Bet. 1997/98:SoU3

Socialutskottets betänkande

1997/98:SOU03

Redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under

budgetåret 1995/96

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1997/98

SoU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels regeringens skrivelse 1996/97:125 Redovisning för

fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1995/96, dels

en motion från den allmänna motionstiden 1996 om användningen av fondens

medel.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och

avslår motionen.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen 1996/97:125 Redovisning för fördelningen av medel från Allmänna

arvsfonden under budgetåret 1995/96 lämnas en beskrivning av förvaltningen av

Allmänna arvsfonden och en övergripande beskrivning av fördelningen av medel

ur fonden.

Motion från den allmänna motionstiden 1996

1996/97:So801 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Allmänna arvsfonden och en

svensk "National Trust".

Utskottet

Skrivelsen

Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i samband

med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken

uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och

som inte skrivit testamente, skall i stället tillfalla Allmänna arvsfonden.

Stöd ur Allmänna arvsfonden skall främja verksamhet av ideell karaktär till

förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder.

Försöksverksamheten skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas

från reguljär verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ideell

verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om

det finns särskilda skäl, t.ex. när en kommun tillsammans med en förening vill

genomföra ett projekt. I dessa fall ställs särskilt höga krav på att projektet

är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns

som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan

enligt praxis beviljas stöd under högst tre år. Stöd ges inte för reguljär

föreningsverksamhet. Stöd får ej heller ges till enskilda personer. Närmare

bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna

arvsfonden.

I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden

samt en övergripande beskrivning av fördelningen av stöd ur fonden. Vidare

redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna

arvsfonden under budgetåret 1995/96. Slutligen anges några områden som enligt

regeringens mening särskilt bör uppmärksammas vid fördelningen av kommande

stöd ur Allmänna arvsfonden.

Allmänna arvsfondens bokförda värde uppgick den 31 december 1996 till ca 764

miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 1 787 miljoner kronor.

Inför budgetåret 1995/96 fanns ca 180 miljoner kronor att fördela ur

Allmänna arvsfonden. Härutöver har de redan utbetalade eller beslutade medel

som under budgetåret återförts eller återbetalats till fonden använts för att

ge stöd till nya projekt. Under budgetåret har sammanlagt 30 156 000 kr

fördelats genom 101 beslut till 97 projekt med syfte att utveckla och förnya

verksamhet till förmån för barn under 12 år. Ca 37 miljoner kronor har genom

216 beslut fördelats till verksamhet till förmån för ungdom. Dessutom har ca

18 miljoner kronor delegerats till Ungdomsstyrelsen att fördela enligt givna

ramar och riktlinjer. Sammanlagt ca 120 miljoner kronor har fördelats genom

269 beslut till 251 projekt som rör personer med funktionshinder. En mer

detaljerad redovisning för fördelningen lämnas i bilaga 2 till skrivelsen.

För budgetåret 1997 finns ca 330 miljoner kronor att dela ut.

I skrivelsen redovisar regeringen den framtida inriktningen av stödet för

respektive målgrupp. Härutöver finns det vissa områden där det enligt

regeringen kan finnas anledning att göra insatser som är gemensamma för de

olika målgrupperna. Ett exempel på detta är insatser för att stärka

brukarinflytandet genom utveckling av kooperativa lösningar i olika former.

Utöver de angivna områdena kommer medel liksom tidigare att ges till

utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget

att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsverksamhet

inom nya områden.

För att hindra att barn far illa är det enligt regeringen viktigt att

utveckla ett varierat utbud av insatser som syftar till att stödja barn och

föräldrar. Som komplement till vad det offentliga erbjuder är det arbete som

utförs genom ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar

mycket viktigt, inte minst för de människor som av olika skäl inte vill vända

sig till myndigheter. Utvecklingsarbete bör ske när det gäller de alltmer

segregerade bostadsområdena i och omkring storstäderna, där antalet

långtidsarbetslösa föräldrar är stort liksom andelen familjer med

invandrarbakgrund, ensamstående föräldrar och föräldrar med sociala problem.

Bevakningen av samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv liksom barns och

ungdomars delaktighet i kultur- och samhällslivet behöver, enligt regeringen,

utvecklas.

Vidare framhålls att barnfamiljer med krigsupplevelser under en följd av år

har kommit till Sverige. Inom en del frivilligorganisationer har utvecklats

särskild kompetens för att ge familjemedlemmar, som är i behov av det, stöd

och hjälp att bearbeta sina upplevelser och växa in i det svenska samhället.

