Bet. 1997/98:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU11

Grundskolan - ämnen, betygssystem, föräldrainflytande m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU11

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande ett trettiotal motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden hösten 1997 som alla avser den obligatoriska skolan.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Motionerna rör bl.a. vissa ämnen i grundskolan - såsom svenska som

andraspråk, modersmålsundervisningen och idrottsundervisningen - betygssy-

stemet, nationella prov, föräldrainflytande, kulturskolan och särskolan.

Reservationer finns från m, c, fp, v, mp och kd.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1997

1997/98:Ub201 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa betyg från

årskurs 4 i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att det krävs ett godkänt

betyg i svenska, engelska och matematik för att bli antagen till gymnasiet i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub203 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av allsidig

historieundervisning i de delar av landet som inte alltid tillhört Sverige.

1997/98:Ub208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om aktiva stödinsatser för att nå grundskolans kunskapsmål,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nationella prov i grundskolan.

1997/98:Ub239 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av grundskolans

nuvarande betygssystem.

1997/98:Ub241 av Anita Jönsson och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

simundervisning i skolan.

1997/98:Ub247 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ämnet svenska och antagningen till gymnasieskolan.

1997/98:Ub248 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om träning i sociala färdigheter i

förskolan.

1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om godkända kunskaper i svenska,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betyg fr.o.m. årskurs 6,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återinföra regelbundna, obligatoriska nationella prov,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett ökat elev- och föräldrainflytande i skolan.

1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försöksverksamheten med styrelser med föräldramajoritet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om dokumentation av utvecklingssamtal,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betygssystemets utformning.

1997/98:Ub265 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om justering av

träningsskolans timplan.

1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kontraktet som bör ligga till grund för regeringens arbete med

skolans fortsatta utveckling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingssamtal och betyg,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtaganden för föräldrarna.

1997/98:Ub274 av Sylvia Lindgren och Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att följa

upp skolans ansvar för att eleverna verkligen får lära sig dansa.

1997/98:Ub281 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kunskapsluckor beträffande åtgärder för vissa elever.

1997/98:Ub283 av Anders Ygeman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformerat

grundskoleväsende.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av åtgärder för att stärka modersmålsundervisningen i

grundskolan,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fritidsverksamhetens integrering i skola och ungdomsverksamhet.

1997/98:Fö404 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att grundskolans kursplan i ämnet samhällskunskap skall kom-

pletteras med målet att eleven efter det nionde skolåret skall vara orienterad

om det moderna samhällets sårbarhet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att grundskolans kursplan i ämnet idrott och hälsa skall

kompletteras med målet att eleven i slutet av det nionde skolåret skall ha

kunskap i hjärt-lung-livräddning.

1997/98:So629 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barnkunskap i grundskolans kursplan.

1997/98:So676 av Elisa Abascal Reyes och Ewa Larsson (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om dansmomentet i skolan.

1997/98:So805 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om föräldrars och barns rätt till inflytande över barnomsorg och skola.

1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om

huruvida kulturskolan kan omfattas av skollagen.

1997/98:Kr510 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att friluftsliv och idrottsutövande bör ingå som en naturlig del av

skolutbildningen.

1997/98:Kr516 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om idrotten i skolan.

1997/98:Kr517 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om idrottens betydelse i skolan.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet drygt trettio motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden hösten 1997, vilka alla avser den obligatoriska skolan

och rör frågor om ämnen, betyg, föräldrainflytande m.m. Motionsyrkanden

angående skolfrågor av mer övergripande karaktär, som gäller både grundskolan

och gymnasieskolan, tar utskottet ställning till i sitt betänkande

1997/98:UbU9.

Vissa ämnen i grundskolan

Synpunkter på undervisningen i svenska som andraspråk och antagningen till

gymnasieskolan förs fram i två motioner. Enligt motion 1997/98:Ub247 (m)

yrkande 5 är goda kunskaper i svenska en förutsättning för att eleverna skall

kunna tillgodogöra sig undervisningen i gymnasieskolan. Motionärerna

ifrågasätter därför riksdagens beslut att jämställa svenska som andraspråk med

ämnet svenska vid antagning till gymnasieskolan. Enligt deras uppfattning skall

undervisningen i svenska som andraspråk syfta till att så fort som möjligt ge

eleverna sådana kunskaper att de kan övergå till studier i ämnet svenska.

Också i motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 6 beklagar motionärerna att

riksdagen beslutat att godkänt betyg i svenska som andraspråk skall ge

tillträde till gymnasieskolans program. Elever med annat modersmål behöver en

annan pedagogik i svenska än den som övriga elever får, anför motionärerna. Men

syftet med undervisningen i svenska som andraspråk måste vara att eleven skall

kunna gå över till den ordinarie undervisningen i svenska.

U t s k o t t e t föreslår att motionsyrkandena skall avslås. Utskottet

hänvisar, liksom motionärerna, till riksdagens beslut hösten 1996 om en sådan

ändring av 5 kap. 5 och 13 §§ skollagen (1985:1100) att godkänt betyg i svenska

som andraspråk skall vara ett alternativ till godkänt betyg i svenska för

behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program (prop.

1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15). I betänkandet framhöll

utskottet bl.a. att svenska som andraspråk utgör ett kärnämne i gymnasieskolan

och att ämnet har en egen kursplan i både grundskolan och gymnasieskolan.

Motionsförslag, liknande de nu aktuella, om ändring av nämnda riksdagsbeslut

avslogs av riksdagen våren 1997 (bet. 1996/97:UbU8). Utskottet står fast vid

sin bedömning att kunskaper motsvarande godkänt betyg från grundskolan i

svenska som andraspråk är en tillräcklig grund för att kunna följa programmen i

gymnasieskolan.

Åtgärder behöver vidtas för att stärka modersmålsundervisningen i grundskolan.

Det betonas i motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 10. Särskilt framhåller

motionärerna att minoritetsgruppers rätt till undervisning i sitt modersmål

måste skyddas. De anför att en viktig förutsättning är tillgången på

modersmålslärare med god lärarutbildning, gärna i flera ämnen. Dessa lärares

verksamhet bör inte särbehandlas vid skolan utan den bör inordnas i

lärarkollegiets arbete. Skolledningen måste ansvara för att organisation och

schemaläggning av modersmålsundervisningen sker på samma sätt och med samma

krav på smidighet som ställs för övriga ämnen i skolan, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t erinrar om att Skolkommittén i sitt slutbetänkande

Skolfrågor - Om skola i en ny tid (SOU 1997:121) bl.a. har tagit upp frågor om

modersmålsundervisningen. Kommittén anser att modersmålet, för den som har ett

annat modersmål än svenska, bör få en helt ny ställning och jämställas med

svenska som modersmål. Undervisningen bör integreras i den vanliga

undervisningen och hanteras på samma sätt som all annan undervisning (s. 316).

Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser att

resultatet av detta arbete bör avvaktas och avstyrker motionsyrkandet.

Kursplanen i ämnet samhällskunskap bör enligt motion 1997/98:Fö404 (kd) yrkande

6 kompletteras med målet att eleven efter det nionde skolåret skall vara

orienterad om det moderna samhällets sårbarhet och komplexitet. Den enskilda

människans möjligheter att agera på rätt sätt vid olyckor, katastrofer och

störningar i infrastruktursystemen måste förbättras, understryker motionärerna.

