Bet. 1997/98:TU13

Trafikutskottets betänkande

1997/98:TU13

Statens ansvar på postområdet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

TU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1997/98:127 Statens ansvar på postområdet

och ca 50 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen samt under

den allmänna motionstiden åren 1996 och 1997.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändringar i postlagen. Dessa

syftar dels till att på ett förbättrat sätt uppnå de postpolitiska målen, dels

till att anpassa lagen till ett nyligen beslutat EG-direktiv. Det innebär bl.a.

att det nuvarande begreppet grundläggande postservice i postlagen ändras till

samhällsomfattande posttjänst. Det övergripande målet skall liksom hittills

vara att alla skall kunna skicka och ta emot adresserade försändelser. Detta

mål skall kompletteras med ett servicemål som preciseras i lagtext,

tillståndsvillkor och avtal.

Paketbefordran föreslås inte längre utgöra postverksamhet. Tillstånd kom-mer

följaktligen inte längre att krävas för paketbefordran. Denna service kommer

dock även i fortsättningen att utgöra en del av den samhällsomfattande

posttjänsten.

Tillstånd att bedriva postverksamhet föreslås få förenas med villkor.

Tillståndsmyndigheten skall meddela de individuella tillståndsvillkor som

behövs, bl.a. för att säkerställa den samhällsomfattande posttjänsten.

Nuvarande prisreglering i avtalet mellan staten och Posten AB föreslås inte

få någon motsvarighet i det nya avtalet. Kravet på rabatterat porto för

privatpersoner slopas därmed, och ett förenklat redovisningskrav inrättas. I

stället föreslås ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om

ett pristak för postverksamhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.

Det stora flertalet av motionsyrkandena behandlar utskottet i ett avsnitt av

betänkandet med rubriken Postpolitiska utgångspunkter. Yrkandena gäller frågor

såsom t.ex. statens ansvar för en fungerande postservice i alla delar av

landet, krav på tillstånd för den som vill utöva postverksamhet,

prisreglering, finansiering av den samhällsomfattande posttjänsten, möjligheten

att förena tillstånd med tilståndsvillkor för att säkerställa uppfyllelsen av

postpolitiska mål samt Posten AB:s konkurrens med andra operatörer på

postmarknaden. Åtskilliga motionsyrkanden gäller också regionalpolitiska

aspekter på Posten AB:s verksamhet. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet anser dock att syftet med flera av dem tillgodoses.

Till betänkandet är fogat tio reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1997/98: 127

att riksdagen

dels antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i postlagen (1993:1684),

2. lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport,

3. lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192),

dels bemyndigar regeringen

4. att teckna avtal om preciserade servicemål för den samhällsomfattande

posttjänsten med den operatör som får till uppgift att

tillhandahålla

denna,

dels godkänner

5. vad regeringen föreslår om att kravet på rabatterade frimärken till hus-

hållen avskaffas,

6. vad regeringen föreslår om Post- och telestyrelsens roll och uppgifter.

Lagförslagen är fogade som bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1997/98:T55 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samhällsomfattande posttjänst och behovet av en utredning om Postens

affärsområde Brevs ekonomiska struktur,

2. att riksdagen beslutar att tillståndsplikten för brevbefordran avskaffas i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om prisreglering,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansieringen av den samhällsomfattande postservicen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det ej föreligger behov av att förena tillstånd med

tillståndsvillkor,

6. att riksdagen beslutar att Post- och telestyrelsens sektorsansvar även

skall inkludera ett konkurrensbefrämjande ansvar i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1997/98:T56 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Posten skall konkurrera på samma villkor som andra företag på

marknaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att frågan om Postens möjligheter till bankverksamhet skall ingå i

direktiven till utredningen om statens ansvar för en grundläggande betaltjänst

och kontantförsörjning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Posten måste ges garantier för att postnummersystemet, Postens

boxanläggningar och adressändringsregistret även i fortsättningen kommer att

tillhöra och disponeras av Posten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ägarens krav på samhällsomfattande service tydligt ställs i

skälig relation till ägarens avkastningskrav på Posten.

1997/98:57 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om servicenivå som övergripande mål i postlagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilda servicemål för glesbygden,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa kravet på

rabattfrimärken för hushållen i statens avtal med Posten AB.

1997/98:T58 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den postala infrastrukturen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionalpolitiska konsekvensanalyser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av rikstäckande kassaservice,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avgifter för permanent boende,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i avvaktan på resultatet av den av regeringen aviserade

utredningen om statens ansvar för en grundläggande betaltjänst och

kontantförsörjning, bör ingen minskning av antalet serviceställen med postala

betaltjänster genomföras.

Motioner från den allmänna motionstiden 1996

1996/97:T201 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av konkurrens på postmarknaden.

1996/97:T208 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Posten AB.

1996/97:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avreglering av postmarknaden.

1996/97:T801 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av åtgärder för att garantera och upprätthålla lagstiftningens krav om

oförändrad postservice på landsbygden.

1996/97:T804 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om garantier för att

postservicen på landsbygden inte försämras.

1996/97:A430 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tydligare krav skall ställas på Posten för att ge god service i

hela landet,

12. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att undersöka vad den

ökade konkurrensen för Posten och dess många uppsägningar inneburit för

minskade möjligheter att fullgöra allmänhetens och riksdagens krav på god

service i hela landet.

Motioner från den allmänna motionstiden 1997

1997/98:T202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av konkurrens på postmarknaden.

1997/98:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konkurrensen på postmarknaden,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny postlag.

1997/98:T217 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stärka den politiska styrningen av Post- och telestyrelsen,

samtidigt som man stärker dess roll som övervakningsorgan.

1997/98:T801 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny parlamentarisk utredning med regionalpolitisk inriktning, som

tar sikte på hur Posten AB skall kunna utveckla och förbättra sin verkliga

kärnverksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om postterminalen i Hässleholm.

1997/98:T802 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gamla

ortnamn återigen skall kunna användas som postadresser.

1997/98:T806 av Marianne Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att bevara

postterminalen i Hässleholm.

1997/98:T808 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Posten skall få möjlighet att använda lokala priser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att hänsyn skall tas till fördelningsmässiga faktorer vid

förläggning av postkontor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Postens kassaservice bör underlättas genom mer utspridd

förläggning av bidragsdagarna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att användning av Posten skall vara fördelaktig för både

myndigheterna och andra.

1997/98:T810 av Ola Karlsson och Ulla Löfgren (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att statliga företag följer gällande lagar och regler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kostnaderna för den rikstäckande postverksamheten.

1997/98:T811 av Per Westerberg m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konkurrensen på postmarknaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny postlag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att analysera postmarknadens ekonomi och struktur.

1997/98:T812 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postservice.

1997/98:T813 av Sivert Carlsson och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att den tillsätter en parlamentarisk utredning

för analys av postmarknaden som helhet och av Posten AB:s ekonomiska utveckling

med sikte på bl.a. kärnverksamhet och övergripande målsättning.

1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tydligare krav skall ställas på Posten att ge god service i hela

landet,

15. att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet av en utredning för att

undersöka vad den ökade konkurrensen för Posten och dess många uppsägningar

inneburit för minskade möjligheter att fullgöra allmänhetens och riksdagens

krav på god service i hela landet.

1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om differentierade priser för post- och kassaservice,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om upphandling av postservice.

Utskottet

1 Nuvarande ordning

Nu gällande postpolitiska mål fastställdes av riksdagen hösten 1993 i samband

med att postlagen (1993:1684) antogs och beslut fattades om bolagisering av

Postverket (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119) samt i

samband med att riksdagen hösten 1996 beslutade om ändringar i postlagen m.m.

(prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr. 1996/97:34).

Postlagen fastställer de övergripande målen för den rikstäckande post- och

kassaservicen. Det innebär att en rikstäckande brev- och paketbefordran skall

tillhandahållas, och enstaka brev och paket skall befordras till enhetliga och

rimliga priser. Vidare skall det finnas en kassaservice som innebär att man kan

skicka och ta emot betalningar till enhetliga priser. Staten har ansvaret att

säkerställa denna service. Så kan ske genom att staten uppdrar åt en eller

flera postoperatörer att medverka till att servicen upprätthålls.

Från den 1 mars 1994, då postlagen och bolagiseringen trädde i kraft, gäller

ett avtal mellan staten och Posten AB om en rikstäckande post- och

kassaservice, pristak för privatpersoners brevbefordran, skyldighet att mot

ersättning ta hänsyn till de handikappades behov samt att delta i

totalförsvarsplaneringen m.m. I avtalet görs bl.a. också vissa preciseringar av

nivån på den postservice som enligt postlagen skall täcka hela landet och som

därvid skall omfatta befordran av brev och andra adresserade försändelser upp

till 2 kilo samt paket, till enhetliga och rimliga priser. I normalfallet

skall alla ha tillgång till daglig postutdelning. Priset för befordran av

enstaka inrikes brev upp till 500 gram från privatpersoner får inte öka

snabbare än nettoprisindex.

I postlagen anges att regeringen själv eller genom en myndighet skall följa

utvecklingen på postområdet och bevaka att post- och kassaservicen motsvarar

samhällets behov.

Enligt postlagen skall den som vill bedriva postverksamhet söka tillstånd hos

den myndighet som regeringen bestämmer. Sökanden skall beviljas till-stånd om

han eller hon inte saknar förutsättningar att bedriva postverksamhet på sådant

sätt att rimliga krav på tillförlitlighet tillgodoses och att skyddet för

avsändarens och mottgarens personliga integritet upprätthålls.

Post- och telestyrelsen (PTS) är tillstånds- och tillsynsmyndighet på post-

området. Myndighetens uppgift är bl.a. att följa utvecklingen på postområdet

och bevaka att den grundläggande postservicen motsvarar samhällets behov.

2 Reformbehovet

I samband med de ändringar i postlagen som beslutades hösten 1996 uttalade

riksdagen (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr. 1996/97:34) att

regeringen borde återkomma med en snar redovisning av vilka åtgärder som kan

behöva vidtas för att skapa garantier för att målet om en rikstäckande

postservice skall kunna uppfyllas.

Frågan behandlades i departementspromemorian Statens ansvar på post- och

betaltjänstområdet (Ds 1997:58), som ligger till grund för propositionen.

Regeringen framhåller att utvecklingen på postmarknaden, sedan postlagen

trädde i kraft, har aktualiserat frågan om nuvarande ordning är ändamålsenlig

för statens möjligheter att ta sitt ansvar för de samhällsomfattande tjänsterna

(det svenska begreppet för det i EG:s postdirektiv använda universal postal

service).

Regeringen framhåller i fråga om brevfordran att den delen av marknaden

präglas av en snabb tillväxt av elektroniska substitut till traditionell

brevbefordran. Paketmarknaden karakteriseras av betydande konkurrens i fråga om

pris, tjänsteinnehåll och servicenivå (såsom dörr-till-dörr-service,

leveranstider och alternativa utlämningsställen). Betaltjänsten har präglats av

en kraftig nedgång i antalet transaktioner på postkontoren. För Posten AB har

transaktionsvolymen minskat med 50 % på tio år. Det beror främst på den

tekniska utvecklingen, åtföljd av ett ändrat beteende hos kunderna.

EG:s reglering

Inom EU har - framhålls det i propositionen - den 15 december 1997 antagits

direktiv 97/67/EG, det s.k. postdirektivet. Medlemsstaterna skall senast den 21

januari 1999 sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa

direktivet. Betaltjänst och kassaservice omfattas inte av direktivet.

Direktivet syftar till att införa harmoniserade bestämmelser om

samhällsomfattande posttjänster - universal postal service - och att förbättra

kvaliteten på postservicen inom den inre marknaden. Direktivet syftar också

till att säkerställa att marknaden liberaliseras gradvis och under

kontrollerade former.

I direktivet anges att varje medlemsland skall säkerställa en

samhällsomfattande posttjänst av bestämd kvalitet inom hela landet.

Samhällsomfattande posttjänst definieras som stadigvarande tillhandahållna

posttjänster av fastställd kvalitet inom hela territoriet till rimliga priser

för samtliga användare. Priserna skall därutöver vara kostnadsbaserade.

Medlemsstaterna får dock besluta att enhetlig taxa skall gälla, vilket inte

utesluter att den eller de som tillhandahåller den samhällsomfattande tjänsten

har rätt att ingå individuella avtal med kunden.

För att övervaka marknaden och servicen skall medlemsländerna inrätta

nationella tillsynsmyndigheter som är oberoende av de operatörer som

tillhandahåller tjänsterna. Regeringen framhåller att Post- och telestyrelsen

för-väntas spela en central roll vid direktivets genomförande, både genom

myndighetsbeslut och tillsyn. Detta innebär en utvidgning av PTS uppgifter,

som utskottet återkommer till.

3 Utvecklingen på postmarknaden

Vid ingången av år 1996 fanns det - framgår av propositionen - fyra verksamma

postoperatörer i Sverige, som var anmälda till PTS. Dessa var Posten AB, City

Mail AB i konkurs, SDR-gruppen AB (SDR) samt City och Financial Sweden AB.

Med nytt kapital från såväl utländska som svenska intressenter expanderade

det nya företaget City Mail Sweden AB under år 1996 och år 1997 sin verksamhet

till hela Storstockholm samt Göteborg och Malmö. Företaget täcker därmed ca 30

% av landets alla hushåll med utdelning av försorterade storsändningar, s.k.

industriell post.

SDR, vars huvudsakliga verksamhet är rikstäckande utdelning av oadresserad

direktreklam, distribuerar också en försiktigt växande volym adresserade

försändelser. City and Financial Sweden AB, som har bytt namn och numera heter

FDS Financial Distribution Services AB (FDS), förmedlar regelbundet post mellan

företag i Stockholm, främst inom finanssektorn, och mellan dessa företag och

motsvarande företag i utlandet. FDS verksamhet växer, och prognosen för antalet

hanterade försändelser år 1997 är 1 miljon.

