Bet. 1997/98:SoU14

Socialutskottets betänkande

1997/98:SOU14

Vissa alkoholfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SoU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett sextiotal motionsyrkanden om olika alkoholfrågor

från den allmänna motionstiden 1997. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till

betänkandet har fogats 16 reservationer.

Motionerna

1997/98:So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om alkoholprevention.

1997/98:So305 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändrade beskattningsregler för att alkoläsk, alkomjölk och alkogodis

görs dyrare och därmed inte så attraktiva samt pröva att förbjuda denna

försäljning.

1997/98:So601 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med

vinförsäljning i livsmedelsbutiker i Skåne.

1997/98:So603 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att nuvarande myndighetsålder på 18 år i konsekvensens namn

även skall gälla på Systembolaget och därmed ge individen sitt rättmätiga

ansvar i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:So604 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunal vetorätt

vid flyttning av systembolagsbutiker.

1997/98:So606 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av

alkoholprodukter.

1997/98:So608 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

nödvändigheten att få bort den s.k. alkoläsken från marknaden.

1997/98:So609 av Tuve Skånberg och Åke Carnerö (kd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

kraftfullt åtgärdsprogram för att förebygga, upptäcka och beivra hembränning.

1997/98:So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av alkoholpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om information och upplysning om drogmissbruk och dess skadeverkningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationella erfarenheter och forskning på det alkoholpolitiska

området,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans ansvar,

8. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för inköp av alkoholdrycker skall

sänkas till 18 år i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att alkohollagens bestämmelse om tillhandahållande

av mat som villkor för att få tillstånd att servera alkohol skall utgå i

enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar att alkohollagens bestämmelser om pausservering

och minibarer skall utgå i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att alkohollagens bestämmelser om serveringstider,

prissättning, animeringsförbud och alkoholfria alternativ skall utgå i enlighet

med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Systembolagets detaljhandelsmonopol.

1997/98:So618 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alkoläskens utbredning och effekter kartläggs i avsikt att

främja folknykterhet och undvika den tidiga alkoholdebuten bland ungdomar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kraftfull informations- och upplysningskampanj om alkogodiset

kommer till Sverige,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en snabb utredning av vilka alkoholprodukter som kan

tänkas komma in på den svenska marknaden under de närmaste åren.

1997/98:So619 av Holger Gustafsson och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utvärdera hur Sverige uppfyllt åtagandet att verka för att

alkoholkonsumtionen skall minska 25 % mellan 1980 och 2000,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att verka för att skapa alkoholfria perioder och situationer, "vita

zoner",

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om varningstext på

alkoholförpackningar.

1997/98:So623 av Majléne Westerlund Panke (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sänka åldern för

inköp av alkohol på Systembolaget till 18 år.

1997/98:So632 av Nikos Papadopoulos (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alkoläsk och alkopulver skall förbjudas att säljas till ungdomar

på restauranger och i andra affärer, inklusive Systembolaget,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att frågan om alkoläsk skall tas upp i EU-sammanhang för att få

genomslag för kravet att produkten skall förbjudas att säljas som läskedryck,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alkoläskproducerande bryggerier ej skall få bidrag.

1997/98:So637 av Per Bill och Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medge

vinauktioner.

1997/98:So643 av Tuve Skånberg och Fanny Rizell (kd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

fullfölja den restriktiva alkoholpolitiken för att minska alkoholkonsumtionen

med 25 % från 1980 till 2000.

1997/98:So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av en restriktiv alkoholpolitik som inriktar sig både på att

minska antalet alkoholister och en minskning av totalkonsumtionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ytterligare forskning kring alkohol,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Folkhälsoinstitutets roll i alkoholpolitiken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bättre drogpolicy i småföretagen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Systembolagets detaljhandelsmonopol,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Systembolagets möjlighet att kunna överklaga

Alkoholsortimentsnämndens beslut,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en upplysningskampanj mot svartsprit,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av WHO:s roll i alkoholarbetet.

1997/98:So645 av Fanny Rizell och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i EU kraftfullt skall verka för att alkoläsken förbjuds,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att direktiven för Alkoholsortimentsnämnden ändras så att också

folkhälsoskäl skall vägas in i nämndens beslut.

1997/98:So646 av Karin Israelsson och Fanny Rizell (c och kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

barns och ungdomars rätt till en uppväxt fri från alkoholens skadeverkningar.

1997/98:So649 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om restriktiv alkoholpolitik,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förebyggande arbete.

1997/98:So653 av Chatrine Pålsson och Rolf Åbjörnsson (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att höja åldersgränsen för inköp och förtäring av alkohol på

restaurang.

1997/98:So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett heltäckande förslag om insatser för att minska

alkoholkonsumtionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ANT-utbildning i yrkesutbildningar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utökad information till föräldrar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilda insatser för punktnykterhet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad tyngd för kommunernas riktlinjer för serveringstillstånd,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utvärdering av hur kommunerna uppfyllt sitt

alkoholpolitiska ansvar i samband med övertagandet av beslutanderätten om

serveringstillstånd,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om insatser för att förhindra försäljning av folköl till minderåriga,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av insatser mot illegal alkoholhantering,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om marknadsföring av alkoholdrycker,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att regeringen driver en aktiv socialpolitik gentemot EU

med krav på att slippa alkoholprodukter som specifikt vänder sig till ungdomar.

1997/98:So660 av Ann-Kristine Johansson och Helena Frisk (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

översyn av lagstiftningen när det gäller ålderskravet för försäljnings- och

serveringspersonal vid försäljning av alkoholdrycker.

1997/98:So665 av Göran Magnusson m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lagen om serveringstillstånd ges en större social prägel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillstånd/registrering skall fordras för försäljning av öl klass

II, folköl.

1997/98:So666 av Göran Magnusson m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av det alkoholförebyggande arbetet.

1997/98:A805 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om intensifierade förebyggande insatser för att minska rökning och

alkoholkonsumtion hos kvinnor.

Utskottet

Inriktningen av alkoholpolitiken

Allmänt

I motion So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om vad

i motionen anförts om inriktningen av alkoholpolitiken (yrkande 1).

Motionärerna framhåller att den övervägande delen av Sveriges befolkning är

fullt kapabel att ta ansvar för sin egen alkoholkonsumtion, utan restriktioner

och regler. Detta bör vara vägledande för den svenska alkoholpolitiken. Av

detta skäl är det också angeläget att en klar åtskillnad görs mellan bruk och

missbruk av alkohol. Dessa begrepp blandas alltför ofta ihop vilket medfört att

Sverige får en alkoholpolitik som skiljer sig markant från den syn på frågorna

som är vanlig i vår omvärld. Den svenska alkoholpolitiken har i alltför hög

utsträckning koncentrerats till totalkonsumtionen, vilket inneburit att det

verkliga problemet med överkonsumtion inte tillräckligt uppmärksammats. Något

klart samband mellan totalkonsumtion och alkoholskador finns inte, menar

motionärerna. Enligt motionärerna är det viktigt att de åtgärder som vidtas för

att minska alkoholkonsumtionen inte uppfattas som trakasserier av den del av

befolkningen som inte har problem med sin alkoholkonsumtion. I motionen begärs

också ett tillkännagivande om vad som anförts om internationella erfarenheter

och forskningen på det alkoholpolitiska området (yrkande 3). Motionärerna pekar

på att internationell forskning om alkohol visar att en viss mängd alkohol per

dag kan vara nyttigt och minska dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar. Detta

faktum diskuteras runt om i världen, dock inte i Sverige. Motionärerna menar

att denna enkelspåriga attityd till forskningen på det alkoholmedicinska

området är allvarlig.

I motion So619 av Holger Gustafsson och Tuve Skånberg (kd) begärs en

utvärdering av hur Sverige har uppfyllt åtagandet att verka för att

alkoholkonsumtionen skall minska fram till år 2000 (yrkande 1). Sverige har

anslutit sig till WHO:s mål att minska alkoholkonsumtionen med minst 25 % från

år 1980 till år 2000. Motionärerna anser att det är dags att utvärdera vilka

åtgärder som vidtagits och hur långt Sverige kommit mot målet. I motionen

hänvisas till uppgifter från CAN som visar att alkoholkonsumtionen i Danmark

har gått upp, att Italien och Frankrike redan klarat målet och att

alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 1995 minskat med 6 %.

Ett liknande yrkande framförs i motion So643 av Tuve Skånberg och Fanny

Rizell (kd).

I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs tillkännagivanden om

vikten av en restriktiv alkoholpolitik, behovet av ytterligare forskning kring

alkohol, Folkhälsoinstitutets roll och om WHO:s roll i alkoholarbetet

(yrkandena 1- 3 och 9). Motionärernas uppfattning om en restriktiv

alkoholpolitik innebär att detaljhandelsmonopolet skall behållas liksom höga

skatter på alkoholhaltiga drycker. För att minska alkoholskadorna räcker det

inte med åtgärder som enbart är inriktade på det öppna alkoholmissbruket utan

även den totala alkoholkonsumtionen måste minska. Det finns övertygande belägg

för att en politik som minskar tillgängligheten av alkohol också minskar

konsumtionen och därigenom också alkoholskadorna. Huvuddragen i den svenska

alkoholpolitiken bör därför enligt motionärernas uppfattning ligga fast. Vidare

anser motionärerna att även inom EU bör alkoholen betraktas som en hälsofråga

och inte som ett jordbruksproblem.

Enligt motionärerna behövs också mer forskning inom alkoholområdet, t.ex.

kring användning och risker med nya alkoholdrycker, konsekvenser av alkoholbruk

i olika samhällsgrupper och alkohol och våld. Motionärerna föreslår att en

gästprofessur inrättas vid Folkhälsoinstitutets alkoholforskningscentrum och

att ett alkoholforskningsinstitut inrättas med en särskild tjänst för forskning

kring kvinnor och alkohol.

Folkhälsoinstitutet, som har regeringens uppdrag att leda och samordna en

förstärkt förebyggande satsning inom alkohol- och narkotikaområdet, har under

de senaste åren fått alltmer osäkra budgetramar att utgå ifrån, anförs det i

motionen. Detta är otillfredsställande eftersom budget- och

verksamhetsplaneringen måste präglas av långsiktiga och inte tillfälliga

satsningar. Vidare anser motionärerna att det råder en oklar rollfördelning

mellan Folkhälsoinstitutet och regeringens alkoholkommission när det gäller det

alkohol- och drogförebyggande arbetet.

I motionen anförs vidare att WHO har problem med finansieringen av sitt

aktionsprogram mot alkohol. Motionärerna anser att regeringen bör arbeta för

att WHO:s alkoholprogram får ökat utrymme i WHO:s reguljära budget.

I motion So649 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om vad

som anförts om en restriktiv alkoholpolitik (yrkande 3). Motionärerna förordar

en restriktiv alkoholpolitik där försäljningen av alkohol så långt som möjligt

är frikopplad från privata vinstintressen. Kommunerna skall ha beslutanderätt

när det gäller utskänkning av alkohol på restaurang, och detaljhandeln med

alkohol skall vara en ensamrätt för Systembolaget.

Bakgrund

Målet för den svenska alkoholpolitiken är att begränsa alkoholens

skadeverkningar genom att minska den totala alkoholkonsumtionen. Denna

målsättning ligger fast och ambitionsnivån är oförändrat hög, uttalar

regeringen i budgetpropositionen 1997/98:1 (Uo9). Förutsättningarna för att

bedriva en traditionell svensk alkoholpolitik har dock ändrats i och med

Sveriges anslutning till den europeiska unionen. Den relativt höga

beskattningen av alkoholdrycker kan komma att bli svårare att upprätthålla i

framtiden. Avskaffandet av monopolen för import, export, tillverkning och

partihandel av och med alkoholdrycker och ändrade regler för införsel av

alkohol samt den ökade smugglingen av alkohol medför enligt regeringen krav på

en förstärkt tillsyn och en förnyelse av alkoholpolitiken. Information,

opinionsbildning och andra alkoholförebyggande insatser, framför allt på lokal

och regional nivå, får ökad betydelse i ansträngningarna att påverka attityder

och beteenden. Som ett led i detta arbete finns sedan 1994 en nationell

ledningsgrupp för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Under ledning av

Folkhälsoinstitutet har ledningsgruppen utarbetat en nationell handlingsplan

för olika alkohol- och drogförebyggande insatser, såväl en långsiktig strategi

som ett konkret åtgärdsprogram. Enligt ett regeringsbeslut under våren 1997 har

ansvaret för den nationella ledningsgruppen tagits över av Socialdepartementet

med socialministern som ordförande och generaldirektören för

Folkhälsoinstitutet som vice ordförande. I ledningsgruppen ingår representanter

för berörda myndigheter och organisationer. Ledningsgruppens uppgift är att

bygga upp ett långsiktigt förebyggande arbete som kan möta de förändrade

förutsättningarna för alkoholpolitiken som internationaliseringen och EU-

medlemskapet medfört. För en närmare redogörelse över innehållet i den

nationella handlingsplanen och ledningsgruppens uppgifter hänvisas till

utskottets betänkande 1997/98:SoU7. Regeringen har också tillsatt en särskild

kommitté för att organisera samarbetet mellan olika branschorganisationer,

försäkringsbolag och berörda myndigheter på alkoholområdet när det gäller det

alkoholförebyggande arbetet (S 1997:02). Kommittén skall verka för att

samarbete kommer till stånd och undersöka förutsättningarna för hur man kan

organisera samarbetet i mer permanenta former.

