Bet. 1997/98:SkU8

Skatteutskottets betänkande

1997/98:SKU08

Sveriges tillträde till CIS-konventionen och ny lag om Tullverkets

brottsregister

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1997/98

SkU8

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagstiftning om användningen av

automatisk databehandling i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet och att

Sverige skall tillträda CIS-konventionen. Utskottet avstyrker de motioner som

har väckts i ärendet.

Vid betänkandet fogas tre reservationer (m, mp).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:11 att

riksdagen

godkänner

1. konventionen den 26 juli 1995 som utarbetats på grundval av artikel K 3 i

Fördraget om Europeiska unionen om användning av informationsteknologi för

tulländamål,

2. avtalet den 26 juli 1995 avseende provisorisk tillämpning mellan vissa av

Europeiska unionens medlemsstater av konventionen som utarbetats på grundval av

artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om användning av

informationsteknologi för tulländamål,

3. protokollet den 29 november 1996 upprättat på grundval av artikel K 3 i

Fördraget om Europeiska unionen om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapens

domstol angående tolkningen av konventionen om användning av

informationsteknologi för tulländamål,

4. att Sverige avger en förklaring enligt artikel 2.2b i protokollet om

förhandsavgörande av Europeiska gemenskapens domstol angående tolkningen av

konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål,

och antar regeringens förslag till

1. lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.,

4. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),

5. lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående brott mot utländsk

tullag,

6. lag om ändring i tullagen (1994:1550).

Propositionen behandlar tullens möjligheter att använda informationsteknik i

brottsbekämpningen i det nationella och internationella arbetet. Det

internationella informationsutbytet och tullens underrättelse- och

spaningsverksamhet får allt större betydelse för tullens möjligheter att

målinriktat kunna ingripa mot den allvarliga och organiserade brottsligheten i

den internationella varuhandeln.

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna konventionen om

användning av informationsteknologi för tulländamål (CIS-konventionen) och

avtalet om provisorisk tillämpning av konventionen samt ett protokoll om

behörighet för EG-domstolen att lämna förhandsavgöranden om tolkning av

konventionen.

I propositionen föreslås också en ny lag med bestämmelser om register i

tullens brottsbekämpande verksamhet. Enligt denna lag skall tullens

underrättelseverksamhet få inrätta datoriserade underrättelseregister avseende

allvarlig brottslig verksamhet. Reglerna för det nuvarande spaningsregistret

som förs med stöd av förordningen (1987:864) föreslås överföras till den nya

lagen. Därutöver föreslås följdändringar i sekretesslagen, lagen om

polisregister m.m., tullregisterlagen och lagen om utredning angående brott mot

utländsk tullag. Slutligen föreslås ändringar i tullagen som innebär dels att

Fiskeriverket skall få upplysningar från Tullverket om import av fiskprodukter,

dels att Generaltullstyrelsens beslut angående förhandsbesked om ursprung

överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

De i propositionen föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den

1 januari 1998.

Riksdagens godkännande av förklaringen om svenska domstolars möjligheter att

begära förhandsavgörande av EG-domstolen innefattar en överlåtelse av

beslutanderätt till EG-domstolen och bör därför ske med tillämpning av regeln i

10 kap. 5 § första stycket regeringsformen.

Beträffande CIS-konventionen med avtal och protokoll hänvisas till

propositionen. De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1997/98:Sk22 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om register i

Tullverkets brottsbekämpande verksamhet i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av regeringens fortsatta lagstiftningsarbete avseende

polisunderrättelseregister.

1997/98:Sk23 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens

proposition 1997/98:11 Sveriges tillträde till CIS-konventionen och ny lag om

register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.

Utskottet

Register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Propositionen

I propositionen föreslås en lag som skall reglera användningen av automatisk

databehandling i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Lagen omfattar tre

slags register.

Ett gemensamt underrättelseregister skall föras löpande av tullmyndigheterna

för att de skall få underlag för att genomföra särskilda undersökningar om

allvarlig brottslighet, dvs. verksamhet som innefattar brott som kan ge

fängelse i två år eller mer, och för att samla uppgifter om smugglingsvägar och

annan strategiskt viktig information.

