Bet. 1997/98:SkU2

Skatteutskottets betänkande

1997/98:SKU02

Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1997/98

SkU2

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagändringar om

kapitalförluster m.m. och avstyrker de motioner som har väckts i ärendet.

Vid betänkandet fogas åtta reservationer (m, fp, v, mp och kd).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:154 att

riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,

4. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med

anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek,

5. lag om upphävande av lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för

avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.

I propositionen föreslår regeringen att kapitalförlustbegreppet tas bort ur

lagtexten. Avdragsrätten för förluster regleras i stället särskilt för

inkomstslaget näringsverksamhet. När det gäller förluster av kontanta medel

genom stöld eller rån föreslås att avdragsrätten begränsas till de fall där

den skattskyldige kan visa förlustens storlek och karaktär.

Propositionen behandlar även avdragsrätten för s.k. organisationskostnader.

Kostnader i samband med en fusion (t.ex. konsultkostnader och kostnader för

prospekt) skall vara avdragsgilla. Vidare föreslår regeringen att ett

aktiebolags kostnader för förändring och förvaltning av bolagets kapital skall

vara avdragsgilla enligt en generell bestämmelse. En motsvarande reglering

föreslås beträffande en ekonomisk förenings kostnader för förändring och

förvaltning av medlems- och förlagsinsatser.

Regeringen föreslår vidare att en medlems fordran på en producentförening

inom jord- eller skogsbruket skall anses utgöra en tillgång i

näringsverksamheten om medlemskapet i föreningen betingas av

näringsverksamheten. Propositionen behandlar slutligen vissa justeringar i

lagen (1976:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade

bestämmelser om aktiekapitalets storlek och i lagen (1993:1536) om

räntefördelning vid beskattning.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1997/98:Sk1 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del det avser begränsning

av avdragsrätten för förluster av kontanta medel genom brott i enlighet med

vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar införa en presumtionsregel för de fall då

försäkringsersättning utgår i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att kostnader i samband med bildande av aktiebolag

skall bli avdragsgilla i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk2 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att rikdsagen beslutar att kostnader för upprättande av deklaration blir

avdragsgill kostnad i rörelsen,

2. att riksdagen beslutar att företagen inte behöver betala moms på stulna

inkomster,

3. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör särskild bevisregel.

1997/98:Sk3 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att en s.k. särskild bevisregel

införs som ställer ett högre beviskrav än vad som följer av allmänna regler,

2. att riksdagen beslutar att avdragsrätten för kontanta medel genom rån bör

begränsas till självrisken enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag att ett aktiebolags kostnader

för ökning respektive nedsättning av aktiekapitalet skall vara avdragsgilla,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att en ekonomisk förenings

kostnader för ökning respektive nedsättning av föreningens medlems- och

förlagsinsatser skall vara avdragsgilla,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag att aktiebolags och ekonomiska

föreningars kostnader för förvaltning av det egna kapitalet skall vara

avdragsgilla,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag att kostnader i samband med

fusioner enligt 14 kap. ABL och motsvarande associationsrättslig lagstiftning

görs avdragsgilla.

1997/98:Sk4 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att direktavdrag för bolagsbildningskostnader

skall medges vid beskattning,

2. att riksdagen beslutar att direktavdrag för kostnader i samband med

aktieförvärv skall medges vid beskattning,

3. att riksdagen beslutar att direktavdrag för kostnader för skattemål skall

medges vid beskattning.

Utskottet

Slopande av kapitalförlustbegreppet

Propositionen

I propositionen föreslås ett upphävande av den allmänna regel i 20 § kommu-

nalskattelagen enligt vilken avdrag inte får göras för kapitalförlust m.m. i

vidare mån än vad som särskilt föreskrivs. Vidare slopas enligt förslaget de i

punkt 5 av anvisningarna till nämnda bestämmelse intagna reglerna om att till

kapitalförlust räknas förlust som inte har samband med någon förvärvskälla

samt förlust som visserligen har ett sådant samband men inte kan anses normal

för förvärvskällan i fråga. Samtidigt föreslås i propositionen en ny

bestämmelse i punkt 1 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen av vilken

framgår att till kostnad i näringsverksamhet skall hänföras också förluster

som uppkommit i verksamheten om inte särskilda skäl mot avdrag föreligger.

Bakgrunden till förslaget är att en översyn har visat att kapitalförlustbe-

greppet numera har en begränsad självständig betydelse. Utvecklingen har

medfört att den ursprungliga huvudregeln om att avdrag inte medges för

förluster som är onormala i en näringsverksamhet i praktiken har blivit en

undantagsregel. Även utanför näringsverksamhet har avdragsförbudet för

kapitalförluster en begränsad betydelse. Delvis hänger detta samman med att

förluster utanför näringsverksamhet inte sällan kan hänföras till icke

avdragsgilla levnadskostnader som inte har samband med en skattepliktig

verksamhet. Vidare finns bl.a. särskilda regler vid beskattning av tjänste-

inkomster för förlust av redovisningsmedel och om hur förluster skall behand-

las vid kapitalinkomstbeskattningen. Översynen har gjorts av Kapitalförlust-

utredningen och redovisas i betänkandet Kapitalförluster och organisations-

kostnader vid beskattningen (SOU 1995:137).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag i

fråga om kapitalförlustbegreppet. Utskottet tillstyrker följaktligen

propositionen i denna del.

