Bet. 1997/98:TU11

Trafikutskottets betänkande

1997/98:TU11

Ny körkortslag m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

TU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1997/98:124 om en ny körkortslag m.m. och ca

30

motionsyrkanden.

I den nya körkortslagen finns de för den enskilde och från

trafiksäkerhetssynpunkt mest

betydelsefulla bestämmelserna om körkort, körkortstillstånd och traktorkort.

Reglerna

om taxiförarbehörighet flyttas över till yrkestrafiklagen (prop. 1997/98:63,

bet.

1997/98:TU9, rskr. 1997/98:192). Trafikskoleverksamhet föreslås bli reglerad i

en ny

lag, om trafikskolor.

De föreslagna författningarna innebär förutom en omstrukturering av

författningar också

vissa ändringar i det materiella innehållet. Således föreslås att

körkortstillstånd skall

krävas vid all övningskörning och en godkänd handledare vid all privat

övningskörning.

Vidare föreslås att körkortsbehörigheten för tung lastbil och buss begränsas att

gälla på

så sätt att körkortshavaren vart tionde år från 45 års ålder på nytt måste visa

att han eller

hon uppfyller de medicinska kraven för behörigheten. Mopeder föreslås bli

in-delade i

två kategorier i behörighetshänseende - med krav på 25 km/tim respektive 45

km/tim

som högsta konstruktiva hastighet. Krav på innehav av körkort och lägst 16 års

ålder

ställs för förande av den snabbare mopeden.

Enligt förslag till en lag om försöksverksamhet med villkorlig körkorts-

återkallelse

införs i några län möjlighet att under en försöksperiod i vissa fall ersätta

återkallelse av

körkort på grund av rattfylleri med en körkortsbehörighet för ett fordon

utrustat med ett

instrument som omöjliggör körning om det finns alkohol i förarens utandningsluft

(alkolås). Lagen om straff för vissa trafikbrott föreslås bli tillförd

ansvarsbestämmelser

för olovlig körning med moped av den snabbare kategorin och med

terrängskoter.

Utskottet tillstyrker förslaget till ny körkortslag med ett par mindre

justeringar. Med

bifall till en s-motion och med anledning av m-, c- och kd-mo-tioner föreslår

utskottet

att riksdagen ger regeringen till känna att den skall snarast återkomma till

riksdagen med

förslag om behörighet för 15-åringar att få köra mopeder av den snabbare

kategorin efter

en utbildning i andra former än för körkort och med behörighetsbevis av annat

slag än

körkort. Utskottet förutsätter att de nya reglerna träder i kraft senast under

första

halvåret 1999. Även övriga lagförslag tillstyrks, utom ett som avser ändring i

lagen

(1988:15) om förbud mot radar- och laservarnare. Behandlingen av det

lagförslaget bör

enligt utskottet uppskjutas till nästa riksmöte. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

Lagstiftningen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 oktober 1998.

Till betänkandet är fogat fem reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionerna

Proposition 1997/98:101

Regeringen (Justitiedepartementet) föreslår i proposition 1997/98:101 Översyn av

förvaltningsprocessen m.m. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i

körkortslagen (1977:477) (punkt 18, lagförslag 2.18).

Lagförslaget 2.18 har av justitieutskottet överlämnats till trafikutskottet för

behandling.

Lagförslaget är fogat som bilaga 1 till betänkandet.

Proposition 1997/98:124

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1997/98: 124 att

riksdagen antar regeringens förslag till:

1. körkortslag,

2. lag om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse,

3. lag om trafikskolor,

4. lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,

5. lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts

utomlands,

6. lag om ändring i lagen (1988:15) om förbud mot radar- och laservarnare.

Lagförslagen är fogade som bilaga 2 till betänkandet.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1997/98:124

1997/98:47 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om åldersgräns och behörighetskrav

för

moped klass I,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om

åldersgräns och behörighetskrav för moped klass I.

1997/98:T48 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en

översyn av bestämmelserna för körkorts återkallande,

2. att riksdagen beslutar ändra bestämmelserna i 4 kap. körkortslagen i enlighet

med vad

som anförts i motionen.

1997/98:T49 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om tidsbegränsning för

domstolshandläggning och verkställighet av körkortsindragning.

1997/98:T50 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om

övningskörning med handledare,

2. att riksdagen beslutar om åldersgränser och behörigheter för att få köra

moped i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att preliminärt beslut skall

kunna

meddelas för alla slag av körkortsingripanden i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till inskränkning av dispens att

köra efter

körkortsindragning i enlighet md vad som anförts i motionen.

1997/98:T51 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibehålla den nuvarande

hastighetsbegränsningen på 30 km/tim för moped klass II.

1997/98:T52 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om det

olämpliga i att åter utreda vissa frågor rörande körkortslagen,

2. att riksdagen beslutar att föreslagna lagar skall träda i kraft den 1 januari

1999 i stället

för den 1 oktober 1998 såsom regeringen föreslagit,

3. att riksdagen begär att regeringen skall fortsätta sina förhandlingar med EU

i syfte att

nå en överenskommelse om att en persons födelseland inte behöver anges på

körkort,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att

körkortet för gärningsmän som begår våld mot nära anhöriga skall återkallas.

1997/98:T53 av Lena Sandlin och Claes-Göran Brandin (båda s) vari yrkas att

riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mopeder.

1997/98:T54 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till behörighetskrav för moped klass

I,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett förenklat förfarande och

mopedkort

i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av behörighetskraven

för

terrängskoter i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motion från den allmänna motionstiden 1996

1996/97:T422 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att ett försöksprojekt

med

alkolås kommer i gång redan under hösten 1996.

Motioner från den allmänna motionstiden 1997

1997/98:T232 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär att svensk lagstiftning anpassas till EU:s

vad avser

motorcyklar och mopeder,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att

körkortsinnehavare med B-behörighet skall få köra lätt motorcykel med en

topphastighet

på 80 km/tim.

1997/98:T404 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om övningskörning.

1997/98:T405 av Michael Stjernström (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om kalenderår som gräns i stället

för

födelsedag vid framförande av moped, motorcykel och personbil.

1997/98:T407 av Göte Jonsson och Ulf Melin (båda m) vari yrkas att riksdagen som

sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om körkortsproven.

1997/98:T410 av Christin Nilsson och Hans Karlsson (båda s) vari yrkas att

riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den

teoretiska delen

av körkortsutbildningen.

1997/98:T420 av Rigmor Ahlstedt och Birgitta Carlsson (båda c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

modernt synsätt på körkortsutbildning och examination.

1997/98:T424 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en analys rörande

ungdomars möjlighet att ta körkort.

1997/98:T426 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om körkortsutbildningen.

Utskottet

1 Bakgrund

Bestämmelser om körkort berör en mycket stor del av befolkningen. Antalet

körkortshavare uppgår till drygt 5,4 miljoner och antalet bilar till närmare

Härtill kommer drygt 110 000 motorcyklar och ett antal andra motorfordon som kr

innehav av körkort eller traktorkort.

Bestämmelserna i fråga finns huvudsakligen i körkortslagen (1977:477) och

körkortsförordningen (1977:722) och i föreskrifter som utfärdats av Vägverket,

Trafiksäkerhetsverket. Författningarna har genom åren ändrats och kompletterats

omfattning att regelverket blivit svårtillgängligt och därmed förorsakat

tillämpningsproblem.

Mot den angivna bakgrunden tillsattes 1994 års körkortsutredning för att göra e

lagteknisk översyn av författningarna. I uppdraget betonades särskilt att det v

största vikt att en reglering som berör allmänheten i så stor utsträckning som

körkortslagstiftningen, skulle göras tydlig och lättöverskådlig. Utredningen h

tre betänkanden. Det första av dessa, EG-anpassade körkort (SOU 1995:48) låg ti

grund för en proposition om ändringar i körkortslagen som riksdagen antog våren

(prop. 1995/96:118, bet. 1995/96:TU14, rskr. 1995/96:195). Ändringarna trädde i

den 1 juli samma år. I februari 1996 lade utredningen fram delbetänkandet EU-Mo

Ålders- och behörighetskrav för två- och trehjuliga motorfordon (SOU 1996:11),

juni 1996 lämnade utredningen sitt slutbetänkande En körkortsreform (SOU 1996:1

De två sistnämnda betänkandena har efter remissbehandling lagts till grund för

proposition det nu är fråga om.

Inom EU har antagits rådets direktiv 91/439/EEG, det s.k. körkortsdirektivet. D

innehåller bl.a. minimikrav för utfärdande av körkort och reglering av körkorte

utseende och innehåll. Genom rådets direktiv 92/61/EEG om typgodkännande av två

och trehjuliga motorfordon och ändringar i detta direktiv har definitioner av m

motorcyklar och tre- och fyrhjuliga motorcyklar och minibilar införts inom unio

Regeringen framhåller, efter en erinran om Sveriges skyldighet att införliva E

med den svenska rättsordningen, att vissa av dessa definitioner inte står helt

överensstämmelse med de nuvarande svenska definitionerna av dessa typer av ford

Därmed stämmer EG-definitionerna inte heller överens med de definitioner som fi

körkortsförfattningarnas beskrivningar av olika motorfordon som kräver särskild

förarbehörighet.

2 Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås tre nya lagar och ändringar i tre nu gällande lagar. F

ny körkortslag föreslås en lag om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåter

och en lag om trafikskolor. Ändringsförslagen av-ser lagen (1951:649) om straff

vissa trafikbrott, lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utoml

lagen (1988:15) om förbud mot radar- och laservarnare.

I den föreslagna nya körkortslagen finns de för den enskilde och från

trafiksäkerhetssynpunkt mest betydelsefulla bestämmelserna om körkort,

körkortstillstånd och traktorkort. Reglerna om särskild förarbehörighet vid yrk

personbefordran - nuvarande körkortsbehörighet Taxi - flyttas över till yrkestr

(prop. 1997/98:63, bet.1997/98:TU9, rskr. 1997/98: 192). Till den nya lagen om

trafikskolor förs bestämmelser om förutsättningar att bedriva trafikskoleverksa

Förslagen till ny körkortslag och till lag om trafikskolor innebär främst en

omstrukturering av nu gällande bestämmelser om körkort. Ändringar i det materie

innehållet föreslås emellertid också i flera fall. Således föreslås att det bl

att ha körkortstillstånd vid all övningskörning och att en godkänd handledare s

uppsikt över all privat övningskörning. Vidare föreslås att körkortsbehörighet

tung lastbil och buss begränsas att gälla på så sätt att körkortshavaren vart t

45 års ålder på nytt måste visa att han eller hon uppfyller de medicinska krav

behörigheten. Mopeder föreslås bli indelade i två kategorier i behörighetshänse

med krav på 25 km/tim respektive 45 km/tim som högsta konstruktiva hastighet.

på innehav av körkort ställs för förande av den snabbare mopeden. Reglerna om

körkortsingripande bör enligt propositionen ändras så att bestämmelser om återk

inte skall gälla vid underlåtelse att förnya körkort efter föreläggande eller e

om återkallelse av körkort. Vidare utökas möjligheterna för länsstyrelsen att m

preliminära beslut om körkortsingripande. Tillåtelse att fortsätta köra efter d

polismyndighet eller åklagare beslutat om omhändertagande av körkort begränsas

Genom lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse införs i n

län möjlighet att under en försöksperiod i vissa fall ersätta återkallelse av k

grund av rattfylleri med en körkortsbehörighet för ett fordon utrustat med ett

som omöjliggör körning om det finns alkohol i förarens utandningsluft (alkolås)

om ändring i lagen om straff för vissa trafikbrott införs ansvarsbestämmelser f

körning med moped av viss typ och terrängskoter. Ändringen i lagen om förbud mo

radar- och laservarnare innebär att användning av s.k. laserstörare förbjuds.

Lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse föreslås träda i

den dag regeringen bestämmer. För övriga lagförslag är det den 1 oktober 1998 s

gäller som tidpunkt för ikraftträdande.

3 Ny körkortslag

3.1 Körkortsgivning och övningskörning

3.1.1 Nu gällande ordning

Enligt nu gällande regler måste den som vill skaffa sig ett körkort skriftligen

körkortstillstånd hos länsstyrelsen. För att få övningsköra krävs också körkort

om övningskörningen inte sker vid trafikskola, gymnasiseskola eller inom

Försvarsmakten.

Enligt 74 § första stycket i den nu gällande körkortsförordningen (KKF) skall

övningskörning vid trafikskola, i gymnasieskola, i komvux, i utbildning vid

Försvarsmakten eller inom polisväsendet ske under uppsikt av en person som har

21 år och som sedan minst tre år har körkort för fordon av det slag som körning

samt har vana och skicklighet i fråga om körning med sådant fordon.

Enligt andra stycket i samma paragraf skall vid övningskörning i andra fall (s.

övningskörning) den som har uppsikt över körningen ha fyllt 24 år och sedan min

år ha körkort för fordon av det slag som körningen avser samt ha vana och skick

fråga om körning med sådant fordon.

Av 73 § KKF framgår bl.a. att den som har fyllt 16 år får övningsköra privat un

förutsättning att det sker under uppsikt av en person som är godkänd som handle

den som övningskör. Den som har fyllt 17 år och 6 månader behöver inte ha någon

godkänd handledare vid övningskörningen men skall då stå under uppsikt av en pe

enligt vad som stadgas i 74 §.

Av 78 § framgår att godkännande som handledare får meddelas den som har fyllt 2

och som sedan minst fem år har körkort med behörighet B.

Vid förarprov prövas den körkortssökandes kunskaper och färdigheter. Förarprov

avläggs som huvudregel inför en därtill förordnad tjänsteman vid Vägverket.

Förordnande att förrätta förarprov kan emellertid också meddelas befattningsha

Försvarsmakten eller vissa lärare i gymnasieskolan eller i komvux.

3.1.2 Regeringens överväganden och förslag

Reglerna om körkortstillstånd bör enligt regeringen nu ändras så att tillstånd

krävas vid all övningskörning, alltså även i trafikskola, gymnasieskola, komvux

inom Försvarsmakten.

Regeringen framhåller vidare att kontrollen över övningskörning bör omfatta äve

som övervakar övningskörningen. Det är ju också denna person som anses vara för

av fordonet. Vid all privat övningskörning, oberoende av åldern på den som kör,

därför i fortsättningen gälla att den som har uppsikt över körningen skall var

som handledare. För godkännande skall tills vidare liksom nu krävas att handled

fyllt 24 år och sedan minst fem år har körkort för fordon av det slag som

övningskörningen avser. De båda sistnämnda bestämmelserna återfinns i 4 kap. 5

regeringens förslag till ny körkortslag.

3.1.3 Motionsförslag

I motion 1997/98:T50 framhåller Per Westerberg m.fl. (m) att de nuvarande regle

handledare vid övningskörning fungerar fullt tillfredsställande. Vi ser därför

behov av förändring, betonar motionärerna. Regeringens vidgade krav på godkänn

av handledare innebär ytterligare en komplikation för den enskilde.

I motion 1997/98:T48 yrkar Carl-Erik Hedlund (m) att riksdagen beslutar ändra 4

§ i enlighet med vad som anförs i motionen. Motionären framhåller att det är al

strängt att kräva körkortsinnehav i minst fem år av den som skall fungera som

handledare vid privat övningskörning. En person kan ha haft körkort i trettio å

motionären, och vara en erfaren förare med kanske tiotusentals mil prickfri kör

bakom sig. Om denne person, på grund av t.ex. en enstaka fortkörning på motorvä

sitt körkort återkallat, kan han inte godkännas som handledare under en tid av

efter det att han återfått körkortet. Den körkortssökande tvingas därför utnytt

med de kostnader det för med sig i stället för den private handledaren med sin

erfarenhet och med sin personliga kännedom om vad som händer vid trafikförseels

Det säger sig själv, betonar motionären, att härigenom drabbas främst familjer

inkomster. Bestämmelsen om handledare bör därför ändras så att den femåriga

kvalifikationstiden inte avbryts om handledarens körkort i vissa fall återkall

tid av högst ett år med stöd av 5 kap. 3 § punkterna 2-4 i regeringens förslag

kortslag.

Kritiska synpunkter på förarprovets kunskapsdel uttalas i tre motioner.

I motion 1997/98:T407 framhåller sålunda Göte Jonsson och Ulf Melin (båda m) at

stark kritik har riktats mot de frågor som ställs till eleverna i samband med

körkortsproven. Kritiken har kommit från såväl körskolorna som från eleverna. E

antal elever har underkänts vid proven. Åren 1995 och 1996 tvingades närmare 10

elever att skriva om provet. Det stora antal elever som tvingats göra om provet

frågemodell som nu tillämpas, visar att det måste vara fel på sättet att ställa

I motion 1997/98:T410 framhåller vidare Christin Nilsson och Hans Karlsson (båd

att körkortsutbildningen för närvarande genomgår ett förändringsarbete. I samba

därmed bör ses till att det teoretiska provet får en utformning där svårighetsg

kvar men frågorna har en utformning som inte kan missförstås.

I motion 1997/98:T426 framhåller Carina Hägg (s) att antalet underkända vid

Vägverkets teoretiska körkortsprov har ökat. Många upplever att frågorna är utf

som kuggfrågor. De körkortssökande finner det också otillfredsställande att man

kan få facit på frågorna efter genomfört prov. Detta får därigenom en opedagogi

karaktär. Motionären finner det angeläget att provet görs om och att man satsar

trafikantutbildning med bredd.

Rigmor Ahlstedt och Birgitta Carlsson (båda c) framhåller i motion 1997/98: T42

körkortsutbildningen bör anpassas till ett modernt utbildningssy-stem. Examinat

körkortsaspiranter bör i fortsättningen ske genom särskilt legitimerade körkort

som har hand om eleven under utbildningstiden. Eleven får därmed en mer allsidi

rättvis bedömning och slipper även den stressituation som mötet med en främman

examinator utgör.

Kostnaderna för körkortsutbildning behandlas i motion 1997/98:T424 av Martin Ni

(s). Motionären framhåller att körkort utgör bevis om en allt viktigare kompet

samhället. Det handlar om rörlighet, frihet, anställningsbarhet och möjlighet t

gemenskap. De ungdomar som nu skall ta körkort möter allt större kostnader.

Körkortsutbildningen har momsbelagts, och i takt med att ungdomars ekonomiska

situation försvagats - genom ökad arbetslöshet och besparingar i

socialförsäkringssystem - har möjligheten att ta körkort alltmer kommit att ber

ekonomiska resurser ens föräldrar har. Körkort blir därför alltmer en klassfråg

Motionären vill att regeringen skall låta analysera konsekvenserna av de senast

diskuterade och/eller beslutade förändringar av ungdomars möjlighet att ta körk

sådan analys bör naturligtvis, betonar motionären, innefatta eventuella åtgärde

underlätta den framtida möjligheten till körkortsutbildning.

I motion 1997/98:T404, med rubriken Gränsöverskridande övningskörning, framhåll

Olle Lindström (m) att en överenskommelse bör träffas mellan Sverige och Finlan

en lagändring som skulle göra det möjligt för bilskolor i Tornedalen att låta s

övningsköra även på den finska sidan.

3.1.4 Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att det vid all privat övningskörning,

av åldern på den som övningskör, i fortsättningen bör krävas att den som har up

över körningen är godkänd som handledare. Sålunda bör t.ex. kravet på en sådan

handledare inte som nu upphöra att gälla så snart den som övningskör en personb

uppnått en ålder av 17 år och 6 månader. Med det sagda tillstyrker utskottet 4

regeringens förslag till ny körkortslag - i den del paragrafen avser krav på

handledare vid all privat övningskörning - och avstyrker motion 1997/98:T50 (m

yrkande 1.

I 5 kap. 3 § i regeringens förslag till ny körkortslag anges i åtta punkter g

återkallelse av körkort. Enligt punkterna 2-4 skall körkort återkallas:

om körkortshavaren har bruttit mot 5 § lagen (1951:649) om straff för vissa tr

- dvs. har gjort sig skyldig till smitning - och överträdelsen inte kan anses r

om körkortshavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande v

eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller

trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn,

om körkortshavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet fordon eller en

har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att i

kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig

trafiksäkerhetssynpunkt, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa.

Som framgår av det anförda är det fråga om allvarliga brott mot trafiksäkerhete

Om en körkortshavare får sitt körkort återkallat på grund av brott mot någon av

bestämmelser är det enligt utskottets mening rimligt att vederbörande under en

anförtros uppgiften att hålla uppsikt över övningskörning eller vara handledar

sådan körning. Den tid på fem år vid privat övningskörning, som nu gäller och s

avses gälla även i fortsättningen, är enligt utskottets mening lämpligt tilltag

Utskottet kan med hänvisning till det anförda inte ställa sig bakom kravet i mo

1997/98:T48 (m) yrkande 2 om en kortare kvalifikationstid för handledare vid pr

övningskörning i vissa fall än vad regeringen föreslår. Motionsyrkandet avstyrk

följaktligen, medan regeringens förslag till ny körkortslag tillstyrks såvitt a

§, i den del som nu är i fråga.

Enligt vad utskottet erfarit är man inom Vägverket i färd med att ändra utform

förarprovets kunskapsdel. Kunskapskraven skall inte sänkas, men frågorna skall

tydligare och mer lättförståeliga. Provet skall också datoriseras. I avvaktan p

förändringar, som avses genomföras med full verkan från den 1 januari 1999, är

utskottet inte berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av moti

1997/98:T407 (m), 1997/98:T410 (s) och 1997/98:T426 (s). Dessa motioner avstyr

följaktligen.

