Bet. 1997/98:SoU5

Socialutskottets betänkande

1997/98:SOU05

Avveckling av specialsjukhus och vårdhem

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

SoU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1996/97:156 Avveckling av

specialsjukhus och vårdhem samt fyra motioner med anledning av propositionen

och ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 1996.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att det fr.o.m. den 1

november 1997 inte längre skall vara möjligt att skriva in utvecklingsstörda

personer vid specialsjukhus eller vårdhem. Utskottet ställer sig även positivt

till förslaget att fastställa tidpunkter då avvecklingen av specialsjukhus

respektive vårdhem för utvecklingsstörda senast skall vara slutförd, nämligen

den 31 december 1997 för det enda kvarvarande specialsjukhuset och den

31 december 1999 för vårdhemmens del. Även i övrigt tillstyrker utskottet

regeringens förslag. Utskottet avstyrker samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen (Socialdepartementet) - efter hörande av

Lagrådet - att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om avveckling av specialsjukhus och vårdhem,

2. lag om ändring i lagen (1996:1652) om ändring i lagen (1993:388) om

införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade,

3. lag om ändring i rättegångsbalken,

4. lag om ändring i passlagen (1978:302),

5. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),

6. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister.

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:156

1996/97:So62 av My Persson (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens

förslag i den del som säger att samtliga vårdhem för psykiskt

utvecklingsstörda skall vara avvecklade vid utgången av år 1999 i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:So63 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de enskilda

människornas situation vid avveckling av specialsjukhus och vårdhem.

1996/97:So64 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår

proposition 1996/97:156.

1996/97:So65 av Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att samordna

berörda myndigheters ansvarsområden vid avvecklingen av specialsjukhus och

vårdhem.

Motion från den allmänna motionstiden 1996

1996/97:So607 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om små väl fungerande vårdhem.

Utskottet

Bakgrund

Fram till den 1 juli 1986, då lagen (1985:568) om särskilda omsorger om

psykiskt utvecklingsstörda - omsorgslagen - trädde i kraft, var boende på

vårdhem och specialsjukhus en central del av insatserna för utvecklingsstörda

personer. I och med införandet av omsorgslagen erbjöds i stället boende i

familjehem eller elevhem för barn och ungdomar och gruppboende för vuxna

utvecklingsstörda. I promulgationslagen till omsorgslagen infördes regler om

att landsting och kommuner skulle planera för avveckling av vårdhem och

specialsjukhus.

Den 1 januari 1994 ersattes omsorgslagen av lagen (1993:387) om stöd och

service till vissa funktionshindrade (LSS). Personer med utvecklingsstörning

blev nu jämställda som medborgare och kommunmedlemmar. Stödet till dessa

personer skulle i första hand lämnas av kommunerna och inte som tidigare av

landstingen. I införandelagen (1993:388) till LSS slogs åter fast att

vårdhemmen och specialsjukhusen skulle avvecklas. Landsting och kommuner

ålades att lämna in avvecklingsplaner till Socialstyrelsen senast den 31

december 1994. Samtidigt skärptes kraven för nyinskrivning väsentligt. Endast

den som omhändertas för vård oberoende av samtycke får i dag skrivas in på

vårdhem eller vid specialsjukhus. I dessa fall gäller 6 och 7 §§

införandelagen (1985:569) till omsorgslagen (1985:568). Av 6 § denna lag

framgår att bl.a. 35 § i den gamla omsorgslagen (1967:940) fortfarande gäller

i tillämpliga delar. Paragrafen stadgar att psykiskt utvecklingsstörd som

fyllt 15 år får beredas vård i vårdhem eller specialsjukhus oberoende av

samtycke, om vården är oundgängligen påkallad med hänsyn till

utvecklingsstörningens grad. Vidare krävs att personen i fråga till följd av

utvecklingsstörningen är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska

eller psykiska hälsa eller för eget liv, är ur stånd att ta vård om sig själv

eller att skydda sig själv mot att bli sexuellt utnyttjad eller har ett för

närboende eller andra grovt störande levnadssätt. Fram till den 1 januari 1992

kunde domstol vidare förordna om tvångsvård på specialsjukhus såsom påföljd

för brott enligt 31 kap. 3 § brottsbalken.

