Bet. 1997/98:SoU19 Ombildning av Handikappinstitutet

Beredningskedjan

behandlar Prop. 1997/98:57 Ombildning av Handikappinstitutet
riksdagens skrivelse Rskr. 1997/98:223 Riksdagsskrivelse 1997/98:223

Bet. 1997/98:SoU19
Utskottsbetänkanden · SoU

Ombildning av Handikappinstitutet

1998-04-16 · 16 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1997/98:SoU19, Ombildning av Handikappinstitutet

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Socialutskottets betänkande

1997/98:SOU19

Ombildning av Handikappinstitutet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SoU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:57 Ombildning av

Handikappinstitutet, sex motioner som väckts med anledning av propositionen

samt en motion från den allmänna motionstiden 1997.

I propositionen föreslås att en allmännyttig ideell förening,

Hjälpmedelsinstitutet, bildas och övertar verksamheten vid det nuvarande

Handikappinstitutet den 1 januari 1999. Föreningsbildare föreslås bli staten,

Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Föreningens medlemmar utgörs

av föreningsbildarna. Regeringen föreslår att all verksamhet vid

Hjälpmedelsinstitutet skall omfattas av offentlighetsreglerna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1997/98:57 Ombildning av Handikappinstitutet

(Socialdepartementet) föreslår regeringen att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om överlämnande av vissa

förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3. godkänner vad regeringen föreslår om ombildning av Handikappinstitutet och

om verksamhetens inriktning och form,

4. bemyndigar regeringen att under perioden 1999-2002 lämna bidrag till

verksamheten vid Hjälpmedelsinstitutet i enlighet med regeringens förslag.

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:57

1997/98:So19 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en hjälpmedelsgaranti,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Hjälpmedelsinstitutets ansvar för hjälpmedelsgarantin,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten skall utse ordförande i Hjälpmedelsinstitutets styrelse.

1997/98:So20 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Ulla Löfgren (båda m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om representation för handikapprörelsen i Hjälpmedelsinstitutets

styrelse.

1997/98:So21 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om namnbyte för

Handikappinstitutet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en hjälpmedelsgaranti,

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kunskap och hjälpmedel till dem med osynliga handikapp.

1997/98:So22 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om styrelserepresentation för brukarna,

2. att riksdagen avslår förslaget om namnbyte på Handikappinstitutet.

1997/98:So23 av Åsa Stenberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om Handikappinstitutets namn och

om brukarorganisationernas representation i styrelsen.

1997/98:So24 av Stig Sandström m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att ombilda

Handikappinstitutet till en ideell förening enligt vad i motionen anförts om

bildandet av en myndighet med eget ansvarsområde,

2. att riksdagen beslutar att Handikappinstitutet skall bestå av en styrelse

med nio ledamöter, varav tre från staten, två från handikapprörelsen, två från

Kommunförbundet och två från Landstingsförbundet, enligt vad i motionen anförts

om brukarinflytande,

3. att riksdagen beslutar att bibehålla namnet Handikappinstitutet för att

markera myndighetens mera omfattande verksamhet, som skall bidra till ökad

tillgänglighet i samhället för funktionshindrade.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1997

1997/98:So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att Handikappinstitutet drivs av staten och landstingen.

Utskottet

Bakgrund

Handikappinstitutet (HI) bildades 1968 av staten och Svenska centralkommittén

för rehabilitering. Verksamheten har efter hand utvecklats från medverkan i

direkt framtagning av hjälpmedel till långsiktigt forsknings- och

utvecklingsarbete, provning av hjälpmedel och andra åtgärder för att främja

hjälpmedelsförsörjningen.

I samband med att sjukvårdshuvudmännen år 1976 övertog ansvaret för att

tillhandahålla hjälpmedel ombildades HI. Staten och Landstingsförbundet blev

huvudmän enligt ett avtal av den 24 mars 1977, ett avtal som alltjämt

tillämpas. I detta sammanhang startade Landstingsförbundet AB

Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolag (SUB) varigenom den tidigare statliga

inköpssamordningen avlöstes.

I december 1995 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet att

tillkalla en särskild utredare för att utreda vissa frågor om institutets

verksamhet, organisationsform och finansiering.

