Bet. 1997/98:SoU20

Socialutskottets betänkande

1997/98:SOU20

Tobaksfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SoU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 22 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1997

om olika tobaksfrågor. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har

fogats sex reservationer och ett särskilt yttrande.

Motionerna

1997/98:So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tobakens skadeverkningar,

1997/98:So305 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilda preventionsprogram för att minska rökning bland kvinnor,

1997/98:So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en nollvision avseende tobaksbruk hos barn och ungdom,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bör förstärka sitt stöd till WHO:s arbete mot tobaken,

särskilt i form av ekonomiskt stöd till arbete med en internationell tobaks-

konvention,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bör förstärka sitt stöd till åtgärder mot tobaken inom

EU,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ytterligare åtgärder bör vidtas mot den direkta tobaksreklamen

samt mot den indirekta reklamen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige i arbetet mot tobaksbruket bör bistå grannländer i

Östeuropa inklusive Baltikum där svensk tobaksindustri är verksam,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om snus,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rökavvänjning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att samarbetet mellan olika myndigheter, inklusive Socialstyrelsen,

bör intensifieras i syfte att motverka cigarettsmuggling och annan illegal

tobaksförsäljning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utredning av ett licenssystem för detaljhandel med tobak,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om prioritering av och satsning på forskning, metodutveckling och

information för att minska tobaksbruket.

1997/98:So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av information kring tobakens verkningar,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av internationellt arbete för att minska tobakskonsumtionen,

1997/98:So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot all tobaksreklam utöver den som sker i direkt anslutning

till tobaksförsäljningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot tobaksautomater i lokaler där ungdom under 18 år äger

tillträde,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det i 6 § tobakslagen måste finnas regler för hur ett rökutrymme

skall vara beskaffat för att undantag mot lagens 2 § skall kunna ske,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om allmänt rökförbud på restauranger och näringsställen om inte

avskildhet kan ordnas för rökare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skapa fler rökfria zoner och ett helt rökfritt riksdagshus,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kraftfullare satsning på information, med inriktning att få

skolungdom att avstå från att börja röka,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gratis eller subventionerad rökavvänjning för blivande föräldrar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Socialstyrelsen skall ha det övergripande ansvaret för tobaks-

lagen.

Utskottet

Marknadsföring av tobaksvaror

I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett

tillkännagivande om vad som anförts om ytterligare åtgärder mot den direkta

samt mot den indirekta reklamen (yrkande 4). Fortfarande förekommer en

omfattande direkt tobaksreklam, främst i form av skyltning vid säljställen.

Tobaksbolagens marknadsföringsinsatser kanaliseras alltmer via återförsäljarna.

Även den indirekta tobaksreklamen fortsätter. Som exempel anges att Swedish

Match inlett samarbete med ett skivbolag i syfte att få sitt varumärke John

Silver exponerat i TV-reklam och att bolaget, enligt uppgifter, erbjudit

ekonomiskt stöd till svenska filmproducenter för att få sina produkter

exponerade i filmer.

I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att

all tobaksreklam utöver den som sker i direkt anslutning till

tobaksförsäljningen skall förbjudas (yrkande 1). Motionärerna anser det

oacceptabelt att tobaksreklam får förekomma i facktidningar utan att ansvarig

myndighet kan ingripa.

Bakgrund och tidigare behandling

Motionsyrkanden liknande de nu aktuella behandlades senast av utskottet i

betänkande 1996/97:SoU9. I betänkandet lämnas en redogörelse av innebörden av

reklamförbudet i tobakslagen (s. 5-6). Utskottet anförde att frågan om förbud

mot indirekt tobaksreklam varit föremål för utredning (Indirekt tobaksreklam

SOU 1995:114) och att den var under beredning i Regeringskansliet. Vad gäller

marknadsföring av tobaksprodukter till konsumenter på annat sätt än genom

kommersiella annonser i tryck, t.ex. skyltar och affischer i butiksmiljöer,

konstaterade utskottet att gällande lagstiftning innehåller krav på att

näringsidkaren i sådant fall skall iaktta särskild måttfullhet. Det är, enligt

utskottet, särskilt angeläget att motverka att de som inte brukar tobak - i

synnerhet ungdomar - påverkas till tobaksbruk. Otillbörliga

marknadsföringsåtgärder, t.ex. i butiksmiljöer och andra säljställen, kan

angripas med stöd av nuvarande bestämmelser i tobakslagen och

marknadsföringslagen. Utskottet anförde vidare att Konsumentverket avsåg att

under våren 1997 utfärda nya riktlinjer om marknadsföring av tobaksvaror på

bl.a. säljställen. Reklamförbudet i tobakslagen omfattar inte marknadsföring

som riktar sig till näringsidkare, t.ex. återförsäljare av tobaksvaror.

Utskottet var inte berett att föreslå att reklamförbudet utvidgas till att

också gälla marknadsföringsåtgärder som riktar sig till återförsäljare.

Utskottet framhöll vikten av att sådan reklam inte tillhandahålls andra än

återförsäljarna. Motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.

Konsumentverkets nya riktlinjer om marknadsföring av tobaksvaror kommer enligt

uppgift att utkomma inom kort.

Efter förhandlingar antog EU:s ministerråd (hälsoministrarna) den 4 december

1997 en gemensam ståndpunkt om rådets förslag till direktiv om tillnärmning av

medlemsstaternas lagar och andra författningar om reklam för tobaksvaror.

Förhandlingarna rörde framför allt den indirekta reklamen i de avseenden som

gäller dubbel användning av namn på tobaksvaror samt genomförande- och

övergångstider för sponsring. Vad gäller den indirekta reklamen kom rådet

överens om en text som syftar till att bestämmelsen om den dubbla användningen

av varukännetecken på tobaksprodukter och andra varor inte skall kunna

kringgås. Direktivförslaget har lämnats till Europaparlamentet för en andra

läsning. Ett genomförande i Sverige av ett EG-direktiv som innehåller förbud

mot indirekt tobaksreklam måste föregås av grundlagsändring i

yttrandefrihetsgrundlagen såvitt gäller indirekt reklam i filmer och

ljudupptagningar. Regeringen har i lagrådsremiss föreslagit en sådan ändring i

yttrandefrihetsgrundlagen och en proposition har lämnats till riksdagen den 18

december 1997. Antar riksdagen förslaget kan ändringen i

yttrandefrihetsgrundlagen träda i kraft den 1 januari 1999.