Regeringen föreslog i tilläggsbudgeten för budgetåret 1997 att 30 miljoner

kronor skulle anvisas för alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder. Detta blev

också riksdagens beslut. I budgetpropositionen för år 1998 anvisades

motsvarande belopp för år 1998. Regeringen har även beslutat att ställa 15

miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Folkhälsoinstitutets förfogande för

stöd till olika ideella organisationers arbete med att förebygga missbruk bland

barn och ungdomar.

Inom alkoholforskningens område anser regeringen att konsumtionsforskningen

behöver utvecklas och stimuleras. Alkoholforskningsutredningen har föreslagit

att ett särskilt alkoholforskningsinstitut skall skapas. Förberedelsearbetet

som omfattar både alkohol- och narkotikaforskning leds av Socialvetenskapliga

forskningsrådet. Folkhälsoinstitutets kompetens inom forskningsområdet är

enligt regeringen betydelsefull. Folkhälsoinstitutet bör därför såväl

kompetensmässigt som finansiellt stödja verksamheten vid forskningsinstitutet.

När det gäller arbetet med alkoholfrågor inom EU skall nämnas att en

arbetsgrupp inom Socialdepartementet har lämnat förslag till en strategi för

Sveriges EG-arbete i frågor som gäller folkhälsa och hälso- och sjukvård.

Förslagen presenteras i departementsskrivelsen Strategi för Sveriges EG-arbete

i frågor som gäller folkhälsa och hälso- och sjukvård (Ds 1997:4). Inom det

alkoholpolitiska området föreslår arbetsgruppen att Sverige bör verka för

gemensam kunskapsuppbyggnad och kunskapssammanställning av alkoholkonsumtionens

och alkoholvanornas förändring mellan olika länder och grupper inom länderna.

En gemensam europeisk kunskapsuppbyggnad är önskvärd på lång sikt som grund för

framtida åtgärder inom EU. Motivet till att arbetsgruppen anser att EU bör

agera på området är att frågor som berör varors fria rörlighet också handlar om

fri rörlighet för alkohol. Alkoholfrågan har också samband med den fria

rörligheten för personer som kan leda till ökat resande mellan medlemsstaterna.

Sverige bör också verka för forskning om alkoholskadornas sociala utveckling i

olika länder och om de samhällsekonomiska effekterna av alkoholmissbruk, anser

arbetsgruppen. Enligt arbetsgruppen är det angeläget att arbetet med en

europeisk alkoholpolitik bygger på den positiva utveckling som inletts i flera

länder där man framgångsrikt minskat sin alkoholkonsumtion. Successivt bör

alkoholfrågan få mindre tonvikt på jordbruks- och skattepolitik och mera på

folkhälsopolitik. På kort sikt anser arbetsgruppen att Sverige inom EU bör

verka för åtgärder mot alkoholens risker för tredje man, t.ex. alkohol och

trafiksäkerhet, alkohol och säkerhet på arbetsplatser, alkohol och barn samt

alkohol under graviditet. Därutöver bör Sverige verka för höjda miniminivåer på

punktskatter för öl, vin och spritdrycker.

Vidare har Sverige tillsammans med Finland gjort en ansökan till EU-

kommissionen om medel (6 miljoner kronor) för att genomföra jämförande

undersökningar och analyser av alkoholproblemens omfattning i samtliga EU-

länder. Undersökningen skall också inkludera en jämförelse av ländernas

nationella politik och åtgärder för att förebygga såväl missbruket i sig som

dess hälsomässiga och sociala konsekvenser. Tanken är att undersökningen skall

tjäna som underlag för vidare diskussion inom EU om olika gemensamma åtgärder

på alkoholpolitikens område sett ur folkhälsoperspektiv. Sverige kommer också

att verka för att en diskussion om alkoholpolitik kommer upp på EU-

dagordningen.

Utskottets bedömning

Totalkonsumtionens samband med alkoholskadorna har enligt utskottet stöd i

såväl svensk som internationell alkoholforskning. Ökad tillgänglighet medför

ökad konsumtion. Ju mer alkohol det dricks i ett samhälle desto fler

storkonsumenter kommer det att finnas och desto fler kommer att få skador av

sitt drickande.

Att överkonsumtion av alkohol leder till omfattande sociala och medicinska

problem är väl känt liksom att kostnaderna för samhället är höga. Lidandet för

den enskilde och dennes anhöriga är mycket stort. Särskilt utsatta är barn till

missbrukare. Missbruket av alkohol har också en stark koppling till våld och

andra former av brott och ligger bakom ett stort antal olyckor samt orsakar i

många fall en alltför tidig död.

Av dessa skäl för Sverige sedan en längre tid tillbaka en restriktiv

alkoholpolitik som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar genom en

minskad totalkonsumtion (främst genom att på olika sätt begränsa

tillgängligheten). Utskottet ställer sig ånyo bakom denna målsättning som också

ligger väl i linje med WHO:s hälsostrategi för Europa. Inriktningen av den

svenska alkoholpolitiken stämmer också väl överens med de etiska principer och

mål som fastställdes i Europadeklarationen om alkohol som Sverige anslöt sig

till i december 1995.

Den svenska alkoholpolitiken bygger enligt utskottet på en väl avvägd

kombination av höga skatter, restriktioner i form av detaljhandelsmonopol,

tillverknings- och partihandelstillstånd, regler för servering, öppethållande,

åldersgränser för inköp, begränsningar av privatinförsel,

marknadsföringsregler, alkoholförebyggande insatser såsom information,

opinionsbildning m.m. samt behandlingsinsatser. Sveriges anslutning till den

europeiska unionen har emellertid ändrat förutsättningarna för att bedriva en

traditionell svensk alkoholpolitik. Bl.a. kan den relativt höga beskattningen

av alkoholdrycker komma att bli svårare att upprätthålla i framtiden.

Innehållet i alkoholpolitiken måste i så fall anpassas härtill. Utskottet

instämmer i regeringens uppfattning att avskaffandet av monopolen för import,

export, tillverkning och partihandel av och med alkoholdrycker, ändrade regler

för införsel av alkohol samt den ökade smugglingen av alkohol reser krav på en

förstärkt tillsyn och en förnyelse av alkoholpolitiken. Sociala hänsyn måste

enligt utskottet fortfarande vara vägledande vid marknadsföring och försäljning

av alkoholdrycker. Det åligger Alkoholinspektionen som har ansvar för

tillståndsgivning, tillsyn och sanktioner att kontrollera alkoholhanteringen

och aktörerna på marknaden. Ur alkoholpolitisk synpunkt är det enligt utskottet

viktigt att behålla Systembolagets detaljhandelsmonopol liksom nuvarande

undantagsregler för privatpersoners rätt att införa alkohol. Vidare anser

utskottet att information, utbildning, opinionsbildning och andra förebyggande

insatser framför allt på lokal och regional nivå även i fortsättningen måste få

stor betydelse. Denna inställning har även regeringen. Utskottet kan också

konstatera att mycket görs när det gäller det alkoholförebyggande arbetet.

Med det anförda avstyrker utskottet motion So610 (m) yrkande 1. Motionerna

So644 (fp) yrkande 1 och So649 (v) yrkande 3 om en fortsatt restriktiv

alkoholpolitik är enligt utskottets mening tillgodosedda genom den förda

politiken. Motionerna avstyrks därför.

En samlad redogörelse från regeringen över vilka insatser som gjorts och

framdeles behöver göras för att minska alkoholkonsumtionen skulle enligt

utskottet vara välkommen. En alkoholpolitisk proposition är nu aviserad till

våren 1998. Något tillkännagivande till regeringen behövs inte med anledning av

motionerna So619 (kd) yrkande 1 och So643 (kd). Motionerna avstyrks.

Folkhälsoinstitutets roll i det alkohol- och drogskadeförebyggande arbetet

har såvitt utskottet erfarit inte förändrats genom att socialministern tagit

över ordförandeskapet för den nationella ledningsgruppen för alkohol- och

drogförebyggande insatser. Av de 30 miljoner kronor som riksdagen anvisat under

anslaget Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder för budgetåret 1998 har

regeringen beslutat överlämna 15 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutet för

ett förstärkt förebyggande arbete på alkohol- och narkotikaområdet. Utskottet

avstyrker motion So644 (fp) yrkande 3.

Enligt utskottets mening bör Sverige som medlem i EU - inom ramen för

bestämmelserna i Romfördraget - stå fast vid och driva en restriktiv

alkoholpolitik. Att detta också är regeringens inställning har visats inte

minst genom ansträngningarna att slå vakt om detaljhandelsmonopolet och

fortsatta begränsningar i den privata resandeinförseln från andra länder. I den

strategi för Sveriges EG-arbete i frågor rörande folkhälsa och hälso- och

sjukvård som utarbetats inom Socialdepartementet ingår frågor som rör alkohol

och narkotika som viktiga komponenter. Utskottet ser också mycket positivt på

de initiativ som tagits när det gäller att få till stånd länderjämförande

undersökningar och analyser av alkoholproblemens omfattning och den nationella

alkoholpolitiken i samtliga EU-länder. Avsikten är att undersökningarna skall

tjäna som underlag för vidare diskussion inom EU om olika gemensamma åtgärder

på alkoholpolitikens område sett ur folkhälsoperspektiv. Sverige har också

tagit initiativ till frågan om begränsningar i marknadsföringen och

försäljningen av s.k. alkoläskprodukter.

Utskottet delar inställningen i motion So644 (fp) yrkande 2 om att det behövs

mer forskning inom alkoholområdet. Alkoholforskningsutredningens förslag om att

tillskapa ett nationellt centrum för alkohol- och drogforskning förbereds under

ledning av Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR). Universitetsstyrelsen vid

Stockholms universitet har fattat beslut om att, som en egen institution inom

Samhällsvetenskapliga fakulteten, inrätta ett centrum för socialvetenskaplig

alkohol- och drogforskning. Forskningen vid centrumet skall omfatta konsumtion,

prevention och behandling. SFR har beslutat att inrätta en professur med

placering vid denna institution vid Stockholms universitet. Även inom

Folkhälsoinstitutets program för alkohol och narkotika har forskningsfrågorna

givits hög prioritet. Utskottet anser att motionen därmed i allt väsentligt får

anses tillgodosedd. Motionen avstyrks. Även motion So610 (m) yrkande 3

avstyrks.

När det gäller stödet till WHO:s arbete med alkoholfrågor i Europaregionen

har socialministern i svar på en fråga i riksdagen anfört att

Socialdepartementet under ett flertal år har gett ekonomiskt stöd till WHO:s

Europakontor för dess arbete med att utarbeta ett aktionsprogram mot alkohol

samt för förberedelserna inför WHO:s europeiska konferens om hälsa, samhälle

och alkohol som ägde rum i december 1995. Ledningen och sekretariatet inom

WHO:s regionalkommitté har på förfrågan under hösten 1996 och våren 1997 svarat

att det finns resurser för att genomföra alkoholprogrammen som ingår i det

särskilda programmet för stöd till Östeuropa, Eurohealth, samt för huvuddelen

av den övriga löpande verksamheten. Vissa problem finns med att finansiera

uppdateringen av databasen för alkoholinformation. Socialministern anser inte

att extrastöd till en internationell organisation skall fungera som löpande

budgetutfyllnad för verksamhet som medlemsländerna gemensamt har fattat beslut

om. Särskilda bidrag bör främst gälla nya initiativ eller utvecklingsarbete som

annars inte kan komma till stånd. Utskottet delar denna inställning och

avstyrker därmed motion So644 (fp) yrkande 9.

Alkoholförebyggande åtgärder

I motion So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att riksdagen ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om information och upplysning om drogmissbruk

och dess skadeverkningar (yrkande 2). Motionärerna anser att det viktigaste

instrumentet i kampen mot alkohol- och drogmissbruk är opinionsbildning och

information. Informationen om alkohol och alkoholrelaterade skador skall vara

baserad på fakta och kunskap. Det är därvid väsentligt att sådan sammanställs

och utvärderas för att på ett effektivt sätt kunna användas i opinionsarbetet.

Kampanjer för information om alkoholens skadeverkningar är ett sätt att få

ungdomar att minska sin alkoholkonsumtion och att t.ex. övergå från starköl

till svagare alternativ. Samtidigt är det viktigt att den information som ges

inte uppfattas som förbudsivrande och förmynderi.

I samma motion begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om skolans

ansvar (yrkande 5). Motionärerna pekar på att många elever har svårt att ?hänga

med? under den känsliga högstadietiden vilket i vissa fall gör att de försöker

hävda sig genom att bruka alkohol och andra droger. Enligt motionärerna är det

av yttersta vikt att undervisning om alkoholens skadeverkningar återfinns i

skolans läroplan.

I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs om ett tillkännagivande

om en bättre drogpolicy i småföretagen (yrkande 5). Motionärerna anför att en

drogpolicy finns utvecklad på många större företag, medan så inte är fallet i

många småföretag. Det är därför viktigt, menar motionärerna, att

Folkhälsoinstitutet och Alnarådet m.fl. arbetar för att nå små företag med

information och kunskap om alkohol och droger i arbetslivet.

I motion So649 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om vad i

motionen anförts om förebyggande arbete (yrkande 6). Motionärerna anser att de

frivilligorganisationer som arbetar för att förebygga droganvändning bör få ett

större stöd från samhället, att skolans ANT-undervisning bör förbättras och att

det bör utarbetas lokala och regionala aktionsplaner mot alkohol och narkotika

i nöjesbranschen och ungdomsmiljöer.

