Bet. 1997/98:SkU18

Skatteutskottets betänkande

1997/98:SKU18

Vissa punktskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SkU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner som väckts under den

allmänna motionstiden hösten 1997. Yrkandena rör energibeskattning, vägtrafik-

beskattning, alkohol och tobak samt vissa övriga punktskattefrågor. Utskottet

avstyrker samtliga motioner.

Vid betänkandet har fogats 32 reservationer och nio särskilda yttranden.

Motionerna

1997/98:K715 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall hävda fortsatt undantag för reglerna om införsel

av alkoholdrycker från andra medlemsländer,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den svenska alkoholpolitiken.

1997/98:Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

30. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjda energiskatter för

1999 och 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen,

36. att riksdagen hos regeringen begär förslag om överföring av fordonsskatt

till bensin- och dieselskatter i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts under avsnitt 7 om energi- och miljöskatter,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts under avsnitt 7.2 om industrins energibeskattning.

1997/98:Sk602 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra

svensk konkurrenskraft och fri rörlighet mellan Sverige och Finland.

1997/98:Sk606 av Sivert Carlsson och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av sänkt fordonsskatt för dieselbilar.

1997/98:Sk609 av Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att sänka bensinskatten.

1997/98:Sk613 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av avskaffad

vägtrafikskatt för traktorer som är äldre än 30 år.

1997/98:Sk619 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett förenklat taxfreesystem.

1997/98:Sk623 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av råtalloljan.

1997/98:Sk634 av Olle Lindström och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att lågbeskattad dieselolja skall tillåtas i motorredskap för industrier och

kommersiell verksamhet.

1997/98:Sk635 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

stegvis fortsatt anpassning av den svenska ölskatten så att likvärdiga

konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås.

1997/98:Sk636 av Ulla Löfgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkta skatter.

1997/98:Sk649 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans av mer

miljöanpassade, mindre fordon.

1997/98:Sk650 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en studie

avseende möjligheten att införa ett differentieringssystem för uttag av

miljöavgifter på drivmedel.

1997/98:Sk651 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att konsumentpriset avseende

tobak och alkohol anpassas till övriga EU.

1997/98:Sk652 av Ola Ström (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om skäl mot införande av en

särskild båtskatt.

1997/98:Sk683 av Birgitta Gidblom och Ulf Kero (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

vägtrafikbeskattningen och glesbygden.

1997/98:Sk684 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att fordonsskatten likställs för äldre och nyare

dieselfordon,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lika beskattning av diesel- och bensinfordon,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd skatt på diesel i

enlighet med vad anförts i motionen.

1997/98:Sk685 av Olle Lindström och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att ge privatpersoner rätt att köpa och föra in finsk röd olja för

uppvärmningsändamål.

1997/98:Sk686 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen begär att

regeringen tillsätter en utredning med uppgift att lämna förslag till en

differentierad skatt på fordonsbränslen i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:Sk687 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att i Skåne göra ett

fullskaleförsök, med en försöksperiod med momsbefrielse på biodrivmedel.

1997/98:Sk688 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på spillvärme.

1997/98:Sk689 av Elizabeth Nyström och Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om avskaffande av produktionsskatten på el i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk690 av Urban Ahlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereglernas betydelse

för omställningen av energisystemet.

1997/98:Sk691 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att energitorv skall

undantas från koldioxidavgift under den övergångsperiod som energiomställningen

innebär.

1997/98:Sk692 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av fruktviner

och -drycker.

1997/98:Sk693 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande

av den skattefria försäljningen.

1997/98:Sk694 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av 45 § tullagen

(1994:1550).

1997/98:Sk695 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda

förutsättningarna för en obligatorisk produktionsavgift för svenskproducerade

trädgårdsprodukter.

1997/98:Sk696 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av bekämpningsmedelsskatten med

inriktningen att inte miljövänliga bekämpningsmedel missgynnas i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk697 av Per Lager och Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en utredning om en särskild miljöavgift på engångsmaterial.

1997/98:Sk698 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering av föreslagna åtgärder genom införandet av

kväveoxidskatt.

1997/98:Sk699 av Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en likvärdig vägtrafikbeskattning av nya dieselbilar i förhållande

till bensindrivna bilar.

1997/98:Sk721 av Nils-Erik Söderqvist och Ingvar Johnsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

översynen av den framtida energibeskattningen.

1997/98:Sk722 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

skatt på olja för lantbruksföretag.

1997/98:Sk723 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp,kd) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

konkurrensneutral energibeskattning.

1997/98:Sk724 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att produktionsskatterna skall

avskaffas för den elintensiva industrin till den del elen används som råvara.

1997/98:Sk725 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effektiviseringar av

vattenkraftverk.

1997/98:Sk726 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslutet om kompensation

för bioeldad fjärrvärmeleverans till industrin verkställs.

1997/98:Sk727 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ekonomiska problem i medlemsägda vindkraftföretag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om behovet av särskilda regler, t.ex. inom

skatteområdet, för medlemsägda vindkraftföretag.

1997/98:Sk728 av Ulf Kero m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om problemet med nybilsskatten på

dieseldrivna personbilar.

1997/98:Sk729 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett

miljöanpassat beskattningssystem för drivmedel till fordon.

1997/98:Sk730 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast införa

ett system med differentierade drivmedelspriser i glesbygd utan utbyggd

kollektivtrafik, gärna med Jämtland som försökslän.

1997/98:Sk731 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för etanol

och metanol som drivmedel.

1997/98:Sk732 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om båtskatt.

1997/98:Sk733 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av

konsekvenserna vid förbud mot skattefri försäljning.

1997/98:Sk737 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utjämning och likformning av växthusodlingens energibeskattning

inom hela gemenskapen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en återgång till enhetliga nedsättningsregler för växthusodlingens

koldioxidskatt genom generella skattesatser på respektive energislag.

1997/98:U505 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöskatter.

1997/98:So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regler för införsel av alkohol från annat EU-land.

1997/98:So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om punktskatterna på alkohol.

1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om införande av

tomkassettskatt enligt vad i motionen anförts.

1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kassettskatt där viss procent av inkomsterna fördelas av staten

efter kulturpolitiska mål.

1997/98:Kr517 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av reklamskatten i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:T202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en reformering av den nuvarande drivmedels- och

fordonsbeskattningen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konsekvensen av borttagande av den skattefria försäljningen ombord

på fartyg.

1997/98:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatter och förnybara bränslen.

1997/98:T216 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om båtskatt för fritidsbåtar.

1997/98:T232 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den totala bilbeskattningen bör sänkas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en klar redovisning av den trafikrelaterade beskattningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljöanpassningen bör inriktas mot att få fram mera bränslesnåla

bilar.

1997/98:T605 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av

båtavgift/båtskatt.

1997/98:Jo219 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om återgång till grön diesel för jordbrukets

traktorer och redskap i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om elskatternas effekter

för jordbruket, dels i förhållande till övrig svensk industri, dels i

förhållande till danskt och övrigt europeiskt jordbruk i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1997/98:Jo229 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkt energiskatt i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Jo230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om harmonisering av miljöavgifterna inom EU-området.

1997/98:Jo524 av Peter Weibull Bernström m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att svenskt

jordbruk befrias från de konkurrenshämmande kostnader som energiskatterna

utgör.

1997/98:Jo755 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fortsatta höjningar av bensinpriset är nödvändiga,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om system för kilometerskatt på vägtrafiken fr.o.m. år 2007.

1997/98:Jo756 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöskatter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utsläppsrelatering av energiskatterna.

1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ekonomiska styrmedel för att begränsa koldioxidutsläppen inom EU,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utredning av lagstadgat mål för inblandning av biobränsle i fossila

drivmedel.

1997/98:Jo785 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att regeringen arbetar i EU för en gemensam minsta

koldioxidskatt för medlemsländerna.

1997/98:N223 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad harmonisering av energibeskattningen mellan de

nordiska länderna,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fiskal energibeskattning endast skall ske i konsumtionsledet,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om koldioxidbeskattning,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om internalisering av externa kostnader i energipriserna.

1997/98:N270 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillverkning och användning av alternativa bränslen skall

gynnas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att biobaserade alternativa bränslen skall befrias från energi- och

koldioxidskatt,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om dispens för skattebefrielse av etanol.

1997/98:N272 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stimulanser för industriellt mottryck.

1997/98:A403 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatteväxling från statlig fastighetsskatt på vattenkraftsstationer

till kommunal fastighetsavgift.

1997/98:A458 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte genomföra några regionala bensinskattehöjningar eller

arbetsgivaravgiftshöjningar.

Utskottet

Energibeskattningsområdet

Utredningar m.m.

Inom Regeringskansliet pågår en översyn av energibeskattningens framtida

utformning. Till grund för översynen ligger riksdagens beslut i juni 1997 om

energipolitikens inriktning (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12), de

betänkanden som avlämnats av Skatteväxlingskommittén (SOU 1997:11) och

Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184) samt EU-kommissionens förslag om

ett nytt energibeskattningsdirektiv med bl.a. en utvidgning av skatteplikten

till alla fossila bränslen, biobränslen och el, KOM(97) 30.

Den övergripande uppgiften är att göra en i huvudsak lagteknisk översyn som

leder till ett ramverk för ett robust och väl fungerande

energibeskattningssystem. Ambitionen är att skapa ett enklare och mer

överskådligt system med en klarare uppdelning mellan skatternas fiskala och

miljöstyrande roller. Skatteväxlingskommittén har i sitt slutbetänkande

redovisat en ny energibeskattningsmodell där energiskatten, koldioxidskatten

och svavelskatten kompletteras med en trafik- och miljöskatt. Modellen innebär

kraftiga förändringar i förhållande till dagens system och utgör en

utgångspunkt för översynen.

Arbetsgruppen kommer att behandla utformningen av beskattningen för

industrin, trädgårds- och jordbruksnäringarna samt energiproduktionen inom

fjärr- och kraftvärmesektorerna. En fråga som kommer att tas upp är

beskattningen av biobränslen. En annan fråga är hur naturgasens miljöfördelar

jämfört med olja och kol skall beaktas i energibeskattningen. De

samhällsekonomiska konsekvenserna samt möjligheten att genom skattesystemet

styra mot de mål som uttalats i den energipolitiska propositionen kommer att

analyseras. Det rör sig bl.a. om biobränslenas konkurrenskraft.

Regeringen har i budgetpropositionen 1997/98:1 meddelat att även den

planerade omläggningen av produktionsskatten på kärnkraftsproducerad el till en

effektskatt ingår i arbetsgruppens översyn.

Arbetet beräknas pågå till senhösten 1998, med sikte på ett förslag till

riksdagen under våren 1999.

Energibeskattningens allmänna inriktning

Motionerna

I motion N223 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att koldioxidbeskattningen måste

bygga på en europeisk samordning eftersom effekten annars kan bli att

produktion flyttar till andra länder (yrkande 29) och att man bör vara

försiktig med att internalisera externa kostnader i energipriserna eftersom man

annars riskerar att hamna i en statlig prispolitik som leder till

ineffektivitet och misshushållning (yrkande 30). I motion Jo756 av Göte Jonsson

m.fl. (m) framhåller motionärerna att miljöskatter ger störst styreffekt på

problem som är lätta att åtgärda (yrkande 2) och att det är bättre att beskatta

utsläppen än själva energianvändningen. Motionärerna föreslår därför att

energiskatterna görs mer utsläppsrelaterade (yrkande 3).

I motion Jo784 yrkande 11 av Olof Johansson m.fl. (c) begär motionärerna ett

tillkännagivande om att regeringen bör intensifiera ansträngningarna att få

till stånd en gemensam koldioxidskatt inom EU. Om enighet inte kan nås bör

enligt motionärerna ändå de länder som förespråkar en sådan skatt binda sig för

en gemensam handlingslinje.

Också i motion Jo785 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) understryks att det är

viktigt att regeringen inom EU arbetar för en gemensam minsta koldioxidskatt

för medlemsländerna (yrkande 3). Samma motionärer begär i motion U505 ett

tillkännagivande om att beslut inom EU om ekonomiska styrmedel för en bättre

miljö inte bör kräva enhällighet (yrkande 6).

I motion Sk326 yrkande 35 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anför motionärerna att

det är viktigt att Sverige skärper beskattningen på sådan produktion och

konsumtion som påverkar miljön negativt. Sverige bör dessutom verka

internationellt för införandet av minimiskatter och för höjda miljöskatter på

bl.a. koldioxid. I motion Sk691 av Lennart Beijer m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande om att energitorv skall fortsätta att vara undantagen från

koldioxidskatt under en omställningsperiod. I motion Sk688 begär samma

motionärer ett tillkännagivande om att spillvärme bör beskattas så att

kraftvärmeanläggningarnas effektivare energiomvandling gynnas.

I motion Sk325 yrkande 30 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) föreslår

motionärerna att energiskatten på olja och bensin höjs med 1 öre per kWh och

år.

I motion N272 yrkande 4 av Dan Ericsson (kd) begärs slutligen ett

tillkännagivande om att skattelagstiftningen måste utformas så att det blir

fördelaktigare att öka produktionen av el genom industriellt mottryck.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas syn när det gäller vikten av en hög ambitionsnivå

i fråga om beskattningen av koldioxidutsläpp. Sverige har också tillsammans med

några andra länder valt att ligga steget före vid beskattningen av

koldioxidutsläpp och tar på detta sätt ett särskilt ansvar för de globala

miljöproblem och risker som utsläppen av växthusgaser ger upphov till. Ett

viktigt inslag i denna strategi är att Sverige på ett aktivt sätt söker förmå

andra länder att följa efter och införa motsvarande ekonomiska styrmedel. En

sådan internationell beskattning är målet med Sveriges agerande på detta område

och skulle dessutom minska behovet av särskilda regler för den

konkurrensutsatta industrin i Sverige.

Inom EU har Sverige verkat för att minimiskattesatser skall införas också på

naturgas och kol och har tillsammans med andra länder sökt få till stånd en

lösning som innebär att nuvarande mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi-

och koldioxidskattedirektiv. Dessa ansträngningar har nu lett till att EU-

kommissionen lagt fram ett förslag till nytt energibeskattningsdirektiv som

innebär en större flexibilitet än nuvarande regler vad avser möjligheterna till

skattedifferentieringar av bränslen utifrån miljöegenskaper. Skattebasen

utvidgas till att omfatta samtliga energiprodukter. Målsättningen är också att

alla energiprodukter skall omfattas av en positiv skattesats. Även om

biobränslen föreslås omfattas av skatteplikt kommer medlemsländerna att vara

fria att tillämpa reducerade skattesatser eller full skattebefrielse.

Kommissionens förslag är för närvarande föremål för överläggningar i en

arbetsgrupp under rådet. Även om de svenska ansträngningarna lett till att vi

nu har ett förslag som ligger i linje med de svenska önskemålen bör dock

svårigheterna att nå en överenskommelse som innebär ett åtagande att införa

positiva skattesatser inte underskattas.

Enligt utskottets mening driver Sverige aktivt frågan om en energi- och

koldioxidbeskattning i olika internationella fora och samarbetar härvid med

andra likasinnade länder. Utskottet utgår ifrån att ingen möda sparas för att

förmå andra länder att införa ekonomiska styrmedel av detta slag.

När det gäller beslut om miljöskatter har riksdagen förhållit sig avvaktande

till förslag om en övergång till majoritetsbeslut om miljöskatter inom EU (bet.

1996/97:UU13). Under regeringskonferensen 1996-1997 har det också visat sig att

det varit svårt att få gehör för en sådan förändring. Amsterdamfördraget

innebär att miljöfrågorna fått en ökad tyngd inom EU:s målformuleringar och att

miljögarantins tillämpning har säkrats genom flera klargöranden som

överensstämmer med de svenska önskemålen. Även formerna för beslut om åtgärder

för att uppnå miljömålen har ändrats. Europaparlamentet får en större roll i

lagstiftningsarbetet genom att samarbetsproceduren ersatts med en förenklad

medbeslutandeprocedur. Amsterdamfördraget innebär också att området för beslut

med kvalificerad majoritet utsträcks till nya områden. Frågan om en mer radikal

utvidgning av detta område liksom andra s.k. maktfördelningsfrågor, t.ex.

frågan om en ändrad röstviktning i rådet, sköts dock på framtiden. Riksdagen

kommer senare i vår att ta ställning till Amsterdamfördraget.

Med det anförda och med hänvisning till den pågående översynen av

energibeskattningen avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Värmeleveranser till industrin

Motionerna

I motion Sk690 av Urban Ahlin m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att

fjärrvärmebolagen har problem med att få industrin att ansluta sig till

fjärrvärmenätet eftersom skattereglerna gynnar oljeuppvärmning i industrin. I

motion Sk726 av Sonja Fransson (s) begärs ett tillkännagivande om vikten av att

en kompensation för bioeldad fjärrvärmeleverans till industrin snarast

beslutas.

Utskottets ställningstagande

Den lägre beskattningen av bränslen som används i industrin och växthusnäringen

och för leverans av värme till dessa näringar gör att skattebefrielsen för

biobränslen inte får fullt genomslag inom dessa sektorer. Särskilt när det

gäller värmeleveranser innebär detta nackdelar, eftersom värmeverk och

kraftvärmeverk i övrigt har goda förutsättningar för biobränsleanvändning.

Olika tekniker har under olika perioder kommit till användning för att säkra en

så stor användning av biobränslen som möjligt i dessa verk. Den 1 juli 1994

ersattes den lägre skatten på bränslen som använts för värmeleveranser till

industrin med ett schablonbidrag på 9 öre per kWh levererad värme. Bidraget

utgick oberoende av om beskattade eller obeskattade bränslen använts och

innebar således att biobränslenas skattefrihet fick fullt genomslag på området.

Sedan bidraget kommit att utnyttjas i en helt annan omfattning än avsett

återinfördes de äldre reglerna den 1 september 1996. Härvid instämde

skatteutskottet i regeringens bedömning att behovet av bibehållna

konkurrensförutsättningar för biobränslen i stället borde tillgodoses genom ett

särskilt stöd utanför skattesystemet för vissa biobaserade värmeleveranser.

Skatteutskottet underströk vikten av ett skyndsamt besked till näringen om

stödets utformning, så att de investeringsbeslut som fattas inte påverkas

negativt (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31). Riksdagen har våren 1997 som

sin mening givit regeringen till känna att arbetet med att ta fram en lösning

borde påskyndas (bet. 1996/97:SkU16).

Den 1 juli 1997 har koldioxidskatten för industrin och växthusnäringen

fördubblats. Koldioxidskatt erläggs med 50 % av den allmänna nivån upp till 0,8

% av försäljningsvärdet och därefter med 12 % av den allmänna nivån (prop.

1996/97:29, bet. 1996/97:FiU20). Riksdagen har under hösten justerat reglerna

så att skattenedsättning för värmeleveranser till industrin även erhålls enligt

0,8-procentsregeln (prop. 1997/98:18, bet. 1997/98:SkU6).

Även efter höjningen av industrins och växthusnäringens koldioxidskatt

kvarstår problemet med att biobränslen på detta område inte har samma

konkurrensfördel som på andra områden. Skatteväxlingskommittén har använt en

grundmodell där samma regler gäller för industrin, växthusnäringen samt

värmeproduktion och elproduktion och har räknat på olika nivåer för

koldioxidskatten inom denna sektor. Med en koldioxidskatt på 50 % av den

allmänna nivån bibehåller biobränslena sin konkurrenskraft i befintliga

anläggningar, men enligt kommitténs beräkningar krävs det ett

investeringsbidrag för att dessa bränslen också skall vara bästa val vid en

nyinvestering. En så hög koldioxidbeskattning inom denna sektor ger också

problem med beskattningen av kondensel. Skatteväxlingskommitténs överväganden

om biobränslenas konkurrenskraft utgör nu en del i det arbete med en översyn av

energiskatterna som pågår inom Finansdepartementet.