Tillfälliga analysregister skall få användas hos respektive tullmyndighet i

de fall då en särskild undersökning om en misstänkt allvarlig brottslighet har

inletts i syfte att få underlag för beslut om förundersökning eller operativa

brottsbekämpande åtgärder. Ett analysregister skall utan Datainspektionens

tillstånd kunna samköras med andra personregister inom tullen och polisen. Med

hänsyn till ändamålet med analysregistren och att de kan komma att innehålla

känsliga uppgifter skall ett sådant register i princip vara tillgängligt endast

för de tjänstemän som arbetar med den särskilda undersökning som ett visst

analysregister har upprättats för.

För tullens spanings- och kontrollverksamhet innebär förslaget att ett

spaningsregister som i stort sett är tänkt att motsvara det nuvarande s.k.

spaningsdiariet (SPADI) skall föras med stöd av den nya lagen i stället för som

i dag med stöd av polisregisterlagen (1965:94) och förordningen (1987:864) om

Tullverkets register för brottsbekämpande verksamhet. Spaningsregistret skall

som i dag få omfatta alla typer av brott som tullen enligt lag eller förordning

har befogenhet att ingripa mot, om registreringen är av särskild betydelse för

brottsbekämpningen. De register i den brottsutredande verksamheten som i dag

förs med Datainspektionens tillstånd, nämligen ett centralt register över

tullmål och tillfälliga lokala förundersökningsregister, berörs inte av den nya

lagen. Dessa register skall utredas närmare och samordnas med vad som kommer

att gälla i framtiden för polisens motsvarande register.

Beträffande uppgifter som direkt eller indirekt kan hänföras till enskilda

personer skall ett analysregister få innehålla sådana uppgifter under

förutsättning att uppgifterna har anknytning till och är nödvändiga för en

särskild undersökning. Analysregister kan därför komma att innehålla inte bara

uppgifter om personer som är direkt intressanta för en undersökning utan även

t.ex. namn på anhöriga eller arbetskamrater som inte själva kan antas ta

befattning med den förmodade allvarliga brottsligheten. För att uppgifter som

kan hänföras till en enskild person skall få registreras i

underrättelseregistret måste det finnas en skälig misstanke om att personen i

fråga utövar eller kan komma att utöva brottslig verksamhet. Spaningsregistret

skall få innehålla uppgifter som kan hänföras till en enskild person som är

brottsmisstänkt om registreringen är av särskild betydelse för brottsbe-

kämpningen.

Registren skall också få innehålla uppgifter om transportmedel, varor och

hjälpmedel vid brott även om dessa uppgifter indirekt kan hänföras till

personer som inte är misstänkta för brott. I sådant fall skall registret

innehålla en upplysning om att den person som uppgiften kan härledas till inte

är misstänkt. En person får enligt förslaget inte föras in i något av registren

enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung,

hälsa, sexuella läggning, politiska åskådning, religiösa tro eller filosofiska

övertygelse eller medlemskap i en fackförening. Uppgifter av sistnämnda slag

skall inte heller få användas som sökbegrepp i registren.

Uppgifter om en registrerad person skall i underrättelseregistret gallras

senast tre år efter att uppgifterna infördes i registret om inte en särskild

undersökning som rör denna person har inletts. Ett analysregister får finnas

under längst ett år om inte registret är av särskild betydelse för att den

undersökning för vilken det inrättats skall kunna avslutas. Personuppgifter i

spaningsregistret skall i princip kunna finnas kvar så länge en brottsmisstanke

inte har prövats av åklagare eller domstol.

