Bet. 1997/98:SkU5 Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.

Beredningskedjan

behandlar Prop. 1997/98:9 Skydd för förföljda personer, Skydd för förföljda personer,
riksdagens skrivelse Rskr. 1997/98:76 Riksdagsskrivelse 1997/98:76

Bet. 1997/98:SkU5
Utskottsbetänkanden · SkU

Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.

1997-11-18 · 39 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1997/98:SkU5, Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Skatteutskottets betänkande

1997/98:SKU05

Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SkU5

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 1997/98:9 Skydd för förföljda

personer, samordningsnummer, m.m. jämte en motion som väckts med anledning av

propositionen samt nio motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1997.

Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag. Med anledning av två

motionsyrkanden föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om ersättning till personer med fingerade

personuppgifter. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Sju reservationer och ett

särskilt yttrande har fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:9 att riksdagen

antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter,

2. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),

3. lag om ändring i föräldrabalken,

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i namnlagen (1982:670),

6. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),

7. lag om ändring i äktenskapsbalken,

8. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),

9. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),

10. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,

11. lag om ändring i lagen (1995:734) om aviseringsregister.

Propositionen innehåller förslag till åtgärder för att förbättra skyddet inom

bl.a. folkbokföringen för förföljda personer. I sekretesslagen föreslås en

ändring som innebär att det vid befarad personförföljelse blir möjligt att

skydda elevadresser i grund- och gymnasieskolan. Bestämmelserna om

kvarskrivning samordnas i större utsträckning med reglerna om besöksförbud.

Vidare föreslås vissa ändringar i lagen om fingerade personuppgifter.

Förutsättningarna för ett medgivande om fingerade personuppgifter föreslås

ändrade på så sätt att kraven på brottslighetens svårighetsgrad och på risken

för förföljelse mildras. Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter

skall kunna ges för obestämd tid i stället för som i dag för fem år.

Personer som inte är folkbokförda här i landet föreslås tilldelas ett

särskilt samordningsnummer i stället för personnummer.

I propositionen föreslås också att ett barn som föds här i landet skall

folkbokföras endast om modern eller fadern är folkbokförd.

Bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) om överklagande föreslås

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

samordnas med förvaltningsprocesslagens och taxeringslagens bestämmelser. Det

innebär bl.a. att skattemyndigheten skall vara den enskildes motpart i länsrätt

och kammarrätt och myndigheten skall också ha rätt att överklaga domstolarnas

beslut. Riksskatteverket skall dock föra det allmännas talan i Regeringsrätten.

Prövningstillstånd införs i ledet länsrätt -kammarrätt. Motsvarande ändringar

föreslås i huvudsak också i fråga om beslut som skattemyndigheten fattar om

hindersprövning, namn och registrering av gemensam vårdnad samt beslut enligt

begravningslagen. Slutligen föreslås att personnummer skall lagras i register

som förs med stöd av ADB med angivande av sekel om det inte är obehövligt. I

övrigt föreslås vissa mindre ändringar i folkbokföringslagen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Förslaget om

samordningsnummer föreslås dock träda i kraft först den 1 januari år 2000.

Regeringens lagförslag innehåller ändringar av 7 kap. 9 § sekretesslagen

(1980:100) och 3 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), vilka paragrafer är

föremål för ytterligare ändringsförslag som behandlas av andra utskott.

Lagförslagen i övrigt har följande lydelse.

2.4 Förslag till ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100)[1] skall ha

följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

-------------------------------------------------------

| | |

-------------------------------------------------------

7 kap.

15 §[2]

Sekretess gäller

1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering

av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan

verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen,

2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,

3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret,

för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning

kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften

röjs.

-------------------------------------------------------

| Har en uppgift, för | |

|vilken sekretess gäller | |

|enligt första stycket 1, | |

|lämnats till en kommunal | |

|myndighet enligt särskild | |

|uppgiftsskyldighet om | |

|skolpliktiga barn, gäller | |

|sekretessen också hos | |

|myndigheten. Sekretess | Sekretess gäller i|

|gäller dock inte om |ärende om fingerade|

|uppgiften tas upp i beslut |personuppgifter för|

|hos myndigheten |uppgift om enskilds|

| Sekretess gäller i |personliga förhållanden om|

|ärende om fingerade |det inte står klart att|

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

|personuppgifter för |uppgiften kan röjas utan|

|uppgift om enskilds |att den enskilde eller|

|personliga förhållanden, |någon honom närstående|

|om det inte står klart att |lider men. Om en uppgift|

|uppgiften kan röjas utan |för vilken sådan sekretess|

|att den enskilde eller |gäller har lämnats till en|

|någon honom närstående |annan myndighet, gäller|

|lider men. |sekretessen också där. |

| | |

--------------------------------------------------------

|I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen|

|i högst sjuttio år. |

--------------------------------------------------------

_____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1474

[2]: Senaste lydelse 1996:155

2.6 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Härigenom föreskrivs att 3 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall ha

följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| |

| 3 a §[3] |

-------------------------------------------------------

|Landstinget skall erbjuda | Landstinget skall|

|dem som är bosatta inom |erbjuda dem som är bosatta|

|landstinget, |inom landstinget eller som|

| |är kvarskrivna enligt 16 §|

| |folkbokföringslagen |

| |(1991:481) och|

| |stadigvarande vistas där,|

--------------------------------------------------------

1. habilitering och rehabilitering,

2. hjälpmedel för funktionshindrade, och

3. tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och

hörselskadade.

Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och

hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 a §.

Landstingets ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter som

arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag.

Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel skall

planeras i samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade och beslutade

insatser framgå.

____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

**FOOTNOTES**

[3]: Senaste lydelse 1993:391

Motionerna

Motion som väckts med anledning av propositionen

1997/98:Sk14 av Gun Hellsvik m.fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i 7 kap. 15 §

sekretesslagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrade rutiner för registrering av sekretessmarkering,

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att formerna för registrering av sekretessmarkering bör regleras i

lag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge Rikspolisstyrelsen huvudansvaret för förföljda personers

skydd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattemyndigheternas beslutsfunktion i kvarskrivningsärenden,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Rikspolisstyrelsens rätt att avslå framställan om fingerade person-

uppgifter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om information, stöd och hjälp till personer med fingerade person-

uppgifter,

8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om förföljda personers

möjlighet till ersättning i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av barns

folkbokföring i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner från den allmänna motionstiden 1997

1997/98:Sk901 av Stig Grauers (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär ändring av lagtexten så att högskolestuderande ges möjlighet att åtaga

sig förtroendeuppdrag i den kommun där deras föräldrahem är beläget i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1997/98:Sk902 av Erik Arthur Egervärn (c), vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning med

uppdrag att göra en översyn av gällande lagstiftning avseende folkbokföring för

att skapa klara regler och möjligheter för kommuner och myndigheter till

övervakning och till påföljder efter missbruk.

1997/98:Sk903 av Rune Berglund (s), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av folkbokföringsdag.

1997/98:Sk904 av Birgitta Carlsson (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placering av tilltalsnamn i

olika register.

1997/98:Ju910 av Olof Johansson m.fl. (c), vari yrkas

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om identitetsbyte för våldshotade personer.

