Bet. 1997/98:SoU9

Socialutskottets betänkande

1997/98:SOU09

Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1997/98

SoU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:21 Anmälan av vissa

allvarliga sjukdomar och ett motionsyrkande som väckts med anledning av

propositionen.

I propositionen föreslås en ny lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar.

Regeringen skall bemyndigas, för att skydda liv, personlig säkerhet eller

hälsa, att meddela föreskrifter om anmälan av andra misstänkta eller

konstaterade sjukdomar än sådana som skall anmälas enligt smittskyddslagen

(1988:1472). Enligt propositionen har regeringen för avsikt att med stöd av

lagen förordna om anmälningsskyldighet för Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen. Till betänkandet

har fogats en reservation.

Propositionen

I proposition 1997/98:21 Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar föreslår

regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar.

Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga 1.

Motionen

1997/98:So3 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens proposition om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar i den del som

avser ansvaret för beslut om anmälningsplikt.

Utskottet

Bakgrund

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJS) hör till de s.k. prionrelaterade sjukdomarna.

Den förhärskande teorin bland forskare är att prion utgör ett äggviteämne

(protein) som av okänd anledning kan förändras till en sjukdomsframkallande

variant. Sjukdomen, som för närvarande är obotlig, angriper hjärnan och ger

upphov till en rad symtom, exempelvis snabbt utvecklad demens, muskelryckningar

och gångsvårigheter. Omkring 90 % av dem som insjuknar avlider inom ett år

efter symtomdebuten. I Sverige får i medeltal tio personer per år diagnosen

CJS.

Orsaken till CJS är okänd. Nio fall av tio är sporadiska, dvs. det är inte

möjligt att hitta någon orsak till att patienten utvecklat sjukdomen. CJS är

smittsam. Sjukdomsframkallande äggviteämnen kan i sällsynta fall överföras

mellan människor, bl.a. vid hjärnoperationer. Det kan även finnas ärftliga

faktorer som gör en del människor mer mottagliga för sjukdomen.

Den enda säkra metoden att säkerställa diagnosen CJS är att vid obduktion

undersöka hjärnvävnad.

Våren 1996 upptäcktes ett tiotal fall av en ny variant av CJS, nv-CJS. Det

förekommer misstankar om att denna variant av CJS har ett samband med den

prionrelaterade sjukdomen BSE hos djur (bovin spongiform encefalopati, ?galna

ko-sjukan?). Några bevis om att överföring av smitta skett genom förtäring av

kött från BSE-smittade djur har emellertid inte presenterats. Något fall av nv-

CJS har ännu inte diagnostiserats i Sverige.

I juni 1996 anförde EU:s ministerråd (hälsoministrarna) att alla lämpliga

åtgärder bör vidtas i syfte att undanröja risken för eventuell överföring av

BSE. Rådet rekommenderade bl.a. att den epidemiologiska kontrollen av CJS

skulle utvidgas till alla medlemsstater.

Nuvarande förhållanden

Av smittskyddslagen (1988:1472) framgår att läkare är skyldiga att anmäla

förekomsten av vissa smittsamma sjukdomar. De anmälningspliktiga sjukdomarna

utgörs av dels samhällsfarliga sjukdomar, dels vissa av övriga smittsamma

sjukdomar, nämligen de som inte utgör ett lika stort hot mot befolkningens

hälsa men vilkas utbredning och variationer i samhället det ändå har ansetts

angeläget att följa. Riksdagen beslutar om vilka sjukdomar som skall ingå bland

de samhällsfarliga och regeringen meddelar föreskrifter om vilka övriga

smittsamma sjukdomar som skall anmälas (3 §). Förteckningar över de

anmälningspliktiga sjukdomarna finns i bilagor till smittskyddslagen respektive

smittskyddsförordningen (1989:301).

Om riksdagens beslut om ändring i bilagan med förteckning över

samhällsfarliga sjukdomar inte kan avvaktas, får regeringen föreskriva att

bestämmelserna om dessa sjukdomar skall tillämpas beträffande en viss smittsam

sjukdom som uppträder eller inom kort kan uppträda här i landet. Det krävs att

sjukdomen bedöms dels ha hög smittsamhet eller kunna få explosiv utbredning,

dels medföra hög dödlighet eller bestående skador bland de smittade. Regeringen

får endast meddela en sådan föreskrift om nämnda verkningar av sjukdomen inte

var kända vid tillkomsten av bilagan och skall snarast underställa föreskriften

riksdagens prövning (4 §).

I proposition 1988/89:5 Ny smittskyddslag m.m. motiverade föredragande

statsrådet beslutet att ange de samhällsfarliga sjukdomarna i en bilaga till

smittskyddslagen med att tvångsåtgärder skulle kunna komma att tillgripas vid

dessa sjukdomar och att det därför av rättssäkerhetsskäl var av stor vikt att

lagens tillämplighet beträffande en viss sjukdom inte skulle kunna

ifrågasättas.