Frågan om indirekt tobaksreklam bereds mot denna bakgrund fortfarande i

Socialdepartementet.

Utskottets bedömning

Tobaksreklam i butiksmiljöer är i viss omfattning tillåten. Gällande

lagstiftning ställer emellertid krav på att en näringsidkare som i butiksmiljö

marknadsför tobaksvaror till konsumenter genom t.ex. skyltar och affischer

skall iaktta särskild måttfullhet. Marknadsföringen får inte vara påträngande,

uppsökande eller uppmana till tobaksbruk. De som inte brukar tobak - särskilt

ungdomar - får inte påverkas till tobaksbruk. Bestämmelserna i tobaks-lagen och

marknadsföringslagen ger tillsynsmyndighet möjlighet att ingripa när

otillbörliga marknadsföringsåtgärder förekommer på säljställen.

Ett förslag till direktiv om förbud mot tobaksreklam behandlas för närvarande

inom EU. Ett slutligt beslut i EU kan väntas tidigast under hösten 1998. Mot

denna bakgrund bereds frågan om ytterligare begränsning av tobaksreklamen

fortfarande inom Regeringskansliet.

Något tillkännagivande till regeringen behövs inte med anledning av motion

So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 4. Motionen avstyrks.

Marknadsföring av tobaksprodukter som riktar sig till näringsidkare, t.ex.

återförsäljare, omfattas inte av tobakslagens förbud mot direkt reklam.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det för närvarande inte finns

skäl att utvidga reklamförbudet till att omfatta även sådana

marknadsföringsåtgärder. Motion So661 (mp) yrkande 1 avstyrks.

Illegal tobaksförsäljning

I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs

tillkännagivanden om att samarbetet mellan olika myndigheter, inklusive

Socialstyrelsen, bör intensifieras i syfte att motverka cigarettsmuggling och

annan illegal tobaksförsäljning (yrkande 8) och om utredning av ett

licenssystem för detaljhandel med tobak (yrkande 9). Motionärerna anför att

såväl tullen som olika branschorganisationer på senare tid noterat att

cigarettsmugglingen förefaller öka kraftigt. Även om denna smuggling till stora

delar inte är avsedd för den svenska marknaden, är utvecklingen självklart

oroande, heter det i motionen. Motionärerna anför vidare att det i

detaljhandeln med tobak finns många oseriösa företagare som inte tvekar att

sälja tobak till barn och ungdom, sälja smuggelcigaretter osv. Motionärerna

menar att man därför bör överväga att införa ett licenssystem för detaljhandel

med tobak, enligt modell från USA.

Bakgrund

I ett interpellationssvar den 2 oktober 1997 påpekade skatteministern att

Sverige av folkhälsoskäl har en hög beskattning på tobaksvaror. Han anförde

bl.a:

En ökad tobakssmuggling kan konstateras i nästan alla EU-länder, även de som

har betydligt lägre cigarettpriser än Sverige. Denna utveckling är oroande, och

det är angeläget att bekämpa smuggling, inte minst då denna i vissa fall tycks

ha karaktär av organiserad brottslighet. Med hänsyn härtill finns anledning att

förstärka skattekontrollen på detta område samt att förbättra

kontrollsamarbetet mellan EU-länderna.

Ett viktigt arbete utförs av en högnivågrupp inom kommissionen som har bildats

för att behandla frågor rörande alkohol- och tobakssmuggling. Men även på

nationell nivå finns behov av att förstärka skattekontrollen på detta område.

Skatteflyktskommittén har i sitt betänkande om punktskattekontroll (SOU

1997:86) lämnat förslag om förbättrade möjligheter till kontroll av

punktskattepliktiga varor. Betänkandet är för närvarande ute på remiss. I

betänkandet föreslås en rad åtgärder för att förbättra kontrollen av bl.a.

tobaksvaror som förs in i Sverige från andra länder. Så snart remissinstanserna

har lämnat sina synpunkter i ärendet kommer regeringen att ta ställning till

utredningens förslag. Avsikten är att förslag till riksdagen skall kunna läggas

fram våren 1998.

I ett interpellationssvar den 25 november 1997 meddelade skatteministern att

frågan om förbättrad kontroll av distansförsäljning av punktskattepliktiga

varor bereds i samband med Skatteflyktskommitténs betänkande.

Utskottets bedömning

Tobakssmugglingen har under senare tid ökat i omfattning. Utskottet ser mycket

allvarligt på denna utveckling. Skatteflyktskommittén har föreslagit en rad

åtgärder för att förbättra kontrollen av vissa punktskattepliktiga varor som

förs in i Sverige, bl.a. tobaksvaror. Enligt uppgift avser regeringen att inom

kort lägga fram en proposition i frågan. Utskottet vill inte föregripa

regeringens kommande förslag. Vad gäller frågan om att införa ett licenssy-stem

för detaljhandel med tobaksvaror är utskottet inte nu berett att ta något

initiativ. Motion So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkandena 8 och 9 avstyrks.

Tobaksautomater

I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att riksdagen ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om förbud mot tobaksautomater (yrkande 2).

Motionärerna anser att tobaksförsäljning genom automat skall förbjudas i

lokaler där ungdomar under 18 år har tillträde.