1997/98:Ju934 av Inger Segelström m.fl. (s), vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvarskrivning, fingerade uppgifter, återtagande av ansökningar och

identitetsbyte.

1997/98:T808 av Karl-Erik Persson m.fl. (v), vari yrkas

5. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att

se över problemet med skyddade adresser.

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v), vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationellt personnummer.

1997/98:A804 av Barbro Johansson m.fl. (mp), vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att möjligheterna att ge brottsoffer skyddad identitet bör stärkas.

Yttranden från andra utskott

Konstitutionsutskottet och justitieutskottet har yttrat sig i ärendet.

Yttrandena (1997/98:KU6y och 1997/98:JuU3y) har fogats till detta betänkande

som bilagorna 1 och 2.

Utskottet

Sekretessmarkering

Propositionen

I propositionen framhålls att sekretessmarkering i folkbokföringsregistren är

den första skyddsåtgärd som bör tillgripas när man kan befara att

folkbokföringsuppgifter kan komma till användning för personförföljelse.

Markeringen anger att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om

uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas

av sekretess. Sekretessmarkering är alltså avsedd att ge myndigheterna en

varningssignal vid utlämnande av uppgifter som normalt sker utan särskild

sekretessprövning.

Förfarandet är inte närmare lagreglerat men motsvarar enligt propositionen

det som gäller för hemligstämpel, som enligt 15 kap. 3 § sekretesslagen

(1980:100) kan åsättas en allmän handling. Enligt regeringen finns det skäl som

talar för en lagreglering men frågan är komplicerad och behöver övervägas

ytterligare. Frågan ligger enligt propositionen inom ramen för

Brottsofferutredningens (Ju 1995:07) arbete.

Motionerna

I motion Sk14 av Gun Hellsvik m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om behovet av förbättrade rutiner för registrering av

sekretessmarkeringar (yrkande 2). Ett tillkännagivande till regeringen begärs

också i fråga om lagreglering av formerna för registrering av

sekretessmarkering (yrkande 3). Motionärerna hänvisar till att det under

remissbehandlingen av det nu aktuella lagstiftningsärendet kommit fram att det

kan dröja upp till 14 dagar mellan beslut om sekretessmarkering och

registreringen av markeringen, vilket kan innebära stora risker och stor oro.

Det finns skäl för regeringen att snarast vidta de åtgärder som krävs för att

förbättra skattemyndigheternas rutiner i detta avseende. Det finns också enligt

motionen skäl för regeringen att överväga om inte formerna för registrering av

sekretessmarkering bör ges en fastare struktur och regleras uttryckligt i lag,

och inte som i dag baseras på en osäker analog tillämpning av reglerna om

hemligstämpling.

I motion T808 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) (yrkande 5) begärs en utredning

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

i fråga om kontroll av hanteringen av skyddade adresser inom postföretagen.

Efter avregleringen har ett stort antal privata aktörer fått tillstånd att

bedriva postal verksamhet. De är enligt motionen mycket viktigt att personer

med skyddade adresser kan lita på de organisationer som har tillgång till

adressen, och det efterfrågas någon typ av kontroll företrädevis utförd av

Post- och telestyrelsen.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet har inhämtat att sedan nya ADB-system tagits i bruk

aviseras numera folkbokföringsregistrens sekretessmarkeringar inom någon dag

efter det att beslutet om sekretessmarkering fattats. Det nya systemet har dock

byggts ut successivt och fortfarande finns det vissa myndigheter som inte

omfattas. Vid årsskiftet 1997/98 beräknas systemet vara fullt utbyggt.

Mot denna bakgrund behövs enligt konstitutionsutskottets mening inte något

tillkännagivande till regeringen och motion Sk14 yrkande 2 avstyrks.

När det gäller frågan om lagreglering av möjligheten att göra

sekretessmarkering i folkbokföringsregistret delar konstitutionsutskottet

regeringens mening att det finns skäl som talar för en sådan lagreglering.

Enligt uppgift från Brottsofferutredningen, som beräknas avsluta sitt arbete i

mars 1998, avser utredningen att ta upp denna fråga. Konstitutionsutskottet

anser att resultatet av detta arbete bör avvaktas innan riksdagen tar ställning

i frågan och avstyrker därför motion Sk14 yrkande 3.

Skatteutskottets bedömning

Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets bedömning när det gäller

rutinerna för registrering av sekretessmarkering och lagreglering av

möjligheten till sekretessmarkering. Motion Sk14 yrkandena 2 och 3 avstyrks

således.

När det gäller frågan om kontroll av hanteringen av sekretessmarkerade

uppgifter hos postbefordringsföretag kan nämnas att tillsynsmyndigheten (Post-

och telestyrelsen) enligt postlagen (1993:1684) har tillsyn över att

postverksamhet när det gäller befordran av brev skall bedrivas så att skyddet

för avsändarnas och mottagarnas personliga integritet upprätthålls. Utskottet

har inhämtat att sekretessmarkerade uppgifter lämnas till postföretag med

restriktivitet och att frågan om hanteringen av uppgifterna kommer att tas upp

i diskussioner mellan Riksskatteverket och Svensk Adressändring AB, ett företag

som ägs av Posten. Utskottet är inte berett att nu förorda en utredning om en

kontrollfunktion för hanteringen av sekretessmarkerade adresser hos

postbefordringsföretag i enlighet med motionen. Motion T808 yrkande 5 avstyrks

således.

Nivån på folkbokföringssekretessen

Propositionen

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

I propositionen tar regeringen upp frågan om nivån på folkbokföringssekretessen

utan att lägga fram något förslag i den delen. Enligt 7 kap. 15 §

sekretesslagen gäller viss sekretess bl.a. i verksamhet som avser

folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen. Sekretessen

gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild

anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om

uppgiften röjs.

Enligt propositionen har användningen av folkbokföringsuppgifter i samhället

kommit att bli avgörande för att den enskilde på ett enkelt sätt skall kunna

utöva sina rättigheter, bl.a. komma i åtnjutande av ekonomiska förmåner av

olika slag. Särskilt betydelsefullt är det att myndigheter och företag kan få

tillgång till aktuella och korrekta adressuppgifter. Om

folkbokföringssekretessen skulle förändras på ett påtagligt sätt, exempelvis

genom att ett s.k. omvänt skaderekvisit införs, skulle den omfattande

överföringen av folkbokföringsuppgifter från skattemyndigheterna till andra

myndigheter, företag och enskilda inte kunna fortgå. Myndigheternas och

företagens verksamhet skulle därmed försvåras och enskilda skulle förorsakas

olägenheter och riskera rättsförluster.

Motionen

I motion Sk14 (yrkande 1) av Gun Hellsvik m.fl. (m) yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om sådan ändring i 7 kap. 15 § sekretesslagen att

kravet på särskild anledning tas bort. Det finns enligt motionen ett ökat behov

av att skärpa det allmänna sekretesskyddet för uppgifter om namn, personnummer,

adress eller andra grundläggande uppgifter som registreras inom

folkbokföringen. Inte minst har detta tydliggjorts genom utvecklingen av den

mc-relaterade brottsligheten. Benägenheten att vittna vid domstol har minskat

och antalet hot och trakasserier mot vittnen har ökat. Ett fungerande

rättsväsende förutsätter att brottsoffer och vittnen vågar lämna bevisuppgifter

till polisen och inför domstol. Motionärerna anser att intresset av att skydda

hotade personers adressuppgifter väger avsevärt tyngre än myndigheters och

andras intresse av att ta del av vissa uppgifter.

