Bet. 1997/98:TU4

Trafikutskottets betänkande

1997/98:TU04

Nollvisionen och det trafiksäkra samhället

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

TU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1996/97:137 Nollvisionen och det

trafiksäkra samhället. Vidare behandlas bortemot 70 motionsyrkanden som väckts

med anledning av propositionen och under den allmänna motionstiden hösten

1996.

Regeringen föreslår i propositionen en ny inriktning av

trafiksäkerhetsarbetet med utgångspunkt i den s.k. nollvisionen. Det

långsiktiga målet för trafiksäkerhetsarbetet föreslås vara att ingen skall

dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom

vägtransportsystemet. För att nå detta mål föreslås att vägtranportsystemets

utformning och funktion anpassas till de krav som följer av nollvisionen.

Ansvaret för trafiksäkerheten bör vara delat mellan trafikanterna och de s.k.

systemutformarna. Till sistnämnda kategori hör bl.a. väghållare,

fordonstillverkare och de som ansvarar för yrkesmässiga vägtransporter.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Motionsyrkandena gäller - som brukar vara fallet i utskottets

trafiksäkerhetsbetänkanden - en mängd frågor om bl.a. utbildning och

behörighet för fordonsförare, fordon och fordons utrustning samt om

trafikföreskrifter.

I utbildningsfrågorna framhåller utskottet - med anledning av tre motioner -

att en av Vägverket planerad minskning av antalet orter, där förarprov får

avläggas, inte skall genomföras i avvaktan på en utredning om

körkortsutbildning som aviseras i propositionen.

Bland utrustningsfrågorna behandlas i år också en fråga om vissa

fordonsförares utrustning, nämligen cykelhjälm. Utskottet finner det angeläget

att hjälmanvändningen ökar men är i likhet med regeringen inte berett att nu

förorda tvingande bestämmelser härom. Motioner om hjälmtvång avstyrks därför.

Enligt propositionen bör kommunerna få ökade befogenheter att bestämma om en

hastighetsgräns på 30 km/tim inom tättbebyggt område. Utskottet är av samma

mening och avstyrker motionsyrkanden som går emot regeringens bedömning i

frågan.

Till betänkandet är fogat tio reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1996/97: 137

att riksdagen godkänner att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall

vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor

inom vägtransportsystemet (nollvisionen) samt att vägtransportsystemets

utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1996/97:T76 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de av Vägverket

påtänkta förändringarna inom körkortsutbildningen inte bör genomföras i

avvaktan på att ett nytt system för förarutbildning utreds.

1996/97:T77 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nollvisionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om offentlig teknikupphandling,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning rörande ett övertagande

av sjukpenningen vid trafikolycksrelaterade sjukpenningfall i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1996/97:T78 av Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om direktiven till Utredningen om

det allmännas och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten.

1996/97:T79 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bälten i bussar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om 30 km hastighetsbegränsning inom tättbebyggt område.

1996/97:T80 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lag om cykelhjälm.

1996/97:T81 av Michael Stjernström (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hastigheter inom tättbebyggt område,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den samhällsekonomiska notan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om målsättningen för koldioxidutsläppen.

1996/97:T82 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (båda m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att de av Vägverket aviserade förändringarna av körkortsutbildningen ej

genomförs, i avvaktan på ett nytt system för stegvis förarutbildning.

1996/97:T83 av Dag Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa ett krav på

obligatorisk användning av cykelhjälm.

1996/97:T84 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alkohol- och drogaspekten bör få större utrymme i

trafiksäkerhetsarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ny teknik måste utredas grundligt så att användningen kan ske

utan inskränkning i den personliga integriteten.

1996/97:T85 av Elisa Abascal Reyes och Gunnar Goude (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om målen för trafiksäkerhetsarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att barns trafiksäkerhet skall utgöra ett särskilt reformområde i

det nationella trafiksäkerhetsprogrammet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en opartisk granskning av hur den del av riksdagens

trafiksäkerhetsmål som berör barns problem i trafiken har genomförts i det

praktiska trafiksäkerhetsarbetet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att vägtrafikkungörelsen skall ändras så att Vägverket får helt

entydig rätt att även av miljöskäl sänka den maximalt tillåtna hastigheten på

vägar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att länsstyrelse skall ges rätt att sänka den maximalt tillåtna

hastigheten på vägar av såväl hälso- och säkerhets- som miljöskäl,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kommuner skall ges rätt att sänka den maximalt tillåtna

hastigheten på vägar av såväl hälso- och säkerhets- som miljöskäl,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen snarast skall återkomma med förslag om

försöksverksamhet med alkolås som tidigare utlovats,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrad trafiksäkerhetsinformation, inriktad på att få flera att

i högre grad kunna utnyttja trafiksäkrare trafikslag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att hälften av det statliga bidraget till Nationalföreningen för

trafiksäkerhetens främjande (NTF) skall användas till att informera om

trafiksäker kollektivtrafik m.m.,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolskjutsar,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om körkort,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förbättra planeringen av trafikmiljön,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tunga bilar är ett hot mot småbilsutvecklingen och om behovet

av att utveckla trafiksäkrare småbilar,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av skärpta trafiksäkerhetsnormer för bilar,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tätare bromskontroller för tunga fordon,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring om att

farligt gods i första hand skall gå per järnväg eller till sjöss med särskilt

säkra fartyg,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att transport av farligt gods skall betraktas som miljöfarlig

verksamhet och därmed prövas enligt miljöskyddslagen.

1996/97:T86 av Sivert Carlsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det ideella trafiksäkerhetsarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det kommunala ansvaret,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gränsvärden för droger,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppkörningsorter.

1996/97:T87 av Sigge Godin m.fl. (fp, c, v, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett heltäckande trafiksäkerhetsprogram med tydlig inriktning på att

bekämpa alkohol och andra droger i trafiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsn av frivilligorganisationernas roll i

trafiksäkerhetsarbetet.

1996/97:T88 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen

för trafiksäkerhetsarbetet vid skolskjutsning.

Motioner från den allmänna motionstiden 1996

1996/97:T208 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om motorvärmare och katalysatorvärmare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krockkuddar.

1996/97:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

3. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om trafiksäkerhet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det kommunala trafiksäkerhetsarbetet.

1996/97:T214 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen snarast bör genomföra Vägverkets förslag till

skärpta krav på att bilförare skall lämna företräde åt gående vid

övergångsställe.

1996/97:T301 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om utmärkning av

landskapsgränserna längs de större vägarna.

1996/97:T331 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av stöd och stimulans till utvecklings- och

försöksverksamhet syftande till mindre saltanvändning vid halkbekämpning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering inom ramen för hållbar utveckling.

1996/97:T401 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (båda m) vari yrkas att

riksdagen beslutar ändra vägtrafikkungörelsen så att det blir möjligt att

svänga höger vid rödljus i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:T402 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen att möjligheterna

för motorcykelekipage att synas i trafiken ökas.

1996/97:T403 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (båda m) vari yrkas att

riksdagen beslutar om en lagändring så att ett flexibelt "blåljus" får

användas av tjänstgörande deltidsbrandmän i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:T404 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta bort undantaget för

yrkesförare att använda bilbälte.

1996/97:T407 av Mona Berglund Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lag beträffande

användande av cykelhjälm.

1996/97:T408 av Carl Erik Hedlund (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en översyn av bestraffningen av hastighetsöverträdelser i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:T410 av Christer Erlandsson (s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen att ingen annan

än polismyndighet har tillgång till bilregistret.

1996/97:T411 av Hans Hoff m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om körkortsåterkallelse.

1996/97:T412 av Hans Hoff m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om problemet med obetalda

felparkeringsavgifter.

1996/97:T413 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning som belyser

mobiltelefonmarknaden i Sverige och de konsekvenser användning av biltelefon

under körning har på trafiksäkerheten,

2. att riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring i

vägtrafikförordningen att telefonering under bilkörning enbart får ske med

s.k. handsfree-utrustning fr.o.m. den 1 juli 1997.

1996/97:T414 av Christina Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om persontransport i

buss på motorväg.

1996/97:T415 av Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (båda s) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring innebärande att

stillastående lastfordon skall vara försedda med väl synlig ljusanordning.

1996/97:T416 av Marie Granlund och Lars-Erik Lövdén (båda s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

åtgärder mot obetalda felparkeringsavgifter.

1996/97:T417 av Birgit Friggebo (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av tiometersregeln

till en femmetersregel vid parkering i gathörn.

1996/97:T418 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter att byta

utländskt körkort till svenskt körkort.

1996/97:T419 av Anders Svärd (c) och Karl-Erik Persson (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att Tullängsskolan i Örebro ges behörighet att utfärda körkort för personbil.

1996/97:T420 av Christer Erlandsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av

trafiksäkerhetskampanjer i våra storstadsområden för att öka trafiksäkerheten

och minska olycksfallsriskerna.

1996/97:T421 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsnedsättning för

körkortsprov och körkort för dem som helt eller delvis anlitat professionell

körskola för sin körkortsutbildning.

1996/97:T532 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra

lagstiftningen så att det av trafiksäkerhetsskäl blir möjligt att kombinera

halvljus och varselljus på motorcyklar.

1996/97:L713 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Vägverket i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket bör

verka för att konsumenterna får tillgång till miljödeklarationer för

personbilar.

Skrivelser från kommuner m.m.

Utskottet har mottagit skrivelser från ett flertal kommuner med synpunkter på

den i tre motioner behandlade frågan om Vägverkets planer på att minska

antalet mottagningsorter för förarprov. I den frågan har utskottet också hört

Vägverkets generaldirektör, Jan Brandborn, vid två tillfällen.

Utskottet

1 Trafiksäkerhetsarbetets nuvarande mål och inriktning

I ett beslut år 1982 (prop. 1981/82:81, bet. TU19, bet. TU26, rskr. 231)

fastställde riksdagen följande mål för trafiksäkerhetsarbetet:

* Det totala antalet dödade och skadade i trafiken skall fortlöpande minskas.

* Risken att dödas och skadas i trafiken skall fortlöpande minskas för

alla trafikantkategorier.

* Risken att dödas och skadas i trafiken skall minskas i högre grad för

de oskyddade trafikanterna än för de skyddade. Barnens problem skall

särskilt beaktas.

De sålunda fastställda målen för trafiksäkerhetsarbetet bekräftades i

riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU16,

rskr. 201) och år 1993 (prop. 1992/93:161, bet. TU29, rskr. 426).

I det sistnämnda beslutet fastställdes en inriktning som bl.a. innebar att

trafikanten sattes i centrum för trafiksäkerhetsarbetet och att Vägverket,

polisen och kommunerna utpekades som huvudaktörer inom trafiksäkerhetsområdet.

Med anledning av riksdagsbeslutet uppdrog regeringen åt Vägverket att utarbeta

ett nationellt trafiksäkerhetsprogram. År 1994 redovisade Vägverket,

Rikspolisstyrelsen och Svenska Kommunförbundet ett nationellt

trafiksäkerhetsprogram för perioden 1995-2000.

Våren 1996 beslutade riksdagen (prop. 1995/96:131, bet. TU8, rskr. 231) att

Vägverket som statens företrädare på central nivå skall ha ett samlat ansvar,

s.k. sektorsansvar, för hela vägtransportsystemets miljöpåverkan,

trafiksäkerhet m.m.

Våren 1997 beslutade riksdagen (prop. 1996/97:53, bet. TU7, rskr. 174) att

godkänna en inriktning som bl.a. innebär att åtgärder i infrastrukturen under

åren 1998-2007 skall utformas med utgångspunkt i högsta ambition för

trafiksäkerheten. Av riksdagsbeslutet framgår att utgångspunkten för

transportinfrastrukturens utveckling bör vara att inga människor skall dödas

eller skadas allvarligt i olyckor inom transportsystemet.

2 Det nuvarande operativa trafiksäkerhetsarbetet

I propositionen framhålls att dagens operativa trafiksäkerhetsarbete baseras

på det nationella trafiksäkerhetsprogrammet för åren 1995-2000. I programmet

läggs särskild vikt vid tio s.k. reformområden inom vilka insatser vidtas för

att lösa olika trafiksäkerhetsproblem. Dessa områden är värdering av

trafiksäkerhet, trafiknykterhet, färre hastighetsöverträdelser, färre andra

regelöverträdelser, säkrare trafikmiljö, användning av skyddsutrustning i bil,

säkrare bilar, synbarhet i trafik, användning av cykelhjälm samt räddning,

vård och rehabilitering. För varje reformområde har konkreta verksamhetsmål

ställts upp, såsom bl.a. minskad andel onyktra i polisens kontroller, minskad

andel hastighetsöverträdelser och ökad andel cyklister som använder hjälm.