Skatteutskottet har redan i samband med att nioöringen avskaffades framhållit

att en utgångspunkt för denna åtgärd var att biobränslenas konkurrenssituation

inom värmesektorn inte skulle försämras och att en lösning måste tas fram

snabbt för att förhindra att de investeringsbeslut som fattas får en felaktig

inriktning. Då nioöringen genom sin konstruktion i realiteten utgjort ett

bidrag som borde redovisas på budgetens utgiftssida och då stödformen ger

betydligt bättre möjligheter att undvika oönskade företeelser, ansåg utskottet

att behovet av bibehållna konkurrensförutsättningar borde tillgodoses genom

ett särskilt stöd utanför skattesystemet. Dessa uttalanden gjorde utskottet

våren 1996 (bet. 1995/96:SkU31). Våren 1997 har riksdagen på förslag av

utskottet som sin mening givit regeringen till känna att arbetet med att ta

fram en lösning utanför skattesystemet bör påskyndas (bet. 1996/97:SkU16).

Enligt utskottets mening är det viktigt att biobränslenas konkurrenssituation

inte försämras inom det område som har de bästa förutsättningarna för en ökad

biobränsleanvändning. Någon form av lösning måste därför utarbetas för de verk

som levererar värme till industrin. Utskottet är medvetet om att ett eventuellt

stöd på detta område kan behöva underställas kommissionen och att det därför

kan vara svårt att lägga fram ett förslag som kan genomföras omedelbart. Med

hänsyn till den tid som förflutit sedan nioöringen avskaffades anser utskottet

emellertid att det nu är angeläget att regeringen snarast för riksdagen

redovisar arbetet med att utforma en sådan lösning.

Det anförda bör riksdagen, med anledning av motionerna, som sin mening ge

regeringen till känna.

Energiskatt och fri rörlighet inom EU

Motionerna

I motion Sk685 av Olle Lindström och Karl-Gösta Svenson (m) begärs ett

tillkännagivande om att privatpersoner bör ha rätt att köpa och föra in finsk

röd olja för privata uppvärmningsändamål utan att behöva betala punktskatt i

både Finland och Sverige. I motion Sk602 av Olle Lindström (m) begärs ett

tillkännagivande om att regeringen snarast bör vidta åtgärder i syfte att ta

bort eller minska skatter och andra regleringar som snedvrider konkurrensen och

förhindrar den fria rörligheten mellan Sverige och Finland.

Utskottets ställningstagande

Såväl i Sverige som i Finland varierar beskattningen av olja efter

användningsområde. System med märkning av de lågbeskattade oljeprodukterna

tillämpas i båda länderna för att skattemässigt skilja på olja med skilda

användningsområden. Den finska regleringen medför att den lågbeskattade oljan

för uppvärmningsändamål är rödmärkt.

Gemenskapsrätten medger uttryckligen att olja som inköpts beskattad i en

annan medlemsstat kan beskattas på nytt i förbrukarlandet om oljan

transporteras med ovanliga transportsätt av enskilda individer eller för deras

räkning. Denna bestämmelse finns i artikel 9.3 av det s.k.

cirkulationsdirektivet (rådets direktiv 92/12/EEG). Med ovanliga transportsätt

avses enligt artikeln transport av bränslen på annat sätt än i fordons tankar

eller lämpliga reservdunkar liksom transport av flytande eldningsbränsle på

annat sätt än med tankar som används vid yrkesmässig handel. Om det i stället

rör sig om en oljeleverans till en näringsidkare i Sverige skall även i detta

fall skatt betalas i Sverige. Möjligheten finns dock, till skillnad från vad

som gäller för privatpersoner, att få återbetalning av den finska skatt som kan

ha betalats för oljan. Ett problem i detta sammanhang kan vara att finsk röd

olja inte kan grönfärgas och att olja som införs av privatpersoner därför

trafikbeskattas även om den är avsedd för uppvärmning. Frågan är för närvarande

föremål för överväganden inom Regeringskansliet.

Enligt utskottets mening utgör den fria handeln över gränserna en viktig

drivkraft till harmonisering av medlemsländernas regelsystem. När det gäller

transporter av eldningsolja talar emellertid säkerhetsskäl för att man bör

undvika att privatpersoner mer regelmässigt transporterar eldningsolja i

personbilar, på släpvagnar, etc. Som framgått har också de gemensamma reglerna

en utformning som gör att man kan komma till rätta med denna typ av ovanliga

transporter.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka någon ändring av

de svenska reglerna och avstyrker därför motionsyrkandena.

Medlemsägda vindkraftverk

Motionen

I motion Sk727 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) anför motionärerna att

beskattningen av överskott i vindkraftföretag kan ge upphov till problem

(yrkande 1) och att behovet av särskilda regler för vindkraftföretag, t.ex.

inom skatteområdet, bör utredas (yrkande 2). Enligt motionärerna kan

vindkraftföretag med långa avtal och fasta priser få svårigheter på grund av

den nyligen införda begränsningen av det avdragsgilla utrymmet för

konsumentkooperativ utdelning i konsumentkooperativa föreningar.

Utskottets ställningstagande

Sedan länge skiljer sig beskattningen av kooperativa företag från beskattningen

av aktiebolag. Lättnaderna i beskattningen är så långtgående att man kan säga

att kooperativa ekonomiska föreningar är enkelbeskattade. Enkelbeskattning

åstadkoms genom att föreningen har dels avdragsrätt för kooperativ utdelning,

dvs. återbäring eller efterlikvider på medlemmarnas köp eller försäljningar,

dels avdragsrätt för insatsutdelning, m.m.

Riksdagen har under hösten 1997 genomfört lättnader i beskattningen av de

kooperativa föreningarna. För de kooperativa föreningarna innebär riksdagens

beslut att den tidigare begränsningen av utrymmet för avdrag för

insatsutdelning, m.m. slopades helt. Bakgrunden är de lättnader på ägarnivå som

tidigare beslutats för aktiebolag och andra ekonomiska föreningar än de

kooperativa (jfr prop. 1996/97:163, bet. 1997/98: LU3).

I samma ärende beslutade riksdagen om en begränsning av de

konsumentkooperativa föreningarnas avdrag för kooperativ utdelning. Ett problem

i de konsumentkooperativa föreningarna är att den kooperativa utdelningen

varken beskattas hos föreningen eller hos medlemmen, dvs. den utdelade vinsten

nollbeskattas. Detta är i och för sig rimligt om den kooperativa utdelningen

utgör en rabatt på gjorda inköp. Problemet är att det nollbeskattade utrymmet

kan användas för andra ändamål. Medlemmarna i en konsumentkooperativ förening

skulle t.ex. kunna sätta in kapital hos föreningen. Räntan på detta kapital

ökar möjligheten till kooperativ utdelning och kan sedan föras vidare till

medlemmarna som en skattefri kooperativ utdelning. I proposition 1996/97:163

motiverades förslaget om en begränsning av utrymmet för kooperativ utdelning

med att det är viktigt att det skattefria området för kooperativa föreningar

inte utvidgas genom att reglerna om skattefrihet missbrukas.

Begränsningsregeln innebär att avdragsrätt föreligger upp till 80 % av

statslåneräntan multiplicerad med medlemmens omsättning och bygger på de

procentsatser som varit tillämpliga i Kooperativa förbundets verksamhet 1994.

Bestämmelsen tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1998.

Det bör understrykas att de utdelningar som det nu är fråga om har

bokslutskaraktär, dvs. de regleras efter beskattningsårets utgång. När det

gäller rabatter som lämnas till medlemmarna under beskattningsåret har

föreningarna samma möjlighet att göra avdrag som andra näringsidkare.

I ärendet förutsatte lagutskottet att regeringen noga följer vilka effekter

som den nya begränsningsregeln får och hur dessa kan komma att påverka de

kooperativa företagen.

Enligt utskottets mening har det inte framkommit något som talar för att en

ändring eller komplettering av de nyligen beslutade reglerna skulle vara

motiverad. I likhet med lagutskottet förutsätter utskottet att regeringen

följer vilka effekter som den nya begränsningsregeln får och hur de kooperativa

företagen påverkas. Någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen

med det innehåll som motionärerna önskar föreligger inte, och utskottet

avstyrker därför motionsyrkandena.

Industrins och växthusnäringens energiskatt

Motionerna

I motion N223 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att den viktigaste uppgiften på

energiskatteområdet är att få till stånd en ökad harmonisering av

energibeskattningen mellan de nordiska länderna. Ökande skillnader leder enligt

motionärerna till mindre effektivitet, samhällsekonomiska kostnader och

miljöpåverkan (yrkande 27). Fiskal energibeskattning bör enligt dessa

motionärer endast ske i konsumtionsledet (yrkande 28). I motion Sk689 av

Elizabeth Nyström och Kent Olsson (m) begärs ett förslag om avskaffande av

produktionsskatten på el. I motion Sk724 av Eva Björne (m) begärs ett

tillkännagivande om att produktionsskatterna på el skall avskaffas för den

elintensiva industrin till den del elen används som råvara.

I motion Sk737 av Lennart Brunander (c) anförs att den svenska växthus-

odlingen bör ha samma energiskatter som sina konkurrenter inom övriga EU

(yrkande 1). I avvaktan på en utjämning inom EU bör växthusodlingen få återgå

till en nedsättning genom generellt lägre skattesatser på respektive energislag

(yrkande 2). I motion Sk723 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp,kd) begärs ett

tillkännagivande om att tvätterier bör ha samma energiskatteregler som övrig

tillverkningsindustri. Ett allvarligt problem är också att tillverkarna av

engångsartiklar konkurrerar om samma kunder som tvättindustrin. Det är enligt

motionärerna ur miljösynpunkt tveksamt om man via energiskatten subventionerar

engångsartiklar framför återanvändning .

I motion Sk326 yrkande 37 av Johan Lönnroth m.fl. (v) föreslås en elskatt för

industrin på 50 % av den allmänna nivån med en takregel för energiintensiv

industri.

I motion A403 av Ulf Björklund m.fl. (kd) anförs att den statliga

fastighetsskatten på vattenkraftsstationer bör växlas till kommunal

fastighetsavgift (yrkande 9).

I motion Sk721 av Nils-Erik Söderqvist och Ingvar Johnsson (s) begärs ett

tillkännagivande om att det är bra att regeringen behandlar frågan om

produktionsskatt på el inom ramen för en total översyn av energibeskattningen.

En mer långsiktig och hållbar beskattning utgör en viktig förutsättning för den

elintensiva industrins överlevnad. I motion Sk725 av Per Erik Granström m.fl.

(s) begärs ett tillkännagivande om att ökad vattenkraftsproduktion bör

stimuleras genom en omfördelning av fastighetsskatten som gynnar nybyggda

vattenkraftverk.

Utskottets ställningstagande

I den energiskattemodell som tagits fram av Skatteväxlingskommittén redovisas

olika metoder för beskattning av industrin som medger att de grundläggande

principerna för energibeskattningen upprätthålls samtidigt som industrin ges

rimliga arbetsförutsättningar. I princip arbetar man med olika former av

reducerad koldioxidskatt för industri, växthusnäring, värmeproduktion och

elproduktion i kombination med bidrag för biobränslen resp. kondensel.

Regeringen har i budgetpropositionen meddelat att även den planerade

omläggningen av produktionsskatten på kärnkraftsproducerad el till en

effektskatt ingår i översynen.

Enligt utskottets mening ingår frågor om utformningen av de regler som gäller

för industrin och växthusnäringen i den översyn som pågår inom

Finansdepartementet. Även gränsdragningen kring det område som bör ha en lägre

beskattning ingår i detta arbete. Utskottet anser att resultatet av detta

utredningsarbete nu bör avvaktas och avstyrker därför de aktuella motionerna.

Råtallolja

Motionen

I motion Sk623 av Patrik Norinder (m) begärs ett tillkännagivande om att

regeringen skyndsamt bör lägga fram ett förslag som innebär att användningen av

råtallolja som bränsle inte uppmuntras av de svenska skatte- och

avgiftsreglerna.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening medför en ökad konkurrenskraft för biobränslen

ofrånkomligen en ökad kostnadsnivå för de verksamheter som använder sig av

råvaror som har en alternativ användning som biobränsle. Frågan om en spärr mot

användning av råtallolja som bränsle har återkommande varit föremål för

riksdagsbehandling, och den s.k. nioöringen som tillämpades under perioden den

1 juli 1994-den 1 september 1996 (jfr ovan under rubriken Värmeleveranser till

industrin) innehöll också en sådan spärr. Förslag om en beskattning i de fall

då råtallolja används som bränsle har också utarbetats inom Regeringskansliet

och remissbehandlats (PM den 14 augusti 1997 om beskattning av råtallolja).

Ett annat biobränsle med en motsvarande problembild är spån.

Spånskiveindustrin har framfört önskemål om någon form av begränsning av

stimulansen för användning av spån som biobränsle. Även i fråga om detta

bränsle har det föreslagits att en beskattning skulle kunna lösa problemet.

Energiöverenskommelsen innebär att en omställning av energisystemet mot ökad

biobränsleanvändning skall genomföras. En sådan omställning medför också krav

på en anpassning inom andra sektorer. I den mån konkurrensen från energisektorn

ökar kan vissa näringar komma att få vidkännas en ökning av kostnaden för sina

råvaror. Det bör dock framhållas att en kostnadsökning inte alltid behöver

inverka negativt på näringens vinstmöjligheter och konkurrenskraft. Fler

faktorer måste beaktas. I fråga om råtalloljan gäller t.ex. att de företag som

använder råtalloljan som råvara säljer 40 % av volymen vidare som biobränsle

och att en förutsättning för att företagen skall få ett bra pris för detta

bränsle är att någon spärr mot eldning av restprodukten (beck) inte föreligger.

Näringsminister Anders Sundström har i ett svar på en skriftlig fråga

(1997/98:301) den 14 januari 1998 förklarat att det kan finnas anledning att

pröva den skattemässiga behandlingen av spån i ett sammanhang där en samlad

bedömning kan göras av den skattemässiga behandlingen av biobränslen.

Inom Regeringskansliet pågår överväganden bl.a. om råtallolja som används som

bränsle och om den skattemässiga behandlingen av biobränslen i allmänhet och

dess inverkan på berörda näringar. Enligt utskottets mening finns det skäl att

nu avvakta ett ställningstagande från regeringens sida. Utskottet avstyrker

motionsyrkandet.

Jordbrukets energiskatt, m.m.

Motionerna

I motion Jo219 yrkande 2 av Göte Jonsson m.fl. (m) anförs att en utredning om

elskatternas effekter för jordbruket, dels i förhållande till övrig svensk

industri, dels i förhållande till danskt och övrigt europeiskt jordbruk bör

genomföras. I motion Jo229 yrkande 3 delvis av Sten Svensson och Lars Hjertén

(m) begär motionärerna förslag som innebär att jordbruket får samma elskatt som

andra tillverkningsföretag. I motion Jo524 yrkande 1 av Peter Weibull Bernström

m.fl. (m) anförs att svenskt jordbruk bör befrias från de konkurrenshämmande

kostnader som energiskatterna utgör. I motion Sk636 yrkande 1 delvis av Ulla

Löfgren m.fl. (m) anförs att jordbruket bör få samma energiskatter på el och

bränslen som industrin.

I motion Sk722 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c) begärs ett

tillkännagivande om att det är orimligt att fodertorkarna slipper skatt på den

olja som används samtidigt som ett lantbuk måste betala skatt i motsvarande

situation.

I motion Jo230 yrkande 4 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om att Sverige i EU bör verka för en i alla länder lika

miljöavgift på kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

Utskottets ställningstagande

Jordbrukets beskattning utgör en viktig del i den översyn av

energibeskattningens framtida utformning som nu pågår inom Finansdepartementet.

Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har i december

1997 lagt fram betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).

Utredningen föreslår bl.a. att jordbruket i beskattningshänseende får samma

villkor som tillverkningsindustrin vad gäller el och eldningsolja. Detta medför

enligt utredningen kostnadsminskningar med sammanlagt ca 360 miljoner kronor

per år. Om övriga EU-länder inom två år inte höjer eller förändrar sina

produktionsskatter eller avgifter, såsom t.ex. beskattningen av dieselolja och

handelsgödsel, bör enligt utredningen de totala svenska produktionsskatterna

för jordbruket anpassas till de beskattningsnivåer som gäller i Sveriges

konkurrentländer.

De energiskatteförslag som lagts fram av utredningen kommer att behandlas

inom ramen för den pågående översynen av energibeskattningens framtida

utformning. Övriga förslag kommer att remissbehandlas tillsammans med de

finansieringsförslag som skall utarbetas.

Enligt utskottets mening bör resultatet av den pågående översynen av den

framtida energibeskattningen nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Vägtrafikområdet

Utredningar m.m.

Kommunikationskommittén (K 1995:01) har haft i uppdrag att utarbeta en

nationell plan för kommunikationerna i Sverige (dir. 1994:140 och dir.

1996:35). Avsikten är att denna plan skall utgöra underlag för ett nytt

trafikpolitiskt beslut våren 1998. Kommittén har i ett första delbetänkande

presenterat bl.a. en utvärdering av den gällande trafikpolitiken (SOU 1996:26).

Kommittén har vidare i ett andra delbetänkande redovisat principiella

överväganden rörande användningen av ekonomiska styrmedel inom vägtrafikområdet

(SOU 1996:165). I betänkandet analyserar kommittén hur koldioxidskatten,

energiskatten på drivmedel och den årliga fordonsskatten kan användas som

styrmedel. Kommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1997:35) redovisat förslag

till trafikpolitiska mål och trafikpolitiska principer för att åstadkomma en

effektiv transportförsörjning. För vägtrafiken föreslås följande förändringar.

*- Höjd koldioxidskatt så att priset på bensin stiger realt med 10 öre per år

till år 2020. Priset på diesel höjs i motsvarande grad.

*- Ingen förändring av energiskatten på bensin.

*- Höjd energiskatt på diesel för att internalisera de externa effekterna av

dieseldrivna personbilar. Detta beräknas kräva en höjning med 20-50 öre per

liter.

*- Energiskatterna för bensin och diesel bör även fortsättningsvis vara

differentierade efter drivmedlets miljökvalitet.

*- Ingen energiskatt på biodrivmedel under en lång introduktionstid.

*- En ändrad utformning av fordonsskatten på personbilar för att av

trafiksäkerhetsskäl styra mot en jämnare viktfördelning.

- Ändring av fordonsskatten på dieseldrivna personbilar så att inte nya

personbilar med bättre miljö- och säkerhetsegenskaper beläggs med högre skatt

än äldre bilar.

För den tunga trafiken räcker den höjda dieselskatten inte till för att

internalisera externa effekter. Det skulle krävas en mycket kraftig höjning av

fordonsskatten för att uppnå denna effekt. Sådana höjningar skulle drabba

svenskt näringsliv hårt, och en bedömning av vad som är rimligt måste därför

göras enligt kommittén. Fordonsskatten för lätta lastbilar bedöms dock kunna

höjas fullt ut. Detsamma gäller för bussar.

Trafikbeskattningsutredningen (Fi 1996:11) gör en översyn av beskattningen

som omfattar såväl lätta som tunga fordon (dir. 1996:37). Översynen

koncentreras till vad som är den lämpligaste avvägningen mellan

försäljningsskatt, fordonsskatt samt energi- och koldioxidskatt i syfte att

förbättra den samlade styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och miljö.

Utredningens förslag tar sin utgångspunkt i de principöverväganden

Kommunikationskommittén lämnat i sitt delbetänkande om beskattning av

vägtrafiken (SOU 1996:165).

Trafikbeskattningsutredningen har i september 1997 lagt fram delbetänkandet

Bilen, miljön och säkerheten (SOU 1997:126). Utredningen anför att en

användning av försäljningsskatten för styrning efter miljöklass kräver en

ändring av EG-rätten och att en differentiering efter trafiksäkerhetsklass inte

kan genomföras eftersom det ännu inte finns något etablerat system för

indelning i sådana klasser. Beträffande fordonsskatten på personbilar och

motorcyklar föreslår utredningen att denna skall utgå per enhet i stället för

efter tjänstevikt. Det finns enligt utredningen inte några miljö- eller

trafiksäkerhetsskäl för en differentiering mellan olika lätta fordon och en

enhetsskatt medför betydande förenklingar. Enhetsskatten för bensindrivna

personbilar och för motorcyklar föreslås vara 1 100 kr. För dieseldrivna

personbilar föreslås en enhetsskatt på 4 200 kr (oberoende av årsmodell).

