Bet. 1997/98:SkU4

Skatteutskottets betänkande

1997/98:SKU04

Beskattning av bostadsförmån, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1997/98

SkU4

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 1996/97:173 om

beskattning av bostadsförmån, m.m. Förslagen innebär bl.a. att förmån av

datorer för privat bruk undantas från beskattning under vissa förutsättningar.

Vidare justeras skiktgränsen för statlig inkomstskatt upp enligt de principer

som redan har tillämpats i fråga om basbeloppet enligt lagen om allmän

försäkring. Övriga ändringar har företrädesvis teknisk karaktär.

Till betänkandet har fogats tre reservationer.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:173 att

riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1997:244) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-

uppgifter,

6. lag om ändring i lagen ((1987:813) om homosexuella sambor,

9. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt

på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar.

I propositionen behandlas vissa frågor inom inkomstbeskattningen. Frågorna rör

i huvudsak inkomstslaget tjänst.

Vad avser värdering av bostadsförmån föreslås att förmånen även i fort-

sättningen skall värderas till hyrespriset på orten. Bostadens förmånsvärde

skall, i likhet med vad som gäller i dag, bestämmas med hänsyn till att

tjänstebostaden kan vara större än vad den skattskyldiges och hans eller

hennes familjs bostad annars normalt skulle ha varit. Arbetsgivaren skall på

kontrolluppgiften ange om bostaden är belägen på småhusenhet.

Nya regler om värdering av bilförmån trädde i kraft den 1 januari 1997. I

propositionen tas vissa följdfrågor till reglerna upp. Det föreslås att förmån

av fritt drivmedel skall anses åtnjuten först månaden efter det att drivmedlet

har kommit den skattskyldige till godo. Dessutom föreslås att värdet av

drivmedelsförmån skall anges särskilt på kontrolluppgiften.

Vidare föreslås vissa justeringar i reglerna om värdering av bilförmån. Det

lägsta värde som får användas som nybilspris vid värdering av bilförmån för

bilar som är sex år gamla eller äldre skall motsvara fyra basbelopp. Begreppet

nybilspriset för årsmodellen definieras i lagtexten.

Forskarstipendier som utges direkt eller indirekt av Europeiska gemen-

skaperna (Marie Curie-stipendier) föreslås, till skillnad från vad som normalt

gäller för stipendier, bli skattepliktiga.

Förmån av att använda datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller för

privat bruk skall undantas från beskattning, om förmånen väsentligen riktar

sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.

Vidare föreslås att avgift till utländsk arbetslöshetskassa eller

motsvarande enligt ett annat lands system för förmåner vid arbetslöshet skall

vara avdragsgill från intäkt av tjänst, om arbetsinkomst från det land där

avgiften betalas beskattas i Sverige som inkomst av tjänst under

beskattningsåret.

Slutligen föreslås att det särskilda tillägget, det s.k. reallöneskyddet,

vid bestämmande av skiktgränsen vid beräkning av statlig inkomstskatt på för-

värvsinkomster vid 1999 års taxering skall höjas från 1,2 procentenheter till

1,6 procentenheter.

De nya bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1998

och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.

Lagförslagen 7 och 8 innehåller två följdändringar i lagen (1962:381) om

allmän försäkring. Dessa lagförslag överlämnas till arbetsmarknadsutskottet

för att samordnas med ett ändringsförslag beträffande denna lag som läggs fram

i budgetpropositionen.

Lagförslagen i övrigt har följande lydelse.

Motionerna

1997/98:Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förmånen av att använda datorutrustning som

arbetsgivaren tillhandahåller för privat bruk skall undantas från beskattning,

i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att vid beräkning av skiktgränsen vid 1999 års

taxering skall det särskilda tillägget, det s.k. reallöneskyddet, uppgå till

2,0 procentenheter i ställer för 1,2 procentenheter, i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1997/98:Sk10 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att schabloniserad

fastställelse av prästers tjänstebostadsyta, på sätt som föreslås i motionen,

skall ske även i framtiden.

1997/98:Sk11 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förmånen av att använda datorutrustning som

arbetsgivaren tillhandahåller för privat bruk skall undantas från beskattning,

i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att vid beräkning av skiktgränsen vid 1999 års

taxering skall det särskilda tillägget, det så kallade reallöneskyddet, uppgå

till 2,0 procentenheter i stället för nuvarande 1,2 procentenheter, i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk12 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att

riksdagen beslutar om en sådan ändring i kommunalskattelagen att lån av

arbetsgivarens datorutrustning i utbildningssyfte ej förmånsbeskattas.