Bakgrunden till utredningen var bl.a. att kommunernas hälso- och

sjukvårdsansvar vad gäller hjälpmedel förtydligades år 1994. Kommunerna är dock

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

inte engagerade i Handikappinstitutet. HI är inte en myndighet och har hittills

inte haft någon klart angiven juridisk form. Frågan om annan form för

anslagsberoende stiftelser m.fl. organ har utretts och riksdagsbehandlats.

Frågan om HI:s rättsliga status har aktualiserats som en följd härav. Även HI:s

finansiering har aktualiserats. HI finansieras för närvarande genom att staten

och Landstingsförbundet årligen i de s.k. Dagmaröverläggningarna gemensamt

avsätter ett belopp till ?Handikappinstitutets fond? som disponeras av HI:s

styrelse. Medlen avräknas mot anslaget Sjukvårdsförmåner m.m.

Utredningen avlämnade den 17 december 1996 sitt betänkande Handi-

kappinstitutet - för bra hjälpmedel och ökad livskvalitet (SOU 1996:174).

Betänkandet har remissbehandlats.

Staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet har den 4 mars 1998

ingått ett konsortialavtal om bildande m.m. av en allmännyttig ideell förening

som skall överta verksamheten vid det nuvarande Handikapp-institutet. Till

konsortialavtalet hör också ett stadgeförslag för föreningen. Avtalet omfattar

budgetåren 1999-2002 och vinner inte giltighet förrän det godkänts, för statens

del av riksdag och regering och för förbunden av respektive förbundsstyrelser.

Propositionen

I propositionen föreslås att Handikappinstitutet ombildas till

Hjälpmedelsinstitutet (HI), en allmännyttig ideell förening. Denna föreslås

bildas den 1 januari 1999 och överta verksamheten vid det nuvarande institutet.

Föreningsbildare föreslås bli staten, Landstingsförbundet och Svenska

Kommunförbundet. Föreningens medlemmar utgörs av föreningsbildarna.

HI:s ändamål skall vara att arbeta för förbättrad livskvalitet för människor

med funktionshinder genom att medverka till utveckling av bra och säkra

hjälpmedel och till en effektiv hjälpmedelsförsörjning. Institutet skall genom

sitt arbete bidra till ökad tillgänglighet i samhället för funktionshindrade.

HI:s huvuduppgift skall vara att arbeta med forskning, utveckling, provning

och standardisering av hjälpmedel samt information, utbildning och

erfarenhetsutbyte. Institutet skall också med expertis biträda

sjukvårdshuvudmännen, centrala organ, brukarorganisationer samt företag och

andra organisationer inom hjälpmedelsområdet. Vidare skall HI, i samverkan med

ansvariga myndigheter och andra organ, aktivt verka för god tillgänglighet för

funktionshindrade i olika miljöer och verksamheter.

Vad gäller tillsynen inom hjälpmedelsområdet pekar regeringen på att den i

likhet med utredningen anser att detta är en uppgift för Socialstyrelsen.

Regeringen anser samtidigt att HI i enstaka fall kan komma att åläggas vissa

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

uppgifter som innebär myndighetsutövning. Ett exempel är det nu slutförda

uppdraget att fördela stimulansbidrag. För verksamhet av denna karaktär bör

särskilda bestämmelser gälla. Riksdagen föreslås därmed anta regeringens

förslag till lag om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till

Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening.

Regeringen föreslår att all verksamhet omfattas av offentlighetsreglerna.

Riksdagen föreslås därmed anta regeringens förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

Styrelsen föreslås få nio ledamöter, en ordförande, två vice ordförande och

sex övriga ledamöter, samt nio personliga suppleanter. Envar av staten,

Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet utser tre ledamöter och tre

personliga suppleanter. Samtliga utses av föreningsstämman för en period om

fyra år. Inledningsvis föreslås staten utse styrelseordförande. Regeringen

aviserar att den har för avsikt att behålla nuvarande ordning vad avser statens

representation i HI:s styrelse.

Till styrelsen föreslås ett brukarråd knytas, med representanter från olika

grupper av brukare av institutets produkter och tjänster. I förslaget till

stadgar regleras styrelsens samråds- och informationsskyldighet gentemot

brukarrådet.