Fordonsskatten bör för närvarande inte differentieras efter miljö- eller

säkerhetsklass eftersom det inte är klarlagt att en sådan beskattning är

förenlig med EG:s bilavgasdirektiv.

Beträffande fordonsskatten på tunga fordon föreslår

Trafikbeskattningsutredningen att denna inte förändras på annat sätt än som

följer av det nyligen införda Eurovinjettsystemet (prop. 1997/98:12, bet.

1997/98:SkU7). Kommunikationskommitténs förslag om en differentiering av

fordonsskatten med hänsyn till användningsområde bör inte genomföras. Energi-

och koldioxidbeskattningen av vägtrafiken behandlas inte av

Trafikbeskattningsutredningen.

Alternativbränsleutredningen har i betänkandet Bättre klimat, miljö och hälsa

med alternativa drivmedel (SOU 1996:184) konstaterat att metanol och etanol av

biobaserat ursprung, MTBE, ETBE, RME och biogas, medför klart mindre påverkan

på klimatet jämfört med olja och bensin. Utredningen föreslår hel befrielse för

etanol i blandningar och att miljöklassen bedöms efter ingående komponenter upp

till 5 % inblandning av RME och upp till 15 % inblandning av etanol.

I budgetpropositionen redovisade regeringen att principerna för beviljande av

pilotprojektsdispenser avseende etanol kommer att ändras. Regeringen anser att

det finns skäl att vidta åtgärder för att främja en bredare introduktion av

biobränslen som fordonsbränslen och bedömer att det under en betydande tid

kommer att behövas skattelättnader i syfte att tillförsäkra biobränslen en

tillräcklig kostnadsfördel i förhållande till fossila bränslen. En mer

långsiktig och stabil försörjning med etanol kräver enligt regeringen att

efterfrågan är tillräckligt omfattande för att kunna ge utrymme för en inhemsk

tillverkning. De nya dispensprinciperna syftar till en sådan förändring.

De nya principerna innebär att inblandad bioetanol även befrias från

energiskatt och att etanoldelen i ETBE befrias från koldioxid- och energiskatt.

För de närmaste två åren (1998 och 1999) bedöms skattebortfallet som

marginellt. På längre sikt kan skattebefrielsen för etanoldelen i ETBE medföra

ett skattebortfall på 1 miljard kronor (Budgetpropositionen för 1998, Förslag

till statsbudget, finansplan, m.m. s 173-174).

Regeringen har aviserat att en proposition om transportpolitiken läggs fram

våren 1998.

Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning

Motionerna

I motion T202 yrkande 2 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att bensinskatten bör

sänkas med 25 öre per liter med inriktning på fortsatta sänkningar. Bensin-

skatten skall enligt motionärerna vara enhetlig i landet. När fritt cabotage

införs den 1 juli 1998 är det viktigt att fordonsskatten för lastbilar och

dieselskatten sänks. I motion T232 av Per Westerberg m.fl. (m) begärs också ett

tillkännagivande om att den totala bilbeskattningen bör sänkas (yrkande 3).

Vidare bör enligt motionärerna den trafikrelaterade beskattningen vara tydlig

(yrkande 4) och miljöanpassningen inriktas mot att få fram mera bränslesnåla

bilar (yrkande 5). I motion Sk609 yrkande 6 av Margareta E Nordenvall och Inger

Koch (m) anförs att skärgårdsborna har långa transportvägar och höga

transportkostnader och att varje höjning av bensinskatten därför slår hårt mot

skärgårdsborna. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att det är av

största vikt att bensinskatten sänks.

I motion Jo784 yrkande 21 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs en utredning om

ett lagstadgat mål för inblandning av biobränsle i fossila drivmedel, och i

motion Sk731 av Birgitta Hambraeus (c) begärs ett tillkännagivande om att

etanol och metanol som drivmedel skall vara skattebefriade.

I motion Jo755 av Johan Lönnroth m.fl. (v) framhåller motionärerna att

fortsatta höjningar av bensinpriset är nödvändiga (yrkande 2) och begär ett

tillkännagivande om att ett system för kilometerskatt på vägtrafiken bör

införas fr.o.m. år 2007 (yrkande 7). I motion N270 av Karl-Erik Persson m.fl.

(v) anför motionärerna att tillverkning och användning av alternativa bränslen

skall gynnas (yrkande 1) genom att biobaserade alternativa bränslen befrias

från energi- och koldioxidskatt (yrkande 2) och genom att dispens för

skattebefrielse av etanol lämnas generöst så att drivmedelsskatten på etanol

tas bort (yrkande 9).

I motion Sk649 av Eva Goës m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att en

stimulans bör införas för mer miljöanpassade, mindre fordon genom ändrad

tjänstebilsbeskattning, höjd skatt på fossila drivmedel, statlig inköpspolitik,

differentierad fordonsskatt, stimulans för förnybara bränslen samt regler om

maxförbrukning, m.m. inom EU. I motion Sk325 yrkande 36 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) begärs förslag om att den senast genomförda fordonsskattehöjningen

skall växlas till höjd skatt på drivmedel.

I motion T213 yrkande 7 av Mats Odell m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande

om att en introduktion av biobränslen bör ske genom låginblandning i

konventionella bränslen och genom utveckling av rena alkoholmotorer. Det är

viktigt att skatter inte hindrar en sådan utveckling. Miljöeffekterna bör dock

enligt motionärerna vara kända innan en skattebefrielse beslutas.

I motion Sk687 av Tuve Skånberg (kd) begärs ett tillkännagivande om att ett

fullskaleförsök med momsbefrielse på biodrivmedel bör genomföras i Skåne.

I motion Sk683 av Birgitta Gidblom och Ulf Kero (s) begärs ett

tillkännagivande om att höjd fordonsskatt och höjd bensinskatt slår hårdare mot

glesbygdsbilisten än andra och att de bör kompenseras med en fördubbling av

dagens glesbygdsrabatt. Trafikbeskattningsutredningen bör enligt motionärerna

få i uppdrag att se också på denna variant av hänsynstagande till

glesbygdsborna.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening pågår sedan flera år ett utredningsarbete som syftar

till att riksdagen under år 1998 skall fatta ett nytt trafikpolitiskt beslut.

Kommunikationskommittén har i en serie betänkanden lagt fram förslag till

riktlinjer för en ny trafikpolitik, och Trafikbeskattningsutredningen har i ett

delbetänkande tagit upp vissa beskattningsfrågor som har anknytning till

området. Biobränslenas roll inom trafikområdet har analyserats av

Alternativbränslekommittén. Utredningsförslagen har remissbehandlats på

sedvanligt sätt, och inom Regeringskansliet pågår nu överväganden med anledning

av förslagen och remissutfallet. Regeringen har aviserat att en

transportpolitisk proposition kommer att läggas fram i vår.

Den övervägande delen av de motionsyrkanden som läggs fram tar sikte på en

långtgående skattebefrielse för biobränslen som används som drivmedel antingen

rena eller i kombination med diesel eller bensin. Enligt utskottets mening är

biobränslen i dag skattefria, och skattebefrielsen gäller sedan den 1 januari

1998 även etanol i blandning. Någon anledning att göra tillkännagivanden till

regeringen om behovet av en skattebefrielse för biobränslen finns det därför

inte.

När det gäller övriga yrkanden om höjning respektive sänkning av

trafikbeskattningen och om olika mer preciserade önskemål om styrning är detta

frågor som enligt utskottets mening bör anstå till dess regeringen tagit

ställning till de utredningsförslag som lagts fram i dessa frågor.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Dieseldrivna personbilar

Motionerna

I motion Sk606 av Sivert Carlsson och Eskil Erlandsson (c) begärs ett

tillkännagivande om en sänkning av fordonsskatten för dieseldrivna personbilar.

I motion Sk699 yrkande 1 av Agne Hansson (c) anförs att vägtrafikbeskattning av

nya dieselbilar och bensinbilar bör vara likvärdig.

I motion Sk684 av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås att riksdagen beslutar om

en enhetlig fordonsskatt för dieseldrivna personbilar (yrkande 1). Enligt

motionärerna finns det varken miljöskäl eller ekonomiska skäl att beskatta

personbilar på olika sätt. Dieseldrivna personbilar bör därför beskattas på

samma sätt som de bensindrivna personbilarna (yrkande 2). Motionärerna föreslår

att energiskatten på diesel fördubblas så att den motsvarar energiskatten på

bensin (yrkande 3).

I motion Sk728 av Ulf Kero m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att det

inte är rimligt att fordonsskatten på nya dieselpersonbilar är fyra gånger så

hög som på bensindrivna bilar.

Utskottets ställningstagande

När kilometerskatten ersattes med dieselskatt medförde hänsynen till den tunga

trafikens konkurrensförutsättningar att beskattningen av diesel sattes till en

lägre nivå än den som gäller för bensin. För att få en balans när det gäller

personbilar genomfördes en femdubbling av fordonsskatten för dieseldrivna

personbilar. Eftersom det rörde sig om en kraftig ökning begränsades denna till

kommande års modeller. För 1993 och tidigare års modell stannade höjningen vid

en fördubbling, (prop. 1992/93:124, bet. 1992/93:SkU13). Riksdagens beslut

sommaren 1996 att slopa försäljningsskatten för personbilar i stimulanssyfte

finansierades med en höjning av fordonsskatten med 50 % den 1 oktober 1996.

Denna höjning begränsades dock till 15 % för dieselfordon av årsmodell 1994 och

senare, (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15). Genom beslutet har en viss

utjämning av fordonsskatten på nya och gamla dieseldrivna personbilar skett.

Fordonsskatten på en ny dieseldriven personbil uppgår i dag till 2 245 kr

(900 kg). För en dieseldriven personbil med en årsmodellsbeteckning som är 1993

eller äldre är fordonsskatten dock 1 172 kr. Fordonsskatten för en motsvarande

bensindriven bil är 585 kr.

Både Kommunikationskommittén och Trafikbeskattningsutredningen har lagt fram

förslag om att skillnaden i fordonsskatt mellan nya och äldre dieseldrivna

personbilar skall jämnas ut.

Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande till de

utredningsförslag som lagts fram i dessa frågor nu avvaktas. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Regional differentiering

Motionerna

I motion A458 yrkande 6 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivanden om att regionala bensinskattehöjningar eller

arbetsgivaravgiftshöjningar inte skall genomföras i Stockholm.

I motion Sk730 av Erik Arthur Egervärn (c) begärs ett tillkännagivande om att

försök med en regionalt differentierad drivmedelsskatt bör genomföras, gärna

med Jämtland som försökslän.

I motion Sk686 av Bengt Hurtig m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att

en utredning om en differentierad skatt på fordonsbränslen till fördel för

glesbygdsbor bör genomföras.

I motion Sk650 av Leo Persson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om

behovet av en studie av möjligheten att ta ut drivmedelsskatt efter

befolkningstäthet, tillgång till kollektivtrafik och med särskild

bosättningsrabatt i glesbygd. I motion Sk729 av Jarl Lander m.fl. (s) begärs

ett tillkännagivande om behovet av en regionalt differentierad drivmedelsskatt.

Utskottets ställningstagande

Frågan om en regional drivmedelsbeskattning har bl.a. behandlats i

Vägtullsutredningens (K 1994:03) slutbetänkande Finansieringslösningar för

Göteborgs- och Dennisöverenskommelserna (SOU 1995:82). Utredningen konstaterar

att energiskatten i huvudsak tas ut när bränslet lämnar de stora oljebolagens

depåer och att man måste skapa regler som gör det möjligt att vid beskattningen

ta hänsyn till och kontrollera var drivmedlet skall användas. Skatten måste

omfatta samtliga drivmedel som levereras inom regionen, även drivmedel som

säljs på marinor och till industrin och jordbruket. Vidare måste

uppbördsrutinerna ändras och detta ger enligt utredningen ett väsentligt

merarbete. För att komma till rätta med skatteundandraganden och fusk och för

att motverka att systemet utnyttjas på ett inte avsett sätt krävs att det

införs olika former av förbud och sanktioner. Det är enligt vad utredningen

redovisar inte omöjligt att kontrollera och övervaka systemet på ett

tillfredsställande sätt, men detta förutsätter att berörda myndigheter ges

resursförstärkningar. Det är dock enligt utredningen oundvikligt att

gränshandel uppkommer och att konkurrensen snedvrids. Utredningen konstaterade

sammanfattningsvis att det är enklare att hantera en regional fordonsskatt än

en regional bensinskatt och att varken en regional fordonsskatt eller en

regional drivmedelsskatt kan generera de medel som krävs för att finansiera

Göteborgsöverenskommelsen.

Kommunikationskommittén konstaterar i sitt slutbetänkande att behovet av en

variation i skatteuttaget mellan tätort och landsbygd bör lösas genom att

drivmedelsskatterna inom vägtrafiken bestäms med hänsyn till effekterna för

landsbygdstrafiken och att sedan särskilda styrmedel av lokal karaktär läggs

ovanpå den nationella nivån för att klara tätortsproblemen.

När det gäller behovet av särskild finansiering för byggandet av Södra länken

i Stockholm har numera en överenskommelse träffats mellan Stockholm stad,

Stockholms läns landsting och staten som gör att det inte längre är aktuellt

med bilavgifter eller andra regionala avgifter. Regeringen har därför

återkallat Vägverkets och Riksskatteverkets utredningsuppdrag om miljöstyrande

avgiftssystem i Stockholm. Regeringen har aviserat att en proposition om vissa

trafikfrågor i Stockholm kommer att avlämnas den 27 februari 1998.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Traktorer och motorredskap

Motionerna

I motion Jo219 yrkande 1 av Göte Jonsson m.fl. (m) begär motionärerna ett

beslut om en återgång till grön diesel för jordbrukets traktorer och redskap. I

motion Jo229 yrkande 3 delvis av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) begärs

förslag om en sänkning av dieselskatten inom jordbruket. I motion Sk634 av Olle

Lindström och Karl-Gösta Svenson (m) begärs ett tillkännagivande om att

jordbruk, skogsbruk, industri och andra kommersiella verksamheter skall

tillåtas använda grön olja i sina motorredskap och andra arbetsfordon. I motion

Sk636 yrkande 1 delvis av Ulla Löfgren m.fl. (m) anförs att skatten på diesel

för lantbrukstraktorer och andra arbetsfordon bör sänkas.

Utskottets ställningstagande

Beslutet om användning av högbeskattad, miljöklassad dieselolja i

jordbrukstraktorer, terminaltraktorer, motorredskap och terrängfordon fattades

våren 1995, (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28). De nya reglerna skulle i

huvudsak träda i kraft den 1 oktober 1995. Sedan övergången föranlett problem

för lantbrukare med stora lager obeskattad dieselolja förlängdes fristen ett år

till den 1 oktober 1996 för dessa. Ett villkor var att en särskild lagerskatt

erlades, (bet. 1995/96:SkU1).

Enligt utskottets mening medför de ökade miljökraven på motordrivna fordon

att det blir allt viktigare att inte vissa kategorier lämnas utanför.

Arbetsfordonen hade tidigare av olika skäl inte kommit att omfattas av kravet

på användning av miljöklassat drivmedel, och tillfälliga lösningar måste

tillgripas för att komma till rätta med detta förhållande. Beslutet att även

arbetsfordon skall omfattas av kravet på användning av högbeskattad miljö-

klassad dieselolja löste dessa problem. Utskottet ser inte någon anledning att

nu göra ett särskilt undantag för denna fordonskategori och avstyrker därför

motionsyrkandena.

Veterantraktorer

Motionen

I motion Sk613 av Sivert Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om att även

traktorer som är 30 år eller äldre bör vara befriade från fordonsskatt.

Utskottets ställningstagande

Motorcyklar, personbilar, lastbilar och bussar av äldre modell är sedan den 1

januari 1985 befriade från fordonsskatt. Bestämmelsen syftar till att göra det

lättare att inneha veteranfordon, (prop. 1983/84:178, bet. 1983/84:SkU40).

Befrielsen avsåg ursprungligen fordon av 1950 års modell eller äldre. Den 1

juli 1994 infördes en rullande trettioårsgräns, (prop. 1993/94:181, bet.

1993/94:SkU27).

Frågan om en skattebefrielse för veteranfordon har också varit aktuell under

hösten 1997 i samband med införandet av vägavgifter för tunga fordon. De tunga

veteranfordon som varit befriade från fordonsskatt omfattas trots detta av de

nya vägavgifter som tas ut fr.o.m. den 1 januari 1998 (prop. 1997/98:12, bet.

1997/98:SkU7).

Regeringen har den 29 januari 1998 beslutat om tilläggsdirektiv till

Trafikbeskattningsutredningen (dir 1998:7). Utredningen skall se över de

skatteregler som gäller för veteranfordon och särskilt redovisa hur dessa

förslag förhåller sig till gällande EG-regler. Översynen genomförs bl.a. med

anledning av att det framkommit ett behov av en översyn i samband med att väg-

avgifterna för tunga fordon infördes. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag

senast den 30 oktober 1998.

Utskottet har i samband med införandet av en rullande trettioårsgräns för

veteranbilar avslagit yrkanden om en utvidgning av skattebefrielsen till

traktorer, husvagnar och släpvagnar med hänvisning bl.a. till att undantaget

tillkommit efter diskussioner med olika företrädare för fordonshobbyn och en

prövning av de problem som en 30-årsgräns kunde ge upphov till och att avsikten

således inte har varit att uppställa någon allmän regel om befrielse från

fordonsskatt för fordon som är äldre än trettio år. Utskottet har också vid

senare tillfällen haft anledning att mot denna bakgrund avstyrka förslag om en

skattebefrielse för äldre traktorer (bet. 1996/97:SkU16).

Med hänsyn till att bestämmelserna om skattebefrielser för veteranfordon nu

ses över anser utskottet att resultatet av översynen bör avvaktas innan

ställning tas till frågan om en förändring av dessa regler. Utskottet avstyrker

därför motionsyrkandet.

Alkohol och tobak

Utredningar m.m.

Sverige har i förhandlingarna om EU-medlemskap fått en treårig övergångsperiod

fram till den 1 januari 1998 under vilken en reducerad skattesats fick

tillämpas för folköl med en alkoholhalt som inte överstiger 3,5 volymprocent. I

syfte att förstärka stimulansen för en övergång till alkoholsvagare drycker och

motverka den ökande gränshandeln genomfördes dock en omläggning till en

enhetlig ölskatt redan den 1 januari 1997. Samtidigt höjdes alkoholgränsen för

nollbeskattat öl från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU för

tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs. 2,8 volymprocent. För att uppnå

en oförändrad konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten på sprit med

2 % (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97: FiU1).

1995 års skatteflyktskommitté har i betänkandet Punktskattekontroll av

alkohol, tobak mineralolja, m.m. (SOU 1997:86) lagt fram förslag som syftar

till att skapa ett system för effektiv punktskattekontroll avseende alkohol,

tobak och mineralolja. Förslagen omfattar både den yrkesmässiga hanteringen och

införseln för privat bruk.

Regeringen har aviserat att en proposition om förbättrad kontroll av vissa

punktskattepliktiga varor kommer att avlämnas den 12 mars.

Alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning

Motionerna

I motion Sk635 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (m) begärs ett

tillkännagivande om att en stegvis fortsatt anpassning av den svenska ölskatten

bör genomföras så att likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås

till år 2000. I motion Sk651 av Sten Andersson (m) begärs ett tillkännagivande

om att de höga punkskatterna på alkohol och tobak bör sänkas så att

konsumentpriset anpassas till övriga EU.