1997/98:Sk13 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till jämkningsregel för

biodrivmedel som ger dessa en gynnad ställning i förhållande till

fossilbränslen,

2. att riksdagen beslutar att skattefriheten för förmån av lånedatorer skall

gälla oavsett hur många av de anställda som omfattas av erbjudandet.

Utskottet

Bostadsförmån

Bakgrund: Skatteutskottet föreslog år 1995 (1994/95:SkU43) att statsministerns

tjänstebostad inte skall tas upp som en skattepliktig inkomst om

statsministern också disponerar en annan permanentbostad. Samtidigt förutsatte

utskottet att regeringen skulle genomföra en översyn för att undersöka om det

även för andra kategorier av tjänstebostäder kunde föreligga liknande

förhållanden där en förmånsbeskattning leder till oskäliga resultat. I

propositionen redovisas resultatet av den översyn som nu har genomförts av

denna fråga och några andra detaljer rörande beskattningen av arbetsinkomster.

Propositionen: Enligt regeringen har översynen inte visat något som tyder på

att det - utöver vad som gäller för statsministerns tjänstebostad - finns

andra fall där det är oskäligt att beskatta en bostadsförmån. Enligt

regeringens mening bör endast detaljutformningen av förmånsbeskattningen

ändras på ett par punkter. Det bör klargöras att förmån av fritt eller delvis

fritt garage inte ingår i bostadsförmånen. En sådan förmån skall i stället tas

upp för sig. Regeringen föreslår också att arbetsgivaren på kontrolluppgiften

skall ange om förmånen är en villabostad. Samtidigt genomförs redaktionella

ändringar som innebär att lagtexten moderniseras.

Motionen: I motion Sk10 av Anders Svärd (c) yrkas ett riksdagsuttalande av

innebörd att storleken på prästers tjänstebostäder skall bedömas enligt en

schablon på samma sätt som hittills och tas upp till högst 100 kvadratmeter.

Bakgrunden till motionen är den redogörelse för frågan som lämnas i

betänkandet Svenska kyrkans personal (SOU 1997:44 s. 15, 124-129 och 168-171)

och ett uttalande av regeringen (prop. s. 43) om att det kan finnas skäl för

Riksskatteverket att i sina rekommendationer angående beskattningen av

bostadsförmåner särskilt uppmärksamma dessa tjänstebostäder.

Utskottet: I början på 1980-talet medverkade Riksskatteverket till en

överenskommelse mellan Statens arbetsgivarverk och berörda arbets-

tagarorganisationer om ändrade regler för att bestämma biskoparnas och

prästernas hyra för sina tjänstebostäder. Enligt denna överenskommelse skulle

hyran beräknas efter bostadens bruksvärde men aldrig för mer än 100

kvadratmeter. I anslutning härtill anförde Riksskatteverket i en skrivelse

till skattecheferna den 28 november 1983 att det enligt verkets mening inte

längre uppkommer någon skattepliktig bostadförmån i dessa fall och att något

förmånsvärde alltså inte längre skall beräknas. Utskottet har härefter -

senast i ett yttrande till kulturutskottet 1987 (1986/87:SkU2y) - konstaterat

att de tidigare problemen med beskattningen av prästernas tjänstebostäder

tills vidare fallit bort. Enligt den utredning som åberopas i motionen (SOU

1997:44, s. 127) förekommer det inte heller i dag att präster förmånsbeskattas

för sina tjänstebostäder. Av utredningen framgår att Svenska kyrkans fri-

görelse från staten omkring sekelskiftet kommer att påverka personalens

anställningsförhållanden i olika hänseenden. I utredningen nämns bl.a. att nya

kollektivavtal bör slutas.

De allmänna principerna i skattelagstiftningen innebär att bostadsförmåner

på samma sätt som andra förmåner skall tas upp till marknadsvärdet. Värdet kan

dock sättas ned om bostaden på grund av representationsskyldighet eller av

annan anledning är större än normalt för den anställde och hans familj. Som

anförs i propositionen gäller detta i princip även i fråga om prästers

bostadsförmåner. Den begränsning till en boyta på 100 kvadratmeter som i

praktiken tillämpats i fråga om präster får ses som en praktisk lösning till

följd av prästernas särskilda tjänsteförhållanden och prästgårdarnas allmänna

beskaffenhet. Lösningen bör också ses mot bakgrunden att hyresvillkoren

bestämts i särskild ordning med utgångspunkten att uppnå en marknadsmässig

hyra för en normalbostad. Enligt utskottets mening är det för tidigt att nu

bedöma om de kommande förändringarna för Svenska kyrkan leder till att dessa

förutsättningar ändras.