Förlust av kontanta medel i näringsverksamhet

Propositionen

Den tidigare nämnda nya bestämmelsen om kapitalförlust i näringsverksamhet i

punkt 1 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen har utformats så att

avdrag skall medges också för förluster av kontanta medel genom brott. Som

kontanta medel räknas i detta sammanhang förutom sedlar och mynt även checkar,

postväxlar och köpnotor från betalningar via kontokort.

För att i möjligaste mån undvika missbruk av de nya avdragsreglerna föreslås

en särskild bevisregel av innebörd att den skattskyldige skall kunna visa

förlustens storlek och att förlusten har uppkommit genom brott mot närings-

idkaren. Vidare skall avdrag för förlust genom stöld eller rån enligt

förslaget inte medges med större belopp än vad som motsvarar ett sedvanligt

innehav av kontanter i verksamheten, om det inte finns särskilda skäl för ett

större avdrag.

Motionerna

Enligt motion Sk1 av Bo Lundgren m.fl. (m) är det olämpligt att en myndighet

skall avgöra om en företagare har mer kontanter i verksamheten än vad som kan

anses normalt. I yrkande 1 hemställer motionärerna om avslag på propositionen

såvitt avser begränsningen av avdragsrätten till att avse sedvanligt innehav

av kontanter i verksamheten. I yrkande 2 i samma motion föreslås också att den

nya lagregeln skall tillföras en särskild s.k. presumtionsregel av innebörd

att kravet på att den skattskyldige skall visa förlustens storlek och karaktär

skall anses vara uppfyllt om försäkringsersättning har betalats ut.

I motionerna Sk2 yrkande 3 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) samt

Sk3 yrkande 1 av Per Rosengren m.fl. (v) hemställs om avslag på propositionen

såvitt avser en särskild bevisregel. Enligt motion Sk3 kan den föreslagna

bevisregeln komma att leda till mycket besvärliga processer mellan skatte-

myndigheterna och de skattskyldiga. I motion Sk3 föreslås även i yrkande 2 att

avdragsrätten för förlust av kontanta medel genom rån bör begränsas till

självrisk för att ta i anspråk en försäkring.

I motion Sk2 yrkande 2 föreslår Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) att

de föreslagna reglerna om avdragsrätt för förlust av kontanta medel genom

brott skall kompletteras med bestämmelser som innebär att företagen inte skall

behöva betala moms på stulna inkomster.

Utskottets ställningstagande

Frågan om avdragsrätt för förlust av kontanter genom brott har vid åter-

kommande tillfällen aktualiserats i motioner till riksdagen. Motionerna har

föranletts av att näringsidkare har vägrats avdrag vid taxeringen för

förluster som uppkommit genom stöld av kontanta medel, vilket har ansetts som

orättvist och stridande mot grundläggande principer. Utskottet har vid frågans

tidigare behandling inte varit främmande för att det kan finnas skäl att

ompröva reglerna om kapitalförluster (se senast bet. 1992/93:SkU21). Genom den

lagändring som regeringen föreslår införs en avdragsrätt i all

näringsverksamhet för förluster av kontanter genom brott.

Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om behovet av en särskild

bevisregel. En sådan regel skall dock enligt utskottets mening i de allra

flesta fall inte behöva föranleda några större svårigheter för de

skattskyldiga. I propositionen har framhållits att det bör vara ett

grundläggande krav att den näringsidkare som yrkar avdrag för förlust av

kontanta medel har gjort en polisanmälan snarast efter det att brottet har

upptäckts. Detta är en helt naturlig åtgärd av den som har drabbats av stöld

eller rån och är dessutom ett för samhället önskvärt beteende av den som har

utsatts för brottet. Vad som därutöver bör krävas för att näringsidkaren skall

kunna styrka att kontanta medel har förlorats genom brott går inte att ange

exakt utan måste bedömas på grundval av utredningen i varje enskilt fall.

Avsikten är inte att uppställa ett absolut krav på fällande dom eller att

gärningsmannen har gripits och erkänt brottet, men det bör vara klarlagt att

ett brott har begåtts mot näringsidkaren i dennes näringsverksamhet. Utskottet

avstyrker med hänvisning till det anförda förslaget i motionerna Sk2 yrkande 3

och Sk3 yrkande 1 att den särskilda bevisregeln skall strykas i propositionens

lagförslag.

Utskottet anser att avdragsrätten i princip bör avse den förlust som den

skattskyldige har drabbats av och inte vara beroende av att en försäkring har

tecknats. Förslaget i motion Sk3 om att avdragsrätten i viss utsträckning

skall vara begränsad till betald självrisk innebär en i princip annan lösning

än den som valts i propositionen. En sådan lösning skulle innebära minskade

utrednings- och bevisproblem kring skatteavdrag för förlust av kontanter genom

brott. Utskottet delar emellertid bedömningen i propositionen att det inte

finns tillräckligt starka skäl att välja denna begränsade lösning och avstyr-

ker motion Sk3 yrkande 2.

