Bet. 1997/98:SkU17 Mervärdesskatt

Bet. 1997/98:SkU17
Utskottsbetänkanden · SkU

Mervärdesskatt

1998-02-10 · 27 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1997/98:SkU17, Mervärdesskatt

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Skatteutskottets betänkande

1997/98:SKU17

Mervärdesskatt

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SkU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal motioner angående moms från den allmänna

motionstiden 1997. Genomgående begärs lindringar av olika slag i motionerna,

bl.a lägre skatt på böcker, inträde till djurparker, alternativ sjukvård,

konstförsäljning på gallerier m.m. Dessutom behandlas momsen på byggnadsarbeten

på idrottsanläggningar som ägs av ideella föreningar, gruppregistrering av

vissa företag, företagens avdrag för ersättningar till personalrestauranger som

drivs på entreprenad och uthyrning av verksamhetslokaler. Andra frågor som

behandlas är tidpunkten för inbetalning av moms och momsuttaget vid försäljning

till exportör samt ytterligare några detaljfrågor. Utskottet avstyrker samtliga

motioner.

Reservationer har avgivits

dels av (m) beträffande djurparker m.m., alternativ sjukvård m.m.,

försäljning av konst på konstgallerier m.m., personalrestauranger, uthyrning av

verksamhetslokaler m.m., rån och stöld, tidpunkt för inbetalning av moms och

temporär införsel av konst;

dels av (fp) beträffande djurparker m.m. och tidpunkt för inbetalning av

moms;

dels av (mp) beträffande böcker m.m., djurparker m.m. och alternativ sjukvård

m.m.

och dels av (kd) beträffande böcker m.m., djurparker m.m., tidpunkt för

inbetalning av moms och ideella föreningars verksamhet.

Dessutom har ett särskilt yttrande avgivits av (m) och (fp) beträffande

tidpunkt för inbetalning av moms.

Motionerna

1997/98:Sk327 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ideella föreningar som bedriver verksamhet, typ secondhand-

försäljning, och där överskottet går till välgörande ändamål skall vara

momsbefriade,

29. att riksdagen beslutar om slopad mervärdesskatt på barnböcker i enlighet

med vad som anförts i motionen,

30. att riksdagen beslutar om reduktion av kulturmomsen i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1997/98:Sk604 av Gullan Lindblad och Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

alternativmedicinen och alternativmedicinska behandlingsmetoder bör jämställas

med skolmedicinen i mervärdesskattehänseende.

1997/98:Sk607 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att Nordens Ark och liknande

anläggningar skall erhålla reducerad mervärdesskatt på 6 %.

1997/98:Sk611 av Karin Falkmer och Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt momssats

för konstnärer och konstgallerier.

1997/98:Sk612 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

gallerier medges undantag från kravet att deponera införselmoms för

utomeuropeisk konst som ställs ut i Sverige i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:Sk615 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att

Nordens Ark, och andra likvärdiga svenska djurparker, får reducerad

mervärdesskatt på 6 % i enlighet med EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv.

1997/98:Sk622 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag som möjliggör gruppregistrering för mervärdesskatt inom den

finansiella sektorn i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk625 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reducerad mervärdesskatt

för djurparker.

1997/98:Sk643 av Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda

förutsättningarna för en momsbefrielse av byggnation för ideella föreningar.

1997/98:Sk644 av Lars Hjertén (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

ändring av reglerna för inbetalning av mervärdesskatt i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1997/98:Sk645 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna för

mervärdesbeskattning av entreprenörer.

1997/98:Sk646 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

jämkning kan underlåtas vid försäljning av fastighet i den omfattning som

köparen övertar jämkningsskyldigheten i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:Sk647 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om

ändring i lagen (1994:200) om mervärdesskatt enligt vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk648 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en ändring av beskattningsunderlaget vid

redovisning av mervärdesskatt i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk678 av Ann-Kristin Føsker (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensneutral

mervärdesskatt.

1997/98:Sk679 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en reducerad momssats för

beskattning av djurparker.

1997/98:Sk680 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att

Nordens Ark och andra jämförliga anläggningar skall omfattas av EU:s sjätte

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

mervärdesskattedirektiv och erhålla en reducerad mervärdesskatt på 6 %.

1997/98:Sk681 av Margit Gennser och Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den

viktigaste åtgärden för att främja kulturklimatet i Sverige är att införa en

gemensam kulturmoms, även innefattande böcker, på 6 %.

1997/98:Sk682 av Yvonne Ruwaida och Barbro Johansson (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av en utredning gällande möjligheter att på sikt momsbefria miljömärkta

varor och produkter.

1997/98:Sk715 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reducering av

mervärdesskatt för djurparker vid fastställandet av 1999 års budgetramar.

1997/98:Sk716 av Mikael Odenberg m.fl. (m,fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en konkurrensneutral

momsbeskattning av nöjesparker och djurparker.

1997/98:Sk717 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan

ändring av mervärdesskattelagen att de ursprungliga intentionerna bakom

bestämmelserna i 14 kap. 3 § andra stycket klargörs.

1997/98:Sk718 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att Nordens Ark och andra

jämförliga anläggningar skall omfattas av EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv

och erhålla reducerad mervärdesskatt på 6 %.

1997/98:Sk719 av Rune Berglund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts av regler vid belåning och

överlåtelse av leasingkontrakt.

1997/98:Sk720 av Lars U Granberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en växling mellan moms på sotning och en avgift som är lika stor i

hela landet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i

övrigt anförts.

1997/98:Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nytt system för

skattekonton i enlighet vad som anförts i motionen.

1997/98:So308 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om momsbefrielse för alternativ/komplementärmedicinsk behandling på

remiss.

1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om enhetlig moms på det tryckta ordet.

1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

35. att riksdagen begär att regeringen ger tilläggsdirektiv till pågående

bokutredning om effekterna av en sänkt eller avskaffad bokmoms.

1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att barnböcker skall undantas från mervärdesskatt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om mervärdesskatt på böcker.

1997/98:Kr510 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mervärdesskatt på ideella föreningar.

Lagstiftning under senare år

Genom beslut i riksdagen hösten 1994 skedde en långtgående anpassning av det

svenska mervärdesskattesystemet till EG:s mervärdesskatteregler (prop.

