Bet. 1997/98:UbU1

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU01

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. I samband med detta

behandlas 229 motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp på alla punkter.

Förslagen innebär att 10 000 nya platser kan anordnas inom Kunskapslyftet.

Dessutom utökas försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. En del av

denna utökning görs redan våren 1998 i stället för hösten samma år som tidigare

var planerat. Statsbidragen till svensk undervisning i utlandet minskas med

drygt 13 miljoner kronor.

Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut med drygt 10 000 platser

våren 1998 och knappt 5 000 ytterligare hösten 1998.

En grundskollärarutbildning med Waldorfinriktning skall anordnas vid

Lärarhögskolan i Stockholm i samarbete med Rudolf Steinerhögskolan. Med bifall

till en sexpartimotion föreslår utskottet ett tillkännagivande om att man bör

söka en liknande lösning för andra lärarkategorier såsom gymnasielärare och

olika typer av ämneslärare. Fler statliga lärarhögskolor skall också kunna

komma i fråga, anser utskottsmajoriteten.

Universitet och högskolor får utökade resurser för vetenskaplig

kompetensutveckling av sina lärare och för förstärkning av forskarutbildningen.

De fasta forskningsresurserna vid de mindre och medelstora högskolorna utökas.

När det gäller studiefinansiering i forskarutbildningen föreslår utskottet

att universiteten skall avsätta större belopp inom fakultetsanslagen till detta

än vad som anges i propositionen. Omfördelningen inom anslagen skall göras så

att 30 miljoner kronor mer avsätts inom de humanistiska, teologiska, juridiska

och samhällsvetenskapliga fakulteterna och 20 miljoner kronor inom de

naturvetenskapliga och tekniska.

Kostnaderna för svenskt deltagande i internationella forskningsorganisationer

som CERN m.fl. skall finansieras av respektive forskningsråd, som får ansvar

för att avväga dessa kostnader mot andra inom respektive vetenskaps- område.

Det särskilda anslaget till europeisk forskningssamverkan avskaffas, och

pengarna förs över till forskningsråden men minskas samtidigt med 77 miljoner

kronor. Dessutom sparas 68 miljoner kronor på anslaget till dyrbar vetenskaplig

utrustning. Forskningsrådsnämnden tar över ansvaret för högpresterande

datorresurser och HPD-rådet avvecklas.

Miljöpartiet föreslår i en reservation mera pengar till fortbildning av lärare

och skolledare i gymnasieskolan. De vill också anslå pengar till ett

dyslexiprojekt och tre andra projekt och ge Naturvetenskapliga forskningsrådet

ett särskilt uppdrag att informera om genteknik. Centrala studiestödsnämnden

(CSN) bör enligt (mp) få 10 miljoner kronor mer för sin administration.

Kostnadsökningarna finansieras genom att Kunskapslyftet minskas med 90 miljoner

kronor. Miljöpartiet upprepar också sitt förslag om grundforskningsavdrag, som

(mp) anser kan tillföra fakulteter och forskningsråd en knapp miljard och

dessutom räcka till en utvecklingsfond för mindre och medelstora högskolor.

Kritik framförs mot regeringens förslag till fördelning av de nya

högskoleplatserna.

Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna står fast vid

sina egna förslag till utgiftsram, som avviker från den ram riksdagen har

fastställt. De redovisar sina budgetalternativ i särskilda yttranden.

Moderaterna vill slå samman Skolverket och Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH) och inrätta ett fristående institut för

uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolan. De föreslår mer pengar till

skolutveckling och forskning inom skolväsendet och avstyrker minskningen av

anslaget till svensk undervisning i utlandet. Den kvalificerade

yrkesutbildningen bör enligt (m) öka mer och Kunskapslyftet mindre än

regeringen föreslagit och 700 miljoner kronor sparas. Vid utbyggnaden av

högskolan bör studenternas val samt kvalitetskriterier få större genomslag.

Förslaget att överföra vissa utbildningar från Lunds universitet till Malmö

högskola avstyrks. Till basår inom högskolan vill (m) anslå 80 miljoner kronor.

Det särskilda anslaget till forskning vid mindre och medelstora högskolor

minskas och i stället föreslås ett lägre belopp att fördelas mellan universitet

och högskolor enligt vissa kriterier. Därutöver föreslår (m) 397 miljoner

kronor mer än regeringen till forskningsråd och europeisk forskningssamverkan.

HPD-rådet behålls. Anslaget till CSN minskas.

Folkpartiet avstyrker också minskningen av anslaget till svensk undervisning

i utlandet. Ett nytt förslag till fördelning av de nya högskoleplatserna

begärs. Genom att avstyrka regeringens besparingar samt tidigareläggningen till

våren 1998 av en del av högskoleutbyggnaden ger (fp) utrymme för

kvalitetsförstärkningar. Vidare föreslås 95 miljoner kronor till

sommaruniversitet och 100 miljoner kronor till ytterligare anställningar som

doktorand.

Vänsterpartiet föreslår mer än fördubblade anslag till forskning inom

skolväsendet, skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp samt särskilda insatser på skolområdet (för skolor i utsatta

bostadsområden). Vidare föreslås 10 miljoner kronor till ett projekt för

fortsatt utveckling av distansutbildning.

Kristdemokraterna föreslår en långsammare utbyggnad av både Kunskapslyftet

och högskoleutbildningen och kan därmed spara 80 respektive 318 miljoner

kronor. De avstyrker minskningen av pengarna till svensk undervisning i

utlandet. För fler anställningar som doktorand vill (kd) anslå 50 miljoner

kronor mer än regeringen.

Ökat stöd till tre fristående teologiska högskolor föreslås i Miljöpartiets

reservation och Folkpartiets och Kristdemokraternas särskilda yttranden.

Socialdemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag när det gäller

Waldorflärarutbildning. Samtliga övriga partier har reservationer på olika

punkter.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998,

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning föreslagit

2. att riksdagen godkänner att av det för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Fortbildning m.m. får användas högst

6 800 000 kr år 1998 och högst 800 000 kr år 1999 för svensk undervisning i

utlandet,

3. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om omfattningen och

principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren

1998-2000 (avsnitt 5.2.1),

4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om läkarutbildningen

(avsnitt 5.2.2.1),

5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om tekniska och

naturvetenskapliga utbildningar (avsnitt 5.2.3),

6. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om lärarutbildningar

(avsnitt 5.2.4),

7. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om konstnärliga

utbildningar (avsnitt 5.2.5),

8. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfattning och

inriktning av högskoleverksamheten i Malmö (avsnitt 5.3.1),

9. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om omfattning och

inriktning av högskoleverksamheten på Gotland (avsnitt 5.3.2),

10. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om satsningar på

forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor (avsnitten 5.4.1

och 5.4.2),

12. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om stöd till

gästforskare/gästlärare utomlands (avsnitt 5.8.4),

13. att riksdagen godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och

helårsprestationer som regeringen förordar för de olika utbildningsområdena för

budgetåret 1998 (avsnitt 5.10.2),

14. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om generellt

utbildningsuppdrag (avsnitt 5.11),

15. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala

universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1,

16. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lunds

universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 3,

17. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för

Göteborgs universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 5,

18. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Umeå

universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 9,

19. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för

Linköpings universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 11,

20. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Luleå

tekniska universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 17,

21. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan Dalarna skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet

B 22,

22. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Gävle/Sandviken skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 23,

23. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Halmstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 24,

24. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Kalmar skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 25,

25. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Karlstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 27,

26. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan Kristianstad skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 28,

27. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Växjö skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet

B 31,

28. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Örebro skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 32,

29. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för

Lärarhögskolan i Stockholm skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 38,

30. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för

Mitthögskolan skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B

39,

31. att riksdagen godkänner förslaget att inrätta ett tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg (avsnitt 7.1),

32. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om högpresterande

datorsystem (avsnitt 7),

33. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på

sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras

under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som

innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordar under avsnittet 4,

34. att riksdagen godkänner regeringens förslag angående användningen av

anslagssparande som förordas under anslaget D 17 Särskilda utgifter för

forskningsändamål,

35. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområdet

16 Utbildning och universitetsforskning enligt sammanställning i bilaga 2 till

detta betänkande.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1997

1997/98:Ub207 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetsrevision av all

utbildning.

1997/98:Ub208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förnyelse av skolans arbetsformer och satsning på den nya

informationstekniken,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att inrätta ett fristående

kvalitetsinstitut för utvärdering och uppföljning i enlighet med vad som

anförts i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en nationell skolpeng i

enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en reformering av lärarutbildningen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta en ny yrkeshögskola.

1997/98:Ub214 av Kerstin Heinemann och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att gymnasielärarutbildningen bör utvecklas för att täcka behoven i

den reformerade gymnasieskolan och stimulera till arbete i lärarlag.

1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om besparingar på svenska skolor i utlandet,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den hotande bristen på gymnasielärare,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om informationsteknik i gymnasieskolan.

1997/98:Ub222 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av SIH i

Härnösand.

1997/98:Ub225 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvidgning av

försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial utbildning.

1997/98:Ub226 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till tilläggsdirektiv för den

parlamentariska lärarutbildningskommittén i enlighet med vad i motionen

anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om modifierad distansutbildning med praktisk-pedagogiskt innehåll.

1997/98:Ub229 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av nationell skolpeng.

1997/98:Ub245 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolforskning,

4. att riksdagen hos regeringen begär att den ger Lärarutbildningsutredningen

tilläggsdirektiv i enlighet med vad som anförts i motionen om barn till

missbrukande föräldrar.

1997/98:Ub247 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en

försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasieutbildning baserad på modern

informationsteknik i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elever med läs- och skrivsvårigheter,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en genomtänkt satsning på IT i skolan,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av fler utbildade lärare,

17. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till

regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.

1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurstilldelningssystemet i grundskolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning och fortbildning av lärare i informationsteknik,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att hjälpa elever med dyslexi,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elevvårdande personal.

1997/98:Ub258 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, s, m, c, v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av att det även fortsättningsvis utgår statsbidrag till bl.a. de

deltidskurser i knyppling som sker i Riksföreningen Svenska Spetsars regi i

samarbete med Sätergläntan.

1997/98:Ub263 av Christina Axelsson och Monica Green (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utbildning i IT-pedagogik för redan utbildade lärare och barnomsorgspersonal.

1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de resurser om 50 miljoner kronor som regeringen avser att

använda under innevarande budgetår för regionala pedagogiska utvecklingscentrum

i stället bör användas för ett tidsbegränsat statsbidrag som akutinsats för att

klara de nedläggningshotade små skolorna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla klassrum skall vara anslutna till Internet och att alla

elever skall ha tillgång till en dator före år 2000.

1997/98:Ub276 av Agneta Ringman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om Kunskapslyftet och de

funktionshindrade.

1997/98:Ub284 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avsikt och mål med Kunskapslyftet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ändra inriktning så att en större del av satsningen på

Kunskapslyftet görs av andra än kommunernas ordinarie skolförvaltningar.

1997/98:Ub402 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att nästa högskola som

inrättas lokaliseras till nordvästra Skåne i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen på en högskola i nordvästra Skåne.

1997/98:Ub404 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal anknytning för högskolor.

1997/98:Ub405 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om fler och bättre rustade

universitet.

1997/98:Ub407 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av befintliga

högskoleutbildningar mellan Malmöhögskolan och Lunds universitet.

1997/98:Ub410 av Eva Björne m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att examinera

civilingenjörer inom programmen kemiteknik, elektroteknik och maskinteknik vid

Mitthögskolan.

1997/98:Ub411 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämneslärarutbildning

i teckenspråk vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

1997/98:Ub412 av Per Sundgren (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett tydligt barn-

och ungdomsperspektiv i de konstnärliga högskoleutbildningarna.

1997/98:Ub413 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om arkitektutbildningen.

1997/98:Ub417 av Sven-Erik Österberg och Per Erik Granström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

högskolornas roll att förstärka och utveckla den svenska glesbygden.

1997/98:Ub418 av Berit Oscarsson och Agneta Ringman (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

folkbildningsforskning.

1997/98:Ub420 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försöksverksamhet i NITUS.

1997/98:Ub422 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriterade områden

och resurser för Mitthögskolans framtida utveckling.

1997/98:Ub424 av Lena Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att studera på

distans.

1997/98:Ub425 av Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbyggnad av forskning kring

arbetets och arbetarrörelsens historia.

1997/98:Ub426 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den sydvästra regionens

behov av och Göteborgs universitets goda förutsättningar för utbildningsområdet

idrott, med tvåämnesutbildningen Idrott och hälsa med en särskild

folkhälsoinriktad profil.

1997/98:Ub427 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av en försöksverksamhet med distansstudier och möjligheterna att skapa

en högskola för distansstudier.

1997/98:Ub428 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna det stora behovet av

utbildningsplatser för blivande psykologer.

1997/98:Ub429 av Märta Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om farmaceutisk utbildning i

Göteborg.

1997/98:Ub430 av Märta Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läkarutbildningen i

Göteborg.

1997/98:Ub431 av Lars Björkman och Birgitta Wichne (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tilldelning av nya utbildningsplatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslagsramen för forskningsinsatser vid Högskolan i Borås.

1997/98:Ub433 av Bengt Harding Olson och Ingvar Eriksson (fp, m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

Trafikflygarhögskolan.

1997/98:Ub435 av Bertil Persson och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

apotekarutbildning i Lund.

1997/98:Ub436 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Mitthögskolan tilldelas resurser i förhållande till det givna

uppdraget att på kort tid utöka högskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Mitthögskolan tilldelas resurser för distansutbildning i

enlighet med dess målsättning.

1997/98:Ub438 av Rune Evensson och Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NT-

utbildning för vuxna.

1997/98:Ub439 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.

1997/98:Ub440 av Göran Lindblad och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

läkarutbildningen i Göteborg.

1997/98:Ub441 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att prioritera humanistisk forskning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillföra ytterligare 50 miljoner kronor till doktorandtjänster

huvudsakligen inom humaniora, utöver de 100 miljoner kronor som regeringen

anslår.

1997/98:Ub442 av Hans Hjortzberg-Nordlund och Göran Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fakultetsresurser tillförs Göteborgs universitet för att

komplettera det biovetenskapliga läkemedelsprogrammet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att apotekarutbildning etableras vid Göteborgs universitet och att

utbildningsuppdraget vidgas för att medge en utbildning av 80 studenter per år.

1997/98:Ub445 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den långsiktiga verksamheten vid Nationellt superdatorcentrum

(NSC) vid Linköpings universitet säkerställs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nedläggning av

Nationellt superdatorcentrum (NSC) vid Linköpings universitet ej får ske utan

att en föregående utförlig konsekvensanalys genomförts.

1997/98:Ub446 av Eva Flyborg m.fl. (fp, c, mp, kd) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tilldela

Göteborgs universitet utbildningsområdet idrott.

1997/98:Ub447 av Britt-Marie Danestig (v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

säkerställande av en utvidgning av utbildningsplatserna vid psykologprogrammet.

1997/98:Ub448 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om årsstudieplatser vid

Örebro missionsskola.

1997/98:Ub450 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Teologiska högskolan, Stockholm, genom

omfördelning av beviljade statsbidrag 150 årsstudieplatser införs för teologie

kandidatprogrammet inom nivån 1-140 poäng,

2. att riksdagen beslutar införa 25 årsstudieplatser för utbildning om

sammanlagt 40 poäng i mänskliga rättigheter och demokrati,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av platstilldelning vid de teologiska högskolorna i Uppsala

och Örebro.

1997/98:Ub451 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillförda resurser till den

civila trafikflygarutbildningen vid Trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed.

1997/98:Ub452 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningens innehåll,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lön skall utgå under den tid som utbildning är förlagd till en

arbetsplats,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningens längd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheterna att söka till den kvalificerade eftergymnasiala

yrkesutbildningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en överflyttning av påbyggnadsutbildningar, kompletterande skolor

och YTH till yrkeshögskolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen om de ekonomiska

konsekvenserna av en överflyttning av påbyggnadsutbildningar, kompletterande

skolor och YTH till yrkeshögskolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om examen och examensbenämningar efter genomgången yrkeshögskola,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utöka antalet platser inom den kvalificerade eftergymnasiala

yrkesutbildningen till 14 000 år 1998 och till minst 24 000 år 2000,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av en ny yrkeshögskola.

1997/98:Ub455 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas att

riksdagen beslutar utöka antalet årsstudieplatser vid Örebro Missionsskola inom

ramen för de samlade högskoleplatserna.

1997/98:Ub456 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Stockholmsregionen bör tilldelas ytterligare 3 900 högskole- och

universitetsplatser under 1998,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Stockholmsregionen bör tilldelas ytterligare 4 100 högskole- och

universitetsplatser under kommande år.

1997/98:Ub457 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att fullfölja satsningen på lärarnas vetenskapliga

kompetens,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskningen inom lärarutbildningen bör fokuseras på didaktik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att öka utbytet mellan skolväsendet och

forskningsvärlden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att högskolornas samarbete vid regionala

utvecklingscentrum även inbegriper det regionala näringslivet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av pedagogisk förnyelse av lärarutbildningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en ny översyn av lärarutbildningen även bör behandla lärarnas

karriärmöjligheter.

1997/98:Ub461 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid

Mitthögskolan.

1997/98:Ub463 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler studieplatser och mer

forskningspengar till Högskolan i Borås.

1997/98:Ub464 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av design-

utbildning på högskolenivå i Nybro.

1997/98:Ub465 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Högskolan i Kalmar

tilldelas särskilda resurser för extraordinära investeringskostnader med

anledning av den sjöbefälsutbildning som ges vid högskolan.

1997/98:Ub466 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den framtida fördelningen av studieplatser i den högre utbildningen

i Stockholmsregionen.

1997/98:Ub467 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att

en utredning skall tillsättas med uppdrag att utarbeta förslag till lämpliga

former för införande av ett grundforskningsavdrag (GFA) för delfinansiering av

grundforskning och forskarutbildning.

1997/98:Ub468 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en

utvecklingsfond för forskning vid små och medelstora högskolor.

1997/98:Ub473 av Ann-Marie Fagerström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att

uppmärksamma det brottsförebyggande arbetet i den framtida lärarutbildningen.

1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en ny platsfördelning där nytillkomna

platser fördelas till universitet och tillkommande universitet,

2. att riksdagen avvisar regeringens förslag att flytta fram platsökningen

från hösten 1998 till våren 1998,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare anställningar

som doktorander i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att sommaruniversitet skall ingå i utbildningsuppdraget till

universitet och högskolor och finansieras av staten,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medel för ytterligare 20 000 sommaruniversitetsplatser,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om etablering av ett svenskt öppet universitet som svenskt distans-

universitet - SDU,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tilläggsdirektiv till Distansutbildningskommittén (U 1995:07) DUKOM,

21. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till

regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.

1997/98:Ub475 av Märta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsområdet

idrott vid Göteborgs universitet.

1997/98:Ub478 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om årsstudieplatser vid Teologiska

högskolan, Stockholm.

1997/98:Ub479 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan i Borås.

1997/98:Ub480 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av högre

utbildning och forskning vid de västsvenska högskolorna.

1997/98:Ub481 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c, mp, kd) vari yrkas att riksdagen

beslutar att ett antal högskoleplatser anvisas till kvalificerad

distansutbildning, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub483 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att antagningen

till den s.k. NT-utbildningen under 1998 även skall gälla lärarutbildning i

naturvetenskapliga ämnen för grundskolans åk 4-9 och gymnasieskolan.

1997/98:Ub484 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vidgat utbildnings- och forskningsuppdrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en vidare decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län.

1997/98:Ub485 av Marie Wilén och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Mälardalens högskola skall prioriteras vid nästa tillfälle då

medel fördelas för ytterligare utbildningsplatser och forskningsresurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förlägga fullständig civilingenjörsutbildning till Mälardalens

högskola med Västerås som lokaliseringsort.

1997/98:Ub486 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny

trafikflygarutbildning.

1997/98:Ub487 av Andreas Carlgren m.fl. (c, m, fp, v, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gemensam examensrätt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utbildning för samtliga lärarkategorier i waldorfskolor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheter för fler lärarhögskolor att delta i det aktuella

utbildningssamarbetet.

1997/98:Ub489 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det bör tillkomma 7 500 nya högskoleplatser per år under

perioden 1998-2000,

8. att riksdagen beslutar tilldela de fria teologiska högskolorna 165 nya

årsstudieplatser inom ramen för utbyggnaden av årsstudieplatser inom högskolan,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om små och medelstora högskolor,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fasta forskningsresurser.

1997/98:Ub715 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet.

1997/98:Ub717 av Sylvia Lindgren och Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

förbättring av servicenivån inom Centrala studiestödsnämnden.

1997/98:Ub801 av Lennart Fridén (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utbildning av lärare om dyslexi.

1997/98:Ub803 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen för

budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag

som framgår av i motionen redovisad uppställning.

1997/98:Ub805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalitetssäkring av den högre utbildningen och ett oberoende

kvalitetsinstitut,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingen av de mindre och medelstora högskolorna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studenternas efterfrågan och utbildningens kvalitet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning av resurser till högskoleutbildning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationaliseringen av den högre utbildningen och deltagande i

internationellt forskningsutbyte (delvis),

17. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av CSN:s uppgifter i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att kvalificerad undervisning om dyslexi och dess

behandling ges till alla lärare i grundskolan så att nödvändig kompetens för

omhändertagande av elever med specifika läs- och skrivsvårigheter kan

garanteras inom en snar framtid,

8. att riksdagen beslutar att samverkansprojektet Dyslexi genomförs enligt de

riktlinjer som angivits i motionen och med de uppdrag till FRN och FOA som

anges i motionen,

9. att riksdagen beslutar anslå 33 miljoner kronor för genomförande av

Dyslexiprojektet fördelat på utgiftsområde 16 anslagen A 4 (20 miljoner

kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner kronor) och D 2 (1 miljon

kronor),

17. att riksdagen beslutar anslå 20 miljoner kronor under utgiftsområde 16

anslag A 4 för fortbildning av skolledare och lärare vid gymnasieskolan,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kriterier för fördelning av grundutbildningsplatser till universitet

och högskolor,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om principer för fördelning av forskningsresurser till universitet och

högskolor,

44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av en utvecklingsfond för små och medelstora högskolor

för utveckling av forskning vid dessa lärosäten,

45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning

(tillämpad forskning) med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser,

46. att riksdagen beslutar om införandet av Grundforskningsavdrag (GFA)

enligt de principer som angivits i motionen,

47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga

administrativa former för hanteringen av ett Grundforskningsavdrag,

48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens

situation med syftet att utarbeta förslag till åtgärder för att underlätta

samverkan över ämnesgränserna,

54. att riksdagen beslutar att anslå 40 miljoner kronor fördelade på följande

anslag inom utgiftsområde 16, A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner

kronor), D 1 (8 miljoner kronor) samt D 2 (2 miljoner kronor) för genomförande

av de i motionen föreslagna projekten,

58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om speciellt ansvar för information om nya rön inom vissa

vetenskapsgrenar,

59. att riksdagen hos regeringen begär att Statens naturvetenskapliga

forskningsråd ges i uppdrag att informera allmänheten om den gentekniska

forskningen enligt riktlinjer som redovisas i motionen,

62. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning enligt Miljöpartiets förslag i tabell 2,

63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för åren 1999 och 2000 enligt tabell 2,

1997/98:Ub808 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att särskilt beakta personer med läs- och

skrivsvårigheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta en idébank med erfarenheter från Kunskapslyftet.

1997/98:Ub809 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vuxenutbildningen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingar på bidrag till de

svenska utlandsskolorna om totalt 20 miljoner kronor 1998-2000,

3. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till

regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.

1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det kan vara olika anordnare av den kvalificerade

eftergymnasiala utbildningen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma med förslag om en virtuell högskola,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma med förslag om öppna universitet.

1997/98:Ub811 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högskoleverksamhet i Malmö,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om principerna och omfattningen av utbyggnaden av den högre

utbildningen under budgetåren 1998-2000,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsningar på forskning vid universitet och högskolor,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag att överföra de internationella

forskningsresurserna till myndighetsnivå i enlighet med vad som anförts i

motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning och forskarutbildning,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att lägga ned rådet för

högpresterande datorsystem i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Utveckling av skolväsende

och barnomsorg, anvisa 258 360 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

10. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Forskning inom

skolväsendet, anvisa 27 873 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

11. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4 Genomförande av

skolreformer, anvisa 69 688 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

12. att riksdagen beslutar avveckla Statens institut för handikappfrågor i

skolan, i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att under anslaget A 11 Bidrag till svensk

undervisning i utlandet, anvisa 81 391 000 kr 1998 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar att under anslaget A 14 Särskilda

vuxenutbildningsinsatser för vuxna, anvisa 2 774 333 000 kr 1998 i enlighet med

vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att under anslaget A 16 Skolornas

kvalitetsinstitut, anvisa 200 000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

16. att riksdagen beslutar att under anslaget A 17 IT-satsning, anvisa 1 000

000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Lunds universitet, anvisa

1 228 535 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen beslutar att under anslaget B 13 Karolinska institutet,

anvisa 307 388 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen beslutar att under anslaget B 45 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor, anvisa 212 709 000 kr 1998 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar att under anslaget B 46 Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor, anvisa 173 686 000 kr 1998 i enlighet

med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen beslutar att under anslaget B 47 SUNET, anvisa 57 292 000

kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen beslutar att under anslaget B 49 Medel att fördela för

forskning och forskarutbildning, anvisa 179 436 000 kr 1998 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar att under anslaget B 50 Tekniskt basår, anvisa 80

000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

24. att riksdagen beslutar att under anslaget C 3 Centrala

studiestödsnämnden, anvisa 223 924 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

25. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3 Humanistisk-samhälls-

vetenskapliga forskningsrådet, anvisa 230 750 000 kr 1998 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

26. att riksdagen beslutar att under anslaget D 5 Medicinska forskningsrådet,

anvisa 352 272 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

27. att riksdagen beslutar att under anslaget D 7 Naturvetenskapliga

forskningsrådet, anvisa 736 402 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning för budgetåret 1998 av medel till universitet och

högskolor för grundutbildning,

29. att riksdagen beslutar att under anslaget D 9 Teknikvetenskapliga

forskningsrådet, anvisa 257 692 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

30. att riksdagen beslutar att under anslaget D 17 Särskilda utgifter för

forskningsändamål, anvisa 99 095 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

31. att riksdagen beslutar att under anslaget D 18 Medel för dyrbar

vetenskaplig utrustning, anvisa 72 799 000 kr 1998 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

32. att riksdagen beslutar att under anslaget D 19 Europeisk

forskningssamverkan, anvisa 317 367 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts

i motionen,

33. att riksdagen beslutar att under anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m., anvisa 17 524 000 kr 1998 i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1997/98:K333 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla skolor senast vid utgången av år 2000 skall vara anknutna

till Internet via fasta höghastighetsförbindelser.

1997/98:Sk734 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts under avsnittet En mångfald av skolor och frihet att välja.

1997/98:Fö216 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att hos regeringen begära 1 miljon kronor till en fond för att

utveckla Kvinnouniversitetet i Västernorrland,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utvidga utbildningen på Mitthögskolan för döva till präster.

1997/98:Fö720 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försök med kvalificerad yrkesutbildning för kvinnliga brandmän.

1997/98:So411 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om datorer i skolan.

1997/98:So674 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att erbjuda barn med dyslexi och deras föräldrar hjälpmedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att upprätta fler stödcentrum för barn med dyslexi.

1997/98:Kr510 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Idrottshögskolan får fasta forskningsresurser och ges sedvanlig

examinationsrätt,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tilldela Göteborgs universitet utbildningsområdet idrott till

sin lärarutbildning.

1997/98:Kr517 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om idrottsforskningen.

1997/98:Kr601 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samverkan mellan kommunal vuxenutbildning och folkbildning inom sfi-

undervisningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om centrala resurser inom ramen för Kunskapslyftet för samverkan mellan

folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisning-en,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala studiecentrum för högskoleutbildning.

1997/98:T215 av Elver Jonsson och Eva Eriksson (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en ökad och rättvis medelstilldelning sker beträffande den

västsvenska högre utbildningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsning på universitet och högskolor i avsikt att få ett dynamiskt

närings- och kulturliv.

1997/98:T815 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om varje elevs tillgång till dator och e-post,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortbildningsprogram för lärare,

1997/98:T911 av Mats Odell (kd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla elever bör få en egen e-postadress.

1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att komma

med förslag om IT och jämställdhet i skolan,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av välutbildade lärare inom området informationsteknik,

16. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att

upprätta ett nytt institut för distansutbildning.

1997/98:N223 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av fortsatt svenskt deltagande i den internationella

fusionsforskningen.

1997/98:N307 av Karin Pilsäter och Eva Flyborg (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillgänglighet och fler platser på högskolor och universitet i

storstadsregionerna.

1997/98:A455 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om distansundervisning och högre utbildning.

1997/98:A456 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högskoleplatser i Storstockholm,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nätverksuniversitet på Södertörn.

1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en förstärkt satsning på de regionala högskolorna.

1997/98:A458 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att förlägga fler högskoleutbildningsplatser till

Stockholmsregionen.

Motioner från allmänna motionstiden 1996

1996/97:T916 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning av och fortbildning för lärare.

1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om egen e-postadress till alla elever och lärare,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den förändrade lärarrollen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om spridning av lyckade IT-satsningar,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sunet.

Utskottet

1 Inledning

Riksdagen har den 20 november fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. Ramen omfattar

27 050 554 000 kr.

I det följande behandlar utbildningsutskottet regeringens förslag i

budgetpropositionen under utgiftsområde 16 samt 229 motionsyrkanden i

anslutning till dessa. Två av förslagen i propositionen - förslag som inte har

någon direkt koppling till budgeten - behandlas dock i särskilda betänkanden.

Det gäller dels förslaget om ändring i högskolelagen när det gäller det

särskilda anställningsskyddet för professorer (yrk. 1), som behandlas i

utskottets betänkande 1997/98:UbU6, dels förslaget om principer för

uppställande av examensmål för forskarutbildningen (yrk. 11), som behandlas i

utskottets betänkande 1997/98:UbU7.

Utskottet tar först i tur och ordning upp de tre verksamhetsområdena

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning respektive Universitet och högskolor samt

Nationella och internationella forskningsresurser (avsnitten 2-4). Därefter

behandlar utskottet i skilda avsnitt anslagen under dessa tre

verksamhetsområden samt Högskolemyndigheter och Gemensamma ändamål (avsnitten

5-9). Ett sammanfattande avsnitt där utskottet tar ställning till det samlade

budgetförslaget följer därefter (avsnitt 10). Sist tar utskottet upp några

övriga motionsyrkanden.

Först vill dock utskottet kortfattat redogöra för den resultatinformation som

ges i propositionen som bakgrund till regeringens förslag.

Revisionens iakttagelser

Regeringen lämnar i budgetpropositionen (Finansplan m.m., avsnitt 7.5) en

sammanfattande redovisning av revisionens iakttagelser med tonvikt på frågor av

generell karaktär. Där finns en sammanställning över de organ inom de olika

utgiftsområdena som har fått revisionsberättelse med invändningar och skälen

till dessa. Under utgiftsområde 16 redogör regeringen för sina bedömningar med

anledning av revisionens myndighetsspecifika iakttagelser samt vilka åtgärder

regeringen har vidtagit eller avser att vidta för att undanröja påtalade

brister.

Enligt propositionen konstaterar Riksrevisionsverket (RRV) att dokumenten i

de avlämnade årsredovisningarna har förbättrats jämfört med förra året även om

det finns brister. RRV har bl.a. uppmärksammat regeringen på att det

fortfarande finns behov av insatser och ökade krav i syfte att förbättra den

administrativa kompetensen och skapa fungerande rutiner i samband med

framtagandet av årsredovisningen.

Samma dag som regeringen beslutade budgetpropositionen, den 11 september

1997, fattade regeringen beslut med anledning av RRV:s revisionsberättelser och

rapporter beträffande årsredovisningarna. Regeringen redovisar för varje berörd

myndighet inom utgiftsområdet, nio stycken, sina huvudsakliga

ställningstaganden. RRV har i flera rapporter i övrigt lämnat synpunkter på

olika rutiner inom myndigheterna. Regeringen understryker att det ankommer på

varje högskola och övriga myndigheter att se till att upphandling, finansiering

och återrapportering sker i enlighet med givna föreskrifter.

Avslutningsvis framgår det av propositionen att berörda myndigheter i

särskilda rapporter skall redovisa sina åtgärder för regeringen. Regeringen

avser att beakta innehållet i rapporterna inför beslut om regleringsbrev för år

1998.

Redovisning av resultat

Regeringen ägnar tämligen stort utrymme åt att redovisa resultaten av

verksamheten inom utgiftsområdet och sin bedömning av dem. I ett inledande

avsnitt gemensamt för hela utgiftsområdet anför regeringen att de resultat som

uppnås inom utgiftsområdet måste bedömas utifrån de angivna målen och i

perspektivet av de konkreta utmaningar som utbildningen och forskningen står

inför i dagens samhälle. I vart och ett av de tre följande huvudavsnitten,

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning, Universitet och högskolor respektive

Nationella och internationella forskningsresurser, lämnas en utförlig

resultatbedömning/resultatinformation. Under praktiskt taget varje anslag

återkommer regeringen därutöver med ett kort avsnitt, Resultatinformation. I

dessa senare avsnitt redovisas - när anslaget avser ett lärosäte - i stora drag

och i förekommande fall resultatet av Högskoleverkets granskning och bedömning

av kvalitetsarbetet vid respektive universitet/högskola. Regeringen erinrar om

att en utförlig redovisning av hur såväl barnomsorgen som ungdomsskolan och

vuxenutbildningen utvecklats i förhållande till de nationella mål som

statsmakterna satt upp för verksamheten lämnades i våras i regeringens

skrivelse till riksdagen om utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr.

1996/97:118, yttr. UbU6y, bet. FiU20).

Utskottet har inget att erinra mot regeringens sätt att informera riksdagen

om de olika verksamheternas resultat - så långt dessa senare är möjliga att

beskriva på ett begränsat utrymme och är kvantifierbara. Som bakgrund till

behandlingen i detta betänkande av anslagen under utgiftsområdet anser

utskottet det vara av intresse att återge följande uppgifter.

Regeringen anför att det finns flera rapporter som visar att elever med behov

av särskilt stöd har fått minskat stöd genom de nedskärningar som gjorts av

undervisningen i skolan. - En i propositionen återgiven prognos (s. 24) över

befokningen i åldersgruppen 7-15 år under åren 1995-2004 visar att skolan

kommer att få ett ökat elevtryck de närmaste åren. - Kommunernas ansvar för det

offentliga skolväsendet förutsätter att varje kommun uppfyller de krav på

uppföljning och utvärdering samt vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att

säkerställa utbildningens kvalitet. Enligt regeringens bedömning skall

huvudansvaret för att genomföra kvalitetsgranskningarna och den nationella

redovisningen ligga på Skolverket. Det blir ett komplement till den tillsyn,

uppföljning och utvärdering som verket kontinuerligt ansvarar för.

En allt större andel av de elever som lämnar grundskolan går direkt vidare

till studier i gymnasieskolan: 87 % år 1991 och 98 % år 1995. Av de elever som

påbörjade nationella program hösten 1992 var det 87 % som fullföljde sin

utbildning inom fyra år. Intresset för det naturvetenskapliga programmet har

ökat, liksom andelen flickor på samma program. Gymnasieskolan har främst under

de senaste åren befunnit sig i ett intensivt förändrings- och utvecklingsskede.

Detta har ställt stora krav på kommuner, lärare och skolledare. Målen för

programmen och kursplanerna i bl.a. kärnämnena kommer att ses över.

Vuxenutbildningen, heter det i propositionen, befinner sig för närvarande i

ett intensivt expansions- och förnyelseskede som sammantaget kommer att

innebära en omfattande successiv reformering av vuxenutbildningen de kommande

åren. Grunden för denna reformering är den femåriga vuxenutbildningssatsningen

(Kunskapslyftet), som nu har inletts i samtliga kommuner. Regeringen har

tillsatt en delegation för att leda arbetet med Kunskapslyftet. Vid

delegationens kontakter med kommunerna har det kommit fram att Kunskapslyftet

redan har inneburit starka incitament till förnyelse på en lång rad områden. -

I komvux fanns läsåret 1995/96 över en miljon kursdeltagare registrerade. Över

800 000 deltog i gymnasial vuxenutbildning. Av dem slutförde 77 % kursen under

läsåret.

Stor uppmärksamhet måste enligt regeringen ägnas åt tillgången på lärare,

bl.a. med anledning av de kraftigt ökade barnkullarna. Dimensioneringen av

lärarutbildningen måste också beakta det lärarbehov som blir en följd av

vuxenutbildningssatsningen.

Läsåret 1995/96 studerade totalt nära 286 000 personer vid universitet och

högskolor, vilket motsvarar cirka 233 000 helårsstudenter, inklusive ca 10 000

helårsstudenter i uppdragsutbildning. Det är en ökning med 6 % jämfört med

läsåret 1994/95. Enligt preliminära uppgifter studerade totalt närmare 300 000

personer vid universitet och högskolor under läsåret 1996/97. Andelen kvinnor

var 57 % läsåret 1995/96, en nivå som i stort sett varit konstant sedan början

av 1980-talet. När det gäller övergång inom tre år från gymnasieskolan till

högskolan har för avgångskullarna omfattningen fram till läsåret 1987/88 legat

på drygt 20 %. Läsåret 1992/93 uppgick den till 35 %. Enligt regeringens

bedömning kommer minst 50 % av dagens 20-åringar att ha studerat i högskolan

när det fyllt 35 år. - Trots en expansion av antalet platser i högskolan under

de senaste åren har inte alla kunnat erbjudas plats.

För varje universitet och högskola har riksdagen fastställt ett

utbildningsuppdrag för treårsperioden 1993/94-1995/96. I dessa uppdrag ingår

bl.a. krav på att vissa mål för antalet examina av vissa slag skall uppnås. I

propositionen redovisas utfallet för perioden (s. 52). Målen har i huvudsak

uppnåtts för samtliga examina med undantag för grundskollärarexamen med

inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärarexamen.

- Andelen helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska

utbildningsområdena har tillsammans ökat till 28 % av samtliga helårsstudenter.

Andelen kvinnor bland nybörjarna vid civilingenjörsutbildningarna har ökat från

15 % till 23 % mellan läsåren 1980/81 och 1995/96. - I fortbildnings- och

vidareutbildningssyfte kan framför allt fristående kurser som ges på halv-

eller kvartsfart och kurser med distansundervisning användas. Andelen kurser i

långsammare studietakt uppgick läsåret 1995/96 till 24 % av samtliga kurser,

vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Av samtliga studenter i

grundutbildning studerade samma år 10 % på distans.

Våren 1996 fanns närmare 20 000 registrerade doktorander av vilka nästan 16

000 avsatte mer än 10 % av normal heltid till forskarstudier. Antalet nyantagna

till forskarutbildningen läsåret 1995/96 var i stort sett oförändrat jämfört

med föregående år (drygt 3 100). Andelen kvinnor bland nyantagna var

huvudsakligen oförändrad läsåret 1995/96 jämfört med föregående år och uppgick

till 40 %. Det har skett en viss ökning av antalet nyantagna kvinnor till de

tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna. - Antalet doktorsexamina

fortsatte att öka läsåret 1995/96 och var drygt 1 600, vilket är en ökning med

5 % jämfört med föregående år. Antalet licentiatexamina läsåret 1995/96 var

825, vilket är en ökning med 17 % jämfört med föregående år. - Läsåret 1995/96

var 32 % av de nyblivna doktorerna kvinnor, vilket är en procentenhet lägre än

föregående år. Läsåret 1995/96 var 22 % av lektorerna vid universitet och

högskolor och 8 % av professorerna kvinnor. Det är i stort sett oförändrade

siffror sedan föregående år.