Skolan har här en viktig roll när det gäller att bedriva undervisning för att

öka säkerhetsmedvetandet.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Enligt

utskottets uppfattning ger de skrivningar som finns i kursplanen i ämnet

samhällskunskap utrymme för att i undervisningen ge eleverna insikt om

sårbarheten i det moderna samhället.

Ännu tydligare skrivningar om dessa samhällsproblem har tagits in i de nya

gemensamma avsnitt till grundskolans kursplaner i samhällsorienterande ämnen

som Skolverket utarbetat på regeringens uppdrag och som regeringen fastställt

den 19 februari 1998. Under rubriken Lokala och globala miljö- och

överlevnadsfrågor sägs bland annat att ?kunskaper om samspelet natur-teknik-

människa-samhälle ger möjlighet till en insikts- och ansvarsfull syn på

människans nyttjande av naturresurser och teknik samt hur människors liv och

livsmiljö förändras genom teknik?.

Det bör i sammanhanget nämnas att Skolverket - enligt regleringsbrevet för

budgetåret 1998 - skall se över samtliga nationellt fastställda kursplaner inom

en femårsperiod fr.o.m. år 1998. Enligt Skolverkets Verksamhetsplan 1998 kommer

kursplanerna att granskas utifrån principiell utformning, tillämpbarhet,

aktualitet och relation till gymnasieskolans kursplaner. Med granskningen som

utgångspunkt skall bedömas huruvida behov finns av ändringar i de enskilda

ämnenas kursplaner.

I motion 1997/98:So629 (kd) yrkande 8 föreslås att barnkunskap skall läggas in

i kursplanen i ämnet samhällskunskap. Motionärerna anser att det är viktigt att

eleverna redan i grundskolan får undervisning om barns behov och om

föräldraskapets betydelse.

U t s k o t t e t påminner om att regeringen i propositionen om ny läroplan

för grundskolan, m.m. (prop. 1992/93:220) ansåg att det inte skulle fastställas

någon kursplan i ämnet barn- och ungdomskunskap, till skillnad från vad

Läroplanskommittén föreslagit (SOU 1993:2). I stället borde ämnets föreslagna

innehåll inarbetas i övriga kursplaner. Utskottet anmärkte att

kunskapsavsnitten i barn och ungdomskunskap ingick i flera ämnen, t.ex.

biologi, idrott och hälsa, samhällskunskap och religionskunskap. Därav följde

att ämnet var väl lämpat för ämnesövergripande temaundervisning. Utskottet

utgick ifrån att Läroplanskommitténs förslag skulle komma att tjäna som

underlag till kommentarmaterial (bet. 1993/94:UbU1 s. 41 f.).

Enligt uppgift från Skolverket har verket på regeringens uppdrag utarbetat

ett referensmaterial om barnkunskap med reflekterande skrivningar kring barn

och ungdom, relationer m.m. Referensmaterialet kommer att publiceras under

våren 1998.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet bör

avslås.

Eleverna i de delar av landet som inte alltid tillhört Sverige bör enligt

motion 1997/98:Ub203 (m) få en allsidig historieundervisning om vad som hände

innan nuvarande nationsgränser fastställdes. Motionären anmärker att svensk

historia givetvis inte skall undanhållas eller negligeras. Men lokal historia

bör få en mer framträdande behandling.

U t s k o t t e t har behandlat likalydande motioner tidigare och senast

våren 1997 (bet. 1996/97:UbU8). Utskottet som avstyrkt yrkandena har

konstaterat att det i kursplanen i ämnet historia finns utsagt att eleverna

skall känna till hembygdens historia och kultur. Även den nu aktuella motionen

bör avslås av riksdagen med samma motivering.

Betydelsen av idrottsundervisningen i skolan lyfts fram i flera motioner.

Enligt motion 1997/98:Kr517 (m) yrkande 2 måste ämnet idrott och hälsa ges ett

stort utrymme i skolan. Eleverna bör stimuleras till att också använda utrymmet

i timplanen för elevens val för ämnet. Motionärerna framhåller att idrott och

hälsa är ämnesövergripande och att lärarlag bestående av exempelvis idrotts-,

hushålls- och biologilärare med sina olika kunskaper kan ge ämnet dess rätta

bredd. Det är viktigt att det lokala inflytandet över utformningen av

undervisningen ökar.

Det påpekas i motion 1997/98:Kr516 (fp) yrkande 5 att många arbetsgivare

tillåter motion på arbetstid och subventionerar tränings- och tävlingsavgifter.

Samma synsätt måste enligt motionärerna slå igenom också på skolans område. För

detta krävs bl.a. ett mer omfattande mål för ämnet idrott och ett utvidgat

samarbete mellan skolan och idrottsföreningarna.

I motion 1997/98:Kr510 (kd) yrkande 3 betonas att friluftsliv och

idrottsutövande bör ingå som en naturlig del av skolutbildningen. Målet för

undervisningen i idrott skall vara att skapa intresse för regelbunden motion

och medvetenhet om kostens betydelse för välbefinnandet, anför motionärerna. De

menar att den fysiska träningen skall vara anpassad efter den enskilde elevens

förutsättningar och ge en positiv upplevelse av fysiska aktiviteter.

U t s k o t t e t delar motionärernas åsikter om att det är viktigt att

stimulera elevernas intresse för regelbunden motion och fysisk träning. Genom

riksdagens beslut hösten 1997 har antalet timmar i ämnet idrott och hälsa i

grundskolans timplan ökat från 460 till 500 fr.o.m. läsåret 1998/99 (prop.

1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). Samtidigt utökades det lokala

jämkningsutrymmet för skolans val från 410 timmar till 600 timmar för att vidga

skolans möjligheter att organisera undervisningen efter lokala behov och

intressen. Därutöver finns i timplanen avsatt 382 timmar för elevens eget val,

vilka bl.a. kan användas för ämnet idrott och hälsa.

Utskottet vill peka på att det i kursplanen i ämnet idrott och hälsa ingår

att eleverna skall få pröva och lära sig olika lekar, danser och idrottsgrenar.

Dessutom skall de få möjlighet att ägna sig åt friluftsliv. Avsikten är att

eleverna skall få en bred erfarenhet av olika aktiviteter och att de så

småningom kan välja dem som passar dem bäst. De skall kunna ta ansvar för sin

egen fysiska träning och utveckla ett bestående intresse för motion, idrott och

friluftsliv. Också hälsoperspektivet är en viktig del av ämnet. Utskottet ser

positivt på ett utvidgat samarbete mellan skolan och idrottsföreningar. Det

anges också i grundskolans läroplan (Lpo 94) att det åligger alla som arbetar i

skolan att verka för att utveckla kontakter med föreningsliv och andra

aktiviteter utanför skolan som kan berika undervisningen.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr510 yrkande 3,

1997/98:Kr516 yrkande 5 och 1997/98:Kr517 yrkande 2 med hänvisning till vad

utskottet redovisat om idrottsundervisningen.

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa bör enligt motion 1997/98:Fö404 (kd)

yrkande 7 kompletteras med målet att eleven i slutet av det nionde skolåret

skall ha kunskap i hjärt-lungräddning.

U t s k o t t e t anser att det självfallet är angeläget att barn och

ungdomar får utbildning och kunskaper i metoder för livräddning. Som

motionärerna relaterat står det i kursplanen i idrott och hälsa att eleverna

bör få grundläggande utbildning i första hjälpen vid olycksfall och att de i

slutet av det femte skolåret skall kunna hantera nödsituationer vid vatten.