Tidigare behandling

Utskottet har tidigare behandlat frågan om tobaksförsäljning via automater,

senast i betänkande 1996/97:SoU9. Då behandlades bl.a. ett motionsyrkande om

förbud mot tobaksautomater i lokaler där ungdom under 18 år har tillträde. En

18-årsgräns för tobaksköp infördes i tobakslagen genom riksdagens beslut hösten

1996 och trädde i kraft den 1 januari 1997. Utskottet framhöll att förbudet i

tobakslagen att sälja tobaksvaror till den som är under 18 år gäller oavsett

försäljningssätt. Om försäljning sker via tobaksautomat åligger det

näringsidkaren att se till att försäljningen organiseras på så sätt att

underåriga hindras från att använda automaten. Som regeringen och också

Lagrådet anfört i samband med förslaget om åldergräns torde detta innebära att

försäljning genom automat endast är tillåten när automaten är uppställd

antingen i en lokal till vilken underåriga inte har tillträde eller på sådant

sätt att den kontinuerligt kan bevakas och också faktiskt bevakas av säljaren.

Utskottet vidhöll sin tidigare inställning att något förbud mot

tobaksförsäljning via automat inte skulle införas. Motionen avstyrktes.

Utskottets bedömning

Förbudet att sälja tobaksvaror till den som är under 18 år gäller oavsett

försäljningsform. När det gäller försäljning via automat vill utskottet påpeka

att gällande lagstiftning innehåller krav på näringsidkaren att i sådant fall

sörja för att försäljningen organiseras på sådant sätt att underåriga hindras

från att använda automaten. Kommunerna har tillsynsansvar över att

åldersgränsen för försäljning av tobak följs av handeln. Utskottet utgår från

att kommunerna noga följer denna typ av försäljning. Utskottet vidhåller sin

tidigare inställning att något förbud mot tobaksförsäljning via automat inte

skall införas. Motion So661 (mp) yrkande 2 avstyrks.

Tobaksförebyggande åtgärder

I motion So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tobakens

skadeverkningar (yrkande 6). Tobaksrök är enligt motionen i dag den värsta

föroreningen inomhus. Sidoröken, eller den s.k. passiva rökningen, innehåller

bl.a. dubbelt så mycket koloxid, tre gånger mer benspyren och ca 70 gånger mer

ammoniak än den som röker får i sig. Motionärerna anser därför att arbetet mot

tobak måste intensifieras så att risken för skador av passiv rökning undanröjs.

Man är numera överens om att tobaken utgör en synnerligen stor hälsofara.

Därför behövs det mer forskning i beteendevetenskap för att få kunskap om hur

man påverkar den personliga livsstilen, menar motionärerna. De flesta

storkonsumenter av tobak har börjat röka före 20 års ålder. Enligt motionärerna

skall således stor kraft läggas på att påverka ungdomar och barn att inte börja

röka.

I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om en nollvision avseende tobaksbruk

hos barn och ungdom (yrkande 1). Det är oroväckande att rökningen bland

ungdomar inte minskar. Risken är stor att nikotinberoendet blir bestående.

Tobaksbruket är inte sällan inkörsport till annat drogberoende. Dessa ungdomar

kommer så småningom att bli sjuka av sitt tobaksbruk - ju tidigare de börjat

desto sjukare - och en fjärdedel av dem kommer att dö i genomsnitt 23 år för

tidigt. Risken att börja röka senare i livet är liten om man låter bli att

använda tobak i tonåren. Motionärerna anser att en nollvision avseende

tobaksbruk hos barn och ungdom borde sättas upp som ett nationellt mål. I samma

motion begärs ett tillkännagivande om prioritering av och satsning på

forskning, metodutveckling och information för att minska tobaksbruket (yrkande

10). Lagstiftnings- och regleringsåtgärder är inte ensamma tillräckliga för att

minska tobaksbruket. Det krävs också en fortsatt satsning på informations- och

utbildningsinsatser. I synnerhet krävs metodutveckling och förstärkta resurser

för att nå de grupper som i dag röker mest, framhåller motionärerna. Det

handlar bl.a. om invandrare och unga kvinnor med kort utbildning och låga

inkomster. Åtgärder som skall nå fram till kvinnor måste utformas på annat sätt

än för män. Det är särskilt viktigt att nå gravida kvinnor med tanke på

tobaksbrukets skadliga inverkan på barnet. Folkhälsoinstitutet har aviserat en

förstärkt satsning på arbetet mot tobaken, som skall få ställningen som ett

särskilt prioriterat område. Motionärerna menar att det är angeläget att

institutets ambitioner förverkligas i snabbare takt än hittills. Vidare begärs

ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om snus (yrkande 6). Snus är ett

nikotinrikt medel som genom sitt högre nikotininnehåll ofta orsakar ett större

beroende än cigarettrökning. Att förändra attityderna till och användningen av

snus är, enligt motionärerna, en angelägen folkhälsofråga.

I motion So305 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) begärs ett

tillkännagivande om särskilda preventionsprogram för att minska rökning bland

kvinnor (yrkande 2). Motionärerna anför att rökning har ökat bland kvinnor

under det senaste decenniet. Här saknas vägar för att finna förebyggande

insatser för att minska förekomsten av rökning. Det behövs fortsatta

undersökningar av hur förebyggande insatser och vård av kroniska sjukdomar bör

utformas för att ge god effekt för respektive kön. Utformningen av olika

preventionsprogram och studier av effekterna av programmen har ofta saknat

könsperspektiv. Motionärerna framhåller vikten av att nya preventionsprogram

utvecklas särskilt för kvinnor och unga kvinnor för att förebygga rökdebut.

I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av information kring

tobakens verkningar (yrkande 10). Stora belopp satsas i dag på information om

alkohol och narkotika. Motionärerna anser att med tanke på att tobak är en

inkörsport till annat missbruk borde information om tobak få en ökad andel av

de medel som i dag läggs på information om andra missbruksmedel. Vidare anser

motionärerna att det bör göras en kartläggning av hur det tobakspreventiva

arbetet bedrivs och att man på basen av en sådan kartläggning utformar ett

nationellt tobaksprogram.