Beträffande forskningsråden, Forskningsrådsnämnden och Rymdstyrelsen har

regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1995/96 ställt mer långtgående krav

och preciserade återrapporteringskrav än tidigare budgetår. Myndigheterna har i

varierande utsträckning uppfyllt dessa krav. Detta, anför regeringen, beror

dels på att råden har kommit olika långt vad gäller utvecklingen av

resultatredovisningen, dels att myndigheterna valt delvis olika angreppssätt

som bl.a. beror på skilda förutsättningar inom respektive vetenskapsområde. I

regleringsbrevet för år 1997 har regeringen på en rad punkter ytterligare

skärpt kraven på redovisning i forskningsrådens årsredovisningar vad avser

myndigheternas arbete med kvalitetssäkring, jämställdhet, samhällsrelevans m.m.

Enligt regeringen bör myndigheternas resultatredovisningar kunna

vidareutvecklas. En enhetlig redovisningsmodell skall eftersträvas som medger

överblick och jämförelser mellan myndigheterna. Detta förutsätter ett samarbete

mellan myndigheterna. - Regeringen informerar översiktligt om läget för

närvarande när det gäller arbetet med kontrollen av den vetenskapliga

kvaliteten och utvärderingen av forskningen liksom förnyelse av densamma. Det

konstateras att svensk forskning håller hög kvalitet i ett internationellt

perspektiv. Detta framgår bl.a. av forskningsrådens internationella

utvärderingar av forskning och bibliometriska analyser. - Enligt regeringens

bedömning bör myndigheterna prioritera arbetet med förnyelsen inom forskningen.

- Råd för råd redovisas läget när det gäller jämställdheten mellan könen vid

bidragsgivningen, anställning som forskare, m.m. (s. 175 ff.). Förändringar

till det bättre kan noteras. Medicinska forskningsrådets (MFR) redovisning

visar t.ex. att andelen beviljade nya ansökningar har ökat markant bland de

kvinnliga forskarna under perioden 1994/95 till 1995/96. Trots denna utveckling

går endast 14 % av rådets allmänna projektbidrag till kvinnliga forskare. Av

MFR:s totalt 126 forskarassistenter läsåret 1995/96 var 36 kvinnor. Vid

tilldelning av motsvarande anställningar för år 1997 gick lika många tjänster

till kvinnor som till män. En översyn av prioriteringskommittéernas

sammansättning har resulterat i att antalet kvinnor bland

prioriteringskommittéernas ledamöter har ökat från 6 till 16 av totalt 60.

Arbetsgruppen för jämställdhet i högre utbildning och forskning (JÄST-gruppen)

avlämnade i somras sin slutrapport (Ds 1997:56) till Utbildningsdepartementet.

Regeringen kommer att ge forskningsråden i uppdrag att inkomma med en särskild

redovisning avseende vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten

och liknande rapporter samt redovisa planerade åtgärder.

2 Barnomsorgen, skolan och vuxenutbildningen

2.1 Inledning

Sedan den 1 juli 1996 handläggs frågor om förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg inom Utbildningsdepartementet. Regeringen har i propositionen

Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6) föreslagit att

regleringen för barnomsorgen flyttas från socialtjänstlagen (1980:620) till

skollagen (1985:1100). Utskottet har tidigare denna dag tillstyrkt regeringens

förslag (bet. 1997/98:UbU5). Ansvaret för uppföljning, utvärdering och tillsyn

av barnomsorgen förs fr.o.m. den 1 januari 1998 över från Socialstyrelsen till

Skolverket.

Regeringen har i skrivelsen Utvecklingsplan för förskola, skola och

vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112, bet. UbU13)

redogjort för sin grundläggande syn på verksamhetsområdet och angivit vilka

områden som kommer att prioriteras under den kommande tvåårsperioden.

Regeringen prioriterar arbetet med att stärka utbildningens kvalitet och att

säkra likvärdigheten. Ett led i detta arbete är integrationen av förskolans

s.k. sexårsverksamhet, skolan och skolbarnsomsorgen. Syftet med integrationen

är enligt regeringen att skapa en pedagogisk helhet som stärker barns och

ungdomars utveckling och lärande från tidig ålder. I utvecklingsplanen

framhålls vidare bl.a. att den mest angelägna satsningen nu är en

kvalitetshöjning i grundskolan så att alla elever får möjlighet att nå

grundskolans mål. Även insatser för att höja kvaliteten i gymnasieskolan krävs

enligt regeringen. Inriktningen av det fortsatta förändringsarbetet i

gymnasieskolan har redovisats i utvecklingsplanen. I fråga om vuxenutbildningen

framhålls det att den kraftiga expansionen av vuxenutbildningen som nu sker

också måste omfatta en successiv förnyelse av verksamheten såväl

organisatoriskt och pedagogiskt som innehållsmässigt.

Utskottet behandlar i detta avsnitt först frågor med anknytning till den

särskilda vuxenutbildningssatsningen - Kunskapslyftet. Därefter behandlas

yrkanden om informationsteknik (IT) i skolan, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

och slutligen vissa resursfrågor. Anslagen inom verksamhetsområdet återfinns

under ett särskilt avsnitt (avsnitt 5).

2.2 Den särskilda vuxenutbildningssatsningen - Kunskapslyftet

Riksdagen har godkänt att en särskild utbildningssatsning görs i enlighet med

de av regeringen presenterade riktlinjerna i propositionen om vissa åtgärder

för att halvera arbetslösheten till år 2000, m.m. (prop. 1995/96:222, yttr.

UbU6y, bet. FiU15, rskr. 307). Den särskilda vuxenutbildningssatsningen -

Kunskapslyftet - skall göras under fem år med start den 1 juli 1997. Avsikten

är att man under genomförandeperioden i praktiskt utvecklingsarbete och i

konkret tillämpning skall pröva former och få erfarenheter som kan ligga till

grund för en successiv reformering av vuxenutbildningen.

Vuxenutbildningssatsningen skall bidra till förnyelse och omställning i

arbetslivet. Målgruppen är i första hand arbetslösa vuxna som helt eller delvis

saknar treårig gymnasial kompetens. I Kunskapslyftet ingår även resurser för

basår inom komvux samt medel för försöksverksamheten med kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning. Tillsammans med de medel - motsvarande 10 000

platser - som avsätts direkt till folkhögskolorna och fördelas via

Folkbildningsrådet (utgiftsområde 17) omfattade satsningen ursprungligen 100

000 platser.

Riksdagen beslutade i samband med 1997 års ekonomiska vårproposition en

utökning med ytterligare 10 000 platser i Kunskapslyftet redan hösten 1997 samt

en utökning av försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning med 1 500

platser (prop. 1996/97:150, yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). Vidare beslöts

att ett begränsat antal kommuner skall få bidrag för en utökning av

vuxenutbildningen på grundskolenivå. Regeringen aviserade i vårpropositionen

även en utökning med ytterligare 10 000 platser höstterminerna 1998, 1999 och

2000. Utöver denna satsning föreslogs en ökning av försöksverksamheten med

kvalificerad yrkesutbildning med 4 300 platser hösten 1998, vilket totalt

innebär 8 800 platser i försöksverksamheten.

Sammanfattningsvis innebär detta följande antal platser inom vuxenutbildning

inklusive basår vid komvux och kvalificerad yrkesutbildning:

-------------------------------------------------------

| | ht 1997 | ht 1998 | ht 1999 | ht 2000|

-------------------------------------------------------

| |101 500 |114 300 |122 800 |130 000|

-------------------------------------------------------

|därav kval. | 5 | 8 | 5 | |

|yrk. utb. |200 |800 |300 | |

-------------------------------------------------------

Mot bakgrund av den stora efterfrågan på den kvalificerade yrkesutbildningen

föreslår regeringen nu att utbyggnaden tidigareläggs med 1 000 platser redan

våren 1998, vilket innebär 6 200 platser i försöksverksamheten.

Medel till Kunskapslyftet och försöksverksamheten med kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning anvisas under anslaget Särskilda

utbildningsinsatser för vuxna. Regeringen har beräknat anslaget till 3 474 333

000 kr för år 1998.

Regeringen redovisar att Kunskapslyftet har mötts av stort intresse och

engagemang från kommunerna. Samtliga 288 kommuner har ansökt om medel för

vuxenutbildningssatsningen. Statsbidrag utgår enligt förordningen (1996:1502)

om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning av vuxna. Den

verksamhet som planeras i kommunerna för hösten 1997 och för 1998 utgörs av

orienteringskurser (ca 10 %), kurser i yrkesämnen (ca 30 %) och kurser i

allmänna ämnen (ca 60 %). Regeringen har tillsatt en särskild delegation för

att inledningsvis leda arbetet med Kunskapslyftet. Regeringen meddelar att

Skolverket kommer att ta över ansvaret för Kunskapslyftet den 1 juli 1998.

Kunskapslyftskommittén (dir. 1996:71) skall följa utformningen av den

särskilda vuxenutbildningssatsningen och har också ansvar för att fristående

nationella utvärderingar genomförs samt ett samordningsansvar för utvärderingen

av Kunskapslyftet. Kommittén skall senast den 1 april åren 1998 och 1999 göra

en årlig avrapportering till regeringen för att möjliggöra en successiv

reformering av vuxenutbildningen. Regeringen har även uppdragit åt Skolverket

att i samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden och

Statistiska centralbyrån ansvara för insamling av data från kommunerna om

Kunskapslyftet.

Bidrag till försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning utgår enligt

förordningen (1996:372) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad

yrkesutbildning. Försöksverksamheten leds av Kommittén för kvalificerad

yrkesutbildning. Målet med försöksverksamheten är att pröva nya eftergymnasiala

utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Utbildningen skall

förena praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Under en

tredjedel av utbildningstiden genomförs utbildningen i form av lärande på en

arbetsplats. Kommittén för försöksverksamheten skall svara för uppföljningen av

verksamheten samt för att en från kommittén fristående utvärdering kommer till

stånd. En slutrapport kommer att avges senast den 1 september 1999. Regeringen

informerar om att den nyligen tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet

som bl.a. med utgångspunkt i försöksverksamheten skall förbereda ett

regeringsförslag om den kvalificerade yrkesutbildningens framtid.

Antalet utbildningsplatser inom ramen för Kunskapslyftet berörs i flera

motioner. I motionerna 1997/98:Ub811 (m) yrkande 14 och 1997/98:Ub452 (m)

yrkandena 1 och 10 anförs att regeringen underskattar behovet av satsningar på

kvalificerad yrkesutbildning och överskattar behovet av

vuxenutbildningsinsatser. I det förstnämnda yrkandet föreslås en utökning av

antalet platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen till 14 000 platser

hösten 1998 och en minskning av antalet platser i den särskilda

utbildningssatsningen till 90 000. Motionärerna har beräknat sina förslag med

utgångspunkt i ett något lägre belopp per utbildningsplats. En besparing på 700

miljoner kronor föreslås på anslaget till särskilda utbildningsinsatser för

vuxna.

Enligt motion 1997/98:Ub809 (kd) yrkande 1 finns en risk att den höga

utbyggnadstakten vad avser platser inom Kunskapslyftet kommer att innebära

negativa konsekvenser för utbildningens kvalitet. Motionärerna anser att

utbyggnaden bör begränsas till en utökning med 7 500 platser per år fram till

år 2000. En besparing på 80 miljoner kronor föreslås för år 1998.

I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 62 föreslås en besparing på anslaget på

50 miljoner kronor. Utöver detta förslag till besparing har vid utskottets

beredning av ärendet Miljöpartiets företrädare föreslagit att anslaget minskas

med ytterligare 40 miljoner kronor för att anpassa de samlade anslagsbeloppen

till den ram för utgiftsområdet som riksdagen har fastställt.

I motion 1997/98:Ub284 (fp) yrkandena 1 och 2 begärs ett tillkännagivande

till regeringen om en ändring av inriktningen av Kunskapslyftet i syfte att en

större del av utbildningsinsatserna skall göras av andra anordnare än komvux.

Utbildning av funktionshindrade inom Kunskapslyftet berörs i motion

1997/98:Ub276 (s). Många funktionshindrade kommer att få svårt att få del av

Kunskapslyftet enligt motionären. Ett av skälen är att funktionshindrade ofta

behöver mer resurser i form av lärarkapacitet, förståelse och tid, utrustning

och tekniska hjälpmedel, heter det i motionen. I motion 1997/98:Ub808 (s)

yrkande 2 framhålls att det är nödvändigt att särskilt beakta personer med läs-

och skrivsvårigheter. Rejält med uppsökarinsatser måste avsättas vid

ansökningstillfällena, och utbildningsanordnarna borde åläggas att speciellt

förbereda sig för att ge dessa elever en god utbildning.

Enligt yrkande 4 i den sistnämnda motionen bör en idébank med erfarenheter

från Kunskapslyftet inrättas och vara tillgänglig på data. En sådan idébank

skulle enligt motionärerna kunna vara ett hjälpmedel för dem som arbetar med

Kunskapslyftet.

I motion 1997/98:Kr601 (v) yrkandena 5 och 6 anförs att centrala resurser bör

avsättas inom ramen för Kunskapslyftet för samverkan mellan folkbildning och

kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisningen. Enligt motionärerna har

krympande resurser inom vuxenutbildningen bidragit till att man är obenägen att

använda sig av externa utbildningsanordnare. Samverkan mellan komvux och

folkbildning bör uppmuntras och stimuleras.

Enligt motion 1997/98:Fö720 (s) yrkande 2 är Gotlands kommun ett lämpligt

område för en försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning för kvinnliga

brandmän.

Den kvalificerade yrkesutbildningens framtid behandlas i flera motioner. I

motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 19 och 1997/98:Ub452 (m) yrkande 11 anförs

att en ny yrkeshögskola parallell med högskolan bör inrättas. Regeringen bör

snarast återkomma med förslag om huvudmannaskap, framtida finansiering etc., så

att riksdagen kan fatta beslut senast våren 1998. I den sistnämnda motionen,

yrkandena 2-8, läggs förslag fram om den framtida yrkeshögskoleutbildningens

innehåll m.m. Motionärerna anser att ett mer flexibelt system bör skapas. För

vissa yrken krävs mer arbetsplatsförlagd utbildning än för andra yrken (yrk.

2). Lön bör utgå till den studerande under den tid som utbildningen är förlagd

till en arbetsplats. Motionärerna förutsätter därvid att avtal träffas som

motsvarar minst ordinarie studiemedel (yrk. 3). Vidare bör utbildningens längd

kunna variera mellan ett och tre år (yrk. 4). Enligt yrkande 5 bör det vara

naturligt för personer som redan är etablerade i arbetslivet att söka till den

nya yrkeshögskolan. De har färdighetsträningen, men kan behöva en djupare

teoretisk kompetens eller annan kunskap. Motionärerna anser att

påbyggnadsutbildningar, kompletterande skolor och yrkesteknisk

högskoleutbildning (YTH) bör flyttas över till yrkeshög-skolan (yrk. 6).

Regeringen bör återkomma till riksdagen om de ekonomiska konsekvenserna av en

sådan överflyttning (yrk. 7). Det skall finnas minst tre olika examina - som

bygger på utbildningens längd och innehåll - efter genomgången yrkeshögskola

(yrk. 8).

I motion 1997/98:Ub810 (c) yrkande 3 anförs att högskolan bör vara huvudman

för den kvalificerade yrkesutbildningen. Högskolan behöver dock inte vara

genomförare av utbildningen. Det skall enligt motionärerna vara möjligt att

lägga ut utbildningen på olika anordnare. Det skall vidare vara möjligt att

tillgodoräkna sig utbildning vid övergång till annan högskoleutbildning och

även vid övergång i den andra riktningen.

Enligt motion 1997/98:Ub225 (kd) skulle en yrkeshögskola med en egen

organisation på ett positivt sätt markera utbildningens identitet. En

yrkeshögskola med en kultur som inte är uttalat akademisk men ändå har relevant

forskningsanknytning skulle kunna vara ett framgångsrikt sätt att stimulera

fler att satsa på en högre utbildning. Motionärerna pekar också på att den

stora efterfrågan på den kvalificerade yrkesutbildningen visar att behovet är

stort.

U t s k o t t e t har tidigare - senast i samband med behandlingen av den

ekonomiska vårpropositionen (prop. 1996/97:150, bet. UbU5y) - framhållit vikten

av att åtgärder vidtas i syfte att höja de lågutbildades kompetensnivå så att

den motsvarar arbetsmarknadens krav och möjliggör fortsatt lärande. Satsningen

på vuxenutbildning för dem som saknar fullständig gymnasial utbildning är

enligt utskottets mening utomordentligt viktig för att förhindra att de som har

låg utbildning varaktigt slås ut från arbetslivet i samband med

omstruktureringar inom näringslivet och den offentliga verksamheten. Utskottet

ser positivt på att antalet platser i försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning ökas mot bakgrund av den stora efterfrågan på denna utbildning.

Erfarenheterna hittills av försöksverksamheten tyder på att den fyller ett

stort behov i arbetslivet. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till

omfattning av den särskilda vuxenutbildningssatsningen inbegripet platser för

försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning och anser därmed att

motionerna 1997/98:Ub452 yrkandena 1 och 10, 1997/98:Ub807 yrkande 62 i denna

del, 1997/98:Ub809 yrkande 1 och 1997/98:Ub811 yrkande 14 bör avslås.

När det gäller yrkandena om att inriktningen på Kunskapslyftet måste ändras

så att en större del av satsningen genomförs av andra än av kommunens egna

skolförvaltningar vill utskottet hänvisa till att såväl studieförbund som

folkhögskolor och andra anordnare kan anlitas av kommunerna för utbildning inom

ramen för satsningen. Utgångspunkten för kommunernas planering och upphandling

skall vara den enskilda individens önskemål och behov. Kommunerna måste vid

upphandling av utbildning hos utbildningsanordnare självklart också väga in

bl.a. ekonomiska aspekter. Uppgifter om i vilken utsträckning kommunerna har

anlitat andra utbildningsanordnare under hösten 1997 kommer att finnas inom

kort. Enligt inhämtade uppgifter från delegationen för Kunskapslyftet, som i

början av hösten genomförde en telefonenkät i denna fråga, kan andra anordnare

än den egna kommunen enligt en preliminär uppskattning komma att anlitas för i

storleksordningen 20 % av utbildningsplatserna. Något uttalande av riksdagen om

att ändra de nuvarande reglerna för kommunernas engagemang är inte påkallat,

varför utskottet avstyrker bifall till motion 1997/98:Ub284 yrkandena 1 och 2.

Målgruppen för Kunskapslyftet är i första hand arbetslösa vuxna som helt

eller delvis saknar treårig gymnasiekompetens. Utskottet vill i sammanhanget

peka på att riksdagen, efter förslag från regeringen i samband med den

ekonomiska vårpropositionen, har beslutat att ett begränsat antal kommuner

skall kunna få bidrag för en utökning av vuxenutbildningen på grundskolenivå.

Bakgrunden till beslutet är att Kunskapslyftet lett till en kraftigt ökad

efterfrågan också på grundskoleutbildning för vuxna, som särskilt kommuner med

hög andel invandrare och hög arbetslöshet har svårt att tillgodose med egna

medel. Utskottet noterar också att Kunskapslyftskommittén i september 1997 har

fått i tilläggsuppdrag att utreda situationen för studerande med

funktionshinder inom alla former av vuxenutbildning. Bl.a. skall de hinder som

föreligger för funktionshindrade att ta del av vuxenutbildning kartläggas och

analyseras. Kommittén skall analysera vilka åtgärder som kan ge

funktionshindrade möjlighet att studera på villkor som är likvärdiga med övriga

vuxenstuderandes. Med hänvisning till vad utskottet har redovisat bör riksdagen

avslå motionerna 1997/98:Ub276 och 1997/98:Ub808 yrkande 2.

När det gäller förslaget att inrätta en idébank med erfarenheter från

Kunskapslyftet för att åstadkomma ett hjälpmedel för alla som arbetar med

Kunskapslyftet erinrar utskottet om att en viktig uppgift för Delegationen för

Kunskapslyftet är att samla och sprida erfarenheter från

vuxenutbildningssatsningen. Detta sker på olika sätt, bl.a. anordnas seminarier

för att stödja kommunernas arbete med vuxenutbildningssatsningen. Utskottet har

vidare erfarit att delegationen tillsammans med Skolverket och

Kunskapslyftskommittén planerar att inom kort upprätta en webbsida på Internet

i syfte att skapa en bas för erfarenhetsutbyte inom området. Med hänvisning

till vad utskottet anfört avstyrks förslaget i yrkande 4 i motion

1997/98:Ub808.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget i motion 1997/98:Kr601

yrkandena 5 och 6 att centrala resurser inom ramen för Kunskapslyftet skall

avsättas för samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom

sfi-undervisningen. Enligt utskottets mening innebär förslaget att ett helt

nytt ändamål och en ny målgrupp skulle tillföras verksamheten med

Kunskapslyftet. Det är kommunerna som ansvarar för sfi-undervisningen.

Kommunerna har möjlighet att lägga ut undervisningen på entreprenad. Enligt

Skolverket deltog 91 % av sfi-eleverna år 1996 (vecka 42) i kommunernas egen

undervisning medan således 9 % av undervisningen ges av andra anordnare.

Utskottet avstyrker även förslaget i motion 1997/98:Fö720 yrkande 2 om

försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning för kvinnliga brandmän. Det

ankommer på Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning att bedöma vilka

utbildningar som skall ingå i försöksverksamheten.

När det gäller frågan om den kvalificerade yrkesutbildningens framtid vill

utskottet anföra följande. Syftet med försöksverksamheten - förutom att öka

utbildningsutbudet - är att vinna erfarenheter i fråga om nya utbildningar, nya

pedagogiska former och nya anordnare. Avsikten är att försöksverksamheten skall

ge underlag för ställningstagande till hur utbildning av detta slag kan

inordnas i utbildningssystemet. Utskottet hänvisar till att kommittén som leder

försöksverksamheten skall slutföra sitt arbete före utgången av år 1999. Vidare

meddelas i propositionen att regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som bl.a.

med utgångspunkt i försöksverksamheten skall förbereda ett regeringsförslag om

den kvalificerade yrkesutbildningen. Mot denna bakgrund anser utskottet att

riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98:Ub225,

1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 och 11 samt 1997/98: Ub810 yrkande 3.

2.3 Informationsteknik (IT) i skolan

Den nya informationstekniken förändrar förutsättningarna för skolans arbete

t.ex. när det gäller arbetssätt, arbetsredskap och arbetsmiljö. Alltfler elever

söker sig fram i Internet - bl.a. med det svenska skoldatanätet som

utgångspunkt - och i databaser och skaffar på detta sätt information och

kunskaper. Regeringen redovisar i budgetpropositionen (s. 29) bl.a.

utvecklingen av skoldatanätet. Enligt regeringen kommer det fortsatta

utvecklingsarbetet för det svenska skoldatanätet att fokuseras på tre

huvudområden: information till skolor, utveckling av informationsstrukturer i

nätet och olika särskilda pedagogiska utvecklingsprojekt kring användning av

Internet. Regeringen informerar även om att ett arbete på svenskt initiativ

påbörjats med att skapa ett europeiskt skoldatanät. Under hösten 1997 kommer en

första version av det gemensamma nätet att tas i bruk, heter det i

budgetpropositionen.

I motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 16 föreslås att 1 miljard kronor anvisas

(under ett nytt anslag) för en IT-satsning i skolan. Den nya

informationstekniken måste införas och användas i alla skolor och på alla

nivåer, hävdar motionärerna. Senast vid utgången av år 2000 bör alla skolor

vara anknutna till Internet och ha goda tekniska förutsättningar att på ett

effektivt sätt använda tekniken fullt ut i undervisningen. Även i motion

1997/98: Ub208 (m) yrkande 7 framhålls behovet av en förnyelse av skolans

arbetsformer och satsning på den nya informationstekniken. I motion 1997/98:

K333 (m) yrkande 15 föreslås att alla skolor senast vid utgången av år 2000

skall vara anknutna till Internet via fasta höghastighetsförbindelser. För att

nå det målet krävs att lärarna fått god utbildning och är väl förtrogna med den

nya tekniken.

Likartade förslag finns i motionerna 1997/98:Ub267 (c) yrkande 8 och

1997/98:T815 (c) yrkande 1. Alla klassrum bör vara anslutna till Internet och

alla elever skall ha tillgång till dator före år 2000. I det sistnämnda

yrkandet anförs även att varje elev bör ha en egen e-postadress. I motion

1997/98:So411 (c) yrkande 6 framhålls att datorer i skolan fyller en mycket

viktig funktion för att hjälpa elever med speciella behov. Vikten av en

genomtänkt satsning på IT i skolan påpekas i motionerna 1997/98:Ub250 (fp)

yrkande 14 och 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 22. Tekniken måste elevanpassas och

integreras i övrig undervisning för att bli en naturlig del av skolans

arbetsmetodik. Alla elever skall på sikt ha tillgång till egna datorer. Det

finns enligt motionärerna en risk att flickorna kommer på undantag vid

datoranvändning, vilket skolan aktivt måste förebygga. Det är viktigt att

kommunerna tar upp satsningar på IT i sina skolplaner.

Frågan om IT och jämställdhet i skolan berörs i motion 1997/98:T912 (v)

yrkande 1. Ett prioriterat mål bör vara att alla barn och ungdomar har tillgång

till IT i skolan. I dag är IT i stor utsträckning ett område för pojkar vilket

innebär att flickor halkar efter. Frågan om att alla elever och lärare bör ha

en egen e-postadress tas också upp i motionerna 1997/98:T911 (kd) yrkande 6 och

1996/97:T917 (kd) yrkande 16. Enligt yrkande 19 i den sistnämnda motionen bör

Skolverket få ett ansvar för att sprida information om lyckade IT-satsningar.

Frågor om utbildning och fortbildning av lärare i IT behandlas i flera

motioner. I motion 1997/98:T815 (c) yrkande 2 och 1996/97:T916 (c) yrkande 4

framhålls vikten av utbildning och fortbildning av lärare i IT. Skolan, i

synnerhet lärarna, har ett mycket stort ansvar för att inga klyftor uppstår i

samhället vad avser tillgång och tillgänglighet till och kunskaper om att

använda datorer och IT. Fortbildning av lärare kommer att vara en förutsättning

för utveckling. Skolverket bör genomföra en utvärdering av

fortbildningsverksamheten. Även i motion 1997/98:T912 (v) yrkande 13 framhålls

vikten av välutbildade lärare inom området. Fortbildning av redan

yrkesverksamma lärare behöver prioriteras.

Enligt motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 8 bör en plan för rullande

fortbildning av redan examinerade lärare snarast utarbetas av Högskoleverket i

samverkan med lärosätena. Det är viktigt - inte minst för de elever som inte

har tillgång till datorer hemma - att skolan snabbt kommer i gång med

datoriserad utbildning, heter det i motionen. Enligt motion 1996/97:T917 (kd)

yrkande 17 innebär IT att lärarens roll förändras. Lärarens auktoritet kommer

inte längre att kunna baseras på ett kunskapsövertag. I motion 1997/98: Ub263

(s) framhålls behovet av utbildning i IT-pedagogik för redan utbildade lärare

och barnomsorgspersonal.

U t s k o t t e t har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om

användning av IT i skolan, senast i samband med behandlingen av regeringens

skrivelse Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet

och likvärdighet (skr. 1996/97:112, bet. UbU13). Utskottet har därvid betonat

bl.a. vikten av att alla elever, oavsett bakgrund, kön, bostadsort etc., görs

väl förtrogna med IT för att undvika uppkomsten av nya kunskapsklyftor. För att

alla elever skall få sådana kunskaper som minst motsvarar kraven i läroplaner

och kursplaner, fordras att eleverna dels har tillgång till datorer, program

och nätverk, dels får använda datorn som ett verktyg i skolarbetet. Att

eleverna får förmåga att använda och dra nytta av IT är en mycket viktig

uppgift för skolan.

Utskottet vill påminna om att Skolverket har regeringens uppdrag att ansvara

för utvecklingen och genomförandet av en nationell IT-politik för skolområdet.

Skolverket har bl.a. inlett en stor satsning på sju nationellt prioriterade

områden under samlingsrubriken Skola i utveckling. Ett av dessa områden är

informationstekniken i undervisningen. Skolverket har också regeringens uppdrag

att driva och utveckla skoldatanätet, som är ett virtuellt nätverk och baserat

på Internet och webb. En första version av ett europeiskt skoldatanät,

finansierat och skapat av Sverige, har nyligen tagits i bruk. Syftet med det

europeiska skoldatanätet är att underlätta, fördjupa och öka antalet

internationella kontakter för elever, lärare och skolledare. Utskottet vill i

sammanhanget även peka på att Utbildningsdepartementet i november 1996

publicerat skriften IT - om IT som en förändringskraft i skolans utveckling (Ds

1996:67).

Utskottet kan konstatera att mycket har hänt inom IT-området och att

utvecklingen går oerhört snabbt. Utskottet har erfarit att aktuella uppgifter

om t.ex. i vilken utsträckning skolor har tillgång till Internet och om

kommunerna har upprättat handlingsplan för IT, etc. kommer att finnas inom

kort.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna

1997/98:Ub208 yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98:Ub250 yrkande 14,

1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98: So411 yrkande 6,

1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6, 1997/98:T912 yrkande 1 och

1996/97:T917 yrkandena 16 och 19.

Utskottet avstyrker med samma motivering och mot bakgrund av det

statsfinansiella läget även förslaget i motion 1997/98:Ub811 yrkande 16 om ett

särskilt anslag på 1 miljard kronor för en IT-satsning.

Frågan om utbildning och fortbildning av lärare i informationsteknik har

behandlats av utskottet senast i betänkande 1996/97:UbU6 (s. 27). Utskottet

redovisade där bl.a. att medel avsatts i budgetpropositionen för år 1997 för

att säkerställa kompetensen inom IT-området hos lärarutbildarna och möjliggöra

forskning i pedagogikämnet med inriktning på användningen av IT i

undervisningen. Vidare har regeringen beslutat om ett tillägg till examens-

ordningen för berörda lärarexamina att gälla fr.o.m. 1998. Tillägget avser krav

på förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för

egen inlärning samt kunskap om hur dessa kan användas i undervisningen.

Utskottet vill också hänvisa till att en parlamentarisk utredning har

tillsatts för att lämna förslag till förnyelse av lärarutbildningen (dir.

1997:54). I direktiven framhålls att informationsteknik, multimedia m.m.

innebär att nya former för lärande utvecklas. Utredningen skall överväga om det

behövs ytterligare insatser, utöver vad regeringen hittills beslutat, när det

gäller lärares IT-kompetens m.m.

Utskottet föreslår att motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 8, 1997/98: Ub263,

1997/98:T815 yrkande 2, 1997/98:T912 yrkande 13, 1996/97:T916 yrkande 4 och

1996/97:T917 yrkande 17 skall avslås med hänvisning till vad utskottet nu har

anfört.

2.4 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

I flera motioner aktualiseras ett antal frågor om läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkandena 8 och 9

föreslås att ett särskilt dyslexiprojekt genomförs. Motionärerna anser att en

samverkan mellan Försvarets forskningsanstalt (FOA), Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH), Statens skolverk, vissa universitetsforskare

och de aktiva intresseorganisationerna skulle ge förutsättningar för en lösning

av dyslexiproblemet. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör få uppdraget att samordna

och administrativt leda verksamheten. För genomförande av projektet föreslås

att sammanlagt 33 miljoner kronor anvisas under detta utgiftsområde, fördelat

på anslagen A 4 Genomförande av skolreformer (20 mkr), A 6 Skol-utveckling och

produktion av läromedel för elever med handikapp (10 mkr), D 1

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation (2 mkr) och D 2

Forskningsrådsnämnden: Förvaltning (1 mkr).

I motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 4 välkomnas den utredning som regeringen

har tillsatt inom området läs- och skrivsvårigheter. Motionärerna utgår från

att utredningen kommer att ge en tydlig belysning av skolans roll som

problemlösare. Enligt motion 1997/98:So674 (fp) yrkandena 2 och 3 finns det i

dag många bra hjälpmedel som bör erbjudas barn med dyslexi och deras föräldrar.

I Sverige finns flera dyslexicentrum men dessa resurser räcker inte för alla

dem som behöver hjälp. Det bör därför upprättas fler stödcentrum för barn med

dyslexi. I motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 13 framhålls vikten av att glappet

mellan de åtgärder som kommer att föreslås av Läs- och skrivkommittén och de

resurser som avsätts i kommunerna inte blir för stort.

Frågor med anknytning till lärarutbildning och lärarfortbildning inom området

läs- och skrivsvårigheter behandlas i flera motioner. I motion 1997/98:Ub801

(m) yrkande 1 påpekas att behovet av utbildning för blivande lärare och i än

högre grad fortbildning och vidareutbildning för redan utbildade lärare är

ofantligt. Enligt motion 1997/98:Ub214 (fp) krävs, för att skolan skall kunna

ta sitt ansvar för barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter, att en

tillräcklig undervisning i ämnet sker i de olika lärarutbildningarna. De som

inte har fått hjälp i skolan måste få det som vuxna. I motion 1997/98:Ub807

(mp) yrkande 7 framhålls behovet av att kvalificerad undervisning om dyslexi

och dess behandling ges till alla lärare i grundskolan så att nödvändig

kompetens inom en snar framtid kan garanteras elever med specifika läs- och

skrivsvårigheter.

U t s k o t t e t har tidigare behandlat frågor om läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi och därvid betonat vikten av att åtgärder sätts in för

att särskilt hjälpa de nu aktuella eleverna. En utredning - Läs- och

skrivkommittén - har haft i uppdrag att redovisa viktiga utgångspunkter för

arbetet med att stödja elever med stora läs- och skrivsvårigheter samt föreslå

åtgärder i förebyggande och avhjälpande syfte (dir. 1996:60). Kommittén har

nyligen lämnat sitt slutbetänkande Att lämna skolan med rak rygg - Om rätten

till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och

möta läs- och skrivsvårigheter (SOU 1997:108). Kommittén framhåller att det

gäller att inte i första hand se läs- och skrivsvårigheter som elevens problem

utan främst som undervisningsproblem. Kommittén föreslår bl.a. att man inom

samtliga lärarutbildningar skall få möjlighet att förvärva grundläggande

kunskaper om läs- och skrivutveckling samt om läs- och skrivsvårigheter.

Studenterna på lärarutbildningarna måste enligt kommittén få förståelse och

kunskap om samtalandets, läsandets och skrivandets betydelse för lärandet i

alla ämnen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande (t.o.m. 15 januari

1998). Utskottet förutsätter att regeringen därefter återkommer till riksdagen

i frågan.

Utskottet vill även peka på att den parlamentariska kommittén som skall lämna

förslag till förnyelse av lärarutbildningen enligt sina direktiv bl.a. skall

analysera behovet av specialpedagogisk kompetens bland lärarna. Kommittén skall

redovisa sitt uppdrag den 2 juni 1998.

Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa till att kommunsektorn kommer att

få ett betydande tillskott av medel. Denna förstärkning av kommunernas ekonomi

avser bl.a. resurser för skolan och bör enligt utskottets bedömning kunna

medverka till att situationen underlättas för många elever med särskilda behov.

Utskottet föreslår att motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4,

1997/98:Ub256 yrkande 13, 1997/98:Ub801 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 7 samt

1997/98:So674 yrkandena 2 och 3 avslås med hänvisning till vad utskottet nu

anfört.

Utskottet avstyrker med samma motivering och mot bakgrund av det

statsfinansiella läget även förslaget i motion 1997/98:Ub807 yrkandena 8 och 9

om ett särskilt dyslexiprojekt.

2.5 Vissa resursfrågor

I motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 12, 1997/98:Sk734 (m) yrkande 4 och

1997/98:Ub229 (m) yrkande 2 föreslås att en nationell skolpeng införs.

Motionärerna anser att en nationell skolpeng är ett medel för att garantera

valfrihet och likvärdighet, konkurrens och mångfald. Reformen bör införas

stegvis genom en skatteväxling mellan stat och kommun. Eftersom ett relativt

generellt skolpengssystem inte kan ta de speciella hänsyn som krävs i vissa

fall, skall det på kommunal nivå finnas resurser för elever med särskilda

behov.

U t s k o t t e t har tidigare flera gånger, senast i betänkande 1996/97:

UbU13 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning avstyrkt

motionsyrkanden om en nationell skolpeng. Utskottet har ingen annan uppfattning

nu än vad utskottet redovisat tidigare. En schablonberäknad nationell skolpeng

ger inte de grundläggande förutsättningarna för att kraven på en likvärdig

skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna uppfyllas. Utskottet har

tidigare betonat att resurser till skolans verksamhet skall fördelas med

utgångspunkt i de behov som enskilda elever, olika grupper av elever och skolor

faktiskt har. Utskottet har uppmärksammat att det finns oroande signaler om att

elever med behov av särskilt stöd inte får den undervisning de har rätt till.

Utskottet noterar därför än en gång med tillfredsställelse att kommunerna nu

får ett betydande resurstillskott - avsett bl.a. för skolan - genom att de

generella statsbidragen till kommunsektorn höjs med 8 miljarder år 1998, 12

miljarder 1999 och 16 miljarder år 2000. Utskottet noterar att de senaste

rapporterna från Skolverket (nr 133 och 134) visar att kommunerna nu har brutit

trenden med de kraftiga besparingarna på skolområdet.

Utskottet anser att motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 12, 1997/98: Ub229

yrkande 2 och 1997/98:Sk734 yrkande 4 bör avslås av riksdagen.

Resurstilldelningssystemet i grundskolan behandlas i motion 1997/98:Ub256 (kd)

yrkandena 1 och 16. Motionärerna föreslår ett system som ger alla skolor en

tillräcklig basresurs per elev, lika stor för alla elever, och en

tilläggsresurs som varierar med de enskilda elevernas behov av hjälp och stöd.

Bidrag till lokalkostnader och andra kringkostnader bör anpassas efter den

enskilda skolans faktiska kostnader (yrk. 1). Motionärerna framhåller vidare

att det är nödvändigt att elevvården inte utarmas på resurser. Tilläggsresursen

för elever med behov av särskilt stöd skall bl.a. kunna användas för

anställning av elevvårdande personal (yrk. 16).

U t s k o t t e t har tidigare behandlat likartade förslag, senast i samband

med behandlingen av budgetpropositionen för år 1997 (bet. 1996/97:UbU1 s. 77).

Utskottet fann att motionärerna gav uttryck för en misstro mot kommunernas

förmåga att fullgöra sina åligganden på skolområdet. Detta ville inte utskottet

instämma i. Trots det mycket kärva ekonomiska läge som många kommuner befinner

sig i borde riksdagen hävda deras ansvar för att skolans verksamhet bedrivs i

enlighet med de bestämmelser som riksdagen beslutat och att skolans

undervisning når de mål som statsmakterna har fastställt. Vidare ansåg

utskottet bl.a. att riksdagen borde kunna utgå från att kommunerna i sina

prioriteringar tillför skolan de resurser som är nödvändiga för att

upprätthålla en hög standard på verksamheten.