Propositionen

Det finns i dag ca 950 utvecklingsstörda personer som bor på 52 institutioner.

Av dessa är endast de sexton personer som vistas på det enda kvarvarande

specialsjukhuset, Salberga sjukhus i Sala, inskrivna för vård utan samtycke.

Elva av dessa är dömda till vård vid specialsjukhus som påföljd för brott

enligt brottsbalkens lydelse före den 1 januari 1992. Enligt de

avvecklingsplaner som finns kommer det vid utgången av år 1999 att finnas 19

vårdhem där 318 personer bor. För 190 personer vid 12 av dessa vårdhem är

framtiden därefter oviss då det saknas avvecklingsplaner för dessa hem. Vid 3

av vårdhemmen har huvudmannen deklarerat att man inte har för avsikt att

avveckla institutionen. Salberga sjukhus skall enligt en beslutad

avvecklingsplan vara avvecklat vid utgången av år 1997.

Regeringen föreslår att möjligheten till inskrivning på vårdhem och

specialsjukhus för utvecklingsstörda helt skall upphöra fr.o.m. den 1 november

1997. Utvecklingsstörda personer skall därmed inte längre kunna beredas vård

utan samtycke enbart på grund av sin utvecklingsstörning. Vidare föreslås en

särskild lag om avveckling av vårdhem och specialsjukhus. I lagen fastställs

att vårdhemmen skall vara avvecklade senast den 31 december 1999 och att

specialsjukhuset skall vara avvecklat senast den 31 december 1997. I

propositionen föreslås även regler för fortsatt vård av dem som vid tidpunkten

för avvecklingen är intagna för vård vid vårdhem eller specialsjukhus för

utvecklingsstörda.

Regeringen påpekar att riksdagen redan i samband med införandet av LSS

beslutat att avveckla vårdhemmen och specialsjukhusen. Att beslutet skall

fullföljas har bekräftats senast i proposition 1994/95:100, bil. 6, som

riksdagen har godkänt (bet. 1994/95:SoU15). Det angelägna är enligt regeringen

nu att slutföra denna avveckling inom en rimlig tid. Erfarenheter som finns av

vårdhemsavveckling visar att det underlättar att ha fastställt ett sista datum

för avvecklingen.

Socialstyrelsen har i en rapport till regeringen i november 1996

(Avskaffande av tvångsvård enligt 35 § i 1967 års omsorgslag och fastställande

av tidpunkt för slutlig avveckling av specialsjukhus och vårdhem för

utvecklingsstörda) framfört att den anser att en slutgiltig tidpunkt för

vårdhemmens avveckling skall fastställas. Skälen härtill är att det är få

personer som kommer att bo på vårdhem, att hemmen i allmänhet har låg standard

samt att reglerna om vård utan samtycke skall upphöra att gälla.

Regeringen delar Socialstyrelsens uppfattning att det finns starka skäl för

att fastslå ett datum för den slutgiltiga avvecklingen av vårdhem och

specialsjukhus. En grundläggande orsak är förslaget i propositionen om att

vård utan samtycke inte längre skall kunna ske enbart på grund av

utvecklingsstörning. Regeringen delar också Socialstyrelsens uppfattning att

ett slutdatum måste ligga inom en relativt snar framtid för att påskynda

planering och genomförande av avvecklingen. Samtidigt måste det ges reell tid

för att på ett för den enskilde vårdhemsboende gott sätt kunna genomföra

avvecklingen. De omfattande och goda erfarenheter som finns om avveckling

torde enligt regeringen betyda att planering och genomförande kan göras på

relativt kort tid. De huvudmän som behöver lägga ner ett mer omfattande arbete

på avvecklingen har i regel underlåtit att tidigare genomföra i lag fastställd

planering. Regeringen anser, liksom Socialstyrelsen, att den 31 december 1999

är en lämplig sluttidpunkt för avveckling av vårdhemmen. Enligt regeringen

finns det vidare ingen anledning att efter 1997 ha kvar något specialsjukhus.