Handikappinstitutet föreslås byta namn till Hjälpmedelsinstitutet. I

propositionen redovisas att utredningen funnit att namnet Handikappinstitutet

borde behållas. De blivande föreningsbildarna har emellertid ansett att

verksamhetens inriktning mot hjälpmedel bör markeras tydligare i föreningens

namn. Svenska Kommunförbundet har för sin del anfört att ett namnbyte i denna

riktning är en nödvändig förutsättning för kommunernas medverkan i den nya

föreningen. Parterna har enats om namnet Hjälpmedelsinstitutet. Det

internationella namnet föreslås dock behållas då Handikappinstitutet i dag är

känt i en stor del av världen som The Swedish Handicap Institute.

Institutet skall medverka till utveckling av bra och säkra hjälpmedel samt

till en effektiv hjälpmedelsförsörjning. Namnbytet speglar detta ändamål väl,

anför regeringen, och instämmer därmed i parternas bedömning i namnfrågan.

Namnbytet i sig innebär ingen förändring av den nuvarande verksamhetens

inriktning eller innehåll, men det är en markering av att frågor av mer allmän

handikappolitisk karaktär inte skall hanteras inom HI.

I detta sammanhang anser regeringen att det bör nämnas att regeringen har

beslutat att för frågor med allmänt handikappolitiskt innehåll bemanna ett

sekretariat till statssekreterargruppen för handikappfrågor. Organisatoriskt

kommer sekretariatet att knytas till Socialdepartementet. Regeringen har också

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

beslutat inrätta en handikappdelegation bestående av företrädare för

handikapprörelsen. Syftet med dessa åtgärder är bl.a. att förbättra

samordningen av handikappolitiken inom Regeringskansliet samt ge ökat utrymme

för dialog med företrädarna för olika handikapporganisationer.

Hjälpmedelsinstitutets verksamhet skall enligt propositionen bekostas

gemensamt av staten och landstingen. Kommunerna skall anses ha del i denna

finansiering. Finansieringen föreslås ske enligt ett fyraårigt avtal mellan

staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.

Bidraget till HI skall per år omfatta 45,5 miljoner kronor, vilket motsvarar

bidragsnivån för år 1998. I den finansiella ramen ingår inte, som nu är fallet,

medel avseende verksamheten vid AB Sjukvårdshuvudmännens upphandlingsbolag

(SUB), vilka fr.o.m. år 1999 föreslås utgå ur den finansiella ramen för HI.

Landstingsförbundet övertar då finansieringsansvaret för SUB. Medel motsvarande

nuvarande bidrag till verksamheten vid SUB - 5,5 miljoner kronor - förs från

anslaget Sjukvårdsförmåner m.m. till anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård

för att användas i de årliga Dagmaröverläggningarna.

För tiden efter nuvarande avtalsperiod skall parterna, under avtalsperioden,

överlägga om den framtida finansieringen med det gemensamma målet att finna

annan finansieringsmodell.

Motionerna

HI:s form och medlemmar

I motion So24 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag att ombilda Handikappinstitutet till en ideell förening

enligt vad i motionen anförts om bildandet av en myndighet med eget

ansvarsområde (yrkande1). Motionärerna anser att formen ?ideell förening? är

märklig i sammanhanget eftersom det i praktiken innebär att

Hjälpmedelsinstitutet undandras från politisk kontroll och inflytande.

Institutet har en mycket viktig roll när det gäller utvecklingen på

hjälpmedelsområdet, vilken bör främjas, heter det. HI bör därför ombildas till

en myndighet med det ansvars-område som anges i propositionen.

I motion So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om vikten

av att Handikappinstitutet drivs av staten och landstingen (yrkande 9).

Motionärerna anser att det är viktigt att HI också i framtiden är en statlig

och landstingskommunal angelägenhet. De anser det inte rimligt att kommunerna

skall ta ekonomiskt ansvar för institutets finansiering.

Hjälpmedelsgaranti

I motion So19 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs tillkännagivande till

regeringen om en hjälpmedelsgaranti (yrkande 1) och om Hjälpmedelsinstitutets

ansvar för hjälpmedelsgarantin (yrkande 2). Motionärerna har i flera år

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

motionerat om en hjälpmedelsgaranti. De anser att den som inte vill eller har

möjlighet att vänta på hjälpmedel genom landstingens hjälpmedelscentraler skall

ha möjlighet att själv skaffa sitt hjälpmedel och ersättas för denna kostnad

genom förslagsvis försäkringskassan. Motionärerna anser att denna möjlighet

väsentligt skulle öka tillgången på moderna och individanpassade hjälpmedel.