Utskottet är, som utskottet redovisat i det föregående, positivt till att

besparingstrenden för skolområdet nu förefaller vara bruten. Utskottet är inte

berett att föreslå några förändringar i den gällande ansvarsfördelningen mellan

stat och kommun när det gäller skolans resurser, t.ex. genom särskilda centrala

föreskrifter. Det bör även framgent vara kommunerna själva som beslutar hur

resurser skall tilldelas respektive skola i kommunen. Utskottet vill också

hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört om att kommunsektorn under

de kommande åren kommer att få höjda generella statsbidrag, avsedda för bl.a.

skolan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1997/98:Ub256

yrkandena 1 och 16.

Ett tidsbegränsat statsbidrag till nedläggningshotade små skolor föreslås i

motion 1997/98:Ub267 (c) yrkande 7. Motionärerna anser att de resurser om 50

miljoner kronor som regeringen avser att använda under innevarande budgetår för

regionala pedagogiska utvecklingscentrum i stället bör användas som en

akutinsats för att rädda nedläggningshotade små skolor.

U t s k o t t e t hänvisar till att riksdagen (bet. 1996/97:UbU1, rskr. 100)

i samband med föregående års budgetbehandling beslutade i enlighet med

regeringens förslag till budget för år 1997 (för utgiftsområde 16) på alla

punkter. Av detta följer bl.a. att vissa medel under anslagen disponeras av

regeringen. I den nu föreliggande budgetpropositionen (volym 8 utgiftsområde 16

s. 22) har regeringen framhållit att lärarna är den grupp som har störst

betydelse för skolans utveckling. Regeringen informerar om att den har för

avsikt att under innevarande budgetår genomföra en särskild satsning på att

utveckla och stärka lärarna, bl.a. genom stimulans av regionala pedagogiska

utvecklingscentrum. Av ett uttalande från statsrådet Ylva Johansson

(pressmeddelande från Utbildningsdepartementet) framgår att regeringen har

avsatt 50 miljoner kronor för ett projekt i syfte att utveckla lärarnas

yrkesroll. Landets grund- och gymnasieskolor har inbjudits att delta i

projektet. Utskottet har inhämtat att medel till projektet har avsatts från

anslagsposter som disponeras av regeringen för innevarande år.

Enligt utskottets uppfattning är det inte möjligt för riksdagen att nu

föreskriva att dessa medel tas i anspråk för ett nytt speciellt ändamål.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att utskottet - mot bakgrund av de

snabba förändringar som har skett i samhället och i skolan - ser positivt på

regeringens ambition att starta ett brett utvecklingsprojekt för lärare. När

det gäller förslaget om ett tidsbegränsat statsbidrag för att rädda

nedläggningshotade små skolor vill utskottet peka på att det är kommunerna

själva som beslutar om resurser till skolor i kommunen. Som utskottet har

anfört i det föregående är utskottet inte berett att föreslå någon ändring i

gällande ansvarsfördelning mellan stat och kommun när det gäller resursfrågor.

Utskottet vill också hänvisa till vad utskottet anfört i det föregående om det

betydande resurstillskott som kommunsektorn kommer att få under åren 1998-2000.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion

1997/98:Ub267 yrkande 7.

3 Universitet och högskolor

Riksdagen arbetar nu aktivt med uppföljning och analyser av verksamheten inom

olika områden. Utbildningsutskottet har som ett led i detta bland annat

studerat formerna för politik och planering av den grundläggande

högskoleutbildningen. Arbetet har omfattat två delar. Under våren 1997

utarbetades en rapport om den övergripande politiken och planeringen,

Grundläggande högskoleutbildning Former för politik och planering (Utredningar

från riksdagen, 1996/97:URD4). Under hösten 1997 genomfördes ett seminarium om

utbildningsplaneringen vid universitet och högskolor. I seminariet deltog

företrädare för universitet, högskolor, andra berörda myndigheter och

organisationer. Seminariet kommer att redovisas i en rapport. Analyserna och

diskussionerna har givit utskottet en bild av möjligheterna att utforma

utbildningsutbudet med hänsyn till såväl arbetsmarknadens behov och

studenternas önskemål som till resurserna vid universitet och högskolor.

3.1 Utbyggnaden av den högre utbildningen

Bakgrund

Riksdagen fattade vid förra riksmötet, på förslag av regeringen, beslut om en

utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen med permanenta platser

motsvarande ytterligare 30 000 helårsstudenter under perioden 1997-1999 (prop.

1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Resurser för hälften av de nya

platserna beräknades fr.o.m. höstterminen 1997, och återstoden skulle tillkomma

höstterminen 1999. Merparten av utbyggnaden skulle ske vid de mindre och

medelstora högskolorna samt vid Linköpings universitet (främst för utbildning i

Norrköping). Cirka hälften av utbyggnaden skulle avse naturvetenskapliga och

tekniska utbildningar.

I den senaste vårpropositionen anmälde regeringen sin avsikt att föreslå

ytterligare 30 000 nya platser i grundläggande högskoleutbildning, fördelade på

hälften höstterminen 1998 och hälften höstterminen 2000 (prop. 1996/97:150,

yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). Den grundläggande högskoleutbildningen

skulle därmed byggas ut med 60 000 nya permanenta platser åren 1997-2000.

Regeringens förslag

I budgetpropositionen föreslår regeringen nu att en utbyggnad med 15 000

permanenta platser utöver vad som tidigare beslutats av riksdagen skall ske år

1998 och följas av ytterligare 15 000 platser år 2000. Av de platser som

tillkommer år 1998 avser 10 280 platser vårterminen 1998 och återstoden

höstterminen samma år. Mer än två tredjedelar av utbyggnaden år 1998 sker

således tidigare än vad regeringen räknade med i vårpropositionen. Skälet till

tidigareläggningen är enligt regeringen att antalet sökande hösten 1997 varit

större än någonsin och att så många sökande inte kunnat beredas plats då.

Utbyggnadens tyngdpunkt skall - liksom vid motsvarande utbyggnad år 1997 -

ligga inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Regeringen har

beräknat medlen för utbyggnaden med hänsyn till detta.

I utbyggnadsförslaget ingår också att 1 000 nya platser skall tillkomma vid

Södertörns högskola hösten 1998 liksom skedde hösten 1997. Detta angavs i

budgetpropositionen år 1995 som en planeringsförutsättning, som riksdagen inte

invände mot (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU11, rskr. 359). En utbyggnad vid

Södertörns högskola med 1 000 platser hösten 1999 redovisades i en tabell i

förra årets budgetproposition. Dessa tidigare planerade utökningar görs utöver

de 15 000 platserna vart och ett av åren 1997-1999.

Drygt en tredjedel av de nya platserna år 1998 skall enligt regeringens

förslag fördelas till universiteten, inkl. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

och Chalmers tekniska högskola AB. Övriga platser fördelas så att samtliga

mindre och medelstora högskolor - inkl. de blivande högskolorna i Malmö och på

Gotland samt Stiftelsen Högskolan i Jönköping - får tillskott av varierande

storlek, samt att Lärarhögskolan i Stockholm, Idrottshögskolan i Stockholm och

de konstnärliga högskolorna i Stockholm får en viss utökning. Fördelningen

följer samma kriterier som gällde för år 1997 och 1999. Regeringen har beaktat

flera faktorer, bl.a. studenternas efterfrågan på utbildning vid olika

högskolor, näringslivets behov av ökad kompetens inom naturvetenskap och

teknik, möjligheten för olika högskolor att ta emot studenter samt en generell

prioritering av de mindre och medelstora högskolorna för att bidra till en

utveckling av alla regioner i landet. Regeringen stryker särskilt under att

olika planeringsunderlag visar att den sammanlagda kapaciteten långt överstiger

de nu föreslagna nya platserna. De fyra största högskolorna - Högskolan i

Karlstad, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro och Mitthögskolan - har

särskilt beaktats vid fördelningen av nya platser år 1997 och 1999 och får

ytterligare platser även år 1998, bl.a. för att göra det möjligt för dem att

inom en snar framtid kunna uppfylla kriterierna för benämningen universitet.

De nya platserna år 1998 fördelas enligt regeringens förslag på följande

sätt:

vt 1998ht 1998

Uppsala universitet 326 74

Lunds universitet 326 74

Göteborgs universitet 326 74

Stockholms universitet 326 74

Umeå universitet 653 147

Linköpings universitet/Norrköping571129

Karolinska institutet 82 18

Kungl. Tekniska högskolan 571 129

Luleå tekniska universitet 490 110

Högskolan i Borås 571 129

Högskolan Dalarna 408 92

Högskolan i Gävle/Sandviken 286 414

Högskolan i Halmstad 571 129

Högskolan i Kalmar 408 92

Högskolan i Karlskrona/Ronneby408 92

Högskolan i Karlstad 408 92

Högskolan Kristianstad 571 129

Högskolan i Skövde 571 129

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla82418

Högskolan i Växjö 408 92

Högskolan i Örebro 408 92

Högskoleutbildning på Gotland - 200

Idrottshögskolan i Stockholm - 10

Lärarhögskolan i Stockholm 122 28

Mitthögskolan -(700)(engångsplatser)

Mälardalens högskola 245 755

Södertörns högskola - 1 400

Malmö - 300

Konstnärliga högskolor i Stockholm-40

Chalmers tekniska högskola AB367 83

Stiftelsen Högskolan i Jönköping40892

SLU 367 83

Summa 10 2805 720(inkl. Södertörn)

Motionerna

Moderata samlingspartiet ställer sig i motion 1997/98:Ub811 frågande till

regeringens fördelning. En fortsatt expansion av högskolesektorn måste enligt

motionärerna ske med hänsyn till kravet på hög kvalitet. Universiteten och de

större högskolorna bör byggas ut i en takt som motsvarar intresset för dem

bland de sökande (yrk. 4). I motion 1997/98:Ub805 kritiserar Moderaterna

regeringen för att den tagit rollen som fördelare av antalet platser i stället

för att bidra till utvecklingen av tydliga kvalitetsinstrument som fördelar

resurser (yrk. 12). Staten skall inte genom särskilda beslut bestämma hur många

studieplatser som skall fördelas till respektive lärosäte, utan resurserna

skall fördelas till högskolorna via dels helårsprestationer, dels

kvalitetskriterier och dels studenternas val (yrk. 13). Samma synpunkter

framförs i motion 1997/98:Ub811 yrkande 28.

Folkpartiet liberalerna accepterar utbyggnadens omfattning men kritiserar

bristen på långsiktighet och fördelningen på lärosäten. I motion 1997/98: Ub474

yrkande 1 föreslår de att riksdagen skall begära en ny platsfördelning där

nytillkomna platser fördelas till universiteten och de högskolor som väntas

söka universitetsstatus inom en nära framtid. Dessa lärosäten har enligt

motionärerna bättre tillgång på kompetenta lärare än de mindre högskolorna.

Inga nya platser skall tillkomma förrän höstterminen 1998 (yrk. 2). Utöver den

utbyggnad regeringen föreslagit vill Folkpartiet bygga ut högskolan med 20 000

platser i sommarkurser. I sitt budgetalternativ beräknar motionärerna medel för

detta.

Miljöpartiet de gröna framför i motion 1997/98:Ub807 yrkande 28 också åsikten

att universiteten bör få en större del av de nya platserna än vad regeringen

föreslagit och att fördelningen av resterande platser mellan de små och

medelstora högskolorna bör ses över. Miljöpartiets budgetalternativ innehåller

inget förslag till omfördelning när det gäller grundläggande

högskoleutbildning.

Kristdemokraterna framför - liksom tidigare - sin uppfattning att utbyggnaden

av högskolan inte bör gå lika snabbt som regeringen föreslagit. Enligt motion

1997/98:Ub489 yrkande 7 bör det tillkomma 7 500 nya högskoleplatser per år

under perioden 1998-2000. Kristdemokraterna anser det positivt att en betydande

del av högskoleexpansionen sker vid små och medelstora högskolor, eftersom

dessa är viktiga för kunskapsspridningen och bidrar till den regionala

utvecklingen genom att stimulera nytänkande och främja en sund

kvalitetskonkurrens (yrk. 11). De anser att de fristående teologiska

högskolorna i Stockholm, Uppsala och Örebro bör tilldelas 165 nya års-

studieplatser inom ramen för den utbyggnad av den grundläggande

högskoleutbildningen som regeringen föreslagit (yrk. 8). Kristdemokraternas

bud-getalternativ innebär en minskning av resurserna för grundläggande

högskoleutbildning med 318 miljoner kronor.

Förslag om fler platser vid de tre fristående teologiska högskolorna förs

också fram i motion 1997/98:Ub450 (fp, m, c, v, mp, kd) yrkandena 1 och 3.

Yrkande 2 i denna motion handlar om 25 årsstudieplatser vid Teologiska

högskolan i Stockholm för utbildning om sammanlagt 40 poäng i mänskliga

rättigheter och demokrati. Motion 1997/98:Ub478 (s) tar upp Teologiska

högskolan i Stockholm. I motionerna 1997/98:Ub448 (s) och 1997/98: Ub455 (kd,

m, c, fp) pläderas för Örebro Missionsskola.

Flera motioner tar upp behovet av satsningar på vissa högskolor eller

regioner. Enligt motion 1997/98:A457 (mp) yrkande 4 bör satsningen på de

regionala högskolorna förstärkas ännu mer för att bromsa och motverka den

pågående och snabba koncentrationen av befolkningen till storstäderna. I motion

1997/98:N307 (fp) yrkande 4 sägs däremot att det behövs fler platser på

högskolor och universitet i storstadsregionerna och att utbyggnaden bör

lokaliseras så att tillgängligheten ökar främst för människor i de utsatta

förorterna. Enligt motion 1997/98:Ub456 (mp) bör Stockholmsregionen tilldelas

ytterligare 3 900 högskoleplatser år 1998 (yrk. 1) och ytterligare 4 100

högskoleplatser under kommande år (yrk. 2). Även motionerna 1997/98:Ub466 (s)

yrkande 1, 1997/98:A456 (fp) yrkande 4 och 1997/98:A458 (m) yrkande 3 tar upp

behovet av att förlägga fler högskoleplatser till Stockholmsregionen. Enligt

motion 1997/98:Ub402 (m) bör nästa högskola som inrättas lokaliseras till

nordvästra Skåne (yrk. 1). I motionen redovisas ett antal lokalt utarbetade

förslag till inriktning för en sådan högskola (yrk. 2). Högskolan i Borås har

enligt motionerna 1997/98:Ub431 (m) yrkande 1, 1997/98:Ub463 (c) och

1997/98:Ub479 (s) blivit missgynnad i regeringens förslag. Motionärerna pekar

på det stora sökandetrycket till denna högskolas utbildning, dess goda kvalitet

och det stora behovet i regionens näringsliv av utbildning. Vid fördelningen år

2000 av 15 000 ytterligare platser måste Högskolan i Borås tillgodoses, anser

motionärerna. Mälardalens högskola bör enligt motion 1997/98:Ub485 (c) yrkande

1 prioriteras vid nästa tillfälle då medel fördelas för ytterligare

utbildningsplatser och forskningsresurser. Motionerna 1997/98:Ub480 (s) och

1997/98:T215 (fp) yrkandena 6 och 8 pläderar för de västsvenska högskolorna.

Två motioner - 1997/98:Ub420 (s) yrkande 1 och 1997/98:Ub481 (c, mp, kd) -

innehåller förslag om att en del av utbyggnaden skall ske genom att nätverket

NITUS tilldelas ett antal utbildningsplatser. NITUS (Nätverks-gruppen för IT-

baserad utbildning genom lokala studiecentra) är en ideell förening som

omfattar över 30 kommuner i hela Mellansverige. Lokala studiecentrum i

kommunerna samarbetar med olika högskolor om distanskurser, men de får enligt

motionärerna inte en rättvis andel av de statliga medlen för utbildningen.

Därför bör nu NITUS på försök få ett antal ?egna? utbildningsplatser, anser

motionärerna.

I anslutning till förslag om fler högskoleplatser i Storstockholm framförs i

motion 1997/98:A456 (fp) yrkande 5 förslag om ett nätverksuniversitet på

Södertörn, med hjärtat på Novum vid Huddinge sjukhus.

Utskottets bedömning

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna det som regeringen förordar

om omfattningen och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under

budgetåren 1998-2000 och avslå samtliga nu redovisade motionsyrkanden.

Mot utbyggnadens omfattning har särskilt Kristdemokraterna rest invändningar.

De tvivlar på att lärosätena kan klara en så snabb expansion med

tillfredsställande kvalitet. Utskottet anser inte att det finns skäl att

betvivla universitetens och högskolornas vilja och förmåga att ta ansvar för

utbildningens kvalitet. Som framgått har lärosätena till regeringen redovisat

att de gott och väl har kapacitet att ta emot även denna utbyggnad.

Liksom regeringen anser utskottet att fördelningen av utbildningskapacitet

måste bestämmas genom en avvägning mellan flera faktorer, av vilka studenternas

efterfrågan är en, näringslivets behov i olika delar av landet en annan och

olika lärosätens möjligheter att anordna utbildning ytterligare en. Preliminära

uppgifter om antagningen till högskoleutbildning hösten 1997 tyder på att de

nya platser som innevarande termin tillkommit vid främst mindre och medelstora

högskolor har tagits i anspråk fullt ut.

Med anledning av yrkande 13 i Moderaternas motion 1997/98:Ub805 vill

utskottet påminna om följande. Med nuvarande system för resurstilldelning - som

infördes efter förslag av den borgerliga regeringen år 1993 och som i sina

huvuddrag fortfarande tillämpas - påverkas lärosätenas faktiskt disponibla

anslag av antalet studenter och deras prestationer, men ett takbelopp är satt

för varje lärosäte. Det framgår av propositionen att samtliga lärosäten enligt

de senaste prognoserna kommer att utnyttja sina takbelopp för år 1997 fullt ut.

En ordning där inget takbelopp finns skulle enligt utskottets bedömning inte

vara förenlig med en god planering på lärosätena och ett effektivt utnyttjande

av resurserna.

Utskottet ser positivt på samverkan mellan kommuner och statliga högskolor

för att öka tillgången på högskoleutbildning för personer som inte vill eller

kan bosätta sig på en högskoleort. Att från högskolornas sida gå in i sådant

samarbete ligger väl i linje med den ?tredje uppgiften? att samverka med det

omgivande samhället. Däremot är utskottet inte berett att föreslå att nätverket

NITUS tilldelas resurser för ett antal utbildningsplatser direkt av

statsmakterna. Inte heller vill utskottet förorda en omfördelning av

utbyggnaden så att de fristående teologiska högskolorna tilldelas utökade

statsbidrag motsvarande fler utbildningsplatser.

Utskottet anser att riksdagen bör avvakta regeringens förslag till hur

tillskottet av ytterligare 15 000 platser hösten 2000 skall fördelas inom

landet och alltså inte nu göra något uttalande om det.

Eftersom något förslag om att inrätta ytterligare högskolor - utöver dem i

Malmö och på Gotland - inte finns, bör riksdagen enligt utskottets mening inte

ta någon ställning till om en sådan skall placeras i nordvästra Skåne eller

någon annanstans och inte heller till inriktningen av en sådan.

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra något tillkännagivande

enligt förslaget i motion 1997/98:A456 yrkande 5 om nätverksuniversitet på

Södertörn. Södertörns högskola har nu inrättats och börjat sin verksamhet, som

till största delen är förlagd till området kring Huddinge sjukhus men också

bedrivs på flera andra orter. Högskolan har tilldelats forskningsmedel från

Östersjöstiftelsen och föreslås nu få fasta forskningsresurser för forskning på

samma sätt som de övriga mindre och medelstora högskolorna. Under anslaget till

Karolinska institutet har resurser beräknats för ett antal doktorander som

skall handleda och undervisa vid Södertörns högskola. Det bör vara den nya

högskolans styrelse som bedömer hur högskolans inre organisation skall vara

beskaffad.

3.2 Läkarutbildning

Regeringen förordar att antalet läkarexamina i Umeå på sikt skall öka med tio

för att möta de särskilda problem med läkarförsörjningen som finns i

norrlandslänen. Medel för detta har beräknats under anslaget B 9 Umeå

universitet: Grundutbildning.

I motionerna 1997/98:Ub430 (s) och 1997/98:Ub440 (m) sägs att

läkarutbildningen i Göteborg bör utökas. Antalet läkarutbildningsplatser i

Västsverige är enligt båda motionerna betydligt lägre än i övriga regioner,

samtidigt som Göteborg har ett patientunderlag som ger goda förutsättningar att

bygga ut läkarutbildningen. Enligt motion 1997/98:Ub440 bör utökningen innebära

en återgång från för närvarande 103 nybörjare till 170 nybörjare per år.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.

Förslag om utökning av läkarutbildningen i Göteborg behandlades även vid förra

riksmötet och avslogs då av riksdagen (bet. 1996/97:UbU1, rskr. 100). Liksom då

vill utskottet påpeka att fördelningen av utbildningsplatser inte kan göras med

utgångspunkt enbart i befolkningsunderlaget i olika regioner - något som bl.a.

bekräftas av att det nu visat sig nödvändigt att åter öka läkarutbildningen i

Umeå.

3.3 Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar

Regeringens förslag när det gäller tekniska och naturvetenskapliga utbildningar

är följande.

* Verksamheten vid det nationella resurscentrumet i fysik vid Lunds

universitet och det nationella resurscentrumet i kemi vid Stockholms

universitet skall permanentas och förstärkas.

* I samband med att huvudmannaskapet för den civila trafikflygarutbildningen

flyttas till Lunds universitet överförs för ändamålet 17 400 000 kr från

utgiftsområde 6 Totalförsvar till utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning.

*Ytterligare antagning skall göras till de s.k. NT-utbildningarna våren och

hösten 1998, men endast till treåriga utbildningar plus eventuellt basår.

När det gäller de nationella resurscentrumen för fysik resp. kemi har inga

motioner väckts.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag när det gäller dessa

centrum.

Utskottet tar i det följande först upp regeringens och vissa motionärers

förslag när det gäller den civila trafikflygarutbildningen, därefter förslag

när det gäller NT-utbildningen och slutligen motionsförslag om

civilingenjörsutbildning.

Civil trafikflygarutbildning

Enligt motionerna 1997/98:Ub433 (fp, m) och 1997/98:Ub451 (s) är de resurser

som regeringen vill tillföra Lunds universitet med anledning av överförandet

dit av Trafikflygarhögskolan inte tillräckliga. Beräkningar av

Överbefälhavaren, utifrån en utbildningsvolym på 60 studenter per år, visar på

behov av ett mer än dubbelt så högt belopp. Motionärerna pekar också på risken

för att den civila luftfarten kommer att rekrytera piloter som saknar önskvärd

utbildning, vilket innebär en fara för flygsäkerheten.

I motion 1997/98:Ub486 (s) beskrivs möjligheterna att anordna utbildning av

piloter för tung luftfart i Västerås, i samverkan mellan kommunens

Flygteknikcentrum, Mälardalens högskola och Bromma Flygskola AB.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna. När det gäller

Trafikflygarhögskolan konstaterar utskottet att det är fråga om att föra över

denna från Försvarsmakten till Lunds universitet. Överförandet kommer enligt

regeringens bedömning, som utskottet delar, att ge verksamheten helt nya

förutsättningar att utvecklas vad avser utbildningens inriktning och innehåll.

Utskottet delar också regeringens uppfattning att verksamheten bör

dimensioneras utifrån de ekonomiska ramar som givits. Lunds universitet bör

alltså tillföras samma belopp som överförs från utgiftsområde 6 Försvar till

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. När det gäller

flygsäkerheten vill utskottet understryka att Luftfartsverket ansvarar för att

kraven på flygsäkerhet aldrig frångås. - Vad som sägs i motion 1997/98:Ub486

motiverar enligt utskottets mening inte något uttalande av riksdagen.

NT-utbildning

Enligt tidigare planer skulle antagning till teknisk eller naturvetenskaplig

högskoleutbildning med särskilt förmånligt studiestöd (s.k. NT-utbildning) ske

vid tre tillfällen, höstterminerna 1995, 1996 och 1997 (prop. 1994/95: 139,

bet. UbU15, rskr. 353). Sammanlagt har medel satts undan för att kunna ge sådan

utbildning åt 9 000 studenter. Hela antalet tillgängliga platser har inte

tagits i anspråk vid de redan genomförda antagningarna. Regeringen föreslår

därför att studenter skall kunna antas till sådan utbildning även våren och

hösten 1998. Eftersom medlen är beräknade för att kunna utnyttjas t.o.m.

budgetåret 2002 anser dock regeringen att antagning under 1998 bara skall kunna

avse en högst treårig högskoleutbildning, eventuellt föregången av ett basår.

NT-utbildningen med särskilt vuxenstudiestöd utgör ett särskilt uppdrag för de

berörda lärosätena, som får ersättning för genomförd utbildning vid sidan av

takbeloppet. Medlen kan alltså inte av lärosätet användas för annan verksamhet.

Moderata samlingspartiet framför i motion 1997/98:Ub811 yrkande 2 sin

uppfattning att de särskilda NT-platserna bör avvecklas. Moderaterna anser att

medlen för NT-platserna bör få disponeras direkt av högskolorna.

Vänsterpartiet stöder däremot fortsatt verksamhet med NT-platser, men anser

(motion 1997/98:Ub483) att antagningen till sådana under 1998 även skall kunna

avse lärarutbildning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolans årskurser 4-9

och gymnasieskolan. Motionärerna påpekar att det råder brist på lärare med

sådan utbildning och att högskolorna har svårt att rekrytera till utbildningen.

De anser det därför oklokt att sluta med antagningen på NT-platser till dessa

utbildningar. - I motion 1997/98:Ub438 (s) framförs förslag om att antagning på

NT-platser skall kunna ske även år 1999, om inte samtliga platser har

utnyttjats i och med antagningarna år 1998.

Folkpartiet och Kristdemokraterna avvisar i motionerna 1997/98:Ub474 yrkande

9 respektive 1997/98:Ub710 yrkande 6 att särskilt vuxenstudiesstöd kan lämnas

till studenter i NT-utbildning. Yrkandena behandlas i utskottets betänkande om

utgiftsområde 15 Studiestöd (1997/98:UbU2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub811 yrkande

2. NT-platserna med särskilt vuxenstudiestöd har utan tvivel bidragit påtagligt

till att rekrytera studenter som annars inte skulle ha kommit till

utbildningen. Det finns för närvarande inte garanti för att medel kommer att

vara tillgängliga för ett särskilt förmånligt studiestöd för denna utbildning

efter år 2002. Utskottet kan därför inte tillstyrka motion 1997/98:Ub438.

Rekryteringen till lärarutbildning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolan

och gymnasieskolan är viktig. Antagning till NT-utbildning med särskilt

vuxenstudiestöd har hittills kunnat avse bl.a. grundskollärarutbildning i

naturvetenskapliga ämnen med inriktning på årskurserna 4-9.

Gymnasielärarutbildning har däremot inte omfattats av det särskilda

vuxenstudiestödet vid NT-utbildning. Det bör enligt utskottets mening vara

möjligt för högskolorna att liksom hittills anta studenter på NT-platser till

grundskollärarutbildning, även om de inte kan garanteras det särskilt

förmånliga studie- stödet under hela utbildningen utan endast t.o.m. år 2002.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med anledning av regeringens förslag

och motion 1997/98:Ub483 som sin mening ge regeringen till känna.

Civilingenjörsutbildning

Regeringen meddelar i propositionen sin avsikt att som en

planeringsförutsättning för berörda lärosäten ange examensmål även för perioden

2003-2005 när det gäller alla de examina för vilka examensmål sätts upp. För

civilingenjörsexamina räknar regeringen med att examensmålen höjs med 1 200

jämfört med perioden 2000-2002.

Tre motioner - 1997/98:Ub410 (m), 1997/98:Ub439 (s) och 1997/98:Ub461 (fp) -

innehåller förslag om att civilingenjörsutbildning skall anordnas vid

Mitthögskolan. Motionärerna påpekar att Mitthögskolan redan i dag, genom avtal

med Kungl. Tekniska högskolan, anordnar de två första åren av

civilingenjörsutbildning inom två områden och att Mitthögskolans

attraktionskraft skulle öka påtagligt om fullständig civilingenjörsutbildning

anordnades där. I motion 1997/98:Ub485 (c) yrkande 2 framförs motsvarande

förslag när det gäller Mälardalens högskola.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna. Liksom förra

året, då motsvarande yrkanden behandlades, påminner utskottet om att ansvaret

för att avgöra vilka examina en statlig högskola får utfärda numera är lagt på

Högskoleverket (bet. 1996/97:UbU1). Den beslutade och den nu föreslagna

utbyggnaden av Mitthögskolan och Mälardalens högskola är omfattande och skulle

innebära möjlighet att anordna civilingenjörsutbildning, under förutsättning

att dessa högskolor ansöker om och beviljas examensrätt för

civilingenjörsexamen. Enligt vad utskottet inhämtat har Högskoleverket ännu

inte fått någon sådan ansökan från någondera högskolan.

3.4 Lärarutbildning

På lärarutbildningsområdet gäller från och med innevarande budgetår examensmål

endast för grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4-9 och för

gymnasielärarexamen. Dessa mål avser dels perioden 1997-1999, dels perioden

2000-2002.

Regeringen föreslår i propositionen att examensmålen för

grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna 4-9 tillfälligt skall

höjas under perioden 2000-2002, för att därefter åter sänkas. För perioden

2000-2002 föreslår regeringen att examensmålen höjs med 1 140 examina jämfört

med vad som tidigare beslutats. För perioden 2003-2005 föreslås därefter som en

planeringsförutsättning att antalet examina skall minskas med 2 040.

För gymnasielärarexamen föreslår regeringen att examensmålet för perioden

2000-2002 höjs med 485, jämfört med vad som tidigare beslutats. Som

planeringsförutsättning för nästföljande period, 2003-2005, räknar regeringen

med att examensmålet höjs med ytterligare 345.

I enlighet med vad som i förra budgetpropositionen angavs som

planeringsförutsättning föreslår regeringen att det år 1998 skall avsättas

sammanlagt 16 miljoner kronor för forskningsanknytning av lärarutbildningarna.

Medlen är beräknade under anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. Likaså i enlighet med vad som i förra budgetpropositionen angavs

som planeringsförutsättning föreslår regeringen att det år 1998 skall avsättas

10 miljoner kronor för kompetensutveckling av lärarutbildare, också det under

anslaget B 45. Innevarande budgetår finns 15 miljoner kronor anvisade för detta

ändamål.

Folkpartiet tar i motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 17 och 1997/98: Ub250

yrkande 15 upp behovet av lärare, som kommer att öka efter sekelskiftet.

Motionärerna anser att problemet inte ligger bara i antalet platser utan även i

hur man skall få fram fler sökande, både män och kvinnor. Regeringen måste,

anser de, snarast återkomma med konkreta förslag till åtgärder.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna vad regeringen förordat

om lärarutbildningar och avslå motionsyrkandena. Det planeringssystem som

numera gäller för den grundläggande högskoleutbildningen innebär att

universiteten och högskolorna själva bestämmer om sitt utbildningsutbud och

dimensioneringen av olika utbildningar. Systemet bygger på förtroende för deras

vilja och förmåga att anpassa sin verksamhet så att behoven i det omgivande

samhället kan tillgodoses. Vid ett seminarium som utskottet anordnade

tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond den 4 november detta år gav

företrädare för ett flertal lärosäten uttryck för en sådan vilja och beskrev

hur de på olika sätt försöker förverkliga ambitionen. Seminariet kommer att

dokumenteras i serien Utredningar från riksdagen (URD-serien). Genom att redan

nu få examensmål för lärarexamina angivna för den andra treårsperioden av

2000-talet får universitet och högskolor underlag för att - var för sig eller i

samverkan - planera utökning av sina lärarutbildningar. Regeringen framhåller

(prop. s. 74) att det krävs aktiva insatser från högskolornas sida för att

rekrytera studenter till lärarutbildningarna. Bl.a. pekar regeringen på

möjligheten att rekrytera studenter med ämneskunskaper till en praktisk-

pedagogisk utbildning som leder till en lärarexamen. Utskottet utgår från att

universitet och högskolor tar ansvar för att på olika sätt söka rekrytera

studenter till lärarutbildningarna. När det gäller insatser från regeringens

sida vill utskottet också hänvisa till det s.k. NOT-projektet som på uppdrag av

regeringen bedrivs gemensamt av Skolverket och Högskoleverket. Verken har i

uppdrag att öka ungdomars, och då inte minst flickors, intresse och

förutsättningar för studier i naturvetenskap och teknik - de ämnesområden där

det finns särskilt stort behov av att öka rekryteringen till lärarutbildning.

NOT-projektet kommer att slutrapporteras under år 1998. Den

lärarutbildningskommitté som på initiativ från riksdagen tillkallades under

våren 1997 har i uppdrag bl.a. att analysera behovet av lärare på alla nivåer

och lämna förslag på åtgärder. Särskild uppmärksamhet skall enligt direktiven

till kommittén ägnas gymnasieskolans program med yrkesämnen (dir. 1997:54). Det

finns mot denna bakgrund inte anledning för riksdagen att göra de

tillkännagivanden som föreslås i motionsyrkandena.

Ett flertal motioner tar upp frågor om reformering av lärarutbildningen. I

motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 16 sägs att det måste göras insatser för att

förbättra rekryteringen. Motionärerna vill att lärarutbildningen skall ha flera

ingångar, så att den kan bli intressant också för studenter som har börjat på

andra utbildningsvägar eller läst fristående kurser. Det bör vara en uppgift

för Lärarutbildningskommittén att definiera en kärna av kunskaper som är

gemensam för flertalet lärare och som kan läsas i såväl en ämnesintegrerad

lärarutbildning som i en fristående. Alla lärare behöver en bättre teknisk

allmänbildning och insikt och god kunskap om informationsteknikens olika

användningsområden. Arbetsformerna i all lärarutbildning måste vara en förebild

för den undervisningsmiljö som de blivande lärarna förväntas bidra till. Det är

enligt motionärerna en självklarhet att blivande lärare i sin utbildning skall

använda moderna läromedel, inklusive de kunskapskällor som erbjuds via

Internet. Internationellt utbyte skall främjas i all lärarutbildning, heter det

i motionen. - Mot bakgrund av vad som framkommit i utvärderingarna av

lärarutbildningen behövs det en pedagogisk förnyelse av denna, anförs det i

motion 1997/98:Ub457 (fp) yrkande 5. Det bör också ingå i

Lärarutbildningskommitténs uppdrag att behandla lärares karriärmöjligheter,

sägs det i samma motion yrkande 7. - I motion 1997/98:Ub226 (v) yrkande 1

föreslås att Lärarutbildningskommittén skall ges tilläggsdirektiv om utbild-

ningen av yrkeslärare. Motionärerna påtalar svårigheterna att med dagens

utbildningsmodell fungera som yrkeslärare inom flera teknikområden där

utvecklingen går så snabbt som den gör i dag. De bedömer det som troligt att

det kommer att bli allt vanligare att kommunerna löser problemet genom att köpa

in konsulttjänster från företag som har specialister inom det aktuella området,

och låta konsulterna stå för spetsteknologin medan yrkeslärarna får sköta de

delar av kursinnehållet som inte har föråldrats. Det finns nackdelar med ett

sådant tillvägagångssätt, som måste lösas, anser motionärerna. Ett annat

problem är att lärarutbildningen för kärnämnena är dåligt anpassad till behoven

i undervisningen inom de yrkesinriktade programmen. - Gymnasielärarutbildningen

diskuteras också i motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 17, där motionärerna säger

att gymnasielärarutbildningen bör utvecklas för att täcka behoven i den

reformerade gymnasieskolan och stimulera till arbete i lärarlag. En för hela

gymnasieskolan gemensam pedagogisk kultur måste skapas, anser motionärerna. -

Tilläggsdirektiv till Lärarutbildningskommittén föreslås även i motion

1997/98:Ub245 (v) yrkande 4. Ca 20 % av barnen och ungdomarna i skolan har

missbrukande föräldrar, och det är viktigt att förståelsen för problemets

omfattning och dessa elevers svåra situation ökar inom lärarkåren, anser

motionärerna. - Kunskapen om det brottsförebyggande arbetet behöver öka i

lärarkåren, sägs det i motion 1997/98: Ub473 (s). Motionären vill att detta

skall uppmärksammas i lärarutbildningen.

U t s k ot t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Det som

motionärerna för fram ligger på flertalet punkter väl i linje med de direktiv

som gäller för Lärarutbildningskommittén. Med anledning av det som sägs i

motion 1997/98:Ub208 vill utskottet peka på att kommittén enligt direktiven

skall överväga insatser för att rekrytera fler lärarstuderande med

yrkeserfarenheter från andra områden än skolan. Behovet av lärarkompetens för

gymnasieskolans olika program skall analyseras, och därvid skall särskild

uppmärksamhet ägnas gymnasieskolans program med yrkesämnen. Utskottet utgår

från att de problem som tas upp i motionerna 1997/98:Ub215 och 1997/98:Ub226

därmed kommer att beaktas. Det behov av pedagogisk utveckling av

lärarutbildningen som påtalas i motion 1997/98:Ub457 yrkande 7 berörs också i

direktiven där det sägs att utredningen skall ge förslag till hur de faktorer

som ligger bakom kritiken mot lärarutbildningen för att vara alltför kravlös

skall kunna undanröjas. Utskottet vill dock understryka att ansvaret för att

högskoleutbildning bedrivs med tillfredsställande pedagogisk kvalitet alltid i

grunden måste vila på lärosätena själva. Vad gäller barn till missbrukande

föräldrar samt brottsförebyggande arbete vill utskottet hänvisa till vad som

sägs i direktiven om att ett viktigt inslag i lärarens yrke är förståelsen för

lärandets villkor, att det för detta krävs medvetenhet om elevernas olika

förutsättningar och behov och att lärarna måste ha kunskap om hur elever

reagerar som mobbas eller utsätts för annan kränkande behandling. Frågan om

lärarnas karriärmöjligheter ingår inte i uppdraget till

Lärarutbildningskommittén. Utskottet anser att detta är en fråga för lärarnas

arbetsgivare, som rimligen har ett intresse av att lärarkårens medlemmar trivs

och utvecklas i sin yrkesutövning. Om det i kommunerna erbjuds

läraranställningar med mer kvalificerade uppgifter kan självfallet de medel för

lärares kompetensutveckling som regeringen föreslår skall anvisas under

anslaget B 45 (jfr ovan) användas för att bygga upp kompetensen hos lärare som

vill avancera till sådana anställningar. Riksdagen har enligt utskottets mening

inte anledning att ta initiativ på den punkten.

Motion 1997/98:Ub487 (c, m, fp, v, mp, kd) tar upp det som regeringen redovisar

i propositionen om sin bedömning när det gäller lärarutbildning med

Waldorfinriktning. Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att i

samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm och Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan

utarbeta en utbildningsplan för en grundskollärarutbildning vars examen

uppfyller villkoren för anställning både i den svenska grundskolan och i

fristående skolor med Waldorfinriktning. Utbildningsplanen skall innehålla

moment både från den gängse grundskollärarutbildningen och från

lärarutbildningen med alternativ pedagogik vid Rudolf Steinerhögskolan.

Motionärerna finner denna uppläggning intressant. Det rimliga bör därför vara,

anser motionärerna, att Rudolf Steinerhögskolan, efter en viss

kvalitetsprövning, står för examinationen i den Waldorfpedagogiska delen av

utbildningen. Samtidigt bör dock Lärarhögskolan stå för utbildningsbeviset,

heter det i motionen (yrk. 1). Enligt motionärerna bör vidare regeringen ge

Högskoleverket tilläggsdirektiv att finna en lösning för alla lärarkategorier

som finns i en Waldorfskola, alltså även gymnasielärare och olika typer av

ämneslärare (yrk. 2). Det är också naturligt att andra lärarhögskolor än

Lärarhögskolan i Stockholm kan delta i det aktuella utbildningssamarbetet (yrk.