I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om en

kraftfull satsning på information, med inriktning att få skolungdom att avstå

från att börja röka (yrkande 6). Frivilligorganisationerna utför, enligt

motionärerna, ett värdefullt arbete när det gäller att få skolungdom att avstå

från att börja röka. Det ekonomiska stödet bör därför fördubblas. I motionen

begärs också ett tillkännagivande om att Socialstyrelsen skall ha det

övergripande ansvaret för tobakslagen (yrkande 8). Motionärerna menar att det

är oacceptabelt att flera olika myndigheter i dag ansvarar för att tobakslagen

efterlevs. Det behövs en stark tillsynsmyndighet som har ansvar för hela

tobakslagstiftningen och aktivt utövar sin tillsyn. Eftersom rökningen är en

hälsofråga bör, enligt motionärerna, Socialstyrelsen vara den myndighet som har

det övergripande tillsynsansvaret.

I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs

tillkännagivanden om att Sverige bör förstärka sitt stöd till WHO:s arbete mot

tobaken, särskilt i form av ekonomiskt stöd till arbete med en internationell

tobakskonvention (yrkande 2), om att Sverige bör förstärka sitt stöd till

åtgärder mot tobaken inom EU (yrkande 3) och om att Sverige i arbetet mot

tobaksbruket bör bistå grannländer i Östeuropa inklusive Baltikum där svensk

tobaksindustri är verksam (yrkande 5). Motionärerna anför att WHO nu arbetar

med att utforma en internationell konvention om arbetet mot tobaken. Sveriges

principiella stöd till arbetet med konventionen bör, enligt motionärerna,

kompletteras med ekonomiskt sådant. EU-kommissionen har föreslagit ett flertal

åtgärder för att motverka tobaksbruket. Motionärerna förutsätter att Sverige

fortsättningsvis stöder en skärpt tobakspolitik inom EU. Sverige bör enligt

motionärerna kunna ge stöd till åtgärder mot tobak även i Öst- och

Centraleuropa, särskilt i Baltikum.

Liknande synpunkter framförs i motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

(yrkande 11).

Bakgrund och tidigare behandling

Frågan om information och upplysning om tobakens skadeverkningar har behandlats

av utskottet vid ett flertal tillfällen. I betänkande 1996/97:SoU4 behandlade

utskottet motioner med krav på information och utbildningsinsatser om tobakens

skadeverkningar. Motionsyrkandena gällde bl.a. landstingens och

Folkhälsoinstitutets tobaksförebyggande arbete, utbildning av olika

personalgrupper om tobakens skadeverkningar och tobaksförebyggande insatser

samt åtgärder för att förhindra tobaksbruk bland barn och ungdomar. Utskottet

avstyrkte samtliga motionsyrkanden med följande motivering:

Information och upplysning om tobakens skadeverkningar ingår som en mycket

viktig del i samhällets åtgärder för att minska tobaksbruket. Även om andra

åtgärder vidtas för att minska tobaksbruket är enligt utskottet olika former av

information och utbildning fortfarande en grundläggande del av den nationella

tobakspolitiken. Folkhälsoinstitutets tobaksprogram har inneburit att de

hälsoupplysande och informativa insatserna stärkts på nationell nivå men också

på regional nivå. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att

information och opinionsbildning sker kontinuerligt. Information och utbildning

om tobakens skadeverkningar måste utvecklas och fortlöpande bedrivas även på

lokal nivå inom skolor, primärvården, arbetsplatser, frivilliga organisationer

etc. Utskottet ser positivt på att Folkhälsoinstitutet avser att ge

tobaksprogrammet ökad prioritet och att insatserna för att minska tobaksbruket

inom de grupper som man i dag vet utgör högriskgrupper för tobaksrelaterad

ohälsa kommer att vidareutvecklas.

Utskottet har därefter i betänkande 1996/97:SoU9 behandlat liknande

motionsyrkanden. I betänkandet redovisas tidigare och då pågående

tobaksförebyggande arbete som initierats av Folkhälsoinstitutet m.fl. (s.

12-14). Utskottet hänvisade till sin tidigare inställning och menade att

framställda yrkanden i allt väsentligt fick anses tillgodosedda genom de

insatser som då gjorts eller förbereddes inom detta område. Motionerna

avstyrktes.

I ett skriftligt frågesvar den 17 december 1997 om tobakslagen och kommunerna

(fråga 1997/98:225) har socialministern anfört bl.a. följande:

Arbetet mot tobakens skadeverkningar måste genomföras på bred front.

Information och upplysning är en del av arbetet. Att förhindra tobakens

tillgänglighet för de unga, och då särskilt för unga kvinnor är en annan viktig

del för att förhindra tobakens skadeverkningar. I detta sammanhang är lagen om

åldersgräns vid 18 år för inköp av tobak grundläggande.

Den omedelbara tillsynen för att åldersgränsen för inköp av tobak följs av

handeln åvilar kommunerna, och då särskilt den nämnd som ansvarar för miljö-

och hälsoskyddsområdet. Länsstyrelsen svarar för tillsynen inom länet och

Socialstyrelsen är central tillsynsmyndighet.

Vid införandet av åldersgränsen ändrades också tobakslagen så att

kommunerna själva fick bestämma hur tillsynen av lagen skulle organiseras. Den

omställningen krävde handläggning och beslut i kommunfullmäktige och har tagit

tid.

Socialstyrelsen har skrivit förslag till Allmänna Råd om tobakslagen som

för närvarande är ute på remiss. Socialstyrelsen håller också på att ta fram

informationsmaterial för kommunernas tjänstemän och politiker samt för

tobakshandeln. Informationsmaterialet är planerat att vara klart under 1998.

Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet samarbetar för att sprida information

om lagen.

Under det knappa år som har gått sedan lagen om åldersgräns vid inköp av

tobak infördes har enstaka stickprov gjorts av olika organisationer. Resultatet

har visat att minderåriga inte har haft någon svårighet att få tag på tobak.

Någon systematisk uppföljning har dock ännu inte genomförts.

En myndighet kan däremot inte följa upp lagen genom att skicka ut

minderåriga för att handla tobaksvaror. Det skulle uppfattas som att

myndigheten uppmanar till brott mot tobakslagen. Förutom löpande tillsyn och

information om lagen är den lokala myndigheten hänvisad till att agera efter

allmänhetens anmälningar om överträdelse. Sådana anmälningar är myndigheten

skyldig att handlägga.

