Bet. 1997/98:SkU25

Skatteutskottets betänkande

1997/98:SKU25

Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SkU25

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet de förslag som regeringen lagt fram i

proposition 1997/98:140 Beskattning av elpannor och vissa andra punkt-

skattefrågor. Utskottet avstyrker de motioner som väckts med anledning av

propositionen.

Vid betänkandet har fogats fyra reservationer (m, fp och kd).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:140 att

riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

I propositionen föreslås att förhöjd energiskatt för elektrisk kraft som

förbrukas i elpannor inom fjärrvärmesektorn skall tas ut under perioden den

1 november-den 31 mars, dvs. under den period då vattentillgången normalt sett

är låg och elpannorna därför inte har någon reglerande funktion.

I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i lagen om skatt på energi

avseende beskattningsreglerna för finsk, rödmärkt olja. Sålunda föreslås att

även innehållet i normal fordonstank på fordonsslagen lastbil och buss skall

undantas från förbudet mot användning av sådan olja. En justering föreslås även

av reglerna för beskattning av finsk, rödmärkt olja som i Sverige förbrukas för

uppvärmningsändamål. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.

Bestämmelsen om röd olja i fordonstank på lastbil och buss skall dock tillämpas

redan fr.o.m. den 1 januari 1996.

I propositionen föreslås även ändringar i försäljningsskattelagen.

Ändringarna föranleds av ändringar i bilavgaslagstiftningen. Försäljnings-

skatten för lätta lastbilar och bussar i miljöklass 3 sätts ned till samma nivå

som för fordon i miljöklass 1 och 2. Försäljningsskatten för tunga fordon

slopas helt. För elbilar föreslås en fortsatt skattefrihet på tre år.

Ändringarna i försäljningsskattelagen föreslås träda i kraft den 1 oktober

1998. Bestämmelsen om elbilar föreslås dock tillämpas för tid fr.o.m. den 1

januari 1998.

Slutligen föreslås att spelskatt enligt lagen (1972:820) om skatt på spel

skall tas ut på varuspelsautomater. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1

juli 1998.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1997/98:Sk36 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1997/98:140 i den del som avser höjd skatt på elpannor.

1997/98:Sk37 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen avslår

förslaget om ändring i lagen om skatt på energi avseende elektriska pannor inom

fjärrvärmesektorn.

1997/98:Sk38 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget att införa förhöjd energiskatt för

elektrisk kraft som förbrukas i elpannor i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om privatpersoners och näringsidkares möjlighet att köpa och förbruka

varor fritt inom EU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkt skatt på dieselolja som används i arbetsredskap,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att införa spelskatt på

varuspelsautomater i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Skatt på elektrisk kraft till elpannor

I propositionen föreslår regeringen en åtgärd som syftar till att minska

användningen av elkraft i fjärrvärmesystemen under perioder då det är

miljömässigt och ekonomiskt motiverat att i stället använda andra energikällor.

Regeringens förslag innebär att den skattereduktion på 2,3 öre per kWh som

gäller för elektrisk kraft som används inom viss el-, gas-, värme- eller

vattenförsörjning slopas när det gäller elpannor i fjärrvärmenätet. Förslaget

gäller elkraft som används under månaderna november-mars varje år. Under denna

period skall således energiskatten på el som förbrukas i fjärrvärmepannor vara

densamma som för hushållen. I vissa Norrlandskommuner tillämpas en lägre

energiskatt än i övriga landet. Även här föreslås en minskning av reduktionen

med 2,3 öre per kWh. För att undvika gränsdragningsproblem mot mindre elpannor

föreslås en effektgräns på 2 MW installerad effekt.

I motion Sk38 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om avslag på

förslaget. En skattesats som är olika hög under olika delar av året medför

enligt motionärerna administrativa komplikationer för såväl användarna som

myndigheterna. Överskottskraft finns tillgänglig i olika grad under hela året

och ett hinder för användning av elpannor under viss tid leder därför till

resursslöseri. I motion Sk36 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) och Sk37

av Holger Gustafsson m.fl. (kd) framställs avslagsyrkanden på samma grunder.