De uppgifter som finns i registren skall kunna lämnas ut till

Rikspolisstyrelsen, polismyndigheter och Kustbevakningen. Utlämnande till annan

myndighet skall få göras med hjälp av automatisk databehandling endast i fråga

om uppgifter ur spaningsregistret som tillförs polismyndighet eller

polisregister. Uppgifter får enligt lagförslaget vidare lämnas till utländska

myndigheter eller en mellanfolklig organisation via tullinformationssystemet

inom EU eller om det följer av internationella överenskommelser. Det kan enligt

propositionen aldrig bli aktuellt med ett automatiskt överförande av uppgifter

till tullinformationssystemet. Utlämnande till tullinformationssystemet skall

avse enstaka uppgifter både i den del av systemet som regleras i förordningen

(EG) nr 515/97 om ömsesidigt bistånd och i den del av systemet som regleras i

CIS-konventionen.

Eftersom tullens register i den brottsbekämpande verksamheten är kopplade

till polisregisterlagen omfattas de av s.k. absolut sekretess och ger inte den

enskilde någon rätt att ta del av uppgifter om sig själv (7 kap. 17 §

sekretesslagen). Under utredningsarbetet med polisregistren har den absoluta

sekretessen ifrågasatts. I propositionen föreslås som en tillfällig lösning att

ändring inte görs i rättsläget och att regeringen får återkomma i frågan.

Eftersom arbete pågår med en ny datalagstiftning och en ny polisregisterlag-

stiftning förutses i propositionen att de nya bestämmelserna om tullens

register i den brottsbekämpande verksamheten måste ses över inom kort.

Motionerna

I motion Sk22 av Gun Hellsvik m.fl. (m) yrkas om avslag på förslaget till lag

om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (yrkande 1). Motionärerna

yrkar vidare att riksdagen skall besluta om ett tillkännagivande till

regeringen av innebörd att det fortsatta lagstiftningsarbetet bör vara inriktat

på att registrering av personuppgifter i datoriserade

kriminalunderrättelseregister av integritetshänsyn inte bör ske om inte den

lägsta graden av misstanke - anledning att anta - föreligger (yrkande 2).

Enligt motionen åsidosätts den enskildes behov av integritetshänsyn om

brottsbekämpande myndigheter ges rätt att i dataregister lagra personuppgifter

som är känsliga ur integritetssynpunkt utan att det föreligger någon som helst

brottsmisstanke mot personen i fråga. Motionärerna anser också att tullkrimina-

lens personal bör integreras med polisen i en ny gemensam myndighetsstruktur,

vilket skulle göra ett separat register för tullen överflödigt.

I motion Sk23 av Ronny Korsberg (mp) yrkas om avslag på propositionen.

Motionären hänvisar till den pågående översynen av polisregister- och datalag-

stiftningen och anser att ett samlat förslag bör avvaktas. Enligt motionen bör

en rad frågor som hänger samman med datoriseringen tas upp till en övergripande

behandling. Frågor som bör belysas är enligt motionären bl.a. om det egentligen

är önskvärt att allt fler och mer omfattande dataregister upprättas och vilken

betydelse detta får för samhällsklimatet, demokratin, medborgarnas förtroende

för myndigheterna och för den personliga integriteten.

Utskottets ställningstagande

Den alltmer välorganiserade brottslighet som förekommer i samband med den

gränsöverskridande handeln gör det angeläget att tullen har tillgång till

effektiva hjälpmedel för att den skall kunna upptäcka och förhindra brott mot

tullförfattningar och stoppa illegal införsel av narkotika och sprit, m.m. En

utbyggd underrättelseverksamhet och användning av modern informationsteknik är

grundläggande och kommer att få en allt större betydelse i tullens

brottsbekämpande verksamhet. Mot denna bakgrund finns det ett behov av att nu

fastställa riktlinjer och regler för hantering och registrering av person-

uppgifter i tullens brottsbekämpande verksamhet.

Vid inrättande och utformning av register som skall innehålla uppgifter om

enskilda människor måste integritetsfrågorna ställas i förgrunden. En utgångs-

punkt är härvid föreskriften i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen att en

person skall skyddas i den utsträckning som närmare anges i lag mot att den

personliga integriteten kränks genom registrering med hjälp av automatisk data-

behandling.