Då lagen om åldersgräns för inköp av tobak endast varit i kraft under

knappt ett år är det nödvändigt att ge kommunerna tid för tillämpning innan en

utvärdering av deras arbete genomförs. Under 1998 kommer dock Socialstyrelsen

att följa upp kommunernas arbete.

Information och opinionsbildning ingår som ett led i Folkhälsoinstitutets

tobaksprogram. Det övergripande målet för tobaksprogrammet är att bekämpa

tobaksbruket i syfte att minska befolkningens tobakskonsumtion. I

Folkhälsoinstitutets fördjupade anslagsframställning för åren 1997-1999 uppges

att Folkhälsoinstitutet, mot bakgrund av tobakens stora betydelse för ohälsa

och sjukdom, kommer att ge det tobaksförebyggande arbetet ökad prioritet under

treårsperioden. Inom ramen för institutets tobaksprogram kommer insatserna att

vidareutvecklas och intensifieras för att minska tobaksbruket inom de grupper

som man i dag vet utgör högriskgrupper för tobaksrelaterad ohälsa. Särskild

uppmärksamhet kommer också fortsättningsvis att ägnas åt insatser inom skolan,

på arbetsplatserna samt inom mödra- och barnhälsovården. När det gäller

forskning och utveckling fortsätter tidigare inledda studier vilka syftar till

att kartlägga om och hur ungdomens tobaksvanor och attityder förändrats av

åldersgränsens införande. Under 1997 har vidare en studie påbörjats om de

samhällsekonomiska konsekvenserna av tobakens skadeverkningar, med

hänsynstagande till nya forskningsrön m.m.

För skolan har informationsmaterial och utbildningsmaterial utarbetats för

skolledare, lärare och elever. Tobaken som miljöfråga har ägnats särskild

uppmärksamhet, bl.a. har en videofilm om tobaksodlingens effekter på miljön i

tredje världen producerats för användning i skolan, främst gymnasieskolan. I

samarbete med ungdomstidningen Chili har också en skrift i samma ämne

framställts. Kvinnor och då särskilt unga kvinnor är sedan flera år

prioriterade målgrupper i tobaksprogrammets arbete. Särskilda satsningar har

gjorts för att nå dessa grupper. Ett exempel är utbildningsprogrammet

?Blossom?, som producerats i samarbete med Cancerfonden, och som riktar sig

till bl.a. skolsköterskor och ungdomsrådgivare för arbetet bland äldre flickor

på t.ex. ungdomsmottagningar. I syfte att nå unga kvinnor samarbetar

tobaksprogrammet sedan några år med Fröken Sverige-tävlingen. I

ungdomstidningen Frida har Folkhälsoinstitutet medverkat till flera

specialbilagor om rökning.

Undersökningar har visat att rökning är mer utbrett bland invandrargrupper än

bland infödda svenskar. Faktablad om tobakens skadeverkningar på 13 språk har

producerats i samarbete med Apoteksbolaget, Cancerfonden samt Hjärt- och

Lungfonden. Institutets tobaksprogram har nära samarbete med flera icke-

statliga organisationer, främst Cancerfonden och Hjärt- och Lungfonden.

Institutet har också lämnat ekonomiskt stöd till olika frivilligorganisationer

som bekämpar tobaksbruket, bl.a. Stiftelsen En rökfri generation, Läkare mot

tobak, Sjuksköterskor mot tobak, Lärare mot tobak och Riksförbundet VISIR.

Utbildningsprogram har utarbetats för olika yrkesgrupper som kan medverka i

det tobaksförebyggande arbetet t.ex. skolsköterskor och personal inom mödra-

och barnhälsovården.

Folkhälsoinstitutet skall aktivt medverka i det internationella

folkhälsoarbetet. När det gäller tobaksfrågor ingår representanter från

institutet i EU-nätverket European Network for Smoking Prevention. På

institutets initiativ har ett annat nätverk bildats mellan kvinnor verksamma

inom tobaksförebyggande arbete - International Network of Women against

Tobacco. Representanter har också medverkat vid den 10:e världskonferensen om

rökning och hälsa, i WHO:s utbildningsseminarium om tobakspolitik för Central-

och Östeuropa, samt i WHO:s mission till Litauen för att stimulera till

tobaksförebyggande arbete.

Skolverket bedriver ett långsiktigt arbete för att genom skolans verksamhet

påverka elevers attityder och förhållningssätt till bl.a. tobak. Enligt

grundskolans läroplan är rektor ansvarig för att ämnesövergripande

kundskapsområden som t.ex. alkohol, narkotika, tobak (ANT) integreras i skolans

undervisning i alla ämnen. Skolverket följer skolans undervisning i drogfrågor

genom utvärdering och utveckling av kursplaner. Vidare ger Skolverket stöd till

skolans arbete genom att tillhandahålla referensmaterial och ge ekonomiskt stöd

till utvecklingsprojekt.

Socialstyrelsen är central tillsynsmyndighet enligt tobakslagen. I tillsyns-

uppgifterna ingår bl.a. att utarbeta allmänna råd och annan vägledande

information om hur lagen bör tillämpas. Socialstyrelsen har i januari 1997 gett

ut ett informationsblad (Hälsoskydd - info. från Socialstyrelsen) om bl.a. de

nya bestämmelserna om åldersgräns för tobaksköp. Vidare har förslag till

Allmänna råd om bl.a. rökfria miljöer utarbetats. Förslaget har

remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande inom Socialstyrelsen. I

samarbete med Folkhälsoinstitutet håller Socialstyrelsen på att färdigställa

informationsmaterial för kommunerna om tobakslagen.

