband med dessa ändringar bör skiktgränsen för statlig

inkomstskatt uppräknas med ett belopp som motsvarar den uteblivna höjningen

1997. Miljöpartiets yrkanden i dessa hänseenden bör alltså bifallas.

dels vid mom. 13 hemställt

13. beträffande tjänstebilar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk325 yrkande 6 och med avslag på

övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har anförts om nya regler för

beskattningen av förmånsbilar.

22. Glesbygdsavdrag och liknande (mom. 14 - mp)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

I motion T335 av Peter Eriksson (mp) framhålls att man genom politiska beslut

bör göra det möjligt för människor att bo kvar i glesbygden, eftersom gles-

bygden bidrar till betydande värden och kan utgöra en viktig bas för att bygga

ett långsiktigt uthålligt samhälle. I motionen diskuteras olika metoder för att

begränsa merkostnaderna för dem som bor kvar i glesbygden. En smidig åtgärd är

enligt motionen att införa någon form av glesbygdsavdrag vid beskattningen. Jag

instämmer i uppfattningen att regeringen bör utreda frågan om hur ett sådan

avdrag lämpligen bör utformas för att förbättra möjligheterna att bo kvar och

verka i glesbygden.

Motionerna Sk707 av Elving Andersson (c) och T231 av Elving Andersson m.fl.

(c) går i samma riktning och bör beaktas i utredningsarbetet.

dels vid mom. 14 hemställt

14. beträffande glesbygdsavdrag och liknande

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-T335 yrkande 1 och med anledning

av övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har anförts om en utredning av frågan om

ett glesbygdsavdrag.

23. Förmån av flygresor (mom. 16 - m)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Riksdagen fattade under riksmötet 1995/96 beslut om en ny individuell

beskattningsmodell för flygbolagsanställdas förmån att köpa flygresor till

rabatterade priser. En invändning mot det nya systemet var att de rabatterade

biljetterna också användes för att flyga mellan bostadsorten och stationerings-

orten och att det skulle vara oskäligt att ta upp värdet av sådana resor till

beskattning. I skatteutskottets betänkande 1995/96:SkU25 våren 1996 kommenteras

denna invändning med att visserligen skall reseförmånen även i dessa fall

beskattas men att avdrag medges för dessa resor i den mån kostnaderna

tillsammans med andra sådana resekostnader överstiger 6 000 kr.

En liten grupp flygbolagsanställda omfattas emellertid inte av dessa regler,

och det är de som är bosatta utomlands med tjänstgöring i svenska flygbolag.

Dessa personer beskattas i Sverige enligt lagen om särskild skatt för utlands-

bosatta. Detta innebär bl.a. att dessa källbeskattas och inte har

deklarationsrätt vare sig för inkomster eller förmåner och således inte kan

yrka avdrag för resor till och från arbetet.

Den flygbolagsanställde påförs ett förmånsvärde varje gång han flyger mellan

bostadsorten och stationeringsorten. I praktiken förekommer det fall där det är

fråga om många och långa resor, vilket leder till en beskattning av mycket höga

förmånsvärden. Eftersom en avdragsrätt saknas innebär detta att beskattningen

blir oskäligt hög.

Som framhålls i motion Sk617 av Carl Erik Hedlund (m) är det en liten grupp

personer som berörs av detta, och skattebortfallet för staten blir helt

försumbart om en resa per arbetsperiod till och från hemmet och orten för

arbetets påbörjande inte påfördes något förmånsvärde. För den enskilde

medborgaren och i den allmänna rättsuppfattningen skulle det däremot framstå

som en rättvis och rimlig åtgärd.

Våren 1996 skrev skatteutskottet, som var medvetet om att de nya reglerna

kunde skapa problem, att regeringen och Riksskatteverket noga bör följa erfa-

renheterna av den praktiska tillämpningen och föreslå de justeringar av

reglerna som kan visa sig motiverade. Trots att stora olägenheter har uppkommit

i de aktuella fallen har regeringen ändå underlåtit att lägga fram förslag till

de justeringar som behövs. Vad som behövs är att reglerna kompletteras så att

den som omfattas av lagen om särskild inkomstskatt för utlandsbosatta undantas

från förmånsbeskattning av en resa per arbetsperiod till och från bostadsorten

och arbetsorten. Vi tillstyrker motionärernas förslag om ett sådant undantag.