Det skulle också leda till en press på tillverkarna av hjälpmedel att tydligare

marknadsföra sina produkter och att också hålla en hög kvalitet. Vidare skulle

handikapporganisationerna få en central roll som förmedlare av nya hjälpmedel.

Regeringen bör, enligt motionärerna, snarast återkomma med ett förslag om en

hjälpmedelsgaranti enligt dessa riktlinjer. Motionärerna anser att

Hjälpmedelsinstitutet skall ges ett kontrollansvar för hjälpmedelsgarantin och

se till att alla hjälpmedel håller en god kvalitet och säkerhet. Detta måste

vara en förutsättning för att den enskilde skall kompenseras för det egna

inköpet.

I motion So21 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en hjälpmedelsgaranti

(yrkande 2) och om kunskap och hjälpmedel till dem med osynliga handikapp

(yrkande 3). Att tillgodose hjälpmedelsbehoven är oerhört viktigt för hela

handikappolitiken, anför motionärerna. För att lyfta fram den enskildes

rättigheter borde en hjälpmedelsgaranti införas. Det skulle betyda mycket för

den enskildes trygghet. Motionärerna pekar vidare på att handikappreformen

bidragit till att de funktionshindrade fått ett bättre liv. Särskilt gäller

detta personer med synliga handikapp, som under senare år fått både bättre

hjälpmedel och personlig hjälp. Personer med osynliga handikapp har inte

prioriterats i lika hög grad. Motionärerna anser att kunskapen om osynliga

handikapp måste öka och att tillgänglighet och möjlighet till hjälpmedel måste

utvecklas.

Styrelsen

I motion So19 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten skall utse

ordförande i Hjälpmedelsinstitutets styrelse (yrkande 3). Motionärerna anser

att då staten föreslås vara huvudfinansiär för institutet bör staten också utse

ordförande i institutets styrelse. Detta innebär också att staten markerar

betydelsen av institutets verksamhet.

I motion So20 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Ulla Löfgren (båda m) begärs

tillkännagivande om representation för handikapprörelsen i

Hjälpmedelsinstitutets styrelse. I dag sitter representanter för

handikapporganisationerna på statens mandat i styrelsen för

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

Handikappinstitutet. Regeringen föreslår nu att handikapprörelsen skall

representeras i ett brukarråd i Hjälpmedelsinstitutet och inte ingå i

styrelsen. Handikapprörelsen blir därmed utan inflytande över beslutsprocessen,

anför motionärerna.

I motion So22 av Roland Larsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om styrelserepresentation för

brukarna (yrkande 1). Motionärerna anför att i den nuvarande styrelsen för HI

sitter representanter för handikapprörelsen på statens mandat. Motionärerna

vänder sig mot förslaget att brukarintressenas åsikter skall framföras av ett

brukarråd utan inflytande över beslutsprocessen. Motionärerna anser att en av

statens representanter i styrelsen bör representera brukarna och utses i samråd

med handikapprörelsen.

I motion So24 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen beslutar att

Handikappinstitutet skall bestå av en styrelse med nio ledamöter, tre från

staten, två från handikapprörelsen, två från Svenska Kommunförbundet och två

från Landstingsförbundet, enligt vad i motionen anförts om brukarinflytande

(yrkande 2). Motionärerna anser att brukarna skall ges egen representation i

styrelsen. De anser att regeringens förslag innebär att handikapprörelsen

fråntas ett faktiskt inflytande över ett område av utomordentlig betydelse för

människor med funktionsnedsättningar.

I motion So23 av Åsa Stenberg (s) begärs tillkännagivande om

brukarorganisationernas representation i styrelsen (yrkande delvis). Motionären

anser att propositionens skrivning beträffande hur många platser som

brukarorganisationerna kommer att erhålla är oklar. Det behövs ett

förtydligande på denna punkt. Motionären anför att brukarna är de viktigaste

intressenterna i Handikappinstitutets verksamhet och att de därför bör vara

företrädda i styrelsen. Det vore ett steg tillbaka, när det gäller

brukarinflytande, om inte brukarna även i fortsättningen var med i styrelsen.