Konstitutionsutskottets yttrande

Enligt konstitutionsutskottets mening är det av central betydelse att

handlingsoffentligheten inte inskränks mer än vad som är nödvändigt.

Självfallet skall risken för förföljelse kunna vara ett skäl för att vägra

lämna ut uppgifter. I förarbetena till sekretesslagen anges också fall där det

kan befaras personförföljelse som exempel på en situation när en adressuppgift

inte bör lämnas. En förändring av folkbokföringssekretessens nivå är mot den

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

bakgrunden knappast motiverad utifrån intresset av att ge skydd mot befarad

personförföljelse. Enligt konstitutionsutskottets mening finns det således inte

tillräckliga skäl att inskränka handlingsoffentligheten genom att, som begärs i

motionen, ta bort orden ?av särskild anledning? i 7 kap. 15 § första stycket

sekretesslagen.

Skatteutskottets bedömning

Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets bedömning och avstyrker motion

Sk14 yrkande 1.

Sekretess för elevadresser m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås att sekretesslagen kompletteras med en bestämmelse i 7

kap. 9 § som gör det möjligt att vid befarad personförföljelse öka skyddet för

uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden, t.ex. elevadresser, främst

i grundskolan och gymnasieskolan. Nyligen har det genom en ändring i 7 kap. 15

§ sekretesslagen införts en möjlighet att sekretessbelägga uppgifter om

skolpliktiga barn, om uppgifterna har överlämnats från folkbokföringen till

kommunal myndighet. Den ändringen skyddar enligt propositionen emellertid inte

adressuppgifter som personerna själva lämnar till skolstyrelsen eller skolan,

vilket kan vara fallet bl.a. vid kvarskrivning enligt 16 § folkbokföringslagen

(1991:481). Inte heller ger den nuvarande bestämmelsen något sekretesskydd för

t.ex. adresser för elever i gymnasieskolan.

Konstitutionsutskottets bedömning

Konstitutionsutskottet tillstyrker regeringens förslag

Skatteutskottets bedömning

Skatteutskottet tillstyrker liksom konstitutionsutskottet den utvidgning av

sekretessen för elevadresser m.m. som regeringens förslag innebär.

Kvarskrivning

Propositionen

I propositionen framhålls att beslut om kvarskrivning även fortsättningsvis bör

fattas av skattemyndigheten. Skattemyndigheten som är den myndighet som känner

till den enskilde bör kunna hjälpa denne med kontakter med andra myndigheter om

det behövs. Regeringen föreslår också ändringar i hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763) och i tandvårdslagen (1985:125) för att kvarskrivna personer skall

vara berättigade till fullständig sjukvård liksom tandvård enligt

tandvårdslagen där de vistas.

Motionerna

I motion Sk14 (yrkandena 4 och 5) av Gun Hellsvik m.fl. (m) begärs att

Rikspolisstyrelsen ges huvudansvaret för förföljda personers skydd och att

skattemyndigheternas beslutsfunktion därför förs över till Rikspolisstyrelsen.

Motionärerna anser att den riskbedömning av hotsituationen som fordras i

kvarskrivningsärendet bäst görs inom rättsväsendet och inte av

skattemyndigheter. Det framstår som artfrämmande för skattemyndigheternas

verksamhet att ägna sig åt hot- och riskbedömningar av det allvarliga slag det

är fråga om.

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

I motion Ju934 av Inger Segelström m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om att reglerna om kvarskrivnas rätt till skola och barnomsorg på

vistelseorten klargörs (yrkande 7 delvis). Det är enligt motionen inte alltid

som inflyttningskommunen ger barnen skolplats eller barnomsorg. Motiveringen är

då att barnen hör hemma i annan kommun.

Utskottets bedömning

Skattemyndigheterna har sedan länge i ärendena om sekretessmarkering haft att

göra bedömningar av hotsituationer. En väsentlig del av bedömningarna i

ärendena om kvarskrivning är frågan om varför sekretessmarkering inte är

tillräckligt och prövningen ligger därför nära skattemyndigheternas

folkbokföringsuppgifter. Skälen till att ärendena om fingerade personuppgifter

hanteras i en annan ordning torde i första hand vara att fingerade

personuppgifter berör tredje man på ett annat sätt än kvarskrivning.

Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns tillräckliga skäl

att flytta ärendena om kvarskrivning från skattemyndigheterna till

Rikspolisstyrelsen.

Mot bakgrund av bl.a. att de skyddade uppgifterna bör ges minsta möjliga

spridning anser utskottet därför inte heller att Rikspolisstyrelsen bör ges

huvudansvaret för alla förföljda personers skydd i nu aktuella avseenden.

Motion Sk14 yrkandena 4 och 5 avstyrks således.

När det gäller klargörande av reglerna om skolplats och barnomsorgsplats för

kvarskrivna barn vill utskottet hänvisa till bestämmelserna i 1 kap. 15 §

skollagen (1985:1100) och 13-14 §§ socialtjänstlagen (1980:620). Skollagen är

den enda författning som har en uttrycklig reglering för kvarskrivna. I

1 kap. 15 § finns nämligen en bestämmelse som medför att den kvarskrivne direkt

är berättigad till utbildning där han eller hon vistas och således inte på

folkbokföringsorten. Av 13 § socialtjänstlagen följer att förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg skall bedrivas för barn som stadigvarande vistas i

kommunen. Enligt 14 § samma lag svarar varje kommun för att barn inom dess

område erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Det betyder att

kvarskrivna personer som stadigvarande vistas inom en kommun kan ställa samma

anspråk på daghem och fritidshem som de som är folkbokförda i kommunen. I

proposition 1997/98:6 föreslås att dessa bestämmelser i socialtjänstlagen skall

upphöra att gälla den 1 januari 1998 och ersättas av nya bestämmelser i

skollagen. Enligt den föreslagna 2 a kap. 1 § skollagen ansvarar varje kommun

för att barn som är bosatta i Sverige och som stadigvarande vistas i kommunen

erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Med detta får motion Ju934 yrkande 7 i denna del anses tillgodosett och

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

avstyrks följaktligen.

Fingerade personuppgifter

Propositionen

Bestämmelserna om fingerade personuppgifter infördes den 1 juli 1991 och

regleras i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Enligt 1 § lagen om

fingerade personuppgifter får en person som är folkbokförd i landet medges att

använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade

personuppgifter) om det finns en uppenbar risk att personen kan bli utsatt för

särskilt allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller

frihet. Det krävs också att personen inte kan ges tillräckligt skydd på annat

sätt.

Regeringen föreslår att kraven på brottslighetens svårighetsgrad och på den

risk som kan föreligga mildras. Rekvisiten i fråga om medgivande att använda

fingerade personuppgifter bör inte vara alltför koncentrerade till frågan om

brottets straffvärde. Det föreslås därför att ordet ?särskilt? tas bort och att

det således endast skall vara fråga om allvarlig brottslighet. Vidare föreslås

att det inte längre skall föreligga något krav på att brottsrisken skall vara

uppenbar. De ändringar som föreslås innebär enligt regeringen att något fler

personer än i dag kan komma i fråga för ett medgivande.

