Bet. 1997/98:UbU10

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU10

Gymnasieskolfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ca 80 motionsyrkanden om olika gymnasieskolfrågor, alla

yrkanden utom ett i motioner från allmänna motionstiden 1997. Samtliga yrkanden

avstyrks.

Motionerna handlar om gymnasieskolans struktur och program, timplanen,

kärnämnena, lärlingsutbildning, frågor om förhållandet skola-arbetsliv,

utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap, betyg, gymnasieexamen,

utvecklingssamtal, förändrat huvudmannaskap för landstingskommunala

gymnasieskolor, m.m.

M, c, fp, v, mp och kd har reserverat sig på en eller flera punkter.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1997

1997/98:Ub201 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att utöka antalet

betygsnivåer, särskilt på gymnasienivå, i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en översyn av poängsättning

av olika kurser i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa nationella

betygskriterier över hela landet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub205 av Alf Svensson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten för elever att inom

gymnasieskolan få genomgå teoridelen av körkortsutbildningen.

1997/98:Ub208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betyg och skriftliga omdömen i grund- respektive gymnasieskolan,

5. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att avskaffa timplanerna för grund- respektive

gymnasieskolan,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av en modern gymnasieexamen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en reformering av gymnasieskolan.

1997/98:Ub213 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning i

företagsamhet/entreprenörskap i grundskola och gymnasium.

1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingsarbete för elevernas inflytande vid val av kurser inom

ämnena,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av kärnämnena,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om religionsämnets betydelse,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Skolverket ser över kommentarerna till kärnämnena i syfte att

deklarera vikten av samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en utvärdering görs om förhållandet till betygssystemet inom

olika kärnämnen och kursplaner för gymnasieprogrammen samt att ett förslag om

alternativa system och viktning utreds,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gymnasieexamen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingssamtal,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten att få genomföra sina gymnasiestudier t.o.m. 25 års ålder,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gymnasiestyrelser med elevmajoritet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nationellt program med speciell inriktning på företagande och

entreprenörskap,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en ny form av lärlingssystem byggs upp inom flera av

gymnasieskolans program,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om APU (arbetsplatsförlagd utbildning),

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att på sikt avskaffa timplanen.

1997/98:Ub217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om kommunernas skyldighet

att svara för vissa elevresor att kilometerangivelsen tas bort.

1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om antalet kärnämnen i gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om alternativa kurser i kärnämnena,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en mer flexibel gymnasieskola,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avskaffande av timplanen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gymnasieskolans omfattning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det individuella programmet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om praktikprogrammet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det personliga programmet för ökad valfrihet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om entreprenörsutbildning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nytt teknikprogram,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samverkan mellan skola, arbetsliv och näringsliv,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en modern lärlingsutbildning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av en gymnasieexamen.

1997/98:Ub223 av Stig Grauers och Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av

nationella prov i ämnena franska och tyska.

1997/98:Ub234 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att höja kvaliteten i gymnasieskolan,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör för

gymnasieelever att inom ramen för sina studier läsa kurser på högskolenivå i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub244 av Maud Ekendahl och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

yrkesexamen på vårdgymnasiets omvårdnadsprogram.

1997/98:Ub247 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om alternativa kurser och mål i

kärnämnena i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av gymnasieskolans program och struktur,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avskaffa timplanen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om färre obligatoriska kärn-

ämneskurser i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av rätten att

pröva betyg under gymnasietiden i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samverkan mellan skola och näringsliv,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den arbetsplatsförlagda utbildningen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en försöksverksamhet med

modern lärlingsutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrat huvudmannaskap

för de gymnasieskolor som har landsting som huvudman i enlighet med vad som

anförts i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning.

1997/98:Ub251 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet

av Lärling 2000.

1997/98:Ub259 av Tuve Skånberg och Ingrid Näslund (kd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra

namnet på Industriprogrammet till Teknikerprogrammet.

1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en gymnasieexamen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma med förslag om hur gymnasieskolans

utbildningar kan inriktas mer mot entreprenörskap.

1997/98:Ub271 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en utredning tillsätts med uppdrag att undersöka möjligheterna

att avskaffa betygen i gymnasieskolan och som alternativ föreslå ett starkt

reducerat betygssystem med endast två betygssteg (godkänd, icke godkänd),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en total översyn av kvaliteten av betygssystemet i

gymnasieskolan, såväl vad avser betygens reliabilitet som deras värde som

prognosinstrument för elevers framtida studie- eller yrkesframgång.

1997/98:Ub280 av Lars U Granberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

körkortsutbildning bör få en inriktning på ett livslångt lärande.

1997/98:Ub281 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning som gör en samordnad

översyn av gymnasieskolans styrdokument,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om eftergymnasial lärlingsutbildning,

6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om betyg enligt vad i

motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om obligatoriska utvecklingssamtal i gymnasieskolan.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att komma till rätta med allvarliga problem med den nya

gymnasieskolan,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga

alternativ till nuvarande kunskapskrav och betygssystem för gymnasieskolan,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att fortsätta nedtoningen av timplanens betydelse och

stärka utvecklingen av målinriktade studier efter individuellt anpassade

studieplaner och stort elevinflytande i gymnasieskolan,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utveckla den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) i

gymnasieskolan,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av lärlingsutbildning vid svenska företag.

1997/98:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärlingsutbildning.

1997/98:Sk738 av Kerstin Warnerbring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärlingssystem.

1997/98:So629 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om föräldrautbildning på gymnasiet.

1997/98:Kr509 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av idrottsgymnasier.

1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utbildning och kompetensutveckling genom ett nationellt program

med inriktning på företagande och entreprenörskap införs i gymnasieskolan.

1997/98:N307 av Karin Pilsäter och Eva Flyborg (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att sätta företagande på schemat i skolor.

1997/98:N308 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av integrerad undervisning i företagande/entreprenörskap i

grundskola och gymnasium.

1997/98:A203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om entreprenörskap i gymnasieutbildningen.

1997/98:A415 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsplatsförlagd utbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en förbättrad lärlingsutbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett regionalt försöksprojekt med en förbättrad lärlingsutbildning i

Jönköpings län.

1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala utbildningar efter lokala behov.

Motion väckt med anledning av regeringens skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor

1994/95:Kr3 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av betygssystemet.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande 78 motionsyrkanden som har väckts under den

allmänna motionstiden hösten 1997 samt ett motionsyrkande från ett tidigare

riksmöte. Samtliga yrkanden handlar huvudsakligen om gymnasieskolan. Utskottet

behandlar först yrkanden som rör allmänna frågor om utvecklingen av

gymnasieskolan, bl.a. frågor om gymnasieskolans program och struktur, lokala

grenar, timplanen och kärnämnena. Därefter behandlas yrkanden om

lärlingsutbildning, frågor om förhållandet skola-arbetsliv samt utbildning i

företagarkunskap och entreprenörskap. I ett särskilt avsnitt behandlas olika

betygsfrågor, gymnasieexamen och utvecklingssamtal i gymnasieskolan. Slutligen

behandlar utskottet under avsnittet övriga frågor bl.a. frågan om förändrat

huvudmannaskap för landstingskommunala gymnasieskolor, yrkanden om

körkortsutbildning och föräldrautbildning.

Inledning

I och med riksdagens beslut med anledning av propositionen Växa med kunskaper -

om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr.

356) lades grunden för utformningen av den nuvarande gymnasieskolan. I

propositionen framhölls att reformen skall ses som en grund för en fortsatt

utveckling av gymnasieutbildningen. Vikten av att skapa lösningar som ger

förutsättningar för en fortgående utvecklingsprocess betonades. Beslutet våren

1991 om en reformering av gymnasieskolan har sedermera fullföljts genom flera

riksdagsbeslut bl.a. om en ny läroplan och ett nytt betygssystem.

En parlamentarisk kommitté tillsattes för att följa utvecklingen av

gymnasieskolan inom ett antal områden som angavs i de direktiv som två

regeringar gett kommittén. Kommittén har lämnat två delbetänkanden Den nya

gymnasieskolan - hur går det? (SOU 1996:1) och Den nya gymnasieskolan - steg

för steg (SOU 1997:1). I augusti 1997 lämnades slutbetänkandet Den nya

gymnasieskolan - problem och möjligheter (SOU 1997:107) till regeringen.

I Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 1996/97:112,

bet. UbU13) redovisade regeringen flera initiativ och bedömningar på

gymnasieskolans område, t.ex. om utvecklingen av gymnasieskolans struktur,

kärnämnena, en ny lärlingsutbildning, en yrkesexamen och ett praktikprogram. I

syfte att bereda dessa frågor vidare har två arbetsgrupper bildats inom

Utbildningsdepartementet. Den ena arbetsgruppen - Praktikprogramgruppen -

arbetar med förslag till hur ett praktikprogram kan organiseras inom ramen för

det individuella programmet. Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete senast

den 1 april 1998. Den andra arbetsgruppen - Gymnasiegruppen - har i november

1997 i skriften Gymnasieskola i ständig utveckling (Ds 1997:78) presenterat

sina förslag och bedömningar. Denna departementspromemoria remissbehandlas

tillsammans med Gymnasiekommitténs slutbetänkande (SOU 1997:107) till den 15

mars 1998. Regeringen har redovisat att den avser att lämna en proposition om

gymnasieskolan den 25 maj 1998.

Gymnasieskolans programstruktur m.m.

Motionerna

Frågor som allmänt rör utvecklingen av gymnasieskolan behandlas i flera

motioner. Enligt motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 18 och 1997/98:Ub247 (m)

yrkande 2 bör en översyn av gymnasieskolans programstruktur göras. I det först

nämnda yrkandet framhålls bl.a. även behovet av en översyn av antalet

kärnämnen, utrymmet för individuella valet och betygskriterierna samt

timplanens avskaffande och införandet av en modern lärlingsutbildning. En

viktig fråga är enligt motionärerna om gymnasieskolans omfattning och innehåll

är tillräckliga för att möta framtidens krav på en utbildning av hög kvalitet.

I motion 1997/98:Ub234 (m) yrkande 1 pekas på en rad åtgärder som enligt

motionären behövs för att höja kvaliteten i gymnasieskolan, bl.a. fler

fristående gymnasieskolor, ett utbyggt näringslivssamarbete, moderniserad

pedagogisk inriktning, utökad IT-användning och intensifierad

internationalisering. I motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 2 begärs en samordnad

översyn av gymnasieskolans styrdokument. Skollag, läroplan och

gymnasieförordning bör enligt motionärerna ses över liksom systemet med

gymnasiepoäng. Även kursplanerna bör ses över och modifieras och anpassas till

nya krav i samhället och arbetslivet. För att komma till rätta med allvarliga

problem med den nya gymnasieskolan måste skolledare och lärare enligt motion

1997/98:Ub807 (mp) yrkande 16 ges möjlighet till effektiv fortbildning i

organisatoriska och metodiska frågor.

En mer flexibel gymnasieskola förordas i motion 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 3.

Motionärerna anser att de tre åren i gymnasieskolan bör kunna utnyttjas mer

flexibelt, där studier och yrkespraktik varvas och utbildningen organiseras i

etapper. Det skall vara möjligt att avbryta studierna och komma tillbaka och

läsa vidare vid t.ex. komvux. Eleverna skall också ges möjlighet att läsa mer

flexibelt under läsåret. Enligt yrkande 5 i motionen är en avgörande fråga om

gymnasieskolans omfattning och innehåll är tillräckliga för att möta framtidens

krav på utbildning av hög kvalitet.