I motion So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om vad i

motionen anförts om behovet av heltäckande förslag om insatser för att minska

alkoholkonsumtionen, om behovet av ANT-utbildning för olika yrkeskategorier, om

behovet av utökad information till föräldrar samt behovet av särskilda insatser

för punktnykterhet (yrkandena 1, 4-6). Motionärerna anser det anmärkningsvärt

att regeringen, trots aviserad proposition, ännu inte lagt fram ett heltäckande

förslag om insatser för att minska alkoholkonsumtionen. En ökad satsning på

information och ANT-undervisning behövs för att motverka glorifieringen av

missbruket. All upplysning och information måste syfta till att påverka

människors attityder och beteenden. En allmänt hållen kunskapsförmedling är

därvid inte tillräcklig, anser motionärerna. Ungdomar måste mötas av samma

budskap i skolan, av polisen, av socialtjänsten, på fritiden och av kommunernas

kulturrepresentanter för att missbruk och riskbeteenden skall kunna minska. Det

är enligt motionärerna av största vikt att grundutbildningen för de grupper som

ansvarar för ANT-undervisningen innehåller grundläggande kunskaper och metoder

för detta arbete. I dag är det endast tre av sexton lärarhögskolor i landet som

har obligatorisk ANT-undervisning i kursplanen. Även i socionomutbildningen och

läkar- och sjuksköterskeutbildningen måste alkohol- och narkotikafrågor få

större utrymme än i dag. Vidare anser motionärerna att det är viktigt att

föräldrar får kontinuerlig information om alkohol och dess skadeverkningar och

att särskilda insatser görs för att skapa alkoholfria miljöer.

I motion So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om

vad i motionen anförts om alkoholprevention (yrkande 7). Eftersom orsakerna

till alkoholmissbruk skiftar finns det behov av flera metoder och synsätt för

att komma till rätta med missbruket. Motionärerna anser att särskild vikt bör

läggas vid att utarbeta vårdprogram för olika grupper beroende på deras

alkoholmönster, missbrukets grad, livsföring och bakgrund. Det behövs, menar

motionärerna, vårdinstitutioner och öppenvårdsteam som inriktar sig på grupper

i riskzonen för missbruk. I det alkoholförebyggande arbetet är det också

angeläget att skapa alkoholfria zoner för barn och ungdomar, liksom i

arbetslivet, i trafiken och under graviditeten. Motionärerna ser med oro på att

ANT-undervisningen kommit på undantag i många skolor under senare år och

föreslår därför att varje skola skall utveckla handlingsprogram för elevarbetet

med hälsofrågor där ANT skall ges en framträdande roll.

I motion So666 av Göran Magnusson m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om alkoholförebyggande arbete.

Aktiva informationsinsatser bör sättas in för att hålla barn- och ungdomsåren

fria från alkohol samt för att undvika alkoholbruk bland gravida kvinnor, på

arbetsplatserna och i all slags trafik. En väsentlig del av budskapet bör

kanaliseras genom folkrörelserna. Särskilt nykterhetsrörelsen besitter en väl

dokumenterad kompetens när det gäller förebyggande arbete.

Även i motion So619 av Holger Gustafsson och Tuve Skånberg (kd) yrkas ett

tillkännagivande till regeringen om vad som anförts om behovet av alkoholfria

perioder och situationer, s.k. vita zoner (yrkande 2). Samhället bör enligt

motionärerna verka för att kvinnor skall avstå från alkohol under graviditeten,

Likaså bör insatser göras för att hålla barn- och ungdomsåren fria från

alkohol. Ytterligare situationer och områden som bör vara helt alkoholfria är

enligt motionärerna i trafiken och på arbetsplatserna. I motionen begärs också

ett tillkännagivande om behovet av en lag om varningstexter på

alkoholförpackningar (yrkande 3). Motionärerna anser det angeläget att

alkoholförpackningar förses med varningstext som kortfattat upplyser om

riskerna med alkoholbruk i samband med graviditet, under uppväxttiden, i

trafiken och på arbetsplatsen.

I motion So646 av Karin Israelsson (c) och Fanny Rizell (kd) begärs ett

tillkännagivande om barns och ungdomars rätt till en uppväxt fri från alkohol

(yrkande delvis). Motionärerna anser att utredningen om översyn av

lärarutbildningen bör få tilläggsdirektiv att föreslå åtgärder för att rätta

till det bristande inslaget av alkohol- och drogkunskap i lärarutbildningen.

Vidare anser motionärerna att medel ur Allmänna arvsfonden bör anslås till

insatser på lokalplanet. En bred samverkan behövs mellan nykterhetsrörelsen och

kommunen.

I motion A805 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) yrkas intensifierade insatser

för att minska alkoholkonsumtion bland kvinnor (yrkande 19).

Tidigare behandling

Utskottet behandlade nyligen i betänkande 1997/98:SoU7 ett stort antal motioner

om olika alkoholförebyggande insatser. I betänkandet, s. 21-24 vartill

hänvisas, lämnas en utförlig redogörelse för olika insatser som gjorts och

planeras inom detta område. Utskottet gjorde följande bedömning.

Information och upplysning om alkoholens skadeverkningar och andra

alkoholförebyggande åtgärder ingår som en mycket viktig del av den svenska

alkoholpolitiken. Utskottet har också vid upprepade tillfällen understrukit

detta. Utskottet anser det angeläget med en fortsatt hög ambitionsnivå när det

gäller det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Denna inställning delas också

av regeringen som under de tre senaste åren i allt högre utsträckning

prioriterat det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Den nationella

ledningsgruppen för det alkohol- och drogförebyggande arbetet har förts över

till Socialdepartementet med socialministern som ordförande och med

representanter för berörda myndigheter och organisationer. Utskottet välkomnar

detta initiativ. Ledningsgruppens uppgift är att bygga upp ett långsiktigt

förebyggande arbete som kan kompensera den försvagning som EU-medlemskapet

inneburit och kan komma att innebära för den traditionella svenska

alkoholpolitiken. Ledningsgruppen skall också stimulera och stödja en lokal och

regional mobilisering för ökade insatser inom området inte enbart på

myndighetsnivå utan också inom den ideella sektorn. Utskottet anser att det

behövs ett utökat engagemang av aktörer utanför myndighetssfären när det gäller

det alkoholförebyggande arbetet. Det är därför mycket positivt att regeringen

tagit initiativ till ett samarbete i dessa frågor med bl.a. olika

branschorganisationer och företag inom alkoholhanteringen. En särskild kommitté

har tillsatts för att organisera och utveckla samarbetet mellan

branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter på alko-

holområdet.

Som utskottet vid tidigare tillfällen anfört måste det förebyggande arbetet

mot missbruk innefatta ett stort antal åtgärder av olika slag och på olika

nivåer. Insatser riktade till hela befolkningen som syftar till återhållsamma

alkoholvanor måste kompletteras med insatser riktade till riskgrupper, framför

allt till ungdomar, barn till missbrukare och högkonsumenter av alkohol. När

det gäller informations- och opinionsbildande insatser är det viktigt att

budskapet är tydligt och enkelt och anpassat till den målgrupp som avses.

Betydelsen av samarbete i alkohol- och narkotikafrågor framhålls i några av

nu aktuella motioner samt av regeringen i bl.a. propositionen om ny

socialtjänstlag. Utskottet instämmer häri och finner det glädjande att lokala

program eller handlingsplaner för den drogförebyggande verksamheten antagits i

stor utsträckning i kommunerna. Dessa program och planer anpassas efter de egna

behoven och förutsättningarna i kommunen. Härigenom klargörs

ansvarsfördelningen bättre, och det lokala engagemanget bland ungdomar,

föräldrar, politiker, organisationer och enskilda kan utnyttjas bättre.

Med det sagda ansåg utskottet att då aktuella motioner om informations- och

opinionsbildande insatser i allt väsentligt fick anses vara tillgodosedda.

Motionerna avstyrktes. Vidare uttalade utskottet följande.

När det gäller alkoholfria miljöer vidhåller utskottet sin tidigare inställning

att information och opinionsbildning skall kombineras med andra insatser, t.ex.

för att skapa sysselsättning för ungdomar i alkoholfria miljöer. Verksamheten

vid kommunala fritidsgårdar och ungdomsgårdar samt andra drogfria arrangemang

spelar därvid en viktig roll som bör uppmuntras. Olika åtgärder som kan främja

en alkoholfri uppväxt bör enligt utskottet särskilt prioriteras. --- Det är

angeläget att göra ungdomarna mer delaktiga i det förebyggande arbetet.

Ungdomar måste i större utsträckning få påverka insatserna, bl.a. utforma egna

fritidsmiljöer utan att dessa därför isoleras från vuxenvärlden. Det är som

påtalas i vissa motioner angeläget att verka för att även andra sammanhang

hålls fria från alkohol, särskilt kvinnans graviditets-perioder, på

arbetsplatserna och i trafiken. Denna inställning delas också av regeringen.

Utskottet vill också framhålla skolans ansvar i det alkoholförebyggande

arbetet. I syfte att stärka elevernas motstånd mot olika drogpositiva budskap

måste det ute i skolorna föras en levande diskussion om alkohol- och

narkotikafrågor. Det är viktigt att skolorna använder det kommentar- och

referensmaterial som Skolverket utarbetar och att undervisning om riskerna med

alkohol, narkotika och tobak bedrivs kontinuerligt och inte som sporadiskt

återkommande kampanjer samt att Skolverket följer upp hur ANT-undervisningen

bedrivs. I kommunernas alkoholpolitiska handlingsprogram bör skolan särskilt

uppmärksammas. Utskottet utgår också från att berörda högskolor inser vikten av

att blivande lärare har tillräckliga kunskaper om ANT och att

utbildningsplanerna utformas härefter.

Med det anförda ansåg utskottet att då aktuella motioner om bl.a. alkoholfria

miljöer och skolans ansvar fick anses tillgodosedda och avstyrktes.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 7).

Utskottet har också tidigare behandlat motionsyrkanden om att

alkoholförpackningar skall förses med varningstexter. I betänkande 1995/96:SoU3

avslog utskottet ett motionsyrkande om att alkoholförpackningar skulle förses

med varningstexter med följande motivering.

Om ett enskilt medlemsland inom EU uppställer krav på att förpackningar av

alkoholhaltiga varor skall vara försedda med varningstexter för att få säljas

på den inhemska marknaden är detta sannolikt att anse som ett s.k. tekniskt

handelshinder. Tekniska handelshinder, som kan avse krav såväl när det gäller

varornas beskaffenhet i sig som provning, kontroll eller märkning av varor, är

förbjudna mellan medlemsstaterna.

Vidare tillade utskottet att det inte finns något som hindrar företagen att

frivilligt förse alkoholvarorna med varningstexter.

Denna inställning vidhölls även i betänkande 1996/97:SoU7.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker motionerna So610 (m)

yrkandena 2 och 5, So644 (fp) yrkande 5, So649 yrkande 6, So655 yrkandena 1 och

4-6, So302 (kd) yrkande 7, So666 (s, c, fp, v, mp, kd) delvis, So619 yrkandena

2 och 3, So646 (kd) delvis och A805 (kd) yrkande 19. Frågor om vård och

behandling av missbrukare kommer utskottet efter att ha anordnat en offentlig

utfrågning att behandla i ett särskilt betänkande.

Detaljhandelsmonopolet

Systembolagets verksamhet

I motion So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs tillkännagivande om vad som

anförts om Systembolagets detaljhandelsmonopol (yrkande 12). Motionärerna anser

att Systembolagets detaljhandelsmonopol successivt skall avvecklas.

Avvecklingen bör samordnas med införandet av ett licensieringsförfarande för

försäljning motsvarande det som finns i Storbritannien med s.k. off licence-

butiker. Inledningsvis bör starköl och vin kunna säljas utanför Systembolaget.

I motion So601 av Bertil Persson (m) begärs ett tillkännagivande om vad som

anförts om försöksverksamhet med vinförsäljning i livsmedelsbutiker i Skåne.

Skåne är den mest kontinentala delen av Sverige och gränshandeln är omfattande.

Den danska modellen med vinförsäljning i livsmedelsbutiker, som för övrigt

känns naturlig för skåningar, bör på försök införas.

I motion So606 av Sten Andersson (m) hemställs att riksdagen ger regeringen

till känna vad som anförts om försäljning av alkoholprodukter. Motionären anser

att svenskar liksom övriga européer själva bör få avgöra var man vill inhandla

alkoholdrycker.

I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om

vikten av att behålla Systembolagets detaljhandelsmonopol (yrkande 6).

I motion So637 av Per Bill och Birgitta Wistrand (m) hemställs om att ge

regeringen till känna vad som anförts om vinauktioner. Ett viktigt bidrag till

att öka variationen på kvalitetsviner i Sverige är enligt motionärerna att

tillåta vinauktioner. Utöver möjligheterna att prova flera årgångar av samma

vin eller fler vingårdar från samma område skulle vinauktioner ge en ökad

möjlighet för dödsbon och konkursförvaltare att omsätta vinsamlingar till

kontanta medel.

I motion So604 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om

vad som anförts om kommunal vetorätt vid flyttning av systembutiker. Motionären

anser att kommunernas inflytande över lokaliseringen av sy-stembutiker måste

stärkas och föreslår därför att kommunerna får rätt att lägga in veto vid

flyttning av systembutiker inom en kommun på samma sätt som i dag gäller för

nyetablering av butiker.