I motion So655 yrkande 7 av Thomas Julin m.fl. (mp) anförs att folkölsgränsen

bör sänkas från 2,8 till 2,25 volymprocent.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det inte något skäl att minska ambitionerna med

den svenska alkoholpolitiken därför att man inom EU har en annan syn än Sverige

på dessa frågor. Den svenska alkoholpolitiken bygger på en insikt om att en fri

försäljning av alkohol till låga priser i längden ger oacceptabla konsekvenser

och på ett åtagande att gemensamt och på ett ansvarsfullt sätt söka få till

stånd en rimlig begränsning av tillgängligheten och en minskning av

konsumtionen.

Sveriges medlemskap i EU och en ökad internationell rörlighet ställer nya

krav på alkoholpolitiken. EG:s regelsystem för hantering av punktskattepliktiga

varor har visat sig kräva ytterligare förändringar i det svenska regelverket

för att en säker kontrollnivå skall kunna upprätthållas. Skatteflyktskommittén

har därför lagt fram förslag om förbättringar. Ett förslag från regeringen kan

väntas senare i vår. Även med en god kontroll måste man emellertid räkna med

att utvecklingen mot en ökad internationalisering och rörlighet gör att

alkoholpolitiken med tiden kan komma att få ett ändrat innehåll både vad gäller

mål och instrument. Något skäl att nu genomföra en allmän anpassning av den

svenska prisnivå till vad som gäller inom EU finns det emellertid inte.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Alkoläsk

Motionerna

I motion Sk692 av Alf Eriksson m.fl. (s) tar motionärerna upp beskattningen av

fruktviner med en alkoholhalt under 10 volymprocent. Motionärerna framhåller

att de svenska skattereglerna i detta fall inte gör någon skillnad på drycker

där alkoholhalten uppkommit genom jäsning och drycker där alkoholhalten delvis

uppkommit genom tillsats av ren alkohol. Enligt motionärernas mening bör

fruktviner där alkoholhalten i huvudsak uppkommit genom tillsats av alkohol

inte beskattas som fruktvin. I stället bör dessa beläggas med den högre

skattesats som gäller för sprit. Motionärerna begär ett tillkännagivande av

denna innebörd.

Utskottets ställningstagande

Socialförsäkringsutskottet har i sitt betänkande 1997/98:7 om alkoholfrågor

redovisat de åtgärder som vidtagits i fråga om alkoläsken.

I likhet med regeringen och motionärerna ser utskottet med oro på den

omfattande försäljningen av den s.k. alkoläsken särskilt bland ungdomar. Olika

åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med försäljningen. Utskottet är

positivt till att socialministern fört upp frågan om begränsningar i

marknadsföring och försäljning av alkoläsk på EU-nivå. Att de svenska förslagen

har mottagits positivt från flera hälsoministrar är tillfredsställande, och det

är ytterst angeläget att frågan drivs vidare med oförminskad styrka från

svenskt håll. Det är också menar utskottet angeläget att få producenter och

distributörer att ta sitt ansvar. I detta sammanhang kan noteras att frågan om

näringslivsstöd till bryggerier som bl.a. tillverkar alkoläsk är ifrågasatt och

diskuteras inom Regeringskansliet. Regeringen har också nyligen tillsatt en

särskild kommitté med uppgift att verka för samarbete mellan olika företag,

branschorganisationer, försäkringsbolag, berörda myndigheter m.fl. när det

gäller alkoholförebyggande arbete. Systembolagets möjligheter att avvisa

produkter med hänvisning till bl.a. produktens förpackning, marknadsföring och

produktinformation kommer att tas upp av den utredare som har regeringens

uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om marknadsföring av

alkoholdrycker - - -

Socialutskottet har ånyo behandlat frågan i betänkande 1997/98:SoU14 Vissa

alkoholfrågor. I betänkandet konstaterar socialutskottet att

detaljhandelsförsäljningen av alkoläsk minskat kraftigt under senare tid.

Enligt uppgift från Systembolaget har försäljningen på Systembolaget gått ned

med 49,5 % jämfört med försäljningen under oktober 1996.

Utskottet har förståelse för önskemålen om att kunna använda skattereglerna

för att komma till rätta med det aktuella problemet. De svenska skattereglerna

överensstämmer emellertid på denna punkt med det EG-direktiv som reglerar

beskattningen av alkoholdrycker, och det krävs därför att det inom EG fattas

ett enhälligt beslut om en ändring av det aktuella direktivet. Enligt vad

utskottet erfarit har socialministern inom EG redan väckt frågan om en höjning

av skattesatsen för alkoläsken.

Som framgår av det anförda har regeringen redan uppmärksammat problemet med

alkoläsken och snabbt vidtagit nödvändiga åtgärder, bl.a. genom att väcka

frågan om en ändring av skattereglerna inom EG. Det finns således inte någon

anledning att uppmärksamma regeringen på denna möjlighet, och utskottet

avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.

Införsel

Motionerna

I motion So610 yrkande 13 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begär motionärerna ett

tillkännagivande om att Sverige bör höja gränsen för införsel till 30 liter öl,

10 liter vin och 2 liter sprit den 1 januari 1998, fördubbla mängden den 1

januari 1999 och helt slopa kvoterna den 1 januari 2000.

I motion K715 yrkande 8 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att Sverige bör

hävda fortsatt undantag för reglerna om införsel av alkoholdrycker från andra

medlemsländer.

Utskottets ställningstagande

Enligt EG-reglerna får den som reser mellan EU-länder medföra minst 10 liter

sprit, 90 liter vin, 110 liter öl och 800 cigaretter utan att betala skatt i

införsellandet om varorna inköpts beskattade i en annan EU-stat och är avsedda

för privat konsumtion.

Vid förhandlingarna om medlemskap i EU uppnådde Sverige och Finland ett

undantag från EG-reglerna för att kunna behålla strängare införselregler.

Danmark har sedan tidigare ett liknande undantag. Med stöd av undantaget har

Sverige begränsat den införsel som får ske utan att den resande betalar skatt

till 1 liter starksprit eller 3 liter starkvin, 5 liter annat vin och 15 liter

starköl. För tobaksvaror gäller undantaget 300 cigaretter eller någotdera av

150 cigariller, 75 cigarrer eller 400 gram röktobak. I dessa kvoter ingår varor

som har beskattats i annat EU-land och varor som har inköpts taxfree under

resan.

Det undantag från EG-reglerna som Sverige har uppnått i fråga om privat-

införsel av alkohol och tobak är enligt den svenska inställningen inte

tidsbestämt. Vid utgången av år 1996 skulle emellertid en översyn ske. Enligt

kommissionens uppfattning vid överläggningar i slutet av år 1996 skall det

svenska undantaget upphöra den 30 juni år 2000 då kommissionen skall ha lagt

fram en rapport om den fortsatta tillämpningen. Sverige hävdar dock fortfarande

att det inte finns någon bestämd tidsgräns. Danmark och Finland har accepterat

att tillämpa EG:s införselregler fr.o.m. den 31 december år 2003. Enligt en

protokollsanteckning senareläggs Danmarks och Finlands avvecklingsdatum om

Sverige vid nästa förhandlingsomgång får en senareläggning av avvecklingen.

Enligt utskottets mening har det svenska undantaget från EG:s regler om

införsel betydelse för möjligheterna att upprätthålla en hög prisnivå på

alkoholdrycker. Som anförs i motion K715 är det därför viktigt att Sverige

fortsätter att hävda detta undantag. Någon anledning till ett tillkännagivande

till regeringen i saken finns det emellertid inte.

Utskottet avstyrker med det anförda såväl det aktuella yrkandet i motion K715

som motionsyrkandet om ett successivt avskaffande av det svenska undantaget.

Taxfree

Motionerna

I motion T202 yrkande 17 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att de höga svenska

skatterna inte kan behållas i längden och att taxfreeförsäljningens ekonomiska

värde för rederierna därför kommer att minska med tiden. Motionärerna begär

dock ett tillkännagivande om att övergångstiden för slopad taxfree bör

förlängas för att ge specialtonnage en rimlig avskrivningstid. I motion Sk693

av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m) begärs ett tillkännagivande om att en

slopad taxfreeförsäljning kan ge försämrade kommunikationer, ökade

transportkostnader och dessutom leda till att transporter via tredjeland

gynnas. Sverige bör därför enligt motionärerna verka för en senareläggning av

avskaffandet.

I motion K715 yrkande 17 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att EU-

kommissionen nyligen har bekräftat att beslutet att avskaffa

taxfreeförsäljningen ligger fast och har uppmanat medlemsländerna att påbörja

förberedelserna för att den tullfria försäljningen upphör. Den svenska

regeringen bör enligt motionärerna följa denna uppmaning.

I motion Sk733 av Krister Örnfjäder (s) begärs ett tillkännagivande om att

konsekvenserna vid slopad skattefri försäljning bör utredas.

Utskottets ställningstagande

Regler om skattefri försäljning ombord på fartyg och flygplan som går från

Sverige till ett annat EU-land finns i mervärdesskattelagen och

provianteringsförordningen (1994:1694). Enligt dessa regler begränsas den

skattefria försäljningen till alkoholdrycker och tobaksvaror samt andra varor

till ett sammanlagt värde av 800 kr. I den nordiska trafiken är varorna inom

beloppsramen begränsade till vissa skönhetsmedel och sötsaker. De kvantiteter

alkoholdrycker och tobaksvaror som skattefritt får säljas ombord till varje

resenär på fartyg och flygplan som avgår från Sverige till ett annat EU-land

överensstämmer - med undantag för starköl - med de kvantitetsgränser som gäller

vid införsel från tredje land, nämligen dels 1 liter sprit eller 2 liter

starkvin eller 2 liter mousserande vin, dels 2 liter vin, dels 2 liter starköl.

Därutöver får man ta in 200 cigaretter eller motsvarande. I färjetrafiken

mellan Sydsverige och vissa danska hamnar samt på flyget mellan Malmö och

Köpenhamn gäller ytterligare begränsningar liksom i färjetrafiken mellan vissa

hamnar i Bohuslän och Norge.

Den taxfreeförsäljning som förekommer vid resor med flyg och färjor inom

gemenskapen grundar sig på en övergångsordning som gör det möjligt för EU:s

medlemsländer att t.o.m. den 30 juni 1999 undanta viss försäljning av varor

ombord på fartyg och flygplan från beskattning. Sjöfartsverket har gjort en

konsekvensutredning för svenska färjelinjer av att den skattefria försäljningen

upphör den 1 juli 1999.

Kommissionären Mario Monti har den 24 september riktat en uppmaning till de

näringsidkare som bedriver taxfree-försäljning att påbörja sina förberedelser

inför ett slopande av denna möjlighet den 1 juli 1999.

Beträffande de motionsyrkanden som har väckts om tidsbegränsningen av

taxfreehandeln inom EU vill utskottet hänvisa till den utredning som har

gjorts. Det är naturligtvis viktigt att konsekvenserna av den förändring som

sker den 1 juli 1999 uppmärksammas av kommissionen. Denna fråga har också

tagits upp från svensk sida vid ett möte med EU:s transportministerråd i slutet

av förra året. Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Taxfree vid hemkomsten

Motionerna

I motion Sk619 av Stig Grauers (m) begärs ett tillkännagivande om att ett

förenklat taxfreesystem bör införas där utlandsresenärer får möjlighet att köpa

taxfree vid hemkomsten.

Också i motion Sk694 av Krister Örnfjäder (s) begärs ett tillkännagivande av

denna innebörd.

Utskottets ställningstagande

Regeringen har den 18 december 1997 tillsatt en särskild utredare med uppgift

att göra en översyn av förfarandereglerna för punktskatter m.m. (dir 1997:152).

Utredaren skall bl.a. lägga fram förslag till åtgärder för kontroll av

proviantering för skattefri försäljning och förbrukning ombord på

transportmedel och i det sammanhanget göra en allmän översyn av förordningen

(1994:1694) om viss proviantering m.m. samt analysera EG:s regler på

taxfreeområdet och bestämmelserna i den nordiska

provianteringsöverenskommelsen. Vidare skall utredaren med anledning av att

taxfreehandeln i EU-intern trafik skall upphöra den 1 juli 1999 lägga fram

förslag till hur försäljningen av beskattade varor ombord på transportmedel

skall hanteras skattemässigt. Sistnämnda frågor skall behandlas med förtur och

redovisas senast den 1 oktober 1998. Utredningsarbetet i övrigt skall vara

avslutat senast den 1 december 1999.

Enligt utskottets mening finns det skäl att avvakta resultatet av den översyn

av de aktuella reglerna som nu pågår. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Övriga punktskatter

Bekämpningsmedelsskatt på ättika

Motionerna

I motion Sk696 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) begärs ett

tillkännagivande om en översyn av bekämpningsmedelsskatten med inriktningen att

miljövänliga bekämpningsmedel som ättika inte skall missgynnas.

Utskottets ställningstagande

Miljöminister Anna Lindh har i svar på fråga 1997/98:101 om biologiskt

nedbrytbara produkter anfört följande.

Tuve Skånberg har frågat mig när konkreta åtgärder kan träda i kraft för att

tillse att bekämpningsmedelsskatten ges en utformning så att biologiskt

nedbrytbara produkter - som t.ex. ogräsättika - inte missgynnas jämfört med

kemiska preparat. I denna fråga har jag samrått med skatteministern.

Bekämpningsmedelsskatt skall enligt lag (1984:410) om skatt på

bekämpningsmedel, erläggas med 20 kr för varje helt kilo verksam beståndsdel i

bekämpningsmedlet. Relaterandet till mängden verksam substans medför att

bekämpningsmedel som måste spridas i höga doser för att göra verkan, t.ex.

ättika, missgynnas i förhållande till bekämpningsmedel som är verksamma i låga

doser.

Denna fråga bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Det gäller dock att

finna en lösning som inte skapar nya problem, eftersom det bl.a. inte går att

särskilja biologiskt nedbrytbara produkter från övriga kemiska

bekämpningsmedel.

Då frågan om en förändring av bekämpningsmedelsskatten på ättika bereds inom

Regeringskansliet finns det enligt utskottets mening inte någon anledning till

ett tillkännagivande om behovet av en utredning av denna fråga.

Motionsyrkandet avstyrks.

Reklamskatten

Motionen

I motion Kr517 yrkande 7 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) anför

motionärerna att reklamskatten ger upphov till snedvridningar i sin nuvarande

form och bör avskaffas. Detta skulle enligt motionärerna bl.a. gynna idrotten

som i dag erlägger skatt för den reklam som säljs av föreningar och förbund.

Utskottets ställningstagande

1996 års reklamskatteutredning har haft i uppdrag att undersöka möjligheterna

att utvidga reklamskatten till i dag skattefria områden och att förenkla

beskattningsreglerna, särskilt vad beträffar beskattningen av reklamtrycksaker,

i syfte att underlätta tillämpningen och administrationen av skatten. Vidare

har det varit utredningens uppgift att analysera om reklamskatten kan anses

förenlig med gemenskapsrätten.

Översynen har enligt utredningen lett fram till den entydiga slutsatsen att

reklamskatten bör avskaffas, SOU 1997:53 Avskaffa reklamskatten! Utredningen

anför att reklambeskattningen såväl genom sin grundkonstruktion som

omvärldsutvecklingen kommit att framstå som ett omodernt och orättvist system

för att ta ut skatt. Utredningens analys av bristerna i reklamskattelagen visar

också att det inte är godtagbart att behålla en sådan beskattning. I den från

neutralitetssynpunkt viktigaste frågan - en utvidgning av beskattningen till

reklamen i TV och radio - saknas det enligt utredningens uppfattning

förutsättningar för en rättvis och i övrigt godtagbar lösning. Skälet härtill

är främst problemet med att åstadkomma en effektiv beskattning av den reklam

som når Sverige från utlandet.

Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande till utredningens

förslag avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

En båtskatt

Motionerna

I motion Sk652 av Ola Ström (fp) anför motionären att båtägare inte är mer

välbeställda än andra och att en jämförelse mellan båt- och med

fastighetsinnehav lika gärna kan leda till slutsatsen att fastighetsskatten bör

sänkas. Motionären begär ett tillkännagivande om att en båtskatt inte bör

införas.

I motion T216 yrkande 5 av Johan Lönnroth m.fl. (v) anförs att en båtskatt

bör införas och finansiera sjösäkerhetsarbete och kostnader för det rörliga

friluftslivet.

I motion Sk732 av Bengt Kronblad m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att

en båtskatt för fritidsbåtar snarast bör utredas, och i motion T605 yrkande 2

av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) anförs att regeringen bör lägga

fram ett förslag om införande av båtskatt.

Utskottets ställningstagande

Frågan om ett obligatoriskt fritidsbåtsregister har behandlats i riksdagen vid

flera tidigare tillfällen. Under åren 1988 t.o.m. 1993 fanns ett sådant

register. En majoritet i riksdagen beslutade i ett tillkännagivande till

regeringen i mars 1995 att regeringen borde överväga om de fördelar som ett

fritidsbåtsregister innebär från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt motiverar

att det statliga fritidsbåtsregistret återinförs (bet. 1994/95:TU12). I maj

samma år prövade skatteutskottet yrkanden om båtskatt. Utskottet hänvisade till

det tidigare tillkännagivandet och uttalade att regeringen i samband med

övervägandena om ett fritidsbåtsregister också skulle pröva frågan om en

båtskatt (bet. 1994/95:SkU28).

Regeringen uppdrog under år 1995 åt en särskild utredare att närmare belysa

vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället och överväga hur dessa

kostnader skall betalas. Utredaren har i betänkande SOU 1996:170 föreslagit att

ett statligt register över fritidsbåtar återinförs. Utredaren har avvisat en

särskild båtskatt med hänvisning till att samhällets intäkter från båtlivet

enligt utredningens beräkningar vida överstiger kostnaderna.

I budgetpropositionen 1997/98:1 Utgiftsområde 22 (volym 12) s. 44 framhåller

regeringen att det finns motiv för ett statligt åtagande i frågan. Detta

åtagande bör enligt regeringen genomföras i nära samråd med sektorns

intressenter, företrädesvis den folkrörelse som båtfolket utgör men även

exempelvis försäkringsbranschen. Regeringen säger sig därför ämna återkomma

till riksdagen med ett konkret förslag till hur en allmän registrering av

fritidsbåtar skall genomföras. Förslagen bör även innehålla det som i

utredningsbetänkandet anförs om fritidsbåtstrafikens kostnadsansvar.

Enligt utskottets mening bör regeringens aviserade förslag nu avvaktas och

utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

En skatt på engångsartiklar

Motionen

I motion Sk697 av Per Lager och Yvonne Ruwaida (mp) begärs ett tillkännagivande

om att alla icke snabbt nedbrytbara artiklar av engångskaraktär, ofta baserade

på fossil olja eller olika metallegeringar, borde ersättas. En möjlig väg att

gå är enligt motionärerna att införa en särskild miljöavgift på

engångsmaterial. Det bör utredas på vilka grunder, och efter vilken skala och

storlek, en sådan miljöskatt skulle kunna användas.

Utskottets ställningstagande

Avfallsskatteutredningen redovisade i betänkande SOU 1994:114 olika tänkbara

typer av skatter och avgifter på avfall. Efter remissbehandling av betänkandet

tillsattes en ny utredning i mars 1995, Deponiskatteutredningen, som har lämnat

betänkandet SOU 1996:139 Skatt på avfall.

I den ekonomisk-politiska propositionen 1995/96:222, som riksdagen har

behandlat tidigare (bet. 1995/96:FiU15), framhålls att en deponiskatt är ett

viktigt miljöpolitiskt instrument för att minska mängden avfall som deponeras.

Enligt regeringens uttalanden i propositionen är det angeläget att en sådan

skatt kan införas så snart som de närmare förutsättningarna härför har

klarlagts. Såväl hushållsavfall som bygg- och industriavfall skall enligt

propositionen omfattas av skatten. Skatten beräknas börja tas ut under år 1998.

Enligt utskottets mening finns det med hänsyn till det pågående arbetet med

att införa en avfallsskatt inte skäl att dessutom överväga att införa en

särskild skatt på engångsartiklar. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

En avgift på trädgårdsprodukter

Motionen

I motion Sk695 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) begärs ett tillkännagivande om

att förutsättningarna för en produktionsavgift på svenskproducerade

trädgårdsprodukter bör utredas. Avgiften skall enligt motionären användas för

branschens gemensamma insatser, som forskning och säljfrämjande åtgärder.