Utskottets bedömning

Information och upplysning om tobakens skadeverkningar ingår som en mycket

viktig del i samhällets åtgärder för att minska tobaksbruket. Åldersgränsen 18

år för inköp av tobak är grundläggande för att förhindra tobakens

tillgänglighet för barn och ungdom. Den omedelbara tillsynen över att

åldersgränsen följs av handeln åvilar kommunerna. Socialstyrelsen, som är

central tillsynsmyndighet, avser att under 1998 genomföra en uppföljning av

kommunernas tillsynsarbete. Socialstyrelsen kommer också att ge ut Allmänna råd

om bl.a. rökfria miljöer samt informationsmaterial för tjänstemän och politiker

i kommunerna samt för tobakshandeln

Genom Folkhälsoinstitutets tobaksprogram har hälsoupplysningen och

informationen stärkts på nationell nivå men också på regional nivå. Utskottet

vill ånyo understryka vikten av att information och utbildning om tobakens

hälsorisker utvecklas och fortlöpande bedrivs även på lokal nivå inom skolor,

primärvården, arbetsplatser, frivilligorganisationer etc. Det är särskilt

angeläget att information om tobakens skadeverkningar når ut till barn,

ungdomar och deras föräldrar samt till lärare och andra grupper som arbetar med

barn och ungdom. Utskottet ser positivt på att Folkhälsoinstitutets insatser

under de närmaste åren kommer att inriktas på att förebygga tobaksdebut bland

barn och ungdom samt på att minska tobaksbruket inom grupper som utgör

högriskgrupper för tobaksrelaterad ohälsa. Kvinnor och särskilt unga kvinnor

utgör sedan flera år en prioriterad målgrupp i tobaksprogrammets arbete.

Institutet arbetar kontinuerligt med metodutveckling för att nå särskilt

utsatta grupper, t.ex. unga kvinnor, gravida kvinnor och småbarnsföräldrar.

Flera forskningsprojekt har initierats, bl.a. en studie om hur införandet av

åldersgränsen påverkat ungdomens tobaksvanor och attityder till tobak.

Skolan har en viktig uppgift att påverka elevernas attityder och

förhållningssätt till bl.a. tobak. Ämnesövergripande kunskapsområden som t.ex.

alkohol, narkotika och tobak (ANT) integreras i undervisningens olika ämnen.

Skolverket utarbetar kommentar- och referensmaterial att användas som stöd i

undervisningen. Verket har regeringens uppdrag att ta fram ett nytt

referensmaterial om ANT-frågor. Enligt uppgift är materialet under utarbetande.

Mot denna bakgrund anser utskottet att något tillkännagivande till regeringen

med anledning av motionerna So302 (kd) yrkande 6, So305 (c) yrkande 2, So641

(fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkandena 1, 6 och 10, So644 (fp) yrkande 10 samt

So661 (mp) yrkandena 6 och 8 inte behövs. Motionerna avstyrks.

Sverige deltar aktivt i det tobaksförebyggande arbete som bedrivs i

internationella och europeiska forum, t.ex. WHO och EU, samt i olika europeiska

nätverk. Det finns ett brett svenskt stöd för WHO:s arbete med en ramkonvention

om tobak. WHO har utarbetat en plan för hur detta arbete framdeles skall

genomdrivas. Enligt uppgift bereds för närvarande inom Sida frågan om stöd till

utbildning av distriktssköterskor i Estland i förebyggande hälsovård, bl.a.

information om tobakens hälsorisker. Utskottet anser att något tillkännagivande

inte behövs med anledning av motionerna So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd)

yrkandena 2, 3 och 5 samt So644 (fp) yrkande 11. Motionerna avstyrks.

Rökfria miljöer

I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden till

regeringen om att det i 6 § tobakslagen måste finnas regler för hur ett

rökutrymme skall vara beskaffat för att utgöra ett undantag mot förbudet i

lagens 2 § (yrkande 3), om allmänt rökförbud på restauranger och

serveringsställen om inte avskildhet kan ordnas för rökare (yrkande 4) och om

fler rökfria zoner och ett rökfritt riksdagshus (yrkande 5). Om systemet med

rökkupéer på tåg i inrikes trafik skall vara kvar måste det finnas regler för

hur rökutrymmet skall vara placerat och konstruerat för att det skall kunna

godkännas. Enligt motionärerna är dagens rökkupéer en oacceptabel lösning för

många allergiker och icke-rökare. På restauranger och andra serveringsställen

bör allmänt rökförbud råda. Tillstånd för rökning bör, enligt motionärerna,

kunna ges endast i de fall tobaksröken inte blir till en olägenhet för övriga

gäster och för personalen. Motionärerna anser att flera rökfria zoner måste

skapas och att riksdagshuset skall vara rökfritt.

Tidigare behandling

Motionsyrkanden liknande de aktuella om skärpning av tobakslagens bestämmelser

om rökfria miljöer har tidigare behandlats av utskottet, senast våren 1997 i

betänkande 1996/97:SoU9. Utskottet anförde att enligt tobaks-lagen är

tobaksrökning förbjuden på färdmedel i inrikes kollektivtrafik samt i lokaler

och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana

färdmedel. I lagen medges en möjlighet att inrätta särskilda utrymmen för

rökare. Det föreligger däremot inte någon skyldighet att inrätta särskilda

rökutrymmen. Restauranger och andra serveringsställen, som har mer än femtio

sittplatser, skall ha sittplatser inom ett eller flera områden där rökning är

förbjuden. Det förutsätts att avgränsningen sker på sådant sätt att gäster som

så önskar får en reell möjlighet att undvika att bli utsatta för tobaksrök. Den

som i egenskap av ägare eller på annan grund disponerar över lokalen ansvarar

för att bestämmelserna iakttas. Det finns i lagen inte något som hindrar t.ex.

en restaurangägare att ställa mer långtgående krav, t.ex. införa totalt

rökförbud. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden med hänvisning till

tidigare behandling av motioner om skärpning av tobaks-lagens bestämmelser om

rökfria miljöer i betänkande 1996/97:SoU4 och den ståndpunkt som utskottet

därvid intog. Utskottet ansåg då att tobakslagen bör vara i kraft ytterligare

någon tid innan vidare ändringar övervägs.

