Bet. 1997/98:TU5

Trafikutskottets betänkande

1997/98:TU05

Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms län m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

TU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslag om Stockholmsregionens

trafiklösningar i tre propositioner, nämligen 1996/97:160 Långsiktigt hållbara

trafiklösningar i Stockholm och Göteborg, 1997/98:1 Budgetproposition för 1998,

Utgiftsområde 22 Kommunikationer, och 1997/98:123 Finansiering av vissa

trafikanläggningar i Stockholms län m.m.

Enligt regeringens förslag bör det planerade avgiftssystemet med vägtullar i

Stockholm inte genomföras. Vidare föreslås att vägprojektet Södra länken

genomförs och finansieras gemensamt av Stockholms stad med 827 miljoner kronor

och staten med 5 680 miljoner kronor, varav 5 000 miljoner kronor

lånefinansieras. För järnvägsutbyggnaden mellan Södermalm och Årsta föreslås en

samfinansiering som innebär att Stockholms läns landsting bidrar med 800

miljoner kronor och staten genom Banverket med resterande medel, ca 100

miljoner kronor. Regeringen redovisar vidare situationen för pågående,

genomförda och avbrutna projekt enligt Dennisöverenskommelsen och föreslår

bl.a. en begränsning av tidigare utställda lånegarantier och att lånen

skyndsamt återbetalas.

I betänkandet behandlar utskottet också 23 motioner. Trafikutskottet

tillstyrker regeringens förslag. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats sex reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionerna

Proposition 1997/98:123 Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms

län m.m.

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1997/98: 123

att riksdagen

1. godkänner finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron,

2. bemyndigar regeringen att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna

statlig borgen för vissa väginvesteringar i Stockholms län till att omfatta

dels projektet Södra länken inom en ram om 5 000 miljoner kronor, dels redan

påbörjade, avslutade eller avbrutna projekt inom en ram om 3 125 miljoner

kronor,

3. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera ovan föreslagna

garantier med högst 1 600 miljoner kronor respektive 500 miljoner kronor för

vid varje tidpunkt upplupna räntekostnader och prisökningar i samhället,

4. godkänner att medel till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholmsregionen

skall, med ändring av ändamålet enligt avsnitt 5 i propositionen, utbetalas

till Stockholms läns landsting i enlighet med principerna i

Dennisöverenskommelsen,

5. godkänner vad regeringen i propositionen anfört om återbetalning av lån.

Proposition 1996/97:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och

Göteborg

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1996/97: 160

att riksdagen

1. upphäver riksdagens beslut (prop. 1993/94:86, bet. 1993/94:TU24, rskr.

1993/94:247) att vägtullar skall finansiera utbyggnaden av vissa vägprojekt i

Stockholms län m.m.,

3. godkänner det regeringen föreslår om att drift och underhåll av de nya

vägarna i Stockholmsregionen skall finansieras inom ramen för Vägverkets

ordinarie anslag för drift och underhåll av vägar.

Proposition 1997/98:1 Budgetproposition för år 1998

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regeringen föreslår i budgetproposition för år 1998 under utgiftsområde 22

Kommunikationer, punkt 6, att riksdagen bemyndigar regeringen att låta

Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om 60 miljoner kronor i prisnivå

januari 1992 för fortsatt planerings- och förberedelsearbete samt information

inom ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1997/98:123

1997/98:T12 av Mats Odell (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en snar lösning av järnvägens

kapacitetsproblem söder om Stockholms Central.

1997/98:T13 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen snarast bör

återkomma till riksdagen med en lösning för det tredje spåret förbi

Riddarholmen där en nedgrävning av Centralbron ingår.

1997/98:T14 av Lennart Fremling och Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1997/98:123 i de delar som avser Södra länken.

1997/98:T15 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens yrkande nr 1 om finansieringslösningen

för Södra länken och Årstabron,

2. att riksdagen avslår propositionens yrkande nr 2 om Riksgäldskontorets

rätt att teckna statlig borgen,

3. att riksdagen avslår propositionens yrkande nr 3 om Riksgäldskontorets

justering av givna garantier.

1997/98:T16 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den drar tillbaka nuvarande

lånegarantier för Södra länken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om prioritering av Centralbron i tunnel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förhandling mellan staten och regionen om Centralbron i tunnel,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande för

Riksgäldskontoret att teckna statlig borgen för Södra länken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöavgifter.

1997/98:T17 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medel till kollektivtrafiken,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till riksdagsbeslut i proposition

1997/98:123 i övriga delar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med nytt förslag på

finansiering av ny Årstabro.

1997/98:T18 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en komplettering av regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:T19 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Haningeleden 1.

Motioner med anledning av proposition 1996/97:160

1996/97:T89 av Michael Stjernström (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lyfta ut Norrortsleden

ur trafiklösningen för Stockholm.

1996/97:T91 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Västerleden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Centralbron,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöavgifter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regional finansiering,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljökonsekvensbeskrivningar.

1996/97:T92 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen avslår proposition 1996/97:160 i de delar som avser

Stockholmsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljökonsekvensbeskrivning för den ?nya? trafiklösningen i

Stockholmsområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av Vägverkets informationsåtgärder i samband med

Dennisöverenskommelsens genomförande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nya förhandlingar,

5. att riksdagen beslutar att upphäva de statliga garantier som nämns i

motionen.

1996/97:T93 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om principer för finansiering och trafiklösningar i

storstadsregionerna,

3. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag till regionalt brett

förankrade trafiklösningar i storstadsområdena i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:T94 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

garantier/finansiering av Haningeleden 1 och Botkyrkaleden.

1996/97:T95 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen avslår propositionens yrkande 2 och av regeringen

begär förslag om finansiering som på ett tydligt sätt styr över biltrafikanter

till det kollektiva infrastrukturnätet,

2. att riksdagen begär att regeringen ger lämplig instans i uppdrag att ta

fram miljökonsekvensbeskrivningar för planerade vägprojekt i Stockholm,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den av riksdagen satta samhällsekonomiska avkastningen på minst

168 kr skall uppfyllas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de vägar som kan bli aktuella att bygga i Stockholmsregionen

skall finansieras inom Vägverkets ordinarie verksamhet,

Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1997

1997/98:T211 av Per Sundgren m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att statsanslagen till systemen i Stockholmsregionen skall öka,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en demokratisk beslutprocess skall genomföras för att analysera

och visa på lösningar inom kommunikationssektorn i Stockholmsregionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vilka enskilda åtgärder som skall vidtas i kommunikationssektorn i

Stockholmsregionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utbyggnaden av snabbspårvägen snarast bör fullföljas i hela sin

tänkta sträckning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett elektroniskt biltulls/bilavgiftssystem införs i

Stockholmsregionen baserat på "förorenaren betalar"-principen.

1997/98:T214 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om storstadsöverenskommelserna.

1997/98:T218 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bred politisk förankring i regionen,

2. att riksdagen beslutar att återkalla lånegarantin för Södra länken i

enlighet med vad som i motionen anförs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljökonsekvensbeskrivningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett tredje spår och Centralbron,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regional finansiering,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöavgifter.

1997/98:T220 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Södra länken,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Södertörnsleden (Haningeleden 1 och 2),

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda hur det havererade Dennispaketet på bästa sätt kan

avvecklas,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nya samtal med företrädare för Stockholms stad och län angående

trafiklösningar.

1997/98:T226 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av transporter och kommunikation för en positiv

utveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten har ansvar för infrastrukturen och att Stockholm bör ha

sin rättmätiga andel av statens infrastruktursatsningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kringfartsled kring Stockholm,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att modernisera kollektivtrafiken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stoppa utbyggnaden av snabbspårvägen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att satellitövervakning och straffbeskattning av stockholmare ej bör

tillåtas.

1997/98:T231 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar att återkalla lånegarantin för Södra länken i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:T322 av Mats Odell (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att utse en statlig

förhandlingsman för trafikinvesteringarna i Stockholmsregionen.

1997/98:T528 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av tredje spåret.

1997/98:T537 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändiga

järnvägsinvesteringar för att bygga bort flaskhalsarna i Stockholm.

Utskottet

1 Ärendet och dess beredning

I proposition 1996/97:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och

Göteborg föreslår regeringen förändringar i finansieringen och utformningen av

trafiklösningarna för Stockholms- och Göteborgsregionerna. I skrivelse

1997/98:143 har regeringen återkallat propositionens förslag om att godkänna

vissa förändringar i trafiklösningens innehåll i Stockholm (punkt 2). Riksdagen

har i december 1997 behandlat regeringens förslag i propositionen (punkt 4)

till förändringar av trafiklösningen i Göteborgsregionen (bet. 1997/98:TU1,

rskr. 1997/98:104). Propositionens kvarstående förslag gäller dels att det

planerade vägtullssystemet med vägtullar utanför Ringen inte bör genomföras

(punkt 1), dels att drift och underhåll av de nya vägarna i Stockholmsregionen

skall finansieras med ordinarie anslag för drift och underhåll av vägar (punkt

3).

I proposition 1997/98:1 Budgetproposition för år 1998 under utgiftsområde 22

Kommunikationer (punkt 6) föreslås att regeringen bemyndigas låta

Riksgäldskontoret teckna statlig borgen om 60 miljoner kronor i prisnivå

januari 1992 för fortsatt planerings- och förberedelsearbete samt information

inom ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm.

I proposition 1997/98:123 Finansiering av vissa trafikanläggningar i

Stockholms län m.m. föreslås bl.a. finansieringslösningar för Södra länken och

Årstabron samt hur redan upptagna lån för pågående, genomförda och avbrutna

projekt inom ramen för Dennisöverenskommelsen kan avvecklas.

Med anledning av propositionerna i nu aktuell del har sammanlagt fjorton

motioner väckts. I detta sammanhang behandlar utskottet även nio motioner från

den allmänna motionstiden hösten 1997.

Utskottet har i ärendet tagit del av synpunkter från företrädare för

Stockholms stad och Stiftelsen Stolta Stad. I beredningen av ärendet har

utskottet också tagit emot ett antal skrivelser.

2 Bakgrund

Dennisöverenskommelsen

Regeringen tillkallade år 1990 tre förhandlare med uppdrag att tillsammans med

berörda parter utarbeta överenskommelser om trafiksystemen i Stockholms-,

Göteborgs- och Malmöregionerna. Syftet med överenskommelserna var att förbättra

miljösituationen, öka tillgängligheten och skapa bättre förutsättningar för

utveckling i de tre storstadsregionerna. Preliminära överenskommelser

redovisades för riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87).

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU24 (rskr. 1990/91: 286)

framhöll utskottet angelägenheten av att trafik- och miljösituationen i landets

storstadsområden förbättrades. Åtgärder i storstädernas trafiksystem hade

enligt utskottet stor betydelse för miljösituationen och tillväxten i hela

landet. Därför krävdes långsiktiga beslut om omfattande investeringar och ett

stort antal samverkande åtgärder där olika parter gemensamt agerade för att nå

regionalt förankrade, trafikpolitiska mål. Ett fullföljande av

överenskommelserna skulle enligt utskottet leda till att en angelägen

utveckling främjades i syfte att utveckla trafiken och bemästra miljöproblemen.

Utskottet betonade dock att ?en avgörande förutsättning för de investeringar

som ingår i överenskommelsen för såväl Stockholms- som Göteborgsregionen är att

möjligheter finns att kunna införa avgifter på väg- och gatutrafiken.? Förslag

till lagstiftning härom skulle senare föreläggas riksdagen av regeringen.

Utskottet tillstyrkte förslaget i den nämnda propositionen att sammanlagt 5,5

miljarder kronor till kollektivtrafiksatsningar fick tas i anspråk för ett

fullföljande av överenskommelserna. Av det beloppet skulle 3,5 miljarder

tillföras Stockholmsregionen. Ett villkor för att medlen skulle utbetalas var

enligt utskottet att syftet med storstadsöverenskommelserna kunde uppnås i sina

huvuddrag. Det skulle åligga regeringen att pröva uppfyllelsen av detta

villkor.

Den preliminära överenskommelsen i Stockholm år 1991 förutsatte

kompletterande beslut av de regionala parterna. Innehållet i en slutlig

överenskommelse redovisades i budgetpropositionen år 1993 (prop. 1992/93:100

bil. 7). Av redovisningen framgick att överenskommelsen omfattade investeringar

i kollektivtrafik om 15,8 miljarder kronor, i nya trafikleder om ca 18,2

miljarder kronor samt i övriga väganknutna investeringar om 1,9 miljarder

kronor. Utbyggnaden av trafiklederna, en komplett ringled runt innerstaden och

en yttre tvärled samt vissa miljö- och framkomlighetsförbättrande åtgärder och

infartsparkeringar skulle enligt överenskommelsen finansieras genom tullar på

biltrafiken. Riksdagen beslutade våren 1994 att vägtullar skall finansiera

utbyggnaden av vissa vägprojekt i Stockholms län m.m. (prop. 1993/94:86, bet.

1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247). Regeringen skulle enligt den nämnda

propositionen återkomma till riksdagen våren 1995 med förslag till lagstiftning

om vägtullar.

Finansiering och genomförande

Riksdagen har, med början våren 1992, fattat ett flertal beslut om statliga

lånegarantier för främst förberedelse och byggande av vissa delar av de i

Dennisöverenskommelsen ingående vägprojekten och om vägtullssystemet. Hittills

har staten ställt ut lånegarantier om totalt 13 616 miljoner kronor (prisnivå

1992). Riksdagen har vidare medgivit att de angivna lånegarantierna får

justeras med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräknade behov

av justeringar för prisökningar i samhället. Vid utgången av år 1997 beräknas

att 2 952 miljoner kronor av låneramen var utnyttjad (prisnivå 1997).

I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) anmälde regeringen

vissa förändringar av Dennisöverenskommelsens omfattning och finansiering. Det

innebar att Österleden och Västerleden med anslutningar till väg E 4 norr och

söder om Stockholm utgick ur överenskommelsen. Regeringen framhöll också att

det inte längre fanns tillräckligt parlamentariskt stöd för att införa

vägtullar i Stockholm. Enligt propositionen kräver en långsiktigt hållbar

finansiering av trafiklösningen i Stockholm en nettointäkt på ca 1 100 miljoner

kronor per år. I avvaktan på utredningar om hur dessa nettointäkter skall

skapas angavs att kostnaderna för de aktuella projekten i Stockholmsregionerna

borde finansieras med anslag över statsbudgeten fr.o.m. år 1999. Därigenom

kunde - betonades det i propositionen - pågående och planerade projekt påbörjas

utan ytterligare försening. För att erhålla en rationell utbyggnadstakt för

vägprojekten borde dessa, liksom tidigare, finansieras med lån. Utställda

garantier för vägprojekten i Stockholm skulle ligga fast. Riksdagen ställde sig

bakom regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifterna avseende

bl.a. utgiftsområde 22 under åren 1998-2000 (bet. 1996/97:FiU20, rskr.

1997/98:284) och som innebär att 1 100 miljoner kronor avsatts för

finansieringen av Stockholmsregionens trafiklösningar för vart och ett av

budgetåren 1999 och 2000.

3 Övergripande utgångspunkter

3.1 Motionsförslag

Per Westerberg m.fl. (m) framhåller i motionerna 1996/97:T93 och 1997/98:T18

att storstädernas trafikfrågor måste lösas skyndsamt och långsiktigt inom ramen

för samma finansieringsmetoder och höga miljökrav som ställs i övriga landet.

Det betyder att investeringar liksom drift och underhåll av trafikens

infrastruktur skall styras dit transportarbetet finns eller kan förväntas

uppstå. Motionärerna framhåller att Moderaterna inte ställer sig bakom en

politik som ser biltrafiken som en allmän finansieringskälla för vitt skilda

samhällssektorer i stället för att öka vägkapaciteten och motsätter sig därför

regionala skatter eller differentierade arbetsgivaravgifter.

Motionärerna konstaterar vidare att regeringens utgångspunkter för

Stockholmsregionens trafiklösningar inte är långsiktigt hållbara. Genom att

såväl Österleden, Västerleden som det för den nationella tågtrafiken så viktiga

tredje spåret över Riddarfjärden utelämnats talar, enligt motionerna, väldigt

litet för att de framtida trafikströmmarna genom Stockholms innerstad

långsiktigt kommer att minska. Den grundläggande kapacitetsbristen i det s.k.

Saltsjö/Mälarsnittet kvarstår. I motionerna sägs även att lagen om

Nationalstadsparken bör förtydligas så att högt ställda miljökrav kan

tillgodoses samtidigt som en effektiv hantering kan ske av de trafikproblem som

nämns i lagstiftningens förarbeten. Motionärerna efterlyser med dessa

utgångspunkter en komplettering av regeringens förslag till trafiklösning i

Stockholmsregionen.

Centerpartiet behandlar i tre motioner grundläggande utgångspunkter för

Stockholmsregionens trafiklösningar.

Olof Johansson m.fl. (c) framhåller i motion 1997/98:T16 att Centerpartiets

förslag till trafiklösningar för Stockholmsregionen bygger på insikten att

trafik- och miljösituationen kräver mer radikala grepp än vad regeringen

hittills förmått prestera. Trafikpolitiken skall syfta till att ge en modern

struktur för såväl vägtrafik som kollektivtrafik. Därmed kan ett bättre och mer

uthålligt trafiksystem skapas som ger både god miljö och främjar ekonomisk

tillväxt. Utan aktiva insatser både avseende investeringar och styrmedel kommer

däremot trafiksituationen att förvärras ytterligare. Den totala satsningen på

infrastruktur, och då särskilt kollektivtrafik, föreslås därför öka. För

vägtrafikens del gäller det att förbättra nuvarande system och endast satsa på

nya anläggningar när entydiga miljövinster uppnås. Enligt motionärerna är

miljöavgifter nödvändiga för att klara regional finansiering och för att uppnå

förbättrad miljö. Motionärerna efterlyser med dessa utgångspunkter

förhandlingar med regionen för att uppnå en hållbar trafiklösning i

Stockholmsregionen.

Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) begär i motionerna 1996/97:T91 och

1997/98:T218 att Österleden och Västerleden inte byggs och inte heller ingår i

den fortsatta planeringen för det nationella stamvägnätet. Enligt motionärerna

har hela trafiklösningen för Stockholmsregionen kommit i ett nytt läge i och

med Regeringsrättens dom om Norra länken. Det visar att lagen om

Nationalstadsparken har skyddat unika och värdefulla naturområden. Det faktum

att flera partier vill ta i anspråk värdefulla miljöer understryker dock att

skyddet för Nationalstadsparken bör förstärkas. Motionärerna efterlyser vidare

en ny miljöinriktad trafiklösning för Stockholmsregionen. Utgångspunkten bör

vara att utformning, dimensionering och finansiering sker med bred folklig och

politisk förankring och att miljökonsekvensbeskrivningar görs. Centerpartiet

anser att ett system med miljöavgifter för biltrafik in till Stockholms

innerstad bör införas. Miljöavgifter på biltrafiken i Stockholms innerstad är

nödvändiga, både för att kunna uppnå en förbättrad miljö och möjliggöra

regional finansiering. Val av teknik för ett nytt avgiftssystem måste utformas

enkelt, lättförståeligt och integritetsbevarande. Detta är fullt möjligt att

uppnå genom användning av befintlig, modern teknik. System med

satellitövervakning behövs inte. Vidare anges att innan staten tar på sig ett

kostnadsansvar bör den regionala finansieringen lösas långsiktigt.

Kenth Skårvik m.fl. (fp) framhåller i motion 1997/98:T214 att det inte längre

finns några förutsättningar att finansiera de omfattande trafikprojekten i

Stockholmsregionen. Det finansiella kaos som nu råder motiverar enligt

motionärerna att alla arbeten avbryts där den slutliga finansieringen saknas.

Det är inte rimligt att nu genomföra projekt med statliga medel vilka efter en

tid kan komma att återkrävas från regionen utan att regionen haft ett avgörande

inflytande på projektens utseende och kostnader.

Enligt Vänsterpartiet bör de grundläggande förutsättningarna för utbyggnaden av

Stockholmsregionens trafiklösning förändras.

I motion 1996/97:T95 (v) av Karl-Erik Persson m.fl. framhålls att

Vänsterpartiet är motståndare till att ge statliga kreditgarantier. Om sådana

ändå skall ges måste det finnas ett tillfredsställande beslutsunderlag i form

av miljökonsekvensbeskrivningar. Regeringen bör därför återkomma med

miljökonsekvensbeskrivningar för planerade vägprojekt i Stockholm. Motionärerna

ifrågasätter vidare om den del av befolkningen som inte bor i

Stockholmsregionen är intresserad av att förbehållslöst finansiera

Stockholmstrafiken och vägprojekt, som dessutom inte når upp till den av

riksdagen satta samhällsekonomiska avkastningen på minst 168 kr. De vägar som

kan bli aktuella att bygga efter att kriterier om avkastning och långsiktig

hållbarhet uppfyllts bör i stället finansieras inom Vägverkets ordinarie

verksamhet. Vidare efterlyses finansieringsförslag som på ett tydligt sätt styr

över biltrafikanter till kollektivtrafiken.

I motion 1997/98:T211 föreslår Per Sundgren m.fl. (v) att en demokratisk

beslutsprocess genomförs för att analysera och ta fram hållbara, miljöanpassade

trafiklösningar för Stockholmsregionen. Viktiga trafikåtgärder som bör ingå är

utvecklade miljözoner, en s.k. Minilänk i stället för Södra länken, utbyggnad

av snabbspårvägen i hela sin sträckning, utveckling av det kollektiva

stomnätet, Centraltunnel, utbyggnad av Klarastrandsleden till fyrfilig väg och

överdäckning av Nynäsvägen. Enligt motionen bör vidare riksdagen uttala att

statens anslag till kommunikationssystemen i Stockholmsregionen måste öka. För

att skapa en delfinansiering av investeringarna och låta principen "förorenaren

betalar" gälla, bör någon form av bilavgifter/biltullar införas. Modern teknik

skall utnyttjas för att få ett så effektivt och rättvist system som möjligt.

Miljöpartiet de gröna riktar i två motioner kritik mot den pågående

trafikutbyggnaden och efterlyser en miljömässigt hållbar trafiklösning.

Birger Schlaug m.fl. (mp) konstaterar i motion 1997/98:T220 att trots oklar

finansiering pågår omfattande och kostsamma utbyggnader enligt den havererade

Dennisöverenskommelsen. Förutom byggstarten av Södra länken har arbetet med

Södertörnsleden som utgör en länk i den yttre tvärleden påbörjats. Den yttre

tvärleden måste dock anses skrotad eftersom dess mest centrala länk,

Västerleden, tills vidare lyfts ur trafikutbyggnaden. Det innebär risk för att

flera påbörjade mycket dyra vägprojekt står ofinansierade inom kort. Enligt

motionen krävs därför att riksdagen tar sitt ansvar och stoppar

miljardrullningen. Regeringen bör i stället utreda hur det havererade

Dennispaketet kan avvecklas. Motionärerna föreslår vidare att representanter

för regeringen och Stockholms stad och län på nytt möts för att diskutera en

helt ny trafiklösning för Stockholmsregionen med större hänsyn till miljö och

hälsa.

I motion 1996/97:T92 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) konstateras att

miljökonsekvensbeskrivningar saknas för den nya trafiklösningen för

Stockholmsregionen. Motionärerna betonar att en sådan beskrivning bör utgöra

ett grundläggande villkor för det fortsatta arbetet. I motionen begärs att

regeringen skyndsamt tar initiativ till att förhandla fram en helt ny

trafiklösning där större hänsyn tas till miljö och hälsa. Vidare efterlyses en

översyn av Vägverkets informationsåtgärder i samband med

Dennisöverenskommelsens genomförande. Motionärerna framhåller att den starka

folkliga opinionen mot Dennisöverenskommelsen har lett till att Vägverket sett

sig nödgat att starta ett kommunikationskansli som spritt massutskick till

hushållen och annonserat i dagstidningar m.m. Det är uppenbarligen så, betonar

motionärerna, att det finns ett grundläggande fel någonstans när beslut först

fattas, och genomförandet sedan fördyras ytterligare med åtskilliga miljoner

för att medborgarna måste övertalas till att förlika sig med beslutet. I en

sådan situation blir myndighetens roll dessutom oklar, eftersom dess uppgift

att följa upp och genomföra politiska beslut även innebär att man blir en stark

part i en pågående samhällsdebatt.

Mats Odell (kd) karakteriserar i motion 1997/98:T322 läget för utbyggnaden av

trafiken i Stockholmsregionen som ett kaotiskt moras för trafikanter och

skattebetalare. Enligt motionen talar inget för att det går att nå en bra

helhetsuppgörelse utan att staten medverkar. Problemen hänger så intimt samman

och låsningarna är så svåra att det krävs en ny statlig förhandlingsman. Mats

Odell anser därför att det nu är dags för riksdagen att ingripa genom att kräva

att regeringen tillsätter en ny statlig förhandlingsman med ett brett mandat

att tillsammans med regionen förhandla fram en ny långsiktigt hållbar

trafiklösning.

Birgitta Wistrand (m) understryker i motion 1997/98:T226 att transporter och

kommunikationer är nödvändiga för all ekonomisk aktivitet och en förutsättning

för en positiv välfärdsutveckling. Det är, enligt motionen, självklart att

människor och varor skall kunna röra sig fritt och utan onödig tidsspillan både

inne i staden och till den. För att få ett väl fungerande trafiksystem och en

bättre miljö i innerstaden behövs därför kringfartsleden Ringen runt Stockholm.

Birgitta Wistrand kräver vidare att Stockholmsregionen får sin rättmätiga andel

av infrastrukturmedlen och framhåller att den grundläggande infrastrukturen är

ett statligt ansvar. Det betyder att satellitnavigerade

trafikövervakningssystem genom s.k. road pricing liksom andra typer av

straffbeskattningar mot Stockholmsregionen avvisas. Motionären begär vidare att

kollektivtrafiken rustas upp och moderniseras. Det gäller bl.a. bussterminaler,

vägnät och bullerskyddsåtgärder. Den fortsatta utbyggnaden av snabbspårvägen

bör däremot stoppas med hänsyn till bristande folkligt stöd och diskutabel

ekonomisk lönsamhet.

3.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att den överenskommelse som slöts år 1992 om trafik och

miljö i Stockholmsområdet, den s.k. Dennisöverenskommelsen, inte har visat sig

vara hållbar. Det gäller bl.a. finansieringen med vägtullar utanför Ringleden.

Oklarheter kring finansieringen resulterade i att utskottet våren 1995 i sitt

av riksdagen godkända betänkande begärde att regeringen snarast borde redovisa

hur överenskommelsens ekonomiska förutsättningar kan tryggas (bet.

1994/95:TU22, rskr. 1994/95:340). En rad invändningar har också under åren

riktats mot utformningen och dimensioneringen av olika trafikprojekt. Förslag

har samtidigt väckts om att genomföra såväl alternativa som kompletterande

projekt i regionen. Sammantaget gör detta att tidigare grundläggande

utgångspunkter för utbyggnaden och finansieringen av Stockholmsregionens

trafiksystem behöver omprövas.

Utskottet vill här klargöra att utvecklingen av framtidens transportsystem

kräver en rad åtgärder för att förbättra miljön, öka tillgängligheten och skapa

bättre förutsättningar för tillväxt. Detta gäller inte minst i

Stockholmsområdet med den trafikutveckling och de miljöproblem som där finns.

Det är också ett riksintresse att lösa Stockholmsregionens trafikproblem med

tanke på trafiksystemens nationella betydelse. För att uppnå en

framtidsanpassad och hållbar trafiklösning krävs enligt utskottets mening

långsiktiga beslut som förutsätter att berörda parter agerar gemensamt. Ett

framtida transportsystem för Stockholmsregionen måste också vara ekonomiskt,

socialt, kulturellt och ekologiskt hållbart.

Beträffande de motionsförslag som väckts om en ny statlig förhandlingsman och

en ny bred överenskommelse för Stockholmsregionen vill utskottet klargöra att

det är angeläget att ett nära samarbete utvecklas mellan olika statliga,

regionala och lokala aktörer för att öka samordningen vid planeringen av

bebyggelse, infrastruktur och trafik. Därmed tydliggörs bl.a. vilka åtgärder

som är mest lämpliga och kostnadseffektiva. Den bristande hållbarheten i de

trafiköverenskommelser som träffats i våra storstadsområden reser dock tvivel

om det är lämpligt att planera för stora samordnade trafikpaket i olika

regioner. Enligt utskottets mening bör i stället behovet av samordning normalt

sett lösas inom ramen för det ordinarie planeringssystemet. Genom riksdagens

beslut våren 1997 har en länsbaserad regional investeringsplanering lagts fast

för samtliga trafikslag (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.

1996/97:174). Utskottet vill vidare hänvisa till de förslag som regeringen

nyligen presenterat i proposition Transportpolitik för en hållbar utveckling

(prop. 1997/98:56) om bl.a. ett vidgat samhällsekonomiskt synsätt och ändrade

förutsättningar för en effektivare sektorssamordning på regional nivå.

Utskottet är därmed inte berett att tillstyrka att en ny statlig

förhandlingsman tillsätts för att söka nå en bred överenskommelse om

Stockholmsregionens trafik- och miljöfrågor.

När det gäller de förslag som väckts om bilavgifter anser utskottet att

särskilda miljörelaterade tätortsavgifter kan utgöra ett effektivt sätt att

styra trafiken. I många länder anser man också att ett väl fungerande och

miljömässigt hållbart trafiksystem i större stadsområden förutsätter någon form

av avgiftssystem. Enligt proposition 1997/98:56 anser regeringen att den

tekniska utvecklingen av sådana avgiftssystem bör stödjas. Ett arbete har

därför påbörjats för att skapa det regelverk som krävs för att möjliggöra att

särskilda vägavgiftssystem införs. För att klara de prisssättningsproblem som

finns i tätorter fordras lokalt anpassade lösningar. Hittills har det dock inte

gått att få någon blocköverskridande majoritet för att införa ett avgiftssystem

för biltrafiken i Stockholms innerstad eller för att möjliggöra någon annan

form av regional finansiering. Utskottet är därför inte nu berett att ta något

initiativ med anledning av de aktuella motionsförslagen. Enligt utskottets

mening bör i stället resultatet av pågående utredningsarbete avvaktas.

I några motioner förordas att Stockholmsregionen skall få en ?rättvis? och ökad

andel statliga anslag tillbaka från de olika skatter och avgifter som regionens

bilister betalar in till statskassan. Utskottet vill här klargöra att drift och

underhåll samt investeringar i det statliga vägnätet i huvudsak bör finansieras

med statliga anslag utifrån en samhällsekonomisk grundsyn. Fördelningen mellan

olika regioner av statens medel för trafikens infrastruktur skall följa den

planeringsinriktning som riksdag och regering har lagt fast och som syftar till

att främja ett miljöanpassat och trafiksäkert transportsystem och bidra till

tillväxt och sysselsättning i alla delar av landet. Vidare gäller att de

skatter och avgifter som tas ut av bilismen och som är transportpolitiskt

motiverade skall grundas på ett väl definierat kostnadsansvar. Utskottet kan

därför inte ställa sig bakom de krav som framförs i vissa motioner om att

Stockholmsregionen skall få tillbaka en viss andel av de skatter som regionens

bilister betalar in till statskassan.

I några motioner framförs olika önskvärda utgångspunkter för den fortsatta

trafikplaneringen. En rad synpunkter lämnas också på enskilda projekt som

tidigare ingått i Dennisöverenskommelsen. Av proposition 1997/98:123 framgår

att vissa av dessa projekt för närvarande genomförs eller förbereds. För andra

projekt såsom Österleden och Västerleden har däremot arbetet avbrutits. Av

propositionens redovisning framgår vidare att regeringen avser att för vissa

vägprojekt återkomma till riksdagen med förslag till finansieringslösning när

erforderliga planer föreligger. En viktig förutsättning för ett eventuellt

genomförande är enligt regeringen att det föreligger en möjlighet till regional

samfinansiering.

Utskottet har för sin del ingen erinran mot vad regeringen anför om olika

delprojekt. Enligt utskottets mening bör det som regel inte ankomma på

riksdagen att i detalj föreskriva hur olika trafikprojekt i landet skall

genomföras. Investeringar i trafikens infrastruktur bör i stället behandlas

inom ramen för den normala infrastrukturplaneringen. Enligt utskottets mening

bör riksdagens och regeringens uppgift i denna planeringsprocess framför allt

vara att ange de övergripande målen och riktlinjerna för

investeringsplaneringen, fastställa finansiella ramar samt svara för att det

skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts för

investeringar i trafikens infrastruktur. En viktig uppgift är vidare att följa

upp och utvärdera de åtgärder som vidtas. Förutsätts däremot en särskild

finansiering genom exempelvis garantiåtaganden krävs dock att frågan

underställs riksdagens prövning. Utskottet återkommer också senare till frågan

om Södra länkens och Årstabrons finansiering liksom till det s.k. tredje spåret

och Centraltunneln. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu ta något

initiativ med anledning av de motionsyrkanden som väckts om olika

utgångspunkter för trafikplaneringen och om utbyggnad eller stopp av enskilda

trafikprojekt.

Beträffande de motioner som efterlyser miljökonsekvensbeskrivningar vill

utskottet klarlägga att varje infrastrukturprojekt skall prövas på sedvanligt

sätt med tillämpning av gällande lagstiftning. Det gäller bl.a. bestämmelser

enligt väglagen (1971:948), plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1987:12)

om hushållning med naturresurser (naturresurslagen). Utskottet förutsätter att

berörda parter och myndigheter i arbetet med de olika projekten söker lösningar

som begränsar intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer samt att man söker

lösningar som kan nås till lägsta kostnad.

Enligt motion 1996/97:T95 (v) håller vägprojekten i Stockholm inte ett av

riksdagen fastställt minimimått för vägprojekts samhällsekonomiska avkastning.

Utskottet konstaterar att något sådant mått inte har fastställts av riksdagen.

Vidare gäller att samhällsekonomiska lönsamhetstal för enskilda trafikprojekt

inte torde vara generellt tillämpliga i storstadsmiljön med hänsyn bl.a. till

de svårigheter som finns att där värdera barriäreffekter, intrång och

markutnyttjande. Det betyder att matematiska lönsamhetstal inte ensamma kan

utgöra beslutsunderlag.

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom det motionsledes uttalade önskemålet

om en översyn av Vägverkets informationsåtgärder i samband med

Dennisöverenskommelsens genomförande. Det kommunikationskansli för

Dennisöverenskommelsen som motionärerna kommenterar svarade Stockholms stad

för, inte Vägverket. Det kan vidare erinras om att riksdagen våren 1995 ställde

sig bakom ett regeringsförslag om statliga garantier som bl.a. avsåg 30

miljoner kronor för information (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU22,

rskr. 1994/95:340).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:T91

(c), 1996/97:T92 (mp), 1996/97:T93 (m), 1996/97:T95 (v), 1997/98:T16 (c),

1997/98:T18 (m), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T214 (fp), 1997/98:T218 (c),

1997/98:T220 (mp), 1997/98:T226 (m) och 1997/98: T322 (kd) i nu behandlad del.

4 Vägtullar

4.1 Regeringens förslag

Regeringen framhåller i proposition 1996/97:160 att ett vägtullssystem skall

vara lätt att förstå och acceptera för den enskilde trafikanten. Det föreslagna

systemet för Stockholmsregionen har inte en sådan utformning. Placeringen av

tullstationerna utanför Ringen medför att det blir lika dyrt att färdas på

kringfartslederna runt de centrala delarna av Stockholm som genom Stockholms

innerstad. Detta är ologiskt och leder till svårigheter att åstadkomma en

önskvärd minskning av genomfartstrafiken i Stockholms innerstad. Ett

vägtullssystem medför därtill vissa begränsningar för några kommuner. Så skulle

t.ex. bilister i Lidingö, Nacka och Värmdö kommuner alltid tvingas erlägga

vägtull för att komma ut på det allmänna vägnätet. Detta är inte acceptabelt,

betonar regeringen.

Regeringen framhåller sammanfattningsvis att det föreslagna vägtullssystemet

kan ge oönskade geografiska och fördelningspolitiska effekter. Därmed motverkas

en balanserad utveckling i Stockholmsregionen. Finansieringen av de aktuella

vägprojekten i Stockholmsregionen bör därför ske på annat sätt än genom den

planerade utformningen av vägtullar. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att

riksdagen upphäver sitt beslut från våren 1994 om att vägtullar skall

finansiera utbyggnad av vissa projekt i Stockholms län.

4.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att ett vägtullssystem i enlighet med Dennisöverenskommelsens

utgångspunkter inte bör införas. Utskottet tillstyrker därför regeringens

förslag att riksdagen upphäver sitt beslut våren 1994 att vägtullar skall

finansiera utbyggnaden av vissa projekt i Stockholms län.

5 Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m.

5.1 Regeringens förslag

Överenskommelse om finansiering av Årstabron och Södra länken

Regeringen konstaterar i proposition 1997/98:123 att det för närvarande inte är

möjligt att uppnå någon blocköverskridande majoritet för att införa ett

avgiftssystem för biltrafiken i Stockholms innerstad eller några andra former

av regional finansiering. Av propositionen framgår vidare att under hösten 1997

har överläggningar förts om trafiklösningar i Stockholmsregionen mellan

företrädare för Kommunikationsdepartementet, Stockholms stad, Nacka kommun och

Stockholms läns landsting. Överläggningarna har den 22 december 1997 resulterat

i en överenskommelse om finansiering av Årstabron samt Södra länken mellan

Essingeleden och Värmdöleden. Dessutom har parterna kommit överens om att

staten skall ersätta Nacka, Stockholms, Solna, och Sundbybergs kommuner samt

Stockholms läns landsting med tillsammans högst 400 miljoner kronor för

väganknutna miljöinvesteringar enligt Dennisöverenskommelsen.

För Årstabron innebär överenskommelsen att järnvägens kapacitet förstärks

genom att sträckan Årstabergsvägen-Stockholm Södra byggs ut till fyra spår,

inklusive en ny dubbelspårig järnvägsbro över Årstaviken och en ny

pendeltågsstation vid Årstaberg. Projektet kostnadsberäknas till ca 900

miljoner kronor och samfinansieras mellan staten och Stockholms läns landsting.

Den överenskomna finansieringen innebär att landstinget bidrar med 800 miljoner

kronor som föreslås få bekostas delvis med statsbidrag som tidigare avsatts för

snabbspårvägens utbyggnad mellan Älvsjö-Årsta och för tunnelbanans förlängning

från Hjulsta till Barkarby. Resterande medel om ca 100 miljoner kronor skall

staten genom Banverket ansvara för.

Kostnaden för utbyggnaden av Södra länken beräknas i 1997 års priser till 6

652 miljoner kronor (inklusive marklösen). Den överenskomna finansieringen

innebär att staten står för en investering på 5 680 miljoner kronor och

Stockholms stad för 827 miljoner kronor. Av statens andel skall Vägverket

bekosta 827 miljoner kronor genom en omfördelning inom statsbudgetens

utgiftsområde 22, Kommunikationer. Statens resterande del föreslås finansieras

med lån under byggnadstiden som därefter skall återbetalas med medel från samma

utgiftsområde, under ca 25 år. Den lånefinansierade delen av projektet beräknas

omfatta ca 5 000 miljoner kronor. Den årliga kostnaden, dvs. ränta och

amortering för den lånefinansierade delen av projektet, beräknas uppgå till ca

365 miljoner kronor per år, dvs. ca 1 miljon kronor per dag i 25 år.

Återbetalningen av lånen skall påbörjas då anläggningen öppnas för trafik,

vilket beräknas ske omkring år 2004.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner

finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron och att regeringen

bemyndigas att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för

vissa väginvesteringar i Stockholms län till att omfatta projektet Södra länken

inom en ram om 5 000 miljoner kronor. Med hänsyn till de antaganden som för

närvarande kan göras beträffande räntenivåer, inflation och amorteringstakt

föreslår regeringen att garantiramen får justeras med högst 1 600 miljoner

kronor för upplupna räntekostnader och prisökningar i samhället.

Statsbidrag till kollektivtrafiken

Regeringen anser att kollektivtrafiksystemet i Stockholm bör byggas ut i

enlighet med principerna från den tidigare Dennisöverenskommelsen, även om

vägnätet inte byggs ut så som tidigare förutsatts. Av detta följer att de

statsbidrag som utlovats till Stockholms läns landsting bör utbetalas oberoende

av vägsystemets utbyggnad. Likaså bör vissa förändringar i

kollektivtrafiksystemet kunna godtas som en följd av den tidigare nämnda

överenskommelsen om Årstabrons utbyggnad. Regeringen föreslår därför att medel

till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholmsregionen, med viss ändring av

ändamålet, får utbetalas till Stockholms läns landsting i enlighet med

principerna i den tidigare Dennisöverenskommelsen.

Lån upptagna för väginvesteringar m.m.

Med hänsyn till att den tidigare förutsatta finansieringen med vägtullar inte

längre gäller anser regeringen att Vägverkets lån för projekt i

Dennisöverenskommelsen skyndsamt bör betalas tillbaka. Staten bör också ersätta

Nacka, Stockholms, Solna och Sundbybergs kommuner samt Stockholms läns

landsting för nedlagda kostnader för vissa väganknutna miljöinvesteringar.

Regeringen anser att i första hand bör åtagandet gentemot kommunerna infrias

och lån återbetalas för projekt som avbrutits. I andra hand skall lån upptagna

för driften av vägnätet t.o.m. år 1998 återbetalas. I sista hand skall lån för

projekt som öppnats för trafik återbetalas.

I sammanhanget erinras om att i statsbudgeten har för vart och ett av åren

1999 och 2000 1 100 miljoner kronor avsatts för att återbetala lån som tagits

upp på grund av Dennisöverenskommelsen (prop. 1996/97:150, yttr. 1996/97:TU2y,

bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Enligt regeringen skall 400 miljoner

kronor av detta belopp användas för återbetalning till vissa kommuner och till

Stockholms läns landsting.

Enligt proposition 1997/98:123 hade Vägverket vid utgången av år 1997

erhållit statliga lånegarantier enligt Dennisöverenskommelsen om 14 714

miljoner kronor i prisnivå juni 1997. Vid samma tidpunkt var åtgärder,

inklusive drift och underhåll, för 2 952 miljoner kronor vidtagna. För att

fullfölja ingångna åtaganden exklusive Södra länken beräknas ca 3 125 miljoner

kronor vara intecknade. Mot denna bakgrund föreslås att regeringen bemyndigas

att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för vissa

väginvesteringar i Stockholms län till att omfatta redan påbörjade, avslutade

eller avbrutna projekt inom en ram om 3 125 miljoner kronor. Enligt regeringen

bör garantiramen kunna justeras med högst 500 miljoner kronor på grund av den

allmänna prisutvecklingen i samhället och för upplupen ränta.

Av propositionen framgår vidare att regeringen anser att Vägverket omgående

bör vidta åtgärder som begränsar statens kostnader för hittills vidtagna

åtgärder inom Dennisöverenskommelsen. För att inte nedlagt planeringsarbete

skall vara förgäves bör dock förberedelsearbetet för vissa vägprojekt fortgå.

Det gäller projekten Haningeleden 1, Botkyrkaleden och Edsberg-Väsjön-Täby

Kyrkby, Täby Kyrkby-Rosenkälla samt Norra länken. När erforderliga planer

föreligger för dessa projekt avser regeringen att återkomma till riksdagen med

förslag till finansieringslösning. En viktig förutsättning för ett eventuellt

genomförande av utbyggnadsplanerna är enligt regeringen att möjligheter finns

till regional samfinansiering.

5.2 Motionsförslag

Centerpartiet riktar i tre motioner en rad invändningar mot regeringens

finansieringsförslag.

Olof Johansson m.fl. (c) framhåller i motion 1997/98:T16 att byggandet av

Södra länken inte är försvarbart, vare sig av miljö, trafik- eller ekonomiska

skäl. Med den lösning som Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna

presenterat ligger vägen öppen för senare beslut om Österleden. Den folkliga

förankringen av beslutet om Södra länken anges vidare som undermålig. Det

politiska systemet riskerar därför att få en allvarlig knäck då beslutets

legitimitet ifrågasätts av alltfler. Vidare framhålls att en utveckling av

kollektivtrafiken förutsätter ökad spårkapacitet genom Stockholm. Centerpartiet

förespråkar därför att Centralbron rivs och ersätts med en biltunnel som bör

förprojekteras omedelbart. Det är ett nationellt intresse att detta projekt

genomförs. Först när denna fråga lösts, även finansiellt, bör frågan om tredje

spåret och Årstabron tas upp.

Likartade synpunkter framförs i motionerna 1997/98:T218 och 1996/97: T91, där

Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) begär att frågan om ett tredje spår och

Centralbron snarast blir löst. Enligt motionärerna finns det en stor acceptans

för en lösning där Centralbrons biltrafik läggs i tunnel och det frigjorda

ytläget används för ett tredje spår. Det är angeläget att förhandlingar mellan

staten, Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om en långsiktigt

hållbar lösning snabbt kan komma till stånd. I sammanhanget betonas att dessa

trafikutbyggnader har ett större riksintresse än flera andra trafikprojekt,

varför medel och garantier bör lösgöras från andra projekt.

I motion 1997/98:T218 (c) framhålls vidare att när Österleden fallit ur

trafiköverenskommelsen finns det skäl att ompröva Södra länkens dimensionering.

Ur statsfinansiell synpunkt är det angeläget att en mindre omfattande

trafiklösning uppnås, en så kallad Minilänk. En trafiklösning som bygger på nya

förutsättningar och innebär en bantad lösning ökar även tilltron till beslutet

om att Österleden inte skall byggas. Vidare betonas att största möjliga

politiska förankring lokalt och regionalt bör eftersträvas vad gäller

omfattning och finansiering. Motionärerna begär mot denna bakgrund att

lånegarantin för de medel som är outnyttjade för Södra länken återkallas.

I motion 1997/98:T231 framhåller Elving Andersson m.fl. (c) att Centerpartiet

länge har ansett att Öster- och Västerleden inte bör byggas. I ett läge då

Österleden utgått ur planeringen är det logiskt att eftersträva en förändrad

lösning vad gäller Södra länkens dimensionering. Till dess frågan om Södra

länken är löst kan Centerpartiet inte se att den tidigare beviljade

kreditgarantin för Södra länken fyller någon funktion. Riksdagen bör därför

återkalla lånegarantin för Södra länken för de medel som är outnyttjade.

Karl-Erik Persson m.fl. (v) framhåller i motion 1997/98:T15 att utbyggnaden av

Södra länken strider mot de transportpolitiska mål som regeringen presenterat i

proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling. Resurserna

bör i stället användas till att utveckla och bygga ut kollektivtrafiken i hela

landet. Vänsterpartiet är därför starkt kritiskt till Södra länken som bedöms

vara ett gigantiskt och oansvarigt slöseri med stora summor pengar. Om den

förverkligas motverkas allvarligt inriktningen mot en långsiktigt hållbar

utveckling i regionen med ökad kollektiv-, gång- och cykeltrafik och minskad

biltrafik. Södra länken är dessutom bara en första etapp som för att fylla sitt

syfte kommer att följas upp med Norra länken, Österleden eller en breddning av

Essingeleden. Detta minskar utrymmet för andra trafikinvesteringar i

Stockholmsregionen och i resten av landet. Motionärerna anser vidare att

regeringens finansieringsförslag innebär att kostnaderna övervältras på

framtida generationer. Motionärerna ifrågasätter slutligen om den del av

befolkningen som inte bor i Stockholmsregionen är intresserad av att

förbehållslöst finansiera de aktuella vägprojekten.

Även Miljöpartiet de gröna motsätter sig i tre motioner regeringens

finansieringsförslag.

Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) framhåller i motion 1997/98:T17 att

regeringens förslag om Södra länken innebär att 6 400 miljoner kronor

investeras i en samhällsekonomiskt värdelös och ekologiskt oförsvarbar

motorväg. Med tanke på riksdagens fastlagda miljömål är det enligt motionärerna

anmärkningsvärt att så stora summor investeras samtidigt som

kollektivtrafikprojekt inte genomförs. För att inte upprivandet av

Dennisöverenskommelsen skall innebära mer än tomma ord föreslås därför att

riksdagen avslår regeringens begäran om ekonomiska medel till Södra länken,

Haningeleden 1, Botkyrkaleden, Norrortsleden och Norra länken. Riksdagen bör

heller inte godta regeringens förslag att stoppa delar av den planerade

utbyggnaden av kollektivtrafiken. Enligt motionen är det vidare angeläget att

spårkapaciteten förbättras i Stockholm. Motionärerna ifrågasätter dock om den

nödvändiga utbyggnaden bäst sker genom en ny Årstabro eller genom en

järnvägstunnel. Miljöpartiet de gröna förordar en järnvägstunnel från

Liljeholmen till Kungsholmen men med hänsyn till det akuta kapacitetsläget

motsätter man sig dock inte en ny Årstabro. Motionärerna stöder därför

utbyggnaden av Årstabron under förutsättning att Centralbrons nedgrävning

finansieras. Årstabron bör dock inte prioriteras på bekostnad av andra

investeringar i kollektivtrafiken. Regeringen bör därför snarast återkomma med

ett nytt finansieringsförslag för Årstabron.

Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) ifrågasätter i motion 1996/97:T92 om de

statliga garantier som riksdagen tidigare beslutat om fortfarande skall gälla.

Tvärtom borde det vara högst rimligt, betonar motionärerna, att ompröva

beslutet med tanke på att såväl de politiska som de sakliga förutsättningarna

för projektet kraftigt förändrats.

Birger Schlaug m.fl. (mp) framhåller i motion 1997/98:T220 att Södra länken

är oansvarigt ur statsfinansiell synvinkel och anser att regeringen borde

utreda hur Dennisöverenskommelsen kan avvecklas. Därefter bör representanter

för regeringen och Stockholms stad och län på nytt mötas för att diskutera

möjliga trafikförbättringar för regionen.

Kenth Skårvik m.fl. (fp) begär i motion 1997/98:T13 att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med en lösning för det tredje spåret förbi

Riddarholmen där en nedgrävning av Centralbron ingår. Motionärerna understryker

att frågan om Årstabron och tredje spåret förbi Riddarholmen måste lösas i ett

sammanhang. Starka stadsmiljöskäl talar enligt motionärerna för att den

önskvärda utbyggnaden av spårkapaciteten sker utan ytterligare ingrepp i den

känsliga och historiskt värdefulla miljön på Riddarholmen. Det innebär att

medel måste frigöras för att ersätta Centralbron med en tunnel.

Mats Odell m.fl. (kd) anger i motion 1997/98:T12 att hela den stora järnvägs-

och kollektivtrafiksatsning som knyter samman Stockholmsregionen med Mälardalen

och Arlanda flygplats hotas av kapacitetsbristen söder om Stockholms central.

Detta är ett problem som inte bara kommer att beröra Stockholmsregionens

kollektivtrafikanter utan även resenärer på de nybyggda och upprustade

järnvägarna som knyter ihop huvudstaden med resten av landet. Motsvarande

problem kommer även att uppstå för järnvägens godstrafik. Regeringen bör därför

skyndsamt ta initiativ till en snar lösning av problemet med den s.k.

Getingmidjan.

Sören Lekberg m.fl. (s) konstaterar i motion 1997/98:T537 att i Stockholm

sammanstrålar den långväga järnvägstrafiken med en expansiv lokaltågstrafik.

Den omfattande tågtrafiken gör att flaskhalsar uppstår som kan leda till stora

trafikstörningar såväl i fjärr- som lokaltågstrafiken. Denna trafiksituation

äventyrar de framsynta kommunala investeringar som skett i moderna

trafiksystem. Enligt motionärerna har statsmakterna ett särskilt ansvar för att

öka spårkapaciteten i Stockholm. Det handlar främst om en utbyggnad med fyra

spår fram till Södra station och en ny Årstabro samt ett tredje spår förbi

Riddarholmen. Dessa investeringar föreslås därför genomföras utan dröjsmål.

Ingrid Skeppstedt (c) framhåller i motion 1997/98:T528 att en väl utvecklad

infrastruktur är en förutsättning för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning

och bibehållen välfärd. Genom väl utvecklade kommunikationer kan människor leva

och bo där de önskar. I dag är arbetspendlingen mellan Sörmland och

Stockholmsområdet omfattande, varför sämre möjligheter till pendling skulle bli

förödande. Motionärerna understryker därför att det tredje spåret in till

Stockholm snarast bör komma till stånd.

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begär i motion 1996/97:T94 att regeringen

snarast återkommer till riksdagen med förslag om kreditgarantier för finansie-

ring av Haningeleden 1 och Botkyrkaleden. Samma motionär återkommer i motion

1997/98:T19 och framhåller att proposition 1997/98:123 innehåller en

anmärkningsvärd och oroande skrivning om att "en viktig förutsättning för ett

eventuellt genomförande av utbyggnadsplanerna är att det föreligger en

möjlighet till regional finansiering". Motionären påpekar att finansiering av

trafikanläggningar med riksintresse bör vara en statlig angelägenhet. Det är

därför nödvändigt att hela Södertörnsleden snarast möjligt byggs ut med

statliga medel.

Lennart Fremling och Lennart Rohdin (båda fp) påpekar i motion 1997/98:T14 att

allt pekar på att Södra länken är mycket olönsam i ett samhällsekonomiskt

perspektiv. Om projektet genomförs motverkas en önskvärd utveckling i riktning

mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Vidare framhålls att regeringens förslag

inte innehåller någon miljökonsekvensbeskrivning. Motionärerna begär därför att

riksdagen avstyrker regeringens förslag om Södra länken.

Michael Stjernström (kd) framhåller i motion 1996/97:T89 att det finns några

vägprojekt som är sämre än de övriga vad gäller samhällsnytta och miljöingrepp.

Det gäller tre delar på Norrortsleden, nämligen Edsberg-Väsjön, Väsjön-Täby

Kyrkby och Täby Kyrkby-Rosenkälla. Motionären betonar att dessa projekt innebär

oerhörda ingrepp i värdefulla natur- och kulturmiljöer samt mycket stora och

permanenta förluster från rekreations- och naturvårdssynpunkt i regionen. Mot

denna bakgrund förordas att Norrortsleden lyfts ur trafiklösningen för

Stockholmsregionen och i stället behandlas inom ramen för den ordinarie

investeringsplaneringen.

5.3 Utskottets ställningstagande

Södra länken och Årstabron

Utskottet anser det angeläget att Stockholmsregionens trafiksystem blir

ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbart. Det är därför positivt

att regeringen nu lägger fram förslag som innebär att betydelsefulla åtgärder

kan genomföras utan ytterligare förseningar. Med den överenskommelse som staten

träffat med Stockholms läns landsting och Stockholms stad har också en regional

förankring uppnåtts samtidigt som den fortsatta trafikutbyggnaden kan

samfinansieras.

Enligt utskottets mening är det angeläget att järnvägens kapacitet förstärks

genom att ett ytterligare dubbelspår byggs mellan Årstaberg och Stockholm

Södra. Därmed kan de omfattande investeringar som genomförts och som pågår i

landets järnvägssystem utnyttjas på ett bra sätt. Genom utbyggnaden av Södra

länken skapas också en väl fungerande trafiklösning samtidigt som dagens

besvärande miljöproblem kan begränsas och utrymme skapas för fortsatt

samhällsbyggande. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till

finansieringslösning för Södra länken och Årstabron. Det innebär att

Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för projektet Södra länken

bör begränsas till 5 000 miljoner kronor. Riksgäldskontoret bör vidare ges rätt

att justera den angivna garantin med högst 1 600 miljoner kronor för upplupna

räntekostnader och prisökningar i samhället.

Av propositionen framgår att Vägverkets medverkan i finansieringen av Södra

länken skall finansieras genom en omfördelning inom utgiftsområde 22

Kommunikationer. Utskottet förutsätter att utformningen av den slutliga

medelsanvändningen kommer att redovisas för riksdagen.

Begränsning av lånegarantier och återbetalning av lån

Utskottet delar regeringens bedömning att, med hänsyn till att

Dennisöverenskommelsen inte längre gäller, bör de statliga garantiramar som

tidigare medgetts begränsas. Som framgår av regeringens redovisning i

proposition 1997/98:123 hade 3 125 miljoner kronor förbrukats eller intecknats

vid årsskiftet 1997-1998 för påbörjade, avslutade eller avbrutna vägprojekt.

Enligt utskottets mening bör därför riksdagen bemyndiga regeringen att begränsa

Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för vissa väginvesteringar i

Stockholms län till 3 125 miljoner kronor (prisnivå 1997). Utskottet

tillstyrker också att Riksgäldskontoret bör få justera den angivna garantin med

högst 500 miljoner kronor för räntekostnader och prisökningar i samhället.

Av regeringens redovisning framgår att vissa projekt som tidigare ingått i

Dennisöverenskommelsen för närvarande genomförs eller förbereds. För andra

projekt såsom Österleden och Västerleden har däremot arbetet avbrutits. Vidare

framgår att regeringen avser att för vissa vägprojekt återkomma till riksdagen

med förslag till finansieringslösning när erforderliga planer föreligger. En

viktig förutsättning för ett eventuellt genomförande är enligt regeringen att

det föreligger en möjlighet till regional samfinansiering. Utskottet har inga

erinringar mot vad regeringen anför om olika delprojekt. Utskottet delar också

regeringens bedömning att förberedelsearbetet för vissa angivna vägprojekt bör

fortgå så att inte nedlagt planeringsarbete gjorts förgäves.

Utskottet konstaterar att tidigare utfärdade statliga garantiramar har getts

under förutsättning att återbetalning skall ske med intäkter från vägtullar.

Med hänsyn till att denna förutsättning inte längre gäller anser utskottet det

angeläget att statens lån snarast avvecklas. Utskottet tillstyrker därför

regeringens förslag att de statliga lånen bör återbetalas skyndsamt. Utskottet

har heller ingen erinran mot den angivna prioritetsordningen vid

återbetalningen och att vissa kommuner skall ersättas med tillsammans högst 400

miljoner kronor för förskottering av vissa väganknutna miljöinvesteringar.

Statsbidrag till kollektivtrafiken

Utskottet anser det angeläget att den kollektivtrafiksatsning som

Dennisöverenskommelsen innebar kan genomföras med en anpassning till förändrade

förutsättningar. Utskottet har därför ingen erinran mot regeringens förslag att

tidigare utlovade medel till kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholmsregionen

skall kunna utbetalas till Stockholms läns landsting i enlighet med principerna

i den tidigare Dennisöverenskommelsen. Enligt utskottets mening bör också

Stockholm läns landsting få möjlighet att använda statsbidragen för

tunnelbaneutbyggnaden mellan Hjulsta och Barkaby och snabbspårvägen mellan

Årsta och Älvsjö till att delfinansiera järnvägsprojektet Årstabron.

Sammanfattande bedömning

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner

det regeringen föreslår i proposition 1997/98:123 om finansiering av vissa

trafikanläggningar i Stockholm m.m. Det betyder att riksdagen bör godkänna

finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron och bemyndiga regeringen

att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna statlig borgen för vissa

väginvesteringar i Stockholms län i enlighet med vad som anförts i

propositionen. Utskottet tillstyrker vidare att medel till kollektivtrafikens

utbyggnad i Stockholmsregionen skall, med viss ändring av ändamålet, utbetalas

till Stockholms läns landsting i enlighet med principerna i

Dennisöverenskommelsen. Riksdagen bör vidare godkänna vad regeringen i

propositionen anfört om återbetalning av lån.

Av utskottets ställningstagande följer att motionerna 1996/97:T89 (kd),

1996/97:T92 (mp), 1996/97:T94 (m), 1997/98:T14 (fp), 1997/98:T15 (v),

1997/98:T16 (c), 1997/98:T17 (mp), 1997/98:T19 (m), 1997/98:T211 (v),

1997/98:T218 (c), 1997/98:T220 (mp), 1997/98:T231 (v) och 1997/98:T537 (s)

avstyrks i nu behandlad del. Syftet med motion 1997/98:T537 (s) i nu behandlad

del förutsätts dock komma att tillgodoses i väsentlig del.

Tredje spåret och Centralbron

Järnvägen har en viktig roll att spela för utvecklingen av ett transportsystem

som är socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Enligt

utskottets mening är det därför angeläget att de omfattande investeringar som

genomförts och som pågår i landets spårsystem till fullo kan utnyttjas.

Utskottet ser mot denna bakgrund positivt på den överenskommelse som träffats

om en samfinansierad lösning för att bygga ut järnvägens kapacitet söder om

Stockholm. Det innebär att kapaciteten snabbt kan öka i järnvägssystemet

samtidigt som handlingsfrihet ges när det gäller att hitta en lämplig lösning

för att ytterligare öka kapaciteten för järnvägstrafiken genom centrala

Stockholm.

Enligt utskottets mening är en fortsatt utbyggnad av den begränsade

spårkapaciteten i Stockholm nödvändig på sikt om den lokala, regionala och

nationella tågtrafiken skall kunna utvecklas. Av propositionen framgår att

såväl ett tredje järnvägsspår i ytläge vid Riddarholmen som en pendeltågstunnel

Odenplan-City-Slussen/Stockholm Södra är möjliga att kombinera med den nu

överenskomna utbyggnaden av ytterligare järnvägsspår till Stockholm Södra.

Utskottet anser att en utbyggnad av ett tredje spår i ytläge vid

Riddarholmen, i kombination med en vägtunnel som ersätter Centralbron, kan

väsentligt förbättra miljön i centrala Stockholm och göra de kulturhistoriska

värdena i området mer tillgängliga samtidigt som trafikkapaciteten över Mälaren

utökas. Det är därför med tillfredsställelse som utskottet konstaterar att

enligt den överenskommelse som träffats om bl.a. finansieringen av Årstabron

och Södra länken har staten och Stockholms stad gemensamt uttalat att man är

överens om att ett tredje spår förutsätter en helhetslösning innebärande att

Centralbron ersätts med en biltunnel. Utskottet utgår från att regeringen och

berörda parter aktivt och skyndsamt kommer att pröva hur den fortsatta

nödvändiga utbyggnaden av järnvägens kapacitet bör ske och frågan om huruvida

Centralbron skall ersättas med en tunnel. Riksdagen bör därför enligt

utskottets mening inte vidta någon åtgärd med anledning av de aktuella

motionerna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade

motionsyrkanden. Det gäller motionerna 1996/97:T91 (c), 1997/98:T12 (kd),

1997/98:T13 (fp), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T218 (c),

1997/98:T528 (c) och 1997/98:T537 (s) i nu behandlad del. Syftet med flera av

yrkandena torde dock komma att tillgodoses.

6 Särskild förberedelsegaranti

6.1 Regeringens förslag

I budgetpropositionen för år 1998 föreslås ytterligare garantier för

förberedelsearbeten. Enligt propositionen kommer inga ytterligare nystarter av

vägprojekt att ske utöver vad som riksdagen tidigare beviljat statliga

garantier för. Däremot anges att nya garantier krävs för de fortsatta

förberedelsearbeten som planeras genomföras under år 1998. Regeringen föreslår

därför att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna

statlig borgen för 60 miljoner kronor i prisnivå januari 1992 för fortsatta

planerings- och förberedelsearbeten samt för information inom ramen för den nya

trafiklösningen i Stockholm.

6.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat regeringens förslag i proposition 1997/98: 123

om begränsning av de statliga garantierna för Stockholmsregionens

trafiklösningar. Regeringens förslag om en särskild garanti på 60 miljoner

kronor för fortsatta planerings- och förberedelsearbeten samt information inom

ramen för den nya trafiklösningen i Stockholm är därmed inte längre aktuell.

Utskottet avstyrker följaktligen regeringens förslag till garantier för

fortsatta planerings- och förberedelsearbeten.

7 Drift och underhåll

7.1 Regeringens förslag

Regeringen erinrar i proposition 1996/97:160 om att riksdagen tidigare beslutat

att drift och underhåll av de nya lederna i Stockholmsregionen skall

finansieras regionalt. Med tanke på den omfattande finansieringsbörda som

regionen tar på sig föreslås att drift och underhåll av de nya vägarna i

stället skall bekostas genom ordinarie anslag för drift och underhåll av

statliga vägar.

7.2 Motionsförslag

Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) avvisar i motion 1996/97:T92 att drift och

underhåll av de nya vägarna skall betalas av Vägverket. Enligt motionärerna bör

regeringen i stället skyndsamt ta initiativ till att förhandla fram en helt ny

lösning för Stockholmsregionen med större hänsyn till miljö och hälsa.

7.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om att drift och underhåll

av de aktuella vägarna bör bekostas genom ordinarie anslag för drift och

underhåll av statliga vägar. Därmed uppnås en överensstämmelse med vad som

gäller för statliga vägar i landet i övrigt. Utskottet tillstyrker följaktligen

regeringens förslag härom och avstyrker motion 1996/97:T92 (mp)

yrkande 1 i aktuell del. I sammanhanget erinrar utskottet om den

överenskommelse som träffats mellan staten, Stockholms läns landsting och

Stockholms kommun om att Stockholms kommun skall bidra med 15 miljoner kronor

årligen till driften av Södra länken till dess lånen för projektet är

återbetalade, dock längst under 25 år.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande övergripande utgångspunkter

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T91 yrkandena 1, 3-5, 1996/97:T92

yrkandena 2-4, 1996/97:T93 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del,

1996/97:T95 yrkandena 1 i denna del, 2-4, 1997/98:T16 yrkande 5,

1997/98:T18, 1997/98:T211 yrkandena 1-2, 3 i denna del, 4-5, 1997/98:T214

yrkande 7, 1997/98:T218 yrkandena 1, 3, 5-6, 1997/98:T220 yrkandena 8-10,

1997/98:T226 yrkandena 1-6 och 1997/98:T322,

res. 1 (m)

res. 2 (c, v, mp)

2. beträffande vägtullar

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:160 punkt 1 upphäver

riksdagens beslut (prop. 1993/94:86, bet. 1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247)

att vägtullar skall finansiera utbyggnaden av vissa vägprojekt i

Stockholms län m.m.,

3. beträffande finansiering av vissa trafikanläggningar m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:123 samt med avslag på

motionerna 1996/97:T89, 1996/97:T92 yrkande 5, 1996/97:T94, 1997/98:T14,

1997/98:T15, 1997/98:T16 yrkandena 1 och 4, 1997/98: T17, 1997/98:T19,

1997/98:T211 yrkande 3 i denna del, 1997/98: T218 yrkande 2, 1997/98:T220

yrkande 7, 1997/98:T231 yrkande 9 och 1997/98:T537 i denna del

dels godkänner finansieringslösningen för Södra länken och Årstabron,

dels bemyndigar regeringen att begränsa Riksgäldskontorets rätt att teckna

statlig borgen för vissa väginvesteringar i Stockholms län till att

omfatta dels projektet Södra länken inom en ram om 5 000 miljoner kronor,

dels redan påbörjade, avslutade eller avbrutna projekt inom en ram om 3

125 miljoner kronor,

dels bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera ovan givna

garantier med högst 1 600 miljoner kronor respektive 500 miljoner kronor

för vid varje tidpunkt upplupna räntekostnader och prisökningar i

samhället,

dels godkänner att medel till kollektivtrafikens utbyggnad i

Stockholmsregionen skall, med ändring av ändamålet enligt avsnitt 5 i

propositionen, utbetalas till Stockholms läns landsting i enlighet med

principerna i Dennisöverenskommelsen,

dels godkänner vad som anförts i propositionen om återbetalning av lån,

res. 3 (c, v, mp)

4. beträffande Tredje spåret och Centralbron

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T91 yrkande 2, 1997/98:T12,

1997/98:T13, 1997/98:T16 yrkandena 2-3, 1997/98:T211 yrkande 3 i denna

del, 1997/98:T218 yrkande 4, 1997/98:T528 och 1997/98:T537 i denna del,

res. 4 (c, v, mp)

res. 5 (fp)

5. beträffande särskild förberedelsegaranti

att riksdagen avslår proposition 1997/98:1 utgiftsområde 22 punkt 6 om

bemyndigande för regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig

borgen om 60 000 000 kr i prisnivå januari 1992 för fortsatt planerings-

och förberedelsearbete samt information inom ramen för den nya

trafiklösningen i Stockholm,

6. beträffande drift och underhåll

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:160 punkt 3 och med avslag på

motion 1996/97:T92 yrkande 1 i denna del godkänner det regeringen föreslår

om att drift och underhåll av de nya vägarna i Stockholmsregionen skall

finansieras inom ramen för Vägverkets ordinarie anslag för drift och

underhåll av vägar.

res. 6 (mp)

Stockholm den 14 april 1998

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg

(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Krister Örnfjäder (s), Sivert

Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp),

Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m),

Elisa Abascal Reyes (mp), Claes-Göran Brandin (s) och Ulla Löfgren (m).

Reservationer

1. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)

Per Westerberg, Birgitta Wistrand, Lars Björkman och Ulla Löfgren (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet

konstaterar? och på s. 15 slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att storstädernas trafikfrågor måste lösas skyndsamt och

långsiktigt inom ramen för samma finansieringsmetoder och höga miljökrav som

gäller i övriga landet. Det betyder att investeringar i liksom drift och

underhåll av trafikens infrastruktur skall styras dit transportarbetet finns

eller kan förväntas uppstå. Biltrafiken bör inte betraktas som en allmän

finansieringskälla för vitt skilda samhällssektorer. Avgifter på bilismen kan

användas för att finansiera delar av vägsystemet. Utskottet motsätter sig

regionala skatter och differentierade arbetsgivaravgifter.

Enligt utskottets mening är regeringens utgångspunkter för

Stockholmsregionens trafiklösningar inte långsiktigt hållbara. Genom att såväl

Österleden, Västerleden som det för den nationella tågtrafiken så viktiga

Tredje spåret över Riddarfjärden utelämnats talar väldigt lite för att de

framtida trafikströmmarna genom Stockholms innerstad långsiktigt kommer att

minska. Den grundläggande kapacitetsbristen i det s.k. Saltsjö/Mälarsnittet

kvarstår. Utskottet anser vidare att lagen om Nationalstadsparken bör

förtydligas så att högt ställda miljökrav kan tillgodoses samtidigt som en

effektiv hantering kan ske av de trafikproblem som nämns i lagstiftningens

förarbeten. Regeringen bör med dessa utgångspunkter återkomma till riksdagen

med förslag till en regionalt brett förankrad trafiklösning i

Stockholmsregionen.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1996/97:T93 och

1997/98:T18 (båda m) tillstyrks i nu behandlad del, bör ges regeringen till

känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna

1997/98:T226 (m) och 1997/98:T322 (kd) till väsentlig del tillgodoses medan

motionerna 1996/97:T91 (c), 1996/97:T92 (mp), 1996/97:T95 (v), 1997/98:T16

(c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T214 (fp), 1997/98:T218 (c) och 1997/98:T220

(mp) avstyrks i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande övergripande utgångspunkter

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T93 yrkande 2 och yrkande 3 i

denna del samt 1997/98:T18, med anledning av motionerna 1997/98:T226

yrkandena 1-6 och 1997/98:T322 samt med avslag på motionerna 1996/97:T91

yrkandena 1, 3-5, 1996/97:T92 yrkandena 2-4, 1996/97:T95 yrkandena 1 i

denna del, 2-4, 1997/98:T16 yrkande 5, 1997/98:T211 yrkandena 1-2, 3 i

denna del, 4-5, 1997/98: T214 yrkande 7, 1997/98:T218 yrkandena 1, 3, 5-6,

1997/98:T220 yrkandena 8-10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Övergripande utgångspunkter (mom. 1)

Sivert Carlsson (c), Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet

konstaterar? och på s. 15 slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Dennisöverenskommelsen bygger på miljöpolitiskt helt

felaktiga förutsättningar. Verkligheten har också redan visat att de ekonomiska

förutsättningarna var ohållbara. Trots att överenskommelsen havererat

fortsätter dock utbyggnaden och planeringen av olika vägar som ingår i

överenskommelsen. Utskottet anser det inte vara rimligt, vare sig från

miljömässig eller från ekonomisk synpunkt, att fortsätta trafikutbyggnaden som

om inget hade hänt. Enligt utskottets mening måste i stället de grundläggande

utgångspunkterna för Stockholmsregionens trafiklösningar omprövas för att det

skall vara möjligt att uppnå ett transportsystem som är förenligt med en

långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det innebär att betydligt större hänsyn

måste tas till miljö, hälsa och ekonomi. För vägtrafikens del gäller det att

förbättra nuvarande system och endast satsa på nya anläggningar när entydiga

miljövinster uppnås. Såväl Österleden som Västerleden bör därför helt föras

bort från den fortsatta trafikplaneringen. Med hänsyn till att

Dennisöverenskommelsen inte längre gäller bör också den pågående utbyggnaden av

vissa vägprojekt stoppas. För att utveckla en attraktiv kollektivtrafik bör i

stället tidigare planerade utbyggnader av bl.a. snabbspårvägen och tunnelbanan

genomföras och vidareutvecklas.

Enligt utskottets mening är miljöavgifter på biltrafiken i Stockholms

innerstad nödvändiga, både för att uppnå en förbättrad miljö och en regional

finansiering. Därmed kan genomfartstrafik styras bort från en redan hårt

belastad innerstad. Tekniken bör vara enkel, lättförståelig och

integritetsbevarande. Ett grundläggande villkor för det fortsatta arbetet bör

vidare vara att miljökonsekvensbeskrivningar har gjorts och att utformning,

dimensionering och finansiering sker med bred folklig och politisk förankring.

Mot denna bakgrund bör regeringen skyndsamt avveckla den pågående utbyggnaden

av den havererade Dennisöverenskommelsen och ta initiativ till att i

demokratiska former ta fram en helt ny trafiklösning som tar större hänsyn till

miljö, hälsa och ekonomi.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna 1996/97:T91 (c),

1996/97:T92 (mp), 1996/97:T95 (v), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v),

1997/98:T218 (c), 1997/98:T220 (mp) tillstyrks i nu behandlad del bör ges

regeringen till känna. Av utskottets ställningstagande följer att motionerna

1996/97:T93 (m), 1997/98:T18 (m), 1997/98:T214 (fp), 1997/98:T226 (m) och

1997/98:T322 (kd) avstyrks i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande övergripande utgångspunkter

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T91 yrkandena 1, 3-5,

1996/97:T92 yrkandena 2-4, 1996/97:T95 yrkandena 1 i denna del, 2-4,

1997/98:T16 yrkande 5, 1997/98:T211 yrkandena 1-2, 3 i denna del, 4-5,

1997/98:T218 yrkandena 1, 3, 5-6 och 1997/98: T220 yrkandena 8-10 samt med

avslag på motionerna 1996/97:T93 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del,

1997/98:T18, 1997/98:T214 yrkande 7, 1997/98:T226 yrkandena 1-6 och

1997/98: T322 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. (mom. 3)

Sivert Carlsson (c), Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Utskottet

anser? och på s. 23 slutar med ?väsentlig del? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att projektet Södra länken inte är försvarbart, vare sig av

miljö-, trafik- eller ekonomiska skäl. Regeringens förslag innebär att 6 400

miljoner kronor investeras i en klart samhällsekonomiskt olönsam stadsmotorväg

på knappt 6 km. Om detta ekologiskt oförsvarbara projekt förverkligas motverkas

allvarligt inriktningen mot ökad kollektiv-, gång- och cyketrafik och minskad

biltrafik. Förslaget till finansiering innebär också att kostnaderna

övervältras på framtida generationer. Med den lösning som regeringen

presenterat ligger vägen dessutom öppen för senare beslut om Österleden, Norra

länken och en breddning av Essingeleden. Enligt utskottets mening bör i stället

projektet ges en mer begränsad och realistisk dimensionering genom en s.k.

Minilänk.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att

spårkapaciteten förbättras i Stockholm och att Årstabron därför bör byggas.

Enligt utskottets mening är det dock fel att Årstabron prioriteras på bekostnad

av andra investeringar i kollektivtrafiken. Utskottet avvisar därför

regeringens förslag att statsbidragsmedel som tidigare reserverats för

utbyggnaden av snabbspårvägen och tunnelbanan skall användas för att

delfinansiera Årstabron. Den fortsatta planeringen av olika vägleder enligt den

tidigare Dennisöverenskommelsen bör också avbrytas.

Vad utskottet nu anfört innebär att regeringens samtliga finansieringsförslag

avstyrks. Enligt utskottets mening bör dock tidigare avsatta statsbidragsmedel

till kollektivtrafiken utbetalas. Det bör ankomma på regeringen att omgående

stoppa det fortsatta förberedelsearbetet för de vägprojekt som tidigare ingått

i Dennisöverenskommelsen och begränsa tidigare medgivna garantiramar.

Regeringen bör snarast för riksdagen redovisa hur den anser att de av utskottet

angivna förslagen kan genomföras. Av utskottets ställningstagande följer att

motionerna 1996/97:T92 (mp), 1997/98:T14 (fp), 1997/98: T15 (v), 1997/98:T16

(c), 1997/98:T17 (mp), 1997/98:T211 (v), 1997/98: T218 (c), 1997/98:T220 (mp)

och 1997/98:T231 (v) tillgodoses medan motionerna 1996/97:T89 (kd), 1996/97:T94

(m), 1997/98:T19 (m) och 1997/98:T537 (s) i nu behandlad del avstyrks. Vad

utskottet anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande finansiering av vissa trafikanläggningar m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T92 yrkande 5, 1997/98:T14,

1997/98:T15, 1997/98:T16 yrkandena 1 och 4, 1997/98: T17, 1997/98:T211

yrkande 3 i denna del, 1997/98:T218 yrkande 2, 1997/98:T220 yrkande 7,

1997/98:T231 yrkande 9 och med avslag på proposition 1997/98:123 samt

motionerna 1996/97:T89, 1996/97:T94, 1997/98:T19 och 1997/98:T537 i denna

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Tredje spåret och Centralbron (mom. 4)

Sivert Carlsson (c), Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Järnvägen har?

och slutar med ?att tillgodoses? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att de omfattande investeringar som

genomförts och som pågår i landets spårsystem kan utnyttjas. En utbyggnad av

den begränsade spårkapaciteten i Stockholm är därför nödvändig om den lokala,

regionala och nationella tågtrafiken skall kunna utvecklas. Starka

stadsmiljöskäl talar för att den önskvärda utbyggnaden av spårkapciteten bör

ske utan ytterligare ingrepp i den känsliga och historiskt värdefulla miljön på

Riddarholmen. Utskottet anser därför att Centralbron bör rivas och ersättas med

en biltunnel. Medel för detta kan omdisponeras från vägprojektet Södra länken.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om hur järnvägens

kapacitet skall förstärkas och om hur Centraltunneln skall byggas och

finansieras.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1996/97: T91

(c), 1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T218 (c) och 1997/98: T528 (c)

i denna del vilket bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet

avstyrker övriga motionsyrkanden. Det gäller motionerna 1997/98: T12 (kd),

1997/98:T13 (fp) och 1997/98:T537 (s) i denna del. Syftet med flera av

yrkandena torde dock komma att tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande Tredje spåret och Centralbron

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T91 yrkande 2, 1997/98:T16

yrkandena 2-3, 1997/98:T211 yrkande 3 i denna del, 1997/98:T218 yrkande 4,

1997/98:T528 och med avslag på motionerna 1997/98:T12, 1997/98:T13 och

1997/98:T537 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Tredje spåret och Centralbron (mom. 4)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Järnvägen har?

och slutar med ?att tillgodoses? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att de omfattande investeringar som

genomförts och som pågår i landets spårsystem kan utnyttjas. En utbyggnad av

den begränsade spårkapaciteten i Stockholm är därför nödvändig om den lokala,

regionala och nationella tågtrafiken skall kunna utvecklas. Utskottet stöder

därför regeringens förslag att förstärka järnvägens kapacitet mellan Årstaberg

och Stockholm Södra. Enligt utskottets mening måste dock samtidigt problemen

för tågtrafiken förbi Riddarholmen lösas. Starka stadsmiljöskäl talar för att

den önskvärda utbyggnaden av spårkapciteten bör ske utan ytterligare ingrepp i

den känsliga och historiskt värdefulla miljön på Riddarholmen. Ett intressant

alternativ är att ersätta den nuvarande Centralbron med en tunnel.

Utskottet anser därför att staten tillsammans med regionen bör försöka hitta

en lämplig finansiell och teknisk lösning på problemen vid Riddarholmen. Enligt

utskottets mening bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att, efter en

förhandling med företrädare för regionen, snarast återkomma till riksdagen med

en kompletterande lösning som tryggar en fortsatt utbyggnad av ett tredje

järnvägsspår förbi Riddarholmen och som innebär att Centralbron ersätts med en

biltunnel.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 1997/98:T13 (fp)

vilket bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker övriga

motionsyrkanden. Det gäller motionerna 1996/97:T91 (c), 1997/98: T12 (kd),

1997/98:T16 (c), 1997/98:T211 (v), 1997/98:T218 (c), 1997/98:T528 (c) och

1997/98:T537 (s) i aktuell del. Syftet med flera av yrkandena torde dock komma

att tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande Tredje spåret och Centralbron

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T13 och med avslag på motionerna

1996/97:T91 yrkande 2, 1997/98:T12, 1997/98:T16 yrkandena 2-3,

1997/98:T211 yrkande 3 i denna del, 1997/98:T218 yrkande 4, 1997/98:T528

och 1997/98:T537 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Drift och underhåll (mom. 6)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Utskottet har?

och på s. 25 slutar med ?under 25 år? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör ta initiativ till att förhandla

fram en helt ny lösning för Stockholmsregionen som tar större hänsyn till miljö

och hälsa. I detta sammanhang bör klargöras hur drift och underhåll av de

aktuella vägarna skall bekostas.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion 1996/97:T92 (mp) yrkande 1

tillstyrks i nu behandlad del medan regeringens förslag härom avstyrks, bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande drift och underhåll

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T92 yrkande 1 i denna del och med

avslag på proposition 1996/97:160 punkt 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. (mom. 3)

Per Westerberg, Birgitta Wistrand, Lars Björkman och Ulla Löfgren (alla m)

anför:

Regeringens hantering av Stockholmsregionens trafikfrågor vittnar om brister i

det politiskta ledarskapet och kan ifrågasättas från en rad utgångspunkter. Det

gäller bl.a. beslutsordningen där utbyggnaden av Södra länken har påbörjats

utan att riksdagen hunnit ta ställning till finansieringsfrågorna. Frågetecken

kan vidare riktas mot Södra länkens lönsamhet i jämförelse med andra angelägna

trafikprojekt i regionen. Den grundläggande kapacitetsbristen i

Stockholmsområdet, nämligen det s.k. Saltsjö/Mälarsnittet, kvarstår sålunda och

kommer att förvärras med regeringens förslag. Vi är också skeptiska till

regeringens utgångspunkt att Centralbron bör ersättas av en Centraltunnel. De

betydande kostnader som är förknippade med en sådan lösning, utan att

trafikkapaciteten förbättras, talar för att trafikplaneringen bör bedrivas med

större respekt för ekonomi och trafik. Med hänsyn till att Stockholms

trafikfrågor måste lösas skyndsamt har vi dock valt att inte gå emot

regeringens finansieringsförslag. Vi bedömer vidare att med utbyggnaden av

Södra länken kommer en fortsatt komplettering av Ringen och Yttre tvärleden att

te sig än mer nödvändig.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionerna.....................................2

Proposition 1997/98:123 Finansiering av vissa trafikanläggningar i

Stockholms län m.m. 2

Proposition 1996/97:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm

och Göteborg 2

Proposition 1997/98:1 Budgetproposition för år 19982

Motionerna..........................................3

Motioner med anledning av proposition 1997/98:123.3

Motioner med anledning av proposition 1996/97:160.4

Motioner från den allmänna motionstiden hösten 19975

Utskottet...........................................6

1 Ärendet och dess beredning......................6

2 Bakgrund........................................7

3 Övergripande utgångspunkter.....................9

3.1 Motionsförslag..............................9

3.2 Utskottets ställningstagande...............12

4 Vägtullar......................................15

4.1 Regeringens förslag.......................15

4.2 Utskottets ställningstagande...............15

5 Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m...15

5.1 Regeringens förslag........................15

5.2 Motionsförslag.............................18

5.3 Utskottets ställningstagande...............21

6 Särskild förberedelsegaranti...................24

6.1 Regeringens förslag........................24

6.2 Utskottets ställningstagande...............24

7 Drift och underhåll............................24

7.1 Regeringens förslag........................24

7.2 Motionsförslag.............................24

7.3 Utskottets ställningstagande...............24

Hemställan.......................................25

Reservationer......................................27

1. Övergripande utgångspunkter (m)...............27

2. Övergripande utgångspunkter (c, v, mp)........28

3. Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. (c, v, mp)29

4. Tredje spåret och Centralbron (c, v, mp)......30

5. Tredje spåret och Centralbron (fp)............31

6. Drift och underhåll (mp)......................31

Särskilt yttrande..................................32

Finansiering av vissa trafikanläggningar m.m. (m)32