Generella bestämmelser om personuppgifter finns i datalagen. Det är

emellertid angeläget från integritetssynpunkt att gränserna för tullens

brottsbekämpande register läggs fast i en särskild lag. Genom den föreslagna

lagen anges tydligare än i dag för vilket ändamål och för vilken tullverksamhet

som register får föras. Lagförslaget har utformats med beaktande av de

övergripande principerna i Europarådets rekommendation No R (87) 15 om

användning av personuppgifter inom polissektorn, vilka också gäller i

tullmyndigheternas brottsbekämpande arbete. Det innebär bl.a. att olika

kategorier av uppgifter så långt som möjligt skall hållas åtskilda efter graden

av tillförlitlighet och riktighet och att uppgifter om misstankar och påföljder

inte blandas. Den nya lagen föreslås mot bakgrund härav innehålla bestämmelser

om dels vilka centrala register, dels vilka lokala arbetsregister som skall få

föras i tullens underrättelse- och spaningsverksamhet med hjälp av automatisk

databehandling. Lagförslaget innehåller begränsningar för registrering och

spridning av personuppgifter för att tillförsäkra att registreringen inte

medför en för långtgående kränkning av den personliga integriteten för de

registrerade.

Beträffande frågan som tas upp i motion Sk22 om registrering av uppgifter om

personer som inte är misstänkta vill utskottet framhålla att det torde vara

svårt att undvika att sådana uppgifter skall kunna registreras i viss

utsträckning i de nu ifrågavarande registren. Flera olika bestämmelser

samverkar dock på ett sådant sätt att ett godtagbart skydd åstadkoms för

berörda personer. Den föreslagna lagstiftningen uppställer höga krav när det

gäller för vilka ändamål registren får föras, och uppgifterna får föras in bara

om detta har bedömts vara nödvändigt med hänsyn till registrets ändamål.

Uppgifter som kan hänföras till en enskild person som det inte finns någon

misstanke mot skall förses med en upplysning om detta förhållande. För

analysregister skall härutöver gälla, att en mycket begränsad personkrets

kommer att ha tillgång till vart och ett av dessa register.

Utskottet anser att det förslag till registerlag som har lagts fram i

propositionen bör godtas. Det är samtidigt viktigt att de lösningar som nu

valts för tullens register ses över i samband med den pågående beredningen av

frågor rörande registrering av personuppgifter. Utskottet tillstyrker

propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk22 yrkandena 1 och 2 och

Sk23 i denna del. I den mån yrkande 2 i motion Sk22 tar sikte även på

polisregister vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen har avslagit ett

liknande yrkande med hänvisning till den pågående beredningen av en ny

lagstiftning om polisregister (bet. 1997/98:JuU2, rskr. 1997/98:22).

CIS-konventionen

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna konventionen om

användning av informationsteknologi för tulländamål (CIS-konventionen) och ett

avtal om att konventionen skall tillämpas provisoriskt när den har tillträtts

av minst åtta länder samt ett protokoll om behörighet för EG-domstolen att

lämna förhandsavgöranden om tolkning av konventionen. Vidare föreslås att

riksdagen skall godkänna att Sverige avger en förklaring som ger svenska

domstolar möjlighet att inhämta förhandsavgöranden från EG-domstolen.

CIS-konventionen skall stärka samarbetet mellan tullmyndigheter och andra

brottsbekämpande myndigheter som har att ingripa mot olaglig handel och bekämpa

grova brott mot sådan nationell lagstiftning som begränsar varors fria

rörlighet, t.ex. narkotika, vapen, dopningsmedel m.m. Konventionen och den

nyligen antagna förordningen (EG) nr 515/97 om ömsesidigt bistånd utgör grunden

för att upprätta ett för EU gemensamt datoriserat tullinformationssystem

(Customs Information System, CIS).

Tullinformationssystemet skall bestå av en central databas som kommissionen

ansvarar för och som tullmyndigheterna i varje medlemsstat skall ha tillgång

till via terminaler. Redan den nyss nämnda EG-förordningen innebär att

tullinformationssystemet, som enligt planerna skall tas i bruk i mars 1998,

skall innehålla information och förslag till konkreta operativa åtgärder

medlemsstaterna emellan för att bekämpa allvarliga överträdelser av EU:s tull-

och jordbrukslagstiftning. För att systemet även skall kunna användas för att

bekämpa allvarlig brottslighet mot sådan nationell lagstiftning som

tullmyndighet har befogenhet att ingripa mot måste riksdagen godkänna CIS-

konventionen.