Motioner om att avskaffa detaljhandelsmonopolet har behandlats av utskottet vid

ett stort antal tillfällen. Utskottet uttalade senast i betänkande 1997/98:SoU7

att Systembolagets ensamrätt till detaljhandel med sprit, vin och starköl är

ett av de viktigaste inslagen i den restriktiva alkoholpolitiken. De då

aktuella motionerna avstyrktes.

EG-domstolen har i mål C-189/95, allmänna åklagaren mot Harry Franzén, prövat

förenligheten av Systembolaget AB:s detaljhandelsmonopol med gemenskapsrätten.

EG-domstolens prövning var föranledd av en begäran om förhandsbesked från

Landskrona tingsrätt där Franzén stod åtalad för olovlig försäljning och

olovligt innehav av alkoholdrycker. I domen som meddelades den 23 oktober 1998

uttalade domstolen att EG-fördragets bestämmelser i artikel 37 om statliga

handelsmonopol inte utgör hinder för sådana nationella bestämmelser som rör

Systembolaget AB och dess funktionssätt.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att Systembolagets ensamrätt till

detaljhandel med sprit, vin och starköl är ett av de viktigaste inslagen i den

restriktiva alkoholpolitiken. Denna inställning delas också av regeringen.

Motion So644 (fp) yrkande 6 är således tillgodosedd och avstyrks. Motionerna

So610 (m) yrkande 12, So601 (m) och So606 (m) om bl.a. en avveckling av

detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker och försöksverksamhet med

vinförsäljning i livsmedelsbutiker i Skåne avstyrks. Även motion So637 (m) om

vinauktioner avstyrks.

I avtalet mellan staten och Systembolaget stadgas bl.a. att förläggningen av

systembutiker skall ske på ett sådant sätt att sociala olägenheter i möjligaste

mån undviks och att bolaget skall inhämta yttrande från kommunfullmäktige och

polismyndigheten innan beslut fattas om etablering eller flyttning av en

systembutik. Utskottet avstyrker motion So604 (kd).

Alkoläsk m.m.

I motion So305 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om ändrade skatteregler för

alkoläsk, alkomjölk och alkogodis samt pröva möjligheten att förbjuda

försäljning av sådana produkter (yrkande 6). Motionärerna anser att arbetet på

det internationella planet med att försöka ändra beskattningsreglerna för

alkoläsk och liknande produkter bör intensifieras. Dessutom bör möjligheten att

förbjuda försäljning av dessa produkter prövas.

I motion So608 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c) begärs ett

tillkännagivande om vad som anförts om alkoläsk. Enligt motionärerna utgör

alkoläsken ett stort hot mot folkhälsan särskilt hos ungdomar. Det bör därför,

menar motionärerna, prövas om inte drycken kan förbjudas enligt artikel 36 i

Romfördraget, som medger undantag om bl.a. hälsan hotas. Visar det sig att

denna väg inte är framkomlig måste andra åtgärder för att begränsa

tillgängligheten prövas.

I motion So618 av Elver Jonsson (fp) yrkas att alkoläskens utbredning och

effekter kartläggs (yrkande 1), att en kraftfull informationskampanj vidtas om

det s.k. alkogodiset kommer till Sverige (yrkande 2) och att en snabb utredning

görs av vilka alkoholprodukter som kan tänkas komma in på den svenska marknaden

under de närmaste åren (yrkande 3).

I motion So632 av Nikos Papadopoulos (s) begärs tillkännagivanden om att

försäljning av alkoläsk och alkopulver till ungdomar skall förbjudas, att

frågan om alkoläsk skall tas upp i EU:sammanhang samt att alkoläskproducerande

företag inte skall få bidrag (yrkandena 1-3).

I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs om ett tillkännagivande

om vad i motionen anförts om Systembolagets möjligheter att kunna överklaga

Alkoholsortimentsnämndens beslut (yrkande 7). Motionärerna anser det viktigt

att försäljningen av alkoläsk stoppas eftersom alkoläsken lett till ett ökat

missbruk särskilt hos unga kvinnor. Systembolagets beslut att inte sälja

alkoläsk godtogs inte av Alkoholsortimentsnämnden, som ansåg att beslutet

utgjorde ett handelshinder enligt Romfördraget. Enligt motionärerna bör frågan

prövas av EG-domstolen. Det skulle vara olyckligt om Alkoholsortimentsnämndens

rättstillämpning leder till en uppfattning att beslut som grundar sig på den

svenska alkohollagstiftningen är stridande mot EG-rätten utan att EG-domstolen

har fått möjlighet att tolka den svenska lagstiftningens förenlighet med EG-

rätten. Systembolaget bör, menar motionärerna, ges möjlighet att överklaga

Alkoholsortimentsnämndens beslut. Alkoholsortimentsnämnden måste få en sådan

instruktion och sammansättning att den också tar med hälsomässiga synpunkter i

sina bedömningar.

I motion So645 av Fanny Rizell och Tuve Skånberg (kd) begärs tillkännagivanden

om vad i motionen anförts om att Sverige inom EU kraftfullt skall verka för ett

förbud av alkoläsk och att direktiven för Alkoholsortimentsnämnden ändras så

att också folkhälsoskäl kan vägas in i nämndens beslut (yrkandena 1 och 2).

I motion So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om

behovet av att regeringen driver en aktiv socialpolitik gentemot EU med krav på

att slippa alkoholprodukter (alkoläsk och alkogodis) som specifikt vänder sig

till ungdomar (yrkande 17).

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet har nyligen i betänkande 1997/98:SoU7 behandlat motionsyrkanden om

åtgärder för att komma till rätta med försäljningen av den s.k. alkoläsken. På

s. 13-14 i betänkandet ges en redogörelse av olika åtgärder som vidtagits eller

förbereds inom detta område samt en beskrivning av Alkoholsortimentsnämndens

uppgifter.

Utskottet gjorde följande bedömning.

I likhet med regeringen och motionärerna ser utskottet med oro på den

omfattande försäljningen av den s.k. alkoläsken särskilt bland ungdomar. Olika

åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med försäljningen. Utskottet är

positivt till att socialministern fört upp frågan om begränsningar i

marknadsföring och försäljning av alkoläsk på EU-nivå. Att de svenska förslagen

har mottagits positivt från flera hälsoministrar är tillfredsställande, och det

är ytterst angeläget att frågan drivs vidare med oförminskad styrka från

svenskt håll. Det är också menar utskottet angeläget att få producenter och

distributörer att ta sitt ansvar. I detta sammanhang kan noteras att frågan om

näringslivsstöd till bryggerier som bl.a. tillverkar alkoläsk är ifrågasatt och

diskuteras inom Regeringskansliet. Regeringen har också nyligen tillsatt en

särskild kommitté med uppgift att verka för samarbete mellan olika företag,

bransch-organisationer, försäkringsbolag, berörda myndigheter m.fl. när det

gäller alkoholförebyggande arbete. Systembolagets möjligheter att avvisa

produkter med hänvisning till bl.a. produktens förpackning, marknadsföring och

produktinformation kommer att tas upp av den utredare som har regeringens

uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om marknadsföring av

alkoholdrycker.

Mot denna bakgrund ansåg utskottet att något tillkännagivande till regeringen

inte behövdes och avstyrkte därmed då aktuella motioner. Detta blev också

riksdagens beslut.

Vidare uttalade utskottet att det inte då var berett att förorda någon

ändring i förordningen med instruktion för Alkoholsortimentsnämnden, vars

huvudsakliga syfte är att säkerställa att detaljhandelsmonopolet fungerar icke-

diskriminerande gentemot leverantörer. Det då aktuella motionsyrkandet om att

ändra förordningen avstyrktes.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 7).

Falcon och Spendrup bryggerier har upphört med sin försäljning av alkoläsk. Som

skäl för besluten angavs vikande försäljningssiffror och att drycken inte

ansågs passa in i bolagets sortiment och image. Enligt uppgift från

Systembolaget har försäljningen på Systembolaget gått ned med 49,5 % jämfört

med försäljningen under oktober månad 1996 (drycken introducerades på den

svenska marknaden under augusti månad 1996). Inom EU har arbete påbörjats för

att i skattesammanhang klassificera alkoläsken. Om alkoläsken klassificeras som

en s.k. mellanprodukt skulle den bli så mycket dyrare att priset kan medföra en

nedgång i efterfrågan.

I Alkoholreklamutredningens betänkande, Alkoholreklam (SOU 1998:8), som nyligen

överlämnats till regeringen, konstaterar utredningen att marknadsföringen av

alkoläsk riktad till barn och ungdomar förmodligen kan angripas redan med stöd

av nuvarande reglering av såväl marknadsföringen i allmänhet som

alkoholreklamlagen. Utredningen finner dock skäl att föreslå att en bestämmelse

införs om att alkoholreklam inte får rikta sig särskilt till barn och ungdomar

eller skildra sådana personer. En sådan bestämmelse skall tillämpas om

marknadsföringen har en sådan utformning att det kan antas att barn och

ungdomar lägger märke till och kan påverkas av den. Vid bedömningen bör beaktas

dryckens egenskaper och sammansättning, dryckens popularitet hos unga, dess

namn och image. De mest verkningsfulla åtgärderna för att komma till rätta med

barns och ungdomars konsumtion av alkoläsk är dock enligt utredningens mening

åtgärder inom ramen för det europeiska samarbetet (t.ex. att försöka få till

stånd ett förbud mot produkten eller, som socialministern redan initierat, en

höjning av skattesatsen för alkoläsken) och nationella åtgärder mot langningen.

Försäljningen och marknadsföringen av s.k. alkopulver faller utanför

Alkoholreklamutredningens uppdrag. Frågan bör enligt Alkoholreklamutredningen

tas upp av den utredning om teknisk sprit m.m. som regeringen avser att

tillsätta.

I betänkandet ägnas också stor uppmärksamhet åt Systembolagets produkt-urval,

bolagets möjligheter att avvisa varor och Alkoholsortimentsnämndens uppgift och

praxis. Enligt avtalet mellan staten och Systembolaget AB skall produkturvalet

vara sådant att ingen favorisering sker av inhemska produkter, och det får

grundas enbart på bedömningen av produktens kvalitet, särskilda risker för

skadeverkningar av produkten, kundernas efterfrågan och andra affärsmässiga och

etiska hänsyn. Alkoholsortimentsnämnden skall på begäran av den leverantör vars

produkt avvisats från eller avförts ur bolagets sortiment överpröva

Systembolagets beslut.

Systembolagets kriterier för produkturval är enligt utredningens mening

förenliga med grunderna för den svenska alkoholpolitiken. Kriterierna är också

förenliga med gemenskapsrätten, möjligen med undantag för kriteriet etiska

hänsyn.

Den nuvarande konstruktionen är dock enligt utredningen mindre lyckad.

Avtalet mellan staten och Systembolaget har en otydlig konstitutionell status,

vilken bl.a. medför att avtalets förhållande till gemenskapsrätten är

svårtolkad. Reglerna om produkturval bör enligt utredningens mening ytterligare

tydliggöras. Vidare pekar utredningen på att det är oklart om

Alkoholsortimentsnämnden i gemenskapsrättsliga sammanhang skall bedömas som en

domstol. Med utgångspunkt från den tillämpning av avtalet som följer av

Alkoholsortimentsnämndens praxis har Systembolaget enligt utredningen mycket

begränsade möjligheter att avvisa produkter med hänsyn till produktens

kvalitet, särskilda risker för skadeverkningar av produkten eller etiska

hänsyn. Om de överväganden som hittills har styrt den svenska alkoholpolitiken

skall gälla också i fortsättningen, anser utredningen att det är nödvändigt att

se över ordningen för bolagets produkturval. Antingen bör avtalet överarbetas

eller de aktuella bestämmelserna föras in i alkohollagen eller

alkoholförordningen. I sådana fall skall reglerna utformas på ett sådant sätt

att de inte kommer i konflikt med gemenskapsrätten särskilt artiklarna 30 och

36. Förs bestämmelser om produkturvalet in i alkohollagen bör beslut fattade på

grundval av dem kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Därigenom kan

också de tveksamheter som nu råder huruvida förhandsavgöranden från EG-

domstolen kan begäras i överklagade beslut om produkturval undanröjas.

Utredningen anser också att det kan övervägas om Systembolaget inom ramen för

en sådan ordning skall ges rätten att överklaga beslut som går bolaget emot.

Vidare anförs att Alkoholsortimentsnämnden kan avskaffas om uppgiften att pröva

Systembolagets beslut om produkturval förs över till allmän

förvaltningsdomstol.

Utskottets bedömning

Utskottet ser positivt på att detaljhandelsförsäljningen av alkoläsk kraftigt

har minskat under senare tid. Eftersom drycken särskilt tilltalar ungdomar och

kan befaras motverka alkoholpolitikens syfte att skydda barn och ungdomar från

alkoholkonsumtionens negativa följder vidhåller utskottet sin tidigare

inställning att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med

barns och ungdomars konsumtion av alkoläsk. Utskottet konstaterar att flertalet

av de frågeställningar som aktualiseras i motionsyrkandena har behandlats av

Alkoholreklamutredningen i det till regeringen nyligen överlämnade betänkandet

Alkoholreklam (SOU 1998:8). Regeringens överväganden med anledning av förslagen

i betänkandet bör avvaktas innan riksdagen tar något initiativ i dessa frågor.