1994/95:57, bet. 1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151, SFS 1994:1798). De nya

bestämmelserna gavs en utformning som låg väl i linje med det s.k. sjätte

mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), vilket bl.a. innebar att skattebasen

fick en omfattning som nära överensstämde med direktivet. Även förfarandet

anpassades till direktivets bestämmelser, och dessutom infördes bl.a. nya

bestämmelser om jämkning av avdrag för ingående skatt på fastigheter och andra

investeringsvaror, vilket också föreskrevs i direktivet. I enlighet med vad

direktivet tillät bibehölls två skattesatser utöver den ordinarie skattesatsen.

Det nya förfarandet innebar bl.a. att tullens beskattning av import från

andra EG-länder upphörde. Vad gäller tullen i övrigt kom genom medlemskapet

EU:s förordningar på tullområdet att bli direkt gällande i svensk rätt. Under

hösten 1994 beslutades därför också att ersätta den tidigare tullagstiftningen

med ny lagstiftning som behövdes för att komplettera gemenskapsförordningarna

eller för att genomföra relevanta direktiv med bäring på tullförfarandet, bl.a.

en ny tullag (prop. 1994/95:34, bet. 1994/95:SkU8, rskr. 1994/95:96, SFS

1994:1550).

Under 1995 genomfördes ytterligare ändringar i mervärdesskattelagen (ML),

bl.a. i syfte att anpassa bestämmelserna om begagnade varor till de inom EU

gällande reglerna (prop. 1994/95:202, bet. 1994/95:SkU27, rskr. 1994/95:402,

SFS 1995:700). I samband härmed slopades också undantaget från skatteplikt för

omsättning och införsel av alster av bildkonst vilka ägs av upphovsmannen eller

dennes dödsbo.

Med anledning av EG:s andra förenklingsdirektiv genomfördes även andra

förändringar i mervärdesskattelagen under hösten 1995. Ändringarna avsåg

huvudsakligen en förenklad beskattning av kedjetransaktioner med råvaror

placerade i skatteupplag (prop. 1995/96:58, bet. 1995/96:SkU13, rskr.

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

1995/96:72, SFS 1995:1286).

Med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 beslutades vidare under hösten 1995 att

införa nya redovisningsregler (prop. 1995/96:19, bet. 1995/96:SkU11, rskr.

1995/96:16, SFS 1995:1207). Beloppsgränsen för att redovisa moms i

inkomstdeklarationen höjdes från 200 000 kr till en miljon kr och

redovisningsperioden kortades ner från två månader till en månad.

Beskattningsunderlag som för beskattningsåret beräknades uppgå till mer än 10

miljoner kronor skulle medföra att deklarationen skulle lämnas senast den 20:e

i månaden efter utgången av den redovisningsperiod som deklarationen avsåg. Om

beskattningsunderlagen var lägre skulle deklarationen liksom tidigare lämnas

senast den 5:e i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod som

deklarationen avsåg.

Beloppsgränsen 10 miljoner kronor för deklarationstidpunkten den 20:e i

månaden efter redovisningsperioden höjdes senare till 40 miljoner kronor (prop.

1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305, SFS 1996:713). Vidare

ändrades inbetalningsdagarna i samband med skattekontoreformen - som bl.a.

innebar gemensamma redovisningar, debiteringar och betalningar av moms och

andra skatter och avgifter som företagen vanligen betalar - till den 12:e i

andra månaden efter redovisningsperioden (i januari och i vissa fall augusti

den 17:e) respektive den 26:e i månaden efter redovisningsperioden beroende på

om beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import,

understigit eller överstigit 40 miljoner kronor (prop. 1996/97:100, bet.

1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276, SFS 1997:483).

Skattesatsen för livsmedel sänktes från 21 % till 12 % fr.o.m. den 1 januari

1996 (prop. 1994/95:150 bilaga 7, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447, SFS

1995:931). Detta fick till följd att 21-procentsnivån helt försvann ur

systemet. Senare infördes en ny skattenivå på 6 % för bl.a. dagstidningar

(prop. 1995/96:45, bet. 1995/96:SkU12, rskr. 1995/96:82, SFS1995:1365) och

biografföreställningar (prop. 1995/96:191, bet. 1995/96:SkU28, rskr.

1995/96:290, SFS1996:536).

I syfte att ytterligare anpassa det svenska mervärdesskattesystemet till

sjätte mervärdesskattedirektivet beslutade riksdagen under hösten 1996 om flera

betydande förändringar inom områdena utbildning, kultur och idrott, vilka

trädde i kraft den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6, rskr.

1996/97:69, SFS 1996:1327). Inom utbildningsområdet begränsades skattefriheten

i princip till utbildning som anordnades av det allmänna eller av en av det

allmänna erkänd utbildningsanordnare. De utbildningstjänster som kom att

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

omfattas av skatteplikten skulle beskattas på normal nivå, dvs. 25 %. Inom

kultursektorn slopades skattefriheten för bl.a. konserter och olika sceniska

föreställningar vilka kom att beskattas med 6 %. Inom idrottsområdet

begränsades skattefriheten till tjänster som tillhandahölls av staten eller en

kommun eller en allmännyttig ideell förening. Kommersiell verksamhet inom

idrottsområdet skulle beskattas med 6 %.

Utskottet

Böcker m.m.

Gällande bestämmelser m.m.

I Sverige beskattas böcker och tidskrifter med normal skattesats, 25 %. EG-

direktivet tillåter reducerad skattesats på bl.a. böcker och tidskrifter men

Sverige har avstått från att använda denna möjlighet till differentiering (se

bl.a. bet. 1996/97:SkU6 s. 29).