Enligt utskottets mening är det önskvärt att en minskad elproduktion

balanseras genom en minskad användning av elkraft i fjärrvärmesystemen. Enligt

de prognoser som Energikommissionen redovisar är ett minskat utnyttjande av

elektrisk kraft i fjärrvärmenäten den anpassningsåtgärd som först tillgrips på

elmarknaden för att möta tendenser till elprisstegring. Den kan ske snabbt och

utan nyinvesteringar och väntas ske före andra åtgärder som t.ex. ett ökat

nyttjande av oljekondensanläggningar. Energikommissionens scenarier förutsatte

att användningen av elektrisk kraft skulle minska till följd av ökade elpriser

och på så sätt balansera en minskad elproduktion.

I fjärrvärmenätens pannor har den årliga förbrukningen av elkraft uppgått

till 3 TWh under de senaste åren. Enligt en preliminär bedömning från branschen

förbrukades ca 2 TWh elkraft inom fjärrvärmesektorn 1997.

Enligt utskottets mening har regeringens förslag en utformning som gör att

elanvändningen i fjärrvärmenäten kan minskas under de perioder då det är mest

ekonomiskt och miljömässigt motiverat med en sådan förändring. Undantaget för

sommarmånaderna har sin grund i att elpannorna då fyller en viktig reglerande

funktion, eftersom det normalt finns god tillgång på vattenkraft. På detta sätt

kan vattenkraft användas effektivt under våtår, då vattentillrinningen under

vårfloden annars inte kan tas till vara.

Enligt utskottets mening har regeringens förslag avpassats på ett sådan sätt

att det får en i huvudsak styrande effekt. Härigenom undviks att förändringen

ger upphov till en generell prisstegring på elkraft.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del och

avstyrker motionsyrkandena.

Användning av finsk, rödmärkt olja i lastbilar och bussar

I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot användning av finsk,

rödmärkt olja i lastbilar och bussar slopas såvitt avser olja som förts in till

Sverige i normal bränsletank på dessa fordon. Förändringen föreslås gälla

retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1996. I propositionen anförs att de finska

reglerna har en utformning som i praktiken hindrar användning av röd olja i

lastbilar och bussar, men att det inte finns något egentligt förbud.

Kommissionen anser visserligen att den finska regleringen medför att Finland

inte fullt ut genomfört oljedirektivets krav men är för den skull inte beredd

att godta att Sverige ensidigt kompenserar de brister som finns i de finska

reglerna och hävdar därför att enskilda som tankar röd olja i lastbilar och

bussar i Finland bör ha möjlighet att utan sanktioner köra över gränsen med

dessa. Regeringens förslag innebär att en sådan möjlighet nu öppnas.

I propositionen anförs att förslaget öppnar för förbrukning av röd olja i

lastbilar och bussar i Sverige och att detta kan leda till kontrollproblem.

Regeringen utesluter inte att det kan finnas anledning att vidta ytterligare

åtgärder och anser att det kan finnas skäl att överväga om ytterligare åtgärder

behöver vidtas sedan det klarlagts hur den finska lagstiftningen kommer att

vara utformad.

I motion Sk38 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande

om att Sverige bör upphöra med dieselbeskattningen av bränsle för motorredskap

etc. och på så sätt harmonisera de svenska reglerna med såväl Finlands som

övriga EU-länders regler.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag och tillstyrker

propositionen såvitt nu är i fråga.

När det gäller dieselbeskattning av motorredskap har denna sin grund i de

ökade miljökrav som måste ställas på trafiken och vikten av att undantag från

dessa krav inte görs för olika fordonskategorier. Arbetsfordonen hade tidigare

av olika skäl inte kommit att omfattas av kravet på användning av miljöklassat

drivmedel, och tillfälliga lösningar tillgreps för att komma till rätta med

detta förhållande. Beslutet att även arbetsfordon skall omfattas av kravet på

användning av högbeskattad miljöklassad dieselolja löste dessa problem.

Utskottet ser inte någon anledning att nu göra ett särskilt undantag för denna

fordonskategori och avstyrker därför motionsyrkandet.