Bakgrunden är att trädgårdsnäringen i andra EU-länder har en motsvarande avgift

som används för att tillgodose gemensamma ändamål.

Utskottets ställningstagande

Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har i december 1997

lagt fram betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167).

Utredningen redovisar att det i Danmark och Nederländerna finns lagstadgade

system för uttag av produktionsavgifter inom trädgårdssektorn och att

avgifterna finansierar fonder som används för näringens gemensamma behov. För

att trygga den svenska trädgårdsnäringens behov av utvecklingsinsatser föreslår

utredningen att staten anvisar 15 miljoner kronor per år under en femårsperiod

att användas som en kollektiv resurs för branschens gemensamma utveckling.

Utredningen anser det rimligt att trädgårdsnäringen ges ett avgörande

inflytande över dessa medels användning inom fastställda generella ramar.

Särskild vikt bör enligt utredningen fästas vid programområdena FoU och

marknads- och exportfrämjande verksamhet. Någon finansiering som motsvarar de

danska och holländska avgifterna föreslår utredningen emellertid inte.

Enligt utskottets mening är frågan om särskilda fonder för trädgårdsnäringens

gemensamma behov och även frågan om hur dessa skall finansieras nu aktuell inom

Regeringskansliet. Regeringens ställningstagande till dessa frågor bör nu

avvaktas, och utskottet är därför inte berett att tillstyrka ett

tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

En kassettskatt

Motionerna

I motion Kr269 yrkande 17 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs en utredning om

införande av en tomkassettskatt till stöd för de delar av kulturlivet som

drabbas av piratkopiering och för folkkultur utan egentlig upphovsman.

I motion Kr270 yrkande 15 av Birger Schlaug m.fl. (mp) anförs att en

kassettskatt bör fördelas av staten efter kulturpolitiska mål till stöd för

bl.a. folkmusiken.

Utskottets ställningstagande

I promemorian Ds 1996:61 Kassettersättning m.m. föreslås att en särskild

kassettersättning till upphovsmän införs. Ersättningen skall betalas av

näringsidkare som tillverkar eller importerar anordningar (kassettband m.m.)

som möjliggör kopiering. Ersättningens storlek skall var fastställd i lag och

föreslås uppgå till 2 öre per möjlig inspelningsminut med ett tak på 6 kr per

anordning. Ersättningen skall betalas till en förvaltande organisation som

fördelar medlen till upphovsmän vars skyddade verk sänds ut i radio eller

television eller ges ut på anordningar genom vilka de kan återges. En

motsvarande ersättningsrätt finns i flertalet EU-länder.

Enligt utskottets mening har frågan om en tomkassettskatt utretts och är nu

föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Regeringens ställningstagande

bör avvaktas och utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.

En kväveoxidskatt

Motionen

I motion Sk698 yrkande 6 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs ett

tillkännagivande om att en kväveoxidskatt på 5 kr per kg ger 200 miljoner

kronor per år och kan finansiera återställda regler för vinstandelsstiftelser,

ändrade regler för lägesfaktor etc.

Utskottets ställningstagande

Enligt lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid

energiproduktion utgår en miljöavgift för utsläpp av kväveoxider från

förbränningsanläggningar för el- och värmeproduktion.

Avgiften beräknas för pannor i vilken varmvatten, hetvatten, ånga eller het

olja framställs för byggnadsuppvärmning, elproduktion eller användning i

industriella processer, gasturbiner och stationära förbränningsmotorer. Avgift

tas ut för enheter med en uppmätt, nyttiggjord energiproduktion under

redovisningsperioden av minst 25 gigawattimmar per kalenderår. Avgiften uppgår

till 40 kr per kg utsläppt kväveoxid. Avgiftsbeloppen återbetalas till de

avgiftsskyldiga i proportion till mängden nyttiggjord energi (prop.

1989/90:141, bet. 1989/90:JoU24). Den nedre gränsen sänktes till 25

gigawattimmar (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:JoU32).

Enligt utskottets mening är det inte aktuellt att utvidga den nuvarande

kväveoxidavgiften till en skatt. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 30, 1997/98:Sk326 yrkande

35, 1997/98:Sk688, 1997/98:Sk691, 1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98:Jo756

yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3,

1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 samt 1997/98:N272 yrkande 4,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

res. 5 (kd)

2. beträffande värmeleveranser till industrin

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk690 och 1997/98:Sk726 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande energiskatt och fri rörlighet inom EU

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk602 och 1997/98:Sk685,

res. 6 (m)

4. beträffande medlemsägda vindkraftverk

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk727 yrkandena 1 och 2,

res. 7 (mp)

5. beträffande industrins och växthusnäringens energiskatt

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 37, 1997/98:Sk689,

1997/98:Sk721, 1997/98:Sk723, 1997/98:Sk724, 1997/98:Sk725, 1997/98:Sk737

yrkandena 1 och 2, 1997/98:N223 yrkandena 27 och 28 samt 1997/98:A403

yrkande 9,

res. 8 (m)

res. 9 (v)

res. 10 (kd)

6. beträffande råtallolja

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk623,

7. beträffande jordbrukets energiskatt, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk636 yrkande 1 delvis, 1997/98:Sk722,

1997/98:Jo219 yrkande 2, 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis, 1997/98:Jo230

yrkande 4 och 1997/98:Jo524 yrkande 1,

res. 11 (m)

res. 12 (kd)

8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk609 yrkande

6, 1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98: Sk687, 1997/98:Sk731,

1997/98:T202 yrkande 2, 1997/98:T213

yrkande 7, 1997/98:T232 yrkandena 3-5, 1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7,

1997/98:Jo784 yrkande 21 och 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9,

res. 13 (m)

res. 14 (c)

res. 15 (v)

res. 16 (mp)

res. 17 (kd)

9. beträffande dieseldrivna personbilar

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk606, 1997/98:Sk684 yrkandena 1-3,

1997/98:Sk699 yrkande 1 och 1997/98:Sk728,

res. 18 (m)

10. beträffande regional differentiering

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk650, 1997/98:Sk686, 1997/98:Sk729,

1997/98:Sk730 och 1997/98:A458 yrkande 6,

res. 19 (m)

res. 20 (v)

11. beträffande traktorer och motorredskap

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk634, 1997/98:Sk636 yrkande 1 delvis,

1997/98:Jo219 yrkande 1 och 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis,

res. 21 (m)

12. beträffande veterantraktorer

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk613,

res. 22 (m)

13. beträffande alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna

inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk635, 1997/98:Sk651 och 1997/98:So655

yrkande 7,

res. 23 (m)

14. beträffande alkoläsk

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk692,

15. beträffande införsel

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K715 yrkande 8 och 1997/98:So610

yrkande 13,

res. 24 (kd)

16. beträffande taxfree

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk693, 1997/98:Sk733, 1997/98:K715

yrkande 17 och 1997/98:T202 yrkande 17,

res. 25 (m)

res. 26 (kd)

17. beträffande taxfree vid hemkomsten

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk619 och 1997/98:Sk694,

res. 27 (m)

18. beträffande bekämpningsmedelsskatt på ättika

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk696,

res. 28 (m)

19. beträffande reklamskatten

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr517 yrkande 7,

res. 29 (m)

20. beträffande en båtskatt

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk652, 1997/98:Sk732, 1997/98:T216

yrkande 5 och 1997/98:T605 yrkande 2,

res. 30 (m, fp)

res. 31 (v)

21. beträffande en skatt på engångsartiklar

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk697,

22. beträffande en avgift på trädgårdsprodukter

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk695,

23. beträffande en kassettskatt

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr269 yrkande 17 och 1997/98:Kr270

yrkande 15,

res. 32 (mp)

24. beträffande en kväveoxidskatt

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk698 yrkande 6.

Stockholm den 10 februari 1998

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla

Wester (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd),

Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp).

Reservationer

1. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Sverige skall dra nytta av alla de resurser som står till folkhushållets

förfogande. Riksdagens energibeslut våren 1997 är mot den bakgrunden djupt

olyckligt. De energipolitiska riktlinjer som antogs skadar Sverige som

industrination. Särskilt allvarligt är beslutet om att påbörja en förtida

avveckling av kärnkraften. Det innebär en kapitalförstöring som saknar

motstycke i historien och som kommer att medföra välfärdsförluster. Miljön

skadas och det blir svårare att bekämpa arbetslösheten.

Klimatfrågan är det största miljöproblemet och en global överlevnadsfråga för

mänskligheten. Därför måste Sverige bedriva en offensiv klimatpolitik och

fullgöra sina internationella åtaganden på området. Koldioxidbeskattningen kan

stödja klimatpolitiken genom att medverka till en begränsning av utsläppen från

fossila bränslen. Den förutsätter dock åtminstone en europeisk samordning,

eftersom effekten annars blir att produktion flyttar till andra länder. Man bör

också vara försiktig med att internalisera miljökostnader i energipriset

eftersom man riskerar att hamna i ett slags statlig prispolitik som leder till

ineffektivitet och sämre resurshushållning.

Miljöskatter bör ses som ett komplement till miljöpolitiken. En avvägning

mellan miljöskatter och andra medel, såsom administrativ reglering, förbuds-

lagstiftning, informationsinsatser etc. måste göras. Miljöskatterna är mest

effektiva när de riktas mot miljöproblem som är relativt lätta att åtgärda.

När det gäller de befintliga energiskatterna finns det utrymme för en

omfördelning så att skatterna blir mer utsläppsrelaterade och mindre beroende

av energiinnehållet. Skatt på energi bör, i den utsträckning det skall

förekomma, tas ut proportionellt mot energiinnehållet. I dag är exempelvis

energiskatten lägre på kol än på olja, vilket inte är motiverat.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 1 hemställt:

1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 och

1997/98:Jo756 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk325

yrkande 30, 1997/98:Sk326 yrkande 35, 1997/98:Sk688, 1997/98:Sk691,

1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98: Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3

och 1997/98:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts.

2. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Energisystemets utformning har en avgörande inverkan på såväl den lokala som

den globala miljön. Ineffektiva och säkerhetsmässigt undermåliga kol- och

kärnkraftverk i bl.a. Öst- och Centraleuropa innebär enorma miljöproblem. En

fortsatt ökning av förbränning av kol i Indien och Kina riskerar att öka

växthuseffekten. Energisystemet måste därför ställas om globalt för att bli

ekologiskt hållbart. Energiframställning genom fossila bränslen som kol, olja

och naturgas samt kärnkraften skall fasas ut ur energisystemet och ersättas av

ekologiskt hållbara energikällor, som inte förorsakar skadliga utsläpp eller

avfall och inte förbrukar ändliga resurser. Samtliga fossila bränslen kommer av

naturliga skäl att utgöra parenteser i mänsklighetens energiförsörjning.

Omställningen måste dock ske med hänsyn till andra viktiga samhällsmål.

Tillgången på energi till konkurrenskraftiga priser är avgörande för välfärden.

En successiv omställning av energisystemet är därför att föredra framför

kortsiktiga beslut som leder till snabba och kraftiga energiprishöjningar.

Kortsiktiga beslut riskerar att kullkasta förutsättningarna för viktiga delar

av industrin, försämra sysselsättning och välfärd, urholka de offentliga

finanserna och försvåra för hushållen.

Förnybara energislag måste ges tid för att utvecklas och erbjudas till

konkurrenskraftiga priser. Med ekonomiska styrmedel kan man sätta pris på

miljöförstöringen från de fossila energikällorna. Ekologiskt hållbar energi och

teknik som t.ex. biobränsle, solenergi, vindkraft och värmepumpar ges därmed en

ökad konkurrenskraft.

EU är ett unikt samarbete mellan femton av Europas stater, ett samarbete som

dock, genom sina omfattande avtal med omgivningen, berör så gott som alla. Det

innebär att det finns en enorm politisk kraft samlad för att ta tag i de

riktigt svåra och gränsöverskridande miljöfrågorna. Det kräver dock att den

svenska regeringen driver på för att föra upp de avgörande miljöfrågorna på

EU:s dagordning.

På EU-nivå bör möjligheterna att införa en europeisk koldioxidavgift finnas.

Det innebär i praktiken att avgifter på miljöförstöring inte skall undantas

från övriga miljöbeslut när det gäller möjligheten att fatta majoritetsbeslut.

Detta är en central uppgift om det skall vara möjligt att uppnå målen om

minskade koldioxidutsläpp i vår del av världen. Denna avgift skulle med fördel

kunna växlas mot att skatten på t.ex. arbete sänks.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 1 hemställt:

1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Jo785 yrkande 3 och

1997/98:U505 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1997/98: Sk325 yrkande

30, 1997/98:Sk326 yrkande 35, 1997/98:Sk688, 1997/98:Sk691, 1997/98:Jo756

yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:N223 yrkandena 29 och

30 samt 1997/98:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts.

3. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:

Hela samhället måste inriktas mot effektivare användning av el- och

värmeenergi. För att det skall bli en positiv utveckling på detta område är det

nödvändigt att förändra energiskattesystemet i grunden. Det är viktigt att

Sverige skärper skattebelastningen på sådan produktion och konsumtion som

påverkar miljön negativt.

Det vore klokt att se över produktionsskatterna på vattenkraft och kärnkraft,

och det bör i alla lägen vara fördelaktigt att använda ekologiskt hållbara

energislag, som bioenergi, vind, vatten och torv. Även spillvärmen från olika

processer är intressant. I dag beskattas den spillvärme som används för

uppvärmning av bostäder och lokaler. Den spillvärme som går ut i havet eller

luften beskattas inte. Detta är givetvis ett dåligt system. I varje fall

innebär den nya inriktningen av energipolitiken att detta system inte längre

kan anses rationellt.

Vänsterpartiet anser att det är dags att beskatta även den spillvärme som i

dag inte används. Ett sådant system gynnar kraftvärmeanläggningar och ger stora

delar av industrin incitament att bättre ta till vara sin överskottsvärme.

Cementfabriken i Slite samt massafabriken i Mönsterås har kommit långt vad

gäller denna utveckling. Vi förutsätter att energiskattesystemet kommer att

genomgå en ganska omfattande förändring och att frågan om beskattning av

spillvärmen kommer att ingå i kommande beredningsarbete.

Sverige bör också internationellt t.ex. inom FN och EU verka för

minimiskattesatser och höjda miljöskatter, bl.a. på koldioxidutsläpp.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna.

dels under moment 1 hemställt:

1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 35,

1997/98:Sk688 och 1997/98:Sk691 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk325

yrkande 30, 1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98:Jo756 yrkandena 2 och 3,

1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3, 1997/98:N223 yrkandena

29 och 30 samt 1997/98:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

4. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

För det fortsatta arbetet med att utveckla en skatteväxlingsmodell är det

viktigt att försöka precisera mer tydliga principer och en genomtänkt struktur

för de energirelaterade skatterna. Dessa bör få en starkt ökad betydelse som

styrmedel mot ett kretsloppssamhälle samtidigt som de svarar för en ökad andel

av finansieringen av offentlig verksamhet.

Motiven och sättet att beräkna den s.k. energiskatt som i dag tas ut med

varierande belopp på både fossila bränslen och elektricitet behöver preciseras.

Motivet för energiskatten bör vara att befrämja en allmän hushållning med

energiresurser oavsett energislag och användningsområde. Att det finns en sådan

allmän energiskatt som är oberoende av graden av farliga miljöutsläpp blir

viktigt i en framtid när energiförsörjningen till allt större del baseras på

förnyelsebara och miljövänliga energislag. Eftersom även tillgången på sådan

energi är begränsad blir det nödvändigt att hålla nere den allmänna

energiförbrukningen, vilket bör vara en av energiskattens uppgifter.

Energiskatten garanterar därmed också att det finns en långsiktig skattebas i

energiförbrukningen även den dag när den i huvudsak grundas på förnyelsebara

och miljövänliga energislag. Med hänsyn till syftet med skatten bör den på sikt

utgå som en enhetlig skatt per kWh oberoende av energislag och användare.

Energiskatten föreslås preliminärt höjd med 1 öre/kWh varje år fr.o.m. 1998 så

att den når nivån 20 öre/kWh år 2010.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 1 hemställt:

1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk325 yrkande 30 och med avslag

på motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 35, 1997/98: Sk688, 1997/98:Sk691,

1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98:Jo756 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784

yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3, 1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 samt

1997/98:N272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

5. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Långsiktigt skall Sveriges energiförsörjning baseras på inhemska förnybara

energikällor och bränslen. På så sätt byggs det ekologiskt uthålliga energi-

systemet. Industri och hushåll skall tillförsäkras säkra elleveranser till

fortsatt konkurrenskraftiga och rimliga priser. Utfasningen av såväl fossila

bränslen som kärnkraft ur energisystemet är den stora energipolitiska utmaning

som vårt land står inför. Strävan skall vara att möjliggöra en successiv

utfasning av kärnkraftsreaktorer genom att el sparas bort och el från förnybara

energikällor tillkommer. Fossila bränslen skall också kunna ersättas av

förnybara bränslen när det gäller uppvärmning. Den första kärnkraftsreaktorn

kan fasas ut när vi tillfört och/eller sparat in motsvarande el. Tillförseln

skall baseras på förnybar elproduktion.

För att förhindra en utveckling med ökande koldioxidutsläpp måste alla

länder, också Sverige, ta ansvar för att hejda utsläppen av koldioxid och

snabbt minska desamma. Varken inom energi- eller transportsektorn kan vi

tillåta ökade utsläpp utan tvärtom måste ett kraftfullt handlingsprogram

upprättas som minskar utsläppen. Det handlar om utfasning av fossilbränslen i

såväl energiproduktionen som transportsektorn, begränsning av metanavgång,

åtgärder för att öka kolbindningen samt återvinning och lagring av koldioxid.

Centralt för energibeskattningen är att de energislag som innebär

miljöpåfrestningar på ett tydligare sätt skall bära sina kostnader. Den

förnybara energi- och elproduktionen måste få ekonomiska incitament för att

långsiktigt kunna stå för en växande andel av Sveriges energiförsörjning.

Industriellt mottryck kommer att bli än mer betydelsefullt för energibalansen

när utfasningen av kärnkraft påbörjas. Skattelagstiftningen måste utformas så

att det blir fördelaktigare att öka produktionen av el på detta sätt. Det kan

vara möjligt att via bonussystem eller andra skatteåtgärder stimulera denna

utveckling ytterligare.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 1 hemställt:

1. beträffande energibeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N272 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 30, 1997/98:Sk326 yrkande 35,

1997/98:Sk688, 1997/98:Sk691, 1997/98:U505 yrkande 6, 1997/98:Jo756

yrkandena 2 och 3, 1997/98:Jo784 yrkande 11, 1997/98:Jo785 yrkande 3 och

1997/98:N223 yrkandena 29 och 30 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts.

6. Energiskatt och fri rörlighet inom EU (mom. 3)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Genomförandet av den inre marknaden innebär att privatpersoner skall ha

möjlighet att köpa och förbruka varor fritt inom EU. Skattereglerna har också

anpassats till dessa krav, och den som så önskar kan i dag normalt köpa t.ex.

kapitalvaror i ett annat EU-land och föra dem med sig hem utan att detta

föranleder någon beskattning. En inre marknad utan gränshinder och med god

funktion ökar konkurrensen och ekonomins effektivitet och bidrar till en

harmonisering av medlemsländernas skatteregler.

De svenska reglerna uppställer i dag oöverstigliga hinder för de

privatpersoner som vill föra in finsk röd olja för andra ändamål än drift av

motordrivna fordon. Den privatperson som vill använda finsk röd olja för att

värma sin villa i Sverige måste i dag betala både finsk och svensk punktskatt.

Dessutom tas svensk punktskatt ut efter den nivå som gäller för oljor som

används för fordonsdrift. Denna dubbelbeskattning gör att det i praktiken inte

är möjligt för privatpersoner att köpa finsk röd olja och använda den för

uppvärmning i Sverige.