Enligt motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 9 bör det finnas en rätt att få

genomgå gymnasiestudier t.o.m. 25 års ålder. Motionärerna pekar på att ungdomar

av olika anledningar kan vilja göra uppehåll i studierna.

I motion 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 6 framhålls att det individuella

programmet skall innebära en verklig valfrihet i gymnasieskolan. Det är enligt

motionärerna viktigt att poängtera att det individuella programmet inte på

något sätt får ses som en avstjälpningsplats för elever med låg

studiemotivation. I yrkande 8 i motionen föreslås att ett personligt program

införs. Motionärerna anser att eleverna bör ges möjlighet att - utöver de

obligatoriska kärnämnena - själva välja kurser och sätta samman dessa till ett

program.

I samma motion (1997/98:Ub221) yrkande 10 föreslås att ett nytt nationellt,

gärna fyraårigt, teknikprogram inrättas. Programmet bör avslutas med examen.

Sveriges behov av ingenjörskompetens på denna nivå skulle därigenom kunna

fyllas, heter det i motionen. I yrkande 7 pekar motionärerna på att de åtgärder

som regeringen beskrivit beträffande praktikprogrammet i utvecklingsplanen

(skr. 1996/97:112) redan är fullt möjliga inom det individuella programmet.

Motionärerna anser att regeringen borde informera om de möjligheter som redan

finns inom dagens system. Enligt motion 1997/98:Ub259 (kd) bör namnet på

industriprogrammet ändras till teknikerprogrammet. Motionärerna anser att det

behövs en mer rättvisande och positiv benämning på industriprogrammet.

Frågan om de lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning tas upp i

motion 1997/98:Ub247 (m) yrkande 14. Regeringen fastställer numera vilka lokala

grenar som skall vara riksrekryterande. Motionärerna framhåller att det fanns

skäl för en viss skärpning av de tidigare bestämmelserna. De anser att

Skolverket bör ges ansvaret för att förklara om en lokal gren skall vara

riksrekryterande på grundval av utbildningens innehåll. Enligt motion

1997/98:A457 (mp) yrkande 11 bör en ökad satsning ske på lokala utbildningar

för att främja den lokala näringslivsutvecklingen.

Enligt motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 1 bör ett utvecklingsarbete för

elevernas inflytande vid val av kurser inom ämnena initieras. Kommunerna måste

sträva efter att tillgodose elevernas val av kurs. Kommunerna bör enligt

motionärerna i mycket större utsträckning samverka för att eleverna i praktiken

skall kunna välja kurser. I yrkande 10 tas frågan om gymnasiestyrelser med

elevmajoritet upp. Motionärerna ifrågasätter ordningen med sådana styrelser och

anser att det inte är rimligt att kräva av eleverna att de skall ha ett

helhetsgrepp över utbildningen. Eleverna skall däremot ingå som en viktig del i

den beslutande processen, heter det i motionen.

Utskottets bedömning

Utskottet vill beträffande de yrkanden som allmänt rör utvecklingen av

gymnasieskolan anföra följande.

Utskottet har inledningsvis kort redovisat det aktuella utrednings- och

beredningsläget i frågan om den fortsatta reformeringen av gymnasieskolan.

Regeringen har informerat om att den avser att lämna en proposition om

gymnasieskolan till riksdagen den 25 maj 1998. En departementspromemoria

Gymnasieskola i ständig utveckling (Ds 1997:78) remissbehandlas tillsammans med

Gymnasiekommitténs slutbetänkande Den nya gymnasieskolan - problem och

möjligheter (SOU 1997:107) till den 15 mars.

Gymnasiekommittén har i sina tre betänkanden bl.a. tagit upp problemen med

det snabba genomförandet av den nya gymnasieskolan, undervisningen i

kärnämnena, den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), betygssystemet och

elevens val och inflytande. I departementspromemorian framhålls att den

utvärdering av gymnasieskolans första år som Gymnasiekommittén redovisat i sina

betänkanden har varit en väsentlig grund för arbetsgruppens arbete. I

departementspromemorian betonas bl.a. att den allmänna utbildningsnivån

fortlöpande måste anpassas till samhällets och arbetslivets utveckling och

krav. Det görs en analys av vilka kompetenskrav som arbetslivet förväntas

ställa i framtiden. I promemorian behandlas vidare frågor som rör

gymnasieskolans uppbyggnad. Bland annat föreslås en mer generell struktur för

nationella program, ett nytt teknikprogram och en ny lärlingsutbildning. Inom

Skolverket pågår arbete med måldokumenten för gymnasieskolan, bl.a. görs en

översyn av målen för de nationella programmen i syfte att göra programmens

karaktär mer tydliga än de nuvarande programmens.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att frågor som rör gymnasieskolans

utveckling för närvarande bereds inom Regeringskansliet och att en proposition

i ämnet avses att lämnas under detta riksmöte. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 18, 1997/98: Ub234 yrkande 1,

1997/98:Ub247 yrkande 2, 1997/98:Ub281 yrkande 2 och 1997/98:Ub807 yrkande 16.

Utskottet avstyrker med samma motivering - pågående beredningsarbete inom

Regeringskansliet - även förslaget i motion 1997/98:Ub221 yrkande 3 om en mer

flexibel gymnasieskola samt det tillkännagivande som begärs i samma motion om

gymnasieskolans omfattning (yrkande 5). Utskottet vill också peka på att frågan

om en mer flexibel gymnasieskola har behandlats och avstyrkts tidigare av

utskottet (senast i bet. 1996/97:UbU7 s. 17 och 1996/97:UbU13 s. 26). Utskottet

har därvid bl.a. hänvisat till de stora möjligheter till flexibla studier som

numera finns inom den kursutformade gymnasieskolan, t.ex. när det gäller att

studera ämnen i separata kurser och få dessa tillgodoräknade senare vid

återtagande av studierna efter ett tillfälligt avbrott. Utskottet hänvisade

också till att Kunskapslyftskommittén enligt sina direktiv bl.a. skall pröva

möjligheten att påtagligt öka flexibiliteten i utbildningssystemet genom att

föreslå ett arbetssätt som ger möjlighet till successiv intagning, mera

individualiserad utbildning, avbrott för arbete m.m. (dir. 1995:67 och

1996:71). Kommitténs arbete skall vara slutfört i sin helhet senast den 1 mars

år 2000.

Utskottet avstyrker även förslaget i motion 1997/98:Ub215 yrkande 9 om

införandet av en rätt att få genomgå gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder.

Enligt bestämmelserna i 5 kap. 1 § skollagen är utbildning i gymnasieskolan

avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller

motsvarande fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. I

skollagens bestämmelser anges ingen formell gräns för när studierna skall vara

avslutade. Utskottet har ovan behandlat ett yrkande om flexibel studietakt i

gymnasieskolan som delvis berör ett likartat problem och därvid bl.a. hänvisat

till Kunskapslyftskommitténs arbete.

När det gäller yrkandena 6 och 8 i motion 1997/98:Ub221 om det individuella

programmet och införande av ett personligt program har utskottet i princip

ingen annan uppfattning än motionärerna. Utskottet vill peka på att de

individuella programmen enligt bestämmelserna i skollagen (5 kap. 4 b §) kan

syfta till att stimulera eleven att senare gå över till ett nationellt program

eller ett specialutformat program, avse viss lärlingsutbildning, avse

utbildning för udda yrken eller avse att möta speciella behov hos eleven.

Vidare noterar utskottet att Gymnasiekommittén i sitt slutbetänkande har ett

särskilt avsnitt om det individuella programmet (SOU 1997:107, s. 160). I detta

avsnitt sägs bl.a. följande. ?Den bild [av det individuella programmet] som

kommittén fått - genom egna studiebesök, genom Skolverkets utvärdering och en

egen enkät - är i stort sett positiv.? Kommittén redovisar också att eleverna

har en positiv syn på programmet - även de elever som i början varit negativa.

Beträffande förslaget om införande av ett personligt program hänvisar utskottet

till bestämmelserna om specialutformat program i gymnasieförordningen (2 kap.

18 §). Av dessa föreskrifter framgår bl.a. att ett specialutformat program

skall innehålla kärnämnena och att det i övrigt består av kurser som kan

förekomma på nationella program. Ett specialutformat program kan läggas upp för

en enskild elev eller för en grupp av elever. Utskottet anser det inte påkallat

med något uttalande av riksdagen med anledning av yrkandena. Utskottet föreslår

alltså att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet avstyrker även förslagen i motion 1997/98:Ub221 yrkande 10 om

införande av ett teknikprogram, i motion 1997/98:Ub259 om att ändra namnet på

industriprogrammet till teknikerprogrammet samt påpekandet i motion

1997/98:Ub221 yrkande 7 om praktikprogram. Utskottet hänvisar till att dessa

frågor för närvarande bereds i Utbildningsdepartementet. Som utskottet tidigare

har redovisat avser regeringen att lämna en proposition om gymnasieskolan i maj

1998. En särskild arbetsgrupp har i uppdrag att lämna förslag till hur ett

praktikprogram kan organiseras inom ramen för det individuella programmet.

Vidare föreslås i departementspromemorian Gymnasieskola i ständig utveckling

(Ds 1997:78) att ett nytt nationellt program med olika tekniska inriktningar -

teknikprogram - införs.

Beträffande förslaget i motion 1997/98:Ub247 yrkande 14 att Skolverket bör

ges ansvaret att förklara om en lokal gren skall vara riksrekryterande på

grundval av utbildningens innehåll samt förslaget i motion 1997/98:A457 yrkande

11 om ökad satsning på lokala utbildningar vill utskottet hänvisa till att

utskottet under föregående riksmöte har behandlat och avstyrkt motsvarande

yrkanden (bet. 1996/97:UbU7 s. 7 och s. 8). Riksdagen har beslutat i enlighet

med utskottets förslag. Utskottet har ingen annan uppfattning nu och avstyrker

yrkandena.

Utskottet avstyrker också yrkandena 1 och 10 i motion 1997/98:Ub215 om

elevinflytande. En försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet

inleddes den 1 juli 1997 och skall pågå under fyra år (prop. 1996/97:109, bet.

UbU10). Under försöksverksamheten får kommunerna överlåta vissa ansvars- och

beslutsfunktioner som annars ligger på styrelsen för utbildningen eller rektor

vid en skola till en lokal styrelse med elevmajoritet. Utskottet anser att

denna försöksverksamhet är viktig. Den markerar att eleverna är kompetenta att

ta ett större ansvar. Vid behandlingen av propositionen anförde utskottet

bl.a. att elevinflytandet inte enbart är en rättvise- och demokratifråga utan

också en fråga om utbildningskvalitet. Utskottet är inte berett att föreslå

ändringar i den pågående försöksverksamheten. När det gäller yrkandet att

elevernas val av kurser inom ämnena skall utvecklas hänvisar utskottet till att

frågor om bl.a. en modernisering av gymnasieskolans programutbud och

studievägsstrukturen inom programmen f.n. bereds inom Utbildningsdepartementet.

Förslag om ändringar har lämnats i den tidigare nämnda departementspromemorian.

Vidare har Gymnasiekommittén i sitt slutbetänkande föreslagit att det skall

införas en bestämmelse i skollagen att kommunerna skall sträva efter att

tillgodose elevernas val av kurs. Kommittén pekar bl.a. på att samarbete mellan

skolor och kommuner är en metod som gör det möjligt att tillgodose höga krav på

både elevers valmöjligheter och god ekonomi i kommunerna.