Motionerna

I motionerna Kr270 (yrkande 35) av Birger Schlaug m.fl. (mp), Sk327 (yrkande

29) av Alf Svensson m.fl. (kd) och Kr306 (yrkandena 1 och 2) av Fanny Rizell

m.fl. (kd) föreslås sänkt eller avskaffad moms på böcker eller i vart fall

barnböcker. I motion Kr269 (yrkande 25) av Johan Lönnroth m.fl. (v) preciseras

den begärda skattenivån på böcker och även tidskrifter till 6%. Även i motion

Sk681 av Margit Gennser och Inger René (båda m) föreslås att momsen på böcker

och annan kultur bestäms till 6 %. Motionärerna åberopar kulturpolitiska skäl,

att EU-reglerna medger ett lägre skatteuttag och att flera andra EU-länder

utnyttjar denna möjlighet att stärka bokens ställning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser nu liksom tidigare att det inte finns något statsfinansiellt

utrymme att sänka momsen på böcker och tidskrifter till någon av de lägre

skattesatser som tillämpas i Sverige. Att sänka momsen på bara vissa böcker

skulle dessutom skapa praktiska problem och gränsdragningssvårigheter. Att

stödja litteraturen genom lättnader i momsen är således enligt utskottets

uppfattning ingen bra metod, och utskottet vill erinra om att en statlig

utredning om böcker och kulturtidskrifter i betänkandet SOU 1997:141 Boken i

tiden föreslagit en rad åtgärder av annat slag för att främja tillgången till

god litteratur och stimulera barns och ungdomars läsvanor. Betänkandet

remissbehandlas för närvarande. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Djurparker m.m.

Gällande bestämmelser m.m.

I Sverige beskattas tillträde till djurparker med normal skattesats, 25 %,

liksom tillträde till nöjesparker. Även då det gäller djurparker och nöjes-

parker medger EG-direktivet en lägre beskattning.

Motionerna

I motionerna Sk715 av Lisbet Calner m.fl. (s), Sk625 av Inger René m.fl. (m),

Sk680 av Elving Andersson (c), Sk718 av Kenth Skårvik fp), Sk615 av Per Lager

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

m.fl. (mp), Sk327 (yrkande 30) av Alf Svensson m.fl. (kd), Sk679 av Dan

Ericsson (kd) och Sk607 av Åke Carnerö (kd) yrkas reducerad moms på tillträde

till djurparker. I motion Sk716 av Mikael Odenberg m.fl. (m) begärs reducerad

skatt även på tillträde till nöjesparker. I de flesta motioner preciseras den

önskade skattenivån till 6 % och anges särskilt att det bör vara djurparker av

den typ som representeras av Nordens Ark. Genomgående betonar motionärerna att

dessa djurparker fyller en angelägen uppgift från allmän synpunkt och att de

lågbeskattas på många håll inom EU-området.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande att den lägre skattesatsen

bör förbehållas verksamheter som tydligt utgör en del av kulturområdet.

Utskottet anser dessutom att en lägre skatt på tillträde till djurparker skulle

skapa praktiska problem och tillämpningsproblem. Inkluderas dessutom

nöjesparker i undantaget uppstår ett skattebortfall som inte kan accepteras.

Utskottet avstyrker följaktligen samtliga nu behandlade motioner och

motionsyrkanden.

Alternativ sjukvård m.m.

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt 3 kap. 4 § ML undantas från skatteplikt omsättning av tjänster som

utgör sjukvård, tandvård eller social omsorg. För skattefrihet krävs enligt ML

att sjukvården omfattar sådana åtgärder som definitionsmässigt är sjukvård och

att sjukvården tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar eller av någon med

särskild legitimation att utöva sjukvårdsyrke. För s.k. alternativvård gäller

däremot inte skattefriheten.

Även läkemedel är undantagna från skatteplikt. Undantaget gäller dock bara

läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus eller införs till

landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning (3 kap. 23 § ML).

Motionerna

I motion Sk604 av Gullan Lindblad och Maud Ekendahl (båda m) yrkas

momsbefrielse för alternativmedicin och alternativmedicinska behandlings-

metoder. Detsamma yrkas i motion So308 (yrkande 25) av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) beträffande alternativ- och komplementärmedicinsk behandling.

Motionärerna framhåller bl.a. att den nuvarande ordningen missgynnar

behandlingsformer av detta slag och att riksdagen tidigare på skatteutskottets

hemställan gjort ett uttalande om att alternativmedicinsk behandling bör

jämställas med skolmedicinsk behandling i skattehänseende.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare erinrat om att den av motionärerna väckta frågan

behandlas i utredningsbetänkandet SOU 1996:138 Ny behörighetsreglering på

hälso- och sjukvårdens område m.m. (s. 455 f.). Enligt vad utskottet erfarit

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

avser regeringen att lägga fram ett förslag grundat på betänkandet till

riksdagen senare i vår och i det sammanhanget redovisa vilka eventuella

ändringar som kan komma i fråga när det gäller mervärdesskatten på tjänster på

sjukvårdsområdet. Ett ställningstagande i beskattningsfrågorna bör enligt

utskottets uppfattning anstå till dess att regeringens förslag föreligger, och

utskottet avstyrker därför motionerna.

Försäljning av konst på konstgallerier m.m.

Gällande bestämmelser m.m.

Den generella skatteplikten för moms omfattar även omsättning av konstverk. I

fråga om försäljning av konstverk som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo

gäller dock att skattskyldigheten inträder först om omsättningen uppgår till

300 000 kr eller mer (1 kap. 2 a § ML). Vidare är skattesatsen i sådana fall

begränsad till 12 % (7 kap. 1 § andra stycket ML). Vid annan handel med

konstverk tillämpas s.k. vinstmarginalbeskattning som innebär att beskattningen

grundas på återförsäljarens vinstmarginal (9 a kap. ML). Skattesatsen är då den

normala, dvs. 25 %.

Motionen

I motion Sk611 av Karin Falkmer och Inger René (båda m) krävs att konstnärers

och konstgalleriers försäljning av konst samt konstgalleriernas provision

beskattas med endast 6 %. Motionärerna åberopar dels kulturpolitiska skäl, dels

den oförmånliga konkurrenssituationen i förhållande till t.ex. Folkets Hus som

kan sälja konst skattefritt

Utskottets ställningstagande

Utskottet får inledningsvis erinra om att det enligt EG-reglerna saknas

möjlighet att införa en reducerad skattesats i vad gäller just galleriers

försäljning av konstverk i allmänhet. Samtidigt vill utskottet framhålla att

utskottet tidigare har uttalat att frågan om konkurrensförhållandena mellan å

ena sidan skattskyldiga företag och å andra sidan skattefria ideella föreningar

bör ses i ett större sammanhang och att man därför bör avvakta till dess att

regeringen tagit ställning till förslagen i betänkandet SOU 1995:63 Översyn av

skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar. Beredningen av förslagen

i detta betänkande fortsätter inom Regeringskansliet. Utskottet anser att det

är viktigt att den angivna frågan belyses och att regeringen så snart som

möjligt redovisar resultatet av beredningsarbetet.