Den centrala databasen skall innehålla uppgifter om personer, transporter,

företag och varor. Uppgifterna får registreras i systemet endast i syfte att de

skall leda till olika åtgärder såsom observation, rapportering, övervakning

eller kontrollåtgärder. Endast vissa kategorier av personuppgifter får

registreras och bara om personer som på grund av faktiska bevis misstänks för

grova överträdelser. Via systemet kommer också att förmedlas uppgifter om bl.a.

utvecklingen vad gäller bedrägerier.

Innan uppgifter kan hämtas ur eller lämnas i tullinformationssystemet skall

det finnas nationell lagstiftning som säkerställer ett tillräckligt skydd för

personuppgifter. Uppgifterna i tullinformationssystemet skall omfattas av samma

sekretesskydd som nationella uppgifter av samma slag. Gallring av uppgifter

skall ske efter hand som de blir inaktuella.

En eller flera kommittéer med företrädare från medlemsstaterna och

kommissionen kommer att inrättas för att övervaka en riktig tillämpning av

tullinformationssystemet och att säkerheten i tullinformationssystemet är

tillräcklig. Datainspektionen blir tillsynsmyndighet på nationell nivå i

Sverige.

Motionen

I den tidigare redovisade motionen Sk23 av Ronny Korsberg (mp) yrkas avslag

även på propositionen i fråga om godkännande av CIS-konventionen med avtal och

protokoll.

Utskottets ställningstagande

Internationellt samarbete mellan tullmyndigheter i flera länder sker redan med

stöd bl.a. av tullsamarbetsavtal. Samverkan mellan tullmyndigheterna har visat

sig vara effektivt i brottsbekämpningen. Numera görs många större beslag efter

underrättelser från utlandet. Tullinformationssystemet kan förutses bli ett

viktigt hjälpmedel för att effektivisera samarbetet mellan myndigheterna inom

EU i bekämpningen av den grova gränsöverskridande brottsligheten. Det är enligt

utskottets mening viktigt att Sverige deltar aktivt i uppbyggnaden av

tullinformationssystemet och att tullen har tillgång till detta system för

bekämpningen av den organiserade och allvarliga brottsligheten som t.ex. den

organiserade narkotika-, sprit- och cigarettsmugglingen. Utskottet anser att

riksdagen bör godkänna CIS-konventionen med avtal och protokoll. Utskottet

tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motion Sk23 i

motsvarande del.

Övriga frågor

Propositionen

I propositionen föreslås två ändringar i tullagen. Den ena ändringen gäller att

Tullverket på Fiskeriverkets begäran skall kunna lämna uppgifter ur

tulldatasystemet (TDS) om import eller export av fiskprodukter. Uppgifterna

skall vara sådana som behövs hos Fiskeriverket för att myndigheten till

kommissionen skall kunna lämna uppgifter om den svenska importen av lax och om

priserna på importerade fiskprodukter. Den andra ändringen innebär att

Generaltullstyrelsens beslut angående förhandsbesked om ursprung skall

överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Motionen

Avslagsyrkandet i den tidigare redovisade motionen Sk23 av Ronny Korsberg (mp)

omfattar även propositionen i dess övriga delar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något erinra mot regeringens förslag i nu nämnda delar eller

i övrigt. Följaktligen tillstyrker utskottet propositionen i denna del och

avstyrker motionen i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

att riksdagen godtar proposition 1997/98:11 i denna del och avslår motionerna

1997/98:Sk22 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sk23 i denna del,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (mp) - delvis