Under hösten 1996 anmälde ytterligare åtta företag att de bedrev

postverksamhet. Från och med den 1 januari 1997 krävs det - erinras det om i

propositionen - tillstånd från PTS för att få bedriva postverksamhet. Utöver de

tidgare anmälda postoperatörerna har ett drygt hundratal företag sökt och

beviljats sådant tillstånd. Av dessa har ett sjuttiotal påbörjat sin

verksamhet.

Den senast gjorda uppskattningen av marknadsandelar i Sverige bygger dels på

de uppgifter som Posten AB, City Mail och SDR lämnat till PTS rörande totala

antalet förmedlade adresserade försändelser under år 1996, dels på övriga 67

tillståndshavares prognoser för hur många brev de kommer att förmedla under år

1997.

-------------------------------------------------

|Operatör | Miljoner försändelser |

-------------------------------------------------

| | 1992 | 1996/97 |

-------------------------------------------------

|City Mail |* | 51,5 |

-------------------------------------------------

|SDR |* 12 | 4,7 |

-------------------------------------------------

|Övriga 67 st |* | 8-15 |

-------------------------------------------------

|Posten AB | 3 209 | 3 361 |

-------------------------------------------------

|Posten AB:s | 99,6 % | 97,9 % |

|andel | | |

-------------------------------------------------

Källa: PTS. Uppgifter för 1996/97 avser år 1996 för samtliga utom de 67 stycken

nya operatörer, där det är fråga om prognoser för år 1997. Av dessa har många

inte börjat sin verksamhet eftersom flertalet har fått tillstånd först under

våren 1997. För år 1992 gäller siffran 12 miljoner samtliga operatörer utom

Posten AB.

Tabellen visar att övriga 69 stycken postoperatörer med tillstånd inte tagit

några större volymer från Posten AB, vars marknadsandel utgör närmare 100 %.

Den volym postförsändelser som Posten AB hanterar har dessutom ökat med 152

miljoner mellan åren 1992 och 1996, dvs. Posten AB:s volym har ökat mer än vad

de övriga operatörerna tillsammans hanterat under ett år.

Om man i stället delar in marknaden efter olika försändelseslag - t.ex. den

distribution om vilken Posten AB och City Mail konkurrerar - får man dock en

annan bild, framhålls det i propositionen. Posten AB och City Mail konkurrerar

huvudsakligen om B-postsändningar i storstadsregioner. City Mails marknadsandel

är med denna definition av marknaden betydligt större än vad som beskrivs ovan.

4 Regeringens överväganden och förslag i fråga om ändringar i postlagen m.m.

4.1 Samhällsomfattande posttjänst

Regeringen föreslår att begreppet grundläggande postservice ändras till

samhällsomfattande posttjänst. De postpolitiska målen delas upp i övergripande

mål, som anges i postlagen, och i servicemål, som också anges i postlagen men

som preciseras genom tillståndsvillkor.Ytterligare preciseringar av statens

krav på servicenivåer säkerställs genom ett nytt avtal mellan staten och den

operatör som får till uppgift att tillhandahålla den samhällsomfattande

posttjänsten.

4.2 Definition av postverksamhet

Regeringen föreslår att paketbefordran tas bort ur begreppet postverksamhet.

Tillståndspliktig postverksamhet begränsas därmed till brevbefordran. Samtidigt

är möjligheten för privatpersoner, företag och organisationer att skicka paket

en viktig del av den posttjänst som staten skall ansvara för, betonar

regeringen. Därför skall paketbefordringstjänsten även fortsättningsvis ingå i

den samhällsomfattande posttjänsten.

4.3 Prisregleringen

Prismålet

Regeringen föreslår att EG-direktivets krav på taxor som grundar sig på

kostnaderna för samhällsomfattande posttjänst, och separat kostnadsredovisning

för operatörer som svarar för sådan, förs in i postlagen. Kravet på enhetliga

priser för försändelser som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten

kvarstår. I lagtexten förtydligas dock att detta endast gäller enstaka

försändelser.

Pristak

Regeringen föreslår att ett bemyndigande för regeringen att föreskriva att

priser för tjänster som ingår i postverksamhet inte får överstiga vissa nivåer

skall ersätta nuvarande prisreglering i avtalet mellan staten och Posten AB.

Kravet i avtalet på Posten AB att erbjuda rabatterade frimärken till hushållen

avskaffas. Post- och telestyrelsen ges i uppdrag att löpande följa

prisutvecklingen samt att noga kontrollera att pristaket följs.

4.4 Finansieringen av den samhällsomfattande posttjänsten

Regeringen framhåller att dess avsikt är att Posten AB genom tillståndsvillkor

skall åläggas att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten utan

ersättning. Om förhållandena på postmarknaden förändras ytterligare, bör frågan

om ett finansieringssystem åter tas upp till diskussion. PTS bör ur denna

aspekt noga följa utvecklingen på postmarknaden och informera regeringen om

viktiga förändringar som sker.

4.5 Tillståndsreglering

Tillståndsprövning

Regeringen föreslår en bestämmelse i postlagen om att den som söker tillstånd

till postverksamhet skall visa att han eller hon har förutsättningar att driva

verksamheten.

Tillståndsvillkor

Regeringen föreslår att tillstånd att bedriva postverksamhet av

tillståndsmyndigheten skall få förenas med villkor som kan innefatta en

skyldighet

- att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst,

- att på visst sätt uppfylla krav på tillförlitlighet och integritetsskydd,

- att ta hänsyn till handikappades behov och

- att beakta totalförsvarets behov under höjd beredskap.

Tillståndsvillkoren skall vara tidsbegränsade. EG-direktivets krav på den

samhällsomfattande posttjänsten anges generellt i postlagen och säkerställs

genom tillståndsvillkor.

4.6 Post- och telestyrelsens roll och uppgifter

Regeringen föreslår att PTS får ett sektorsansvar på postområdet. Myndigheten

skall ha ett övergripande ansvar för att postmarknaden fungerar effektivt från

konsumentsynpunkt. Myndigheten får däremot inte någon generell

konkurrensfrämjande roll. Myndigheten får förena tillstånd med villkor inom de

områden som bestäms i postlagen. Genomförandet av EG-direktivet innebär att

myndigheten ges vidgade befogenheter på ett antal punkter.

4.7 Regeringens förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

dels antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i postlagen (1993:1684),

2. lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport,

3. lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192),

dels bemyndigar regeringen

4. att teckna avtal om preciserade servicemål för den samhällsomfattande

posttjänsten med den operatör som får till uppgift att tillhandahålla denna,

dels godkänner

5. vad regeringen föreslår om att kravet på rabatterade frimärken till

hushållen avskaffas,

6. vad regeringen föreslår om Post- och telestyrelsens roll och uppgifter.

5 Samhällsomfattande betaltjänster

Regeringen framhåller att marknaden för kassatjänster genomgått betydande

förändringar under senare år och att statens ansvar inom området bör ses över.

En utredning kommer därför att tillsättas med uppgift att utreda statens ansvar

för en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning samt vilka krav som

skall ställas på dessa och hur de skall säkerställas.

6 Motionsförslag

6.1 Postpolitiska utgångspunkter

I motion 1997/98:T55 yrkande 1 framhåller Per Westerberg m.fl. (m) att

utgångspunkten för de nuvarande formuleringarna i postlagen såväl som för

regeringens förslag till ändringar i lagen är att det finns en

?samhällsservice? som måste garanteras av staten. Resonemanget bygger på -

säger motionärerna - en av Posten AB sedan länge hävdad merkostnad för

distribution i glesbygd. Bolaget tillhandahåller redan i dag - utan särskild

ersättning för detta - posttjänster i hela landet. Det är därför tveksamt om

staten, vad gäller postmarknaden, måste garantera rikstäckningen. Posten AB har

heller aldrig velat medverka till att klargöra kostnadsstrukturen inom

affärsområde Brev på ett sådant sätt att det gått att avgöra om det föreligger

någon merkostnad för viss postutdelning. Innan de faktiska omständigheterna

kring Posten AB:s kostnader är fastställda - av neutral utredare - bör en ny

postlag som tar sina utgångspunkter i att staten skall garantera en ?samhälls-

omfattande postservice? inte accepteras. Något behov av lagstiftning föreligger

inte för närvarande.

Motionärerna välkomnar (yrkande 2) regeringens förslag att postverksamhet

definitionsmässigt inte skall omfatta paketbefordran. Därmed avskaffas delvis

den tillståndsplikt som infördes fr.o.m. den 1 januari 1997 och som Moderata

samlingspartiet då motsatte sig. Motionärerna tillstyrker regeringens förslag

men framhåller att tillståndsplikten bör avskaffas även för den postverksamhet

som omfattar brevbefordran så att konkurrensen på postmarknaden underlättas.

Vidare noteras i m-motionen (yrkande 3) regeringens förslag att den bör

bemyndigas att införa ett pristak för de tjänster som ingår i postverksamheten

i stället för den nuvarande avtalsregleringen mellan staten och Posten AB. På

sikt med en väl fungerande marknad, där det råder konkurrens, finns det inte

behov av en sådan reglering, betonar motionärerna.

Med anledning av vad regeringen anför om att Posten AB genom

tillståndsvillkor skall åläggas att tillhandahålla den samhällsomfattande post-

tjänsten utan ersättning, framhålls också (yrkande 4) att behovet av en sådan

särreglering kan ifrågasättas. I dag bedriver bolaget en samhällsomfattande

posttjänst utan särskild ersättning. Den samhällsomfattande postservicen är i

sig ett starkt konkurrensmedel för Posten AB som med stor sannolikhet uppväger

den eventuella merkostnad som kan finnas inom de absolut mest glesbefolkade

områdena.

Motionärerna framhåller (yrkande 5) slutligen att de motsätter sig

regeringens förslag att tillstånd att bedriva postverksamhet skall få förenas

med villkor som kan innefatta vissa särskilda skyldigheter, såsom t.ex. en

samhällsomfattande posttjänst. De erinrar om sin ståndpunkt att det inte ännu

finns några belägg för att den samhällsomfattande postservicen måste garanteras

genom en särskild reglering. Därmed behövs inte heller några tillståndsvillkor

för att säkerställa en sådan posttjänst. Andra tillståndsvillkor som

regeringen föreslår behövs inte heller, betonar motionärerna.

I motion 1997/98:T56 ( yrkande 1) framhåller Karl-Erik Persson m.fl. (v) att

Posten AB och den service bolaget ger till befolkningen är av så stort värde

att lagstiftningen måste ge allt tänkbart stöd så att servicen skall kunna

behållas så länge det är möjligt utan alltför stora kostnader för samhället.

Det bör därför klart anges att det skall vara en uppgift för PTS att se till

att Posten AB får konkurrera på samma villkor som andra företag på marknaden.

I v-motionen anförs vidare (yrkande 3) att Posten AB förfogar över en

mycket viktig infrastruktur som är gemensam för oss alla. Det är mot den

bakgrunden märkligt, säger motionärerna, att PTS har uppfattningen att

postnummersystemet, Posten AB:s boxanläggningar och adressändringsregistret är

samhälleliga nyttigheter som är till för alla på lika villkor. Detta synsätt

bidrar till att slå undan fötterna för Posten AB och för dess möjligheter att

finnas kvar som rikstäckande postföretag.

I motionen framhålls också (yrkande 4) att Posten AB:s främsta uppgift inte

är att generera vinst utan att garantera god postal service i hela landet. Med

ett avkastningskrav hängande över sig blir det lätt så att Posten AB låter

ekonomin komma i första hand, på bekostnad av kunderna och personalen.

I motion 1997/98:T57 (yrkande 1) framhåller Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) att

det i högsta grad är befogat att staten garanterar en rimlig servicenivå som

ett övergripande mål för postverksamheten. Motionärerna säger att regeringens

förslag innebär att staten endast garanterar vissa posttjänster, men inte någon

servicenivå.

I motionen framhålls vidare (yrkande 2) att ambitionsnivån i fråga om

postservice i glesbygd måste höjas. Det innebär - betonar motionärerna - att

målet inte skall vara att antalet hushåll utan daglig utdelning inte skall öka,

utan i stället att antalet hushåll utan daglig utdelning skall minska.

I motion 1997/98:T58 framhåller Elving Andersson m.fl. (c) att det är olyckligt

att riksdagen inte i ett sammanhang kan ta ställning till ändringar i postlagen

och till frågor om den postala infrastrukturen. Tillgången till denna spelar

en viktig roll för andra aktörer och därmed för att få en fungerande

postmarknad. Motionärerna betonar att regeringen skyndsamt bör återkomma till

riksdagen med förslag i frågan.

I motionen framhålls också (yrkande 2) att postkontoren och

lantbrevbärarna svarar för en stor del av den grundläggande service som

landsbygden väl behöver. Försämringar av denna service slår många gånger hårt

mot möjligheterna att bo och verka i landet. Av denna anledning anser

Centerpartiet att beslut om förändrade verksamheter som exempelvis nedläggning

av postkontor, indragning av lantbrevbärarlinjer och portoförändringar alltid

skall föregås av regionalpolitiska konsekvensanalyser.

I motion 1997/98:T202 framhåller Carl Bildt m.fl. (m) att förutsättningarna för

en sund konkurrens inom postsektorn måste förbättras snabbt. Detta bör ske dels

genom att staten tar sitt ägaransvar för Posten AB och förhindrar fortsatt

missbruk av företagets dominerande ställning, dels genom att den postala

infrastrukturen tillhandahålls på ett konkurrensneutralt sätt.

I motion 1997/98:T801 framhåller Ingbritt Irhammar (c) att Posten AB, från att

ha varit ett vinstgivande företag med bra service och bra anseende hos

allmänheten, genom sin nuvarande ledning fått sin ekonomi radikalt försämrad.

Det har skett genom misslyckade tekniksatsningar, försämrad service och

satsningar på miljöförstörande flyg- och lastbilstrafik, säger motionären. En

parlamentarisk utredning med regionalpolitisk inriktning bör tillsättas, och

den bör inriktas på hur Posten AB skall kunna utveckla och förbättra sin

kärnverksamhet.