Målen kan följas upp och utvärderas både på nationell, regional och lokal nivå

och gör trafiksäkerhetsarbetet mer konkret och begripligt för alla inblandade.

3 Antalet dödade och skadade i trafiken åren 1986-1996

Utvecklingen i fråga om antalet dödade och skadade personer vid

polisrapporterade olyckor från år 1986 har varit följande.

_____________________________________________________________

År Antal dödade Antal svårt skadade Antal lindrigt

skadade

1986 844 5 804 15 810

1987 787 5 423 15 044

1988 813 5 869 16 969

1989 904 5 790 17 741

1990 772 5 501 16 996

1991 745 4 832 16 225

1992 759 4 705 16 022

1993 632 4 334 15 407

1994 589 4 221 16 862

1995 572 3 965 17 208

1996 537 3 83716 973

_____________________________________________________________

Det bör påpekas att antalet skadade i vägtrafikolyckor är betydligt större än

vad polisrapporterna visar, eftersom åtskilliga olyckor - särskilt sådana med

lindriga personskador - inte kommer till polisens kännedom.

4 Nollvisionens trafiksäkra samhälle

4.1 Regeringens bedömningar och förslag

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att det långsiktiga målet för

trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till

följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet (nollvisionen) samt att

vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer

av detta.

Regeringen framhåller att utvecklingen av trafiksäkerheten inom

vägtransportsystemet under 1990-talet i huvudsak överensstämmer med de av

riksdagen fastställda målen.Enligt nuvarande trafiksäkerhetspolitiska mål

skall antalet dödade och skadade i trafiken fortlöpande minskas. Detta innebär

i sin yttersta konsekvens, betonar regeringen, att inga människor skall dödas

eller skadas i trafiken. Den s.k. nollvisionen förtydligar denna inriktning

genom att ange att ingen på sikt skall dödas eller skadas allvarligt till

följd av trafikolyckor inom vägtansportsystemet. Nollvisionen förutsätter inte

att alla olyckor som leder till egendomsskador eller att alla lindriga

personskador måste elimineras. Sådana trafikolyckor utgör en mindre väsentlig

del av trafiksäkerhetsproblemet, trots att de i vissa fall kan medföra stora

kostnader för stat, landsting, kommuner och individer. Utifrån ett

folkhälsoperspektiv är det av största betydelse, betonar regeringen, att de

händelser som fokuseras i trafiksäkerhetsarbetet är sådana som medför att

människor dödas eller skadas allvarligt.

Regeringen understryker att nollvisionen anger inriktningen och det

långsiktiga målet för trafiksäkerhetsarbetet. Det är inte möjligt att i

nuläget till fullo uppskatta de långsiktiga kostnaderna för genomförandet av

nollvisionen. Detta beror främst på att kostnaderna i stor utsträckning

påverkas av vilka slags åtgärder som kommer att vara möjliga att vidta i det

framtida arbetet, bl.a. med hänsyn till vad som kan accepteras av allmänheten

och till den tekniska utvecklingen. Från en etisk utgångspunkt kan det inte

accepteras, framhåller regeringen, att människor dödas eller skadas allvarligt

i samband med förflyttningar inom vägtransportsystemet. Människans fysiska

förutsättningar att tåla yttre våld vid trafikolyckor bör vara normgivande vid

utformningen av vägtransportsystemet. Med den utgångspunkten kan det

trafiksäkra samhället på sikt växa fram.

Under rubriken Ett delat ansvar för trafiksäkerheten framhåller regeringen att

nollvisionen förutsätter en ny ansvarsfördelning för vägtransportsystemets

trafiksäkerhet. Hittills har så gott som hela ansvaret åvilat den enskilde

trafikanten. En sådan ensidig ansvarsfördelning är inte konstruktiv när

utgångspunkten är att ingen på sikt skall dödas eller skadas allvarligt i

trafiken. Ansvaret för trafiksäkerheten bör enligt regeringen vara delat

mellan trafikanterna och de s.k. systemutformarna. Med systemutformare avses

offentliga och privata organ som ansvarar för utformning och drift av olika

delar av vägtransportsystemet, såsom väg, fordon och transporttjänster, samt

de som ansvarar för olika stödsystem för en säker vägtrafik, såsom regelverk,

utbildning, information, övervakning, räddning, vård och rehabilitering.

Regeringen betonar att systemutformarna alltid bör ha det yttersta ansvaret

för vägtransportsystemets hela säkerhetsnivå. Trafikanterna är liksom tidigare

skyldiga att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa

trafikreglerna. Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret - på grund av

t.ex. bristande kunskap, acceptans eller förmåga - eller om personskador

uppstår eller riskerar att uppstå av andra orsaker, måste systemutformarna

vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att

människor dödas eller skadas allvarligt. Regeringen betonar att ett fortsatt

arbete i enlighet med de sålunda angivna principerna kräver förtydliganden. En

utredning kommer att tillsättas i syfte att bl.a. klargöra hur det allmännas

och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten kan och bör preciseras.

Under rubriken Inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet framhåller regeringen

att Vägverket, polisen och kommunerna i huvudsak bör verka för

- att medborgarnas förutsättningar, behov och krav blir utgångspunkten för

det långsiktiga målinriktade trafiksäkerhetsarbetet,

- att berörda beslutsfattare inom privat och offentlig sektor stimuleras till

att ta ett ökat ansvar för trafiksäkerheten,

- att berörda offentliga och privata organ stimuleras till att integrera

trafiksäkerhetshänsyn i alla delar av verksamheten som påverkar

vägtransportsystemets utformning och funktion,

- att medborgarna stimuleras till att ställa krav på trafiksäkra produkter

och tjänster,

- att trafikanternas intresse och möjlighet att följa trafikregler och visa

hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken ökas.

Under rubriken Inriktningen för de åtgärder som bör vidtas framhåller

regeringen att Vägverket, polisen och kommunerna i huvudsak bör verka för

- att en effektiv och resultatinriktad avvägning sker mellan olycks- och

skadeförebyggande åtgärder,

- att de mest utsatta trafikantgruppernas behov av trafiksäkerhet blir

styrande vid val av åtgärder,

- att hastigheten tillsammans med vägens och fordonens tekniska standard på

sikt anpassas till de krav som är berättigade från trafiksäkerhets- och

miljösynpunkt.

Under rubriken Det framtida operativa trafiksäkerhetsarbetet framhåller

regeringen att Vägverket, polisen och kommunerna bör vidareutveckla och

fullfölja den redovisade inriktningen och basera arbetet på en mål- och

resultatstyrning som syftar till att på sikt uppnå en säker vägtrafik. I

sammanhanget meddelar regeringen att den i april 1997 uppdrog åt Vägverket att

tillsammans med närmast berörda utarbeta ett nationellt trafiksäkerhetsprogram

för åren 1998-2007. Arbetet bör baseras på en modell som syftar till att uppnå

säker vägtrafik inom ramen för de s.k. reformområden som parterna väljer att

ange för det framtida arbetet.

4.2 Motionsförslag

I motion T213 (kd) framhålls att Kristdemokraterna ställer sig bakom

nollvisionen. Varje trafikolycka med allvarliga konsekvenser är en stor

tragedi för den enskilde, för de anhöriga och för samhället. På inget annat

område där det råder ett samspel mellan teknik och människa accepteras det,

heter det i motionen, att det varje år dör ett hundratal människor därför att

tekniken fallerar. Nollvisionen är därför etiskt försvarbar och nödvändig,

betonar motionärerna.

I motion T77 (m) framhålls att grundidén bakom nollvisionen som strategi är

god. Motionärerna säger sig vara positivt inställda till strävan att minska

antalet olyckor och eliminera risken för långvarig ohälsa till följd av

trafik-olyckor. Regeringen bör dock ha i åtanke, betonar motionärerna, att en

strategi för trafiksäkerhetsarbetet måste omfatta alla de delar som påverkar

trafiksäkerheten. Den viktbaserade skatten på motorfordon leder till att bilar

med tyngre kaross eller extra säkerhetsutrustning beskattas hårdare och i

strid mot målsättningarna för trafiksäkerhetsarbetet. Kommunikationskommittén

har också, framhåller motionärerna, i sitt slutbetänkande föreslagit åtgärder

som innebär att innehavet av tyngre fordon blir dyrare.

I motion T84 (fp) framhålls att alkohol- och drogaspekten bör få större

utrymme i trafiksäkerhetsarbetet. Kampen mot rattfylleriet får vi aldrig

någonsin ge upp, betonar motionärerna. Genom poliskontroller och informations-

kampanjer bör vi kunna få fler att avstå från bilkörning efter intag av

alkohol, narkotika och påverkande mediciner.

I motion T85 (mp) säger sig motionärerna förutsätta (yrkande 1) att dagens

trafiksäkerhetsmål ligger fast och får funktionen av delmål då de nu

kompletteras med ett långsiktigt mål, nollvisionen.

I motion T85 (mp) framhålls vidare (yrkande 2) att barns trafiksäkerhet bör

utgöra ett särskilt reformområde i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet.

Motionärerna erinrar om att barnens problem skall beaktas särskilt enligt nu

gällande trafiksäkerhetsmål och betonar att barns säkerhet i trafiken är en

fråga som behandlas styvmoderligt i propositionen.

Enligt yrkande 3 i motion T85 (mp) bör riksdagen besluta att ge regeringen i

uppdrag att tillsätta en opartisk kommission för att granska hur den del av

riksdagens trafiksäkerhetsmål som berör barns problem i trafiken har

genomförts i det praktiska trafiksäkerhetsarbetet.

Enligt yrkande 8 i motion T85 (mp) bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad

trafiksäkerhetsinformation, inriktad på att få flera att i högre grad kunna

utnyttja trafiksäkrare trafikslag. Motionärerna framhåller att en viktig del

av informationsarbetet är att visa på att kollektivtrafiken utgör ett

säkerhetsmässigt fördelaktigt alternativ till det individuella handhavandet av

fordon. I motion T85 (mp) framhålls också (yrkande 9) att hälften av det

statliga bidraget till Nationalför-eningen för trafiksäkerhetens främjande

(NTF) bör användas till att informera om trafiksäker kollektivtrafik.

I motion T86 (c) framhålls (yrkande 1) att det ideella trafiksäkerhetsarbetet

inte lyfts fram tillräckligt i propositionen. Det ideella

trafiksäkerhetsarbete som bedrivs via olika organisationer och föreningar har

stor betydelse för att utbilda och upplysa och för att förändra negativa

beteenden i trafiken. Detta arbete har därför en given plats i nollvisionens

strategi och är omistligt för att visionen skall kunna nås.

I motion T86 (c) framhålls vidare (yrkande 3) att drogbekämpning är en av de

viktigaste frågorna i trafiksäkerhetsarbetet. Motionärerna betonar att det är

ytterst angeläget att införa gränsvärden för droger och mediciner vid sidan av

de alkoholhaltiga dryckerna. Regeringen bör därför snarast återkomma till

riksdagen med förslag till gränsvärden för droger.

I motion T87 (fp, c, v, mp, kd) framhålls att det behövs ett heltäckande

trafiksäkerhetsprogram med tydlig inriktning på att bekämpa alkohol och andra

droger i trafiken. Det krävs, betonar motionärerna, både en förändrad

lagstiftning som ger tydliga gränsvärden och ett opinionsarbete för att

förhindra såväl knark som mediciner i trafiken. Ett viktigt led att nå

framgång i detta arbete är en bred folklig förankring. Frivilligorganisationer

gör redan i dag betydande insatser som behöver uppmuntras och stärkas.

I motion T420 (s) betonas vikten av kampanjer i stortstadsområdena för att

öka trafiksäkerheten och minska olycksfallsriskerna där.

4.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att det långsiktiga målet för

trafiksäkerhetsarbetet bör vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt

till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Utskottet ställer sig

sålunda bakom den s.k. nollvisionen. I likhet med regeringen anser utskottet

att det från etisk synpunkt inte kan accepteras att människor dödas eller

skadas allvarligt i samband med förflyttningar inom vägtransportsystemet.

Utskottet anser vidare, liksom regeringen, att vägtransportsystemets

utformning och funktion bör anpassas till de krav som följer av nollvisionen.

Människans fysiska förutsättningar att tåla yttre våld vid trafikolyckor bör

vara normgivande vid utformningen av vägtransportsystemet. Ansvaret för

trafiksäkerheten bör vara delat mellan trafikanten och de s.k.

systemutformarna. Det är även enligt utskottets mening angeläget att det

allmännas och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten utreds och preciseras.

Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagen

godkänner att det långsiktiga målet för trafiksäkerhetsarbetet skall vara att

ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom

vägtransportsy-stemet samt att vägtransportsystemets utformning och funktion

anpassas till de krav som följer av denna nollvision. I motion T213 (kd)

framhålls, som nämnts, att nollvisionen är etiskt försvarbar och nödvändig.

Syftet med motionen, i den delen, torde genom utskottets ställningstagande få

anses tillgodosett. Yrkandet, i berörd del, bör därför lämnas utan åtgärd från

riksdagens sida och avstyrks följaktligen.

Med anledning av synpunkterna i motion T77 (m) på kostnader för innehav av

tyngre fordon vill utskottet erinra om att regeringen tillsatt en utredning

med uppgift att göra en översyn av vägtrafikens samlade beskattning omfattande

såväl lätta som tunga fordon (dir. 1996:37). Översynen skall koncen-treras

till vad som är den lämpligaste avvägningen mellan försäljningsskatt,

fordonsskatt, energi- och koldioxidskatt. Utredningsuppdraget skall redovisas

före utgången av innevarande år. En trafikpolitisk proposition, på grundval

av Kommunikationskommitténs förslag, kommer att föreläggas riksdagen i

februari 1998. I avvaktan på regeringens förslag med anledning av det nämnda

utredningsarbetet avstyrker utskottet motion T77 (m) yrkande 1.

I motion T86 (c) framhålls att det ideella trafiksäkerhetsarbetet är

omistligt om vi skall nå nollvisionen. Regeringen borde därför ha lyft fram

det arbetet mer än vad som skett i propositionen. Även i motion T87 (fp, c, v,

mp, kd) betonas betydelsen av frivilligorganisationernas roll i

trafiksäkerhetsarbetet.

I propositionen framhålls att skilda former för samverkan etablerats mellan

olika intressenter för att genomföra det nationella trafiksäkerhetsprogrammet.

Samordningen på nationell och regional nivå sker i huvudsak, framhålls det,

mellan Vägverket, polisen och kommunerna. Även länsstyrelserna, landstingen

och NTF och dess medlemsorganisationer har viktiga roller i

trafiksäkerhetsarbetet. Avtal har slutits bl.a. mellan Vägverket och NTF på

såväl central som regional nivå. I propositionen betonas vidare att

trafiksäkerhetsarbetet bör ta fasta på att alla individer har en personlig

nollvision. Till stöd för ett ökat folkligt engagemang finns bl.a. NTF och

dess lokala, regionala och centrala medlemsorganisationer. Genom att dels öka

medborgarnas kunskap och insikt om samspel och skaderisker i trafiken, dels

stödja medborgarnas krav på att bl.a. vägar, fordon och vägtransporter är

trafiksäkra, kan dessa organisationer aktivt bidra till en säkrare trafik.

Utskottet delar regeringens och motionärernas uppfattning om det stora

värdet av det ideella trafiksäkerhetsarbetet. Med hänvisning härtill och till

vad utskottet i övrigt anfört torde syftet med de motionsyrkanden som nu är i

fråga få anses tillgodosett. Yrkandena bör därför lämnas utan någon riksdagens

åtgärd och avstyrks följaktligen.

Trafiknykterhetsfrågor behandlas i motionerna T84 (fp), T86 (c) och T87 (fp,

c, v, mp, kd). Utskottet finner i likhet med motionärerna att insatser mot

trafikonykterhet, på grund av alkohol eller andra droger, är mycket angelägna.

Trafiknykterheten utgör också ett av de tio reformområdena i det nationella

trafiksäkerhetsprogrammet. Av Vägverkets senaste årliga

trafiksäkerhetsrapport till regeringen framgår att arbetet inom reformområdet

under år 1996 bl.a. omfattade kampanjer, information och utbildning med

inriktning mot två huvudmålgrupper: ungdomar och alkoholproblematiker. Därvid

har även andra droger än alkohol uppmärksammats. Av propositionen framgår att

Brottsförebyggande rådet år 1996 i utredningen Från 0,5 till 0,2 promille

utvärderade effekterna av den ändrade lagstiftningen om trafiknykterhetsbrott

som genomfördes den 1 juli 1990. Dödsolyckorna i vägtrafiken minskade med 8 %

under en treårsperiod som följde efter reformen. Av propositionen framgår

vidare att Drograttfylleriutredningen i sitt betänkande Droger i trafiken (SOU

1996:125) bl.a. föreslår ändrade bestämmelser för att skapa förutsättningar

för en effektivare bekämpning av rattfylleri och grovt rattfylleri i de fall

föraren är påverkad av annat medel än alkohol. Frågan bereds för närvarande

inom Regeringskansliet.

I avvaktan på regeringens förslag med anledning av

Drograttfylleriutredningens betänkande och med hänvisning till vad utskottet i

övrigt nu anfört torde syftet med de berörda yrkandena få anses tillgodosett.

Dessa bör sålunda kunna lämnas utan åtgärd från riksdagens sida och avstyrks

därför.

Nollvisionen förtydligar, som framhålls i propositionen, det nuvarande

trafiksäkerhetspolitiska målet att antalet dödade och skadade i trafiken

fortlöpande skall minskas. Det målet ligger sålunda fast. Något riksdagens

uttalande härom, som begärs i motion T85 (mp), synes därför inte erforderligt.

I motion T85 (mp) erinras vidare om att nuvarande trafiksäkerhetspolitiska mål

innebär att barns trafiksäkerhet särskilt skall beaktas. Motionärerna vill att

frågan skall utgöra ett särskilt reformområde i det nationella

trafiksäkerhetsprogrammet. Vidare begär motionärerna en opartisk granskning av

hur den del av riksdagens trafiksäkerhetsmål som berör barns problem i

trafiken har genomförts i det praktiska trafiksäkerhetsarbetet.

I den nämnda trafiksäkerhetsrapporten från Vägverket framhålls att barns och

vuxnas risker i trafiken kan användas som mått när det gäller målformuleringen

att barns problem särskilt skall beaktas. Riskerna skall ju minska mer för

barn än för vuxna. Så har också faktiskt skett de senaste åren. Detsamma

gäller skaderiskerna. Trafiksäkerhetsprogrammets reformområden omfattar bl.a.

oskyddade trafikanter, dvs. inte minst barn. Av rapporten fram-går t.ex. att

kampanjer, information och utbildning om användning av cykelhjälm genomförts i

samarbete med NTF och med inriktning på pensionärer och skolungdomar. Som ett

annat exempel på ett reformområde av betydelse för barn kan nämnas

Skyddsutrustning i bil. Projektet syftar till att alla människor som färdas i

bil skall vara fastspända, antingen med speciella skyddsanordningar för barn

eller med bilbälten. Utskottet vill vidare framhålla att det delar regeringens

uppfattning att Vägverket, polisen och kommunerna bör verka för att de mest

utsatta trafikantgruppernas behov av trafiksäkerhet blir styrande vid val av

de åtgärder som bör vidtas för att en på sikt säker vägtrafik skall kunna

uppnås.

I motion T85 (mp) framhålls också att trafiksäkerhetsinformationen i större

utsträckning bör inriktas mot att få flera att i högre grad utnyttja

trafiksäkrare trafikslag.

I regleringsbrevet för Vägverket för år 1997 uppdras åt verket att för

regeringen redovisa en sammanhållen strategi för information och utbildning i

syfte att påverka värderingar, attityder och beteende hos allmänhet och

beslutsfattare för en bättre miljö, högre trafiksäkerhet och större användning

av kollektivtrafik. Uppdraget har nyligen redovisats. Med anledning av mp-

motionens krav på att ?hälften av det statliga bidraget till NTF? bör användas

för att informera om trafiksäker kollektivtrafik m.m. vill utskottet erinra om

riksdagens beslut år 1992 att statsbidraget till NTF skulle upphöra (prop.

1991/92:100 bil. 7, bet. TU10, rskr. 140). Vägverket upphandlar emellertid

NTF:s tjänster i enlighet med ett mellan parterna gällande avtal.

Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att tillgodose de yrkanden i motion

T85 (mp) som nu är i fråga. Någon riksdagens åtgärd synes inte påkallad,

varför motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet delar den i motion T420 (s) uttalade uppfattningen om betydelsen av

kampanjer för att öka trafiksäkerheten och minska olycksfallsriskerna.

Självfallet gäller det sagda inte minst storstadsområden. Något riksdagens

uttalande i frågan synes inte erforderligt, varför motionen avstyrks.

5 Säkrare biltrafik

5.1 Förarutbildningen

Regeringen framhåller att nollvisionens synsätt innebär att systemutformarna

tar det huvudsakliga ansvaret för att förebygga skaderisker inom

vägtransportsystemet och att det ansvaret även gäller

förarutbildningssystemet. Regeringen betonar vidare att nyblivna bilförare,

oavsett ålder, uppvisar betydligt högre olycksrisker jämfört med erfarna

förare. Regeringens bedömning i fråga om förarutbildningen sammanfattas

sålunda: En hög och jämn utbildningsnivå bör eftersträvas för nya

trafiklärare. Ökade krav bör ställas på handledare och elever i samband med

privat övningskörning. Det bör utredas om utbildning i första hjälpen bör ingå

som ett obligatoriskt, praktiskt moment i förarutbildningen. Förutsättningarna

för att introducera en körkortsutbildning i etapper - en ?stegvis

körkortsutbildning? - som ger körkortsaspiranten möjlighet att erhålla

erfarenhet av bilkörning under förhållandevis säkra former bör utredas.

Regeringens sålunda redovisade bedömning har inte föranlett några

motionsledes framförda invändningar.

5.1.1 Minskning av antalet mottagningsorter för förarprov

Till Vägverkets uppgifter hör att ansvara för frågor om körkort,

förarutbildning och förarprov. Verket förrättar i dag förarprov på 29 orter

med förarprovskontor och på 109 mottagningsorter utan permanent bemanning. I

en cirkulärskrivelse den 5 mars 1997 till länsstyrelserna meddelade verket

att man avsåg att förändra förarprovet, såväl körprov som teoriprov, i syfte

att förbättra trafiksäkerheten. Körprovet skulle enligt skrivelsen modifieras

så att det på ett bättre sätt kan avspegla den kunskap som

körkortsaspiranterna enligt utbildningsplanerna skall ha tillägnat sig. Det

innebär, betonades det i skrivelsen, att proven så långt möjligt måste

förrättas på orter som har tillräckliga trafikmiljömässiga förutsättningar. I

skrivelsen framhölls också att teoriprovet skulle datoriseras under år 1998 i

syfte att öka kvaliteten och säkerheten. Till skrivelsen var fogad en

förteckning av vilken framgick att antalet orter, där förarprov kan avläggas,

planerades minska från 138 till 43. Planerna har sedemera reviderats så att de

nu gäller en minskning av antalet orter i fråga från 138 till 66.

I tre motioner, T76 (s), T82 (m) och T86 (c) kritiseras Vägverkets planer.

I motion T76 (s) framhålls att planerna har mött stark kritik från

kommuner, länsstyrelser, trafikskolor och körkortsaspiranter. Motionärerna

erinrar om regeringens uttalande att en utgångspunkt för en eventuell

reformering av körkortsutbildningen bör vara att den i stor utsträckning kan

accepteras av medborgarna. Eftersom regeringen avser att utreda ett nytt

utbildningssystem för förarutbildningen, bör riksdagen enligt motionärerna som

sin mening ge regeringen till känna att de av Vägverket påtänkta

förändringarna inte bör genomföras i avvaktan på att ett nytt system för

förarutbildning utreds.

Även i motion T82 (m) framhålls att de av Vägverket aviserade förändringarna

av körkortsutbildningen inte bör genomföras i avvaktan på ett nytt system för

förarutbildning.

I motion T86 (c) betonas vikten av att körkortsutbildning ges nära dem som

berörs och i deras trafikmiljöer. En begränsning av antalet uppkörningsorter

riskerar att leda till att avstånden till utbildningsanordnare ökar. Därmed

kommer fler att välja att övningsköra som ?privatister? till men för

trafiksäkerhetsarbetet. Dessa synes nämligen särskilt frekventa i

olycksstatistiken. Riksdagen bör därför uttala att antalet uppkörningsorter

inte bör minskas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den av Vägverket planerade

minskningen av antalet orter, där förarprov får avläggas, inte skall

genomföras i avvaktan på den aviserade utredningen om ett nytt system för

utbildningen i fråga. Utskottet har dock ingen erinran mot en datorisering av

teoriprovet inom ramen för nuvarande antal mottagningsorter. Vad utskottet

sålunda anfört - och som innebär att syftet med motionerna T76 (s), T82 (m)

och T86 (c) yrkande 4 torde få anses tillgodosett - bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

5.1.2 Ökad differentiering av körkort

I motion T85 (mp) framhålls att en ökad differentiering av körkort innebär

fördelar och att frågan därom bör utredas. I takt med att livets olika skeden

inträder, förändras de individuella förutsättningarna för god körförmåga,

betonar motionärerna. Detta kan innebära en trafiksäkerhetsrisk. Den risken

behöver dock inte medföra att vederbörandes körkort återkallas eller att man

helt avstår från åtgärd. En ökad differentiering av körkorten skulle ge

människor möjlighet att förbli aktiva förare ytterligare en tid, samtidigt som

samhället skulle få möjlighet att anpassa körkorten till de individuella

förutsättningarna. Som exempel anger motionärerna dagkörkort för äldre.