Timplanen och kärnämnena

Motionerna

Enligt motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub247 (m)

yrkande 3 och 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 4 bör gymnasieskolans timplan

avskaffas. Motionärerna framhåller att det nu är tid att tydligt markera att

gymnasieskolan skall vara målstyrd. Detta skulle öka flexibiliteten och göra

gymnasieskolan mer anpassningsbar allt efter elevernas varierande behov. I

motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 20 framhålls att timplanen på sikt bör

avskaffas för att ge möjlighet till en tydlig målstyrning av gymnasieskolan.

Enligt motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 19 är det viktigt att fortsätta

nedtoningen av timplanens betydelse och stärka utvecklingen av målinriktade

studier efter individuellt anpassade studieplaner och stort elevinflytande i

gymnasieskolan.

Frågan om antalet kärnämnen tas upp i tre motioner. I motion 1997/98:Ub247

(m) yrkande 4 föreslås att antalet kärnämnen minskas till att omfatta ämnena

svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och idrott och hälsa. De ämnen

som inte längre är kärnämnen skall ingå som karaktärs-ämnen i programmet, men

omfattningen av dem bör diskuteras inom varje program. Enligt motion

1997/98:Ub221 (fp) yrkande 1 bör antalet kärnämnen begränsas till svenska,

engelska och matematik samt möjligen ytterligare ett eller två ämnen.

Motionärerna anser att en analys bör göras med utgångspunkt från de

erfarenheter som nu finns. I motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 4 betonas

religionsämnets betydelse. Motionärerna anser att en omfattande analys måste

göras av antalet kärnämnen och deras inriktning innan eventuella förändringar

genomförs.

Enligt motionerna 1997/98:Ub247 (m) yrkande 1, 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 2

och 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 3 bör alternativa kurser införas i de mest

omfattande kärnämnena (svenska, engelska och matematik). Motionärerna anser att

dessa ämnen bör indelas i etapper, där eleverna kan läsa kurser med olika

ambitionsnivå i olika takt. De poängterar att det självfallet skall vara

möjligt att senare komplettera och läsa in en högre kurs.

I motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 5 begärs att Skolverket ser över

kommentarerna till kärnämnena i syfte att deklarera vikten av samverkan mellan

kärnämnen och karaktärsämnen.

Utskottets bedömning

Utskottet erinrar om att den garanterade tiden enligt timplanen för ett

nationellt eller specialutformat program är en tid som alla elever skall

erbjudas, men den kan både överskridas och underskridas. Begreppet minsta

garanterad undervisningstid för ämnen i gymnasieskolan har ersatts med

riktvärden för undervisningstiden. Målen i kursplanerna har därmed fått en

starkare betydelse (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5). I den tidigare

nämnda departementspromemorian (Ds 1997:78), som för närvarande

remissbehandlas, föreslås att antalet gymnasiepoäng skall vara lika för alla

program. Vidare föreslås att en garanterad undervisningstid för programmen

behålls. Den behöver dock inte vara samma för alla program. Detta innebär

enligt förslaget att de enskilda kursernas omfattning i gymnasiepoäng

frikopplas från en timplan.

Med hänvisning till det anförda och till att frågor om gymnasieskolans

utveckling för närvarande bereds inom Utbildningsdepartementet avstyrker

utskottet yrkandena om avskaffande av timplanen m.m. Utskottet föreslår således

att motion 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub215 yrkande 20,

1997/98:Ub221 yrkande 4, 1997/98:Ub247 yrkande 3 och 1997/98:Ub807 yrkande 19

avslås av riksdagen.

Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående beredningsarbete även

yrkandena om förändringar i fråga om antalet kärnämnen (motion 1997/98: Ub215

yrk. 4, 1997/98:Ub221 yrk. 1 och 1997/98:Ub247 yrk. 4), förslag om alternativa

kurser i kärnämnena (motion 1997/98:Ub215 yrk. 3, 1997/98: Ub221 yrk. 2 och

1997/98:Ub247 yrk. 1) samt förslag i fråga om samverkan mellan kärnämnen och

karaktärsämnen (motion 1997/98:Ub215 yrk. 5). Frågor med anknytning till

kärnämnena behandlas i den nämnda departementspromemorian (Ds 1997:78 s. 76).

Bland annat redovisas där att en revidering av kärnämnena svenska, engelska och

matematik för närvarande pågår inom Skolverket. Förslag kommer att lämnas till

regeringen i mars 1998. Beträffande de tre kärnämneskurserna om 30 poäng

(Estetisk verksamhet, Naturkunskap och Religionskunskap) presenteras i

promemorian tre alternativa lösningar:

1. Kärnämnenas omfattning i poäng blir densamma som i dag (680), kärn-ämnena

minskas från åtta till sex och de tre nuvarande 30-poängskurserna erbjuds som

alternativkurser omfattande 90 poäng. Därmed skulle i ett fullständigt

nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan obligatoriskt ingå en

av de tre 90-poängskurserna.

2. Kärnämnenas omfattning i poäng blir densamma som i dag (680) och en ny

tvärvetenskaplig kurs om 90 poäng skapas, där målen formuleras så att

kunskapsmålen för de tre nuvarande 30-poängskurserna ingår.

3. Det totala utrymmet för kärnämneskurserna minskas med 20 poäng (660) och

antalet kärnämnen minskas från åtta till sex. Två kurser föreslås få en större

omfattning i poäng än i dag, Estetisk verksamhet 50 poäng och Samhällskunskap A

110 poäng. Två kurser utgår som kärnämnen, Religionskunskap A och Naturkunskap

A, men motsvarande kunskapsmål förs in i andra kurser, i en reviderad

Samhällskunskap A respektive i olika karaktärs-ämneskurser med anknytning till

naturvetenskaps- och miljökunskapsområdet.

Frågan bereds vidare inom Utbildningsdepartementet.

Lärlingsutbildning

Motionerna

I motionerna 1997/98:Ub247 (m) yrkande 11 och 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 13

föreslås att en modern lärlingsutbildning införs. Motionärerna anser att skolan

och arbetslivet skall dela på ansvaret för utbildningen. Lärlingsutbildningen

bör organiseras under ett eget program i gymnasieskolan. Arbetsplatsen bör få

ersättning motsvarande kommunens kostnader för ett års yrkesutbildning.

Lärlingen bör få ersättning från arbetsplatsen motsvarande insatsen i

produktionen. Utbildningen bör avslutas med gesällprov och leda till ett

yrkesdiplom eller en yrkesexamen. Liknande tankegångar finns i motionerna

1997/98:Ub215 (kd) yrkande 18 och 1997/98:A415 (m) yrkande 4. I den först

nämnda motionen framhålls dock att lärlingssystem bör byggas upp inom fler av

gymnasieskolans program. Vidare poängteras att lärlingsdelen bör få påbörjas

direkt och inte först under det tredje året. I yrkande 5 i den sist nämnda

motionen föreslås ett regionalt försöksprojekt med en förbättrad

lärlingsutbildning i Jönköpings län. I motion 1997/98:Sk321 (m) yrkande 1 pekas

på att ungdomsarbetslösheten är ett problem i hela landet. Motionärerna anser

att det är hög tid att satsa på lärlingsutbildning i företagen. I motion

1997/87:Ub251 (m, c, fp, kd) framhålls att ett lärlingssystem skall vara

flexibelt och möjligt att anpassa till företagens villkor. Motionärerna anser

att administrationen av utbildningen bör skötas utanför gymnasieskolan, t.ex.

av branschförbunden själva. Enligt motion 1997/98:Sk738 (c) yrkande 4 behövs

ett flexibelt system för lärlingsutbildning för de ungdomar som inte vill, kan

eller orkar läsa vidare efter grundskolan. Lärlingsutbildning skall vara ett

alternativ till gymnasieutbildning och inte bara ett komplement.

Enligt motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 3 bör lärlingsutbildning vara

eftergymnasial och ett gemensamt åtagande för arbetsliv och högskola.

Utbildningen bör vara ett- eller tvåårig och utmynna i någon form av examen

eller certifiering. Motionärerna anser att avtalad lön bör utgå till lärlingen

under hela utbildningen. Det bör vara möjligt att tillgodoräkna vissa delar av

utbildningen vid fortsatta studier vid högskolan. För att lärlingsutbildningen

skall bli ett kraftfullt instrument i svensk yrkesutbildning bör även de

eftergymnasiala lärlingsutbildningarna utvecklas, heter det i motion 1997/98:

Ub807 (mp) yrkande 24. Motionärerna pekar på att erfarenheterna från

försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning bör vara till stor hjälp

när det gäller att hitta lämpliga organisationsformer. Det är viktigt att

arbetsmarknadens parter stimuleras att aktivt delta och också ta initiativ till

utvecklingen av olika lärlingsutbildningar.

Utskottets bedömning

Regeringen redovisade i utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112, bet. UbU13) sin

uppfattning att programmen med yrkesämnen behöver stärkas till innehåll och

uppläggning samt utvecklas kvalitativt. En större flexibilitet behöver enligt

regeringen skapas. Ett nationellt program med yrkesämnen skall kunna läggas upp

på olika sätt. Regeringen redovisade också sin uppfattning att en alternativ

studieväg - en modern lärlingsutbildning - bör införas inom programmen. Den bör

erbjudas som alternativ till nuvarande studieorganisation och efter ca två års

gymnasieutbildning kunna utgöra en väg att fullfölja ett nationellt program på.

Enligt regeringens uppfattning skall eleven ha elevstatus även under

lärlingsdelen. I budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16,

bet. UbU1) avsattes drygt 27 miljoner kronor för bl.a. en försöksverksamhet med

lärlingsutbildning. Regeringen utfärdade en förordning om försöksverksamheten i

oktober 1997 (SFS 1997:762). Den har medgivit att 15 kommuner får starta

pilotprojekt inom ramen för försöksverksamheten.

I departementspromemorian (Ds 1997:78) föreslås att en ny lärlingsutbildning

bör införas som en fortsättning på försöksverksamheten. Arbetsgruppen förordar

bl.a. att arbetsplatsförlagd utbildning (APU) skall få en större omfattning

redan under det första året av utbildningen. Vidare framhålls att

lärlingsutbildningen bör bygga på de riktlinjer som gäller för pilotprojekten

och modifieras utifrån de erfarenheter som kommer fram från dessa.

Utskottet konstaterar att en försöksverksamhet med utveckling av

lärlingsutbildning pågår och att förslag om lärlingsutbildning lämnas i

departementspromemorian. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa

pågående utvecklings- och beredningsarbete vad avser lärlingsutbildning.

Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning avslå yrkandena om

lärlingsutbildning (motionerna 1997/98:Ub215 yrk. 18, 1997/98:Ub221 yrk. 13,

1997/98: Ub247 yrk. 11, 1997/98:Ub251, 1997/98:A415 yrk. 4 och 5, 1997/98:Sk321

yrk. 1 och 1997/98:Sk738 yrk. 4).

När det gäller eftergymnasial lärlingsutbildning erinrar utskottet om att

riksdagen har beslutat om en försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning

på eftergymnasial nivå (prop. 1995/96:145, bet. UbU8, rskr. 224).

Försöksverksamheten inleddes år 1996 och skall pågå under tre år. Utbildningen

skall förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Den

skall ges formen av lärande i arbete på en arbetsplats under ca en tredjedel av

utbildningstiden. Kommittén som leder försöksverksamheten skall slutföra sitt

arbete före utgången av år 1999. I budgetpropositionen för år 1998 informerar

regeringen om att en arbetsgrupp tillsatts som bl.a. med utgångspunkt i

försöksverksamheten skall förbereda ett regeringsförslag om den kvalificerade

yrkesutbildningen.