De nya reglerna bör tillämpas fr.o.m. inkomståret 1999, och regeringen bör

skyndsamt lägga fram förslag till den lagändring som behövs.

dels vid mom. 16 hemställt

16. beträffande förmån av flygresor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk617 begär att regeringen

skyndsamt lägger fram förslag till ett sådant undantag från

förmånsbeskattning av flygresor som har angivits i reservationen.

24. Pensionssparande (mom. 18 - fp)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Våren 1995 halverades avdragsrätten för privata pensionsförsäkringar från 1

till 0,5 basbelopp. För dem som kommer ut sent i arbetslivet och har hyggliga

inkomster innebär denna begränsning att det blivit svårt och ibland omöjligt

att genom frivilliga försäkringar bygga upp en sammanlagd årlig pension som

står i en rimlig proportion till årslönen under den yrkesaktiva tiden. Som

anförs i motion Sf305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) finns det tvärtom anledning

att utvidga avdragsrätten utöver den tidigare nivån i och med att det nya

pensionssystemet successivt träder i kraft. Det finns anledning att anta att

många av dem som har haft högre inkomster under de senaste 10-15 åren av

yrkeslivet än vad de tidigare har haft kommer att vilja komplettera de allmänna

pensionerna och avtalspensionerna med privata försäkringar. Pensionsreformen

leder därför sannolikt till ett ökat intresse för privata kompletteringar. Vi

instämmer därför i motionärernas förslag att avdragsgränsen bör höjas och att

en nivå på 1,5 basbelopp är lämplig för detta syfte.

dels vid mom. 18 hemställt

18. beträffande pensionssparande

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sf305 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad som här har anförts om att avdragsrätten för

pensionsförsäkringspremier bör höjas från nuvarande 0,5 till 1,5

basbelopp.

25. Startkonto, kompetenskonto (mom. 19 - c)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Ub810 kommer Sverige enligt vissa prognoser att ha närmare

900 000 personer i någon form av reguljär utbildning strax efter sekelskiftet.

Siffran kan tyckas exceptionell, men det är mycket som tyder på att Sverige

kommer att ha ca 20 % av arbetskraften i utbildning framöver.

För att långsiktigt skapa möjligheter för mer återkommande utbildning kommer

det att behövas ett kompletterande finansieringssystem, bl.a. på grund av att

studiestödet är för lågt för många som har byggt upp en viss ekonomisk

standard. Ett nytt finansieringssystem måste ge möjligheter till en rimlig eko-

nomisk försörjning under en utbildningstid mitt i livet. Det förslag som

Centerpartiet lägger fram i motion Ub810 om individuella kompetenskonton är ett

sådant finansieringssystem. Förslaget innebär att ansvaret delas mellan arbets-

tagare, arbetsgivare och samhälle och baseras på ett samhällskontrakt som

ställer kunskaps- och kompetensutveckling i centrum.

dels vid mom. 19 hemställt

19. beträffande startkonto, kompetenskonto

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Ub810 yrkande 18 och med avslag

på motion 1997/98:-Sk658 som sin mening ger regeringen till känna vad som

här har anförts om en skyndsam utredning angående ett nytt system med

kompetenskonto.

26. Startkonto, kompetenskonto (mom. 19 - kd)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

I motion Sk658 av Dan Ericsson m.fl. (kd) anförs att många som i dag arbetar

ute i näringslivet genom åren säkerligen har haft idéer om uppfinningar som av

ekonomiska skäl inte har förverkligats. Därmed har vårt land gått miste om de

möjligheter till utveckling och arbetstillfällen som dessa idéer kan ha

inneburit. Som anförs i motionen måste det vara en väsentlig uppgift att finna

former för att frigöra denna resurs.