I propositionen framhålls att senare års forskning har visat att det

sannolikt finns en koppling mellan demens och olycksrisk i trafiken. Problemet

kan komma att öka i takt med att gruppen äldre blir allt större. Frågan om

äldres problem i trafiken bör därför enligt regeringen närmare utredas.

Utskottet förutsätter att utredningen överväger den i mp-motionen

aktualiserade frågan. I avvaktan på utredningens resultat avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

5.1.3 Utbyte av utländska körkort

I motion T418 (m) behandlas utbyte av utländska körkort. Enligt körkortslagen

(1977:477) gäller ett utländskt körkort som är utfärdat i en EES-stat i

Sverige enligt sitt innehåll. Även andra utländska körkort gäller i Sverige -

såsom huvudregel - enligt sitt innehåll. Om körkortet är utfärdat i en stat

utanför EES-området gäller körkortet inte i Sverige om innehavaren är

folkbokförd här sedan mer än ett år. Ett körkort som är utfärdat i en EES-

stat, Schweiz eller Japan, och som gäller i Sverige får bytas ut mot ett

likvärdigt svenskt körkort, om körkortshavaren är folkbokförd i Sverige sedan

minst 185 dagar. Motionären framhåller att dessa bestämmelser t.ex. innebär

att en till Sverige återflyttad svenskamerikan, som kört bil i USA i många år,

får köra i Sverige under ett år men att han därefter måste genomgå hela

proceduren med körkortsprov för att få ett i Sverige giltigt körkort.

Motionären finner denna ordning orimlig. Om ett utländskt körkort är giltigt

under ett år, bör det i normalfallet, betonar han, vara möjligt att byta ut

det mot ett svenskt på samma sätt som gäller för körkort utfärdade i ett EU-

land, Schweiz eller Japan.

En motion med samma yrkande som det nu aktuella behandlas med viss

utförlighet i utskottets av riksdagen godkända betänkande 1995/96:TU14 (rskr.

195). Utskottet vidhåller sin där uttalade uppfattning om det berättigade i

att göra skillnad mellan utländska körkorts giltighet och utbytbarhet på sätt

som nu gällande regler innebär. Med det sagda avstyrker utskottet motion T418

(m).

5.1.4 Vissa övriga körkortsfrågor

I motion T419 (c, v) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Tullängsskolan i Örebro bör ges behörighet

att utfärda körkort för personbil. Motionärerna framhåller att skolan har

befogenhet att utbilda och examinera långtradarchaufförer, busschaufförer och

lärare till trafikskolor. Befogenheten omfattar dock inte, betonar

motionärerna, examination för ett jämförelsevis avsevärt mindre omfattande

personbilskörkort. Motionärerna finner det angeläget att elever, som utbildas

för behörighet att föra tunga fordon, som förberedelse och som ett första steg

inom ramen för skolans verksamhet kan examineras för B-behörighet, dvs.

körkort för personbil. Därför borde det vara naturligt att skolan skulle

kunna bedöma när - under utbildningen för behörighet att framföra tunga fordon

- tillräcklig kunskap uppnåtts för att erhålla körkort för personbil.

Motionärernas önskemål att elever i Tullängsskolan skall kunna avlägga

förarprov där för behörighet att föra personbil, såsom en etapp på vägen mot

behörighet för tyngre fordon, har numera tillgodosetts, enligt vad utskottet

erfarit. Motionen kan sålunda lämnas utan någon riksdagens åtgärd och avstyrks

därför.

I motion T421 (m) begärs sänkta avgifter för körkortsprov och körkort som

kompensation för den fördyring som den nyligen beslutade mervärdesskatten på

yrkesmässig körkortsutbildning innebär.

Avgifterna behövs, vill utskottet framhålla, för att täcka Vägverkets

kostnader för de tjänster det är fråga om. Utskottet kan därför inte ställa

sig bakom motionärens krav och avstyrker motionen.

5.2 Kvalitetssäkring av vägtransporter, tjänsteresor och arbetsresor

Med kvalitetssäkring avses enligt propositionen system för att säkerställa

kvaliteten på privata och offentliga organs produkter och tjänster.

Kvalitetssäkringen omfattar organisatorisk struktur, ansvar och rutiner. De

senaste åren har många företag och offentliga förvaltningar arbetat med att

införa en sådan kvalitetssäkring på miljöområdet i sin verksamhet. Vissa har

även påbörjat ett arbete med att från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt

kvalitetssäkra de transporter för vilka företaget eller myndigheten ansvarar.

Regeringen framhåller att statliga myndigheter och bolag bör kvalitetssäkra

sina vägtransporter, de anställdas tjänsteresor och resor till och från

arbetet. Det är även önskvärt att andra offentliga organ och näringslivet på

motsvarande sätt kvalitetssäkrar sina transporter. Om detta sker på ett

organiserat och utbrett sätt bör det kunna leda till betydande effekter på

trafiksäkerheten.

I motion T79 (kd) anknyter motionärerna till regeringens sålunda återgivna

uttalanden och framhåller vikten av att det införs krav på säkerhetsbälten i

bussar. Det finns standarder för bussbälte i Europa, säger motionärerna, men

vi saknar nödvändiga politiska beslut i Sverige.

I motion T414 (s) framhålls att förbud bör införas mot att transportera

resenärer stående i buss vid färd på motorväg.

Inom EU har, enligt vad utskottet inhämtat, direktiv antagits om att alla

bussar - med undantag för dem som har platser för stående - skall vara

utrustade med säkerhetsbälten på alla sittplatser. Vägverket inleder i höst

ett arbete med att föra över direktivets innehåll till svenska bestämmelser.

Utskottet förutsätter att regeringen överväger möjligheterna att införa det i

s-motionen aktualiserade förbudet. Med det anförda finner utskottet syftet med

motionerna T79 (kd) yrkande 1 och T414 (s) till väsentlig del tillgodosett.

Yrkandena bör sålunda kunna lämnas utan någon riksdagens åtgärd och avstyrks

följaktligen.

I motion T85 (mp) framhålls att Vägverket bör ges i uppdrag att utarbeta en

kvalitetssäkring för skolskjutsar som kommunerna kan utgå från i

upphandlingar.

I motion T88 (s) framhålls att regeringen bör utforma regler som innebär ett

förbättrat skydd för skolbarnen under deras resor till och från skolan.

Som Kommunförbundet konstaterat måste kommunerna vid upphandling av t.ex.

skolskjutsar säkerställa att transporterna sker på ett trafiksäkert sätt.

Enligt vad utskottet erfarit prövar man inom Kommunförbundet, med bistånd av

Vägverket, möjligheterna att med väginformatik genomföra kontroll- och

uppföljningssystem för de offentligt upphandlade vägtransporterna.

Verksamheten sker i samarbete med bl.a. ett antal transportutövare och gäller

t.ex. fordonsbaserad hastighetskontroll.

Barnens säkerhet i samband med skolskjutsar är, vill utskottet understryka,

i hög grad en fråga om att se till att på- och avstigning kan ske på ett

säkert sätt. Utskottet förutsätter att även den frågan noggrant följs inom

ramen för berörda myndigheters och kommunernas trafiksäkerhetsarbete.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att motionerna T85 (mp)

yrkande 10 och T88 (s) nu kan lämnas utan någon riksdagens åtgärd. De avstyrks

följaktligen.

5.3 Väginformatik och annan ny teknik

5.3.1 Regeringens bedömningar

Regeringen framhåller att det inom områdena fordon och väginformatik i dag

förekommer flera intressanta tekniska systemlösningar, vilka effektivt kan

bidra till en förbättrad miljö och trafiksäkerhet. Problemet är att det i dag

inte finns någon naturlig efterfrågan på dessa lösningar. Från samhällets sida

föreligger dock ett starkt intresse av att sådana tillämpningar introduceras

som effektivt kan bidra till att de trafikpolitiska målen uppnås.

Förutsättningarna bör därför utredas för att i trafiksäkerhetsfrämjande syfte

inrätta en organisation med uppgift att stödja privata och offentliga organ

vid upphandling av fordon, väginformatik och annan ny teknik. Vidare bör

Sverige delta aktivt i EU:s vidareutveckling av standarder och berörda

direktiv inom områdena fordon, väginformatik och körkort.

5.3.2 Motionsförslag

I motion T77 (m) framhåller motionärerna att de är kritiska till tanken att

inrätta en organisation av det angivna slaget. Utveckling av fordon,

väginformatik och annan ny teknik inom fordonsområdet är enligt motionärerna i

huvudsak en angelägenhet för marknaden. Redan i dag finns dessutom en rad

statliga organisationer som helt eller delvis arbetar med liknande frågor,

t.ex. Konsumentverket och NUTEK.

I motion T84 (fp) framhåller motionärerna att de välkomnar användning av

väginformatik och annan ny teknik som kan främja trafiksäkerhet och

effektivitet i transportsystemet. Konsekvenserna av dessa möjligheter måste

dock undersökas grundligt, betonar motionärerna, så att man inte inför system

som kränker den personliga integriteten.

I motion T85 (mp) framhålls att ett regeringsförslag om alkolås hade utlovats

redan till år 1993. Riksdagen bör enligt motionärerna nu uttala att regeringen

snarast bör underställa riksdagen ett förslag i frågan.

I motion T413 (s) begärs en undersökning som belyser mobiltelefonmarknaden i

Sverige och de konsekvenser användning av biltelefon under körning har för

trafiksäkerheten. Vidare begär motionärerna en ändring i vägtrafikkungörelsen

som innebär att telefonering under bilkörning endast får ske med s.k.

handsfree-utrustning.

5.3.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av att effektiva

tillämpningar av väginformatik och annan ny teknik utvecklas och introduceras

som ett led i nollvisionens förverkligande.

Som regeringen framhåller råder av tradition den ordningen att staten

efterfrågar produkter och ny teknik, som uppfyller vissa funktionella krav men

som inte naturligt finns på marknaden. Som exempel på sådan teknik som är av

betydelse i detta sammanhang anges i propositionen

- elektroniskt körkort, som bl.a. kan användas för behörighetskontroll,

- alkolås, som kan hindra onyktra förare att starta bilen,

- intelligenta farthållare, som bl.a. kan kopplas till någon form av

avståndsavkänning till i första hand framförvarande fordon och som i

kritiska situationer sänker bilens hastighet,

- intelligenta bältespåminnare, som t.ex. kan göra att fordonet i fråga

endast kan föras i låga hastigheter om förare eller passagerare inte

använder bilbälte.

Utskottet anser att teknik av det angivna slaget kan ha stor betydelse för

trafiksäkerheten och har inget att erinra mot en utredning av

förutsättningarna för att inrätta en organisation med uppgift att stödja

privata och offentliga organ vid upphandling av fordon, väginformatik och

annan ny teknik inom fordonsområdet. Av det anförda följer att utskottet

avstyrker motion T77 (m) yrkande 2, vari tanken på en organisation av det

nämnda slaget tillbakavisas.

I likhet med regeringen - och de motionärer som står bakom motion T84 (fp) -

anser utskottet att den personliga integriteten är viktig att beakta vid

utveckling och introduktion av väginformatik, såsom t.ex. elektroniska

körkort och intelligenta farthållare. Något riksdagens uttalande i den frågan,

som begärs i fp-motionen, synes inte erforderligt, varför yrkandet härom

avstyrks.

Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att återkomma till riksdagen i

frågan om alkolås i en proposition om ändrad körkortslagstiftning, som kommer

att föreläggas riksdagen senare i höst. I avvaktan härpå avstyrker utskottet

motion T85 (mp) yrkande 7.

Med anledning av motion T413 (s) om användning av mobiltelefoner i trafiken

vill utskottet fästa uppmärksamheten på det som sägs i propositionen om att

utvecklingen inom väginformatiken innebär att förarmiljön och förarens

beteende påverkas. Redan i dag förekommer bildskärmar i bilar för bl.a.

navigering, framhåller regeringen. Även förekomsten av bl.a. mobiltelefon och

fax i bilen medför en förändrad förarmiljö. Regeringen betonar att det närmare

bör klarläggas hur denna utveckling påverkar och kommer att påverka föraren

från trafiksäkerhetssynpunkt. Även utskottet finner för sin del sådana

klarlägganden angelägna. I avvaktan på resultatet härav avstyrker utskottet

motion T413 (s).