Utskottet vill även peka på att regeringen i proposition 1995/96:222 Vissa

åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för

budgetåret 1995/96, finansiering m.m. ägnade ett särskilt avsnitt åt

lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning (avsnitt 6.23). Utskottet

instämde vid sin behandling av ärendet (yttr. 1995/96:UbU7y) i regeringens

uppfattning att sådan utbildning borde kunna utnyttjas betydligt mer än vad som

sker i dag, inte minst när man vänder sig till vuxna som vill ha en

yrkesutbildning och föredrar en i stor utsträckning arbetsplatsförlagd

utbildning framför ren skolutbildning. Lärlingsutbildning och

arbetsplatsförlagd utbildning kan i betydande utsträckning utformas och

utvecklas efter lokala behov i samspel mellan komvux och det lokala

näringslivet som en utbildning till stor del på arbetsplats, med eller utan

anställning, och kombinerad med skolförlagda studier i några kärnämnen

och/eller delar av berörda yrkes-ämnen, heter det i utskottsbetänkandet.

Utskottet fann också skäl att lyfta fram vad regeringen anförde om att viss

arbetsmarknadsutbildning skulle kunna bli ett slags lärlingsutbildning för dem

som fyllt 20 år.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motionerna

1997/98:Ub281 yrkande 3 och 1997/98:Ub807 yrkande 24.

Samverkan skola - arbetsliv

Motionerna

Enligt motion 1997/98:Ub247 (m) yrkande 8 är samverkan mellan skola och

arbetsliv en god grund för yrkesutbildning av hög kvalitet. Motionärerna

förordar ett system där yrkesutbildningen är en kombination av lärande i både

skola och arbetsliv. Detta förutsätter att såväl arbetsliv som skola har

inflytande och ansvar för utbildningen. Liknande tankegångar finns i motion

1997/98:Ub221 (fp) yrkande 11. Vikten av att skola och arbetsliv tar ett

betydligt större ansvar och samverkar betonas. Motionärerna pekar på att

engagemanget från arbetslivets sida måste öka och skolan måste lära sig att

arbeta tillsammans med arbetslivet.

Frågor om den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) behandlas i flera

motioner. Enligt motionerna 1997/98:Ub247 (m) yrkande 10 och 1997/98: A415 (m)

yrkande 3 är det nödvändigt att det införs en finansieringsmodell som gör det

attraktivt för arbetsplatserna att ta emot APU-elever. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag utifrån de riktlinjer som föreslogs i betänkandet

Höj ribban! (SOU 1994:101). Enligt det sist nämnda yrkandet bör regeringen även

återkomma med förslag där andelen APU i yrkesämnet blir större. I motion

1997/98:Ub807 (mp) yrkande 20 framhålls vikten av att insatserna i första hand

koncentreras på att få den redan beslutade APU:n att fungera och att man först

därefter utreder möjligheterna för en utökad APU som ett led i en bättre

yrkesförberedande utbildning. - Det är angeläget att APU införs inom fler av

gymnasieskolans program, heter det i motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 19.

Motionärerna anser att inte minst eleverna inom det samhällsvetenskapliga

programmet behöver APU för sin utveckling och för stimulans i studierna.

Utskottets bedömning

Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i betänkandena 1996/97:UbU7

(s. 13) och 1996/97:UbU13 (s. 25), behandlat frågor med anknytning till

samverkan mellan skola - arbetsliv och arbetsplatsförlagd utbildning (APU).

Utskottet upprepar att det är mycket angeläget med en samverkan mellan skolan

och arbetslivet. Detta medför en förbättring av kvaliteten för all

gymnasieutbildning. Särskilt när det gäller yrkesutbildning är detta

naturligtvis av största vikt. Utskottet delar härvidlag motionärernas

uppfattning. Utskottet anser också att engagemanget från arbetslivets sida

måste öka. Samtidigt måste skolan lära sig att arbeta tillsammans med

arbetslivet. Frågor som rör samverkan mellan skola och arbetsliv har behandlats

av Gymnasiekommittén, bl.a. i delbetänkandet Den nya gymnasieskolan - steg för

steg (SOU 1997:1). Kommittén framhåller att samverkan mellan arbetslivet och

skolan på lokal nivå kan ha stor betydelse för kvaliteten på yrkesutbildningen.

Kommittén anser att särskilda lokala organ (yrkesråd/programråd) skulle kunna

arbeta med kvalitetssäkring av yrkesutbildningen. Utskottet anser att riksdagen

bör avslå motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 11 och 1997/98: Ub247 yrkande 8 med

hänvisning till vad utskottet anfört.

Beträffande den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) vill utskottet anföra

följande.

Genom en ändring i gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen

bestämma att APU skall förekomma på det estetiska programmet,

naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet (5 kap. 17 §).

Kommunen beslutar om omfattningen av APU på dessa program. Denna

förordningsändring gäller fr.o.m. den 15 januari 1997. APU skall förekomma på

samtliga övriga nationella program. I fråga om program med yrkesämnen skall APU

uppgå till minst 15 veckor. Utskottet konstaterar att det således är fullt

möjligt numera för en kommun att besluta om t.ex. APU på det

samhällsvetenskapliga programmet.

När det gäller de framförda förslagen om att öka andelen APU noterar

utskottet att Gymnasiekommittén i sitt slutbetänkande bl.a. framhållit att den

nuvarande minimigränsen för APU på program med yrkesämnen på sikt bör kunna

höjas. Som utskottet tidigare har redovisat remissbehandlas betänkandet för

närvarande.

Utskottet upprepar vad utskottet tidigare anfört, bl.a. i betänkande

1996/97:UbU7 (s. 14) i fråga om finansiering av den arbetsplatsförlagda

utbildningen. Utskottet anser att det finns anledning att anta att det främst

är andra insatser än ekonomiska som främjar en kvalitativt god utbildning som

förläggs till arbetslivet. Utskottet fäster stor vikt vid att en särskild

målbeskrivning för APU utarbetas. Enligt vad utskottet har inhämtat har

Skolverket nyligen lämnat förslag till en sådan målbeskrivning till regeringen.

Förslaget bereds nu i Utbildningsdepartementet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om APU avstyrks motionerna

1997/98:Ub215 yrkande 19, 1997/98:Ub247 yrkande 10, 1997/98:Ub807 yrkande 20

och 1997/98:A415 yrkande 3.

Utbildning i företagarkunskap/entreprenörskap

Motionerna

Förslag om utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap finns i flera

motioner. I motionerna 1997/98:Ub267 (c) yrkande 12, 1997/98:A203 (c) yrkande

6, 1997/98:Ub213 (c) och 1997/98:N308 (c) yrkande 1 framhålls behovet av att

gymnasieskolans utbildningar generellt inriktas mer mot entreprenörskap.

Regeringen bör ta initiativ i frågan och återkomma till riksdagen. Enligt de

två sistnämnda motionerna bör en översyn göras syftande till en integrering av

undervisning i företagarkunskap/entreprenörskap och andra ämnen i såväl

grundskolan som gymnasieskolan. Enligt motion 1997/98:N307 (fp) yrkande 3 bör

företagande placeras på schemat i skolorna. Motionärerna pekar på att kunskaper

och personliga erfarenheter av företagande i hög grad påverkar viljan att

starta eget företag. Enligt motion 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 9 bör man inom

ramen för det individuella programmet kunna finna flexibla kombinationer av

utbildningar som stimulerar och ger kunskaper inför ett eget företagande.

Motionärerna pekar på att man ofta finner att entreprenörerna och innovatörerna

var de elever som hade svårt att finna sig till rätt i skolans värld. Det är

viktigt att skolan finnner nya vägar att ta till vara dessa elevers behov.

Enligt motionerna 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 11 och 1997/98:N274 (kd) yrkande

15 bör ett nationellt program med inriktning på företagande och entreprenörskap

införas i gymnasieskolan. Motionärerna anser att detta bör beaktas i samband

med att programstrukturen ses över.

Utskottets bedömning

Utskottet har under föregående riksmöte utförligt behandlat frågor om

utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap i sitt betänkande 1997/98:

UbU7 (s. 15). Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde. Utskottet vill

dock kort återge vissa delar av utskottets motivering. Utskottet pekade bl.a.

på att förmåga att lösa problem, ta initiativ och förmåga att vara flexibel och

kreativ samt självtillit är viktiga egenskaper för alla individer, inte bara

för blivande företagare och entreprenörer, både i arbetslivet och i livet i

övrigt. Utskottet kunde konstatera att läroplanerna tar upp dessa aspekter.

Utskottet kunde också konstatera att den nya gymnasieskolan ger ett betydligt

större utrymme för flexibla lösningar på lokal nivå, vilket många kommuner

utnyttjat. Bland annat blir samverkan med aktörer utanför skolan - t.ex. Ung

Företagsamhet - allt vanligare. Utskottet konstaterade sammanfattningsvis att

gymnasieskolan och högskolan ger stort utrymme för olika lösningar som ligger i

linje med vad motionärerna önskade och att mycket också hade hänt inom området.

Utskottet erinrar också om att regeringen i utvecklingsplanen för skolan

(skr. 1996/97:112) har tagit upp frågan om behovet av att gymnasieskolans

utbildningar inriktas mer mot entreprenörskap, vilket utskottet i sitt

betänkande 1996/97:UbU13 (s. 24) noterade med tillfredsställelse. Utskottet

delade regeringens uppfattning att sådana utbildningsinslag inte enbart bör

inriktas mot företagande utan bör ha ett bredare angreppssätt i syfte att

stimulera nytänkande och kreativitet, egenskaper som behövs i många sammanhang.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks de nu föreliggande

yrkandena (motionerna 1997/98:Ub213, 1997/98:Ub221 yrk. 9, 1997/98: Ub267

yrk.12, 1997/98:A203 yrk. 6, 1997/98:N307 yrk. 3 och 1997/98: N308 yrk. 1).

Utskottet behandlade och avstyrkte under förra riksmötet även förslaget om

införande av ett nationellt program med inriktning på företagande och

entreprenörskap (bet. 1996/97:UbU7 s. 16). Utskottet betonade bl.a. att det är

av stor betydelse att eleverna i gymnasieskolan kan få grundläggande kunskaper

om företagande. Vidare framhölls vikten av ?entreprenörsegen-skaper? för alla,

inte bara för blivande företagare. Utskottet har ingen annan uppfattning nu och

avstyrker motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 11 och 1997/98:N274 yrkande 15.

Betyg m.m.

Motionerna

I motionerna 1997/98:Ub281 (v) yrkande 6, 1997/98:Ub271 (mp) yrkande 1 och

1997/98:Ub807 (mp) yrkande 18 begärs att en utredning tillsätts med uppdrag att

undersöka möjligheterna att avskaffa betygen i gymnasieskolan. Motionärerna

anser att betygssystemet har visat sig olämpligt. Betygen bör tas bort och

ersättas med andra former för bedömning även när det gäller antagning till

utbildning. Enligt motion 1997/98:Ub271 (mp) yrkande 2 behövs en översyn av

kvaliteten i betygssystemet. Betygskriterierna är vaga och allmänt formulerade

med resultat att lärare tolkar betygsanvisningarna på olika sätt. Även i motion

1994/95:Kr3 (mp) yrkande 4 begärs en översyn av betygssystemet. Svårigheterna

att formulera och tolka betygskriterierna gör att en prioriterad fråga är att

utvärdera de nya betygen och vid behov korrigera uppenbara brister, heter det i

motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 3. Motionärerna framhåller vidare att antalet

betygssteg bör ökas. Liknande tankegångar finns i motion 1997/98:Ub201 (m)

yrkande 3. Motionären anser att antalet betygsnivåer bör utökas. I yrkande 4 i

den sist nämnda motionen begärs en översyn av poängsättningen av olika kurser.