Motionärerna föreslår att man skall införa en möjlighet att avsätta en del av

sin lön till ett räntelöst konto hos Riksbanken för att på några år kunna samla

ett startkapital för att kunna förverkliga sin innovation. Efter en femårstid

skall man kunna pröva möjligheten att bli innovatör och då kunna använda

kapitalet på startkontot för omkostnader av olika slag i den nya verksamheten.

De medel som sätts av till kontot skall beskattas när de börjar användas.

Jag instämmer i uppfattningen att förslaget bör prövas som ett i raden av

idéer om hur vi på bästa sätt skall ta vara på de innovationer som ännu inte är

förverkligade.

dels vid mom. 19 hemställt

19. beträffande startkonto, kompetenskonto

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk658 och med avslag på motion

1997/98:-Ub810 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som

här har anförts om att inrätta ett startkonto för innovatörer.

27. Reavinst på fastigheter m.m. (mom. 21 - m)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk639 tillhör reavinstreglerna det mest komplicerade i det

svenska skattesystemet. Reglerna har ändrats vid ett flertal tillfällen, och

ändringarna har givit olika signaler vad gäller krav på deklarationsunderlag.

Att redovisa en korrekt reavinstberäkning är, särskilt efter en lång tids

innehav av en fastighet, förenat med stora svårigheter. 1990 års skattereform

innebar så kraftiga skärpningar av reavinstbeskattningen att särskilda

övergångsregler infördes fram till det kommande sekelskiftet. Dessa ändringar,

i förening med ytterligare skärpningar som har genomförts efter skattereformen,

kan drabba många mycket hårt, särskilt om de förvärvat sin fastighet för lång

tid sedan. Som reglerna har utformats kan de leda till skattebetingade

transaktioner för att kringgå reglerna.

Enligt vår uppfattning är det nödvändigt att omgående se över

reavinstreglerna för fastigheter. Det gäller att skapa en lösning som kan

tillämpas under lång tid. Utredningssvårigheterna för långa innehav måste

beaktas särskilt, och reglerna bör utformas på ett sätt som begränsar

beskattningen i olika situationer till en rimlig nivå.

Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion Sk639 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 21 hemställt

21. beträffande reavinst på fastigheter m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk639 och med avslag på övriga

motionsyrkanden som behandlas i detta moment som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts i reservationen om en översyn av

reavinstbeskattningen vid försäljning av fastigheter.

28. Kommunernas beskattningsrätt, m.m. (mom. 22 - v)

Marie Engström (v) har

dels anfört följande:

I många länder ingår fastighetsskatten i den kommunala skattebasen. Enligt

Vänsterpartiets uppfattning finns det flera skäl som talar för en sådan

ordning. Det är t.ex. kommunerna som svarar för den infrastruktur som krävs för

att en fastighet skall kunna användas. Riksdagen bör därför - med bifall till

motion Sk326 i denna del - som sin mening ge regeringen till känna att det bör

utredas om fastighetsskatten kan överföras till det kommunala

beskattningsområdet.

dels vid mom. 22 hemställt

22. beträffande kommunernas beskattningsrätt, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Sk326 yrkande 16 och med avslag

på motion 1997/98:Sk714 begär en utredning om överföring av

fastighetsskatten till det kommunala beskattningsområdet.

29. Stiftelsen Framtidens kultur (mom. 23 - mp)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Stiftelsen Framtidens kultur har instiftats av medel ur löntagarfonderna, och

styrelsen är utsedd av riksdagen. Stiftelsen lämnar stöd till olika projekt som

har varaktig betydelse för kulturlivet. Bidragen utgår i allt väsentligt till

institutioner och föreningar men i särskilda fall även i form av skattefria

stipendier till enskilda personer.