De ändringar som föreslås i propositionen beträffande skattelagstiftningen

om bostadsförmåner har i huvudsak endast redaktionell karaktär, och utskottet

delar regeringens uppfattning att de grundläggande principerna bör stå kvar.

Utskottet anser också att utvecklingen på detta område bör följas uppmärksamt.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk10.

Beträffande övriga detaljer i beskattningen av bostadsförmåner tillstyrker

utskottet regeringens förslag.

Bilförmån

Propositionen: I propositionen föreslås vissa detaljändringar i de nya regler

för värderingen av bilförmåner som gäller fr.o.m. 1997 (prop. 1996/97:19,

SkU1y, FiU1). Förslagen har företrädesvis teknisk karaktär och syftar till

förenklingar och förtydliganden.

Motionen: Yrkande 1 i motion Sk13 av Ronny Korsberg (mp) innebär att

regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som ger biobränslen en gynnad

ställning vid beskattningen jämfört med fossilbränslen. I motionen anförs

bl.a. att den nuvarande utformningen av reglerna innebär att förmån av

drivmedel skall tas upp till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2, vilket

förstärker prisskillnaderna mellan biodrivmedel och fossilbränslen, och att

reglerna därför motverkar en övergång till miljövänliga alternativ.

Utskottet: När det gäller etanol konstaterar regeringen (prop. s. 47) att en

av grundtankarna med det nyligen införda regelsystemet för värdering av

bilförmån är att förmån av fritt drivmedel skall värderas till sitt marknads-

värde multiplicerat med 1,2 och att detta förhållande inte bör ändras.

Utskottet instämmer häri och anser att det inte finns skäl att nu ompröva det

beslut som riksdagen nyligen har fattat i denna fråga. Om etanol skall gynnas

som drivmedel bör detta - som regeringen anför - ske på annat sätt än genom

inkomstbeskattningen. Utskottet avstyrker alltså motion Sk13 yrkande 1.

Beträffande de detaljändringar som regeringen föreslår har utskottet inte

något att erinra utan tillstyrker propositionen i dessa delar.

Lånedatorer

Propositionen: I propositionen föreslås att förmån av att använda en dator-

utrustning som arbetsgivaren tillhandahåller under vissa förutsättningar skall

undantas från beskattning. Förslaget motiveras bl.a. av att gränsdragningen är

oklar mellan vad som är skattefritt och skattepliktigt i fråga om

arbetsgivares datorer som anställda utnyttjar i sina bostäder. För att i viss

mån begränsa möjligheterna att byta ut skattepliktig lön mot en skattefri

förmån av fri datorutrustning har förslaget utformats så att undantaget gäller

endast om erbjudandet väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande

personalen på arbetsplatsen. I propositionen framhålls också att de nya

bestämmelserna inte skall tillämpas i fall där den anställde köper

datorutrustningen till ett subventionerat pris.

Motionerna: Motionerna Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1, Sk11 av Michael

Stjernström m.fl. (kd) yrkande 1 och Sk13 av Ronny Korsberg (mp) yrkande 2

innebär att förmån av att använda datorutrustning i hemmet alltid skall

undantas från beskattning. Enlig motionerna är regeringens förslag alltför

stelbent och kan verka hämmande för kompetensutvecklingen i företagen. Av

liknande skäl yrkas i motion Sk12 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)

att lån av arbetsgivarens datorutrustning i utbildningssyfte ej bör

förmånsbeskattas.

Utskottet: Som utskottet har konstaterat vid tidigare behandling av likartade

frågor (1996/97:SkU15) kan arbetstagare redan i dag använda arbetgivarens

datorer i hemmet utan att träffas av förmånsbeskattning. Som förutsättning

härför gäller att datorn har väsentlig betydelse för arbetsuppgifterna, och

motsvarande gäller även i fråga om datorer som arbetsgivaren tillhandahåller i

utbildningssyfte. Att utrustningen även får användas privat skall inte leda

till annan bedömning om förmånen har begränsat värde för den anställde.