3).

U t s k o t t e t vill i denna fråga anföra följande.

Regeringen säger i propositionen (s. 73) att ansvaret för genomförandet av

momenten om alternativ pedagogik skall tillkomma Rudolf Steinerhögskolan.

Utskottet anser, liksom motionärerna, att det rimliga är att pröva en ordning

där Rudolf Steinerhögskolan, som uppenbarligen är den som har kompetensen när

det gäller den Waldorfpedagogiska delen av utbildningen, står för examinationen

i den delen. Det innebär att Rudolf Steinerhögskolan svarar för prov och

betygsättning i dessa moment. Examensrätten skall dock enligt utskottet läggas

på Lärarhögskolan i Stockholm, som därmed har ansvaret för att samtliga

fordringar som ställs för examen är uppfyllda innan utbildningsbevis utfärdas.

Det är också viktigt att skyndsamt finna en lösning för alla lärarkategorier

som finns i en Waldorfskola, alltså även gymnasielärare och olika typer av

ämneslärare. Likaså delar utskottet uppfattningen att det är naturligt att även

andra lärarhögskolor än Lärarhögskolan i Stockholm skall komma i fråga för

lärarutbildning med Waldorfinriktning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen

med anledning av motion 1997/98:Ub487 yrkande 1 och med bifall till samma

motion yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Motion 1997/98:Ub226 (v) yrkande 2 innehåller förslag om modifierad

distansutbildning med praktisk-pedagogiskt innehåll, avsedd för

teknikspecialister från näringslivet som verkar i skolan som ?obehöriga

lärare?. Enligt motionärerna skulle kurserna också kunna användas för att

förnya pedagogiska, metodiska och didaktiska kunskaper hos lärare med en äldre

lärarutbildning.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet. Det finns inga

cen-trala bestämmelser som hindrar att motionärernas idé - som utskottet finner

intressant - förverkligas om ett lärosäte kommer överens om det med t.ex. en

gymnasieskola. Det är däremot inte något som riksdagen bör ta ställning till.

Forskningen inom lärarutbildningen bör fokuseras på didaktik, sägs det i

motion 1997/98:Ub457 (fp) yrkande 2. Syftet är att utveckla de blivande

lärarnas reflektion över kunskap och lärande.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Det är enligt

utskottets mening en självklarhet att forskningen inom lärarutbildningen i stor

utsträckning inriktas på didaktiska frågor. Högskoleverket fördelar de medel

som anvisats för forskningsanknytning av lärarutbildningarna. De medel som

hittills har fördelats avser forskning vid Umeå universitet i dels

matematikdidaktik, dels kemididaktik.

Motion 1997/98:Ub457 (fp) tar också upp samarbetet mellan skolväsendet och

forskningsvärlden. Forskare bör ges möjlighet att gå in i skolarbetet och

lärare möjlighet att lämna skolan för forskning, anser motionärerna som också

hävdar att forskarutbildade lektorer inom alla skolformer skulle stimulera till

en utveckling av läraryrket (yrk. 3). Ett samarbete med näringslivet är enligt

motionärerna en nödvändighet för att skolan skall kunna utbilda för ett

framtida samhälle. Därför bör högskolornas samarbete vid regionala

utvecklingscentrum även inbegripa det regionala näringslivet (yrk. 4).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Den satsning på

forskning inom lärarutbildningen som inletts efter förslag i den förra

budgetpropositionen och som nu utökas kommer rimligen att leda till utökade

kontakter mellan skolan och forskningsvärlden. Utskottet har samma uppfattning

som motionärerna om det angelägna i att fler forskarutbildade verkar som lärare

i skolan. Saken behandlades utförligt senast våren 1997 i betänkandena

1996/97:UbU8 (s. 25) och 1996/97:UbU13 (s. 31 f.). I skollagen (1985:1100)

åläggs varje kommun och landsting att sträva efter att för undervisning i

gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning anställa

lärare som har forskarutbildning (2 kap. 3 §). Det är med besvikelse som

utskottet konstaterar att antalet lektorer i gymnasieskolan, trots

statsmakternas tydliga markeringar, minskat från år till år. Ett hinder för att

anställa fler lektorer i skolan är troligen att tillgången på forskarutbildade

med pedagogisk utbildning och intresse för att bli lärare är alltför liten.

Utskottet återkommer längre fram i detta betänkande till frågan om hur antalet

forskarutbildade skall kunna ökas (avsnitt 6). Även när det gäller regionala

utvecklingscentrum för lärarutbildningen delar utskottet motionärernas

uppfattning att det är värdefullt att även näringslivet i respektive region

dras in i samarbetet. Detta bör dock inte vara något som regleras av

statsmakterna. Formerna för dessa centrum bör - som regeringen framhöll i den

förra budgetpropositionen - kunna variera och anpassas efter de skilda

förutsättningar som finns inom olika regioner.

3.5 Konstnärlig utbildning

Regeringen föreslår - som framgått i avsnitt 3.1 ovan - att det inom ramen för

utbyggnaden av den grundläggande utbildningen hösten 1998 avsätts 40

helårsplatser för de konstnärliga högskolorna. Dessa fördelas enligt följande:

Danshögskolan 2, Dramatiska institutet 5, Konstfack 14, Kungl. Konsthögskolan

3, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 14, Operahögskolan i Stockholm 1 och

Teaterhögskolan i Stockholm 1.

Vidare föreslår regeringen att 4 miljoner kronor avsätts för fortsatta

satsningar på de samarbetsprojekt som startats mellan de konstnärliga och

tekniska utbildningarna och näringslivet.

Högskolorna i Borås och Växjö, Mälardalens högskola och den blivande Malmö

högskola föreslås få tillämpa ersättningsbeloppet för utbildningsområdet

design.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.

I motion 1997/98:Ub412 (v) pläderar motionären för att det behövs ett tydligt

barn- och ungdomsperspektiv i de konstnärliga högskoleutbildningarna.

U t s k o t t e t anser inte att det finns anledning till ett uttalande av

riksdagen om detta. Motionen avstyrks.

Inriktningen av arkitektutbildningen tas upp i motion 1997/98:Ub413 (s). Enligt

motionären bör denna utbildning ses över och mer än hittills inriktas på att

bygga om gammal bebyggelse, men även på att bygga nytt. Motionären hänvisar

till Danmark, där arkitektutbildningen är längre än i Sverige och förlagd till

konstnärliga högskolor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen. Inom ramen för den

examensbeskrivning som regeringen givit i bilaga till högskoleförordningen

(1993:100) bör det vara respektive universitets eller högskolas ansvar att

närmare bestämma om utbildningens inriktning. Regeringen har nyligen givit

Högskoleverket i uppdrag att följa upp och utvärdera den svenska arkitekt-

utbildningen mot bakgrund bl.a. av att lågkonjunkturen har bidragit till nya

arbetsuppgifter och en delvis förändrad yrkesroll för arkitektarbetet. Den

framtida arbetsinsatsen kommer främst att vara inriktad på att förvalta och

förnya befintlig bebyggelse samt att anpassa befintlig bebyggelse till en

hållbar samhällsutveckling, säger regeringen i uppdraget till Högskoleverket.

Motion 1997/98:Ub464 (c) tar upp behovet av en designutbildning på

högskolenivå i Nybro. Utskottet återkommer till yrkandet i avsnitt 6.

3.6 Malmö högskola

Riksdagen beslutade vid förra riksmötet att en ny högskola skall inrättas i

Malmö (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Därefter har en

organisationskommitté arbetat med att förbereda den nya högskolan. Regeringen

räknar nu med att den skall inrättas som självständig högskola den 1 juli 1998.

Medel för 1 500 helårsstudenter fr.o.m. höstterminen 1997 finns innevarande år

anvisade under anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m.

Regeringen föreslår nu följande.

Den blivande Malmö högskola skall hösten 1998 tillföras resurser motsvarande

ytterligare 300 helårsstudenter. Därutöver skall den lärarutbildning och den

tekniska utbildning samt övrig verksamhet som Lunds universitet bedriver vid

enheterna Lärarhögskolan i Malmö samt vid Lunds Tekniska Högskola i Malmö (LTH-

Malmö) föras över till Malmö högskola i samband med att denna blir en

självständig statlig högskola. Resurser motsvarande 3 800 helårsstudenter inom

utbildningsområdena teknik och naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora,

teologi samt undervisning förs per den 1 juli 1998 från anslaget B 3 Lunds

universitet: Grundutbildning till anslaget B 45 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m., anslagsposten 11 Malmö högskola.

För forskning tillförs vidare den blivande Malmö högskola under anslaget B 46

drygt 21 miljoner kronor, varav 10,2 miljoner kronor permanent.

Moderata samlingspartiet ställer sig i motion 1997/98:Ub811 yrkande 3

kritiskt till regeringens förslag att överföra viss utbildning från Lunds

universitet till den nya högskolan i Malmö. I avvaktan på ett bättre underlag

om hur den tänkta utbildningen i Malmö skall förändras föreslår motionärerna

att Malmö högskola inte tillåts expandera utöver den nivå som aviserats för år

1997 utan prövas enligt samma principer som övriga universitet och högskolor

vad gäller fler platser och nya inriktningar. I Moderaternas budgetförslag

återförs drygt 63 miljoner kronor från anslaget B 45 till anslaget B 3 Lunds

universitet: Grundutbildning.

I motionerna 1997/98:Ub404 och 1997/98:Ub407 (båda m) hävdar motionären att

befintlig högskoleutbildning i Malmö skall tillhöra Malmö högskola och

befintlig utbildning i Lund tillhöra Lunds universitet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat

om högskoleverksamheten i Malmö och avslår motionsyrkandena. Från

Utbildningsdepartementet har utskottet inhämtat att förslaget i propositionen

om överföring av viss utbildning från Lunds universitet till Malmö högskola är

grundat på en överenskommelse i enighet mellan organisationskommittén och Lunds

universitet. Det framgår av propositionen att organisationskommittén kommit

fram till att de konstnärliga utbildningarna vid Lunds universitet (som bedrivs

i Malmö) även i fortsättningen skall tillhöra Lunds universitet, och att

regeringen när det gäller tandläkarutbildningen vill avvakta en analys av

vilken organisatorisk tillhörighet som bäst gagnar såväl Malmö högskolas

planerade utbildningar som den odontologiska utbildningen och forskningen. Mot

den bakgrunden bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu ta ställning för

överförande av ytterligare verksamhet från Lunds universitet till Malmö

högskola.

Utskottet återkommer i avsnitt 6 till förslag från Moderaterna och

Folkpartiet om medelsanvisningen.

3.7 Högskola på Gotland

Högskoleverksamhet på Gotland har bedrivits under en lång följd av år, hittills

i form av att länsstyrelsen disponerat ett anslag med vilket den beställt

utbildning från olika statliga lärosäten. Riksdagen godkände vid förra

riksmötet att en självständig högskola skall inrättas på Gotland (prop.

1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Någon tidpunkt för inrättandet

fastställdes inte då.

Regeringen gör nu i propositionen den bedömningen att en självständig

högskola skall kunna inrättas senast den 1 juli 1998. Regeringen avser att

återkomma till riksdagen i denna fråga under våren 1998.

Regeringen föreslår att en ny högskola på Gotland skall tillföras resurser

för ytterligare 200 helårsstudenter hösten 1998. Tillsammans med förra årets

beslut innebär det ett sammanlagt tillskott av resurser för 900 helårsstudenter

under perioden 1997-1999.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat

om högskoleverksamheten på Gotland.

Utskottet återkommer i avsnitt 6 till förslag från Folkpartiet om

medelsanvisningen.

3.8 Satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor

Regeringens förslag

I enlighet med vad som aviserades i vårpropositionen föreslår regeringen att

universitet och högskolor tillförs sammanlagt 236 miljoner kronor för

högskolelärares kompetensutveckling samt för förstärkning av

studiefinansieringen i forskarutbildningen. Enligt vad som framgår på s. 90 i

propositionen avser 100 miljoner kronor studiefinansiering i

forskarutbildningen och har fördelats till universiteten samt Chalmers tekniska

högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Återstoden avser

kompetensutveckling av högskolelärare och har fördelats på samtliga universitet

och statliga högskolor med undantag för vissa konstnärliga högskolor i

Stockholm, samt på Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i

Jönköping.

Uppsala, Lunds och Göteborgs universitet samt Karolinska institutet föreslås

få tillskott av medel för ökade hyreskostnader med anledning av upprustning

eller nybyggnad av vissa lokaler.

För forskning inom vissa angivna områden föreslås tillskott av resurser

enligt följande.

Lunds universitet för forskning vid Skissernas museum kring offentlig konst

och monumentalkonst, Göteborgs universitet för tvärvetenskaplig forskning och

forskarutbildning i framför allt humaniora och samhällsvetenskap samt för

forskning inom området oorganisk kemi, Stockholms universitet för forskning

(professur) i svenska för döva samt forskning kring och vård av Tage Erlanders

arkiv och, som en engångssatsning, för verksamheten vid Centrum för

invandringsforskning, Linköpings universitet för ett nytt tema Etnicitet samt

för uppbyggnad av tvärvetenskaplig forskning för att stärka utbildningen vid de

fyra nya centrumbildningarna i Norrköping, Kungl. Tekniska högskolan för viss

forskning inom infrastrukturens ekonomi och Luleå tekniska universitet för

fortsatt uppbyggnad av forskning och forskarutbildning inom den nyinrättade

filosofiska fakulteten.

Till Uppsala universitet överförs medel för Kollegiet för samhällsforskning

(SCASSS), som för närvarande finansieras under anslaget till Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Uppsala universitet tillförs också medel

för Torgny Segerstedts gästprofessur: universitet, kunskap och lärande. Denna

professur har inrättats och hittills finansierats av Rådet för forskning om

universitet och högskolor, som enligt tidigare beslut upphör med utgången av år

1997 (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15, rskr. 353).

Regeringens förslag innebär att universiteten budgetåret 1998 tillförs

ytterligare ca 293 miljoner kronor under anslagen till forskning och

forskarutbildning, de mindre och medelstora högskolorna ca 143 miljoner kronor

för forskning under anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete

vid vissa högskolor samt Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan

i Jönköping ca 13 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning under

anslaget B 44 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.

I propositionen meddelas också att forskningen vid de mindre och medelstora

högskolorna även kommer att förstärkas med fleråriga satsningar från några av

forskningsstiftelserna, omfattande 147 miljoner kronor år 1998. I detta belopp

ingår också satsningar vid KTH och Luleå tekniska universitet.

Riksdagen har nyligen godkänt principer för uppställande av rekryteringsmål

avseende könsfördelningen bland professorer (prop. 1996/97:141, bet.

1997/98:UbU3, rskr. 12). I budgetpropositionen redovisas vilka rekryterings-mål

som regeringen preliminärt avser att sätta upp för de olika universiteten samt

Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen Högskolan i Jönköping samt SLU.

Rekryteringsmålen skall avse perioden 1997-1999. Lärosätena kommer att få

tillfälle att yttra sig över de preliminära målen innan regeringen lägger fast

dem i regleringsbrevet för budgetåret 1998.

Motionerna

Moderata samlingspartiet säger i motion 1997/98:Ub805 yrkande 11 att ett litet

land som Sverige inte kan splittra sina forskningsresurser. Den forskning som i

samverkan med lokalt näringsliv bedrivs vid de mindre och medelstora

högskolorna är viktig och skall utvecklas, men grundläggande och nydanande

forskningsinsatser kräver större resurser än vad som där kan erbjudas med

undantag för mycket väl definierade forskningsfält. En ökad satsning på

forskarutbildning vid universiteten i förening med en successiv utbyggnad av de

små och medelstora högskolorna är därför enligt motionärerna en bra väg att gå.

I motion 1997/98:Ub811 ifrågasätter Moderaterna den fördelning som regeringen

föreslår när det gäller resurser för forskning (yrk. 5). De framhåller att

studenters och forskares rörlighet måste främjas, och att det är felaktigt att

inrätta forskarutbildning vid de mindre högskolorna i syfte att de skall

producera sina egna lärare. Resurser till forskarutbildning skall koncentreras

(yrk. 7). Moderaterna har i sitt budgetalternativ andra förslag än regeringen

rörande anslag till forskning och forskarutbildning (avsnitt 6 samt bilaga 2).

Miljöpartiet ställer sig i motion 1997/98:Ub807 yrkande 43 kritiskt till

regeringens förslag. Motionärerna efterlyser ett bättre underlag för

fördelningen av forskningsresurser med hänsyn till framtida behov. De

ifrågasätter om spridning av forskningsresurser är en fördel i sig. Kanske är

det, säger motionärerna, bättre att man koncentrerar sig på att först finna ett

- ur rikssynpunkt såväl som ur regional synpunkt - lämpligt forskningsområde

för en viss högskola och sedan satsa ordentligt på att bygga upp en resursstark

forskningsenhet vid denna högskola. Miljöpartiets budgetförslag beträffande

anslagen till universitet och högskolor överensstämmer med regeringens. - I

syfte att råda bot på en bristande balans mellan grundforskning och

sektorsforskning (tillämpad forskning) för Miljöpartiet i motionerna 1997/98:

Ub467 och 1997/98:Ub807 yrkandena 45 och 46 på nytt fram förslag om s.k.

grundforskningsavdrag. Förslaget innebär att medel överförs från tillämpad

forskning till grundforskning genom att alla medel för tillämpad forskning

(till att börja med endast hos finansiärer inom den offentliga sektorn samt

andra fonder och stiftelser) får vidkännas ett avdrag på förslagsvis 5 %, som

slussas över till grundforskningen inom universitet och högskolor. Motionärerna

räknar med att det finns ca 20 miljarder kronor för tillämpad forskning som på

detta sätt skulle kunna bidra med 1 miljard kronor till grundforskningen. De

har förslag om hur dessa medel skulle fördelas mellan anslagen till forskning

och forskarutbildning vid universiteten (utom SLU) samt anslagen till

forskningsråden under Utbildningsdepartementet. Enligt motion 1997/98:Ub467 bör

en utredning tillsättas för att utarbeta förslag till lämpliga former för

införande av ett grundforskningsavdrag. I motion 1997/98: Ub807 begärs en

utredning med uppdrag att föreslå lämpliga administrativa former för

hanteringen av ett grundforskningsavdrag (yrk. 47). Medel från

grundforskningsavdraget skall enligt motionerna 1997/98:Ub468 (mp) och

1997/98:Ub807 yrkande 44 användas även för att inrätta en utvecklingsfond för

små och medelstora högskolor. En sådan fond vore enligt motionärerna ett bättre

sätt att stödja forskningen vid dessa högskolor än regeringens förslag om

generella anslag i budgeten.

Kristdemokraterna framhåller i motion 1997/98:Ub489 yrkande 12 att ansvaret

för fasta forskningsresurser inte kan ges generellt utan bara fördelas till de

lärosäten som uppnått en viss organisatorisk nivå. De vill också slå vakt om

den humanistiska forskningen, som enligt motion 1997/98:Ub441 yrkande 1 bör

prioriteras.

Ett antal motioner rör resurser till viss forskning eller visst lärosäte.

Motion 1997/98:Ub425 (s) tar upp forskningen vid Lunds universitet kring

arbetets och arbetarrörelsens historia, som tidigare fått stöd genom ett

engångsbelopp. Nu krävs permanenta resurser, anser motionären. -

Fakultetsresurser bör enligt motion 1997/98:Ub442 (m) yrkande 1 tillföras

Göteborgs universitet för att komplettera det biovetenskapliga

läkemedelsprogram som inrättats där. - Folkbildningsforskningen genom det

nationella nätverket MIMER behöver förstärkas, sägs det i motion 1997/98:Ub418

(s). Nätverket har sin basorganisation vid Linköpings universitet. - Enligt

motion 1997/98: Ub431 (m) yrkande 2 har Högskolan i Borås blivit missgynnad vid

regeringens fördelning av forskningsresurser. - I motionerna 1997/98:Kr510 (kd)

yrkande 10 och 1997/98:Kr517 (m) yrkande 3 sägs att Idrottshögskolan i

Stockholm liksom andra idrottshögskolor i Europa bör få fasta

forskningsresurser och sedvanlig examinationsrätt.

Utskottets bedömning

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om

satsningar på forskning och forskarutbildning och avslår motionsyrkandena. Till

användningen av anslagen inom de olika fakulteterna återkommer utskottet i

avsnitt 6.

När det gäller de mindre och medelstora högskolorna noterar utskottet att

regeringen inte har föreslagit att dessa högskolor skall anordna

forskarutbildning. Däremot har riksdagen nyligen godkänt en ny ordning som

innebär att en sådan högskola skall kunna ansöka om rätt att anordna

forskarutbildning och tilldelas sådan efter prövning av Högskoleverket (prop.

1996/97: 141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). En satsning på ökade och permanenta

forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna samt Lärarhögskolan

i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm inleddes i och med 1997 års

budget. Utskottet ansåg det då angeläget, inte minst ur ett regionalt

utvecklingsperspektiv, att bygga ut dessa högskolors forskningsverksamhet.

Förutsättningarna för den långsiktiga kunskapsutvecklingen förbättras därmed

och en god forskningsmiljö har stor betydelse även för grundutbildningens

kvalitet och för lärarnas kompetensutveckling (bet. 1996/97:UbU1 s. 36). Den

fortsatta utbyggnad som regeringen nu föreslår av forskningsresurserna vid

dessa högskolor är angelägen av samma skäl.

Den humanistiska forskningen är enligt utskottets mening viktig. Under

anslagen till universiteten för forskning och forskarutbildning finns

anslagsposter för varje fakultet som finns vid respektive lärosäte. Från och

med budgetåret 1999 kommer dock anslag till forskning och forskarutbildning att

anvisas för bredare vetenskapsområden, samtidigt som indelningen i fakulteter

inte längre skall beslutas av statsmakterna (prop. 1996/97:141, bet.

1997/98:UbU3, rskr. 12). Det kommer då att i högre grad än hittills vara

lärosätenas styrelser som tar ställning till hur stor del av de samlade

forskningsresurserna som skall ägnas åt humaniora. Utskottet behandlar i

avsnitt 6 frågan om medel för studiefinansiering i forskarutbildningen och

föreslår därvid att bl.a. de humanistiska fakulteterna får en större ökning av

sådana medel än vad regeringen föreslagit.

När det gäller motionsyrkandena om ytterligare resurser till viss forskning

eller visst lärosäte vill utskottet framhålla att regeringens budgetförslag

föregås av en dialog med berörda lärosäten. Eftersom den ekonomiska ramen är

begränsad måste prioriteringar göras. Vid Lunds, Göteborgs och Linköpings

universitet är de samlade resurserna för forskning och forskarutbildning så

omfattande att nya behov normalt bör prövas i respektive universitets egen

budgetprocess, som utskottet förutsätter också innebär att omprioriteringar

övervägs. Högskolan i Borås tillhör de högskolor som får lägst belopp under

anslaget B 46, mindre än ett par andra högskolor av jämförbar storlek.

Procentuellt är dock den resursökning som regeringen nu föreslår för Högskolan

i Borås under detta anslag större. Det bör också påpekas att Högskolan i Borås

- som framgår av propositionen (s. 84) - kan räkna med ett betydande tillskott

av medel från forskningsstiftelserna.

Idrottshögskolan i Stockholm tilldelas fasta forskningsresurser på samma sätt

som de mindre och medelstora högskolorna. Frågor om examensrätt prövas för

statliga högskolor av Högskoleverket. Utskottet noterar att Idrottshögskolan i

Stockholm har examensrätt för högskoleexamen och idrottslärarexamen.

Utskottet övergår nu till förslaget om grundforskningsavdrag.

Enligt utskottets mening står det i strid med principerna bakom det nuvarande

systemet för statsbudgetens uppbyggnad att medel som beräknas under ett

utgiftsområde skall användas för verksamhet som tillhör ett annat sådant

område. I den mån regeringen och riksdagen anser att en verksamhet inom ett

utgiftsområde bör minska och en annan verksamhet inom ett annat sådant område

bör öka, skall detta återspeglas genom förslag om att de berörda utgiftsramarna

ökas respektive minskas. Riksdagen kan inte besluta om anslag av viss storlek

för sektorsforskning inom ett antal olika utgiftsområden och samtidigt

föreskriva att en del av dessa anslag inte skall användas till sitt ändamål

utan i stället till grundforskning inom utgiftsområde 16. Förslaget om en

utvecklingsfond för små och medelstora högskolor förutsätter att resurser finns

tillgängliga genom grundforskningsavdraget.

3.9 Gästforskare/gästlärare utomlands

Regeringen anser att det är angeläget att kunskaperna utomlands om Sverige

utökas, breddas och fördjupas. I budgeten för innevarande år finns medel

anslagna för att bereda yngre svenska akademiker med lägst docentkompetens inom

humaniora och samhällsvetenskap möjlighet att verka vid utländska universitet

för att bl.a. undervisa om svenska samhälls- och kulturförhållanden (prop.

1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). Mot bakgrund av att

undervisningen om Sverige, svenska förhållanden och svenska språket i många

länder har minskat av ekonomiska skäl avser regeringen att uppdra till

Stiftelsen Svenska institutet att i framför allt Tyskland, Frankrike och USA på

lämpligt sätt ytterligare främja undervisningen i svenska och om svenska

förhållanden.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna vad regeringen förordat

om detta. Utskottet återkommer till medelsanvisningen i avsnitt 6.

4 Nationella och internationella forskningsresurser

I inledningen till avsnitt 7 i propositionen redogör regeringen för åtgärder

som den vidtagit efter riksdagens beslut förra året om förslagen i

forskningspropositionen (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99) samt förslaget i

propositionen om statliga stiftelser (prop. 1996/97:22, yttr. UbU3y, bet. LU2,

rskr. 62).

Ökade förutsättningar har enligt regeringen skapats för ett nära samarbete

mellan stiftelser, forskningsråd och sektorsorgan samt universitet och

högskolor. Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har fattat beslut om nya

åtaganden om ca 500 miljoner kronor som utgör en betydande avlastning av

forskningsrådens och sektorsorganens åtaganden. Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har bl.a. beslutat att satsa totalt 195

miljoner kronor under en tvåårsperiod så att de mindre och medelstora

högskolornas forskningsverksamhet kan utvecklas snabbare. Stiftelsen för

miljöstrategisk forskning (MISTRA) har totalt avsatt 120 miljoner kronor för år

1997 respektive 287 miljoner kronor för år 1998 för forskningsstöd. Stiftelsen

för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) har beslutat

att överta ansvaret för nya stipendier inom de postdoktorsprogram som hittills

finansierats av forskningsråden. STINT har också beslutat avsätta 200-300

miljoner kronor för tilläggsfinansiering inom EU:s fjärde ramprogram och har

avskaffat sitt tidigare krav på statlig motfinansiering. Riksbankens

Jubileumsfond har beslutat att under år 1997 anvisa 185 miljoner kronor ur den

kulturvetenskapliga donationen till stöd för forskning inom humaniora och

samhällsvetenskap. Därav avser 60 miljoner kronor stöd för forskarrekrytering i

form av doktorandtjänster och postdoktorala tjänster. För år 1998 räknar

jubileumsfonden med att fördela ca 140 miljoner kronor ur den

kulturvetenskapliga donationen.

4.1 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

Regeringen anmälde i budgetpropositionen förra året sin avsikt att låta utreda

möjligheterna för att inrätta ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

med bred tvärvetenskaplig inriktning. Syftet skulle vara att främja sambandet

mellan den akademiska grundforskningen och företagens behov av tillämpad

forskning. Riksdagen anvisade, enligt regeringens förslag, medel på

tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 för senare användning för ett sådant

institut, om utredningen ledde till att projektet kunde genomföras. Sammanlagt

ställdes 100 miljoner kronor till förfogande. Ställningstaganden till

driftskostnader m.m. skulle göras när utredningen presenterat sitt förslag

(prop. 1996/97:1, Förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1995/96, yttr.

UbU2y, bet. FiU11, rskr. 49).

I årets budgetproposition föreslår regeringen att ett tekniskt

forskningsinstitut med huvudsaklig inriktning mot mikroelektronikbaserade

system inrättas i Göteborg. Grundprincipen bör enligt regeringen vara att

institutet får statlig basfinansiering, men den huvudsakliga finansieringen

bör, efter ett inledande uppbyggnadsskede, utgöras av medel från näringslivet

för uppdragsforskning. Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté

som skall utreda frågan om institutets associationsform och fortsatt

finansiering av dess driftskostnader samt fördelningen av finansieringsansvaret

mellan staten och näringslivet. I fråga om den långsiktiga finansieringen av

institutet avser regeringen att återkomma till riksdagen.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag.

4.2 Besparingar på forskningsområdet

I forskningspropositionen förra året aviserade regeringen en utredning om

Sveriges engagemang i storskaliga internationella forskningsorganisationer

(prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99). Bakgrunden var dels det internationella

forskningssamarbetets stora vikt för att upprätthålla en hög kvalitet i

forskningen, dels de höga kostnaderna för vissa storskaliga internationella

forskningsorganisationer, dels också det statsfinansiella behovet av att

begränsa de totala kostnaderna för forskning. De preliminära utgiftsramar som

riksdagen beslutade om för budgetåret 1998 förutsatte en besparing inom området

Nationella och internationella forskningsresurser på 150 miljoner kronor (prop.

1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100).

Den aviserade utredningen redovisades i betänkandet Besparingar i stort och

smått (SOU 1997:69). Utredningen kom bl.a. fram till att ett svenskt utträde ur

CERN (som utgör den största kostnadsposten inom anslaget Europeisk

forskningssamverkan) för närvarande inte är möjligt. Med utredningsförslaget

och remissyttrandena över detta som grund föreslår nu regeringen följande

förändringar för att uppnå en besparing budgetåret 1998 på 150 miljoner kronor.

Ansvaret för att göra avvägningen mellan internationella och nationella

forskningsresurser läggs över på respektive forskningsråd. Det innebär att det

särskilda anslaget till europeisk forskningssamverkan, under vilket Sveriges

deltagande i internationella forskningsorganisationer i huvudsak har

finansierats, avskaffas. Medlen förs över till de olika forskningsrådens

anslag, men minskas därvid med sammanlagt 77 miljoner kronor. Under budgetåret

1998 och 1999 kommer emellertid besparingen att kompenseras genom att ansvarig

myndighet får dispositionsrätt till anslagssparande från det tidigare anslaget

Europeisk forskningssamverkan.

Genom att sättet att finansiera investeringar i utrustning numera har lagts

om till lånefinansiering anser regeringen - vilket också föreslagits av den

nyss nämnda utredningen - att anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning kan

minskas. Sammanlagt minskas anslaget för 1998 med 68 miljoner kronor. Därav

utgörs 25 miljoner kronor av en ren besparing, medan 43 miljoner kronor innebär

uppskjutande av kostnader genom omläggningen till lånefinansiering.

Slutligen föreslår regeringen, för att uppnå besparingsmålet, att

forskningsrådens anslag skall minskas med sammanlagt 5 miljoner kronor. Detta

bedömer regeringen som möjligt eftersom forskarutbytet med utlandet har fått

betydligt bättre förutsättningar genom tillkomsten av nya

forskningsfinansiärer, bl.a. STINT.

Moderata samlingspartiet framför i motion 1997/98:Ub805 yrkande 15 (i denna

del) kritiska synpunkter på regeringens förslag när det gäller internationellt

forskningssamarbete. Motionärerna anser att internationellt utbyte och

samverkan inom forskningen är viktigt och bör öka, medan regeringen i

propositionen säger att betydande minskningar av kostnaderna för deltagande i

internationella forskningsorganisationer bör ha uppnåtts inom de närmaste åren.

I motion 1997/98:N223 framhåller Moderaterna vikten av fortsatt svenskt

deltagande i den internationella fusionsforskningen (yrk. 8).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Det är enligt

utskottets mening nödvändigt att olika slag av kostnader för forskning vägs mot

varandra, och att detta görs av de vetenskapligt mest kompetenta organen.

Därför är det väl motiverat att flytta över ansvaret för avvägningen mellan

nationella och internationella forskningsresurser till respektive

forskningsråd. Regeringen avser att uppdra åt de ansvariga myndigheterna att

årligen lämna en bedömning av avvägningen, vilket som utskottet uppfattar saken

kommer att ge underlag för både regeringens och riksdagens bedömning av frågan

även framdeles. Utskottet hänvisar också till den parlamentariska kommitté som

har tillkallats för att lämna förslag om den framtida svenska

forskningspolitiken (dir. 1997:67). Kommittén skall analysera de svenska

statliga forskningsinsatserna med utgångspunkt i samhällets behov och

forskningens möjligheter och ansvarsfördelningen mellan statsmakterna,

myndigheter och andra finansiärer. I frågan om fortsatt svenskt deltagande i

den internationella fusionsforskningen bör riksdagen inte göra några uttalanden

som föregriper de vetenskapliga organens bedömningar och regeringens beredning

av eventuella förslag.

Likaså i syfte att underlätta avvägningar mellan olika slag av kostnader

föreslår regeringen att Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-rådet)

avvecklas och att medlen som rådet förfogat över överförs till anslaget till

dyrbar vetenskaplig utrustning. Detta anslag disponeras av

Forskningsrådsnämnden (FRN). Som nyss nämnts föreslår regeringen en besparing

på anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning.

Moderata samlingspartiet yrkar i motion 1997/98:Ub811 avslag på regeringens

förslag att avveckla HPD-rådet (yrk. 8). I sitt budgetalternativ - som

utskottet återkommer till i avsnitt 8 - har motionärerna föreslagit 10 miljoner

kronor för att fullfölja satsningen på s.k. superdatorer. I motion

1997/98:Ub445 (fp) framhåller motionären vikten av att Nationellt

superdatorcentrum (NSC) vid Linköpings universitet får sin långsiktiga

verksamhet säkerställd (yrk. 1). Om HPD-rådet läggs ner äventyras enligt

motionären framtiden för NSC. En nedläggning av NSC får ej ske utan att en

utförlig konsekvensanalys först har genomförts, anser han (yrk. 2).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna vad regeringen förordat

om högpresterande datorsystem och avslå motionsyrkandena. Det bör vara FRN:s

ansvar att bedöma i vilken utsträckning som besparingen på anslaget till dyrbar

utrustning skall tas ut på högpresterande datorsystem. Regeringen skriver att

FRN i de fall så erfordras skall ansvara för fullföljandet av de insatser som

beslutats av HPD-rådet och att FRN också om så behövs skall svara för fortsatta

insatser för att utveckla kompetensen inom området högpresterande datorer.

Riksdagen bör enligt utskottets mening utgå från att FRN kommer att beakta

vikten av att redan gjorda investeringar i högpresterande datorsystem på ett

effektivt sätt kan utnyttjas i forskningen.

5 Anslag till barnomsorg, skola och vuxenutbildning

Verksamhetsområdet omfattar anslag till skolmyndigheter, utveckling och

forskning inom skolområdet, de statliga skolorna (sameskolorna, specialskolorna

och statens skolor för vuxna) samt EU-programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling. Bidrag lämnas till särskilda insatser för elever med

handikapp i skolan, viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet, driften av

fristående skolor (främst kompletterande skolor) samt till svensk undervisning

i utlandet. Vidare ingår i området den särskilda vuxenutbildningssatsningen

(Kunskapslyftet) och försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning.

Det är kommunerna, och i vissa fall landstingen, som har verksamhetsansvaret

för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och

svenskundervisning för invandrare. Kommunerna får ett generellt statsbidrag

från staten som till en del täcker kostnaderna för verksamheten. Resterande

kostnader täcks till övervägande del av kommunalskattemedel. Skolväsendet och

barnomsorgen representerar en betydande del av kommunsektorn både när det

gäller budgetbelastning och sysselsättning. Statsbidraget redovisas inom

utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna.

5.1 Statens skolverk

Statens skolverk är statlig sektorsföreträdare på skolområdet. Skolverkets

uppdrag är att genom uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkringsarbete,

särskilda utvecklingsinsatser, tillsyn samt utnyttjande av forskningsresultat

aktivt verka för att de mål och riktlinjer förverkligas som riksdagen och

regeringen har fastställt för skola och vuxenutbildning.

Regeringen har i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop.

1997/98:6) föreslagit att regleringen för barnomsorgen flyttas från

socialtjänstlagen (1980:620) till skollagen (1985:1100). Utskottet har tidigare

denna dag tillstyrkt regeringens förslag (bet. 1997/98:UbU5). Ansvaret för

uppföljning, utvärdering och tillsyn av barnomsorgen förs fr.o.m. den 1 januari

1998 över från Socialstyrelsen till Skolverket. Skolverket ges en förändrad

roll och ett kraftigt utökat ansvarområde i och med att de nya ansvarsområdena

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tillförs verket.

Kvalitetssäkring av undervisningen är ett område som regeringen ger hög

prioritet i Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet

och likvärdighet (skr. 1996/97:112, UbU13, rskr. 260). Regeringen har den 25

september 1997 utfärdat förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom

skolväsendet. I syfte att förtydliga Skolverkets uppdrag vad gäller

kvalitetssäkringsarbetet har en ändring (1997:703) gjorts i förordningen med

instruktion för Statens skolverk. Regeringen framhåller att arbetet med att

utvärdera och säkra utbildningens kvalitet blir en nyckelfråga. Det avses bl.a.

ske genom ett system med återkommande kvalitetsredovisningar och genom

särskilda kvalitetsgranskningar utförda av statliga utbildningsinspektörer

knutna till Skolverket. Regeringen informerar om att den i regleringsbrev för

år 1998 avser att återkomma beträffande de områden som utbildningsinspektörerna

bör prioritera i ett inledningsskede.

Regeringen meddelar även att Skolverkets uppgifter vad avser Kunskapslyftet

beräknas öka. Den delegation för Kunskapslyftet som regeringen inrättade i

augusti 1996 för att leda och följa arbetet kommer att avsluta sitt arbete den

1 juli 1998. Delegationens uppgifter kommer att övertas av Skolverket.

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de mål som fastlagts för

Skolverket i huvudsak bör gälla även under år 1998, dock med de

instruktionsändringar som blir följden av en förändrad roll och vidgat

ansvarsområde för Skolverket. Enligt regeringen bör verksamheten i högre grad

inriktas på uppföljning, kontroll, utvärdering och kvalitetssäkring liksom på

att utveckla metoder så att information når ut till personalen och får avsett

resultat.

I motionerna 1997/98:Ub811 (m) yrkande 15 och 1997/98:Ub208 (m) yrkande 10

föreslås en sammanslagning av Skolverket och Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH) och att ett fristående kvalitetsinstitut för

utvärdering och uppföljning inrättas. Motionärerna föreslår i det först nämnda

yrkandet att 200 miljoner kronor anvisas under ett nytt anslag för det nya

kvalitetsinstitutet. Institutet skall ha till uppgift att svara för uppföljning

och utvärdering av skolans resultat och undervisningens kvalitet i grundskolan

och gymnasiet. Nationella skolinspektörer bör enligt motionärerna ingå i det

nya institutet. I motion 1997/98:Ub207 (m) framhålls vikten av att

utbildningsresultaten kvalitetsredovisas. Föreskrifter bör utfärdas. Stat och

kommun skulle kunna utbilda kvalitetsrevisorer som är kompetenta att utföra

oberoende kvalitetsrevisioner av privata och offentliga utbildningsanordnare.

U t s ko t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande.