Antalet barn som växer upp i familjer där minst en förälder har

missbruksproblem uppskattas till ca 150 000-200 000. Dessa behöver stöd av

olika slag för att förebygga bl.a. eget missbruk senare i livet.

Det finns många likheter mellan barn som växer upp i missbruksmiljöer och

barn till psykiskt sjuka. Andra grupper av barn som är särskilt utsatta är de

barn som utsätts för sexuella övergrepp, som misshandlats eller varit vittne

till våld inom familjen. För dessa barn är det enligt regeringen angeläget att

utveckla hjälp- och stödmetoder som kan komplettera samhällets insatser.

Många barn bor numera helt eller delvis tillsammans med enbart en förälder.

Arbetslösheten har drabbat ensamföräldrar i högre utsträckning än andra,

vilket kan medföra risk för isolering, i synnerhet om barnet mister sin plats

i barnomsorgen. Det är angeläget att uppmärksamma utvecklingsarbete inom detta

område.

För barn med funktionshinder finns, förutom de prioriterade områden som nyss

beskrivits, behov av att utveckla och pröva verksamhet som gör det möjligt för

dem att få delta i gemenskap med andra barn i barnomsorg, skola och fritid och

att få tillgång till det stöd som behövs för att få vara just barn och ej barn

med funktionshinder.

Det är vidare enligt regeringen angeläget att förhindra att unga människor

dras in i en livsstil där de riskerar att fara illa. Det finns behov av att i

samverkan mellan offentlig verksamhet, föreningar och andra organisationer

söka finna former för att åstadkomma en positiv utveckling. Den metodik som

använts i de s.k. PLUS-projekten bör prövas vidare och utvecklas ytterligare.

Stöd kommer därför även fortsättningsvis att ges till lokala förebyggande

samverkansprojekt i främst ett antal medelstora kommuner där intresse och

förutsättningar finns för att omsätta erfarenheter från PLUS-projekten i

praktisk verksamhet anpassad efter de lokala behov som föreligger.

Stöd ur Allmänna arvsfonden kommer att ges för ungdomars egna informations-

och opinionsbildningsinsatser när det gäller den framtida ungdoms-politiken.

Projekt som främjar en bred debatt om ungdomspolitiken bland ungdomsgrupper

som vanligtvis inte aktivt deltar i politiskt arbete skall särskilt

stimuleras.

Vidare kommer stöd att ges till projekt som syftar till att stödja och

uppmärksamma unga med särskilt utsatta uppväxt- och levnadsförhållanden.

Utveckling av kooperativ verksamhet främst inom gymnasieskolor i hela landet

kommer att prioriteras och stödjas. Stöd för projekt som syftar till att

motverka främlingsfientlighet och rasism samt främja integration kommer också

att prioriteras. För att motverka en ojämlik utveckling mellan ungdomsgrupper

kommer projekt att prioriteras som syftar till att uppmuntra och stödja IT-

användning bland ungdomar inom ungdomsgrupper som i liten omfattning har

tillgång till IT i sin hemmiljö.

Av de projekt som beviljats stöd ur fonden har många haft inriktningen att

öka medvetenheten hos beslutsfattare och olika personalgrupper genom att

informera om olika former av funktionshinder. Många projekt har också haft som

syfte att öka kunskapen hos personer med funktionshinder och beslutsfattare om

de handikappolitiska grunderna och om olika stödsystem inom handikappområdet.

Denna typ av projekt men även andra som syftar till inflytande, ökat

självbestämmande, valfrihet och oberoende för personer med funktionshinder bör

enligt regeringen även fortsättningsvis prioriteras.

Tillgänglighet i vid bemärkelse, dvs. i bostäder, publika lokaler, miljö,

kommunikationer och olika kommunala verksamheter samt fritids- och

kulturaktiviteter är en viktig förutsättning för att personer med

funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv och kunna

delta i samhällslivet.

Handikapporganisationerna spelar en viktig roll för en positiv utveckling på

detta område dels genom information till olika aktörer om hur tillgängligheten

kan ökas för personer med funktionshinder, dels genom olika samarbetsprojekt

med t.ex. branschorganisationer och berörda myndigheter, för att pröva

modeller och utveckla goda exempel.

Personer med psykiska funktionshinder återfinns i ökande utsträckning bland

dem som saknar bostad. Projekt i storstadsområden där riskerna för dessa

personer är stora att förlora fungerande nätverk och projekt som rör personer

som förutom sitt psykiska funktionshinder har ett pågående missbruk kommer

särskilt att uppmärksammas.