Enligt propositionen skall personer med utvecklingsstörning i fortsättningen

behandlas precis som andra som är i behov av vård. I första hand skall den

enskilde erbjudas olika former av frivilliga insatser. Detta förutsätter

enligt regeringen ett noggrant planeringsarbete utifrån varje individs egna

förutsättningar och kräver i regel omfattande resurser. Insatser skall ges av

kvalificerad personal och i samverkan mellan olika huvudmän. Huvudansvaret för

insatserna vilar dock på kommunerna. De kommunala insatser som kan bli

aktuella är främst sådana som regleras i LSS och i socialtjänstlagen (SoL),

men även missbrukarvård och vuxenutbildning kan komma i fråga. Regeringen

anser att det är angeläget att Socialstyrelsen fortsätter att sprida kunskap

om de erfarenheter som finns om insatser av olika slag. Socialstyrelsen bör

också verka för att kunskap om förutsättningarna för personer med

utvecklingsstörning ges till personal i de verksamheter som kan bli berörda.

Regeringen påpekar att det kan bli nödvändigt med samverkan med andra

huvudmän, t.ex. vid insatser av den psykiatriska vården och de insatser enligt

LSS som landstingen ansvarar för. Enligt regeringen är det viktigt att en

kommun som skall bygga upp en verksamhet av detta slag har möjlighet att få

stöd i sitt arbete, såväl under uppbyggnadstiden som i ett senare skede.

Socialstyrelsen har här en viktig uppgift såsom kunskapsförmedlare, anförs

det.

Om frivilliga insatser inte är tillräckliga för en utvecklingsstörd person

kan det bli nödvändigt att omhänderta honom eller henne för tvångsvård. Redan

nu kan personer med utvecklingsstörning som begått brott dömas till

rättspsykiatrisk vård enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV).

Utvecklingsstörda personer skall vidare kunna omhändertas enligt lagen

(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lagen (1988:870) om vård av

missbrukare i vissa fall (LVM) eller lagen (1990:52) med särskilda

bestämmelser om vård av unga (LVU). Även vård enligt LVU förekommer redan i

dag. Regeringen framhåller vikten av att ta hänsyn till de speciella behov som

utvecklingsstörda kan ha. Regeringen understryker även betydelsen av att

samarbetet mellan olika samhällsorgan, exempelvis mellan kommunerna och

landstingens psykiatriska enheter, utvecklas och anpassas när det gäller

tvångsvård av utvecklingsstörda personer.

De personer som vid tidpunkten för avveckling vårdas utan samtycke på

specialsjukhus eller vårdhem skall enligt förslaget överföras till vård enligt

LRV eller, om förutsättningar härför föreligger, enligt LPT. Om kriterierna

för tvångsvård inte är uppfyllda skall personen i fråga erbjudas det stöd och

den service som är nödvändig med hänsyn till hans eller hennes behov enligt

LSS eller SoL. Det sistnämnda gäller även för dem som vid tidpunkten för

avveckling vårdas frivilligt på vårdhem.

Riksdagen gjorde i samband med behandlingen av proposition 1992/93:159 om stöd

och service till vissa funktionshindrade följande tillkännagivande (bet.

1992/93:SoU19):

I vissa fall kan dock, enligt utskottets mening, ett litet väl fungerande

vårdhem för dem som bor där utgöra en väl så god vårdmiljö som ett

gruppboende. Vårdbehov är individuella och det är viktigt att alla

vårdbedömningar utgår från den enskilde individens behov. Huvudmännen bör

därför utifrån varje vårdhems förutsättningar under avvecklingstiden kunna ta

ställning till frågan om nedläggning eller fortsatt drift.

Enligt regeringen motsäger uttalandet i och för sig inte att vårdhemmen skall

avvecklas utan avser snarare att diskutera formerna för avveckling.

Resonemanget utgår dock från en något äldre vårdtanke än de principer som

lagstiftningen numera bygger på, anförs det. Precis som alla andra skall

personer med utvecklingsstörning ha en egen bostad. De flesta behöver då en

bostad med särskild service för att ge dem stöd i vardagen. I den mån

personerna behöver vård skall de vända sig till hälso- och sjukvården.

Regeringen påpekar att bostäder med särskild service enligt LSS är sådana

bostäder som kan omfattas av det kommunala sjukvårdsansvaret i hälso- och

sjukvårdslagen. Regeringen anser därför inte att riksdagens tillkännagivande

bör föranleda några särskilda åtgärder i ifrågavarande proposition.