Utskottet behandlade i maj 1997 regeringens skrivelse med utvecklingsplan för

förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 1996/97:112, bet. UbU13). En av de

frågor som därvid berördes var Skolverkets framtida roll, varvid utskottet

uttryckte sig positivt till den förändrade, utvidgade och förstärkta roll som

regeringen ansåg att Skolverket bör få framgent. Bl.a. fäste utskottet stor

vikt vid att ett system med återkommande kvalitetsbedömningar införs. I det

sammanhanget behandlades även motionsyrkanden med i huvudsak samma innehåll som

de nu förevarande. Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde, nämligen

att Skolverket har en vid kompetens inom skolområdet på grund av att

myndigheten har ett brett uppdrag från statsmakterna. Skolverkets uppgift är

att både följa upp och utvärdera, att medverka i utvecklingen av skolan och att

ha tillsynsuppgifter och informationsansvar etc. Utskottet ansåg inte att

myndigheten borde delas. Enligt utskottets uppfattning skulle en stor del av

den samlade kompetensen hos verket därmed gå förlorad. Utskottet har ingen

annan uppfattning nu. Utskottet noterar vidare att regeringen nyligen dels har

beslutat om en ändring i Skolverkets instruktion i syfte att förtydliga verkets

kvalitetssäkringsarbete, dels utfärdat förordning om kvalitetsredovisning inom

skolväsendet.

Utskottet vill också hänvisa till att frågan om SIH:s myndighetsuppgift -

konsulentorganisationen och specialskolorna - för närvarande utreds av

utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134). Uppdraget

skall redovisas senast den 15 mars 1998.

Utskottet avstyrker motionerna 1997/98:Ub207, 1997/98:Ub208 yrkande 10 och

1997/98:Ub811 yrkande 15.

Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen i

propositionen, anser att det av regeringen föreslagna beloppet 236 995 000 kr

bör anvisas till Skolverket.

5.2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Syftet med anslaget är att ge stöd och stimulans till utveckling av

skolväsendet mot de nationella målen.

Regeringen framhåller att Skolverkets insatser skall utgå från den

ansvarsfördelning som gäller mellan stat och kommun. Decentralisering som

strategi för skolutveckling uttrycker en tilltro till skolledares och lärares

egen kompetens att ta ansvar för skolans utveckling i ett öppet samspel med

politiker, föräldrar och elever. Det innebär samtidigt ett stort behov av att

staten genom Skolverket aktivt stödjer skolutveckling genom medvetna och

stimulerande insatser. Regeringen pekar på att det är väsentligt att integrera

och se lokal skolutveckling och personalens kompetensutveckling som en helhet.

Skolverket bör enligt regeringen oförändrat stödja skolutveckling och

kompetensutveckling av personal. Verksamheten omfattar fr.o.m. år 1998 även

barnomsorgen. Regeringen informerar om att en överföring av 3,5 miljoner kronor

i utvecklingsmedel görs från Socialstyrelsen till detta anslag.

Enligt regeringen bör medlen under anslaget bl.a. användas för utveckling av

miljöundervisningen och utlandsundervisningen, bl.a. distansundervisningen.

I motion 1997/98:Ub247 (m) yrkande 17 begärs förslag om inrättande av en

försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasieutbildning baserad på modern

informationsteknik. Försöksverksamheten bör ske under ledning av en lämplig

gymnasieskola och i nära samverkan med lärarutbildningen på aktuell ort. I

motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 9 föreslås att ytterligare 95 miljoner kronor

anvisas under anslaget för kvalitetshöjande insatser, bl.a. försöksverksamhet

med s.k. home-learning, där erfarenheter kan vinnas om hur modern IT kan

användas för att skapa virtuella gymnasieskolor. Medlen bör även användas för

fortbildningsinsatser riktade till lärare och skolledare i syfte att höja

kvaliteten i skolan och för försöksverksamhet med individuell skolstart.

Enligt motion 1997/98:T912 (v) yrkande 16 bör Skolverket få i uppdrag att

inrätta ett nytt institut för distansutbildning. Ett sådant institut bör

utveckla metoder för distansutbildning och ta fram lämpliga pedagogiska program

för olika nivåer av utbildning.

U t s k o t t e t vill när det gäller frågan om försöksverksamhet med

riksrekryterande gymnasieutbildning hänvisa till vad utskottet anförde vid

behandlingen av ett motsvarande yrkande i samband med förra årets

budgetproposition. Utskottet betonade bl.a. att informationstekniken ger nya

förutsättningar för skolarbetet vad gäller såväl innehåll i undervisningen som

arbetsformer och pedagogik. Utskottet var emellertid inte berett att tillstyrka

yrkandet om en särskild försöksverksamhet. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu och avstyrker yrkandena i dessa delar.

När det gäller frågan om ökade medel för fortbildningsinsatser för lärare och

skolledare i syfte att höja kvaliteten i skolan vill utskottet erinra om att

det i första hand är kommunernas ansvar att se till att lärare och skolledare

får fortbildning. Utskottet noterar att Skolverket har regeringens uppdrag att

bedöma hur kommunerna fullgör sin uppgift enligt skollagen (2 kap. 7 §) i fråga

om lärarfortbildning (enligt regleringsbrev för år 1997). Skolverket har dock

ett ansvar att stödja utvecklingsarbete och kompetensutveckling av skolans

personal bl.a. med medel under detta anslag. Utskottet är emellertid inte

berett att tillstyrka förslaget i motion 1997/98:Ub811 yrkande 9 om ytterligare

medel under anslaget.

En särskild kommitté arbetar med distansutbildningsfrågor (DUKOM). Kommittén

skall senast i maj 1998 lämna förslag som kan främja en ökad användning av

distansmetoder i utbildningen. Regeringen framhåller att det inom ramen för

Kunskapslyftet i kommunerna nu utvecklas nya metoder att med informationsteknik

kombinera nät- och medieburen utbildning med handledning via lokala lärcentrum.

Statens skolor för vuxna (SSV) har en strategisk roll för att utveckla

distansundervisningen. Regeringen har avdelat särskilda resurser för

utvecklingsarbete vid SSV vad gäller läromedel, pedagogik och metodutveckling.

Med hänvisning till pågående utvecklings- och utredningsarbete anser utskottet

att yrkande 16 i motion 1997/98:T912 bör avslås.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag - 163 360 000 kr - till

anslagsbelopp.

5.3 Forskning inom skolområdet

Skolverkets forskningsprogram skall på vetenskaplig grund öka kunskapen om det

svenska skolväsendets förutsättningar och resultat samt främja nyttiggörandet

av denna kunskap.

Skolverkets anslag för forskning var föremål för en kraftig besparing inför

1997 års budget. Skolverket har efter regeringens medgivande bedrivit fortsatt

forskningsverksamhet med utnyttjande av andra tillgängliga medel inom

Skolverket. Regeringen föreslår att 8,3 miljoner kronor av anslaget till

Statens skolverk (A 1) skall få användas till forskningsändamål samt att ett i

stort sett oförändrat belopp - 7 873 000 kr - anvisas under detta anslag.

I motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 10 föreslås att ytterligare 20 miljoner

kronor anvisas till forskning inom skolområdet. Verksamheten inom området är av

stor vikt för att öka kunskapen om skolan och föra utvecklingen framåt, heter

det i motionen. Även i motion 1997/98:Ub245 (v) yrkande 3 föreslås en ökning av

detta anslag. Motionärerna föreslår att ytterligare 30 miljoner kronor anvisas.

De anser att kunskapssamhället kräver en väl utbyggd forskning om lärandet och

lärandets villkor. Forskningen bör organiseras i anslutning till

lärarutbildningarna.

U t s k o t t e t anser i likhet med regeringen att skolforskningen är

viktig och har hög aktualitet. Skolans forskningsanknytning har diskuterats mot

bakgrund av den förändrade lärarrollen och förutsättningarna för utveckling av

skolans verksamhet. Utskottet vill även betona forskningens betydelse för

lärarutbildningen. Utskottet är emellertid inte berett att tillstyrka att

ytterligare medel anvisas under anslaget. Däremot bör - i enlighet med

regeringens förslag - medel från anslaget Statens skolverk få användas till

skolforskning. Utskottet anser att motionerna 1997/98:Ub245 yrkande 3 och

1997/98: Ub811 yrkande 10 bör avslås.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag - 7 873 000 kr - till

medelsberäkning av anslaget.

5.4 Genomförande av skolreformer

Anslaget skall användas för information och fortbildning till följd av nya

läroplaner och betygssystem för skolväsendet. Vidare skall det användas för

insatser i samband med genomförandet av den nya gymnasieskolan. Skolverket

disponerar medel under anslaget för kompetensutveckling inom områden där

behovet är särskilt stort, bl.a. inom områdena läs- och skrivsvårigheter, miljö

och naturvetenskap-teknik.

Regeringen föreslår en minskning av anslaget mot bakgrund av att den treåriga

gymnasieskolan är genomförd. År 1997 är sista året för utbetalning av

statsbidrag till kommunerna för planering m.m. av den nya gymnasieskolan.

Regeringen anser dock att vissa insatser fortfarande behöver göras, där

analyser och utvärderingar visar på behov av fortsatt utveckling av

verksamheten. Vidare pekar regeringen på att medel bl.a. behövs för insatser

för kvalitetssäkring av utbildning och för informationsinsatser m.m. i samband

med integreringen av förskola, skola och skolbarnsomsorg.

Regeringen har beräknat sammanlagt 27,03 miljoner kronor för genomförande av

pilotprojekt med lärlingsutbildning och för praktikprogram. Sammanlagt begär

regeringen 83 971 000 kr under anslaget.

I motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 11 föreslås att en besparing om 14 283 000

kr görs på anslaget. I motion 1997/98:Ub807 (mp) föreslås att anslaget tillförs

ytterligare 40 miljoner kronor. Enligt yrkande 17 i motionen skall 20 miljoner

kronor avse fortbildning av skolledare och lärare i gymnasieskolan. Vidare

skall enligt yrkande 9 i motionen 20 miljoner kronor avsättas för genomförande

av ett dyslexiprojekt.

U t s k o t t e t har i det föregående (avsnitt 2.4) behandlat och avstyrkt

ett antal motioner, bl.a. motion 1997/98:Ub807 yrkande 9, som rör

dyslexiproblematiken. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka yrkande 17

i motion 1997/98:Ub807 om ytterligare medel för fortbildning av lärare och

skolledare i gymnasieskolan. Utskottet hänvisar till att kommunerna har

huvudansvaret för fortbildning av skolans personal samt till det

statsfinansiella läget.

Utskottet delar regeringens uppfattning om anslagets storlek och avstyrker

därmed även förslaget i motion 1997/98:Ub811 yrkande 11 om besparing på

anslaget.

5.5 Statens institut för handikappfrågor i skolan

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ge specialpedagogisk

rådgivning och stöd till kommunerna och till sådana fristående skolor som står

under statlig tillsyn. SIH skall också utveckla, framställa och distribuera

läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och

utvecklingsstörda elever. Effektmålet för SIH:s verksamheter är att minimera de

svårigheter som kan uppstå för elever med funktionshinder i en

utbildningssituation.

SIH bör enligt regeringen det kommande budgetåret vidareutveckla den pågående

samordningen av konsulentverksamhetens samlade kompetens för att höja

kvaliteten i insatserna och i så stor utsträckning som möjligt svara mot

behoven av specialpedagogisk rådgivning och stöd.

SIH skall besluta om och utbetala statsbidrag till utbildningsanordnare av

teckenspråksutbildning för föräldrar, s.k. TUFF-utbildning (prop. 1996/97: 162,

bet. 1997/98:UbU4, rskr. 13). Regeringen bedömer att kostnaderna för att

administrera bidraget ryms inom nuvarande ram. Medel för en halv

administratörslön förs över från Skolverkets anslag. Regeringen föreslår att

116 623 000 kronor anvisas till SIH för år 1998.

Som utskottet har redovisat under anslaget Statens skolverk föreslås i motion

1997/98:Ub811 (m) bl.a. en sammanslagning av Skolverket och SIH. I yrkande 12 i

motionen föreslås att anslaget till SIH skall utgå. Utskottet hänvisar till

sitt ställningstagande i det föregående till förslaget om en sammanslagning av

de båda myndigheterna och anser således att även yrkande 12 i motionen bör

avslås.

I motion 1997/98:Ub222 (s) aktualiseras frågor om SIH:s utveckling.

Motionärerna framhåller vikten av att framtida förändringsarbete inriktas på

att bevara de fördelar som SIH representerar och att resurserna för de sämst

ställda eleverna inte splittras organisatoriskt. Vidare bör enligt motionärerna

stödinsatserna utsträckas till andra grupper av elever än de som nu ingår i

SIH:s ansvarsområde.

U t s k o t t e t hänvisar till att Utredningen om funktionshindrade elever

i skolan (dir. 1995:134) bl.a. har i uppdrag att utreda den specialpedagogiska

konsulentorganisationen. I uppdraget ingår att särskilt pröva

ansvarsfördelningen mellan den statliga sektorn och de lokala huvudmännen samt

mellan berörda myndigheter. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 1998.

Utskottet finner ingen anledning att föregripa det pågående utredningsarbetet

och avstyrker därmed yrkandet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.

5.6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp

Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag

till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och

produktion av samt information om läromedel för elever med funktionshinder.

Från anslaget bekostas vidare olika utvecklingsinsatser för elever med

funktionshinder. Anslaget disponeras av SIH. Effektmålet är att framställa

läromedel och hjälpmedel i nödvändigt antal och av god kvalitet för att

tillgodose målgruppens behov.

Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:132) har bl.a. i

uppgift att kartlägga den statliga läromedelsproduktionen och föreslå hur den

kan effektiviseras. Regeringen informerar om att den efter att utredningen har

redovisat sina förslag och dessa har remissbehandlats kan komma att föreslå

åtgärder på området. Mot denna bakgrund har regeringen beräknat oförändrad nivå

på anslaget för åren 1999 och 2000 i förhållande till år 1998. För år 1998 har

regeringen beräknat anslaget till 20 936 000 kr.

Enligt motion 1997/98:Ub803 (v) bör anslaget tillföras ytterligare 25

miljoner kronor.

I motion 1997/98:Ub807 (mp) har beräknats en ökning av anslaget med 10

miljoner kronor för genomförande av ett dyslexiprojekt.

U t s k o t t e t har i det föregående (avsnitt 2) behandlat och avstyrkt

förslaget om ett särskilt dyslexiprojekt. Utskottet hänvisar till pågående

utredningsarbete vad gäller den statliga läromedelsproduktionen och avstyrker

förslag om ytterligare medel under anslaget.

Utskottet tillstyrker således regeringens beräkning av anslaget.

5.7 Specialskolor och resurscenter

Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn och ungdomar med synskada,

dövhet, hörselskada eller talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad

utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i

grundskolan. Resurscentren skall genom utredning och träning främja den

allsidiga utvecklingen hos elever i det offentliga skolväsendet för barn och

ungdomar samt informera och fortbilda föräldrar, lärare och övrig personal.

Det ingår i uppdraget för den tidigare nämnda utredningen om

funktionshindrade elever att undersöka om ansvaret för specialskolorna helt kan

föras över till kommunerna eller om staten skall vara fortsatt huvudman. Även

det stöd som ges av resurscentren omfattas av uppdraget. Regeringen pekar på

att resultatet av utredningen kan komma att föranleda åtgärder från regeringens

sida. Regeringen har beräknat anslaget till 418 943 000 kr för år 1998.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.

5.8 Särskilda insatser på skolområdet

De utgifter som belastar anslaget är kostnader enligt förordningen (1991:931)

om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. Det gäller insatser av

regional art som kommunerna gör för elever med handikapp eller andra särskilda

behov och elever i grundskolan som får undervisning på sjukhus eller

motsvarande. Under anslaget beräknas också medel för tilläggsbidrag till

Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för riksrekryterande

gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever samt medel till Örebro

kommun för gymnasial utbildning för döva och hörselskadade elever. Ur anslaget

bekostas också statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands respektive

Västmanlands läns landsting samt Örebro kommun om bidrag till kostnader för

viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning.

Den tidigare nämnda utredningen om funktionshindrade elever i skolan skall

utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning

av funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och landsting

samt vem som skall finansiera verksamheten. Regeringen pekar på att de ändamål

för vilka stöd ges ur detta anslag kan komma att påverkas.

Regeringen har vid medelsberäkningen beaktat att det finns ett ökat behov av

elevplatser för Rh-anpassad gymnasieutbildning. I avvaktan på förslag från

nämnda utredning har regeringen inte beräknat någon förändring av övriga medel

under anslaget. Anslaget för år 1998 har beräknats till 258 336 000 kr.

I motion 1997/98:Ub803 (v) har beräknats en ökning av anslaget med 282

miljoner kronor för ett särskilt utvecklingsstöd till skolor i utsatta områden.

U t s k o t t e t vill anföra följande.

Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen föreslagit ett betydande

resurstillskott till den kommunala sektorn. I tilläggsbudget för 1997 har

kommuner och landsting tillförts 4 miljarder kronor. Vidare föreslås i

budgetpropositionen - i enlighet med vad som aviserades i vårpropositionen - en

nivåhöjande satsning på 8 miljarder kronor till kommuner och landsting för år

1998. Regeringen prioriterar därvid områdena skola, vård och omsorg. Utskottet

hänvisar till det omfattande resurstillskott som kommunsektorn därmed har

erhållit och anser att förslaget i motion 1997/98:Ub803 om ytterligare medel

under detta anslag bör avslås. Utskottet tillstyrker således regeringens

beräkning av anslaget.

5.9 Sameskolstyrelsen

Sameskolstyrelsen är en styrelse för sameskolorna, integrerad samisk

undervisning och samisk förskole- och fritidsverksamhet. Utbildningen vid

sameskolorna och den integrerade samiska undervisningen har som effektmål att

bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen genom att ge

samers barn en utbildning med samisk inriktning. Utbildningen skall i övrigt

för sameskolan motsvara utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och för den

integrerade undervisningen t.o.m. årskurs 9 i grundskolan. Sameskolstyrelsen

skall som särskild uppgift utveckla, framställa och distribuera läromedel för

samisk undervisning.

Sameskolstyrelsen får efter avtal med en kommun även fullgöra kommunens

uppgifter inom förskole- och fritidshemsverksamheten för samiska barn. Från

anslaget utbetalas även bidrag till Samernas folkhögskola.

Regeringen har i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop.

1997/98:6) föreslagit att Sameskolstyrelsen skall få rätt att anordna

förskoleklasser. Utskottet har tidigare denna dag tillstyrkt regeringens

förslag (bet. 1997/98:UbU5). För att underlätta integrationen mellan samiska

förskoleklasser och sameskolan anser regeringen att resurserna bör kunna

användas mer flexibelt. Regeringen föreslår därför att Sameskolstyrelsen

tillåts utnyttja medlen under detta anslag tillsammans med den kommunala

ersättningen för den integrerade verksamheten.

Regeringen har beräknat anslaget till 33 714 000 kr för år 1998.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.

5.10 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola

Under detta anslag beräknas medel för särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa

riksrekryterande gymnasiala utbildningar och bidrag till kostnader för Sveriges

anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation

(IBO) i Genève, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för

IB-utbildning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.

Vidare har medel beräknats för ersättning till kommuner och landsting för

merkostnader för nordiska elever på gymnasial nivå, ersättning för personskada

till elev i viss gymnasieutbildning, statsbidrag till riksinternatskolor samt

till internationella grund- och gymnasieskolor samt bidrag enligt förordningen

(1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i

Sverige.

Regeringen har beräknat anslaget till 118 091 000 kr för år 1998.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.

5.11 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Från anslaget utbetalas bidrag enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag

till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Bestämmelserna innebär i

korthet att statsbidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandsskola,

distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid

utländsk skola (internationell skola). Från anslaget bekostas även de

löneförmåner m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid

Europaskolorna. Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt.

I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) aviserades av

statsfinansiella skäl en besparing på 20 miljoner kronor fr.o.m. år 1998 på

anslaget till svensk undervisning i utlandet. Riksdagen hade inga invändningar

häremot (yttr. 1996/97:UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). Regeringen föreslår nu

att ändringar i statsbidragssystemet genomförs först fr.o.m. den 1 juli 1998

för att skolorna skall få viss tid att anpassa verksamheten till ett lägre

statligt bidrag. Besparingarna beräknas till 13,2 miljoner kronor för år 1998,

ytterligare 6 miljoner kronor för år 1999 och ytterligare 800 000 kr för år

2000. Neddragningen görs med 20 miljoner kronor under detta anslag redan

fr.o.m. år 1998. För att finansiera att besparingarna genomförs under tre år

föreslås att en ej utnyttjad reservation under det för budgetåret 1995/96

uppförda anslaget Fortbildning m.m. får disponeras för att täcka de kostnader

som inte ryms under detta anslag.

I samband med Sveriges medlemskap i EU anslöt sig Sverige också till

konventionen med stadga för Europaskolorna. Medlemslandet anställer de

nationella lärarna och betalar lön till dem. Regeringen bedömer att antalet

elever vid Europaskolorna kommer att öka och har därför beräknat en ökning av

medlen för dessa såväl för år 1998 som för år 1999.

Regeringen beräknar anslaget till svensk undervisning i utlandet till

67 108 000 kr år 1998.

Besparingarna på bidrag till svensk undervisning i utlandet avvisas av

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. I den moderata motionen

1997/98:Ub811 yrkande 13 tillförs anslaget 14 283 000 kr. I Folkpartiets motion

1997/98:Ub250 yrkande 17 tillförs anslaget 20 miljoner kr. I yrkande 14 i

motion 1997/98:Ub221 (fp) framhålls vikten av att svenskar som arbetar

utomlands har tillgång till svensk grund- och gymnasieskola. Kristdemokraterna

har i sin motion 1997/98:Ub809 yrkande 2 yrkat avslag på besparingen på

sammanlagt 20 miljoner kronor och tillfört anslaget 13 miljoner kronor för år

1998.

U t s k o t t e t delar regeringens uppfattning att det aktuella anslaget

inte kan undantas från besparingar, trots att de svenska skolorna och den kom-

pletterande svenskundervisningen är viktiga för de svenskar som vistas

utomlands.

Utskottet ser positivt på regeringens förslag att skolorna skall få en något

längre tid än som var avsett för att anpassa verksamheten till ett minskat

statsbidrag. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att få använda

högst 6,8 miljoner kronor år 1998 och högst 800 000 kr år 1999 av det för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

Fortbildning m.m. för svensk undervisning i utlandet.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 14,

1997/98:Ub250 yrkande 17, 1997/98:Ub809 yrkande 2 samt 1997/98: Ub811 yrkande

13 och bifalla regeringens förslag till anslagsbelopp.

5.12 Statens skolor för vuxna

Effektmålet för statens skolor för vuxna (SSV) i Härnösand och Norrköping är

att öka tillgängligheten av vuxenutbildning genom att erbjuda och utveckla

motsvarande kommunala vuxenutbildning i form av distansutbildning.

Regeringen informerar om att den med anledning av genomförd tillsyn och

revision påbörjat ett översynsarbete för att klargöra skolornas framtida

utveckling och roll i utbildningssystemet.

Regeringen framhåller att SSV har en strategisk roll för att utveckla di-

stansundervisningen. Verksamheten måste utvecklas ytterligare så att SSV kan

bli moderna distansutvecklingscentrum. De externa resurser som kommer SSV till

del genom Kunskapslyftet bör enligt regeringen i ett första steg ge utrymme för

metod- och materialutveckling i syfte att sprida distansutbildningsidéerna till

kommunerna, folkbildningen och andra utbildningsanordnare samt att skräddarsy

utbildning i enlighet med kraven hos olika aktörer. Regeringen har beräknat

anslaget till 38 155 000 kr år 1998.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.

5.13 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen

Från anslaget bekostas statsbidrag till kompletterande skolor enligt

förordningen (1996:1206) om fristående skolor, Katrineholms Tekniska skola

enligt förordningen (SKOLFS 1991:52) om statsbidrag för riksrekryterande

teknisk vuxenutbildning vid Katrineholms Tekniska skola, Nordiska

scenografiskolan i Skellefteå, Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande

kursverksamhet anordnad länsvis i samverkan med de regionala

hemslöjdsföreningarna samt försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom

vuxenutbildningsområdet enligt särskilda regeringsbeslut.

Regeringen har i mars 1997 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att se

över det statliga stödet till kompletterande skolor (dir. 1997:42). Uppdraget

skall vara slutfört den 31 december 1997. Regeringen föreslår i avvaktan på

resultatet av översynen att ramen för stöd till kompletterande skolor hålls

oförändrad.

Regeringen har för budgetåret 1998 beräknat anslaget till 134 236 000 kr.

I motion 1997/98:Ub258 (fp, s, m, c, v) framhålls vikten av att det även

fortsättningsvis utgår statsbidrag till bl.a. de deltidskurser i knyppling som

sker i Riksföreningen Svenska Spetsars regi i samarbete med Sätergläntan. Olika

kortare kurser har kunnat anordnas tack vare Sätergläntans

statsbidragsberättigade deltidskurser. Enligt motionärerna har det diskuterats

att staten skulle dra in alla statsbidrag till utbildningar kortare än 32

veckor.

U t s k o t t e t hänvisar till att det statliga stödet till kompletterande

skolor för närvarande utreds. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa

pågående utredningsarbete och avstyrker bifall till motionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.

5.14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna

Utskottet har under avsnitt 2.2 behandlat regeringens förslag vad avser

anslaget särskilda utbildningsinsatser för vuxna - Kunskapslyftet. Utskottet

tillstyrker att begärda medel - 3 474 333 000 kr - anvisas under anslaget.

5.15 Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling

Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och

kompetensutveckling m.m. - Svenska EU-programkontoret - är svenskt

programkontor för de EU-program inom utbildning och kompetensutveckling som

regeringen bestämmer.

Effektmålen för EU-programkontoret är att aktivt främja och stödja

utvecklingsprocesser inom utbildning och kompetensutveckling inom ramen för

samarbetet i Europa och att verka som sambandsorganisation mellan Sverige och

EU inom områdena utbildning och kompetensutveckling. Programkontoret skall

vidare aktivt medverka till att svenska skolor, företag och organisationer ges

bästa möjliga förutsättningar för att tillvarata de olika möjligheter som

Europasamarbetet inom utbildning och kompetensutveckling erbjuder.

Regeringen har under det senaste året givit Programkontoret en rad

ytterligare uppgifter som delvis ändrat myndighetens karaktär. Vissa av

uppgifterna är inte knutna till EU-program.

Mot bakgrund av utökade arbetsuppgifter för Programkontoret har regeringen

tillfört anslaget 2 miljoner kronor genom omfördelningar inom

verksamhetsområdet. Regeringen har beräknat anslaget till 9 066 000 kr för år

1998.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.

6 Anslag till universitet och högskolor

Regeringen har beräknat anslagen till universitet och högskolor mot bakgrund av

tidigare beslut om besparingar på sammanlagt 301 miljoner kronor som skall

göras budgetåret 1998. Av besparingsbeloppet har knappt 209 miljoner kronor

beräknats på anslagen till grundutbildning och knappt 51 miljoner kronor på

anslagen till forskning och forskarutbildning. Resterande del av besparingarna

har gjorts genom indragningar av reservationer.

Anslagen har pris- och löneomräknats med 2,14 %.

6.1 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer

Mot bakgrund av dels besparingarna, dels pris- och löneomräkningen föreslår

regeringen ändrade ersättningsbelopp till högskolorna för helårsstudenter och

helårsprestationer i grundutbildningen.

Inga motionsyrkanden tar upp ersättningsbeloppen. Folkpartiets

budgetalternativ innebär att besparingen på 209 miljoner kronor inte skall

göras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner de belopp för ersättning

för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen förordar för

budgetåret 1998.

6.2 Utbildningsuppdrag

Ett generellt utbildningsuppdrag infördes budgetåret 1997 för grundutbildningen

(prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.13, bet. UbU1, rskr. 100). Det redovisas

i inledningen av regleringsbrevet för anslagen till universitet och högskolor

och är gemensamt för samtliga lärosäten. Det generella utbildningsuppdraget

gäller distansutbildning, fortbildning och vidareutbildning, studenter med

invandrarbakgrund, jämställdhet och rekrytering. Regeringen föreslår i årets

budgetproposition att det i det generella utbildningsuppdraget även skall ingå

att universitet och högskolor vid utformandet av utbildningen skall beakta

behovet av utbildade inom det informationstekniska området.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.

Utbildningsuppdragen för de olika lärosätena för perioden 1997-1999

fastställdes förra året med utgångspunkt i den utbyggnad som då beslutades och

som avsåg ytterligare platser dels hösten 1997, dels hösten 1999. Regeringen

har - som framgått i det föregående (avsnitt 3) - funnit att högskolan bör

byggas ut även år 1998 och hösten 2000 med sammanlagt 30 000 platser utöver vad

som tidigare beslutats. Grundskollärarutbildningen och

gymnasielärarutbildningen bör vidare utökas mer än vad de förra året

fastställda utbildningsuppdragen förutsatte. De lärosäten som anordnar dessa

utbildningar bör därför få sina utbildningsuppdrag ändrade. En viss

omfördelning av antalet platser i NT-utbildning behövs också mot bakgrund av

utfallet av antagningen till sådan utbildning hittills. Regeringen föreslår

därför förändringar i utbildningsuppdraget för ett stort antal universitet och

högskolor.

Regeringen redovisar i propositionen också sin avsikt att, som en

planeringsförutsättning, i utbildningsuppdragen för varje lärosäte ange även

examensmål för perioden 2002-2005.

Folkpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub474 yrkande 7 att sommaruniversitet

skall ingå i utbildningsuppdraget till universitet och högskolor och

finansieras av staten. I partiets budgetalternativ har medel beräknats för

detta.

I motionerna 1997/98:Ub428 (m) och 1997/98:Ub447 (v) framförs farhågor för

att alltför få psykologer kommer att utbildas inom högskolan de närmaste åren.

Motionärerna anser att det borde anges examensmål även för denna utbildning,

liksom det finns för läkarutbildning och tandläkarutbildning. I den sistnämnda

motionen påpekas att när det nuvarande resurstilldelningssystemet infördes

räknade regeringen med att ersättningen för platser i psykologutbildningen till

60 % skulle utgå enligt prislappen för det medicinska utbildningsområdet.

Motionären anser att det inte finns någon garanti för att psykologutbildningen

i respektive lärosätes interna resursfördelning tillförs de medel som behövs.

Enligt motion 1997/98:Ub435 (m) har Lunds universitet begärt att få starta

apotekarutbildning, men inte medgivits detta av regeringen. En sådan utbildning

är enligt motionärerna nödvändig för den livaktiga läkemedelsindustrin och

medicinsk-tekniska industrin som finns i regionen Skåne-Själland.

Utbildningsuppdraget till Göteborgs universitet tas upp i sex motioner.

Motionerna 1997/98:Ub429 (s) och 1997/98:Ub442 (m) yrkande 2 gäller

apotekarutbildning, som enligt motionärerna bör startas i Göteborg, enligt den

sistnämnda motionen med 80 studenter per år. Motionerna 1997/98: Ub426 (mp),

1997/98:Ub446 (fp, c, mp, kd), 1997/98:Ub475 (s) och 1997/98:Kr510 (kd) yrkande

11 gäller rätt för Göteborgs universitet att få ersättning enligt prislappen

för utbildningsområdet idrott. Motionärerna hävdar att Göteborgs universitet

har haft en mycket värdefull och mycket eftersökt lärarutbildning i idrott och

hälsa, som emellertid lagts ned när universitetet förra året inte fick rätt att

få ersättning enligt den nämnda prislappen, medan tre andra högskolor fick

detta. I motionerna framhålls att Göteborgs universitet har planer på att

starta en hälsovetenskaplig akademi och att utbildningen i idrott inom

Göteborgs universitet har en stark inriktning på folkhälsa.

Mitthögskolans utbildningsuppdrag tas upp i tre motioner. Enligt motion

1997/98:Ub436 (c) behöver Mitthögskolan, med hänsyn till den kraftiga

utbyggnaden på kort tid som regeringen föreslagit, tilldelas resurser utöver

den resurstilldelning som motsvarar antalet platser (yrk. 1). Mitthögskolan bör

enligt motionären också tilldelas resurser för distansutbildning i enlighet med

dess målsättning (yrk. 2). Samma förslag framförs i motion 1997/98: Ub422 (s),

där motionärerna också anger vissa prioriterade forskningsområden inom

Mitthögskolan som kräver resurser. I motion 1997/98:Fö216 (mp) yrkande 8 sägs

att den utbildning till präst som Mitthögskolan startat för en döv student bör

byggas ut till att omfatta flera studenter i Sverige och i förlängningen också

utländska studenter, eftersom teckenspråket skiljer sig så pass lite mellan de

olika europeiska länderna att det är ganska lätt att lära sig för en person

från ett annat sådant land.

Södertörns högskola bör enligt motion 1997/98:Ub484 (c) yrkande 1 få ett

vidgat utbildnings- och forskningsuppdrag. Utöver vissa samhällsvetenskapliga

ämnen bör det vid Södertörns högskola finnas en inriktning på naturvetenskap.

Ökningen av studerandeplatser bör enligt motionärerna stärka Novum som

utbildningsområde.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla bör enligt motion 1997/98:Ub411 (s) starta

ämneslärarutbildning i teckenspråk. Sådan saknas i hela landet, men behovet är

stort, hävdar motionärerna. Eftersom Vänersborgs kommun har ett gymnasieprogram

med lokal gren Teckenspråk är det enligt deras mening lämpligt att en

ämneslärarutbildning i teckenspråk anordnas vid Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla.

Som nämnts i avsnitt 3.5 begärs i motion 1997/98:Ub464 (c) ett

tillkännagivande om behovet av designutbildning på högskolenivå i Nybro.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat

om utbildningsuppdragen till Uppsala, Lunds, Göteborgs, Umeå och Linköpings

universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i

Gävle/Sandviken, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i

Karlstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro,

Lärarhögskolan i Stockholm och Mitthögskolan. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet vill framhålla följande med anledning av det som sägs i motionerna.

Det finns numera inga nationella bestämmelser om läsår och terminer i

högskoleförordningen. Utskottet anser att det bör vara de olika lärosätena

själva som bestämmer i vilken utsträckning som kurser skall anordnas under

sommaren. Den utbyggnad som föreslås i propositionen ger utrymme för att

anordna kurser även sommartid. De ytterligare resurser som tillförs lärosätena

för grundutbildning är avsevärt större än de 95 miljoner kronor som Folkpartiet

beräknat för sommaruniversitet i sitt budgetalternativ.

När det gäller examensmål för psykologutbildningen vill utskottet påminna om

att sådana mål nu bara finns uppsatta för magisterexamen, apotekarexamen,

civilingenjörsexamen, grundskollärarexamen 4-9 och gymnasielärarexamen.

Examensmål har tidigare funnits även för grundskollärarexamen 1-7, läkarexamen

och tandläkarexamen, men ansågs inte behövliga för perioden 1997-1999.

Examensmål för apotekarexamen infördes första gången förra året, sedan

regeringen av Apoteksbolaget gjorts uppmärksam på att det hotade att bli brist

på personal med denna utbildning. Utskottet utgår från att regeringen

fortlöpande överväger om det finns behov av åtgärder för att förhindra att det

blir brist på någon yrkeskategori som är viktig från allmän synpunkt.

Frågan om apotekarutbildning i Lund eller Göteborg gäller i första hand om

ettdera eller båda lärosätena kan tilldelas examensrätt. Den frågan avgörs av

Högskoleverket. Det framgår av propositionen att Göteborgs universitet ansökt

om sådan och att regeringen välkomnar detta.

Frågan om Göteborgs universitet skulle få ersättning enligt prislappen för

utbildningsområde idrott behandlades utförligt av riksdagen även förra året

(prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1 s. 97, rskr. 100). Utskottet påpekade

då att det stod Göteborgs universitet fritt att även i fortsättningen anordna

lärarutbildning i idrott och hälsa och att det var en prioriteringsfråga inom

universitetet om lärarutbildning i detta ämne skulle erbjudas eller inte.

Motionärerna hänvisar nu till att Göteborgs universitet valt att lägga ned

utbildningen och att detta också äventyrar planerna på en hälsovetenskaplig

akademi. Utskottet anser inte att riksdagen skall ingripa i universitetets

interna prioritering.

Utskottet förutsätter att den snabba utbyggnaden av Mitthögskolan har

föreslagits av regeringen efter dialog med högskolans ledning. Särskilda medel

för uppbyggnad av en högskola har bara anvisats när en helt ny högskola skulle

inrättas (t.ex. Södertörns högskola och Malmö högskola). Mitthögskolan

inrättades år 1993 genom sammanslagning av två högskolor som då hade funnits i

16 år. Högskolornas engagemang i distansutbildning är något som utskottet

liksom regeringen välkomnar. Det resurstilldelningssystem som gäller för alla

högskolor innefattar inte särskilda resurser för distansutbildning. Det bör

vara en sak för Mitthögskolan själv att bestämma om en eventuellt utökad

utbildning av döva till präster.

Regeringen har gett Lärarhögskolan i Stockholm ett särskilt uppdrag att på

försök anordna grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade. I uppdraget

ingår också att i samråd med berörda intressenter ansvara för övrigt

utvecklingsarbete när det gäller lärarutbildning för döva och hörselskadade

samt för utbildning i teckenspråk. SIH har vidare fått i uppdrag att göra en

analys av vilken kompetens lärare inom olika teckenspråksutbildningar behöver.

Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa resultaten av dessa uppdrag.

Det framgår av motion 1997/98:Ub464 att Göteborgs universitet (Högskolan för

design och konsthantverk) och Högskolan i Kalmar ingår i ett samarbete med

Nybro kommun som syftar till att etablera en designutbildning i Nybro. Frågan

om utvidgade resurser och utbildningsuppdrag när det gäller designutbildning

bör prövas av regeringen i budgetarbetet.

6.3 Anslagsbelopp

Regeringens förslag

Regeringens förslag till anslagsbelopp för budgetåret 1998 till universitet och

högskolor framgår av bilaga 2, spalten Regeringens förslag.

Anslagen till de olika lärosätena för grundläggande utbildning har i

förslaget utökats med anledning av förslaget om utökat antal platser och nya

belopp i prislapparna. Beloppen har också påverkats av förslagen att vissa

ytterligare högskolor skall få tillämpa prislappen för utbildningsområdet

design. Förslaget att överföra Trafikflygarhögskolan till Lunds universitet

föranleder en överföring av 17,4 miljoner kronor till anslaget B 3 Lunds

universitet: Grundutbildning från utgiftsområde 6 Totalförsvar. Överföringen

från Lunds universitet till Malmö högskola av viss utbildning föranleder också

överföring av medel från anslaget B 3 till anslaget B 45 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m., där det finns en särskild anslagspost för

Malmö högskola.

Anslagen till forskning och forskarutbildning har räknats om med anledning av

de ovan nämnda besparingarna samt pris- och löneomräkning och ökats med 236

miljoner kronor för lärarnas kompetensutveckling samt förstärkning av

studiefinansieringen i forskarutbildningen. Vidare har dessa anslag tillförts

medel för vissa nya ändamål enligt vad som redovisats i avsnitt 3.8 i detta

betänkande. Anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor har tillförts dels medel för kompetensutveckling av lärarna,

dels ytterligare medel för forskning.

Under anslaget B 46 har medel beräknats bl.a. för forskning vid Malmö

högskola. Viss del av dessa medel är överförda från anslaget B 4 Lunds

universitet: Forskning och forskarutbildning. Det gäller forskningsmedel som

hittills avsett Lärarhögskolan i Malmö. Utbildningsdepartementet har i

skrivelse till utskottet meddelat att ett tekniskt fel begåtts vid

anslagsberäkningen. Man har nämligen förbisett att endast halva årsbeloppet

skulle föras över, eftersom Lärarhögskolan skall föras över till Malmö högskola

först den 1 juli 1998. Regeringen avser att i regleringsbrevet för 1998

föreskriva att 3 625 000 kr från anslagsposten Malmö utbetalas till Lunds

universitet för forskning som avser Lärarhögskolan i Malmö första halvåret

1998.