Vidare begärs i yrkande 5 samma motion att Skolverket får i uppdrag att

definiera kunskapsmålen bättre för att individuella tolkningar skall undvikas

på skolorna. Enligt motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 6 bör en översyn av

betygskriterierna göras i samband med översynen av kursplanerna. Motionärerna

anser vidare att bl.a. alternativa betygssystem och viktning av betyg bör

utredas.

I flera motioner begärs att en gymnasieexamen införs. I motion 1997/98:Ub208

(m) yrkande 17 anförs att en modern gymnasieexamen bör införas med två

alternativa inriktningar, den ena för studieförberedande utbildningar och den

andra för yrkesinriktade utbildningar. Innehållet i respektive examen måste

utarbetas i samverkan med högskolan respektive berörda branscher. Motionärerna

poängterar att det är angeläget att en svensk gymnasieexamen ges ett sådant

innehåll att den är internationellt gångbar. Enligt motion 1997/98:Ub221 (fp)

yrkande 15 bör en frivillig gymnasieexamen som kan tillgodoräknas utomlands

erbjudas alla gymnasister som avslutar ett program. I motion 1997/98:Ub267 (c)

yrkande 11 anförs att examinationen kan utformas bl.a. som ett krav på minsta

andel godkända betyg och ett särskilt examensarbete. Syftet med examen skall

vara att kvalitetssäkra utbildningarna i gymnasieskolan och stimulera till

fördjupning. Motionärerna i motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 7 ställer sig

bakom ambitionen att skapa en yrkesexamen på gymnasienivå. Men de anser att en

examen borde prövas inom fler av gymnasieskolans program. Enligt motion

1997/98: Ub244 (m) bör en yrkesexamen införas på omvårdnadsprogrammet. Det är

viktigt för eleverna att få en examen med en yrkestitel som undersköterska,

heter det i motionen.

I motion 1997/98:Ub247 (m) yrkande 6 begärs förslag om återinförande av

rätten att komplettera betyg under gymnasietiden. Det är viktigt för många

elever att kunna komplettera sina betyg för att möjliggöra antagning till

önskade utbildningar. Motionärerna anser att det är orimligt att eleverna skall

behöva vänta till efter gymnasietiden med förlängd studietid som följd.

Enligt motion 1997/98:Ub223 (m) bör nationella prov införas i ämnena franska

och tyska. Nationella prov finns endast i svenska, engelska och matematik.

Motionärerna anser att det är stor risk att kunskaperna i franska och tyska

sjunker.

Obligatoriska utvecklingssamtal i gymnasieskolan bör införas enligt motion

1997/98:Ub281 (v) yrkande 7. Det skulle minska antalet onödiga studieavbrott,

heter det i motionen. Även i motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 8 föreslås att

utvecklingssamtal införs i gymnasieskolan. Motionärerna pekar på att

utvecklingssamtalen i grundskolan är ett bra och konkret exempel på hur skolan

tillsammans med eleven själv och föräldrarna följer elevens utveckling och

planerar den fortsatta skolgången.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att Gymnasiekommittén i sitt andra delbetänkande (SOU 1997:1)

och i sitt slutbetänkande (SOU 1997:107) behandlat frågor kring det nya

betygssystemet i gymnasieskolan. Kommittén pekar på att de första elever som

har slutbetyg enligt det nya betygssystemet gick ut gymnasieskolan våren 1997.

Kommittén konstaterar bl.a. att de flesta lärare är positiva till det nya

betygssystemet, vilket inte hindrar att det finns kritik mot vissa delar av

systemet. En sådan punkt är betygskriterierna, som av många lärare anses vara

alltför oprecisa. Dessutom anger många lärare att de vill ha betygskriterier

för betyget Mycket väl godkänd. Kommittén föreslår bl.a. att betygskriterierna

ses över i samband med en översyn av kursplanerna.

Utskottet konstaterar att regeringen i regleringsbrev för år 1998 har

uppdragit åt Skolverket att utarbeta betygskriterier för betyget Mycket väl

godkänd för grundskola, gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. Uppdraget

skall delredovisas avseende grundskolan senast den 1 april 1998. Uppdraget

skall redovisas i sin helhet senast den 31 januari 1999. Vidare framgår av

Skolverkets verksamhetsplan för 1998 att verket avser att ta fram en samlad

bedömning av reformläget i de frivilliga skolformerna, inklusive

betygsfrågorna. Verket kommer först att göra en särskild analys av betygssy-

stemets effekter för gymnasieskolan och i nästa skede för grundskolan.

Utskottet är inte berett att förorda tillsättandet av en utredning med

uppdrag att undersöka möjligheterna att avskaffa betygen i gymnasieskolan.

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen (senast bet. 1996/97:UbU8 s.

19) uttryckt behovet av ett nationellt betygssystem för att ge eleverna intyg

på uppnådda kunskaper efter genomgången utbildning.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna 1994/95:Kr3

yrkande 4, 1997/98:Ub201 yrkandena 3-5, 1997/98:Ub208 yrkande 3, 1997/98:Ub215

yrkande 6, 1997/98:Ub271 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub281 yrkande 6 och

1997/98:Ub807 yrkande 18.

Utskottet avstyrker även yrkandena om gymnasieexamen (motionerna

1997/98:Ub208 yrk. 17, 1997/98:Ub215 yrk. 7, 1997/98:Ub221 yrk. 15,

1997/98:Ub244 och 1997/98:Ub267 yrk. 11). Utskottet anser inte att riksdagen

bör föregripa det beredningsarbete som pågår inom Utbildningsdepartementet.

Utskottet vill erinra om att det enligt förslag i den tidigare nämnda

departementspromemorian bör införas en möjlighet att avsluta utbildningen på

gymnasial nivå med en examen.

Utskottet avstyrker vidare förslaget i motion 1997/98:Ub247 yrkande 6 om

återinförande av rätten att betygskomplettera under gymnasietiden. Motsvarande

yrkande behandlades och avstyrktes av utskottet senast i betänkande

1996/97:UbU8 (s. 23). Utskottet hänvisade därvid till de skäl - bl.a.

pedagogiska problem med en obegränsad rätt till konkurrenskomplettering - som

anfördes i samband med att möjligheten avskaffades att komplettera under

gymnasietiden (prop. 1994/95:174, bet. UbU19). Riksdagen avslog yrkandet.

Beträffande förslaget i motion 1997/98:Ub223 att införa nationella prov i

ämnena franska och tyska hänvisar utskottet till vad utskottet anförde i

samband med att ett motsvarande förslag behandlades under föregående riksmöte

(bet. 1996/97:UbU8 s. 24). Inom Skolverket pågår uppbyggandet av en provbank,

bl.a. erbjuds betygsstödjande kursprov efter avslutad kurs i tyska och franska.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.

Frågan om utvecklingssamtal i gymnasieskolan togs upp av regeringen i

utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112). Regeringen redovisade att

Gymnasiekommittén framhållit att utvecklingssamtal borde förekomma även i

gymnasieskolan och då föras mellan lärare och elev. Regeringen delade denna

bedömning men ansåg i likhet med kommittén att något obligatorium inte borde

införas. Utskottet fann inte skäl att uttala någon annan uppfattning (bet.

1996/97:UbU13 s. 14). Utskottet har inte ändrat sig på den punkten och föreslår

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 8 och 1997/98:Ub281

yrkande 7.

Övrigt

I motion 1997/98:Ub247 (m) yrkande 13 begärs förslag om förändrat

huvudmannaskap för de gymnasieskolor som har landsting som huvudman.

Motionärerna anser att det inte är logiskt, praktiskt eller modernt att

landstingen skall svara för en liten del av gymnasieutbildningarna medan

kommunerna har det övergripande ansvaret för att alla elever erbjuds en

gymnasieutbildning. Landstingens gymnasieskolor bör ges möjlighet att övergå i

fristående regi eller kommunaliseras.

U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen genom beslut våren 1996 beslutade

om ändrade regler i skollagen beträffande landstingens rätt att anordna

gymnasial utbildning (prop. 1995/96:183, bet. UbU10, rskr. 265). Tidigare fick

ett landsting anordna utbildning enbart på sådana nationella program i

gymnasieskolan som avser naturbruk och omvårdnad. Enligt den nya bestämmelsen

som gäller fr.o.m. den 1 juli 1996 får ett landsting efter överenskommelse med

en kommun anordna även andra nationella program. Om överenskommelse med

kommunen träffas kan landstinget också anordna gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning i komvux inom andra områden än naturbruk och omvårdnad

samt nationella program i gymnasiesärskolan och motsvarande utbildning i

särvux. Samtidigt togs den bestämmelse i skollagen bort som gav landstingen

företrädesrätt framför kommunerna att anordna gymnasieutbildning inom naturbruk

och omvårdnad. Genom slopandet av denna företrädesrätt har kommunen fr.o.m. den

1 juli 1996 obegränsad rätt att anordna samtliga nationella program.

Våren 1997 beslutade riksdagen en särskild lag rörande skatteväxling mellan

landsting och kommun samt att landsting också skall få möjlighet att anordna

specialutformade program (prop. 1996/97:110, bet. UbU14).

I samband med dessa båda riksdagsbeslut behandlades och avslogs

motionsyrkanden med ett likartat innehåll som det nu föreliggande. Utskottet

anser att de beslutade ändringarna i skollagen om kommuners och landstings

möjligheter i nu berört avseende öppnar för flexibla lösningar. Genom regional

samverkan kan olika organisationsformer skapas alltefter det lokala behovet och

de samlade resurserna användas på ett effektivt sätt. Riksdagen bör enligt

utskottets uppfattning avslå yrkandet.

I motion 1997/98:Ub234 (m) yrkande 3 begärs förslag som möjliggör för

gymnasieelever att inom ramen för sina studier läsa kurser på högskolenivå.

Genom att erbjuda mindre högskolekurser inom ramen för elevens fria val i

gymnasieskolan skulle ambitiösa elevers intresse och läraktighet kunna tas till

vara på ett bättre sätt, heter det i motionen.

U t s k o t t e t avstyrkte och riksdagen avslog under förra riksmötet ett

motsvarande motionsyrkande (bet. 1996/97:UbU7, s. 18). Utskottet hänvisar till

vad utskottet då anförde, bl.a. att det inte föreligger något hinder att

fastställa en lokal kurs med innehåll från en högskolekurs. Utskottet avstyrker

yrkandet.

Enligt motion 1997/98:Ub205 (kd) bör elever få möjligheter att genomgå

teoridelen av körkortsutbildning inom gymnasieskolan. Motionären pekar på att

körkort och trafikkunskaper i dag är något av ett obligatorium. Vidare

framhålls att morgondagens medborgare i högre grad än dagens bör ha körkort. I

motion 1997/98:Ub280 (s) anförs att en omläggning bör ske av

körkortsutbildningen genom att den successivt förs över från privata körskolor

till de treåriga gymnasieutbildningarna.

U t s k o t t e t har tidigare behandlat motionsyrkanden om

körkortsutbildning i betänkande 1995/96:UbU3 (s. 19). Utskottet avstyrkte de då

föreliggande motionsyrkandena bl.a. med motiveringen att det inom ramen för det

lokala tillägget i gymnasieskolans timplan finns möjlighet att erbjuda elever

olika profileringar. Enligt vad utskottet hade erfarit förekommer det att

kommuner har använt sig av denna möjlighet att erbjuda elever

körkortsutbildning. Rätten att examinera regleras i körkortslagstiftningen.