Användning av finsk, rödmärkt olja för uppvärmning

I propositionen föreslås att finsk, rödmärkt olja som i Sverige används för

uppvärmningsändamål eller för drift av stationära motorer skall beskattas som

eldningsolja. Av kontrollskäl föreslås att den högre skattesatsen även

fortsättningsvis skall tas ut när skattskyldigheten inträder och att

mellanskillnaden skall återbetalas till den som visar att oljan förbrukats för

uppvärmning eller drift av stationära motorer.

I motion Sk38 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande

om att privatpersoner och näringsidkare bör ha möjlighet att köpa och fritt

förbruka varor inom EU. Det skall vara möjligt att köpa beskattad finsk röd

olja och använda denna i Sverige utan att detta skall föranleda ny svensk

beskattning.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag och

tillstyrker därför propositionen i denna del.

När det gäller den svenska beskattningen av olja som köpts i beskattat skick

i t.ex. Finland lämnar oljedirektivet utrymme för en sådan när det gäller s.k.

ovanliga transporter. Härigenom undviks att skatteskillnader mellan länderna

leder till att enskilda transporterar farliga ämnen i egna tankar, dunkar etc.

Enligt utskottets mening finns det skäl att söka undvika denna typ av

skattemotiverade transporter. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Skatt på varuspelsautomater

I propositionen föreslås att lagen om skatt på spel utvidgas till att omfatta

även sådana varuspelsautomater som kräver tillstånd enligt lotterilagen och att

skatten tas ut med 1 500 kr per automat och månad.

I propositionen anförs att varuspelsautomaterna har ökat betydligt i antal.

Den största delen varuspelsautomater är numera elektroniska automater som till

stor del påminner om de s.k. enarmade banditerna. Skillnaden är att automaten

inte betalar ut några vinster i pengar utan i varor. Tillstånden till dessa

varuspelsautomater innehas i huvudsak av privatägda spelföretag, restauranger,

kasinoföretag och bingoserviceföretag. Ett antal ideella organisationer

bedriver också spel på varuspelsautomater i samband med bingospel.

En utgångspunkt för nuvarande lotterilag är enligt vad som anförs i

propositionen att spel- och lotteriverksamheten i allt väsentligt bör vara

förbehållen staten, hästsporten och folkrörelserna. Endast i undantagsfall och

inom vissa väl avgränsade områden har kommersiella intressen accepterats när

det gäller lotteri- och spelverksamhet. Ett sådant område är restaurang-

kasinospel. Dessa spel får bedrivas av kommersiella företag. I gengäld tar

staten ut en punktskatt på dessa spel. När nu varuspelsautomaterna ökat i

omfattning och i huvudsak bedrivs av kommersiella företag anser regeringen att

en punktskatt bör tas ut även för dessa.

En översyn av lotterilagstiftningen pågår för närvarande. I utredarens

uppdrag ingår bl.a. att se över lotterilagens automatbegrepp. En tydlig

definition av vad som är att anse som varuspelsautomat skall tas fram. När

lotterilagen förtydligas på detta sätt kan antalet varuspelsautomater förväntas

minska ytterligare.

I motion Sk38 yrkande 4 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna om

avslag på förslaget om spelskatt på varuspelsautomater eftersom det enligt

motionärerna innebär försämrade möjligheter för ideella föreningar att

finansiera sin verksamhet.

Enligt skatteutskottets mening gör den av regeringen redovisade utvecklingen

med en ökad användning av varuspelsautomater som i huvudsak bedrivs av kommer-

siella intressenter att en punktskatt bör tas ut även på dessa spel.

Det är viktigt att skapa en enkel och rak beskattning av varuspelsautomaterna

på samma sätt som redan i dag gäller för restaurangkasinospelen. Skatten bör

därför knytas till tillståndsplikten och gälla oberoende av vem som anordnar

spelet. Härav följer att samtliga typer av varuspelsautomater bör bli föremål

för beskattning och att något undantag för ideella föreningar inte bör

tillskapas.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker

motionsyrkandet.