Under anslaget B 2 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning

anges i propositionen endast anslagsposter för varje fakultet samt för

lokalkostnader. I den nyss nämnda skrivelsen från Utbildningsdepartementet

meddelas också att regeringen avser att anvisa medel till Kollegiet för

samhällsforskning (SCASSS) under en särskild anslagspost inom anslaget B 2,

vilket också sägs i propositionen i avsnitt 7.5.

Under anslagen till universiteten för forskning och forskarutbildning anges

för varje fakultet vilket belopp som minst skall användas för

studiefinansiering i forskarutbildningen. Dessa belopp har höjts jämfört med

föregående budgetår med anledning av medelstillskottet för förstärkning av

forskarutbildningen.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1997/98:Ub811 andra anslagsbelopp

under vissa anslag. Moderaternas budgetalternativ återges i bilaga 2, spalten

m. De vill återföra drygt 63 miljoner kronor till Lunds universitet från Malmö

högskola (yrk. 17). Moderaterna avvisar regeringens förslag om nedskärning vid

Karolinska institutet och föreslår ett anslag till grundutbildning på drygt

11,5 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit (yrk. 18). Anslaget B 45

föreslås minskat med drygt 138 miljoner kronor, av vilket en del utgörs av

återföringen till Lunds universitet (yrk. 19). Ett nytt anslag på 80 miljoner

kronor föreslås för satsningar på tekniskt basår vid universiteten (yrk. 23).

För anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa

högskolor föreslår Moderaterna en minskning med 265 miljoner kronor (yrk. 20).

I stället föreslår de ett nytt anslag på 179 436 000 kr att fördelas mellan

anslagen till forskning och forskarutbildning vid universiteten samt anslaget B

46 (yrk. 22). Till Sunet vill Moderaterna anslå 20 miljoner kronor mer än

regeringen, eftersom de vill se Sunet som Internetleverantör åt högskolevärlden

och att Sunet därutöver skall verka som ett nationellt kunskaps- och

kompetenscentrum av yppersta slag (yrk. 21).

Folkpartiets budgetalternativ återfinns i motion 1997/98:Ub474 yrkande 21 (se

bilaga 2, spalten fp). Folkpartiet anser att medel bör tillföras för att

finansiera 20 000 platser i sommaruniversitet (yrk. 8). Anslaget B 45 föreslås

därför tillföras 95 miljoner kronor utöver regeringens förslag. För att

examinationen av doktorer skall kunna öka tillräckligt för att långsiktigt

säkra tillgången bl.a. på kompetenta lärare inom högskolesystemet vill

Folkpartiet ha fler anställningar som doktorander (yrk. 4). I

budgetalternativet anslår motionärerna ytterligare 100 miljoner kronor för

detta under anslaget B 46. Som nämnts i avsnitt 3.1 vill Folkpartiet att

utbyggnaden av högskolan år 1998 inte skall börja förrän på höstterminen.

Vidare avvisar motionärerna besparingen på grundutbildningsanslagen. Därför

föreslår de en ökning av anslaget B 45 med 210 miljoner kronor att av

regeringen fördelas tillbaka till lärosätena. Motionärerna vill vidare minska

anslaget till Luleå tekniska universitet med 3 miljoner kronor, eftersom de

anser det ogenomtänkt att i det ekonomiska läge där landet befinner sig börja

bygga upp en filosofisk fakultet i Luleå. De föreslår minskningar av anslagen

till högskoleutbildning på Gotland och i Malmö med 10 respektive 18 miljoner

kronor, belopp som de betecknar som extra anslag för administration. I motion

1997/98:Ub457 yrkande 1 säger Folkpartiet att den satsning på högskolelärarnas

vetenskapliga kompetens som den borgerliga regeringen inledde måste fullföljas.

Enligt motionärerna avsatte den borgerliga regeringen 270 miljoner kronor för

detta.

Vänsterpartiets budgetförslag när det gäller universitet och högskolor

avviker från regeringens endast på en punkt (motion 1997/98:Ub803 i denna del,

se bilaga 2 spalten v). Motionärerna föreslår ett nytt anslag på 10 miljoner

kronor för fortsatt utvecklingsarbete med högskoleutbildning på distans med

lokal förankring (t.ex. i samverkan med folkhögskolor eller studieförbund) och

kommunikation via IT.

Miljöpartiets budgetförslag överensstämmer när det gäller universitet och

högskolor på alla punkter med regeringens (motion 1997/98:Ub807 yrkande 62 i

denna del, se bilaga 2 spalten mp).

Kristdemokraterna vill enligt motion 1997/98:Ub441 yrkande 4 tillföra 50

miljoner kronor för ytterligare doktorandtjänster, huvudsakligen inom

humaniora. Som framgått i avsnitt 3.1 vill de ha en långsammare utbyggnad av

den grundläggande högskoleutbildningen. De föreslår i motion 1997/98:Ub809

yrkande 3 i denna del att anslagen till universitet och högskolor minskas med

318 miljoner kronor. Kristdemokraternas budgetalternativ återges i bilaga 2,

spalten kd.

I motion 1996/97:T917 (kd) säger motionären att Sunet bör uppgraderas (yrk.

21). Motionen, som väcktes under allmänna motionstiden förra året, överlämnades

i oktober 1997 till utbildningsutskottet från trafikutskottet.

Högskolan i Kalmar bör enligt motion 1997/98:Ub465 (c) tilldelas särskilda

medel för extraordinära investeringskostnader med anledning av den

sjöbefälsutbildning som ges vid högskolan.

I motion 1997/98:Fö216 (mp) föreslås att riksdagen hos regeringen skall

begära 1 miljon kronor till en fond för att utveckla Kvinnouniversitetet i

Västernorrland (yrk. 1).

Enligt motion 1997/98:Ub405 (m) behöver Sverige fler och bättre utrustade

universitet.

Utskottets bedömning

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp på

anslagen till grundutbildning samt anslagen B 45 Särskilda utgifter vid

universitet och högskolor m.m., B 46 Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor, B 47 Sunet och B 48 Ersättningar för

klinisk utbildning och forskning. Därmed anser utskottet också att

motionsyrkandena bör avslås i motsvarande del.

Som nyss nämnts har alla anslag påverkats av de statsfinansiellt motiverade

generella besparingarna. Enligt vad utskottet inhämtat från

Utbildningsdepartementet har anslaget till Karolinska institutet för

grundutbildning därutöver inte drabbats av några andra nedskärningar än vad som

gjorts som konsekvens av att tandläkar- och läkarutbildningarna enligt

riksdagsbeslut år 1994 skulle minskas vid bl.a. Karolinska institutet. Den

ytterligare minskning av dessa utbildningar som regeringen föreslog i förra

årets budgetproposition har däremot inte föranlett några anslagsminskningar

vare sig innevarande år eller i förslaget för år 1998. I stället är det

meningen att lärosätena skall öka sin utbildning inom t.ex. det biomedicinska

området.

Utskottet har i avsnitt 3.6 behandlat förslaget om överföring av

Lärarhögskolan i Malmö och Lunds Tekniska högskola i Malmö (LTH-Malmö).

Eftersom tyngdpunkten i utbyggnaden med nya platser skall ligga inom de

tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna och regeringen har beräknat

anslagen med hänsyn till detta kommer det enligt utskottets bedömning att

finnas goda möjligheter för lärosätena att öka omfattningen av

basårsutbildningen, om de bedömer det som motiverat.

De anslagsbelopp som regeringen har beräknat för högskoleutbildning på

Gotland och för Malmö högskola innefattar inte några särskilda medel för

uppbyggnad av administrationen utan är beräknade med utgångspunkt i

utbildningsuppdragen på samma sätt som för övriga högskolor. Medel för

administrativ uppbyggnad under åren 1997-1999 av dessa blivande högskolor samt

den nyinrättade Södertörns högskola (sammanlagt 97,4 miljoner kronor) har

däremot nyligen anslagits av riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1997

(prop. 1997/98:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., yttr. UbU3y, bet.

FiU11, rskr. 42) utan invändningar från andra partier än Moderaterna.

När det gäller anslagen till forskning och forskarutbildning tillstyrker

utskottet de anslagsbelopp som regeringen föreslagit men föreslår en viss

omfördelning av medelsanvändningen inom anslagen till universiteten. För att

det skall vara möjligt att genomföra den reformering av forskarutbildningen som

regeringen föreslår i propositionen (avsnitt 5.5) och som utskottet behandlar i

betänkandet 1997/98:UbU7, är det enligt utskottets mening nödvändigt att

framför allt de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna får ökat

utrymme för studiefinansiering för doktorander. Inom dessa fakulteter finns det

nämligen, enligt vad utskottet efter överväganden kommit fram till, viss risk

för att större delen av utrymmet inom ramen för de anslag som regeringen

föreslagit kommer att gå åt för att finansiera redan antagna doktorander så att

de kan fullfölja sin doktorsexamen. Därmed skulle det bli svårare för dessa

fakulteter att ta emot några nya doktorander de närmaste åren. Beräkningar som

gjorts för Sveriges universitets- och högskoleförbund visar att man kan befara

en påfallande stor brist på högskolelärare med doktorsexamen just i

samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Det finns vidare ett stort behov

i samhället av fler doktorsexaminerade inom t.ex. de matematisk-

naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna.

Utskottet förordar mot denna bakgrund att avsättningarna inom respektive

fakultetsanslag till studiefinansiering i forskarutbildningen ökas med

sammanlagt 50 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen utgått från i

budgetpropositionen. Av detta belopp bör 30 miljoner kronor avsättas inom de

humanistiska, teologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Återstående 20 miljoner kronor bör avsättas inom de tekniska och

naturvetenskapliga fakulteterna. Vilket lägsta belopp som vid respektive

lärosäte skall avsättas för studiefinansiering i forskarutbildningen inom

olika fakulteter anges av regeringen i regleringsbrev. Utskottet föreslår att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.

Utskottet kan inte ställa sig bakom Moderaternas förslag vad gäller

omfattning och fördelning av resurserna till forskning och forskarutbildning.

Skälet är främst att utskottet anser att det skulle missgynna de mindre och

medelstora högskolorna.

En upphandling pågår för närvarande när det gäller uppgradering av Sunet.

Medel beräknades för denna på tilläggsbudget för budgetåret 19956/96 och är

avsedda att disponeras under minst en treårsperiod (prop. 1996/97:1 Reviderad

finansplan, m.m., yttr. UbU2y, bet. FiU19, rskr. 140). Dessa medel finns alltså

tillgängliga utöver det anslagsbelopp som föreslås i budgetpropositionen för år

1998.

Som nämnts i avsnitt 3.1 har fördelningen av utbyggnaden av grundutbildningen

gjorts bl.a. med syfte att fyra högskolor inom en snar framtid skall kunna bli

universitet. Ansökningar från dessa fyra högskolor om att få benämnas

universitet prövas för närvarande.

7 Anslag till högskolemyndigheter

7.1 Högskoleverket

Högskoleverket är central myndighet för frågor som rör universitet och

högskolor med offentlig huvudman samt enskilda anordnare av utbildning på

högskolenivå vilka får statsbidrag eller har tillstånd att utfärda examina.

I propositionen redovisas att Högskoleverket inom verksamhetsgrenen

nationella kvalitetsbedömningar prövat ett stort antal ansökningar om

examensrätt samt rätt att få inrätta professurer. Vidare pågår ett arbete med

att granska och bedöma kvalitetsarbetet vid samtliga statliga universitet och

högskolor. Verket har också genomfört nationella utvärderingar av utbildningar.

Högskoleverket har statistikansvaret för hela högskolesektorn inom

verksamhetsgrenen beskrivning och analys. I sin uppgift som tillsynsmyndighet

har verket bl.a. granskat principerna för avgifter inom högskolan samt reglerna

kring uppdragsutbildning. Vidare har verket fastställt föreskrifter om bl.a.

behörighet och urval för högskolestudier.

Regeringen anger att Högskoleverkets avgiftsbelagda verksamhet beräknas ge

17 575 000 kr i intäkter budgetåret 1998. Det innebär en kostnadstäckning om

endast 90 %, vilket beror på att verket utnyttjar tidigare anslagssparande.

För budgetåret 1998 föreslår regeringen ett ramanslag på 127 667 000 kr. I

jämförelse med anslaget för innevarande budgetår är detta en minskning med ca

16 miljoner kronor. Enligt redovisningen i propositionen är minskningen en

följd av tidigare beslutad besparing framför allt inom Grundutbildningsrådet

som numera ingår i Högskoleverket.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar det begärda

anslagsbeloppet.

I sammanhanget behandlar utskottet motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 7, vari

begärs att ett från Högskoleverket fristående kvalitetsinstitut skall inrättas

med ansvar för att utvärdera högskolans kvalitet och uppnådda resultat.

Motionärerna anger närmare om institutets uppgifter, att det skall bistå och

stimulera universitet och högskolor i deras eget kvalitetsarbete. Det

föreslagna institutet skall vidare pröva frågan om examinationsrätt för

utbildningar vid såväl statliga som privata lärosäten och kunna återkalla

examinationsrätten om kvalitetskraven inte uppfylls. Det bör enligt

motionärerna övervägas i vilken form ett sådant institut bäst utvecklar oväld

och integritet.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Som framgår

av regeringens redovisning i propositionen (s. 54 f.) av kvalitetsarbetet vid

universitet och högskolor har samtliga lärosäten under de senaste åren påbörjat

ett intensivt arbete med att utveckla och säkra kvaliteten i utbildning och

forskning. Inom Högskoleverket görs omfattande insatser för att främja kvalitet

inom högskoleutbildningen. Verket granskar systematiskt lärosätenas program för

kvalitetsutveckling och publicerar sina bedömningar. Utskottet vill erinra om

att riksdagen så sent som våren 1995 vid beslutet om inrättandet av

Högskoleverket gjorde den bedömningen att det var viktigt att undanröja

splittringen i dåvarande organisation (prop. 1994/95:165, bet. UbU17, rskr.

386). Det ansågs vara en nackdel att det centrala stödet till

kvalitetsutveckling och pedagogisk utveckling inte kunde utformas i anslutning

till arbetet med utvärdering och uppföljning. Därför inordnades i det nya

verket det tidigare Kanslersämbetets uppgifter att granska och främja

kvaliteten i verksamheten inom högskolan.

7.2 Verket för högskoleservice

Verket för högskoleservice skall på uppdrag av universitet och högskolor

biträda vid antagningen av studenter, juridisk rådgivning och service,

rådgivning och service i fråga om administrativ utveckling och ADB samt vid

upphandling av i första hand utrustning. Verksamheten vid myndigheten

finansieras med avgifter med undantag för finansieringen av systemutveckling

och systemunderhåll av datorbaserade system, för vilka verket disponerar

anslagsmedel.

I propositionen föreslår regeringen att Verket för högskoleservice anvisas

ett ramanslag på 9 892 000 kr för budgetåret 1998.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till medel under anslaget.

7.3 Centrala studiestödsnämnden

De övergripande målen för Centrala studiestödsnämnden är att som

förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor följa upp och utvärdera

studiestödssystemen, ta fram underlag och förslag för utveckling av det

studiesociala området och på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt

svara för beviljning av studiestöd och för verksamheten med återbetalning av

studielån. Vidare skall nämnden hantera ärenden så snabbt som möjligt med

iakttagande av kravet på rättssäkerhet och bedriva sin verksamhet så att

studerande och låntagare ges en, utifrån deras utgångspunkt, tillfredsställande

service.

Enligt regeringen har pressen på organisationen under hösten 1997 ökat

kraftigt till följd av införandet den 1 juli 1997 av det särskilda

utbildningsbidraget, främst för vuxna arbetslösa, och ökningen av antalet

studerande vid eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har beräknat 25

miljoner kronor under 1998 för administrationen av detta stöd.

Regeringen föreslår att Centrala studiestödsnämnden anvisas ett ramanslag på

253 924 000 kr för budgetåret 1998. Det bör noteras att nämnden i innevarande

års tilläggsbudget också tillförts 22 miljoner kronor för att täcka ackumulerat

underskott i återbetalningsverksamheten och kompensera för volymökningar.

I ett par motioner lämnas förslag till andra anslagsbelopp.

Enligt Moderata samlingspartiets budgetförslag i motion 1997/98:Ub811 yrkande

24 bör Centrala studiestödsnämnden kunna genomföra besparingar på 30 miljoner

kronor under det kommande budgetåret, varför det av regeringen föreslagna

anslagsbeloppet minskas med denna summa. Motionärerna hänvisar i sammanhanget

till den av dem begärda översynen av nämndens rådgivande roll.

I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 62 tillförs anslaget till Centrala

studiestödsnämnden 10 miljoner kronor. Detta motiveras i Miljöpartiets motion

om den ekonomiska politiken (motion 1997/98:Fi219) med att den ökade satsningen

på vuxenutbildning medför ökade arbetsuppgifter för nämnden och ett behov av

ytterligare medel.

U t s k o t t e t finner inte skäl att sätta i fråga den medelsberäkning som

regeringen gjort. Riksdagen bör således anvisa det anslagsbelopp som regeringen

föreslagit till Centrala studiestödsnämnden för nästa budgetår.

Frågor som rör Centrala studiestödsnämndens uppgifter tas upp i tre motioner.

I motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 17 begärs en översyn av nämndens

uppgifter. Det framhålls i motionen att en mer kvalificerad rådgivningsfunktion

inte utan vidare låter sig förenas med ren myndighetsutövning, vilket inte

heller är nödvändigt. Studenterna måste ges bättre förutsättningar för en

långsiktig planering av sin ekonomi, menar motionärerna. De anser därför att

försäkringsbolag eller banker bör kunna ta över den del av nämndens uppgifter

som rör ekonomisk rådgivning.

Behovet av konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet påpekas i

motion 1997/98:Ub715 (fp) yrkande 1. Motionärerna anser att fler aktörer än

Centrala studiestödsnämnden bör kunna hantera utbetalningen av studiemedel

efter det att en student beviljats studielån av nämnden. Det kan t.ex. finnas

intresse hos banker och försäkringsbolag att knyta nya kundkontakter bland de

studerande och utveckla servicetjänster till gagn för dem, framhåller

motionärerna.

Enligt motion 1997/98:Ub717 (s) är det nödvändigt att servicenivån inom

Centrala studiestödsnämnden ses över för att ge de studerande bättre

möjligheter att komma i kontakt med myndigheten.

U t s k o t t e t hänvisar i ärendet till ett interpellationssvar av

utbildningsministern den 18 november. Ministern redovisade i svaret att

Centrala studiestödsnämnden nu ser över sina rutiner och arbetsmetoder för att

kunna ge bättre service till studenterna under kommande år. Nämnden satsar

t.ex. stora resurser på teknikutveckling för att på detta sätt lösgöra

personalen för att kunna arbeta med rådgivning till studenterna. Enligt

ministern finns det dock uppenbarligen all anledning att se över nämndens

administration. Regeringen kommer därför att tillkalla en särskild utredare för

denna uppgift. Översynen skall göras på kort tid. Utbildningsministern räknar

med att utredningen skall vara klar under det första halvåret 1998. Att lägga

över nämndens funktion på en bank är inte aktuellt.

Mot bakgrund av vad utbildningsministern aviserat om en översyn av Centrala

studiestödsnämnden, avstyrker utskottet motionsyrkandena.

8 Anslag till nationella och internationella forskningsresurser

Regeringens förslag

Regeringen har vid beräkningen av anslagen inom detta verksamhetsområde

genomfört de förändringar i ansvarsfördelningen samt de besparingar som

utskottet behandlat tidigare i detta betänkande (avsnitt 4.2). De anslagsbelopp

som regeringen föreslår framgår av bilaga 2, spalten Regeringens förslag.

Besparingen med 5 miljoner kronor på forskarutbytet med utlandet är fördelat

med 0,8 miljoner kronor på Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

(HSFR), 1,2 miljoner kronor på Medicinska forskningsrådet (MFR), 2 miljoner

kronor på Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och 1 miljon kronor på

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR).

Under anslaget till HSFR har medel beräknats för kostnader som uppkommer i

och med att Sverige fr.o.m. den 1 oktober 1997 ingår som medlem i Europeiska

universitetsinstitutet. Medlen för Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) har

förts bort från anslaget till HSFR och i stället, som framgått i avsnitt 6.3,

beräknats under anslaget till Uppsala universitet.

Anslaget till NFR har tillförts medel för kostnader avseende medlemskapet i

de internationella organisationerna CERN, ESO, CEBM, EMBL, ESRF och JET. Vidare

har 35 miljoner kronor beräknats under detta anslag för driften av den s.k. R2-

reaktorn i Studsvik, som tidigare finansierades från utgiftsområde 21 Energi.

Från anslaget till TFR har medlen för HPD-rådet förts bort. Innevarande år

är dessa medel 38 505 000 kr.

Under anslaget D 17 Särskilda utgifter för forskningsändamål har beräknats

medel för bidrag till ett antal fristående vetenskapliga organ såsom Kungl.

Vetenskapsakademien, de svenska instituten i Rom och Athen, Institutet för

framtidsstudier m.fl. Medel för en forskarskola i teleinformatik har för år

1998 också beräknats under detta anslag.

Forskningsråden och FRN bör enligt regeringen ges fortsatt möjlighet att åta

sig mer långsiktigt projektstöd. Regeringen begär därför bemyndigande att under

år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till

forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och

internationella forskningsresurser som innebär åtaganden under åren 1999-2003.

Vilka belopp som det begärda bemyndigandet skall omfatta anges i propositionen

(avsnitt 7.4).

Som utskottet redogjort för i avsnitt 4.2 föreslår regeringen att det

hittillsvarande anslaget till Europeisk forskningssamverkan avvecklas. Vid

utgången av innevarande år kan ett betydande anslagssparande på detta anslag

förväntas. Regeringen avser att föra detta anslagssparande till anslaget

Särskilda utgifter för forskningsändamål och anser att det bör kunna finansiera

åtaganden i samband med bidragen till internationella forskningsorganisationer

samt eventuella kostnader i samband med den föreslagna förändringen av

finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning. De besparingar som görs på

anslagen till forskningsråden och till dyrbar utrustning kommer på så sätt att

i betydande utsträckning bli kompenserade under år 1998.

Motionerna

Oppositionspartiernas budgetförslag framgår av bilaga 2 i en spalt för varje

berört parti.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1997/98:Ub811 sammanlagt 397

miljoner kronor mer än regeringen inom verksamhetsområdet Nationella och

internationella forskningsresurser. I sitt budgetalternativ tillför de 25

miljoner kronor mer än regeringen till HSFR (yrk. 25), 20 miljoner kronor mer

till MFR (yrk. 26), drygt 26 miljoner kronor mer till NFR (yrk. 27) och 20

miljoner kronor mer till TFR (yrk. 29). Av det sistnämnda beloppet avser 10

miljoner kronor fullföljande av satsningen på superdatorer. Moderaterna

föreslår en minskning med 25 miljoner kronor på anslaget Särskilda utgifter för

forskningsändamål (yrk. 30) och en ökning med 10 miljoner kronor på anslaget

till dyrbar vetenskaplig utrustning (yrk. 31). Vidare föreslår de ett anslag

till europeisk forskningssamverkan på 317 367 000 kr. Regeringens förslag att

överföra resurserna för detta till myndighetsnivå bör enligt motionärerna

avslås (yrk. 6).

Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 ökningar av vissa anslag bl.a.

under detta verksamhetsområde för att finansiera ett antal i motionen förordade

projekt som gäller dyslexi, sensorer, samspelet människa-maskin samt riskanalys

(yrk. 54). Ökningarna avser FRN, nämligen 8 miljoner kronor under anslaget till

forskning och forskningsinformation och 2 miljoner kronor under anslaget till

förvaltning. Vidare föreslås i Miljöpartiets budget- alternativ 20 miljoner

kronor under ett nytt anslag, Naturvetenskapliga forskningsrådet: Information

om genteknik (yrk. 62 i denna del). NFR bör få i uppdrag att informera

allmänheten om den gentekniska forskningen enligt riktlinjer som redovisas i

motionen (yrk. 59).

Miljöpartiets förslag när det gäller FRN motiveras huvudsakligen av att FRN

enligt motionärerna skall ta ett betydligt större ansvar för samordning av

finansiering av tvärvetenskapliga projekt. Det behövs, anser motionärerna, en

utredning av den tvärvetenskapliga forskningens situation med syftet att

utarbeta förslag till åtgärder för att underlätta samverkan över ämnesgränserna

(yrk. 48). De anser vidare att forskningsråden bör få i uppdrag att inventera

vilka forskningsrön som kan förväntas ha stora samhällskonsekvenser och att ta

ett speciellt ansvar för information om nya rön inom sådana vetenskapsgrenar

(yrk. 58).

Utskottets bedömning

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp och

avstyrker motionsyrkandena om andra belopp.

I fråga om ansvarsfördelningen när det gäller internationella

forskningsorganisationer hänvisar utskottet till sin bedömning i avsnitt 4.2

och till vad utskottet nyss redovisat angående dispositionen av förväntat

anslagssparande.

Det bör ankomma på berörda forskningsfinansierande organ, exempelvis FRN, att

ta ställning till olika projektförslag. Utskottet är inte berett att föreslå

att riksdagen beslutar om en särskild medelsanvisning för vissa projekt. I

fråga om information om genteknik hänvisar utskottet till att regeringen

nyligen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som skall utreda den moderna

bioteknikens möjligheter och risker. Genteknik är ett av de nya metodområden

som utvecklats inom biotekniken. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den

1 juni år 2000. Som ett första underlag till utredningen har FRN på regeringens

uppdrag gjort en kunskapsöversikt över den moderna biotekniken och dess

tillämpningar inom olika samhällsområden. Kunskapsöversikten som nyligen

överlämnades har bl.a. delats ut till samtliga ledamöter i riksdagen. Dess

titel är Kunskap på gott och ont. Översikt över bioteknologins användning,

risker och möjligheter.

Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner regeringens förslag angående

användningen av anslagssparande och ger regeringen det begärda bemyndigandet.

Förslaget om en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens situation bör

enligt utskottets mening inte bifallas. I direktiven till den

forskningspolitiska utredningen (dir. 1997:67) sägs bl.a. att både den snabba

vetenskapliga utvecklingen och samhällsrelevansen innebär större behov av

interdisciplinärt samarbete och av tvärvetenskapliga ansatser. Kommittén bör i

sina förslag till ansvarsfördelning och organisation ta hänsyn till detta.

Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och att yrkande 48 i

motion 1997/98:Ub807 således bör avslås.

Utskottet avstyrker också yrkande 58 i samma motion, med hänvisning till att

såväl lärosätena som FRN och samtliga forskningsråd har ansvar för att samverka

med det omgivande samhället och att informera om forskningens resultat.

9 Anslag till gemensamma ändamål

9.1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Svenska unescorådet har till uppgift att för Sveriges del vara ett sådant

nationellt samarbetsorgan som - enligt stadgan för Förenta nationernas

organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) - skall samordna de

viktigaste nationella organen inom Unescos område med organisationens

verksamhet. Rådet skall främja Unescos verksamhet i Sverige och stödja svenska

insatser inom ramen för organisationens program.

Anslaget (E 1), som disponeras av Svenska unescorådet, används till största

delen för medlemsavgiften till Unesco. En mindre del avser medlemsavgifter till

konventionen om världens natur och kulturarv och det internationella centret

för konservering i Rom (ICCROM). Från anslaget betalas även de administrativa

kostnaderna för Svenska unescorådet.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget E 1 för budgetåret 1998

anvisar ett ramanslag på 36 365 000 kr.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa det begärda

anslagsbeloppet.

9.2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.

De utgifter som belastar rubricerade anslag (E 2) avser utvecklingen av sy-

stem som skall leda till effektiviseringar och kostnadsminskningar i

myndigheternas verksamheter eller av system som ger ökad tillgång till

information nationellt och internationellt samt viss övergripande statistik.

Anslaget kan även tas i anspråk för vissa andra myndighetsövergripande

verksamheter av tillfällig art. Vidare finns under anslaget särskilda medel

avsatta för barnomsorgsundersökningar.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget E 2 för budgetåret 1998

anvisar ett ramanslag på 22 524 000 kr.

Enligt motion 1997/98:Ub811 (m) yrkande 33 bör anslagsbeloppet i

besparingssyfte kunna minskas med 5 miljoner kronor.

U t s k o t t e t, som inte har något att invända mot medelsberäkningen,

anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet och följa regeringens förslag.

Till anslaget Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. bör

således anvisas 22 524 000 kr.

10 Sammanfattande förslag till anslag för budgetåret 1998

I avsnitten 5-9 har utskottet redovisat sina ställningstaganden till anslagen

inom de olika verksamhetsområdena.

Utskottet noterar att budgetförslagen från Moderaterna, Folkpartiet,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet går utöver den utgiftsram som riksdagen har

fastställt.

Med hänvisning till detta och till vad som anförts i avsnitten 5-9 föreslår

utskottet att riksdagen med bifall till regeringens förslag anvisar anslagen

under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998

enligt uppställning i bilaga 1.

11 Övriga frågor

Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 63 en beräknad fördelning

på anslag inom utgiftsområde 16 för budgetåren 1999 och 2000. I jämförelse med

de beräkningar som regeringen redovisar i propositionen när det gäller de

nämnda budgetåren avviker Miljöpartiets förslag beträffande åren 1999 och 2000

på samma sätt som partiets förslag beträffande år 1998.

U t s k o t t e t anser att yrkandet bör avslås. Riksdagen bör inte ta någon

ställning till utgiftsramens fördelning på anslag förrän ramen är fastlagd och

regeringen har lagt fram ett förslag. Preliminära ramförslag kommer att läggas

fram i vårpropositionerna 1998 och 1999 och definitiva sådana förslag samt

förslag om anslagsbelopp kommer att läggas fram i budgetpropositionerna inför

respektive budgetår.

Centerpartiet pläderar i motion 1997/98:Ub484 yrkande 2 för decentralisering av

högskoleutbildningen i Stockholms län även till andra delar än Södertörn.

Därigenom skulle ett nätverk av högskolecentrum kunna skapas med orter som

Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby och Nynäshamn. Enligt motionärerna bör

regeringen uppdra åt Länsstyrelsen i Stockholms län att i samverkan med berörda

högskolor och kommuner planera en sådan decentralisering.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Det finns

inte anledning för riksdagen att göra ett särskilt uttalande just om Stockholms

län. Alla länsstyrelser har enligt sin instruktion (1990:1510) som en av sina

särskilda uppgifter att samordna de olika sektorerna inom sitt ansvars- område

och därvid beakta de aspekter som är av betydelse för den regionala

utvecklingen. Utbildning nämns bland de områden där länsstyrelsen har ett

sådant ansvar.

Frågan hur högskoleutbildningen skall kunna göras mer tillgänglig än hittills

för olika kategorier av personer som inte kan delta i reguljär utbildning på en

högskoleort tas upp i flera motioner.

Centerpartiet förespråkar i motion 1997/98:Ub810 yrkande 13 ökade möjligheter

till distansstudier med ökad användning av informationstekniken. Tekniken i sig

själv löser dock inte några ekonomiska eller pedagogiska problem, anser

motionärerna. De pekar på att det har tagits initiativ till olika projekt för

utvecklande av virtuell högskoleutbildning. Regeringen bör enligt deras mening

återkomma till riksdagen med förslag om virtuell högskoleutbildning. I samma

motion yrkande 14 för Centerpartiet åter fram idén om öppna universitet. De

skulle kunna erbjuda en form för kompetensutveckling på hög nivå för människor

som av olika anledningar inte har möjlighet att ta del av reguljär högre

utbildning. Tanken är att kurser skall erbjudas huvudsakligen på deltid och

kvällar och helger, och att deltagarna själva bedömer sina förkunskaper. De

tenterar i sedvanlig ordning och får intyg på genomgången utbildning, men

kurserna tillgodoräknas för en examen först då man registrerats vid ett

universitet eller en högskola. Motionärerna vill att regeringen skall återkomma

till riksdagen med förslag om öppna universitet.

Folkpartiet lanserar i motion 1997/98:Ub474 tanken på ett svenskt öppet

universitet, ett distansuniversitet (SDU). Detta skulle inte utveckla egna

kurser utan vara samordnare av kurser som universitet och högskolor utvecklar.

Studenten skulle kunna fullfölja en hel akademisk utbildning genom SDU och

därvid läsa kurser från flera olika lärosäten utan att ha behövt söka till vart

och ett av dessa (yrk. 17). Som ett incitament för att få högre genomströmning

vid SDU-studier (jämfört med vad som ofta är fallet vid distanskurser i dag)

kan motionärerna tänka sig att studenten betalar in en viss avgift för en kurs,

en avgift som hon eller han sedan återfår när studierna är avslutade.

Distansutbildningskommittén bör få tilläggsdirektiv att fundera på hur SDU

skall utvecklas, anser motionärerna (yrk. l8).

Vänsterpartiet vill enligt motion 1997/98:Kr601 yrkande 9 ha en satsning på

högskoleutbildning som anordnas på distans med lokal förankring och

kommunikation via IT. Lokala studiecentrum för det personliga mötet mellan

studenterna kan etableras i samverkan med folkhögskolor eller studieförbund,

säger motionärerna. I Vänsterpartiets budgetalternativ föreslås 10 miljoner

kronor för fortsatt utvecklingsarbete inom detta område.

Motion 1997/98:Ub417 (s) tar också upp lokala lärcentrum som instrument för

spridning av högskoleutbildningen utanför de traditionella högskoleorterna.

Högskolorna har enligt motionärerna en viktig roll att spela för att förstärka

och utveckla den svenska glesbygden. Möjligheterna att studera på distans måste

öka, sägs det i motion 1997/98:Ub424 (s). Den decentralisering som skett genom

utbyggnaden av de mindre och medelstora högskolorna är enligt motionären inte

tillräcklig. I motion 1997/98:Ub427 (m) framförs förslag om att genomföra en

försöksverksamhet med en distanshögskola ?on line?. En avdelning för sådan

verksamhet har inrättats vid Högskolan i Kalmar och visat sig kunna utveckla

IT-baserade distansundervisningsmetoder med förvånande resultat. Metoden är

tämligen oberoende av volymer - kvalitativt spelar det ingen roll om det är 20

eller 2 000 studenter. Om resultaten efter försöksverksamheten visar sig goda

bör man överväga att skapa en distanshögskola för hela landet, anser

motionärerna. Även i motion 1997/98: A455 (fp) om en levande skärgård framhålls

(yrk. 2) att distansutbildning på högskolenivå, exempelvis via digital TV,

möjliggörs av den nya tekniken. Södertörns högskola med dess Östersjöprofil har

enligt motionärerna en viktig roll härvidlag.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna med hänvisning

till det utredningsarbete som pågår inom Distansutbildningskommittén och till

regeringens beredning av dess nyligen framlagda delbetänkande angående

framtidens utbildningsprogram i radio och TV (SOU 1997:148).

Distansutbildningskommittén fick i mars 1997 tilläggsdirektiv att analysera

möjligheterna att utveckla den organisation, den pedagogik och de läromedel som

universiteten och högskolorna tillämpar respektive använder vid undervisning

med hjälp av IT (dir. 1997:49). Kommittén skall lämna sitt slutbetänkande i maj

1998.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande andra anordnare än komvux inom Kunskapslyftet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub284 yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m, fp)

2. beträffande utbildning av funktionshindrade inom Kunskapslyftet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub276 och 1997/98:Ub808 yrkande 2,

3. beträffande inrättandet av en idébank

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub808 yrkande 4,

4. beträffande samverkan mellan folkbildning och kommunal

vuxenutbildning inom sfi-undervisningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr601 yrkandena 5 och 6,

res. 2 (v)- delvis

5. beträffande försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning för

kvinnliga brandmän

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö720 yrkande 2,

6. beträffande den framtida kvalificerade yrkesutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98: Ub225,

1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 samt 11 och 1997/98:Ub810 yrkande 3,

res. 3 (m) - delvis

res. 4 (c) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

7. beträffande allmänt om IT i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19, 1997/98:Ub208

yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98: Ub250 yrkande 14,

1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98:T815 yrkande 1,

1997/98:T911 yrkande 6, 1997/98: T912 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande

6,

res. 3 (m) - delvis

res. 4 (c) - delvis

res. 6 (fp) - delvis

res. 2 (v) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

8. beträffande utbildning och fortbildning av lärare i IT

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 4, 1996/97: T917 yrkande

17, 1997/98:Ub256 yrkande 8, 1997/98:Ub263, 1997/98:T815 yrkande 2 och

1997/98:T912 yrkande 13,

9. beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4,

1997/98:Ub256 yrkande 13, 1997/98:Ub801 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 7

samt 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3,

res. 6 (fp) - delvis

res. 7 (mp) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

10. beträffande införandet av en nationell skolpeng

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 12, 1997/98: Ub229

yrkande 2 och 1997/98:Sk734 yrkande 4,

res. 3 (m) - delvis

11. beträffande resurstilldelningssystemet i grundskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub256 yrkandena 1 och 16,

res. 5 (kd) - delvis

12. beträffande statsbidrag till nedläggningshotade små skolor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub267 yrkande 7,

res. 4 (c) - delvis

13. beträffande inrättande av ett nytt institut för

distansutbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 16,

res. 2 (v) - delvis

14. beträffande utveckling av Statens institut för handikappfrågor i

skolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub222,

15. beträffande statsbidrag till vissa deltidskurser

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub258,

res. 2 (v) - delvis

16. beträffande nätverksuniversitet på Södertörn

att riksdagen avslår motion 1997/98:A456 yrkande 5,

17. beträffande högskola i nordvästra Skåne

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub402 yrkandena 1 och 2,

18. beträffande behovet av fler utbildade lärare

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 17 och 1997/98:Ub250

yrkande 15,

res. 6 (fp) - delvis

19. beträffande reformering av lärarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 16, 1997/98:

Ub215 yrkande 17, 1997/98:Ub226 yrkande 1, 1997/98:Ub245 yrkande 4,

1997/98:Ub457 yrkandena 5 och 7 samt 1997/98:Ub473,

20. beträffande lärarutbildning med Waldorfinriktning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub487 yrkande 1 och med bifall

till samma motion yrkandena 2-3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

res. 8 (s)

21. beträffande modifierad distansutbildning med praktisk-pedago-

giskt innehåll

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub226 yrkande 2,

22. beträffande fokus i forskningen inom lärarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub457 yrkande 2,

23. beträffande samarbetet mellan skolväsendet, forskningsvärlden och

näringslivet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub457 yrkandena 3 och 4,

res. 6 (fp) - delvis

24. beträffande barn- och ungdomsperspektiv i de konstnärliga

utbildningarna

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub412,

25. beträffande arkitektutbildningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub413,

26. beträffande principer för fördelningen av forskningsresurser

mellan universitet och högskolor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 12, 1997/98: Ub805

yrkande 11, 1997/98:Ub807 yrkande 43 och 1997/98:Ub811 yrkandena 5 och 7,

res. 3 (m) - delvis

res. 7 (mp) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

27. beträffande grundforskningsavdrag

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub467 och 1997/98:Ub807 yrkandena

45-47,

res. 7 (mp) - delvis

28. beträffande utvecklingsfond för små och medelstora högskolor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub468 och 1997/98:Ub807 yrkande 44,

res. 7 (mp) - delvis - villk. mom. 27

29. beträffande ett tekniskt forskningsinstitut

att riksdagen godkänner regeringens förslag att inrätta ett tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg,

30. beträffande internationellt forskningssamarbete

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 15 (delvis) och

1997/98:N223 yrkande 8,

res. 9 (m, kd)

31. beträffande högpresterande datorsystem

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub445 och 1997/98: Ub811 yrkande

8 godkänner vad regeringen förordat om högpresterande datorsystem,

res. 3 (m) - delvis

32. beträffande inrättande av ett från Högskoleverket fristående

kvalitetsinstitut

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 7,

res. 3 (m) - delvis

33. beträffande en översyn av Centrala studiestödsnämndens

uppgifter

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub715 yrkande 1, 1997/98:

Ub717 och 1997/98:Ub805 yrkande 17,

res. 10 (m, fp, kd)

34. beträffande en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens

situation

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 48,

res. 7 (mp) - delvis

35. beträffande information om nya rön inom vissa vetenskapsgrenar

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 58,

res. 7 (mp) - delvis

36. beträffande anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 1998, m.m.

att riksdagen

a) godkänner regeringens förslag om att av det för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Fortbildning m.m.

får användas högst 6 800 000 kr år 1998 och högst 800 000 kr år 1999 för

svensk undervisning i utlandet (yrkande 2),

b) godkänner det som regeringen förordat om omfattningen och principerna

för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1998-2000

(yrkande 3),

c) godkänner vad regeringen förordat om läkarutbildningen (yrkande 4),

d) med anledning av regeringens förslag (yrkande 5) och motion 1997/98:Ub483

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tekniska

och naturvetenskapliga utbildningar,

e) godkänner vad regeringen förordat om lärarutbildningar (yrkande 6),

f) godkänner vad regeringen förordat om konstnärliga utbildningar (yrkande

7),

g) godkänner vad regeringen förordat om omfattning och inriktning av

högskoleverksamheten i Malmö (yrkande 8),

h) godkänner vad regeringen förordat om omfattning och inriktning av

högskoleverksamheten på Gotland (yrkande 9),

i) med anledning av regeringens förslag om satsningar på forskning och

forskarutbildning vid universitet och högskolor (yrkande 10) och

motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 4 och 1997/98:Ub474 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

medelsanvändningen inom fakultetsanslagen,

j) godkänner vad regeringen förordat om stöd till gästforskare/gäst-lärare

utomlands (yrkande 12),

k) godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och

helårsprestationer som regeringen förordat för de olika

utbildningsområdena för budgetåret 1998 (yrkande 13),

l) godkänner vad regeringen förordat om generellt utbildningsuppdrag

(yrkande 14),

m) godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universitet,

Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings

universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i

Gävle/Sandviken, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i

Karlstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro,

Lärarhögskolan i Stockholm samt Mitthögskolan skall vara i enlighet med

vad regeringen förordat i avsnitten B 1, B 3, B 5, B 9, B 11, B 17, B 22,

B 23, B 24, B 25, B 27, B 28, B 31, B 32, B 38 respektive B 39 (yrkandena

15-30),

n) med bifall till regeringens förslag för budgetåret 1998 anvisar anslagen

under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt

uppställning i bilaga 1 (yrkande 35),

o) bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras

under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser

som innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordat under avsnitt

7.4 i propositionen (yrkande 33),

p) godkänner regeringens förslag angående användningen av anslagssparande

som förordats under anslaget D 17 Särskilda utgifter för forskningsändamål

(yrkande 34),

q) avslår de motionsyrkanden som förtecknats i bilaga 3,

res 7 (mp) - delvis

37. beträffande beräknad fördelning på anslag för åren 1999 och

2000

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 63,

res. 7 (mp) - delvis

38. beträffande decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms

län

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub484 yrkande 2,

res. 4 (c) - delvis

39. beträffande ökade möjligheter till distansstudier samt öppet

universitet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub417, 1997/98:Ub424, 1997/98:Ub427,

1997/98:Ub474 yrkandena 17 och 18, 1997/98: Ub810 yrkandena 13 och 14,

1997/98:Kr601 yrkande 9 och 1997/98: A455 yrkande 2.

res. 11 (m, c, fp, v, kd).