Vad gäller skattenivån på konstnärernas försäljning av egna konstverk finns

visserligen möjligheten att sänka skattesatsen till 6 %. Detta kräver dock

enligt EG-reglerna att också mervärdesskatten vid import av konstverk,

samlarföremål och antikviteter sänks till 6 %. Utskottet anser att frågan

därför endast kan övervägas i ett sådant vidare sammanhang. Enligt vad

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

utskottet erfarit har frågan om skattesatsen vid försäljning av konstverk

aktualiserats i en skriftlig framställning till Regeringskansliet som ännu ej

färdigbehandlats. Regeringens prövning av frågan bör enligt utskottets mening

avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionen.

Miljömärkta varor

Gällande bestämmelser m.m.

Några särbestämmelser om miljömärkta varor finns inte i ML. Sådana varor

beskattas således enligt generella regler.

Motionen

I motion Sk682 av Yvonne Ruwaida och Barbro Johansson (båda mp) begärs en

utredning om att befria miljömärkta varor och produkter från moms. Motionärerna

önskar härigenom styra konsumtionen mot miljövänligare varor och produkter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att ett sådant undantag som motionärerna begär strider

mot gällande EG-direktiv. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Sotning

Gällande bestämmelser m.m.

Några särbestämmelser om sotning finns inte i ML. Sotning beskattas således

enligt generella regler.

Motionen

I motion Sk720 (yrkandena 1 och 2) av Lars U Granberg efterlyses ett system som

innebär att sotning befrias från moms och i stället påläggs en fast avgift,

lika för hela landet. Motionären pekar på att det nuvarande systemet innebär

att grundavgiften för sotning är olika stor i olika delar av landet och att

detta också innebär olikheter i momsuttaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis konstatera att sotning inte är en tjänst som kan

underkastas en lägre beskattning än normalt enligt EG-direktivet. Utskottet

vill vidare erinra om att Sotningsutredningen (Fö 1997:02, dir. 1996:115) har

till uppgift att föreslå förändringar som befrämjar en ökad konkurrens och

utvecklar fastighetsägarens inflytande över sotningen av den egna fastigheten

samt belysa bl.a. den ekonomiska, juridiska, miljömässiga och praktiska

innebörden av lämnade förslag och även beakta de särskilda glesbygdsaspekterna.

Enligt vad utskottet erfarit beräknas ett betänkande vara färdigt senare i vår.

Utskottet anser att ett ställningstagande till de frågor motionären tagit upp

bör anstå till dess att utredningens förslag och regeringens ställningstagande

föreligger. Utskottet avstyrker därför motionen.

Byggnadsarbeten på vissa idrottsanläggningar

Gällande bestämmelser m.m.

Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har en momspliktig omsättning

får dra av moms på inköp av varor och tjänster. Allmännyttiga ideella

föreningar, som är befriade från inkomstskatt och moms, saknar således möjlig-

het att dra av momsen på sina inköp.

Motionen

I motion Sk643 av Monica Widnemark (s) begärs en utredning om att befria

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

nybyggnad, upprustning och underhåll av idrottsanläggningar som ägs av ideella

föreningar från moms. Syftet är att åstadkomma en snabbare upprustning av det

nuvarande anläggningsbeståndet och skapa nya arbetstillfällen för bygg-

nadsarbetare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att syftet med det nuvarande regelsystemet i fråga om

allmännyttiga ideella föreningar, som innebär att deras verksamhet i vid

utsträckning är undantagen från skattskyldighet, är att stödja dessa

organisationer. Reglerna innebär emellertid samtidigt att de allmännyttiga

ideella föreningarna får ställning som konsumenter i mervärdesskattesammanhang

och att de liksom andra konsumenter saknar rätt till avdrag eller återbetalning

för ingående mervärdesskatt på t.ex. byggkostnader. Detta följer av allmänna

principer, såväl inom vårt eget mervärdesskattesystem som inom EG:s. Någon

ändring är inte aktuell, och utskottet avstyrker därför motionen.

Sopvaruhus

Gällande bestämmelser m.m.

Några särbestämmelser om s.k. sopvaruhus finns inte i ML. Däremot finns

särskilda bestämmelser om bl.a. handel med begagnade varor i 9 a kap. ML.

Beskattningen på detta område bygger på en princip om beskattning av uppkommen

vinstmarginal. Försäljaren redovisar utgående skatt på skillnaden mellan

försäljningspriset och inköpspriset av varorna - detta är vinstmarginalen -

minskad med den moms som hänför sig till denna vinstmarginal. Om varorna har

skänkts till säljaren eller denne på annat sätt kommit över varorna utan

vederlag kan således inget avdrag göras för inköpskostnader från

vinstmarginalen.

Motionen

I motion Sk644 av Lars Hjertén (m) begärs förslag om att ta bort eller sänka

momsen på s.k. sopvaruhus försäljning av varor. Kostnaderna för bl.a. moms slår

extra hårt mot dessa företag och hotar deras fortbestånd, anför motionären. Han

pekar därvid på att företagen inte har ingående mervärdesskatt att dra av

eftersom de inte betalar något vederlag för de varor som hanteras.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning bör den fråga som motionären tagit upp bedömas

med hänsyn till reglerna om handel med begagnade varor som en näringsidkare

kommit över utan vederlag. För verksamhet med begagnade varor, skänkta eller

inte, tillämpas särskilda momsregler som infördes den 1 juli 1995 (prop.