Propositionen i övrigt

I övrigt föreslås att försäljningsskatten för lätta lastbilar och bussar i

miljöklass 3 sänks till den nivå som i dag gäller för fordon i miljöklass 1 och

2. Vidare föreslås att försäljningsskatten för tunga fordon slopas helt. Bak-

grunden är att miljökraven i dagens miljöklass 2 blir obligatoriska den

1 oktober och att det inte finns någon ytterligare inom EU fastställd kravnivå.

I propositionen föreslås vidare att försäljningsskattebefrielsen för elfordon

förlängs ytterligare tre år att gälla även under perioden 1998-2000.

Slutligen föreslås att bestämmelsen om skattefrihet i lagen (1991:1482) om

lotteriskatt ändras från att avse det av staten ägda bolag som äger aktierna i

Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst till att avse AB Svenska Spel

samt att skattefriheten från lotteriskatt utvidgas till att omfatta även

helägda dotterbolag till AB Svenska Spel.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens

förslag och tillstyrker därför propositionen även i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatt på elektrisk kraft till elpannor

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:140 i denna del och med

avslag på motionerna 1997/98:Sk36, 1997/98:Sk37 och 1997/98:Sk38 yrkande 1

godtar vad utskottet anfört i denna del,

res. 1 (m, fp, kd)

2. beträffande finsk rödmärkt olja i lastbilar och bussar

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:140 i denna del och med

avslag på motion 1997/98:Sk38 yrkande 3 godtar vad utskottet anfört i

denna del,

res. 2 (m)

3. beträffande finsk rödmärkt olja för uppvärmning

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:140 i denna del och med

avslag på motion 1997/98:Sk38 yrkande 2 godtar vad utskottet anfört i

denna del,

res. 3 (m)

4. beträffande skatt på varuspelsautomater

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:140 i denna del och med

avslag på motion 1997/98:Sk38 yrkande 4 godtar vad utskottet anfört i

denna del,

res. 4 (m)

5. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:140 i denna del godtar vad

utskottet anfört i denna del,

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört och hemställt och med

bifall till proposition 1997/98:140 i denna del antar de vid propositionen

fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-don,

3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

Stockholm den 28 april 1998

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s),

Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Karin Pilsäter

(fp), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester (s), Jan-Olof Franzén

(m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m).

Reservationer

1. Skatt på elektrisk kraft till elpannor (mom. 1)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Karin Pilsäter (fp), Jan-Olof

Franzén (m), Holger Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Regeringen föreslår att en förhöjd energiskatt skall tas ut för elektrisk kraft

som förbrukas i elpannor inom fjärrvärmesektorn under perioden den

1 november-den 31 mars. Det är den period då vattentillgången är låg och

elpriset därför högt med följden att elpannorna inte används. Eftersom skatten

skall införas under den period då pannorna normalt inte används kommer

skattehöjningen inte att medföra annat än en marginell ökning av

skatteintäkterna för statskassan. Däremot kommer det faktum att skattesatsen är

olika hög under olika delar av året att medföra ökade kostnader för att

administrera systemet, vilket RRV har påpekat i sitt remissyttrande. Även

företagen som skall betala skatten får ökade administrativa kostnader.

Regeringens förslag att hindra användningen av avkopplingsbara elpannor i

fjärrvärmesystemen leder inte heller till en ökad hushållning med el. Snarare

blir fallet det motsatta, eftersom elpannorna är viktiga från just

resurshushållningssynpunkt. De utnyttjas i dag för att ta vara på det överskott

av vattenkraft som alltid kommer att finnas under vissa år och perioder, främst

vår och sommar. Hindras användningen av elpannorna blir resultatet ett ökat

resursslöseri genom att överskottsvatten tappas förbi vattenkraftverken, utan

att energin tas till vara. Om elpannorna, genom ett formellt beslut eller genom

straffbeskattning, fasas ut ur fjärrvärmesystemen blir dessutom alternativet

att i stället producera motsvarande energimängd genom förbränning av främst

olja. Därmed får åtgärden också negativa konsekvenser för vår miljö.