5.4 Trafiksäkrare småbilar

I motion T85 (mp) framhåller motionärerna att kraven på bränslesnålhet av

miljöskäl och ekonomiska skäl stimulerar användningen av mindre, lättare men

dessvärre mindre trafiksäkra bilar. Det är därför särskilt viktigt att

trafiksäkerheten hos små eller lätta bilar avsevärt förbättras. Skärpta

säkerhetsnormer bör stegvis införas.

Enligt vad utskottet inhämtat har inom EU antagits direktiv om att alla nya

personbilar fr.o.m. den 1 oktober 1998 skall kunna motstå frontalkollisioner

och sidokollisoner på sätt som närmare anges i direktiven (96/79/EG och

96/27/EG). Inom Vägverket pågår arbete med att införliva direktiven med svensk

rätt. Därmed torde syftet med motionsyrkandena komma att tillgodoses utan

någon riksdagens åtgärd. Yrkandena avstyrks därför.

5.5 Vissa utrustningsfrågor

I motion T208 (c) framhålls ( yrkande 3) att katalysatorer är så gott som utan

verkan vid kallstarter. Åtgärder som minskar utsläppen vid bl.a. kallstarter

bör därför prövas. Motionärerna vill att nya bilar skall vara utrustade med

motorvärmare och katalysatorvärmare. Regeringen bör förelägga riksdagen

förslag härom.

Vägverket har inom ramen för sitt sektorsansvar fastställt ett miljöprogram,

som bl.a. omfattar ett projekt med benämningen Färre kallstarter. Man söker

bl.a. påverka utvecklingen av bilar i sådan riktning att problemet med

kallstarter reduceras. Verket har också tillsammans med Naturvårdsverket och

Konsumentverket undersökt de samhällsekonomiska effekterna av motorvärmare.

Projektet väntas bli slutredovisat under hösten 1997. Preliminära resultat

tyder på att användning av motorvärmare i tätort bör stimuleras på olika sätt.

Katalysatorvärmare finns, enligt vad utskottet erfarit, än så länge endast på

försöksstadiet. I avvaktan på resultatet av det nämnda projektarbetet

avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I motion T208 (c) framhålls också (yrkande 5) att det i Sverige och Europa

inte finns några egentliga föreskrifter om hur krockkuddar skall fungera och

hanteras. Motionärerna framhåller att barn som sitter i en barnstol i

framsätet är oskyddade om krockkudden löses ut. I USA har under de senaste två

åren 22 barn omkommit på det sättet. Eftersom krockkuddar innehåller

miljöskadliga ämnen bör av föreskrifterna också framgå hur kuddarna skall

skrotas eller tas om hand.

Enligt föreskrifter som utfärdats av Vägverket skall en bil som är utrustad

med krockkudde på sittplats för passagerare vara försedd med ett märke som på

ett tydligt sätt varnar för den fara det innebär att montera och använda

bakåtvänd skyddsanordning för denna sittplats. Verket har också givit ut en

broschyr i vilken varnas för risken i fråga. Dessutom avser Vägverket att inom

kort sända information till alla de bilägare som har fordon utrustade med

luftkuddar. Föreskrifter om skrotning eller annan sluthantering av krockkuddar

medelas av Sprängämnesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen. Med det anförda

finner utskottet syftet med motionsyrkandet tillgodosett. Detta bör därför

inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

I motion T403 (m) framhålls att brandväsendet i viss utsträckning använder sig

av deltidsanställda brandmän, som har ordinarie arbeten vid sidan av

brandkårstjänsten. I samband med en utryckning kan dessa brandmän snabbt

behöva bege sig till en brandstation i egna bilar. Enligt motionärerna bör

bilarna i fråga därvid vara utrustade med ett flexibelt blåljus som lätt

uppmärksammas av övriga trafikanter.

Enligt fordonskungörelsen (1972:595) får endast utryckningsfordon utrustas

med larmanordning. I syfte att upprätthålla den allmänna respekten för

utryckningsfordon är det enligt utskottets mening angeläget att

larmanordningar används restriktivt. Motionen avstyrks med det sagda.

I motion T404 (fp) framhålls att förare i yrkesmässig trafik för

personbefordran är undantagna från skyldighet att använda bilbälte. Motionären

vill att undantaget skall upphävas.

Enligt vad utskottet erfarit bereder man för närvarande inom

Regeringskansliet den fråga som motionären aktualiserar. I avvaktan på

resultatet härav avstyrker utskottet motionen.

I motion T415 (s) framhålls att det i Skåne är mycket vanligt att traktorer

och släpfordon parkeras på vägbanan vid lastning av sockerbetor. Flera svåra

olyckor har inträffat där personbilar och en motorcykel bakifrån i mörker kört

in i sådana traktorer eller släpfordon. Motionärerna betonar att det behövs

bestämmelser om väl synligt, roterande varningsljus på stillastående

lastfordon.

Enligt vad utskottet inhämtat innebär gällande bestämmelser inget hinder mot

att traktorerna och släpfordonen i fråga utrustas i enlighet med motionärernas

önskemål. Utskottet är dock inte för sin del berett att förorda tvingande

regler härom för alla lastfordon och avstyrker därför motionen.

5.6 Säkrare bromsar på tunga lastbilar och bussar

I motion T85 (mp) framhålls att var tredje tung lastbil och var fjärde buss

för närvarande underkänns vid kontrollbesiktningar på grund av felaktigheter i

bromssystemet enligt de nya EU-anpassade besiktningsregler som numera gäller.

Riksdagen bör enligt motionärerna uppdra åt regeringen att överväga om

bromskontrollen av lastbilar, lastbilssläp och bussar skall ske var sjätte

månad eller efter ett visst antal körda mil som motsvarar en

sexmånadersfrekvens för ett fordon med normal årlig körsträcka.

Vägverket har på uppdrag av regeringen och i samråd med Rikspolisstyrelsen

och AB Svensk Bilprovning utrett förutsättningarna för att införa skärpta krav

på tunga fordons bromsar. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

I avvaktan på resultatet härav avstyrker utskottet motionsyrkandet.

6 Säkrare gång- och cykeltrafik

6.1 Hastigheter inom tättbebyggt område m.m.

Enligt 64 § första stycket vägtrafikkungörelsen (VTK) får fordon inte föras

med högre hastighet än 50 km/tim inom tättbebyggt område. Enligt 147 § VTK får

lokala trafikföreskrifter med avvikelse från den angivna huvudregeln meddelas,

om det är motiverat med hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller

miljön. Föreskrifterna meddelas av länsstyrelsen i fråga om vägar avsedda för

genomfartstrafik och av kommunen i fråga om övriga vägar.

Regeringen framhåller att inriktningen bör vara att den faktiska hastigheten

inom tättbebyggt område på sikt bör uppgå till högst 30 km/tim vid tider och

platser där gående och cyklister på ett planlagt sätt blandas med biltrafik.

Som en del i denna inriktning bör kommunerna ges rätt att som första instans

besluta om hastighetsbegränsningar för samtliga vägar - även för

genomfartstrafik - inom tättbebyggt område. De effekter som uppstår med

anledning av den nya inriktningen och de ändrade bestämmelserna bör

utvärderas.

I motion T79 (kd) framhåller motionärerna att 30-skylten i trafiken i dag

accepteras och respekteras mer än någon annan hastighetsbegränsning.

Trafikanterna vet att skylten endast finns i anslutning till skolor och

daghem. Den fungerar oftast som den är tänkt att göra, dvs. som en signal om

att låg hastighet är välmotiverad. Om man generellt skulle bestämma att

hastigheten inom tätort skulle vara 30 km/tim, finns det en risk att denna

effekt går förlorad.

I motion T213 (kd) framhålls att de oskyddade trafikanternas situation måste

särskilt uppmärksammas i det kommunala trafiksäkerhetsarbetet.

I motion T81 (kd) framhålls att bilar som körs i 30 km/tim drar ca 15 % mer

bensin än bilar som körs i 50 km/tim och därvid även släpper ut 15 % mer

koldioxid. Kostnaden för Sveriges bilister skulle öka med 1,8 miljarder

kronor, om regeringens planer genomförs, betonar motionärerna, och det skulle

vara oacceptabelt för bilisterna. Vidare innebär de ökade koldioxidutsläppen

att det blir omöjligt att nå det av riksdagen fastställda målet i fråga om

nivån på dessa utsläpp.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns starka hälso- och

trafiksäkerhetspolitiska skäl för att en långsiktig utveckling påbörjas som

innebär att den faktiska hastigheten vid blandtrafik inom tättbebyggt område

bör uppgå till 30 km/tim. En sådan inriktning kommer att medföra att

tätorternas gatunät i högre grad anpassas till gåendes och cyklisters villkor.

Utskottet har därför för sin del ingen erinran mot att kommunerna ges utökade

befogenheter att besluta om en hastighetsgräns på 30 km/tim i enlighet med vad

regeringen anför.

Utskottet vill dock i likhet med regeringen betona att den grundläggande

förutsättningen för hastighetsbegränsningar - att en ändrad färdhastighet

skall vara motiverad av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller

miljön - även gäller framgent. Det är också, som regeringen framhåller, av

stor vikt att kommunernas vidgade möjligheter att införa 30-begränsningar

hanteras på ett sådant sätt att det går att försäkra sig om att begränsningen

i hög grad accepteras och efterlevs. För att långsiktigt säkerställa detta

krävs en samordning och samverkan mellan byggnadstekniska åtgärder,

väginformatik, trafikövervakning, opininionsbildning och riktad

trafikantinformation.

Som framgår av propositionen har Statens väg- och

transportforskningsinstitut beräknat att med de sänkta hastigheterna skulle

antalet trafikdödade i tättbebyggt område kunna minskas med ca 70 % och

antalet svårt skadade med ca 60 %. Utskottet vill också understryka, med

anledning av motion T81 (kd), att det finns beräkningar som tyder på att en

hastighetsbegränsning till 30 km/tim leder till att antalet resor inom

tättbebyggt område minskar med ca 9 % i fråga om personbil, ökar med 11 % när

det gäller buss och ökar med 12 % beträffande cykel.

Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att tillgodose syftet med motion

T213 (kd) yrkande 13 om att de oskyddade trafikanternas situation särskilt

måste uppmärksammas i det kommunala trafiksäkerhetarbetet. Det yrkandet kan

sålunda lämnas utan åtgärd från riksdagens sida. Yrkandet avstyrks

följaktligen. Med hänvisning till det anförda avstyrks också motionerna T79

(kd) yrkande 2 och T81 (kd).

I motion T86 (c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till

känna vad i motionen anförts om det kommunala ansvaret. Motionärerna utgår

från vad regeringen anför om att kommunerna bör få utökade befogenheter att

som första instans besluta hastighetsgränser till 30 km/tim. Detta bör enligt

motionärerna förtydligas så att det klart framgår att det är den kommunala

nivån som är beslutsinstans.

Att kommunen som första instans beslutar om en hastighetsgräns innebär, vill

utskottet klargöra, att beslutet i fråga kan överklagas och ändras i en högre

instans, dvs. i första hand länsstyrelsen. Med det sagda torde syftet med

motionsyrkandet få anses tillgodosett. Det bör därför kunna lämnas utan någon

riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

I motion T214 (fp framhålls att regeringen snarast bör genomföra Vägverkets

förslag till skärpta krav på att bilförare skall lämna företräde åt gående vid

övergångsställe.

I propositionen framhålls att regeringen överväger att införa en bestämmelse

av det begärda slaget. Syftet med motionsyrkandet synes sålunda tillgodosett.

Det bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks

följaktligen.

I motion T401 (m) framhålls att högersväng vid rött ljus bör tillåtas om inte

korsande trafik hindras eller försvåras. Motionärerna framhåller att regler

härom finns i flera delstater i USA. Reglerna medför att trafiken flyter

smidigare och att köerna blir kortare.

Ett genomförande av motionärernas förslag synes utskottet förenat med stora

risker för gående, eftersom övergångsställen ofta anläggs i anslutning till

gatukorsningar. Framkomligheten torde vid behov i stället kunna underlättas

genom att ett särskilt körfält anläggs för trafik som svänger till höger. Med

det sagda avstyrker utskottet motionen.