Enligt utskottets mening är det en fråga för lokala beslut huruvida skolan

skall anordna kurser specifikt i hjärt-lungräddning. Riksdagen bör inte göra

något uttalande med anledning av motionsyrkandet. Det bör alltså avslås.

Enligt motion 1997/98:Ub241 (s) har simundervisningen i skolan minskat.

Särskilt bland invandrarelever är simkunnigheten dålig, hävdar motionärerna,

vilket kan bero på att dessa elever har en annan kulturell bakgrund och därmed

en annan syn på badande och klädsel. I motionen betonas skolans ansvar för att

se till att eleverna i fråga kan delta på sina villkor i simundervisning.

U t s k o t t e t har ingen annan åsikt än motionärerna. Det är

utomordentligt viktigt att alla barn lär sig simma. Utskottet utgår från att

skolan och föräldrarna gemensamt tar ett ansvar för att barnen får denna

färdighet. Skolans ansvar i detta avseende understryks i kursplanen för

grundskolan i ämnet idrott och hälsa, där det bland målen för det femte

skolåret ingår att eleven skall kunna simma. Något uttalande av riksdagen med

anledning av motionen behövs inte enligt utskottets uppfattning. Motionen

avstyrks därmed.

Inom idrottsämnet bör undervisningen i dans ges ökat utrymme. Det framhålls i

motionerna 1997/98:So676 (mp) yrkande 6 och 1997/98:Ub274 (s). Enligt det

förstnämnda yrkandet bidrar dansen till såväl psykiskt som fysiskt välmående.

Dansutbudet bör utöver det traditionella även omfatta modern dans och etniska

danser såsom jazzdans, flamenco, orientalisk dans, afrikansk dans, salsa m.m.

Enligt den senare motionen skapar kunskaper om åtminstone de grundläggande

dansstegen i våra vanligaste sällskapsdanser en trygghet hos eleven vid umgänge

utanför skolan och senare i vuxenlivet.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Riksdagen

bör inte uttala sig om t.ex. vilka danser som skall förekomma i skolans dans-

undervisning. Kursplanen i idrott och hälsa anger bland målen, som eleverna

skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, att eleverna skall kunna

delta i dans och vara förtrogna med några folkdanser och de vanligaste moderna

danserna. Naturligtvis finns det inget som hindrar att skolan lokalt tar

initiativ till att anordna undervisning i t.ex. etniska danser.

Betygssystemet

Förslag om ändringar i grundskolans betygssystem lämnas i flera motioner.

I motion 1997/98:Ub208 (m) anför motionärerna att de vill öka skolornas

möjligheter att använda skriftliga omdömen och betyg för utvärdering och som

pedagogiska hjälpmedel. De anser att betyg skall ges tidigare än i dag och att

antalet betygssteg bör bli fler. De framhåller att ingen elev skall behöva

lämna grundskolan utan goda kunskaper i svenska, engelska och matematik

(yrkande 8). Det första betygstillfället i årskurs 8, som konkret visar varje

elevs kunskaper, bör därför vid behov omedelbart åtföljas av aktiva

stödinsatser för att på bästa vis använda resterande tid i den obligatoriska

skolan. Elever som behöver ett extra år för att klara grundskolans mål skall

erbjudas detta. - Enligt motion 1997/98:Ub201 (m) yrkande 1 bör riksdagen hos

regeringen begära förslag om betyg från årskurs 4. Motionären anmärker att

betyg ställer krav på både lärare och elever och bör ses som en hjälp för att

uppmärksamma svaga elever.

Ett övergripande kontrakt för kunskap i skolan byggt på principen att ingen

skall behöva lämna grundskolan utan godkända betyg, föreslås i motion

1997/98:Ub267 (c) yrkande 1. Kontraktet kan utformas som ett ömsesidigt

åtagande för å ena sidan stat, kommun och skola och å andra sidan föräldrar.

Det är då också viktigt, menar motionärerna, att information om elevens

kunskapsutveckling ges i sådan tid att stödinsatser kan sättas in. Enligt

yrkande 5 i motionen bör den grundläggande kontaktformen mellan hem och skola

vara muntlig information genom utvecklingssamtal. Från årskurs 5 bör det ges en

obligatorisk skriftlig information, som inte har karaktären av betyg, om

elevens kunskaper och utveckling. Från höstterminen i årskurs 7 bör betyg ges.

- I motion 1997/98:Ub239 (c) begärs en översyn av betygssystemet i grundskolan.

Motionären anser att ett betygssystem inte får leda till att elever slås ut

redan på grundskolenivå. Alla elevers förutsättningar måste beaktas.

Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 9 uttala sig för att

betyg skall ges fr.o.m. årskurs 6. Motionärerna anser att elever, föräldrar,

skolan och skolpolitikerna tidigare än i årskurs 8 behöver få signaler om

eventuella behov av insatser för att eleverna skall kunna lämna grundskolan med

godkända slutbetyg.

Enligt motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 15 bör målrelaterade betyg ges i en

sexgradig skala och senast fr.o.m. årskurs 7. Dessutom bör skriftlig

information om elevens kunskaper och utveckling ges fr.o.m. årskurs 5. Det

senare är viktigt för att de elever som behöver särskilt stöd skall kunna få

det på ett tidigt stadium, betonar motionärerna. De anser också att skolan

skall ha skyldighet att utarbeta ett skriftligt omdöme om elev som slutar

grundskolan utan godkänt betyg oavsett om eleven begär det eller inte. Vidare

vill motionärerna att utvecklingssamtalen skall dokumenteras skriftligt så att

elevens kunskapsutveckling regelbundet kan följas upp (yrkande 6).

En motsatt uppfattning förs fram i motion 1997/98:Ub283 (s). I denna hävdar

motionärerna att betygen styr utbildningen bort från kreativt kunskapstänkande.

Inlärningen under de tre sista åren i grundskolan tenderar enligt dem att

centreras till enkla mätbara fakta, och arbetsformerna tenderar att anpassas

efter behovet av kontroll. De menar att betygens inverkan på eleverna och på

undervisningen måste minskas. På sikt borde betygen avskaffas.

U t s k o t t e t erinrar om att nuvarande betygssystem för grundskolan har

införts efter beslut av riksdagen under 1994/95 års riksmöte (prop. 1994/95:85,

bet. UbU6, rskr. 136). Reglerna för betyg anges i 7 kap. grundskoleförordningen

(1994:1194).

Enligt gällande bestämmelser skall läraren fortlöpande informera eleven och

elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång per termin skall

läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens

kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklings-

samtal). På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement

till utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens skolgång. Sådan

information får dock inte ha karaktären av betyg.

Betyg skall sättas varje termin fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en

tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om

en elev inte når upp till kursplanens krav för godkänd nivå får han eller hon

inget betyg i ämnet. I ett sådant fall skall på begäran av eleven eller elevens

vårdnadshavare ges ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling.

Utskottet har i betänkandet om införande av det nya betygssystemet ingående

redovisat sin syn på frågor om utvecklingssamtal, den skriftliga informationen

till hemmet, antalet betygstillfällen, betygsskalan, skriftligt omdöme om

elevens kunskapsutveckling efter begäran och behovet över huvud taget av ett

nationellt betygssystem (bet. 1994/95:UbU6). Utskottet hänvisar till vad

utskottet då anförde och är inte berett att förorda några ändringar i

betygssystemet för grundskolan.