De huvudmän som är ansvariga för de alternativ som vanligen används vid

avveckling av vårdhemmen är kommunerna, främst genom LSS. LSS bygger på

bosättningsbegreppet, vilket leder till att det i första hand är den kommun

där den enskilde är folkbokförd som skall erbjuda ett alternativ till

vårdhemmet eller specialsjukhuset. Hemkommunen kan enligt propositionen inte

frånsäga sig ett ansvar för den enskilde under institutionsvistelsen eller

under avvecklingstiden. Kommunen skall bl.a. planera för en ny bostad samt för

stöd och service till den enskilde. Inget hindrar dock att den enskilde väljer

att bosätta sig på någon annan ort. Enligt regeringen skall utgångspunkten

vara att alla har rätt att bosätta sig var de vill i landet. Exempelvis kan en

lång vistelse vid en central institution leda till att personen i fråga vill

stanna kvar på orten för institutionen efter avslutad vård. Enligt

Socialstyrelsen har vissa kommuner uttryckt oro för att en oproportionellt

stor grupp personer med utvecklingsstörning kan komma att bosätta sig i deras

kommun. Regeringen påpekar i det sammanhanget att det pågår ett arbete inom

Regeringskansliet för att skapa kostnadsutjämning mellan kommunerna för

insatser enligt LSS.

Regeringen tar principiellt avstånd från inrättandet av nya institutioner för

personer med utvecklingsstörning. På de institutioner där det vistas personer

vars ålder betydligt överstiger folkpensionsåldern kan det enligt regeringen

dock finnas skäl att ta hänsyn till deras vilja att inte behöva flytta. Den

fortsatta driften av en sådan institution kan emellertid inte ske i form av

vårdhem utan det måste i stället bli fråga om särskilda boendeformer för

äldre. Enligt regeringen måste de personer som berörs givetvis underrättas om

denna förändring och de bör även erbjudas reella alternativ till sådan vård i

form av andra insatser enligt LSS. Personer vid samma institution vars ålder

endast obetydligt överstiger folkpensionsåldern skall dock erbjudas bostad med

särskild service, anförs det. Regeringen vill uppmärksamma de kommuner som

genomför förändringar av nämnda slag på det ansvar de därmed åtar sig. Alla

som väljer att bo kvar på vårdhemmet för att de vill bo där återstoden av sitt

liv måste i så fall få göra det. I den mån kommunen avser att låta även andra

personer än dem som för närvarande bor på vårdhemmet flytta dit för att

erhålla äldreomsorg kan denna vård inte vara speciellt riktad till personer

med utvecklingsstörning.

Enligt propositionen bör Socialstyrelsen i enlighet med sitt ansvar för till-

synen över vårdhemmen även i fortsättningen i samverkan med berörda

länsstyrelser följa avvecklingen av vårdhemmen.

Motionerna

I två motioner yrkas avslag på hela respektive del av propositionen.

I motion 1996/97:So64 av Roland Larsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen avslår

proposition 1996/97:156. Motionärerna anser att avvecklingen av vårdhem och

specialsjukhus bör fortsätta men att något slutgiltigt datum för avvecklingen

inte bör fastställas. Flertalet av dem som skrivits ut till andra

omsorgsformer har fått ett bättre liv med minskad problematik och bättre

levnadsförhållanden. En liten minoritet har emellertid fått det avsevärt

mycket sämre, främst beroende på avsaknad av fast bostad och/eller problem med

alkohol och psykiska svårigheter. Det är enligt motionärerna viktigt att

avvecklingen sker på ett sådant sätt att alla intagna får det bättre efter

utskrivningen och att de garanteras ett fullgott alternativ till

institutionsboendet. Den sociala kontakten och den gemenskap som funnits inom

den gamla omsorgsformen måste bibehållas i det nya boendet, anförs det.