Ideella föreningar som har kulturell karaktär är i allmänhet befriade från

inkomstbeskattning. Motsvarande regler gäller inte för stiftelser. Här krävs

att stiftelsen antingen är upptagen i den s.k. katalogen över undantagna

institutioner eller att den uppfyller vissa särskilt angivna ändamål, som

ansetts tillräckligt ?allmännyttiga?. Hit hör inte kulturen. Den översyn som

Stiftelse- och föreningsskattekommittén (SOU 1995:53) genomfört beträffande

dessa ålderstigna regler bör snarast redovisas för riksdagen. Det är angeläget

att dagens värderingar snarast får genomslag i lagstiftningen och att

stiftelser som - i likhet med Stiftelsen Framtidens kultur - tillgodoser

angelägna kulturella ändamål skattebefrias. Regeringen bör skyndsamt lägga fram

förslag i denna riktning.

Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion Kr270 yrkande 8

som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 23 hemställt

23. beträffande Stiftelsen Framtidens kultur

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:-Kr270 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad som här har anförts om skattebefrielse för

Stiftelsen Framtidens kultur.

30. Taiwan (mom. 25 - m, fp, kd)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Taiwan tillerkänner Exportrådets kontor i Taipei en status på hög nivå med en

skattefrihet och viseringsrätt som är likvärdig med diplomatiska representa-

tioner. Motsvarande uppgifter fullgörs i Sverige av Taiwans representations-

kontor i Stockholm, som i realiteten fungerar som en utländsk ambassad.

Mot bakgrund av det ständigt växande utbytet mellan Sverige och Taiwan bör

Sverige som en gest av goodwill ge Taiwans kontor i Stockholm en skattemässig

likabehandling med den som -Exportrådets kontor får i Taipei. Det är också

viktigt att skapa ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Taiwan, inte

minst för att underlätta för de svenska företag som är verksamma där och för de

taiwanesiska företag som är intresserade av att investera i Sverige. Att vi

saknar formella diplomatiska förbindelser med Taiwan utgör inte något hinder

mot att lösa dessa frågor på ett praktiskt sätt, t.ex. såsom har skett i

Tyskland, Frankrike och Österrike beträffande Taiwans representationskontor i

dessa länder och i dubbelbeskattningsavtal mellan Taiwan och Australien och

Kanada.

Regeringen bör skyndsamt vidta de åtgärder som behövs för att lösa dessa

frågor. Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motionerna som

sin mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 25 hemställt

25. beträffande Taiwan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:-Sk614 och 1997/98:U627

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts

om behovet av att lösa frågorna om skattefrihet för Taiwans

representationskontor och om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och

Taiwan.

Särskilda yttranden

1. Förmögenhetsskatten (mom. 7 - v)

Marie Engström (v) anför:

I Vänsterpartiets skattepolitik ingår att förmögenhetsskatten skärps och

förbättras i olika hänseenden. Enligt vår uppfattning kan frågan om

sambeskattningen av förmögenheter omprövas som ett led i en sådan

skattepolitik. De aktuella förslagen om slopad sambeskattning har en annan

inriktning, och vi kan inte ställa oss bakom dessa förslag.

2. Förmögenhetsskatten (mom. 7 - mp)

Ronny Korsberg (mp) anför:

Miljöpartiet är inte berett att slopa förmögenhetsskatten utan en föregående

utredning för att se om man kan lösa problemen med denna skatt eller om skatten

kan slopas och ersättas av andra skatter. Sambeskattningen av förmögenheter bör

enligt vår uppfattning slopas, men detta bör ske i kombination med en höjning

av bolagsskatten. Vi återkommer till dessa frågor i annat sammanhang. Det

anförda innebär att vi inte nu kan ställa oss bakom de aktuella förslagen på

förmögenhetsskattens område.

3. Barnomsorg (mom. 12 - m)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anför:

Kraven i motionerna Ub204 och Ub212 om skattereduktion för styrkta barn-

omsorgskostnader är kopplade till andra yrkanden i motionerna. Dessa yrkanden

har behandlats i utbildningsutskottets betänkande 1997/98:UbU5 (mom. 2, 10 och

18) och har avslagits av riksdagen. Enligt vår uppfattning finns det inte

anledning att nu gå in närmare på motionärernas förslag i aktuella delar.

Frågan om avdrag för kostnader för barnomsorg ingår i våra skattepolitiska

motioner, och vi återkommer till denna fråga i annat sammanhang.