Fingerade personuppgifter skall enligt regeringens förslag kunna ges för

obestämd tid i stället som i dag för högst fem år.

Rikspolisstyrelsen skall även i fortsättningen vara sökande i ärenden om

fingerade personuppgifter. Styrelsen skall dock få en utökad rätt att avslå

framställningar om fingrade personuppgifer. En framställning skall avslås om

det inte är sannolikt att ett byte kommer att medges av domstolen.

Sekretessen till skydd för uppgifter i ärenden om fingerade personuppgifter

skall enligt propositionen överföras om uppgifterna lämnats till annan

myndighet. Ett tillägg föreslås därför till bestämmelserna i 7 kap. 15 §

sekretesslagen. Vidare föreslås en ny bestämmelse (5 §) i lagen om fingerade

personuppgifter som ger Rikspolisstyrelsen rätt att hämta in sekretessbelagt

material om en person som förekommer i ett ärende om fingerade person-

uppgifter.

Motionerna

I motion Sk14 av Gun Hellsvik m.fl. (m) begärs (yrkande 6) ett tillkännagivande

till regeringen om att Rikspolisstyrelsen bara skall få avslå en framställning

om att få fingerade personuppgifter om det är uppenbart att tingsrätten inte

skulle lämna ett medgivande. Härigenom uppnås enligt motionen en bättre balans

genom att enskilda - utan egen hänvändelse till domstol - kan få sin sak prövad

av domstol i flera fall. I motionen begärs också (yrkande 7 delvis) att det

skall ske en uppföljning och utvärdering av Rikspolisstyrelsens rätt att avslå

en framställning.

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

Barbro Johansson m.fl. (mp) framhåller i motion A804 (yrkande 19) att

möjligheterna att ge brottsoffer skyddad identitet bör utvärderas och stärkas.

Inger Segelström m.fl. (s) föreslår i motion Ju934 (yrkande 7 delvis) att

orsakerna bakom de många återtagningarna av framställningar till

Rikspolisstyrelsen om fingerade personuppgifter kartläggs. Dessutom begärs att

det införs en möjlighet till permanent identitetsbyte. En möjlighet till

permanent identitetsbyte begärs också i motion Ju910 av Olof Johansson m.fl.

Utskottets bedömning

Regeringens förslag bygger på betänkandet Några folkbokföringsfrågor (SOU

1996:68) som lagts fram av Utredningen om vissa folkbokföringsfrågor.

Utredningen hade haft som uppgift att se över förutsättningarna för att använda

fingerade personuppgifter bl.a. mot bakgrund av en utvärdering av lagen om

fingerade uppgifter som gjorts av Rikspolisstyrelsen på regeringens uppdrag

(RPS Rapport 1995:3).

Skyddet för förföljda personer, bl.a. lagen om fingerade personuppgifter, har

således nyligen varit föremål för utredning, och orsakerna till att ungefär 60

% av ansökningarna inte förts vidare till Stockholms tingsrätt har redovisats.

Orsaken i de flesta fallen har angetts vara att sökandena har upplysts om andra

skyddsåtgärder och personerna fått klart för sig att andra åtgärder än

fingerade personuppgifter ofta utgör ett tillräckligt skydd.

Det nu föreliggande regeringsförslaget som bygger på den nämnda utvärderingen

innebär en viss förstärkning av möjligheterna av få skyddad identitet. Det

saknas enligt utskottets mening anledning att nu innan de nya reglerna

tillämpats ta ställning till en ny kartläggning eller utvärdering. Motion Sk14

yrkande 7 i denna del och Ju934 yrkande 7 i denna del avstyrks därför. Mot

bakgrund av att regeringens förslag innebär en viss förstärkning av

möjligheterna att ge brottsoffer skyddad identitet får motion A804 yrkande 19

anses tillgodosett.

Regeringen föreslår att fingerade personuppgifter skall kunna ges för obestämd

tid i stället för som i dag för högst fem år. Den enskilde skall dock ha

möjlighet att på egen begäran få medgivandet upphävt, och Rikspolisstyrelsen

skall också ha en sådan möjlighet för de fall de fingerade personuppgifterna

används på ett otillbörligt sätt. Även om ett medgivande skall kunna ges på

obestämd tid behåller den enskilde sin verkliga identitet. Mot bakgrund av att

ett medgivande att använda fingerade personuppgifter således skall kunna ges på

obestämd tid och därmed vara permanent får motionerna Ju910 yrkande 36 i denna

del och Ju934 yrkande 7 i denna del enligt utskottets mening anses

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det gäller förslaget i motion Sk14 att Rikspolisstyrelsen bara skall kunna

avslå en framställning om det är uppenbart att ett identitetsbyte inte kommer

att medges av domstol delar utskottet regeringens bedömning att det behövs en

ordning som innebär att Rikspolisstyrelsen i ansökningen till domstolen inte

avstyrker det begärda medgivandet. Enligt utskottets mening skulle ett krav på

att det skall vara uppenbart att domstolen kommer att avslå ansökan innebära

att denna dubbelroll för Rikspolisstyrelsen inte elimineras på det sätt som är

önskvärt. Motion Sk14 yrkande 6 avstyrks därför.

Stöd till den enskilde som erhållit fingerade personuppgifter

Propositionen

Enligt propositionen kan den som medgivits fingerade personuppgifter förorsakas

betydande problem på grund av det. De personer som har medgivits fingerade

personuppgifter behöver ofta hjälp med att tillvarata sin rätt. Det kan t.ex.

gälla vid reglering av skulder, mellanhavanden med myndigheter samt vid

kontakter med banker och försäkringsbolag. Hjälpåtgärderna kräver ofta juridisk

kompetens och goda kunskaper om hur samhället fungerar. Flera personer som

medgivits fingerade personuppgifter har uppvisat stora hjälpbehov, och

Rikspolisstyrelsen har som ren serviceåtgärd givit dem en ganska omfattande

hjälp. Också tjänstemän hos andra myndigheter har fått hjälpa till.

Regeringen föreslår att en särskild kontaktmyndighet skall utses får att

bistå den enskilde och att Rikspolisstyrelsen skall vara denna myndighet. Som

skäl för att välja Rikspolisstyrelsen i stället för Riksskatteverket eller

Brottsoffermyndigheten anger regeringen att Rikspolisstyrelsen genom bl.a.

utrednings- och ansökningsförfarandet i fråga om fingerade personuppgifter har

en god kännedom om den enskildes förhållanden och dessutom har en överblick

över de svårigheter som kan följa på ett medgivande. Regeringen understryker

vidare att uppgifterna i ett ärende om fingerade personuppgifter är mycket

känsliga och i så liten utsträckning som möjligt bör spridas till andra

myndigheter.

Regeringen framhåller dock att Rikspolisstyrelsen inte ensam kan avhjälpa

alla olägenheter, utan andra myndigheter på lokal nivå måste också hjälpa till

i olika sammanhang. Den enskilde skall dock alltid kunna vända sig till

Rikspolisstyrelsen om han eller hon inte kan få hjälp på annat sätt.