Utskottet avstyrker därför motionerna So305 (c) yrkande 6, So608 (c), So618

(fp), So632 (s), So644 (fp) yrkande 7, So645 (kd) yrkandena 1 och 2 och So655

(mp) yrkande 17.

Marknadsföring

I motion So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att riksdagen ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om marknadsföring av alkoholdrycker (yrkande

13). Motionärerna anför att alkoholreklamen verkar ha störst effekt på barn som

ännu inte börjat dricka. Reklam för alkoholdrycker står i strid med de mål

samhället sagt sig vilja verka för. Därför måste sådan reklam i alla former

upphöra. Även Systembolaget skall omfattas av reklamförbudet. Smygreklam för

alkohol med hjälp av kläder, prylar m.m. skall inte tillåtas. Enligt

motionärerna bör lagen med vissa bestämmelser om marknadsföring av

alkoholdrycker (SFS 1978:763) ändras så att all reklam för alkoholdrycker

stoppas. Genom satellitsända TV-program kringgås lagen om reklamförbud för

alkohol i vissa länder. Sverige bör därför inom EU agera för att varje land

skall ha rätt att reglera kommersiella budskap i TV-sändningar riktade till den

egna befolkningen.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet behandlade nyligen i betänkande 1997/98:SoU7 bl.a. en motion med

liknande innehåll som den nu aktuella. En utförlig redogörelse för gällande

bestämmelser när det gäller marknadsföring av alkoholdrycker, uppgifterna för

den utredning som har regeringens uppdrag att göra en översyn av dessa

bestämmelser, m.m. återfinns på s. 16-18 i betänkandet, vartill hänvisas.

Utskottet avstyrkte då aktuella motioner med följande motivering.

Utskottet konstaterar att flertalet av de frågeställningar som aktualiseras i

motionsyrkandena faller inom ramen för direktiven för Kommittén för översyn av

bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker. Utskottet anser att

regeringens överväganden med anledning av det pågående utredningsarbetet bör

avvaktas innan riksdagen tar något initiativ i dessa frågor.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 7).

Utskottets bedömning

Kommittén för översyn av bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker

(Alkoholreklamutredningen) (S 1996:03) har nyligen överlämnat sitt betänkande

Alkoholreklam (SOU 1998:8) till regeringen. Utskottet vidhåller sin tidigare

inställning att regeringens överväganden med anledning av de förslag som lämnas

av Alkoholreklamutredningen bör avvaktas innan riksdagen tar något initiativ i

de frågor som aktualiseras i motion So655 (mp) yrkande 13. Yrkandet avstyrks.

Försäljning av folköl

I motion So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) hemställs om ett tillkännagivande om

vad som anförts om insatser för att förhindra försäljning av folköl till

minderåriga (yrkande 11). Enligt motionären har det slopade kravet på tillstånd

för försäljning av folköl resulterat i att drycken blivit mer lättillgänglig,

framför allt för ungdomar. Efterlevnaden av åldersgränsen, 18 år, är också

dålig. För att motverka försäljningen av folköl till minderåriga föreslår

motionärerna en återgång till de regler som gällde före alkohollagens

ikraftträdande och att kommunerna skall ges möjlighet att ta ut avgifter för

tillståndsgivningen och tillsynen över försäljningen. Vidare anser motionärerna

att en kartläggning över kommunens tillsynsinsatser snarast bör komma till

stånd. Även tydligare ansvarsregler vid försäljningen behövs.

I motion So665 av Göran Magnusson m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) begärs ett

tillkännagivande om att tillstånd/registrering skall fordras för försäljning av

folköl (yrkande 2). Dagligvaruhandeln har enligt motionärerna inte skött

försäljningen av folköl på ett tillfredsställande sätt. Det finns ett behov av

att bättre kontrollera denna handel genom skärpta regler och möjligheter till

inspektion. Någon form av tillstånd/registrering bör krävas för att få sälja

folköl. Prövningen av ansökan om tillstånd bör avgiftsbeläggas.

Även i motion So646 av Karin Israelsson (c) och Fanny Rizell (kd) begärs ett

tillkännagivande om skärpta regler när det gäller servering och försäljning av

folköl (yrkande delvis).

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet har nyligen i betänkande 1997/98:SoU7 behandlat motionsyrkanden med

liknande innehåll som de nu aktuella. I betänkandet (s. 28-30), vartill

hänvisas, ges en redogörelse för de bestämmelser som gäller för försäljning och

servering av folköl, tillsynen över verksamheten, utskottets tidigare

ställningstaganden samt en sammanfattning över Alkoholinspektionens

enkätundersökning angående utvecklingen av folkölsförsäljningen sedan

alkohollagen trädde i kraft den 1 januari 1995.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning beträffande regler för försäljning

och servering av folköl. Mot bakgrund bl.a. av den undersökning som

Alkoholinspektionen genomfört om utvecklingen av folkölsförsäljningen vill

utskottet understryka vikten av att den som serverar eller säljer

alkoholdrycker noga följer alkohollagens bestämmelser och förvissar sig om att

gästen/köparen har uppnått den ålder som anges i lagen. Det är enligt

utskottets mening angeläget att kontrollen av tillämpningen av åldersgränserna

ökar och effektiviseras. Utskottet utgår från att regeringen noga följer

utvecklingen och återkommer till riksdagen vid behov. Frågan om kommunerna som,

tillsammans med polismyndigheterna, har huvudansvaret för den direkta tillsynen

över servering och detaljhandel med öl skall ges möjlighet att ta ut avgift för

tillsynen bereds för närvarande i Socialdepartementet. Motionerna So655 (mp)

yrkande 11, So665 (s, c, fp, v, mp, kd) yrkande 2 och So646 (kd) yrkande delvis

avstyrks.

Servering av alkoholdrycker

I motion So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om behovet

av ökad tyngd för kommunernas riktlinjer för serveringstillstånd och om en

utvärdering av hur kommunerna uppfyllt sitt alkoholpolitiska ansvar i samband

med övertagandet av beslutanderätten om serveringstillstånd (yrkandena 9 och

10). Enligt motionärerna har kommunerna, tvärtemot intentionerna i

alkohollagen, mycket små möjligheter att bedriva en aktiv alkoholpolitik med

hjälp av serveringstillstånden. Kommunerna bör ges rätt att begränsa antalet

permanenta serveringstillstånd inom kommunen samt tidsbegränsa tillstånden.

Kommuninnevånarna och länsstyrelsen bör ges rätt att överklaga beslut om

serveringstillstånd. Frågan om alkoholpolitiska hänsyn fått företräde framför

näringspolitiska hänsyn bör enligt motionärerna bli föremål för en utvärdering.

I motion So665 av Göran Magnusson m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) yrkas att

alkohollagens bestämmelser om serveringstillstånd skall ges större social

prägel (yrkande 1). Motionärerna anser att det finns skäl att pröva om

serveringstillstånden skall tidsbegränsas och att utreda om alkohollagens

bestämmelser kan ges en starkare social prägel för att skapa bättre

förutsättningar för en allsidig prövning av ansökningarna om

serveringstillstånd.

I motion So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att bestämmelserna i

alkohollagen om att lagad mat skall kunna tillhandahållas för att få tillstånd

att servera alkoholdrycker skall utgå ur lagen liksom reglerna om pausservering

och minibarer (yrkandena 9 och 10). Enligt motionärerna skall matservering inte

vara ett krav för att få serveringstillstånd. Det skall vara möjligt att öppna

renodlade barer och pubar. Servering av alkoholdrycker i foajéer till teatrar

och konsertlokaler bör inte begränsas till att äga rum endast vid en paus under

pågående föreställning. Motionärerna anser det rimligt att man skall ha

möjlighet att dricka ett glas både före och efter en föreställning.

I samma motion yrkas att alkohollagens bestämmelser om serveringstider, att

priset på alkohol inte får understiga inköpspriset, att det måste finnas

alkoholfria alternativ och förbudet att vidta åtgärder på serveringsstället för

att förmå en gäst att köpa alkohol skall utmönstras ur lagen (yrkande 11).

Bestämmelserna är enligt motionärerna ytterligare exempel på onödiga regler som

dessutom torde ha få försvarare bland det stora flertalet människor i vårt

land.

Bakgrund och tidigare behandling

Ansvaret för att utreda och besluta om serveringstillstånd samt rätten att

fatta beslut om återkallelse av tillstånd och andra administrativa ingripanden

åvilar numera kommunerna. Kommunerna har också tillsammans med polismyndigheten

ansvaret för den direkta tillsynen över serveringsställena. Före alkohollagens

ikraftträdande hade länsstyrelserna ansvaret för dessa uppgifter. Kommunerna

har i och med alkohollagen fått en annan och mer uttalad roll än tidigare när

det gäller att påverka alkoholens tillgänglighet. Kraven har ökat på att

kommunerna skall ha en genomtänkt och dokumenterad strategi för såväl

prövningar av serveringstillstånd som en offensiv tillsyn över verksamheten i

kommunerna. Enligt regeringens mening bör varje kommun ha alkoholpolitiska

program som innehåller en detaljerad analys av alkoholsituationen i kommunen,

tydliga riktlinjer för vad som skall gälla för att få tillstånd att servera

alkoholdrycker samt på vilket sätt det alkoholförebyggande arbetet skall

bedrivas. Svenska Kommunförbundet har därför under åren 1995 och 1996 erhållit

sammanlagt 3,3 miljoner kronor för att i kommunerna utveckla sådana lokala

alkoholpolitiska handlingsplaner.

En ansökan om serveringstillstånd skall prövas utifrån de kriterier som

gäller enligt alkohollagen, dvs. prövning av sökandens personliga lämplighet

och serveringsställets ändamålsenlighet. I samband med tillståndsprövningen

skall kommunerna också uppmärksamma riskerna för eventuella alkoholpolitiska

olägenheter. Kommunerna kan förhindra alkoholservering i särskilt känsliga

områden, såsom i närheten av skolor, ungdomsgårdar, trafikleder, idrottsplatser

eller i områden med känd missbrukarproblematik. Om antalet restauranger i ett

område har ökat eller riskerar att öka till en sådan omfattning att

alkoholpolitiska olägenheter bedöms föreligga bör kommunerna också kunna vägra

nya serveringstillstånd i området (prop. 1994/95:89, bet. SoU9). En ansökan om

serveringstillstånd, som avser servering året runt eller årligen under viss

tidsperiod, får inte bifallas utan att kommunerna dessförinnan inhämtat

yttrande från polismyndigheten.

Kommunerna kan återkalla beviljade tillstånd om serveringen föranleder

olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller om alkohollagens

bestämmelser inte följs.

Länsstyrelsernas uppgifter på alkoholområdet är sedan alkohollagens

ikraftträdande bl.a. att utöva tillsyn över kommunernas verksamhet samt att på

regional nivå följa upp alkoholhanteringen och den verksamhet som bedrivs med

stöd av alkohollagen. I Socialdepartementets rapport Länsstyrelsernas nya roll

på alkoholområdet (Ds 1995:50) betonas det angelägna i att länsstyrelserna

genom råd och stöd aktivt medverkar till en kompetens och kunskapsuppbyggnad i

kommunerna, t.ex. genom seminarier, utbildningar eller genom gemensamma

tillsynsbesök på restauranger. I syfte att förstärka samverkan mellan olika

aktörer på regional och lokal nivå förordas i rapporten att länsstyrelserna tar

initiativ till bildande av s.k. regionala råd för alkoholfrågor. I dessa råd

bör förutom länsstyrelsen ingå företrädare för landstinget, polismyndigheten,

skattemyndigheten, tullen, kommunen och Folkhälsoinstitutets regionala

kontaktpersoner.

I juni 1995 beslutade regeringen att det i varje län skall finnas ett

regionalt samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet (Förordning 1995:736).

Alkoholinspektionen skall på uppdrag av regeringen utvärdera den s.k.

kommunaliseringen av ansvaret för att utreda och besluta om serveringstillstånd

och tillsynen över serveringsställena. Utvärderingen skall redovisas senast den

1 september 1998.

Motioner om matservering som villkor för serveringstillstånd, tillstånd för

servering i foajé till teater eller konsertlokal och villkoren för bestämmelser

om minibarer har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen senast i

betänkande 1997/98:SoU7. Utskottets inställning var att matservering även i

fortsättningen skall vara ett krav för att serveringstillstånd skall kunna

beviljas. Utskottet var inte berett att utvidga tillståndet för teatrar och

konsertlokaler till att avse andra tider för serveringens bedrivande än i paus

under pågående föreställning eller till andra alkoholdrycker än vin och

starköl. Även motionsyrkanden om att bestämmelser om minibar skall utgå ur

alkohollagen avstyrktes av utskottet. Detta blev också riksdagens beslut.

När det gäller alkohollagens bestämmelser om tidpunkter för serveringens

bedrivande uttalade utskottet (bet. 1994/95:SoU9) med anledning av ett

motionsyrkande med samma innehåll som det nu aktuella att reglerna utgör en

inte oväsentlig del av den svenska alkoholpolitiken och sociala hänsyn skall ha

klart företräde framför affärsmässiga eller konkurrensmässiga sådana. Enligt

utskottets mening skulle serveringstiderna även fortsättningsvis vara

lagreglerade. Motionsyrkandet avstyrktes. Denna inställning vidhölls även i

betänkandena 1995/96:SoU3 och 1997/98:SoU7. I dessa betänkanden avstyrktes

också motionsyrkanden om att 6 och 7 §§ i 6 kap. alkohollagen skulle upphävas.