4. Pensionssparande (mom. 18 - m)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anför:

Avdragsgränsen för pensionsförsäkringspremier bör enligt vår uppfattning återgå

till 1 basbelopp, och vi återkommer till denna fråga i annat sammanhang. Vi har

alltså inte något särskilt yrkande med anledning av de aktuella motionerna.

Motionsregister

till utskottets hemställan

-------------------

|Motion |Moment |

-------------------

| A203 y. 1 | |

-------------------

|A236 y. 2 |1 |

-------------------

|A428 y. 2 |3 |

-------------------

|A455 y. 5 |5 |

-------------------

|A458 y. 4 |1 |

-------------------

|A459 y. 4 |5 |

-------------------

|A804 y. 3 |1 |

-------------------

|A806 y. 13 |1 |

-------------------

| - y. 9 |2 |

-------------------

|Bo202 y. 4* |4 |

-------------------

| - y. 4* |5 |

-------------------

|Bo203 y. 4, |5 |

|y. 6* | |

-------------------

| - y. 6* |4 |

-------------------

|Bo218 y. 6, |5 |

|15 | |

-------------------

|Fi912 y. 5 |5 |

-------------------

| - y. 6 |4 |

-------------------

| - y. 7 |3 |

-------------------

|Jo244 y. 4 |21 |

-------------------

|Jo757 y. 5 |1 |

-------------------

|Kr270 y. 8 |23 |

-------------------

|N217 y. 13 |2 |

-------------------

|N272 y. 1 |5 |

-------------------

|N311 y. 2, 8 |1 |

-------------------

|Sf305 y. 9 |18 |

-------------------

|Sk311 y. 1, |5 |

|2 | |

-------------------

|Sk321 y. 5 |2 |

-------------------

|Sk324 y. 3 |7 |

-------------------

|Sk325 y. 25 |5 |

-------------------

| - y. 6 |13 |

-------------------

| - y. 7, 8, |1 |

|11, 12, 17, | |

|34, 35 | |

-------------------

-------------------

-------------------

|Sk326 y. 16 |22 |

-------------------

| - y. 18-20 |5 |

-------------------

| - y. 36 |1 |

-------------------

|Sk327 y. 16 |1 |

-------------------

|Sk601 |5 |

-------------------

|Sk603 |5 |

-------------------

|Sk605 |20 |

-------------------

|Sk608 |10 |

-------------------

|Sk609 y. 2 |5 |

-------------------

|Sk614 |25 |

-------------------

|Sk616 |15 |

-------------------

|Sk617 |16 |

-------------------

|Sk618 |5 |

-------------------

|Sk620 |6 |

-------------------

|Sk621 |1 |

-------------------

|Sk628 |7 |

-------------------

|Sk629 y. 1 |2 |

-------------------

|Sk630 |15 |

-------------------

|Sk631 |7 |

-------------------

|Sk632 |7 |

-------------------

|Sk633 |5 |

-------------------

|Sk638 |24 |

-------------------

|Sk639 |21 |

-------------------

|Sk640 |5 |

-------------------

|Sk641 |5 |

-------------------

|Sk642 |5 |

-------------------

|Sk653 y. 1, |2 |

|2 | |

-------------------

|Sk654 |1 |

-------------------

|Sk655 |8 |

-------------------

|Sk656 |17 |

-------------------

|Sk657 |18 |

-------------------

|Sk658 |19 |

-------------------

|Sk659 |2 |

-------------------

|Sk660 |13 |

-------------------

|Sk665 |21 |

-------------------

|Sk671 y. 1, |5 |

|2 | |

-------------------

| - y. 3 |7 |

-------------------

|Sk672 |5 |

-------------------

|Sk673 |5 |

-------------------

-------------------

|Sk674 |5 |

-------------------

|Sk675 y. 1 |6 |

-------------------

| - y. 2 |5 |

-------------------

|Sk698 y. 1 |1 |

-------------------

|Sk700 |2 |

-------------------

|Sk701 |8 |

-------------------

|Sk702 |3 |

-------------------

|Sk705 |9 |

-------------------

|Sk706 |15 |

-------------------

|Sk707 |14 |

-------------------

|Sk710 |21 |

-------------------

|Sk712 |5 |

-------------------

|Sk713 |5 |

-------------------

|Sk714 |22 |

-------------------

|Sk734 y. 1 |1 |

-------------------

|Sk735 y. 14, |1 |

|15 | |

-------------------

|So407 y. 5 |2 |

-------------------

|T231 y. 1 |14 |

-------------------

|T335 y. 1 |14 |

-------------------