Motionen

I motion Sk14 av Gun Hellsvik m.fl. (m) begärs att Brottsoffermyndigheten ges

en mer framträdande roll (yrkande 7 delvis) när det gäller den enskildes

informationsbehov om vilka skyddsåtgärder som finns utöver fingerade

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

personuppgifter. När det gäller den enskildes behov av stöd och hjälp anser

motionärerna i likhet med regeringen att Rikspolisstyrelsen bör vara

kontaktmyndighet på central nivå. Behovet av hjälp från andra håll och på lokal

nivå bör enligt motionen kunna tillgodoses genom att Brottsoffermyndigheten och

dess olika brottsofferinriktade verksamheter ges en mer framträdande roll.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet anser i likhet med regeringen att en särskild

kontaktmyndighet bör utses för att bistå den som lever med fingerade

personuppgifter. Det uppenbara valet är enligt justitieutskottet

Rikspolisstyrelsen. Justitieutskottet hänvisar därvid bl.a. till intresset av

att uppgifterna om de enskilda personerna inte sprids till andra myndigheter

annat än i mycket begränsad utsträckning. Justitieutskottet avstyrker

motionsyrkandet.

Skatteutskottets bedömning

Skatteutskottet delar justitieutskottets bedömning och avstyrker motion Sk14

yrkande 7 i denna del.

Ekonomisk ersättning till personer som erhållit fingerade personuppgifter

Propositionen

Regeringen har inte funnit skäl att lämna förslag till en särskild

kostnadsersättning till personer som erhållit fingerade personuppgifter, men

har pekat på att den som fått medgivande också drabbas av kostnader. De kan

vara kostnader som har samband med byte av bostadsort eller med försäljning av

fastighet eller bostadsrätt och kostnader i samband med att den enskilde måste

byta arbete. Regeringen anser att kostnader av detta slag rör många personer i

skiftande situationer; dit hör inte bara personer som bytt identitet utan också

kvarskrivna personer och personer som erhållit sekretessmarkering.

Motionen

Enligt motion Sk14 av Gun Hellsvik m.fl. (m) bör frågan utredas (yrkande 8). I

det sammanhanget bör bl.a. övervägas om ekonomisk kompensation bör utgå för

kostnader som kan uppkomma för en person med skyddad identitet som t.ex.

vittnar i ett mål som rör medborgarnas gemensamma intressen. Det kan t.ex.

gälla grova brottmål där samhällsintresset av att brottet klaras upp är stort.

I motion Ju910 yrkande 36 av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls att samhället

bör stödja personer som medges permanent identitetsbyte genom att hjälpa dessa

med flyttkostnader.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet hänvisar till att utskottet tidigare har framhållit att

angrepp på rättssystemet i form av hot och repressalier mot vittnen, målsägande

och parter närmast har satts i system vid vissa former av brottslighet (bet.

1996/97:JuU19 om övergrepp i rättssak). Vid utredning och lagföring av

brottslighet med anknytning till kriminella motorcykelgäng har systematiska och

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

organiserade övergrepp av detta slag förekommit, och också i samband med grov

narkotikabrottslighet och annan brottslighet har sådant hot och våld ökat.

Det är enligt justitieutskottet uppenbart att rättssystemet är sårbart för

den typen av angrepp. En rättssäker och effektiv brottmålsprocess förutsätter

allmänhetens medverkan. Om vittnen och målsägande systematiskt skräms till

tystnad eller pressas att lämna falska uppgifter angrips fundamenten till

rättsordningen. Mot den bakgrunden beslutade riksdagen våren 1997 om skärpning

av straff för övergrepp i rättssak. Brottsofferutredningen har i uppdrag att se

över frågan om vissa åtgärder till skydd för målsägande och vittnen.

Justitieutskottet konstaterar att den som på grund av förföljelse tvingas

byta bostadsort och identitet givetvis åsamkas stora kostnader. Även om

utskottet allmänt sett kan instämma i regeringens synpunkter i denna del måste

det ifrågasättas om resonemanget har bärighet i de fall orsaken till

förföljelsen är att den drabbade uppfyllt sin vittnesplikt. Justitieutskottet,

som erinrar om att vittnesplikten är sanktionerad (36 kap. 7 och 21 §§

rättegångsbalken), anser för sin del att det måste övervägas om den som

förföljs på grund av att han eller hon uppfyllt sin vittnesplikt skall vara

hänvisad bara till ersättning i form av skadestånd, brottsskadeersättning samt

vad som kan utgå inom ramen för socialtjänsten. Det bör övervägas om inte det

allmänna bör ta ett ansvar. Justitieutskottet anser att regeringen bör se till

att frågan tas upp i lämpligt sammanhang.

Under hänvisning till det anförda föreslår justitieutskottet att

skatteutskottet hemställer att riksdagen med anledning av motion Sk14 i nu

behandlad del som sin mening ger regeringen till känna vad justitieutskottet

anfört.

Skatteutskottets bedömning

Skatteutskottet delar justitieutskottets bedömning att det kan ifrågasättas om

den som förföljs på grund av att han eller hon uppfyllt sin vittnesplikt bara

skall vara hänvisad till ersättning i form av skadestånd, brottsskadeersättning

och bistånd enligt socialtjänstlagen. Skatteutskottet anser i likhet med

justitieutskottet att regeringen bör se till att frågan om inte det allmänna

skall ha ett särskilt ansvar för de nu aktuella kostnaderna tas upp i lämpligt

sammanhang. Detta bör med anledning av motionerna Sk14 yrkande 8 och Ju910

yrkande 36 i denna del ges regeringen till känna.

Personnummer och samordningsnummer

Propositionen

Regeringen föreslår att personnummer i framtiden skall tilldelas endast

personer som folkbokförs i landet. Den nuvarande tilldelningen av personnummer

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

till personer som inte är folkbokförda skall ersättas med tilldelning av ett

särskilt samordningsnummer.

Om det inte är obehövligt skall personnummer eller samordningsnummer lagras

med sekelangivelse i register som förs med hjälp av ADB.

Motionen

I motion T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) framhålls att samtidigt med att

problemet med angivelse av århundrade i personnummer löses skulle man kunna

passa på att även anpassa för ett internationellt personnummer (yrkande 12). I

denna globaliseringens tid vore detta enligt motionärerna troligtvis mycket

praktiskt både för olika myndigheter och för jordens individer.

Utskottets bedömning

I 7 § andra stycket datalagen finns bestämmelser som föreskriver en

restriktivitet i registreringen av personnummer. Registrering av personnummer

får således ske bara när det är klart motiverat med hänsyn till registrets

ändamål, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.

Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1992 efter ingående avvägningar i

fråga om behovet av ett lätthanterligt administrativt hjälpmedel och om

intresset av integritetsskydd. Utskottet är mot bakgrund av denna restriktiva

syn på användningen av personnummer inte berett att nu ställa sig bakom ett

krav på ett internationellt personnummer. Motion T912 yrkande 12 avstyrks

därför.

Folkbokföring av barn

Propositionen

Enligt regeringen bör en vårdnadshavare inte ges rätt att mot den andre

vårdnadshavarens vilja överklaga ett beslut som rör barnets folkbokföring. En

vanlig situation där rätten att överklaga kommer upp är när barnets föräldrar

separerar efter att tidigare ha varit gifta eller sambor. Skattemyndigheterna

har i vissa fall inte ändrat ett barns folkbokföring då barnet till viss del

bor kvar där det tidigare varit folkbokfört trots att barnet och en av

vårdnadshavarna flyttar till en ny bostad. Även om föräldrarna varit överens om

barnets bosättning kan förhållandena vara sådana att de inte kan enas om att

överklaga. Skattemyndigheternas bedömning av barnets folkbokföring får ofta

stor ekonomisk betydelse på grund av att rätten att uppbära vissa förmåner,

exempelvis bostadsbidrag delvis hänger samman med barnets folkbokföring.