I motion 1997/98:T808 framhåller Karl-Erik Persson m.fl. (v) att bestämmelserna

i postlagen om enhetliga priser och Posten AB:s avtal med staten gör att

bolaget i dag helt saknar möjligheter att möta den lokala konkurrensen när det

gäller enstaka försändelser. Priset är det avgörande konkurrensmedlet, och om

Posten AB är utan möjlighet att konkurrera kan inte bolaget längre vara ett

alternativ för kunderna på de lokala marknaderna. Riksdagen bör enligt

motionärerna som sin mening ge regeringen till känna vad de anfört om att

Posten AB skall få möjlighet att använda lokala priser.

I motion 1997/98:T810 (yrkande 1) framhåller Ola Karlsson och Ulla Löfgren

(båda m) att Posten AB inte motsvarat de krav på moral och etik som skall

ställas på statliga företag. Lagen måste gälla alla, även Posten AB. Därför är

det oacceptabelt att bolaget fortsätter att bryta mot konkurrenslagen.

Regeringen bör se till att de statliga företagen följer gällande lagar och

regler.

I motionen framhålls vidare (yrkande 2) att Posten AB:s ledning under en

följd av år hävdat att merkostnaden för bolaget att vara en rikstäckande

operatör är 1 300 miljoner kronor. Nu har det efter en del utrednings- och

analysarbete arbete visat sig att det inte varit fråga om någon merkostnad

alls, säger motionärerna.

I motionerna 1997/98:T811 (yrkande 1) av Per Westerberg m.fl. (m, fp, kd) och

1997/98:T213 (yrkande 26) av Mats Odell m.fl. (kd) framhålls att vi i dag

endast ser början av de positiva effekterna av postmarknadens avreglering.

Posten AB är med 98 % av antalet försändelser fortfarande en gigant på

marknaden. För att marknadsmekanismerna skall fungera tillfredsställande måste

Konkurrensverkets auktoritet stå orubbad och Posten AB:s verksamhet renodlas.

Det senare är en förutsättning för konkurrensneutralitet på såväl postmarknaden

som alla de övriga marknader där Posten AB agerar.

I de nämnda motionerna framhålls vidare (yrkandena 2 resp. 27) att en

revidering av postlagen inte är motiverad innan konsekvenserna av nu gällande

lagstiftning fullt ut kunnat analyseras. Ansträngningar bör i stället göras för

att se till att lagen efterföljs, att Konkurrensverkets ställning förblir stark

och att konkurrenslagen efterlevs.

I motion 1997/98:T811 (m, fp, kd) framhålls också (yrkande 3) att en grund-

läggande förutsättning för en fungerande postmarknad är god kunskap om de

facto-monopolistens kostnadsstruktur. En första förutsättning för en fungerande

postmarknad är t.ex. att Riksdagens revisorer utreder Posten AB:s

kostnadsstruktur och relevansen hos de tidigare utredningarna.

I motion 1997/98:T812 framhåller Kristina Zakrisson m.fl. (s) att det i

postlagens definition av grundläggande postservice bör preciseras att service

skall ges fem dagar i veckan (som huvudregel). Undantag bör kunna medges, om

det innebär orimliga olägenheter för operatören.

I motion 1997/98:T813 framhåller Sivert Carlsson och Kjell Ericsson (båda c)

att det är uppenbart att den bild som Posten AB, den Öhrlingska utredningen och

Kommunikationsdepartementet vill ge av bolaget som ett företag i kris och av

Posten Brev som en hotad verksamhet inte stämmer. På basis av nu kända

uppgifter kan det inte vara förenligt med gällande konkurrenslagstiftning -

säger motionärerna - att huvudaktören Posten AB med 98 % av landets postmarknad

skall erhålla en särlagstiftning i syfte att utradera den konkurrens på 2 % som

nya, lokala postoperatörer utgör. Däremot finns det anledning att tillsätta en

parlamentarisk utredning för analys av postmarknaden som helhet och av Posten

AB:s ekonomiska utveckling med sikte på bl.a. kärnverksamhet och övergripande

målsättning.

I motion 1997/98:A460 (yrkande 13) framhåller Olof Johansson m.fl. (c) att

möjligheten till god post- och kassaservice är en förutsättning för en positiv

utveckling och tillväxt i hela landet. Alla måste garanteras denna till

enhetliga priser och med rimliga distributionstider, betonar motionärerna.

Geografiskt differentierad prissättning kan inte accepteras.

I c-motionen framhålls vidare (yrkande 14) att Posten AB måste ta sitt

regionalpolitiska ansvar. Om inte bolagets service i de mer glesbefolkade de-

larna kan upprätthållas, måste medel säkerställas för upphandling där andra

aktörer ges möjlighet att svara för denna service.

I motion 1996/97:T201 framhåller Carl Bildt m.fl. (m) att Posten AB måste våga

möta framtiden på kundernas villkor. Detta innebär en fullständig avreglering

av marknaden med öppenhet för största möjliga konkurrens. Fler postföretag ökar

effektiviteten och intresset att tillgodose kundernas önskemål.

I motion 1996/97:T208 framhåller Elving Andersson m.fl. (c) att det nya

sorterings- och transportsystem som Posten AB infört har lett till en

centralisering av verksamheten som hittills inte visat sig ge förbättrad

service. Om Posten AB:s servicemål inte uppnås i närtid, måste regeringen vidta

åtgärder, betonar motionärerna. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag till åtgärder.

I motion 1996/97:T213 framhåller Mats Odell m.fl. att Kristdemokraterna

tidigare under året (dvs. år 1996) agerat mot regeringens förslag att ta ett

steg tillbaka i utvecklingen och återreglera postmarknaden. Utvecklingen visar

tvärtom att konkurrensen snarast måste ges förutsättningar att öka.

I motion 1996/97:T801 framhåller Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c) att

lagstiftningen beträffande landets postservice inte får innebära att hushåll på

landsbygden diskrimineras och tvingas hämta sin post långt hemifrån,

alternativt tvingas betala en godtycklig summa för lagstadgad service.

Postlagen och avtalet mellan staten och Posten AB måste vara glasklara på den

punkten, betonar motionärerna.

I motion 1996/97:T804 framhåller Birgitta Carlsson (c) att regeringen, även om

Postverket har bolagiserats, genom ägardirektiv eller avtal måste kunna

garantera att postservicen inte får försämras.

I motionerna 1996/97:A430 och 1997/98:A457 framhåller Barbro Johansson m.fl.

(mp) att tendenserna mot nedläggning av allt fler postkontor och kraftigt

försämrad service inte är acceptabla. Posten AB har över hela landet infört

?post-i-butik?, vilket har inneburit att främst kvinnor har förlorat sina jobb

som postkassörskor. Riksdagen bör uttala tydligare krav på Posten AB om att en

god service skall finnas för hela landet, oavsett bostadsort.

I motionerna framhålls vidare att en utredning bör tillsättas för att

undersöka om den ökade konkurrensen inom postområdet lett till försämrade

möjligheter för Posten AB att tillgodose allmänhetens krav på god service i

hela landet. Om så visar sig vara fallet, kan det vara rimligt - säger

motionärerna - att genom avgifter från konkurrerande företag se till att dessa

kostnader fördelas över branschen i dess helhet.

6.2 Avgifter för lantbrevbäring

I motion 1997/98:T58 framhålls (yrkande 4) att vissa nya permanenta hushåll på

landsbygden har fått betala extra för att få posten hemkörd med

lantbrevbärare, eller för att ha postlådan i närheten av bostaden. Detta

strider mot postlagen, säger motionärerna, och detta har påtalats av

Centerpartiet och konstaterats av riksdagen.

6.3 Rabatterade frimärken till hushållen

I motion 1997/98:T57 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) yrkas att riksdagen

avslår regeringens förslag att kravet på rabatterade frimärken till hushållen

avskaffas. Visserligen finns det många hushåll som inte utnyttjar rabatten -

säger motionärerna - men de som gör det är tillräckligt många för att motivera

att rabatten skall finnas kvar.

6.4 Post- och telestyrelsens roll och uppgifter

I motion 1997/98:T55 av Per Westerberg m.fl. (m) utgår motionärerna från vad

regeringen anför om att Post- och telestyrelsen (PTS) bör få ett sektors-

ansvar på postområdet, och därmed ett övergripande ansvar för att postmarknaden

fungerar effektivt från konsumentsynpunkt, men inte någon generell

konkurrensfrämjande roll. Motionärerna betonar att sektorsansvaret för

postområdet bör inbegripa ett konkurrensbefrämjande ansvar för att

konsumenternas intressen på allvar skall kunna främjas.

I motion 1997/98:T217 framhåller Karl Hagström m.fl. (s) att den politiska

styrningen av Post- och telestyrelsen måste stärkas, samtidigt som man stärker

dess roll som övervakningsorgan.

6.5 Samhällsomfattande betaltjänster

I motion 1997/98:T56 framhåller Karl-Erik Persson m.fl. (v) att Posten AB bör

ges ökade möjligheter till bankverksamhet. Motionärerna anvisar två alternativ.

Det ena är att Posten AB ges större möjligheter att samarbeta med fler banker

och det andra är att bolaget får starta en egen bank.

I motion 1997/98:T58 av Elving Andersson m.fl. (c) framhålls (yrkande 3) att

det behövs en utredning om statens ansvar för en grundläggande betaltjänst. Det

bör dock understrykas, säger motionärerna, att den rikstäckande kassaservicen,

som innebär att alla skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar

till enhetliga priser, är en av de viktigaste förutsättningarna för

grundläggande service i hela landet.

I motionen framhålls vidare (yrkande 5) att ingen minskning av antalet

serviceställen med postala betaltjänster bör genomföras i avvaktan på

resultatet av utredningen.

I motion 1997/98:T808 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) framhålls (yrkande 2) att

hänsyn bör tas till fördelningsmässiga faktorer vid förläggning av postkontor.

Enligt motionärerna sker nedläggning av postkontor på ett fördelningsmässigt

orättvist sätt till nackdel för områden med många invandrare och äldre.

I motionen framhålls vidare (yrkande 3) att Posten AB:s kassaservice bör

underlättas genom mer utspridd förläggning av olika dagar då bidrag utbetalas.

I v-motionen anförs också (yrkande 4) att staten bör använda sitt eget

företag Posten AB till samordning och utskick i så stor utsträckning som

möjligt. Nu är det enligt motionärerna i alltför hög grad så att myndigheter,

kunder och andra helst ser att man inte använder postgirot.

6.6 Övriga motionsförslag

I motionerna 1997/98:T801 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) och 1997/98: T806 av

Marianne Jönsson m.fl. (s) behandlas Posten AB:s planer på att lägga ned

postterminalen i Hässleholm. Motionärerna motsätter sig en nedläggning och

framhåller att en sådan skulle vara mycket olycklig. Konse-kvenserna blir

mycket negativa, dels för postservicen i regionen, dels för miljön och för

förtroendet för Posten AB.

I motion 1997/98:T802 framhåller Marietta de Pourbaix-Lundin (m) att införandet

av postnummer har medfört att många gamla traditionsrika ortnamn har försvunnit

och därmed litet av känslan för hembygden, kommundelen eller lokalsamhället.

Postnummer kan i dagens högteknologiska samhälle inte vara nödvändiga för att

posten skall kunna sorteras rätt, säger motionären. Därför bör vi kunna få

tillbaka våra gamla ortnamn i postsammanhang.

7 Utskottets ställningstagande

7.1 Postpolitiska utgångspunkter

Samhällsomfattande posttjänst och tillståndsvillkor

Det är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för såväl privatpersoner

som företag, organisationer och offentlig förvaltning att det finns en

fungerande postservice i alla delar av landet. Riksdagen har genom postlagen

fastställt att staten har ett ansvar för en rikstäckande post- och

kassaservice, vilket innebär att brev och paket samt betalningar kan nå alla,

oavsett adressort. I ett avtal mellan staten och Posten AB förbinder sig

bolaget att tillhandahålla en daglig och rikstäckande postservice.

Som framgår av vad utskottet anfört i det föregående åligger det Sverige att

såsom medlem av EU senast den 21 januari 1999 följa det s.k. postdirektivets

bestämmelser. Det innebär en skyldighet för oss att inom hela vårt land

säkerställa en samhällsomfattande posttjänst (universal postal service).

Samhällsomfattande posttjänst definieras som stadigvarande tillhandahållna

post-tjänster av fastställd kvalitet inom ett lands hela territorium till

rimliga priser.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är lämpligt att såsom i

postdirektivet definiera posttjänsten respektive servicenivån var för sig.

Härigenom öppnas möjlighet att diskutera alternativa servicenivåer. Det ger en

flexibel och långsiktigt hållbar definition av posttjänsten, kombinerad med en

servicenivå som kan ändras vid behov.

Det övergripande målet för posttjänsten - att alla skall kunna skicka och

ta emot adresserade postförsändelser - måste kompletteras med krav på den

servicenivå som skall erbjudas för tjänsten, dvs. ett servicemål. Som

regeringen framhåller bör servicekraven på den samhällsomfattande posttjänsten

i postlagen anges som att posttjänsten skall vara av god kvalitet och att det

skall finnas möjlighet för alla att få aktuella försändelser befordrade till

rimliga och, vad gäller enstaka försändelser, enhetliga priser.

Enligt postdirektivet får medlemsstaterna införa tillståndsförfaranden, och

tillstånden får förenas med villkor bl.a. beträffande skyldighet att

tillhandahålla samhällsomfattande tjänster och om krav på tjänsternas kvalitet,

tillgänglighet och utförande. Med stöd härav föreslår regeringen att det i

postlagen införs en bestämmelse om att tillstånd att bedriva postverksamhet får

förenas med villkor om skyldighet för tillståndshavare att t.ex. tillhandahålla

en samhällsomfattande posttjänst, att i verksamheten ta hänsyn till

handikappades behov av särskilda posttjänster och att beakta totalförsvarets

behov av posttjänster.

Utskottet anser i likhet med regeringen att fördelarna med att förena

tillstånden med villkor är flera. Det skapar exempelvis möjlighet att

differentiera kraven med hänsyn till bl.a. omfattningen av respektive operatörs

verksamhet. Tillståndsvillkor synes vidare vara ett smidigt sätt att

säkerställa EG-direktivets krav på en samhällsomfattande posttjänst och

servicenivå på denna. Genom villkoren kan alltså de allmänt hållna kraven i

postlagen beträffande den samhällsomfattande posttjänsten preciseras.