1994/95:202, SkU27.) Dessa nya regler baseras helt på en överenskommelse i EU

om hur mervärdesskatt skall tas ut vid sådan handel. Reglerna innebär som

nämnts ovan att mervärdesskatt skall tas ut på marginalen mellan försäljnings-

och inköpspris. I den mån de begagnade varorna anskaffas utan kostnad kan

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

således avdrag för dessa ej medges. Den av motionären efterfrågade

avdragsrätten skulle således strida mot de av EG beslutade

beskattningsprinciperna för handel av detta slag, och enligt vad utskottet

erfarit har en formell framställning i denna fråga för något år sedan avvisats

av regeringen. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Gruppregistrering av vissa företag

Gällande bestämmelser m.m.

Nuvarande beskattningsordning innebär att omsättningar som görs mellan företag

i en koncern eller annan företagsgrupp mervärdesbeskattas på samma sätt som

omsättningar mellan fristående företag. Detta leder bl.a. till att ett

koncernföretag med skattefri verksamhet som förvärvar tjänster från ett företag

i koncernen med skattepliktig verksamhet inte kan göra något avdrag för den

ingående skatten på förvärvet.

Motionen

I motion Sk622 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs förslag om införande av regler

som tillåter gruppregistrering inom den finansiella sektorn. Motionärerna

tänker främst på bank- och försäkringssektorn och framhåller att den nuvarande

ordningen snedvrider konkurrensen och att EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv

tillåter medlemsländerna att behandla flera företag som en enhet i

mervärdesskatterättsligt hänseende. De åberopar också att skatteutskottet

tidigare har uttalat sig för att Sverige inför gruppregistrering för

mervärdesskatt inom den finansiella sektorn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare redovisat en positiv inställning till gruppregistrering

inom den finansiella sektorn och understrukit behovet av jämförbara

konkurrensförutsättningar. På förslag av utskottet gjorde riksdagen ett till-

kännagivande härom våren 1997. I 1997 års ekonomiska vårproposition uttalade

också regeringen att den hade för avsikt att återkomma till riksdagen angående

denna fråga och att ett belopp motsvarande högst 100 miljoner kronor borde

reserveras för åtgärderna (prop. 1996/97:150 avsnitt 7.6.4, bet.

1996/97:FiU20). I promemorian Ds 1997:80 Gruppregistrering i mervärdes-

skattesystemet diskuteras möjligheten till gruppregistrering för företag i en

finansiell företagsgruppering och lämnas förslag till utformning av reglerna.

Den föreslagna utformningen omfattar även den kooperativa samverkansform som

länsförsäkringsgruppen representerar men övriga kooperativa organisationer

lämnas utanför. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet och

regeringen har aviserat en proposition senare i vår. Med hänvisning till

riksdagens tidigare tillkännagivande och att den aktualiserade frågan är på väg

mot en snar lösning är någon åtgärd med anledning av motionen enligt utskottets

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

mening inte påkallad. Utskottet avstyrker därför motionen.

Personalrestauranger

Gällande bestämmelser m.m.

Enligt 8 kap. 3 § första stycket ML får den som bedriver verksamhet som medför

skattskyldighet göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv

eller import i verksamheten. Frågan om en eventuell rätt till avdrag för

arbetsgivaren för ersättning som arbetsgivaren utger till en entreprenör som

sköter matserveringen åt arbetsgivarens personal behandlas i RSV:s Handledning

för mervärdesskatt 1997 s. 579-580. Härav framgår att arbetsgivaren inte har

någon sådan avdragsrätt. Kammarrätten i Stockholm har nyligen i en dom tilläm-

pat reglerna på detta sätt och vägrat avdrag för belopp som utgivits av ett

bolag till en entreprenör som bedrev serveringsverksamhet åt bolagets personal

(dom 1997-11-20, mål nr 813 , 814-1996) .

Motionen

I motion Sk645 av Carl Erik Hedlund (m) begärs införande av avdragsrätt för

momsen på ledningsersättning till personalrestaurangverksamhet som drivs av en

utomstående entreprenör. Mot bakgrund av att företagen har rätt till momsavdrag

om företagen själva bedriver personalservering anser motionären att de

nuvarande reglerna brister i konkurrensneutralitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att reglerna på detta område utgår från principen att

privat konsumtion i form av måltider för arbetstagare inte skall undgå

mervärdesbeskattning. Därför är den typ av kostnad som motionären pekar på inte

avdragsgill i momshänseende, och enligt RSV:s handledning har arbetsgivaren

inte heller någon rätt till avdrag för ingående skatt avseende kostnader för

lokaler och inventarier som arbetsgivaren kostnadsfritt upplåter åt

entreprenören. Vad motionären anfört ger enligt utskottets uppfattning inte

någon anledning att ompröva reglerna, och utskottet avstyrker därför motionen.

Uthyrning av verksamhetslokaler m.m.

Gällande bestämmelser m.m.

Den som hyr ut en fastighet eller en del av en fastighet för momspliktig

verksamhet har möjlighet att hos skattemyndigheten begära att bli skattskyldig

enligt reglerna om s.k. frivilligt inträde (9 kap. 1 § ML). Då

skattemyndigheten fattat beslut om frivillig skattskyldighet på denna grund

beslutar myndigheten normalt också att mervärdesskatten skall redovisas i

skattedeklarationer och inte i självdeklarationer, även om omsättningen är låg

och företag av annan typ med motsvarande låga omsättningar normalt får redovisa

momsen i sina sjävdeklarationer (9 kap. 11 § första stycket skatte-

betalningslagen, se även prop. 1996/97:100 del 1 s. 568). Redovisningsperiod

för skattedeklarationer omfattar en kalendermånad (10 kap. 14 § skatte-

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

betalningslagen)

Avdrag som gjorts för ingående skatt hänförlig till förvärv eller import av

investeringsvaror skall jämkas om användningen av vara ändras efter förvärvet

eller om varan avyttras. Med investeringsvaror avses bl.a. fastigheter vars

anskaffningskostnad överstiger 200 000 kr (8 kap. 16a-16f §§ ML).