Den grundläggande frågan om barnets folkbokföring gäller emellertid

skattemyndigheternas och förvaltningsdomstolarnas tillämpning av vissa

materiella bestämmelser i folkbokföringslagen och inte rätten att överklaga.

Även om man anser att överklagandereglerna har betydelse i sammanhanget ser

regeringen svårigheter med en överklaganderätt för endast en vårdnadshavare. I

dagsläget åligger det enligt 30 § folkbokföringslagen båda vårdnadshavarna att

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

anmäla flyttning av barnet. Om endast en av vårdnadshavarna får göra en

flyttningsanmälan finns det en risk för motstridiga flyttningsanmälningar.

Frågan om barns folkbokföring är enligt regeringen inte av så särpräglad natur

att det finns skäl att göra undantag från huvudregeln i 6 kap. 13 §

föräldrabalken att vårdnadshavarna endast gemensamt kan företräda barnet.

Motionen

I motion Sk14 av Gun Hellsvik m.fl. (m) begärs förslag till ändring av barns

folkbokföring (yrkande 9). Motionärerna säger sig inte vara beredda att avfärda

de tillämpningsproblem som den nuvarande lagstiftningen inneburit. För det fall

en av vårdnadshavarna flyttar till en ny adress med barnet men barnet till viss

del bor kvar där det är folkbokfört tillkommer de sociala förmånerna den

vårdnadshavare som bor på barnets folkbokföringsadress. Ett sätt att komma till

rätta med bl.a. den situationen vore att i lag ge uttryck för principen att ett

barn skall folkbokföras hos den förälder där det får anses ha sin huvudsakliga

vistelse.

Utskottets bedömning

Rätt folkbokföringsort är enligt 6 § folkbokföringslagen (1991:481) den

fastighet och den territoriella församling där personen är att anse som bosatt.

En person anses enligt 7 § vara bosatt på den fastighet där han eller hon

regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt

på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han sammanlever

med sin familj eller med hänsyn till övriga omständigheter får anses ha sitt

egentliga hemvist.

Anmälan om flyttning skall enligt 30 § folkbokföringslagen göras av barnets

vårdnadshavare. Har barnet två vårdnadshavare skall båda göra anmälan.

Bestämmelsen att båda vårdnadshavarna skall göra flyttningsanmälan för barnet

har dock inte alltid så stor betydelse. Skattemyndigheten kan nämligen

självmant pröva frågan om barnets folkbokföring, vilket kan ske exempelvis när

en av vårdnadshavarna anmäler flyttning för egen del. Barnet skall därvid

enligt 7 § folkbokföringslagen anses vara bosatt där det med hänsyn till

omständigheterna får anses ha sitt egentliga hemvist. En sådan omständighet

skulle kunna vara att barnet huvudsakligen vistas hos den ena av föräldrarna.

Svårigheterna när det gäller bedömningen av barnets egentliga hemvist torde i

huvudsak uppkomma i de fall barnet vistas ungefär lika länge hos var och en av

föräldrarna och inte har större anknytning till den ena än den andra av

fastigheterna. Motionens förslag att barnet skall folkbokföras hos den förälder

där det får anses ha sin huvudsakliga vistelse torde mot denna bakgrund inte

vara en lösning på problemet med att avgöra hos vilken förälder ett barn skall

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

anses vara bosatt. Motion Sk14 yrkande 9 avstyrks.

Högskolestuderandes valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag

Motionen

I motion Sk901 av Stig Grauers (m) begärs en lagändring i syfte att ge

möjlighet åt högskolestuderande att åta sig förtroendeuppdrag i den kommun där

deras föräldrahem är beläget.

Utskottets bedömning

Frågan om vuxna studerandes möjlighet att välja att ha sin folkbokföring på

hemorten och därmed kunna fortsätta sina politiska förtroendeuppdrag

behandlades våren 1995 av socialförsäkringsutskottet, som erinrade om att

vistelseorten är avgörande för folkbokföringen och att denna princip numera

gäller också vid studier. Socialförsäkringsutskottet framhöll att de undantag

som medges gäller statsråd, riksdagsledamöter, intagna på kriminalanstalt och

värnpliktiga, och således är mycket begränsade. Ett undantag för

högskolestuderande borde enligt socialförsäkringsutskottet inte medges (bet.

1994/95:SfU12). Riksdagen ställde sig bakom utskottets ställningstagande (prot.

1994/95:91).

Skatteutskottet gör inte nu någon annan bedömning och avstyrker motion Sk901.

Översyn av folkbokföringslagen

Motionen

Erik Arthur Egervärn (c) begär i motion Sk902 en utredning med uppdrag att göra

en översyn av gällande lagstiftning avseende folkbokföring för att skapa klara

regler och möjligheter för kommuner och myndigheter till övervakning och

påföljder för missbruk. Det är enligt motionen allmänt känt att många förslagna

människor väljer folkbokföringsort efter eget gottfinnande, där det passar

ekonomin bäst och oaktat verkliga förhållanden. Motionären framhåller att det

är djupt orättvist att förslagna människor skall kunna skaffa sig fördelar

gentemot ärliga kommunmedborgare som följd av rådande oklara rättsförhållanden.

Utskottets bedömning

Folkbokföringslagen trädde i kraft den 1 juli 1991 efter ett förhållandevis

långvarigt utredningsarbete av 1983 års folkbokföringskommitté, som bedrev sitt

arbete med en utgångspunkt bl.a. i ett betänkande från Hemvistsakkunniga år

1976. I propositionen om ny folkbokföringslag m.m. (prop. 1990/91: 153)

diskuterades förhållandevis ingående frågan om rätt bosättningsort, och en viss

domstolspraxis har utbildats till ledning för enskilda och skattemyndigheterna.

I den nu behandlade propositionen föreslås en viss förstärkning av

möjligheterna till bosättningskontroll och framhålls att vissa andra åtgärder

behöver övervägas ytterligare. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka en

generell översyn av reglerna. Utskottet vill emellertid erinra om att

flyttningskontrollen enligt budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1)

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

är ett prioriterat område för skatteförvaltningen. Utskottet avstyrker motion

Sk902.

Ändring av folkbokföringsdag

Motionen

I motion Sk903 av Rune Berglund (s) yrkas att folkbokföringsdagen skall infalla

vid årsskiftet.

Utskottets bedömning

Utskottet avstyrkte förra året (bet. 1996/97:SkU2) ett motsvarande yrkande.

Utskottet framhöll att mantalskrivningsdagen avskaffades med den nya

folkbokföringslagen. Det finns inte någon viss folkbokföringsdag, även om det i

kommunalskattelagen och lagen om allmän försäkring finns kvar bestämmelser som

tar sikte på folkbokföringen den 1 november. Riksdagen ställde sig bakom

utskottets ställningstagande (prot. 1996/97:38). Utskottet gör inte nu någon

annan bedömning och avstyrker därför motion Sk903.