När det gäller möjligheterna att uppmärksamma svaga elever och deras behov av

stödinsatser för att nå upp till kraven för betyget Godkänd vill utskottet

särskilt peka på betydelsen av de utvecklingssamtal som läraren, eleven och

elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin skall ha om elevens

skolsituation. Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de mål som

skall ha uppnåtts vid slutet av femte och nionde skolåret, skall eleven enligt

5 kap. grundskoleförordningen ges stödundervisning. I nämnda kapitel sägs

vidare att ett åtgärdsprogram då skall utarbetas av berörd skolpersonal varvid

samråd med eleven och elevens vårdnadshavare bör äga rum. Utskottet vill

understryka att det är viktigt att skolorna upprättar åtgärdsprogram om en elev

behöver särskilda stödåtgärder. Utskottet hänvisar också till bestämmelsen i 4

kap. 10 § skollagen (1985:1100) att en elev i grundskolan, som inte

tillfredsställande har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga att

fullfölja utbildningen, skall få tillfälle att göra detta under högst två år

efter det att skolplikten upphörde.

Enligt Skolverkets rapport Skolan i siffror 1998: del I fick sex procent av

de elever som slutade grundskolan våren 1997 ett ofullständigt slutbetyg.

Utskottet noterar att regeringen i regleringsbrevet för Skolverket för

budgetåret 1998 föreskriver att verket skall prioritera insatser som syftar

till att öka andelen elever som lämnar grundskolan med fullständigt slutbetyg.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 1,

1997/98:Ub208 yrkande 8, 1997/98:Ub239, 1997/98:Ub250 yrkande 9, 1997/98:Ub256

yrkandena 6 och 15, 1997/98:Ub267 yrkandena 1 och 5 samt 1997/98:Ub283.

I två motioner begärs riksdagsuttalanden om nationella prov i grundskolan. Alla

grundskolor bör enligt motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 9 genomföra nationella

prov i centrala ämnen det femte respektive det nionde året. Skolornas resultat

bör redovisas för kommunens skolstyrelse och på lämpligt sätt komma alla

föräldrar till del. - I motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 10 understryker

motionärerna att regelbundna, obligatoriska nationella prov bör genomföras. De

behövs för att kvalitetssäkra skolan.

U t s k o t t e t vill med anledning av motionerna anföra följande.

Enligt 7 kap. 10 § grundskoleförordningen skall ämnesprov i svenska, engelska

och matematik användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Dessa prov är obligatoriska

och kommer att genomföras första gången under våren 1998. Ämnesproven

fastställs av Skolverket som också meddelar närmare föreskrifter om dem.

Skolverket erbjuder också skolhuvudmännen ämnesprov för årskurs 5 i svenska,

engelska och matematik samt diagnostiska material för årskurserna 2 (svenska

och matematik) och 7 (svenska, engelska och matematik) för att ge stöd till

lärare vid bedömning av elevers kunskaper.

Utskottet delar motionärernas uppfattning vad gäller nödvändigheten att

kvalitetssäkra skolan. En likvärdig utbildning kräver att arbetet med att

bedöma och utveckla kvaliteten i skolan stärks på alla nivåer. Genom

förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, som trädde i

kraft den 1 november 1997, har införts en skyldighet för varje kommun och skola

att årligen göra en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den

kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive

arbetsplanen. En kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av dels i

vilken mån målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om

målen inte har uppnåtts. Skolverkets instruktion har samtidigt ändrats så att

verket nu också skall utveckla, kontrollera och stödja kvalitetssäkringsarbete

i skolväsendet.

Enligt Skolverkets Verksamhetsplan 1998 skall verket under året genomföra

särskilda kvalitetsgranskningar, utveckla nationella indikatorer för att

beskriva skolsystemets kvalitet och resultat samt utveckla de nationella proven

som nationella indikatorer på utbildningens kvalitet (s. 6).

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något särskilt uttalande med

anledning av motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 9 och 1997/98:Ub250 yrkande 10.

Riksdagen bör alltså avslå desamma.

Enligt motion 1997/98:Ub201 (m) yrkande 2 bör som behörighetskrav för tillträde

till gymnasieskolan krävas godkända betyg i svenska, engelska och matematik.

U t s k o t t e t påminner om att riksdagen i samband med beslutet om en ny

läroplan för gymnasieskolan, m.m. fastställde kunskapsrelaterade

behörighetskrav för studier på gymnasieskolans nationella program (prop.

1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). Bestämmelserna som infördes

i 5 kap. 5 och 13 §§ skollagen (1985:1100) innebär att som krav för tillträde

till nationella och specialutformade program i gymnasieskolan skall gälla att

eleven har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande med

godkända betyg i svenska - alternativt enligt senare riksdagsbeslut svenska som

andraspråk - engelska och matematik. Enligt övergångsbestämmelserna skall de

nya behörighetsreglerna tillämpas första gången vid intagningen till

gymnasieskolan inför läsåret 1998/99. Elever som inte uppfyller

behörighetskraven skall hänvisas till studier på ett individuellt program i

gymnasieskolan.

En arbetsgrupp inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har i

departementspromemorian Gymnasieskola i ständig utveckling (Ds 1997:78)

diskuterat huruvida det finns anledning att frångå behörighetskraven om det

finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl skulle kunna vara att en elev har

påvisbara läs- och skrivsvårigheter, eller att en invandrarelev på grund av en

omfattande undervisning i svenska inte givits möjlighet till tillräckliga

studier i engelska för att få ett godkänt betyg. Arbetsgruppens bedömning är

att det är nödvändigt att behörighetsreglerna skall gälla även fortsättningsvis

för att gymnasieskolan skall ges grundläggande förutsättningar att nå målen.

Reglerna får dock inte ge upphov till helt orimliga situationer. Därför

föreslår arbetsgruppen att det skall vara möjligt att frångå behörighetskraven

endast om det finns synnerliga skäl och efter individuell prövning av den

enskilde elevens förutsättningar att klara av studier på ett nationellt

program. - Arbetsgruppens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet anser att yrkande 2 i motion 1997/98:Ub201 är tillgodosett och bör

avslås.

Föräldrainflytande m.m.

Flera motioner tar upp frågan om ett ökat föräldrainflytande i skolan.

Enligt motion 1997/98:Ub267 (c) yrkande 10 är det viktigt att föräldrarna

deltar i barnens skolarbete både hemma och i skolan och att de följer upp och

stödjer sina barn i inlärningsprocessen. Skolan måste uppmuntra föräldrar att

ta detta ansvar. Skolan bör också kunna ge föräldrar stöd och råd genom t.ex.

temakvällar om pedagogik. Därtill bör föräldrar ges möjlighet till ökat

inflytande i skolans arbete. Av skolan bör detta betraktas som en resurs som

bättre skall tas till vara än i dag.

I motion 1997/98:So805 (mp) yrkande 8 framhålls också vikten av att föräldrar

och barn har inflytande över skola och barnomsorg och även valfrihet mellan

olika alternativ. Då skapas bra förutsättningar för att ta till vara

familjernas engagemang för lokalt förändringsarbete och gemenskap, skriver

motionärerna.