Vad gäller kravet i motion 1997/98:T420 (c) på att examination av kör- kortsa

bör ske genom särskilt legitimerade körkortslärare, vill utskottet framhålla at

regeringen, med anledning av riksdagens beslut om nollvisionen och det trafiksä

samhället (prop. 1996/97:137, bet. 1997/98: TU4, rskr. 1997/98:11), uppdragit å

Vägverket att utreda och lämna förslag till utformning och införande av ett nyt

för förarutbildning. Utredningsarbetet skall bl.a. omfatta frågan om det offent

skolväsendets möjlighet att bedriva utbildning och förrätta förarprov. Uppdrage

slutredovisas senast den 31 december 1999. I avvaktan härpå är utskottet för si

berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 1997/98:T42

Denna avstyrks följaktligen.

Beträffande den i motion 1997/98:T424 (s) behandlade frågan om kostnaderna för

körkortsutbildning vill utskottet fästa uppmärksamheten på regeringens uttaland

propositionen att hanteringen av ärenden för erhållande och bibehållande av

behörighetsbevis för rätt att framföra vissa fordon skall finansieras genom avg

den enskilde skall betala. Utskottet delar den uppfattningen och anser att även

körkortsutbildning som inte sker i offentlig regi skall betalas av den enskild

kan därför för sin del inte förorda någon sådan utredning som begärs i motionen

avstyrker yrkandet härom.

Med anledning av motion 1997/98:T404 (m) om gränsöverskridande övningskörning,

vill utskottet erinra om att kommunikationsministern den 28 maj 1997 i kammaren

besvarade en fråga om huruvida hon var beredd att aktualisera en lagändring som

tillåta övningskörning med trafiklärare över gränsen till Finland. I svaret fra

ministern att det inte är möjligt för Sverige att lagstifta om villkor för övni

annat land. Det ankommer således på Finland att bestämma vilka regler som gälle

övningskörning i Finland. Kommunikationsministern tillade att hon, om behov av

övningskörning i trafikmiljöer i andra länder skulle uppstå, var villig att ta

vid kontakter mellan de nordiska länderna. Enligt vad utskottet erfarit har man

sida inte uttalat något intresse för finsk övningkörning i Sverige eller för s

övningskörning i Finland.

Med hänvisning till det anförda kan utskottet inte finna någon riksdagens åtgär

erforderlig med anledning av motion 1997/98:T404 (m). Denna avstyrks följaktli

3.2 Körkortsingripande

3.2.1 Nuvarande ordning i huvuddrag

Enligt 16 § i den nu gällande körkortslagen skall körkortet återkallas om någo

paragrafen angivna förutsättningarna är uppfyllda. Grunderna för återkallelse a

vilka i stort sett inte har förändrats sedan kör- kortslagens tillkomst, kan in

återkallelse på grund av bristande personlig lämplighet (1-6) och återkallelse

av att de medicinska kraven inte är uppfyllda (7). De övriga återkallelsegrunde

10) är av formell natur. Återkallelse på grund av bristande personlig lämplighe

tur delas in i två kategorier: återkallelse med anledning av brott mot trafikre

och återkallelse till följd av personliga förhållanden i övrigt, utan att detta

manifesterats genom något brott i trafiken (5-6). Om förhållanden som avses i 1

föreligger, skall bestämmas en tid under vilken nytt körkort inte får utfärdas,

Ett beslut om återkallelse kan i vissa fall föregås av en polismyndighets eller

åklagares beslut att omhänderta körkortet. Ett sådant beslut skall inom 48 timm

överlämnas till körkortsmyndigheten för prövning. Körkortsmyndigheten, länsstyr

kan vid denna prövning upphäva beslutet om omhändertagande eller - om sannolika

skäl för återkallelse enligt 16 § 1-7 föreligger - besluta om återkallelse til

körkortet i avvaktan på slutligt avgörande i körkortsfrågan.

I stället för att körkortet återkallas skall körkortshavaren enligt 22 § första

körkortslagen meddelas varning i de fall som avses i 16 § 2-6 körkortslagen, om

varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

Antalet beslut om körkortsingripande uppgår enligt propositionen till drygt 50

år. Under de senaste åren har årligen meddelats knappt 16 000 beslut om återkal

tills vidare av körkort. Under första hälften av 1990-talet har årligen meddela

20 000 beslut om varning. Det utgör drygt 35 % av alla slutliga beslut om

körkortsingripanden som skett med stöd av 16 § 1-6 körkortslagen. Under först

halvåret 1995 har andelen varningar ökat till knappt hälften (knappt 49 %) av

körkortsingripanden.

3.2.2 Regeringens överväganden och förslag

Regeringen framhåller att tiden nu är inne för att göra en grundläggande översy

reglerna för körkortsingripande. En sådan bör omfatta en undersökning av de för

och nackdelar som skulle uppkomma om frågan om körkortsingripande till följd av

skulle hanteras inom ramen för brottmålsförfarandet. Vidare bör övervägas om en

ändrad instansordning bör påverka hanteringen av de återstående ärendena om

körkortsingripanden, dvs. i huvudsak de som grundas på medicinska skäl. Hur ska

fall en sådan påverkan ske och bör även andra former av reaktioner mot körkorts

än återkallelse och varning komma i fråga inom ramen för brottmålsförfarandet?

avvaktan på att dessa frågor närmare analyseras, bör - framhåller regeringen -

nuvarande reglerna kvarstå i huvudsak oförändrade.

3.2.3 Motionsförslag

I motion 1997/98:T52 uttalar Kenth Skårvik m.fl. (fp) sitt missnöje med att reg

hänvisar till fortsatt utredande av frågan om körkortsåterkallelse i stället f

ställning, trots att underlag härför finns i Körkortsutredningens betänkande (S

1996:114). Motionärerna framhåller att utredningens förslag om återkallelse bör

genomföras, och att det inte är bra med alltför tätt återkommande ändringar i

körkortslagen.

I motionen erinras vidare om en tidigare fp-motion om kvinnofrid och framhålls

bör överväga om inte körkortet för gärningsmän som begår våld mot nära anhöriga

återkallas. I dag återkallas körkort bara vid grova våldsbrott, säger motionäre

Återkallelse i de fall som åsyftas i motionen skulle ha en preventiv effekt och

för gärningsmannen att förflytta sig. Därigenom skapas ytterligare en barriär m

i fråga.

I motion 1997/98:T48 framhåller Carl-Erik Hedlund (m) att en tillfällig återkal

körkort ofta är ett mångdubbelt strängare straff än böter för fortkörning eller

annan trafikförseelse. Återkallelsen kan exempelvis medföra att den som blir av

körkort inte kan sköta sitt arbete. I så fall blir det faktiska "straffet" opro

och inte i överensstämmelse med den allmänna rättsuppfattningen. Inför den före

översynen av körkortslagen bör därför - betonar motionären - i direktiven tydli

att den av honom aktualiserade frågan skall belysas noggrant.

I motion 1997/98:T49 framhåller Rigmor Ahlstedt (c) vikten av att ärenden om

återkallelse av körkort handläggs inom rimlig tid och att tidsutdräkten i flera

oacceptabelt lång.

3.2.4 Utskottets ställningstagande

Lagrådet framhåller i sitt yttrande över regeringens till rådet remitterade för

körkortslag att den av regeringen aviserade översynen av reglerna om

körkortsingripande "torde komma att omfatta även en fråga av stor principiell b

nämligen huruvida det svenska systemet för körkorts-återkallelse vid brott är f

med den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna o

grundläggande friheterna (Europarådskonventionen)". Lagrådet betonar att det r

om en stor fråga som kräver ingående överväganden. Medan denna fråga utreds fin

det inte anledning till erinran, säger Lagrådet, mot att förslag läggs fram til

körkortslag, även om denna - i fråga om reglerna för körkortsingripande - får

karaktären av ett provisorium.

Utskottet delar Lagrådets mening och kan därför inte ansluta sig till den i fp-

uttalade uppfattningen mot en fortsatt utredning av frågan om körkortsåterkalle

kan tilläggas att regeringen den 5 mars 1998 beslutade om utredningen i fråga.

direktiven (dir. 1998:16) framhålls bl.a. att den av Lagrådet aktualiserade fr

analyseras.

Vad gäller den i fp-motionen också behandlade frågan om våld mot nära anhörig s

grund för återkallelse av körkort vill utskottet peka på 5 kap. 3 § punkt 6 i

förslag till ny körkortslag. Av detta stadgande framgår att körkort kan återkal

med hänsyn till annat brott än trafikbrott som körkortshavaren gjort sig skyldi

antas att han inte kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme

ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga förhållanden i övrig

anses som lämplig som förare av körkortspliktigt fordon".

Motionärernas önskemål att våld mot nära anhörig skall kunna utgöra en

återkallelsegrund synes sålunda kunna tillgodoses under vissa förhållanden.

Motionsyrkandet torde därför kunna lämnas utan någon riksdagens åtgärd.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1997/98:T52 (fp) yrk

1 och 4.

Av direktiven för den nämnda utredningen om regler för körkortsingripande framg

utredaren bl.a. skall:

redovisa de fördelar och nackdelar som skulle uppkomma om frågan om

körkortsingripande till följd av brott skulle hanteras inom ramen för

brottmålsförfarandet,

överväga om även andra former av reaktioner mot körkortsinnehav än återkallelse

varning bör komma i fråga inom ramen för brottmålsförfarandet samt, om sådana

reaktioner bedöms lämpliga, lämna förslag till nya reaktioner och de

författningsändringar som detta föranleder.

Av det anförda framgår enligt utskottets mening att utredningsdirektiven tillgo

önskemål som uttalas i motion 1997/98:T48 (m) i fråga om påföljder för vissa

trafikbrott. Motionsyrkandet torde därför inte behöva föranleda någon riksdagen

och avstyrks med det sagda.

Vad gäller den i motion 1997/98:T49 (c) aktualiserade frågan om handläggning av

ärenden om återkallelse av körkort inom i rimlig tid vill utskottet fästa

uppmärksamheten på att Körkortsutredningen föreslagit att en ny körkortsförordn

skall innehålla en bestämmelse i 5 kap. 6 § om snabb handläggning av ärenden so

gäller omhändertagande av körkort och beslut om återkallelse av omhändertaget k

I avvaktan på den körkortsförordning som regeringen kommer att utfärda i anslut

till den nya körkortslagen finner utskottet inte någon riksdagens åtgärd erford

anledning av motionen. Denna avstyrks därför.