2. beträffande CIS-konventionen

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:11 i denna del och med avslag

på motion 1997/98:Sk23 i denna del godkänner

dels konventionen den 26 juli 1995 som utarbetats på grundval av artikel

K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om användning av informations-

teknologi för tulländamål,

dels avtalet den 26 juli 1995 avseende provisorisk tillämpning mellan

vissa av Europeiska unionens medlemsstater av konventionen som utarbetats

på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om användning

av informationsteknologi för tulländamål,

dels protokollet den 29 november 1996 upprättat på grundval av artikel K

3 i Fördraget om Europeiska unionen om förhandsavgörande av Europeiska

gemenskapens domstol angående tolkningen av konventionen om användning av

informationsteknologi för tulländamål,

dels att Sverige avger en förklaring enligt artikel 2.2b i protokollet om

förhandsavgörande av Europeiska gemenskapens domstol angående tolkningen

av konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål,

res. 3 (mp) - delvis

3. beträffande övriga frågor

att riksdagen godtar proposition 1997/98:11 i denna del och avslår motion

1997/98:Sk23 i denna del,

res. 3 (mp) - delvis

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de

vid proposition 1997/98:11 fogade förslagen till

1. lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.,

4. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),

5. lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående brott mot

utländsk tullag,

6. lag om ändring i tullagen (1994:1550).

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (mp) - delvis

res. 3 (mp) - delvis

Stockholm den 18 november 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s),

Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v),

Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Lars U

Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin

Pilsäter (fp).

Reservationer

1. Register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (mom. 1 och mom. 4 i

motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Den alltmer?

och på s. 17 slutar med ?1997/98:22? bort ha följande lydelse:

Sveriges medlemskap i EU och övrig internationalisering ställer ökade krav på

såväl polisens som tullens insatser. En absolut förutsättning för att

brottsbekämpningen skall bli framgångsrik är att de myndigheter som har att

samarbeta över nationsgränserna i brottsförebyggande och brottsbeivrande syfte

kan göra detta på ett effektivt sätt. Det är viktigt att modern

informationsteknik används i kampen mot brottsligheten och utvecklas till ett

vitalt arbetsredskap för bl.a. de brottsbekämpande myndigheterna.

Det är emellertid inte acceptabelt att i en demokrati och rättsstat låta

behovet av en effektiv brottsbekämpning överordnas den enskildes behov av

integritetshänsyn, vilket enligt utskottets mening blir resultatet om

brottsbekämpande myndigheter ges rätt att i dataregister lagra personuppgifter

som är känsliga ur integritetssynpunkt utan att det föreligger någon som helst

brottsmisstanke mot personen i fråga. Som Moderata samlingspartiet har påpekat

i andra sammanhang, bl.a. i EU-nämnden och motionsvägen, är det respektive

lands nationella lagstiftning som sätter gränserna för vilken information som

införs i de nationella underrättelseregistren. Detta innebär att varken

Europolkonventionen eller den här aktuella CIS-konventionen uppställer några

hinder för en nationell lagstiftning som kräver att registrering i de

datoriserade underrättelseregistrena skall baseras på en - om än låg - grad av

brottsmisstanke.

Enligt utskottets mening bör regeringens förslag om att inrätta ett

datoriserat underrättelseregister för tullen avslås och regeringens aviserade

förslag rörande polisens datoriserade kriminalunderrättelseregister inväntas.

Riksdagen bör också redan i detta sammanhang slå fast att inriktningen på det

fortsatta lagstiftningsarbetet i ärendet bör vara att registrering av

personuppgifter i datoriserade kriminalunderrättelseregister av

integritetshänsyn inte bör ske om inte den lägsta graden av brottsmisstanke -

anledning att anta - föreligger. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 och 4 i motsvarande del bort ha följande

lydelse:

1. beträffande register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk22 yrkandena 1 och 2 och

1997/98:Sk23 i denna del avslår proposition 1997/98:11 i denna del och som

sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1997/98:Sk22 anförts om

inriktningen på det fortsatta lagstiftningsarbetet,

4. beträffande lagförslagen i fråga om register i Tullverkets

brottsbekämpande verksamhet

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts avslår de vid

proposition 1997/98:11 fogade lagförslagen såvitt avser

1. lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.,

2. Register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (mom. 1 och mom. 4 i

motsvarande del)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?Den alltmer?

och på s. 17 slutar med ?1997/98:22? bort ha följande lydelse:

Den fria rörligheten inom EU skapar problem, vilket givetvis medför behov av

effektivare arbetsmetoder inom bl.a. tullen. En möjlighet att öka

effektiviteten skulle kunna vara att upprätta olika typer av databasregister

för spaning och analys.