Två motioner behandlar särskilt försöksverksamheten med lokala styrelser med

föräldramajoritet. Enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 13 har en viss

överskattning gjorts av efterfrågan på föräldrainflytande i form av modellen

med lokala föräldrastyrelser. Motionärerna betonar att föräldrarnas inflytande

inte får innebära att de övertar det professionella och pedagogiska ansvaret

för hur undervisningen skall bedrivas. Vidare måste det finnas tydliga regler

för hur ledamöter i föräldrastyrelsen skall utses. Motionärerna menar dock att

problemen med styrelserna kan lösas och att man kan prova sig fram till ett bra

föräldra- och elevinflytande i skolan.

Kommande utvärdering av försöksverksamheten med föräldrastyrelser bör enligt

motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 5 bl.a. inriktas på huruvida spridningen

bland föräldrarna som deltar i styrelserna motsvarar spridningen bland eleverna

vad gäller socio-ekonomiska förhållanden. Det bör vidare under försöksperioden

vara möjligt att i skolstyrelserna välja in företrädare för lokala myndigheter

och organisationer samt lokalt näringsliv.

U t s k o t t e t anser liksom motionärerna att det är viktigt att

föräldrarna engagerar sig i skolan och barnens skolarbete samt får ökat

inflytande över verksamheten i såväl skola som barnomsorg. Utskottet vill här

återknyta till vad utskottet anfört i det föregående, nämligen att ett viktigt

inslag i barns skolgång är de utvecklingssamtal som lärarna regelbundet skall

hålla med eleverna och deras föräldrar. Vid dessa samtal skall elever, lärare

och föräldrar tillsammans diskutera barnets skolarbete och utveckling och sätta

upp mål för den närmaste framtiden.

I fråga om försöksverksamheten med föräldrastyrelser har utskottet inhämtat

från Skolverket att det hittills inkommit anmälningar från kommuner om

inrättande av sådana styrelser vid ett 90-tal skolor. Det är enligt utskottets

uppfattning ännu för tidigt att dra några slutsatser av försöksverksamheten som

äger rum under perioden juli 1996-juni 2001. Inom Skolverket har arbete inletts

med att planera och lägga upp ett utvärderingsarbete med sikte på att verket

skall kunna redovisa en första bild av verksamheten med föräldrastyrelser under

år 1998. Enligt verket kan det redan nu sägas att det kan bli svårt att utan

mera djupgående intervjuer kartlägga de socio-ekonomiska förhållandena och i

vad mån dessa är återspeglade i styrelsesammansättningen.

Enligt 4 § förordningen (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser

inom grundskolan och den obligatoriska särskolan får den kommunala nämnden

besluta att även andra än företrädare för elevernas vårdnadshavare och för de

anställda vid skolan skall ingå som ledamöter. Från Skolverket har utskottet

erfarit att det i försöksverksamhetens initiala skede dock endast i mycket

begränsad omfattning förekommit att kommunen utsett företrädare för lokala

intressen att ingå i de lokala styrelserna.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår här

aktuella motionsyrkanden.

Övriga frågor

Enligt motion 1997/98:Kr269 (v) yrkande 12 bör riksdagen hos regeringen begära

en parlamentarisk utredning i frågan huruvida kulturskolan kan omfattas av

skollagen. Motionärerna anser att en av de viktigaste insatser som kan göras

för att stödja barns och ungdomars konstnärliga skapande är att utveckla de

kommunala musikskolorna till kommunala kulturskolor. Kulturskolan som skolform

bör skrivas in i skollagen och bör liksom grundskolan vara avgiftsfri.

U t s k o t t e t har samma uppfattning som motionärerna att kommunala

musik- och kulturskolor har en betydande uppgift när det gäller att stimulera

barns och ungdomars intresse för kultur och ta till vara talanger inom olika

konstformer. Dock är utskottet inte berett att ställa sig bakom en

parlamentarisk utredning i syfte att lagreglera dessa skolor som skolform.

Utskottet kan nämna att kulturministern i svar den 21 januari 1998 på fråga i

riksdagen uppgett att hon inte avser att verka för en lagstiftning som

garanterar kommunal musik- och kulturskola.

Ett arbete med att stärka kulturinnehållet och de kulturella uttrycksformerna

i skolan har sedan september 1995 pågått i Regeringskansliet inom arbetsgruppen

för projektet Kultur i skolan. Arbetsgruppen består av företrädare för Kultur-

och Utbildningsdepartementen samt för berörda myndigheter m.fl.

Enligt vad utskottet inhämtat skall arbetsgruppen under våren 1998 presentera

en idéskrift, där man kommer att ta upp frågor om de kommunala musik- och

kulturskolorna och hur de kan bidra till att utveckla kulturarbetet i den

obligatoriska skolan.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

I dag finns det enligt motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 10 ingen samlad kunskap

om orsaker till särplacering av elever - varför elever placeras i särskilda

undervisningsgrupper och skoldaghem, får anpassad studiegång eller förlängd

praktisk arbetslivsorientering (prao) och vilka elever som placeras. De få

studier som finns visar dock, hävdar motionärerna, att eleverna och även deras

föräldrar mycket sällan får vara med och bestämma om vilka åtgärder som skall

vidtas. Motionärerna anser att det behövs en kartläggning och beskrivning av

konsekvenserna av boendesegregationen i samhället, liksom forskning på området.

U t s k o t t e t vill i frågan hänvisa till Barnpsykiatrikommitténs

slutbetänkande Det gäller livet - stöd och vård till barn och ungdomar med

psykiska problem (SOU 1998:31) som nyligen överlämnats till socialministern.

Kommittén konstaterar att förutom familjen torde skolan vara samhällets

viktigaste institution för barns fostran och utveckling. En välfungerande skola

är därmed av avgörande betydelse också för barns och ungdomars psykiska hälsa.

Kommittén anser att skolans elevvårdande verksamhet skall besitta kvalificerad

kunskap om barns och ungdomars psykiska, sociala och biologiska utveckling. En

grundläggande princip för elevvården skall vara att skolrelaterade problem

skall hanteras inom skolan, i samråd med hemmen. Den elevvårdande personalen

skall kunna bistå med konsultation, handledning och utredning av enskild elevs

skolsvårigheter. En sådan utredning skall enligt kommittén utformas i samråd

med eleven och elevens vårdnadshavare efter de svårigheter och behov eleven

har. Den skall kunna innefatta pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social

utredning och skall vara inriktad på åtgärd. Kommittén lägger fram förslag till

bestämmelser i skollagen, grundskoleförordningen och gymnasieförordningen av

denna innebörd.

Utskottet är inte berett att tillmötesgå motionsyrkandet utan anser att

beredningen av Barnpsykiatrikommitténs förslag bör avvaktas. Riksdagen bör

alltså avslå motion 1997/98:Ub281 yrkande 10.

En utökning av timplanen för träningsskolan till att omfatta samma timtal som

gäller för grundsärskolan begärs i motion 1997/98:Ub265 (c). Motionären påpekar

att eleverna i träningsskolan har 380 undervisningstimmar mindre än eleverna i

grundsärskolan. Det är en orättvisa som bör rättas till.

U t s k o t t e t erinrar om att enligt särskoleförordningen (1995:206)

bilaga 1 är utbildningens omfattning i årskurserna 1-10 i grundsärskolan totalt

7 400 timmar. Enligt bilaga 2 i samma förordning omfattar utbildningen i

årskurserna 1-10 i träningsskolan totalt 7 020 timmar. Denna undervisningstid

har framräknats genom omvandling till klocktimmar av de timplaner med

stadieveckotimmar som gällde enligt Läroplan för den obligatoriska särskolan

1990 (Lsä 90). Dock utgjorde den motsvarande timplanen i Lsä 90 ett tak för

undervisningstiden och inte som nu den minsta totala undervisningstiden.