Placering av tilltalsnamn

Motionen

I motion Sk904 av Birgitta Carlsson (c) framhålls att det i många sammanhang

skulle innebära en förenkling om det i befolkningsregistret och alla andra

det först.

Skatteutskottets bedömning

Utskottet har inhämtat från Riksskatteverket att tilltalsnamnet - i den mån det

finns en uppgift om det - markeras med särskild kod i folkbokföringsregistren.

Mot denna bakgrund och eftersom uppgifterna i folkbokföringsregistret utgör

underlag för en rad andra personregister får motion Sk904 anses i huvudsak

tillgodosedd, och utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Lagförslagen

Bestämmelserna i 7 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) och 3 § hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763), vilka föreslås ändrade genom den nu aktuella

propositionen, är föremål för ytterligare ändringsförslag i propositionerna

1997/98:6 (utbildningsutskottet) respektive 1997/98:1 (socialförsäkrings-

utskottet).

Den lagtekniska behandlingen av dessa paragrafer bör därför inte tas upp nu

utan anstå till behandlingen av de nämnda propositionerna (se bet. 1997/98:UbU5

respektive 1997/98:SfU1).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande rutinerna vid sekretessmarkering

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk14 yrkande 2 och 1997/98 T808 yrkande

2. beträffande lagreglering av möjligheten att göra

sekretessmarkering

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk14 yrkande 3,

res. 1 (m)

3. beträffande nivån på folkbokföringssekretessen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk14 yrkande 1,

res. 2 (m, fp)

4. beträffande kvarskrivning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk14 yrkandena 4 och 5,

res. 3 (m)

5. beträffande klargörande om vissa regler om skola m.m. för

kvarskrivna barn

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ju934 yrkande 7, såvitt nu är i fråga,

6. beträffande fingerade personuppgifter

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk14 yrkande 7, såvitt nu är i fråga,

1997/98:Ju934 yrkande 7, såvitt nu är i fråga, och 1997/98: A804 yrkande

19,

res. 4 (m)

7. beträffande permanent identitetsbyte

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk910 yrkande 36, såvitt nu är i fråga,

och 1997/98:Ju934 yrkande 7, såvitt nu är i fråga,

8. beträffande rätten för Rikspolisstyrelsen att avslå en

framställning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk14 yrkande 6,

res. 5 (m)

9. beträffande stöd till den enskilde som medgivits fingerade

personuppgifter

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk14 yrkande 7, såvitt nu är i fråga,

res. 6 (m, fp)

10. beträffande ekonomisk ersättning till personer som medgivits

fingerade personuppgifter

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk14 yrkande 8 och

1997/98:Ju910 yrkande 36, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande internationellt personnummer

att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 12,

12. beträffande folkbokföring av barn

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk14 yrkande 9

res. 7 (m)

13. beträffande högskolestuderandes valbarhet till kommunala

uppdrag

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk901,

14. beträffande översyn av folkbokföringslagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk902,

15. beträffande ändring av folkbokföringsdag

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk903,

16. beträffande placering av tilltalsnamn

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk904.

17. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i detta betänkande på s. 3-24 återgivna förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter,

2. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),

3. lag om ändring i föräldrabalken,

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i namnlagen (1982:670),

6. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),

7. lag om ändring i äktenskapsbalken,

8. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),

9. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),

10. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,

11. lag om ändring i lagen (1995:734) om aviseringsregister.

Stockholm den 18 november 1997

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

(s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik

Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan-

Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Lars U Granberg (s), Ingibjörg

Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m), Karin Pilsäter (fp) och Michael

Stjernström (kd).

Reservationer

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

1. Lagreglering av möjligheten att göra sekretessmarkering (mom. 2)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med

?Skatteutskottet delar? och slutar med ?3 avstyrks således? bort ha följande

lydelse:

När det gäller frågan om lagreglering av möjligheten att göra

sekretessmarkering i folkbokföringsregistret anser utskottet att övervägande

skäl talar för att förfarandet lagregleras i likhet med vad som gäller för

hemligstämplingen. Enligt utskottets mening är det angeläget att en

lagstiftning inte fördröjs, vilket blir fallet om Brottsofferutredningens

förslag, sedvanlig remissbehandling och proposition skall avvaktas. Detta bör

med bifall till motion Sk14 yrkande 3 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lagreglering av möjligheten att göra sekretessmarkering

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk14 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Nivån på folkbokföringssekretessen (mom. 3)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med

?Skatteutskottet delar? och slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av central betydelse att

handlingsoffentligheten inte inskränks mer än vad som är nödvändigt. Senare års

brottsutveckling, inte minst den mc-relaterade brottsligheten, har gjort det

nödvändigt att höja sekretessnivån för t.ex. adressuppgifter för vittnen i

syfte att kunna ge bättre skydd mot hot och repressalier. Enligt utskottets

mening skulle detta kunna åstadkommas genom att orden ?av särskild anledning?

tas bort från bestämmelsen i 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen.

Utskottet anser att regeringen bör se över frågan om höjd sekretessnivå på

folkbokföringssekretessen med denna utgångspunkt och återkomma till riksdagen

med ett lagförslag. Detta bör med bifall till motion Sk14 yrkande 1 ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande nivån på folkbokföringssekretessen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk14 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kvarskrivning (mom. 4)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ?Skatte-

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

myndigheterna har? och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den riskbedömning av hotsituationen som fordras i ett

kvarskrivningsärende bäst görs inom rättsväsendet. Skattemyndigheterna är

enligt utskottets mening inte de bästa myndigheterna när det gäller de

bedömningar av hot- och risksituationer som det är fråga om i dessa fall.

Sådana bedömningar framstår som artfrämmande för dessa myndigheters verksamhet.

Uppgiften att besluta i ärenden om kvarskrivning bör därför föras över från

skattemyndigheterna till Rikspolisstyrelsen. Genom en sådan ordning åstadkoms

också att ansvaret för förföljda personers skydd bli mindre splittrat genom att

en myndighet har huvudansvaret och kan utforma en samordnad verksamhet med

ansvar för förföljda personers skydd. Vad utskottet anfört bör med bifall till

motion Sk14 yrkandena 4 och 5 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande kvarskrivning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk14 yrkandena 4 och 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om huvudansvaret för

förföljda personers skydd och skattemyndigheternas beslutsfunktion,

4. Fingerade personuppgifter (mom. 6)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ?Det nu

föreliggande? och slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:

Det nu föreliggande förslaget, som bygger på den nämnda utvärderingen,

innebär en viss förstärkning av möjligheterna att få skyddad identitet. Den

situation som föranleder en framställning om fingerade personuppgifter kan

emellertid vara mycket allvarlig. Det är därför enligt utskottets mening

angeläget att Rikspolisstyrelsens rätt att avslå en framställning kontinuerligt

följs upp och utvärderas. Detta bör med bifall till motion Sk14 ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande fingerade personuppgifter

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk14 yrkande 7, såvitt nu är i

fråga, samt med anledning av motionerna 1997/98:Ju934 yrkande 7, såvitt nu

är i fråga, och 1997/98:A804 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om uppföljning och utvärdering av

Rikspolisstyrelsens rätt att avslå en framställning,

5. Rätten för Rikspolisstyrelsen att avslå en framställning (mom. 8)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ?När det