Inom Regeringskansliet bereds för närvarande olika förslag som berör ADB-

register m.m. I proposition 1997/98:11 framhålls att den pågående översynen av

polisregister- och datalagstiftningen kommer att påverka reglerna avseende

Tullverkets register för brottsbekämpande verksamhet. Regeringens förslag kan

därför endast ses som ett provisorium i avvaktan på en generell reglering av

register rörande brottslig verksamhet, och en ny översyn av bestämmelserna

kommer att behövas inom kort.

Eftersom regeringens förslag grundas på ett i dagsläget alltför osäkert

underlag bör propositionen avslås. Riksdagen bör avvakta med beslut i denna

fråga tills ett mer samlat förslag kommer från regeringen avseende

polisregister- och datalagstiftningen.

Några övergripande frågor när det gäller utvecklingen mot ett allt större

inslag av datorisering i samhället är om det egentligen är önskvärt att allt

fler och mer omfattande dataregister upprättas. Vilka följder får detta för

samhällsklimat, demokrati och medborgarnas förtroende för myndigheter och den

offentliga förvaltningen? På vad sätt hotar olika typer av personregistrering

och sambearbetning individers personliga integritet? Utskottet förutsätter att

den fortsatta beredningen av ADB-frågorna skall kunna belysa denna typ av

frågeställningar.

dels att utskottets hemställan under 1 och 4 i motsvarande del bort ha följande

lydelse:

1. beträffande register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk22 yrkande 1 och

1997/98:Sk23 i denna del avslår proposition 1997/98:11 i denna del och

motion 1997/98:Sk22 yrkande 2,

4. beträffande lagförslagen i fråga om register i Tullverkets

brottsbekämpande verksamhet

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts avslår de vid

proposition 1997/98:11 fogade lagförslagen såvitt avser

1. lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3. lag om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m.m.,

3. CIS-konventionen och Övriga frågor (mom. 2, mom. 3 och mom. 4 i motsvarande

del)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Interna-

tionellt samarbete? och på s. 19 slutar med ?denna del? bort ha följande

lydelse:

Det är angeläget att tullen har tillgång till effektiva arbetsmetoder och

hjälpmedel för att den skall kunna bekämpa sådan gränsöverskridande

brottslighet som den har befogenhet att ingripa mot. Viktigt i detta sammanhang

är naturligtvis att det internationella samarbetet mellan tullmyndigheterna i

olika länder utvecklas. Innan Sverige ansluter sig till en konvention som har

kommit till i syfte att underlätta uppbyggnaden av en gemensam stor databas

inom EU måste det vara helt klart hur information rörande

underrättelseverksamhet skall hanteras internt inom tullen. Detta förutsätter

bl.a. att den pågående beredningen av datalagstiftningen kan slutföras.

Riksdagen bör mot den angivna bakgrunden avslå propositionen såvitt avser ett

godkännande av CIS-konventionen med avtal och protokoll och i övrigt såvitt

avser bl.a. uppgiftslämnande till EU.

dels att utskottets hemställan under 2, 3 och 4 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

2. beträffande CIS-konventionen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk23 i denna del avslår

proposition 1997/98:11 i denna del,

3. beträffande övriga frågor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk23 i denna del avslår

proposition 1997/98:11 i denna del,

4. beträffande lagförslagen i fråga om tullregisterlagen, utredning

angående brott mot utländsk tullag och tullagen

att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts avslår de vid

proposition 1997/98:11 fogade lagförslagen såvitt avser

4. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),

5. lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående brott mot

utländsk tullag,

6. lag om ändring i tullagen (1994:1550).

Gotab, Stockholm 1997