Kommunerna får i dag besluta om ytterligare undervisningstid utöver den tid som

anges i timplanerna (2 kap. 3 § särskoleförordningen).

Särskolan har egna kursplaner, vilka också är olika för grundsärskolan

respektive träningsskolan. Grundsärskolans kursplaner anger de mål som eleven,

utifrån sina förutsättningar, skall ha uppnått i varje ämne i slutet av det

femte och det nionde skolåret. Kursplanerna för träningsskolan beskriver en

eftersträvad utveckling av varje elevs förmåga inom ett antal områden. Mål som

eleven efter sina förutsättningar skall ha uppnått anges endast för årskurs

nio.

Riksdagen beslutade i november 1995 om en tidsbegränsad lag angående

försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns

skolgång (prop. 1994/95:212, bet. 1995/96:UbU1, rskr. 1995/96:27). Lagen, som

gäller under tiden 1 januari 1996-30 juni 2000, ger föräldrar till

utvecklingsstörda barn rätt att avgöra om deras barn skall tas emot i

grundskolan eller i särskolan. Utskottet anförde i betänkandet att man utgick

från att det i utvärderingen av försöksverksamheten skulle närmare belysas om

nuvarande organisation av särskolan, med en uppdelning i grundsärskola och

träningsskola, är den mest ändamålsenliga (s. 6). Med hänvisning till vad

utskottet anfört uppdrog regeringen i mars 1996 åt Skolverket att utvärdera

bl.a. nuvarande organisation av den obligatoriska särskolan. Skolverket skulle

i denna fråga samråda med utredningen om funktionshindrade elever i skolan

(dir. 1995:134), som bl.a. har att utreda hur ansvaret skall fördelas mellan

stat, kommun och landsting för utbildning av funktionshindrade elever och deras

omvårdnad i anslutning till utbildningen.

Skolverket har redovisat utvärderingsuppdraget i en rapport daterad den 28

januari 1998 (dnr 96:565). Verkets bedömning är att den obligatoriska

särskolans uppdelning i grundsärskola och träningsskola i dagsläget bör finnas

kvar. Verket anför att flera av landets kommuner tog över huvudmannaskapet för

särskolan från landstingen först vid årsskiftet 1995/96. De nya huvudmännen

behöver tid för att lära känna särskolans verksamhet och de särskilda behov

elever med utvecklingsstörning har, innan någon eventuell förändring av

särskolan sker. I rapporten redovisas att arbete pågår i några kommuner med att

hitta individuella lösningar för att tillgodose varje elevs specifika behov,

men detta arbete är ännu i ett inledningsskede.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande med anledning av

motionsyrkandet. Yrkandet bör avslås.

I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 12 begärs ett riksdagsuttalande om

fritidshemsverksamhetens integrering i skola och ungdomsverksamhet.

Motionärerna vill att Skolverket skall få tydliga direktiv om att

skolbarnsomsorgen i form av fritidshemsverksamhet faller under verkets

tillsynsansvar. De anför vidare att fritidshemmens personal ofta är viktiga

vuxenkontakter för barnen. Fritidspedagogerna inom skolbarnsomsorgen borde

därför knytas till kommunernas verksamhet vid fritidsgårdar och ungdomsgårdar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet. Utskottet

påminner om att riksdagen hösten 1997 beslutade att bestämmelserna om

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i socialtjänstlagen skulle inarbetas i

skollagen i form av två nya kapitel, nämligen 2 a kap. Förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg och 2 b kap. Förskoleklassen (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr.

107). De nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den 1 januari 1998.

Skolverket blev därmed fr.o.m. den 1 januari 1998 sektorsmyndighet även för

barnomsorgen. Skolverket har i Verksamhetsplan 1998 redovisat det planerade

arbetet med barnomsorgsfrågorna. Bland annat skall verket på olika sätt följa

och förbättra kunskapen om integreringen mellan skola, förskoleklass och

fritidshem. En fortsatt integrering av verksamheterna skall främjas. Det anges

också att verket måste ha en beredskap för att genom uppföljning, snabba

utvärderingar och tillsyn bevaka kvaliteten inom området i olika avseenden.

Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att Barnomsorg och skolakommittén

(BOSK) i sitt betänkande Växa i lärande - Förslag till läroplan för barn och

unga 6-16 år (SOU 1997:21) diskuterar skola och fritidsverksamheter i ett

vidare perspektiv. Kommittén menar att det är viktigt att vuxna som inte

arbetar i integrerade former samverkar med varandra (s. 81). Det kan gälla

föräldrar, fritidsledare, dagbarnvårdare, lärare, socialarbetare, fält-

assistenter m.fl. En samverkan med vuxna som utvecklas till stabila och

varaktiga nätverk i ett bostadsområde kan betyda mycket för barns och ungas

uppväxtvillkor, anför kommittén. Läroplanen bör kunna användas även i sådan

samverkan kring barns och ungas fostran, fritid och lärande. - Ärendet angående

läroplan för barn och unga 6-16 år bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Det bör framhållas att det ankommer på kommunerna att organisera och samordna

sina verksamheter.

Enligt motion 1997/98:Ub248 (m) handikappas många barn i kamratumgänget av

bristande kunskaper i sociala färdigheter som simning, skridskoåkning, cykling

etc. Motionären anser att förskolan borde se som en av sina viktigaste

pedagogiska uppgifter att träna barnen i sociala färdigheter.

U t s k o t t e t citerar ur BOSK-kommitténs slutbetänkande Att erövra

omvärlden - Förslag till läroplan för förskolan (SOU 1997:157) att förskolan

skall lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som

utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. I avsnittet

Utveckling och lärande sägs att förskolan skall erbjuda barnen en god

pedagogisk verksamhet där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande integreras.

Den pedagogiska verksamheten skall bedrivas mot givna mål och planeras och

genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets intellektuella och sociala

utveckling. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda

lärandet och ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra

nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. - Också ärendet angående läroplan

för förskolan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande svenska som andraspråk

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub247 yrkande 5 och 1997/98:Ub250

yrkande 6,

res. 1 (m, c, fp, kd) - delvis

2. beträffande modersmålsundervisningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 10,

res. 2 (mp) - delvis

3. beträffande orientering om det moderna samhällets sårbarhet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö404 yrkande 6,

4. beträffande barnkunskap

att riksdagen avslår motion 1997/98:So629 yrkande 8,

5. beträffande allsidig historieundervisning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub203,

6. beträffande idrottsundervisningen i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr510 yrkande 3, 1997/98:Kr516 yrkande

5 och 1997/98:Kr517 yrkande 2,

res. 3 (fp) - delvis

7. beträffande kunskap i hjärt-lungräddning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö404 yrkande 7,

8. beträffande simundervisning i skolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub241,

9. beträffande skolans undervisning i dans

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub274 och 1997/98:So676 yrkande 6,

res. 2 (mp) - delvis

10. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 1, 1997/98:Ub208 yrkande

8, 1997/98:Ub239, 1997/98:Ub250 yrkande 9, 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och

15, 1997/98:Ub267 yrkandena 1 och 5 samt 1997/98:Ub283,

res. 4 (m)

res. 5 (c) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

res. 2 (mp) - delvis

res. 6 (kd) - delvis

11. beträffande nationella prov

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 9 och 1997/98:Ub250

yrkande 10,

res. 1 (m, c, fp, kd) - delvis

12. beträffande behörighetskrav för tillträde till gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub201 yrkande 2,

13. beträffande ökat föräldrainflytande m.m. i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub267 yrkande 10 och 1997/98:So805

yrkande 8,

res. 5 (c) - delvis

res. 2 (mp) - delvis

14. beträffande försöksverksamheten med lokala styrelser med

föräldramajoritet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub250 yrkande 13 och 1997/98:Ub256

yrkande 5,

res. 3 (fp) - delvis

res. 6 (kd) - delvis

15. beträffande utredning i frågan huruvida kulturskolan kan omfattas

av skollagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 12,

res. 7 (v) - delvis

16. beträffande kunskap om orsaker till särplacering av elever

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub281 yrkande 10,

res. 7 (v) - delvis

17. beträffande utökad timplan för träningsskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub265,

res. 5 (c) - delvis

18. beträffande fritidshemsverksamhetens integrering i skola och

ungdomsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 12,

19. beträffande träning i sociala färdigheter i förskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub248.