Ett brukarråd kan inte ersätta direkt representation i styrelsen utan bara vara

ett komplement, oavsett om styrelsen får samråds- och informationsskyldighet

med brukarrådet, anför hon.

Föreningens namn

I motion So22 av Roland Larsson m.fl. (c) anförs att det är korrekt att

institutet inte har något övergripande ansvar för handikappolitiken men att

uppgifterna sträcker sig utöver vad som avses med hjälpmedel. Institutet

arbetar med tillgängligheten i samhället ur ett bredare perspektiv. Allt tyder

på att verksamheten i framtiden kommer att omfatta områden utöver den

traditionella hjälpmedelsverksamheten. Namnet Hjälpmedelsinstitutet kan ge en

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

alltför snäv bild av institutets verksamhet. Motionärerna yrkar på avslag på

namnbytet (yrkande 2).

I motion So24 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen beslutar att

bibehålla namnet Handikappinstitutet för att markera myndighetens mera

omfattande verksamhet, som skall bidra till ökad tillgänglighet i samhället för

funktionshindrade (yrkande 3). Motionärerna anser att HI:s uppgifter sträcker

sig långt utöver vad som avses med hjälpmedel. Institutet arbetar med

tillgängligheten i samhället ur ett bredare perspektiv. Dessa uppgifter kommer

att bli mer betydelsefulla och omfattande. Stora förändringar sker inte bara i

Sverige utan i hela Europa. Såväl Danmark som Norge håller för närvarande på

att bygga upp centrum med uppgift att arbeta just med tillgänglighetsfrågorna i

samhället. I det läget väljer regeringen att tona ner arbetet med

tillgänglighet för HI. Motionärerna anser inte detta försvarbart så länge

offentliga kommunikationer, stora delar av bostadsbeståndet och offentliga

miljöer har mycket stora brister i tillgängligheten.

I motion So21 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att namnbytet avslås

(yrkande 1). Motionärerna anför att Handikappinstitutet är väletablerat och att

en namnändring lätt kan resultera i osäkerhet om innehållet i verksamheten. Det

finns vidare en risk med att fokusera för mycket på själva hjälpmedelsbegreppet

och inte se hjälpmedlen i ett större rehabiliteringsperspektiv. Motionärerna

finner det också märkligt att institutet skall behålla sitt engelska namn, The

Swedish Handicap Institute, och därmed laborera med två namn.

Även i motion So23 av Åsa Stenberg (s) anförs att Handikappinstitutets namn är

väletablerat, att det är förbryllande med olika namn på svenska och engelska

och att det nya namnet kan tolkas som en begränsning av institutets nuvarande

verksamhetsområde. Slutligen anser motionären att det är olyckligt om namnbytet

tolkas som en handikappolitisk markering, vilket regeringen ju framhållit att

det inte är. Motionären begär tillkännagivande om Handikappinstitutets namn

(yrkande delvis).

Tidigare behandling

Utskottet har nyligen behandlat frågan om en hjälpmedelsgaranti. I betänkande

1997/98:SoU16 anförde utskottet att det vidhöll sin tidigare uppfattning att

försöksverksamheten i Skåne borde fullföljas innan ställning tas i frågan om

införande av en s.k. hjälpmedelsgaranti, liksom i frågan om finansieringen av

en sådan. De då aktuella motionerna avstyrktes därmed. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 1997/98:154).

I samma betänkande behandlades också frågan om s.k. osynliga handikapp som

MBD/DAMP m.fl. Här redovisades pågående utredningsuppdrag som berör barn med

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

särskilda behov, Läs- och skrivkommittén, den parlamentariska kommittén om

förnyelse av lärarutbildningen, Barnpsykiatrikommittén. Vidare redovisades att

Skolverket har i uppdrag att i sin tillsyn särskilt fokusera på

resursfördelningen avseende elever med behov av särskilt stöd. Utskottet

konstaterade att kunskapen om s.k. osynliga handikapp har ökat under senare år,

även om mycket återstår att göra. De extra resurser som kommunerna tillförs och

kommer att tillföras under de kommande åren är viktiga för att kunna förstärka

insatserna i skolan. Det är angeläget att särskild uppmärksamhet riktas mot

barn med särskilda behov. Skolverkets undersökningar visar att så inte alltid

har varit fallet. Utskottet ansåg dock att regeringens beredning av frågan

borde avvaktas.