Motionerna

I motion Sk717 av Mikael Odenberg (m) yrkas slut på den automatiska månads-

redovisningen för momspliktiga lokaluthyrare. Enligt motionären finns det bl.a.

många små bostadsrättsföreningar som på grund härav måste redovisa moms

månatligen. I motion Sk646 av Karl-Gösta Svenson (m) efterlyses regler om att

jämkning av avdrag för ingående skatt skall kunna underlåtas i den omfattning

som en köpare övertar jämkningsskyldigheten. Enligt motionärens uppfattning

leder de nuvarande bestämmelserna till onödigt negativa effekter. Motionären

framhåller också att man i t.ex. Danmark har lyckats undvika sådana negativa

effekter genom att införa en bestämmelse av begärt slag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att regeringen nyligen uppdragit åt en särskild

utredare att göra en generell översyn av reglerna om skattskyldighet för

mervärdesskatt vid uthyrning av verksamhetslokaler och lämna förslag till

regler som minskar de administrativa och rättsliga problemen och förenklar

tillämpningen för skattskyldiga och skattemyndigheter och särskilt ta hänsyn

till de mindre och medelstora fastighetsägarnas möjligheter att hantera

regelsystemet. Utredaren skall också beakta reglerna om jämkning av avdrag för

ingående skatt och vid behov föreslå förändringar av dem. Utredaren skall

redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 december 1998 (dir. 1997:127).

Utskottet anser att resultatet av detta nyss igångsatta utredningsarbete bör

avvaktas innan ställning tas till de aktuella frågorna. Utskottet avstyrker

därför båda motionerna.

Leasingkontrakt

Gällande bestämmelser m.m.

Ett leasingavtal behandlas i mervärdesskattehänseende som ett hyresavtal

förutsatt att det inte är att betrakta som ett förtäckt köp, eventuellt ett

avbetalningsköp. Leasegivaren redovisar utgående skatt i den takt som tjänsten

successivt utförs och som leasingavgifterna och skatten på leasingavgifterna

faktureras leasetagaren. Leasetagaren har rätt till avdrag för ingående skatt

på leasingavgifterna i den takt som tjänsten tillhandahålls och fakturor

mottages. Vid leasing av personbil gäller dock särskilda regler.

Pantsättning och liknande säkerhetstransaktioner utgör i princip inte någon

omsättning i mervärdesskattehänseende. Om ett finansieringsföretag lämnar lån

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

till en leasegivare mot säkerhet i leaseavtalet uppkommer ingen skattskyldighet

för finansieringsföretaget.

Motionen

I motion Sk719 av Rune Berglund (s) föreslås att finansieringsinstitut skall

göras momsskyldiga för momsen i leasingkontrakt som man belånar åt säljare

eller förmedlare. Det nuvarande systemet innebär enligt motionären att

kreditgivarna använder momsen på leasingavtalet som en extra säkerhet för

kredittagarens åtagande. Genom den föreslagna åtgärden skulle, menar

motionären, kreditgivarna bli mer noggranna vid kreditbedömningen.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit, betraktas det problem som motionären antyder inte

som ett stort problem för myndigheterna. Utskottet vill dessutom framhålla att

de svenska reglerna på detta område ligger i linje med gällande EG-regler. På

grund härav och då den av motionären föreslagna ordningen skulle innebära att

andra problem skapas - t.ex. rörande leasegivarens ställning i momshänseende -

avstyrker utskottet motionen.

Kurser i kroppsspråk och kommunikation

Gällande bestämmelser m.m.

För konsulttjänster i allmänhet är tillämplig momssats normalt 25%. Utövande

konstnärers framföranden av ett sådant litterärt eller konstnärligt verk som

omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga

verk är undantagna från skatteplikt (3 kap. 11 §).

Motionen

I motion Sk678 av Ann-Kristin Føsker (fp) efterlyses konkurrensneutrala

momsregler mellan å ena sidan momspliktiga konsulter och å andra sidan ej

momsskyldiga artister och skådespelare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inte bestrida att den olika behandlingen i momshänseende av å

ena sida konsulter och å andra sidan artister och skådespelare möjligen kan ge

upphov till gränsdragnings- och tillämpningsproblem i enskilda fall. Utskottet

vill samtidigt erinra om att konsultverksamhet självfallet inte kan bli

skattefri enbart genom att utövaren betecknar sig själv som artist eller

skådespelare. Vad motionären anfört ger enligt utskottets uppfattning inte

anledning till någon omprövning av reglerna och utskottet avstyrker därför

motionen.

Rån och stöld

Gällande bestämmelser m.m.

Från och med 1999 års taxering föreligger en viss avdragsrätt vid

inkomstbeskattningen för förluster av kontanta medel i näringsverksamhet genom

brott. I lagstiftningsärendet avvisade riksdagen ett förslag att företagen inte

heller skulle behöva betala moms på stulna inkomster (prop. 1996/97:154, bet.

1997/98:SkU2).

Motionen

I motion Sk648 av Elisabeth Nyström och Maud Ekendahl (båda m) återkommer ett

yrkande av innebörd att företagen skall slippa betala moms på inkomster som

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

förlorats på grund av rån eller stöld. Motionärerna anser att sådana förluster

rimligen bör behandlas på samma sätt som kundförluster i momshänseende.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att ett införande av en rätt till

reducering av beskattningsunderlaget för moms på det sätt som motionärerna

begär skulle strida mot såväl grundläggande principer för momsredovisningen som

gällande EG-regler. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Tidpunkt för inbetalning av moms

Gällande bestämmelser m.m.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen gäller som

inbetalningsdagar för moms den 12:e i andra månaden efter redovisningsperioden

(i januari och i vissa fall augusti den 17:e) respektive den 26:e i månaden

efter redovisningsperioden beroende på om beskattningsunderlaget, exklusive

gemenskapsinterna förvärv och import, understigit eller överstigit 40 miljoner

kronor (10 kap. 18 och 19 §§ samt 16 kap. 4 § skattebetalningslagen).