Utskottet anförde då att rättstillämpningen har ansetts vara så generös att

några problem i allmänhet inte torde uppkomma och att utskottet saknade skäl

för en annan bedömning. Denna uppfattning bekräftas av vad som framkommit i

den översyn som har genomförts av reglerna och av vad regeringen anför i

propositionen.

Regeringens förslag rubbar inte den skattefrihet som redan gäller på detta

område utan innebär endast att nuvarande undantag från förmånsbeskattning

utvidgas. Det anförda medför - som framhålls i propositionen - att en

arbetsgivare under samma förutsättningar som tidigare kan begränsa erbjudandet

att låna hem datorer till enstaka anställda eller till en viss

personalkategori utan att någon förmånsbekattning aktualiseras. Enligt

utskottets uppfattning är därmed det grundläggande syftet med motionerna till

väsentlig del redan tillgodosett. Att som motionärerna föreslår lämna fältet

helt fritt för att utnyttja reglerna till att byta ut skattepliktig lön mot en

skattefri förmån av datorutrustning i hemmet kan inte anses godtagbart.

Utskottet avstyrker därför motionerna i dessa delar.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag

i denna fråga.

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt skall i princip uppräknas varje år med

hänsyn till prisförändringarna och med ett s.k. reallöneskydd på 2 % av

skiktgränsen för föregående år. Fr.o.m. 1995 begränsades uppräkningen av

basbeloppet till 60 %, och motsvarande åtgärd genomfördes också beträffande

skiktgränsen (prop. 1994/95:25, FiU1). I våras bestämde riksdagen att

basbeloppet skulle uppräknas med 80 % av prisförändringen (prop. 1996/97: 150

s. 121, FiU20), vilket automatiskt medför motsvarande ändring i fråga om

inflationsskyddet för skiktgränsen.

Propositionen innebär att de angivna principerna genomförs även i fråga om

reallöneskyddet.

Motionerna Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2 och Sk11 av Michael

Stjernström m.fl. (kd) yrkande 2 innebär att reallöneskyddet skall uppräknas

till 2 % i enlighet med principerna för 1990 års skattereform.

Utskottet: Utskottet vill framhålla att regeringens förslag framstår som en

konsekvens av beslutet i våras angående uppräkningen av basbeloppet och att

förslaget bör ses som en teknisk följdändring. Motionärernas yrkanden grundar

sig på en skattepolitisk bedömning av skatteuttaget. De skattepolitiska

frågorna skall prövas av finansutskottet senare i höst i samband med

ställningstagandena till budgetpropositionen. De motioner som har väckts med

anledning av den propositionen innehåller bl.a. de olika partiernas skilda

ståndpunkter beträffande uttaget av statlig inkomstskatt. Enligt utskottets

mening är det inte motiverat att från det sammanhanget rycka ut en liten del

av denna fråga och nu ompröva enbart reallöneskyddet. Utskottet avstyrker

därför de motioner som har väckts med anledning av proposition 1996/97: 173 i

den aktuella delen men återkommer till frågan om skatteuttaget i sitt yttrande

till finansutskottet.

Regeringens förslag berör endast inkomsttaxeringen 1999, dvs. det sista året

som omfattas av den tillfälliga lagen angående 1996-1999 års taxeringar.

Eftersom skiktgränsen nu kan beräknas till sitt verkliga belopp, 213 100 kr,

bör lagtexten förenklas på det sätt som framgår av utskottets hemställan.

Lagändringen bör träda i kraft den 15 november 1997 så att regeringen slipper

utfärda en särskild förordning angående beloppet.

Övriga frågor

Regeringens förslag i övrigt innebär bl.a. att Marie Curie-stipendier kommer

att behandlas som skattepliktig inkomst. Vidare blir avgiften till utländsk

arbetslöshetskassa under visa förutsättningar avdragsgill från inkomst av

tjänst. Den särskilda lagen om homosexuella sambor kompletteras. Ändringen

beträffande Marie Curie-stipendier föranleder två följdändringar beträffande

11 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:485) om allmän försäkring (lagförslagen 7 och

8).

Utskottet tillstyrker förslagen men överlämnar följdändringarna i lagen om

allmän försäkring till arbetsmarknadsutskottet för att samordnas med en

ändring i samma lag som föreslås i budgetpropositionen, utgiftsområde 13.