Utskottets bedömning

Tobakslagen har sedan ikraftträdandet den 1 juli 1993, efter initiativ av

utskottet, skärpts i väsentliga delar bl.a. i fråga om rökning på

arbetsplatser, begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på

vissa områden utomhus. Kommunen ansvarar för den omedelbara tillsynen av

tobakslagen och för föreskrifter som meddelas med stöd av lagen när det gäller

rökfria miljöer, färdmedel i inrikes kollektivtrafik, hotell, restauranger och

andra serveringsställen. Länsstyrelsen ansvarar för den regionala tillsynen och

Socialstyrelsen för den centrala tillsynen. Kommunerna bedriver tillsynen på

olika sätt. De flesta kommuner har integrerat denna tillsyn med tillsynen

enligt livsmedelslagen eller hälsoskyddslagen. Det är enligt utskottet viktigt

att kommunerna bedriver en systematisk tillsyn över tillämpningen av

tobakslagen. Utskottet vill också understryka vikten av att följa utvecklingen

på området. Utskottet är dock inte berett att nu ta något initiativ med

anledning av motion So661 (mp) yrkandena 3-5. Yrkandena avstyrks.

Rökavvänjning

I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförts om rökavvänjning (yrkande 7).

Motionärerna anför att tre fjärdedelar av rökarna och hälften av snusarna säger

sig vilja sluta men behöver hjälp med sin avvänjning. Återfallsfrekvensen efter

rökstopp är hög, närmare 80 %, bland kraftigt nikotinberoende rökare.

Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen bör enligt motionärernas mening få i

uppdrag att utreda och komma med förslag om hur behovet av rök- och

snusavvänjning skall kunna tillgodoses.

I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivande om gratis

eller subventionerad rökavvänjning för blivande föräldrar (yrkande 7).

Motionärerna anser att gratis eller subventionerad rökavvänjning skall erbjudas

blivande föräldrar som är rökare.

Tidigare behandling m.m.

Motioner med krav på tillgång till rökavvänjning och rökslutarstöd har tidigare

behandlats av utskottet, senast i betänkande 1996/97:SoU9. Utskottet

konstaterade att åtgärder vidtagits eller förbereds för att personer som önskar

sluta röka skall kunna få hjälp med detta inom hälso- och sjukvården. Aktuella

motioner avstyrktes därmed.

S.k. rökavvänjningskliniker finns på Huddinge sjukhus samt i Göteborg och Lund.

Avsikten är dock att människor som önskar hjälp med att sluta röka skall kunna

vända sig till primärvården, till sin husläkare eller närmaste vårdcentral.

Folkhälsoinstitutet har under 1997 har initierat en retrospektiv studie av

rökslutarfrekvensen i Sverige. Syftet med studien är att kartlägga om flera

personer än normalt slutat röka till följd av de senaste årens tobakspolitiska

åtgärder, främst prishöjningarna under 1997.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att åtgärder redan vidtagits eller planeras för att

personer som önskar sluta röka skall kunna få rökslutarhjälp inom primärvården

eller vid särskilda rökavvänjningskliniker. En retrospektiv kartläggning av

rökslutarfrekvensen har initierats av Folkhälsoinstitutet. Något

tillkännagivande med anledning av motionerna So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd)

yrkande 7 och So661 (mp) yrkande 7 behövs inte. Motionerna avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So641 yrkande 4 och 1997/98:So661

yrkande 1,

res. 1 (mp)

2. beträffande illegal tobaksförsäljning

att riksdagen avslår motion 1997/98:So641 yrkandena 8 och 9,

3. beträffande tobaksautomater

att riksdagen avslår motion 1997/98:So661 yrkande 2,

res. 2 (mp, kd)

4. beträffande tobaksförebyggande åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So302 yrkande 6, 1997/98:So305 yrkande

2, 1997/98:So641 yrkandena 1, 6 och 10, 1997/98:So644 yrkande 10 samt

1997/98:So661 yrkandena 6 och 8,

res. 3 (fp, mp, kd)

5. beträffande WHO m.m.

att riksdagen avslår motionerna So641 yrkandena 2, 3 och 5 samt So644 yrkande

11,

6. beträffande rökfria miljöer

att riksdagen avslår motion 1997/98:So661 yrkandena 3-5,

res. 4 (mp)

7. beträffande rökavvänjning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So641 yrkande 7 och 1997/98:So661

yrkande 7.

res. 5 (fp, kd)

res. 6 (mp)

Stockholm den 3 mars 1998

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m),

Marianne Jönsson (s), Roland Larsson (s), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m),

Barbro Westerholm (fp), Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Christin

Nilsson (s), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd) och Annika Jonsell (m).

Reservationer

1. Marknadsföring av tobaksvaror (mom. 1)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar med

?Marknadsföring av? och slutar med ?yrkande 1 avstyrks? bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att all tobaksreklam utöver den som sker direkt i anslutning

till tobaksförsäljning skall förbjudas. Det är inte acceptabelt att

tobaksreklam får förekomma i facktidningar riktade till näringsidkare och deras

anställda. Reklamförbudet bör därför även utvidgas till att gälla

facktidningar. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So661 yrkande 1 och med avslag på

motion 1997/98:So641 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Tobaksautomater (mom. 3)

Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar med ?Förbudet att?

och slutar med ?yrkande 2 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Försäljning av tobak genom automat ger inte samma möjligheter att kontrollera

köparens ålder som när försäljning sker över disk. Utskottet anser därför att

denna försäljningsform skall förbjudas i lokaler dit i detta sammanhang

minderåriga har tillträde. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med

förslag till en sådan lagreglering. Detta bör riksdagen ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tobaksautomater

att riksdagen med anledning av motion So661 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Tobaksförebyggande åtgärder (mom. 4)

Barbro Westerholm (fp), Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 11 som börjar med ?Genom

Folkhälsoinstitutets? och på s. 12 slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha

följande lydelse:

Tobaken utgör en synnerligen stor hälsofara. Användning av tobak är det

största men samtidigt mest påverkbara hälsoproblemet i Sverige. Det behövs mer

forskning i beteendevetenskap för att få kunskap om hur man påverkar den

personliga livsstilen.