3.3 Ålders- och behörighetskrav för mopeder

3.3.1 Regeringens överväganden och förslag om nya behörighetsklasser för moped

Regeringen framhåller att den med utgångspunkt i EU:s s.k. typgodkännandedirekt

avser att ändra nu gällande definition av begreppet moped. Kännetecknande för e

moped enligt nuvarande definition, som återfinns i körkortsförordningen (1977:7

i andra av regeringen meddelade bestämmelser, är bl.a. att den skall vara konst

en hastighet av högst 30 km/tim. Enligt typgodkännandedirektivet, och ett av 24

särdirektiv som an-sluter till detta, vilka alla Sverige är skyldigt att införl

rätt, finns det två slag av mopeder. Karakteristiskt för det ena slaget, som a

betecknas som mopeder av klass I, är bl.a. att de har en motor på högst 50 cm³

slagvolym och att de är konstruerade för en högsta hastighet som inte överstige

km/tim. Utmärkande för det andra slaget, som avses betecknas som mopeder av k

II, är att de har pedaler med en hjälpmotor vars effekt inte överstiger 1 kW o

konstruerade för en högsta hastighet som inte överstiger 25 km/tim.

Varje medlemsstat skall bevilja typgodkännande för samtliga fordonstyper som

uppfyller de tekniska krav som anges i de 24 särdirektiven. Typgodkännandet gäl

sedan i samtliga medlemsstater.

Medlemsstaterna får inte förbjuda att nya fordon som uppfyller kraven i direkti

släpps ut på marknaden, saluförs, tas i bruk eller används. Varken

typgodkännandedirektivet eller körkortsdirektivet uppställer några behörighets

rätten att köra moped. Det är således tillåtet - framhåller regeringen - att fa

nationella behörighetskrav. Då mopeder generellt inom EU genom beslutade direkt

konstruktionsmässigt delats in i de två nämnda klasserna, framstår det som növ

att motsvarande uppdelning görs i Sverige för att några hinder mot den fria rör

av varor inte skall uppkomma. Så avses ske genom att regeringen ändrar definiti

moped i körkortsförordningen och andra av regeringen meddelade bestämmelser.

I och med den konstruktionsmässiga uppdelningen av mopederna kan dessa också,

framhålls det i propositionen, delas in i två behörighetsklasser. Mopeden i den

kommande klass I avser fordon som i dag betraktas som motorcykel och som kräve

innehav av körkort med behörighet A (motorcykel) eller A1 (lätt motorcykel), me

mopeden i den kommande klass II i dag skulle få köras av den som fyllt 15 år so

behörighetskrav. Regeringen framhåller att de två fordonstyperna även fortsätt

skall delas in i två klasser i behörighetshänseende.

Den nuvarande mopeden, med en konstruktiv högsta hastighet på 30 km/tim, kommer

att hänföras till klass II, trots att den har en maximihastighet som med 5 km/t

överstiger den högsta tillåtna konstruktiva hastigheten för moped i klass II.

Typgodkännandedirektivet, med därtill hörande tekniska särdirektiv, skall inf

med den svenska rättsordningen senast 18 månader efter det att det sista särdir

har antagits. Det innebär, enligt vad utskottet under hand inhämtat från

Regeringskansliet, senast den 18 december 1998.

3.3.2 Regeringens överväganden och förslag om åldersgränser och behörighetskrav

att få köra moped

Regeringen framhåller att moped klass II är snarlik den nuvarande svenska moped

Den nya mopedens hastighet kommer dock att vara något lägre och dess utformning

något enklare. Dessutom kommer den att vara svårare att trimma. Moped klass II

därför enligt regeringen kunna köras på ett tillräckligt trafiksäkert sätt av d

fyllt 15 år. Den nuvarande åldersgränsen för moped bör därför gälla som enda

behörighetskrav för den framtida mopeden klass II.

Moped klass I, vars konstruktiva hastighet inte kommer att få överstiga 45 km/t

ställer - betonar regeringen - bl.a. på grund av den högre hastigheten högre kr

föraren än vad övriga mopedtyper gör. Enligt dagens regler klassas denna typ av

i körkortshänseende som lätt motorcykel och kräver då att föraren har fyllt 16

körkort med behörighet A eller A1. Det finns inte anledning - understryker rege

att ställa lägre krav än så på behörighet att köra moped klass I. De lämplighet

bör ställas på förare av moped klass I bör därmed vara desamma som gäller för k

Vissa grundläggande medicinska och personliga lämplighetskrav bör således vara

uppfyllda. Vidare bör gälla att godkänt kunskapsprov har avlagts. Det är ett ri

antagande, säger regeringen, att även de som har annat körkort än A1 och A, t.e

behörigheten B, är tillräckligt kompetenta att köra moped klass I. Även dessa

körkortshavare bör sålunda anses vara behöriga att köra denna mopedtyp.

3.3.3 Motionsförslag

I motion 1997/98:T53 framhåller Lena Sandlin och Claes-Göran Brandin (båda s) a

den 30-moped som finns i dag har en konstruktiv hastighetsbegränsning som på vi

fabrikat eller modeller är så pass hög som 35 à 38 km/tim. Detta gör att

hastighetsskillnaden mellan dagens moped och den kommande klass I-mopeden inte

stor. Därför finns det ingen anledning att höja ålderskravet från 15 till 16 år

kräva körkort för behörighet att köra moped klass I. Regeringen bör dock övervä

belägga moped klass I med någon form av obligatorisk enkel behörighet. Den utbi

det i så fall blir fråga om bör genomföras med hjälp av berörda frivilligorgani

som redan i dag genomför liknande utbildningar över hela landet.

I motion 1997/98:T50 framhåller Per Westerberg m.fl. (m) att det är orimligt at

samma krav i behörighetshänseende på moped klass I som på lätt motorcykel.

Höjningen av åldersgränsen med ett år kan dessutom knappast motiveras från

trafiksäkerhetssynpunkt. Motionärerna förordar att man i stället inför en möjli

personer som fyllt 15 år, och som genomgått en enklare teoretisk och praktisk

utbildning, att erhålla ett förarbevis för moped klass I.

I motion 1997/98:T232 framhåller Per Westerberg m.fl. (m) att motorcyklar och

mopeder och fordon i många fall kan vara bra alternativ till bilen som transpor

Motionärerna säger att dessa fordon "tyvärr fått en mycket styvmoderlig behand

från Trafiksäkerhetsverkets sida" och att Sverige har "underlåtit att anpassa

reglerna för motorcyklar och mopeder till våra gemensamma regler, bl.a. vad gäl

reglerna för den s.k. EU-mopeden." Mot den sålunda angivna bakgrunden säger

motionärerna att EG-kommissionen förbereder att dra Sverige inför EG-domstolen.

Yrkandet är att riksdagen hos regeringen begär att svensk lagstiftning anpassas

vad avser motorcyklar och mopeder.

I motion 1997/98:T54 framhåller Elving Andersson m.fl. (c) att det synes vara

överdrivet att kräva körkort för motorcykel för behörighet att få köra en moped

endast marginellt avviker från dagens mopeder. Kravet på körkort leder troligen

den mopedtyp som omfattas av kravet inte kommer att efterfrågas. Trafikantens v

skaffa körkort och moped är troligen begränsad i insikt om att samma körkort ka

användas för att köra motorcykel. Någon form av utbildning krävs dock för behör

att föra moped av klass I. Sådan utbildning bör kunna införas utan att man kräv

körkort. Krav om utbildning och mopedkort för moped klass I förefaller mer lämp

En sådan utbildning, för mopedkort, innebär ett enklare förfarande. Utbildning

kunna anordnas av skolan, studieförbunden eller andra. Regeringen bör följaktl

återkomma till riksdagen med förslag till regler om mopedkort.

I motion 1997/98:T47 framhåller Mats Odell m.fl. (kd) att ungdomar som fyllt 16

skaffa körkort för lätt motorcykel. Av trafiksäkerhetsskäl vore det en klar för

ungdomarna i fråga först kör moped klass I i ett år för att skaffa sig viss kör

trafikerfarenhet så att de från första början är skickligare mc-förare än vad m

föregående mopederfarenhet. Det är inte realistiskt att tro att någon kommer at

köra moped klass II vid 15 år, fortsätta med klass I ett år senare och ytterli

senare gå över till lätt motorcykel. Risken är uppenbar att många kommer att ho

mopedstadiet och gå direkt på motorcykel.

Åldersgränsen för moped, såväl klass I som klass II, bör enligt motionärerna va

För behörighet att köra moped klass I skall krävas en genomgången trafikteoreti

utbildning med ett skriftligt intyg som bevis. Detta kan med fördel ordnas i sk

eller av annan kursanordnare. Körskolor och studieförbund får härigenom möjligh

kontakt med en ny elevkategori.

I motion 1997/98:T51 framhåller Eva Johansson m.fl. (s) att ingen mopedtillverk

enligt uppgift från Moped- och Motorcykelbranschens Riksförbund klarar av att b

mopeder med en konstruktiv hastighetsbegränsning till 25 km/tim som har en så l

förbränningsmotor som krävs för att uppfylla nya krav på bullernivåer om högst

decibel. Det finns sålunda enligt motionärerna en risk för att 25 km/tim-mopede

kommer att vara så svår att tillverka att den inte tar sig in på den svenska ma

Samtidigt vinner mopeden av klass I insteg på denna marknad. Eftersom körkort

fyllda 16 år enligt regeringens förslag krävs för behörighet att föra moped av

följden att 15-åringarna hänvisas till gamla slitna 30 km/tim-mopeder. Sådana

fall trafiksäkerhetsmässigt bristfälliga. Vi anser - betonar motionärerna - att

nuvarande konstruktiva hastighetsgränsen på 30 km/tim för moped klass II bör

bibehållas så att inte tillverkning av nya mopeder av den klassen äventyras.

3.3.4 Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att Sverige till följd av medlemskapet i EU inte kan f

s.k. EU-mopeder släpps ut på den svenska marknaden och där saluförs eller att d

tas i bruk eller används här. Med EU-moped avses här - med en av praktiska skäl

förenklad definition - en moped som är konstruerad för en högsta hastighet som

överstiger 45 km/tim och som uppfyller kraven enligt EU:s typgodkännandedirekti

med därtill hörande särdirektiv.

Utskottet kan vidare konstatera att frågan om vem som skall vara behörig att fö

mopeden inte regleras i några EU-bestämmelser. Sverige får således självt bestä

om svenska behörighetskrav. Regeringen föreslår att moped av klass I - dvs. de

här kallas en EU-moped - endast får köras av den som har körkort. Det innebär,

sidan, att den som nu har t.ex. ett B-,C- eller D-körkort (med behörighet för p

respektive tung lastbil och buss) får köra EU-mopeden utan något ytterligare

behörighetskrav. Eftersom lägsta körkortsålder är 16 år, innebär regeringens f

andra sidan en avsevärd skillnad från nuvarande ordning, som innebär att fyllda

är tillräckligt för att man skall vara behörig att köra vår vanliga moped.

Regeringens förslag kritiseras i flera motioner. Den huvudsakliga innebörden av

samtliga dessa motioner är att nuvarande behörighetsålder för moped, 15 år, int

höjas, att körkort inte bör krävas, att utbildning - ehuru på annat sätt än för

skall krävas för behörighet att köra EU-mopeden och att behörigheten bör dokume

i ett bevis av annat slag än körkort.