Som utskottet anfört tidigare föreslås också en justering av lagförslaget

rörande skiktgränsen vid 1999 års taxering.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadsförmån

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk10 och godtar proposition 1996/97:173 i

dessa delar,

2. beträffande förmån av biobränsle som drivmedel

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk13 yrkande 1,

res. 1 (mp)

3. beträffande bilförmåner i övrigt

att riksdagen godtar proposition 1996/97:173 i dessa delar,

4. beträffande lånedatorer

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk9 yrkande 1, 1997/98:Sk11 yrkande 1,

1997/98:Sk13 yrkande 2 och 1997/98:Sk12 samt godtar proposition

1996/97:173 i dessa delar,

res. 2 (m, fp, mp, kd) - delvis

5. beträffande skiktgränsen för statlig inkomstskatt

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk9 yrkande 2 och 1997/98:Sk11 yrkande

2 samt godtar proposition 1996/97:173 i denna del,

res. 3 (m, fp, kd) - delvis

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de

vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1997:244) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-

trolluppgifter,

6. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

9. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomst-

skatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar med de

ändringarna att 2 § och övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

------------------------------------------------------

| 2 § |

------------------------------------------------------

|För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt på|

|förvärvsinkomst enligt följande: |

-------------------------------------------------------

|Skatt på förvärvsinkomst | Skatt på förvärvsinkomst|

|utgör 200 kronor samt 25 |utgör 200 kronor samt 25|

|procent av den del av den |procent av den del av den|

|beskattningsbara förvärvs- |beskattningsbara förvärvs-|

|inkomsten som överstiger |inkomsten som överstiger|

|en skiktgräns som vid 1998 |en skiktgräns som vid 1999|

|års taxering uppgår till |års taxering uppgår till|

|209 100 kronor. Vid |213 100 kronor. |

|följande taxeringar uppgår | |

|skiktgränsen till | |

|skiktgränsen för | |

|föregående taxeringsår | |

|multiplicerad med ett tal, | |

|uttryckt i procent, som | |

|anger förhållandet mellan | |

|det jämförelsetal som | |

|enligt 1 kap. 6 § andra | |

|stycket lagen (1962:381) | |

|om allmän försäkring | |

|ligger till grund för | |

|bestämmande av basbeloppet | |

|för året före | |

|taxeringsåret och det | |

|jämförelsetal som enligt | |

|nämnda lagrum ligger till | |

|grund för bestämmande av | |

|basbeloppet för andra året | |

|före taxeringsåret, med | |

|tillägg av 1,2 | |

|procentenheter. Skikt- | |

|gränsen fastställs av | |

|regeringen före utgången | |

|av andra året före | |

|taxeringsåret och avrundas | |

|nedåt till helt hundratal | |

|kronor. | |

-------------------------------------------------------

|_____ | |

-------------------------------------------------------

|Denna lag träder i kraft | Denna lag träder i kraft|

|den 1 januari 1998 och |den 15 november 1997 och|

|tillämpas första gången |tillämpas vid 1999 års|

|vid 1999 års taxering. |taxering. |

-------------------------------------------------------

res. 2 (m, fp, mp, kd) - delvis

res. 3 (m, fp, kd) - delvis

Stockholm den 9 oktober 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

(s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c),

Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg

(s), Per Rosengren (v), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger

Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Carl

Erik Hedlund (m).

Reservationer

1. Förmån av biobränsle som drivmedel ( mom. 2 - mp)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Enligt principerna för beskattning av förmån av drivmedel skall värdet tas upp

till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. I propositionen avvisar regeringen

tanken på att medge jämkning i fråga om drivmedel i form av etanol. Att

utskottet instämmer i regeringens bedömning på denna punkt är enligt min

mening olyckligt och obegripligt. Etanol är från miljösynpunkt ett bättre

alternativ än fossilbränslen men är dyrare. Genom att inte medge någon

jämkning förstärks prisskillnaden. Det rimliga måste vara att man försöker att

med olika medel minska denna skillnad, för att få till stånd en övergång till

miljöbättre drivmedel. Regeringen och utskottet säger att om etanol skall

gynnas skall detta ske på annat sätt än genom inkomstbeskattningen.