I motion 1996/97:So62 av My Persson (m) yrkas att riksdagen avslår regeringens

förslag att samtliga vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda skall vara

avvecklade vid utgången av år 1999. Enligt motionären är det oklokt att sätta

en tidsgräns när samtliga vårdhem i landet skall vara avvecklade. Det bör i

stället ankomma på varje huvudman att själv bedöma huruvida vårdhemmet skall

avvecklas eller ej. Samtliga ännu kvarvarande vårdhem är inte undermåliga. Det

finns enligt motionären i dag små, väl fungerande vårdhem som för dem som bor

där upplevs som just ett hem. De som vistas där känner sig trygga tillsammans

med medboende och personal, vilka de känner sedan länge. Den fysiska miljön på

dessa vårdhem har ingen likhet med gårdagens institutionsmiljö. Motionären

drar beträffande regeringens förslag en parallell med avvecklingen av

ålderdomshemmen på 1980-talet. Enligt motionären tog denna avveckling

bokstavligt talat livet av ett antal gamla människor som aldrig hämtade sig

från den omställning som de utsattes för. Motionären hänvisar även till

socialutskottets betänkande 1992/93:SoU19.

I motion 1996/97:So607 av Gullan Lindblad m.fl. (m) från den allmänna

motionstiden 1996 begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om små

väl fungerande vårdhem (yrkande 2). Motionärerna anför att det finns psykiskt

sjuka som till följd av nedläggningar av sjukhem har hamnat i en ohållbar

situation och att det fortfarande finns behov av små vårdhem för denna

kategori människor. Regeringen måste enligt motionärerna vidta nödvändiga

åtgärder så att behovet av sådana väl fungerande vårdhem tillgodoses.

I två motioner begärs tillkännagivanden bl.a. om hur avvecklingen av vårdhem

och specialsjukhus skall gå till.

I motion 1996/97:So63 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande av vad i motionen anförts om de enskilda människornas

situation vid avveckling av specialsjukhus och vårdhem. Enligt motionärerna

kommer många av de intagna att efter avvecklingen vilja bo kvar på den ort där

vårdhemmet legat. Motionärerna anser det viktigt att denna vilja respekteras.

Motionärerna känner vidare oro för att regeringens förslag rörande personlig

assistans kan komma att drabba dem som efter att de skrivits ut från

institutionerna har rätt till insatser enligt LSS och LASS. Enligt

motionärerna bör den handikappreform som den borgerliga regeringen genomförde

återställas. Socialstyrelsen har konstaterat att det finns stora brister när

det gäller stödet till psykiskt funktionshindrade enligt LSS. Regeringen måste

enligt motionärerna se till att lagen efterlevs beträffande dessa människor.

Det är angeläget att de personer som skrivits ut från institutioner får en

adekvat service och ett bra stöd när de flyttar ut i kommunerna, anförs det.

I motion 1996/97:So65 av Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp) yrkas att

riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att samordna

berörda myndigheters ansvarsområden vid avvecklingen av specialsjukhus och

vårdhem. Uteliggare, ?bagladies? och djupt nedgångna människor som tigger för

sitt uppehälle blir allt vanligare förekommande. Det saknas enligt

motionärerna en ordentlig analys av orsakerna till denna utslagning, bl.a. i

hur stor mån det rör sig om människor som skrivits ut från

mentalvårdsanstalter och som är oförmögna eller ovilliga till samröre med

samhället. Motionärerna anser att detta förhållande ger anledning till

särskilt noggrann uppföljning av avvecklingen av specialsjukhus och vårdhem

för att garantera att enskilda inte kommer i kläm. Motionärerna föreslår att

Socialstyrelsen ges ett särskilt uppdrag att samordna berörda myndigheters

ansvarsområden.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens inställning att utvecklingsstörda personer inte

längre skall kunna beredas tvångsvård enbart på grund av sitt handikapp.

Utskottet anser också, liksom regeringen, att det är angeläget att slutföra

avvecklingen av vårdhem och specialsjukhus inom en rimlig tid. För att

verkligen få till stånd en avveckling är det nödvändigt att nu bestämma en

slutlig tidpunkt då avvecklingen skall vara genomförd.

I de motioner som väckts med anledning av propositionen uttrycks en oro för de

intagnas situation vid avvecklingen och för hur den enskilde kommer att

reagera på att behöva flytta från ett invant boende.