|U627 y. 3 |25 |

-------------------

|U702 y. 4 |24 |

-------------------

|Ub204 y. 4 |12 |

-------------------

|Ub212 y. 2 |12 |

-------------------

|Ub807 y. 1 |11 |

-------------------

|Ub810 y. 18 |19 |

-------------------

-------------------

*delvis

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet............................................10

Inledning..........................................10

Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m.....10

Fallskärmsavtal m.m................................12

Fastighetsskatten..................................13

Tomträtt...........................................14

Förmögenhetsskatten................................15

Byte av varor och tjänster.........................15

Bisamhällen........................................16

Självförvaltning av hyreshus.......................16

Föräldraaktivitet vid kommunala förskolor..........16

Barnomsorg.........................................17

Tjänstebilar m.m...................................17

Glesbygdsavdrag och liknande.......................18

Ökade levnadskostnader.............................18

Förmån av flygresor................................19

Engångsbelopp från försäkringskassan...............19

Pensionssparande...................................20

Startkonto, kompetenskonto.........................21

Sparavdrag för barn................................21

Reavinst på fastigheter m.m........................22

Kommunernas beskattningsrätt, m.m..................23

Stiftelsen Framtidens kultur.......................24

Dubbelbeskattningsavtal m.m........................24

Taiwan.............................................25

Hemställan.........................................26

Reservationer........................................29

1. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 m)29

2. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 c)31

3. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 fp)32

4. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 v)34

5. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 mp)35

6. Skattepolitikens inriktning, skatteuttaget m.m. (mom. 1 kd)36

7. Tjänstesektorn (mom. 2 m, fp, kd).............37

8. Fallskärmsavtal m.m. (mom. 3 v)...............38

9. Fallskärmsavtal m.m. (mom. 3 mp)..............39

10. Fastighetsskattens nivå (mom. 4 m)...........39

11. Fastighetsskattens nivå (mom. 4 c, fp, mp, kd)40

12. Inriktningen av bostadsbeskattningen (mom. 5 m)41

13. Inriktningen av bostadsbeskattningen (mom. 5 fp, mp, kd)42

14. Inriktningen av bostadsbeskattningen (mom. 5 v)43

15. Förmögenhetsskatten (mom. 7 m)...............43

16. Förmögenhetsskatten (mom. 7 c)...............44

17. Förmögenhetsskatten (mom. 7 fp, kd)..........45

18. Byte av varor och tjänster (mom. 8 mp).......45

19. Bisamhällen (mom. 9 mp, kd)..................46

20. Föräldraaktivitet vid kommunala förskolor (mom. 11 mp)46

21. Tjänstebilar m.m. (mom. 13 mp)...............47

22. Glesbygdsavdrag och liknande (mom. 14 mp)....47

23. Förmån av flygresor (mom. 16 m)..............48

24. Pensionssparande (mom. 18 fp)................49

25. Startkonto, kompetenskonto (mom. 19 c).......49

26. Startkonto, kompetenskonto (mom. 19 kd)......50

27. Reavinst på fastigheter m.m. (mom. 21 m).....51

28. Kommunernas beskattningsrätt, m.m. (mom. 22 v)51

29. Stiftelsen Framtidens kultur (mom. 23 mp)....52

30. Taiwan (mom. 25 m, fp, kd)...................52

Särskilda yttranden..................................53

1. Förmögenhetsskatten (mom. 7 v)................53

2. Förmögenhetsskatten (mom. 7 mp)...............53

3. Barnomsorg (mom. 12 m)........................54

4. Pensionssparande (mom. 18 m)..................54

Motionsregister......................................55