Anmälningsskyldighet gäller enligt 20 och 22 §§ smittskyddslagen för läkare som

i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats av en anmälningspliktig

sjukdom. Detsamma gäller för läkare som i samband med obduktion finner smitta

av en anmälningspliktig sjukdom. Även läkare vid mikrobiologiskt laboratorium

som vid analys finner smittämne av en sådan sjukdom har, med vissa undantag,

anmälningsplikt. Anmälan skall göras till smittskyddsläkaren och

Smittskyddsinstitutet och, beträffande vissa sjukdomar, även till den kommunala

nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Med undantag

för bl.a. hivinfektion skall anmälningar av såväl samhällsfarliga sjukdomar som

övriga anmälningspliktiga sjukdomar innehålla uppgift om bl.a. den smittades

identitet (21 respektive 23 §§).

Det förkommer även en frivillig rapportering från de mikrobiologiska

laboratorierna till Smittskyddsinstitutet av andra smittämnen än dem som

omfattas av anmälningsplikten i smittskyddslagen. Vidare finns det en

skyldighet att rapportera sjukdomsfall till vissa personregister inom hälso-

och sjukvården, vilka Socialstyrelsen ansvarar för.

Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller

åligganden för enskilda, skall enligt 8 kap. 3 § regeringsformen meddelas genom

lag. Riksdagen kan emellertid med stöd av bestämmelsen i 7 § samma kapitel

genom bemyndigande i lag ge regeringen kompetens att genom förordning meddela

föreskrifter om bl.a. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.

Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller med vissa undantag sekretess

inom den offentliga hälso- och sjukvården för uppgift om enskildas

hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att

uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider

men. Hälso- och sjukvårdspersonalen i allmän tjänst är underkastad

tystnadsplikt enligt samma lag. För hälso- och sjukvårdspersonal i enskild

tjänst gäller tystnadsplikt enligt lagen (1994:953) om åligganden för personal

inom hälso- och sjukvården (åliggandelagen). Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen

får uppgifter utan hinder av sekretess lämnas till en annan myndighet om

uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. I 8 § åliggandelagen anges

bl.a. att det inte anses som obehörigt röjande av uppgift om någon fullgör

uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

Propositionen

Regeringen anser att Creutzfeldt-Jakobs sjukdom utgör ett potentiellt

folkhälsoproblem och att det är angeläget att följa dess utbredning. Enligt

regeringen föreligger därför ett behov av att införa en skyldighet för läkare

att anmäla fall av CJS och nv-CJS. Det huvudsakliga syftet med en sådan

anmälningsskyldighet är att förbättra möjligheterna att följa sjukdomarnas

utbredning för att kunna dra epidemiologiska slutsatser och därmed skydda liv,

personlig säkerhet eller hälsa, anförs det. Förslaget har sin grund i bl.a.

EU:s ministerråds rekommendation.

Anmälningsförfarandet enligt smittskyddslagen har enligt regeringen två olika

syften. Det ena är att snabbt få kunskap om inträffade fall av en allvarlig

sjukdom för att direkta åtgärder skall kunna vidtas. Det andra syftet är att ge

mer långsiktiga kunskaper om utbredningen av sjukdomarna för att på så sätt ge

grund för bl.a. utvärderingar av smittskyddet och utvecklande av

åtgärdsstrategier. Regeringen påpekar att det beträffande CJS och nv-CJS för

närvarande råder osäkerhet om vad som orsakar sjukdomarna. Det är inte heller

klarlagt hur smittan överförs och om det finns ett samband mellan den

prionrelaterade sjukdomen BSE hos djur och nv-CJS. Enligt regeringen kan det

därför inte bli aktuellt att vidta några direkta åtgärder på lokal nivå med

stöd av bestämmelser i smittskyddslagen, vilket talar emot att göra CJS och nv-

CJS till anmälningspliktiga sjukdomar enligt denna lag. Vidare anförs att det

inte kan uteslutas att det i framtiden kan finnas ett behov av en omedelbar

rapportering av andra allvarliga sjukdomar, även sådana som inte är smittsamma.

Mot denna bakgrund anser regeringen att den föreslagna bestämmelsen om

anmälningsplikt inte bör föras in i smittskyddslagen utan föreslår en ny lag om

anmälan av vissa allvarliga sjukdomar.

Enligt förslaget i propositionen skall regeringen, för att skydda liv,

personlig säkerhet eller hälsa, få meddela föreskrifter om anmälan av andra

allvarliga misstänkta eller konstaterade allvarliga sjukdomar än sådana som

skall anmälas enligt smittskyddslagen.