Ett servicemål som utgår från postdirektivet innebär, som regeringen

framhåller, att fler nya krav ställs utöver dem som i dag gäller i Sverige.

Det gäller exempelvis tömningstider och lokalisering av brevlådor samt

möjlighet att bedöma posttjänstens kvalitet genom öppen redovisning och uppnått

resultat. Servicemålet understryker att det är användarnas behov och önskemål

som skall sättas i centrum vid utformning av den posttjänst som staten skall

säkerställa. Samma basservice skall säkerställas i hela landet.

I likhet med regeringen anser utskottet att det servicemål som staten skall

ange för posttjänsten i hela landet skall vara en insamling minst fem dagar i

veckan av postförsändelser upp till 20 kilo. Utskottet ser positivt på

regeringens uttalade avsikt att i tillståndsvillkor fastställa att det skall

ske en tydlig anpassning av servicenivån till kundernas behov vad gäller

lokalisering av insamlingspunkter, regelbunden och tillförlitlig befordran,

lika behandling och publicering av kvalitetskrav. Utskottet finner det vidare

värdefullt att regeringen avser att ytterligare precisera servicemålet i ett

avtal mellan staten och den operatör som får till uppgift att tillhandahålla

den samhällsomfattande posttjänsten. Denne kommer för överskådlig tid att vara

Posten AB. I avtalet skall t.ex. anges att det antal hushåll som i dag saknar

daglig service inte får öka. Enligt vad utskottet erfarit finns det i dag

endast ca 1 500 svenska hushåll som inte har femdagarsservice. Med tanke på att

det är fråga om hushåll i extrem glesbygd - främst fjällvärlden och

ytterskärgården - finner utskottet den angivna målsättningen rimlig och

godtagbar.

Genom att staten i tillståndsvillkor säkerställer en basnivå för posttjänsten

som skall uppnås i hela landet, preciseras kravet i postlagen på att

posttjänsten skall vara av god kvalitet. I sammanhanget bör nämnas att Post-

och telestyrelsen enligt regeringen bör vara sektorsmyndighet inte bara, som

nu, på teleområdet utan också på postområdet. Med beaktande av det ansvaret

skall PTS bevaka att samhällsomfattande posttjänster finns att tillgå.

Bevakningen bör ske ur ett konsument- och regionalpolitiskt perspektiv och i

nära samarbete med Konsumentverket och Glesbygdsverket.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen sålunda anför och finner

detta ägnat att tillgodose de krav på god postservice i glesbygd som framförs i

flera motioner.

Definition av postverksamhet och tillståndsprövning

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att paketbefordran tas bort

ur begreppet postverksamhet och därmed undantas från kravet på tillstånd.

Eftersom brev allmänt sett anses vara särskilt skyddsvärda från inte-

gritetssynpunkt, är det enligt utskottets mening viktigt att brevbefordran

även fortsättningsvis omfattas av krav på tillstånd och därmed tillsyn av en

myndighet. Då det gäller paket finns det dock, som regeringen framhåller, skäl

som talar mot att ställa paketbefordran under sådan tillsyn.

Utskottet har inte heller någon erinran mot att tillståndsprövningen skärps

på det sätt som regeringen föreslår. Enligt nuvarande ordning skall tillstånd

till postverksamhet beviljas om sökanden inte saknar förutsättning att bedriva

postverksamhet på ett sätt som tillgodoser rimliga krav på tillförlitlighet

och, när det gäller brev, så att skyddet för avsändarnas och mottagarnas

personliga integritet upprätthålls. Ändringen innebär att tillstånd skall

beviljas endast om sökanden har förutsättning att bedriva postverksamhet på det

angivna sättet. Den föreslagna ändringen innebär enligt utskottets mening på

intet sätt något etableringshinder för en seriös sökande.

Enhetliga priser och pristak

Utskottet delar regeringens uppfattning att kravet på enhetliga priser för

försändelser som ingår i den samhällsomfattande postservicen skall kvarstå i

postlagen och att där uttryckligen skall anges att kravet endast gäller för

enstaka försändelser. Härutöver skall det stå operatörerna fritt att avtala om

priset för försändelser som lämnas för befordran på annat sätt än styckevis

och i sådan mängd att det innebär en enklare hantering för operatörerna.

Vidare har utskottet inte någon erinran mot vad regeringen anför om att

kravet på enhetliga priser inte hindrar en differentierad prissättning för

olika typer av tjänster för vilka det finns en differentierad kostnadsbild. En

tjänst som innebär t.ex. lokal befordran till en lägre kostnad kan således

erbjudas till ett lägre pris, under förutsättning att tjänsten erbjuds inom

hela landet och att priset för lokal befordran av enstaka försändelser är

enhetligt över hela landet.

Utskottet har inte heller någon erinran mot att nuvarande prisreglering i

avtalet mellan staten och Posten AB ersätts med ett bemyndigande för regeringen

att föreskriva att priset för tjänster som ingår i posverksamhet inte får

överstiga vissa nivåer.

Finansiering av den samhällsomfattande posttjänsten

Utskottet godtar vad regeringen anför om sin avsikt att genom tillståndsvillkor

ålägga Posten AB att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten utan

ersättning.

I sitt betänkande 1996/97:TU3 diskuterade utskottet möjligheten att

finansiera det som nu kallas den samhällsomfattande posttjänsten genom en

särskild avgift för samtliga postoperatörer som har tillstånd att bedriva

postverksamhet. Ett sådant finansieringssystem skulle behövas om Posten AB inte

längre var villig att tillhandahålla denna tjänst utan ersättning. Liknande

tankar har också framförts motionsledes. Mot bakgrund av det anförda noterar

utskottet regeringens avsikt att återkomma till riksdagen, om det skulle visa

sig att förhållandena på postmarknaden förändras i sådan omfattning att Posten

AB inte längre kan upprätthålla den samhällsomfattande servicen och att det

föreligger förutsättningar att låta marknadsaktörerna tillsammans finanssiera

servicen.

Den postala infrastrukturen

Utskottet konstaterar att den för konkurrensen på postmarknaden viktiga frågan

om den postala infrastrukturen inte behandlas i propositionen. Sedan

propositionen överlämnats till riksdagen har Post- och telestyrelsen till

regeringen på dess uppdrag överlämnat en rapport med titeln Postal

Infrastruktur - postnummer, eftersändning och postboxhantering. Rapporten

bereds för närvarande i Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av

beredningen är utskottet emellertid inte berett att förorda någon riksdagens

åtgärd i frågan.

Posten AB:s konkurrens med andra operatörer

I flera motioner framförs synpunkter på Posten AB:s agerande på postmarknaden.

Motionärerna utgår från den omständigheten att bolaget vid ett flertal

tillfällen varit part i mål och ärenden som handlagts inom ramen för

konkurrenslagens bestämmelser och framhåller att det är oacceptabelt att Posten

AB bryter mot konkurrenslagen. Staten måste ta sitt ägaransvar för Posten AB -

framhålls det - och se till att bolaget följer gällande lagar och därmed

förhindra att det fortsätter att missbruka sin dominerande ställning på

marknaden.

Utskottet erinrar om att riksdagen genom sitt beslut år 1993 (prop.

1993/94:38, bet. 1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119) att ombilda Postverket till

ett av staten helägt aktiebolag också godkände förändringar i fråga om

statsmakternas styrning, insyn och kontroll. Posten AB borde så långt möjligt

verka under samma förutsättningar som vanliga aktiebolag. Det blev därmed en

uppgift för Posten AB:s styrelse att utforma mål och strategier för

verksamheten.

Posten AB har, vill utskottet framhålla, dels att se till bolagets bästa

enligt aktiebolagslagen och konkurrera med andra bolag, dels att tillhandahålla

en postservice till rimliga och enhetliga priser, även där detta är olönsamt.

Denna dubbla roll för Posten AB har medfört att nya situationer uppstått på det

konkurrensrättsliga området. Till detta kommer att den nya konkurrenslagen

trädde i kraft så sent som den 1 juli 1993, endast ett halvår efter

brevmonopolets upphörande. På en sådan marknad med nya förutsättningar, nya

aktörer och ny lagstiftning är det knappast ägnat att förvåna att viss

osäkerhet råder om inom vilka ramar det nya postbolaget kan agera. Flera

ärenden är sådana som Posten AB själv initierat genom att begära s.k. icke-

ingripande-besked.

Utredningar om postal verksamhet

Förslag om utredningar av olika slag av Posten AB:s verksamhet förekommer i

flera motioner. Sålunda framhålls i en m-motion att Riksdagens revisorer bör

utreda Posten AB:s kostnadsstruktur och relevansen hos tidigare utförda

utredningar. I en c-motion framhålls att regeringen bör tillsätta en

parlamentarisk utredning för analys av postmarknaden som helhet och av Posten

AB:s ekonomiska utveckling med sikte på bl.a. kärnverksamhet och övergripande

målsättning. I en annan c-motion framhålls att man bör tillsätta en

parlamentarisk utredning som tar sikte på hur Posten AB skall förbättra sin

verkliga kärnverksamhet. I två mp-motioner framhålls att man bör tillsätta en

utredning för att undersöka vad den ökade konkurrensen för Posten AB och dess

många uppsägningar inneburit i fråga om minskade möjligheter att fullgöra

allmänhetens och riksdagens krav på god service i hela landet.

Som framhålls i propositionen har konsultföretaget Öhrlings Coopers &

Lybrand, tillsammans med Kommunikationsdepartementet och Posten AB, nyligen

analyserat bolagets ekonomi och koncernens förutsättningar att även i framtiden

tillhandahålla en grundläggande post- och kassaservice. Vidare har, som nämnts

ovan, Post- och telestyrelsen nyligen framlagt en utredning i frågan om den

postala infrastrukturen. Slutligen har regeringen i mars i år beslutat om en

utredning om frågan om statens ansvar för en rikstäckande kassaservice enligt

postlagen. För sin del ser utskottet för närvarande inget behov av någon

ytterligare utredning.

Av utskottets nu redovisade ställningstaganden i frågor om postpolitiska ut-

gångspunkter följer att utskottet inte är berett att förorda någon riksdagens

åtgärd med anledning av följande motionsyrkanden: 1996/97:T201 (m) yrkande 27,

1996/97:T208 (c) yrkande 21, 1996/97:T213 (kd) yrkande 21, 1996/97:T801 (c),

1996/97:T804 (c), 1996/97:A430 (mp) yrkandena 11 och 12, 1997/98:T55 (m)

yrkandena 1-5, 1997/98:T56 (v) yrkandena 1, 3 och 4, 1997/98:T57 (mp) yrkandena

1 och 2, 1997/98:T58 (c) yrkandena 1 och 2, 1997/98:T202 (m) yrkande 23,

1997/98:T213 (kd) yrkandena 26 och 27, 1997/98:T801 (c) yrkande 1, 1997/98:T808

(v) yrkande 1, 1997/98:T810 (m), 1997/98:T811 (m fp, kd), 1997/98:T812 (s),

1997/98:T813 (c), 1997/98: A457 (mp) yrkandena 14 och 15 samt 1997/98:A460 (c)

yrkandena 13 och 14. Utskottet avstyrker följaktligen dessa yrkanden. Syftet

med flera av yrkandena torde dock få anses tillgodosett.

7.2 Avgifter för lantbrevbäring

Vad gäller den i motion 1997/98:T58 (c) yrkande 4 behandlade frågan om

avgifter för lantbrevbäring har utskottet erfarit att inom Posten AB gäller en

grundregel om att postlådor eller ansamlingar av postlådor bör förekomma med

en viss täthet utmed en väg som sticker av från lantbrevbärarens huvudväg. Om

kravet inte uppfylls, gäller som huvudregel att postlådan måste placeras utmed

brevbärarens huvudväg. För ett par år sedan införde Posten AB:s Malmöregion en

tämligen strikt tillämpning av grundregeln, som medförde att vissa hushåll

nödgades acceptera en sämre service än de var vana vid eller att betala en

ersättning till Posten AB för att få behålla sin service. Reaktionerna blev

starka, och Posten AB säger sig ha dragit lärdom av dem.

Utskottet vill för sin del betona vikten av en god postservice på landsbygden

och förutsätter att Post- och telestyrelsen ser till att de regler som Posten

AB tillämpar för lantbrevbäring tillgodoser det önskemålet.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med motionen

tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd är sålunda inte erforderlig, varför

motionsyrkandet avstyrks.

7.3 Rabatterade frimärken till hushållen

Som en följd av att nuvarande prisreglering i i avtalet mellan staten och

Posten AB upphör, bör enligt regeringen kravet i avtalet på att Posten AB skall

erbjuda rabatterade frimärken till hushållen avskaffas. Avsikten är, som

nämnts, att pristaket skall ersättas med ett bemyndigande för regeringen att

föreskriva att priser för tjänster som ingår i postverksamhet inte får

överstiga vissa nivåer. I en förordning kommer regeringen att utforma ett

separat pristak som omfattar normalportot.

Utskottet godtar för sin del regeringens förslag att avskaffa

rabattfrimärkena till förmån för en ordning som sägs i praktiken innebära att

målgruppen för pristaket vidgas från enbart privatpersoner till att omfatta all

osorterad post som skickas som enstaka försändelser till normalporto. Av det

anförda följer att utskottet avstyrker motion 1997/98:T57 (mp) yrkande 3 enligt

vilket riksdagen bör avslå regeringens förslag.

7.4 Post- och telestyrelsens roll och uppgifter

Utskottet har, som framgått i det föregående, inte någon erinran mot vad

regeringen anför om sin avsikt att ge Post- och telestyrelsen ett sektorsansvar

även på postområdet, dvs. utöver nuvarande sektorsansvar på teleområdet.