Enligt utskottets mening är det rimligt med en beloppsbegränsning med

hänsyn till risken för missbruk av reglerna och att dessa inte heller bör upp-

muntra till att kontanter förvaras på ett sätt som underlättar stöld och rån.

Avsikten är att avdragsrätten normalt skall vara begränsad till ett belopp som

motsvarar en dagskassa i verksamheten, men detta skall inte gälla undan-

tagslöst. Har det av särskilda skäl funnits anledning att förvara ett större

belopp i verksamhetens lokaler än ett sedvanligt innehav av kontanta medel

lämnar lagregeln utrymme för att avdrag medges med hela det förlorade

beloppet. Utskottet avstyrker förslaget i motion Sk1 yrkande 1 om att belopps-

begränsningen skall utgå ur lagförslaget.

Beträffande den presumtionsregel som avses i motion Sk1 yrkande 2 vill

utskottet nämna att Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) föreslog en sådan

regel. Ett viktigt skäl mot en presumtionsregel är emellertid, som

Riksskatteverket har framhållit under remissbehandlingen, att en sådan regel

kan ge incitament för den skattskyldige att begå försäkringsbedrägeri, efter-

som detta skulle kunna ge såväl högre ersättning som större skatteavdrag.

Utskottet vill framhålla att det förhållandet att försäkringsersättning har

betalats ut givetvis är en omständighet som kan tjäna som bevisning om

förlustens storlek och karaktär i enskilda fall. Utskottet anser emellertid

att en särskild presumtionsregel inte bör tillföras de nya reglerna och

avstyrker därför motion Sk1 yrkande 2.

Den fråga om mervärdesskatt som har tagits upp i motion Sk2 yrkande 2 har

övervägts under beredningsarbetet. En genomgång som har gjorts av EG-reglerna

tyder enligt propositionen på att dessa inte medger att Sverige inför regler

för korrigering av beskattningsunderlaget i sådana fall då vederlaget för en

omsatt vara eller tjänst har stulits. Ett införande av en rätt till korrige-

ring måste dessutom enligt propositionen anses strida mot en grundläggande

princip för mervärdesskatten, dvs. att skatteplikten inträder redan när

omsättningen sker. Utskottet anser mot denna bakgrund att mervärdesskattelagen

inte bör ändras. Utskottet avstyrker därför motion Sk2 yrkande 2.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda för-

slaget om avdragsrätt för förlust av kontanta medel genom brott och avstyrker

de motioner som har väckts om denna fråga.

Bolagsbildningskostnader

Motionerna

I motionerna Sk1 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk4 yrkande 1 av Ronny

Korsberg (mp) föreslås att kostnader i samband med bildande av aktiebolag

skall vara avdragsgilla. Motionärerna hänvisar bl.a. till reglerna i våra

närmaste grannländer.

Utskottets ställningstagande

Utgifter för bolagsbildning kan som regel läggas till anskaffningskostnaderna

för aktierna och på så sätt dras av vid en framtida avyttring av aktierna.

Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde frågan mot bakgrund av den

avdragsrätt för bolagsbildningskostnader som finns i dansk, finsk och norsk

rätt. Utredningen ansåg att det saknades tillräckliga skäl för att införa en

omedelbar avdragsrätt för bolagsbildningskostnader. Avgörande för regeringens

ställningstagande att inte lägga fram ett sådant förslag har varit att det är

fråga om utgifter som till sin karaktär har ett direkt samband med

bolagsbildarnas - inte bolagets - anskaffningskostnad för aktierna. Utskottet

gör samma bedömning och anser följaktligen att reglerna inte bör ändras när

det gäller bolagsbildningskostnader. Utskottet avstyrker därför motionerna

Sk1 yrkande 3 och Sk4 yrkande 1.

Kostnader för förändring av aktiekapitalet, m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås att ett aktiebolags kostnader för ökning eller ned-

sättning av aktiekapitalet skall vara avdragsgilla. En motsvarande reglering

av avdragsrätten föreslås även beträffande en ekonomisk förenings kostnader

för ökning respektive nedsättning av föreningens medlems- och förlagsinsatser.

Samtidigt föreslås att lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för

avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag skall upphävas.

Mot bakgrund av förslaget om att kostnader för förändringar av det egna

kapitalet generellt bör betraktas som avdragsgilla föreslås i propositionen

att också kostnader för förvaltning av det egna kapitalet bör vara

avdragsgilla. Eventuella kostnader för förvaltning av medlems- och

förlagsinsatser skall enligt förslaget på motsvarande sätt vara avdragsgilla.

Dessa lagändringar klargör samtidigt rättsläget i fråga om avdrag för olika

slags förvaltningskostnader eftersom praxis inte är helt entydig. Beträffande

kostnader för förtäring och liknande i samband med bolagsstämma åsyftas inte

någon ändring av gällande rätt. Dessa skall fortfarande betraktas som

representationskostnader.

I propositionen föreslås även att kostnader i samband med fusioner enligt 14

kap. aktiebolagslagen och motsvarande associationsrättslig lagstiftning skall

vara avdragsgilla.

