Bet. 1997/98:SkU6

Skatteutskottets betänkande

1997/98:SKU06

Utvidgade möjligheter till inköp mot försäkran enligt lagen om skatt på

energi, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1997/98

SkU6

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1997/98:18 om utvidgade

möjligheter till inköp mot försäkran enligt lagen om skatt på energi, m.m. och

avstyrker en med anledning av propositionen väckt motion.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:18 att

riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2. lag om ändring i lagen (1997:479) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi,

3. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter.

I propositionen föreslås ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi som

innebär att ett försäkranssystem införs för växthusnäringen. Dessutom lämnas

förslag till förfaranderegler för systemet med preliminära besked om tillämplig

skattesats enligt den s.k. 0,8-procentsregeln i lagen om skatt på energi.

Vidare föreslås att ett försäkranssystem införs för båtar som används i

yrkesmässigt fiske. I anslutning därtill föreslås att förbudet att använda

märkt olja begränsas till båtar som inte används i sådant fiske.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionen

1997/98:Sk15 av Lennart Brunander och Lennart Daléus (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

återgång till enhetliga nedsättningsregler för växthusodlingens koldioxidskatt

genom generella skattesatser på respektive energislag.

Utskottet

Ett försäkranssystem för växthusnäringen, m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås en permanentning av det försäkranssystem som gör det

möjligt för växthusnäringen att få sin nedsättning av energi- och koldi-

oxidskatten redan vid inköp av bränslet. Vidare utvidgas systemet så att man

vid nedsättningen även kan beakta ett eventuellt preliminärt beslut om

ytterligare nedsättning med anledning av den s.k. 0,8-procentsregeln. För

industrin införs en möjlighet att få ett sådant beslut beaktat vid de

kvartalsvisa återbetalningarna av erlagd skatt.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Motionen

I motion Sk15 av Lennart Brunander och Lennart Daléus (c) anför motionärerna

att den nedsättningsmöjlighet (0,8-procentsregeln) som införts för industrin

och växthusnäringen i samband med att koldioxidskatten höjdes till 50 % av den

nominella skattesatsen ger upphov till problem inom växthusnäringen.

Växthusföretag som slutförädlar en produkt har höga försäljningsvärden men kan

trots detta ha låga förädlingsvärden till följd av att inköpskostnaden för

produktionsmaterial som blomsterlök, småplantor, halvfabrikat och liknande är

hög. Genom att nedsättningen är knuten till försäljningsvärdet går dessa

företag många gånger miste om sin nedsättning. En riktigare och rättvisare

regel är enligt motionärerna att grunda beskattningen eller skattenedsättningen

på företagets förädlingsvärde. Nedsättningssystemet innebär också att företag

med samma produktion men med olika uppvärmningssystem, dvs. olika energikällor,

kan erhålla olika skattekostnad eftersom EU:s minimiskattenivåer endast gäller

för mineraloljor och inte för naturgas. Företag i naturgasbältet gynnas därmed

särskilt av nedsättningssystemet. Vidare innebär nedsättningssystemet betydande

administrativa problem eftersom det är svårt att inom växthusodlingen med dess

mångskiftande kulturinriktning och produktionsuppläggning fastställa ett till

energianvändningen relevant omsättnings- eller försäljningsvärde. Motionärerna

anför att dessa problem bäst löses genom en återgång till enhetliga

nedsättningsregler för växthusodlingen genom generella skattesatser för

respektive energislag och hemställer att riksdagen som sin mening ger

regeringen det anförda till känna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag och tillstyrker därför

propositionen i denna del.

När det gäller motionärernas önskemål om en återgång till tidigare regler för

växthusnäringen finns det enligt utskottets mening inte anledning att överväga

någon form av generell återgång till en lägre koldioxidbeskattning för

tillverkningsindustrin eller växthusnäringen. De nedsättningar som gäller i dag

innebär att någon energiskatt inte erläggs för bränsle och att koldioxidskatt

utgår med 50 % av nominellt belopp. Någon elskatt tas inte heller ut. Till

dessa nedsättningar kommer så den särskilda nedsättningsregeln som innebär en

ytterligare sänkning av skatteuttaget på den del av energiskattekostnaden som

överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet.

Den särskilda nedsättningsregeln är ett uttryck för ambitionen att

upprätthålla en hög generell koldioxidbeskattning och samtidigt bibehålla så

goda villkor för industrin och växthusnäringen att den internationella

konkurrenskraften inte försvagas. Nedsättningsregeln kan medföra att

skatteuttaget hamnar på en så låg nivå att EU:s minimiskatteregler underskrids

och den kompletteras därför av särskilda spärregler som förhindrar att detta

inträffar. Sverige har inte någon möjlighet att ensidigt frångå EU:s

minimiskatteregler. Inom EU finns emellertid en allmän insikt om att frånvaron

av minimiregler för vissa bränslen utgör ett allvarligt problem genom att den

ger upphov till konkurrenssnedvridningar och begränsar möjligheten att

upprätthålla en ur miljö- och resurssynpunkt nödvändig beskattning på bl.a.

mineraloljeområdet. Det pågår också ett arbete som syftar till att komma till

rätta med denna brist i EU:s regelsystem.

När det gäller de administrativa problemen och önskemålet om en övergång till

förädlingsvärde finns det bl.a. av kontrollskäl anledning att knyta

nedsättningen till en faktor som är så enkel att kontrollera och beräkna som

möjligt. En övergång till förädlingsvärde skulle öka komplikationsgraden

betydligt både för de enskilda näringsidkarna och för myndigheterna och skulle

dessutom ge helt andra möjligheter att ställa om produktionen så att vissa

delar blir energiintensiva. Utskottet är därför inte berett att förorda en

övergång till förädlingsvärde som grund för nedsättningen. När det gäller de

administrativa problemen finns det enligt utskottets mening anledning att

erinra om att de nya reglerna endast har tillämpats några månader inom

växthusnäringen.

Av det anförda framgår att utskottet inte är berett att tillstyrka ett till-

kännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna önskar, och

utskottet avstyrker därför motionen.

Propositionen i övrigt

I propositionen förelås vidare att 0,8-procentsregeln skall kunna beaktas vid

värmeleveranser till industri och växthusnäring, att systemet med preliminära

besked om skattesats får en klarare lagreglering och att yrkesfiskare får en

generell en möjlighet till skattenedsättning vid inköp av bränsle. Även dessa

regler föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.

Utskottet har inte heller funnit någon anledning till erinran mot dessa

förslag från regeringens sida och tillstyrker därför propositionen även i dessa

delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett försäkranssystem för växthusnäringen, m.m.

att riksdagen godtar proposition 1997/98:18 i denna del och avslår motion

1997/98:Sk15,

2. beträffande värmeleveranser, yrkesfiskare, m.m.

att riksdagen godtar proposition 1997/98:18 i denna del,

3. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1997/987:18 i denna del och till

följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de vid propositionen

fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2. lag om ändring i lagen (1997:479) om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi,

3. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter.

Stockholm den 18 november 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s),

Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v),

Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Lars U

Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin

Pilsäter (fp).