Förarprov avläggs normalt inför tjänsteman hos Vägverket. Undantag för detta

finns för lärare vid transportteknisk gren i gymnasieskolan, dvs. vid

utbildning för tyngre fordon. Utskottet hänvisade även till att trafikfrågor är

ett ämnesövergripande kunskapsområde och skall behandlas i grundskolan. Rektor

har ett ansvar för att undervisning i trafikfrågor integreras i undervisningen.

Utskottet avstyrker med samma motivering de förevarande motionerna

1997/98:Ub205 och 1997/98:Ub280.

Frågan om föräldrautbildning inom gymnasieskolan tas upp i motion 1997/98:So629

(kd) yrkande 9. Motionärerna anser att gymnasieeleverna är en viktig målgrupp

varför resurser bör avsättas för olika former av föräldrautbildning för

samtliga elever.

U t s k o t t e t noterar att utredningen om föräldrautbildning i november

1997 har överlämnat sitt betänkande Stöd till föräldraskapet (SOU 1997:161)

till regeringen. Regeringen har aviserat att den avser att lämna en proposition

om vissa barnfrågor och föräldrastöd till riksdagen den 25 maj 1998. Utskottet

avstyrker yrkandet med hänvisning till att frågan bereds i Regeringskansliet.

I motion 1997/98:Kr509 (v) yrkande 8 begärs en utvärdering av

idrottsgymnasierna. Motionärerna pekar på att Riksidrottsförbundet självt

numera tar hand om resursfördelningen till idrottsgymnasierna. De anser att det

är önskvärt med en utvärdering.

U t s k o t t e t hänvisar till att regeringen genom beslut den 18 december

1997 har uppdragit åt Riksidrottsförbundet att efter samråd med Skolverket

redovisa erfarenheterna av verksamheten vid de riksrekryterande

idrottsgymnasierna. Uppdraget skall redovisas i en särskild rapport senast den

3 november 1999. Enligt utskottets mening är yrkandet därmed tillgodosett,

varför det avstyrks.

I motion 1997/98:Ub217 (m) begärs förslag till sådan ändring i lagen om

kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor att kilometerangivelsen

tas bort. Motionären anser att kommunen bör få avgöra denna fråga med

utgångspunkt i de lokala förhållandena utan detaljreglering i lag. En sådan

frihet att göra avståndsmässiga bedömningar har kommunerna redan i dag när det

gäller skolskjutsar på grundskolenivå. Stadgandet om 6 kilometers färdväg i

lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor bör därför enligt

motionären tas bort.

U t s k o t t e t avstyrkte och riksdagen avslog ett motsvarande

motionsyrkande under föregående riksmöte (bet. 1996/97:UbU7 s. 20). Utskottet

hänvisar till vad utskottet då anförde och är inte berett att förorda en

ändring av reglerna som gäller elevresor i gymnasieskolan. Utskottet avstyrker

således motion 1997/98:Ub217.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 18, 1997/98: Ub234

yrkande 1, 1997/98:Ub247 yrkande 2, 1997/98:Ub281 yrkande 2 och

1997/98:Ub807 yrkande 16,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (v) - delvis

res. 3 (mp) - delvis

2. beträffande en mer flexibel gymnasieskola m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub221 yrkandena 3 och 5,

res. 4 (m, fp) - delvis

3. beträffande rätt att få genomgå gymnasieutbildning t.o.m. 25 års

ålder

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub215 yrkande 9,

res. 5 ( kd) - delvis

4. beträffande det individuella programmet m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub221 yrkandena 6 och 8,

res. 6 (fp) - delvis

5. beträffande teknikprogram m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub221 yrkandena 7 och 10 och

1997/98:Ub259,

res. 4 (m, fp) - delvis

6. beträffande lokala grenar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub247 yrkande 14 och 1997/98:A457

yrkande 11,

res. 1 (m) - delvis

7. beträffande elevinflytande

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub215 yrkandena 1 och 10,

res. 7 (m, kd) - delvis

8. beträffande timplanen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub215

yrkande 20, 1997/98:Ub221 yrkande 4, 1997/98: Ub247 yrkande 3 och

1997/98:Ub807 yrkande 19,

res. 4 (m, fp) - delvis

res. 3 (mp) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

9. beträffande antalet kärnämnen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 4, 1997/98: Ub221 yrkande

1 och 1997/98:Ub247 yrkande 4,

res. 1 (m) - delvis

res. 6 (fp) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

10. beträffande alternativa kurser i kärnämnena

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 3, 1997/98: Ub221 yrkande

2 och 1997/98:Ub247 yrkande 1,

res. 8 (m, fp, kd) - delvis

11. beträffande samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub215 yrkande 5,

res. 5 (kd) - delvis

12. beträffande lärlingsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 18, 1997/98: Ub221

yrkande 13, 1997/98:Ub247 yrkande 11, 1997/98:Ub251, 1997/98:A415

yrkandena 4 och 5, 1997/98:Sk321 yrkande 1 och 1997/98:Sk738 yrkande 4,

res. 4 (m, fp) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

13. beträffande eftergymnasial lärlingsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub281 yrkande 3 och 1997/98:Ub807

yrkande 24,

res. 2 (v) - delvis

res. 3 (mp) - delvis

14. beträffande samverkan skola och arbetsliv

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 11 och 1997/98:Ub247

yrkande 8,

res. 8 (m, fp, kd) - delvis

15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning (APU)

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 19, 1997/98: Ub247

yrkande 10, 1997/98:Ub807 yrkande 20 och 1997/98:A415 yrkande 3,

res. 1 (m) - delvis

res. 3 (mp) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

16. beträffande utbildning i företagarkunskap/entreprenörskap

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub213, 1997/98:Ub221 yrkande 9,

1997/98:Ub267 yrkande 12, 1997/98:A203 yrkande 6, 1997/98:N307 yrkande 3

och 1997/98:N308 yrkande 1,

res. 9 (m, c, fp, kd)

17. beträffande nationellt program med inriktning på företagande och

entreprenörskap

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 11 och 1997/98:N274

yrkande 15,

res. 7 (m, kd) - delvis

18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr3 yrkande 4, 1997/98: Ub201 yrkandena

3-5, 1997/98:Ub208 yrkande 3, 1997/98:Ub215 yrkande 6, 1997/98:Ub271

yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub281 yrkande 6 och 1997/98:Ub807 yrkande 18,

res. 1 (m) - delvis

res. 10 (v, mp)

res. 5 (kd) - delvis

19. beträffande gymnasieexamen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 17, 1997/98: Ub215

yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 15, 1997/98:Ub244 och 1997/98:Ub267

yrkande 11,

res. 1 (m) - delvis

res. 6 (fp) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

20. beträffande betygskomplettering under gymnasietiden

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub247 yrkande 6,

res. 7 (m, kd) - delvis

21. beträffande nationella prov i ämnena tyska och franska

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub223,

22. beträffande utvecklingssamtal i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 8 och 1997/98:Ub281

yrkande 7,

res. 2 (v) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

23. beträffande förändrat huvudmannaskap för landstingskommunala

gymnasieskolor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub247 yrkande 13,

res. 1 (m) - delvis

24. beträffande högskolekurser inom ramen för gymnasieskolstudierna

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub234 yrkande 3,

25. beträffande körkortsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub205 och 1997/98:Ub280,

res. 5 (kd) - delvis

26. beträffande föräldrautbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:So629 yrkande 9,

27. beträffande utvärdering av idrottsgymnasier

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr509 yrkande 8,

28. beträffande kommunernas skyldighet att svara för vissa

elevresor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub217.

Stockholm den 5 mars 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin

(m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Nils-Erik

Söderqvist (s).

Reservationer

1. Allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan, m.m. (mom. 1, 6, 9, 15, 18, 19

och 23)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)

anför:

När det gäller frågor som allmänt rör utvecklingen i gymnasieskolan vill vi

framhålla att det nu är dags att göra en översyn av bl.a. gymnasieskolans

program och struktur, antalet kärnämnen, utrymmet för det individuella valet

och det lokala tillägget. Det saknas i dag ett samlat underlag om

erfarenheterna av programstrukturen. En viktig fråga är om gymnasieskolans

omfattning och innehåll är tillräckliga för att möta framtidens krav på en

utbildning av hög kvalitet. Vi anser vidare att åtgärder måste vidtas för att

höja kvaliteten i gymnasieskolan. Bland annat bör näringslivssamarbetet byggas

ut och IT-användningen i skolan utökas.

Regeringen fastställer numera vilka lokala grenar som skall vara

riksrekryterande. Vi anser att det fanns skäl för en viss skärpning av de

tidigare bestämmelserna. Det är dock viktigt att elevernas valmöjligheter inte

försämras. I stället borde kraven vad avser utbildningen skärpas. Enligt vår

uppfattning bör Skolverket ges ansvaret att - på grundval av utbildningens

innehåll - förklara om en lokal gren skall vara riksrekryterande.

Enligt vår mening bör antalet kärnämnen begränsas till ämnena svenska,

engelska och matematik, samhällskunskap samt idrott och hälsa. De ämnen som

inte längre är kärnämnen skall ingå som karaktärsämnen i programmen.

Omfattningen av dem bör diskuteras inom varje program.

Vi kan konstatera att rapporter visar att många skolor inte kan få ut sina

elever på arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i den omfattning som anges i

gymnasieförordningen (minst 15 veckor på program med yrkesämnen). En orsak är

enligt vår uppfattning att incitamenten för företagen att anordna APU-platser

är svaga. Vi anser att det är nödvändigt att det införs en finansieringsmodell

som gör det attraktivt för arbetsplatserna att ta emot APU-elever. Regeringen

bör återkomma med förslag utifrån de principer som föreslogs i betänkandet Höj

ribban! (SOU 1994:101). Regeringen bör också återkomma med ett förslag där

andelen APU i yrkesämnet höjs.

En prioriterad fråga är enligt vår uppfattning en utvärdering av det nya

betygssystemet. Uppenbara brister bör korrigeras. Vi vill peka på svårigheterna

att formulera och tolka betygskriterierna. Regeringen bör ge Skolverket i

uppdrag att definiera kunskapsmålen bättre för att undvika individuella

tolkningar ute på skolorna. Vi anser också att systemet med få betygssteg är

för trubbigt. Antalet betygssteg bör därför ökas.

Enligt vår uppfattning bör en modern gymnasieexamen med två alternativa

inriktningar, den ena för studieförberedande utbildningar och den andra för

yrkesinriktade utbildningar, införas i gymnasieskolan. Innehållet i respektive

examen skall utarbetas i samverkan med högskolan respektive berörda branscher.

Vi vill poängtera vikten av att en svensk gymnasieexamen ges ett sådant

innehåll att den blir internationellt gångbar.

Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om ett

förändrat huvudmannaskap för landstingskommunala gymnasieskolor. Kommunerna har

det övergripande ansvaret för att alla elever erbjuds en gymnasieutbildning.