Motionen

I motion Sk3 yrkandena 3 och 4 av Per Rosengren m.fl. (v) hemställs om avslag

på förslaget att ett aktiebolags kostnader för ökning och minskning av

aktiekapitalet respektive en ekonomisk förenings kostnader för ökning och

nedsättning av föreningens medlems- och förlagsinsatser skall vara

avdragsgilla. Av motionsmotiveringen framgår att motionärerna anser att VPC-

lagen bör upphävas och att alltså avdragsrätten skall slopas för

nyemissionskostnader m.m. I yrkande 5 hemställer motionärerna om avslag på

propositionen också i fråga om avdragsrätt för kostnader för förvaltning av

eget kapital.

I yrkande 6 i samma motion hemställs att propositionen skall avslås såvitt

gäller avdrag för kostnader i samband med fusion. Motionärerna hänvisar till

sitt ställningstagande att kostnader för ökning av aktiekapitalet inte skall

vara avdragsgilla och vidare att avdragsrätt inte finns för bolagsbildnings-

kostnader.

Utskottets ställningstagande

Genom den föreslagna lagändringen i fråga om avdrag för förändringar i

aktiekapitalet respektive medlems- och förlagsinsatser undanröjs en skillnad i

förhållande till hur kostnader för anskaffning av främmande kapital behandlas

skattemässigt. Sistnämnda kostnader är avdragsgilla redan enligt gällande

rätt. Dessutom undanröjs den olikformighet i skattereglerna som består i att

avgifter för nyemissioner som ombesörjs av VPC eller faktureras via VPC redan

kan vara avdragsgilla enligt VPC-lagen. Utskottet anser att det är viktigt att

skapa den neutralitet i regelsystemet som förslaget innebär. Utskottet

tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker följaktligen motion Sk3

yrkandena 3 och 4.

Med hänsyn till att kostnader för förändringar av det egna kapitalet gene-

rellt bör betraktas som avdragsgilla bör också kostnader för förvaltning av

det egna kapitalet vara avdragsgilla. Utskottet tillstyrker propositionen även

i denna del och avstyrker motion Sk3 yrkande 5.

I fråga om kostnader för en fusion finns den skillnaden i förhållande till

bolagsbildningskostnader att fusionskostnaderna uppkommer under driften av ett

företag, och det finns inte något direkt samband med aktieägarnas förvärv av

aktierna. En fusion måste som regel antas vara motiverad av företagsekonomiska

skäl. Det är därför rimligt att också kostnader för att genomföra en fusion är

avdragsgilla vid den löpande beskattningen. Kostnaderna vid en fusion bör

vidare inte behandlas olika beroende på om de har betalats av det övertagande

eller överlåtande bolaget. Med hänsyn till den oklarhet som får anses råda

beträffande gällande rätt krävs ett klargörande genom lagstiftning. Utskottet

tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Sk3 yrkande 6.

Kostnader i samband med aktieförvärv

Motionen

I motion Sk4 yrkande 2 av Ronny Korsberg (mp) yrkas att direktavdrag skall

medges för kostnader i samband med aktieförvärv.

Utskottets ställningstagande

Enligt gällande rätt medges omedelbart avdrag för utgifter för planerade men

inte genomförda aktieförvärv. Kostnaderna för förvärv av aktier torde i

stället få räknas in i aktiernas anskaffningspris och därmed bli avdragsgilla

vid aktieförsäljningen.

En översyn av dessa regler har ingått i Kapitalförlustutredningens arbete.

Enligt propositionen har det dock inte funnits skäl för att ändra i gällande

rätt. Att omedelbart avdrag inte medges för utgifter i samband med förvärv av

aktier stämmer med god redovisningssed och hur förvärv av andra

anläggningstillgångar än aktier behandlas skattemässigt.

Utskottet anser att en särlösning för anskaffning av anläggningstillgångar i

form av aktier inte bör genomföras. Utskottet avstyrker motion Sk4 yrkande 2.

Kostnader i skattemål

Motionerna

I motion Sk2 yrkande 1 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) yrkas att

kostnader för upprättande av deklaration skall vara en avdragsgill kostnad i

rörelsen. Enligt motion Sk4 yrkande 3 av Ronny Korsberg (mp) skall avdrag

medges för kostnader i skattemål. Motionärerna framhåller bl.a. att många

småföretagare som saknar specialkunskaper om bokföring och skatteregler

tvingas att anlita extern expertis och att dessa kostnader borde vara

avdragsgilla.

Utskottets ställningstagande

Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde frågan om avdragsrätt för

kostnader i skattemål mot bakgrund av att ombudsarvoden i taxeringsmål och

deklarationshjälp inte är avdragsgilla. Utredningen fann dock inte skäl för

att föreslå en ändring av gällande rätt. Enligt utredningen får grunden för

att juridiska personer inte medges avdrag för sådana kostnader sökas i att det

inte är fråga om kostnader i driften utan om kostnader som åligger alla och

envar i samband med taxeringen. Däremot har avdrag medgetts för ombudsarvode i

mervärdesskatteprocess. Till skillnad mot kostnader vid inkomsttaxeringen rör

det sig här om en skatt som kan påverka bolagets resultat före skatt. Därmed

kan det sägas vara en kostnad för driften av företaget.