Stockholm den 3 mars 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp),

Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson

(kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Marie Wilén

(c).

Reservationer

1. Svenska som andraspråk, m.m. (mom. 1 och 11)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Inger Davidson

(kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Marie Wilén (c) anför:

Vi anser att goda kunskaper i ämnet svenska är en förutsättning för att

eleverna skall kunna tillgodogöra sig undervisningen i gymnasieskolan. Elever

med ett annat modersmål behöver en annan pedgogik för att lära sig svenska än

den som övriga elever får. Men syftet med undervisningen i svenska som

andraspråk måste vara att så fort som möjligt ge eleverna sådana kunskaper att

de kan gå över till den ordinarie undervisningen i svenska. Bestämmelsen om att

godkänt betyg i svenska som andraspråk skall vara likvärdigt med godkänt betyg

i svenska vid antagning till gymnasieskolan bör därför slopas. Riksdagen bör

bifalla motionerna 1997/98:Ub247 yrkande 5 och 1997/98: Ub250 yrkande 6 och hos

regeringen begära förslag till sådan ändring av skollagen.

Enligt vår uppfattning skall alla grundskolor regelbundet genomföra

obligatoriska nationella prov i centrala ämnen. På nationell nivå behövs

centralt utarbetade prov för att bibehålla en likvärdig utbildning över riket.

Också på lokal nivå ökar behovet av att kunna stämma av att utbildningen kommer

att uppfylla nationellt satta mål. De aktuella motionsyrkandena bör därför

bifallas av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1 och 11 bort

hemställa

1. beträffande svenska som andraspråk

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub247 yrkande 5 och

1997/98:Ub250 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

11. beträffande nationella prov

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 9 och

1997/98:Ub250 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

2. Modersmålsundervisningen, m.m. (mom. 2, 9, 10 och 13)

Gunnar Goude (mp) anför:

Modersmålsundervisningen i grundskolan bör enligt min mening stärkas. Därmed

avser jag att minoritetsgruppers rätt till undervisning i sitt modersmål skall

skyddas. Det skall finnas tillgång till goda språklärare som inte särbehandlas

vid skolan utan ingår som en del av lärarlaget. Organisationen och

schemaläggningen av modersmålsundervisningen måste också ske på samma sätt och

med samma krav på smidighet som ställs för övriga skolämnen. Detta bör

riksdagen med bifall till vår motion i ärendet som sin mening ge regeringen

till känna.

Särskilt bland flickor är dans en mycket populär syssla som dessutom bidrar

till såväl psykiskt som fysiskt välmående. Jag anser att mera tid bör ägnas åt

dans i skolans gymnastikundervisning och att dansutbudet bör förändras till att

även omfatta modern dans och etniska danser. Detta skulle vara mer attraktivt

för eleverna än det traditionella utbudet. Riksdagen bör bifalla motion

1997/98:So676 yrkande 6.

När det gäller betygssystemet i grundskolan hävdar jag att betygen styr

utbildningen bort från kreativt kunskapstänkande. Det finns en tendens att

inlärningen centreras till mätbara fakta och att arbetsformerna anpassas efter

behovet av kontroll. I likhet med vad som anförs i motion 1997/98:Ub283 menar

jag att betygens inverkan på eleverna och på undervisningen måste minskas. På

sikt borde betygen avskaffas. Motionsyrkandet bör bifallas av riksdagen.

Jag delar uppfattningen i motion 1997/98:So805 yrkande 8 att det är viktigt

att föräldrar och elever ges ökat inflytande över skola och barnomsorg och att

man på så sätt tar till vara familjernas engagemang för lokalt

förändringsarbete och gemenskap. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet

göra ett uttalande om detta.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 9, 10

och 13 bort hemställa

2. beträffande modersmålsundervisningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande skolans undervisning i dans

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So676 yrkande 6 och med avslag på

motion 1997/98:Ub274 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

10. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub283 och med avslag på motionerna

1997/98:Ub201 yrkande 1, 1997/98:Ub208 yrkande 8, 1997/98:Ub239,

1997/98:Ub250 yrkande 9, 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och 15 samt

1997/98:Ub267 yrkandena 1 och 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

13. beträffande ökat föräldrainflytande m.m. i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So805 yrkande 8 och med anledning

av motion 1997/98:Ub267 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

3. Idrottsundervisningen i skolan, m.m. (mom. 6, 10 och 14)

Ola Ström (fp) anför:

Jag anser att det synsätt som finns inom arbetslivet på betydelsen av fysisk

aktivitet måste slå igenom också på skolans område. Många arbetsgivare tillåter

motion på arbetstid och subventionerar tränings- och tävlingsavgifter. Det är

viktigt att skolan stimulerar elevernas intresse för idrottsundervisningen. För

det krävs bl.a. ett mer omfattande mål för ämnet idrott och hälsa och ett

utvidgat samarbete mellan skolan och idrottsföreningarna. Motion 1997/98:Kr516

yrkande 5 bör enligt min mening bifallas av riksdagen.

Såsom har förordats i motion 1997/98:Ub250 yrkande 9 angående betygssystemet

i grundskolan bör betyg ges fr.o.m. årskurs 6. Elever, föräldrar, skolan och

skolpolitikerna måste nämligen få tidiga signaler om eventuella behov av

insatser för att eleverna skall kunna få godkända slutbetyg. Jag vill att

riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ger regeringen detta

till känna.

Folkpartiet liberalerna välkomnade försöksverksamheten med lokala styrelser

med föräldramajoritet men var tveksamma till vissa inslag. Vi vill fortfarande

betona att föräldrarnas inflytande inte får innebära att de övertar det

professionella och pedagogiska ansvaret för hur undervisningen skall bedrivas.