Stockholm den 25 november 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m)1, Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m)1,

Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m)1, Margitta Edgren

(fp)1, Tomas Eneroth (s), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m)1, Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd)1, Sivert Carlsson (c) och

Tanja Linderborg (v)1.

1Har ej deltagit i beslutet under moment 36.

Reservationer

1. Andra anordnare än komvux inom Kunskapslyftet (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp) och Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) anför:

Vi anser att regeringen måste ändra inriktningen på Kunskapslyftet så att en

större del av satsningen görs av andra anordnare än kommunens ordinarie

skolförvaltningar. Med den konstruktion av finansiering och organisationsform

som regeringen har beslutat har många av de nya initiativ, nya

organisationsformer, nya konstellationer av intressenter och nya pedagogiska

grepp kraftigt förhindrats. I stället har kommunerna finansierat fortsatt

anställning av annars bortrationaliserad personal och fortsatt utbildning i

gängse former. Många gånger har det varit en direkt koppling till komvux.

Kommunerna har med dessa medel fyllt i de hål som regeringen skapat genom

indragningar av kommunernas ordinarie medel. Enligt vår uppfattning var

avsikten med Kunskapslyftet att finna nya spännande former för att lyfta

kunskapsnivån utifrån den enskildes behov och önskningar.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande andra anordnare än komvux inom Kunskapslyftet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub284 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-

undervisningen, m.m. (mom. 4, 7, 13 och 15)

Tanja Linderborg (v) anför:

Jag anser att det är viktigt att centrala resurser inom ramen för

Kunskapslyftet avsätts för samverkan mellan folkbildning och kommunal

vuxenutbildning inom sfi-undervisningen. Studieförbund och folkhögskolor

bedriver i mindre utsträckning sfi-undervisning på kommunernas uppdrag.

Resultatet är ofta bra. Krympande resurser har emellertid bidragit till att man

är obenägen att använda sig av externa utbildningsanordnare. Samverkan mellan

komvux och folkbildning bör uppmuntras och stimuleras.

Ett prioriterat mål bör vara att alla barn och ungdomar har tillgång till IT

i skolan. I dag är IT i stor utsträckning ett område för pojkar, vilket innebär

att flickor halkar efter. Skolverket bör därför ges i uppdrag att komma med

förslag om IT och jämställdhet i skolan.

Jag anser vidare att Skolverket bör ges i uppdrag att inrätta ett institut

för distansutbildning. Ett sådant institut bör få i uppgift att utveckla

metoder för distansutbildning och ta fram lämpliga pedagogiska program för

olika nivåer av utbildning.

Enligt min uppfattning bör statsbidrag även fortsättningsvis utgå till bl.a.

de deltidskurser i knyppling som sker i Riksföreningen Svenska spetsars regi i

samarbete med Sätergläntan. Det är i dag möjligt att anordna olika kortare

kurser i knyppling tack vare Sätergläntans statsbidragsberättigade

deltidskurser. Det har diskuterats att staten skall dra in alla statsbidrag

till utbildningar som är kortare än 32 veckor.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 4, 7, 13 och 15

bort hemställa

4. beträffande samverkan mellan folkbildning och kommunal

vuxenutbildning inom sfi-undervisning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr601 yrkandena 5 och 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande allmänt om IT i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 1 och med anledning

av motionerna 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19, 1997/98:Ub208 yrkande 7,

1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98: Ub250 yrkande 14, 1997/98:Ub267 yrkande

8, 1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6

och 1997/98: So411 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

13. beträffande inrättandet av ett nytt institut för distansutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:T912 yrkande 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

15. beträffande statsbidrag till vissa deltidskurser

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub258 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 10, 26, 31

och 32)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)

anför:

När det gäller den framtida kvalificerade yrkesutbildningen anser vi att det är

viktigt att regeringen snarast återkommer med förslag om huvudmannaskap,

finansiering etc., så att riksdagen kan fatta beslut senast våren 1998. Vi

anser att en ny yrkeshögskola bör inrättas parallellt med högskolan. Till den

nya yrkeshögskolan bör påbyggnadsutbildningar, kompletterande skolor och YTH

överflyttas. Regeringen bör återkomma med beräkningar av de ekonomiska

konsekvenserna av en sådan överflyttning. Enligt vår uppfattning bör ett mer

flexibelt system skapas. För vissa yrken krävs det mer arbetsplatsförlagd

utbildning än för andra. Vidare bör det utgå lön till deltagarna i utbildningen

under den tid den är förlagd till en arbetsplats. Vi förutsätter därvid att

avtal träffas om lön som minst motsvarar ordinarie studiemedel. Det skall vara

naturligt för personer som redan är etablerade i arbetslivet att söka till den

nya yrkeshögskolan. De har färdighetsträningen men kan behöva en djupare

teoretisk kompetens eller annan kunskap. Vi anser också att utbildningens längd

bör kunna variera mellan ett och tre år. Det bör finnas minst tre olika examina

efter genomgången yrkeshögskola.

Enligt vår uppfattning bör den nya informationstekniken (IT) införas och

komma till användning i alla skolor och på alla nivåer. Senast vid utgången av

år 2000 skall alla skolor vara anknutna till Internet och ha goda tekniska

möjligheter att på ett effektivt sätt använda tekniken fullt ut i

undervisningen. Skolans arbetsmetoder och organisation måste moderniseras.

Lärare och elever måste få tillgång till informationstekniken och ha en god

arbetsmiljö. Vi vill också i sammanhanget peka på att vi i vår budgetmotion har

anslagit särskilda medel för en IT-satsning.

Vi anser att en nationell skolpeng bör införas. Reformen bör ske stegvis

genom skatteväxling mellan stat och kommun. Resurser för elever med särskilda

behov skall finnas på kommunal nivå, eftersom ett relativt generellt

skolpengssystem inte kan ta de speciella hänsyn som krävs i vissa fall. Enligt

vår uppfattning är en nationell skolpeng ett medel för att garantera valfrihet

och likvärdighet, konkurrens och mångfald.

Det finns enligt vår mening anledning för riksdagen att som principer för

fördelningen av forskningsresurserna markera att forskningsresurserna inte får

splittras. Resurserna till forskarutbildning skall koncentreras till

universiteten. Det är fel tänkt av regeringen att de mindre och medelstora

högskolorna skall kunna anordna forskarutbildning och därmed försörja sig

själva med lärare för sin utbildning. Forskningen vid de mindre och medelstora

högskolorna skall utvecklas, men endast för mycket väl definierade

forskningsfält.

Vi delar den oro som kommer till uttryck i motion 1997/98:Ub445 när det

gäller högpresterande datorsystem. HPD-rådet skall enligt vår mening inte

avvecklas.

Enligt vår mening är det nödvändigt att hävda kvaliteten inom den högre

utbildningen för att Sverige skall ha möjlighet att göra sig gällande i en

hårdnande internationell konkurrens. I USA har det sedan länge funnits

ackrediteringssystem, där universitetens egna utvärderingar av kvaliteten

åtföljs av utvärderingar genom externa sakkunniga. Vi anser att ett från

Högskoleverket fristående kvalitetsinstitut bör inrättas för att säkerställa

och garantera kvaliteten på högskolans utbildningar. Som vi närmare utvecklat i

motion 1997/98:Ub805 yrkande 7 bör institutet ha till uppgift både att bistå

lärosätena i deras kvalitetsarbete och att besluta i frågor om examinationsrätt

vid statliga och privata lärosäten. Riksdagen bör med bifall till

motionsyrkandet begära att regeringen återkommer med förslag om ett oberoende

kvalitetsinstitut.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under mom. 6, 7, 10, 26, 31

och 32 bort hemställa

6. beträffande den framtida kvalificerade yrkesutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19 och

1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 och 11 samt med avslag på motionerna

1997/98:Ub225 och 1997/98:Ub810 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande allmänt om IT i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 7 och

1997/98:K333 yrkande 15 samt med anledning av motionerna 1996/97:T917

yrkandena 16 och 19, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98:Ub250 yrkande 14,

1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6,

1997/98:T912 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

10. beträffande införandet av en nationell skolpeng

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 12,

1997/98:Ub229 yrkande 2 och 1997/98:Sk734 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

26. beträffande principer för fördelningen av forskningsresurser mellan

universitet och högskolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 11 och

1997/98:Ub811 yrkandena 5 och 7 och med anledning av motionerna

1997/98:Ub489 yrkande 12 och 1997/98:Ub807 yrkande 43 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

31. beträffande högpresterande datorsystem

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub811 yrkande 8 och med anledning

av motion 1997/98:Ub445 avslår regeringens förslag att lägga ner HPD-

rådet,

32. beträffande inrättande av ett från Högskoleverket fristående

kvalitetsinstitut

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 12 och 38)

Sivert Carlsson (c) anför:

Enligt min uppfattning bör högskolan vara huvudman för den framtida

kvalificerade yrkesutbildningen. Högskolan behöver dock inte vara den som

genomför utbildningen. Jag anser att det skall vara möjligt att lägga ut den på

olika utbildningsanordnare. Det skall vidare vara möjligt att tillgodoräkna

utbildning vid övergång till annan högskoleutbildning och även vid övergång i

den andra riktningen.

När det gäller IT i skolan anser jag att alla klassrum skall vara anslutna

till Internet och att alla elever skall ha tillgång till en dator före år 2000.

Målet bör vara att alla elever har tillgång till dator och en egen e-

postadress. Jag vill också peka på att datorer i skolan är en mycket viktig

insats för att hjälpa elever med särskilda behov.

Jag anser att ett tidsbegränsat statsbidrag bör ges till nedläggningshotade

små skolor. Enligt min uppfattning hade de resurser om 50 miljoner kronor som

regeringen i propositionen informerat om att den avsåg att använda under

innevarande budgetår för regionala pedagogiska utvecklingscentrum i stället

bort användas för att rädda nedläggningshotade små skolor. Regeringen har nu

beslutat om användningen av pengarna. Mot bakgrund härav anser jag att

regeringen snarast under år 1998 bör återkomma med förslag till finansiering

inom utgiftsramen av de åtgärder som föreslås i motion 1997/98Ub267 yrkande 7.

Högskoleutbildningen behöver decentraliseras i hela Stockholms län. Det bör

ske genom att högskolekurser i ökad utsträckning läggs ut från universitetet,

KTH och regionens olika fackhögskolor. Därigenom skulle ett nätverk av

högskolecentra kunna skapas med orter som Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby

och Nynäshamn. Regeringen bör uppdra åt Länsstyrelsen i Stockholms län att i

samverkan med berörda högskolor och kommuner planera en sådan decentralisering.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6, 7, 12 och 38

bort hemställa

6. beträffande den framtida kvalificerade yrkesutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 3 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98: Ub225 och 1997/98:Ub452

yrkandena 2-8 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

7. beträffande allmänt om IT i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98:T815

yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6 samt med anledning av motionerna

1996/97:T917 yrkandena 16 och 19, 1997/98: Ub208 yrkande 7, 1997/98:Ub221

yrkande 22, 1997/98:Ub250 yrkande 14, 1997/98:K333 yrkande 15,

1997/98:T911 yrkande 6 och 1997/98:T912 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande statsbidrag till nedläggningshotade små skolor

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub267 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

38. beträffande decentralisering av högskoleutbildningen i Stockholms län

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub484 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 9, 11 och 26)

Inger Davidson (kd) anför:

När det gäller den framtida kvalificerade yrkesutbildningen anser jag att

inrättandet av en yrkeshögskola med en tydlig egen identitet på ett positivt

sätt skulle markera utbildningens särart. Risken för att en yrkeshögskola

skulle betraktas som en B-högskola anser jag klart överdriven. Jag tror att en

ny yrkeshögskola med en kultur som inte är uttalat akademisk men ändå har en

relevant forskningsanknytning skulle vara ett framgångsrikt sätt att stimulera

fler att satsa på en högre utbildning.

Jag vill i fråga om IT i skolan framhålla vikten av att alla elever och

lärare får en egen e-postadress. Det ger möjlighet att utbyta tankar och

erfarenheter med andra elever och lärare över hela världen. I varje skola borde

man inrätta minst en ?Internet-skrivhörna? där elever och lärare kan komma och

skriva och läsa brev. Jag anser också att Skolverket bör få ansvar för att

sprida information om lyckade IT-satsningar.

När det gäller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är det enligt min mening

angeläget att glappet mellan de åtgärder som föreslås av Läs- och

skrivkommittén och de resurser som avsätts i kommunerna för att genomföra

åtgärderna inte blir för stort.

Enligt min mening bör resurstilldelningssystemet i grundskolan vara

konstruerat så att det ger alla skolor en tillräcklig basresurs per elev. Denna

resurs bör vara lika stor för alla elever. Därutöver bör finnas en

tilläggsresurs som varierar med de enskilda elevernas behov av hjälp och stöd.

Bidrag till lokalkostnader och andra kringkostnader bör anpassas efter den

enskilda skolans faktiska kostnader. Tilläggsresursen för elever med behov av

särskilt stöd bör också kunna användas för anställning av elevvårdande

personal. Jag anser det nödvändigt att elevvården inte utarmas utan får

tillräckliga resurser.

När det gäller principer för fördelning av forskningsresurser stöder jag

målet att tilldela fasta forskningsresurser till alla högskolor. Uppbyggnaden

av goda forskningsmiljöer tar tid och kräver långsiktighet. Jag anser att

ansvaret för fasta forskningsresurser inte kan ges generellt utan bara till de

lärosäten som uppnått en viss organisatorisk nivå.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6, 7, 9, 11 och

26 bort hemställa

6. beträffande den framtida kvalificerade yrkesutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub225 och med avslag på motionerna

1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98:Ub452 yrkandena 2-8 och 11 samt

1997/98:Ub810 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

7. beträffande allmänt om IT i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T917 yrkandena 16 och 19 samt

1997/98:T911 yrkande 6 samt med anledning av motionerna 1997/98:Ub208

yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 22, 1997/98:Ub250 yrkande 14,

1997/98:Ub267 yrkande 8, 1997/98: K333 yrkande 15, 1997/98:T815 yrkande 1,

1997/98:T912 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 13 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4, 1997/98:Ub801 yrkande

1, 1997/98:Ub807 yrkande 7 och 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. beträffande resurstilldelningssystem i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkandena 1 och 16 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

26. beträffande principer för fördelning av forskningsresurser mellan

universitet och högskolor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 12 och med anledning

av motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 11, 1997/98: Ub807 yrkande 43 och

1997/98:Ub811 yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

6. Allmänt om IT i skolan, m.m. (mom. 7, 9, 18 och 23)

Margitta Edgren (fp) anför:

Enligt min mening är det mycket angeläget att en genomtänkt satsning görs på IT

i skolan. Det är viktigt att skolan följer med i utvecklingen och att tekniken

inte ensam hamnar i centrum i stället för pedagogiken. Det finns en risk för

att flickorna kommer på undantag vid datoranvändning. Detta måste aktivt

förebyggas av skolan. Det är också viktigt att kommunerna tar upp satsningar på

IT i sina skolplaner. Alla elever skall enligt min uppfattning på sikt ha

tillgång till egna datorer.

När det gäller åtgärder för att komma till rätta med läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi vill jag peka på att det i dag finns många bra

hjälpmedel att erhålla. Det är viktigt att de personer som har detta handikapp

och deras anhöriga vet var hjälpmedlen finns att få. Det finns flera

dyslexicentrum i landet. Dessa centrum skall ge specialhjälp åt personer med

dyslexi men resurserna förslår inte för alla som behöver hjälp. Jag anser att

det bör upprättas fler sådana centrum så att alla de barn som har läs- och

skrivsvårigheter kan få hjälp och stöd. Även i lärarutbildningarna bör

kunskaper om elevers läs- och skrivsvårigheter få ökat utrymme. Det behövs för

att skolan och skolans lärare skall kunna ta ansvar för barn med läs- och

skrivsvårigheter.

Behovet av fler utbildade lärare är uppenbart när man ser fram emot

sekelskiftet och de stora pensionsavgångarna därefter. Inte minst kommer det

att behövas fler gymnasielärare, både för gymnasieskolan och för utbyggnaden av

komvux. Regeringen säger alltför litet om hur det skall gå till att få fram

fler sökande, både män och kvinnor, till lärarutbildningen. Jag anser att

regeringen måste återkomma till riksdagen med en analys av lärarbehovet och

förslag till åtgärder.

Det är nödvändigt med ett utvidgat samarbete mellan skola och forskning och

mellan skola, högskola och näringsliv. Forskare måste få möjlighet att

tillfälligt gå in i skolarbetet och lärare få möjlighet att lämna skolan för

forskning. Forskarutbildade lektorer inom alla skolformer skulle stimulera till

en utveckling av läraryrket. I stället minskar nu antalet lektorer. Skolan och

lärarutbildningen har också alldeles för litet samarbete med näringslivet.

Regeringen måste göra något för att ändra på dessa förhållanden. De regionala

utvecklingscentrumen för lärarutbildningen bör även inbegripa det regionala

näringslivet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 7, 9, 18 och 23

bort hemställa

7. beträffande allmänt om IT i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 22 och

1997/98:Ub250 yrkande 14 samt med anledning av motionerna 1996/97:T917

yrkandena 16 och 19, 1997/98:Ub208 yrkande 7, 1997/98:Ub267 yrkande 8,

1997/98:K333 yrkande 15, 1997/98:T815 yrkande 1, 1997/98:T911 yrkande 6,

1997/98:T912 yrkande 1 och 1997/98:So411 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3 samt med

avslag på motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4,

1997/98:Ub256 yrkande 13, 1997/98:Ub801 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande behovet av fler utbildade lärare

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 17 och

1997/98:Ub250 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

23. beträffande samarbetet mellan skolväsendet, forskningsvärlden och

näringslivet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub457 yrkandena 3 och 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, m.m. (mom. 9, 26, 27, 28, 34, 35, 36 och

37)

Gunnar Goude (mp) anför:

Åtgärder för att komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är

enligt min mening av största vikt. Det finns ett stort behov av att

kvalificerad undervisning om dyslexi och dess behandling ges till alla lärare i

grundskolan så att nödvändig kompetens för omhändertagande av elever med

specifika läs- och skrivsvårigheter kan garanteras inom en snar framtid.

Ett särskilt dyslexiprojekt bör genomföras genom samverkan mellan FOA, SIH,

Skolverket, vissa universitetsforskare och de aktiva intresseorganisationerna.

Jag anser att ett sådant samverkansprojekt skulle ge förutsättningar för en

lösning av dyslexifrågan. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör ges uppdraget att

samordna och administrativt leda verksamheten. Miljöpartiet har i sitt

budgetalternativ föreslagit att sammanlagt 33 miljoner kronor anvisas under

utgiftsområde 16 för genomförande av dyslexiprojektet. Vi har föreslagit att 20

miljoner kronor tillförs anslaget A 4 Genomförande av skolreformer, 10 miljoner

kronor anslaget A 6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp och sammanlagt 3 miljoner kronor under Forskningsrådsnämndens anslag

D 1 och D 2.

Vi anser också att anslaget A 4 Genomförande av skolreformer bör tillföras 20

miljoner kronor för fortbildning av skolledare och lärare i gymnasieskolan i

organisatoriska och metodiska frågor.

För att åstadkomma budgetbalans i vårt förslag till alternativ budget vad

avser utgiftsområde 16 föreslår jag en besparing på sammanlagt 90 miljoner

kronor på anslaget A 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Enligt min

uppfattning bör det vara möjligt att genomföra en sådan besparing på anslaget.

Man kan av propositionen få intrycket att regeringens princip för

fördelningen av forskningsresurser mellan universiteten och högskolorna är att

spridning av forskningsresurser är en fördel i sig. Det bör verkligen

ifrågasättas. Det är viktigt att frågan om forskning vid högskolor som inte är

universitet får en allsidig belysning och att förutsättningarna noga

analyseras, vilket regeringen inte har gjort. Exempelvis saknas en analys av

tillgången på kvalificerade forskare, och det finns ingen välgrundad

uppfattning om inom vilka områden som Sverige kan starta nya forskningscentrum.

Det finns mycket som talar för att felet med svensk forskning är att den är

alltför utspridd och splittrad på för små enheter. Forskning vid små och

medelstora högskolor borde utvecklas med större eftertanke och omsorg om

högskoleforskningens framtid. Det finns exempel på en naturligt framväxande

högskoleforskning, där högskolan själv initierat ett utvecklingsarbete för att

finna ett lämpligt forskningsområde för just den högskolan. Denna utveckling

bör följas och de institutioner som dokumenterar sådan växtkraft bör få

ordentligt stöd. Det jag nu har sagt bör riksdagen med bifall till motion

1997/98:Ub807 yrkande 43 som sin mening ge regeringen till känna.

Den grundforskning som bedrivs vid våra universitet är livsnerven för all

vetenskaplig verksamhet i Sverige. Resurserna till grundforskning är emellertid

helt otillräckliga, samtidigt som departement, statliga verk, statliga

stiftelser och fonder årligen delar ut medel för tillämpad forskning som

mångdubbelt överstiger de anslag som universitet och forskningsråd disponerar

för fri forskning och forskarutbildning. Om riksdagen antar Miljöpartiets

förslag om grundforskningsavdrag skulle det finnas en enkel mekanism för att

överföra medel från den tillämpade forskningen till grundforskningen. Vi har i

vårt budgetförslag redovisat hur ett femprocentigt grundforskningsavdrag, vid

sidan av anslagen inom utgiftsområde 16, skulle kunna tillföra samtliga

fakultetsanslag och samtliga forskningsråd under Utbildningsdepartementet

sammanlagt 950 miljoner kronor. Jag anser att regeringen bör tillsätta en

utredning med uppdrag att utarbeta förslag till lämpliga former för inrättande

av grundforskningsavdrag.

Om grundforskningsavdraget införs skulle det också skapa utrymme för att

inrätta en utvecklingsfond för grundforskning vid små och medelstora högskolor,

vilket jag förordar. Totalt skulle grundforskningsavdraget tillföra

grundforskningen 1 miljard kronor, medan minskningen för den tillämpade

forskningens del bör kunna kompenseras genom en rimlig rationalisering i

verksamhet och administration utan att det behöver föranleda någon försämring

vare sig i kvalitet eller omfattning.

Jag kan inte ställa mig bakom det som regeringen förordat om omfattningen och

principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren

1998-2000. Det saknas redovisning av hur väl de olika lärosätena har klarat av

sina utbildningsuppdrag. Många av de små och medelstora högskolorna har ännu

inte kapacitet att ge utbildning ens enligt förra årets mål, dvs. utnyttja hela

sina takbelopp. Regeringen bör återkomma med en ny fördelning, där

universiteten får en större del av de nya platserna än vad regeringen

föreslagit. Ett välmotiverat förslag till hur resterande platser skall fördelas

på små och medelstora högskolor bör dessutom tas fram av regeringen. Regeringen

bör därvid också tilldela de tre fristående teologiska högskolorna ytterligare

platser såsom föreslås i sexpartimotionen 1997/98: Ub450 yrkandena 1 och 3.

Satsningarna på forskning och forskarutbildning bör enligt min mening

innebära att satsningen på de regionala högskolorna förstärks ännu mera för att

bromsa och motverka den pågående och snabba koncentrationen till

storstadsområdena.

Utbildningsuppdraget till Mitthögskolan bör enligt min mening innefatta att

högskolan skall utvidga utbildningen för döva till präster. Riksdagen bör

således bifalla motion 1997/98:Fö216 yrkande 8.

Jag anser att riksdagen hos regeringen borde begära en utredning av den

tvärvetenskapliga forskningens situation i syfte att utarbeta förslag till

åtgärder för att underlätta samverkan över ämnesgränserna. Den samverkan som

redan finns mellan forskningsråden och mellan ämnesgrupper inom vissa råd bör

utvecklas ytterligare. Yrkande 48 i motion 1997/98:Ub807 borde således

bifallas.

Det är i vissa fall viktigt att aktivt påskynda spridningen av ny kunskap i

samhället. Tillämpningarna av nya forskningsrön har nämligen ofta effekter som

ligger långt utanför upphovsmännens kompetens, och de kan dessutom innebära

krav på etiska ställningstaganden. Information till allmänheten är en

förutsättning för att demokratin skall fungera. Forskningsråden bör därför

enligt min mening få i uppdrag att inventera vilka forskningsrön som kan

förväntas ha stora samhällskonsekvenser samt att organisera och genomföra

information till allmänheten med olika metoder och stimulera diskussioner.

Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 58 som sin mening ge

regeringen till känna vad jag här har anfört.

Med hänsyn till att den ökade satsningen på vuxenutbildning medför ökade

arbetsuppgifter i fråga om administrationen av studiestödet föreslår

Miljöpartiet att ytterligare 10 miljoner kronor tillförs Centrala

studiestödsnämnden.

För att åstadkomma budgetbalans i vårt förslag till alternativ budget vad

avser utgiftsområde 16 föreslår jag en besparing på sammanlagt 90 miljoner

kronor på anslaget A 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Enligt min

uppfattning bör det vara möjligt att genomföra en sådan besparing på anslaget.

Jag föreslår att riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 1998 i enlighet med

vårt förslag i spalten mp i bilaga 1 till detta betänkande.

Jag anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att

anslagen för budgetåren 1999 och 2000 bör beräknas i enlighet med vad

Miljöpartiet angett i motion 1997/98:Ub807 yrkande 63. Beloppen överensstämmer

med de anslagsbelopp som regeringen i propositionen beräknat för dessa år.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 9, 26, 27, 28,

34, 35, 36 och 37 bort hemställa

9. beträffande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 7 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub214, 1997/98:Ub250 yrkande 4, 1997/98:Ub256 yrkande

13, 1997/98:Ub801 yrkande 1 samt 1997/98:So674 yrkandena 2 och 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

26. beträffande principer för fördelningen av forskningsresurser mellan

universitet och högskolor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 43 och med anledning

av motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 12, 1997/98: Ub805 yrkande 11 och

1997/98:Ub811 yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

27. beträffande grundforskningsavdrag

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub467 och 1997/98: Ub807

yrkandena 45-47 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

28. beträffande utvecklingsfond för små och medelstora högskolor

att riksdagen - under förutsättning av bifall till denna reservation under

moment 27 - med bifall till motionerna 1997/98:Ub468 och 1997/98:Ub807

yrkande 44 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

34. beträffande en utredning av den tvärvetenskapliga forskningens

situation

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 48 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

35. beträffande information om nya rön inom vissa vetenskapsgrenar

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 58 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

36. beträffande anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 1998, m.m.

att riksdagen

a) = utskottet,

b) med anledning av regeringens förslag och motionerna 1997/98: Ub474

yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 28 och 1997/98:Ub811 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om omfattningen och

principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren

1998-2000 (yrkande 3),

c) om läkarutbildningen = utskottet,

d) om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar = utskottet,

e) om lärarutbildningar = utskottet,

f) om konstnärliga utbildningar = utskottet,

g) om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten i Malmö =

utskottet,

h) om omfattning och inriktning av högskoleverksamheten på Gotland =

utskottet,

i) om satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och

högskolor med anledning av regeringens förslag och motion 1997/98:A457

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

j) om stöd till gästforskare/gästlärare utomlands = utskottet,

k) om belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer =

utskottet,

l) om generellt utbildningsuppdrag = utskottet,

m) om utbildningsuppdragens inriktning dels med bifall till motion

1997/98:Fö216 yrkande 8 och med anledning av regeringens förslag som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om

utbildningsuppdraget till Mitthögskolan, dels i övrigt godkänner vad

regeringen föreslagit,

n) med anledning av motion 1997/98:Ub807 yrkande 62 för budgetåret 1998

anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning enligt uppställning i bilaga 1, spalten mp,

o) om visst bemyndigande = utskottet,

p) om användningen av anslagssparande = utskottet,

q) avslår de motionsyrkanden i övrigt som förtecknats i bilaga 3,

37. beträffande beräknad fördelning på anslag för åren 1999 och 2000

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 63 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. Lärarutbildning med Waldorfinriktning (mom. 20)

Jan Björkman, Bengt Silfverstrand, Eva Johansson, Ingegerd Wärnersson, Agneta

Lundberg, Torgny Danielsson, Tomas Eneroth och Majléne Westerlund Panke (alla

s) anför:

Vi föreslår att riksdagen avslår motionen. Regeringen säger i propositionen (s.

73) att ansvaret för genomförandet av momenten om alternativ pedagogik skall

tillkomma Rudolf Steinerhögskolan. Vi utgår från att det betyder att Rudolf

Steinerhögskolan också svarar för prov och betygsättning i dessa moment. Någon

myndighet måste emellertid ha ansvaret för att samtliga fordringar som ställs

för examen är uppfyllda innan utbildningsbevis utfärdas. Detta ansvar kan

enligt vår mening inte delas upp mellan Lärarhögskolan i Stockholm och Rudolf

Steinerhögskolan. Frågan om eventuell gymnasielärarutbildning med

Waldorfinriktning bör anstå till dess erfarenheter har vunnits av den

föreslagna grundskollärarutbildningen. Samma sak gäller frågan huruvida fler

statliga högskolor skall vara inblandade. Vi anser det naturligt att

Lärarutbildningskommittén i sitt fortsatta arbete även behandlar

lärarutbildning med Waldorfinriktning.

Mot bakgrund av vad vi nu anfört anser vi att utskottet under moment 20 bort

hemställa

20. beträffande lärarutbildning med Waldorfinriktning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub487 yrkandena 1-3,

9. Internationellt forskningssamarbete (mom. 30)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Inger Davidson (kd) anför:

Vi anser att Sverige skall delta i det internationella forskningsutbytet. Att

inte vara medlem av viktiga samarbetsorganisationer betyder att Sverige ställer

sig utanför möjligheter att påverka och ta del av betydelsefull kunskap. Det

får menliga effekter inom respektive kunskapsområde och gör att Sverige blir

mindre intressant som forskarmiljö. Därmed undergrävs våra förutsättningar att

locka utländsk kompetens till landet, vilket behövs. Vi anser det alltså inte

alls som önskvärt att betydande minskningar uppnås av kostnaderna för

deltagande i internationella forskningsorganisationer.

Regeringen behandlar vidare frågan om fusionsforskningen alltför lättvindigt.

Denna forskning präglas av mycket långa tidsperspektiv och kräver långsiktigt

internationellt samarbete för att nå framgång. Sverige bör därför ta tydlig

ställning i frågan om fusionsforskningens framtid.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 15 i denna del

samt 1997/98:N223 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här

har anfört.

Mot bakgrund av vad vi nu sagt anser vi att utskottet under moment 30 bort

hemställa

30. beträffande internationellt forskningssamarbete

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 15 i denna del

samt 1997/98:N223 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

10. Översyn av Centrala studiestödsnämndens uppgifter

(mom. 33)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför:

Vi noterar att utbildningsministern i ett interpellationssvar har aviserat att

Centrala studiestödsnämndens administration skall ses över med sikte på att

översynen skall vara klar under det första halvåret 1998. Enligt vår mening bör

man i det sammanhanget också undersöka möjligheterna att avlasta nämnden genom

att föra över den ekonomiska rådgivningsfunktionen till andra aktörer, t.ex.

banker eller försäkringsbolag. Dessa senare bör även kunna hantera

utbetalningen av studiemedel efter det att nämnden beviljat lån. Vi anser att

en ökad konkurrens i fråga om administrationen av studielånen kan leda till en

utveckling av servicen gentemot studenterna. Detta bör riksdagen med anledning

av motionerna 1997/98:Ub715 yrkande 1 och 1997/98:Ub805 yrkande 17 som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 33 bort

hemställa

33. beträffande en översyn av Centrala studiestödsnämndens uppgifter

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub715 yrkande 1 och

1997/98:Ub805 yrkande 17 samt med avslag på motion 1997/98: Ub717 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan an-förts,

11. Ökade möjligheter till distansstudier samt öppet universitet (mom. 39)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kd), Sivert Carlsson (c) och Tanja

Linderborg (v) anför:

Vi anser att Sverige bör ta till vara de möjligheter som

telekommunikationsteknikens utveckling har skapat för att nå ut med

högskoleutbildning (och annan utbildning) i andra former och till vidare

grupper än hittills. Möjligheterna att skapa virtuell högskoleutbildning -

gärna som ett svenskt öppet universitet, ett distansuniversitet - bör

övervägas. Med utnyttjande av den moderna tekniken bör människor var som helst

i landet ha möjlighet att läsa på distans, gärna kurser som erbjuds av olika

befintliga lärosäten. Det är dock viktigt att det organiseras så att den

enskilde inte blir tvungen att söka information i många olika högskolors

kataloger och skicka ansökningar åt många olika håll. Genom att utveckla

användningen av distansundervisning motverkas också den sociala

snedrekryteringen till högre studier. Möjligheterna att i det syftet samarbeta

med andra utbildningsarrangörer än högskolor, t.ex. studieförbund, bör beaktas

i detta sammanhang.

Mot bakgrund av det vi här sagt anser vi att utskottet under moment 39 bort

hemställa

39. beträffande ökade möjligheter till distansstudier samt öppet

universitet

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub474 yrkandena 17 och 18

samt 1997/98:Ub810 yrkandena 13 och 14 och 1997/98: Kr601 yrkande 9 samt

med avslag på motionerna 1997/98:Ub417, 1997/98:Ub424, 1997/98:Ub427 och

1997/98:A455 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning (mom. 36)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)

anför:

Moderata samlingspartiet har i motioner föreslagit en alternativ budget för år

1998. Den framgår av reservation 28 i finansutskottets betänkande 1997/98:

FiU1. För utgiftsområde 16 föreslog Moderata samlingspartiet 811 377 000 kr

utöver regeringens ramförslag.

Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i

budgetprocessens första steg, och vi är nu förhindrade att fullfölja

anslagsyrkandena genom att reservera oss till förmån för Moderata

samlingspartiets yrkanden. Vi vill dock redovisa vår inställning på vissa

punkter.

Vi anser att kvalitetsfrågorna måste få en mer framskjuten plats i den

svenska skolan. Vi föreslår en sammanslagning av Skolverket och Statens

institut för handikappfrågor i skolan (SIH) och att ett fristående

kvalitetsinstitut för uppföljning, utvärdering och tillsyn inrättas. Det nya

kvalitetsinstitutet tilldelas enligt vårt budgetalternativ 200 miljoner kronor

under ett nytt anslag. Anslaget till SIH utgår.

Vi föreslår en betydande ökning av anslagen A 2 Skolutveckling (ytterligare

95 miljoner kronor) och A 3 Forskning inom skolväsendet (ytterligare 20

miljoner kronor). Verksamheten inom dessa båda områden är av stor vikt för att

öka kunskapen om skolan och föra utvecklingen framåt. Satsningen inom anslaget

A 2 skall bl.a avse en försöksverksamhet med riksrekryterande

gymnasieutbildning baserad på modern informationsteknik. Resurser från anslaget

bör också användas till fortbildning av lärare och skolledare i syfte att höja

kvaliteten i skolan och till en försöksverksamhet med individuell skolstart.

Vi avvisar regeringens besparing på anslaget till svensk undervisning i

utlandet. I vårt budgetalternativ tillför vi detta anslag 14 283 000 kr utöver

regeringens förslag. I stället görs en besparing på motsvarande belopp på

anslaget A 4 Genomförande av skolreformer. De svenska skolorna utomlands är

viktiga för att underlätta tjänstgöring utomlands för anställda i svenska

företag, myndigheter och organisationer.

När det gäller anslaget till Särskilda utbildningsinsatser för vuxna anser vi

att regeringen överbetonar behovet av vuxenutbildning och underskattar behovet

av satsningar på kvalificerad eftergymnasial utbildning. För år 1998 föreslår

vi en utbildningssatsning på 90 000 platser inom vuxenutbildningen och 14 000

platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen. Vi har i vårt förslag

beräknat kostnaden med utgångspunkt i ett något lägre belopp per

utbildningsplats. Vi föreslår en besparing på 700 miljoner kronor på anslaget.