Mot denna bakgrund, och då det pågår en översyn av hela energibeskattningen,

anser vi i likhet med flertalet remissinstanser att förslaget inte bör

genomföras.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande skatt på elektrisk kraft till elpannor

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk36, 1997/98:Sk37 och

1997/98:Sk38 yrkande 1 avslår proposition 1997/98:140 i denna del.

2. Finsk rödmärkt olja i lastbilar och bussar (mom. 2)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(all m) har

dels anfört följande:

Det svenska kravet på användning av högbeskattad dieselolja i arbetsfordon som

används i jordbruk, skogsbruk, industri och andra kommersiella verksamheter

innebär en kraftig och omotiverad fördyring för dessa verksamheter. Trots att

det rör sig om arbetsfordon som används i produktion utanför det allmänna

vägnätet belastas de med samma skatter som de fordon som använder vägnätet

fullt ut.

Den svenska trafikbeskattningen av arbetsfordon har inte någon motsvarighet

inom EU. Flertalet EU-länder har i likhet med Finland inte något krav på

användning av högbeskattad olja i motorredskap, jordbrukstraktorer etc. EU:s

regler föreskriver endast att högbeskattad olja skall användas i vägtrafik.

Beslut har nu fattats om ett gemensamt system för märkning av lågbeskattad

olja. Även enligt detta direktiv begränsar sig kravet på användning av den

högbeskattade oljan till fordon som är avsedda för vägtrafik. Kommissionen

arbetar för närvarande med att ta fram ett lämpligt märkämne.

Enligt vår mening bör bränsle för arbetsredskap i Sverige beskattas på samma

sätt som i flertalet övriga EU-länder. De svenska företagen skall inte behöva

konkurrera på villkor som på denna punkt är väsentligt sämre än de som gäller

för företag inom övriga EU-länder. Svenska företag som använder maskiner i sin

verksamhet skall inte behöva köra in i Finland och tanka för att på det sättet

få tillgång till bränsle på samma villkor som de finska företagarna.

Skatter som snedvrider konkurrensen gentemot omvärlden och bidrar till ökad

gränshandel är inte förenliga med ett bra företagarklimat och medför att

arbetstillfällen försvinner från vårt land. Grunden för den konkurrenssnedvrid-

ning som de svenska företagarna utsätts för är i första hand att Sverige i

motsats till övriga EU-länder trafikbeskattar motorredskap, jordbrukstraktorer

och andra fordon som främst används utanför vägnätet. Det skulle vara ett

framsteg för EU om Sverige upphörde med sin extrabeskattning av motorredskapen

och anslöt sig till vad som gäller inom andra länder.

Enligt vår mening bör ett första steg vara att trafikbeskattningen av

arbetsredskap slopas. Införandet av ett gemensamt märkningssystem leder till en

ökad harmonisering på detta område. Härigenom minskar Sveriges möjligheter att

upprätthålla en skattenivå på det lågbeskattade området som väsentligt avviker

från vad som gäller i andra länder. På detta sätt kan en ytterligare

harmonisering av företagens konkurrensvillkor på detta område uppnås.

Vi föreslår att trafikbeskattningen av dieselbränsle för motorredskap slopas

snarast. Regeringen bör härvid överväga om förslaget kan utformas på ett sådant

sätt att stimulansen för användning av den bästa miljöklassade dieseloljan

bibehålls. Möjligheten att uppställa ett krav på att den grönfärgade olja som

används i denna typ av fordon skall vara miljöklass 1 bör undersökas. Det

anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vi har ingen invändning mot den begränsade förändring som regeringen föreslår

när det gäller möjligheten att fritt köra över gränsen med lastbil och buss som

tankats med röd finsk olja.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande finsk rödmärkt olja i lastbilar och bussar

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk38 yrkande 3 och med anledning

av proposition 1997/98:140 i denna del godtar regeringens förslag i denna

del och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

3. Finsk rödmärkt olja för uppvärmning (mom. 3)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(all m) har

dels anfört följande:

Regeringen föreslår som en anpassning till gemenskapsrätten att finsk, rödmärkt

olja som förs in till Sverige och används för uppvärmning skall beskattas med

den lägre svenska skattesatsen. Den som har förbrukat den införda oljan för

uppvärmning eller drift av stationära motorer föreslås således få ansöka om att

få tillbaka mellanskillnaden mellan den höga och låga svenska

energiskattesatsen.