I motion 1997/98:T53 (s) talas om en utbildning med hjälp av vissa fri-

villigorganisationer som redan nu över hela landet genomför lämpliga utbildning

Vidare framhålls att moped klass I bör beläggas med någon form av obligatorisk

behörighet.

Enligt motion 1997/98:T50 (m) bör personer som fyllt 15 år och som genomgått en

enklare teoretisk och praktisk utbildning kunna erhålla ett förarbevis för mope

I motion 1997/98:T54 (c) talas om en utbildning för mopedkort som skulle innebä

enklare förfarande än körkortsutbildning och som skulle anordnas av skolan,

studieförbunden eller andra.

Enligt motion 1997/98:T47 (kd) bör den som vill köra EU-moped ha genomgått en

trafikteoretisk utbildning med ett skriftligt intyg som bevis. Utbildning och u

av bevis bör enligt motionen ordnas i skolans regi eller av annan kursanordnare

sammanhanget nämns körskolor och studieförbund.

Utskottet anser i likhet med de motionärer som står bakom de nämnda motionerna

behörighetsåldern för EU-mopeden bör vara densamma som för andra mopeder, dvs

15 år, att en obligatorisk utbildning för behörigheten bör ske i enklare form

körkort samt att behörighetsbeviset bör utformas och utfärdas på ett enklare sä

som gäller för körkort. Utbildningsanordnare kan t.ex. vara skolan, studieförbu

branschen och körskolorna.

Regeringen skall därför snarast möjligt återkomma till riksdagen med förslag de

behörighetsålder på 15 år för EU-mopeden, dels om utbildning och behörighetsbev

grundval av de överväganden som redovisas i de fyra nu nämnda motionerna. Utsk

förutsätter att de nya reglerna träder i kraft senast under första halvåret 199

I avvaktan på nya förslag av regeringen bör riksdagen enligt utskottets mening

vidare godta regeringens nu föreliggande förslag att EU-mopeden får köras enda

den som har körkort.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion 1997/98:T53 (s) tillstyrks

syftet med motionerna 1997/98:T47 (kd), 1997/98:T50 (m) yrkande 2 och 1997/98:T

(c) yrkandena 1 och 2 torde få anses tillgodosett - bör riksdagen som sin meni

regeringen till känna.

Typgodkännandedirektivet innebär att bestämmelser om olika mopedtyper skall

harmoniseras till att omfatta endast mopeder av klass I och klass II, dvs. mope

en konstruktiv hastighetsbegränsning till 45 respektive 25 km/tim. Harmoniserin

skall vara fullt genomförd den 18 juni år 2003. Efter den dagen får inga nya mo

med en konstruktiv hastighetsbegränsning till 30 km/tim släppas ut på marknaden

Moped av det nämnda slaget som tagits i bruk före den 18 juni 2003 får dock anv

dess livslängd ut. Av det sagda följer att utskottet inte kan ställa sig bakom

motion 1997/98:T51 (s) om behållande av nuvarande konstruktiva hastighetsgräns

30 km/tim för moped klass II. Motionen avstyrks därför.

Utskottet vill framhålla att EG-regler om motorcyklar och mopeder införlivas m

svensk rätt i enlighet med våra åtaganden som EU-medlem. Något riksdagens utta

om att svensk lagstiftning bör anpassas till EG-bestämmelser om motorcyklar och

mopeder synes därför inte erforderligt. Yrkandet därom i motion 1997/98:T232 (m

avstyrks följaktligen.

3.4 Behörighet för taxi

Regeringen framhåller att den särskilda körkortsbehörigheten TAXI i den nu gäll

körkortslagen bör slopas. Detsamma gäller övriga bestämmelser om behörighet att

fordon i yrkesmässig trafik. Nödvändiga bestämmelser i detta ämne bör i stället

en ny yrkestrafiklag.

Riksdagen har den 23 april 1998 antagit en ny yrkestrafiklag med bl.a. den sålu

angivna innebörden (prop. 1997/98:63, bet. 1997/98:TU9, rskr. 1997/98:192).

3.5 Vissa andra behörighetsfrågor

I motion 1997/98:T232 framhåller Per Westerberg m.fl. (m) att det finns anledni

överväga att förbättra förutsättningarna för mopeder och motorcyklar, eftersom

bidra till att förbättra miljön och till att minska trycket på biltrafiken i st

i Frankrike och Tyskland är det enligt motionärerna i dag tillåtet att med B-kö

en lätt motorcykel med en topphastighet på 80 km/tim. En sådan motorcykel utgör

betydligt bättre alternativ till bilen än en moped.

I proposition 1995/96:118, som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1995/96: TU14,

1995/96:195) framhålls att Moped- och Motorcykelbranschens Riksförbund har

föreslagit att man utvidgar B-behörigheten till att avse viss typ av lätt motor

skoter. Enligt körkortsdirektivet (artikel 5.3 b) får medlemsstat - sägs det i

propositionen - tillåta innehavare av körkort för kategori B att föra lätt moto

eget territorium. Möjlighet saknas att begränsa giltigheten till viss typ av lä

motorcykel. Regeringen avvisade förslaget med hänvisning till trafiksäkerhetssk

betonade att det krävs en helt annorlunda körteknik för lätta motorcyklar än fö

personbilar och lätta lastbilar. Riksdagen gjorde ingen annan bedömning. Utskot

för sin del inte berett att förorda en omprövning av detta ställningstagande oc

därför motionsyrkandet.

I motion 1997/98:T54 av Elving Andersson m.fl. (c) framhålls att det är ologisk

kräva traktorkort för behörighet att köra terrängskoter. Eftersom sådana skotr

undantagsvis framförs på allmän väg torde det finnas skäl att ha ett enklare fö

För att få framföra skoter bör det ställas krav på utbildning och godkänt prov.

Regeringen bör således återkomma till riksdagen med förslag till enklare förfar

behörighetskrav för att köra terrängskoter.

Regeringen uppdrog i regleringsbrev för år 1997 avseende anslag för Vägverket m

att, efter samråd med Statens naturvårdsverk och berörda snöskoterorganisatione

redovisa ett förslag till utformning av en särskild förarlicens för förare av t

Vägverket redovisade uppdraget i december 1997. Vägverkets förslag, som även

omfattar ett i april 1998 redovisat kompletterande förslag till en lag om särsk

förarbevis för terrängskoter, bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om f

i stället för traktorkort för förare av terrängskoter. I avvaktan på regeringen

ställningstagande till Vägverkets förslag avstyrker utskottet yrkande 3 i mo

1997/98:T54 (c).

I motion 1997/98:T405, med rubriken Åldersgränser i trafiken, framhåller Michae

Stjernstöm (kd) att många unga finner det inkonsekvent att födelseåret bestämm

man skall börja skolan och göra värnplikten, men att det är födelsedagen som av

man får köra moped, motorcykel och personbil. Motionären vill att ungdomar skal

rätt att köra moped, lätt motorcykel och personbil från det kalenderår de fylle

respektive 18 år och att gällande bestämmelser ändras i enlighet härmed.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1995/96:TU2 från hösten 1995 behandlade

utskottet motionsyrkanden om rätt att föra moped från det år föraren fyller 15

Utskottet framhöll att enligt Vägverkets bedömning kunde trafiksäkerhetsskäl in

åberopas till stöd för att frångå kravet på att föraren skall ha fyllt 15 år. E

motionsyrkandena skulle, betonade utskottet, medföra att behörighetsåldern sänk

14 år i många fall. I betänkandet hänvisades också till en tidigare under år 19

utredning med uppdrag att göra en översyn av de åldersgränser i samhället som b

unga människor upp till 30 års ålder och att lämna förslag till erforderliga fö

Utskottet kan konstatera att Åldersgränsutredningens resultat föreligger i betä

Bevakad övergång - Åldersgränser för unga upp till 30 år (SOU 1996:111). Något

förslag till sådan förändring som begärs i motion 1997/98: T405 (kd) finns inte

betänkandet. Utskottet kan vidare konstatera att åldersgränserna 16 år och 18 å

föreskrivs i körkortsdirektivet för behörighet att köra lätt motorcykel respekt

personbil och lätt lastbil.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motion 1997/98:T405 (kd) inte b

föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks följaktligen.

3.6 Preliminära beslut om körkortsingripande

Regeringen föreslår att den nya körkortslagen, såvitt avser 7 kap. 6 §, får föl

lydelse:

Länsstyrelsen får utfärda preliminärt beslut om körkortsingripande inom viss ti

med hänsyn till omständigheterna och uppgifterna i ärendet finns grundad anledn

anta att körkortshavaren är beredd att godta ett beslut om körkortsingripande.

Har preliminärt beslut utfärdats, får ärendet inte tas upp på nytt förrän tiden

godkännande har gått ut. Godkännande som sker efter det att ärendet avgjorts är

Ett godkänt preliminärt beslut gäller som beslut som har vunnit laga kraft.

I motion 1997/98:T50 framhåller Per Westerberg m.fl. (m) att regeringens försla

mycket tveksamt från rättssäkerhetssynpunkt och därför bör avslås. Motionärerna

betonar att innehavet av körkort är av mycket stor betydelse för många människo

att det därför är viktigt att man ger den enskilde rimliga möjligheter att ytt

körkortsingripande.

En förutsättning för att länsstyrelsen skall få utfärda ett preliminärt beslu

körkortsingripande är - som framgår av den ovan återgivna lydelsen av 7 kap. 6

det finns grundad anledning att anta att körkortshavaren är beredd att godta be

Regeringen framhåller, som skäl för sitt förslag, att sådant antagande får bas

omständigheter eller uppgifter som föreligger i ärendet. Körkortshavaren kan t.

vidare förklaring erkänna brottet eller förseelsen. Det kan vidare vara så att

omständigheterna vid gärningen är sådana att det inte finns någon tvekan om sku

dessa fall bör ett preliminärt beslut om körkortsingripande kunna komma i fråga

däremot uppgifterna eller omständigheterna i ärendet på att körkortshavaren stä

oförstående inför det inträffade eller bestrider gärningen som sådan eller viss

betydelsefulla omständigheter vid denna, bör preliminärt beslut inte meddelas.

Regeringen betonar att förfarandet inte kan anses oförenligt med kraven på rätt

eftersom en körkortshavare som inte vill godkänna det preliminära beslutet kan

frågan om körkortsingripande handlagd på vanligt sätt.

Utskottet gör för sin del ingen annan bedömning och tillstyrker regeringens för

del det nu gäller. Härav följer att motion 1997/98:T50 (m) yrkande 3 avstyrks.

3.7 Tillåtelse att fortsätta köra efter omhändertagande av körkort

Om ett körkort har omhändertagits på grund av att körkortshavaren vid förande a

motordrivet fordon överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, u

iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan från

trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel och om överträdelsen inte kan anses som

får körkortshavaren enligt nu gällande ordning medges att under tre dagar köra

av det slag körkortet avser. Detta gäller dock endast om det kan ske utan fara

trafiksäkerheten.