Enligt propositionen kommer regeringens föreskrifter att ange vilka allvarliga

sjukdomar som skall göras anmälningspliktiga. Det är enligt regeringen viktigt

att inte alltför många sjukdomar omfattas av lagen, dels av hänsyn till den

enskildes integritet, dels att det skulle innebära en onödig belastning på

sjukvården. Endast de sjukdomar som utgör en så betydande fara för människors

liv, personliga säkerhet eller hälsa att det är angeläget att följa deras

utbredning skall således göras anmälningspliktiga, anförs det. Enligt

propositionen är det i dagsläget svårt att förutse något behov av en

anmälningsskyldighet för någon annan sjukdom utanför smittskyddslagstiftningen

än CJS och dess nya variant.

Anmälningsskyldigheten skall gälla läkare som i sin verksamhet konstaterar

eller misstänker förekomst av viss sjukdom. Eftersom en säker diagnos av CJS

och nv-CJS kan ställas först efter en relativt komplicerad neuropatologisk

utredning sedan patienten avlidit, är det enligt regeringen viktigt att även

misstänkta fall anmäls.

Regeringen anser det tillräckligt att anmälan görs till Smittskyddsinstitutet

eftersom syftet med anmälningsskyldigheten i första hand är att förbättra

möjligheterna att följa CJS utbredning och göra epidemiologiska bedömningar. Om

en läkare har anmält ett misstänkt sjukdomsfall till Smittskyddsinstitutet, och

diagnosen senare visar sig felaktig, skall även detta förhållande anmälas till

institutet.

Enligt lagförslaget i propositionen bemyndigas regeringen att föreskriva bl.a.

vilka allvarliga sjukdomar som skall föranleda anmälan och vilka uppgifter

denna skall innehålla. Detta innebär att annars sekretessbelagda uppgifter kan

lämnas ut med stöd av 14 kap. 1 § sekretesslagen. Vid bedömningen av vilka

uppgifter som skall lämnas ankommer det givetvis på regeringen att göra en

avvägning mellan den enskildes integritetsintresse och samhällets behov av

vissa uppgifter, anförs det. Socialstyrelsen har anfört att det för att kunna

göra epidemiologiska bedömningar - bl.a. genom att undvika att samma patient

anmäls av flera läkare - är nödvändigt att misstänkta eller konstaterade fall

av CJS och dess variant anmäls med patientens identitet fullständigt angiven.

Regeringen delar enligt propositionen Socialstyrelsens bedömning. Det starka

samhällsintresse som råder av en snabb rapportering av CJS och dess variant

medför därför att skyddet för den enskildes identitet bör träda åt sidan,

anförs det. En anmälan skall således innehålla uppgifter om patientens

identitet samt de övriga uppgifter som behövs för att följa sjukdomens

utbredning. Regeringen avser att uppdra åt Socialstyrelsen att närmare

föreskriva om vilken utredning som skall göras av en läkare för att denne skall

kunna ta ställning till om anmälningsskyldighet föreligger. Socialstyrelsen bör

enligt propositionen vidare besluta om innehållet i anmälan och därvid även

ange på vilket sätt och inom vilken tid anmälan skall göras.

Fråga om avslag på del av propositionen

I motion 1997/98:So3 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) yrkas att riksdagen avslår

regeringens proposition om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar i den del som

avser ansvaret för beslut om anmälningsplikt. Motionärerna anser det

tillfredsställande att Creutzfeldt-Jakobs sjukdom skall omfattas av

anmälningsplikt. Enligt motionärerna är emellertid beslut om anmälningsplikt

för vissa allvarliga sjukdomar av så allvarlig och integritetskänslig art att

det bör vara riksdagen och inte regeringen som skall ta dessa beslut. Behovet

av att kunna fatta beslut om anmälningsplikt utan dröjsmål kan tillgodoses

genom 4 § andra stycket smittskyddslagen, anförs det.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och dess

nya variant är ett potentiellt folkhälsoproblem och att det därför är angeläget

att sjukdomen omfattas av anmälningsplikt för att dess utbredning och

utveckling skall kunna följas. Oklarheterna kring hur sjukdomen uppkommer och

sprids samt den omständigheten att en klar diagnos kan ställas först vid

obduktion, medför att CJS och nv-CJS inte bör omfattas av smittskyddslagen.

Utskottet ställer sig positivt till att en ny lag om anmälan av allvarliga

sjukdomar införs.