Genomförandet av den inre marknaden innebär att privatpersoner skall ha

möjlighet att köpa och förbruka varor fritt inom EU. Skattereglerna har också

anpassats till dessa krav, och den som så önskar kan i dag normalt köpa t.ex.

kapitalvaror i ett annat EU-land och föra dem med sig hem utan att detta

föranleder någon beskattning. En inre marknad utan gränshinder och med god

funktion ökar konkurrensen och ekonomins effektivitet och bidrar till en

harmonisering av medlemsländernas skatteregler.

De svenska reglerna uppställer i dag oöverstigliga hinder för de

privatpersoner som vill föra in finsk röd olja för andra ändamål än drift av

motordrivna fordon. Den privatperson som vill använda finsk röd olja för att

värma sin villa i Sverige måste i dag betala både finsk och svensk punktskatt.

Dubbelbeskattningen gör att det i praktiken inte är möjligt för privatpersoner

att köpa finsk röd olja och använda den för uppvärmning i Sverige, inte ens med

regeringens förslag att förbrukaren skall få tillbaka mellanskillnaden mellan

den höga och den låga svenska energiskatten.

De svenska reglerna på detta område står enligt vår mening i strid med

principen om konsumenternas fria tillgång till den gemensamma inre marknaden.

På samma sätt som när det gäller andra varor måste det vara möjligt för en

person att köpa finsk olja och föra in den till Sverige för eget bruk, t.ex.

för uppvärmning av sin villa. Om det finns prisskillnader som beror på skatten,

utgör inte detta ett skäl att förbjuda och hindra den enskilde. I stället måste

problemet lösas genom en harmonisering av skattereglerna.

Regeringen bör enligt vår mening snarast återkomma med ett förslag som

innebär att det blir möjligt för privatpersoner att köpa och föra in finsk röd

olja för uppvärmningsändamål utan att behöva betala svensk skatt.

Också företagare får betala dubbel punktskatt på eldningsoljan. Visserligen

har de en teoretisk möjlighet att begära återbetalning av den låga finska

skatten men detta löser inte problemet med den felaktiga svenska beskattningen.

Ett förslag måste därför även ge företagarna rimliga möjligheter att köpa

eldningsolja där den är billigast.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vi har ingen invändning mot den mindre lindring av den svenska beskattningen

som regeringen föreslår.

dels vid moment 3 hemställt

3. beträffande finsk rödmärkt olja för uppvärmning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk38 yrkande 2 och med anledning

av proposition 1997/98:140 i denna del godtar regeringens förslag i denna

del och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

4. Skatt på varuspelsautomater (mom. 4)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(all m) har

dels anfört följande:

En skatt på varuspelsautomater försämrar de ideella föreningarnas möjligheter

att finansiera sin verksamhet, och det hade enligt vår mening varit möjligt att

finna en utformning som inte på detta sätt försämrar för många ideella

föreningar.

Mot denna bakgrund anser vi att förslaget bör avslås.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande skatt på varuspelsautomater

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk38 yrkande 4 avslår proposition

1997/98:140 i denna del.

Innehållsförteckning

Utskottet..........................................12

Skatt på elektrisk kraft till elpannor...........12

Användning av finsk, rödmärkt olja i lastbilar och bussar13

Användning av finsk, rödmärkt olja för uppvärmning14

Skatt på varuspelsautomater......................14

Propositionen i övrigt...........................15

Hemställan.......................................16

Reservationer......................................17

1. Skatt på elektrisk kraft till elpannor (m, fp, kd)17

2. Finsk rödmärkt olja i lastbilar och bussar (m)18

3. Finsk rödmärkt olja för uppvärmning (m).......19

4. Skatt på varuspelsautomater (m)...............20