Med anledning av vad motionärerna anfört vill utskottet framhålla att om ett

bokföringsföretag anlitas för att handha den löpande bokföringen och bokslut

bör naturligtvis dessa kostnader normalt vara avdragsgilla i närings-

verksamheten. Den merkostnad som i ett sådant fall uppkommer om samma företag

skall upprätta näringsidkarens deklaration blir kanske i praktiken inte så

stor i många fall. Utskottet anser emellertid att det inte är motiverat att

införa en avdragsrätt som direkt tar sikte på kostnader för att upprätta

deklarationer eller biträda i skattemål. Utskottet avstyrker följaktligen

motionerna Sk2 yrkande 1 och Sk4 yrkande 3.

Övriga frågor

Propositionen

Propositionen innehåller även förslag om några justeringar i de särskilda

skatteregler som riksdagen antog våren 1996 i syfte att underlätta ett byte av

företagsform för de aktiebolag som inte höjer sitt aktiekapital till minimi-

gränsen 100 000 kr. De justeringar som föreslås syftar till att få ett

materiellt riktigare beskattningsresultat bl.a. i fråga om fastighet som

ändrar karaktär till omsättningstillgång vid byte till en annan företagsform.

Vidare finns i propositionen förslag till lagändringar som innebär att en

medlems fordran på en producentförening skall anses utgöra en tillgång i

näringsverksamheten om medlemskapet i föreningen betingas av närings-

verksamheten. Bakgrunden till förslaget är att Regeringsrätten i en dom den 28

januari 1997 anser att medlemmarnas inlåning till lantbrukskooperationen inte

utgör en tillgång i näringsverksamheten. Fordringarna på föreningarna har

därför inte fått räknas in i underlaget för räntefördelning eller i taket för

expansionsmedel. De nya reglerna kan på yrkande av den skattskyldige få

tillämpas retroaktivt redan fr.o.m. 1995 års taxering.

Ett ytterligare förslag i propositionen syftar till att hindra icke avsedda

fördelar av reglerna om den s.k. övergångsposten vid införandet av reglerna av

räntefördelning. Reglerna synes i praktiken ha kunnat användas så att olika

värderingsregler för samma fastighet har använts olika år vilket har föranlett

ett betydligt högre underlag för positiv räntefördelning än vad som har varit

avsett.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte funnit anledning till någon erinran mot de övriga förslag

som har lagts fram i propositionen och tillstyrker följaktligen propositionen

i dessa övriga delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slopande av kapitalförlustbegreppet, m.m.

att riksdagen godtar proposition 1996/97:154 i denna del,

2. beträffande förlust av kontanta medel i näringsverksamhet

att riksdagen godtar proposition 1996/97:154 i denna del och avslår motionerna

1997/98:Sk1 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Sk2 yrkande 3 och 1997/98:Sk3

yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (fp, kd) - delvis

res. 3 (v) - delvis

3. beträffande mervärdesskatt

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk2 yrkande 2,

res. 4 (fp)

4. beträffande bolagsbildningskostnader

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk1 yrkande 3 och 1997/98:

Sk4 yrkande 1,

res. 5 (m, mp)

5. beträffande kostnader för förändring av aktiekapitalet, m.m.

att riksdagen godtar proposition 1996/97:154 i denna del och avslår motion

1997/98:Sk3 yrkandena 3-6,

res. 6 (v) - delvis

6. beträffande kostnader i samband med aktieförvärv

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk4 yrkande 2,

res. 7 (mp)

7. beträffande kostnader i skattemål

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk2 yrkande 1 och 1997/98:Sk4 yrkande

3,

res. 8 (fp, mp)

8. beträffande övriga frågor

att riksdagen godtar proposition 1996/97:154 i denna del,

9. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:154 i denna del antar de vid

propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,

4. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med

anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek,

5. lag om upphävande av lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen

för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (fp, kd) - delvis

res. 3 (v) - delvis

res. 6 (v) - delvis

Stockholm den 9 oktober 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

(s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c),

Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg

(s), Per Rosengren (v), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger

Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Carl

Erik Hedlund (m).

Reservationer

1. Förlust av kontanta medel i näringsverksamhet (mom. 2 och mom. 9 i

motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ?Enligt

utskottets? och slutar med ?Sk1 yrkande 2? bort ha följande lydelse:

När en näringsidkare har drabbats av förlust av kontanter genom en stöld

eller ett rån är det från rättssäkerhetssynpunkt viktigt att hela förlusten

blir avdragsgill. Om den skattskyldige kan visa hur mycket kontanter som fanns

i förvar när brottet begicks skall avdragsrätten inte dessutom vara beroende

av en prövning från skattemyndigheternas sida om det var försvarligt att ha så

mycket kontanter i kassan vid brottstillfället utifrån någon allmän uppfatt-

ning om hur mycket kontanta medel en företagare ?bör? ha i kassan.

Avdragsrätten för förluster bör således inte begränsas på detta sätt.

I utredningen Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen

(SOU 1995:137) föreslogs en presumtionsregel av innebörd att kravet på att

visa förlustens storlek och karaktär skulle anses vara uppfyllt om för-

säkringsersättning utbetalats på grund av brott. Detta är en enkel regel, som

skulle underlätta för alla parter att bedöma skadans omfattning. Regeringen

anser i propositionen att en presumtionsregel skulle kunna ge incitament att

begå försäkringsbedrägeri och lagstiftningen skall inte ge sådana impulser.