Myndigheten får därmed ett övergripande ansvar för att postmarknaden fungerar

effektivt från konsumentsynpunkt. Postdirektivet innebär också, som framhålls i

propositionen, att PTS väntas spela en central roll vid dettas genomförande,

både genom myndighetsbeslut och tillsyn.

Vad utskottet nu anfört synes ägnat att tillgodose syftet med motion

1997/98:T217 (s) yrkande 3, vari framhålls att den politiska styrningen av PTS

bör stärkas samtidigt som man stärker dess roll som övervakningsorgan.

Motionsyrkandet torde därför inte behöva föranleda någon riksdagens åtgärd och

avstyrks följaktligen.

Utskottet delar också regeringens uppfattning att PTS liksom tidigare inte

skall ha någon generell konkurrensbefrämjande roll på postområdet. Den rollen

bör enligt utskottets mening även i fortsättningen innehas av Konkurrensverket.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker motion 1997/98:T55 (m) yrkande 6

enligt vilket riksdagen bör besluta att PTS sektorsansvar även skall omfatta

ett konkurrensbefrämjande ansvar i konsumenternas intresse.

Regeringens förslag - att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om PTS

roll och uppgifter - tillstyrks.

7.5 Regeringens lagförslag m.m.

Av utskottets ställningstagande ovan till frågor om postpolitiska

utgångspunkter följer att utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om

ändring i postlagen. Rubrikerna Tillståndsvillkor och Tillhandahållande av

samhällsomfattande posttjänst i lagförslaget bör dock få tillägget ?m.m.?.

Vidare tillstyrker utskottet förslagen till lag om ändring i lagen (1974:610)

om inrikes vägtransport och i järnvägstrafiklagen (1985:192). De båda

sistnämnda ändringsförslagen gäller följdändringar. Samtliga lagändringar

träder i kraft den 1 juli 1998.

Av det angivna ställningstagandet följer också att utskottet tillstyrker

regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att teckna avtal om

preciserade servicemål för den samhällsomfattande posttjänsten med den operatör

som får till uppgift att tillhandahålla denna.

7.6 Samhällsomfattande betaltjänster

I likhet med regeringen anser utskottet att staten även i framtiden bör ansvara

för att en välfungerande och ur konsumenternas synvinkel säker betaltjänst

finns i landet. Regeringen har den 12 mars 1998 fastställt direktiv (dir.

1998:15) för en utredning om statens ansvar för en grundläggande betaltjänst

och kontantförsörjning. Bakgrunden till detta utredningsuppdrag, som skall vara

slutfört senast den 31 december 1998, är som nämnts att marknaden för

kassatjänster genomgått betydande förändringar på senare år. Utredaren skall

bl.a.

Ð inom ramen för en analys av de krav som skall ställas på en grundläggande

betaltjänst och kontantförsörjning i landet bedöma vilket ansvar staten bör

ha för dessa tjänster och på vilken servicenivå dessa funktioner bör

tillhandahållas med hänsyn till kostnaderna för olika alternativ,

Ð föreslå alternativ till hur statens ansvar för betaltjänsten och

kontantförsörjningen i landet långsiktigt kan uppfyllas och anpassas i takt

med förändringar i kundernas efterfrågan av dessa funktioner och den nya

tekniken på området,

Ð analysera ett eventuellt behov av upphandling av betaltjänst och

kontantförsörjning och föreslå hur riktlinjer för en sådan upphandling kan

läggas fast.

I avvaktan på resultatet av utredningen avstyrker utskottet följande motions-

yrkanden:

- 1997/98:T56 (v) yrkande 2, om att Posten AB:s möjligheter till bankverksamhet

skall ingå i direktiven för ifrågavarande utredning,

- 1997/98:T58 (c) yrkande 3, vari framhålls att den rikstäckande kassaservicen

är en av de viktigaste förutsättningarna för grundläggande service i hela

landet och således spelar en viktig roll för den regionala och lokala

utvecklingen,

- 1997/98:T808 (v) yrkande 2, vari framhålls att kassaservicen inte får

försämras på ett fördelningsmässigt orättvist sätt och att hänsyn måste tas

till fördelningsmässiga faktorer vid förläggning av postkontor,

- 1997/98:T808 (v) yrkande 4, om behovet av åtgärder så att bl.a. myndigheter

använder postgirot i större utsträckning än nu.

Enligt motion 1997/98:T58 (c) yrkande 5 bör ingen minskning av antalet

serviceställen med postala betaltjänster genomföras i avvaktan på resultatet av

utredningen i fråga.

Enligt ett pressmeddelande från Posten AB den 6 maj 1998 har den tekniska

utvecklingen medfört att antalet in- och utbetalningar över kassadiskarna

minskat med närmare 80 % sedan 1979. I avvaktan på en långsiktig lösning sägs

Posten AB ha beslutat om resultatförbättrande åtgärder som kan genomföras på

kort sikt i syfte att bemästra den minskning på drygt 20 % som väntas ske i år

och nästa år. Utgångspunkten är därvid att servicenivån skall upprätthållas

genom oförändrat antal serviceställen, till följd av en fortsatt övergång till

t.ex. ?post-i-butik?, och att nödvändiga förändringar skall ske på ett

acceptabelt sätt för personalen.

Utskottet finner det för sin del angeläget att Posten AB:s rationaliseringar

och organisationsförändringar genomförs på ett socialt ansvarsfullt sätt.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet

tillgodosett. Det bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och

avstyrks följaktligen.

Enligt motion 1997/98:T808 (v) yrkande 3 bör Posten AB:s kassaservice

underlättas genom en ökad spridning av de dagar då förmåner enligt

socialförsäkringssystemen utbetalas.

Motionärernas önskemål tillgodoses, enligt vad utskottet erfarit, i mycket

stor utsträckning genom att utbetalning av pensioner är spridd på flera dagar

i månaden och genom att barnbidragen utbetalas den 20 i varje månad, dvs. i god

tid före lönebetalningar. Yrkandet kan därför lämnas utan åtgärd och avstyrks

med det sagda.

7.7 Övriga frågor

Frågan om en planerad nedläggning av en postterminal i Hässleholm behandlas i

två motioner och besvarades också av kommunikationsministern i riksdagen den 1

april i år. Hon erinrade därvid om de former som gäller för statens styrning av

Posten AB och framhöll att beslut i en sådan fråga som en nedläggning av

serviceterminalen i Hässleholm, och av andra serviceterminaler som nämndes i

sammanhanget, ankom på bolaget och dess styrelse. Utskottet gör för sin del

ingen annan bedömning och avstyrker därför motionerna 1997/98:T801 (c) yrkande

2 och 1997/98:T806 (s), i vilka båda framhålls att terminalen inte bör läggas

ned.

Posten AB delar inte, enligt vad utskottet erfarit, den i motion 1997/98:T802

(m) uttalade uppfattningen att postnummer skulle kunna undvaras och posten

ändå kunna sorteras rätt, inom rimlig tid. Användningen av postnummer behöver

enligt utskottets mening inte innebära att gamla traditionsrika och välkända

ortnamn försvinner. Utskottet, som inte är berett att förorda att

postnummersystemet överges, avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande postpolitiska utgångspunkter

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T201 yrkande 27, 1996/97: T208 yrkande

21, 1996/97:T213 yrkande 21, 1996/97:T801, 1996/97: T804, 1996/97:A430

yrkandena 11-12, 1997/98:T55 yrkandena 1-5, 1997/98:T56 yrkandena 1, 3-4,

1997/98:T57 yrkandena 1-2, 1997/98: T58 yrkandena 1-2, 1997/98:T202

yrkande 23, 1997/98: T213 yrkandena 26-27, 1997/98:T801 yrkande 1,

1997/98:T808 yrkande 1, 1997/98:T810, 1997/98:T811, 1997/98:T812,

1997/98:T813, 1997/98: A457 yrkandena 14-15, 1997/98:A460 yrkandena 13-14,

res. 1 (m, fp)

res. 2 (c)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

2. beträffande avgifter för lantbrevbäring

att riksdagen avslår motion 1997/98:T58 yrkande 4,

res. 5 (c, fp, v, mp)

3. beträffande rabatterade frimärken till hushållen

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:T57 yrkande 3 godkänner vad

regeringen föreslår om att kravet på rabatterade frimärken till hushållen

avskaffas,

res. 6 (mp)

4. beträffande Post- och telestyrelsens roll och uppgifter

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:T55 yrkande 6 och 1997/98:T217

yrkande 3 godkänner vad regeringen föreslår därom,

res. 7 (m)

5. beträffande regeringens lagförslag m.m.

att riksdagen

dels antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i postlagen (1993:1684) med de ändringarna att

rubrikerna närmast före 5 b § och 7 a § får tillägget ?m.m.?,

b) lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport,

c) lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192),

dels med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att teckna

avtal om preciserade servicemål för den samhällsomfattande posttjänsten

med den operatör som får till uppgift att tillhandahålla denna,

res. 8 (m, fp)

6. beträffande samhällsomfattande betaltjänster

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T56 yrkande 2, 1997/98:T58 yrkandena 3

och 5 samt 1997/98:T808 yrkandena 2-4,

res. 9 (c)

res. 10 (v)

7. beträffande postterminalen i Hässleholm

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T801 yrkande 2 och 1997/98: T806,

8. beträffande postnummersystemets upphörande

att riksdagen avslår motion 1997/98:T802.

Stockholm den 26 maj 1998

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg

(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder

(s), Sivert Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wi-strand (m), Kenth

Skårvik (fp), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Elisa

Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson (s) och Ulla Löfgren (m).

Reservationer

1. Postpolitiska utgångspunkter (mom. 1)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp)

och Ulla Löfgren (m) anser

dels att den del av utskottet yttrande som på s. 17 börjar med ?Det är? och på

s. 21 slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för såväl

privatpersoner som företag, organisationer och offentlig förvaltning att det

finns en väl fungerande postservice i alla delar av landet. Den främsta

drivkraften för att uppnå en väl fungerande postmarknad ur konsumentsynpunkt är

konkurrens. Avregleringen av postmarknaden under den borgerliga regeringstiden

våren 1994 har visat sig vara rätt och reformen har inneburit stora

samhällsvinster i form av lägre priser, förbättrad kvalitet och avsevärda

effektiviseringsvinster hos Posten AB.

Den positiva utvecklingen har dock hindrats av Posten AB genom dess agerande

för att bevara sin marknadsdominans och bolagets återkommande överträdelser av

konkurrenslagstiftningen. Utskottet har i och för sig förståelse för att på en

ny öppen marknad, med nya förutsättningar, nya aktörer och en ny lagstiftning,

osäkerhet kan råda om inom vilka ramar Posten AB kan agera. Bolaget har dock

blivit en av Konkurrensverkets viktigaste ?kunder?. Sedan juli 1992 har

Konkurrensverket haft mer än 100 ärenden som berört Posten AB. Det visar att

Posten AB inte uppträtt med den etik som man kan kräva av ett statligt bolag.

Konkurrensverket har också bedömt att Posten AB:s agerande går längre än vad

som kan anses vara ett naturligt bemötande av konkurrens från nytillträdande

företag.

Utskottet vill därför klargöra att det i ett rättssamhälle är nödvändigt att

lagar följs och respekteras. Särskilt viktigt är det att de statliga företagen

följer lagarna. Det är därför förvånande att Posten AB under en följd av år

upprepade gånger brutit mot konkurrenslagen och motverkat statsmakternas klara

viljeinriktning att skapa en ökad mångfald inom postområdet. Regeringens

ointresse att använda sitt ägarinflytande till att klargöra för Posten AB:s

ledning att bolaget måste uppträda etiskt vittnar också om brister i det

politiska ledarskapet. Enligt utskottets mening bör därför regeringen ta sitt

ägaransvar och tillse att Posten AB fortsättningsvis följer gällande lagar och

regler och tillämpar ett betryggande respektavstånd från lagstiftningens

utmarker.

Utskottet har i samband med beredningen av detta ärende från Konkurrensverket

mottagit uppgifter om vissa beslut av verket som berör Posten AB. Uppgifterna

återfinns i bilaga 2 (s. 47-50).

När det gäller postmarknadens reglering anser utskottet att stabila

spelregler behövs som möjliggör att en sund konkurrensmiljö utvecklas. Det

betyder bl.a. att den postala infrastrukturen i form av postnummer,

eftersändning och postboxhantering måste tillhandahållas på ett

konkurrensneutralt sätt. Den rådande situationen, som innebär att Posten AB har

ca 98 % av postmarknaden och samtidigt ett dominerande inflytande över de

gemensamma funktionerna på postområdet, understryker vikten av att snara

insatser görs för att främja uppkomsten av en postmarknad som kännetecknas av

mångfald och konkurrens. Utskottet anser mot denna bakgrund att

Konkurrensverkets ställning bör stärkas. Ett problem som utskottet härvid

uppmärksammat är att en rad instanser under längre tid haft stora svårigheter

att få en rättvisande bild av var Posten AB:s kostnader och intäkter egentligen

uppstår. Tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen har exempelvis förvägrats

information och Konkurrensverket har inte givits tillräckligt underlag inför

sina beslut. Posten AB:s informationsmonopol och ovillighet att ge en

fullständig bild av verksamheten upplevs därför i högsta grad som bekymmersam.

Enligt utskottets mening är det en grundläggande förutsättning för en

fungerande postmarknad att tillsynsmyndigheterna kan agera på ett fullgott

beslutsunderlag och att de har insyn i Posten AB:s kostnadsstruktur. Det bör

ankomma på regeringen att genom sitt ägaransvar klargöra att Posten AB så långt

möjligt bör bistå tillsynsmyndigheterna i deras angelägna verksamhet att

utveckla en väl fungerande postmarknad.

Utskottet kan i sammanhanget konstatera att de utredningar och analyser som

hittills redovisats om Posten AB och dess kostnadsstruktur har en rad brister.

Som redovisas i flera motioner råder oklarhet bl.a. om den merkostnad som

Posten AB sedan länge hävdat finns för distribution i glesbygd. Enligt

utskottets mening är det viktigt att en väl fungerande samhällsomfattande

posttjänst finns i hela landet. Behovet av en särreglering kan dock

ifrågasättas med hänsyn till att den samhällsomfattande postservicen är ett

starkt konkurrensmedel för Posten AB som redan i dag tillhandahåller denna

tjänst utan särskild ersättning. Bolagets affärsområde Brev går med kraftig

vinst och det finns inga belägg för att staten måste garantera denna service

genom en särskild reglering.