För den som vårdas på specialsjukhus eller vårdhem i samband med

avvecklingen, och som inte fortsättningsvis skall vara tvångsomhändertagen

enligt lagen om rättspsykiatrisk vård eller lagen om psykiatrisk tvångsvård,

åligger det den kommun där personen är folkbokförd att verka för att

vederbörande får det stöd och den service som är nödvändig med hänsyn till

hans eller hennes behov, som regel genom insatser enligt lagen om stöd och

service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen. Insatserna skall

planeras noggrant och utifrån varje individs egna förutsättningar. I vissa

fall kommer samverkan mellan olika huvudmän att bli nödvändig. Sedan den

1 augusti 1997 är det möjligt för kommuner och landsting att samverka genom

att inrätta gemensamma nämnder för vissa frågor, något som enligt utskottets

mening kan främja samarbetet i fråga om insatser till personer med

utvecklingsstörning. Det är enligt utskottet angeläget att kommunerna kan få

stöd i sitt arbete med insatser för utvecklingsstörda personer samt att

kunskapen inom området ökar hos berörd personal. Socialstyrelsen har här en

viktig roll. Vad beträffar möjligheterna för den enskilde att få stanna kvar i

en invand miljö uttalar regeringen bl.a. att hemkommunen skall planera för en

ny bostad samt för tillfredsställande stöd och service till den enskilde, men

att det är personen i fråga som själv avgör på vilken ort han eller hon önskar

bo efter utskrivningen från institutionen. Utgångspunkten skall vara att alla

har rätt att bosätta sig var de vill i landet. I detta sammanhang bör erinras

om att det pågår ett arbete i Regeringskansliet för att skapa

kostnadsutjämning mellan kommunerna för insatser enligt LSS. Utskottet vill

betona nödvändigheten av att ett sådant kostnadsutjämningssystem införs i

samband med att avvecklingen av vårdhemmen genomförs. Äldre utvecklingsstörda

har vidare möjlighet att slippa flytta om ett vårdhem drivs vidare såsom ett

särskilt boende för äldre. När det gäller de personer som efter avvecklingen

av institutionerna skall erhålla tvångsvård enligt LRV eller LPT vill

utskottet framhålla vikten av att vården anpassas efter de särskilda behov som

en utvecklingsstörning kan föranleda samt att samverkan sker mellan olika

huvudmän. Utskottet anser det mycket angeläget att en utflyttning från vårdhem

och specialsjukhus sker med stor varsamhet och med hänsynstagande till och

efter samråd med varje enskild person. Enligt utskottets mening föreligger mot

bakgrund av vad som nu sagts goda förutsättningar för att avvecklingen av

specialsjukhus och vårdhem kan ske på ett sådant sätt att den enskilde

vårdtagarens bästa tillgodoses.

Utskottet delar sammanfattningsvis regeringens uppfattning att en lämplig

sista tidpunkt för avveckling av specialsjukhuset är den 31 december 1997 och

för vårdhemmens del den 31 december 1999. Utskottet avstyrker därmed

motionerna So62 (m), So64 (c) och So607 (m) yrkande 2.

Enligt utskottet bör Socialstyrelsen i samverkan med länsstyrelserna noga

följa avvecklingen av vårdhemmen. Motion So65 (mp) är i huvudsak tillgodosedd

och avstyrks därför.

Motion So63 (fp) är också i huvudsak tillgodosedd och avstyrks.

Utskottet tillstyrker förslagen till lag om avveckling av specialsjukhus och

vårdhem, lag om ändring i lagen (1996:1652) om ändring i lagen (1993:388) om

införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade, lag om ändring i passlagen (1978:302), lag om ändring i

utlänningslagen (1989:529) och lag om ändring i lagen (1994:459) om

arbetsförmedlingsregister. Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring

i rättegångsbalken med den ändringen i 20 kap. 7 § andra stycket att ordet

?nämnts? ersätts av ?nämns?.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So62, 1996/97:So64 och

1996/97:So607 yrkande 2,

res. 1 (m, c, mp, kd)

2. beträffande samordning av myndigheternas ansvarsområden

att riksdagen avslår motion 1996/97:So65,

res. 2 (mp)

3. beträffande den enskildes situation vid avvecklingen

att riksdagen avslår motion 1996/97:So63,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om avveckling av specialsjukhus och vårdhem,

b) lag om ändring i lagen (1996:1652) om ändring i lagen (1993:388) om

införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade,

c) lag om ändring i rättegångsbalken med den ändringen i 20 kap. 7 §

andra stycket att ordet ?nämnts? ersätts av ?nämns?,

d) lag om ändring i passlagen (1978:302),

e) lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),

f) lag om ändrhing i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister.