Det finns enligt regeringen behov av stöd till projekt som på olika sätt

kan öka intresset för tolkyrket och förbättra tillgången på tolkar liksom till

projekt som syftar till att påskynda utvecklingen av läromedel i teckenspråk.

Förslag om ändrat ändamål för Allmänna arvsfonden

I motion 1996/97:So801 av Bertil Persson (m) hemställs att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Allmänna arvsfonden

och en svensk ?National Trust?. Enligt motionären hotas det svenska

kulturarvet ständigt av brist på medel för sitt underhåll.

Fideikommissinstitutets avskaffande har accentuerat svårigheterna att

underhålla herrgårds- och bruksmiljöer av stort värde. Kyrkans frigörelse

kommer att skapa svårigheter att bevara det kyrkliga arvet. Ett gott exempel

på en framkomlig väg är den engelska National Trust. Det är angeläget att

stimulera tillkomsten av en svensk motsvarighet. Allmänna arvsfonden skulle

här kunna fylla en viktig roll. Det är enligt motionären ställt utom allt

tvivel att bidrag till bevarande av det svenska kulturarvet är en värdig

användning av de avlidnas hopsparade medel. Sannolikt skulle de avlidna ha

föredragit en sådan användning före rockkonserter mot droger, scoutläger och

annat som deras arv nu går till. Det är enligt motionären angeläget att frågan

utreds snarast.

Kulturarvsutredningen behandlar frågan om bevarande av kulturmiljöer i

delbetänkandet (SOU 1995:128) Kulturegendomar och kulturföremål. När det

gäller en nationell stiftelse anför utredningen följande: Frågan om inrättande

av en nationell stiftelse för förvaltning av kulturmiljöer aktualiseras med en

viss regelbundenhet. Vanligen brukar man hänvisa till National Trust och dess

framgångsrika arbete i England sedan nära ett sekel. I tider av besparingar i

fråga om offentliga utgifter stärks önskan att bredda ansvaret för kultur och

bevarande, genom bolagisering och genom att engagera näringslivet i

sponsoravtal. En nationell stiftelse torde ha andra förutsättningar än en

myndighet att attrahera intresse och kapital från näringslivet.

En nationell stiftelse eller annat organ skulle enligt utredningens

uppfattning ha sitt berättigande. Stiftelsens främsta roll skulle vara att på

ett friare sätt än en myndighet kan göra arbeta med ekonomiska medel för

bevarande av kulturarvet, inte bundet till det bestånd staten långsiktigt

skall äga och förvalta.

Kulturarvsutredningens betänkande bereds efter remissbehandling i

Kulturdepartementet.

Kulturutskottet behandlade i betänkande 1996/97:KrU1 ett motionsyrkande (m)

med krav på att riksdagen skall besluta att inrätta en s.k. dubbleringsfond,

en fond för kompletterande stöd av nyskapande verksamhet på kulturområdet.

Kulturutskottet ansåg att användningen av medel som utgår över

statsbudgeten inte bör styras av prioriteringar som görs på det sätt som

motionärerna föreslår. Kulturutskottet avstyrkte det då aktuella

motionsyrkandet. Riksdagen följde kulturutskottet.

Finansutskottet behandlade i betänkande 1996/97:FiU2 en motion om att det

skall upprättas kulturstiftelser för förvaltning av statliga historiska

byggnader.

Finansutskottet, som inte ansåg sig ha anledning att ta ställning till

kulturstiftelser allmänt, kunde inte finna skäl nog att inrätta stiftelser för

förvaltning av de fastigheter som i dag förvaltas av Statens fastighetsverk.

Finansutskottet avstyrkte motionen. Riksdagen följde finansutskottet.

Utskottets bedömning

Skrivelsen, som inte föranlett någon motion, bör inte föranleda någon åtgärd

från riksdagens sida.

I motion So801 (m) begärs ett tillkännagivande, som utskottet uppfattar det,

om att Allmänna arvsfondens ändamål vidgas till att också avse stöd till

bevarande av det svenska kulturarvet.

Allmänna arvsfonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell

karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder.

Utskottet, som inte har anledning att ta ställning till behovet av ett sådant

stöd som föreslås i motionen, vill bestämt motsätta sig att Allmänna

arvsfondens ändamål vidgas. Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och avslår motion

1996/97:So801.

Stockholm den 2 september 1997

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Hans

Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson

(s), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Mariann Ytterberg

(s), Stig Sandström (v), Thomas Julin (mp), Elisebeht Markström (s), Catherine

Persson (s), Annika Jonsell (m), Kerstin Heinemann (fp) och Michael

Stjernström (kd).