Lagförslaget innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om

anmälan av andra allvarliga sjukdomar än dem som är anmälningspliktiga enligt

smittskyddslagen. I den motion som väckts med anledning av propositionen

framförs att det av bl.a. integritetsskäl bör vara riksdagen som fattar beslut

om anmälningsplikt, inte regeringen. Utskottet erinrar om att det enligt

smittskyddslagen är regeringen som meddelar föreskrifter om anmälningsplikt av

icke samhällsfarliga sjukdomar. Riksdagen beslutar om vilka sjukdomar som skall

anses som samhällsfarliga och därigenom anmälningspliktiga, mot bakgrund av att

tvångsåtgärder kan komma att tillgripas vid dessa sjukdomar. Utskottet

konstaterar att den nu föreslagna lagen inte bemyndigar regeringen att meddela

föreskrifter om tvångsåtgärder. Vidare skall enbart de sjukdomar kunna göras

anmälningspliktiga som utgör en så betydande fara för människors liv,

personliga säkerhet eller hälsa att det är angeläget att följa deras

utbredning. Utskottet delar regeringens uppfattning att det med hänsyn till den

enskildes integritet är viktigt att inte alltför många sjukdomar omfattas av

den nya lagen. Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att det för

att syftet med lagen skall kunna uppnås är nödvändigt att misstänkta eller

konstaterade fall av CJS och nv-CJS anmäls med patientens fullständiga

identitet angiven. Det starka samhällsintresset av att kunna göra

epidemiologiska bedömningar medför att skyddet för den enskildes identitet bör

träda åt sidan. Mot bakgrund av vad som nu sagts avstyrker utskottet motion So3

(fp) och tillstyrker regeringens förslag till lag om anmälan av vissa

allvarliga sjukdomar. Andra stycket bör dock enligt utskottets mening

formuleras tydligare. Utskottet föreslår att riksdagen antar det av utskottet

utarbetade förslaget till ändring i regeringens förslag till lag om anmälan av

vissa allvarliga sjukdomar i bilaga 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på del av propositionen

att riksdagen avslår motion 1997/98:So3

res. (fp)

2. beträffande lagförslaget

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga

sjukdomar, med den ändringen att lagen erhåller i bilaga 2 som ?Utskottets

förslag? betecknade lydelse.

Stockholm den 30 oktober 1997

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m),

Roland Larsson (c), Barbro Westerholm (fp), Mariann Ytterberg (s), Stig

Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp),

Chatrine Pålsson (kd), Elisebeht Markström (s), Catherine Persson (s) och

Annika Jonsell (m).

Reservation

Avslag på del av propositionen (mom. 1)

Barbro Westerholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Lagförslaget

innebär? och på s. 6 slutar med ?bilaga 2? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet är beslut om att vissa allvarliga sjukdomar skall omfattas

av anmälningsplikt av mycket allvarlig och ofta även integritetskänslig

karaktär. Utskottet anser därför att det bör vara riksdagen och inte regeringen

som skall fatta dessa beslut. Behovet av att i brådskande fall kunna besluta om

att en viss sjukdom skall vara anmälningspliktig kan tillgodoses genom en

bestämmelse motsvarande den i 4 § smittskyddslagen. Enligt utskottet bör

propositionen avslås. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett

nytt förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar enligt vilket

anmälningsplikt skall föreskrivas i lag. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med anledning av motion So3 (fp) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på del av propositionen

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So3

dels avslår propositionen,

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

I propositionen framlagt lagförslag

Förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringen får, för att skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa meddela

föreskrifter om anmälan av andra misstänkta eller konstaterade allvarliga

sjukdomar än sådana som skall anmälas enligt smittskyddslagen (1988:1472).

Regeringen får överlåta åt myndighet att meddela sådana föreskrifter om

anmälan som inte innebär skyldighet att lämna ut uppgifter.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.

Av utskottet utarbetat förslag till ändring i regeringens förslag till lag om

anmälan av vissa allvarliga sjukdomar

Förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Regeringen får, för att skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa meddela

föreskrifter om anmälan av andra misstänkta eller konstaterade allvarliga

sjukdomar än sådana som skall anmälas enligt smittskyddslagen (1988:1472).

------------------------------------------------------

|Regeringen får överlåta || Regeringen får överlåta|

|åt myndighet att meddela || åt myndighet att|

|sådana föreskrifter om || meddela föreskrifter om|

|anmälan som inte innebär || anmälan. Föreskrifterna|

|skyldighet att lämna ut || får inte innebära|

|uppgifter. || skyldighet att lämna ut|

| || uppgifter. |

------------------------------------------------------

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionen..............................................1

Utskottet.............................................1

Bakgrund............................................1

Nuvarande förhållanden..............................2

Propositionen.......................................3

Fråga om avslag på del av propositionen.............5

Utskottets bedömning................................5

Hemställan..........................................6

Reservation...........................................7

Bilaga 1: I propositionen framlagt lagförslag.........8

Bilaga 2: Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag

om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar

9