De svenska reglerna på detta område står enligt vår mening i strid med

principen om konsumenternas fria tillgång till den gemensamma inre marknaden.

På samma sätt som när det gäller andra varor måste det vara möjligt för en

person att köpa finsk olja och föra in den till Sverige för eget bruk, t.ex.

för uppvärmning av sin villa. Om det finns prisskillnader som beror på skatten,

utgör inte detta ett skäl att förbjuda och hindra den enskilde. I stället måste

problemet lösas genom en harmonisering av skattereglerna.

Regeringen bör enligt vår mening snarast återkomma med ett förslag som

innebär att det bör bli möjligt för privatpersoner att köpa och föra in finsk

röd olja för uppvärmningsändamål.

Också företagare får betala dubbel punktskatt på eldningsoljan. Visserligen

har de en teoretisk möjlighet att begära återbetalning av den låga finska

skatten men detta löser inte problemet med den felaktiga svenska beskattningen.

Ett förslag måste därför även ge företagarna rimliga möjligheter att köpa

eldningsolja där den är billigast.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 3 hemställt:

3. beträffande energiskatt och fri rörlighet inom EU

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk602 och 1997/98:Sk685 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

7. Medlemsägda vindkraftverk (mom. 4)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Allt fler vindkraftverk byggs och installeras i Sverige. Många av dem ägs och

drivs i kooperativ form; en vanlig företagsform är ekonomisk förening.

Genom den struktur som elmarknaden har i dag är det inte helt lätt att få

verksamheten att fungera ekonomiskt i harmoni med de skatteregler som finns.

Problem uppstår beroende på hur finansieringen ser ut, hur stort överskottet

blir och vilka avtal man har med kraftleverantörer. Eftersom vindkraften är ett

komplement till annan elkraft är vindkraftägarna naturligtvis även kunder hos

någon annan kraftleverantör. Denne svarar för fakturering och administration

samt räknar ut hur stor andel av den levererade kraften som kommer från

kundernas eget vindkraftverk. Modellen för hur detta ser ut skiljer sig åt från

fall till fall.

Då många vindkraftverk drivs av andra skäl än ekonomiska, kan problem uppstå

vid beskattning av resultatet. Det är inte ovanligt att verken drivs av

miljöskäl och för att man önskar vara självförsörjande med elenergi. Det är

inte heller ovanligt att medlemmarna lånar ut pengar räntefritt till

investeringen i form av insatser. Beroende på vilket avtal föreningen har med

kraftleverantören/köparen kan ett betydande överskott uppkomma. Det finns en

rad varianter på detta som ger upphov till olika problem.

I den här typen av verksamhet, där ekonomiska intressen blandas med

miljöintressen och ideella intressen, blir beskattningsreglerna en form av

"tvångströja". Ur samhällsekonomisk synvinkel är det inte säkert att detta är

det bästa. Miljö- och självförsörjningsaspekterna borde väga lika tungt. Det

vore därför angeläget med en utredning angående behovet av särskilda regler,

t.ex. inom skatteområdet, för medlemsägda (kooperativa) energianläggningar. En

sådan utredning bör genomföras. Det är viktigt att lagstiftningen inte hindrar

utbyggnaden av vindkraften utan att den i stället stimulerar till fortsatta

satsningar.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 4 hemställt:

4. beträffande medlemsägda vindkraftverk

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk727 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

8. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Statens uppgift är att fastställa ramar och villkor som medför att hushåll och

företag ges långsiktigt hållbara spelregler.

Vi anser att riksdagen skyndsamt skall anta nya energipolitiska riktlinjer

som innebär att energibeskattningen görs konkurrensneutral. Endast

miljöstyrande skatter och avgifter bör användas i produktionsledet, och den

fiskala beskattningen skall ske på ett konkurrensneutralt sätt i

konsumtionsledet. De särskilda produktionsskatterna på vattenkraft och

kärnkraft skall således slopas. Det är viktigt att alla styrmedel utformas på

ett sätt som gör dem kostnadseffektiva.

En viktig uppgift på energiskatteområdet är vidare att få till stånd en ökad

harmonisering av energibeskattningen mellan de nordiska länderna. Ökande

skillnader och olika beskattningsprinciper mellan länderna hotar effektiviteten

på den gemensamma, nordiska elmarknaden. Det innebär att de samlade

produktionsresurserna utnyttjas mindre effektivt, vilket leder till

samhällsekonomiska kostnader och en ökad miljöpåverkan.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 5 hemställt:

5. beträffande industrins och växthusnäringens energiskatt

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N223 yrkandena 27 och 28, med

anledning av motionerna 1997/98:Sk689 och 1997/98:Sk724 och med avslag på

motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 37, 1997/98:Sk721, 1997/98:Sk723,

1997/98:Sk725, 1997/98:Sk737 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:A403 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

9. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:

När det gäller energibeskattningen är det viktigt att inkomstförstärkningarna

också tas ut i företagssektorn och inte endast från hushållen. I nuvarande

ekonomiska situation måste åtgärder som gynnar en efterfrågeökning i samhället

prioriteras.

Industrin erlägger i dag inte någon energiskatt på el eller bränslen.

Regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att industrin blir

skattskyldig för elskatt till en nivå som motsvarar hälften av hushållens

elskatt. Detta måste kombineras med en takregel för den energiintensiva

industrin.

På sikt bör ett mer ändamålsenligt energiskattesystem utformas. Ett system

som på sikt tryggar energitillförseln till industrin och som samtidigt tar

hänsyn till de miljömål som uppställs. Vänsterpartiet är berett att delta i en

utformning av de framtida energiskatterna med en sådan inriktning.

Vad ovan anförts angående industrins energibeskattning bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels under moment 5 hemställt:

5. beträffande industrins och växthusnäringens energiskatt

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk326 yrkande 37 och med avslag på

motionerna 1997/98:Sk689, 1997/98:Sk721, 1997/98:Sk723, 1997/98:Sk724,

1997/98:Sk725, 1997/98:Sk737 yrkandena 1 och 2, 1997/98:N223 yrkandena 27

och 28 samt 1997/98:A403 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

10. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

I och med att vattenkraftsskatten gjorts om till en fastighetsskatt

aktualiseras ett kristdemokratiskt förslag som skulle gynna de

vattenkraftsproducerande länen. Förslaget är att fastighetsskatten, som nu

belastar vattenkraftsstationer, växlas över till en kommunal fastighetsavgift.

Detta skulle i ett slag bli en mycket kraftfull regionalpolitisk insats för de

län som producerar el baserad på vattenkraft.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 5 hemställt:

5. beträffande industrins och växthusnäringens energiskatt

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A403 yrkande 9 och med avslag på

motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 37, 1997/98:Sk689, 1997/98:Sk721,

1997/98:Sk723, 1997/98:Sk724, 1997/98:Sk725, 1997/98:Sk737 yrkandena 1 och

2 samt 1997/98:N223 yrkandena 27 och 28 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

11. Jordbrukets energiskatt, m.m. (mom. 7)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Alla tillverkande företag har lägre energiskatt än privatpersoner. Men alla

företagare behandlas inte lika. Lantbrukare som producerar vår mat behandlas

som privatpersoner när de debiteras skatt på elenergi som används i deras

lantbruksföretag. Ett lantbruksföretag som tillverkar sitt eget foder har

alltså högre energiskatt vid denna produktion än vad ett

fodertillverkningsföretag har. Detsamma gäller skatten på eldningsolja. Ett

lantbruksföretag får betala högre skatt på olja som används vid torkning av

spannmål än vad de företag gör som tar emot och torkar spannmål.

Skånskt jordbruk ser av naturliga skäl det danska jordbruket som en stark

konkurrent som leverantör till livsmedelsindustrin. De naturliga

förutsättningarna är jämförbara, men det svenska jordbruket har flera

konkurrensnackdelar som en följd av politiska beslut. De svenska

energiskatterna ger en ökad kostnadsbelastning, bl.a. i köttproduktionen. Den

kan beräknas till cirka 50 öre per kg griskött. Därav utgörs 35 öre per kg av

ökade kostnader för foderproduktionen. Energiskatter finns också i Danmark men

är avdragsgilla i momsberäkningen och utgör därför ingen belastning i Danmark

(SOU 1997:25).

Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har numera

konstaterat att det krävs kraftfulla åtgärder för att stärka lönsamheten i det

svenska jordbruket och har föreslagit att jordbruket i beskattningshänseende

skall få samma villkor som tillverkningsindustrin vad gäller el och

eldningsolja (SOU 1997:167).

Vi anser att det är viktigt riksdagen snabbt får ta ställning till förslaget.

Regeringen bör skyndsamt remissbehandla förslaget och återkomma med förslag

till åtgärder.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 7 hemställt:

7. beträffande jordbrukets energiskatt, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk636 yrkande 1 delvis,

1997/98:Jo219 yrkande 2, 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis och 1997/98:Jo524

yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:Sk722 och 1997/98:Jo230

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

12. Jordbrukets energiskatt, m.m. (mom. 7)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Att EU har en gemensam jordbrukspolitik visar på ett tydligt sätt betydelsen av

livsmedelsproduktionen. Det är också helt nödvändigt att lika villkor gäller

för jordbrukare inom EU-området. En harmonisering av avgifter/skatter på

jordbruksområdet är nödvändig för att svenska jordbrukare skall kunna

konkurrera med andra EU-länder på lika villkor.

Svenska miljö- och djurskyddsnormer bör vara en miniminorm för det europeiska

jordbruket. Sverige bör i EU med kraft verka för en harmonisering av

miljöavgifter på kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel samt för likvärdiga

villkor för animalieproduktionen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 7 hemställt:

7. beträffande jordbrukets energiskatt, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo230 yrkande 4 och med anledning

av motionerna 1997/98:Sk636 yrkande 1 delvis, 1997/98:Sk722, 1997/98:Jo219

yrkande 2, 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis och 1997/98:Jo524 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

13. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Varje trafikgren bör så långt möjligt med hänsyn till internationell konkurrens

bära sina egna kostnader, inklusive påverkan på miljön. Då kommer hänsynen till

miljön att öka samtidigt som behovet av styrande regler minskar. Nya

motorkonstruktioner, ny förbränningsteknik, nya bränslen och mer

bränsleeffektiva fordon kan medföra stora förbättringar från miljösynpunkt. Det

är angeläget att ekonomiska och administrativa styrmedel inte motverkar utan i

stället underlättar och stimulerar sådana förändringar.

Vägtrafikens kostnader och intäkter har med åren blivit ett osedvanligt

rörigt och osammanhängande system. Inget tydligt samband finns mellan trafikens

nyttjande av infrastrukturen eller påverkan på miljön, vilket lett till en

kraftig beskattning. En harmonisering av trafikbeskattningen bör ske inom EU,

framför allt vad avser nyttotrafiken.

För enskilda människors välfärd är goda kommunikationer avgörande. Goda

kommunikationer underlättar arbetspendling och är ett väsentligt inslag för en

god livskvalitet och ökar möjligheterna att kombinera en god boendemiljö med en

bred arbetsmarknad. Utan bilen skulle många människor varken ha fungerande

arbetsliv eller socialt liv. Särskilt viktig är bilen för boende i glesbygd,

barnfamiljer och för dem som har ett aktivt fritidsliv. Transporternas

betydelse för en bredare arbetsmarknad och minskad arbetslöshet är kraftigt

underskattad.

För att underlätta för hushållen föreslår vi att den höjning av skatten på

bensin med 25 öre som regeringen genomförde den 1 juli 1997 återtas. Vi avvisar

vidare bestämt alla idéer om en fortsatt årlig ökning av bensinskatten med 10

öre. Ytterligare bensinskattesänkningar bör genomföras. Bensinskatten skall

vara enhetlig i hela landet.

Den teknikutveckling som pågår i alla biltillverkande länder kommer att

resultera i mer energieffektiva fordon. Ett etappmål kan vara en familjebil med

en bränsleförbrukning på ca 0,4 liter/mil. Detta uppnår man genom att

vidareutveckla och produktionsanpassa material och komponenter. Bilismens

miljöpåverkan är heller inte statisk. I takt med att bilparken moderniseras,

reduceras miljöpåverkan. I dag sköts ca 60 % av transportarbetet med

avgasrenade bilar. Därigenom har också utsläppen minskat betydligt jämfört med

när de första beräkningarna rörande bilismens miljökonsekvenser gjordes. Det är

hög tid att bedömningar avseende de olika transportslagens samhällsekonomiska

påverkan görs mot bakgrund av effekterna av ny reningsteknik och av de

samhällsekonomiska intäkterna.

En effektiv och miljövänlig åkerinäring är viktig för landet. Höga skatter på

fordon och dieselbränsle och högre personalkostnader för svenska åkare innebär

stora konkurrensnackdelar gentemot många andra europeiska åkerier. Sverige har

en av de äldsta lastbilsflottorna, och den fasta fordonskostnaden är näst högst

i Europa. Dieselkostnaden inkl. skatt är en av de högsta. Endast 6 % av

lastbilstransporterna är mer än 30 mil långa. Den 1 juli 1998 införs fritt s.k.

cabotage i Europa. Detta innebär att utländska buss- och lastbilsflottor fritt

kan konkurrera i hela Europa. Därmed är risken uppenbar att svenska åkerier,

med sina högre löne- och skattekostnader samt strängare miljökrav, förlorar

uppdrag. Detta leder i sin tur till att åkerier lägger ner, går i konkurs eller

i vissa fall flaggar ut till andra länder som en sista åtgärd för att överleva.

Konsekvenserna av detta blir, förutom en försvagning av svenskt näringsliv, att

miljön påverkas negativt. Fordonsbeskattningen måste harmoniseras med

omvärlden.

Ett viktigt steg har tagits genom Sveriges anslutning till

Eurovinjettsystemet, men reglerna har här fått en utformning som lett till

kraftiga försämringar för vissa svenska fordonskategorier (jfr bet.

1997/98:SkU7). För den svenska åkerinäringen har dock anslutningen utgjort en

nödvändig åtgärd för att något förbättra konkurrenskraften.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 8 hemställt:

8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk609 yrkande 6, 1997/98:T202

yrkande 2 och 1997/98:T232 yrkandena 3-5 och med avslag på motionerna

1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98:Sk687,

1997/98:Sk731, 1997/98:T213 yrkande 7, 1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7,

1997/98:Jo784 yrkande 21 och 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

14. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Trafikens avgaser hotar människors hälsa och flera ekosystem som har avgörande

betydelse för kretsloppssamhället. Ambitionen måste vara att ersätta

miljöskadliga bränslen med miljövänliga. Därför måste systemet med miljö-

klassning av bränslen utvecklas och ekonomiska styrmedel användas.

För att biobränslena skall kunna introduceras och konkurrera på marknaden

krävs det ofta försöksverksamhet samt miljödifferentierade skatter. Den

skattebefrielse för biobränsleanvändning som Centerpartiet och regeringen har

kommit överens om och som nu genomförts är ett viktigt steg i denna utveckling.

För att öka användningen av förnybar energi i trafiksektorn krävs det,

förutom ekonomiska styrmedel, även tydliga mål. Inom andra sektorer har

uppställda mål haft stor betydelse för utvecklingen. Det finns nu anledning att

överväga om inte ett lagstadgat mål för inblandning av biobränsle, t.ex. etanol

och RME, bör införas. Detta bör utredas skyndsamt.

Vad ovan sagts om lagstadgat mål för inblandning av biobränsle i fossila

bränslen bör ges regeringen till känna.

dels under moment 8 hemställt:

8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo784 yrkande 21, med anledning av

motionerna 1997/98:Sk731 och 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9 och med

avslag på motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk609 yrkande 6,

1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98:Sk687, 1997/98:T202 yrkande 2,

1997/98:T213 yrkande 7, 1997/98:T232 yrkandena 3-5 och 1997/98:Jo755

yrkandena 2 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

15. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet har i sin budgetmotion föreslagit att bensinpriset skall höjas

med 15 öre för 1998, och under kommande år skall höjningar av priset successivt

ske detta för att påskynda teknikutveckling och produktion som gör

fossilbränsledrivna fordon mer bränslesnåla, allt för att minska utsläppen.

Medeldistansen för en personbil ligger runt 1 500 mil/år, och

bensinförbrukningen ligger på ca 0,8 liter per mil. En höjning av bensinpriset

med 15 öre/liter ger då en ökad kostnad på i genomsnitt 180 kr per år.

Många menar att höjningar av bensinpriset drabbar människor med låga

inkomster och glesbygdsbor hårdast, vilket är sant. Dock kan inte denna höjning

ensamt belasta hushållens ekonomi på ett så dramatiskt sätt som Motormännens

Riksförbund och andra hävdar. Det är en kombination av andra politiska beslut,

som minskat hushållens ekonomiska utrymme, som drabbar hårdast.

Fortsatta höjningar av bensinpriset är nödvändiga. Vänsterpartiet kommer att

fortsätta att driva frågan om höjt bensinpris av främst tre skäl. Det ena är

att vi tror att bensinpriset är en av de viktigaste faktorerna för att få fram

bensinsnåla bilar på marknaden. Det andra är att oavsett om vi kör med

bensinsnålare bilar så måste alla typer av transporter mer och mer föras över

från vägar till järnväg och sjöfart. Det tredje är att vi helt enkelt måste

köra mindre bil i framtiden.

Användningen av alternativa bränslen ökar. Både producenter och konsumenter

har fått upp ögonen för att det finns alternativ till fossila bränslen som går

minst lika bra att använda. Detta är mycket bra, men det går för trögt. Vi

anser att det är statens uppgift att påskynda utvecklingen i rätt riktning

genom att på olika sätt gynna tillverkning och användning.

Ett effektivt sätt att påverka är genom ekonomiska styrmedel. Priset är

oftast helt avgörande i valet mellan två eller flera i övrigt likvärdiga

produkter. En individ vars bil kan drivas med antingen bensin eller etanol utan

att det märks någon skillnad i själva körningen väljer förmodligen det bränsle

som är billigast. Eftersom en stor del av bränslepriserna är skatt kan man med

hjälp av olikheter i beskattningen styra användningen. Biobränslen är och skall

vara befriade från energi- och koldioxidskatt.

Etanol är inget långsiktigt hållbart alternativ, men det är ett klart bättre

alternativ än fossila bränslen och kan därför med fördel användas under en

övergångsperiod. Enligt EG:s direktiv skall normalt allt fordonsbränsle

beskattas likvärdigt, men det finns möjlighet att ge dispens för projekt som

syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Sådan dispens har

regeringen gett företaget Agroetanol AB. Det har fått tillstånd att skattefritt

producera 50 000 kubikmeter etanol om året under tio år. Skattebefrielsen

gäller i första hand 1999-2003, men regeringen utgår från att den kan förlängas

i två treårsperioder. Vänsterpartiet ser positivt på detta projekt, och vi ser

gärna att regeringen är generös och aktiv vid utdelning av dispenser av detta

slag.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 8 hemställt:

8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N270 yrkandena 1, 2 och 9 samt

1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7 samt med avslag på motionerna

1997/98:Sk325 yrkande 36, 1997/98:Sk609 yrkande 6, 1997/98:Sk649,

1997/98:Sk683, 1997/98:Sk687, 1997/98:Sk731, 1997/98:T202 yrkande 2,

1997/98:T213 yrkande 7, 1997/98:T232 yrkandena 3-5 och 1997/98:Jo784

yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

16. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Riksdagens beslut att höja fordonsskatten när bilaccisen slopades innebar att

en fast kostnad för bilägarna byttes mot en annan. Jag anser att så mycket som

möjligt av beskattningen i stället skall ligga på rörliga skatter som utgår i

förhållande till hur mycket bilen används. Den nyligen genomförda höjningen av

fordonsskatten bör därför föras över till den del av beskattningen av bensin

och dieselolja som är avsedd för att bekosta vägväsendet. Regeringen bör

återkomma med förslag om detta.