Motionen

I motion Sk735 (yrkande 10) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs förslag om en

senareläggning av momsinbetalningstidpunkterna. Enligt motionärerna innebär

nuvarande regler att många företag inte hinner få betalt av sina kunder innan

momsen skall redovisas och betalas in.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av redogörelsen över lagstiftningen under senare år i inledningen

till detta betänkande (s. 4-5) har bestämmelserna om momsinbetalning efter hand

mjukats upp, dels genom en höjning av beloppsgränsen från 10 till 40 miljoner

kronor, och dels genom en viss senareläggning av inbetalningstidpunkterna i

samband med skattekontoreformen. Utskottet prövade vissa yrkanden liknande det

nu aktuella så sent som i samband med budgetbehandlingen i höstas och vidhåller

sin uppfattning att det av statsfinansiella skäl inte är möjligt att

ytterligare senarelägga inbetalningstidpunkterna för de större företagen på det

sätt som motionärerna önskar. Utskottet vill också framhålla att reglerna är

utformade så att de mindre företagen gynnas och att de dessutom innebär att

avdragsrätten kan utnyttjas tidigare än som gällde förut. Enligt utskottets

uppfattning har problemen minskat betydligt genom tidigare redovisade

förändringar, och utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

Momsuttaget vid försäljning till exportör

Gällande bestämmelser m.m.

I 9 c kap. ML finns bestämmelser, baserade på EG-regler, som bl.a. medger

skattefrihet för omsättning av vissa uppräknade varor avsedda för placering i

s.k. skatteupplag. Av proposition 1995/96:58 framgår att det inte finns något

hinder mot att föreskriva om lagring i bl.a. skatteupplag även beträffande

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

andra varor än de särskilt uppräknade.

Motionen

I motion Sk647 av Kjell Ericsson (c) krävs ny lagstiftning som innebär att en

säljare skall kunna leverera en vara till en exportör för direkt

vidaretransport till ett icke EU-land utan att erlägga moms. Motionären

kritiserar den nuvarande utformningen av 9 c kap. ML för att bestämmelserna

inte upptar specifikt svenskproducerade varor. Bl.a. svensk trävaruexport

behöver enligt motionärens uppfattning en sådan ordning som han förespråkar.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning torde en skattefrihet av det slag som motionären

yrkar på kunna uppnås genom en ändring i förteckningen över de varor som

omfattas av bestämmelserna i 9 c kap. ML. Enligt vad utskottet erfarit är också

lagstiftningsåtgärder av det slaget för närvarande föremål för beredning inom

Finansdepartementet, och regeringen avser att återkomma till riksdagen så snart

den pågående beredningen har avslutats. Saken är således redan uppmärksammad,

och det finns därför enligt utskottets uppfattning inte någon anledning för

riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionen. Utskottet avstyrker

därför motionen.

Temporär införsel av konst

Gällande bestämmelser m.m.

Vid import av konstverk, samlarföremål och antikviteter utgår moms med 12 %.

Om importen avser föremål från länder utanför EU och syftar till att visa

föremålen på utställning kräver tullmyndigheterna en momsdeposition av

motsvarande storlek.

Motionen

I motion Sk612 av Karin Falkmer (m) yrkas att momsdepositionen för konst som

införs temporärt för utställningsändamål från icke EU-land avskaffas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att de bestämmelser som motionären kritiserar är

bestämmelser av tillämpningskaraktär som Generaltullstyrelsen utfärdar. Enligt

vad utskottet erfarit ser Generaltullstyrelsen för närvarande över möjligheten

att åtgärda problemet i samband med en översyn av föreskrifterna. En lösning

beräknas föreligga under våren, och någon åtgärd från riksdagens sida är därför

enligt utskottets mening inte påkallad. Utskottet avstyrker därför motionen.

Ideella föreningars verksamhet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 4 kap. 8 § ML framgår att allmännyttiga ideella föreningar är befriade från

moms om inkomsten är befriad från inkomstskatt. Av RSV:s information framgår

vidare att en sådan förening inte skall ta ut moms vid försäljning av varor,

om försäljningen har ett naturligt samband med den allmännyttiga verksamheten

eller huvudsakligen syftar till att ge service till dem som deltar i den

allmännyttiga verksamheten eller av hävd har utnyttjats som finansieringskälla

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

för ideellt arbete. Att tillträde till idrottsevenemang som anordnas av

allmännyttiga ideella föreningar är undantaget från moms är särskilt

föreskrivet i 3 kap. 11 a § ML.

Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och som bedriver

näringsverksamhet skall betala moms för skattepliktig omsättning av varor och

tjänster. Det är således ingen skillnad mellan dessa föreningar och andra

näringsidkare.

Motionerna

I motion Sk327 (yrkande 28) av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om att secondhandförsäljning som bedrivs av ideella föreningar

för välgörande ändamål bör befrias från moms. I motion Kr510 (yrkande 16) av

Fanny Rizell m.fl. (kd) yrkas att någon moms på entré till idrottsevenemang som

arrangeras av en ideell förening inte skall utgå, även om den ideella

föreningen inte är en allmännyttig ideell förening.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin uppfattning att yrkandena är tillgodosedda redan genom

de regler som nu gäller om skattebefrielse för allmännyttiga ideella

föreningars verksamhet. Övriga ideella föreningar saknar enligt utskottets

uppfattning intresse i detta sammanhang. Utskottet avstyrker därför motionerna

i nu aktuella delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande böcker m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 29, 1997/98:Sk681,

1997/98:Kr269 yrkande 25, 1997/98:Kr270 yrkande 35 och 1997/98:Kr306

yrkandena 1 och 2,

res. 1 (mp)

res. 2 (kd)

2. beträffande djurparker m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 30, 1997/98:Sk607,

1997/98:Sk615, 1997/98:Sk625, 1997/98:Sk679, 1997/98:Sk680, 1997/98:Sk715,

1997/98:Sk716 och 1997/98:Sk718,

res. 3 (m)

res. 4 (fp, mp, kd)

3. beträffande alternativ sjukvård m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk604 och 1997/98:So308 yrkande 25,

res. 5 (m, mp)

4. beträffande försäljning av konst på konstgallerier m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk611,

res. 6 (m)

5. beträffande miljömärkta varor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk682,

6. beträffande sotning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk720 yrkandena 1 och 2,

7. beträffande byggnadsarbeten på vissa idrottsanläggningar

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk643,

8. beträffande sopvaruhus

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk644,

9. beträffande gruppregistrering av vissa företag

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk622,

10. beträffande personalrestauranger

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk645,

res. 7 (m)

11. beträffande uthyrning av verksamhetslokaler, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk646 och 1997/98:Sk717,

res. 8 (m)

12. beträffande leasingkontrakt

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk719,

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

13. beträffande kurser i kroppsspråk och kommunikation

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk678,

14. beträffande rån och stöld

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk648,

res. 9 (m)

15. beträffande tidpunkt för inbetalning av moms

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk735 yrkande 10,

res. 10 (m, fp, kd)

16. beträffande momsuttaget vid försäljning till exportör

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk647,

17. beträffande temporär införsel av konst

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk612,

res. 11 (m)

18. beträffande ideella föreningars verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 28 och 1997/98:Kr510

yrkande 16.

res. 12 (kd)

Stockholm den 10 februari 1998

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla

Wester (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd),

Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp).