Beträffande regeringens förslag om tillstånd för posthantering anser

utskottet att postbranschen i princip inte är annorlunda än andra branscher och

att den inte heller är i behov av att en statlig myndighet på förhand skall

bedöma vilka förutsättningar ett företag har att lyckas med sin affärsidé.

Enligt utskottets mening bör därför tillståndsplikten avskaffas för befordran

av brev. Beträffande prisreglering vill utskottet framhålla att det på sikt,

med en väl fungerande marknad, där det råder konkurrens, inte behövs någon

reglering.

När det gäller krav på tillförlitlighet och integritetsskydd vill utskottet

klargöra att motsvarande önskemål ställs av konsumenter på många företag inom

olika branscher utan att någon särskild statlig reglering anses nödvändig.

Rent praktiskt regleras detta genom avtal mellan den som köper och den som

säljer tjänsten samt via konsumentlagstiftningen. Det betyder att behovet av en

särskild reglering för just postbranschen kan ifrågasättas. Utskottet vill

vidare peka på att krav på hänsyn till handikappades behov och beaktande av

totalförsvarets behov vid höjd beredskap inte behöver regleras med särskilda

tillståndsvillkor. I likhet med vad som gäller för andra branscher kan regler

för att tillgodose dessa behov fastställas i lag.

Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att för riksdagen

skyndsamt redovisa förslag till en ny postreglering i enlighet med de

utgångspunkter som ovan angetts.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1996/97:T201 (m),

1996/97:T213 (kd), 1997/98:T55 (m), 1997/98:T202 (m), 1997/98:T213 (kd),

1997/98:T810 (m), 1997/98:T811 (m, fp, kd) tillstyrks i nu behandlad del, bör

av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer

att motionerna 1996/97:T208 (c), 1996/97:T801 (c), 1996/97: T804 (c),

1996/97:A430 (mp), 1997/98:T56 (v), 1997/98:T57 (mp), 1997/98: T58 (c),

1997/98:T801 (c), 1997/98:T808 (v), 1997/98:T812 (s), 1997/98: T813 (c),

1997/98:A457 (mp) och 1997/98:A460 (c) avstyrks i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande postpolitiska utgångspunkter

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T201 yrkande 27, 1996/97:T213

yrkande 21, 1997/98:T55 yrkandena 1-5, 1997/98: T202 yrkande 23,

1997/98:T213 yrkandena 26-27, 1997/98:T810 samt 1997/98:T811 och med

avslag på motionerna 1996/97:T208 yrkande 21, 1996/97:T801, 1996/97:T804,

1996/97:A430 yrkandena 11-12, 1997/98:T56 yrkandena 1, 3-4, 1997/98:T57

yrkandena 1-2, 1997/98:T58 yrkandena 1-2, 1997/98:T801 yrkande 1, 1997/98:

T808 yrkande 1, 1997/98:T812, 1997/98:T813, 1997/98:A457 yrkandena 14-15

och 1997/98:A460 yrkandena 13-14 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. Postpolitiska utgångspunkter (mom. 1)

Sivert Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottet yttrande som på s. 17 börjar med ?Det är? och på

s. 21 slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för såväl

privatpersoner som företag, organisationer och offentlig förvaltning att det

finns en fungerande postservice i alla delar av landet. Möjligheten till god

post- och kassaservice är också en förutsättning för en positiv utveckling och

tillväxt i hela landet. Alla måste därför garanteras denna service till

enhetliga priser och rimliga distributionstider. Geografiskt differentierad

prissättning kan därför inte accepteras. För att klara en positiv regional

utveckling måste vidare denna grundläggande postservice utvecklas.

Utskottet anser att det därför är olyckligt att riksdagen inte i ett

sammanhang kan ta ställning till förändringar i postlagen och frågor om den

postala infrastrukturen, dvs. postboxar, adressändringar och postnummersystem.

Tillgången till denna infrastruktur spelar en viktig roll för andra aktörer och

därmed för möjligheten att få en fungerande postmarknad. Enligt utskottets

mening bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om hur den

postala infrastrukturen kan tillhandahållas på konkurrensneutrala villkor.

Utskottet vill vidare klargöra att den service som erhålls via post- och

kassatjänster är av stort värde för den regionala utvecklingen. Försämringar av

denna service slår många gånger hårt mot möjligheterna att bo och verka i hela

landet. Av denna anledning anser utskottet att beslut om förändrade

verksamheter som exempelvis nedläggning av postkontor, indragningar av

lantbrevbärarlinjer och portoförändringar skall föregås av regionalpolitiska

konsekvensanalyser. I detta sammanhang bör Posten AB tillsammans med andra

aktörer alltid överväga om och hur andra lösningar som exempelvis samordning

med andra verksamheter kan genomföras så att servicen bibehålls. Det bör även i

detta sammanhang understrykas vikten av att antalet fasta hushåll utan tillgång

till daglig postutdelning inte får öka.

Utskottet konstaterar att flera skiljaktiga bedömningar och analyser under

senare år har redovisats om postmarknaden. Vidare finns det en rad frågor som

inte belysts tillräckligt. Det gäller exempelvis definition och diskussion om

Posten AB:s kärnverksamhet, analys av Postkoncernens femtiotal olika bolag,

betydelsen av Posten AB:s sponsringsverksamhet, påståenden om den s.k.

olönsamma glesbygdsdistributionen, vad försorterad datorproducerad

posthantering kommer att medföra, hur mycket priskriget med andra

postoperatörer har kostat, möjliga rationaliseringsvinster genom bl.a.

installation av fastighetsboxar m.m. Utskottet anser mot denna bakgrund att en

parlamentarisk utredning bör tillsättas för att analysera postmarknaden och

Posten AB:s ekonomi och som bl.a. skall klarlägga företagets kärnverksamhet och

övergripande målsättning. I avvaktan på att detta utredningsarbete slutförts

och förslag till en ny reglering av postmarknaden utformats enligt de

utgångspunkter som ovan angetts har utskottet ingen erinran mot regeringens

lagförslag och mot att regeringen bemyndigas att teckna avtal om preciserade

servicemål för den samhällsomfattande posttjänsten.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1996/97:T208,

1996/97:T801, 1996/97:T804, 1997/98:T58, 1997/98:T801 (c), 1997/98: T813 och

1997/98:A460 (samtliga c) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer att motionerna

1996/97:T201 (m), 1996/97:T213 (kd), 1996/97:A430, 1997/98: T55 (m),

1997/98:T56 (v), 1997/98:T57 (mp), 1997/98:T202 (m), 1997/98: T213 (kd),

1997/98:T808 (v), 1997/98:T810 (m), 1997/98:T811 (m, fp, kd), 1997/98:T812 (s)

och 1997/98:A457 (mp) avstyrks i nu behandlad del. Syftet med flera

motionsyrkanden förutsätts dock komma att tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande postpolitiska utgångspunkter

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T208 yrkande 21, 1996/97:T801,

1996/97:T804, 1997/98:T58 yrkandena 1-2, 1997/98: T801 yrkande 1,

1997/98:T813 och 1997/98:A460 yrkandena 13-14 samt med avslag på

motionerna 1996/97:T201 yrkande 27, 1996/97: T213 yrkande 21, 1996/97:

A430 yrkandena 11-12, 1997/98:T55 yrkandena 1-5, 1997/98:T56 yrkandena 1,

3-4, 1997/98:T57 yrkandena 1-2, 1997/98:T202 yrkande 23, 1997/98:T213

yrkandena 26-27, 1997/98:T808 yrkande 1, 1997/98:T810, 1997/98:T811,

1997/98: T812 och 1997/98:A457 yrkandena 14-15 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Postpolitiska utgångspunkter (mom. 1)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottet yttrande som på s. 17 börjar med ?Det är? och på

s. 21 slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för såväl

privatpersoner som företag, organisationer och offentlig förvaltning att det

finns en fungerande postservice i alla delar av landet. Det är därför

nödvändigt att Posten AB får möjlighet att konkurrera på samma villkor som

andra postföretag. Det avgörande konkurrensmedlet, om Posten AB skall kunna

vara ett alternativ för kunderna på de lokala marknaderna, är priset. Enligt

utskottets mening bör därför Posten AB få sätta lokala priser anpassade till

lokala förutsättningar. Utan denna möjlighet till prissättning beskärs

samhällets möjligheter att ställa krav på samhällsomfattande service.

Utskottet konstaterar vidare att Posten AB förfogar över en mycket viktig

infrastruktur på postområdet som är gemensam egendom. Det är mot den bakgrunden

märkligt att Post- och telestyrelsen anser att postnummersystemet, Posten AB:s

boxanläggningar och adressändringsregistret är samhälleliga nyttigheter som är

till för alla på lika villkor. Detta synsätt bidrar till att undergräva Posten

AB:s möjligheter att finnas kvar som ett rikstäckande postföretag. Utskottet

anser för sin del att Posten AB:s service till befolkningen är av så stort

värde att lagstiftningen måste utformas så att denna service kan upprätthållas

utan stora kostnader för samhället. Posten AB bör därför ges garantier för att

den postala infrastrukturen även i fortsättningen tillhör och disponeras av

bolaget. Det bör vidare klargöras att Post- och telestyrelsen fortsättningsvis

skall verka för att Posten AB får konkurrera på samma villkor som andra företag

på marknaden.

Utskottet vill även framhålla att Posten AB:s främsta uppgift inte är att

generera vinst, utan att garantera god service i hela landet. Med gällande

statliga avkastningskrav riskerar den kortsiktiga företagsekonomiska

lönsamheten att komma i första hand på bekostnad av kunder och personal. För år

1997, som för Posten AB:s personal inneburit fortsatta neddragningar och för

kunderna ytterligare nedläggningar av postkontor, har exempelvis företaget

redo-visat en ekonomisk avkastning på eget kapital på 21 %. Detta resultat

överträffar vida ägarens krav om 12 % i avkastning. Utskottet anser mot denna

bakgrund att ägarens krav på samhällsomfattande service bör tydliggöras i

relation till de avkastningskrav som finns för Posten AB.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att de strukturella förändringar som

påverkar Posten AB till stor del är föranledda av beslut i riksdagen. Mot den

bakgrunden bör staten ta ett större ansvar för de kraftiga personalförändringar

som t.ex. är ett resultat av nedläggningar av postkontor. Detta kan ske genom

att staten skjuter till medel för att möjliggöra en anständig neddragning av

personal eller att lagstiftningen ger Posten AB sådana möjligheter att

företagets ekonomi kan förbättras.

Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen för riksdagen skyndsamt bör

redovisa förslag till en ny reglering av postmarknaden i enlighet med de

postpolitiska riktlinjer som ovan angetts. I avvaktan på denna redovisning har

utskottet ingen erinran mot regeringens lagförslag och mot att regeringen

bemyndigas att teckna avtal om preciserade servicemål för den

samhällsomfattande posttjänsten.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1997/98:T56 och

1997/98:T808 (båda v) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer att motionerna

1996/97:T201 (m), 1996/97:T208 (c), 1996/97:T213 (kd), 1996/97:T801 (c),

1996/97:T804 (c), 1996/97:A430 (mp), 1997/98:T55 (m), 1997/98:T57 (mp),

1997/98:T58 (c), 1997/98:T202 (m), 1997/98:T213 (kd), 1997/98:T801 (c),

1997/98:T810 (m), 1997/98:T811 (m, fp, kd), 1997/98:T812 (s), 1997/98: T813

(c), 1997/98:A457 (mp) och 1997/98:A460 (c) avstyrks i nu behandlad del. Syftet

med flera motionsyrkanden förutsätts dock komma att tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande postpolitiska utgångspunkter

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T56 yrkandena 1, 3-4 och

1997/98:T808 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1996/97:T201 yrkande

27, 1996/97:T208 yrkande 21, 1996/97:T213 yrkande 21, 1996/97:T801,

1996/97:T804, 1996/97:A430 yrkandena 11-12, 1997/98:T55 yrkandena 1-5,

1997/98:T57 yrkandena 1-2, 1997/98:T58 yrkandena 1-2, 1997/98:T202

yrkande 23, 1997/98: T213 yrkandena 26-27, 1997/98:T801 yrkande 1,

1997/98:T810, 1997/98:T811, 1997/98:T812, 1997/98:T813, 1997/98:A457

yrkandena 14-15 samt 1997/98:A460 yrkandena 13-14 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Postpolitiska utgångspunkter (mom. 1)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottet yttrande som på s. 17 börjar med ?Det är? och på

s. 21 slutar med ?anses tillgodosett? bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening nödvändigt att staten tar ett betydande

ansvar på postområdet. I och med att konkurrensen på postmarknaden ökar skärps

kraven på att lagstiftningen på postområdet förmår att tillvarata de intressen

som får svårare att hävda sig på en fri marknad. Utskottet motsätter sig därför

regeringens förslag att begränsa det övergripande målet för postpolitiken till

att endast avse den tjänst som skall garanteras utan att närmare ange

servicevillkor. Enligt utskottets mening är det i högsta grad befogat att

staten även fortsättningsvis garanterar en rimlig servicenivå som ett

övergripande mål. För att säkerställa en kvalitetshöjning och avhjälpa den

otillfredsställande situation som i dag råder bör vidare mer tydliga servicemål

anges, särskilt för glesbygden. Det gäller bl.a. en höjning av ambitionsnivån

för postutdelning. Utgångspunkten bör vara att alla fasta hushåll har samma

servicenivå beträffande mottagning av de adresserade försändelser som omfattas

av postlagen. Det innebär att målet inte skall vara att antalet hushåll utan

daglig utdelning inte skall öka, utan i stället att antalet hushåll utan daglig

utdelning skall minska.