Givetvis kan inte staten kommendera fram mindre och mer miljöanpassade fordon

från Volvo, inte heller utifrån bedömningen att det vore företagsekonomiskt

riktigt. Däremot kan staten stimulera fram fordon som är mer miljöanpassade än

andra. Detta har staten också gjort, med skatterabatter för katalysatorrenade

bilar under en övergångsperiod innan katalysatorn blev lagkrav. Sedan följde

miljöklassningen av fordon, som med sina fel och brister ändå är ett styrmedel

för att gynna miljömässigt bättre fordon. Olika stimulansåtgärder för elbilar

finns också.

Andra statliga åtgärder går i motsatt riktning. Det tydligaste exemplet är

den nya tjänstebilsbeskattningen som, jämfört med det tidigare systemet, klart

gynnar stora, bränsleslukande och miljöförstörande fordon.

Staten har också vid ett par viktiga tillfällen visat en alltför stor

passivitet.

Den har i början av nittiotalet hjälpt Saab med en fabrik i Malmö som kort

senare övergavs, medan ny teknik inte stimulerats. Svenska CAT, Clean Air

Transport, tog fram en elhybridbil som vann Los Angeles upphandlingstävling.

Endast i sammanhanget mindre belopp fattades för att serietillverkning skulle

kunna börja, och lediga, lämpliga lokaler fanns. Men staten förhöll sig passiv

och företaget gick i konkurs. Också den uppmärksammade svenska elbilen Solon

gick i konkurs efter endast få tillverkade bilar.

Miljöpartiet föreslår att riksdag och regering stimulerar utvecklingen av mer

miljöanpassade, mindre fordon på följande sätt:

? Ändra tjänstebilsbeskattningen så att miljövänligare fordon stimuleras.

Miljöpartiet, SNF och andra har konkreta förslag på detta.

? Stärk beskattningen av fossila bränslen för att kraftigare stimulera de

förnyelsebara bränslena och energisnåla fordon.

? Utnyttja sitsen som stor inköpare av fordon för att, med efterfrågan på

miljövänliga fordon, stimulera utvecklingen.

? Ha kvar minst dagens differentiering av fordonsbeskattning med hänsyn till

vikt, för att stimulera val av lättare och bränslesnålare fordon.

? Stimulera utvecklingen av förnyelsebara bränslen samt eldrift för fordon

med riktat forskningsstöd och liknande.

? Var pådrivande i EU för regler om maximiförbrukning, hårdare avgaskrav etc.

och verka också i EU för bättre beskattningsregler för fossila bränslen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 8 hemställt:

8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk325 yrkande 36 och

1997/98:Sk649, med anledning av motionerna 1997/98:Sk731 och 1997/98:N270

yrkandena 1, 2 och 9 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk609 yrkande 6,

1997/98:Sk683, 1997/98:Sk687, 1997/98:T202 yrkande 2, 1997/98:T213 yrkande

7, 1997/98:T232 yrkandena 3-5, 1997/98:Jo755 yrkandena 2 och 7 och

1997/98:Jo784 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

17. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Transportsektorn är i dag helt beroende av fossila drivmedel. 1995 användes

totalt ca 10,5 miljoner kubikmeter fossila drivmedel, varav 6 miljoner

kubikmeter bensin och 3 miljoner kubikmeter diesel.

Beroendet av fossila bränslen skapar en mängd problem. Ett stort problem är

att de inte varar för evigt; med nuvarande kända tillgångar och förbrukning

räcker oljan i knappt 40 år. Visserligen upptäcks nya fyndigheter, men

samtidigt ökar världens användning av fossila bränslen i samma takt. Utifrån

den kristdemokratiska förvaltarskapstanken är det inte försvarbart att

mänskligheten under några få generationer förbrukar alla oljetillgångar utan

att ta hänsyn till kommande generationers behov av att kunna använda oljan till

något mer kvalificerat än att elda upp den.

Det andra stora problemet är den växthuseffekt som förbränningen av de

fossila bränslena ger upphov till och som enligt samstämmiga forskare är ett av

vår tids största miljöhot. Förbränningen av fossila bränslen ger ett

nettoutsläpp av koldioxid som hotar vårt klimat. Vi riskerar att få

ökenutbredning i vissa områden och ökad nederbörd i andra. I värsta fall skulle

växthuseffekten, om den ändrade Golfströmmens lopp, paradoxalt nog kunna ge

arktiskt klimat i Nordvästeuropa. Forskarna menar att i-ländernas

koldioxidutsläpp måste minskas med minst 60 % inom de närmaste 10 åren för att

växthuseffekten skall kunna motverkas.

Ett tredje stort problem är att vårt extrema oljeberoende gör oss beroende av

andra länders oljeproduktion, t.ex. arabiska länder i det politiskt oroliga

Mellanöstern. Även om vi kan köpa vår olja i vår närmiljö, från t.ex. Norge,

har den gigantiska oljehandeln negativa effekter på vår handelsbalans.

Det är nödvändigt att transportsektorns oljeanvändning minskar, t.ex. genom

förbättrad energieffektivitet, energisparande och användning av förnybara

drivmedel som kraftigt minskar nettoutsläppen av koldioxid. För att kunna

konkurrera med fossila bränslen måste dock biobränslen befrias från skatt under

en relativt lång introduktionstid. Samhällsekonomiskt kompenseras detta mer än

väl genom inkomstskatter från ökad sysselsättning, minskade kostnader för

arbetslöshet och andra skatteintäkter.

Miljö- och hälsovinster samt minskad sårbarhet och bättre handelsbalans får

man på köpet. En annan viktig fördel är att biodrivmedlen är förnybara och inte

tar slut. De viktigaste biodrivmedlen som är möjliga att producera och använda

i full skala i Sverige redan idag är etanol, biogas och rapsmetylester (RME).

Skåne med sina vidsträckta åkrar har kanske landets bästa möjligheter att

både producera råvarorna och förädla dem till drivmedel. Ur såväl nationell som

regional synvinkel vore det utomordentligt värdefullt att göra ett

fullskaleförsök i Skåne med biodrivmedel, nu när mindre försök som etanol till

bussarna i Lund eller rapsolja i Knisslinge slagit väl ut. Spannmålsetanol

tillverkas redan i industriell skala i skånska Nöbbelöv, en produkt som i dag

enbart används som dryckessprit. En omläggning av produktionen helt eller

delvis till biodrivmedel skulle dessutom ha alkoholpolitiska fördelar.

Sverige har mycket goda förutsättningar att framställa förnybara drivmedel

för fordon, och detta även vid ett samtida stort uttag av biobränslen för att

ersätta kärnkraftsproducerad el. En introduktion av biobränslen bör ske både

genom inblandning av några få procent i konventionella bränslen (så kallad

låginblandning) och genom att utveckla nya motorer som kan drivas med ren

alkohol. Låginblandning av största möjliga halt som klaras utan modifieringar i

befintliga motorer ger omedelbart en marknad för inhemsk produktion i stor

skala. Då skapas också förutsättningar för en introduktion av fordon med ren

alkoholdrift.

Det är viktigt att skatter och andra pålagor inte hindrar utvecklingen av

alternativa bränslen. Staten måste medverka till att stimulera marknaden på

detta område. Det är dock viktigt att de alternativa bränslenas miljöeffekter

är klarlagda innan skattebefrielse godkänns.

Tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas i rätt riktning

och för att öka aktörernas möjlighet att arbeta med god framförhållning. Ett

tydligt mål bör vara att minst hälften av alla bilar år 2010 drivs med annat än

fossila bränslen. En tydlig strategi för hur detta mål skall nås bör utarbetas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 8 hemställt:

8. beträffande vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T213 yrkande 7 och

1997/98:Sk687 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 36,

1997/98:Sk609 yrkande 6, 1997/98:Sk649, 1997/98:Sk683, 1997/98:Sk731,

1997/98:T202 yrkande 2, 1997/98:T232 yrkandena 3-5, 1997/98:Jo755

yrkandena 2 och 7, 1997/98:Jo784 yrkande 21 och 1997/98:N270 yrkandena 1,

2 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

18. Dieseldrivna personbilar (mom. 9)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Dieselmotorer har en lägre bränsleförbrukning än bensinmotorer av motsvarande

storlek. I allmänhet kan sägas att dieselmotorn har ca 25 % högre verkningsgrad

än bensinmotorn. Om man tar i beaktande hela processen från framställningen av

dieselolja t.o.m. att den är förbränd i motorn och jämför detta med en

bensinmotor är koldioxidutsläppet 22 % lägre för dieseln. Detta gäller dagens

moderna motorer och utvecklingen mot ännu snålare dieselmotorer går snabbt

framåt.

Rent allmänt är det önskvärt att Sveriges bilpark förnyas och föryngras. En

sådan förnyelse är bra och önskvärd ur trafiksäkerhetssynpunkt och ur

miljösynpunkt. Den höga årliga fordonsskatten missgynnar emellertid de nya

dieselbilarna och motverkar en sådan utveckling.

Enligt vår mening bör den höga fordonsskatten på dieselfordon sänkas så att

inte nya moderna dieselbilar missgynnas på det sätt som i dag sker.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 9 hemställt:

9. beträffande dieseldrivna personbilar

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk606 och med avslag på

motionerna 1997/98:Sk684 yrkandena 1-3, 1997/98:Sk699 yrkande 1 och

1997/98:Sk728 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

19. Regional differentiering (mom. 10)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

I Stockholmsregionen bor 20 % av landets befolkning. Regionen svarar för 25 %

av BNP och för 26 % av statens inkomster av inkomst-, företags-, fastighets-

och förmögenhetsskatterna. En skattehöjningssanering likt den som regeringen

genomfört sedan valet 1994 slår alltså hårdare i Stockholmsregionen än i andra

delar av landet. Relativt fler har drabbats av skattehöjningar, läggs därtill

dessutom det faktum att ekonomin är som mest kapitaliserad och "vit" i

Stockholmsregionen förstärker detta intrycket.

Det kostar mer att köpa och äga bostad i Stockholmsregionen. De höga priserna

driver upp taxeringsvärdena vilket i sin tur fördyrar fastighetsskatten.

Bilanvändandet i Stockholmsregionen är lika utbrett och lika nödvändigt som i

andra delar av landet. Därför slår bensinskattehöjningar hårt även i Stockholm.

Tankar på att regionalt införa höjda bensinskatter alternativt höjda

arbetsgivaravgifter måste avvisas. Stockholmsregionen får inte betraktas som en

mjölkkossa. Stockholmarna behöver sänkta skatter för att kunna leva på sina

löner och för att möjliggöra att fler arbeten utvecklas i privata företag.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 10 hemställt:

10. beträffande regional differentiering

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A458 yrkande 6 och med avslag på

motionerna 1997/98:Sk650, 1997/98:Sk686, 1997/98:Sk729 och 1997/98:Sk730

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

20. Regional differentiering (mom. 10)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:

De ökade skatterna på fordonsbränslen kan ge upphov till regionalpolitiska

problem för skogslänen och glesbygden även om skattehöjningarna är

miljöpolitiskt välmotiverade. Särskilt för lågavlönade kan höjningarna vara

kännbara. Höjda reseavdrag i självdeklarationen för bilresor till och från

arbetet löser inte glesbygdens reseproblem. Långt ifrån alla nödvändiga resor

är arbetsresor. För många är det bara möjligt att bo kvar i glesbygd om bilen

kan användas för transporter till tätorter för arbete och för fritidsresor.

Ofta saknas också kollektivtrafik helt.

En differentierad skatt på fordonsbränslen med lägre skatt i

glesbygdsregioner och högre i storstadsregioner skulle kunna bidra till att

minska biltrafiken där kollektivtrafik finns som alternativ och samtidigt

minska problemen för glesbygdsbor. Differentieringen bör vara utformad så att

statens inkomster av drivmedelsskatten behålls.

Det finns enligt min mening skäl att närmare undersöka möjligheterna att

genomföra en differentiering av drivmedelsskatten. Regeringen bör få i uppdrag

att skyndsamt utreda denna fråga.

dels under moment 10 hemställt:

10. beträffande regional differentiering

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk686 och med avslag på

motionerna 1997/98:Sk650, 1997/98:Sk729, 1997/98:Sk730 och 1997/98:A458

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

21. Traktorer och motorredskap (mom. 11)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Det svenska kravet på användning av högbeskattad dieselolja i arbetsfordon som

används i jordbruk, skogsbruk, industri och andra kommersiella verksamheter

innebär en kraftig och omotiverad fördyring för dessa verksamheter. Trots att

det rör sig om arbetsfordon som används i produktion utanför det allmänna

vägnätet belastas de med samma skatter som de fordon som använder vägnätet

fullt ut.

Den svenska trafikbeskattningen av arbetsfordon har inte någon motsvarighet

inom EU. Flertalet EU-länder har i likhet med Finland inte något krav på

användning av högbeskattad olja i motorredskap, jordbrukstraktorer etc. EU:s

regler föreskriver endast att högbeskattad olja skall användas i vägtrafik.

Beslut har nu fattats om ett gemensamt system för märkning av lågbeskattad

olja. Även enligt detta direktiv begränsar sig kravet på användning av den

högbeskattade oljan till fordon som är avsedda för vägtrafik. Kommissionen

arbetar för närvarande med att ta fram ett lämpligt märkämne.

Enligt vår mening bör bränsle för arbetsredskap i Sverige beskattas på samma

sätt som i flertalet övriga EU-länder. De svenska företagen skall inte behöva

konkurrera på villkor som på denna punkt är väsentligt sämre än de som gäller

för företag inom övriga EU-länder. Svenska företag som använder maskiner i sin

verksamhet skall inte behöva köra in i Finland och tanka för att på det sättet

få tillgång till bränsle på samma villkor som de finska företagarna. Skatter

som snedvrider konkurrensen gentemot omvärlden och bidrar till ökad gränshandel

är inte förenliga med ett bra företagarklimat och medför att arbetstillfällen

försvinner från vårt land.

Grunden för den konkurrenssnedvridning som de svenska företagarna utsätts för

är i första hand att Sverige i motsats till övriga EU-länder trafikbeskattar

motorredskap, jordbrukstraktorer och andra fordon som främst används utanför

vägnätet. Det skulle vara ett framsteg för EU om Sverige upphörde med sin

extrabeskattning av motorredskapen och anslöt sig till vad som gäller inom

andra länder. Enligt vår mening bör ett första steg nu vara att

trafikbeskattningen av arbetsredskap slopas.

Införandet av ett gemensamt märkningssystem leder till en ökad harmonisering

på detta område. Härigenom minskar Sveriges möjligheter att upprätthålla en

skattenivå på det lågbeskattade området som väsentligt avviker från vad som

gäller i andra länder. På detta sätt kan en ytterligare harmonisering av

företagens konkurrensvillkor på detta område uppnås.

Vi föreslår att trafikbeskattningen av dieselbränsle för motorredskap slopas

snarast. Regeringen bör härvid överväga om förslaget kan utformas på ett sådant

sätt att stimulansen för användning av den bästa miljöklassade dieseloljan

bibehålls. Möjligheten att uppställa ett krav på att den grönfärgade olja som

används i denna typ av fordon skall vara miljöklass 1 bör undersökas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 11 hemställt:

11. beträffande traktorer och motorredskap

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk634, 1997/98: Sk636 yrkande

1 delvis, 1997/98:Jo219 yrkande 1 och 1997/98:Jo229 yrkande 3 delvis som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

22. Veterantraktorer (mom. 12)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Befrielsen från fordonsskatt för personbilar, lastbilar, bussar och motorcyklar

som är 30 år eller äldre gör det möjligt att ha hobbyfordon på rimliga villkor.

Motivet är att dessa äldre fordon endast används som hobbyfordon och därvid

körs korta sträckor för uppvisning och klubbutflykter.

Någon anledning att undanta traktorer från denna skattebefrielse finns

egentligen inte. Veterantraktorer lockar många människors intresse. Gamla

traktorer renoveras och visas upp på samma sätt som äldre bilar och

motorcyklar. Liksom dessa körs även äldre traktorer endast korta sträckor och

de används inte heller i praktiskt dagligt bruk.

Det är enligt utskottets mening rimligt att äldre traktorer befrias från

fordonsskatt på samma sätt som personbilar, lastbilar, bussar och motorcyklar.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 12 hemställt:

12. beträffande veterantraktorer

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk613 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

23. Alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning (mom. 13)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

De höga svenska punktskatterna på tobak och alkohol utgör ett hot mot seriösa

småföretagare vilka inte har någon möjlighet att konkurrera med de priser som

baseras på smuggling. Dessa skatter är och har alltid varit ett incitament för

husbehovssmuggling eller köp och konsumtion av smugglade varor i mer eller

mindre avancerade former bland många medborgare. Verksamheten är förvisso

olaglig, men då lagstiftningen oftast varit oförankrad i det stora

medborgarkollektivet med undantag för illegal narkotikainförsel, har

myndigheterna närmast tvingats acceptera smugglingen. I ett läge där svenska

priser på tobak och alkohol kraftigt skiljer sig från övriga EU:s ser

välorganiserade brottssyndikat möjlighet att tjäna stora pengar på smuggling av

dessa varor, med en allt grövre brottslighet som följd.

Dessutom kan de som bor nära Danmark och Tyskland genom resor till dessa

länder göra stora förtjänster på fullt lagliga inköp av tobak och alkohol.

Detta pekar på att svenska punktskatter bör harmoniseras med i första hand

EU:s. De senaste punktskattehöjningarna på tobak och alkohol är tydliga exempel

på att staten inte får in de pengar man kalkylerat med. Förvisso görs beslag,

ibland stora sådana, vid försök till smuggling av tobak och alkohol. Dock tyder

all erfarenhet på att majoriteten av smugglingsförsöken lyckas och gjorda

undersökningar visar på att smugglad tobak och alkohol konsumeras i stor

omfattning. De höga punktskatterna bör sänkas och anpassas till den nivå som

gäller för EU. Sker inte detta kommer smugglingen inte att minska, utan i

stället öka.

Den svenska bryggerinäringen sysselsätter ca 3 700 personer direkt och

påverkar sysselsättningen för mångdubbelt fler. Bryggerinäringen måste ses som

en förädlingsindustri inom livsmedelsbranschen och bör åtnjuta med utländska

konkurrenter likvärdiga villkor för sin verksamhet. På så sätt kan en

industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling och svenska

arbetstillfällen försvaras.

Det svenska EU-inträdet har drastiskt tillspetsat branschens

konkurrenssituation då den svenska ölskatten påtagligt avvikit från omvärldens

och fortfarande gör det. Den 1 januari 1997 sänktes skatten på öl starkare än

2,8 volymprocent till 1:47 kr per volymprocent i syfte att motverka den ökande

gränshandeln. Även med det nya skatten kvarstår en betydande skillnad jämfört

med t.ex. Danmark. Detta påverkar allvarligt branschens överlevnadsmöjligheter

på sikt.

För Sverige är införseln över gränsen från våra grannländer av störst

betydelse, dels för att den redan har en stark tradition, dels därför att

reglerna tillåter en införsel av 15 liter öl per person från annat EU-land.

Gränshandeln har enligt vår mening nu antagit sådana proportioner att det är

nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Den genomförda skatteförändringen

har varit otillräcklig för att den önskade effekten på gränshandeln skall

uppnås. Med en, även efter sänkningen, kvarstående ogynnsam skatteskillnad kan

införseln i bästa fall beräknas stagnera på nuvarande nivå. Erfarenheterna från

gränshandeln mellan Danmark och Tyskland och England och Frankrike bestyrker

att en gränshandel av denna storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är

mer än försumbar.

Möjligheten bör nu prövas att genom ytterligare skattesänkning komma åt de

skisserade missförhållandena vad gäller konkurrens och okontrollerad införsel

utan att det stimulerar till ytterligare ökning av alkoholintaget per capita.

Det finns sannolikt utrymme för en stegvis sänkning av ölskatten till en med

utlandet mer konkurrenskraftig nivå utan att statens totala inkomster minskar

eller att risken för ökad alkoholkonsumtion stiger.