Vi föreslår en offensiv satsning på informationstekniken (IT) i skolan. Den

nya informationstekniken bör införas och användas i alla skolor och på alla

nivåer. Senast vid utgången av år 2000 bör alla skolor vara anknutna till

Internet och ha goda möjligheter att använda tekniken fullt ut i

undervisningen. I vårt budgetalternativ föreslår vi 1 miljard kronor för en

särskild IT-satsning.

Vi är mycket frågande inför regeringens fördelning av utbyggnaden av den

högre utbildningen. En fortsatt expansion måste, menar vi, ske med hänsyn till

kravet på hög kvalitet. Vi anser att universiteten och högskolorna skall byggas

ut i en takt som motsvarar intresset för dem bland de sökande.

Resursfördelningssystemet skall bygga på principerna om högskolans faktiska

prestationer, kvalitetskriterier och studenternas val i enlighet med de princi-

per som slogs fast under den förra, borgerliga regeringen. Studenternas val

måste få större genomslag i resurstilldelningen än nu och kvalitetskriterier

införas.

Vi anser att regeringens försök med teknisk och naturvetenskaplig utbildning

med särskilt vuxenstudiestöd skall avvecklas. Det har inte fungerat på avsett

vis. Medlen för NT-platserna bör få disponeras direkt av högskolorna. Riksdagen

bör också anvisa 80 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till

högskolorna för att anordna basår.

Den inriktning och omfattning som regeringen vill ge högskoleutbildningen i

Malmö kan vi inte ställa oss bakom. Avsikten med Malmö högskola borde vara att

ge södra Sverige fler platser och utbildning av högsta kvalitet. Det är föga

konstruktivt att som regeringen föreslår stycka av delar från Lunds

universitet, så mycket mindre som den berörda verksamheten i nuvarande

organisation inte har föranlett kritik. Därför anser vi att 63 275 000 kr bör

återföras till Lunds universitet från anslaget B 45.

Regeringens satsningar på forskning och forskarutbildning är enligt vår

mening otillräckliga och felfördelade. Vi vill minska anslaget B 46, som enbart

går till mindre och medelstora högskolor, med 265 miljoner kronor. I stället

föreslår vi att riksdagen anslår 179 436 000 kr att fördelas till universitet

och högskolor. Därtill kommer att vi i anslagen till forskningsråden förordar

högre anslag än vad regeringen föreslagit, vilket sammantaget innebär att vårt

budgetalternativ innebär en starkare satsning på forskning än

budgetpropositionens.

Utöver vad vi nu redovisat innebär vårt budgetalternativ när det gäller

anslagen till universitet och högskolor att vi avvisar regeringens nedskärning

av Karolinska institutets (KI) grundutbildningsanslag och att vi vill öka

anslaget till Sunet. Vid KI utbildas fler yrkesgrupper än läkare, och KI bör

ges förutsättningar att bygga ut dessa utbildningar. Många av dem är av stort

intresse bl.a. för läkemedelsindustrin. Vi vill också öka anslaget till Sunet,

eftersom vi anser att Sunet:s roll är att vara Internetleverantör åt

högskolevärlden och därutöver verka som ett nationellt kunskaps- och kompetens-

centrum av yppersta slag.

Vi anser att Centrala Studiestödsnämnden bör kunna genomföra besparingar på

30 miljoner kronor under det kommande budgetåret. I vårt budget-alternativ

beräknar vi därför ett med denna summa minskat anslagsbelopp till nämnden på

223 924 000 kr.

I vår alternativa budget anslår vi sammanlagt 397 miljoner kronor mer än

regeringen inom verksamhetsområdet Nationella och internationella

forskningsresurser. Som framgått ovan förordar vi till forskningsråden högre

anslag än vad regeringen föreslagit. Genom att vi också vill behålla det

särskilda anslaget till europeisk forskningssamverkan, som därmed avlastas från

forskningsrådens anslag, blir den reella ökningen hos forskningsråden, jämfört

med regeringens förslag, avsevärt större än vad som i bilaga 2 framgår av

beloppen under respektive forskningsråd. Vårt förslag innebär också ett ökat

anslag till dyrbar vetenskaplig utrustning. Vi vill vidare - som framgått av

reservation 3 - behålla HPD-rådet och föreslår 10 miljoner kronor till TFR för

satsningen på s.k. superdatorer. Anslaget D 17 Särskilda utgifter för

forskningsändamål kan minskas med 25 miljoner kronor, som bör tas från

anslagsposten till regeringens disposition.

Inom verksamhetsområdet Gemensamma ändamål kan en besparing om 5 miljoner

kronor göras under anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets området m.m.

En sammanställning av vårt förslag till anslag för budgetåret 1998 inom

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning finns i bilaga 2, spalten

m.

2. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning (mom. 36)

Margitta Edgren (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år

1998. Den framgår av reservation 29 i finansutskottets betänkande 1997/98:

FiU1. För utgiftsområde 16 föreslog Folkpartiet 394 miljoner kronor utöver

regeringens ramförslag.

Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i

budgetprocessens första steg, och jag är nu förhindrad att fullfölja

anslagsyrkandena genom att reservera mig till förmån för Folkpartiets yrkanden.

Jag vill dock redovisa min inställning på vissa punkter.

Jag anser att det är viktigt att svenskar som arbetar utomlands har tillgång

till svensk grund- och gymnasieskola. I vårt budgetalternativ tillför vi

anslaget Bidrag till svensk undervisning i utlandet 20 miljoner kronor. Jag

vill peka på att tvåspråkighet ses som en tillgång i Sverige. Jag anser att det

är oklokt att då samtidigt skära ned på undervisningen i svenska för svenska

barn som är bosatta i utlandet.

Folkpartiet kan inte ställa sig bakom det som regeringen förordat om

principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen. Universiteten har fått

stå tillbaka vid tidigare utökningar. Vi vill tilldela universiteten och de

blivande universiteten de nya högskoleplatser som tillkommer år 1998 och 2000,

bl.a. eftersom det där finns bättre täckning av kompetenta lärare än vid de

mindre högskolorna. Vi vill ge högskolorna rimliga planeringsförutsättningar

och säger därför nej till att flytta fram inrättandet av de nya

högskoleplatserna från hösten till våren 1998. Detta, plus att vi i vårt

budgetalternativ återför 210 miljoner kronor, motsvarande den besparing som

regeringen lagt ut på anslagen, ger utrymme för att lägga resurser på

kvalitetshöjande ändamål, t.ex. att finansiera de nya professors- och

lektorstjänsterna. Med den större ram som vi alltså avsätter för grundläggande

utbildning finns det också utrymme för att tilldela de fristående teologiska

högskolorna statsbidrag för fler utbildningsplatser. Vi avvisar liksom tidigare

det särskilda vuxenstudiestödet till vissa studenter i naturvetenskaplig och

teknisk utbildning (NT-platserna) och därmed också den förlängda antagningen år

1998 till sådana platser. Vårt alternativ innehåller också 95 miljoner kronor

för att kunna anordna 20 000 platser i sommarkurser. Att anordna sådana bör

enligt vår mening ingå i det generella utbildningsuppdraget till universitet

och högskolor.

När det gäller högskoleverksamheten i Malmö och på Gotland avvisar vi de

extra anslagen på 18 respektive 10 miljoner kronor.

Vi vill öka satsningarna på forskning och forskarutbildning med 100 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit. Vårt mål är att samtliga doktorander

inom en inte alltför avlägsen framtid skall ha en anställning från det att de

börjar sin forskarutbildning. En majoritet i utskottet, bestående av

Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna, har föreslagit

att 50 miljoner kronor omfördelas mellan och inom fakultetsanslagen för att öka

utrymmet för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Om utskottet hade

anslutit sig till vårt budgetförslag hade dubbelt så många anställningar som

doktorand kunnat inrättas, utan att medel behövt tas från andra ändamål inom

fakultetsanslagen. Detta skulle också ha varit till fördel för möjligheterna

att höja den vetenskapliga kompetensen inom högskolans lärarkår, där tyvärr en

alltför stor del i dag saknar forskarutbildning. Det skulle också bidra till

att öka antalet kvalificerade forskare som lärare i högskolan. Jag vill påminna

om att den borgerliga regeringen satsade 270 miljoner kronor på detta, vilket

den socialdemokratiska regeringen inte fullföljde. I det ekonomiska läge där vi

befinner oss anser jag det ogenomtänkt att börja bygga upp en filosofisk

fakultet vid Luleå tekniska universitet. Vårt budgetförslag innebär därför att

anslaget till forskning och forskarutbildning vid det lärosätet minskas med 3

miljoner kronor.

Jag står fast vid Folkpartiets samlade budgetförslag för anslagen inom

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. Vårt

alternativ framgår av bilaga 2, spalten fp. I vårt budgetalternativ för

utgiftsområde 15 Studiestöd har vi avstyrkt regeringens förslag om en

förlängning av möjligheterna att få s.k. NT-arvode, vilket innebär en besparing

på 517 miljoner kronor (bet. 1997/98:UbU2 bil. 6 spalten fp). Därmed vill vi

frigöra utrymme för de kvalitetsförstärkningar som vi föreslår inom

utgiftsområde 16.

3. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning (mom. 36)

Tanja Linderborg (v) anför:

Vänsterpartiet har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1998. Den

framgår av reservation 30 i finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1. För

utgiftsområde 16 föreslog Vänsterpartiet 347 miljoner kronor utöver regeringens

ramförslag.

Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i

budgetprocessens första steg, och jag är nu förhindrad att fullfölja

anslagsyrkandena genom att reservera mig till förmån för Vänsterpartiets

yrkanden. Jag vill dock redovisa min inställning på vissa punkter.

Jag anser att skolforskningen är mycket viktig och har hög aktualitet. Jag

vill bl.a. peka på att läraryrket behöver en starkare forskningsanknytning. I

vårt budgetalternativ har vi föreslagit att anslaget till Forskning inom

skolväsendet tillförs ytterligare 30 miljoner kronor.

Vi har också tillfört anslaget Skolutveckling och produktion av läromedel för

elever med handikapp 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Detta

innebär att anslaget mer än fördubblas.

Jag anser att det är viktigt att åtgärder vidtas för att garantera alla barns

rätt till en likvärdig utbildning. Vi har i vårt budgetalternativ avsatt 282

miljoner kronor ytterligare under anslaget Särskilda insatser på skolområdet

till ett särskilt utvecklingsstöd till skolor i utsatta bostadsområden.

Psykologprogrammet måste uppdimensioneras för att svara mot det framtida

behovet i samhället av psykologer. I utbildningsuppdragen för vissa lärosäten

bör regeringen enligt min mening ange ett tydligt mål för hur många psykologer

som skall examineras.

Som framgår av reservation 11 anser jag att utvidgade möjligheter till

distansutbildning behöver utvecklas. I Vänsterpartiets förslag till anslag till

universitet och högskolor ingår därför att vi vill satsa 10 miljoner kronor på

ett projekt för fortsatt utveckling av distansutbildning - öppet universitet -

med lokal förankring och kommunikation via IT. Högskolorna kan där etablera

samverkan i lokala studiecentrum med folkhögskolor eller studieförbund.

Jag står fast vid Vänsterpartiets samlade budgetförslag för anslagen inom

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. Vårt

alternativ framgår av bilaga 2, spalten v.

4. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning (mom. 36)

Inger Davidson (kd) anför:

Kristdemokraterna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1998.

Den framgår av reservation 32 i finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1. För

utgiftsområde 16 föreslog Kristdemokraterna en ram som är 385 miljoner kronor

mindre än regeringens ramförslag.

Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i

budgetprocessens första steg. Mot bakgrund härav avstår jag att fullfölja

anslagsyrkandena genom att reservera mig till förmån för Kristdemokraternas

yrkanden. Jag vill dock redovisa min inställning på vissa punkter.

Jag anser att regeringens förslag om besparingar på bidrag till svensk

undervisning i utlandet bör avslås. Jag anser att den föreslagna besparingen om

sammanlagt 20 miljoner kronor kommer att drabba undervisningen orimligt hårt.

Regeringen har lagt ut besparingen över tre år, varav 13,2 miljoner kronor för

år 1998. I vårt budgetalternativ har vi tillfört anslaget 13 miljoner kronor

för år 1998.

Jag anser att det finns en risk att den höga utbyggnadstakten i fråga om

antalet platser i den särskilda vuxenutbildningssatsningen kommer att få

negativa konsekvenser för kvaliteten i utbildningen. Det är enligt min

uppfattning nödvändigt med en något lägre utbyggnadstakt. Jag anser därför att

antalet platser i Kunskapslyftet bör begränsas till 7 500 nya platser per år

fram till år 2000. När det gäller anslaget till Särskilda utbildningsinsatser

för vuxna innebär detta en minskning med 80 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag.

Vi kristdemokrater anser att utbyggnaden av den högre utbildningen är

angelägen, eftersom många studenter som skulle vilja läsa på högskolan i dag

inte ges tillfälle att göra det. Vi är positiva till att en betydande del av

utbyggnaden sker vid mindre och medelstora högskolor. Dock vill vi varna för

att en alltför forcerad utbyggnadstakt innebär en risk för att kvaliteten på

utbildningen blir lidande. Därför anser vi att det bör tillkoma 7 500 nya

högskoleplatser per år under perioden 1998-2000. Vi har beräknat anslagen

utifrån detta, vilket innebär att det behövs 368 miljoner kronor mindre än i

regeringens förslag. Vid den omfördelning som därmed blir nödvändig anser vi

att de fristående teologiska högskolorna bör tilldelas ytterligare 165 platser.

Samtidigt vill vi satsa på forskning och forskarutbildning genom att anslå

50 miljoner kronor mer än regeringen till anställningar som doktorand. En

majoritet i utskottet, bestående av Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet

och Kristdemokraterna, har föreslagit att 50 miljoner kronor omfördelas inom

respektive fakultetsanslag för att öka utrymmet för studiefinansiering inom

forskarutbildningen. Med vårt budgetalternativ hade detta kunnat ske utan att

utrymmet för andra behov som finansieras av fakultetsanslagen hade behövt

inskränkas.

Vårt förslag till anslag till universitet och högskolor omfattar därför

sammanlagt 318 miljoner kronor mindre än regeringens och utskottsmajoritetens

förslag.

5. Trafikflygarutbildningen

Margitta Edgren (fp) anför:

Det föreligger en del olika uppgifter om hur stort det framtida behovet av

piloter är. Jag utgår från att de resurser som krävs för att Lunds universitet

skall kunna ge kvalitativt god utbildning under stor säkerhet också tillförs

universitetet för att säkra tillgången på piloter i Sverige. Jag utgår också

från att regeringen följer frågan med uppmärksamhet och återkommer till

riksdagen om det krävs ytterligare medel för att säkerställa landets behov av

piloter.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

------------------------------------------------------

| |Verksamhetsområde |Utskottets|Avvikelse|

| |Anslag |förslag | i |

| | | |förhållande|

| | | | till |

| | | |utskottets|

| | | |förslag |

------------------------------------------------------

| | | | Res. 7 |

| | | | (mp) |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|A |Barnomsorg, skola och vuxenutbildning |

------------------------------------------------------

|1 |Statens skolverk (ram) |236 995| |

------------------------------------------------------

|2 |Utveckling av skolväsende och |163 360| |

| |barnomsorg (ram) | | |

------------------------------------------------------

|3 |Forskning inom skolväsendet | 7 873 | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|4 |Genomförande av skolreformer |83 971 | +40 000|

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|5 |Statens institut för |116 623| |

| |handikappfrågor i skolan (ram)| | |

------------------------------------------------------

|6 |Skolutveckling och produktion |20 936 | +10 000|

| |av läromedel för elever med | | |

| |handikapp (ram) | | |

------------------------------------------------------

|7 |Specialskolor och resurscenter|418 943| |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|8 |Särskilda insatser på |258 336| |

| |skolområdet (ram) | | |

------------------------------------------------------

|9 |Sameskolstyrelsen (ram) |33 714 | |

------------------------------------------------------

|10|Bidrag till viss verksamhet |118 091| |

| |motsvarande grundskola och | | |

| |gymnasieskola (ram) | | |

------------------------------------------------------

|11|Bidrag till svensk |67 108 | |

| |undervisning i utlandet (ram) | | |

------------------------------------------------------

|12|Statens skolor för vuxna (ram)|38 155 | |

------------------------------------------------------

|13|Bidrag till viss verksamhet |134 236| |

| |inom vuxenutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|14|Särskilda utbildningsinsatser | 3 474 | -90 000|

| |för vuxna (ram) | 333 | |

------------------------------------------------------

|15|Svenska EU-programkontoret för| 9 066 | |

| |utbildning och | | |

| |kompetensutveckling (ram) | | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|B |Universitet och högskolor m.m. |

------------------------------------------------------

|1 |Uppsala universitet: |766 767| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|2 |Uppsala universitet: Forskning|952 889| |

| |och forskarutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|3 |Lunds universitet: | 1 165 | |

| |Grundutbildning (ram) | 260 | |

------------------------------------------------------

|4 |Lunds universitet: Forskning |977 689| |

| |och forskarutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|5 |Göteborgs universitet: |926 126| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|6 |Göteborgs universitet: |784 320| |

| |Forskning och | | |

| |forskarutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|7 |Stockholms universitet: |647 173| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|8 |Stockholms universitet: |776 182| |

| |Forskning och | | |

| |forskarutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|9 |Umeå universitet: |677 386| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|10|Umeå universitet: Forskning |522 150| |

| |och forskarutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|11|Linköpings universitet: |638 344| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|12|Linköpings universitet: |343 420| |

| |Forskning och | | |

| |forskarutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|13|Karolinska institutet: |295 824| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|14|Karolinska institutet: |603 168| |

| |Forskning och | | |

| |forskarutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|15|Kungl. Tekniska högskolan: |676 183| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|16|Kungl. Tekniska högskolan: |506 043| |

| |Forskning och | | |

| |forskarutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|17|Luleå tekniska universitet: |351 662| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|18|Luleå tekniska universitet: |178 285| |

| |Forskning och | | |

| |forskarutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|19|Danshögskolan: Grundutbildning|22 248 | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|20|Dramatiska institutet: |53 284 | |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|21|Högskolan i Borås: |168 506| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|22|Högskolan Dalarna: |186 586| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|23|Högskolan i Gävle/Sandviken: |186 991| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|24|Högskolan i Halmstad: |127 659| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|25|Högskolan i Kalmar: |201 819| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|26|Högskolan i |127 406| |

| |Karlskrona/Ronneby: | | |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|27|Högskolan i Karlstad: |274 584| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|28|Högskolan Kristianstad: |150 031| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|29|Högskolan i Skövde: |126 990| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|30|Högskolan i |94 030 | |

| |Trollhättan/Uddevalla: | | |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|31|Högskolan i Växjö: |225 300| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|32|Högskolan i Örebro: |273 355| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|33|Högskoleutbildning på Gotland:|40 725 | |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|34|Idrottshögskolan i Stockholm: |33 997 | |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|35|Konstfack: Grundutbildning |96 727 | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|36|Kungl. Konsthögskolan: |45 749 | |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|37|Kungl. Musikhögskolan i |81 574 | |

| |Stockholm: Grundutbildning | | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|38|Lärarhögskolan i Stockholm: |280 765| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|39|Mitthögskolan: Grundutbildning|351 669| |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|40|Mälardalens högskola: |267 925| |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|41|Operahögskolan i Stockholm: |13 352 | |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|42|Södertörns högskola: |99 006 | |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|43|Teaterhögskolan i Stockholm: |21 924 | |

| |Grundutbildning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|44|Enskilda och kommunala | 1 462 | |

| |högskoleutbildningar m.m. | 630 | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|45|Särskilda utgifter inom |350 984| |

| |universitet och högskolor m.m.| | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|46|Forskning och konstnärligt |438 686| |

| |utvecklingsarbete vid vissa | | |

| |högskolor (ram) | | |

------------------------------------------------------

|47|Sunet (ram) |37 292 | |

------------------------------------------------------

|48|Ersättningar för klinisk | 1 568 | |

| |utbildning och forskning (ram)| 174 | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|C |Högskolemyndigheter |

------------------------------------------------------

|1 |Högskoleverket (ram) |127 667| |

------------------------------------------------------

|2 |Verket för högskoleservice | 9 892 | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|3 |Centrala studiestödsnämnden |253 924| +10 000|

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|D |Nationella och internationella forskningsresurser|

------------------------------------------------------

|1 |Forskningsrådsnämnden: |88 858 | +8 000|

| |Forskning och | | |

| |forskningsinformation (ram) | | |

------------------------------------------------------

|2 |Forskningsrådsnämnden: |21 205 | +2 000|

| |Förvaltning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|3 |Humanistisk- |205 750| |

| |samhällsvetenskapliga | | |

| |forskningsrådet: Forskning | | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|4 |Humanistisk- |10 239 | |

| |samhällsvetenskapliga | | |

| |forskningsrådet: Förvaltning | | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|5 |Medicinska forskningsrådet: |332 272| |

| |Forskning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|6 |Medicinska forskningsrådet: | 9 806 | |

| |Förvaltning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|7 |Naturvetenskapliga |709 769| |

| |forskningsrådet: Forskning | | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|8 |Naturvetenskapliga |19 714 | |

| |forskningsrådet: Förvaltning | | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|9 |Teknikvetenskapliga |237 692| |

| |forskningsrådet: Forskning | | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|10|Teknikvetenskapliga | 8 048 | |

| |forskningsrådet: Förvaltning | | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|11|Rymdforskning (ram) |118 925| |

------------------------------------------------------

|12|Kungl. biblioteket (ram) |193 061| |

------------------------------------------------------

|13|Statens psykologisk- | 8 183 | |

| |pedagogiska bibliotek (ram) | | |

------------------------------------------------------

|14|Institutet för rymdfysik (ram)|37 296 | |

------------------------------------------------------

|15|Polarforskningssekretariatet |22 237 | |

| |(ram) | | |

------------------------------------------------------

|16|Rådet för forsknings- och | 9 654 | |

| |utvecklingssamarbete mellan | | |

| |Sverige och EU (ram) | | |

------------------------------------------------------

|17|Särskilda utgifter för |124 095| |

| |forskningsändamål (ram) | | |

------------------------------------------------------

|18|Medel för dyrbar vetenskaplig |62 799 | |

| |utrustning (ram) | | |

------------------------------------------------------

|19|Nytt anslag: | | +20 000|

| |Naturvetenskapliga | | |

| |forskningsrådet: Information | | |

| |om genteknik | | |

------------------------------------------------------

| | | | |

| | | | |

------------------------------------------------------

|E |Gemensamma ändamål |

------------------------------------------------------

|1 |Kostnader för Sveriges |36 365 | |

| |medlemskap i Unesco m.m. (ram)| | |

------------------------------------------------------

|2 |Utvecklingsarbete inom |22 524 | |

| |Utbildningsdepartementets | | |

| |område m.m. (ram) | | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

| |Summa för utgiftsområdet. |27 050 | |

| | | 554 | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

Regeringens och oppositionens (i motioner framförda) förslag till anslag år

1998

1 000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

|Anslag |Regeringens|m |c | fp | v |

mp

|

kd

|

| |förslag | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 1 |Statens skolverk |236 995 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 2 |Utveckling av skolväsende och |163 360 |+95 000 | | | |

|

|

| |barnomsorg | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 3 |Forskning inom skolväsendet | 7 873 |+20 000 | | |+30 000|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 4 |Genomförande av skolreformer | 83 971 |-14 283 | | | |

+40

|

|

| | | | | | | |

000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 5 |Statens institut för |116 623 |-116 623| | | |

|

|

| |handikappfrågor i skolan | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 6 |Skolutveckling och produktion av | 20 936 | | | |+25 000|

+10

|

|

| |läromedel för elever med handikapp | | | | | |

000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 7 |Specialskolor och resurscenter |418 943 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 8 |Särskilda insatser på skolområdet |258 336 | | | | +282 |

|

|

| | | | | | | 000 |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 9 |Sameskolstyrelsen | 33 714 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 10|Bidrag till viss verksamhet |118 091 | | | | |

|

|

| |motsvarande grundskola och | | | | | |

|

|

| |gymnasieskola | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 11|Bidrag till svensk undervisning i | 67 108 |+14 283 | | +20 | |

|

+13

|

| |utlandet | | | | 000 | |

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 12|Statens skolor för vuxna | 38 155 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 13|Bidrag till viss verksamhet inom |134 236 | | | | |

|

|

| |vuxenutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 14|Särskilda utbildningsinsatser för | 3 474 |-700 000| | | |

-50

|

-80

|

| |vuxna | 333 | | | | |

000

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 15|Svenska EU-programkontoret för | 9 066 | | | | |

|

|

| |utbildning och kompetensutveckling | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 16|Skolornas kvalitetsinstitut | |+200 000| | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 17|IT-satsning | | +1 000 | | | |

|

|

| | | | 000 | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 1 |Uppsala universitet: |766 767 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 2 |Uppsala universitet: Forskning och |952 889 | | | | |

|

|

| |forskarutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 3 |Lunds universitet: Grundutbildning | 1 165 |+63 275 | | | |

|

|

| | | 260 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 4 |Lunds universitet: Forskning och |977 689 | | | | |

|

|

| |forskarutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 5 |Göteborgs universitet: |926 126 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 6 |Göteborgs universitet: Forskning |784 320 | | | | |

|

|

| |och forskarutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 7 |Stockholms universitet: |647 173 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 8 |Stockholms universitet: Forskning |776 182 | | | | |

|

|

| |och forskarutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 9 |Umeå universitet: Grundutbildning |677 386 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 10|Umeå universitet: Forskning och |522 150 | | | | |

|

|

| |forskarutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 11|Linköpings universitet: |638 344 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 12|Linköpings universitet: Forskning |343 420 | | | | |

|

|

| |och forskarutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 13|Karolinska institutet: |295 824 |+11 564 | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 14|Karolinska institutet: Forskning |603 168 | | | | |

|

|

| |och forskarutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 15|Kungl. Tekniska högskolan: |676 183 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 16|Kungl. Tekniska högskolan: |506 043 | | | | |

|

|

| |Forskning och forskarutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 17|Luleå tekniska universitet: |351 662 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 18|Luleå tekniska universitet: |178 285 | | |-3 000| |

|

|

| |Forskning och forskarutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 19|Danshögskolan: Grundutbildning | 22 248 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 20|Dramatiska institutet: | 53 284 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 21|Högskolan i Borås: Grundutbildning |168 506 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 22|Högskolan Dalarna: Grundutbildning |186 586 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 23|Högskolan i Gävle/Sandviken: |186 991 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 24|Högskolan i Halmstad: |127 659 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 25|Högskolan i Kalmar: Grundutbildning|201 819 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 26|Högskolan i Karlskrona/Ronneby: |127 406 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 27|Högskolan i Karlstad: |274 584 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 28|Högskolan Kristianstad: |150 031 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 29|Högskolan i Skövde: Grundutbildning|126 990 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 30|Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: | 94 030 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 31|Högskolan i Växjö: Grundutbildning |225 300 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 32|Högskolan i Örebro: Grundutbildning|273 355 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 33|Högskoleutbildning på Gotland: | 40 725 | | | -10 | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | 000 | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 34|Idrottshögskolan i Stockholm: | 33 997 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 35|Konstfack: Grundutbildning | 96 727 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 36|Kungl. Konsthögskolan: | 45 749 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 37|Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: | 81 574 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 38|Lärarhögskolan i Stockholm: |280 765 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 39|Mitthögskolan: Grundutbildning |351 669 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 40|Mälardalens högskola: |267 925 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 41|Operahögskolan i Stockholm: | 13 352 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 42|Södertörns högskola: | 99 006 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 43|Teaterhögskolan i Stockholm: | 21 924 | | | | |

|

|

| |Grundutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 44|Enskilda och kommunala | 1 462 | | | | |

|

|

| |högskoleutbildningar m.m. | 630 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 45|Särskilda utgifter inom universitet|350 984 |-138 275| | +287 | |

|

|

| |och högskolor m.m. | | | | 000 | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 46|Forskning och konstnärligt |438 686 |-265 000| | +100 | |

|

|

| |utvecklingsarbete vid vissa | | | | 000 | |

|

|

| |högskolor | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 47|Sunet | 37 292 |+20 000 | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 48|Ersättningar för klinisk utbildning| 1 568 | | | | |

|

|

| |och forskning | 174 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 49|Medel att fördela för forskning och| |+179 436| | | |

|

|

| |forskarutbildning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 50|Tekniskt basår | |+80 000 | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 51|Distansutbildningsprojekt - Öppet | | | | |+10 000|

|

|

| |universitet | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|B 52|Samlingsanslag att fördela mellan | | | | | |

|

-318

|

| |universitet och högskolor (B 1 - | | | | | |

|

000

|

| |B48) | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|C 1 |Högskoleverket |127 667 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|C 2 |Verket för högskoleservice | 9 892 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|C 3 |Centrala studiestödsnämnden |253 924 |-30 000 | | | |

+10

|

|

| | | | | | | |

000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 1 |Forskningsrådsnämnden: Forskning | 88 858 | | | | |

+8 000

|

|

| |och forskningsinformation | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 2 |Forskningsrådsnämnden: Förvaltning | 21 205 | | | | |

+2 000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 3 |Humanistisk-samhällsvetenskapliga |205 750 |+25 000 | | | |

|

|

| |forskningsrådet: Forskning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 4 |Humanistisk-samhällsvetenskapliga | 10 239 | | | | |

|

|

| |forskningsrådet: Förvaltning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 5 |Medicinska forskningsrådet: |332 272 |+20 000 | | | |

|

|

| |Forskning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 6 |Medicinska forskningsrådet: | 9 806 | | | | |

|

|

| |Förvaltning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 7 |Naturvetenskapliga forskningsrådet:|709 769 |+29 633 | | | |

|

|

| |Forskning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 8 |Naturvetenskapliga forskningsrådet:| 19 714 | | | | |

|

|

| |Förvaltning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 9 |Teknikvetenskapliga |237 692 |+20 000 | | | |

|

|

| |forskningsrådet: Forskning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 10|Teknikvetenskapliga | 8 048 | | | | |

|

|

| |forskningsrådet: Förvaltning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 11|Rymdforskning |118 925 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 12|Kungl. biblioteket |193 061 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 13|Statens psykologisk-pedagogiska | 8 183 | | | | |

|

|

| |bibliotek | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 14|Institutet för rymdfysik | 37 296 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 15|Polarforskningssekretariatet | 22 237 | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 16|Rådet för forsknings- och | 9 654 | | | | |

|

|

| |utvecklingssamarbete mellan Sverige| | | | | |

|

|

| |och EU | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 17|Särskilda utgifter för |124 095 |-25 000 | | | |

|

|

| |forskningsändamål | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 18|Medel för dyrbar vetenskaplig | 62 799 |+10 000 | | | |

|

|

| |utrustning | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 19|Europeisk forskningssamverkan | |+317 367| | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|D 20|Naturvetenskapliga forskningsrådet:| | | | | |

+20

|

|

| |Information om genteknik | | | | | |

000

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|E 1 |Kostnader för Sveriges medlemskap i| 36 365 | | | | |

|

|

| |Unesco m.m. | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|E 2 |Utvecklingsarbete inom | 22 524 | -5 000 | | | |

|

|

| |Utbildningsdepartementets område | | | | | |

|

|

| |m.m. | | | | | |

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|TOTAL | 27 050 |+811 377| | +394 | +347 |

+40

|

-385

|

| | 554 | | | 000 | 000 |

000

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

Förteckning över i moment 36 q) behandlade motionsyrkanden

-------------------------------------------------------

| | | |

|Motion |Parti |Yrkande |

-------------------------------------------------------

|1996/97: | | |

-------------------------------------------------------

|T917 | | |

| |kd |21 |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|1997/98: | | |

-------------------------------------------------------

|Ub207 | | |

| |m | |

-------------------------------------------------------

|Ub208 | | |

| |m |10 |

-------------------------------------------------------

|Ub221 | | |

| |fp |14 |

-------------------------------------------------------

|Ub245 | | |

| |v |3 |

-------------------------------------------------------

|Ub247 | | |

| |m |17 |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|Ub250 | | |

| |fp |17 |

-------------------------------------------------------

|Ub404 | | |

| |m | |

-------------------------------------------------------

|Ub405 | | |

| |m | |

-------------------------------------------------------

|Ub407 | | |

| |m | |

-------------------------------------------------------

|Ub410 | | |

| |m | |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|Ub411 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

|Ub418 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

|Ub420 | | |

| |s |1 |

-------------------------------------------------------

|Ub422 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

|Ub425 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|Ub426 | | |

| |mp | |

-------------------------------------------------------

|Ub428 | | |

| |m | |

-------------------------------------------------------

|Ub429 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

|Ub430 | | |

| |s | |

| | | |

-------------------------------------------------------

|Motion | | |

| |Parti |Yrkande |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|Ub431 | | |

| |m |1-2 |

-------------------------------------------------------

|Ub433 | | |

| |fp, m | |

-------------------------------------------------------

|Ub435 | | |

| |m | |

-------------------------------------------------------

|Ub436 | | |

| |c |1-2 |

-------------------------------------------------------

|Ub438 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|Ub439 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

|Ub440 | | |

| |m | |

-------------------------------------------------------

|Ub441 | | |

| |kd |1 |

-------------------------------------------------------

|Ub442 | | |

| |m |1-2 |

-------------------------------------------------------

|Ub446 | | |

| |fp, c, mp, kd | |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|Ub447 | | |

| |v | |

-------------------------------------------------------

|Ub448 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

|Ub450 | | |

| |fp, m, c, v, |1-3 |

| |mp, kd | |

-------------------------------------------------------

|Ub451 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

|Ub452 | | |

| |m |1, 10 |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|Ub455 | | |

| |kd, m, c, fp | |

-------------------------------------------------------

|Ub456 | | |

| |mp |1-2 |

-------------------------------------------------------

|Ub457 | | |

| |fp |1 |

-------------------------------------------------------

|Ub461 | | |

| |fp | |

-------------------------------------------------------

|Ub463 | | |

| |c | |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|Ub464 | | |

| |c | |

-------------------------------------------------------

|Ub465 | | |

| |c | |

-------------------------------------------------------

|Ub466 | | |

| |s |1 |

-------------------------------------------------------

|Ub474 | | |

| |fp |1-2, 7-8, 21 |

-------------------------------------------------------

|Ub475 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

|Motion | | |

| |Parti |Yrkande |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|Ub478 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

|Ub479 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

|Ub480 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

|Ub481 | | |

| |c, mp, kd | |

-------------------------------------------------------

|Ub484 | | |

| |c |1 |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|Ub485 | | |

| |c |1-2 |

-------------------------------------------------------

|Ub486 | | |

| |s | |

-------------------------------------------------------

|Ub489 | | |

| |kd |7-8, 11 |

-------------------------------------------------------

|Ub803 | | |

| |v | |

-------------------------------------------------------

|Ub805 | | |

| |m |12-13 |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|Ub807 | | |

| |mp |8-9, 17, 28, 54, 59, 62|

-------------------------------------------------------

|Ub809 | | |

| |kd |1-3 |

-------------------------------------------------------

|Ub811 | | |

| |m |2-4, 6, 9-33 |

-------------------------------------------------------

|Fö216 | | |

| |mp |1, 8 |

-------------------------------------------------------

|Kr510 | | |

| |kd |10-11 |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|Kr517 | | |

| |m |3 |

-------------------------------------------------------

|T215 | | |

| |fp |6, 8 |

-------------------------------------------------------

|N307 | | |

| |fp |4 |

-------------------------------------------------------

|A456 | | |

| |fp |4 |

-------------------------------------------------------

|A457 | | |

| |mp |4 |

-------------------------------------------------------

| | | |

-------------------------------------------------------

|A458 | | |

| |m |3 |

-------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................3

Motionerna............................................5

Utskottet............................................21

1 Inledning........................................21

Revisionens iakttagelser.........................21

Redovisning av resultat..........................22

2 Barnomsorgen, skolan och vuxenutbildningen.......25

2.1 Inledning....................................25

2.2 Den särskilda vuxenutbildningssatsningen Kunskapslyftet25

2.3 Informationsteknik (IT) i skolan.............30

2.4 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi............33

2.5 Vissa resursfrågor...........................35

3 Universitet och högskolor........................37

3.1 Utbyggnaden av den högre utbildningen........37

3.2 Läkarutbildning..............................42

3.3 Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar.42

3.4 Lärarutbildning..............................45

3.5 Konstnärlig utbildning.......................50

3.6 Malmö högskola...............................51

3.7 Högskola på Gotland..........................52

3.8 Satsningar på forskning och forskarutbildning vid universitet och

högskolor 52

3.9 Gästforskare/gästlärare utomlands............56

4 Nationella och internationella forskningsresurser56

4.1 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg...57

4.2 Besparingar på forskningsområdet.............58

5 Anslag till barnomsorg, skola och vuxenutbildning60

5.1 Statens skolverk.............................60

5.2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg.....62

5.3 Forskning inom skolområdet...................63

5.4 Genomförande av skolreformer.................64

5.5 Statens institut för handikappfrågor i skolan65

5.6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp 65

5.7 Specialskolor och resurscenter...............66

5.8 Särskilda insatser på skolområdet............66

5.9 Sameskolstyrelsen............................67

5.10 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och

gymnasieskola 68

5.11 Bidrag till svensk undervisning i utlandet..68

5.12 Statens skolor för vuxna....................69

5.13 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen69

5.14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna.....70

5.15 Svenska EU-programkontoret för utbildning och

kompetensutveckling 70

6 Anslag till universitet och högskolor............71

6.1 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer71

6.2 Utbildningsuppdrag...........................71

6.3 Anslagsbelopp................................74

7 Anslag till högskolemyndigheter..................78

7.1 Högskoleverket...............................78

7.2 Verket för högskoleservice...................79

7.3 Centrala studiestödsnämnden..................80

8 Anslag till nationella och internationella forskningsresurser81

9 Anslag till gemensamma ändamål...................84

9.1 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.84

9.2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.84

10 Sammanfattande förslag till anslag för budgetåret 199885

11 Övriga frågor...................................85

Hemställan...........................................87

Reservationer........................................92

1. Andra anordnare än komvux inom Kunskapslyftet

(mom. 1) (m, fp)...................................92

2. Samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-

undervisningen, m.m. (mom. 4, 7, 13 och 15) (v)

92

3. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 10,

26, 31 och 32) (m) 93

4. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 12 och

38) (c) 95

5. Den framtida kvalificerade yrkesutbildningen, m.m. (mom. 6, 7, 9, 11

och 26) (kd) 96

6. Allmänt om IT i skolan, m.m. (mom. 7, 9, 18 och 23) (fp)98

7. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, m.m. (mom. 9, 26, 27, 28, 34, 35,

36 och 37) (mp) 99

8. Lärarutbildning med Waldorfinriktning (mom. 20) (s)103

9. Internationellt forskningssamarbete (mom. 30) (m, kd)103

10. Översyn av Centrala studiestödsnämndens uppgifter

(mom. 33) (m, fp, kd).............................104

11. Ökade möjligheter till distansstudier samt öppet universitet (mom.

39) (m, c, fp, v, kd)

105

Särskilda yttranden.................................105

1. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning (mom. 36) (m)

105

2. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning (mom. 36) (fp)

108

3. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning (mom. 36) (v)

109

4. Anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning (mom. 36) (kd)

110

5. Trafikflygarutbildningen.......................111

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

112

Regeringens och oppositionens (i motioner framförda) förslag till anslag

år 1998 116

Förteckning över i moment 36 q) behandlade motionsyrkanden121