Utskottet anser att man alltid skall sträva efter förenklingar, som under-

lättar för såväl myndighet som den skattskyldige. Om försäkringsersättning med

anledning av en stöld eller ett rån utbetalats har den varit föremål för en

omfattande bevisprövning hos försäkringsbolaget. Denna prövning gör bolaget i

eget intresse, man är givetvis inte intresserad av att betala mer än vad som

verkligen kan bevisas vara skadan. Försäkringsbolagens bestämmelser hur

kontanta medel skall förvaras och transporteras är också mycket detaljerade

och borde vara helt till fyllest även för skattemyndigheten. Slutligen,

försäkringsbedrägeri är ett mycket allvarligt brott, som kan föranleda upp

till två års fängelse. Om bedrägeriet klassas som grovt kan fängelsestraffet

bli sex år. Utskottet förutsätter att försäkringsbolag, polis,

åtalsmyndigheter och domstolarna har de resurser som krävs för att beivra

försök till försäkringsbedrägeri. Eftersom rädslan för att presumtionsregeln

skulle kunna ge impulser till försäkringsbedrägeri är det enda motiv som

regeringen anför för att inte följa utredningens förslag, och detta, enligt

utskottets uppfattning, inte kan vara tillräckligt för att hindra en i övrigt

enkel och praktisk lösning, anser utskottet att riksdagen på denna punkt skall

följa utredningens förslag.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk1 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 2 och 9 i motsvarande del bort ha föl-

jande lydelse:

2. beträffande förlust av kontanta medel i näringsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk1 yrkandena 1 och 2 och med

anledning av proposition 1996/97:154 i denna del beslutar att inte införa

en beloppsbegränsning och att tillföra en presumtionsregel i enlighet med

vad som föreslagits i motion 1997/98:Sk1 och avslår motionerna

1997/98:Sk2 yrkande 3 och 1997/98:Sk3 yrkandena 1 och 2,

9. beträffande lagförslagen i fråga om förlust av kontanta medel i

näringsverksamhet

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar

regeringens förslag till ändring i punkt 1 av anvisningarna till 23 §

kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att paragrafen erhåller

följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| punkt 1 av anvisningarna till 23 § |

-------------------------------------------------------

|Till kostnad i | Till kostnad i|

|näringsverksamhet hänförs |näringsverksamhet hänförs|

|vidare, utöver förluster |vidare, utöver förluster|

|som avses i punkt 33, |som avses i punkt 33,|

|andra förluster som har |andra förluster som har|

|uppkommit i verksamheten, |uppkommit i verksamheten,|

|om inte särskilda skäl mot |om inte särskilda skäl mot|

|avdragsrätt föreligger. I |avdragsrätt föreligger. I|

|fråga om förlust av |fråga om förlust av|

|kontanta medel genom brott |kontanta medel genom brott|

|krävs att den |krävs att den|

|skattskyldige visar att |skattskyldige visar att|

|förutsättningarna för |förutsättningarna för|

|avdrag föreligger. Har |avdrag föreligger. Om den|

|förlusten av kontanta |skattskyldige har erhållit|

|medel uppkommit genom |försäkringsersättning för|

|stöld eller rån, medges |förlust av kontanta medel|

|inte avdrag med större |genom brott medges utan|

|belopp än vad som |hinder av andra meningen|

|motsvarar ett sedvanligt |avdrag med ett belopp som|

|innehav av kontanter i |motsvarar ersättningen och|

|verksamheten, såvida |den självrisk som har|

|särskilda skäl inte före- |utgått. |

|ligger. | |

-------------------------------------------------------

2. Förlust av kontanta medel i näringsverksamhet (mom. 2 och mom. 9 i

motsvarande del)

Isa Halvarsson (fp) och Holger Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Utskottet

delar? och på s. 18 slutar med ?propositionens lagförslag? bort ha följande

lydelse:

Regeringens förslag om en särskild bevisregel innebär att en betydligt högre

bevisbörda kommer att ställas på den drabbade än som vanligen gäller. Det

finns enligt utskottets uppfattning inte skäl för en sådan begränsning.

Vanliga bevisregler bör alltså även gälla för förluster av kontanter till

följd av brott. Utskottet tillstyrker motion Sk2 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 2 och 9 i motsvarande del bort ha föl-

jande lydelse:

2. beträffande förlust av kontanta medel i näringsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk2 yrkande 3 och med anledning

av proposition 1996/97:154 i denna del och motion 1997/98:Sk3 yrkande 1

beslutar att en särskild bevisregel inte skall införas och avslår

motionerna 1997/98:Sk1 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sk3 yrkande 2,

9. beträffande lagförslagen i fråga om förlust av kontanta medel i

näringsverksamhet

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar

regeringens förslag till ändring i punkt 1 av anvisningarna till 23 §

kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att paragrafen erhåller

följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| punkt 1 av anvisningarna till 23 § |