Utskottet behandlade också frågan om IT-hjälpmedel och tillgängligheten inom

IT-området. Utskottet ville inte föregripa regeringens beredning av

Handikappinstitutets förslag till program för funktionshindrade och äldre.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att Hjälpmedelsinstitutet bör inrättas

som ett för staten, landstingen och kommunerna gemensamt kunskaps- och

utvecklingsorgan på central nivå för frågor om hjälpmedel för

funktionshindrade. Genom ädelreformen fick kommunerna ett ökat ansvar för

hjälpmedelsverksamheten. Detta ansvar förtydligades år 1994 (18 a § hälso- och

sjukvårdslagen). Det är därmed en naturlig utveckling att också kommunerna

involveras i institutets arbete. Utskottet delar också regeringens uppfattning

att en allmännyttig ideell förening är en lämplig form för institutets

verksamhet. HI:s verksamhet är ett uttryck för ett gemensamt samhällsintresse

att på nationell nivå hålla en sådan utvecklingsstandard och kunskapsnivå i

fråga om hjälpmedel att de övergripande handikappolitiska målen kan

upprätthållas. Detta är, som det sägs i propositionen, ett odelbart intresse,

vars tillgodoseende inte ankommer på någon enskild aktör. Institutet övertar

inte uppgifter som någon statlig myndighet eller någon sjukvårdshuvudman har

eget operativt ansvar för. HI:s verksamhet grundas inte heller på medlemmarnas

ekonomiska motiv. En ideell förening svarar därför bäst mot verksamhetens

syfte. En ideell förening ger också en tydligare framtoning av institutets

roll, vilket är viktigt såväl nationellt som internationellt.

Utskottet anser i likhet med regeringen att institutets huvuduppgift skall

vara att arbeta med forskning, utveckling, provning och standardisering av

hjälpmedel samt information, utbildning och erfarenhetsutbyte. Institutet skall

också med expertis biträda sjukvårdshuvudmännen, centrala organ,

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

brukarorganisationer samt företag och andra organisationer inom

hjälpmedelsområdet. Vidare skall HI, i samverkan med ansvariga myndigheter och

andra organ, aktivt verka för god tillgänglighet för funktionshindrade i olika

miljöer och verksamheter.

Tillsynen över hjälpmedelsområdet är däremot inte en fråga för HI utan bör

även i fortsättningen vara en uppgift för Socialstyrelsen. Ett enigt utskott

uttalade våren 1997, vid behandling av ett antal äldremotioner (1996/97:

SoU13), att det borde övervägas om tillsynen kunde läggas på samma statliga

myndighet för såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården för att därigenom

skapa en slagkraftigare organisation. Uppdelningen mellan länsstyrelserna och

Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter innebar enligt utskottet en

otydlighet vid tillsynen i gränsområdet mellan kommunal och landstingskommunal

verksamhet. Detta gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 1996/97:90).

Frågan bereds nu av en särskild utredare som tillkallats med uppgift att göra

en översyn av vissa frågor rörande socialtjänstlagen (1980:620) och

socialtjänstens uppgifter. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och

anser således inte att HI bör få någon tillsynsfunktion.

Utskottet har nyligen behandlat frågan om en hjälpmedelsgaranti. Utskottet

vidhåller den uppfattning som utskottet då hade nämligen att

försöksverksamheten i Skåne bör fullföljas innan ställning tas i frågan om att

införa en hjälpmedelsgaranti.

HI:s styrelse föreslås enligt stadgarna få nio ledamöter och nio personliga

suppleanter, vilka utses av föreningsstämman för en period om fyra år. Envar

av staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet föreslås utse tre

ledamöter och tre personliga suppleanter. I ett par motioner begärs

tillkännagivanden om att handikapprörelsen skall vara representerad i

styrelsen. Regeringen anför i propositionen att den har för avsikt att behålla

nuvarande ordning vad avser statens representation i HI:s styrelse. Staten har

i dag fyra ordinarie platser i Handikappinstitutets styrelse varav två

representerar handikapprörelsen. Detsamma gäller suppleanterna. Utskottet, som

förutsätter att handikapprörelsen även i fortsättningen kommer att vara

representerad i HI:s styrelse, har inget att erinra mot propositionen i denna

del.