Ett grundläggande krav från vår sida är också att det finns tydliga regler för

den process som tillämpas för att utse ledamöter i föräldrastyrelsen. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 13 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 6, 10 och 14

bort hemställa

6. beträffande idrottsundervisningen i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr516 yrkande 5 samt med anledning

av motionerna 1997/98:Kr510 yrkande 3 och 1997/98:Kr517 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

10. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 9 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 1, 1997/98:Ub208 yrkande 8,

1997/98:Ub239, 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och 15, 1997/98:Ub267 yrkandena 1

och 5 och 1997/98:Ub283 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

14. beträffande försöksverksamheten med lokala styrelser med

föräldramajoritet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 13 och med avslag på

motion 1997/98:Ub256 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

4. Betygssystemet i grundskolan (mom. 10)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Catharina Elmsäter-Svärd (alla m)

anför:

I fråga om betygssystemet i grundskolan anser vi att skolornas möjligheter att

använda skriftliga omdömen och betyg för utvärdering och som pedagogiska

hjälpmedel bör ökas. Betyg bör ges tidigare än i dag, och antalet betygssteg

bör bli fler. Ingen elev skall behöva lämna grundskolan utan goda kunskaper i

svenska, engelska och matematik. Utöver extrainsatser för stöd till de elever

som vid första betygstillfället i årskurs 8 visas ha behov av sådana, måste

skolan ge eleverna den tid de behöver. För att klara grundskolans mål kan de

behöva ett extra år. Vi vill att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub208

yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad vi nu anfört.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 10 bort

hemställa

10. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub208 yrkande 8 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 1, 1997/98: Ub239, 1997/98:Ub250 yrkande

9, 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och 15, 1997/98:Ub267 yrkandena 1 och 5 och

1997/98:Ub283 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

5. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 10, 13 och 17)

Marie Wilén (c) anför:

Jag ställer mig bakom förslaget i motion 1997/98:Ub267 om ett övergripande

kontrakt för kunskap i skolan, byggt på principen att ingen skall behöva lämna

grundskolan utan godkända betyg. Kontraktet kan utformas som ett ömsesidigt

åtagande för å ena sidan stat, kommun och skola och å andra sidan föräldrar.

Det förutsätter information om elevens kunskapsutveckling och behov av

stödinsatser i ett väl fungerande betygssystem för grundskolan. Jag anser att

den grundläggande kontaktformen mellan hem och skola skall vara muntlig

information genom utvecklingssamtal. Från årskurs 5 bör det ges en obligatorisk

skriftlig information som dock inte har karaktär av betyg. Betyg bör ges från

höstterminen i årskurs 7. Riksdagen bör bifalla yrkandena 1 och 5 i motionen.

Åtagandet från föräldrarna bör innebära att de deltar i barnens skolarbete

hemma och i skolan och att de följer upp och stödjer sina barn i

inlärningsprocessen. Skolan å sin sida bör kunna ge föräldrar stöd och råd. Det

är också naturligt att föräldrarna som bäst känner sina barn och deras behov

ges möjlighet till ökat inflytande i skolans arbete. Med det anförda föreslår

jag att riksdagen bifaller också yrkande 10 i motion 1997/98:Ub267.

Likaså tillstyrker jag motion 1997/98:Ub265 om en utökning av timplanen för

träningsskolan. Jag anser det inte motiverat att eleverna i träningsskolan har

380 undervisningstimmar mindre än eleverna i grundsärskolan. Detta bör rättas

till.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10, 13 och

17 bort hemställa

10. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub267 yrkandena 1 och 5, med

anledning av motion 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och 15 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 1, 1997/98:Ub208 yrkande 8,

1997/98:Ub239, 1997/98:Ub250 yrkande 9 och 1997/98: Ub283 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande ökat föräldrainflytande m.m. i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub267 yrkande 10 och med anledning

av motion 1997/98:So805 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

17. beträffande utökad timplan för träningsskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub265 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 10 och 14)

Inger Davidson (kd) anför:

När det gäller betygssystemet i grundskolan vill jag framhålla att det är

viktigt med betyg som komplement till utvecklingssamtalen. Stegen i

betygsskalan får inte vara för glesa om betygssystemet skall medverka till att

motivera eleven att försöka uppnå nästa steg. Betyg bör ges i en sexgradig

skala fr.o.m. årskurs 7. Dessutom bör skriftlig information om elevens

kunskaper och utveckling ges fr.o.m. årskurs 5 för att elever i behov av stöd

skall kunna få detta i tid. Även utvecklingssamtalen bör dokumenteras

skriftligt så att elevens kunskapsutveckling regelbundet kan följas upp. Jag

anser också att den avlämnande skolan skall ha skyldighet att utarbeta ett

skriftligt omdöme om en elevs kunskaper för det fall att eleven inte får

godkänt betyg i ett ämne, oavsett om eleven begär det eller inte. Vad jag nu

anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och 15

som sin mening ge regeringen till känna.

Det är enligt min mening angeläget att utvärderingen av försöksverksamheten

med lokala styrelser med föräldramajoritet söker belysa i vad mån de socio-

ekonomiska förhållandena bland eleverna återspeglas i styrelsernas

sammansättning av föräldrarepresentanter. Jag menar också att företrädare för

lokala myndigheter och organisationer samt lokalt näringsliv bör väljas in i

styrelserna under försöksperioden för att öppna skolan mot det omgivande

samhället. Utskottet borde ha tillstyrkt yrkande 5 i motion 1997/98:Ub256.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10 och 14

bort hemställa

10. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkandena 6 och 15, med

anledning av motion 1997/98:Ub267 yrkandena 1 och 5 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 1, 1997/98:Ub208 yrkande 8,

1997/98:Ub239, 1997/98:Ub250 yrkande 9 och 1997/98: Ub283 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande försöksverksamheten med lokala styrelser med

föräldramajoritet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 5 och med avslag på

motion 1997/98:Ub250 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

7. Utredning i frågan huruvida kulturskolan kan omfattas av skollagen, m.m.

(mom. 15 och 16)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Jag anser att en av de viktigaste insatser som kan göras för att stödja barns

och ungdomars konstnärliga skapande är att utveckla de kommunala musik-skolorna

till kommunala kulturskolor. För att ytterligare stärka kulturskolan som

skolform bör den skrivas in i skollagen. Kulturskolan blir därmed ett kommunalt

ansvar. Den bör vara avgiftsfri. Riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Kr269

yrkande 12 och hos regeringen begära en parlamentarisk utredning i frågan

huruvida kulturskolan kan omfattas av skollagen.

Det behövs en samlad kunskap om orsaker till särplacering av elever. Enligt

min mening måste en kartläggning och beskrivning göras av bl.a. konsekvenserna

av boendesegregationen i samhället, varför vissa elever placeras i särskilda

undervisningsgrupper och skoldaghem, får anpassad studiegång eller förlängd

prao. Även forskning på området behövs. Bland annat har studier visat att

eleverna och även deras föräldrar mycket sällan får vara med och bestämma om

vilka åtgärder som skall vidtas. Vad jag nu har anfört bör riksdagen med bifall

till motion 1997/98:Ub281 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 15 och 16

bort hemställa

15. beträffande utredning i frågan huruvida kulturskolan kan omfattas av

skollagen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr269 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. beträffande kunskap om orsaker till särplacering av elever

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 10 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................4

Vissa ämnen i grundskolan 4

Betygssystemet 8

Föräldrainflytande m.m. 11

Övriga frågor 12

Hemställan 16

Reservationer........................................18

1. Svenska som andraspråk, m.m. (mom. 1 och 11) (m, c, fp, kd) 18

2. Modersmålsundervisningen, m.m. (mom. 2, 9, 10 och 13) (mp) 18

3. Idrottsundervisningen i skolan, m.m. (mom. 6, 10 och 14) (fp) 20

4. Betygssystemet i grundskolan (mom. 10) (m) 21

5. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 10, 13 och 17) (c) 21

6. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 10 och 14) (kd) 22

7. Utredning i frågan huruvida kulturskolan kan omfattas av skollagen,

m.m. (mom. 15 och 16) (v)

23