Miljöpartiet delar inte den uppfattningen. Tvärtom bör biobränslen gynnas med

alla medel. Man bör alltså inte nu avhända sig något verktyg. Framför allt är

det orimligt att ha regelsystem som ökar prisskillnaderna, som i det här

fallet, och därmed försvårar konkurrenssituationen för miljöbättre bränslen.

Yrkande 1 i motion Sk13 innebär att regeringen skall återkomma med ett

förslag till jämkningsregel för biodrivmedel som ger dessa drivmedel en gynnad

ställning i förhållande till fossilbränslen. Yrkandet är enligt min

uppfattning väl motiverat och bör bifallas.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande förmån av biobränsle som drivmedel

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk13 yrkande 2 hos regering begär

förslag till en jämkningsregel för biodrivmedel som ger dessa en gynnad

ställning i förhållande till fossilbränslen.

2. Lånedatorer (mom. 4 och mom. 6 i motsvarande del - m, fp, mp, kd)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof

Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund

(m) har

dels anfört följande:

Vi välkomnar att regeringen nu föreslår en lättnad i beskattningen av förmånen

att få låna datorutrustning av arbetsgivaren. Vi motsätter oss dock att

skattelättnaden inskränks till att enbart gälla om förmånen riktas sig mot

väsentligen hela personalen på arbetsplatsen. Regeringens förslag är onödigt

stelbent och kan verka hämmande för kompetensutvecklingen i företagen. I

förlängningen försvagar detta produktivitetsutvecklingen i företagen. Som

anförs i motionerna Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk11 av Michael Stjernström

m.fl. (kd) och Sk13 av Ronny Korsberg (mp) bör i stället förmånen av att

använda datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller för privat bruk

alltid undantas från beskattning. Med denna utformning tillgodoses också

yrkandet i motion Sk12 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) om att lån av

datorutrustning i utbildningssyfte ej skall förmånsbeskattas.

dels vid mom. 4 och mom. 6 i motsvarande del hemställt

4. beträffande lånedatorer

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk9 yrkande 1, 1997/98:Sk11

yrkande 1 och 1997/98:Sk13 yrkande 2 och med anledning av motion

1997/98:Sk12 godtar regeringens förslag med den ändringen att

skattefriheten för förmån av lånedatorer skall gälla oavsett hur många

anställda som omfattas av arbetsgivarens erbjudande,

6. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen till följd härav antar utskottets förslag till ändrad lydelse av

32 § 3 c mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) - lagförslag 1

- med den ändringen att orden "om förmånen väsentligen riktar sig till

hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen" utgår.

3. Skiktgränsen för statlig inkomstskatt (mom. 5 och mom. 6 i motsvarande del

- m, fp, kd)

Karl-Gösta Svenson (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Regeringen föreslår att skiktgränsen endast skall inflationsjusteras till 80 %

taxeringsåret 1999, dvs. inkomståret 1998. Det innebär att fler människor

kommer att betala en statlig inkomstskatt på 25 % 1998 än 1997, närmare

bestämt 18,4 % av alla förvärvsarbetande jämfört med 17,9 % 1997, enligt

regeringens egna beräkningar i budgetpropositionen. Allt fler har alltså

kommit att betala en allt högre marginalskatt. De alltför höga

marginalskatterna medför svåra skadeverkningar. Skattetrycket medför bl.a. att

det försvagar incitamenten att utbilda sig. Sverige har fallit i

utbildningsnivå i förhållande till jämförbara länder, vilket försämrar den

långsiktiga tillväxten i vår ekonomi.

Vi anser att skiktgränsen bör räknas upp med 100 % enligt de principer som

skall gälla enligt 1990-1991 års skattereform. Motionerna Sk9 av Bo Lundgren

m.fl. (m) och Sk11 av Michael Stjernström m.fl. (kd) bör alltså bifallas i

denna del. Vidare bör den s.k. värnskatten avskaffas. Till denna fråga

återkommer vi i olika motioner i samband med budgetpropositionen.

dels vid mom. 5 och mom. 6 i motsvarande del hemställt

5. beträffande skiktgränsen för statlig inkomstskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk9 yrkande 2 och 1997/98:-

Sk11 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag beslutar att

skiktgränsen för statlig inkomstskatt skall uppräknas i full utsträckning

enligt 1990-1991 års skattereform,

6. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk9 yrkande 2 och 1997/98:-

Sk11 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag antar utskottets

förslag till lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig

inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar med den

ändringen att beloppet "213 100" byts ut mot "214 100".