Regeringen bör snarast analysera effekterna av en sådan anpassning av den

svenska alkoholbeskattningen. Härvid bör beaktas att en stegvis sänkning till

nivån i våra konkurrentländer förtar en stor del av de psykologiska mekanismer

som annars leder till en stor försäljningsökning om sänkningen genomförs i ett

steg.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 13 hemställt:

13. beträffande alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk635, med anledning av motion

1997/98:Sk651 och med avslag på motion 1997/98:So655 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

24. Införsel (mom. 15)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Vid förhandlingen om medlemskap i EU fick Sverige, Danmark och Finland en

rättighet att ha mer restriktiva regler för införsel av bl.a. alkoholdrycker än

medlemsstaterna i övrigt. Kristdemokraterna anser att Sverige skall hävda ett

fortsatt undantag.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 15 hemställt:

15. beträffande införsel

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K715 yrkande 8 och med avslag

på motion 1997/98:So610 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

25. Taxfree (mom. 16)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Enligt EG-beslut kommer all skattefri försäljning inom EU att förbjudas den 1

januari 1999, vilket naturligtvis måste innebära ett allvarligt inkomstbortfall

för svenska rederier. För stora delar av den svenska rederinäringen har

sidoinkomster i form av skattefri försäljning varit av stor betydelse. Man kan

konstatera att den svenska alkoholpolitiken, baserad på den s.k.

totalkonsumtionsprincipen, paradoxalt nog bidragit till att ge Sverige billiga

och effektiva sjökommunikationer med våra grannländer.

Den fria rörligheten av varor och tjänster inom EU gör det dock naturligt att

den skattefria försäljningen nu avskaffas. Sveriges medlemskap i EU gör också

att man ändå kunde räkna med att den extremt höga svenska alkoholbeskattningen

inte skulle kunna upprätthållas i framtiden, vilket gradvis skulle komma att

minska den skattefria försäljningens ekonomiska värde för de svenska

rederierna.

När den skattefria försäljningen upphör kan resultatet bli försämrade

kommunikationer och ökade transportkostnader för svenska företag samt höjda

priser för konsumenterna. Strävan nu bör vara att förlänga övergångstiden för

att ge rederierna en rimlig avskrivningstid för sitt specialtonnage.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 16 hemställt:

16. beträffande taxfree

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk693 och 1997/98:T202 yrkande

17, med anledning av motion 1997/98:Sk733 och med avslag på motion

1997/98:K715 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

26. Taxfree (mom. 16)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Under Sveriges medlemskapsförhandlingar med EU var Kristdemokraterna som ett av

regeringspartierna pådrivande för att få ett förhandlingsresultat som

möjliggjorde en fortsatt restriktiv alkoholpolitik. Resultatet blev att

Systembolaget fick vara kvar som enda tillåten detaljhandelsförsäljare och att

de nya resebestämmelserna innebar en begränsad ökning av den ranson

alkoholhaltiga drycker som resenärer fick ta in i Sverige. Med det färdiga

resultatet ansåg Kristdemokraterna att det fanns rimliga möjligheter att även i

fortsättningen bedriva en meningsfull restriktiv alkoholpolitik. Läget

förmörkas dock i dag av att regeringen, bl.a. på grund av omfattande

neddragningar av tullpersonalen, har tappat kontrollen över gränserna. Det har

bl.a. medfört en omfattande smuggling av illegal alkohol.

Kommissionen har nyligen bekräftat att beslutet att avskaffa

taxfreeförsäljningen inom flyget och på färjor 1999 ligger fast.

Medlemsländernas regeringar uppmanas att omedelbart börja förberedelserna för

att upphöra med den tullfria försäljningen. Det är viktigt att den svenska

regeringen fullföljer sin del av avtalet.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 16 hemställt:

16. beträffande taxfree

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk693 och med avslag på motionerna

1997/98:Sk733, 1997/98:K715 yrkande 17 och 1997/98: T202 yrkande 17 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

27. Taxfree vid hemkomsten (mom. 17)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Möjligheten att tillåta köp av vin, sprit och tobak taxfree vid hemkomsten från

utlandsresa har länge diskuterats. Tyvärr har inget sådant beslut fattats. Nu

har frågan åter aktualiserats. Bakgrunden till detta är dels att man vill

förenkla och snabba på embarkeringen och debarkeringen av planen. Otympliga och

ömtåliga plastpåsar med drycker blir då tidsödande att hantera inne i

flygplanen.

Dels vill man öka passagerarnas säkerhet och komfort. Vid upprepade

tillfällen har flaskor trillat ned när de placerats på de övre hyllorna. De

utgör därmed en påtaglig risk för passagerarna. Tar man därtill hänsyn till att

det totalt kan röra sig om flera hundra liter som inkräktar på utrymmet inses

lätt att detta är ett problem som bör lösas.

En förenkling av taxfreereglerna som innebär att utlandsresenärer gavs

möjlighet att köpa vin, sprit och tobak på flygplatsen vid hemkomsten skulle

undanröja ovanstående problem.

På flera platser har ett sådant förenklat system sedan länge tillämpats med

stor framgång. Som exempel kan nämnas Moskva, Singapore och Island.

Det är svårt att tänka sig att Systembolaget skulle ha några invändningar mot

förslaget. Enligt uppgift har inte heller Tullverket något att invända mot en

förenkling av detta slag.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 17 hemställt:

17. beträffande taxfree vid hemkomsten

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk619 och med anledning av motion

1997/98:Sk694 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

28. Bekämpningsmedelsskatt på ättika (mom. 18)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

I sökandet efter mindre giftiga och mindre miljöbelastande bekämpningsmedel har

ättika lanserats som ogräsmedel med en brännande effekt. Ättika skulle i viss

utsträckning kunna ersätta andra preparat och bekämpningsmetoder.

Nedbrytningsprodukterna vatten och koldioxid är ofarliga för människa och

miljö. Dock kan det antas att det har en viss försurande effekt.

Ättika beläggs liksom andra preparat med bekämpningsmedelsskatt när den säljs

som bekämpningsmedel. Eftersom skatten tas ut på mängd aktiv substans fördyras

användningen av ättikan oproportionerligt mycket i förhållande till andra

preparat. Detta har medfört att ättikan inte har kunnat introduceras i större

utsträckning.

Som bekämpningsmedelsskatten är utformad förhindrar den introduktion av nya

och miljövänligare alternativ.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 18 hemställt:

18. beträffande bekämpningsmedelsskatt på ättika

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk696 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

29. Reklamskatten (mom. 19)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Idrottsrörelsen liksom andra ideella organisationer påverkas såväl direkt som

indirekt av det höga skatteuttaget i Sverige. Indirekt leder ett högt

skatteuttag till mindre marginaler för medborgarna och därmed sämre

förutsättningar att frivilligt bidra till föreningarnas verksamhet. Till det

kommer de direkta effekterna av skatter på spel och verksamheten i

föreningarna.

Den borgerliga regeringen slopade under förra mandatperioden den skatt som

togs ut på bingospel. I flera avseenden förenklades skattereglerna. Genom de

sänkningar av mervärdesskatten på hotell och persontransporter som genomfördes,

minskade kostnaderna för resor och inkvartering vid olika former av turneringar

och tävlingar.

De kraftiga skattehöjningar på arbete som genomförts av den

socialdemokratiska regeringen drabbar i hög grad även idrotten. Vår inriktning

i skattepolitiken innebär kraftigt sänkta skatter på arbete vilket gynnar

idrotten.

Reklamskatt tas i dag ut på olika former av reklam som säljs av

idrottsföreningar och -förbund. Det gäller bl.a. annonser i programblad,

arenareklam m.m. Enligt vår mening bör reklamskatten slopas med tanke på de

snedvridningar den och dess utformning medför.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 19 hemställt:

19. beträffande reklamskatten

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr517 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

30. En båtskatt (mom. 20)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Vi motsätter oss regeringens planer på införande av både obligatoriskt

båtregister och en eventuell båtskatt.

I likhet med en miljon båtägare, Datainspektionen och Sjöfartsverket anser vi

att återinförande av ett statligt, obligatoriskt båtregister inte är motiverat

av vare sig olycksskäl eller miljöskäl.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 20 hemställt:

20. beträffande en båtskatt

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk652 och med avslag på

motionerna 1997/98:Sk732, 1997/98:T216 yrkande 5 och 1997/98:T605 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

31. En båtskatt (mom. 20)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet har tidigare krävt införandet av en båtskatt, och riksdagen har

ställt sig bakom detta krav. Regeringen har dock inte redovisat förslag i

enlighet med detta riksdagsbeslut. Vänsterpartiet vidhåller sitt krav på

införandet av en båtskatt, i första hand för att finansiera sjösäkerhetsarbete

och kostnader för det rörliga friluftslivet.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 20 hemställt:

20. beträffande en båtskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk652, 1997/98: Sk732,

1997/98:T216 yrkande 5 och 1997/98:T605 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

32. En kassettskatt (mom. 23)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Musikindustrin har länge krävt en avgift eller skatt för att kompenseras för

det intäktsbortfall som sker för varje cd som kopieras till kassett. Men att

uteslutande fördela inkomsterna från kassettavgiften efter försäljningslistor

slår oerhört fel. Även om den musik som ligger på hitlistorna rimligtvis också

är den som kopieras flitigast, används en stor del av kassetterna till musik

som aldrig når några försäljningslistor. Ett system där musiker tvingas betala

en avgift när de spelar in egen musik, och där avgiften uteslutande går till

ett "kommersiellt toppskikt", är därför fel och motarbetar den kulturella

mångfald som väl ändå eftersträvas.

Det aktuella förslaget (Ds 1996:61) går ut på att STIM fördelar avgiften (2

öre/minut) bland de "ersättningsberättigade". Detta är att alltför mycket

inrikta sig på att tillfredsställa musikindustrins önskemål och innebär att

ingenting kommer folkmusiken eller andra icke STIM-anslutna till del. Det är

mycket olyckligt, inte minst som folkmusiken står tomhänt sedan Svensk

folkmusikfond lades ner 1994, efter att Sveriges Radio slutat betala in medel

med hänvisning till att "de kommersiella radiostationerna" inte betalade

någonting.

Kassettersättningen är ett ypperligt tillfälle att kunna ge förnyat stöd till

folkmusiken. I flera andra länder är systemet gjort så att en viss procent av

inkomsterna fördelas kulturpolitiskt, i Danmark går 33,3 % till gemensamma

ändamål, i Finland hela 60 %. Även i Sverige bör kassettavgiften fördelas av

staten efter kulturpolitiska mål.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels under moment 23 hemställt:

23. beträffande en kassettskatt

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 15 och med anledning

av motion 1997/98:Kr269 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. Värmeleveranser till industrin (mom. 2)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anför:

Värmekompensationen på 9 öre per kWh infördes den 1 juli 1994 för att

möjliggöra användning av biobränslen när värme levereras till industrin.

Kompensationen har visat sig vara ett bra instrument för att gynna miljön.

Värmeverken har byggt ut sina leveranser av biobränslebaserad värme, och på

flera orter har värmekompensationen också utgjort en förutsättning för att

bygga värmeverk, eftersom underlaget av leveranser till hushållen varit för

litet.

Nioöringen avskaffades den 1 september 1996 sedan det visat sig att det

förekom juridiska ombildningar inom industrin som endast syftade till

kompensation för redan existerande värmeproduktion. Ombildningarna hade fått en

så stor volym att man inte kunde bibehålla reglerna oförändrade. Den lösning

som valdes var att helt lyfta ut nioöringen ur skattesystemet i avsikt att den

skulle ersättas med ett bidrag. Något förslag om ett sådant bidrag har ännu

inte presenterats, och vi är ense med majoriteten om att regeringen nu bör

redovisa sitt arbete med dessa frågor.

Vi vill med detta yttrande klargöra att vi anser att det är olyckligt att man

inriktat arbetet på ett bidragssystem. Som framhölls från moderat håll redan

när nioöringen avskaffades har en stimulans via skattelagstiftningen en helt

annan långsiktighet och stadga än ett bidrag. Vi anser att en värmekompensation

via skattelagstiftningen bör utgöra ett förstahandsalternativ vid regeringens

fortsatta överväganden.

2. Råtallolja (mom. 6)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anför:

Arizona Chemicals bedriver verksamhet i Sandarne i Söderhamn. Råvaran är

råtallolja, som är en biprodukt vid tillverkning av sulfatpappersmassa.

Råtalloljan kan användas som bränsle och har egenskaper liknande eldningsolja.

Massaindustrin, men även kommunala värmeverk, använder råtallolja som bränsle.

Regeringen har infört skatter och avgifter på energi vars effekt är att

uppmuntra till användning som bränsle av icke skattebelagda substanser/råvaror

t.ex. råtallolja. Eftersom den tillverkade mängden råtallolja bestäms av

produktionen av massa, samt Arizona Chemical anpassat sin produktionskapacitet

till den tillgängliga mängden råtallolja, blir verksamheten omedelbart drabbad

av om råtalloljan används som bränsle.

Koldioxidskatten som år 1993, under den borgerliga regeringen, reducerades

från över 1 000 kronor per ton till 260 kronor per ton på grund av de

skatteproblem som uppstod bl.a. för råtalloljeindustrin, höjdes per den 1 juli

1997 till över 550 kronor per ton. Detta är ett kraftfullt ekonomiskt

incitament för att råtalloljan skall eldas i stället för att användas som

råvara till vidareförädling.

Om inte regeringen ändrar sin högskattepolitik måste det tolkas som att

regeringen anser att råtalloljan skall anses vara ett bränsle och ej en råvara

för förädling. Slutsatsen blir att den verksamhet som Arizona Chemical bedriver

ej har en framtid i Sverige och att ägarna tvingas att ta konsekvenserna av

detta. Omedelbara konsekvenser av detta kan bli att lokalisera/omlokalisera

jobb som inte behövs i Söderhamn. Arizona Chemical har cirka 200 anställda i

Söderhamn.

Vi vill med detta yttrande ytterligare understryka vikten av att regeringen

skyndsamt lägger fram ett förslag som gör att användningen av råtallolja som

bränsle ej uppmuntras och utgår ifrån att näringsministern har för avsikt att

redovisa sina överväganden i vårpropositionen.

3. Dieseldrivna personbilar (mom. 9)

Isa Halvarsson (fp) anför:

Regeringens trafikpolitiska proposition avlämnas inom kort. Folkpartiet avser

att återkomma i samlat sammanhang med vårt förslag till trafikpolitiken,

inklusive vägtrafikens beskattning.

4. Införsel (mom. 15)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anför:

När Sverige blev medlem i EU framhöll Moderata samlingspartiet att vår

alkoholpolitik först och främst är en nationell angelägenhet. Vad gäller

reglerna för införsel av alkohol och tobak uppnåddes en tidsmässig kompromiss

som i korthet innebar att Sverige erhöll samma begränsning av rätten till

införsel som Danmark redan erhållit. Begränsningen skulle tas upp till förnyad

prövning hösten 1996. Så skedde också, varvid Sverige erhöll en ny tidsfrist

fram till den 30 juni år 2000.

I samband med förhandlingarna med kommissionen hösten 1996 föreslog Gullan

Lindblad m.fl. (m) att Sverige skulle genomföra en successiv avveckling av

begränsningen.

Eftersom Sverige nu har kommit överens med de övriga medlemsländerna att få

ha kvar undantaget ograverat till år 2000, anser vi att den successiva

avveckling som förordades tidigare bör inledas i samband med att undantaget

skall omförhandlas, med målet att Sverige får samma införselregler som gäller

för övriga EU-medlemmar. Detta ger oss en god möjlighet att se över den svenska

alkoholpolitiken och göra eventuella nödvändiga justeringar av den.

5. En skatt på engångsartiklar (mom. 21)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anför:

Vi avstyrker förslaget om en skatt på engångsartiklar. När det gäller det

väntade förslaget om en avfallsskatt återkommer vi till denna fråga när det

föreligger ett förslag från regeringen.

6. En avgift på trädgårdsprodukter (mom. 22)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anför:

Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har i sitt

betänkande En livsmedelsstrategi för Sverige visat att det svenska jordbruket

bär en skattebörda som inte har någon motsvarighet i våra konkurrentländer och

har föreslagit en utjämning. Kostnaden har beräknats till närmare en halv

miljard kronor. För trädgårdsnäringens del har utredningen bl.a. föreslagit att

staten under en övergångsperiod på fem år skall anvisa 15 miljoner kr per år

som en kollektiv resurs.

Mot den angivna bakgrunden finns det enligt vår mening inte något skäl att

överväga att införa en särskild produktionsavgift på trädgårdsprodukter. Vi är

därför ense med majoriteten om att det aktuella motionsyrkandet skall

avstyrkas.

7. En kväveoxidskatt (mom. 24)

Rolf Kenneryd (c) anför:

Kväveoxidskatten finansierar Centerpartiets förslag om slopad löneskatt på

vinstandelar och om ändringar i fastighetstaxeringen i syfte att förbättra

situationen för fastboende i attraktiva områden. Sedan dessa förslag fallit vad

gäller år 1998 är frågan om en kväveoxidskatt inte längre aktuell. Vi

återkommer emellertid med dessa förslag.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................8

Energibeskattningsområdet 8

Energibeskattningens allmänna inriktning 9

Värmeleveranser till industrin 10

Energiskatt och fri rörlighet inom EU 12

Medlemsägda vindkraftverk 13

Industrins och växthusnäringens energiskatt 14

Råtallolja 15

Jordbrukets energiskatt, m.m. 16

Vägtrafikområdet 17

Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning 19

Dieseldrivna personbilar 21

Regional differentiering 22

Traktorer och motorredskap 23

Veterantraktorer 24

Alkohol och tobak 25

Alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning 25

Alkoläsk 26

Införsel 27

Taxfree 28

Taxfree vid hemkomsten 29

Övriga punktskatter 30

Bekämpningsmedelsskatt på ättika 30

Reklamskatten 30

En båtskatt 31

En skatt på engångsartiklar 32

En avgift på trädgårdsprodukter 32

En kassettskatt 33

En kväveoxidskatt 34

Hemställan 34

Reservationer........................................37

1. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 m) 37

2. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 fp) 38

3. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 v) 39

4. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 mp) 40

5. Energibeskattningens allmänna inriktning (mom. 1 kd) 40

6. Energiskatt och fri rörlighet inom EU (mom. 3 m) 41

7. Medlemsägda vindkraftverk (mom. 4 mp) 42

8. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5 m) 43

9. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5 v) 44

10. Industrins och växthusnäringens energiskatt (mom. 5 kd) 44

11. Jordbrukets energiskatt, m.m. (mom. 7 m) 45

12. Jordbrukets energiskatt, m.m. (mom. 7 kd) 46

13. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 m) 46

14. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 c) 48

15. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 v) 48

16. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 mp) 49

17. Vägtrafikbeskattningens allmänna inriktning (mom. 8 kd) 51

18. Dieseldrivna personbilar (mom. 9 m) 52

19. Regional differentiering (mom. 10 m) 53

20. Regional differentiering (mom. 10 v) 54

21. Traktorer och motorredskap (mom. 11 m) 54

22. Veterantraktorer (mom. 12 m) 55

23. Alkohol- och tobaksbeskattningens allmänna inriktning

(mom. 13 m) 56

24. Införsel (mom. 15 kd) 57

25. Taxfree (mom. 16 m) 58

26. Taxfree (mom. 16 kd) 58

27. Taxfree vid hemkomsten (mom. 17 m) 59

28. Bekämpningsmedelsskatt på ättika (mom. 18 m) 60

29. Reklamskatten (mom. 19 m) 60

30. En båtskatt (mom. 20 m, fp) 61

31. En båtskatt (mom. 20 v) 61

32. En kassettskatt (mom. 23 mp) 62

Särskilda yttranden..................................62

1. Värmeleveranser till industrin (mom. 2 m) 62

2. Råtallolja (mom. 6 m) 63

3. Dieseldrivna personbilar (mom. 9 fp) 64

4. Införsel (mom. 15 m) 64

5. En skatt på engångsartiklar (mom. 21 m) 64

6. En avgift på trädgårdsprodukter (mom. 22 m) 64

7. En kväveoxidskatt (mom. 24 c) 65