Utskottet fann att det var viktigt att motverka förekomsten av lockpriser på

alkoholvaror i samband med servering. Utskottet ansåg också att priserna skall

avvägas så att försäljning av drycker med högre alkoholhalt inte främjas. En

ansvarsfull alkoholservering kan inte förenas med att gästerna förmås till

akoholkonsumtion uttalade utskottet vidare. Riksdagen följde utskottet.

Syftet med bestämmelsen om alkoholfria alternativ är enligt förarbetena till

alkohollagen bl.a. att garantera att en kund eller gäst som önskar ett

alkoholfritt alternativ, lättdryck i alkohollagens mening, också skall kunna få

detta i stället för alkoholdryck. Utskottet hade vid behandlingen av

regeringens förslag till alkohollag inte något att invända mot att en sådan

bestämmelse infördes i alkohollagen.

Utskottets bedömning

Utskottet vill i likhet med regeringen understryka vikten av att varje kommun

utarbetar alkoholpolitiska program med tydliga riktlinjer för vad som skall

gälla för att få tillstånd att servera alkoholdrycker samt på vilket sätt det

alkoholförebyggande arbetet skall bedrivas. Det är också angeläget att

kommunerna i samband med tillståndsprövningen noga uppmärksammar riskerna för

eventuella alkoholpolitiska olägenheter. Alkohollagen ger kommunerna

möjligheter att förhindra alkoholservering i särskilt känsliga områden, såsom i

närheten av skolor, ungdomsgårdar, trafikleder, idrottsplatser eller i områden

med känd missbrukarproblematik. Det är även möjligt för kommunerna att vägra

serveringstillstånd om antalet restauranger i ett område ökat eller riskerar

att öka till en sådan omfattning att alkoholpolitiska olägenheter bedöms

föreligga.

För att effektivisera handläggningen av tillstånds- och tillsynsärenden har

Alkoholinspektionen inlett arbete med att bygga upp och utveckla

tillsynsarbetet tillsammans med länsstyrelsen liksom ett centralt tillstånds-

och tillsynsregister såväl för partihandeln som för kommunernas

serveringstillstånd. Den s.k. kommunaliseringen av ansvaret för att utreda och

besluta om serveringstillstånd samt tillsynen över serveringsställena är för

närvarande föremål för utvärdering av Alkoholinspektionen. Uppdraget skall

redovisas till regeringen senast den 1 september 1998. Den alkoholpolitiska

proposition som är planerad att föreläggas riksdagen under senare delen av

våren 1998 kommer enligt uppgift att innehålla bl.a. förslag till riktlinjer

för en ny central alkohol- och drogmyndighet. Mot denna bakgrund anser

utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna

So655 (mp) yrkandena 9 och 10 och So665 yrkande 1 (s, c, fp, v, mp, kd).

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning om att ett tillstånd att servera

spritdrycker, vin och starköl till allmänheten förutsätter att lagad mat kan

tillhandahållas. Utskottet finner heller inte anledning att frångå sitt

tidigare ställningstagande beträffande s.k. pausservering och servering från

minibar på hotell. Motion So610 (m) yrkandena 9 och 10 om ändring i

alkohollagen i dessa avseenden avstyrks. Utskottet vidhåller också sin tidigare

inställning i fråga om alkohollagens bestämmelser om serveringstider,

prissättning, animeringsförbud och alkoholfria alternativ och avstyrker därmed

förslaget i motion So610 (m) yrkande 11 om att bestämmelserna härom skall utgå

ur lagen.

Illegal alkoholhantering

I motion So609 av Tuve Skånberg och Åke Carnerö (kd) yrkas ett tillkännagivande

om ett åtgärdsprogram för att förebygga, upptäcka och beivra hembränning.

Hembränning utgör ett stort hot mot folkhälsan och situationen är i dag mycket

alarmerande särskilt när det gäller ungdomars konsumtion av hembränt. Ett

kraftfullt åtgärdsprogram för att förebygga och beivra hembränning måste till

anser motionärerna. Regeringen bör uppdra åt Folkhälsoinstitutet att utarbeta

ett handlings- och informationsprogram för att motarbeta hembränningen. Polisen

måste få ytterligare resurser för att bekämpa hembränningen.

I motion So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om

behovet av insatser mot illegal alkoholhantering (yrkande 12). Motionärerna

anför att olika former av illegal alkoholhantering utgör ett stort hot mot den

svenska alkoholpolitiken och folkhälsan. Motionärerna ser positivt på det

uppdrag som regeringen gett till Rikspolisstyrelsen, Läkemedelsverket,

Folkhälsoinstitutet och Alkoholinspektionen att kartlägga omfattningen och

karaktären på den olagliga alkoholhanteringen samt lämna förslag till åtgärder.

Motionärerna hänvisar till ett lyckat projekt mot olaglig alkoholhantering som

bedrivits i Norge och anser att ett liknande projekt bör genomföras i Sverige.

I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om

behovet av en upplysningskampanj mot svartsprit (yrkande 8). Motionärerna anser

att en upplysningskampanj om riskerna med att dricka förorenad etylalkohol,

metanol eller alkohol som blivit tillgänglig på illegal väg snarast måste

genomföras.

Motioner liknande de nu aktuella behandlades av utskottet under hösten 1997

(bet. 1997/98:SoU7). I betänkandet lämnas en redogörelse över aktuella insatser

för att motverka den illegala alkoholhanteringen, vartill hänvisas. Utskottet

gjorde följande bedömning.

Utskottet instämmer med motionärerna att olovlig tillverkning av sprit och

spritdrycker är ett stort alkoholpolitiskt problem och att möjligheterna att

ingripa mot den illegala sprithanteringen måste förbättras. Regeringens

ställningstagande till de förslag som lämnas i rapporten Svartsprit och

ungdomar (Ds 1997:8) bör dock avvaktas innan riksdagen överväger något

initiativ i frågan.

Motionerna avstyrktes.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att den illegala

alkoholhanteringen, dvs. illegalt tillverkad eller insmugglad alkohol och

langning till ungdomar, är ett stort alkoholpolitiskt problem och att

möjligheterna att ingripa mot denna hantering måste förbättras. Denna

inställning delas också av regeringen som tagit initiativ till en rad åtgärder.

Bl.a. har regeringen uppdragit åt en arbetsgrupp som består av företrädare för

Alkoholinspektionen, Generaltullstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Läkemedelsverket

och Folkhälsoinstitutet att kartlägga omfattningen och karaktären på den

olovliga sprithanteringen och i vilken omfattning denna hantering påverkar

ungdomar samt lämna förslag till lämpliga åtgärder för att minska denna typ av

verksamhet. Kartläggning, analys och förslag vilar på ett mycket omfattande

underlag. Arbetsgruppens slutrapport som innehåller förslag till en rad

åtgärder för att minska förekomsten av olovligt framställd eller införd sprit,

Svartsprit och ungdomar (Ds 1997:8) överlämnades till regeringen i december

1996. Rapporten har remissbehandlats och frågor om s.k. svartsprit och ungdomar

kommer att tas upp i den alkoholpolitiska proposition som är aviserad till

våren 1998. Regeringen har också anvisat 8 miljoner kronor till

Rikspolisstyrelsen för att bl.a. användas till olika lokala och regionala

samarbetsprojekt mellan närpolisverksamhet, socialtjänst och länsstyrelse för

att förhindra eller försvåra den olovliga sprithanteringen.

Alkoholinspektionen skall vidare i samråd med ovan nämnda myndigheter följa

utvecklingen och bedöma omfattning och karaktären på den illegala

alkoholhanteringen vad avser tillverkning och distribution. Detta uppdrag skall

redovisas till regeringen senast den 1 september 1999. Folkhälsoinstitutet har

ansvaret för att fortlöpande följa upp utvecklingen när det gäller konsumtionen

av svartsprit.

Därutöver skall nämnas att insatser som motverkar den illegala

alkoholhanteringen är en prioriterad uppgift för Branschkommittén, dvs.

kommittén för samverkan angående information kring bruk av alkohol, dess risker

och skadeverkningar mellan branschorganisationer, försäkringsbolag, myndigheter

och andra aktörer (S 97:02, dir. 1997:3).

Mot denna bakgrund anser utskottet att något tillkännagivande till regeringen

med anledning av motionerna So609 (kd), So655 (mp) yrkande 12 och So644 (fp)

yrkande 8 inte behövs. Motionerna avstyrks.

Åldersgränser

I motion So660 av Ann-Kristine Johansson och Helena Frisk (s) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om en översyn av lagstiftningen när

det gäller ålderskravet för personal som säljer respektive serverar

alkoholdrycker.

I motionerna So610 av Gullan Lindblad m.fl. (m) (yrkande 8), So603 av Elizabeth

Nyström och Maud Ekendahl (m) och So623 (s) av Majléne Westerlund-Panke (s)

yrkas att riksdagen skall besluta att åldersgränsen för inköp på Systembolaget

skall sänkas till 18 år.

I motionerna So653 av Chatrine Pålsson och Rolf Åbjörnsson (kd) och So666 av

Göran Magnussom m.fl. (s, c, fp, v, mp, kd) (delvis) begärs ett

tillkännagivande om att höja åldersgränsen för inköp och förtäring av

alkoholdrycker på restaurang till 20 år.

Alkoholpolitiska kommissionen har föreslagit att åldersgränsen för servering av

alkoholdrycker skall höjas från 18 år till 20 år.

Åldersgränsutredningen (C 1995:02) som har haft regeringens uppdrag att göra en

samlad översyn av de åldersgränser i samhället som berör unga människor har i

sin rapport (SOU 1996:11) föreslagit att nuvarande åldersgränser för inköp och

servering av alkoholdrycker bör behållas.

För att få bedriva försäljning av alkoholdrycker krävs att vederbörande

uppnått myndig ålder (3 kap. 7 § alkohollagen). Något motsvarande krav gäller

inte för försäljnings- eller serveringspersonal. Åldersgränsutredningen har

inte föreslagit någon ändring av alkohollagen i detta avseende.

Utskottets bedömning

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt motioner om att höja

respektive sänka åldersgränsen för inköp av alkoholdrycker. Utskottet har

senast i betänkande 1997/98:SoU7 uttalat att det inte var berett att förorda

någon ändring av nuvarande åldersgränser för inköp på Systembolaget och för

servering av alkoholdrycker på restaurang. Utskottet vidhåller denna

inställning och avstyrker motionerna So610 (m) yrkande 8, So603 (m), So623 (s),

So653 (kd) yrkande 3 och So666 (s, c, fp, v, mp, kd) delvis. Även motion So660

(s) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av alkoholpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So610 yrkande 1, 1997/98:So619 yrkande

1, 1997/98:So643, 1997/98:So644 yrkandena 1, 3 och 9 samt 1997/98:So649

yrkande 3,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (mp, kd)

2. beträffande forskning

att riksdagen avslår 1997/98:So610 yrkande 3 och 1997/98:So644 yrkande 2

res. 1(m) - delvis

res. 3 (fp)

3. beträffande alkoholförebyggande åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So302 yrkande 7, 1997/98:So610

yrkandena 2 och 5, 1997/98:So619 yrkandena 2 och 3, 1997/98:So644 yrkande

5, 1997/98:So646 delvis, 1997/98:So649 yrkande 6, 1997/98:So655 yrkandena

1 och 4-6, 1997/98:So666 delvis samt 1997/98:A805 yrkande 19,

res. 4 (m)

res. 5 (mp, kd)

res. 6 (fp)

4. beträffande detaljhandelsmonopolet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So601, 1997/98:So604, 1997/98:So606,

1997/98:So610 yrkande 12, 1997/98:So637 och 1997/98:So644 yrkande 6,

res. 7 (m)

res. 8 (kd)

5. beträffande alkoläsk m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So305 yrkande 6, 1997/98:So608,

1997/98:So618, 1997/98:So632, 1997/98:So644 yrkande 7, 1997/98:So645 och

1997/98:So655 yrkande 17,

res. 9 (fp)

6. beträffande marknadsföring

att riksdagen avslår motion 1997/98:So655 yrkande 13,

res. 10 (mp, kd)

7. beträffande försäljning av folköl

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So646 delvis, 1997/98:So655 yrkande 11

och 1997/98:So665 yrkande 2,

res. 11 (c, mp, kd)

8. beträffande servering av alkoholdrycker

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So610 yrkandena 9-11, 1997/98:So655

yrkandena 9 och 10 samt 1997/98:So665 yrkande 1,

res. 12 (m)

res. 13 (mp)

9. beträffande illegal alkoholhantering

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So609, 1997/98:So644 yrkande 8 och

1997/98:So655 yrkande 12,

res. 14 (fp, mp, kd)

10. beträffande åldersgränser

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So603, 1997/98:So610 yrkande 8,

1997/98:So623, 1997/98:So653 yrkande 3, 1997/98:So660 och 1997/98:So666

delvis.

res. 15 (m)

res. 16 (mp, kd)

Stockholm den 3 februari 1998

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Marianne Jönsson

(s), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Mariann Ytterberg

(s), Stig Sandström (v), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine

Pålsson (kd), Elisebeht Markström (s), Annika Jonsell (m) och Kerstin Heinemann

(fp).