I motion T85 (mp) framhåller motionärerna att de välkomnar de utökade

möjligheterna för kommunerna att besluta hastighetsbegränsningar till 30

km/tim inom tättbebyggt område. Vi ser dessa möjligheter, säger motionärerna,

som första steget i en utveckling mot full befogenhet för kommuner och

länsstyrelser att införa hastighetssänkningar av trafiksäkerhets- och

miljöskäl. Motionärena vill (yrkandena 4-6) att vägtrafikkungörelsen (VTK)

skall ändras så att Vägverket, länsstyrelserna och kommunerna får rätt att

sänka den maximalt tillåtna hastigheten på vägar av hälso- eller säkerhets-

eller miljöskäl.

Som utskottet framhållit inledningsvis i detta avsnitt innehåller 64 §

första stycket vägtrafikkungörelsen (VTK) en bestämmelse som säger att fordon

inte får föras med högre hastighet än 50 km/tim inom tättbebyggt område.

Enligt samma paragrafs andra stycke gäller att utom tättbebyggt område får

fordon inte föras med högre hastighet än 70 km/tim (bashastighet). Vägverket

får dock - enligt 64 § tredje stycket - föreskriva att högsta tillåtna

hastighet skall vara 90 eller 110 km/tim. Även 147 § VTK har delvis berörts i

inledningen till detta avsnitt. Enligt den bestämmelsen får lokala

trafikföreskrifter meddelas med avvikelser från 64 § första stycket (dvs.

lägre eller högre än 50 km/tim) eller med begränsning till lägre hastighet än

som följer av bl.a. 64 § andra stycket (dvs. lägre än 70 km/tim) eller

föreskrifter som har meddelats med stöd av 64 § tredje stycket (dvs. lägre än

90 eller 110 km/tim), om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten,

framkomligheten eller miljön. De lokala trafikföreskrifterna meddelas av

länsstyrelsen i fråga om vägar avsedda för genomfartstrafik och av kommunen i

fråga om övriga vägar.

De sålunda återgivna bestämmelserna synes utskottet i huvudsak tillgodose

önskemålen enligt yrkandena 4, 5 och 6 i motion T85 (mp). Någon riksdagens

åtgärd torde sålunda inte vara erforderlig, varför yrkandena avstyrks.

6.2 Användning av cykelhjälm

Regeringen framhåller att ett långsiktigt hållbart vägtransportsystem bl.a.

bör innefatta en ökad cykeltrafik inom tättbebyggt område. Detta riskerar dock

att medföra ett ökat antal skadefall, något som inte är förenligt med vare sig

nollvisionen eller samhällets strävan att nå ett långsiktigt hållbart

vägtransportsystem. Därför bör dödsfalls- och skaderiskerna motverkas genom i

första hand lägre hastigheter vid blandtrafik inom tättbebyggt område,

separering av biltrafik och gång- och cykeltrafik samt en utbredd användning

av cykelhjälm. Ökad användning av hjälm bör tills vidare åstadkommas genom

information och som en del i myndigheters och näringslivets kvalitetssäkring

av transporter. En tvingande bestämmelse bör införas först när det kan anses

att tillräckligt många accepterar lagstiftning på området.

I motionerna T80 (c), T83 (s) och T407 (s) framhålls att krav på obligatorisk

användning av cykelhjälm bör införas.

Utskottet vill i likhet med regeringen och motionärerna understryka vikten

av att cyklister använder hjälm. Som regeringen framhåller bör dock inte några

tvingande bestämmelser införas nu. En ökad hjälmanvändning bör tills vidare

åstadkommas genom information samt som en del i myndigheters och näringslivets

kvalitetssäkring av transporter. Utskottet finner det angeläget att Vägverket

noga följer utvecklingen och att frågan om tvingande bestämmelser övervägs på

nytt, om hjälmanvändningen inte får godtagbar omfattning. Med det sagda finner

utskottet att motionerna nu bör lämnas utan åtgärd från riksdagens sida. De

avstyrks följaktligen.

6.3 Fysisk samhällsplanering

Regeringen framhåller att länsstyrelserna har ansvar för att avsätta de

resurser som krävs för att statens intressen avseende bl.a. de nationella

trafiksäkerhetsmålen skall kunna tillgodoses på ett tidigt stadium i den

regionala och lokala planprocessen. En översyn bör ske av de råd och

riktlinjer som finns för att stödja den kommunala trafik- och

bebyggelseplaneringen, bl.a. med utgångspunkt i nollvisionen. Det bör utredas

hur de miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas i samband med detaljplaner

och arbetsplaner kan kompletteras med en beskrivning där framför allt risken

för dödsfall och allvarliga skadefall till följd av trafikolyckor framgår.

I motion T85 (mp) framhålls vikten av att man i den kommunala planeringen ser

till att trafikfällor i första hand aldrig byggs och i andra hand åtgärdas.

Motionärerna betonar att den kanske allra viktigaste uppgiften för den fysiska

planeringen av våra tätorter framöver är att återskapa och hävda stadsmiljöer

som är säkra, hälsosamma och tillgängliga för människor som vistas utomhus.

Trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter är inte minst viktig i det

sammanhanget.

Vad regeringen anför om att den kommunala trafik- och bebyggeleplaneringen

bör utgå från nollvisionen synes utskottet väl ägnat att tillgodose syftet med

motionsyrkandet. Detta bör därför lämnas utan någon riksdagens åtgärd och

avstyrks följaktligen.

7 Säkrare motorcykelåkande

I motion T402 (m) framhålls att motorcyklar skulle synas bättre i trafiken om

de var försedda med dubbla ljus i form av en triangel.

Även i motion T532 (mp) behandlas frågan om ökad synbarhet för

motorcyklister. Motionärerna vill att det på motorcyklar skall vara tillåtet

att kombinera halvljus och varselljus.

Vägverket har enligt vad utskottet erfarit föreslagit regeringen en ändring i

vägtrafikkungörelsen (1972:603) som skulle göra det möjligt att tillgodose

motionärernas önskemål. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskan-

sliet. I avvaktan på resultatet av beredningen avstyrker utskottet motionerna.

8 Generella åtgärder för en säkrare vägtrafik

Under rubriken Räddning och akutsjukvård vid bl.a. vägtrafikolyckor

framhåller regeringen att ett snabbt och effektivt omhändertagande är av stor

betydelse för att lindra effekterna av en vägtrafikolycka För att minimera

insatstiderna och för att kunna erbjuda en hög och jämn kvalitet vid det akuta

omhändertagandet av bl.a. trafikskadade personer bör förutsättningarna för ett

sammanhängande system med ambulanshelikoptrar utredas närmare.

Under rubriken Konsumentupplysning framhåller regeringen att det är av stor

betydelse att olika trafikantgrupper ges möjlighet att kunna välja de mest

trafiksäkra produkterna. Underlag bör tas fram och förmedlas så att en

opartisk och saklig konsumentupplysning kan uppnås inom

trafiksäkerhetsområdet.

I motion L713 (mp) framhålls att Vägverket i samråd med Konsumentverket och

Naturvårdsverket bör verka för att konsumenterna får tillgång till

miljödeklarationer för personbilar.

Av propositionen framgår att regeringen i oktober 1996 uppdrog åt Vägverket

och Konsumentverket att i samarbete med Naturvårdsverket årligen ge ut en

samlad lättillgänglig konsumentinformation om bilar. Informationen skall

omfatta ett system för märkning av bilar. Avsikten är att den skall underlätta

såväl privatpersoners som företags val av bilar med goda trafiksäkerhets- och

miljöegenskaper, med beaktande av det hushållsekonomiska perspektivet. Det

anförda synes utskottet ägnat att tillgodose syftet med motions-yrkandet.

Detta bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks

följaktligen.

Under rubriken Nytt hälsomått framhåller regeringen att det finns behov av att

på ett mer nyanserat och adekvat sätt kunna beskriva de verkliga

hälsoförluster som uppstår inom vägtransportsystemet i samband med

trafikolyckor. Ett nytt hälsomått bör tas fram för personskador som anger risk

för dödande och invalidiserande personskada och som baseras på de prognos- och

diagnossystem som används inom hälso- och sjukvården.

I motion T77 (m) framhålls att den del av sjukskrivningarna som kan hänföras

till trafikolyckor bör bekostas av trafikskadeförsäkringen. En sådan

förändring skulle, betonar motionärerna, medföra ökat tryck på såväl

konsumenten som producenten av transportsystemen. Samtidigt sammanfaller detta

med behovet av ett nytt hälsomått. Vårt förslag kan också innebära, säger

motionärerna, att försäkringsbranschen får intresse av att medfinansiera

ambulanshelikoptrar. Fordonsproducenter får incitament att erbjuda lösningar

där trafikinformatiken, t.ex. vägradar, som system snabbare kan utvecklas.

Riksdagen avslog i juni 1997 ett yrkande i en m-motion som bl.a. innebar att

socialförsäkringen inte skall omfatta trafikskador (prop. 1996/97:150, bet.

FiU20, rskr. 284). Utskottet är för sin del inte berett att förorda en

omprövnig av riksdagsbeslutet i fråga och avstyrker därför motion T77 (m)

yrkande 3.

9 Körkortsåterkallelser

I motion T408 (m), med rubriken Ändrade påföljder för hastighetsöverträdelser,

framhålls att en återkallelse av körkort - om än tillfällig - i många fall

är en alltför sträng påföljd vid överträdelse av bestämmelser om högsta

tillåtna hastighet. Återkallelsen i förening med böter för fortkörningen

innebär enligt motionären ett dubbelt straff, som för glesbygdsbor är något av

en katastrof.

Enligt 16 § punkt 4 körkortslagen (1977:477) skall ett körkort återkallas

bl.a. i fall då körkortshavaren vid förandet av ett motordrivet fordon har

överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att

iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan

från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel, allt om öveträdelsen inte kan

anses som ringa. En av polisen konstaterad överträdelse av bestämmelse om

högs-ta tillåtna hastighet behöver sålunda i många fall inte innebära att

körkortet återkallas. Utskottet vill understryka att körkort återkallas i

trafiksäkerhetens intresse och inte för att straffa körkortshavaren.

Regeringen avser, enligt vad utskottet erfarit, att under hösten 1997

förelägga riksdagen förslag om en ändrad körkortslagstiftning på grundval av

det arbete som utförts av 1994 års körkortsutredning och som bl.a. omfattar

slutbetänkandet En körkortsreform (SOU 1996:114). I avvaktan på propositionen

och med hänvisning till vad utskottet i övrigt nu anfört avstyrks motion T408

(m)

Motion T411 (s) har rubriken Förbud att köra bil under påverkan av vissa

mediciner. Motionärerna framhåller att ett körkort bör återkallas om

körkortshavaren står under behandling med medicin som påverkar

trafiksäkerheten negativt.

Enligt 17 a § körkortslagen skall en läkare, som vid undersökning av en

körkortshavare finner denne av medicinska skäl uppenbart olämplig att inneha

körkort, anmäla saken till den länsstyrelse som utfärdat körkortet. Denna kan

återkalla körkortet. Någon anmälan behöver inte göras om det kan antas att

körkortshavaren kommer att följa läkarens anvisning att avstå från att köra

körkortspliktigt fordon. Av föreskrifter som beslutats av Vägverket efter

samråd med Socialstyrelsen framgår att regelbundet, läkarordinerat bruk av

vissa medel skall prövas från trafiksäkerhetssynpunkt. Om bruket bedöms

innebära en trafiksäkerhetsrisk föreligger hinder för innehav av körkort,

hinder som skall anmälas till länsstyrelsen. Med hänvisning till det anförda,

som synes ägnat att tillgodose syftet med motionen, och i avvaktan på

propositionen om ändrad körkortslagstiftning avstyrker utskottet motion T411

(s).

10 Vägtransporter av farligt gods

I motion T78 (s) utgår motionären från uppgiften i propositionen att

regeringen avser att tillsätta en utredning i syfte att klargöra det allmännas

och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten. Motionären framhåller att det

är angeläget från miljö- och säkerhetssynpunkt att finna en ändamålsenlig

lösning på frågan om transporterna av flygbränsle från Värtahamnen till

Arlanda. Den aviserade utredningen bör ges i uppdrag att även se över hur man

skall kunna förmå de organ som ansvarar för transporttjänster att i syfte att

minska olycksriskerna och uppnå nollvisionen välja det mest trafiksäkra och

miljövänliga transportsättet.

Utskottet förutsätter att den av regeringen aviserade utredningen om det

allmännas och näringslivets ansvar för trafiksäkerheten kommer att

uppmärksamma även transporter av farligt gods och därmed den i motion T78

(s) aktualiserade frågeställningen. I avvaktan på resultatet av utredningen

avstyrker utskottet motionen.

I motion T85 (mp) framhålls (yrkande 16) att det finns skäl för myndigheterna

att ta alternativa transportsätt i beaktande när tillstånd till transport av

farligt gods ges. Lagen (1982:821) om transport av farligt gods bör ändras i

enlighet med det sålunda angivna ändamålet. Vidare framhåller motionärerna

(yrkande 17) att transport av farligt gods bör betraktas som miljöfarlig

verksamhet och därmed prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387).

Enligt lagen om transport av farligt gods gäller som huvudregel att sådan

transport får ske utan tillstånd men endast på de villkor som anges i lagen

eller med stöd av i denna meddelade föreskrifter. Därmed hänvisas till

synnerligen omfattande regelverk för vart och ett av de olika transportslagen.

Reglerna baseras på internationella överenskommelser med en mycket bred

internationell tillämpning, bl.a. inom EU. Undantag från huvudregeln gäller

enligt lagens 10 §, vari stadgas att regeringen, eller myndighet som

regeringen bestämmer får förbjuda vissa slag av transporter eller föreskriva

att vissa slag av transporter får ske endast efter tillstånd eller

förhandsanmälan. Av 147 § vägtrafikkungörelsen framgår vidare att kommunerna

får meddela lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik, bl.a. med fordon

som har last av viss beskaffenhet. Miljöskyddslagen utgör, enligt vad

utskottet erfarit, en del av den miljöbalk som regeringen avser att förelägga

riksdagen förslag om i höst.

Med det sagda samt i avvaktan på förslaget till miljöbalk och resultatet av

den aviserade utredningen om det allmännas och näringslivets ansvar för

trafiksäkerheten avstyrker utskottet motion T85 (mp) yrkandena 16 och 17.

11 Parkeringsfrågor

I motionerna T412 (s) och 416 (s) begärs åtgärder mot obetalda

felparkeringsavgifter. I den förstnämnda motionen framhålls att personer med

många obetalda felparkeringsavgifter i viss utsträckning hyr ut sina bilar.

Förhyraren kan undandra sig betalning för felparkeringsavgifter, eftersom

anmaningar härom tillställs bilens ägare. Denne är oftast helt utan medel, i

de fall motionärerna avser. Bilarnas värde är ofta så lågt att utmätning inte

lönar sig. I vissa fall är barn registrerade som ägare till bilarna i fråga. I

den sistnämnda motionen framhålls att olika lösningar bör prövas för att

åtgärda missbruket. Som exempel på en sådan lösning nämns körförbud för bilar

där ägaren har resterande felparkeringsavgifter överstigande ett visst belopp.

Motion T417 (fp) avser parkering i gathörn. Motionären framhåller att den

gällande tiometersregeln är godtycklig och att den bör ersättas med en

femmetersregel, som tillämpas i många andra länder.

Enligt 1997 års regleringsbrev för Vägverket skall verket senast den 31

december 1997 redovisa förslag till enklare och mer enhetliga

parkeringsbestämmelser. Utskottet förutsätter att Vägverket vid fullgörandet

av sitt uppdrag bl.a. överväger de i motionerna aktualiserade frågorna. I

avvaktan på resultatet av uppdraget avstyrker utskottet motionerna.

12 Vägsalt

I motion T331 (c) framhålls (yrkande 1) att det behövs stöd och stimulans till

utvecklings- och försöksverksamhet syftande till minskad saltanvändning vid

halkbekämpning. Motionären betonar attt vägsaltningen har negativa

miljöeffekter och att försöksverksamheten bör omfatta användning av

kalkprodukter. Finansiering bör enligt motionens yrkande 2 ske inom ramen för

en hållbar utveckling.

Enligt vad utskottet erfarit har Vägverket på senare år minskat användningen

av vägsalt. Så har bedömts kunna ske utan men för trafksäkerheten. Inom verket

pågår ett utvecklingsarbete i syfte att finna alternativ till saltet för

halkbekämpning. Kalk används liksom sand som ett friktionsmedel men bedöms ha

vissa negativa miljöeffekter. Utskottet är med hänvisning till det anförda

inte berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motion T331

(c). Motionen avstyrks därför.

13 Vägtrafikfrågor i övrigt

I motion T410 (s) framhålls att bestämmelserna om bilregistret bör vara så

utformade att endast polismyndighet har tillgång till registret. Motionären

framhåller att en inbrottstjuv genom att vända sig till registret på ett

enkelt sätt kan få besked om namn och hemadress på ägaren till en bil som

t.ex. finns på en långtidsparkering vid en flygplats.

Nuvarande regler om tillgång till bilregistret behövs enligt utskottets

mening för bl.a. handeln med bilar. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom

motionärens förslag och avstyrker motionen.

Motion T301 (fp) gäller utmärkning av landskapsgränser. Motionären erinrar om

att indelningen i landskap är äldre än länsindelningen och framhåller att den

fortfarande har stor kulturell betydelse. För att hålla traditionen vid liv

vore det bra, betonar motionären, om man längs våra större vägar kunde märka

ut landskapsgränserna utöver den nuvarande markeringen av länsgränser och

kommungränser.

Det finns inga bestämmelser som hindrar Vägverket från att vid sidan av

nuvarande utmärkning av kommun- och länsgränser även utmärka t.ex. vattendrag,

minnesmärken och landskapsgränser. Utskottet är dock för sin del inte berett

att förorda någon skyldighet för Vägverket att svara för sådan utmärkning.

Motionen avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den s.k. nollvisionen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motion 1996/97:T213 yrkande 3 i denna del godkänner att det långsiktiga

målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas

allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet

(nollvisionen) samt att vägtransportsystemets utformning och funktion

anpassas till de krav som följer av detta,

2. beträffande kostnader för innehav av tyngre fordon

att riksdagen avslår motion 1996/97:T77 yrkande 1,

res. 1 (m)

3. beträffande det ideella trafiksäkerhetsarbetet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T86 yrkande 1 och 1996/97: T87 yrkande

2,

4. beträffande insatser mot trafikonykterhet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T84 yrkande 1, 1996/97:T86

yrkande 3 och 1996/97:T87 yrkande 1,

5. beträffande nuvarande trafiksäkerhetspolitiska mål m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkandena 1-3 samt 8 och 9,

res. 2 (mp)

6. beträffande kampanjer för att öka trafiksäkerheten

att riksdagen avslår motion 1996/97:T420,

7. beträffande minskning av antalet mottagningsorter för förarprov

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:T76, 1996/97: T82 och

1996/97:T86 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. beträffande ökad differentiering av körkort

att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkande 11,

res. 3 (mp)

9. beträffande utbyte av utländska körkort

att riksdagen avslår motion 1996/97: T418,

10. beträffande Tullängsskolan i Örebro

att riksdagen avslår motion 1996/97:T419,

11. beträffande sänkta avgifter för körkortsprov och körkort

att riksdagen avslår motion 1996/97:T421,

12. beträffande säkerhetsbälten i bussar

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T79 yrkande 1 och 1996/97: T414,

13. beträffande kvalitetssäkring av skolskjutsar

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T85 yrkande 10 och 1996/97: T88,

res. 4 (mp)

14. beträffande upphandling av fordon, väginformatik och annan ny

teknik inom fordonsområdet

att riksdagen avslår motion 1996/97:T77 yrkande 2,

res. 5 (m)

15. beträffande väginformatik och personlig integritet

att riksdagen avslår motion 1996/97:T84 yrkande 2,

16. beträffande alkolås

att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkande 7,

17.beträffande användning av mobiltelefon i trafiken

att riksdagen avslår motion 1996/97:T:413,

18. beträffande trafiksäkrare småbilar

att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkandena 13 och 14,

res. 6 (mp)

19. beträffande motorvärmare och katalysatorvärmare

att riksdagen avslår motion 1996/97:T208 yrkande 3,

20. beträffande krockkuddar

att riksdagen avslår motion 1996/97:T208 yrkande 5,

21. beträffande utryckningsfordon

att riksdagen avslår motion 1996/97:T403,

22. beträffande skyldighet för förare i yrkesmässig trafik att

använda säkerhetsbälte

att riksdagen avslår motion 1996/97:T404,

23. beträffande roterande varningsljus på stillastående

lastfordon

att riksdagen avslår motion 1996/97:T415,

24. beträffande säkrare bromsar på tunga lastbilar och bussar

att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkande 15,

res. 7 (mp)

25. beträffande hastigheter inom tättbebyggt område

att regeringen avslår motionerna 1996/97:T79 yrkande 2, 1996/97:T81 och

1996/97: T213 yrkande 13,

26. beträffande det kommunala ansvaret

att riksdagen avslår motion 1996/97:T86 yrkande 2,

27. beträffande företräde för gående vid övergångsställe

att riksdagen avslår motion 1996/97:T214 yrkande 7,

28. beträffande högersväng vid rött ljus

att riksdagen avslår motion 1996/97:T401,

29. beträffande hastighetsbestämmelser av hälso- och miljöskäl

att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkandena 4-6,

30. beträffande användning av cykelhjälm

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T80, 1996/97:T83 och 1996/97:T407,

31. beträffande fysisk samhällsplanering

att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkande 12,

res. 8 (mp)

32. beträffande ökad synbarhet för motorcyklister

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T402 och 1996/97:T532,

33. beträffande miljödeklarationer för personbilar

att riksdagen avslår motion 1996/97:L713 yrkande 24,

34. beträffande sjukskrivning vid trafikolyckor

att riksdagen avslår motion 1996/97:T77 yrkande 3,

res. 9 ( m)

35. beträffande ändrade påföljder för överträdelse av

hastighetsbestämmelser

att riksdagen avslår motion 1996/97:T408,

36. beträffande förbud att köra bil under påverkan av vissa

mediciner

att riksdagen avslår motion 1996/97:T411,

37. beträffande vägtransporter av flygbränsle till Arlanda

att riksdagen avslår motion 1996/97:T78,

38. beträffande tillståndskrav för vägtransporter av farligt gods

m.m..

att riksdagen avslår motion 1996/97:T85 yrkandena 16 och 17,

res. 10 (mp)

39. beträffande betalning av felparkeringsavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T412 och 1996/97:T416,

40. beträffande parkering i gathörn

att riksdagen avslår motion 1996/97:T417,

41. beträffande vägsalt

att riksdagen avslår motion 1996/97:T331,

42. beträffande tillgång till bilregistret

att riksdagen avslår motion 1996/97:T410,

43. beträffande utmärkning av landskapsgränser

att riksdagen avslår motion 1996/97:T301.

Stockholm den 18 september 1997

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Jarl Lander

(s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Sivert

Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Green (s), Lena

Sandlin (s), Lars Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Christina Axelsson

(s), Claes-Göran Brandin (s), Torsten Gavelin (fp) och Hanna Zetterberg (v).

Reservationer

1. Kostnader för innehav av tyngre fordon (mom. 2)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Med

anledning? och slutar med ?motion T77 (m) yrkande 1? bort ha följande

lydelse:

Som framhålls i motion T77 (m) har vi ett skattesystem som verkar i en annan

riktning än trafiksäkerhetsarbetet. Den viktbaserade skatten på fordon leder

till att bilar med tyngre kaross eller med extra säkerhetsutrustning beskattas

hårdare. Förslag av Kommunikationskommittén skulle också, om de genomfördes,

fördyra innehavet av tyngre fordon. Skadorna kan bli mindre allvarliga om man

färdas i en tyngre och säkrare bil. De mål som kommittén satt upp rörande

bränsleförbrukningen motsäger målsättningen om det trafiksäkra samhället,

eftersom tyngre fordon med så låg bränsleförbrukning som 0,4 liter per mil

inte är tekniskt möjliga i dag.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att syftet med motion T77 (m)

yrkande 1 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande kostnader för innehav av tyngre fordon

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T77 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Nuvarande trafiksäkerhetspolitiska mål m.m. (mom. 5)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ?Nollvisionen

förtydligar,? och på s. 14 slutar med ?motionsyrkandena avstyrks? bort ha

följande lydelse:

Det av riksdagen fastställda nu gällande, övergripande

trafiksäkerhetspolitiska målet är att antalet dödade och skadade i trafiken

fortlöpande bör minska. Som framhålls i propositionen är nollvisionen den

yttersta konsekvensen av detta mål. Utskottet har i det föregående tillstyrkt

att riksdagen godkänner nollvisionen som ett långsiktigt mål för

trafiksäkerhetsarbetet. Det är enligt utskottets mening angeläget att det nu

gällande trafiksäkerhetsmålet ligger fast och får funktionen av ett delmål

som kompletterar det nya långsiktiga målet.

Som framhålls i motion T85 (mp) utgör barns trafiksäkerhet inte något eget

reformområde i det nu gällande nationella trafiksäkerhetsprogrammet. Utskottet

finner detta anmärkningsvärt, inte minst mot bakgrund av den av riksdagen

fastställda målsättningen att barnens trafiksäkerhet särskilt skall beaktas

inom ramen för det övergripande trafiksäkerhetspolitiska målet. Utskottet

delar motionärernas uppfattning att riksdagen nu bör uppmana regeringen att

verka för att barnens trafiksäkerhet uppmärksammas genom ett särskilt

reformområde i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet. Utskottet anser

också - i likhet med de motionärer som står bakom motion T85 (mp) - att

riksdagen bör uppdra åt regeringen att tillsätta en opartisk kommission för

att granska hur den del av riksdagens trafiksäkerhetsmål som berör barns

problem i trafiken har genomförts i det praktiska trafiksäkerhets-arbetet.

Den som reser kollektivt undviker många av de risker som är förenade med

bl.a. den individuella bilkörningen. Utskottet delar den i motion T85 (mp)

uttalade uppfattningen att trafiksäkerhetsinformationen bör ges en sådan

inriktning att alternativ till bilåkandet, t.ex. tågresor, framställs som

attraktiva. Det är också angeläget att NTF:s resurser till mycket stor del

används för sådan information.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Utskottets ställningstagande innebär att motion T85 (mp) yrkandena 1-3

och 8 tillstyrks. Det innebär vidare att syftet med motionens yrkande 9 torde

få anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

5. beträffande nuvarande trafiksäkerhetspolitiska mål m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkandena 1-3 och 8 samt med

anledning av motion 1996/97:T85 yrkande 9 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

3. Ökad differentiering av körkort (mom. 8)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?I

propositionen? och slutar med ?utskottet motionsyrkandet? bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar den i motion T85 (mp) uttalade uppfattningen att en ökad

differentiering av körkort innebär stora fördelar och därför bör utredas. Som

framhålls i motionen förändras de individuella förutsättningarna för att vara

en god fordonsförare i takt med livets olika skeden. Hög ålder kan vara

förenad med hög risk men får inte medföra att körkortet återkallas för alla

som nått en viss ålder. Den höjda risken bör i stället kunna motverkas genom

att mycket gamla förare tillåts köra endast under vissa förhållanden, t.ex.

bara i dagsljus. Härigenom ges de möjlighet att fortsätta som aktiva förare

under ytterligare en tid.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T85 (mp) yrkande 11

tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande ökad differentiering av körkort

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kvalitetssäkring av skolskjutsar (mom. 13)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Som

Kommunförbundet? och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande

lydelse:

Som framhålls i motion T85 (mp) måste det med skolskjutsningen förenade

säkerhetsproblemet angripas från två håll. Det ena är förbättrade

bromskontroller för bl.a. bussar. Den frågan återkommer utskottet till i det

följande. Det andra angreppssättet innebär förbättrad upphandling av

skolskjutsar i kommunerna. Utskottet anser i likhet med motionärerna att

Vägverket aktivt bör informera kommunerna om vilka krav de bör kunna ställa på

transportörerna att tillhandahålla högsta möjliga säkerhet för barn som färdas

med skolskjuts. Regeringen bör därför ge Vägverket i uppdrag att utarbeta en

kvalitetssäkring för skolskjutsar som kommunerna kan utgå från i

upphandlingar.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T85 (mp) yrkande 10

tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets

ställningstagande innebär att syftet med motion T88 (s) torde få anses

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande kvalitetssäkring av skolskjutsar

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkande 10 och med anledning

av motion 1996/97:T88 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Upphandling av fordon, väginformatik och annan ny teknik inom

fordonsområdet (mom. 14)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Som

regeringen? och på s. 20 slutar med ?slaget tillbakavisas? bort ha följande

lydelse:

I likhet med de motionärer som står bakom motion T77 (m) ställer sig

utskottet tveksamt till tanken på att inrätta en organisation med uppgift att

stödja privata och offentliga organ vid upphandling av fordon, väginformatik

och annan ny teknik på fordonsområdet. Upphandlingen i fråga är enligt

utskottets mening en angelägenhet i huvudsak för marknaden. Som framhålls i

motionen finns det dessutom redan en rad organ som helt eller delvis arbetar

med de uppgifter som den tilltänkta nya organisationen skulle ha, bl.a.

Konsumentverket, Svenska Kommunförbundet och Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK).

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T77 (m) yrkande 2

tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande upphandling av fordon, väginformatik och annan ny teknik

inom fordonsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T77 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Trafiksäkrare småbilar (mom. 18)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Enligt vad

utskottet inhämtat? och på s. 21 slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande

lydelse:

När en tung, ofta stor och relativt trafiksäker bil krockar med en lätt,

liten bil så är det, som framhålls i motion T85 (mp), den lätta bilen som

åsamkas merparten av skadorna. Kraven på bränslesnålhet av miljöskäl och av

ekonomiska skäl stimulerar användningen av mindre, lättare men dessvärre

mindre trafiksäkra bilar. Det är därför, som betonas i motionen, särskilt

viktigt att trafiksäkerheten hos små eller lätta bilar avsevärt förbättras.

Skärpta säkerhetsnormer bör genom regeringens försorg stegvis införas.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T85 (mp) yrkandena 13

och 14 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande trafiksäkrare småbilar

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkandena 13 och 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Säkrare bromsar på tunga lastbilar och bussar (mom. 24)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ?Vägverket

har? och slutar med ?utskottet motionsyrkandet? bort ha följande lydelse:

I likhet med de motionärer som står bakom motion T85 (mp) finner utskottet

färska uppgifter från AB Svensk Bilprovning om felfrekvensen på tunga

lastbilars och bussars bromsar mycket oroande. Utskottet delar därför

motionärernas uppfattning att regeringen bör överväga om bromskontrollen av

lastbilar, lastbilssläp och bussar skall ske var sjätte månad eller efter ett

visst antal körda mil som motsvarar en sexmånadersfrekvens för ett fordon med

normal årlig körsträcka.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T85 (mp) yrkande 15

tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande säkrare bromsar på tunga lastbilar och bussar

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkande 15 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Fysisk samhällsplanering (mom. 31)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Vad

regeringen? och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion T85 (mp) uttalade uppfattningen att den kanske

allra viktigaste uppgiften för den fysiska planeringen av våra tätorter

framöver är att återskapa och hävda stadsmiljöer som är säkra, hälsosamma och

tillgängliga för människor som vistas utomhus. Trafiksäkerheten för gång- och

cykeltrafikanter är inte minst viktig i det sammanhanget.

Säkerheten kan förbättras genom att man i ökad utsträckning skiljer gång-

och cykelbanor åt. De moderna snabba cyklarna har medfört att antalet

olyckor till följd av sammanstötningar mellan cyklister och gående har ökat.

Kantstensparkeringen bör reduceras, något som ökar säkerheten för cyklister

utan tillgång till cykelbanor. Det är också angeläget att skilja cykeltrafik

från biltrafik med hänsyn till cyklisternas hälsa. Cyklisterna riskerar ju att

få i sig betydande mängder luftföroreningar från bilarna.

Genom samplanering av de olika trafikslagen kan resor med kollektivtrafik

underlättas väsentligt. Sådan samplanering bör i större utsträckning än nu

prägla planarbetet i såväl stat, landsting som kommun.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T85 (mp) yrkande 12

tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande fysisk samhällsplanering

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Sjukskrivning vid trafikolyckor (mom. 34)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?Riksdagen

avslog? och slutar med ?motion T77 (m) yrkande 3? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion T77 (m) uttalade uppfattningen att mycket talar

för att den del av sjukskrivningarna som kan hänföras till trafikolyckor bör

bekostas av den obligatoriska trafikskadeförsäkringen. En sådan ordning

tillämpas i Finland, och möjligheterna att införa den även i Sverige bör

enligt utskottets mening utredas. I många delar skulle en sådan förändring

medföra ett ökat tryck på såväl konsumenter som på producenter av

transportsystemen. Den skulle också sammanfalla med behovet av ett nytt

hälsomått. Vidare skulle förändringen innebära att försäkringsbranschen får

intresse av att medfinansiera ambulanshelikoptrar. Fordonsproducenter skulle

också stimuleras att erbjuda lösningar där trafikinformatiken, t.ex. vägradar,

som system snabbare utvecklas.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T77 (m) yrkande 3

tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande sjukskrivning vid trafikolyckor

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T77 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Tillståndskrav för vägtransporter av farligt gods m.m. (mom. 38)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Med det? och

slutar med ?motion T85 (mp) yrkandena 16 och 17? bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion T85 (mp) medför transporter av farligt gods på våra

vägar betydande risker för både miljö och hälsa. Visst farligt gods kan inte

transporteras på annat sätt, men i åtskilliga fall torde godset i stället

kunna transporteras på den betydligt säkrare järnvägen eller den likaledes

säkrare sjövägen. Det är enligt utskottets mening angeläget att transporterna

styrs till det transportslag som kan erbjuda den högsta säkerheten. Så kan ske

genom regler om att transporter av farligt gods måste föregås av en

tillståndsprövning i större omfattning än för närvarande. Regeringen bör

förelägga riksdagen förslag om ändring i lagen (1982:821) om transport av

farligt gods i enlighet därmed.

Utskottet delar också motionärernas uppfattning att Sverige inom EU bör

verka för att vägtrafiken åläggs samma höga säkerhetskrav som järnvägstrafiken

och sjötrafiken. Samma tänkande som ligger bakom krav på dubbla skrov i

sjötrafiken bör också tillämpas på vägtrafiken.

Regeringen bör vidare förelägga riksdagen förslag om att transport av

farligt gods skall betraktas som miljöfarlig verksamhet och därmed prövas

enligt miljöskyddslagen (1969:387).

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T85 (mp) yrkandena 16

och 17 tillstyrks - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande tillståndskrav för vägtransporter av farligt gods m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T85 yrkandena 16 och 17 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Insatser mot trafikonykterhet (mom. 4)

Torsten Gavelin (fp) anför:

En helt grundläggande trafikregel är att alkohol och bilkörning inte hör ihop.

Förutom alkohol gäller den regeln även andra droger, såsom narkotika och en

del mediciner. Det är väl känt och allmänt accepterat att kombinationen

bilkörning och alkohol ökar riskerna kraftigt, såväl för den påverkade själv

som för oskyldiga medtrafikanter.

Kampen mot rattfylleri får vi aldrig någonsin ge upp. Folkpartiet

liberalerna har i många år varit pådrivande i denna kamp. Genom

poliskontroller och informationskampanjer bör vi kunna få fler att avstå från

bilkörning efter intag av alkohol, narkotika och påverkande mediciner.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................2

Motionerna............................................2

Motioner med anledning av propositionen.............2

Motioner från den allmänna motionstiden 1996........4

Skrivelser från kommuner m.m..........................7

Utskottet.............................................7

1 Trafiksäkerhetsarbetets nuvarande mål och inriktning7

2 Det nuvarande operativa trafiksäkerhetsarbetet....8

3 Antalet dödade och skadade i trafiken åren 1986 19968

4 Nollvisionens trafiksäkra samhälle................8

4.1 Regeringens bedömningar och förslag...........8

4.2 Motionsförslag...............................10

4.3 Utskottets ställningstagande.................12

5 Säkrare biltrafik................................15

5.1 Förarutbildningen............................15

5.1.1 Minskning av antalet mottagningsorter för förarprov15

5.1.2 Ökad differentiering av körkort..........16

5.1.3 Utbyte av utländska körkort..............16

5.1.4 Vissa övriga körkortsfrågor..............17

5.2 Kvalitetssäkring av vägtransporter, tjänsteresor och arbetsresor

17

5.3 Väginformatik och annan ny teknik............19

5.3.1 Regeringens bedömningar..................19

5.3.2 Motionsförslag...........................19

5.3.3 Utskottets ställningstagande.............19

5.4 Trafiksäkrare småbilar.......................20

5.5 Vissa utrustningsfrågor......................21

5.6 Säkrare bromsar på tunga lastbilar och bussar22

6 Säkrare gång- och cykeltrafik....................22

6.1 Hastigheter inom tättbebyggt område m.m......22

6.2 Användning av cykelhjälm.....................25

6.3 Fysisk samhällsplanering.....................25

7 Säkrare motorcykelåkande.........................26

8 Generella åtgärder för en säkrare vägtrafik......26

9 Körkortsåterkallelser............................27

10 Vägtransporter av farligt gods..................28

11 Parkeringsfrågor................................29

12 Vägsalt.........................................29

13 Vägtrafikfrågor i övrigt........................30

Hemställan.........................................31

Reservationer........................................34

Särskilt yttrande....................................40