Regeringen föreslår att den sålunda angivna ordningen skall gälla även enligt d

körkortslagen (5 kap. 7 §), dock med den ändringen att den dispenstid det är fr

förkortas från tre dagar till 48 timmar.

I motion 1997/98:T50 yrkar Per Westerberg m.fl. (m) avslag på regeringens förs

Till stöd för yrkandet framhålls att en sänkning från tre dagar till två knappa

att påverka trafiksäkerheten.

I propositionen framhålls att Körkortsutredningen har föreslagit att möjlighet

meddela särskilt tillstånd att köra körkortspliktigt fordon, trots att körkorte

omhändertaget och därmed ogiltigt, helt skulle försvinna. Regeringen säger sig

remissinstansernas uppfattning att ett genomförande av utredningens förslag sku

kunna få icke önkvärda konsekvenser t.ex. om någon ertappas med en avsevärd

hastighetsöverträdelse utanför hemorten. Även om situationen i vissa fall kan l

genom att medföljande passagerare med körkort kan fortsätta körningen, bör möjl

finnas att låta föraren köra fordonet till lämpligt ställe och lämna det där. M

medgivande att köra vidare efter omhändertagande bör därför finnas kvar, framhå

regeringen, även om tiden för medgivandet bör begränsas till två dagar, dvs. 48

Utskottet finner den frist som regeringen föreslår väl avvägd. Regeringens förs

tillstyrks därför, medan motionsyrkandet avstyrks.

3.8 Länsstyrelses överklagande av allmän förvaltningsdomstols beslut i körkorts

m.m.

49 § i den nu gällande körkortslagen har följande lydelse:

Om allmän förvaltningsdomstols beslut överklagas av länsstyrelsen, skall överkl

ha kommit in inom tre veckor från den dag då det överklagade beslutet meddelade

I propositionen föreslås att en bestämmelse med samma lydelse tas in i

den nya körkortslagen.

I en annan proposition, 1997/98:101 Översyn av förvaltningsprocessen; en allmä

om domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m., föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) enligt lagförslag 2.18 att den nämnda 49 § körkortslage

upphöra att gälla vid utgången av september 1998. Till stöd för förslaget anför

förvaltningsprocesslagen (1971:291) - enligt lagförslag 2.9 - föreslås ändras

införs en generell regel om att överklagandetiden för allmän part skall räknas

beslutsdagen. Lagförslaget 2.18 har av justitieutskottet överlämnats till trafi

för behandling. Justitieutskottet har den 28 april 1998 i sitt betänkande 1997/

tillstyrkt lagförslaget 2.9 och därmed att lagen om ändring i förvaltningsproc

träder i kraft den 1 oktober 1998. Riksdagen väntas fatta beslut med anledning

justitieutskottets betänkande den 14 maj 1998.

Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen enligt utskottets mening anta regerin

förslag till ny körkortslag såvitt avser 8 kap. med den ändringen att 4 § utg

3.9 Forumregel

10 kap. 4 § första stycket i regeringens förslag till ny körkortslag har följan

Med länsstyrelse i denna lag avses den länsstyrelse där sökanden är folkbokförd

sökanden inte folkbokförd prövas ärendet av länsstyrelsen i det län där sökande

Utskottet anser att den sålunda föreslagna bestämmelsen bör ändras och att där

de två meningarna ersätts med en mening, dels en ny mening tillfogas.

Den första meningen bör enligt utskottets mening ha följande lydelse:

Frågor som enligt denna lag skall prövas av en länsstyrelse handläggs av länss

det län där personen som frågan rör är folkbokförd eller, om denne inte är folk

Sverige, av länsstyrelsen i det län där han eller hon vistas.

Utskottets ändringsförslag, i nu angiven del, skall ses mot bakgrund av att l

avses fatta beslut inte bara i ansökningsärenden, om t.ex. körkortstillstånd,

ärenden om körkortsingripande.

Den nya mening som utskottet föreslår skall tillfogas bör ha följande lydelse:

Saknar personen bestämd vistelseort i Sverige, handläggs frågan av länsstyrels

län där ett ingripande eller en straffbelagd förseelse har skett.

Denna andra del av utskottets ändringsförslag skall ses mot bakgrund av önskvär

av att göra det möjligt för en svensk myndighet att kunna vidta ett körkortsing

mot en körkortshavare som flyttat ut ur riket eller mot t.ex. en bilande turist

från Sverige. Sådan möjlighet finns för närvarande enligt 35 § andra stycket

körkortsförordningen. Den möjligheten bör enligt utskottets mening bevaras, när

forumbestämmelser för körkortsärenden i och med en ny körkortslag överförs från

förordning till lag.

Utskottet föreslår sålunda att 10 kap. 4 § första stycket får den lydelse som

ovan.

Regeringens förslag i övrigt avseende denna paragraf föranleder ingen erinran f

utskottets sida.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen antar regering

till körkortslag såvitt avser 10 kap. 4 § med den ändringen att paragrafen får

som Utskottets förslag betecknade lydelse.

3.10 Tidpunkt för ikraftträdande

Regeringens förslag till ikraftträdandebestämmelse i den nya körkortslagen har

lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 då körkortslagen (1977:477) upphör

gälla. Bestämmelsen i 5 kap. 12 § träder dock i kraft den dag regeringen bestäm

upphör att gälla fem år efter ikraftträdandet.

I den nämnda bestämmelsen i 5 kap. 12 § finns en hänvisning till bl.a. lagen

(1998:000) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse, dvs. det

lagförslag som utskottet återkommer till i det följande och som enligt regering

träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

I motion 1997/98:T52 yrkar Kenth Skårvik m.fl. (fp) att riksdagen beslutar att

föreslagna lagar skall träda i kraft den 1 januari 1999 i stället för den 1 okt

som regeringen föreslagit. Motionärerna framhåller att yrkandet skall ses som e

konsekvens av deras yrkande i en tidigare motion att den nya yrkestrafiklagen s

träda i kraft den 1 januari 1999 i stället för den 1 oktober som regeringen had

föreslagit. Om den nya körkortslagen träder i kraft redan den 1 oktober 1998 bl

mellan beslut och ikraftträdande alldeles för kort, framhåller motionärerna. Et

ikraftträdande kan skapa oklarheter och en besvärlig arbetssituation för både

myndigheter och enskilda.

Utskottet erinrar om att riksdagen den 23 april 1998 antagit regeringens försla

yrkestrafiklag (prop. 1997/98:63, bet. 1997/98:TU9, rskr. 1997/98:192). Den nya

yrkestrafiklagen skall enligt riksdagsbeslutet träda i kraft den 1 oktober 1998

hänvisning härtill, och till att ca 4 månader kan beräknas förflyta mellan dage

riksdagens beslut om den nya körkortslagen och dagen för ikraftträdandet, tills

utskottet regeringens förslag till ikraftträdandebestämmelse. Motion 1997/98:T5

yrkande 2 avstyrks i den del som nu är i fråga.

3.11 Regeringens förslag till ny körkortslag i ovan ej behandlade delar

Regeringens förslag till ny körkortslag i de delar som inte behandlats ovan h

givit utskottet anledning till erinran. Lagförslaget tillstyrks därför i dessa

4 Försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse

Regeringen föreslår att riksdagen antar en lag om inledande av en försöksverksa

som innebär att körkortsåterkallelse i vissa fall ersätts med krav på att förar

personbil försett med alkolås. Med alkolås förstås enligt lagförslaget "en såda

anordning i en personbil som hindrar att fordonet startas och körs av en förare

alkohol i utandningsluften."

Personer som gjort sig skyldiga till trafiknykterhetsbrott efter alkoholförtäri

för den skull vara medicinskt olämpliga som förare och som är folkbokförda i

Västerbottens, Stockholms eller Östergötlands län föreslås kunna ansöka om att

i försöksverksamheten. Försökspersonernas behörighet att köra fordon som omfatt

körkortsplikt skall begränsas till en viss personbil som utrustats med alkolås.

skall försökspersonen genom särskilt avtal förbinda sig att endast köra denna p

Sverige, att genomgå regelbundna läkarundersökningar och att följa andra krav s

ställs upp för försöksverksamheten. Den enskilde skall stå för de kostnader som

förknippade med hans eller hennes deltagande i försöksverksamheten. Den villkor

körkortsåterkallelsen skall gälla i två år. Om försökspersonen inte följer de u

villkoren eller uppför sig på sådant sätt att grund för ett nytt körkortsingrip

körkortslagen föreligger, skall den villkorliga återkallelsen undanröjas och fr

körkortsingripande tas upp till förnyad prövning.

Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer och upphöra att gälla

efter ikraftträdandet.

I motion 1996/97:T422, som väcktes under den allmänna motionstiden hösten 1996,

framhåller Mats Odell m.fl. (kd) att ett försöksprojekt med alkolås bör komma

under hösten 1996.

Utskottet delar regeringens och motionärens uppfattning om betydelsen av

försöksverksamheten i fråga. Utskottet tillstyrker därför lagförslaget och föru

en försöksverksamhet inleds så snart som möjligt. Därmed tillgodoses syftet med

motionen, varför denna kan lämnas utan åtgärd. Motionen avstyrks följaktligen.

5 Ändring i den nya yrkestrafiklagen

Riksdagen har som nämnts den 23 april 1998 antagit en ny yrkestrafiklag. Lagen

kraft den 1 oktober 1998. I lagens 5 kap. 9 § stadgas att en taxiförarlegitimat

om hand av en polisman eller en åklagare bl.a. i fall då det finns grund för at

om innehavarens körkort enligt 23 § körkortslagen (1977:477). Utskottet har i d

föregående tillstyrkt regeringens förslag att en ny körkortslag skall träda i k

oktober 1998 och att 1977 års körkortslag då skall upphöra att gälla. 23 § i de

lagen motsvaras av 5 kap. 7 § i den nya körkortslagen. Mot den bakgrunden bör 5

§ yrkestrafiklagen (1998:000) ändras så att i den nya yrkestrafiklagen hän-vis

nya körkortslagen genom att riksdagen antar det av utskottet i bilaga 4 framlag

förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:000).

6 Uppgift på körkort om körkortshavarens födelseland

I enlighet med EU-regler anges numera körkortshavares födelseland på körkorten.

motion 1997/98:T52 framhåller Kenth Skårvik m.fl. (fp) att det är angeläget att

regeringen fortsätter sina förhandlingar med EU i syfte att man skall slippa an

persons födelseland på körkortet. Eftersom vi har personnummer, säger motionäre

finns ju inte samma behov i Sverige som i EU i övrigt.