Reservationer

1. Inriktningen av alkoholpolitiken och forskning (mom. 1 och 2)

Sten Svensson (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m) och Annika Jonsell (m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 8 börjar med

?Totalkonsumtionen? och på s. 10 slutar med ?yrkande 3 avstyrks? bort ha

följande lydelse:

Vägledande för den svenska alkoholpolitiken måste som anförs i motion 610 (m)

vara att den övervägande delen av befolkningen är kapabel att ta ansvar för sin

egen alkoholkonsumtion, utan omfattande restriktioner och regler. Av detta skäl

är det också angeläget att en klar åtskillnad görs mellan bruk och missbruk av

alkohol. Dessa begrepp blandas alltför ofta ihop vilket medfört att Sverige för

en alkoholpolitik som skiljer sig markant från den syn på frågorna som är

förhärskande i vår omvärld. Den svenska alkoholpolitiken har i alltför hög

utsträckning koncentrerats till totalkonsumtionen, vilket lett till att

problemet med den grupp som överkonsumerat alkohol inte tillräckligt

uppmärksammats. Enligt utskottets mening finns det inte något entydigt samband

mellan totalkonsumtionen av alkohol och alkoholskador. Däremot för

överkonsumtionen av alkohol med sig omfattande sociala och medicinska problem.

Kostnaderna för samhället är mycket höga och lidandet för den enskilde och

dennes anhöriga är mycket stort. Barn till missbrukare är särskilt utsatta.

Missbruket har också en stark koppling till våld och andra former av brott och

ligger bakom ett stort antal olyckor samt orsakar i många fall en alltför tidig

död. Det är mot den bakgrunden viktigt att minska alkoholkonsumtionen, men

detta skall ske utan fixering vid totalkonsumtionen - en fixering som ofta har

lett till felaktiga prioriteringar och åtgärder. Enligt utskottet får de

åtgärder som vidtas för att minska alkoholkonsumtionen inte uppfattas som

trakasserier av den övervägande del av befolkningen som inte har problem med

sin alkoholkonsumtion. Utskottet kommer därför i det följande att föreslå

ändringar av nuvarande bestämmelser om utskänkningstillstånd, åldersgränser för

inköp av alkoholdrycker, serveringstider m.m. samt att Systembolagets monopol

på detaljhandeln med sprit, vin och starköl successivt skall avvecklas.

Utskottet anser att alkoholpolitiken i ökande utsträckning skall inriktas på

information, utbildning, opinionsbildning och andra förebyggande insatser i

syfte att tränga tillbaka missbruket av alkohol, förhindra att fler blir

missbrukare och motverka alkoholskador. Detta är det viktigaste

alkoholpolitiska instrumentet. Utskottet återkommer i det följande till dessa

frågor. Vidare anser utskottet att Sverige som medlem i Europeiska unionen

skall delta i det europeiska samarbetets alla delar. Vi har accepterat

Romfördragets grundläggande principer om fri rörlighet över gränserna för bl.a.

varor och personer. I kommande förhandlingar med EU bör Sverige inte fortsätta

att begära permanenta undantag för privatpersoners rätt att införa

alkoholdrycker. I stället bör gränserna för privatinförsel successivt höjas

fram till den 30 juni år 2000 då det svenska undantaget helt bör upphöra.

Vidare anser utskottet att det är hög tid att erfarenheter från

internationell forskning på det alkoholmedicinska området diskuteras i Sverige.

Internationell forskning har t.ex. visat att en viss mängd alkohol per dag kan

vara nyttigt och kraftigt minska antalet dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar.

Detta diskuteras runt om i världen men inte i Sverige. Utskottet anser att

denna enkelspåriga attityd till forskningen på det alkoholmedicinska området är

allvarlig och bör ändras. Vad utskottet nu anfört om inriktningen av

alkoholpolitiken bör riksdagen med anledning av motion So610 (m) yrkandena 1

och 3 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i denna del

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande inriktningen av alkoholpolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So610 yrkande 1 och med avslag på

motionerna 1997/98:So619 yrkande 1, 1997/98:So643, 1997/98:So644 yrkandena

1, 3 och 9 samt 1997/98:So649 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande forskning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So610 yrkande 3 och med avslag på

motion 1997/98:So644 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Inriktningen av alkoholpolitiken (mom. 1)

Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 9 börjar med ?En samlad?

och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:

Sverige har anslutit till sig WHO:s mål att minska alkoholkonsumtionen med

minst 25 % från år 1980 till år 2000. Det är nu enligt utskottets mening dags

att utvärdera vilka åtgärder som vidtagits och hur långt Sverige har kommit mot

målet. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med en sådan

redogörelse. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna med

anledning av motionerna So619 (kd) yrkande 1 och So643 (kd). Övriga

motionsyrkanden om inriktningen av alkoholpolitiken avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande inriktningen av alkoholpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So619 yrkande 1 och

1997/98:So643 samt med avslag på motionerna 1997/98:So610 yrkande 1,

1997/98:So644 yrkandena 1, 3 och 9 och 1997/98:So649 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Forskning (mom. 2)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar med ?Utskottet

delar? och som slutar med ?yrkande 3 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det behövs mer forskning inom alkoholområdet bl.a. om

användningen och riskerna med nya alkoholdrycker, konsumtion och konsekvenserna

av alkoholbruk i olika samhällsgrupper och om sambandet mellan alkohol och

våld. Utskottet ser positivt på att ett Centrum för socialvetenskaplig alkohol-

och drogforskning har inrättas vid Stockholms universitet och att SFR beslutat

att inrätta en särskild professur med placering vid denna institution. Enligt

utskottets mening bör även en särskild tjänst för forskning kring kvinnor och

alkohol inrättas. Angelägna områden är bl.a. forskning inriktad på förebyggande

insatser och utvärdering av vård och behandling för kvinnor.

Vidare anser utskottet att en gästprofessur bör inrättas vid

Folkhälsoinstitutets alkoholforskningscentrum för en tid om förslagsvis 3-6 år.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande forskning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So644 yrkande 2 och med avslag på

motion 1997/98:So610 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Alkoholförebyggande åtgärder (mom. 3)

Sten Svensson (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m) och Annika Jonsell (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Utskottet

vidhåller? och slutar med ?yrkande 19? bort ha följande lydelse:

Det viktigaste instrumentet i kampen mot alkoholmissbruk är enligt utskottet

information och opinionsbildning. Effektiva och regelbundet återkommande

informations- och hälsoupplysande kampanjer skapar större förståelse hos

enskilda människor och har större påverkan på deras attityder än restriktioner

och förbud. Ett utmärkt exempel på detta är de antirökkampanjer som bedrevs

främst i slutet av 1970-talet och som ledde till en kraftig minskning av

rökning bland ungdomar. Redan före tobakslagens tillkomst hade också många

miljöer, t.ex. vissa offentliga lokaler, sammanträdesrum och inrikes

transporter, gjorts rökfria. Information om alkohol och alkoholrelaterade

skador måste vara baserade på fakta och kunskap. Det är därför väsentligt att

sådan sammanställs och utvärderas för att på ett effektivt sätt kunna användas

i opinionsarbetet. Utskottet vill också framhålla vikten av att den information

som ges inte är förbudsivrande eller kan uppfattas som förmynderi. Budskapet

måste vara tydligt och enkelt och anpassat till den målgrupp som avses. Det är

också viktigt att en klar åtskillnad görs mellan bruk och missbruk av alkohol.

Utskottet anser att Sverige i detta sammanhang bör ta lärdom av det arbete som

pågår i den kanadensiska delstaten Quebec där en omfattande liberalisering av

alkohollagarna kombinerats med ett omfattande upplysningsarbete, något som lett

till minskad konsumtion. Skolans roll är utomordentligt viktig, och

undervisning om alkoholens skadeverkningar måste återfinnas i skolans läroplan.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So610 (m)

yrkandena 2 och 5 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motionsyrkanden i denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande alkoholförebyggande åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So610 yrkandena 2 och 5 och med

avslag på motionerna 1997/98:So302 yrkande 7, 1997/98:So619 yrkandena 2

och 3, 1997/98:So644 yrkande 5, 1997/98:So646 delvis, 1997/98:So649

yrkande 6, 1997/98:So655 yrkandena 1 och 4-6, 1997/98:So666 delvis samt

1997/98:A805 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Alkoholförebyggande åtgärder (mom. 3)

Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar med ?Utskottet

vidhåller? och slutar med ?yrkande 19? bort ha följande lydelse:

Insatser för ungdomar måste enligt utskottet inriktas på att få dem att helt

avstå från alkohol under uppväxttiden. Det är därför angeläget att främja

alkoholfria fritidsmiljöer för ungdomar. Stat och kommun bör i samverkan med

näringsliv och organisationer stödja förekomsten av alkoholfria träffpunkter

för ungdomar. Samhället bör också verka för att kvinnor skall avstå från

alkohol under graviditeten. Över huvud taget bör intensifierade insatser sättas

in för att få till stånd en minskad alkoholkonsumtion bland kvinnor. I det

alkohol- och drogförebyggande arbetet har skolan har ett stort ansvar. ANT-

undervisningen har dock kommit på undantag i många skolor under senare år,

vilket utskottet anser oroväckande. Enligt utskottet bör varje skola utveckla

handlingsprogram för elevarbetet med hälsofrågor där ANT skall ges en

framträdande roll. Det är viktigt att skolorna använder det kommentar- och

referensmaterial som Skolverket utarbetat och att undervisning om riskerna med

alkohol, narkotika och tobak bedrivs kontinuerligt och inte som sporadiskt

återkommande kampanjer. Det finns dessutom utmärkt informationsmaterial och

kvalitativt goda metoder som utvecklats av bl.a. nykterhetsrörelsen och som bör

tas till vara i ANT-undervisningen. Därutöver anser utskottet att utredningen

om översyn av lärarutbildningen bör få tilläggsdirektiv om att föreslå åtgärder

för att rätta till det bristande inslaget av alkohol- och drogkunskap i

lärarutbildningen. Även blivande ungdomsledare, socionomer och andra som i sitt

arbete kommer i kontakt med ungdomar måste i sina respektive yrkesutbildningar

få gedigna kunskaper om alkohol och övriga beroendeframkallande medel.

Kontinuerlig information om alkoholens skadeverkningar bör också ges till

föräldrar.

Utskottet delar också inställningen i motion So619 (kd) om att förpackningar

med alkoholdrycker skall förses med varningstext, som kortfattat upplyser om

riskerna med alkoholbruk i samband med graviditet, under uppväxtåren, i

trafiken och på arbetsplatserna. Sverige bör inom EU aktivt verka för att

bestämmelser med krav på varningstexter skall införas. Vad utskottet nu anfört

bör riksdagen med anledning av motionerna So302 (kd), So655 (mp), So666 (s, c,

fp, v, mp, kd), So619 (kd), So646 (c, kd) och A805 (kd) som sin mening ge

regeringen till känna. Övriga motioner under detta avsnitt avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande alkoholförebyggande åtgärder

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So302 yrkande 7,

1997/98:So619 yrkandena 2 och 3, 1997/98:So646 delvis, 1997/98:So649

yrkande 6, 1997/98:So655 yrkandena 1 och 4-6, 1997/98:So666 delvis samt

1997/98:A805 yrkande 19 och med avslag på motionerna 1997/98:So610

yrkandena 2 och 5 och 1997/98:So644 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Alkoholförebyggande åtgärder (mom. 3)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar med ?Utskottet

vidhåller? och slutar med ?yrkande 19? bort ha följande lydelse:

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning men anser i likhet med

motionärerna i motion So644 (fp) att en bättre drogpolicy måste utvecklas i

småföretagen. Det är angeläget att Folkhälsoinstitutet och Alnarådet m.fl.

arbetar för att nå små företag med information och kunskap om droger i

arbetslivet. Detta bör ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden i

denna del får anses tillgodosedda och avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande alkoholförebyggande åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So644 yrkande 5 och med avslag på

motionerna 1997/98:So302 yrkande 7, 1997/98:So610 yrkandena 2 och 5,

1997/98:So619 yrkandena 2 och 3, 1997/98:So646 delvis, 1997/98:So649

yrkande 6, 1997/98:So655 yrkandena 1 och 4-6, 1997/98:So666 delvis samt

1997/98:A805 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Detaljhandelsmonopolet (mom. 4)

Sten Svensson (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m) och Annika Jonsell (m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 16 börjar med ?Utskottet

vidhåller? och slutar med ?vinauktioner avstyrks? bort ha följande lydelse:

Systembolagets detaljhandelsmonopol bör enligt utskottet successivt

avvecklas. Avvecklingen bör samordnas med införandet av ett licensieringssy-

stem för försäljning via dagligvaruhandeln. I ett första skede bör starköl och

vin kunna säljas utanför monopolet. Ett viktigt bidrag till att öka variationen

av kvalitetsviner i Sverige är enligt utskottets mening att tillåta

vinauktioner. Vinauktioner skulle också ge ökad möjlighet för dödsbon och

konkursförvaltare att omsätta vinsamlingar till kontanta medel. Detta bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande detaljhandelsmonopolet

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So601, 1997/98:So606,

1997/98:So610 yrkande 12 och 1997/98:So637 samt med avslag på motionerna

1997/98:So604 och 1997/98:So644 yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

8. Detaljhandelsmonopolet (mom. 4)

Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 16 börjar med ? I avtalet?

och slutar med ? So604 (kd)? bort ha följande lydelse:

En systembolagsbutik drar till sig många kunder och det är därför ofta

eftertraktat att få en butik etablerad i ett köpcentrum eller en stadsdel. En

sy-stembutik kan emellertid också innebära sociala olägenheter. Det är därför

viktigt att de sociala konsekvenserna noga uppmärksammas innan beslut fattas om

flyttning av en sådan butik. I dag kan ett beslut fattas att flytta en

systembutik även om kommunen anser det olämpligt. Systembolaget är inte

skyldigt att följa ett yttrande från kommunen i denna fråga. Enligt utskottets

mening måste kommunernas inflytande över lokaliseringen av systembutiker

stärkas. Utskottet delar uppfattningen i motion So604 om att kommunerna skall

ges rätt att lägga in veto vid flyttning av systembutiker.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande detaljhandelsmonopolet

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So604 och med avslag på

motionerna 1997/98:So601, 1997/98:So606, 1997/98:So610 yrkande 12 och

1997/98:So637 och 1997/98:So644 yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

9. Alkoläsk m.m. (mom. 5)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 20 börjar med ?Utskottet

konstaterar? och slutar med ?yrkande 17? bort ha följande lydelse:

Den stora faran med alkoläsk är att barn och ungdomar på ett mycket

försåtligt sätt kan lockas till ett beroende av alkohol eftersom de inte ens

känner att det är alkohol de dricker. Systembolagets beslut att inte sälja

alkoläsk med hänvisning till dess skaderisker särskilt för barn och ungdomar

godtogs inte av Alkoholsortimentsnämnden. Alkoholsortimentsnämnden ansåg att

beslutet utgjorde ett handelshinder enligt Romfördraget (artikel 30). Enligt

utskottets mening är det angeläget att frågan om huruvida Systembolaget har

rätt att avvisa drycken ur sitt sortiment prövas av EG-domstolen. Det skulle

vara olyckligt om nämndens rättstillämpning leder till uppfattningen att beslut

som grundar sig på den svenska alkohollagstiftningen är stridande mot EG-rätten

utan att EG-domstolen fått möjlighet att tolka den svenska lagstiftningens

förenlighet med EG-rätten. Flera avgöranden från EG-domstolen under senare år

visar att domstolen har blivit alltmer benägen att acceptera nationella regler,

som till sin natur inte begränsar tillgängligheten till marknaden för utländska

produkter i större utsträckning än nationella. Systembolaget bör därför ges

möjlighet att överklaga Alkoholsortimentsnämndens beslut. Detta bör med

anledning av motion So644 (fp) yrkande 7 ges regeringen till känna. Övriga

motionsyrkanden i denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande alkoläsk m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So644 yrkande 7 och med avslag på

motionerna 1997/98:So305 yrkande 6, 1997/98:So608, 1997/98:So618,

1997/98:So632, 1997/98:So645 och 1997/98:So655 yrkande 17 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Marknadsföring (mom. 6)

Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. ?21? börjar med Utskottet

vidhåller? och slutar med ?Yrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ansvarsbestämmelserna när det gäller otillåten

marknadsföring av alkoholdrycker måste skärpas och att de företag som inte

följer gällande regelsystem skall riskera ett kännbart bötesstraff. Olika slag

av reklam är en väsentlig del av alkoholindustrins i många fall aggressiva

försäljningsmetoder. För att effektivt kunna klara av uppgifterna att vara

kontrollerande, inspekterande och registrerande bör Alkoholinspektionen överta

kontrollen av marknadsföringen av alkoholdrycker. Vidare anser utskottet att

bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker skall föras in i

alkohollagen. En tillståndshavare som inte följer gällande

marknadsföringsregler skulle förutom åtgärder enligt marknadsföringslagen också

riskera sitt tillstånd enligt alkohollagen. Reklamförbudet bör utsträckas till

att omfatta även facktidskrifter som vänder sig till näringsidkare och deras

anställda. Det är också, menar utskottet, hög tid att bestämmelser om förbud

mot indirekt alkoholreklam införs i alkohollagen. Sverige bör också inom EU

verka för att varje land skall ha rätt att reglera kommersiella budskap i TV-

sändningar riktade till den egna befolkningen. Vad utskottet nu anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande marknadsföring

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So655 yrkande 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Försäljning av folköl (mom. 7)

Roland Larsson (c), Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar med ?Utskottet

vidhåller? och på s. 22 slutar med ?delvis avstyrks ? bort ha följande lydelse:

Utskottet ser med oro på den ökade konsumtionen av folköl bland yngre

tonåringar. En särskild fara ligger i att folkölet i många fall fungerar som

inkörsport till ett mer utvecklat alkoholmissbruk bland ungdomar.

Tillgängligheten är stor genom att antalet försäljnings- och serveringsställen

har flerdubblats sedan reglerna om tillståndsplikt för detaljhandeln med och

servering av folköl slopades. Som utskottet tidigare anfört är det viktigt att

på olika sätt finna vägar att hålla ungdomsåren alkoholfria. En sådan åtgärd är

att begränsa tillgängligheten. Utskottet anser därför att de tidigare reglerna

om tillståndsplikt skall återinföras. Därmed kan också efterlevnaden av

åldersgränserna förbättras genom att ett tillstånd kan återkallas eller ett

förnyat tillstånd vägras om det förekommit anmärkningar. För

tillståndsprövningen och tillsynen över försäljningen bör kommunen ges

möjlighet att ta ut skäliga avgifter. Regeringen bör snarast återkomma till

riksdagen med lagförslag i enlighet härmed. Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna So655 (mp) yrkande 11, So646 (c, kd)

delvis och So665 (s, c, fp, v, mp, kd) yrkande 2 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande försäljning av folköl

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So646 delvis, 1997/98:So655

yrkande 11 och 1997/98:So665 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

12. Servering av alkoholdrycker (mom. 8)

Sten Svensson (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m) och Annika Jonsell (m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 25 börjar med ?Utskottet

vidhåller? och slutar med ?ur lagen? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att alkohollagens bestämmelse om att lagad mat som en del av

verksamheten för att få utskänkningstillstånd skall utgå ur alkohollagen. Detta

krav fungerade möjligen tidigare då Sverige hade en annan restaurangkultur.

Verkligheten är i dag annorlunda. Det anses numera som både naturligt och

trevligt för allt fler att avsluta sin arbetsdag över ett glas öl eller vin på

en kvarterspub i sällskap med vänner och arbetskamrater. Denna form av socialt

umgänge är positiv och visar att även svenskar kan umgås med alkohol. Pubar och

liknande inrättningar skall därför undantas från kravet på matservering.

Även bestämmelserna om servering från minibar på hotell bör utgå ur

alkohollagen.

När det gäller pausservering i foajéer till teatrar och konsertlokaler

föreligger inte något mattvång, vilket utskottet anser vara positivt. Däremot

får endast vin och starköl serveras. Utskottet anser att serveringstillståndet

även bör kunna omfatta spritdrycker och att servering bör kunna ske såväl i

paus under pågående föreställning som före och efter en föreställning.

Enligt utskottets mening fyller alkohollagens bestämmelse om tidsbegränsning

för alkoholservering knappast någon alkoholpolitisk funktion utan har givit

upphov till att antalet ?svartklubbar? har ökat i storstäderna. Ur

alkoholpolitiskt perspektiv måste det vara bättre att ge de näringsställen som

har serveringstillstånd möjlighet att själva bestämma sina öppettider än att

genom regleringar skapa förutsättningar för en okontrollerbar verksamhet.

Ytterligare exempel på regler som enligt utskottet är onödiga och därför bör

utmönstras ur alkohollagen är bestämmelserna om att priset på alkoholdrycker

vid servering inte får understiga inköpspriset och förbudet att vidta åtgärder

för att förmå gäster att köpa alkoholdrycker. Även bestämmelsen om att

alkoholfria alternativ måste finnas att tillgå i tillfredsställande urval och

omfattning på serveringsställen med tillstånd att servera alkoholdrycker saknar

enligt utskottet någon alkoholpolitisk funktion.

Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion So610 (m) yrkandena 9-11

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande servering av alkoholdrycker

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So610 yrkandena 9-11 och med

avslag på motionerna 1997/98:So655 yrkandena 9 och 10 och 1997/98:So665

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Servering av alkoholdrycker (mom. 8)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 24 börjar med ?Utskottet

vill? och på s. 25 slutar med ? (s, c, fp, v, mp, kd)? bort ha följande

lydelse:

Kommunernas riktlinjer för serveringstillstånd måste enligt utskottets mening

ges ökad tyngd. Bl.a. bör kommunerna i sina riktlinjer ges rätt att begränsa

antalet permanenta serveringstillstånd inom kommunen genom att tidsbegränsa

tillstånden till förslagsvis tre år, varefter de på nytt prövas. Vidare anser

utskottet att alkohollagens regler om serveringstillstånd bör ses över i syfte

att begränsa antalet tillstånd och ge bestämmelserna en starkare social prägel

som ger bättre förutsättningar för en allsidig prövning. Enligt förarbetena

till alkohollagen skall alkoholpolitiska hänsyn ha företräde framför

näringspolitiska vid beviljandet av serveringstillstånd. Frågan om kommunerna

har uppfyllt dessa intentioner bör enligt utskottet bli föremål för en

utvärdering. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer att göra utvärderingen. Vad utskottet anfört med anledning av

motionerna So655 (mp) yrkandena 9 och 10 samt So665 (s, c, fp, v, mp, kd)

yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande servering av alkoholdrycker

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So655 yrkandena 9 och 10 och

1997/98:So665 yrkande 1 samt med avslag på motion 1997/98:So610 yrkandena

9-11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Illegal alkoholhantering (mom. 9)

Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd) och Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 26 börjar med ?Utskottet

vidhåller? och på s. 27 slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottet är hembränning ett stort hot mot folkhälsan. Sverige

riskerar att få en situation liknande den vi hade i slutet av 1800-talet då

husbehovsbränningen var accepterad och ledde till förödande sociala

konsekvenser. Särskilt alarmerande är den ökade konsumtionen av hembränd sprit

bland ungdomar. All alkohol är skadlig under uppväxtåren, och det finns en bred

politisk enighet om att främja en alkoholfri uppväxt. Utskottet anser att ett

kraftfullt åtgärdsprogram omedelbart måste sättas in för att förebygga och

beivra hembränningen. Folkhälsoinstitutet bör ges i uppdrag att utarbeta ett

handlings- och informationsprogram för att motarbeta hembränningen och polisen

måste tilldelas ytterligare resurser i kampen mot denna form av brottslighet.

Vidare anser utskottet att Sverige bör ta lärdom av den lyckade kampanj mot

hembränning, smuggling och annan olovlig sprithantering som under de senaste

åren genomförts i Norge. Utskottet delar också inställningen i motion So644 om

att en upplysningskampanj om riskerna med att dricka förorenad etylalkohol,

metanol eller alkohol som blivit tillgänglig på illegalt sätt snarast måste

genomföras. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande illegal alkoholhantering

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So609, 1997/98:So644 yrkande

8 och 1997/98:So655 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

15. Åldersgränser (mom. 10)

Sten Svensson (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m) och Annika Jonsell (m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar med ?Utskottet

har? och på s. 28 slutar med ?So660 (s) avstyrks? bort ha följande lydelse:

Personer som har uppnått 18 år är valbara till riksdagen, har rösträtt, rätt

att ta körkort, rätt att ingå äktenskap och rätt att förtära alkoholdrycker på

restauranger och barer, m.m. Utskottet anser att det är hög tid att även

åldersgränsen för inköp på Systembolaget jämställs med myndighetsåldern. Detta

bör riksdagen med anledning av motionerna So610 (m) yrkande 8, So603 (m) och

So623 (s) som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i denna del

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande åldersgränser

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So603, 1997/98:So610 yrkande

8 och 1997/98:So623 samt med avslag på motionerna 1997/98:So653 yrkande 3,

1997/98:So660 och 1997/98:So666 delvis som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

16. Åldersgränser (mom. 10)

Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar med ?Utskottet

har? och på s. 28 slutar med ?So660 (s) avstyrks? bort ha följande lydelse:

För att skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen bland

ungdomar anser utskottet att åldersgränsen för servering av alkoholdrycker

skall höjas från nuvarande 18 år till 20 år. Detta bör riksdagen med anledning

av motionerna So653 (kd) och So666 (s, c, fp, v, mp, kd) som sin mening ge

regeringen till känna. Övriga motioner i denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande åldersgränser

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So653 yrkande 3 och

1997/98:So666 delvis samt med avslag på motionerna 1997/98:So603,

1997/98:So610 yrkande 8, 1997/98:So623 och 1997/98:So660 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................5

Inriktningen av alkoholpolitiken 5

Allmänt 5

Bakgrund 7

Utskottets bedömning 8

Alkoholförebyggande åtgärder 11

Tidigare behandling 13

Utskottets bedömning 15

Detaljhandelsmonopolet 15

Systembolagets verksamhet 15

Utskottets bedömning 16

Alkoläsk m.m. 16

Bakgrund och tidigare behandling 17

Utskottets bedömning 19

Marknadsföring 20

Bakgrund och tidigare behandling 20

Utskottets bedömning 20

Försäljning av folköl 21

Bakgrund och tidigare behandling 21

Utskottets bedömning 21

Servering av alkoholdrycker 22

Bakgrund och tidigare behandling 23

Utskottets bedömning 24

Illegal alkoholhantering 25

Utskottets bedömning 26

Åldersgränser 27

Utskottets bedömning 27

Hemställan 28

Reservationer........................................29