-------------------------------------------------------

|Till kostnad i | Till kostnad i|

|näringsverksamhet hänförs |näringsverksamhet hänförs|

|vidare, utöver förluster |vidare, utöver förluster|

|som avses i punkt 33, |som avses i punkt 33,|

|andra förluster som har |andra förluster som har|

|uppkommit i verksamheten, |uppkommit i verksamheten,|

|om inte särskilda skäl mot |om inte särskilda skäl mot|

|avdragsrätt föreligger. I |avdragsrätt föreligger.|

|fråga om förlust av |Har förlusten av kontanta|

|kontanta medel genom brott |medel uppkommit genom|

|krävs att den |stöld eller rån, medges|

|skattskyldige visar att |inte avdrag med större|

|förutsättningarna för |belopp än vad som|

|avdrag föreligger. Har |motsvarar ett sedvanligt|

|förlusten av kontanta |innehav av kontanter i|

|medel uppkommit genom |verksamheten, såvida|

|stöld eller rån, medges |särskilda skäl inte|

|inte avdrag med större |föreligger. |

|belopp än vad som | |

|motsvarar ett sedvanligt | |

|innehav av kontanter i | |

|verksamheten, såvida | |

|särskilda skäl inte | |

|föreligger. | |

-------------------------------------------------------

3. Förlust av kontanta medel i näringsverksamhet (mom. 2 och mom. 9 i

motsvarande del)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Utskottet

delar? och på s. 18 slutar med ?Sk1 yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Den särskilda bevisregel som regeringen föreslår kommer att medföra att det

för många skattskyldiga blir svårt att visa att det finns förutsättningar för

avdrag. Visserligen bör höga krav ställas på bevisningen när det gäller för-

luster av detta slag, men regeringens förslag kan komma att leda till mycket

besvärliga processer mellan skattemyndigheterna och de skattskyldiga. Den

särskilda bevisregel som regeringen föreslår bör därför inte införas.

Avdragsrätten för förlust av kontanta medel genom rån bör i enlighet med vad

som anförts i Vänsterpartiets motion Sk3 begränsas till självrisken eftersom

näringsidkare har möjlighet att försäkra sig mot sådana förluster.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk3 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 2 och 9 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

2. beträffande förlust av kontanta medel i näringsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk3 yrkandena 1 och 2 och med

anledning av proposition 1996/97:154 i denna del och motion 1997/98:Sk2

yrkande 3 beslutar att inte införa en särskild bevisregel och att

begränsa avdragsrätten vid rån till självrisk samt avslår motion

1997/98:Sk1 yrkandena 1 och 2,

9. beträffande lagförslagen i fråga om förlust av kontanta medel i

näringsverksamhet

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar

regeringens förslag till ändring i punkt 1 av anvisningarna till 23 §

kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att paragrafen erhåller

följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

--------------------------------------------------------

| punkt 1 av anvisningarna till 23 § |

-------------------------------------------------------

|Till kostnad i | Till kostnad i|

|näringsverksamhet hänförs |näringsverksamhet hänförs|

|vidare, utöver förluster |vidare, utöver förluster|

|som avses i punkt 33, |som avses i punkt 33,|

|andra förluster som har |andra förluster som har|

|uppkommit i verksamheten, |uppkommit i verksamheten,|

|om inte särskilda skäl mot |om inte särskilda skäl mot|

|avdragsrätt föreligger. I |avdragsrätt föreligger.|

|fråga om förlust av |Har förlusten av kontanta|

|kontanta medel genom brott |medel uppkommit genom|

|krävs att den |stöld, medges inte avdrag|

|skattskyldige visar att |med större belopp än vad|

|förutsättningarna för |som motsvarar ett|

|avdrag föreligger. Har |sedvanligt innehav av|

|förlusten av kontanta |kontanter i verksamheten,|

|medel uppkommit genom |såvida särskilda skäl inte|

|stöld eller rån, medges |föreligger. Om förlusten|

|inte avdrag med större |av kontanta medel|

|belopp än vad som |uppkommit genom rån medges|

|motsvarar ett sedvanligt |avdrag med ett belopp som|

|innehav av kontanter i |motsvarar den självrisk|

|verksamheten, såvida |som den skattskyldige har|

|särskilda skäl inte |betalat. |

|föreligger. | |

-------------------------------------------------------

4. Mervärdesskatt (mom. 3)

Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ?Den fråga?

och slutar med ?Sk2 yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Det är inte rimligt att företagare - i det här fallet ofta detaljhandlare,

kioskägare m.fl. - skall behöva betala mervärdesskatt på pengar som stulits

vid inbrott. I propositionen konstateras att dagens regler inte medger att

hänsyn tas till sådana förluster, dvs. brott, eftersom ?den skattskyldige

redan uppburit ersättning från kunden?. Det är enligt utskottets mening

angeläget att samma förändring bör ske i mervärdesskattesystemet som den som

nu föreslås i inkomstskattesystemet. Utskottet föreslår att riksdagen med

anledning av motion Sk2 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om en komplett-

ering i mervärdesskattelagen som innebär att underlaget för mervärdesskatten

kan sättas ned om det i underlaget ingår kontanter som förlorats genom brott.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande mervärdesskatt

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk2 yrkande 2 hos regeringen

begär att den återkommer till riksdagen med ett förslag till lagändring

beträffande mervärdesskatt i enlighet med motionen.