Kommunikationsministern framhöll den 1 april 1998 i ett svar på en fråga i riks

hon vid EU:s transportministermöte i december 1997 hade väckt frågan om angivan

av födelseland på körkortet. Därvid togs från svenskt håll bl.a. upp de svårigh

många innehavare av svenskt körkort upplever när uppgiften om födelseland anges

deras körkort. Vid mötet kom ministrarna överens om - sade kommunikationsminist

- att frågan skall tas upp vid särskilda förhandlingar mellan Sverige och kommi

för att finna en pragmatisk lösning på den av den svenska delegationen aktualis

frågan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att Sverige inom EU driv

förhandlingar i syfte att åstadkomma en ordning som innebär att körkortshavares

födelseland inte behöver anges på körkortet. Det är därför enligt utskottets me

värdefullt att särskilda förhandlingar i frågan kommer att äga rum inom EU:s ra

avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar finner utskottet syftet med

motionsyrkandet tillgodosett. Detta bör därför inte föranleda någon riksdagens

och avstyrks följaktligen.

7 Lag om trafikskolor och vissa ändringar i trafikbrottslagstiftningen

Regeringen framhåller att grundläggande bestämmelser om rätt att driva trafiksk

regleras i en särskild lag och förelägger riksdagen förslag till en sådan lag.

I propositionen erinras om att nuvarande körkortsförordning innehåller bestämme

om bl.a. trafikskolor. Vidare har Vägverket med stöd av bemyndigande i

körkortsförordningen meddelat föreskrifter bl.a. om tillstånd, trafikskolechef,

utbildningsledare, trafiklärare, läromedel, lokaler, utbildningskort m.m. samt

trafikskola.

Regeringen framhåller att bestämmelserna om trafikskolor och deras verksamhet

framstår som artfrämmande i körkortslagstiftningen, som reglerar rätten att kör

fordon. Bestämmelserna bör därför brytas ut ur körkortsförfattningarna.

Utskottet har för sin del ingen erinran mot att grundläggande bestämmelser om r

driva bilskola regleras i en sådan särskild lag som regeringen föreslår. Utskot

tillstyrker därför lagförslaget i alla delar utom såvitt avser ikraftträdandebe

Utskottet har inte heller någon erinran mot de ändringar som regeringen föreslå

(1951:649) om straff för vissa trafikbrott och i lagen (1971: 965) om straff fö

som begåtts utomlands. Det förstnämnda lagförslaget innebär främst att

ansvarsbestämmelser för olovlig körning med moped klass I och med terrängskoter

införs i trafikbrottslagen. Ändringarna i den sistnämnda lagen innebär endast a

hänvisningar till nu gällande körkortslag och körkortsförordning ersätts med

hänvisningar till den nya körkortslagen och en ny körkortsförordning. Utskottet

tillstyrker de båda lagförslagen i alla delar utom såvitt avser den

ikraftträdandebestämmelse som finns i vart och ett av dem.

8 Uppskov med behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1988:15) om förbud mot radar- och laservarnare

Regeringen föreslår att lagen (1988:15) om förbud mot radar- och laservarnare s

ändras så att den omfattar förbud mot att tillverka, inneha, överlåta eller anv

bara radarvarnare och laservarnare utan också laserstörare. Därmed förstås enli

lagförslaget "varje anordning som är konstruerad för att med elektroniska vågor

funktionen hos en laserhastighetsmätare för vägtrafik". Som en följd av detta f

lagens rubrik enligt regeringen ändras så att den lyder Lag om förbud mot vissa

och laser- instrument. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 199

Enligt förordningen (1994:2029) om tekniska regler skall sådana tekniska regler

avses i förordningen anmälas till EG-kommissionen enligt ett närmare beskrivet

förfarande. Detta anmälningsförfarande, som bygger på rådets direktiv 83/189/EE

den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder

föreskrifter, skall vara avslutat innan beslut fattas om det förslag till regle

anmälningen till kommissionen omfattar.

Utskottet har under hand upplysts om att ett av Regeringskansliet inlett

anmälningsförfarande beträffande ifrågavarande förslag till lagändringar ännu i

avslutats. Mot bakgrund härav bör riksdagsbehandlingen av detta lagförslag upp

till nästa riksmöte, då anmälningsförfarandet väntas ha avslutats.

9 Tidpunkt för ikraftträdande av de i avsnitt 7 nämnda lagförslagen

Regeringens förslag till lag om trafikskolor, till lag om ändring i lagen om st

vissa trafikbrott och till lag om straff för vissa trafikbrott som begåtts utom

innehåller vart och ett följande likalydande ikraftträdandebestämmelse: Denna l

i kraft den 1 oktober 1998.

I motion 1997/98:T52 yrkar Kenth Skårvik m.fl. (fp) att riksdagen beslutar att

föreslagna lagar skall träda i kraft den 1 januari 1999 i stället för den

såsom regeringen föreslår.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsyrkandet i den del det omfattar

regeringens förslag till ny körkortslag. Utskottet avstyrker yrkandet även i de

nu är i fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande krav på godkänd handledare vid all privat övningskörning

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:T50 yrkande 1 antar regeringens förs

körkortslag såvitt avser 4 kap. 5 § i denna del,

res. 1 (m)

2. beträffande kvalifikationstid för handledare vid privat övningskörning

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:T48 yrkande 2 antar det under mom. 1

nämnda lagförslaget såvitt avser 4 kap. 5 § i denna del,

3. beträffande förarprovets kunskapsdel

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T407, 1997/98:T410 och 1997/98:T426,

4. beträffande examination av körkortsaspiranter

att riksdagen avslår motion 1997/98:T420,

5. beträffande kostnaderna för körkortsutbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:T424,

6. beträffande gränsöverskridande övningskörning

att riksdagen avslår motion 1997/98:T404,

7. beträffande fortsatt utredning av frågan om körkortsåterkallelse m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:T52 yrkandena 1 och 4,

8. beträffande direktiv för utredning av frågan om körkortsåterkallelse

att riksdagen avslår motion 1997/98:T48 yrkande 1,

9. beträffande handläggning av ärenden om återkallelse av körkort

att riksdagen avslår motion 1997/98:T49,

10. beträffande behörighet att köra moped klass I

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T53 samt med anledning av motioner

1997/98:T47, 1997/98:T50 yrkande 2 och 1997/98: T54 yrkandena 1 och 2

dels antar det under mom. 1 nämnda lagförslaget såvitt avser 2 kap. 4 §,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande behållande av nuvarande konstruktiva hastighetsgräns på 30

km/tim

för moped klass II

att riksdagen avslår motion 1997/98:T51,

12. beträffande EG-regler om motorcyklar och mopeder

att riksdagen avslår motion 1997/98:T232 yrkande 8,

13. beträffande utvidgning av B-behörigheten till att omfatta lätt

motorcykel

att riksdagen avslår motion 1997/98:T232 yrkande 9,

res. 2 (m)

14. beträffande behörighet att köra terrängskoter

att riksdagen avslår motion 1997/98:T54 yrkande 3,

res. 3 (c)

15. beträffande åldersgränser i trafiken

att riksdagen avslår motion 1997/98:T405,

16. beträffande preliminära beslut om körkortsingripande

att riksdagen med avslag motion på 1997/98:T50 yrkande 3 antar det under mom.

nämnda lagförslaget såvitt avser 7 kap. 6 §,

res. 4 (m)

17. beträffande tillåtelse att fortsätta att köra efter omhändertagande

av körkort

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:T50 yrkande 4 antar det under mom.

nämnda lagförslaget såvitt avser 5 kap. 7 § andra stycket,

res. 5 (m, c, fp, v)

18. beträffande länsstyrelses överklagande av förvaltningsdomstols beslut i

körkortsmål m.m.

att riksdagen med anledning av lagförslag 2.18 i proposition 1997/98: 101 antar

under mom. 1 nämnda lagförslaget såvitt avser 8 kap. med den ändringen att 4 §

19. beträffande forumregel

att riksdagen antar det under mom. 1 nämnda lagförslaget såvitt avser 10 kap. 4

den ändringen att paragrafen får i bilaga 3 som Utskottets förslag betecknade l

20. beträffande tidpunkt för ikraftträdande av en ny körkortslag

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:T52 yrkande 2 i denna del antar det

mom. 1 nämnda lagförslaget såvitt avser ikraftträdandebestämmelsen,

21. beträffande förslaget till körkortslag i övrigt

att riksdagen antar det under mom. 1 nämnda lagförslaget i de delar det inte om

vad utskottet hemställt ovan,

22. beträffande försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:T422 antar regeringens förslag till

försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse,

23. beträffande ändring i den nya yrkestrafiklagen

att riksdagen antar det av utskottet i bilaga 4 framlagda förslaget till lag om

yrkestrafiklagen (1998:000),

24. beträffande uppgift på körkort om körkortshavarens födelseland

att riksdagen avslår motion 1997/98:T52 yrkande 3,

25. beträffande lag om trafikskolor och vissa ändringar i

trafikbrottslagstiftningen

att riksdagen antar de genom propositionen framlagda förslagen till

a) lag om trafikskolor utom ikraftträdandebestämmelsen,

b) lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott utom

ikraftträdandebestämmelsen,

c) lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utom

utom ikraftträdandebestämmelsen,

26. beträffande regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:15) om

förbud

mot radar- och laservarnare

att riksdagen beslutar att behandlingen av lagförslaget får uppskjutas till 199

riksmöte,

27. beträffande tidpunkt för ikraftträdande av de under mom. 25 nämnda

lagförslagen

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:T52 yrkande 2 i denna del antar

ikraftträdandebestämmelsen i vart och ett av de under mom. 25 nämnda lagförslag

Stockholm den 12 maj 1998

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg

Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s),

Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wi-strand (m), Monica Green (s), Karl

Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Chr

Axelsson (s) och Torsten Gavelin (fp).

Reservationer

1. Krav på godkänd handledare vid all privat övningskörning (mom. 1)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet delar

9 slutar med "1997/98:T50 (m) yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1997/98:T50 (m) uttalade uppfattningen att nuvara

regler om handledare vid privat övningskörning inte behöver ändras.