Det är oroväckande att rökningen bland ungdomar inte minskar. Risken är stor

att nikotinberoendet blir bestående. Olika rapporter har visat att om man

skjuter upp tobaksdebuten så är det många som aldrig börjar använda tobak. De

flesta storkonsumenter av tobak har börjat röka före 20 års ålder.Ungdomar som

tidigt börjar röka kommer så småningom att bli sjuka på grund av sitt

tobaksbruk - ju tidigare de börjat desto sjukare. En nollvision avseende

tobaksbruk hos barn och ungdom borde sättas upp som ett nationellt mål. Med

tanke på att tobaksbruk inte sällan är inkörsport till annat drogberoende borde

information om tobakens skadeverkningar få en ökad andel av de medel som i dag

läggs på information om andra missbruksmedel. Skolan har en viktig roll i

arbetet med att förebygga tobaksdebut. Erfarenheten har visat att skolan axlar

den rollen i mycket olika utsträckning i olika delar av landet. Enligt

utskottets mening bör det göras en kartläggning av hur det tobakspreventiva

arbetet bedrivs, och på basen av en sådan kartläggning bör ett nationellt

tobaksprogram utformas. Frivilligorganisationernas arbete med information till

skolungdom är värdefullt. Det behövs kraftfulla insatser när det gäller

informationen till ungdomar.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna So302 (kd)

yrkande 6, So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkandena 1, 6 och 10, So644 (fp)

yrkande 10 samt So661 (mp) yrkandena 6 och 8 som sin mening ge regeringen till

känna. Motion och So305 (c) yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande tobaksförebyggande åtgärder

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So302 yrkande 6,

1997/98:So641 yrkandena 1, 6 och 10, 1997/98:So644 yrkande 10 och

1997/98:So661 yrkandena 6 och 8 och med avslag på motion 1997/98:So305

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Rökfria miljöer (mom. 6)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 13 som börjar med ?Tobakslagen

har? och slutar med ?Yrkandena avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett bredare åtgärdsprogram mot tobaksanvändningen och

ytterligare skärpning av tobakslagen är nödvändiga för att komma till rätta med

det stora hälsoproblem som tobaksbruket utgör. Om rökkupéer på tåg i inrikes

trafik skall vara kvar måste det finnas utförliga regler om rökutrymmenas

placering och konstruktion. Nuvarande rökkupéer medför stora olägenheter för

allergiker och icke-rökare. På restauraranger och andra serveringsställen bör

allmänt rökförbud införas. Rökning bör tillåtas endast i de fall sådan

avskildhet kan ordnas att tobaksröken inte blir till en olägenhet för övriga

gäster och anställda. Tobakslagens bestämmelser om särskilda utrymmen för

rökare bör följaktligen ses över. Vidare anser utskottet att flera rökfria

zoner måste skapas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion So661 (mp) yrkandena 3-5 ge regeringen till känna,

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande rökfria miljöer

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So661 yrkandena 3-5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Rökavvänjning (mom. 7)

Barbro Westerholm (fp) och Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Utskottet

konstaterar? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:

De med minst uttalat nikotinberoende slutar med sitt tobaksbruk på egen hand.

Tre fjärdedelar av rökarna och hälften av snusarna säger sig vilja sluta men

behöver hjälp med sin avvänjning. Återfallsfrekvensen efter rökstopp är hög,

närmare 80 %, bland kraftigt nikotinberoende rökare. De behöver ett mer

professionellt och tillgängligt stöd än vad som finns i dag. Utskottet anser

att Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utreda och

komma med förslag om hur behovet av rök- och snusavvänjning skall kunna

tillgodoses. Vad utskottet nu anfört om uppdrag bör riksdagen med anledning av

motion So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 7 som sin mening ge regeringen

till känna. Motion So661 (mp) yrkande 7 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande rökavvänjning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So641 yrkande 7 och med avslag på

motion 1997/98:So661 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

6. Rökavvänjning (mom. 7)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Utskottet

konstaterar? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:

Eftersom tobaksrökning kan skada fostret hos en gravid rökande kvinna anser

utskottet att samhällets insatser för att minska tobaksbruket bland blivande

mödrar även bör innefatta gratis eller subventionerad rökavvänjning. Det är

angeläget att barn får växa upp i en rökfri miljö. Gratis eller subventionerad

rökavvänjning bör därför även erbjudas den blivande fadern. Vad utskottet nu

anfört om gratis eller subventionerad rökavvänjning bör riksdagen med anledning

av motion So661 (mp) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna. Motion

So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 7 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande rökavvänjning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So661 yrkande 7 och med avslag på

motion 1997/98:So641 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Rökavvänjning

Stig Sandström (v) anför:

Andelen rökare i befolkningen har minskat under de senaste 15 åren. Trots detta

använder var femte svensk dagligen tobak och hälften av dessa dör i förtid på

grund av sitt tobaksbruk. Många rökare får hjälp av vårdcentraler, av

arbetsgivare och inom företagshälsovården att sluta röka. Jag tycker att fler

borde erbjudas hjälp både för sin egen livskvalitets skull och för samhällets.

I dag finns hjälpmedel som kan stödja den motiverade avvänjaren under de första

besvärliga abstinensveckorna, t. ex. plåster, tuggummi, inhalatorer. Jag anser

att nikotinister som vill sluta använda tobak skall erbjudas dessa hjälpmedel

kostnadsfritt. Vänsterpartiet har föreslagit en försöksverksamhet med

ekonomiskt stöd för rökavvänjning om 10 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Denna fråga behandlades av utskottet i budgetbetänkandet 1997/98:SoU1. Detta är

skälet till varför jag inte tar upp frågan på nytt. Självfallet anser jag att

vänsterpartiets förslag fortfarande är aktuellt och möjligt att genomföra.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................2

Marknadsföring av tobaksvaror 2

Utskottets bedömning 4

Illegal tobaksförsäljning 4

Utskottets bedömning 5

Tobaksautomater 5

Utskottets bedömning 6

Tobaksförebyggande åtgärder 6

Utskottets bedömning 11

Rökfria miljöer 12

Utskottets bedömning 13

Rökavvänjning 13

Utskottets bedömning 14

Hemställan 14

Reservationer........................................15

Särskilt yttrande....................................18