5. Bolagsbildningskostnader (mom. 4)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny

Korsberg (mp) och Carl Erik Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ?Utgifter för?

och slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse:

Kostnaderna för att bilda ett bolag kan vara ganska omfattande, och de är

till sin natur helt nödvändiga för att verksamheten i bolaget kan starta. Det

vanliga är antagligen att bildandet har föregåtts av en lång rad aktiviteter

som rimligen måste ses som ett led i en påbörjad verksamhet. I våra grann-

länder Danmark, Finland och Norge är sådana kostnader direkt avdragsgilla. I

Sverige, där samtliga politiska partier talar om nödvändigheten att nyföre-

tagandet skall stimuleras, borde samma avdragsrätt införas. Det är framför

allt de mindre företagen som drabbas, då startkostnaderna är ungefär desamma

för bolag av olika storlekar. En avdragsrätt skulle däremot knappast märkas i

statens inkomster. Andra starka skäl för en avdragsrätt är att man uppnår en

bättre överensstämmelse med reglerna i aktiebolagslagen och med förslaget att

förändringar i aktiekapitalet görs avdragsgilla.

Enligt utskottets mening bör bolagsbildningskostnader i fortsättningen vara

avdragsgilla. Detta innebär att utskottet tillstyrker motionerna Sk1 yrkande 1

och Sk4 yrkande 1. Det bör ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag

till lagstiftning.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande bolagsbildningskostnader

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk1 yrkande 3 och

1997/98:Sk4 yrkande 1 hos regeringen begär att den lägger fram ett

förslag till lagändring som medger avdragsrätt för bolagsbild-

ningskostnader.

6. Kostnader för förändring av aktiekapitalet, m.m. (mom. 5 och mom. 9 i

motsvarande del)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Genom den?

och på s. 21 slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse:

Enligt gällande rätt är kostnader i samband med nyemission av aktier inte

avdragsgilla. Inte heller kostnader för börsintroduktion anses i regel vara

avdragsgilla. Med stöd av lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för

avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag kan dock sådana kostnader

bli avdragsgilla om de faktureras via VPC.

Avdragsrätten bör inte vara beroende av faktureringsväg, och det är därför

riktigt att den särskilda VPC-lagen upphävs. Det kan nämligen inte ha varit

lagstiftarens avsikt att kostnader skall vara avdragsgilla bara för att de

faktureras genom VPC. Kostnader för nyemission är enligt utskottets mening

emellertid över huvud taget inte av ett sådant slag att det är motiverat med

en avdragsrätt i något fall. Detta innebär att utskottet tillstyrker att VPC-

lagen upphävs och avslår det förslag till utvidgning i avdragsmöjligheterna

som regeringen har föreslagit. Mot bakgrund av detta ställningstagande

avstyrks även regeringens förslag att andra slags kostnader för förvaltningen

av det egna kapitalet och kostnader i samband med fusioner skall vara

avdragsgilla. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk3 yrkandena 3-6.

dels att utskottets hemställan under 5 och 9 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

5. beträffande kostnader för förändring av aktiekapitalet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk3 yrkandena 3-6 avslår

proposition 1996/97:154 i denna del,

9. beträffande lagförslagen i fråga om förändring av aktiekapitalet,

m.m.

att riksdagen avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i 2 § 16 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

7. Kostnader i samband med aktieförvärv (mom. 6)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ?Enligt

gällande? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Sk4 yrkande 2 att

kostnader i samband med aktieförvärv bör vara avdragsgilla. Det rör sig om

kostnader som rimligen bör anses uppkomma som ett led i pågående verksamhet.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen hos regeringen

begär att den lägger fram ett lagförslag i enlighet med förslaget i motionen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande kostnader i samband med aktieförvärv

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk4 yrkande 2 hos regeringen

begär att den återkommer till riksdagen med ett lagförslag om avdragsrätt

för kostnader i samband med aktieförvärv i enlighet med motionen.

8. Kostnader i skattemål (mom. 7)

Isa Halvarsson (fp) och Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med

?Kapitalförlustutredningen? och på s. 22 slutar med ?yrkande 3? bort ha föl-

jande lydelse:

Skattelagstiftningen för företag är både omfattande och komplicerad. I de

större företagen finns ofta en intern kompetens - och därmed en avdragsgill

kostnad i rörelsen - som alla ensamföretagare rimligen inte kan besitta.

Tvärtom, för småföretagare som saknar specialkunskaper om bokföring och

skatterätt är det ofta alltför betungande att sköta företagsdeklarationen på

egen hand. Många tvingas anlita extern expertis. Det naturliga är att betrakta

den typen av kostnader som en direkt följd av verksamheten och att de därför

bör vara avdragsgilla. De formella distinktioner som ligger bakom praxis att

ombudsarvode är avdragsgillt bara i mål om mervärdesskatt måste samtidigt

omprövas. Utskottet tillstyrker de motioner som väckts i denna fråga. Det bör

ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till lagre-

glering.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande kostnader i skattemål

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk2 yrkande 1 och

1997/98:Sk4 yrkande 3 hos regeringen begär att den skall återkomma till

riksdagen med ett förslag om avdragsrätt för deklarationshjälp m.m. i

enlighet med vad som ovan anförts.