Mot bakgrund av detta ställningstagande föreslår utskottet att riksdagen antar

regeringens förslag till ny körkortslag såvitt avser 4 kap. 5 § med den ändrade

som framgår av bilaga 5 till detta betänkande. Därmed torde syftet med motion

1997/98:T50 (m) yrkande 1 få anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande krav på godkänd handledare vid privat övningskörning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:T50 yrkande 1 antar 4 kap. 5 § i

genom propositionen framlagda förslaget till körkortslag med den ändringen att

paragrafen i denna del erhåller i bilaga 5 såsom Reservanternas förslag beteckn

lydelse,

2. Utvidgning av B-behörigheten till att omfatta lätt motorcykel (mom. 13)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "I proposition"

med "därför motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1997/98:T232 (m) bör regeringen se till att man överväge

förbättrade förutsättningar för mopeder och motorcyklar. Både i Frankrike och T

är det i dag tillåtet att med B-körkort köra en lätt motorcykel med en topphast

km/tim. En sådan motorcykel utgör ett betydligt bättre alternativ till bilen än

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion 1997/98:T232 (m) yrkande 9

tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande utvidgning av B-behörigheten till att omfatta lätt motorcykel

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T232 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Behörighet att köra terrängskoter (mom. 14)

Sivert Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Regeringen upp

och på s. 19 slutar med "motion 1997/98:T54 (c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1997/98:T54 (c) uttalade uppfattningen att kravet

traktorkort eller körkort för behörighet att köra terrängskoter är ologiskt. Ef

skotrar endast undantagsvis framförs på allmän väg torde det finnas skäl att fi

enklare förfarande för att hantera behörighetsfrågan. Krav på utbildning och et

prov bör dock ställas. Regeringen bör således återkomma till riksdagen med förs

ett förenklat förfarande för vinnande av behörighet att köra terrängskoter.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion 1997/98:T54 yrkande 3 (c)

tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande behörighet att köra terrängskoter

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T54 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Preliminära beslut om körkortsingripande (mom. 16)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "En förutsättni

slutar med "yrkande 3 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt 7 kap. 6 § i regeringens förslag till ny körkortslag skall preliminärt b

meddelas av länsstyrelsen för alla slag av körkortsingripanden. Lagförslaget är

delen enligt utskottets mening mycket tveksamt från rättssäkerhetssynpunkt. Uts

avstyrker därför förslaget och tillstyrker motion 1997/98:T50 (m) yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande preliminära beslut om körkortsingripande

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T50 yrkande 3

dels avslår det under mom. 1 nämnda lagförslaget såvitt avser 7 kap. 6 §,

dels beslutar att 7 kap. 7 §, 7 kap. 8 § och 7 kap. 9 § skall betecknas 7 kap

7 § och 7 kap. 8 §,

5. Tillåtelse att fortsätta köra efter omhändertagande av körkort (mom. 17)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Sivert Carlsson (c), Birgitta Wi-strand (m)

Björkman (m), Karl-Erik Persson (v) och Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "I propositione

s. 21 slutar med "motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1997/98:T50 (m) uttalade uppfattningen att inget

trafiksäkerhetsskäl kan åberopas till stöd för regeringens förslag att minska n

frist för körkortshavaren vid omhändertagande av körkort i vissa fall från tre

två dagar. Ett genomförande av förslaget ökar de problem som åkare nu har i vis

att snabbt ersätta chaufförer som får sina körkort omhändertagna. Utskottet ans

att riksdagen bör anta 5 kap. 7 § andra stycket i regeringens förslag till

med den ändring som framgår av utskottets hemställan under mom. 17. Detta

ställningstagande innebär att syftet med motion 1997/98:T50 (m) yrkande 4 torde

anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande tillåtelse att fortsätta köra efter omhändertagande av körkort

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:T50 yrkande 4 antar det under mom

nämnda lagförslaget såvitt avser 5 kap. 7 § andra stycket med den ändringen att

"48 timmar" ersätts med "en tid av tre dagar",

Särskilt yttrande

Tidpunkt för ikraftträdande av en ny körkortslag

Torsten Gavelin (fp) anför:

Som framhålls i motion 1997/98:T52 (fp) blir det för kort tid från dagen för ri

beslut om en ny körkortslag till dess lagen träder i kraft, den 1 oktober 1998.

snabbt ikraftträdande kan enligt min mening skapa oklarheter och en besvärlig

arbetssituation både för myndigheter och enskilda. Av liknande skäl reserverade

utskottets m-, c- och fp-ledamöter mot att den nya yrkestrafiklagen (prop. 1997

bet. 1997/98:TU9, rskr. 1997/98:192) skulle träda i kraft den 1 oktober 1998,

den 1 januari 1999 som reservanterna förordade.

Enligt riksdagsbeslutet om den nya yrkestrafiklagen, som fattades den 23 april

skall lagen träda i kraft den 1 oktober 1998. Jag finner det angeläget att den

yrkestrafiklagen och den nya körkortslagen träder i kraft samtidigt. Jag reserv

därför inte mot att utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om tidpun

nya körkortslagen skall träda i kraft.

Propositionernas förslag till lagtext

1 Proposition 1997/98:101

Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrivs att 49 § körkortslagen (1977:477) skall upphöra att gälla

utgången av september 1998.

2 Proposition 1997/98:124

2.1 Förslag till körkortslag

2.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse

2.3 Förslag till lag om trafikskolor

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbr

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott so

utomlands

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:15) om förbud mot radar- och lase

Av utskottet föreslagen ändring av 10 kap. 4 § i regeringens förslag till körko

10 kap.

4 §

Regeringens förslagUtskottets förslag

Med länsstyrelse i denna lag avses den länsstyrelse där sökanden är folkbokförd

sökanden inte folkbokförd prövas ärendet av länsstyrelsen i det län där sökande

vistas.Frågor som enligt denna lag skall prövas av en länsstyrelse handläggs av

länsstyrelsen i det län där personen som frågan rör är folkbokförd eller, om de

folkbokförd i Sverige, av länsstyrelsen i det län där han eller hon vistas. Sak

personen bestämd vistelseort i Sverige, handläggs frågan av länsstyrelsen i de

ett ingripande eller en straffbelagd förseelse har skett.Länsstyrelsen enligt f

får hänskjuta ärenden enligt denna lag till annan länsstyrelse om sökanden begä

länsstyrelsen finner det lämpligt.

Utskottets lagförslag Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen

(1998:000)¹Härigenom föreskrivs att 5 kap. 9 § yrkestrafiklagen (1998:000) skal

följande lydelse. 5 kap.

9 §

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelseEn taxiförarlegitimation skall tas om hand a

polisman eller en åklagare1. om det finns grund för att ta hand om innehavarens

enligt 23 § körkortslagen (1977:477),2. om körkortet eller legitimationen har å

eller3. om det på sannolika skäl kan antas att legitimationen kommer att återka

6 §.En taxiförarlegitimation är ogiltig under den tid den är omhändertagen.En

taxiförarlegitimation skall tas om hand av en polisman eller en åklagare

1. om det finns grund för att ta hand om innehavarens körkort enligt 5 kap. 7 §

körkortslagen (1998:000,

2. om körkortet eller legitimationen har återkallats, eller

3. om det på sannolika skäl kan antas att legitimationen kommer att återkallas

En taxiförarlegitimation är ogiltig under den tid den är omhändertagen.--------

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.¹ Prop. 1997/98:63, bet. 1997/98:TU

1997/98:192.

Av reservanterna föreslagen ändring av 4 kap. 5 § i regeringens förslag till kö

Lagförslag till reservation 1

4 kap.

5 §

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelseÖvningskörning skall ske under uppsikt av nå

som har vana och skicklighet att köra fordon av det slag som övningskörningen a

Sådan uppsikt får utövas endast av 1. den som fyllt 21 år och sedan minst tre

körkort för fordon av det slag körningen avser, om övningskörningen sker inom

polisväsendet eller Försvarsmakten,

2. utbildningsledare eller trafiklärare, om övningskörningen sker i trafikskola

3. den som fyllt 24 år och sedan minst fem år har körkort för fordon av det sla

övningskörningen avser samt har godkänts som handledare för den som övningskör,

övningskörningen sker i andra fall.3. den som fyllt 24 år och sedan minst fem å

körkort för fordon av det slag som övningskörningen avser samt har godkänts som

handledare för den som övningskör, om övningskörningen sker i andra fall och de

inte har uppnått en ålder av 17 år och 6 månader.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 2

Proposition

1997/98:101 2

Proposition 1997/98:124 2

Motionerna 2

Motioner med anledning av

proposition 1997/98:124 2R>

Motion från den allmänna motionstiden 1996 3R>

Motioner från den allmänna motionstiden 1997 3

Utskottet 41

Bakgrund 42

Propositionens huvudsakliga innehåll 53

Ny körkortslag 63.1

Körkortsgivning och övningskörning 6

3.1.1 Nu gällande ordning 6

3.1.2 Regeringens överväganden och förslag 7

3.1.3 Motionsförslag 7

3.1.4 Utskottets ställningstagande 8

3.2 Körkortsingripande 10

3.2.1 Nuvarande ordning i huvuddrag 10

3.2.2 Regeringens överväganden och förslag 11

3.2.3 Motionsförslag 11

3.2.4 Utskottets ställningstagande 12

3.3 Ålders- och behörighetskrav för mopeder 13

3.3.1 Regeringens överväganden och förslag om nya behörighetsklasser för moped

13

3.3.2 Regeringens överväganden och förslag om åldersgränser och behörighetskrav

för

att få köra moped 14

3.3.3 Motionsförslag 14

3.3.4 Utskottets ställningstagande 16

3.4 Behörighet för taxi 18

3.5 Vissa andra behörighetsfrågor 18

3.6 Preliminära beslut om körkortsingripande 19

3.7 Tillåtelse att fortsätta köra efter omhändertagande av körkort 20

3.8 Länsstyrelses överklagande av allmän förvaltningsdomstols beslut i

körkortsmål

m.m. 21

3.9 Forumregel 21

3.10 Tidpunkt för ikraftträdande 22

3.11 Regeringens förslag till ny körkortslag i ovan ej behandlade delar 23

4 Försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse 23

5 Ändring i den nya yrkestrafiklagen 23

6 Uppgift på körkort om körkortshavarens födelseland 24

7 Lag om trafikskolor och vissa ändringar i trafikbrottslagstiftningen 24

8 Uppskov med behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1988:15) om förbud mot radar- och laservarnare 25

9 Tidpunkt för ikraftträdande av de i avsnitt 7 nämnda lagförslagen 26

Hemställan 26

Reservationer 28

1. Krav på godkänd handledare vid all privat övningskörning (m) 28

2. Utvidgning av B-behörigheten till att omfatta lätt

motorcykel (m) 29

3. Behörighet att köra terrängskoter (c) 29

4. Preliminära beslut om körkortsingripande (m) 30

5. Tillåtelse att fortsätta köra efter omhändertagande av

körkort (m, c, fp, v) 30

Särskilt yttrande 31

Tidpunkt för ikraftträdande av en ny körkortslag (fp) 31

Propositionernas lagförslag

Bilaga 1

1 Proposition 1997/98:101 32

Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1977:477) 32

Bilaga 2

2 Proposition 1997/98:124 33

2.1 Förslag till körkortslag 33

2.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse 48

2.3 Förslag till lag om trafikskolor 50

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa

trafikbrott 52

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som

begåtts

utomlands 53

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:15) om förbud mot radar- och

laservarnare

54

Bilaga 3

Av utskottet föreslagen ändring av 10 kap. 4 § i regeringens förslag

till körkortslag 56

Bilaga 4

Utskottets lagförslag 57

Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:000) 57

Bilaga 5

Av reservanterna föreslagen ändring av 4 kap. 5 § i regeringens

förslag till körkortslag........................................................

................... 58

Lagförslag till reservation 1

..................................................................58

z