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

gäller? och slutar med ?yrkande 6 avstyrks därför? bort ha följande lydelse:

När det gäller regeringens förslag att Rikspolisstyrelsen bara skall få avslå

en framställning om fingerade personuppgifter om det är sannolikt att

tingsrätten inte kommer att bifalla en ansökan gör utskottet en annan bedömning

än regeringen. Det är självfallet inte tillfredsställande att

Rikspolisstyrelsen i en ansökan om fingerade personuppgifter kan komma att

avstyrka bifall till ansökan. Det är därför, som regeringen framhållit,

angeläget att en förändring kommer till stånd. Enligt utskottets uppfattning

riskerar dock regeringens förslag att få alltför långtgående konsekvenser för

den enskildes möjlighet att få en ansökan prövad av domstol. En bättre balans

uppnås enligt utskottets mening om det för ett avslag från Rikspolisstyrelsens

sida skulle krävas att det framstår som uppenbart att tingsrätten inte kommer

att bifalla en ansökan om fingerade personuppgifter. Härigenom får den enskilde

en stärkt ställning genom att enskilda i fler fall än med regeringens förslag

kan få sin ansökan prövad av tingsrätten utan att själva behöva vända sig till

domstol. Vad utskottet sålunda anfört bör med bifall till motion Sk14 yrkande 6

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande rätten för Rikspolisstyrelsen att avslå en framställning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk14 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Stöd till den enskilde som medgivits fingerade personuppgifter (mom. 9)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ?Skatte-

utskottet delar? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:

Den enskildes informationsbehov om vilka skyddsåtgärder som finns utöver

fingerade personuppgifter måste uppmärksammas särskilt. Sådan information ges i

dag vid den enskildes kontakt med Rikspolisstyrelsen. Enligt utskottets mening

kan Brottsoffermyndigheten ges en tydligare roll i detta arbete.

Även den enskildes behov av hjälp och stöd när han eller hon medgivits

fingerade personuppgifter måste naturligtvis tillgodoses. Rikspolisstyrelsen

bör liksom i dag vara den kontaktmyndighet som svarar för stöd- och hjälp-

insatser till den enskilde när det gäller frågor som bäst hanteras på central

nivå. Det behövs dock också mycket hjälp från andra håll och på lokal nivå.

Också i dessa sammanhang bör Brottsoffermyndigheten och dess olika

brottsofferinriktade verksamheter enligt utskottets mening ges en mer

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

framträdande roll. Vad utskottet sålunda anfört bör med bifall till motion Sk14

yrkande 7 i denna del ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande stöd till den enskilde som medgivits fingerade

personuppgifter

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk14 yrkande 7, såvitt nu är i

fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

Brottsoffermyndighetens roll,

7. Folkbokföring av barn (mom. 12)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ?En sådan

omständighet? och slutar med ?yrkande 9 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Den nuvarande lagstiftningen har visat sig innebära tillämpningsproblem som

drabbat vissa vårdnadshavare. Skattemyndigheterna har nämligen i vissa fall

inte ändrat ett barns folkbokföring när ett barn till viss del bor kvar där det

tidigare varit folkbokfört, trots att en av vårdnadshavarna och barnet flyttar

till en ny bostad. Dessa tillämpningsproblem kan enligt utskottets mening inte

avfärdas.

Tillämpningen av den nuvarande lagstiftningen kan få till följd att en

vårdnadshavare går miste om sociala förmåner, vilket naturligtvis leder till

negativa ekonomiska konsekvenser för denne. För det fall en vårdnadshavare

flyttar till en ny adress med barnet men barnet till viss del bor kvar där det

är folkbokfört tillkommer de sociala förmånerna den vårdnadshavare som bor på

barnets folkbokföringsadress. Enligt utskottets mening bör det i lag ges

uttryck för principen att ett barn skall folkbokföras hos den förälder där det

får anses ha sin huvudsakliga hemvist. En sådan reglering skulle enligt

utskottets mening innebära att de ovannämnda tillämpningsproblemen i stor

utsträckning skulle kunna undvikas. Vad utskottet sålunda anfört bör med bifall

till motion Sk14 yrkande 9 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande folkbokföring av barn

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk14 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av lagändring,

Särskilt yttrande

Ronny Korsberg (mp) anför:

Det är mycket angeläget att kvinnor som utsatts för våld av en för dem tidigare

känd gärningsman inte känner sig otrygga och oskyddade inför en eventuell

frigivning av gärningsmannen. Det är därför av stor vikt att brottsoffret får

underrättelse inte bara om när ett frihetsberövande upphör utan också när

gärningsmannen lämnar en institution för sluten psykiatrisk vård. De kvinnor

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

det är fråga om utsätts ofta för upprepat våld, och skyddsintresset är så stort

att det är nödvändigt att det ges information om frigivningsdatum och

eventuella permissioner.

Konstitutionsutskottets yttrande

1997/98:KU6y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 9 oktober 1997 berett konstitutionsutskottet tillfälle

att yttra sig över proposition 1997/98:9 Skydd för förföljda personer,

samordningsnummer, m.m. jämte motion 1997/98:Sk14 av Gun Hellsvik m.fl. (m),

vilken väckts med anledning av propositionen.

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till att gälla de

sekretessfrågor som tas upp i propositionen samt motionsyrkandena 1-3.

Sekretessmarkering

Propositionen

I propositionen framhålls att sekretessmarkering i folkbokföringsregistren är

den första skyddsåtgärd som bör tillgripas när man kan befara att

folkbokföringsuppgifter kan komma till användning för personförföljelse.

Markeringen anger att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om

uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas

av sekretess. Sekretessmarkering är alltså avsedd att ge myndigheterna en

varningssignal vid utlämnande av uppgifter som normalt sker utan särskild

sekretessprövning. Sekretessmarkering har använts inom folkbokföringen under

många år och skatteförvaltningen har utarbetat särskilda rutiner för systemet.

Regeringen understryker att ett fungerande sekretesskydd förutsätter att

myndigheterna kan hantera sekretessmarkeringen på rätt sätt. Det skydd som

sekretessmarkeringen skall utgöra får inte gå till spillo genom dåliga rutiner

eller bristande kunskap hos myndigheter som får del av markeringen.

Förfarandet är inte närmare lagreglerat men motsvarar enligt propositionen

det som gäller för hemligstämpel, som enligt 15 kap. 3 § sekretesslagen

(1980:100) kan åsättas en allmän handling. Riksskatteverket har i sitt

remissyttrande över det till grund för propositionen liggande

utredningsbetänkandet Några folkbokföringsfrågor (SOU 1996:68) tagit upp frågan

om en lagreglering av formerna för registrering av sekretessmarkering. Verket

anser att en enskild som inte beviljats sekretessmarkering bör ha möjlighet att

överklaga. Enligt regeringen finns det skäl som talar för en lagreglering men

frågan är komplicerad och behöver övervägas ytterligare. Frågan ligger enligt

propositionen inom ramen för Brottsofferutredningens (Ju 1995:07) arbete.

Motionen

I motion Sk14 av Gun Hellsvik m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om behovet av förbättrade rutiner för registrering av

sekretessmarkeringar (yrkande 2). Ett tillkännagivande till regeringen begärs

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF