Bet. 1997/98:TU7

Trafikutskottets betänkande

1997/98:TU07

Utvecklingen i informationssamhället

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1997/98

TU7

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 1997/98:19

Utvecklingen i informationssamhället. Vidare behandlas 89 motionsyrkanden om

olika IT-frågor som väckts dels med anledning av skrivelsen, dels under de

allmänna motionstiderna hösten 1996 och hösten 1997.

Regeringen lämnar i skrivelsen en första redovisning av utvecklingen på IT-

området sedan riksdagen för drygt ett år sedan beslutade om en övergripande

nationell IT-strategi för att bredda och utveckla användningen av

informationsteknik. Den allmänna utvecklingen på IT-området beskrivs och

regeringens bedömningar av centrala frågor för ökad tillväxt och sysselsättning

i informationssamhället redovisas. Vidare redovisas genomförda, pågående och

kommande åtgärder inom handlingsprogrammet för att bredda och utveckla

användningen av informationsteknik.

Utskottet bedömer att informationstekniken har en i grunden positiv

samhällsomdanande betydelse. Den påverkar vår produktionsförmåga och vårt

levnadsmönster liksom demokratiska värden som medborgarnas möj-ligheter till

insyn och deltagande i samhällsutvecklingen. Tekniken medför även risker som

måste uppmärksammas. Det är därför viktigt att ett målmedvetet och kraftfullt

arbete sker för att informationstekniken skall kunna användas i sådana former

att samhällsutvecklingen främjas och att en gynnsam övergång kan ske till ett

kunskaps- och informationssamhälle. Utskottet delar regeringens bedömning att

det inte finns skäl att redan nu ompröva den nationella strategin eller

handlingsprogrammet. Det betyder att huvudinriktningen för politiken på IT-

omådet bör ligga fast. Utskottet förutsätter dock att målen för IT-användningen

kommer att vidareutvecklas och förtydligas.

Enligt utskottets bedömning kommer syftet med flertalet motionsyrkanden att

tillgodoses i takt med att handlingsprogrammet genomförs. I avvaktan på

regeringens redovisning av de åtgärder som vidtas och hur målen på IT-området

uppfylls avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats 21 reservationer och ett särskilt yttrande. De

frågor som reservationerna avser samt de partier som har avgett reservationerna

framgår översiktligt av avsnittet Hemställan i utskottets yttrande (s.

37-39).

Skrivelsen

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) har genom skrivelse 1997/98: 19

Utvecklingen i informationssamhället lämnat en första redovisning till

riksdagen av utvecklingen på IT-området sedan IT-propositionen presenterades

för drygt ett år sedan. Den allmänna utvecklingen på IT-området beskrivs och

regeringens bedömningar av centrala frågor för ökad tillväxt och sysselsättning

i informationssamhället redovisas. Vidare ges en redovisning av genomförda,

pågående och kommande åtgärder inom handlingsprogrammet för att bredda och

utveckla användningen av informationsteknik.

Motionerna

Motioner med anledning av skrivelse 1997/98:19

1997/98:T1 av Lilian Virgin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förutom

företagsekonomiska överväganden, samhällsekonomiska överväganden görs vid

nätuppbyggnaden för IT.

1997/98:T2 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda folkbiblioteken

och studieförbunden för att bredda och utveckla användningen av

informationstekniken.

1997/98:T3 av Margitta Edgren och Eva Flyborg (båda fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att öka medborgares tillgång till samhällsinformation från regering och

riksdag, om gällande lagar, förståelse för det svenska rättsväsendet m.m. samt

öka möjligheten till deltagande i samhällsdialog.

1997/98:T4 av Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av IT-satsningar i skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av IT-utvecklingen inom universitets- och

högskolevärlden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elevernas rätt till integritet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om IT-utvecklingen på miljöområdet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en redovisning av SÄPO:s IT-utveckling,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda konsumenternas förhållande till IT-utvecklingen.

Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1996

1996/97:T201 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen på den framtida IT-strategin.

1996/97:T202 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de trafikpolitiska målen.

1996/97:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om transportinformatik.

1996/97:T802 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning eller

avveckling av Telias medieverksamhet.

1996/97:T911 av Karin Starrin och Sivert Carlsson (båda c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

lagstiftning om kryptering.

1996/97:T916 av Kerstin Warnerbring m.fl. (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillgängligheten till offentliga handlingar - ett enhetligt

elektroniskt rätts- och samhällsinformationssystem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett EU-center för informationsteknik,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om distansarbete,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kryptering,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationella överenskommelser för att motverka spridande av våld,

pornografi och rasism,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad tillgänglighet.

1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gränsöverskridande brottsbekämpning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att ett starkt skydd för den personliga integriteten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om företagsvänlig näringspolitik,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utredning av de effekter IT och de därpå följande

förändringarna i arbetslivets organisation och struktur kan få,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av alla människors deltagande i IT-användningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att skapa klara spelregler för alla aktörer och att dessa

lagar och regler harmoniseras på internationell nivå,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att myndigheter visar gott föredöme och är goda IT-

användare,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om myndigheters elektroniska tillgänglighet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att lagar utformas medieneutralt,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att kriminalisera innehav och spridning av

barnpornografi,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krypterad information,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elektronisk upphandling,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om människors möjlighet att delta i det politiska samtalet,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att skapa intresse hos alla som i dag saknar motivationen

att tillägna sig IT,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att låta den elektroniska informationen bli huvudmedlet och

papperskopiorna bli det som utnyttjas i andra hand,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om papperslös hantering inom offentlig förvaltning,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av rättsliga regler för elektronisk dokumenthantering,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge offentlighetsprincipen en modern innebörd,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att den offentliga sektorn utnyttjar möjligheterna med IT,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den svenska kulturskatten.

1996/97:A430 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att påskynda moderniseringen av telenätet i glesbygden.

Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1997

1997/98:T202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillförsäkra konkurrensneutralitet vad avser Telias accessnät,

1997/98:T213 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om transportinformatik,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avreglering av telemarknaden.

1997/98:T217 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att hela landet snarast måste få tillgång till teleförbindelser som

klarar att överföra stora datamängder med hög hastighet, s.k. bredbandsnät,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten bör verka för att teletaxorna så långt möjligt görs

avståndsoberoende.

1997/98:T221 av Agne Hansson (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en förutsättning för utvecklingen av informationstekniken i Kalmar

län.

1997/98:T803 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av reglerna för

användande av mobiltelefon.

1997/98:T804 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en utredning för att

klargöra huruvida användandet av mobiltelefon är farligt ur hälsosynpunkt.

1997/98:T805 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att försiktighetsprincipen skall gälla vid exponering av

elektromagnetiska fält,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det på mobiltelefoner bör finnas en varningstext som varnar för

alltför flitigt användande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskningen på radiofrekventa fält bör ökas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskning om interaktion mellan elektriska fält i luftrummet bör

påbörjas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att undantagsklausulen för kontroll av apparater med en uteffekt på

mindre än 7 W slopas.

1997/98:T807 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om Telias ansvar för en likvärdig

standard och prissättning på tele- och kommunikationstjänster i hela landet.

1997/98:T809 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Telias ansvar för

landsbygdens utveckling.

1997/98:T814 av Siw Persson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att frågan om utbyggnad av digitala sändningar bör utredas med

större kraft än hittills,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa möjligheter att bromsa och stoppa användningen av

digitala sändningar.

1997/98:T815 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om distansarbetscentraler,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om enklare regler och mindre byråkrati,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsrätts- och skattelagstiftningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om offentlig upphandling,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om virtuella företag,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betalningssystem och rättsliga åtaganden,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om urholkning av den svenska skattebasen på grund av elektronisk

handel.

1997/98:T906 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyetableringar av företag

inom telekommunikationsområdet.

1997/98:T908 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktivt uppmärksamma

kryptering med anledning av den kraftiga ökningen av elektroniskt överförd

information.

1997/98:T909 av Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en utredning för

att komma med förslag som underlättar investeringar i datorer med

Internetuppkoppling för privatpersoner.

1997/98:T911 av Mats Odell (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om demokratisk kontroll beträffande domännamn.

1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att pröva ett större IT-projekt med inriktning på äldre och

funktionshindrade,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens ägande i IT-relaterade företag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta ett Statens databanverk,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att reglerna för utdelning av domänadresser måste ändras,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett mål för den nationella IT-strategin skall vara att främja

och påskynda utvecklingen av det ekologiskt uthålliga samhället,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bör ta initiativ till en FN-konferens om IT.

1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att påskynda moderniseringen av telenätet i glesbygden.

1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lika tillgång till teletjänster,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om enhetlig taxa,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om differentierade priser för teletjänster,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om enhetstaxa för ISDN-anslutning.

1997/98:Fi209 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om allas tillgång till informationstekniken,

13. att riksdagen hos regeringen begär en utredning kring instiftandet av ett

Statens databanverk enligt vad som sägs i motionen.

1997/98:Ju218 av Patrik Norinder och Rolf Dahlberg (båda m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbyggnad av mobilnätet i Gävleborgs län.

1997/98:K333 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om principerna för anpassning av lagstiftningen till de krav som den

informationstekniska utvecklingen reser,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om digitaliseringen och förnyelsen av Sverige,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avskaffa den nuvarande IT-kommissionen och inrätta en kommission

med särskilt ansvar för 2000-problematiken.

1997/98:N247 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om enhetstaxa för ISDN-anslutning.

1997/98:So403 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de funktionshindrade och den nya tekniken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om handledning för att kunna använda IT.

Utskottet

1 Bakgrund

Riksdagens IT-beslut våren 1996

Riksdagen godkände år 1996 regeringens förslag till mål och prioriterade

uppgifter för en nationell IT-strategi (prop. 1996/97:125, bet. 1996/97:TU19,

rskr. 1996/97:282). Trafikutskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända

betänkande vikten av att det redovisade handlingsprogrammet genomfördes snabbt

och kraftfullt. Vidare konstaterade utskottet att det råder en betydande samsyn

om informationsteknikens möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i positiv

riktning. I utskottets betänkande underströks vidare betydelsen av att

informationstekniken används i sådana former att samhällsutvecklingen främjas

och att risker för regionala obalanser, försämrat integritetsskydd, ökad

sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället

motverkas. För att stärka den parlamentariska förankringen gav riksdagen

regeringen till känna att regeringen årligen borde återkomma till riksdagen med

en skrivelse som redovisar utvecklingen på IT-området. Utskottet förutsatte

vidare att målen för IT-användningen skulle vidareutvecklas och förtydligas.

Nationell IT-strategi

De av riksdagen antagna målen för en övergripande IT-strategi utgår från

strävan att göra informationstekniken till en central del i en politik för

tillväxt och sysselsättning samt att värna andra grundläggande samhällsmål som

demokrati och rättvisa i informations- och kunskapssamhället. Att skapa bred

tillgång till information och kunskap ger förutsättningar för ökad delaktighet

i samhällslivet och främjar kunskapsutvecklingen. För att Sverige skall kunna

bibehålla en tätposition när det gäller tillgång till och användning av

informationsteknik angavs att teknik, strukturer, arbetsformer, regelverk och

utbildning på alla nivåer måste i än högre grad anpassas till de nya

förutsättningarna. Staten, kommunerna, landstingen, näringslivet och

arbetsmarknadens parter måste därför alla bidra till att informationstekniken

får ett brett genomslag i Sverige.

Huvudinriktningen för en nationell IT-strategi är därvid att stimulera

användningen av informationsteknik på ett sätt som befrämjar kreativitet,

tillväxt och sysselsättning. Statsmakternas roll är att vara katalysator och

pådrivare och att underlätta utvecklingen genom att anpassa regelverket till de

nya förutsättningarna. I statsmakternas roll ingår också att genom olika

åtgärder försöka förhindra att IT-utvecklingen skapar nya klyftor i vårt

samhälle. De nuvarande klyftorna bör i stället överbryggas.

Prioriterade statliga uppgifter

Enligt IT-strategin är det tre områden som skall prioriteras i syfte att främja

utvecklingen av informations- och kunskapssamhället, nämligen rättsordningen,

utbildningen och samhällets informationsförsörjning. För varje område angavs i

riksdagsbeslutet ett antal målsättningar. Målen för statens insatser på

rättsområdet är att genomföra författningsändringar inom prioriterade

rättsområden inom tre år samt att finna effektiva former för en kontinuerlig

juridisk uppföljning av den snabba utvecklingen på IT-området. Målet på

utbildningsområdet är att kunskaper om informationsteknik och dess

användningsmöjligheter skall föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom

tre år. Målet på området för samhällets informationsförsörjning är att utforma

en väl fungerande infrastruktur för samhällets informationsförsörjning som ger

hög tillgänglighet till basinformation och som verkar tillväxtbe-främjande.

Med utgångspunkt i målen för den övergripande nationella IT-strategin

redovisades i regeringens proposition ett handlingsprogram för att bredda och

utveckla IT-användningen. Utöver åtgärder inom de tre prioriterade områdena

redovisades åtgärder inom ett stort antal samhällssektorer och politikområden.

Med hänsyn till den snabba utvecklingen på IT-området angavs att programmet

borde betraktas som ett första samlat åtgärdsprogram, som fortlöpande kommer

att behöva anpassas och vidareutvecklas.

2 Allmänna utgångspunkter

2.1 Regeringens bedömning

Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande om en årlig avrapportering lämnar

regeringen i skrivelse 1997/98:19, Utvecklingen i informationssamhället, en

första redovisning av utvecklingen på IT-området. Den allmänna utvecklingen

beskrivs liksom regeringens bedömningar av centrala frågor såsom tillväxt och

sysselsättning i informationssamhället. Vidare redogörs för genomförda,

pågående och kommande åtgärder inom handlingsprogrammet för att bredda och

utveckla användningen av informationsteknik.

Av skrivelsen framgår att regeringen inte ser skäl för att redan nu ompröva

den nationella strategin eller handlingsprogrammet. Huvudinriktningen för

regeringens politik på IT-området ligger därmed fast. Det innebär bl.a. att

regeringen med olika åtgärder skall främja en ökad tillgänglighet till IT och

att regelverken skall vara anpassade för att främja tillväxten och öka

sysselsättningen. I skrivelsen framhålls att informationstekniken kan bidra

till ökad tillväxt. Enligt regeringen ligger Sverige internationellt sett långt

framme när det gäller tillgången till och användningen av avancerad IT. Sverige

bedöms också ha gynnsamma förutsättningar att kunna bibehålla en tätposition på

IT-området.

Regeringen fäster stor vikt vid att informationstekniken är tillgänglig för

alla. Det betyder att utvecklingen inte får skapa nya klyftor i samhället utan

den måste i stället bidra till att överbrygga nuvarande skillnader mellan

exempelvis befolkningsgrupper, regioner och generationer. Regeringen framhåller

vidare att utvecklingen av informations- och kunskapssamhället förändrar

arbetsmarknaden och arbetslivet. IT bedöms därvid kunna skapa tillväxt och nya

arbetstillfällen. Regeringen understryker även vikten av en stabil och säker

infrastruktur. I detta sammanhang redovisas insatser för att förbättra

säkerheten. Vidare beskrivs olika insatser som görs för att lösa problemet med

omställningen av datorsystem och andra system med datumstyrd elektronik till år

2000.

2.2 Motionsförslag

Enligt motion 1996/97:T201 (m) har Sverige oklara IT-mål. Strävan måste vara

att öka den nationella konkurrenskraften och därmed tillväxten. IT-satsningen

kan aldrig lyckas utan att motivationen är stark. Satsningar på både användning

av och utbildning i IT är därför viktiga på alla nivåer. Avgörande är enligt

motionen att reglering och monopolisering av utvecklingen förhindras.

Beträffande lagstiftningen framhålls att en anpassning måste ske till nya

medier men lagarna får inte utformas så att IT-utvecklingen förhindras.

Motionärerna understryker vidare betydelsen av att IT tas i bruk i syfte att

underlätta småföretagens utveckling.

I motion 1997/98:K333 (m) framhålls att den snabba utvecklingen på IT-

medieområdet har lett till att lagstiftningen måste ses över. Statsmakterna har

därvid en viktig uppgift att utveckla nya regler. Regeringen saknar dock enligt

motionen initiativkraft. Mot denna bakgrund efterlyses ett mer målmedvetet

lagstiftningsarbete som bl.a. bygger på att IT-området är internationellt till

sin karaktär.

Vidare framhålls att öppenhet för en snabb utveckling av medier och

medietjänster genom digitala kabelnät och satellitsändningar kan ge Sverige en

infrastruktur för datakommunikation som är världsledande. Det bör vara

självklart att alla statliga organ har en strategi för IT-användning som en

viktig del i sitt informationsuppdrag till medborgarna. Regeringen bör därför

skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till samlade riktlinjer för

information och användning av Internet för kommunikation med medborgar-na.

Härvid måste behovet av transparens beaktas liksom konflikten mellan säkerhet

och öppenhet samt behovet av regler för diarieföring.

Enligt motionen har den nuvarande IT-kommissionen förlorat sin kraft. Behovet

av ledning för Sveriges utnyttjande av IT är dock stort. Framför allt är det

tre uppgifter som bör sättas i förgrunden. Den första gäller skolans tillgång

till IT. Den andra frågan gäller att den offentliga förvaltningen skall göras

effektivare och öppnare medan den tredje uppgiften gäller att klara

sekelskiftsövergången på ett kompetent och ansvarsfullt sätt. Kan inte

regeringen leda IT-kommissionen på ett tillfredsställande sätt bör kommis-

sionen ersättas av ett organ med ett entydigt mandat och nödvändiga resurser

för att inspirera och leda Sveriges användning av informationstekniken.

I motion 1997/98:T912 (v) efterlyses en diskussion om informationstekniken och

möjligheterna att uppnå ett ekologiskt uthålligt samhälle. Mot denna bakgrund

förordas att den nationella IT-strategin tillförs målet att främja och

påskynda utvecklingen av det ekologiskt uthålliga samhället. Enligt motionen

föreslås vidare att Sverige tar initiativ till en konferens i Förenta

nationernas regi för att lägga upp riktlinjerna för hur IT inte enbart skall

bli en teknik för de redan rika länderna. Det är en moralisk skyldighet att

möjliggöra tillgång och användning av IT även i de fattiga länderna. På en

sådan konferens bör diskuteras hur ett gemensamt regelverk för hela världen kan

se ut, ett globalt kodex.

I motion 1997/98:Fi209 (v) framhålls att staten bör se till att IT-utvecklingen

kommer hela samhället till godo. Det betyder att den kunskap som tas fram genom

forsknings- och utvecklingsinsatser med stöd bl.a. av statliga anslag bör

spridas så att alla ges tillgång till modern informationsteknik.

I motion 1997/98:T909 (s) framhålls att på dagens arbetsmarknad börjar datavana

bli en del av den grundkompetens som krävs. Det är därför en framtidsfråga och

en demokratifråga att alla ges tillgång till den nya tekniken. Mot denna

bakgrund föreslås att en utredning tillsätts för att undersöka möjligheterna

att underlätta privatpersoners köp av datorer med Internetanslutning.

Exempelvis kan man enligt motionen tillåta dem som köper en dator eller

hyr/köper enligt den modell som erbjuds LO:s medlemmar viss hjälp med

investeringen eller ordna fördelaktiga köplån liknande studielånen.

2.3 Utskottets ställningstagande

IT-politiska utgångspunkter

Utskottet anser att informationsteknikens användning är av avgörande betydelse

för den fortsatta samhällsutvecklingen. Informationstekniken påverkar vår

produktionsförmåga och vårt levnadsmönster liksom demokratiska värden som

medborgarnas möjligheter till insyn och deltagande i samhällsutvecklingen.

Informationstekniken bör därför inte betraktas enbart som ett verktyg för att

uppnå ökad effektivitet och måluppfyllelse inom olika områden. Enligt

utskottets mening har IT stor betydelse för möjligheterna att utveckla

samhället i positiv riktning. Det är därför viktigt att ett målmedvetet och

kraftfullt arbete sker för att informationstekniken skall kunna användas i

sådana former att samhällsutvecklingen främjas och en gynnsam övergång kan ske

till ett kunskaps- och informationssamhälle.

Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns skäl att redan nu

ompröva den nationella strategin eller handlingsprogrammet. Det betyder att

huvudinriktningen för politiken på IT-området bör ligga fast. Som utskottet

framhöll våren 1996 i samband med riksdagens IT-beslut förutsätts att målen för

IT-användningen kommer att vidareutvecklas och förtydligas. Det redovisade

handlingsprogrammet förutsätts vidare genomföras snabbt och kraftfullt.

Utskottet ser det som naturligt att i den fortsatta avrapporteringen en närmare

beskrivning ges av hur de olika åtgärderna i handlingsprogrammet bidrar till

att uppfylla de övergripande IT-politiska målen. Det innebär också att en

tydligare redovisning bör ges över hur IT-användningen i samhället utvecklas.

Därmed kan mål- och resultatstyrningen förbättras vilket enligt utskottets

mening är av särskild betydelse med hänsyn till informationsteknikens

samhällsomvälvande kraft.

Utskottet konstaterar att i motionerna 1996/97:T201 och 1997/98:K333 (båda m)

riktas invändningar mot den nationella IT-strategin. Utskottet har inget att

erinra mot utgångspunkterna för det arbete som nu pågår för att föra Sverige in

i ett informations- och kunskapssamhälle. Handlingsprogrammets omfattning och

den snabba takt det genomförs i borgar för att användningen av

informationstekniken kan breddas och utvecklas i den riktning som riksdagen

tidigare angett. Utskottet är därför inte berett att avbryta detta arbete.

Enligt utskottets uppfattning förbättrar informationstekniken möjligheterna att

skapa tillväxt och sysselsättning, utveckla demokratin och skapa ett samhälle

som bygger på jämlikhet, rättvisa och ekologisk hållbarhet. Det nationella

handlingsprogrammet möjliggör en positiv IT-utveckling samtidigt som den

beaktar de risker som finns.

När det gäller den fråga som väckts i motion 1997/98:T912 (v) om att hela

världen bör bli delaktig i IT-utvecklingen förutsätter utskottet att regeringen

aktivt verkar för ökad internationell spridning av informationstekniken. I

sammanhanget kan även hänvisas till de initiativ som tagits inom den svenska

biståndspolitiken för att främja IT-utvecklingen.

Beträffande motion 1997/98:Fi209 (v) konstaterar utskottet att motionärernas

önskemål om att IT-utvecklingen skall komma hela samhället till godo

överensstämmer väl med de utgångspunkter som ingår i den nationella IT-

strategin. Det gäller även de önskemål som förs fram i motion 1997/98:T909 (s)

om att främja en ökad datoranvändning i samhället. Utskottet värdesätter här de

initiativ som tagits av företag, organisationer och myndigheter att medverka

till ökad IT-kunskap i samhället genom att underlätta tillgången till datorer.

Sådana initiativ gör att målet om att IT skall komma alla till del kan uppnås

snabbare.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97: T201

(m), 1997/98:T909 (s), 1997/98:T912 (v), 1997/98:Fi209 (v) och 1997/98:K333 (m)

i nu behandlade delar.

Miljömål

Beträffande yrkandet i motion 1997/98:T912 (v) om att tillföra den nationella

IT-strategin ett miljömål vill utskottet erinra om att enligt gällande IT-

politiska riktlinjer skall informationstekniken utnyttjas för att öka

medborgarnas livskvalitet. Därav följer enligt utskottets mening att

utvecklingen mot ett informationssamhälle även innebär en utveckling mot ett

långsiktigt hållbart ekologiskt samhälle. I sammanhanget kan vidare erinras om

att målen för IT-användningen förutsätts komma att vidareutvecklas och

förtydligas.

Utskottet bedömer mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från

riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion

1997/98:T912 (v) i nu behandlad del.

3 Rättsordningen

3.1 Motionsförslag

Rättsliga utgångspunkter

I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls att förtroendet för rättsväsendet kommer

att minska om inte lagstiftningen förmår hantera den nya situation som

informationstekniken innebär. Det är därför angeläget att klara spelregler

skapas för alla aktörer och att lagar och regler harmoniseras på internationell

nivå samt att lagar utformas medieneutralt. Statens roll i IT-samhället bör

avgränsas till att införa tydliga och klara spelregler för alla aktörer och se

till att dessa lagar och regler harmoniseras på internationell nivå. Enligt

motionen bör vidare slås fast att den personliga integriteten är absolut.

Sekretessbelagd information skall därför skyddas effektivt.

Digitala signaturer

I motion 1997/98:T815 (c) framhålls att lagstiftningen bör anpassas så att

digitala signaturer på Internet kan accepteras på samma sätt som fysiska

signaturer görs i dag för betalningar och ekonomiska transaktioner.

Kryptering

I motion 1996/97:T911 (c) framhålls att en satsning bör ske på utbildning av

starka säkerhetslösningar för IT-samhället både för skydd av den personliga in-

tegriteten och företags/organisationers känsliga information. Vidare föreslås

en EU-kampanj kring dessa frågor eftersom detta inte är ett enskilt svenskt

problemområde.

Enligt motion 1996/97:T916 (c) är det angeläget att regler och tillstånd för

krypterade meddelanden belyses utifrån krav på såväl öppenhet som säkerhet och

integritet för enskilda och företag.

I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls att dagens rätt för alla att kryptera

information är självklar och att den inte får förhandlas bort.

I motion 1997/98:T908 (s) understryks behovet av att uppmärksamma kryptering

med anledning av den kraftiga ökningen av elektroniskt överförd information.

Bekämpning av barnpornografi m.m.

I motion 1996/97:T916 (c) uppmärksammas att Internet används för spridande av

bland annat barnpornografi. Att kriminalisera innehav och spridning av dessa

alster är förenat med stora svårigheter då en kriminalisering står eller kan

stå i motsatsförhållande till grundlagsstadgad tryckfrihet. Än svårare är det

att komma åt digital spridning. Problemen med att definiera vem som är

straffrättsligt ansvarig kommer att vara betydande. System med ansvarig

utgivare, motsvarande nuvarande bestämmelser i brottsbalken, förefaller ha

begränsad räckvidd då det räcker att någon utanför landets gränser

tillhandahåller materialet. Vidare kan det uppstå problem om det exempelvis

lagts in stötande och kränkande bilder och information på någons hemsida utan

dennes medgivande eller vetskap. Spridningen av barn-, vålds- och vanlig

pornografi samt rasistiska budskap via databaser och Internet gör problemen

globala, och den nationella lagstiftningen har därmed begränsad räckvidd. Mot

denna bakgrund framhålls betydelsen av internationella överenskommelser för att

motverka spridande av våld, pornografi och rasism. Sverige bör därför arbeta

internationellt, i första hand inom EU, för att nå detta syfte.

Enligt motion 1996/97:T917 (kd) leder IT-utvecklingen till en ny form av

kriminalitet. För att öka rättssäkerheten bör därför brottsbekämpningen bli mer

effektiv. Vidare framhålls att innehav och spridning av barnpornografi bör

kriminaliseras. På grund av att det är så gott som omöjligt att stoppa

spridningen av barnpornografi är det enligt motionen nödvändigt att

kriminalisera innehav av barnpornografiska verk i varje enskilt land.

SÄPO:s IT-användning

I motion 1997/98:T4 (mp) anges att regeringens redovisning av IT-använd-ningen

även bör belysa SÄPO:s IT-användning.

Elektroniska dokument

I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls behovet av generella rättsliga regler för

elektronisk dokumenthantering.

Distansarbete

I motionerna 1996/97:T916 och 1997/98:T815 (båda c) framhålls att den pågående

översynen av rättsordningen för att främja distansarbete bör påskyndas och även

behandla skatteregler och försäkringsvillkor. Enligt motionerna bör

lagstiftningen anpassas till de nya kommunikationsmönstren så att den positiva

utvecklingen av distansarbete inte hindras. Regeringen bör därför prioritera

detta område och snarast återkomma med förslag.

Skattebortfall

I motion 1997/98:T815 (c) framhålls att den svenska skattebasen kan komma att

urholkas på grund av elektronisk handel. Ökad handel på Internet innebär

exempelvis risk för skattebortfall. IT-utvecklingen kan vidare innebära att

informationsföretag flyttar till lågskatteländer. Mot denna bakgrund efterlyses

en utredning för att se över hur den tekniska utvecklingen påverkar statens

inkomster.

3.2 Utskottets ställningstagande

Rättsliga utgångspunkter

Det rättsliga ramverket måste självfallet förändras då samhället utvecklas.

Utskottet konstaterar att en genomgripande reformering av rättsordningen har

pekats ut som en prioriterad uppgift i det nationella handlingsprogrammet för

att bredda och utveckla IT-användningen. Målsättningen är att skapa en

lagstiftning som förmår hantera informationssamhällets verksamhetsformer och

verksamhetsmönster utan att för den skull rucka på de grundläggande värderingar

som sedan länge varit styrande i samhället.

Av regeringens skrivelse framgår att en kraftsamling nu görs för att

reformera lagstiftningen. Regeringens arbete utgår från att de fem högprio-

riterade områdena integritetsskydd, upphovsrätt, regelverket för elektronisk

dokumenthantering, regleringen av distansarbete och telelagen skall vara

genomgångna inom en treårsperiod. Dessutom strävar regeringen efter att finna

effektiva former för en kontinuerlig uppföljning av den snabba utveck-lingen på

IT-området.

Utskottet bedömer att de utgångspunkter som ligger till grund för reforme-

ringen av lagstiftningen överensstämmer med de synpunkter som lämnas i motion

1996/97:T917 (kd). Enligt utskottets mening bör därför inte motio-nen i nu

behandlad del föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet

avstyrker följaktligen berörda motionsyrkanden.

Digitala signaturer

Av regeringens skrivelse framgår att ett omfattande arbete pågår både

nationellt och internationellt beträffande regelverket kring elektronisk

handel. I detta sammanhang har särskilt uppmärksammats den fråga som väckts i

motion 1997/98:T815 (c) om digitala signaturer. Digitala signaturer, dvs. den

digitala motsvarigheten till en namnteckning, behövs för att styrka riktigheten

av elektroniska dokument. Ett väl fungerande och tillförlitligt system för

digitala signaturer anses spela en avgörande roll bl.a. för möjligheterna att

utveckla elektronisk handel på Internet. Enligt vad utskottet erfarit deltar

Sverige, inom FN:s handelsrättskommission Uncitral, i arbetet med att ta fram

en modellag om digitala signaturer.

Utskottet konstaterar att regelverket, med tanke på den elektroniska handelns

globala natur, måste stå i samklang med internationella standarder och

rekommendationer. Enligt utskottets mening bör därför den pågående beredningen

av frågan inte föregripas. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion

1997/98:T815 (c) i nu behandlad del. Syftet med motions-yrkandet förutsätts

dock komma att tillgodoses.

Kryptering

Elektronisk post kan i flera avseenden liknas vid vykort. Det betyder att

elektroniska meddelanden kan läsas i princip av alla som besitter nödvändig

kompetens och utrustning. Ett ökat intresse har därmed kommit att riktas mot

kryptering som innebär en förvanskning av ett meddelande så att det blir

obegripligt förutom för den som har en nyckel med vars hjälp det ursprungliga

meddelandet kan återskapas.

Utskottet anser att det är mycket viktigt att skapa möjligheter till en säker

kryptering. I Sverige är rätten att kryptera fri. Av regeringens skrivelse

framgår att en arbetsgrupp har tillsatts inom Regeringskansliet med uppdrag att

ta fram en policy för hantering och användning av kryptosystem. En rapport som

beskriver förutsättningarna för en sådan policy kommer enligt regeringens

skrivelse att inom kort presenteras som underlag för det fortsatta arbetet.

De frågor som de olika motionärerna har väckt om kryptering kommer att

övervägas inom ramen för det beskrivna beredningsarbetet. Utskottet anser att

resulatet av denna beredning inte bör föregripas. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet motionerna 1996/97:T911 (c), 1996/97:T916 (c), 1996/97:T917 (kd) och

1997/98:T908 (s) i nu behandlade delar.

Bekämpning av barnpornografi m.m.

Informationssamhället bygger till stora delar på globala nätverk. Förutom

nationella insatser är det därför, som motionärerna framhåller, angeläget att

verka för hållbara internationella överenskommelser för att bekämpa IT-brott

och olika former av missbruk. Av regeringens skrivelse framgår att ett

omfattande internationellt samarbete sker i dessa frågor bl.a. inom EU,

Europarådet och OECD. EU:s ministerråd har exempelvis den 17 februari 1997

antagit en resolution där medlemsstaterna uppmanas att främja framväxten av

system med självreglering för att förebygga missbruk av näten.

När det gäller nationella insatser kan vidare nämnas att regeringen nyligen

till riksdagen lämnat förslag om en särskild lag om ansvar för elektroniska

anslagstavlor (prop. 1997/98:15). Med elektronisk anslagstavla avses en tjänst

för förmedling av meddelanden. Den föreslagna lagen syftar till att hindra

spridning av exempelvis barnpornografi och att elektroniska anslagstavlor

används för brottsliga förfaranden. I sammanhanget kan även nämnas att

regeringen nyligen till Lagrådet lämnat förslag till åtgärder mot

barnpornografi. Förslaget innebär att allt innehav av barnpornografi

kriminaliseras.

Utskottet är medvetet om att nationella regleringar har begränsad effekt

eftersom information kan flyta fritt mellan olika länder. Däremot kan

nationella insatser verksamt medverka till att Sverige inte blir ett centrum

för missbruk som oönskad spridning av straffvärda meddelanden. I sammanhanget

kan vidare nämnas att de organisationer som i större utsträckning i Sverige

tillhandahåller tillgång till Internet har enats om att stödja arbetet med att

inrätta någon form av etiskt organ för hanterande av klagomål om olagligt,

oetiskt eller på annat sätt oacceptabelt agerande via Internet.

I likhet med motionärerna tar utskottet starkt avstånd från att

informationstekniken används för spridning av pornografi och rasistiska

budskap. Kraftfulla åtgärder är därför enligt utskottets mening angelägna för

att motverka att informationstekniken utnyttjas för brottsliga förfaranden. Med

hänvisning till det arbete som pågår både nationellt och internationellt i

detta syfte är utskottet inte berett föreslå att riksdagen nu tar något

initiativ med anledning av de aktuella motionerna. Utskottet avstyrker därför

motionerna 1996/97: T916 (c) och 1996/97:T917 (kd) i nu behandlad del. Syftet

med motionsyrkandena förutsätts dock komma att tillgodoses.

SÄPO:s IT-användning

Utskottet anser att det är viktigt att regeringens redovisning av den

nationella IT-politiken fortsättningsvis utvecklas och mer utförligt beskriver

informationsteknikens användning. Av regeringens skrivelse framgår också att

ett arbete inletts med att utveckla bl.a. den statistiska uppföljningen av IT-

utvecklingen. SCB har sålunda nyligen getts i uppdrag att ta fram jämförelsetal

som skall kunna ligga till grund för en kontinuerlig produktion av relevant

statistik för att kunna följa informationssamhällets framväxt och effekter av

åtgärder från samhällets sida. Enligt utskottets mening får därmed förutsättas

att IT-användningen även inom offentliga organ kommer att belysas tydligare i

regeringens fortsatta avrapportering av IT-utvecklingen.

Enligt utskottets mening är dock den årliga avrapportering av den nationella

IT-politiken inte ett lämpligt forum för att särskilt belysa och granska SÄPO:s

IT-användning. I sammanhanget kan erinras om den upp-följning och granskning

som i annat sammanhang sker av SÄPO:s verk-samhet. Utskottet avstyrker därför

motion 1997/98:T4 (mp) i nu behandlad del.

Elektroniska dokument

Det nationella handlingsprogrammet för IT förutsätter att det inom tre år skall

finnas generella rättsliga regler för elektronisk dokumenthantering. Av

regeringens skrivelse framgår att en utredning har genomförts om bl.a.

myndigheternas hantering av elektroniska dokument samt elektronisk

dokumenthantering inom näringslivet (IT-utredningen, SOU 1996:40).

Med hänvisning till den pågående beredningen av utredningens förslag

avstyrker utskottet motion 1996/97:T917 (kd) i denna del.

Distansarbete

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i de aktuella motionerna om

informationsteknikens stora betydelse för utvecklingen av distansarbete.

Utskottet vill därför erinra om att den rättsliga regleringen av distansarbete

enligt den nationella IT-strategin har utpekats som ett av de områden där en

översyn är mest prioriterad.

Av regeringens skrivelse framgår att en särskild utredare har tillkallats för

att se över den lagstiftning som berör distansarbete (A 1997:07). Utredningen

skall bl.a. klarlägga de hinder lagstiftningen kan innebära för att införa och

genomföra distansarbete samt behovet av skydd för den enskilde. Enligt

utredningens direktiv skall den centrala arbetsrättsliga lagstiftningen,

arbetsmiljölagen, arbetstidslagen, jämställdhetslagen, lagstiftningen om ansvar

och ersättning för skada på person eller egendom samt socialförsäkrings-

lagstiftningen ingå i översynen liksom annan lagstiftning som kan ha betydelse

för distansarbete (dir. 1997:83). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast

den 1 september 1998.

Utskottet konstaterar därmed att såväl skattefrågor som försäkringsfrågor

kommer att bli belysta inom ramen för utredningsarbetet. Enligt utskottets

mening är det inte lämpligt att utredningsarbetet påskyndas med hänsyn till de

i många avseenden tämligen komplicerade frågeställningarna som uppdraget

inrymmer. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

1996/97:T916 och 1997/98:T815 (båda c) i denna del.

Skattebortfall

Handel med varor och tjänster via Internet och andra elektroniska

kommunikationssystem förväntas komma att få stor betydelse i framtiden. Därmed

kommer nya krav och förutsättningar att ställas på vårt och andra länders

skattesystem. Enligt vad utskottet erfarit är denna fråga för närvarande

föremål för överväganden i en rad olika sammanhang. Olika förslag har här förts

fram, bl.a. att all handel på Internet skall vara helt skattebefriad och att en

ny generell nätskatt skall införas på all elektronisk handel.

För närvarande finns inga särregler för handel via Internet utan generella

mervärdesskatteregler är tillämpliga. Ett problem som härvid särskilt

uppmärksammats är sådana fall där tjänster köps och levereras via Internet. Det

kan exempelvis gälla ett musikstycke, viss information eller en konsulttjänst.

Ännu så länge medför tekniska och andra faktorer att tjänstehandel av sådant

slag är begränsad. På sikt kan handeln emellertid komma att innebära att

skattebasen minskar. Det gäller inte minst om det blir praktiskt möjligt att

ersätta import av böcker, musikverk på skivor etc. med överföring av innehållet

direkt på nätet.

För närvarande pågår en rad aktiviteter inom EU för att möjliggöra att

skattebasen kan vidmakthållas. Med hänsyn till att elektronisk handel är global

sker även ett samarbete med länder utanför EU:s gränser. Sverige deltar sålunda

tillsammans med de andra EU-länderna för närvarande i diskussioner inom OECD om

dessa frågor. En särskild projektgrupp har bildats för mervärdesskatt och

elektronisk handel.

Utskottet konstaterar därmed att överväganden pågår om hur en ökad IT-

användning påverkar statens inkomster och vilka åtgärder som behöver vidtas.

Utskottet förutsätter att resultatet av dessa överväganden kommer att redovisas

för riksdagen i samband med den fortsatta årliga avrapporteringen av den

nationella IT-strategin. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion 1997/98:T815 (c) i nu behandlad del.

4 Utbildningsfrågor

4.1 Motionsförslag

I motion 1997/98:T4 (mp) behandlas behovet av uppföljning av IT-sats-ningar i

skolan. En redovisning föreslås ske av hur IT används med hänvisning till de

skillnader som finns i datoranvändning mellan elever på naturvetenskapliga

utbildningsprogram och humanister och samhällsvetare. En uppföljning bör vidare

ske av IT-användningen inom universitets- och högskolevärlden mot bakgrund av

att ämnen inom humaniora får en mindre del av IT-satsningarna. I motionen

understryks vidare elevers rätt till integritet. Det betyder att elevers

datakonto för Internet bör betraktas som en personlig anteckningsbok som

skolans personal inte har rätt att granska mot elevens vilja.

4.2 Utskottets ställningstagande

Uppföljning av utbildning

Av regeringens redovisning framgår att en rad olika insatser sker på

utbildningsområdet för att främja en bred och utvecklad användning av IT.

Vidare anges att svenska och internationella studier tyder på att svenskt

skolväsende tillhör den absoluta världstoppen, både kvantitativt och

kvalitativt vad gäller IT-utrustning i skolan. Användningen av IT i skolan

utvecklas dock enligt regeringens bedömning trots detta långsamt och framför

allt inte i samma takt som investeringarna i utrustning. Ett skäl till detta

anges vara det krav på förändring av arbetssätt och arbetsorganisation som en

mera avancerad användning av IT i undervisningen ställer. Det allmänna

intrycket är dock att Sverige internationellt ligger väl till vad gäller

användningen av informationsteknik i undervisningen.

Utskottet konstaterar att utbildningsområdet har mycket stor betydelse i

arbetet med att utveckla informations- och kunskapssamhället. Det är därför

nödvändigt att utvärdera insatserna inom detta område. Av regeringens skrivelse

framgår att insatser sker för att utvärdera IT-användningen i skolväsendet. Med

hänsyn till det nationella IT-målet om att föra in kunskaper om IT och dess

användningsområden på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år förutsätter

utskottet att eventuella skillnader i IT-användningen mellan olika

utbildningsinriktningar därvid särskilt kommer att granskas.

Utskottet bedömer mot denna bakgrund att något tillkännagivande från

riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion 1997/98: T4

(mp) i nu behandlad del.

Elevers integritet

Utskottet konstaterar att det för personrelaterade uppgifter som förs med hjälp

av ADB krävs tillstånd enligt datalagen (SFS 1973:289). Av regeringens

skrivelse framgår att en lagrådsremiss om en ny datalag avses lämnas under

hösten 1997.

Utskottet avstyrker därför motion 1997/98:T4 (mp) i denna del.

5 Samhällets informationsförsörjning m.m.

5.1 Motionsförslag

Samhällsinformation

I motion 1997/98:T3 (fp) framhålls att ett av demokratins fundament är att

medborgarna känner till sina rättigheter och skyldigheter. Det är därför

viktigt att tillgången till samhällsinformation blir tillräckligt bred för att

få till stånd en aktiv samhällsdialog. Enligt motionen bör medborgarnas

tillgång till samhällsinformation från regering och riksdag om bl.a. gällande

lagar byggas ut. Åtgärder bör vidtas för att främja en ökad spridning av

Internet i bostäder. Vidare bör nätanknutna persondatorer och terminaler

tillhandahållas på offentliga platser som bibliotek och skolor. I motionen

förordas även att en utredning görs av vad det kostar att erbjuda e-

postadresser och Internetanknytning till alla medborgare.

Enligt motion 1996/97:T916 (c) bör alla medborgare oavsett var de bor i landet

ges tillgång till rätts- och samhällsinformation på ett enhetligt och

lättillgängligt sätt - en digital allemansrätt. Med samhällsinformation avses i

motionen allt ifrån myndigheters föreskrifter till en kommuns parkeringsregler,

EU-parlamentets talarlista och information från kommunernas konsumentrådgivare.

I begreppet rättsinformation innefattas lagar, förordningar och

myndighetsföreskrifter som direkt påverkar medborgarna. Även förarbeten som

ligger till grund för reglerna samt domstolarnas prejudikatbildning bör göras

tillgängligt. I syfte att alla medborgare skall ha tillgång till ?det för

medborgarna bindande regelverket? i elektronisk form bör åtgärder även vidtas

för att EG:s rättsakter och EG-domstolens domar blir tillgängliga på svenska i

elektronisk form samt att de blir sök- och läsbara tillsammans med det svenska

regelverket, utan kostnader för medborgarna.

Enligt motion 1996/97:T917 (kd) öppnar informationstekniken möjligheter för

alla att vidareutveckla sin kompetens både i arbetet och på fritiden. Vidare

understryks vikten av att alla människor ges möjlighet att delta i det

politiska samtalet. Alla offentliga publikationer och debatter bör därför göras

tillgängliga elektroniskt. Av stor vikt är vidare att skapa intresse hos alla

dem som i dag saknar motivation att tillägna sig IT. Offentliga myndigheter

föreslås därför agera som lärare och handledare i stället för att bara lämna ut

uppgifter. Motionären förordar vidare att den elektroniska informationen

fortsättningsvis blir huvudmedlet och papperskopiorna det som utnyttjas i andra

hand. Därmed kan medborgarinflytandet stärkas. För att ge

offentlighetsprincipen en modern innebörd bör även alla såväl historiska som

nya offentliga publikationer kostnadsfritt göras tillgängliga i publika

databaser. Riksdagsdebatter bör även sändas ut på Internet.

Offentlig förvaltning

I motion 1997/98:T815 (c) anges att det, med de ramavtal som träffats för den

offentliga sektorns upphandling inom IT-området, finns risk för att nya och

mindre företag utestängs i upphandlingsprocessen. Vidare framhålls att

företagens tidskrävande arbete med att förse alla myndigheter med information

skulle kunna förenklas genom användning av ett enda formulär som görs

tillgängligt på nätet.

I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls att samtliga offentliga förvaltningar och

beslutande församlingar bör vara nåbara via elektronisk post. Vidare betonas

vikten av att myndigheter visar gott föredöme och är goda IT-användare. Den

offentliga sektorn utgör en mycket stor del av det svenska samhället. IT:s

utnyttjande i stat, landsting och kommuner spelar därför en viktig roll av två

skäl. Dels kan man som stora användare driva på utvecklingen på ett sätt som

mindre organisationer inte kan. Dels kan man göra mycket stora besparingar

samtidigt som verksamhetens måluppfyllelse ökar. Alla myndigheter bör därför ha

en väl fungerande IT-användning och driva på utvecklingen av bl.a. papperslös

hantering inom offentlig förvaltning. Om papperslös hantering blir normen

stärks såväl offentlighetsprincipen som effektiviteten. Enligt motionen bör

vidare all offentlig upphandling ske elektroniskt och på ett sådant sätt att

även småföretag har goda möjligheter att ta del av förfrågningar och lämna

anbud.

Kulturområdet

I motion 1996/97:T917 (kd) anges att den svenska kulturskatten lätt kan göras

tillgänglig för alla via IT. Den statligt ägda och förvaltade kulturskatten bör

därför betraktas som offentliga handlingar och göras tillgänglig för alla utan

kostnad, i de fall detta inte strider mot upphovsrättsliga regler och avtal.

Det innebär bl.a. att stora delar av radio-, film- och TV-arkiven bör göras

tillgängliga.

Enligt motion 1997/98:T2 (s) bör samhället verka för att alla medborgare ges

möjlighet att utnyttja IT utan kostnad. Kombinationen av bibliotek och stu-die-

förbund bedöms kunna vara en central länk i en strategi för att med hjälp av IT

minska klyftorna i samhället. Folkbiblioteken bör kunna fungera som

elektroniska medborgarkontor. En viktig uppgift för studieförbunden är att

engagera och utbilda den del av befolkningen som inte lärt sig IT i skolan.

5.2 Utskottets ställningstagande

Samhällsinformation

Utskottet konstaterar att i den nationella strategin för IT ingår målet att

skapa en bred tillgång till information för att öka medborgarnas delaktighet i

olika samhällsfrågor och kunskapsutveckling. Allas lika möjligheter skall

vidare värnas så att IT kan bli ett medel för ökad kunskap, demokrati och

rättvisa. Av regeringens skrivelse framgår att det pågår en rad insatser för

att genom modern informationsteknik ge medborgarna ökade möjligheter till

fördjupad insyn och till ett aktivt deltagande i den demokratiska processen.

Vidare kan nämnas det beredningsarbete som för närvarande pågår för att

utveckla ett rättsdatasystem med grundläggande rättsinformation.

Utskottet vill härutöver tillägga att riksdagen har ett intresse av att

samhällsinformation görs tillgänglig för alla. Riksdagen har mot den bakgrunden

lagt fast en informationspolicy som bl.a. bygger på utnyttjande av modern IT-

teknik. Riktlinjerna för riksdagens information via Internet är att alla

medborgare oavsett var de befinner sig skall ha möjligheter att ta del av

material från och om riksdagen. Medborgarna skall vidare via länkar kunna komma

i kontakt med ledamöter och partier som har egna hemsidor. Genom riksdagens

hemsida på Internet ges kostnadsfritt grundläggande basinformation om

riksdagen, information om de demokratiska beslutsvägarna, partipolitiskt

neutral information om ärenden och beslut samt basinformation om EU, nationell

lagstiftning m.m. Från riksdagens hemsida finns också möjlighet att komma till

Sverige Direkt som är den offentliga sektorns gemensamma hemsida. För

närvarande finns här länkar till 180 statliga myndigheter, 240 kommuner och 23

landsting.

Utskottet bedömer att de insatser som gjorts och som planeras att vidtas i

enlighet med det nationella handlingsprogrammet är väl ägnade att tillgodose

syftet med de aktuella motionerna. Utskottet anser mot denna bakgrund att något

särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet

avstyrker därför motionerna 1996/97:T916 (c), 1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T3

(fp) i nu behandlade delar.

Offentlig förvaltning

En väl fungerande offentlig förvaltning bygger i hög grad på samverkan och

informationsutbyte mellan stat, kommun, landsting och den privata sektorn. Det

betyder att användningen av informationsteknik blir alltmer betydelsefull. Av

regeringens skrivelse framgår att en rad insatser görs för att åstadkomma en

effektivare offentlig verksamhet byggd på en gemensam öppen och säker

elektronisk infrastruktur för informations- och kunskapsförsörjning.

Regeringens bedömning är dock att infrastrukturen i dag inte helt tillgodoser

alla behov för en öppen och säker kommunikation, t.ex. när det gäller att

säkert föra över elektroniska dokument till myndigheter och mellan myndigheter.

Beträffande de frågor som behandlas i motionerna vill utskottet erinra om att

den offentliga förvaltningen skall vara ett föredöme som IT-användare enligt

det nationella handlingsprogammet för IT. Utgångspunkten skall vara att

förvaltningen skall ge god service till företag och medborgare. Enligt

handlingsprogrammet gäller vidare att alla offentliga organ bör utnyttja IT:s

möjligheter. Det betyder bl.a. att de skall kunna ta emot och besvara elektro-

nisk post och ha möjligheter att söka i informationsdatabaser. Elektronisk

offentlig upphandling skall vidare införas i hela den offentliga förvaltningen.

Målet är att 95 % av upphandlingsvolymen för frekventa varor och tjänster och

50 % av upphandlingsvolymen för övriga generella varor och tjänster skall

upphandlas och beställas elektroniskt inom tre år. Utskottet förutsätter att

upphandlingen kommer att ske på ett sådant sätt att även småföretag har goda

möjligheter att ta del av förfrågningar och lämna anbud.

Utskottet bedömer att de angivna utgångspunkterna för det fortsatta arbetet

med att bredda och utveckla användningen av IT kommer att leda till att syftet

med motionerna 1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T815 (c) blir tillgodosett.

Utskottet anser mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från

riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna i nu

behandlade delar.

Kulturfrågor

I regeringens skrivelse beskrivs arbetet med att ta fram en samlad strategi för

användningen av IT vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Av

redogörelsen framgår bl.a. att en utredning tidigare i år redovisat hur ett

gemensamt kulturnät bör byggas upp (SOU 1997:14, Kulturnät Sverige). Det

främsta syftet med Kulturnät Sverige är att med hjälp av informationsteknik öka

tillgängligheten till svensk kultur. Kulturnätets sidor på Internet liknas vid

ett virtuellt bibliotek som skall erbjuda kulturinformation, kulturmaterial och

kulturyttringar. Kulturnätet föreslås också vara en digital mötesplats för alla

som vill diskutera olika kulturfrågor. I enlighet med utredarens förslag har

regeringen den 13 mars 1997 uppdragit åt Ingenjörsvetenskapsakademien att i

projektform bygga upp och inledningsvis administrera Kulturnät Sverige.

Utskottet anser att IT kan medverka till att bevara, sprida och utveckla vår

kultur. Med IT kan också allmänhetens tillgång till vårt kulturarv och till den

samtida konsten öka.

Beträffande bl.a. bibliotekens roll kan utskottet konstatera att det svenska

biblioteksväsendet har varit en föregångare internationellt när det gäller att

utnyttja teknik för att förnya och utveckla biblioteksverksamheten. Därmed har

många getts möjlighet att använda IT. Utskottet bedömer att biblioteken även

fortsättningsvis kommer att ha en viktig uppgift i det framtida

informationssamhället. Beträffande studieförbundens uppgifter framgår det av

regeringens skrivelse att av de statliga anslagsmedlen till Folkbild-ningsrådet

respektive till Folkrörelserådets verksamhet särskilda medel under en

treårsperiod skall avsättas för utbildningsinsatser på IT-området. Enligt

utskottets mening kan därför såväl biblioteken som studieförbunden bidra till

att IT blir ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa.

Med hänvisning till de insatser som för närvarande görs i enlighet med

handlingsprogrammet för att bredda och utveckla IT-användningen anser utskottet

att motionerna i nu behandlad del inte bör föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna 1996/97: T917 (kd)

och 1997/98:T2 (s) i nu behandlade delar.

6 Kommunikationsfrågor

6.1 Motionsförslag

Marknads- och regleringsfrågor

I motion 1997/98:T202 (m) anges att det är viktigt att vårda och utveckla

konkurrensen på tele- och IT-områdena. Mot denna bakgrund framhålls att

konkurrensneutralitet till Telias accessnät måste garanteras. Beslutar man att

lägga Telias accessnät i ett separat statligt bolag finns det enligt motionen

risk för att de nödvändiga investeringarna i accessnätet blir otillräckliga

eller helt uteblir. Det är dock nödvändigt att Telias nät är helt öppet för

konkurrerande operatörer på rättvisa villkor.

I motionerna 1997/98:T912 och 1997/98:Fi209 (båda v) föreslås att en utredning

tillsätts i syfte att skapa en motsvarighet till Banverket för infrastrukturen

på teleområdet, ett Statens databanverk. Därmed kan politiskt ansvar och

samhällsägande för maximal tillgänglighet förenas med stor frihet att använda

denna teknologi. Staten bör därför enligt motionerna aktivera sitt ägande i IT-

relaterade företag och inte sälja ut strategiska tillgångar till privata

intressen.

I motion 1997/98:T213 (kd) framhålls att avregleringen av telemarknaden har

gett en rad positiva samhällseffekter.

Telias medieverksamhet

Enligt motion 1996/97:T802 (fp) verkar det som om Telia, utan beslut från

riksdag eller regering, gjort eller håller på att göra viktiga vägval. Inom af-

färsområdet Telia infomedia bygger man genom en rad dotterbolag upp en

omfattande medieverksamhet. Grundtanken i Telias mediesatsning tycks vara att

man vill åstadkomma en vertikal integration, dvs. att ägandet av kablar skall

kompletteras med en omfattande verksamhet som fyller kablarna med innehåll.

Telias expansion på medieområdet innebär att ett nytt och dominerande statligt

mediebolag håller på att växa fram. Motionärerna anser att denna utveckling är

mycket oroande från principiella utgångspunkter. Telia har genom sin omfattande

mediesatsning fått en olycklig dubbelroll. Ur yttrandefrihetssynpunkt är det

ytterst vanskligt med statlig styrning av vilken information som skall

förmedlas. Genom sin storlek riskerar Telia att få en sådan dominans att

mångfalden hotas. Satsningen innebär också ett stort risktagande med statliga

medel eftersom konkurrensen är mycket hård och branschen mycket dynamisk. Med

hänvisning till det anförda föreslås att Telias medieverksamhet försäljs eller

avvecklas.

Nätutbyggnad

I motion 1997/98:T217 (s) framhålls att hela landet snarast måste få tillgång

till teleförbindelser som klarar att överföra stora datamängder med hög

hastighet, s.k. bredbandsnät.

I motion 1997/98:T1 (s) anges att man, förutom företagsekonomiska överväganden,

bör göra samhällsekonomiska överväganden vid nätuppbyggnaden för IT.

I motion 1997/98:Ju218 (m) behandlas täckningskraven för mobiltelefoni. Enligt

motionen försvåras den polisiära verksamheten i Gävleborgs län av att

mobiltelefonnätet inte är utbyggt i länets nordvästra hörn.

I motionerna 1996/97:T202, 1996/97:T916, 1997/98:T221, 1997/98:T807

1997/98:T809 och 1997/98:A460 (alla c) framhålls att tillgången till god och

likvärdig service i hela landet är en förutsättning för att hela Sverige skall

kunna utvecklas. Begreppet bastelefoni föreslås därför breddas och innefatta

kommunikation med ISDN-kapacitet eller motsvarande. Vidare framhålls att kom-

mande tjänster som ADSL måste bli tillgängliga i hela landet. Infor-

mationsteknikens utbyggnad bör vara ett av huvudmålen på kommunika-

tionsområdet. Regeringen bör mot denna bakgrund noga följa Telias engagemang

för att sprida den modernaste tekniken över hela landet.

I motionerna 1996/97:A430 och 1997/98:A457 (båda mp) framhålls att en

modernisering av telenätet bör påskyndas i glesbygden. Som bakgrund anges att

telenätet blir en alltmer betydelsefull kommunikationsväg. Många tjänster

levereras via telenätet. Bra kvalitet och billiga tjänster på telenätet blir

därmed en allt viktigare konkurrensfaktor. Stora delar av Sverige har en

betydande nackdel på kommunikationsområdet jämfört med vad som gäller i

Stockholm. AXE-systemet är exempelvis i det närmaste helt utbyggt i Stockholm,

medan bara hälften av hushållen på flera ställen i övriga landet har tillgång

till systemet.

Prissättning

I motion 1997/98:T217 (s) framhålls att staten bör verka för att teletaxorna så

långt möjligt görs avståndsoberoende.

I motionerna 1997/98:T807, 1996/97:T916, 1997/98:A460 och 1997/98: N247 (alla

c) framhålls att en snabb utbyggnad av den elektroniska infra-strukturen måste

prioriteras. Därmed ges nya och spännande förutsättningar för en offensiv

utveckling. Denna utveckling måste understödjas med åtgärder som ytterligare

förbättrar tillgängligheten för alla på lika villkor. Anslutningsavgiften för

ISDN eller motsvarande bör vara densamma över hela landet. Det är därvid

viktigt att alla på telemarknaden verksamma aktörer solidariskt svarar för

finansieringen av ISDN-nätet. Vidare framhålls Telias ansvar för att en likvär-

dig prissättning kan upprätthållas på tele- och kommunikationstjänster i hela

landet.

Distanscentraler

I motion 1997/98:T815 (c) föreslås att en utbyggnad av distansarbetscentraler

stimuleras. Distanscentraler skall vara centrum där människor med distansarbete

får möjlighet att koppla upp sig till olika databaser, arbeta och träffas.

Enligt motionären kan detta få särskild betydelse för landsbygdens utveckling.

Mot denna bakgrund bör försök göras för att främja uppbyggnaden av

distanscentraler.

Domännamn

I motion 1997/98:T912 (v) anges att reglerna för utdelning av domänadresser på

Internet är odemokratiska och missgynnar bl.a. organisationer. Mot denna

bakgrund föreslås en ändring så att det blir demokratiska och inte ekonomiska

faktorer som avgör vem som skall få adressmässiga fördelar.

I motion 1997/98:T911 (kd) efterlyses en demokratisk kontroll över

tilldelningen av domännamn. En utredning bör därför tillsättas för att se vil-

ken myndighet som lämpligen bör ansvara för namnfrågan.

6.2 Utskottets ställningstagande

Marknads- och regleringsfrågor

Med anledning av de motionsyrkanden som väckts om bl.a. regleringen av

infrastrukturen på teleområdet och inrättandet av ett statligt databanverk vill

utskottet erinra om att infrastrukturen på kommunikationsområdet enligt den

nationella IT-strategin skall utvecklas till väl fungerande allmänna

plattformar för att stödja produktion, konsumtion, rekreation m.m. och

utveckling av nya tjänster. Målet är att erbjuda telekommunikationer som ger

användarna mångfald och valfrihet. Telekommunikationerna skall också bidra till

regional balans och ett effektivt resursutnyttjande i samhället.

I enlighet med handlingsprogrammet har telelagen tidigare i år förändrats

(prop. 1996/97:61, bet. 1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201). Ändringarna avsåg

bl.a. att förtydliga de telepolitiska målen, att göra lagstiftningen mera kon-

kurrensneutral samt att anpassa den till EG-regelverket inför liberaliseringen

av telemarknaderna inom EU år 1998. I sammanhanget kan vidare nämnas att

utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande förutsatte att regeringen

bedriver ett omsorgsfullt arbete med uppföljning och utvärdering och för

riksdagen redovisar sina slutsatser härav.

Av den resultatbedömming som regeringen redovisar i budgetpro-positionen för

år 1998 framgår att Sverige har en tätposition på telemark-naden. Det gäller

såväl telefontäthet som tillgång till mobiltelefoni. Samtals-priserna är

samtidigt bland världens lägsta. Även andra serviceindikatorer visar att

Sverige har en ledande position i världen. Till detta kommer en mycket snabb

teknikutbyggnad som innebär att alla hushåll inom några år kan erbjudas

bredbandskommunikation. Utskottet vill vidare fästa uppmärk-samhet på att

marknaden på telekommunikationsområdet har stabiliserats de senaste åren geom

att flera avtal träffats om samtrafik mellan tele-operatörerna.

Samtrafikpriserna har samtidigt sjunkit väsentligt i pris. Vidare kan nämnas

att investeringar har påbörjats i med Telia konkurrerande upp-kopplingsnät.

Enligt utskottets mening finns det mot denna bakgrund inte skäl att ompröva

den grundläggande marknadsregleringen på kommunikations-området. Det betyder

att konkurrensen även fortsättningsvis bör betraktas som ett viktigt medel för

att uppfylla de telepolitiska målen. Samma villkor och samma förutsättningar

bör gälla för alla operatörer. Inriktningen bör vara att uppnå en väl

fungerande marknadssituation som gör det möjligt att utnyttja

telekommunikationer på ett aktivt sätt för att skapa tillväxt och

sysselsättning, utveckla välfärdssamhället och öka medborgarnas livskvalitet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1997/98:T202

(m), 1997/98:T213 (kd), 1997/98:T912 (v) och 1997/98:Fi209 (v) i nu behandlade

delar inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Dessa yrkanden

avstyrks följaktligen.

Telias medieverksamhet

Teknikutvecklingen på IT-området innebär att skillnaderna mellan olika former

av tele-, data- och massmediekommunikation minskar. Denna utveckling, som har

fått benämningen konvergens, påverkar naturligtvis även de olika branscherna

inom medie- och telekommunikationsområdet. Den internationella utvecklingen på

teleområdet gör att många teleoperatörer väljer att utvidga sina verksamheter

till närliggande affärsområden. Denna verksamhetsförändring betraktas som

affärsmässigt nödvändig och som en förutsättning för att olika moderna IT-

tjänster skall kunna införas.

Av regeringens skrivelse framgår att, mot bl.a. denna bakgrund, en särskild

utredare har tillkallats för att se över behovet av samordnad lagstiftning för

radio, TV och televerksamhet. Av utredarens direktiv framgår bl.a. att en

prövning skall göras av om det behövs ytterligare lagstiftning för att

säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald inom området för

elektroniska informationstjänster samt för att motverka skadliga konkurrens-

begränsningar (dir. 1997:95).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1996/97:T802 (fp)

i nu behandlad del.

Nätutbyggnad

Grunden för en ökad IT-användning i samhället är en god infrastruktur. Det

betyder att den fysiska infrastrukturen är av strategisk betydelse för vilket

genomslag olika tillämpningar av informationstekniken kan få i samhället.

Utskottet delar därmed den grundsyn som kommer till uttryck i motionerna,

nämligen att tillgången till effektiva och moderna telekommunikationer utgör en

viktig förutsättning för möjligheterna att uppnå en positiv regional

utveckling. Genom en väl utnyttjad informationsteknik kan hela vårt land

utvecklas.

När det gäller planerna för den fortsatta utbyggnaden av tele- och datasystemet

kan nämnas att AXE-systemet nu tillhandahålls inom alla telestationsområden med

mer än 2 000 abonnenter. De 4 % som vid årsskiftet 1996/1997 inte hade tillgång

till AXE motsvarar i absoluta tal ca 350 000 personer. Telia planerar att AXE

skall vara fullständigt utbyggt i slutet av år 1998. För närvarande är det i

princip möjligt att ansluta sig till ISDN inom alla riktnummerområden. I slutet

av år 1998 beräknas samtliga kunder kunna erbjudas ISDN.

Vidare har Telia inlett ett arbete med att etablera en nationell

bredbandsstruktur. Detta sker dels genom att kabel-TV-näten digitaliseras, dels

genom att kapaciteten i kopparnätet ökas med hjälp av ADSL-teknik och annan ny

teknik. För kunderna innebär bredbandssatsningen inte bara ökad kapacitet utan

även tillgång till interaktiva tjänster, såsom utvecklat hemarbete och

höghastighetsanslutning till Internet. Denna satsning kommer enligt Telia att

innebära att 98 % av landets hushåll år 2004 har tillgång till

bredbandstjänster. Dessa hushåll kan då få kommunikationsmöjligheter som vida

överträffar dem som är möjliga via låghastighetsmodem eller vanlig ISDN-

anslutning.

Även utvecklingen på mobiltelefonområdet går snabbt. Enligt täckningskraven

för GSM-operatörerna skall tillståndshavaren vid utgången av år 1996 i huvudsak

ha täckt minst de vägar i Sverige som klassats som Europavägar samt tätorter

med mer än 10 000 invånare. För systemet NMT gäller att täckningen, med några

få undantag, skall vara landsomfattande. Mot bakgrund av den expansiva och

konkurrensutsatta marknaden för mobiltelefoni sker en fortsatt utbyggnad som

gör att den geografiska täckningen blir allt bättre.

Enligt utskottets mening utgör telekommunikationerna en väsentlig del av

landets infrastruktur. Det är därför nödvändigt att se till att landets alla

delar har tillgång till en god teleservice. Av de telepolitiska målen följer

också att utvecklingen mot ett ?rundare Sverige? skall fortsätta.

Beträffande de synpunkter som framförs i motionerna om en utvidgning av

begrepppet bastelefoni, dvs. vad som enligt telelagen skall inräknas som en

grundläggande samhällstjänst, vill utskottet framhålla att telemarknaden är

föränderlig. Den tekniska utvecklingen driver ständigt fram nya och bättre

produkter. Fler aktörer på marknaden sätter press på priserna och tvingar fram

nytänkande. En ökad internationalisering innebär också att telekom-

munikationerna inte längre är nationella utan globala. Av dessa skäl är det

svårt att under en längre tid låsa definitionen av vilka tjänster som skall

ingå i telelagens begrepp samhällsomfattande.

Utskottet har inget att erinra mot den nuvarande definitionen av

samhällsomfattande tjänster. Den överensstämmer också med den definition som

gjorts inom EU. Utskottet menar således att konsumenternas grund-läggande behov

av teletjänster därmed kan tillgodoses. Den snabba tekniska utvecklingen gör

det dock nödvändigt att fortlöpande se över vilka tjänster som skall ingå i

begreppet samhällsomfattande tjänster. En sådan anpassning följer också av det

telepolitiska målet om att alla, enskilda och myndigheter, i landets olika

delar skall ha tillgång till effektiva telekommunikationer.

Utskottet delar också regeringens uppfattning om vikten av att inte låsa fast

sig vid en viss teknik, t.ex. ISDN. Det är tjänsten som sådan som skall vara

samhällsomfattande. Vilken teknik som används skall inte regleras. En

samhällsstyrning av tekniken kan medföra felbedömningar och stora fel-

investeringar.

Utskottet anser med hänvisning till vad som anförts att de nu behandlade

yrkandena i motionerna till väsentlig del blir tillgodosedda. Något initiativ

från riksdagens sida är därför inte erforderligt. Motionerna 1996/97:T202 (c),

1996/97:T916 (c), 1996/97:A430 (mp), 1997/98:T1 (s), 1997/98:T217 (s),

1997/98:T221 (c), 1997/98:T807 (c), 1997/98:T809 (c), 1997/98:A457 (mp),

1997/98:A460 (c) och 1997/98:Ju218 (m) avstyrks därför av utskottet i nu

behandlade delar.

Prissättning

I ett internationellt perspektiv är telefonipriserna i Sverige bland världens

lägsta. Enligt utskottets mening är det angeläget att denna position kan

bibehållas såväl när det gäller traditionella tjänster som olika nya tjänster

på teleområdet. Enligt det telepolitiska målet följer också att alla skall få

tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor.

I sitt av riksdagen godkända betänkande har utskottet tidigare i år

framhållit att om taxorna i t.ex. storstadsområdena skulle sjunka till följd av

effektiv konkurrens så får inte taxorna i andra regioner påtagligt släpa efter

utan de bör följa den genomsnittliga prisutvecklingen. Vidare angavs att för

att uppnå en tillfredsställande bevakning av målen om rimligt pris och om

likvärdiga villkor är det viktigt att prisutvecklingen på telefonitjänsten

följs ur ett konsumentperspektiv. Utskottet förutsatte därför att regeringen

noga uppmärksammar prisutvecklingen och årligen rapporterar härom till riks-

dagen (bet. 1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201).

Som framhålls i flera motioner finns det prisskillnader mellan glesbygd och

tätort när det gäller tillgång till ISDN-nätet. Enhetliga abonnemangs- och

trafikavgifter tillämpas i hela landet men för anslutningsavgiften finns två

priszoner. För den ena zonen, där ISDN-nätet är utbyggt, tillämpas ett fast

pris och för den andra zonen ett högre pris baserat på kostnaden i det enskilda

fallet. Utskottet konstaterar att utbyggnaden av ISDN har gått snabbt under

senare år. I dag ingår ca 95 % av landets företag i det område där ISDN-nätet

är utbyggt. Motsvarande siffra för Telias samtliga kunder är 90 %.

Utbyggnaden fortsätter och ISDN kommer att integreras med AXE. Det innebär att

ISDN kommer att erbjudas till ett fast pris i nästan hela landet. I

sammanhanget kan vidare nämnas att Telia under senare år har sänkt taxorna för

ISDN väsentligt. Anslutningsavgifterna till ISDN-nätet blir därmed i takt med

moderniseringen av kommunikationsnätet allt mer likformiga över hela landet.

Dessutom kan nämnas att Telias utbyggnad av en bredbandsstruktur, som ger vida

bättre kommunikationsmöjligheter än ISDN, kommer att påbörjas i de områden som

ännu inte nåtts av AXE-utbyggnaden, dvs. främst glesbygdsområden.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motionerna

1996/97:T916 (c), 1997/98:T217 (s), 1997/98:T807 (c), 1997/98:A460 (c) och

1997/98:N247 (c) i nu behandlade delar inte bör föranleda någon åtgärd från

riksdagen sida. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

Distanscentraler

Utskottet anser att tillgången till god informationsteknik har stor betydelse

för möjligheterna att skapa likvärdiga levnadsvillkor för medborgarna i hela

landet. Som framhålls i motion 1997/98:T815 (c) kan därmed en utbyggnad av

distansarbetscentraler vara betydelsefull för landsbygdens utveckling och

därmed för den regionala balansen.

Enligt vad utskottet erfarit pågår försök med distansarbetscentraler på olika

platser i landet. Som ett exempel kan nämnas att regeringen tidigare i år har

lämnat ekonomiskt stöd till projektet IT-värdshus i Blekinges tätorter. Syftet

med projektet är att genom IT-värdshus skapa tillgänglighet till

informationsteknik och olika nätbaserade tjänster för småföretag och breda

grupper i samhället.

Utskottet bedömer mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande

från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion

1997/98:T815 (c) i denna del.

Domännamn

Den snabba tillväxten av Internet innebär att antalet namn och adresser på

Internet, domännamn, i Sverige ökar kraftigt. Det finns i dag omkring 50 000

namn och antalet nyregistreringar uppgår till ca 2 500 per månad. Namn- och

adresshanteringen har hittills fallit utanför gällande lagstiftning. I stället

är det branschen själv som byggt upp ett regelverk och en organisation för

ändamålet.

På regeringens uppdrag har Statskontoret nyligen i en utredning om den

svenska delen av Internet granskat hanteringen av domännamn.

Av utredningen framgår att den organisation som svarar för domännamns-

hanteringen nyligen har förändrats. Statskontoret anser att den nya

organisationen har förutsättningar att fungera bra och att regelverket för

hanteringen av domännamn är till fyllest. Statskontoret föreslår dock att en

särskild samrådsgrupp med deltagare från olika myndigheter knyts till

domännamnshanteringen. Statskontorets förslag remissbehandlas för närvarande.

Enligt utskottets mening finns det från samhällets sida skäl att nära följa

utvecklingen av domännamnshanteringen och agera om den nya lösningen inte

fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utskottet anser mot denna bakgrund och

med hänsyn till pågående beredning av Statskontorets förslag att något särskilt

tillkännagivande från riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker

därför motionerna 1997/98:T911 (kd) och 1997/98:T912 (v) i nu behandlade delar.

7 Näringslivsfrågor

7.1 Motionsförslag

I motion 1997/98:T906 (s) framhålls fördelarna med att främja nyetableringar i

Sverige av företagsformen Call Centers, dvs. företag som är specialiserade på

att erbjuda olika former av teleservice.

I motion 1996/97:T917 (kd) framhålls att arbetslivets organisation förändras

radikalt av IT. De stora monolitiska organisationerna bryts sönder eller

konkurreras ut av grupper av småföretag i samverkan. IT ger dessa små företag

storföretagens fördelar utan att belasta dem med deras nackdelar. Denna

omdaning från storskaligt till småskaligt förändrar de fundament den svenska

välfärdsstaten vilat på. En statlig utredning föreslås därför tillsättas som i

första hand kartlägger konsekvenserna av den utveckling som nu pågår och som

med rimlig säkerhet kan förväntas fortsätta de närmaste fem till tio åren.

Först när en sådan kartläggning föreligger bör man ta ställning till vilka

strukturella åtgärder som kan bli nödvändiga. I samma motion framhålls vidare

att inom IT-området bör särskild uppmärksamhet ägnas frågor om småföretagens

utveckling.

I motion 1997/98:T815 (c) behandlas s.k. virtuella företag med vilka man brukar

avse företag som tack vare användning av IT kan ha en liten kärna av egna

medarbetare och ett omfattande nätverk av olika fristående personer och

företag. Enligt motionärerna bör regelverket för denna nya företagsform ses

över.

I motion 1996/97:T916 (c) framhålls att en samlad satsning bör göras inom EU

för att gemensamt utveckla IT-området. Arbetet föreslås utgå från ett nytt

gemensamt institut lokaliserat till Sverige. Institutet skall utveckla

tillämpningen av informationstekniken, erbjuda kompetens och kunskap från hela

FoU-området och bevaka den internationella utvecklingen. Institutet skall

vidare anvisa strategiska val för FoU-politiken och ha kompetens och personella

resurser för att arbeta nära och tillsammans med industrin, de europeiska

medlemsstaternas administrationer, EU-kommissionen och forskargrupper i hela

EU.

7.2 Utskottets ställningstagande

Företagsutveckling

Enligt handlingsprogrammet för informationsteknikens användning skall

näringspolitiken medverka till att främja näringslivets och särskilt

småföretags IT-användning samt främja utvecklingen av en svensk programvaru-

och informationsindustri. Det skall ske bl.a. genom en breddad marknad via

offentliga och privata upphandlingar. Närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK) och ALMI Företagspartner AB spelar också en viktig roll när det gäller

att främja småföretagens IT-användning. Vidare kan nämnas att länsstyrelserna i

ökad utsträckning uppmärksammar IT:s möjligheter i sitt arbete att med olika

regionalpolitiska medel främja en önskvärd utveckling. Det gäller bl.a. att

stimulera etablering av nya företag som verkar på tele- och

kommunikationsområdet. Utskottet förutsätter, att i syfte att skapa ökad

tillväxt och sysselsättning, en fortsatt prioritering sker av insatser som

främjar näringslivets och särskilt de små och medelstora företagens användning

av IT.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1996/97: T917

(kd) och 1997/98:T906 (s) inte bör föranleda något initiativ från riksdagens

sida. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

Virtuella företag

Utskottet övergår därefter till den nya företagsformen, de s.k. virtuella

företagen. Utskottet bedömer att en ökad användning av informationsteknik

kommer att påverka organisationen av arbetet. Traditionella strukturer kan

därvid i många fall komma att ersättas av olika former av nätverk. Denna

organisationsförändring berör inte bara företag utan påverkar även strukturer

inom myndigheter och olika organisationer.

Bl.a. IT-kommissionen kommer noga att följa denna utveckling. I sammanhanget

kan vidare hänvisas till det rättsliga observatoriet som har till uppgift att

följa olika lagstiftningsfrågor med anledning av IT-utvecklingen.

Utskottet anser mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från

riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna

1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T815 (c) i nu behandlade delar.

Institut för IT-frågor

Beträffande förslaget om ett europeiskt institut för IT-frågor framgår av

regeringens skrivelse att denna fråga tidigare har diskuterats inom ramen för

arbetet med EU:s handlingsplan på IT-området. Frågan bedöms dock ännu inte vara

mogen inom unionen.

Utskottet förutsätter att regeringen aktivt följer den fortsatta hanteringen

av frågan om en eventuell gemensam europeisk myndighet på teleområdet. Enligt

utskottets mening är något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte

påkallat. Utskottet avstyrker därför motion 1996/97:T916 (c) i denna del.

8 Konsumentfrågor

8.1 Motionsförslag

I motion 1997/98:T4 (mp) efterlyses en utredning om konsumenternas förhållande

till IT-utvecklingen. Som motiv för en utredning anges att konsumenterna i dag

har svårt att kunna bedöma olika tjänster och produkter. Nya betalningssätt som

elektroniska pengar ställer också ökade krav på konsumentskydd.

8.2 Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening har informationstekniken stora möjligheter att

förbättra konsumenternas ställning på marknaden. Som uppmärksammas i motionen

väcker dock också IT-utvecklingen en rad nya frågor. Inom några år förväntas

exempelvis att ?den elektroniska marknadsplatsen? kommer att vara fullt

utvecklad. Därmed kan många varor och tjänster erbjudas via någon form av IT-

baserat system som t.ex. Internet. Det innebär att såväl konsumenternas

situation som strukturen på handelsområdet kan komma att förändras avsevärt.

I 1996 års nationella handlingsprogram för att bredda och utveckla

användningen av informationsteknik har inte konsumentområdet berörts särskilt.

Av regeringens skrivelse framgår dock att konsumentfrågorna för närvarande

övervägs och behandlas i en rad olika sammanhang. Det gäller även på

internationell nivå där utvecklingen på IT-området utifrån ett brett

konsumentperspektiv behandlas av bl.a. OECD, EU och Nordiska ministerrådet. I

IT-kommissionens uppdrag ingår också att lämna förslag till hur användarnas

intressen kan tas till vara inom ramen för en strävan att åstadkomma en så bred

användning av tekniken som möjligt. Vidare kan nämnas att det rättsliga

observatoritet tillsammans med Inrikesdepartementet och Swebizz tidigare i höst

genomfört en hearing om konsumentfrågor i informationssamhället.

Utskottet bedömer att den snabba tekniska utvecklingen gör att

konsumentfrågorna på IT-området kräver kontinuerlig bevakning för att en hög

nivå av konsumentskydd skall kunna skapas och bibehållas inom området. Mot

bakgrund av vad som redovisats om pågående insatser kan utskottet inte finna

annat än att konsumentfrågorna är väl uppmärksammade i det pågående arbetet på

både nationell och internationell nivå. Utskottet förutsätter också att

Konsumentverket och konsumentorganisationerna fortlöpande följer frågorna och

vidtar de åtgärder som är erforderliga för att tillgodose konsumenternas

berättigade krav på IT-området.

Utskottet konstaterar vidare att utgångspunkten för telepolitiken är att ge

konsumenterna tillgång till effektiva telekommunikationer till rimliga priser.

Utskottet vill vidare hänvisa till att Post- och telestyrelsen är

sektorsmyndighet på teleområdet. Det innebär att myndigheten har ett

övergripande ansvar för att telemarknaden fungerar effektivt från bl.a.

konsumentsynpunkt. För att uppnå en effektiv tillsyn har vidare förutsatts ett

utökat samarbete mellan Post- och telestyrelsen och Konsumentverket.

Utskottet anser mot denna bakgrund att något särskilt tillkännagivande från

riksdagens sida inte är påkallat. Utskottet avstyrker därför motion 1997/98:T4

(mp) i denna del.

9 Miljö- och hälsofrågor

9.1 Motionsförslag

Resursförbrukning

I motion 1997/98:T4 (mp) framhålls att den dagliga praktiska användningen av IT

bör betonas mer inte minst med tanke på miljön. Vidare påtalas att i

regeringens skrivelse saknas en redogörelse över hur IT-användningen på

miljöområdet kan medverka till att minska resursförbrukningen i samhället.

Mobiltelefoners hälsorisker

Hälsorisker i samband med användning av mobiltelefoner och elektromagnetiska

fält uppmärksammas i fyra motioner.

I motion 1997/98:T803 (s) efterlyses en översyn av reglerna för användning av

mobiltelefoner.

I motion 1997/98:T804 (s) föreslås att en utredning tillsätts för att klargöra

om användandet av mobiltelefoner är farligt ur hälsosynpunkt.

I motion 1997/98:T814 (fp) framhålls att riskerna med mikrovågor gör att

utbyggnaden av digitala sändningar bör utredas med större kraft än hittills.

Digitala sändningar bör därför bromsas och stoppas tills det kommer fram säkra

bevis om deras ofarlighet.

Enligt motion 1997/98:T805 (mp) bör försiktighetsprincipen gälla vid exponering

av elektromagnetiska fält. Vidare föreslås att det på mobiltelefoner skall

finnas en text som varnar för alltför flitigt användande. Enligt motionen bör

också forskningen öka om såväl radiofrekventa fält som om interaktion mellan

elektriska fält i luftrummet. Vidare förordas att undantagsklausulen för

kontroll av apparater med en uteffekt på mindre än 7 W slopas.

9.2 Utskottets ställningstagande

Resursförbrukning

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T4 (mp) att en ökad

användning av IT kan bidra till minskad resursförbrukning i samhället.

Informationstekniken förbättrar därför möjligheterna att uppnå ett långsiktigt

hållbart samhälle. På transportområdet gäller exempelvis att även om inte

informationstekniken hittills resulterat i ett minskat resande ger IT

möjligheter att anpassa resandet på ett sätt som medför ett bättre utnyttjande

av den befintliga infrastrukturen.

Utskottet förutsätter att regeringen i samband med sin redovisning till

riksdagen av IT-politiken kommer att beskriva hur användningen av IT påverkar

resursförbrukningen i samhället. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motion

1997/98:T4 (mp) i nu behandlad del. Syftet med motionsyrkandet förutsätts dock

komma att tillgodoses.

Mobiltelefoners hälsorisker

Enligt vad utskottet erfarit pågår ett omfattande internationellt och

nationellt arbete för att klarlägga eventuella hälsorisker med bl.a.

mobiltelefoni. Som exempel kan nämnas att Världshälsoorganisationen, WHO, sedan

år 1995 bedriver ett särskilt projekt rörande elektromagnetiska fält (EMF).

Projektet är planerat att löpa under fem år och målsättningen är att nå

internationell samsyn när det gäller värdering av hälsorisker förknippade med

elektromagnetiska fält. Projektet skall ses mot bakgrund av den stora oro som

finns bland allmänheten i många länder för hälsorisker från elektrisk och

kommunikationsteknisk utrustning som kraftledningar, mobiltelefoner, radio- och

radarsändare. Till projektet är knutet en rådgivande kommitté bestående av

företrädare för de länder som stöder projektet, bl.a. Sverige. I sammanhanget

kan nämnas att inom WHO har nyligen ett möte ägt rum om elektriska och

magnetiska fält. På mötet framgick att oron för skadeverkningar av fälten

tenderar att öka runt om i världen. Rapporter om aktuell forskning om

biologiska effekter och skadeverkningar ansågs dock vid mötet inte ge stöd för

denna oro.

Det kan vidare nämnas att inom EU har frågan behandlats vid ett

teleministermöte hösten 1996. Som underlag inför mötet hade en hälsogrupp

studerat eventuella hälsoeffekter i samband med användningen av mobiltelefoner.

Av rapporten framgick att expertgruppen inte fann anledning att befara att

mobiltelefoni innebär några hälsorisker. Expertgruppen ansåg dock att ett

omfattande studie- och forskningsprogram borde genomföras för att öka

kunskaperna. Vidare kan nämnas att i Sverige och Norge pågår en större

undersökning av eventuella hälsoeffekter av användande av mobiltelefoner.

Projektet innebär att en enkät har skickats ut till totalt 17 000 mobiltelefon-

användare. Enkäten består av frågor som baseras på de problem som användare

tidigare anmält, såsom huvudvärk, yrsel m.m. När det gäller mobiltelefoni kan

även nämnas att Strålskyddsinstitutet (SSI) har utrett strålningsförhållanden

kring basstationer där teleantennerna är uppsatta. SSI anser att basstationerna

inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt.

Utskottet konstaterar att frågor om bl.a. mobiltelefoners eventuella

hälsoeffekter för närvarande ägnas stor uppmärksamhet. Med tanke på den snabba

spridningen av mobiltelefoner och olika IT-lösningar är det otillfredsställande

att många människor känner osäkerhet och fruktan inför teknikens eventuella

hälsoeffekter. Mot bakgrund av den kompetensuppbyggnad som sker och den

övervakning som görs av berörda myndigheter anser inte utskottet att riksdagen

nu bör ta något initiativ i frågan. Utskottet förutsätter att regeringen

fortsättningsvis kommer att lämna en redovisning av de insatser som görs på

området.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 1997/98:T803 (s),

1997/98:T804 (s), 1997/98:T805 (mp) och 1997/98:T814 (fp).

10 Funktionshindrade och äldre

10.1 Motionsförslag

I motion 1997/98:T912 (v) anges att informationstekniken i möjligaste mån bör

bli tillgänglig för alla på samma sätt som posten och telefonen blivit en

naturlig del i vardagslivet. IT-kommissionens initiativ för ökad IT-använd-ning

bland äldre liksom Handikappinstitutets förslag till handlingsprogram är därför

välkomna. Enligt motionen bör dock ett större IT-projekt genomföras med

inriktning på äldre och funktionshindrade. Projektet bör göras inom ett

avgränsat geografiskt område och inriktas på att erbjuda äldre, förtids-

pensionärer och funktionshindrade tillgång till bl.a. datautrustning och

uppkoppling på Internet. Därmed kan informationsteknikens möjligheter

kartläggas samtidigt som de kritiska punkterna för en ökad IT-användning

identifieras.

I motion 1997/98:So403 (m) framhålls att IT-utvecklingen får en allt större

betydelse för funktionshindrade. Samtidigt gäller att det alltid kommer att

finnas människor som kommer att behöva stöd. En svaghet med IT-tekniken är att

den t.ex. hindrar många synskadade att ta del av utbudet på Internet. Det är

därför viktigt att forskningen och utvecklingen på IT-området intensifieras med

de funktionshindrade i allmänhet och de synskadade i synnerhet som en

prioriterad grupp. Vidare uppmärksammar motionen att det i dag saknas

handledare på landets hjälpmedelscentraler som kan bistå synskadade vid

datoranvändning. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med

förslag på hur denna brist kan avhjälpas. I motionen betonas vidare vikten av

att de funktionshindrade själva deltar i utvecklingen av nya program och ny IT-

teknik.

10.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att enligt målet för den nationella IT-strategin skall

allas lika möjligheter värnas så att informationstekniken blir ett medel för

ökad kunskap, demokrati och rättvisa. Av den nationella strategin följer vidare

att IT skall användas för att stödja grupper med särskilda behov. För att alla

människor skall kunna dra nytta av IT:s möjligheter och delta i

informationssamhället fordras därför enligt utskottets mening att kraven på

tillgänglighet och användbarhet både uppmärksammas och tillgodoses. Utskottet

vill vidare betona att för personer med svåra funktionshinder kan en ökad IT-

användning innebära helt nya möjligheter att leva ett aktivt och självständigt

liv.

För att ta till vara den stora potential som IT innebär har Handikapp-

institutet på regeringens uppdrag tidigare i år redovisat ett förslag till IT-

program med inriktning på äldre personer och funktionshindrade. I hand-

lingsprogrammet, som sammanlagt innehåller femton prioriterade åtgärder, ingår

bl.a. informationsinsatser, forsknings- och utvecklingsinitiativ, till-

lämpningsprogram för utveckling och förnyelse inom olika samhällsektorer,

utbildningsinsatser och en utbyggnad av bildtelefonitjänster. Handikapp-

institutet aner att de föreslagna åtgärderna i huvudsak bör kunna finansieras

inom ramen för ordinarie verksamhet och i enlighet med ansvars- och

finansieringsprincipen. Av regeringens skrivelse framgår att förslaget till

handlingsprogram för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Den av riksdagen fastställda nationella IT-strategin innebär att alla

människor skall kunna dra nytta av IT:s möjligheter. I samband med

riksdagsbeslutet förutsatte utskottet att det nationella programmet för IT-

användningen vidareutvecklades och förtydligades. Utskottet ser därför positivt

på att det nu finns ett underlag som gör det möjligt att utarbeta ett samlat

och målinriktat åtgärdsprogam inom området.

Utskottet förutsätter att de frågor som uppmärksammas i de aktuella

motionerna kommer att behandlas inom ramen för detta programarbete. Utskottet

förutsätter vidare att resultatet av åtgärdsprogrammet kommer att redovisas i

samband med de fortsatta årliga avrapporteringarna av den nationella IT-

strategin.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1997/98:T912

(v) och 1997/98:So403 (m) i nu behandlade delar inte bör föranleda något

initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

11 Transportfrågor

11.1 Motionsförslag

I motionerna 1996/97:T213 och 1997/98:T213 (båda kd) framhålls att utvecklingen

på telematikområdet med all sannolikhet kommer att påtagligt förändra

situationen inom hela vägtrafikområdet under de närmaste åren. Det är därför

angeläget att regeringen tar ett samlat grepp över informationsteknikens

användning i det svenska transportsystemet. Mycket tyder nämligen på att de

samhällsekonomiska vinsterna är påtagliga vid investeringar i

transportinformatik. Det gäller framför allt avancerade trafiksignaler,

motorvägsstyrning och bättre störningsplanering. På trafiksäkerhetsområdet

bedöms den största effekten uppnås genom införande av system med obligatorisk

dynamisk hastighetsanpassning. Antalet personskador kan därmed minska med mer

än hälften. Transportinformatiken kan också bidra till miljöförbättringar. Den

största effekten erhålls med automatiska betalsystem. Enligt motionerna är det

uppenbart att trafikinformatiken innebär att politiker framöver kommer att ha

helt nya och betydligt mer effektiva instrument i sin hand för att nå de

trafikpolitiska målen. De största samhällsvinsterna genom effektiv användning

av trafikinformatik kan göras i storstäderna. Inrättande av en speciell

organisation för vägtrafikledning, som är demokratiskt förankrad, synes därför

vara en nödvändighet. Mot denna bakgrund framhålls att det är ytterst angeläget

att regeringen tar ett samlat grepp över IT-användningen inom transportområdet.

11.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att transportinformatiken kommer att vara ett viktigt

trafikpolitiskt medel. Utskottet delar därför motionärernas bedömning att en

ökad IT-användning inom transportområdet innebär större möjligheter att både

öka effektiviteten och förbättra säkerheten i trafiksystemet. Förbättrad

trafikledning som bygger på moderna IT-lösningar innebär också att mer gods och

personer kan transporteras med mindre resurser. En ökad användning av

informationsteknik påverkar därmed de grundläggande förutsättningarna för hela

transportsystemet. Såväl transportmönster som former för att organisera och

leda transporter förändras exempelvis påtagligt med en ökad IT-användning.

I samband med den parlamentariska översyn som nyligen skett av

trafikpolitiken har också informationstekniken uppmärksammats (Kommu-nikations-

kommitten, SOU 1997:35, Ny kurs i trafikpolitiken). I samman-hanget kan vidare

nämnas att Delegationen för transporttelematik har lämnat ett förslag på en

övergripande plan för hur transportinformatiken skall införas i landet

(Transportinformatik för Sverige, SOU 1996:186). Förslaget bereds för

närvarande av regeringen och kommer att redovisas i förslaget till riksdagen

våren 1998 om den framtida trafikpolitiken.

I avvaktan på regeringens förslag till ett nytt trafikpolitiskt beslut bör

motionerna inte föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet

avstyrker därför motionerna 1996/97:T213 och 1997/98:T213 (båda kd).

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse

1997/98:19 Utvecklingen i informationssamhället till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande IT-politiska utgångspunkter

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T201 yrkande 26, 1997/98: T909,

1997/98:T912 yrkande 11, 1997/98:Fi209 yrkande 12 och 1997/98:K333

yrkandena 11, 13 och 18,

res. 1 (m, fp)

res. 2 (v)

2. beträffande miljömål

att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 7,

res. 3 (v, mp)

3. beträffande rättsliga utgångspunkter

att riksdagen avslår motion 1996/97:T917 yrkandena 2, 6 och 9,

4. beträffande digitala signaturer

att riksdagen avslår motion 1997/98:T815 yrkande 10,

5. beträffande kryptering

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T911, 1996/97:T916 yrkande 7,

1996/97:T917 yrkande 11 och 1997/98:T908,

res. 4 (c)

6. beträffande bekämpning av barnpornografi m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 8 och 1996/97: T917

yrkandena 1 och 10,

res. 5 (c, v)

7. beträffande SÄPO:s IT-användning

att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkande 5,

res. 6 (mp)

8. beträffande elektroniska dokument

att riksdagen avslår motion 1996/97:T917 yrkande 26,

9. beträffande distansarbete

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 6 och 1997/98: T815

yrkande 7,

10. beträffande skattebortfall

att riksdagen avslår motion 1997/98:T815 yrkande 12,

11. beträffande uppföljning av utbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkandena 1 och 2,

res. 7 (mp)

12. beträffande elevers integritet

att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkande 3,

res. 8 (mp)

13. beträffande samhällsinformation

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 1, 1996/97: T917 yrkandena

5, 22-24 och 27 samt 1997/98:T3,

res. 9 (m, c, fp)

14. beträffande offentlig förvaltning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkandena 7-8, 13, 25 och 28 samt

1997/98:T815 yrkandena 6 och 8,

15. beträffande kulturfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkande 29 och 1997/98:T2,

16. beträffande marknads- och regleringsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T202 yrkande 24, 1997/98: T213 yrkande

25, 1997/98:T912 yrkandena 3 och 4 samt 1997/98: Fi209 yrkande 13,

res. 10 (m)

res. 11 (v)

17. beträffande Telias medieverksamhet

att riksdagen avslår motion 1996/97:T802,

res. 12 (fp)

18. beträffande nätutbyggnad

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T202 yrkande 5, 1996/97: T916 yrkande

9 i denna del, 1996/97:A430 yrkande 10, 1997/98:T1, 1997/98:T217 yrkande

9, 1997/98:T221 yrkande 4, 1997/98:T807 i denna del, 1997/98:T809,

1997/98:A457 yrkande 13, 1997/98:A460 yrkandena 15 och 17 i denna del samt

1997/98:Ju218 yrkande 2,

res. 13 (c)

19. beträffande prissättning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 9 i denna del,

1997/98:T217 yrkande 10, 1997/98:T807 i denna del, 1997/98:A460 yrkandena

16, 17 i denna del och 18 och 1997/98:N247 yrkande 7,

res. 14 (c)

20. beträffande distanscentraler

att riksdagen avslår motion 1997/98:T815 yrkande 5,

res. 15 (c)

21. beträffande domännamn

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T911 yrkande 2 och 1997/98: T912

yrkande 5,

res. 16 (v)

22. beträffande företagsutveckling

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkande 3 och 1997/98: T906,

23. beträffande virtuella företag

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkande 4 och 1997/98: T815

yrkande 9,

24. beträffande institut för IT-frågor

att riksdagen avslår motion 1996/97:T916 yrkande 2,

res. 17 (c)

25. beträffande konsumentfrågor

att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkande 6,

res. 18 (mp)

26. beträffande resursförbrukning

att riksdagen avslår motion 1997/98:T4 yrkande 4,

27. beträffande mobiltelefoners hälsorisker

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T803, 1997/98:T804 1997/98:T805 och

1997/98:T814,

res. 19 (mp)

28. beträffande funktionshindrade och äldre

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:T912 yrkande 2 och 1997/98: So403

yrkandena 3 och 4,

res. 20 (m, c, fp)

res. 21 (v)

29. beträffande transportfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T213 yrkande 14 och 1997/98:T213

yrkande 14,

30. beträffande regeringens skrivelse 1997/98:19 Utvecklingen i

informationssamhället

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:19 till handlingarna.

Stockholm den 6 november 1997

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg

(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder

(s), Sivert Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wi-strand (m), Kenth

Skårvik (fp), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars

Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp) och Christina Axelsson (s).

Reservationer

1. IT-politiska utgångspunkter (mom. 1)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp)

och Lars Björkman (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Utskottet

delar? och på s. 12 slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har Sverige oklara IT-mål. Strävan måste vara att

öka den nationella konkurrenskraften och därmed tillväxten. IT-satsningen kan

aldrig lyckas utan att motivationen är stark. Satsningar på både använd-ning

av

och utbildning i IT är därför viktiga på alla nivåer. Avgörande är att

reglering och monopolisering av utvecklingen förhindras. Beträffande lag-

stiftningen bör en anpassning ske till nya medier men lagarna får inte

utformas

så att IT-utvecklingen förhindras. Mot denna bakgrund bör ett mer målmedvetet

lagstiftningsarbete genomföras som bl.a. bygger på att IT-området är

internationellt till sin karaktär. Vidare bör gälla att IT tas i bruk i syfte

att underlätta småföretagens utveckling.

En öppenhet bör även gälla för en snabb utveckling av medier och

medietjänster genom digitala kabelnät och satellitsändningar. Därmed kan

Sverige få en infrastruktur för datakommunikation som är världsledande. Det

bör

vara självklart att alla statliga organ har en strategi för IT-användning som

en viktig del i sitt informationsuppdrag till medborgarna. Regeringen bör

därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till samlade riktlinjer

för information och användning av Internet för kommunikation med medborgarna.

Härvid måste behovet av transparens beaktas, konflikten mellan säkerhet och

öppenhet samt regler för diarieföring.

Enligt utskottets mening har den nuvarande IT-kommissionen förlorat sin

kraft. Behovet av ledning för Sveriges utnyttjande av IT är dock stort.

Framför

allt är det tre uppgifter som bör sättas i förgrunden. Den första gäller

skolans tillgång till informationstekniken. Den andra frågan gäller att den

offentliga förvaltningen skall göras effektivare och öppnare. Den tredje

uppgiften gäller att klara sekelskiftesövergången på ett kompetent och

ansvarsfullt sätt. Enligt utskottets mening bör därför kommissionen ersättas

av

ett organ med ett entydigt mandat och nödvändiga resurer för att inspirera och

leda Sveriges användning av informationstekniken.

Utskottet anser att det är angeläget att det fortsatta reformarbetet på

teleområdet inriktas mot ökad avreglering. Genom avreglering och kon-kurrens

skapas de bästa och billigaste tjänsterna för den enskilde kon-sumenten. Detta

är av stor betydelse bl.a. för informationsteknikens fortsatta utveckling och

för möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T201 och

1997/98:K333 (båda m) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges rege-ringen

till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna

1997/98:T912 och 1997/98:Fi209 (båda v) i nu behandlad del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande IT-politiska utgångspunkter

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T201 yrkande 26 och

1997/98:K333 yrkandena 11, 13 och 18 och med avslag på motionerna

1997/98:T909, 1997/98:T912 yrkande 11 samt 1997/98:Fi209 yrkande 12 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. IT-politiska utgångspunkter (mom. 1)

Karl-Erik Persson (v) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?När det? och

slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör Sverige ta initiativ till en konferens i Förenta

nationernas regi för att lägga upp riktlinjerna för hur IT inte enbart skall

bli en teknik för de redan rika länderna. Det är en moralisk skyldighet att

möjliggöra tillgång och användning av IT även i de fattiga länderna. På en

sådan konferens bör diskuteras hur ett gemensamt regelverk för hela världen

kan

se ut, ett globalt kodex.

Utskottet anser vidare att kraftfulla åtgärder bör vidtas så att IT-

utvecklingen kommer hela samhället till godo. Det betyder att den kunskap som

tas fram genom forsknings- och utvecklingsinsatser med stöd bl.a. av statliga

anslag bör spridas så att alla ges tillgång till modern informa-tionsteknik.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1997/98:T912 och

1997/98:Fi209 (båda v) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges

rege-ringen

till känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna

1996/97:T201 och 1997/98:K333 (båda m) i nu behandlad del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande IT-politiska utgångspunkter

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T912 yrkande 11 och

1997/98:Fi209 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1996/97: T201

yrkande 26, 1997/98:T909 och 1997/98:K333 yrkandena 11, 13 och 18 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Miljömål (mom. 2)

Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes ( mp) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Beträffande

yrkandet? och slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den nationella IT-strategin mer tydligt bör inriktas mot

att förbättra miljön. Mot denna bakgrund bör den nationella IT-strategin

tillföras målet att främja och påskynda utvecklingen av ett ekologiskt

uthålligt samhälle.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T912 (v) i denna

del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande miljömål

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kryptering (mom. 5)

Sivert Carlsson (c) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Utskottet

anser? och på s. 16 slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en satsning bör göras på utveckling av starka sä-

kerhetslösningar för IT-samhället både för skydd av den personliga

integriteten

och företags/organisationers känsliga information. Det är vidare angeläget att

regler och tillstånd för krypterade meddelanden ses över utifrån krav på såväl

öppenhet som säkerhet och integritet för enskilda och företag. Enligt

utskottets mening bör en EU-kampanj genomföras kring dessa frågor eftersom

detta inte är ett enskilt svenskt problemområde.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T911 (c) och

1996/97:T916 (c) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till

känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna

1996/97:T917 (kd) och 1997/98:T908 (s) i nu behandlad del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kryptering

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T911 och 1996/97: T916

yrkande 7 och med anledning av motionerna 1996/97:T917 yrkande 11 och

1997/98:T908 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Bekämpning av barnpornografi m.m. (mom. 6)

Sivert Carlsson (c) och Karl-Erik Persson (v) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ?I likhet? och

slutar med ?att tillgodoses? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för att stoppa

spridning via Internet av bl.a. barnpornografi. Som framhålls i motion

1996/97:T916 (c) är svenska bestämmelser av begränsad räckvidd då det räcker

att någon utanför landets gränser tillhandahåller materialet. Vidare kan det

uppstå problem om det exempelvis lagts in stötande och kränkande bilder och

information på någons hemsida utan dennes medgivande eller vetskap.

Spridningen

av barn-, vålds- och vanlig pornografi samt rasistiska budskap via databaser

och Internet gör problemen globala, och den nationella lagstiftningen har

därmed begränsad räckvidd.

Mot denna bakgrund krävs internationella överenskommelser för att motverka

spridandet av våld, pornografi och rasism. Sverige bör därför aktivt arbeta

internationellt, i första hand inom EU, för att nå detta syfte.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1996/97:T916 (c) i denna

del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets

ställningstagande följer vidare att syftet med motion 1996/97:T917 (kd) i nu

behandlad del tillgodoses varför yrkandet avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bekämpning av barnpornografi m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T916 yrkande 8 och med avslag på

motion 1996/97:T917 yrkandena 1 och 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

6. SÄPO:s IT-användning (mom. 7)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Enligt

utskottets? och slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att uppföljningen fortsättningsvis omfattar

även SÄPO:s IT-användning. Med tanke på den kontroll från samhällets sida som

finns när det gäller SÄPO:s telefonavlyssning är nuvarande brist på

demokratisk

insyn vid användning av digitala spaningsmetoder både otill-fredsställande och

ologiskt. Det bör ankomma på regeringen att snarast återkomma till riksdagen

med den efterlysta redovisningen.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T4 (mp) i nu

behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande SÄPO:s IT-användning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T4 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Uppföljning av utbildning (mom. 11)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Utskottet

konstaterar att utbildningsområdet? och slutar med ?behandlad del? bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att utbildningsområdet har mycket stor betydelse i

arbetet med att utveckla informations- och kunskapssamhället. Det är därför

nödvändigt att en noggrann och allsidig utvärdering görs av insatserna inom

detta område. Regeringens redovisning av IT-användningen i skolväsendet är

dock

otillfredsställande. Med hänsyn till det nationella IT-målet om att föra in

kunskaper om IT och dess användningsområden på alla nivåer i utbild-

ningsväsendet inom tre år anser utskottet därför att uppföljningen måste

förstärkas. Som framhålls i motion 1997/98:T4 (mp) bör här särskilt granskas

eventuella skillnader i IT-användningen inom olika utbildningsinriktningar.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T4 (mp) i nu

behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande uppföljning av utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T4 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Elevers integritet (mom. 12)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Utskottet

konstaterar att det? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att elever bör ha rätt till integritet i samband med sin IT-

användning. Det bör ankomma på regeringen att se till att så sker.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T4 (mp)

tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande elevers integritet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T4 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Samhällsinformation (mom. 13)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Sivert Carlsson (c), Birgitta Wistrand

(m),

Kenth Skårvik (fp) och Lars Björkman (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Utskottet

konstaterar? och slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att alla medborgare oavsett var de bor i landet bör ges

tillgång till rätts- och samhällsinformation på ett enhetligt och

lättillgängligt sätt - en digital allemansrätt. Riksdag och regering har

därför

ett gemensamt ansvar för att utreda hur ett svenskt elektroniskt rätts- och

samhälls-informationssystem kan utformas. Alla myndigheter bör tillhandahålla

sina föreskrifter i elektronisk form. Även kommunernas regelverk bör göras

tillgängliga i denna typ av system.

Åtgärder bör vidare vidtas för att främja en ökad spridning av Internet i

bostäder med nätanknutna persondatorer och terminaler som tillhandahålls på

offentliga platser som bibliotek och skolor. Enligt utskottets mening bör

möjligheterna undersökas för att erbjuda e-postadresser och

Internet-anknytning

till alla medborgare.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T916 (c) i

denna del och 1997/98:T3 (fp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till

känna. Av utskottets ställningstagande följer vidare att syftet med motion

1996/97:T917 (kd) i denna del torde tillgodoses varför yrkandet avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande samhällsinformation

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T916 yrkande 1 och 1997/98:T3

samt med avslag på motionerna 1996/97:T917 yrkandena 5, 22-24 och 27 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Marknads- och regleringsfrågor (mom. 16)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Lars Björkman (alla m)

anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Med

anledning?

och på s. 26 slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att telemarknaden öppnas för

ytterligare konkurrens. Utskottet anser det angeläget att det fortsatta

reform-

arbetet på teleområdet inriktas mot ökad avreglering. Genom avreglering och

konkurrens skapas de bästa och billigaste tjänsterna för den enskilde

konsumenten. Detta är av stor betydelse bl.a. för informationsteknikens fort-

satta utveckling och för möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen.

Utskottet anser vidare att frågan om Telias accessnät måste ges en permanent

lösning så att en väl fungerande telemarknad kan uppstå. Telias accessnät bör

därför särskiljas från Telias övriga verksamhet på ett sådant sätt att det

inte

råder någon osäkerhet om att accessnätet upplåts på lika villkor för samtliga

teleoperatörer. Därmed underlättas monopolregleringen samtidigt som

konkurrenstrycket ökar på Telia. Separeringen av accessnätet behöver dock inte

förhindra en fortsatt koncernstruktur.

Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med

förslag till organisatorisk förändring i enlighet med vad som nu har anförts.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T202 (m) i denna

del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets

ställningstagande följer vidare att syftet med motion 1997/98:T213 (kd) i nu

behandlad del tillgodoses till väsentlig del. Utskottet avstyrker motionerna

1997/98:T912 (v) och 1997/98:Fi209 (v) i nu behandlade delar.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande marknads- och regleringsfrågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T202 yrkande 24 och

1997/98:T213 yrkande 25 samt med avslag på motionerna 1997/98: T912

yrkandena 3 och 4 och 1997/98:Fi209 yrkande 13, som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Marknads- och regleringsfrågor (mom. 16)

Karl-Erik Persson (v) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Med

anledning?

och på s. 26 slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att infrastrukturen är en samhällelig angelägenhet. Till

infrastrukturen hör ett fungerande nät för tele- och datakommunikation.

Kommunikationernas stora betydelse för utvecklingen inom både näringsliv och

offentlig verksamhet visar sig allt tydligare. Det är därför viktigt att bra

förbindelser erbjuds i hela landet. Enligt utskottets mening bör därför staten

ta ett starkare ansvar för utvecklingen genom bildandet av statens

databanverk.

Därmed kan de telepolitiska målen uppfyllas på ett effektivt och

ändamålsenligt

sätt.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1997/98:T912 (v) och

1997/98:Fi209 (v) i denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till

känna. Utskottet avstyrker motionerna 1997/98:T202 (m) och 1997/98: T213 (kd)

i

nu behandlade delar.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande marknads- och regleringsfrågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:T912 yrkandena 3 och 4 samt

1997/98:Fi209 yrkande 13 och med avslag på motionerna 1997/98:T202 yrkande

24 och 1997/98:T213 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

12. Telias medieverksamhet (mom. 17)

Kenth Skårvik (fp) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ?Teknik-

utvecklingen på? och slutar med ?behandlad del? bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att Telia, utan beslut från riksdag eller regering,

bygger upp en omfattande medieverksamhet. Grundtanken i Telias medie-satsning

tycks vara att man vill åstadkomma en vertikal integration, dvs. att ägandet

av

kablar skall kompletteras med en omfattande verksamhet som fyller kablarna med

innehåll. Telias expansion på medieområdet innebär att ett nytt och

dominerande

statligt mediebolag håller på att växa fram. Enligt utskottets mening är detta

från principiella utgångspunkter oroande. Telia har genom sin omfattande

mediesatsning fått en olycklig dubbelroll. Ur yttrandefrihetssynpunkt är det

ytterst vanskligt med statlig styrning av vilken information som skall

förmedlas. Genom sin storlek riskerar Telia att få en sådan dominans att

mångfalden hotas. Satsningen innebär också ett stort risktagande med statliga

medel eftersom konkurrensen är mycket hård och branschen mycket dynamisk.

Enligt utskottets mening bör därför Telias medieverksamhet försäljas eller

avvecklas.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1996/97:T802 (fp)

tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande Telias medieverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T802 som sin mening ger

regeringen

till känna vad utskottet anfört,

13. Nätutbyggnad (mom. 18)

Sivert Carlsson (c) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?Beträffande

de? och på s. 28 slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är väl fungerande och effektiva tele- och

datakommunikationer en avgörande förutsättning för möjligheterna att uppnå

regional balans. Det betyder att god service och valfrihet måste finnas i hela

landet. Begreppet bastelefoni bör därför breddas och möjliggöra kommu-nikation

med ISDN-kapacitet, eller motsvarande. Det innebär att överförings-kapacitet

för bild- och datakommunikation bör innefattas i begreppet sam-hällsomfattande

tjänster. Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att snarast

återkomma till riksdagen med en närmare precisering av hur de

samhällsomfattande teletjänsterna bör utvidgas. Vidare bör kommande tjänster

som ADSL bli tillgängliga i hela landet. Enligt utskottets mening bör infor-

mationsteknikens utbyggnad ingå som ett av huvudmålen på

kommunikationsområdet.

Regeringen bör noga följa Telias engagemang för att sprida den modernaste

tekniken över hela landet.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T202,

1996/97:T916, 1997/98:T221, 1997/98:T807, 1997/98:T809, 1997/98:A460 (alla c)

i

denna del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet

avstyrker motionerna 1996/97:A430 (mp), 1997/98:T1 (s), 1997/98:T217 (s),

1997/98:A457 (mp) och 1997/98:Ju218 (m) i nu behandlade delar.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande nätutbyggnad

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T202 yrkande 5, 1996/97:T916

yrkande 9 i denna del, 1997/98:T221 yrkande 4, 1997/98:T807 i denna del,

1997/98:T809, 1997/98:A460 yrkandena 15 och 17 i denna del samt med avslag

på motionerna 1996/97:A430 yrkande 10, 1997/98:T1, 1997/98:T217 yrkande 9,

1997/98:A457 yrkande 13 och 1997/98:Ju218 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Prissättning (mom. 19)

Sivert Carlsson (c) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ?Som

framhålls?

och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en snabb utbyggnad av den elektroniska infrastrukturen

måste prioriteras. Detta ger nya och goda förutsättningar för tillväxt och

sysselsättning i landets olika delar. Anslutningsavgiften för ISDN varierar

dock starkt över landet. I större orter där ISDN är utbyggt är anslut-

ningsavgiften knappt 2 000 kr exklusive mervärdesskatt. Utanför dessa större

orter kan kostnaden variera från detta belopp upp till 100 000 kr. I gles-

bygden kan kostnaden närma sig 500 000 kr. Enligt utskottets mening bör ISDN

eller motsvarande göras tillgänglig för alla på lika villkor, dvs. anslut-

ningsavgiften bör vara densamma över hela landet. Det är därvid viktigt att

alla på telemarknaden verksamma aktörer solidariskt svarar för finansie-ringen

av ISDN-nätet. Vidare bör Telia enligt utskottets mening åläggas att

upprätthålla en likvärdig prissättning på tele- och kommunikationstjänster i

hela landet.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motionerna 1996/97:T916,

1997/98:T807, 1997/98:A460, 1997/98:N247 (alla c) i denna del tillstyrks, bör

av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker motion

1997/98:T217

(s) i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande prissättning

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T916 yrkande 9 i denna del,

1997/98:T807 i denna del, 1997/98:A460 yrkandena 16, 17 i denna del och 18

och 1997/98:N247 yrkande 7 samt med avslag på motion 1997/98:T217 yrkande

10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Distanscentraler (mom. 20)

Sivert Carlsson (c) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Utskottet

bedömer? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att denna verksamhet med distansarbetscentraler bör utvidgas

för att stimulera till en ökad IT-användning i samhället. Försök bör därför

göras med att inrätta ett antal distanscentraler på landsbygden.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T815 (c) i denna

del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande distanscentraler

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T815 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Domännamn (mom. 21)

Karl-Erik Persson (v) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ?Enligt

utskottets? och slutar med ?behandlade delar? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att från samhällets sida är den nuvarande organisationen för

tilldelning av domännamn klart otillfredsställande. Det bör vara demokratiska

och inte ekonomiska faktorer som avgör hur tilldelningen av elektroniska namn

sker. Enligt utskottets mening bör det därför ankomma på regeringen att

snarast

redovisa för riksdagen hur verksamheten bör regleras.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T912 (v) i denna

del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av utskottets

ställningstagande följer vidare att syftet med motion 1997/98:T911 (kd) i nu

behandlad del tillgodoses. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande domännamn

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 5 och med anledning

av motion 1997/98:T911 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

17. Institut för IT-frågor (mom. 24)

Sivert Carlsson (c) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ?Utskottet

förutsätter? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Sverige aktivt bör driva förslaget om att ett nytt

gemensamt institut på IT-området bör inrättas och lokaliseras till Sverige.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1996/97:T916 (c) i denna

del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande institut för IT-frågor

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T916 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Konsumentfrågor (mom. 25)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ?Utskottet

bedömer? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är konsumentfrågorna av stor betydelse. Erfa-

renheterna hittills påvisar dock att konsumenterna har en svag ställning på

IT-

området. Det gäller bl.a. möjligheterna att kunna bedöma olika tjänster och

produkter. Nya betalningssätt som elektroniska pengar ställer också ökade krav

på konsumentskydd. Andra frågor som bör ses över är konsu-mentens ställning i

förhållande till operatörerna och en standard för vad konsumenten har rätt

till

beträffande produktbeskrivning och konsumentupplysning. Med tanke på

teletjänsternas speciella karaktär är det dessutom extra viktigt att

konsumentens ställning på marknaden i fråga om information och möjlighet till

klagomål klargörs. Utskottet anser det därför angeläget att en utredning

tillsätts om konsumenternas förhållande till IT-utvecklingen.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T4 (mp)

tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande konsumentfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T4 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Mobiltelefoners hälsorisker (mom. 27)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ?Utskottet

konstaterar? och slutar med ?och 1997/98:T814 (fp)? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser mot denna bakgrund att försiktighetsprincipen skall gälla vid

exponering av elektromagnetiska fält. Enligt utskottets mening bör vidare

forskningen öka om såväl radiofrekventa fält som om interaktion mellan

elektriska fält i luftrummet. Utskottet anser dessutom att den nuvarande

undantagsklausulen för kontroll av apparater med en uteffekt på mindre än 7

W

bör slopas. Mobiltelefoner bör vidare förses med en text som varnar för

alltför

flitigt användande. Utskottet förutsätter att regeringen snarast kommer att

lämna en redovisning av de insatser som görs för att klarlägga hälso-riskerna

på området och regeringens bedömning härav.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T805 (mp) delvis

tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av

utskottets ställningstagande följer vidare att motionerna 1997/98: T803 (s),

1997/98:T804 (s), och 1997/98:T814 (fp) i nu behandlad del avstyrks. Syftet

med

dessa motioner förutsätts dock komma att tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande mobiltelefoners hälsorisker

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T805 och med avslag på motionerna

1997/98:T803, 1997/98:T804 och 1997/98:T814 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

20. Funktionshindrade och äldre (mom. 28)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Sivert Carlsson (c), Birgitta Wistrand

(m),

Kenth Skårvik (fp) och Lars Björkman (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ?Utskottet

förutsätter? och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns dock, som framhålls i motion 1997/98:So403

(m), alltid människor som trots all teknik även fort-sättningsvis kommer att

behöva stöd. En svaghet med IT-tekniken är att den t.ex. hindrar många

synskadade att ta del av utbudet på Internet. Det är därför viktigt att

forskningen och utvecklingen på IT-området intensifieras med de

funktionshindrade i allmänhet och de synskadade i synnerhet som en prioriterad

grupp. Ett hinder är i dag bristen på handledare på landets

hjälpmedelscentraler som kan bistå synskadade vid datoranvändning. Regeringen

bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag på hur denna brist

kan avhjälpas. Utskottet förutsätter därmed även att den fråga som

uppmärksammas

i motion 1997/98:So403 (m) kommer att behandlas inom ramen för detta

programarbete.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:So403 (m) i nu

behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av

utskottets ställningstagande följer att motion 1997/98:T912 (v) i nu behandlad

del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande funktionshindrade och äldre

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So403 yrkandena 3 och 4 samt med

avslag på motion 1997/98:T912 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

21. Funktionshindrade och äldre (mom. 28)

Karl-Erik Persson (v) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet

förutsätter" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet förutsätter därmed även att den fråga som uppmärksammas i motion

1997/98:T912 (v) kommer att behandlas inom ramen för detta programarbete.

Enligt utskottets mening bör dock ett större IT-projekt genomföras med

inriktning på äldre och funktionshindrade. Projektet bör utföras inom ett

avgränsat geografiskt område och inriktas på att erbjuda äldre,

förtidspensionärer och funktionshindrade tillgång till bl.a. erforderlig

datautrustning och uppkoppling på Internet. Därmed kan informations-teknikens

möjligheter kartläggas samtidigt som de kritiska punkterna för en ökad

IT-användning identifieras.

Vad utskottet nu anfört, och som innebär att motion 1997/98:T912 (v) i nu

behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Av

utskottets ställningstagande följer vidare att motion 1997/98:So403 (m) i nu

behandlad del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande funktionshindrade och äldre

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 2 och med avslag på

motion 1997/98:So403 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Telias medieverksamhet (mom. 17)

Elisa Abascal Reyes (mp) anför:

Jag anser i likhet med motionärerna till motion 1997/98:T802 (fp) att Telias

satsning på medieområdet är oroväckande ur demokratisk synpunkt. Det är som

framhålls i reservation 12 riktigt att Telia genom sin omfattande

mediesatsning

fått en ?olycklig dubbelroll?, Miljöpartiet de gröna förordar mångfald på

medieområdet och motsätter sig att informationsutbudet, framför allt när

syftet

är kommersiellt, sker från statens sida från ett närmast monopolliknande

företag. Jag instämmer även i reservantens uppfattning att Telia utvecklat sin

medieverksamhet utan något som helst beslut från riksdag och regering. Däremot

är jag inte beredd att instämma i slutsatsen att Telias medieverksamhet bör

försäljas eller avvecklas. En försäljning skulle antagligen inte innebära

någon

större vinst för mångfalden med tanke på den utveckling som nu sker på

mediemarknaden med allt större och allt färre enheter. En avveckling av

verksamheten torde vara den lämpligaste lösningen, men detta skulle också

kunna

innebära en stor och onödig kapitalförstöring som det är svårt att motivera

samt antagligen en minskad service till många medborgare, varför Miljöpartiet

i

detta skede - i brist på tillräckligt underlag - inte är beredda att förorda

denna åtgärd. Dock avser vi att återkomma i frågan.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Skrivelsen............................................2

Motionerna............................................2

Motioner med anledning av skrivelse 1997/98:19 2

Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1996 3

Motioner från den allmänna motionstiden hösten 1997 5

Utskottet.............................................8

1 Bakgrund 8

2 Allmänna utgångspunkter 9

2.1 Regeringens bedömning 9

2.2 Motionsförslag 10

2.3 Utskottets ställningstagande 11

3 Rättsordningen 13

3.1 Motionsförslag 13

3.2 Utskottets ställningstagande 14

4 Utbildningsfrågor 18

4.1 Motionsförslag 18

4.2 Utskottets ställningstagande 18

5 Samhällets informationsförsörjning m.m. 19

5.1 Motionsförslag 19

5.2 Utskottets ställningstagande 21

6 Kommunikationsfrågor 23

6.1 Motionsförslag 23

6.2 Utskottets ställningstagande 25

7 Näringslivsfrågor 29

7.1 Motionsförslag 29

7.2 Utskottets ställningstagande 30

8 Konsumentfrågor 31

8.1 Motionsförslag 31

8.2 Utskottets ställningstagande 31

9 Miljö- och hälsofrågor 32

9.1 Motionsförslag 32

9.2 Utskottets ställningstagande 33

10 Funktionshindrade och äldre 34

10.1 Motionsförslag 34

10.2 Utskottets ställningstagande 35

11 Transportfrågor 36

11.1 Motionsförslag 36

11.2 Utskottets ställningstagande 36

Hemställan 37

Reservationer........................................40

1. IT-politiska utgångspunkter (mom. 1) 40

2. IT-politiska utgångspunkter (mom. 1) 41

3. Miljömål (mom. 2) 41

4. Kryptering (mom. 5) 42

5. Bekämpning av barnpornografi m.m. (mom. 6) 42

6. SÄPO:s IT-användning (mom. 7) 43

7. Uppföljning av utbildning (mom. 11) 43

8. Elevers integritet (mom. 12) 44

9. Samhällsinformation (mom. 13) 44

10. Marknads- och regleringsfrågor (mom. 16) 45

11. Marknads- och regleringsfrågor (mom. 16) 46

12. Telias medieverksamhet (mom. 17) 46

13. Nätutbyggnad (mom. 18) 47

14. Prissättning (mom. 19) 48

15. Distanscentraler (mom. 20) 48

16. Domännamn (mom. 21) 49

17. Institut för IT-frågor (mom. 24) 49

18. Konsumentfrågor (mom. 25) 49

19. Mobiltelefoners hälsorisker (mom. 27) 50

20. Funktionshindrade och äldre (mom. 28) 50

21. Funktionshindrade och äldre (mom. 28) 51

Särskilt yttrande....................................52

Telias medieverksamhet (mom. 17) 52