Utskottet bedömer mot denna bakgrund att nedläggningen av alltfler postkontor

och den kraftigt försämrade servicen inte är acceptabel. Utskottet vill också

framhålla att genom att Posten AB i hela landet avvecklat postkontor och infört

?post i butik?, har främst kvinnor förlorat arbetstillfällen. Riksdagen bör

därför uttala tydligare krav på Posten AB att en god service skall finnas i

hela landet oavsett bostadsort. Utskottet har vidare uppmärksammat att Posten

AB:s distributionssystem med postväskor inte alltid fungerar eftersom

försändelserna riskerar att skadas.

Enligt utskottets mening bör regeringen mot denna bakgrund återkomma till

riksdagen med mer preciserade mål och riktlinjer för postpolitiken samt

redovisa finansieringsförslag i den mån de postpolitiska målen inte kan nås

genom konkurrens och ökad service. Utskottet anser vidare att en utredning bör

tillsättas för att undersöka om den ökade konkurrensen inom postområdet lett

till försämrade möjligheter för Posten AB att fullgöra allmänhetens krav på god

service i hela landet. Om så är fallet kan det vara rimligt att genom avgifter

från konkurrerande företag tillse att dessa kostnader fördelas över branschen i

sin helhet.

Utskottet anser att regeringen för riksdagen skyndsamt bör redovisa förslag

till en ny reglering av postmarknaden i enlighet med de postpolitiska

riktlinjer som ovan angetts. I avvaktan på denna redovisning har utskottet

ingen erinran mot regeringens lagförslag och mot att regeringen bemyndigas att

teckna avtal om preciserade servicemål för den samhällsomfattande post-

tjänsten.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1996/97:A430,

1997/98:T57 och 1997/98:A457 (samtliga mp) tillstyrks i nu behandlad del, bör

av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer

att motionerna 1996/97:T201 (m), 1996/97:T208 (c), 1996/97:T213 (kd),

1996/97:T801 (c), 1996/97:T804 (c), 1997/98:T55 (m), 1997/98:T56 (v),

1997/98:T58 (c), 1997/98:T202 (m), 1997/98:T213 (kd), 1997/98:T801 (c),

1997/98:T808 (v), 1997/98:T810 (m), 1997/98:T811 (m, fp, kd), 1997/98:T812 (s),

1997/98:T813 (c) och 1997/98:A460 (c) avstyrks i nu behandlad del. Syftet med

flera motionsyrkanden förutsätts dock komma att tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande postpolitiska utgångspunkter

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:A430 yrkandena 11-12,

1997/98:T57 yrkandena 1-2 och 1997/98:A457 yrkandena 14-15 samt med avslag

på motionerna 1996/97:T201 yrkande 27, 1996/97:T208 yrkande 21,

1996/97:T213 yrkande 21, 1996/97:T801, 1996/97:T804, 1997/98:T55 yrkandena

1-5, 1997/98:T56 yrkandena 1, 3-4, 1997/98:T58 yrkandena 1-2, 1997/98:T202

yrkande 23, 1997/98:T213 yrkandena 26-27, 1997/98:T801 yrkande 1, 1997/98:

T808 yrkande 1, 1997/98:T810, 1997/98:T811, 1997/98:T812, 1997/98:T813 och

1997/98:A460 yrkandena 13-14 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Avgifter för lantbrevbäring (mom. 2)

Sivert Carlsson (c), Kenth Skårvik (fp), Karl-Erik Persson (v) och Elisa

Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Vad gäller?

och slutar med ?motionsyrkandet avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en väl fungerande lantbrevbäring är av grundläggande

betydelse för landsbygden, för den regionala utvecklingen och för möjligheterna

att uppnå de postpolitiska målen. I 1 § postlagen stipuleras: ?I landet skall

det finnas en rikstäckande postservice som innebär att brev... och paket kan nå

alla oavsett adressort.? Trots tydligheten i gällande lagstiftning har dock

många fått betala för att få sin post hemburen. Utskottet anser för sin del att

det inte är acceptabelt att hushåll på landsbygden som ligger utanför ordinarie

lantbrevbärarlinje diskrimineras och tvingas hämta sin post kilometervis

hemifrån, alternativt tvingas betala en godtycklig summa för lagstadgad

service. En levande landsbygd med expansiva framtidsnäringar behöver snarare en

utökad service än en försämrad sådan.

Utskottet vill vidare framhålla att olika projekt pågår på flera håll där

lantbrevbärare även står för annan service. Enligt utskottets mening är denna

utveckling väl värd att stödja och utveckla. För många äldre på landsbygden är

det en trygghet att lantbrevbärare dagligen kommer förbi deras hem. Om inte

Posten AB:s service i de mer glest befolkade delarna av landet kan

upprätthållas måste medel säkerställas för upphandling där andra aktörer ges

möjlighet att svara för denna service.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det bör ankomma på regeringen att i

tillståndskravet för Posten AB meddela sådana villkor att lantbrevbäringen kan

tryggas och vidareutvecklas utan att landsbygdsbefolkningen tvingas betala

extra för den postservice som de har rätt till.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1997/98:T58 (c) yrkande 4

tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande avgifter för lantbrevbäring

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T58 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Rabatterade frimärken till hushållen (mom. 3)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Utskottet

godtar? och slutar med ?regeringens förslag? bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att även om många hushåll i dag inte utnyttjar Posten

AB:s erbjudanden om att köpa rabatterade frimärken så finns det ändå ett stort

antal människor som använder sig av rabattsystemet. Trots att hushållens

portokostnader i genomsnitt är förhållandevis låga så spelar rabattfrimärkena

en väsentlig roll för viktiga grupper i samhället. Utskottet avstyrker därför

regeringens förslag om att slopa kravet på Posten AB att tillhandahålla

hushållen rabatterade frimärken. Det bör ankomma på regeringen att i

tillståndskravet för Posten AB meddela sådana villkor att erbjudanden om

rabatterade frimärken till hushållen tryggas.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1997/98:T57 (mp) yrkande 3

tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande rabatterade frimärken till hushållen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T57 yrkande 3 och med avslag på

regeringens förslag om att kravet på rabatterade frimärken till hushållen

avskaffas som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Post- och telestyrelsens roll och uppgifter (mom. 4)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Ulla Löfgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Utskottet har?

och slutar med ?uppgifter - tillstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att propositionens beskrivning av Post- och telestyrelsens

roll och arbetsuppgifter på ett tydligt sätt åskådliggör regeringens bristande

insikt om hur en väl fungerande postmarknad uppstår. Som klargörs i motion

1997/98:T55 (m) är konkurrens den främsta drivkraften för att förverkliga en

väl fungerande marknad ur konsumentsynpunkt. Utskottet anser mot denna bakgrund

att Post- och telestyrelsens sektorsansvar för postområdet bör vidgas till att

innefatta ett ansvar för att, i samråd med Konkurrensverket, bevaka och aktivt

främja konkurrensen och lösa de konkurrensproblem som kan uppstå på

postmarknaden.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1997/98:T55 (m) yrkande 6

tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker

motion 1997/98:T217 (s) i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande Post- och telestyrelsens roll och uppgifter

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T55 yrkande 6, med anledning av

regeringens förslag om Post- och telestyrelsens roll och uppgifter samt

med avslag på motion 1997/98:T217 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

8. Regeringens lagförslag m.m. (mom. 5)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp)

och Ulla Löfgren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Av utskottets?

och på s. 23 slutar med ?tillhandahålla denna? bort ha följande lydelse:

I reservation 1 redovisas vilka utgångspunkter som enligt Moderaterna och

Folkpartiet bör gälla för postpolitiken. I reservationen begärs också att

regeringen återkommer till riksdagen med förslag till ny lagstiftning i

enlighet med dessa utgångspunkter. Av detta ställningstagande följer att

riksdagen bör avslå regeringens lagförslag liksom förslaget om bemyndigande för

regeringen att teckna avtal om preciserade servicemål för den

samhällsomfattande posttjänsten med den operatör som får till uppgift att

tillhandahålla denna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande regeringens lagförslag m.m.

att riksdagen

dels avslår regeringens förslag till

a) lag om ändring i postlagen (1993:1684),

b) lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport,

c) lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192),

dels avslår regeringens förslag om bemyndigande för regeringen att teckna

avtal om preciserade servicemål för den samhällsomfattande posttjänsten

med den operatör som får till uppgift att tillhandahålla denna,

9. Samhällsomfattande betaltjänster (mom. 6)

Sivert Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?I avvaktan?

och på s. 24 slutar med ?det sagda? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Posten AB:s kassaservice har grundläggande betydelse för

den regionala utvecklingen och för möjligheterna att uppnå de postpolitiska

målen. Utskottet anser därför att det utredningsarbete som regeringen initierat

för att klarlägga statens ansvar för en grundläggande betaltjänst och

kontantförsörjning är betydelsefullt. Inom ramen för utredningsarbetet skall

enligt direktiven behandlas en rad frågor om Posten AB:s framtida kassaservice.

Trots att utredningsarbetet skall vara slutfört redan den 31 december 1998 har

dock Posten AB aviserat att den har för avsikt att lägga ned ett stort antal

postkontor.

Utskottet vill med anledning härav understryka vikten av att kassatjänster

tillhandahålls i hela landet. Den rikstäckande kassaservicen, som innebär att

alla skall ha möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga

priser, är en av de viktigare förutsättningarna för möjligheterna att uppnå en

grundläggande samhällsservice i hela landet. Det är därför viktigt att

eventuella förändringar i Posten AB:s servicenät sker varsamt och grundas på

ett allsidigt beslutsunderlag som innehåller regionala konsekvensanalyser.

Utskottet vill vidare erinra om att arbetsmarknadsutskottet tidigare i vår, i

sitt av riksdagen godkända betänkande om Regional tillväxt - för arbete och

välfärd, har uttalat att utskottet ser med oro på tendensen till nedläggningar

av postkontor i landet (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:

204). Trafikutskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning. Enligt ut-

skottets mening bör därför i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet om

betaltjänst och kassaförsörjning ingen minskning ske av antalet serviceställen

med postala betaltjänster.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1997/98:T58 (c) tillstyrks

i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets

ställningstagande följer att motionerna 1997/98:T56 och 1997/98:T808 (båda v)

avstyrks i nu behandlad del. Syftet med motionsyrkandena förutsätts dock delvis

komma att tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T58 yrkandena

avslag på motionerna 1997/98:T56 yrkande 2 och 1997/98: T808 yrkandena 2-4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Samhällsomfattande betaltjänster (mom. 6)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?I avvaktan?

och på s. 24 slutar med ?det sagda? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Posten AB:s möjligheter och förutsättningar att klara en

framtida rikstäckande kassaservice när kundernas efterfrågan förändras är en

viktig samhällsfråga som måste lösas. Utskottet ser därför positivt på det

utredningsarbete som regeringen initierat för att klarlägga hur statens ansvar

för en grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning bör utformas.

Direktiven för utredningsarbetet är dock alltför begränsade och alltför

defensivt utformade. Enligt utskottets mening bör en utgångspunkt för

utredningen vara att pröva vilka möjligheter det finns att trygga och

vidareutveckla Posten AB:s betydelsefulla samhällsservice. En sådan möjlighet

skulle kunna vara att Posten AB ges ökade möjligheter att bedriva

bankverksamhet. Detta skulle kunna ske genom att bolaget ges vidgade mandat att

samverka med fler banker eller får befogenhet att starta en egen bank.

Utskottet vill vidare framhålla att möjligheten att erbjuda en god

kassaservice påverkas av hur arbetsbelastningen fördelas. Under vissa dagar och

perioder av månaden är belastningen på kassaservice mycket hög, medan den

ibland är mycket låg. Staten bör därför medverka till att främja en jämnare

arbetsbelastning på postkontoren genom att sprida ut förläggning av t.ex.

bidragsdagar. Staten bör även verka för att användningen av Posten AB:s

tjänster skall vara så fördelaktig som möjligt för både myndigheter och andra.

Genom att staten använder sitt eget företag till samordning och utskick i så

stor utsträckning som möjligt kan fördelar uppstå såväl för myndigheterna som

för Posten AB. Enligt utskottets mening bör vidare klargöras att förändringar i

kassaservicen inte utformas på ett sådant sätt att fördelningsmässigt orättvisa

konsekvenser uppstår för exempelvis invandrartäta områden eller områden med

många äldre.

Utskottet anser mot denna bakgrund att utredningen om statens ansvar för en

grundläggande betaltjänst och kontantförsörjning bör ges tilläggsdirektiv i

enlighet med vad som ovan angetts. I avvaktan på resultatet av

utredningsarbetet bör ingen minskning ske av antalet serviceställen med postala

betaltjänster. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna

1997/98:T56 och 1997/98:T808 (båda v) tillstyrks i nu behandlad del, bör av

riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer att

motion 1997/98:T58 (c) avstyrks i nu behandlad del. Syftet med motionsyrkandena

förutsätts dock komma att tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande samhällsomfattande betaltjänster

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T56 yrkande 2 och 1997/98:T808

yrkandena 2-4 och med avslag på motion 1997/98:T58 yrkandena 3 och 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Avgifter för lantbrevbäring (mom. 2)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Ulla Löfgren (alla m) anför:

Oavsett hur postdistributionen kommer att vara organiserad i framtiden är det

viktigt att fastslå vikten av en fungerande postdistribution i hela landet.

Postlagens 1 § är tydlig när det gäller målen för rikstäckande postservice.

Trots detta har det visat sig att tilllämpningen kan vålla stridigheter. Vi

vill därför betona vikten av att Post- och telestyrelsen ser till att Posten AB

har regler för postservice som är tydliga och ändamålsenligt utformade.

Samtidigt som dessa måste vara lätta att tolka för kunden måste de medge

möjlighet för Posten AB att utveckla olika servicekoncept tillsammans med andra

aktörer. Vad som föreskrivs för Posten AB skall givetvis gälla även för annan

operatör.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)

Förslag till lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport

Förslag till lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192)

Ett urval av Konkurrensverkets beslut som berör Posten AB

Bilaga till reservation 1

Konkurrensverket har sedan juli 1992 haft mer än 100 ärenden som berört Posten.