Det är inte logiskt, praktiskt eller modernt att landstingen skall svara för en

liten del av gymnasieutbildningarna. Enligt vår uppfattning bör landstingens

gymnasieskolor ges en möjlighet att övergå i fristående regi eller

kommunaliseras.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 6, 9, 15,

18, 19 och 23 bort hemställa

1. beträffande allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 18,

1997/98:Ub247 yrkande 2 och med anledning av motion 1997/98: Ub234 yrkande

1 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub281 yrkande 2 och 1997/98:Ub807

yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. beträffande lokala grenar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub247 yrkande 14 och med avslag på

motion 1997/98:A457 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

9. beträffande antalet kärnämnen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub247 yrkande 4 och med anledning

av motion 1997/98:Ub221 yrkande 1 samt med avslag på motion 1997/98:Ub215

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning (APU)

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub247 yrkande 10 och

1997/98:A415 yrkande 3 och med anledning av motion 1997/98: Ub807 yrkande

20 samt med avslag på motion 1997/98:Ub215 yrkande 19 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub208 yrkande 3 och med anledning

av motionerna 1997/98:Ub201 yrkandena 3-5 och 1997/98:Ub215 yrkande 6 samt

med avslag på motionerna 1994/95: Kr3 yrkande 4, 1997/98:Ub271 yrkandena 1

och 2, 1997/98:Ub281 yrkande 6 och 1997/98:Ub807 yrkande 18 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

19. beträffande gymnasieexamen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub208 yrkande 17 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 7, 1997/98:Ub221 yrkande 15,

1997/98:Ub244 och 1997/98:Ub267 yrkande 11 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

23. beträffande förändrat huvudmannaskap för landstingskommunala

gymnasieskolor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub247 yrkande 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

2. Allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan, m.m. (mom. 1, 13 och 22)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

När det gäller frågor som allmänt rör utvecklingen i gymnasieskolan vill jag

betona behovet av en samlad översyn av gymnasieskolans styrdokument - skollag,

läroplan och gymnasieförordning. Kursplanerna bör ses över och kurserna

modifieras och anpassas till nya krav i samhället och arbetslivet. Även

systemet med gymnasiepoäng bör ses över så att det verkligen utgår från den

arbetsinsats som krävs av eleverna och inte som nu antalet undervisningstimmar.

Vänsterpartiet anser att lärlingsutbildning bör vara eftergymnasial och ett

gemensamt åtagande för arbetsliv och högskola. En sådan ett- eller tvåårig

utbildning bör utmynna i någon form av examen eller certifiering. Det bör vara

möjligt att få tillgodoräkna sig delar av utbildningen vid fortsatta studier

vid högskolan. Avtalad lön bör utgå till lärlingen under hela utbildningstiden.

Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör obligatoriska utvecklingssamtal

införas även i gymnasieskolan. Vi anser att det är lärarens och elevens ansvar

att gemensamt följa upp de uppnådda studieresultaten. Enligt vår mening skulle

utvecklingssamtal i gymnasieskolan minska antalet onödiga studieavbrott.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 13 och 22

bort hemställa

1. beträffande allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 18, 1997/98: Ub234 yrkande 1,

1997/98:Ub247 yrkande 2 och 1997/98:Ub807 yrkande 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande eftergymnasial lärlingsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 3 och med avslag på

motion 1997/98:Ub807 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

22. beträffande utvecklingssamtal i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 7 och med anledning

av motion 1997/98:Ub215 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

3. Allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan, m.m. (mom. 1, 8, 13 och 15)

Gunnar Goude (mp) anför:

När det gäller frågor som allmänt rör utvecklingen i gymnasieskolan vill jag

betona vikten av att åtgärder vidtas för att komma till rätta med problemen med

den nya gymnasieskolan. Det sker förvisso mycket arbete ute i skolorna för att

komma till rätta med problemen. Jag anser emellertid att lärare och skolledare

bör ges möjligheter till effektiva fortbildningar i organisatoriska och

metodiska frågor i den nya gymnasieskolan med exempel från skolor som har

lyckats bemästra problemen. Jag vill peka på att Miljöpartiet i sitt

budgetalternativ avsatte särskilda medel för detta ändamål.

Det är enligt min uppfattning viktigt att fortsätta nedtoningen av timplanens

betydelse. Studierna i gymnasieskolan skall vara målstyrda och antalet timmar

skall anpassas efter den enskilde elevens behov. Ökat elevinflytande och nya

undervisningsformer är enligt min mening viktiga inslag i gymnasieskolans

utveckling.

För att lärlingsutbildningen skall bli ett kraftfullt instrument i svensk

yrkesutbildning bör även de eftergymnasiala lärlingsutbildningarna utvecklas.

Jag vill peka på att erfarenheterna från försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning bör vara till stor hjälp när det gäller att hitta lämpliga

organisationsformer. Enligt min uppfattning är det viktigt att arbetsmarknadens

parter stimuleras att aktivt delta och även ta initiativ till utvecklingen av

olika lärlingsutbildningar. Regeringen bör kunna ta ett ansvar för att i ett

initialskede underlätta processen.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) är en viktig del i

gymnasieutbildningen. Tyvärr har många skolor haft problem med att bygga upp en

meningsfull APU. Jag anser att insatserna från Skolverket i första skedet bör

koncentreras på att få redan beslutad APU att fungera. Först därefter bör

möjligheterna till en utökad APU utredas som ett led i en bättre

yrkesutbildning.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 8, 13 och

15 bort hemställa

1. beträffande allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 16 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 18, 1997/98: Ub234 yrkande 1,

1997/98:Ub247 yrkande 2 och 1997/98:Ub281 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande timplanen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 19 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub215 yrkande 20,

1997/98:Ub221 yrkande 4 och 1997/98: Ub247 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande eftergymnasial lärlingsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 24 och med avslag på

motion 1997/98:Ub281 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning (APU)

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 20 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 19, 1997/98: Ub247 yrkande 10 och

1997/98:A415 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts.

4. En mer flexibel gymnasieskola, m.m. (mom. 2, 5, 8 och 12)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp) och Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) anför:

Enligt vår uppfattning bör gymnasieskolan vara mer flexibel. Under de tre åren

i gymnasieskolan bör studier och praktik kunna varvas och utbildningen

organiseras i etapper. Vi anser att det skall vara möjligt att inom ramen för

de tre åren avbryta studierna och komma tillbaka och läsa vidare vid t.ex.

komvux. Elever skall också ges möjlighet att läsa mer flexibelt under läsåret.

Kommuner och skolor bör skyndsamt utreda möjligheten att anordna sommarkurser.

Vi anser också att en avgörande fråga är om gymnasieskolans omfattning och

innehåll är tillräckliga för att möta framtidens krav på utbildning av hög

kvalitet.

Vi anser att ett nytt nationellt, gärna fyraårigt, teknikprogram bör

inrättas. Utbildningen bör avslutas med en examen. Den svenska arbetsmarknaden

har i dag ett underskott på tekniker. Genom inrättandet av ett teknikprogram

kan Sveriges behov av ingenjörskompetens på denna nivå fyllas, vilket skulle

bidra till att Sverige åter blir ett konkurrenskraftigt land. Vi vill också

betona att de åtgärder som regeringen beskrivit i utvecklingsplanen om

praktikprogrammet redan är fullt möjligt inom det individuella programmet.

Enligt vår uppfattning borde regeringen informera om de möjligheter som redan

finns inom dagens system.

Det är nu tid att tydligt markera att gymnasieskolan skall vara målstyrd.

Timplanen i gymnasieskolan bör därför avskaffas. Detta skulle öka

flexibiliteten och göra gymnasieskolan mer anpassningsbar efter elevernas

varierande behov. Vi vill betona vikten av att undervisningen individualiseras

och utgår från elevernas behov.

Enligt vår uppfattning bör en modern lärlingsutbildning införas.

Lärlingsutbildningen bör finnas som ett eget program i gymnasieskolan. Skolan

och arbetslivet bör dela på ansvaret för utbildningen. Arbetsplatsen bör ges

ersättning motsvarande kommunens kostnad för ett års yrkesutbildning. Lärlingen

bör få ersättning från arbetsplatsen grundad på den insats som lärlingen gör i

produktionen. Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och leda till ett

yrkesdiplom eller en yrkesexamen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag i enlighet härmed.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2, 5, 8 och

12 bort hemställa

2. beträffande en mer flexibel gymnasieskola m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkandena 3 och 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande teknikprogram m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkandena 7 och 10 samt med

avslag på motion 1997/98:Ub259 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

8. beträffande timplanen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis),

1997/98:Ub221 yrkande 4 samt 1997/98:Ub247 yrkande 3 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 20 och 1997/98:Ub807 yrkande 19 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande lärlingsutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 13 och

1997/98:Ub247 yrkande 11 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub215

yrkande 18, 1997/98:Ub251, 1997/98:A415 yrkandena 4 och 5, 1997/98:Sk321

yrkande 1 och med avslag på motion 1997/98:Sk738 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

5. Rätt att få genomgå gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder, m.m. (mom. 3, 8,

9, 11, 12, 15, 18, 19, 22 och 25)

Inger Davidson (kd) anför:

I dag förväntas studierna i gymnasieskolan vara avslutade vid 20 års ålder.

Ungdomar kan av olika anledningar vilja göra uppehåll i studierna. Jag anser

att en rätt att få genomgå gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder bör införas.

Regeringen bör återkomma med förslag till erforderliga ändringar i skollagen.

Timplanen bör enligt min uppfattning på sikt avskaffas för att ge möjlighet

till en tydlig målstyrning av gymnasieskolan. Elevernas behov av tid för att

uppnå de fastlagda målen för en kurs skall styra undervisningen. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Jag anser att en betydligt mer omfattande utredning och analys måste göras av

eventuella förändringar när det gäller antalet kärnämnen och deras inriktning.

Jag vill betona religionsämnets betydelse. Inom speciellt religionskunskapen är

det naturligt att möta elevernas intresse för existentiella frågor och ge

eleverna verktyg för att bearbeta sina tankar kring de stora livsfrågorna.

Det är enligt min mening angeläget att Skolverket ser över kommentarerna till

kärnämnena i syfte att deklarera vikten av samverkan mellan kärnämnen och

karaktärsämnen.

En ny form av lärlingsutbildning bör byggas upp inom flera av gymnasieskolans

program. På varje gymnasieskola kan de organisatoriskt samordnas under t.ex.

beteckningen Lärlingsprogrammet. Lärlingsdelen bör få påbörjas direkt och inte

först under det tredje gymnasieåret. Det svenska lärlingssy-stemet bör

utvecklas och sättas in i perspektivet av ett livslångt lärande. Företagen bör

få ersättning för kommunens normala kostnad för yrkesutbildning. Lärlingen bör

få ersättning från arbetsplatsen i relation till lärlingens insats i

produktionen. Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och leda till ett

yrkesdiplom eller yrkesexamen.

Det är angeläget att arbetsplatsförlagd utbildning (APU) införs inom fler av

gymnasieskolans program. Inte minst elever inom det samhällsvetenskapliga

programmet behöver APU för sin utveckling och stimulans i studierna.

Jag anser att det är positivt att öppna kärnämnena för samverkan med

karaktärsämnena. En utvärdering bör göras av betygssystemet. Alternativa system

och viktning av betyg inom olika kärnämnen och kursplaner för

gymnasieprogrammen bör utredas. En översyn av betygskriterierna bör göras i

samband med översynen av kursplanerna.

Kristdemokraterna ställer sig bakom ambitionen att skapa en yrkesexamen på

gymnasial nivå. En gymnasieexamen borde emellertid kunna prövas inom fler av

gymnasieskolans program.

Lärarna, eleverna och föräldrarna behöver samverka för att hitta nya vägar

för ett utvecklat samarbete. Utvecklingssamtalen i grundskolan är ett bra och

konkret exempel på hur skolan tillsammans med eleven själv och föräldrarna

följer elevens utveckling och planerar den fortsatta skolgången.

Utvecklingssamtal bör enligt min uppfattning införas även i gymnasieskolan.