Reservationer

1. Böcker m.m. (mom. 1)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Boken lever i dag i hård konkurrens med andra medier. Det statliga

produktionsstödet för utgivning av kvalitetslitteratur räcker inte till för att

små förlag med ambitioner i fråga om kvaliteten på utgivningen skall kunna

överleva i skuggan av de stora. Den nya datatekniken som i och för sig öppnar

många nya möjligheter innebär också ett hot mot den lokala bokhandeln och dess

lönsamhet. Med hänsyn till barnens behov av stimulerande läsupplevelser för att

få inresse för läsning, öva upp läsfärdigheterna och utveckla språket är det

särskilt oroande att läsandet uppenbarligen tenderar att minska hos barn och

ungdom. De välmotiverade satsningar på distribution, teknikstöd m.m. som

föreslås i utredningsbetänkandet SOU 1997:141 räcker enligt vår uppfattning

inte till, och vi finner det mycket anmärkningsvärt att regeringen i direktiven

förbjudit utredaren att pröva frågan om att reducera momsen på litteratur.

Det är enligt EG-direktivet tillåtet med en reducerad skattesats på böcker.

På många håll i Europa lågbeskattas också böcker.

Vi anser att det är ytterst angeläget att vidta åtgärder för att stärka

bokens ställning. Mot bakgrund härav anser vi också att regeringen snarast bör

lägga fram förslag om sänkt moms på böcker för att göra dem billigare och mer

åtkomliga för vanligt folk. Riksdagen bör, med anledning av de nu behandlade

motionerna, som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels under moment 1 hemställt:

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

1. beträffande böcker m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 29,

1997/98:Sk681, 1997/98:Kr269 yrkande 25, 1997/98:Kr270 yrkande 35 och

1997/98:Kr306 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

2. Böcker m.m. (mom. 1)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Med hänsyn till barnens behov av stimulerande läsupplevelser för att få

intresse för läsning, öva upp läsförmågan och utveckla språket anser vi inom

Kristdemokraterna att det är mycket oroande att läsandet uppenbarligen tenderar

att minska hos barnen. Vi menar vidare att de i och för sig välmotiverade

satsningar på distribution, teknikstöd m.m. som föreslås i

utredningsbetänkandet SOU 1997:141 inte räcker till för att förbättra

situationen påtagligt på det begränsade men mycket angelägna område av

litteraturen som barnböckerna utgör. Vi finner det mycket anmärkningsvärt att

regeringen i direktiven förbjudit utredaren att pröva frågan om att reducera

momsen på åtminstone barnlitteratur. Att göra barnböckerna billigare och mera

tillgängliga för barnfamiljerna genom en momsreduktion är enligt vår mening

viktigare än skattemyndigheternas eventuella problem med avgränsningen och

uppbörden.

Det är enligt EG-direktivet tillåtet med en reducerad skattesats på böcker.

På många håll i Europa lågbeskattas också böcker. Att reducera skatten på

barnböcker kommer således inte på något sätt i konflikt med EU-rätten.

Vi anser alltså att det är ytterst angeläget att vidta åtgärder för att

främja barnens läsvanor och tillgodose deras behov av stimulerande läsning. Mot

bakgrund härav anser vi också att regeringen snarast bör lägga fram förslag om

sänkt moms på böcker för barn fr.o.m. den 1 januari 1999 för att göra dem

billigare och mer åtkomliga för barnfamiljerna. Skattebortfallet vid en sådan

åtgärd torde vara marginell och regeringen torde inte ha några svårigheter att

finna en lämplig finansiering. Riksdagen bör, med anledning av de nu behandlade

motionerna, som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels under moment 1 hemställt:

1. beträffande böcker m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk327 yrkande 29 och anledning av

motionerna 1997/98:Sk681, 1997/98:Kr269 yrkande 25, 1997/98:Kr270 yrkande

35 och 1997/98:Kr306 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

3. Djurparker m.m. (mom. 2)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Många svenska djurparker bedriver i dag under hård ekonomisk press ett seriöst

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

och förtjänstfullt forsknings- och utvecklingsarbete och bidrar till att bevara

och förmedla vårt gemensamma kulturarv och den biologiska mångfalden åt

kommande generationer. Det bör också betonas att djurparker av den typ som

representeras av t.ex. Nordens Ark och Kolmården och många mindre lokala parker

har en mycket stor betydelse för att väcka barns och ungdomars intresse för

djur och natur och är också mycket värdefulla från folkbildningssynpunkt. Det

finns enligt vår mening inga bärande skäl för att konkurrensmässigt missgynna

djurparker i förhållande till museiverksamhet eller andra kulturarrangemang som

belastas med bara 6 % moms. Även nöjesparker, som arbetar i konkurrens med

arrangörer av konserter, cirkus, teater m.m., har rätt till likvärdiga

förutsättningar i vad avser momsbelastningen vilket innebär att momsen även på

nöjesparker bör begränsas till 6 %. Detta ställningstagande står i samklang med

EG:s mervärdesskattedirektiv som tillåter ett lägre skatteuttag på både

djurparker och nöjesparker. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag med

denna inriktning som kan gälla fr.o.m. nästa år. Med det anförda tillstyrker

utskottet motion Sk716 varigenom övriga motioner i allt väsentligt får anses

tillgodosedda.

dels under moment 2 hemställt:

2. beträffande djurparker m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk716 och med anledning av

motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 30, 1997/98:Sk607, 1997/98: Sk615,

1997/98:Sk625, 1997/98:Sk679, 1997/98:Sk680, 1997/98: Sk715 och

1997/98:Sk718 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Djurparker m.m. (mom. 2)

Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Isa Halvarsson (fp) har