Dessa ärenden är av skiftande slag, dvs. såväl klagomål från privatpersoner och

företag som ansökningar om icke-ingripandebesked där Posten önskat få ett visst

förfarande prövat. Nedan följer ett urval av viktigare beslut som berör Posten.

-------------------------------------------------------

|1993-05- |Marknadsdomstolen förbjuder Posten, genom|

|02 |ett interimistiskt beslut, att tillämpa en|

| |ny prissättning av ePost, då denna|

| |prissättning innefattar underprissättning,|

| |kopplingsförbehåll och prisdiskriminering.|

| |Förbudet förenas med ett vite om fem|

| |miljoner kronor. (Ärende dnr 300/93 och|

| |A2/93.) Den 4 juni 1993 avslår|

| |Marknadsdomstolen Postens överklagande av|

| |domstolens interimistiska beslut. |

-------------------------------------------------------

| | |

|1994-05- |I Privpak-ärendet (dnr 152/94) fann|

|30 |Konkurrensverket att Posten Distribution AB|

| |i strid med KL tillämpade en kombination av|

| |helkundsklausuler, årsvolymbaserad|

| |rabattsättning och årsvolymbaserade|

| |årsbonussystem. Konkurrensverket åla-de|

| |Posten Distribution vid vite att upphöra med|

| |förfaranden som innebar överträdelser av|

| |förbudet i 19 § KL. Vidare väcker|

| |Konkurrensverket för första gången talan om|

| |utdömande av konkurrensskadeavgift till|

| |följd av Postens tillämpning av dessa|

| |förfaranden (dnr 1173/94). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1994-11- |I ärende dnr 479/93 konstaterade|

|02 |Konkurrensverket att Posten tillämpade en|

| |s.k. ?russinplockarklausul? med innebörden|

| |att en kund kunde påräkna en prishöjning om|

| |CityMail anlitades för delar av kundens|

| |distributionsbehov, dock utan att avtals-|

| |konstruktionen innehöll någon information om|

| |den prismässiga konsekvensen om kunden tog|

| |detta steg. I beslutet framhöll verket att|

| |om Posten önskar tillämpa en lägre prisnivå|

| |i en viss del av landet jämfört med övriga|

| |landet måste det framgå i avtalen med kunder|

| |vilka priser som tillämpas i resp. region.|

| |Förfarandet att tillämpa|

| |russinplockarklausulen, utan att ge|

| |information om priskonsekvensen av att inte|

| |anlita Posten för hela sitt behov, fann|

| |Konkurrensverket utgöra missbruk. |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|1994-12- |SDR-ärendet (dnr 451/94) berörde problemet|

|09 |att detta företag både är kund och|

| |konkurrent till Posten. Konkurrensverket|

| |fann att Posten tillämpat ett|

| |prissättningssystem där priset för|

| |glesbygdsdistribution var beroende av|

| |huruvida en kund även köpte distribution i|

| |tätort från Posten i en viss omfattning.|

| |Denna koppling mellan tätorts- och|

| |gelsbygdsdistribution innebar bl.a. att SDR|

| |som kund till Posten fick sämre villkor i|

| |jämförelse med andra kunder som köpte|

| |glesbygdsdistribution. Konkurrensverket fann|

| |att Postens förfaranden i detta avseende|

| |utgjorde missbruk av dominerande ställning|

| |och ålade därför vid vite Posten att upphöra|

| |med förfarandet. |

-------------------------------------------------------

| | |

|1995-02- |Konkurrensverket meddelar icke-|

|03 |ingripandebesked avseende tillämpande av|

| |prisjusteringsklausul i avtal rörande|

| |posttjänster (dnr 1417/94). Av den|

| |prisbilaga som refereras till i klausulen|

| |framgår inte bara det genomsnittliga priset|

| |för en kund utan också vilka priser som|

| |tillämpas i Stockholmsområdet resp. övriga|

| |landet. Konkurrensverket fann att så länge|

| |som Posten enbart möter konkurrens i|

| |Stockholmsområdet (10, 11, 12 och 16) kan|

| |inte förfarandet anses strida mot förbudet i|

| |19 § KL. |

-------------------------------------------------------

| | |

|1995-05- |Konkurrensverket ålägger Posten vid vite av|

|19 |10 miljoner kronor att upphöra att tillämpa|

| |s.k. russinplockarklausuler i offerter till|

| |kunder (dnr 366/95). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1995-06- |Konkurrensverket konstaterar att Posten|

|06 |missbrukat sin dominerande ställning genom|

| |att tillämpa trohetsklausuler i|

| |distributionsavtal rörande tidskrifter (dnr|

| |414/94). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1995-12- |Konkurrensverket ålägger Posten vid vite av|

|22 |femtio miljoner kronor att inte erbjuda|

| |eller avtala om distribution av B-post-|

| |tidningar som delas ut i postnummerområdena|

| |10, 11, 12 och 16 till de priser som enligt|

| |Postens beslut om prisförändringar den 31|

| |augusti 1995 skulle gälla för tiden fr.o.m.|

| |den 1 januari 1996 för distribution av|

| |sådana tidningar. Verket fann i beslutet att|

| |Posten genom underprissättning överträtt|

| |förbudet i 19 § KL. (dnr 682/95) |

| | |

| |Konkurrensverket meddelar icke-|

| |ingripandebesked för förfarandena att Posten|

| |har en särskild exemplaravgift för|

| |posttidningar som delas ut i|

| |postnummerområdena 10, 11, 12 och 16 och en|

| |annan exemplaravgift för posttidningar som|

| |delas ut i andra områden och att Posten|

| |tillämpar volymrabatter per|

| |inlämningstillfälle som innebär att volymer|

| |posttidningar till Stockholm och till övriga|

| |landet inte sammanräknas vid rabattgivning|

| |(dnr 1309/95). |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|1996-06- |Posten inkommer med en ansökan om icke-|

|04 |ingripandebesked för Postens planerade|

| |förfarande att utvidga tillämpningen av|

| |konstruktionen att ha särskilt porto för|

| |post till vissa områden och normalporto för|

| |post till alla andra områden (dnr 601/96). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1996-06- |Konkurrensverket återkallar beslutet om|

|27 |icke-ingripandebesked meddelat den 3|

| |februari 1995 i ärende med dnr 1417/94 (dnr|

| |637/96). Beslutet är ej överklagat av|

| |Posten. |

-------------------------------------------------------

| | |

|1996-10- |Konkurrensverket avslår ansökan om icke-|

|08 |ingripandebesked i ärende med dnr 601/96.|

| |Vidare återkallar verket beslutet om icke-|

| |ingripandebesked meddelat den 22 december|

| |1995 i ärende med dnr 1309/95 (dnr 843/96).|

| |Beslutet om återkallelse har vunnit|

| |lagakraft. Slutligen har CityMail i|

| |skrivelse den 13 augusti hemställt|

| |att Konkurrensverket vid vite ålägger Posten|

| |att dels upphöra med tillämpningen av olika|

| |porton mellan Stockholmsområdet och övriga|

| |Sverige, dels inte börja tillämpa eller|

| |avisera olika porton mellan olika områden i|

| |övriga Sverige. Konkurrensverket finner mot|

| |bakgrund av de beslut som fattas denna dag|

| |inte för närvarande anledning att vidta|

| |några ytterligare åtgärder i detta ärende|

| |(dnr 967/96). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1996-10- |Posten aviserar den 11 oktober om en|

|31 |zonindelad prissättning som innebär att|

| |olika rabatt ges för utdelning till tre|

| |olika zoner. Posten inkommer med en ansökan|

| |om icke-ingripande-besked för förfarandet,|

| |dvs. den zonindelade prissättningen (dnr|

| |1129/96). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1996-11- |Konkurrensverket ålägger interimistiskt|

|01 |Posten vid vite av 50 milj.kr. att inte|

| |tillämpa den zonindelade prissättning som|

| |framgår av pressmeddelande av den 11 oktober|

| |(dnr 1074/96). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1996-11- |Posten aviserar den 4 november om en ny|

|05 |zonindelad prissättning som innebär att|

| |samma rabatt ges för utdelning i hela|

| |zonområdet. Posten inkommer med en ansökan|

| |om icke-ingripandebesked för förfarandet,|

| |dvs. den nya zonindelade prissättningen (dnr|

| |1143/96). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1996-11- |Slutligt beslut dnr 1074/96 med samma|

|22 |innebörd som i det interimistiska beslutet|

| |den 1 november. |

-------------------------------------------------------

| | |

|1996-11- |Konkurrensverket ålägger interimistiskt|

|26 |Posten vid vite av 50 milj.kr. att inte|

| |tillämpa den nya zonrabatt som aviserats|

| |genom pressmeddelande av den 4 november (dnr|

| |1142/96). |

-------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|1996-12- |Stockholms tingsrätt beslutar att åläggandet|

|03 |tills vidare inte skall gälla i beslut med|

| |dnr 1074/96 (inhibition). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1996-12- |Marknadsdomstolen upphäver tingsrättens|

|17 |beslut om inhibition, varför åläggandet som|

| |meddelades den 22 november alltjämt gäller|

| |fram till dess ärendet slutligen har|

| |avgjorts av domstol (MD A 14/96). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1996-12- |Slutligt beslut dnr 1142/96. Posten åläggs|

|19 |att inte tillämpa dels den nya zonrabatt som|

| |aviserats genom pressmeddelande av den 4|

| |november, dels annan prissättning av|

| |väsentligen samma karaktär som zonrabatten.|

| |Åläggandet förenades inte med vite. |

-------------------------------------------------------

| | |

|1997-02- |Konkurrensverket avslår ansökningarna om|

|25 |icke-ingripande-besked i ärendena rörande|

| |zonprissättningarna (dnr 1129/96 och|

| |1143/96). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1997-07- |Konkurrensverket fann att Postens förfarande|

|03 |att i avtal införa en s.k. strukturklausul|

| |utgjorde ett missbruk av dominerande|

| |ställning. Posten gjorde ett åtagande att|

| |inte använda klausulen eller någon ny form|

| |av strukturklausul i framtida avtal eller|

| |offerter samt att informera samtliga kunder|

| |som har en sådan klausul i avtal om att|

| |denna inte gäller. Mot denna bakgrund fann|

| |Konkurrensverket att det inte förelåg|

| |förutsättningar att meddela ett åläggande|

| |(dnr 246/97). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1997-10- |Konkurrensverket meddelar icke-|

|13 |ingripandebesked för vissa principer för|

| |andra postoperatörers tillgång till Postens|

| |postboxanläggningar (dnr 389/96). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1997-12- |Stockholms tingsrätt ålägger Posten Sverige|

|23 |AB att betala 3,8 milj.kr. i|

| |konkurrensskadeavgift (Ä 8-1264-94). Posten|

| |har medgivit Konkurrensverkets yrkande (jmfr|

| |verkets beslut i Privpak-ärendet dnr 152/94|

| |och 1173/94). |

-------------------------------------------------------

| | |

|1998-03- |Stockholms tingsrätt fastställer i slutligt|

|11 |beslut Konkurrensverkets beslut av den 8|

| |oktober 1996 (dnr 601/96) och den 22|

| |november 1996 (1074/96). Däremot upphäver|

| |tingsrätten beslutet den 19 december 1996|

| |(dnr 1142/96). (De sammanlagda ärendena Ä 8-|

| |126-96, Ä 8-151-96 och Ä 8-7-97.) De två|

| |sistnämnda besluten är överklagade till|

| |Marknadsdomstolen. |

-------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................2

Motionerna..........................................2

Motioner med anledning av propositionen...........2

Motioner från den allmänna motionstiden 1996......3

Motioner från den allmänna motionstiden 1997......4

Utskottet...........................................6

1 Nuvarande ordning...............................6

2 Reformbehovet...................................6

EG:s reglering..................................7

3 Utvecklingen på postmarknaden...................7

4 Regeringens överväganden och förslag i fråga om ändringar i postlagen

m.m. 9

4.1 Samhällsomfattande posttjänst...............9

4.2 Definition av postverksamhet................9

4.3 Prisregleringen.............................9

4.4 Finansieringen av den samhällsomfattande posttjänsten9

4.5 Tillståndsreglering........................10

4.6 Post- och telestyrelsens roll och uppgifter10

4.7 Regeringens förslag till riksdagsbeslut....10

5 Samhällsomfattande betaltjänster...............11

6 Motionsförslag.................................11

6.1 Postpolitiska utgångspunkter...............11

6.2 Avgifter för lantbrevbäring................15

6.3 Rabatterade frimärken till hushållen.......15

6.4 Post- och telestyrelsens roll och uppgifter15

6.5 Samhällsomfattande betaltjänster...........16

6.6 Övriga motionsförslag......................16

7 Utskottets ställningstagande...................17

7.1 Postpolitiska utgångspunkter...............17

7.2 Avgifter för lantbrevbäring................21

7.3 Rabatterade frimärken till hushållen.......22

7.4 Post- och telestyrelsens roll och uppgifter22

7.5 Regeringens lagförslag m.m.................22

7.6 Samhällsomfattande betaltjänster...........23

7.7 Övriga frågor..............................24

Hemställan.......................................25

Reservationer......................................26

1. Postpolitiska utgångspunkter (m, fp)..........26

2. Postpolitiska utgångspunkter (c)..............29

3. Postpolitiska utgångspunkter (v)..............30

4. Postpolitiska utgångspunkter (mp).............32

5. Avgifter för lantbrevbäring (c, fp, v, mp)....33

6. Rabatterade frimärken till hushållen (mp).....33

7. Post- och telestyrelsens roll och uppgifter (m)33

8. Regeringens lagförslag m.m. (m, fp)...........33

9. Samhällsomfattande betaltjänster (c)..........33

10. Samhällsomfattande betaltjänster (v).........33

Särskilt yttrande..................................33

Avgifter för lantbrevbäring (m)..................33

Bilaga 1

Propositionens lagförslag..........................33

Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)33

Förslag till lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport33

Förslag till lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192)33

Bilaga 2

Ett urval av Konkurrensverkets beslut som berör Posten

AB...................47

Bilaga till reservation 1.....................33