I motion So19 (m) anförs att staten som huvudfinansiär för institutet bör

utse ordförande för detta. Enligt stadgarna utses ordföranden vid ordinarie

föreningsstämma. I propositionen sägs att staten utser ordförande i styrelsen

för institutet för den första fyraårsperioden.

De tre parterna och blivande föreningsbildarna anser att verksamhetens

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

inriktning mot hjälpmedel bör markeras tydligare i föreningens namn. De har

föreslagit namnet Hjälpmedelsinstitutet. Föreningens namn är en fråga för

föreningsbildarna. Utskottet har dock inget att erinra mot propositionen i

denna del.

Med det ovan anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner den av

regeringen föreslagna ombildningen av Handikappinstitutet liksom den nya

verksamhetens inriktning och form och avstyrker motionerna So19 (m), So21 (kd)

yrkandena 1 och 2, So22 (c) yrkande 2, So23 (s), So24 (v) och So430 (kd)

yrkande 9. Motionerna So20 (m) och So22 (c) yrkande 1 är i huvudsak

tillgodosedda. Även dessa avstyrks.

Utskottet instämmer i regeringens förslag att verksamheten vid HI skall

omfattas av offentlighetsreglerna och tillstyrker regeringens förslag till lag

om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till lag om överlämnande av

vissa förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening.

Härigenom ges möjlighet för regeringen att delegera fördelning av bidrag och

annat stöd till sjukvårdshuvudmän och andra aktörer inom hjälpmedelsområdet.

I propositionen föreslås att bidraget till Hjälpmedelsinstitutet skall omfatta

45,5 miljoner kronor per år under perioden 1998-2002. Bidraget föreslås

finansieras över statsbudgeten, anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården, i

enlighet med överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet om

statsbidrag för hälso- och sjukvårdsändamål. Under avtalsperioden skall

parterna överlägga om den framtida finansieringen, med det gemensamma målet att

finna annan finansiering. Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar

regeringen att under perioden 1999-2002 lämna bidrag till verksamheten vid

Hjälpmedelsinstitutet i enlighet med förslaget.

I motion So21 (kd) yrkande 3 begärs tillkännagivande om kunskap och hjälpmedel

till personer med osynliga handikapp. Utskottet har tidigare konstaterat att

kunskapen om s.k. osynliga handikapp har ökat under senare år, även om mycket

återstår att göra. De extra resurser som kommunerna tillförts och kommer att

tillföras under de kommande åren ger förutsättningar för att kunna förstärka

insatserna i skolan för barn med behov av särskilt stöd. HI:s ansvar för att

verka för god tillgänglighet för funktionshindrade i olika miljöer och

verksamheter innefattar såväl den fysiska miljön som IT-miljön. I propositionen

redovisas att Handikappinstitutet har en hög kompetens på dessa områden och att

den i framtiden bör utnyttjas i högre grad än i dag. Våren 1997 överlämnade

Handikappinstitutet ett handlingsprogram om IT för funktionshindrade och äldre

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

till regeringen. Regeringen bereder frågan. Något tillkännagivande med

anledning av motionsyrkandet behövs inte. Yrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ombildningen av Handikappinstitutet

att riksdagen godkänner regeringens förslag om ombildning av

Handikappinstitutet och om verksamhetens inriktning och form och avslår

motionerna 1997/98:So19, 1997/98:So20, 1997/98:So21 yrkandena 1 och 2,

1997/98:So22, 1997/98:So23, 1997/98:So24 och 1997/98: So430 yrkande 9,

res. 1 (m)

res. 2 (c, v, mp)

res. 3 (kd)

2. beträffande förslaget till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100),

3. beträffande förslaget till lag om överlämnande av vissa

förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening,

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om överlämnande av vissa

förvaltningsuppgifter till Hjälpmedelsinstitutet, ideell förening,

4. beträffande bemyndigande för regeringen

att riksdagen bemyndigar regeringen att under perioden 1999-2002 lämna

bidrag till verksamheten vid Hjälpmedelsinstitutet i enlighet med

regeringens förslag,

5. beträffande s.k. osynliga handikapp

att riksdagen avslår motion 1997/98:So21 yrkande 3,

res. 4 (fp, kd)

Stockholm den 16 april 1998

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s),

Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp),

Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta

Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd) och Catherine Persson (s).