Stockholm den 18 september 1997

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Hans

Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson

(s), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Mariann Ytterberg

(s), Stig Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta Wichne (m), Thomas

Julin (mp), Elisebeht Markström (s), Kerstin Heinemann (fp) och Tuve Skånberg

(kd).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c), Leif Carlson (m),

Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp) och Tuve Skånberg (kd) anser

dels att följande delar av utskottets betänkande, nämligen den som på s. 7

börjar med ?Utskottet anser också? och på s. 8 slutar med ?yrkande 2? samt den

som på s. 9 börjar med ?Utskottet tillstyrker? och slutar med ?ersätts av

´nämns´? bort utgå och ersättas av följande:

Utskottet anser att propositionen bör avslås. Enligt utskottet bör

avvecklingen av specialsjukhus och vårdhem fortsätta men något slutgiltigt

datum för avvecklingen inte fastställas. Det är av avgörande betydelse att

avvecklingen kan ske på ett sådant sätt att samtliga intagna får det bättre

efter utskrivningen från institutionerna. Varje enskild individ måste erbjudas

ett fullgott alternativ till institutionsboendet. I det nya boendet måste den

sociala kontakt och den gemenskap som funnits inom den gamla omsorgsformen

bibehållas. I Socialstyrelsens rapport Sjukvården i Sverige 1995 uppges att

bristen på olika vårdformer inom den offentliga vården är ett problem. Det får

ofta negativa effekter för exempelvis äldre människor med i huvudsak fysiska

problem att tvingas bo och leva nära personer med grav demens och med mycket

stora behov av omvårdnad och hjälp även när det gäller basala funktioner.

Problemen kan minska om man i högre grad utnyttjar olika typer av

vårdorganisationer och en väl utbyggd hemvård anpassad till individuella

behov, anförs det i rapporten. Utskottet anser att små, väl fungerande

vårdhem, oftast i privat regi, fortfarande minskar problemen med bristen på

olika vårdformer och att de bör bibehållas till dess bättre eller åtminstone

likvärdiga alternativ kan erbjudas. När detta kan ske fullt ut är i dag

omöjligt att avgöra. Enligt utskottet är det därför högst olämpligt att

fastställa en tidpunkt då avvecklingen av specialsjukhus och vårdhem skall

vara slutförd. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So64 och med anledning av

motionerna 1996/97:So62 och 1996/97:So607 yrkande 2 avslår propositionen,

2. Samordning av myndigheternas ansvarsområden (mom. 2)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 8 börjar med ?Enligt

utskottet? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att regeringen är väl optimistisk i bedömningen

av de följder som avvecklingen av specialsjukhus och vårdhem kommer att få.

Nedläggningen av mentalvårdsanstalterna visar med all tydlighet att en sådan

avveckling inte är problemfri. Uteliggare, ?bagladies? och djupt nedgångna

människor som tigger för sitt uppehälle blir allt vanligare förekommande.

Utskottet vill framhålla att det saknas en ordentlig analys av

orsakssambanden, dvs. om utslagningen beror på nyfattigdom eller om det rör

sig om människor som skrivits ut från mentalvårdsanstalter och som är

oförmögna eller ovilliga till samröre med samhället. Detta förhållande ger

anledning till en särskilt noggrann uppföljning av avvecklingen av

specialsjukhus och vårdhem. Socialstyrelsen skall inom ramen för sitt normala

uppföljningsarbete granska utvecklingen. Utskottet anser emellertid inte detta

vara tillräckligt. För att avvecklingen skall kunna ske på ett för den

enskilde så smärtfritt sätt som möjligt bör regeringen ge Socialstyrelsen i

uppdrag att samordna berörda myndigheters ansvarsområden.

Vad utskottet nu anfört bör med bifall till motion So65 (mp) ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande samordning av myndigheternas ansvarsområden

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So65 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

I propositionen framlagda lagförslag

1 Förslag till lag om avveckling av specialsjukhus och vårdhem

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1652) om ändring i lagen

(1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade

3 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

4 Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302)

5 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionerna............................................1

Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:156 1

Motion från den allmänna motionstiden 1996 2

Utskottet.............................................2

Bakgrund 2

Propositionen 3

Motionerna 6

Utskottets bedömning 7

Hemställan 9

Reservationer........................................10

Bilaga..........................................................................

.................... ..............

12