Körkort och trafikkunskaper är något av ett obligatorium i dag. Morgondagens

medborgare bör i än högre grad än dagens ha körkort. Jag anser att det skall

vara möjligt för elever att genomgå teoridelen av körkortsutbildning i

gymnasieskolan.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 8, 9, 11,

12, 15, 18, 19, 22 och 25 bort hemställa

3. beträffande rätt att få genomgå gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande timplanen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 20 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub221 yrkande 4,

1997/98:Ub247 yrkande 3 och 1997/98: Ub807 yrkande 19 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande antalet kärnämnen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 1 och 1997/98: Ub247 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. beträffande samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande lärlingsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 18 och med anledning

av motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 13, 1997/98: Ub247 yrkande 11,

1997/98:Ub251, 1997/98:A415 yrkandena 4 och 5, 1997/98:Sk321 yrkande 1 och

med avslag på motion 1997/98: Sk738 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning (APU)

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 19 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub247 yrkande 10, 1997/98: Ub807 yrkande 20 och

1997/98:A415 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 6 och med anledning

av motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 3 och 1997/98: Ub201 yrkandena 3-5

samt med avslag på motionerna 1994/95:Kr3 yrkande 4, 1997/98:Ub271

yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub281 yrkande 6 och 1997/98:Ub807 yrkande 18

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

19. beträffande gymnasieexamen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 7 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 17, 1997/98: Ub221 yrkande 15,

1997/98:Ub244 och 1997/98:Ub267 yrkande 11 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

22. beträffande utvecklingssamtal i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 8 och med anledning

av motion 1997/98:Ub281 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

25. beträffande körkortsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub205 och med anledning av motion

1997/98:Ub280 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts.

6. Det individuella programmet, m.m. (mom. 4, 9 och 19)

Ola Ström (fp) anför:

Jag anser att det individiuella programmet skall innebära en verklig valfrihet

för eleverna i gymnasieskolan. Det är viktigt att poängtera att det

individuella programmet inte på något sätt får ses som en avstjälpningsplats

för elever med låg studiemotivation. Enligt min mening är det angeläget med

ökad valfrihet för eleverna i gymnasieskolan. Eleverna bör ges möjlighet att

själva välja kurser - utöver de obligatoriska kärnämnena - och sätta samman

dessa till ett personligt program.

Antalet kärnämnen i gymnasieskolan bör begränsas till ämnena svenska,

engelska och matematik samt möjligen ytterligare ett eller två ämnen. Enligt

min mening bör en analys göras med utgångspunkt från de erfarenheter som nu

finns.

Slutligen anser jag att en frivillig gymnasieexamen som kan tillgodoräknas

utomlands bör erbjudas alla elever i gymnasieskolan som avslutar ett program.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 4, 9 och 19

bort hemställa

4. beträffande det individuella programmet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkandena 6 och 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande antalet kärnämnen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkande 1 och med anledning

av motion 1997/98:Ub247 yrkande 4 samt med avslag på motion 1997/98:Ub215

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

19. beträffande gymnasieexamen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkande 15 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 17, 1997/98: Ub215 yrkande 7,

1997/98:Ub244 och 1997/98:Ub267 yrkande 11 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts.

7. Elevinflytande, m.m. (mom. 7, 17 och 20)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Inger Davidson (kd) anför:

Elevernas inflytande vid val av kurser bör enligt vår uppfattning kunna

tillgodoses i betydligt större omfattning än vad som sker i dag. Vi anser att

kommunerna måste sträva efter att tillgodose elevernas val av kurs. Kommunerna

bör i större utsträckning samverka för att eleverna i praktiken skall kunna

välja.

Vi behöver fler människor som inte bara har idéer utan också besitter kunskap

om hur man omsätter idéerna i verkligheten. Entreprenörsanda är viktig även för

dem som kommer att arbeta som anställda och bör därför prägla hela skolan. Men

vi anser också att ett nationellt program med speciell inrikting på företagande

och entreprenörskap bör inrättas i gymnasieskolan.

Det är viktigt för många elever att kunna komplettera sina betyg för att

möjliggöra antagning till önskade utbildningar. Enligt vår uppfattning är det

orimligt att de skall behöva vänta till efter gymnasietiden med förlängd

studietid som följd. Regeringen bör därför återkomma med förslag om

återinförande av rätten att betygskomplettera under gymnasietiden.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7, 17 och 20

bort hemställa

7. beträffande elevinflytande

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 1 och med avslag på

motion 1997/98:Ub215 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

17. beträffande nationellt program med inriktning på företagande och

entreprenörskap

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 11 och

1997/98:N274 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

20. beträffande betygskomplettering under gymnasietiden

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub247 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts.

8. Alternativa kurser i kärnämnena, m.m. (mom. 10 och 14)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför:

Enligt vår uppfattning bör alternativa kurser införas i vissa kärnämnen. De

mest omfattande kärnämnena, främst ämnena svenska, engelska och matematik, bör

indelas i etapper, där eleverna kan läsa kurser med olika ambitionsnivå och i

olika takt. Vi vill betona att det självfallet skall finnas möjlighet att

komplettera och läsa in en högre kurs, t.ex. för att få grundläggande

behörighet till högre utbildning.

Vi vill betona vikten av samverkan mellan skola och arbetsliv. Enligt vår

uppfattning måste en kombination av lärande i både skola och arbetsliv ur

elevens synvinkel vara den bästa. För att de yrkesförberedande utbildningarna

skall kunna hävda sig internationellt krävs att skola och arbetsliv tar ett

betydligt större ansvar och samverkar. Engagemanget från arbetslivets sida

måste öka. Samtidigt måste skolan lära sig att arbeta tillsammans med

arbetslivet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 10 och 14

bort hemställa

10. beträffande alternativa kurser i kärnämnena

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 3, 1997/98:Ub221

yrkande 2 och 1997/98:Ub247 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

14. beträffande samverkan skola och arbetsliv

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 11 och

1997/98:Ub247 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts.

9. Utbildning i företagarkunskap/entreprenörskap (mom. 16)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Ola

Ström (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför:

Vi vill betona behovet av att gymnasieskolans utbildningar generellt inriktas

mer mot företagarkunskap/entreprenörskap. Vi fäster stor vikt vid regeringens

skrivningar i utvecklingsplanen i denna fråga. Vi anser att regeringen bör ta

initiativ till en sådan utveckling och snarast återkomma till riksdagen med

förslag.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 16 bort

hemställa

16. beträffande utbildning i företagarkunskap/entreprenörskap

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub213, 1997/98: Ub267 yrkande

12, 1997/98:A203 yrkande 6, 1997/98:N307 yrkande 3 och 1997/98:N308

yrkande 1 och med avslag på motion 1997/98: Ub221 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

10. Betygssystemet i gymnasieskolan (mom. 18)

Britt-Marie Danestig (v) och Gunnar Goude (mp) anför:

Vi anser att en utredning bör tillsättas med uppdrag att undersöka

möjligheterna att avskaffa betygen i gymnasieskolan. Betygssystemet har visat

sig olämpligt. Eftersom kunskap inte kan mätas på ett objektivt sätt faller

grundvalen för alla former av graderad betygsskala. Ett intyg på genomförd

utbildning i gymnasieskolan efter att eleven har uppnått läroplanens och

kursplanernas kunskapsmål är fullt tillräckligt. Betygen bör tas bort och

ersättas med andra former för bedömning även när det gäller antagning till

högre utbildning, t.ex. i form av väl utprovade antagningsprov.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 18 bort

hemställa

18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub271 yrkande 1, 1997/98:Ub281

yrkande 6 och 1997/98:Ub807 yrkande 18 och med anledning av motion

1997/98:Ub271 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:Kr3 yrkande

4, 1997/98:Ub201 yrkandena 3-5, 1997/98:Ub208 yrkande 3 och 1997/98:Ub215

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. Timplanen, m.m. (mom. 8 och 19)

Andreas Carlgren (c) anför:

Jag har noterat att regeringen aviserat att den avser att lämna en proposition

om gymnasieskolan i maj 1998. Gymnasiekommitténs slutbetänkande Den nya

gymnasieskolan - problem och möjligheter (SOU 1997:107) och

departementspromemorian Gymnasieskola i ständig utveckling (Ds 1997:78)

remissbehandlas för närvarande. Frågor om gymnasieskolans utveckling bereds

således för närvarande i Regeringskansliet. Mot denna bakgrund inskränker jag

mig till att i detta särskilda yttande redovisa min uppfattning på några

punkter.

Enligt min mening bör timplanen på sikt avskaffas för att ge möjlighet till

en tydlig målstyrning av gymnasieskolan. Det är målen i läroplanen och

kursplanerna som skall styra undervisningens omfattning och inte antalet timmar

enligt timplanen.

Jag anser att en gymnasieexamen bör införas i gymnasieskolan. Det är viktigt

att utbildningen i gymnasieskolan har en god kvalitet och ger aktuella

kunskaper. En ?kvalitetssäkrad? utbildning som också kan värderas

internationellt utgör ett starkt incitament för alla elever att skaffa sig en

fullständig gymnasieutbildning. Enligt min uppfattning kan examinationen

utformas bl.a. som ett krav på minsta andel godkända betyg. Ett annat krav kan

vara utförande av ett examensarbete. Syftet skall vara att kvalitetssäkra

utbildningarna inom gymnasieskolan och stimulera till fördjupning. Det gäller

däremot att undvika selekterande provtillfällen och omfattande tentamina. Då

skulle examinationen i stället leda till vidgade nivåskillnader och

statusklyftor, tvärtemot gymnasiereformens syfte.

2. Timplanen (mom. 8)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Mot bakgrund av att gymnasiefrågor nu bereds inom Regeringskansliet inför en

planerad proposition i maj nöjer jag mig med att i ett särskilt yttrande

redovisa Vänsterpartiets principiella syn på timplanen.

Vänsterpartiet anser att skolan måste bli mer målstyrd och att timplanen på

sikt borde kunna avskaffas. Om en anpassning i form av varierande studietakt

skall kunna ske måste begreppet garantitid försvinna. Den garanterade tiden

uppfattas ofta som den tid en kurs skall omfatta. Betydelsen av begreppet har

nu reducerats genom att kurser värderas i poäng och inte genom den tid som

anslås. Systemet med gymnasiepoäng bör ses över så att det verkligen utgår från

den arbetsinsats som krävs av eleverna och inte som nu antalet

undervisningstimmar.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................6

Inledning 6

Gymnasieskolans programstruktur m.m. 7

Timplanen och kärnämnena 11

Lärlingsutbildning 13

Samverkan skola arbetsliv 15

Utbildning i företagarkunskap/entreprenörskap 17

Betyg m.m. 18

Övrigt 21

Hemställan 23

Reservationer........................................26

1. Allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan, m.m. (mom. 1, 6, 9, 15,

18, 19 och 23) (m)

26

2. Allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan, m.m. (mom. 1, 13 och 22)

(v) 28

3. Allmänt om utvecklingen av gymnasieskolan, m.m. (mom. 1, 8, 13 och

15) (mp) 29

4. En mer flexibel gymnasieskola, m.m. (mom. 2, 5, 8 och 12)

(m, fp) 30

5. Rätt att få genomgå gymnasieutbildning t.o.m. 25 års ålder, m.m.

(mom. 3, 8, 9, 11, 12, 15, 18, 19, 22 och 25) (kd)

31

6. Det individuella programmet, m.m. (mom. 4, 9 och 19) (fp) 33

7. Elevinflytande, m.m. (mom. 7, 17 och 20) (m, kd) 34

8. Alternativa kurser i kärnämnena, m.m. (mom. 10 och 14)

(m, fp, kd) 35

9. Utbildning i företagarkunskap/entreprenörskap (mom. 16)

(m, c, fp, kd) 35

10. Betygssystemet i gymnasieskolan (mom. 18) (v, mp) 36

Särskilda yttranden..................................36

1. Timplanen, m.m. (mom. 8 och 19) (c) 36

2. Timplanen (mom. 8) (v) 37