Reservationer

1. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1)

Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Leif Carlson (m) och Birgitta Wichne (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Tillsynen över?

och på s. 10 slutar med ?dessa avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en hjälpmedelsgaranti snarast bör införas. Den som inte

vill eller har möjlighet att vänta på hjälpmedel genom landstingens

hjälpmedelscentraler skall ha möjlighet att själv skaffa sitt hjälpmedel och

ersättas för denna kostnad genom försäkringskassan. En ökad konkurrens kommer

väsentligen att öka tillgången på moderna och individanpassade hjälpmedel och

leda både till höjd kvalitet och kortare köer till hjälpmedlen. Den kommer

också att leda till en press på tillverkarna av hjälpmedel att tydligare

marknadsföra sina produkter. Vidare kommer handikapporganisationerna att få en

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

central roll som förmedlare av nya hjälpmedel. Utskottet anser att

Hjälpmedelsinstitutet skall ges ett kontrollansvar för hjälpmedelsgarantin och

tillse att alla hjälpmedel håller en god kvalitet och säkerhet. Regeringen bör

snarast återkomma med ett förslag om en hjälpmedelsgaranti enligt dessa

riktlinjer och med en precisering av institutets ansvar för denna.

Då staten föreslås bli huvudfinansiär för institutet anser utskottet att

staten också bör utse ordförande i institutets styrelse. Vidare bör en av

statens representanter i styrelsen representera brukarna och utses i samråd med

handikapprörelsen.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna

ombildningen av Handikappinstitutet med de ändringar som utskottet föreslagit

med anledning av motionerna So19 (m), So20 (m), So21 (kd) yrkande 2 och So22

So24 (v) och So430 (kd) yrkande 9 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ombildningen av Handikappinstitutet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag om ombildning av

Handikappinstitutet och om verksamhetens inriktning och form och

motionerna 1997/98:So19, 1997/98:So20, 1997/98:So21 yrkande 2 och

1997/98:So22 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:So21 yrkande

1, 1997/98:So22 yrkande 2, 1997/98:So23, 1997/98:So24 och 1997/98:So430

yrkande 9 godkänner vad utskottet anfört,

2. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1)

Roland Larsson (c), Stig Sandström (v) och Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?De tre? och

slutar med ?dessa avstyrks? bort ha följande lydelse:

Det är korrekt att institutet inte har något övergripande ansvar för

handikappolitiken, men uppgifterna sträcker sig utöver vad som avses med

hjälpmedel. Institutet skall arbeta med tillgängligheten i samhället ur ett

bredare perspektiv. Allt tyder på att verksamheten i framtiden kommer att

omfatta områden utöver den traditionella hjälpmedelsverksamheten. Namnet

Hjälpmedelsinstitutet kan ge en alltför snäv bild av institutets verksamhet.

Utskottet anser därför att det nya institutet bör behålla namnet

Handikappinstitutet.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna

ombildningen av Handikappinstitutet med den ändringen att namnet skall vara

Handikappinstitutet som utskottet föreslagit med anledning av motionerna So21

(kd) yrkande 1, So22 (c) yrkande 2 och So24 (v) yrkande 3. Motionerna So19 (m),

So20 (m), So21 (kd) yrkande 2, So22 (c) yrkande 1, So23 (s), So24 (v) yrkandena

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

1 och 2 och So430 (kd) yrkande 9 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ombildningen av Handikappinstitutet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag om ombildning av

Handikappinstitutet och om verksamhetens inriktning och form och

motionerna 1997/98:So21 yrkande 1, 1997/98:So22 yrkande 2 och 1997/98:So24

yrkande 3 och med avslag på motionerna 1997/98:So19, 1997/98:So20,

1997/98:So21 yrkande 2, 1997/98:So22 yrkande 1, 1997/98:So23, 1997/98:So24

yrkandena 1 och 2 och 1997/98:So430 yrkande 9 godkänner vad utskottet

anfört,

3. Ombildningen av Handikappinstitutet (mom. 1)

Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Tillsynen

över? och på s. 10 slutar med ?dessa avstyrks? bort ha följande lydelse: