Bet. 1997/98:UbU12

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU12

Högskolefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett sjuttiotal yrkanden om olika högskolefrågor i

motioner från allmänna motionstiden 1997 och tre från allmänna motionstiden

1996.

Samtliga yrkanden avstyrks.

Yrkandena handlar om vissa övergripande frågor, resurstilldelningen för

grundutbildningen, lärarna i högskolan, studieorganisationen, tillträdesfrågor,

kårobligatoriet, studenternas rättssäkerhet m.m. och vissa forskningsfrågor.

M, c, fp, v, mp och kd har reserverat sig på flera punkter. Totalt finns det

reservationer på 30 punkter.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1996

1996/97:T916 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om distansutbildning.

1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om människors behov av vidareutbildning,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kostnadseffektiva studieplatser.

Motioner från allmänna motionstiden 1997

1997/98:Ub201 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om antagningssystemet till högskolan.

1997/98:Ub247 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en elev skall vara godkänd i alla kurser för att erhålla

grundläggande behörighet till högskolan.

1997/98:Ub406 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om nordisk överförbarhet av

universitetsmeriter.

1997/98:Ub408 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om förmåner för idrottsmän vid

universiteten.

1997/98:Ub409 av Hans Hjortzberg-Nordlund och Rune Rydén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

universitetens och högskolornas lokaler.

1997/98:Ub415 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om förtydligande av

högskoleförordningen vad gäller uppdragsutbildningen.

1997/98:Ub416 av Majléne Westerlund Panke (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att

tillgodoräkna sig innehållet i sin värnpliktsutbildning vid ansökan till olika

studievägar.

1997/98:Ub420 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

framförts om vikten av att högskolan skyndsamt genomför det tredje uppdraget -

det regionala ansvaret.

1997/98:Ub432 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av

kårobligatoriet för distansstudier.

1997/98:Ub441 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas

12. att riksdagen avslår regeringens förslag att införa sanktioner mot de

lärosäten som inte uppnår de uppsatta målen när det gäller nyanställning av

kvinnliga professorer.

1997/98:Ub458 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om incitament för

universiteten att utöka platserna på enstaka kurser på C- och D-nivån enligt

vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bristfällig rättssäkerhet för studenter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om föreskrifter som högskolan får meddela,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utvidgat ansvar för

högskolorna för rådgivning till studenter.

1997/98:Ub459 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FoU-stöd.

1997/98:Ub460 av Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyelse av svenskt

näringsliv.

1997/98:Ub466 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingsarbete för att öka rekryteringen av personer med

invandrarbakgrund till högre utbildning.

1997/98:Ub469 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar ge

Riksdagens revisorer i uppdrag att utreda vilka effekter på svensk forskning

som deltagandet i EU:s forskningsprogram har haft och därvid speciellt

uppmärksammar de typer av effekter som behandlats i motionen.

1997/98:Ub470 av Gunnar Goude (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar ge

Riksdagens revisorer i uppdrag att granska hur fördelningen av medel sker vid

olika lärosäten, hur dessa principer överensstämmer med de beräkningsgrunder

som används vid statens budgetarbete samt vilka konsekvenser för likvärdighet

och kvalitet i utbildningarna det nuvarande anslagsförfarandet har.

1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarförsörjning och betydelsen av lärares kompetensutveckling,

19. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om avskaffande av kår-

obligatoriet,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning på export.

1997/98:Ub477 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att ta fram statistik som visar hur de olika

forskningsanslagen, pengarna från näringslivet och de olika EU-bidragen

fördelas mellan dessa olika samverkansformer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att högskolorna tar fram en policy vad gäller samarbetet

mellan högskola och näringsliv,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar i högskoleförordningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krav på ekonomiska kalkyler,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning om samarbetet mellan högskola och

näringsliv.

1997/98:Ub489 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens och högskolans respektive roller,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett oberoende ackrediteringsinstitut,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högskolans ledning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarrekrytering och utveckling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rekryteringsmål,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om antagningssystemet till högskolan,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder mot social snedrekrytering,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om informationsteknik i undervisningen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationalisering,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om livslångt lärande,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studenternas rättssäkerhet.

1997/98:Ub801 av Lennart Fridén (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förbättra studiesituationen för studenter med dyslexi vid

universitet och högskolor.

1997/98:Ub805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kunskapsmiljöns strategiska betydelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av forskningens frihet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens ansvar för grundforskningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av fristående forskningsfinansiärer,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts dels om att de före detta fristående forskningsstiftelserna måste

återfå sin tidigare roll, dels om statens användning av deras medel,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fler högskolor bör ges möjlighet att övergå i privaträttslig

form,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalitetspremie i resursfördelningssystemet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den högre utbildningens ledning och organisation,

14. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur

utbildningsfinansieringen kan anpassas till de studerandes önskemål och till

behovet av återkommande kompetenshöjande utbildning,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bättre samverkan och kontakt mellan högskolorna och näringslivet,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om informationstekniken i den högre utbildningen.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning av grundutbildningsplatser på universitet och högskolor

och åtgärder för att underlätta möjligheterna att välja kombinationer av kurser

vid olika fakulteter och högskolor,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en genomgripande effektivisering av nuvarande sy-stem för

antagning till grundutbildning vid universitet och högskolor,

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad rörlighet och differentiering av forskar- och

lärartjänster vid universitet och högskolor,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag till Högskoleverket att i samverkan med universitet och

högskolor föreslå nya organisationsformer i syfte att möjliggöra effektiva

rationaliseringar i verksamheterna vid universitet och högskolor,

49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rationalisering av sektorsforskningen.

1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma med ett samlat förslag angående hur

rekryteringen till den högre utbildningen bland olika invandrargrupper skall

öka,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalificeringstrappan som bör ligga till grund för det fortsatta

arbetet med att utveckla systemet för tilldelning av högskolornas fasta

forskningsresurser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma med förslag angående hur en

kvalificering skall ske för högskolor som vill bli profilhögskolor inom sina

respektive områden,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma med ett strategiförslag kring hur

rekryteringen av lärare kan ökas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all offentlig forskningsfinansiering bör redovisas i en samlad

forskningsbudget,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma med förslag på hur antagningsreglerna

till högre utbildning för IB-studenter kan lösas,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utbyggnad av postexaminakurser.

1997/98:K333 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen för riksdagen skall redovisa förutsättningarna för

att etablera ett s.k. virtuellt universitet,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en digitalisering av universitetsbiblioteken.

1997/98:Fi205 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningspolitiken,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forsknings- och teknologipolitiken.

1997/98:So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om handikappanpassning av högskolor och universitet.

1997/98:Kr518 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studieplatser för elitidrottare vid universitet och högskolor.

1997/98:T815 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om distansexamination.

1997/98:Jo544 av Inger Davidson (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att högskolor och universitet skall vara skyldiga att erbjuda

alternativ till djurförsök,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studenters rätt att slippa utföra djurförsök.

1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för

kompetensutveckling och forskning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:A457 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om landsbygdens behov av FoU, utbildning och

rådgivning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om upprättandet av ett sammanhållet forskningsprogram för landsbygdens

roll i samhället.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet sådana motioner från allmänna

motionstiden 1997 som rör högskolan och som inte har samband med budgeten för

år 1998. De motionsyrkanden som handlar om vissa bestämda utbildnings- eller

forskningsområden behandlas dock i utskottets betänkande 1997/98:UbU13.

Trafikutskottet har överlämnat tre motionsyrkanden från allmänna motionstiden

1996 som också behandlas här.

Utskottet tar först upp ett antal övergripande frågor. Därefter behandlas i

skilda avsnitt förslag om resurstilldelningen till högskolans grundutbildning,

lärarna i högskolan, studieorganisationen i grundutbildningen, tillträde till

grundutbildningen och övriga studentfrågor. Sist följer ett avsnitt om

forskningen.

Övergripande frågor

Moderata samlingspartiet beskriver i motion 1997/98:Fi205 en reformstrategi för

utbildnings- och forskningspolitiken. Den innebär i sammanfattning följande.

Morgondagens företagande kommer att kräva mer kunskap hos medarbetarna, och

kraven kommer att förändras under arbetslivets gång. Mot denna bakgrund anges i

yrkande 20 ett antal element i en framåtsyftande utbildningspolitik.

Utbildningen måste tillgodose mer varierade krav än hittills, vilket enligt

motionärerna talar för att utbildningsväsendet öppnas för andra än de

offentliga utbildningsinstitutionerna. Den offentliga utbildningsfinansieringen

bör styras över från producenterna till elever och studenter.

Gymnasieutbildningen bör integreras i företagen. Kraven på högsta möjliga

kvalitet i den eftergymnasiala utbildningen leder till en annan

utbyggnadsstrategi än den som regeringen valt. Universiteten och högskolorna

bör utvecklas i olika riktningar och få ökad självständighet, och flera

lärosäten bör privatiseras. Utbyggnad av teknisk utbildning bör prioriteras

framför en allmän expansion. Kvalificerad eftergymnasial utbildning i samarbete

med företag förordas som en väg att snabbt fylla kompetensbehoven. Livslångt

lärande kan inte planeras av staten, utan det gäller i stället att skapa

förutsättningar för andra att möta behoven. Personliga utbildningskonton är en

attraktiv framtidsväg, som skulle gå att kombinera med ett system varigenom det

offentliga stödet till eftergymnasial utbildning överförs från producenterna

till studenterna.

En forskningspolitik som bidrar till Sveriges växtkraft kräver enligt yrkande

21 ett antal element. För att forskningen skall kunna hålla högsta klass krävs

ett starkt statligt engagemang men också en nära samverkan med företagen. I

syfte att ge utrymme för de unika begåvningarna bör ett universitet utvecklas

till ett masters- och doktoranduniversitet med speciella forskningsmöjligheter.

Ett starkt näringslivsengagemang i främst de tekniska högskolorna är

nödvändigt. Industridoktorandprogrammen bör förstärkas. Den akademiska

utbildningen, oavsett inriktning, bör ges en entreprenöriell inriktning.

I motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 1 påpekas att utbildnings- och

forskningssystemen aldrig kan ses isolerade från resten av samhället.

Företagsklimat, skatter, lönebildning, socialförsäkringar,

arbetsmarknadsregleringar och själva synen på kunskap, lärande, ansvarstagande

och individuell utveckling är alla en del av kunskapsmiljön. Tillkortakommanden

i någon av dessa delar kan inte kompenseras av aldrig så goda insatser i de

andra, anför motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår de nu beskrivna yrkandena.

Utskottet instämmer i det som sägs i det sist nämnda yrkandet, men utgår

från att den uppfattningen ligger till grund för regeringens arbete och anser

inte att ett tillkännagivande av riksdagen skulle ge någon anvisning om på

vilket sätt regeringen borde förändra sin verksamhet. Åtskilliga av de förslag

som ingår i de båda yrkandena i motion 1997/98:Fi205 har nyligen behandlats av

riksdagen. Det gäller t.ex. förslag om nationell skolpeng, om kvalificerad

yrkesutbildning och om utbyggnad av högskolan, som behandlades i utskottets

budgetbetänkande 1997/98:UbU1, liksom frågan om universitetens och högskolornas

självständighet i förhållande till staten, som behandlades i betänkande

1997/98:UbU3. Andra element i motionärernas förslag tas upp av utskottet i

detta och andra betänkanden under våren 1998 i anslutning till andra

motionsyrkanden.

Fler högskolor bör övergå i privaträttslig form, säger Moderata samlingspartiet

i motion 1997/98:Ub805 yrkande 6. Erfarenheterna från ombildningen av Chalmers

tekniska högskola och Högskolan i Jönköping till stiftelser är goda, anser

motionärerna. En lämplig kandidat för att övergå i fristående form är Kungl.

Tekniska högskolan.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

Motsvarande förslag behandlades av riksdagen vid förra riksmötet och avslogs

då. Utskottet påpekade vid det tillfället att privatiseringen av Chalmers

tekniska högskola och Högskolan i Jönköping var förknippad med ett stort

kapitaltillskott från de avvecklade löntagarfonderna, medan motionärerna inte

sagt något om kapitaltillskott vid en privatisering av ytterligare högskolor

(bet. 1996/97:UbU9). Inte heller den nu aktuella motionen tar upp den frågan.

Frågan om hur den offentliga utbildningsfinansieringen kan anpassas till de

studerandes önskemål och till behovet av återkommande kompetenshöjande

utbildning bör utredas, sägs det i motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 14.

Principer för vad som skall vara statens respektive den enskildes ansvar

behöver definieras. I ett längre perspektiv bör den offentliga

utbildningsfinansieringen styras över från producenterna till de studerande,

anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Utredning om ansvarsfördelningen mellan det offentliga, arbetslivet och den

enskilde när det gäller kompetensutveckling pågår inom ramen för

Kunskapslyftskommittén, som skall slutföra sitt arbete senast den 1 mars år

2000 (dir. 1995:67 och 1996:71).

Kristdemokraterna framför i motion 1997/98:Ub489 yrkande 1 kritik mot den

centrala styrningen av högskolan. Enligt motionärerna motarbetar regeringen den

större frihet som lärosätena vunnit på senare år, något som märks t.ex. i fråga

om antagningen till högskolan. Det enda som skall fastställas på central nivå

är krav på mångfald och jämställdhet, anser motionärerna. Staten skall vara

garant för högskolesystemet som helhet - dess kvalitet och effektivitet samt

att utbildningen är avgiftsfri och att det finns ett tillräckligt

utbildningsutbud.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet.

Samma förslag avslogs av riksdagen vid förra riksmötet (bet. 1996/97: UbU9).

När det gäller antagningen till högskolan hänvisade utskottet till vad

riksdagen året dessförinnan beslutat vid behandlingen av proposition

1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m., och yrkandet om garanti för

avgiftsfrihet och tillräckligt utbildningsutbud avstyrktes eftersom det var

tillgodosett.

Moderaterna och Kristdemokraterna tar i var sin motion upp frågor om rektor och

styrelseordförande i högskolan. Enligt motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 10

skall styrelseordföranden (liksom nu gäller) vara extern och utses av

regeringen, men motionärerna anser att regeringen till styrelseordförande inte

skall få utse en aktiv politiker. Vidare skall rektor utses av

högskolestyrelsen i stället för av regeringen. Kristdemokraterna anser enligt

motion 1997/98:Ub489 yrkande 3 att högskolans styrelse själv bör utse sin

ordförande. Motionärerna ser en uppenbar risk att den politiska styrningen av

högskolornas verksamhet och inriktning ökar om regeringen utser ordföranden.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena.

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte tagit ställning till regeringens

förslag om högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141, bet.

1997/98:UbU3, rskr. 12) och därvid avslagit motionsyrkanden av samma innehåll

som de nu aktuella. Utskottet står fast vid de bedömningar som då gjordes.

Idén om ett oberoende ackrediteringsinstitut är intressant och bör utredas,

sägs det i motion 1997/98:Ub489 (kd) yrkande 2. Ett sådant institut skulle ha

till uppgift att utifrån ett antal klart och tydligt fastställda kriterier

utvärdera kvaliteten på universitet och högskolor och tillhandahålla en

?varudekla- ration? för var och en av dem, alternativt fastställa en lägsta

kvalitet som medger en ackreditering.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

Högskoleverket har som en av sina huvuduppgifter att följa upp och utvärdera

utbildningen, forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet inom

högskolor med offentlig huvudman och att stödja och främja arbetet med att

förbättra verksamhetens kvalitet. Dessa uppgifter har Högskoleverket även

beträffande högskolor med enskild huvudman som av regeringen har beviljats

examensrätt. När en enskild utbildningsanordnare ansöker om examensrätt,

remitteras ansökan alltid till Högskoleverket innan regeringen fattar beslut.

Utskottet anser inte att det finns anledning att bryta ut dessa uppgifter ur

Högskoleverket.

Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 42 att det skall uppdras

åt Högskoleverket att i samverkan med lärosätena föreslå nya

organisationsformer i syfte att möjliggöra rationaliseringar av verksamheterna

inom högskolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Samma förslag avslogs vid förra riksmötet med hänvisning till att regeringen

aviserat en proposition om vissa organisationsfrågor om bl.a. högskolans

ledningsstruktur, tjänsteorganisation, fakultetsindelning m.m. (bet.

1996/97:UbU9). Utskottet vill nu hänvisa till vad riksdagen därefter beslutade

med anledning av proposition 1996/97:141 (bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12).

Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället tas upp i flera

motioner.

Moderaterna anser enligt motion 1997/98:Ub805 yrkande 18 att kontakten mellan

högskolorna och företagen generellt sett är för dålig. Alltför få forskare och

lärare rör sig mellan högskola och företag. Existerande samverkansformer mellan

högskolor och näringsliv bör utvecklas och effektiviseras, anser motionärerna.

Motion 1997/98:Ub477 (mp) tar upp frågor om de olika samverkansformer som

finns. Motionären anser att det behöver tas fram statistik som visar hur de

medel från olika källor som lärosätena disponerar fördelar sig mellan olika

samverkansformer (yrk. 1). Varje lärosäte bör ta fram en policy vad gäller

samarbetet med näringslivet (yrk. 2). Det bör införas regler i

högskoleförordningen om att all samverkan mellan högskola och näringsliv skall

regleras i avtal (yrk. 3). Det skall vara ett krav att varje samverkansprojekt

har en ekonomisk kalkyl (yrk. 4). Slutligen vill motionären att frågan om

samarbete mellan högskola och näringsliv ses över i en utredning (yrk. 5).

Kristdemokraterna föreslår i motion 1997/98:N274 yrkande 16 att riksdagen hos

regeringen skall begära förslag om åtgärder för kompetensutveckling och

forskning med inriktning på företagande och entreprenörskap. Utbildningen

vinner på att kopplas till verkligheten i näringslivet, och företagen kan dra

nytta av forskning och övrigt kunnande som utbildningen ger.

I motion 1997/98:Ub420 (s) yrkande 2 understryks vikten av att högskolan

skyndsamt genomför den tredje uppgiften - samverkan med det omgivande

samhället. Motionärerna tänker särskilt på samverkan med de små och medelstora

företagen. Det regionala ansvaret måste tydliggöras för samtliga lärosäten,

anser de.

Två motioner tar särskilt upp landsbygdens och glesbygdens behov. I motion

1997/98:A457 (mp) begärs en utredning om landsbygdens behov av forskning och

utveckling (FoU), utbildning och rådgivning (yrk. 1) och att ett sammanhållet

forskningsprogram för landsbygdens roll i samhället utarbetas utifrån denna

utredning (yrk. 2). Ett bredare intresse från forskares sida för glesbygdens

och landsbygdens behov är enligt motion 1997/98:Ub459 (s) önskvärt. Det finns

goda förutsättningar att bl.a. i Värmland bygga vidare på en forskartradition

med deltagarorienterad eller deltagarstyrd forskning. Motionärerna skisserar en

process med nära FoU-stöd till lokalt utvecklingsarbete, som de menar borde

kunna pågå under en treårsperiod.

U t s k o t t e t avstyrker motionerna.

Riksdagen beslutade vid förra riksmötet om en ändring i högskolelagen

(1992:1434) som innebär att samverkan med det omgivande samhället är en tredje

uppgift för högskolorna, vid sidan av utbildning och forskning samt

konstnärligt utvecklingsarbete (1 kap. 2 §). När förslaget om detta lades fram

i budgetpropositionen för år 1997 skrev regeringen att en viktig del av denna

samverkan är att högskolan skall underlätta för den egna regionens företag,

framför allt för de mindre och medelstora företagen, att utveckla sina

kontakter med den akademiska världen (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 s. 88).

Regeringen har därefter i regleringsbrev för år 1997 ålagt lärosätena att i

ökad utsträckning samverka med det omgivande samhället, t.ex. näringsliv,

organisationer, kulturliv och folkbildning. Vilka handlingsplaner lärosätet har

för detta skall framgå av årsredovisningen. I regleringsbrevet för år 1998 sägs

att uppgiften bl.a. innebär att högskolorna skall spela en större roll som

mottagare av erfarenheter och problem utifrån, att de skall informera om sin

utbildning och forskning samt att de skall underlätta för det omgivande

samhället att få tillgång till relevant information om forskningsresultat.

Det sägs i regleringsbreven också att forskningssamverkan mellan högskola

och näringsliv skall regleras i avtal. Utskottet anser inte att det finns skäl

för riksdagen att begära att detaljbestämmelser om sådana avtal förs in i

högskoleförordningen.

Till grund för den nyss nämnda ändringen i högskolelagen låg ett förslag från

NYFOR-kommittén i betänkandet Samverkan mellan högskolan och näringslivet (SOU

1996:70). Riksdagen har enligt utskottets mening inte anledning att nu begära

ytterligare utredning på detta område.

Motion 1997/98:Ub409 (m) tar upp frågan om högskolornas rådighet över sina

lokaler. Enligt motionärerna bör lärosätena ges ett större inflytande över sitt

fastighetsbestånd genom att kontrollen över de statliga fastighetsbolagens

aktiekapital överlåts till dem. Lärosätena bör också själva få avgöra vilka

hyrestider som skall tillämpas i deras hyresavtal.

U t s k o t t e t avstyrker motionen. De frågor som där tas upp berörs i

betänkandena från Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning

(SOU 1996:187 och 1997:96). Regeringens aviserade proposition om effektiviserad

fastighetsförvaltning bör enligt utskottets mening avvaktas.

Resurstilldelning för grundutbildningen

År 1993 infördes ett nytt system för resurstilldelning till högskolans

grundutbildning (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Det bygger på att

lärosätena får ersättning för den faktiskt genomförda verksamheten i stället

för att som tidigare tilldelas resurser på förhand för den verksamhet som

planerats. Ersättningen för genomförd verksamhet grundas dels på antalet

studenter (ersättning för helårsstudenter, tidigare kallad studentpeng), dels

på studenternas prestationer. Riksdagen fastställer ersättningsbeloppen för

helårsstudenter respektive helårsprestationer inom olika utbildningsområden.

Det var från början meningen att en tredje faktor skulle påverka

resurstilldelningen, nämligen verksamhetens kvalitet. Utformningen av

kvalitetsdelen i systemet ansågs dock behöva utredas närmare, varför det nya

systemet kom att tas i bruk utan att kvalitetsfaktorn fanns med. Våren 1994

föreslogs ett system för utformning av kvalitetsdelen, avsett att tillämpas

fr.o.m. treårsperioden 1997-1999 (prop. 1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399).

Systemet byggde på Kanslersämbetets bedömningar av lärosätenas program för

kvalitetsutveckling. Följande år föreslog den nya regeringen att detta inte

skulle sättas i verket. I stället skulle Kanslersämbetets bedömningar fortsätta

utan koppling till resurstilldelningen. Riksdagen följde regeringens förslag

(prop. 1994/95:100, bet. UbU15, rskr. 353).

I motion 1997/98:Ub805 yrkande 8 (m) sägs att kvalitetspremie bör införas i

resurstilldelningssystemet. Detta kan enligt motionärerna stimulera de insatser

flertalet lärosäten gör för att utveckla utvärderingen av den egna

verksamheten.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

Ett program för att systematiskt granska samtliga lärosätens program för

kvalitetsutveckling inleddes av Kanslersämbetet och har sedan förts vidare av

Högskoleverket. Hittills har granskningar av kvalitetsarbetet vid mer än

hälften av lärosätena publicerats. Högskoleverket har också lämnat en rapport

om granskningsprogrammet efter halva tiden (Högskoleverkets rapportserie

1997:41 R). Rapporten ger stöd för bedömningen att granskningsprogrammet

stimulerar lärosätenas arbete med kvalitetsutveckling. Utskottet anser inte att

riksdagen bör ta initiativ till att bygga in en kvalitetsfaktor i

resurstilldelningssystemet.

Det behövs incitament för universiteten att öka utbudet av fristående kurser på

C- och D-nivå, hävdar Vänsterpartiet i motion 1997/98:Ub458 yrkande 3. Behovet

av individuell handledning gör C- och D-kurserna dyrbara, mätt per student.

Resurstilldelningssystemet snarast motverkar ett ökat utbud av sådana kurser,

eftersom de ersätts med samma belopp som grundkurser, där kostnaderna är

mindre. Motionärerna vill ha en utredning av detta problem.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Det är riktigt att kurser på nivåerna 41-60 och 61-80 poäng (C- och D-kurser)

i ett ämne ofta är dyrbarare att genomföra än grundkurser.

Resurstilldelningssystemet som riksdagen har godkänt styr resurstilldelningen

till varje lärosäte, men är inte avsett att direkt kopieras i lärosätets

interna hantering när medel fördelas mellan olika verksamheter. Det är meningen

att högskolestyrelsen skall disponera de samlade resurserna på bästa sätt med

hänsyn till de krav som statsmakterna ställt på verksamheten och i enlighet med

styrelsens egna prioriteringar. Statsmakternas krav kommer till uttryck bl.a. i

de s.k. examensmålen. Vid beslutet om budget för år 1997 infördes examensmål

för magisterexamen. Därmed blir det nödvändigt för lärosätena att i större

omfattning än de hittills behövt göra anordna kurser på C- och D-nivå, eftersom

sådana kurser måste ingå i en magisterexamen. Även de nyligen införda

examensmålen för forskarutbildningen kommer att verka som incitament för att

anordna C- och D-kurser. Utskottet har vidare inhämtat att antalet studenter i

C- och D-kurser i absoluta tal ökade kraftigt mellan åren 1994/95 och 1996/97,

alltså redan innan examensmål infördes för magisterexamen och examina i

forskarutbildningen.

Lärosätenas interna resursfördelning tas upp i motion 1997/98:Ub470 (mp). Olika

lärosäten hanterar de resurser de får av staten helt olika. För samma

utbildning kan berörda institutioner vid ett lärosäte disponera helt andra

resurser än vid ett annat lärosäte. Som exempel nämns psykologutbildningen.

Motionären anser att det är av stort intresse att veta vilka effekter

avregleringen haft på utbildningarnas kvalitet, omfattning och likvärdighet vid

olika lärosäten. Han föreslår att riksdagen skall uppdra åt Riksdagens

revisorer att granska detta.

U t s k o t t e t avstyrker motionen.

Riksdagens revisorer beslutar själva om vilka frågor de skall granska.

Utskotten brukar beredas tillfälle att lämna förslag till granskningsämnen. I

den sakfråga som motionären tar upp vill utskottet påpeka att det inte har

varit statsmakternas avsikt att lärosätena skulle fördela resurserna internt

efter exakt samma modell som staten använder vid sin fördelning till

lärosätena. Likvärdighet mellan utbildning vid olika lärosäten garanteras i det

nuvarande styrsystemet genom examensordningen, som ingår som bilaga till den av

regeringen utfärdade högskoleförordningen (1993:100). I högskolelagen finns

inte någon bestämmelse om likvärdighet, men däremot om att verksamheten skall

avpassas så att en hög kvalitet nås (1 kap. 4 §). Högskoleverket genomför som

nyss nämnts granskningar av alla lärosätens arbete med kvalitetsutveckling.

Dessutom genomför verket nationella utvärderingar bl.a. av olika

utbildningsprogram.

Lärare

Tre partier tar upp frågan om lärarförsörjningen i högskolan. Centerpartiet

föreslår i motion 1997/98:Ub810 yrkande 7 att regeringen skall återkomma med

ett strategiförslag kring hur rekryteringen av lärare kan ökas. Folkpartiet

anger i motion 1997/98:Ub474 yrkande 3 ett antal vägar för att öka

examinationen i forskarutbildningen till minst 2 000 per år, vilket är

nödvändigt med tanke på att högskolan expanderar och på de stora

pensionsavgångar som förestår. Motionärerna påpekar också vikten av de

anställda lärarnas kompetensutveckling, både inom ämnet och när det gäller

pedagogiken. Kristdemokraterna framför i motion 1997/98:Ub489 yrkande 4 åsikten

att de 236 miljoner kronor som regeringen i budgetpropositionen har tillfört

lärarnas kompetensutveckling inte räcker till. Det krävs även medel som

möjliggör en ökad lärarrekrytering och en satsning på kringresurser, t.ex.

bibliotek, lokaler och tekniska hjälpmedel. Motionärerna vill bygga ut

grundutbildningen i långsammare takt än regeringen föreslagit, bl.a. för att

undvika kvalitetsförsämring på grund av lärarbrist.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

I den statsbudget för utgiftsområde 16 som riksdagen beslutade om i december

1997 tillförs lärosätena ytterligare medel för lärares kompetensutveckling. Mot

bakgrund av bl.a. högskolans behov av lärare, såväl med hänsyn till den

pågående expansionen som till de stora pensionsavgångar som väntas i början av

2000-talet, fastställdes examensmål för forskarutbildningen som innebär att

väsentligt fler doktorer skall examineras under de två kommande

treårsperioderna (1997-1999 och 2000-2002) än hittills. Vidare beslutades om

förändringar i forskarutbildningen som syftar till en effektivisering som ökar

examinationsfrekvensen. Ökade resurser avsattes för studiefinansiering i

forskarutbildningen, likaså i syfte att bidra till att examensmålen uppnås. Det

framgår av budgetpropositionen att även Riksbankens Jubileumsfond har avsatt

medel för att stödja icke finansierade doktorander inom humaniora och

samhällsvetenskap som befinner sig i slutskedet av sin forskarutbildning, så

att de kan slutföra denna inom de närmaste åren. Utskottet är inte berett att

ställa sig bakom förslaget i motion 1997/98:Ub474 att bas- årsutbildning inte

skall bedrivas inom högskolan utan enbart i komvux. Hittillsvarande

erfarenheter tyder på att basåret som anordnas inom högskolan har större

positiv betydelse för rekryteringen till naturvetenskaplig och teknisk

högskoleutbildning än vad basåret i komvux har. Mot bakgrund av vad utskottet

här redovisat finns det inte anledning att riksdagen gör något tillkännagivande

i enlighet med motionsyrkandena.

Miljöpartiet upprepar i motion 1997/98:Ub807 yrkande 41 sitt förslag om en ny

tjänstestruktur för lärare inom högskolan. Enligt motionen behövs det ökad

rörlighet och differentiering av forskar- och lärartjänsterna, vilket bör

åstadkommas genom att man inför tidsbegränsade förordnanden på alla

lärartjänster.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till riksdagens beslut i

oktober 1997, där ett motsvarande yrkande från Miljöpartiet avslogs (prop.

1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12).

Riksdagen godkände i oktober 1997 regeringens förslag i propositionen

Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141), om bl.a.

principer för uppställande av rekryteringsmål för professorer, syftande till

ökad jämställdhet. Regeringen skrev i propositionen att om något lärosäte inte

uppfyller de uppställda rekryteringsmålen kan regeringen komma att föreslå att

medel inom lärosätets anslag för forskning och forskarutbildning hålls inne

såsom reservation. Dessa medel skulle då endast få användas till kostnader för

ytterligare nyanställda professorer av underrepresenterat kön.

I motionerna 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 12 och 1997/98:Ub489 (kd) yrkande 5

invänder motionärerna mot att rekryteringsmålen skall kunna användas på detta

sätt. Kristdemokraterna stöder förslaget om att införa rekryteringsmål, men

menar att ökad jämställdhet inte kan påtvingas utan bara främjas genom att

förutsättningarna skapas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Liksom när motsvarande förslag behandlades i anslutning till den nyss nämnda

propositionen (bet. 1997/98:UbU3) hänvisar utskottet till att såväl

Högskollärarutredningen som Arbetsgruppen för jämställdhet inom högre

utbildning och forskning (JÄST-gruppen) har ställt sig bakom tanken att

lärosätenas förmåga att uppfylla rekryteringsmålen tillmäts betydelse vid

statsmakternas resursfördelning.

Studieorganisation

Inom den högre utbildningen bör det enligt Centerpartiet (i motion

1997/98:Ub810 yrk. 12) utformas särskilda kurser för dem som har en akademisk

examen och som önskar vidareutbildning. Viss sådan verksamhet förekommer inom

högskolan, men motionärerna vill se en utbyggnad av sådana kurser, i motionen

kallade postexaminakurser.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

Det styrsystem som numera gäller för den grundläggande högskoleutbildningen

innebär att statsmakterna endast i mycket begränsad utsträckning bestämmer om

kursutbudet vid ett lärosäte. Ansvaret för detta är överlämnat till

högskolestyrelserna, som har att beakta vad regeringen angivit som

utbildningsuppdrag för respektive lärosäte. Regeringen har de senaste åren i

regleringsbrev - som ett generellt utbildningsuppdrag för samtliga lärosäten -

föreskrivit bl.a. att kurser för fortbildning och vidareutbildning skall ges i

minst samma omfattning som tidigare. Därmed avses självfallet även kurser för

vidareutbildning av personer som har akademisk examen. Utskottet anser inte att

riksdagen bör ta initiativ till att särskilt peka ut kurser av detta slag.

Enligt Folkpartiet i motion 1997/98:Ub474 yrkande 20 bör det inte behövas

regeringsbeslut för att ett lärosäte skall kunna anordna uppdragsutbildning för

en uppdragsgivare från utlandet. Det borde vara varje högskolas eget ansvar,

menar motionärerna. En mer restriktiv syn på uppdragsutbildning förs fram i

motion 1997/98:Ub415 (s), där motionären hävdar att uppdragsutbildning endast

bör få ges i form av skräddarsydda kurser, direkt anpassade till beställarens

behov, att det på utbildningsbevisen för uppdragsutbildning klart skall framgå

att det rör sig om uppdragsutbildning samt att begrepp som ?högskolepoäng? och

?poäng? inte bör få användas i marknadsföring eller utbildningsbevis. Detta bör

förtydligas i högskoleförordningen, anser hon.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå båda yrkandena.

Regeringen utfärdade i november 1997 - således efter det att motionerna

väcktes - en förordning (1997:845) om uppdragsutbildning vid universitet och

högskolor. Enligt denna får ett universitet eller en högskola bedriva

uppdragsutbildning som knyter an till sådan grundläggande högskoleutbildning

som lärosätet har examensrätt för. Enligt 2 § krävs det dock regeringens

medgivande i varje särskilt fall, om uppdragsgivaren är från ett land utanför

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De som deltar i

uppdragsutbildning får ges betyg och examens- eller kursbevis enligt

bestämmelserna för grundläggande högskoleutbildning, om samma kvalitetskrav

ställs på uppdragsutbildningen som på grundläggande högskoleutbildning (7 §).

De som har gått igenom sådan uppdragsutbildning som avses i 7 § har rätt att

tillgodoräkna sig utbildningen som grundläggande högskoleutbildning

(8 §).

Att meddela bestämmelser av detta slag är enligt utskottets mening normalt en

uppgift för regeringen. Utskottet anser inte att riksdagen har fått anledning

att ta initiativ till ändring av de bestämmelser som regeringen nyligen har

meddelat.

I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 26 sägs att möjligheterna att fritt välja

ämneskombinationer över fakultetsgränserna måste förbättras. Universiteten bör

öka samordningen i kursplaneringen och förbättra informationen till studenterna

om olika möjligheter till ämneskombinationer, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

Liksom när motsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet (bet.

1996/97:UbU1) vill utskottet peka på att det regelverk som gäller för

högskolans grundutbildning inte lägger några hinder i vägen för att kombinera

kurser från olika fakulteter och lärosäten. Riksdagen har enligt utskottets

mening inte underlag för att göra någon bedömning av hur lärosätena planerar

sitt kursutbud och informerar sina studenter om kombinationsmöjligheterna.

Användningen av informationsteknik (IT) i den högre utbildningen tas upp i

flera motioner.

Moderata samlingspartiet pläderar i motion 1997/98:Ub805 yrkande 19 för att

IT skall vara ett integrerat hjälpmedel i utbildningen. Staten bör enligt

motionärerna ställa krav på samtliga lärosäten att erbjuda kurser och

information via IT, och fler kurser än i dag bör erbjudas på distans med hjälp

av IT. Det behövs också fler utbildningsplatser med inriktning mot data,

telekommunikation och elektronik, anser motionärerna. I motion 1997/98:K333

yrkar Moderaterna att regeringen för riksdagen skall redovisa förutsättningarna

för att etablera ett s.k. virtuellt universitet, antingen som en självständig

enhet eller som en del av ett existerande lärosäte (yrk. 16). Enligt

motionärerna har biblioteken en viktig roll i breddningen av IT-användningen.

De anser att staten bör gå före genom att digitalisera universitetsbiblioteken

(yrk. 17).

Kristdemokraterna säger i motion 1997/98:Ub489 yrkande 13 att IT är ett bra

hjälpmedel i utbildningen, men att det aldrig kan ersätta den personliga

kontakten mellan lärare och studenter och mellan studenter inbördes. I motion

1996/97:T917 (kd) yrkande 12 säger motionären att IT möjliggör för envar att

vidareutveckla sin kompetens både som en del av arbetet och på fritiden.

Individens kompetensutveckling skall i första hand styras av individen själv,

framhåller motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

I december 1997 behandlade riksdagen ett antal motionsyrkanden om utveckling

av virtuell högskoleutbildning, öppna universitet och distansutbildning med

hjälp av IT (bet. 1997/98:UbU1). Yrkandena avslogs med hänvisning till det

utredningsarbete som pågår inom Distansutbildningskommittén, och som skall

slutredovisas i maj 1998. Utskottet anser att riksdagen av samma skäl bör avslå

även de nu refererade motionsyrkandena. Vidare vill utskottet påpeka att

regeringen - i enlighet med vad som förutskickades i den senaste

budgetpropositionen - i det generella utbildningsuppdraget till lärosätena har

föreskrivit att dessa skall anpassa utbildningsutbudet i riktning mot områden

där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka, och att de skall beakta

behovet av utbildade inom det informationstekniska området. Alla universitet

och flertalet högskolor har börjat göra bestånden i sina bibliotek sökbara och

beställningsbara på Internet. Vissa lärosäten har också börjat publicera egna

rapporter och avhandlingar (material utan kommersiellt intresse) på Internet.

Distansutbildning tas upp i motionerna 1996/97:T916 yrkande 3 och 1997/98:T815

yrkande 3 (båda c). I det förstnämnda yrkandet skriver motionärerna att det nya

resursfördelningssystemet för högskolan på flera håll har lett till att

distansutbildningen krympts. Orsaken är att sådana kurser generellt är dyrare

för lärosätena att bedriva, samtidigt som genomströmningen är lägre än för

reguljär utbildning, varför distanskurser genererar lägre ersättning från

staten till lärosätena. Motionärerna vill att regeringen skall återkomma med

förslag till hur högskolans distansutbildning skall stärkas. I den sistnämnda

motionen sägs att möjligheterna till distansexamination behöver utvecklas

ytterligare.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå även dessa yrkanden med

hänvisning till den pågående utredningen i Distansutbildningskommittén.

Motion 1996/97:T917 (kd) innehåller också ett yrkande om kostnadseffektiva

studieplatser (yrk. 20). På flera universitet har man enligt motionären kunnat

utnyttja befintliga lärosalar effektivare genom att bygga datanät i områden med

studentbostäder. I Stockholm har planerna på detta strandat på oenighet mellan

lärosätena, sägs det i motionen.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

Utskottet anser inte att detta är en fråga för riksdagen. Det kan tilläggas

att enligt vad utskottet inhämtat från Stockholms universitet har numera alla

bostadsområden inom Stiftelsen Stockholms Studentbostäder fått datanät.

Betydelsen av detta för lärosätenas utnyttjande av sina lärosalar begränsas

dock av att en jämförelsevis mycket liten andel av studenterna vid högskolorna

i Stockholmsområdet bor i särskilda studentbostäder.

Livslångt lärande är enligt Kristdemokraterna i motion 1997/98:Ub489 yrkande 15

allt viktigare på grund av de allt snabbare samhällsförändringarna.

Distansutbildning, fristående kurser, deltidskurser, kvällskurser och

sommarkurser är studieformer som ger möjlighet till studier i flera olika,

fritt valda skeden av livet. Dessa studieformer bör därför främjas, anser

motionärerna, som också pekar på personliga utbildningskonton som en möjlighet

att främja vidareutbildning.

U t s k o t t e t föreslår att yrkandet avslås av riksdagen.

Om vikten av livslångt lärande har utskottet inte någon annan uppfattning än

motionärerna. Distansutbildningen är, som nyss nämnts, föremål för utredning.

Utredningens huvuduppgift är att föreslå en strategi som långsiktigt främjar

utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som den

moderna informationstekniken erbjuder. Vikten av att lärosätena erbjuder kurser

för fortbildning och vidareutbildning understryks av regeringen i det generella

utbildningsuppdraget i regleringsbrevet. Omfattningen av denna verksamhet skall

framgå av årsredovisningarna. Motionsyrkanden, bl.a. från Kristdemokraterna,

som särskilt gäller personliga utbildningskonton behandlas i utskottets

betänkande 1997/98:UbU14.

Centerpartiet och Kristdemokraterna tar i motionerna 1997/98:Ub810 (c) yrkande

2 respektive 1997/98:Ub489 (kd) yrkande 14 upp behovet av åtgärder när det

gäller invandrare med utländsk högskoleutbildning. För att underlätta för dessa

invandrare att komma in på arbetsmarknaden föreslår Centerpartiet att det

inrättas ett separat program inom högskolan där den enskilde dels kan

komplettera sin utbildning, dels få kvalificerad undervisning i svenska och

fackspråk. En tredje del av utbildningen skall vara riktad yrkespraktik.

Kristdemokraterna vill att invandrare med akademisk utbildning efter ankomsten

till Sverige skall få sin utbildning jämförd med motsvarande svensk. De anser

också att invandrare skall erbjudas att delta i kompletterande utbildning och i

speciella kurser i svensk yrkesterminologi. EU:s insatser på utbildningsområdet

bör enligt motionärerna begränsas till att främja rörlighet och utbyte, inte

inriktas på att harmonisera utbildningssystemen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Möjlighet för invandrare med utländsk högskoleutbildning att få sin

utbildning jämförd med motsvarande svensk finns sedan länge. Högskoleverket

genomför sådana bedömningar efter ansökan. Bedömningarna resulterar i

utlåtanden som är avsedda att underlätta för arbetsgivare att bedöma personens

utbildningsnivå. I de fall Högskoleverket anser att det behövs komplettering på

högskolenivå rekommenderas invandraren att ta kontakt med den högskola som har

medverkat vid verkets bedömning. Den begränsning av EU:s insatser på

utbildningsområdet som nämns av Kristdemokraterna finns fastslagen i artiklarna

126 och 127 i EG-fördraget.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att invandrare

med utländsk högskoleutbildning får möjlighet att komplettera den inom det

svenska högskoleväsendet på ett sådant sätt att de kan komma in på

arbetsmarknaden och att deras utbildning tas till vara. Detta är angeläget både

ur de enskilda individernas synpunkt och för det svenska samhällets skull. År

1995 infördes, som en särskild åtgärd betingad av läget på arbetsmarknaden,

s.k. aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. En

särskild förordning (1995:889, ändr. senast 1996:1575) utfärdades för

aspirantutbildningen. Utbildningen skall omfatta 40 poäng och bestå av dels

teoretiska studier, dels praktik på en arbetsplats. De teoretiska studierna

skall ge sådana fördjupade kunskaper som är av värde för praktiken. Under de

två läsåren 1995/96 och 1996/97 var aspirantutbildningen ett särskilt uppdrag

för nio respektive tretton lärosäten som tilldelades särskilda medel för detta.

Fr.o.m. budgetåret 1997 har det ingått i det generella utbildningsuppdraget

till alla lärosäten att vid behov erbjuda särskild teoretisk och praktisk

utbildning för arbetssökande med utländsk högskoleutbildning enligt den nyss

nämnda förordningen. Samtidigt skrevs det in i det generella

utbildningsuppdraget att lärosätena bör uppmärksamma att studenter med

invandrarbakgrund kan behöva särskilt stöd och att lärosätena vid behov skall

anordna stödundervisning i svenska. Både beträffande aspirantutbildning och

särskilt stöd till invandrarstudenter ligger alltså numera ansvaret för att

bedöma behoven på varje lärosäte.

Högskoleverket har på regeringens uppdrag följt upp aspirantutbildningen

under de två första läsåren (Högskoleverkets rapportserie 1998:6). Det framgår

av uppföljningen att ca 2 400 platser erbjöds inom aspirantutbildningen, men

bara 740 faktiskt utnyttjades. Förutom problem med kort planeringstid mellan

beslut och start av utbildningen begränsades rekryteringen av att många av dem

som sökte till utbildningen hade för dåliga kunskaper i svenska för att bli

antagna. Lärosätena har också funnit anskaffandet av praktikplatser vara en

svår och arbetsam uppgift. Enligt Högskoleverkets rapport har utbildningen

givit många studenter ett stärkt självförtroende, bättre språkkunskaper och ett

utökat kontaktnät, vilka är avgörande faktorer i deras framtida ansträngningar

att hitta ett kvalificerat arbete. Andelen som upp till tio månader efter

avslutad aspirantutbildning hade någon form av arbete var dock bara en

tredjedel. Såväl många av studenterna som vissa företrädare för lärosätena

anser att en kvalificerad ren språkutbildning vore av större nytta för

invandrare med akademisk utbildning än den nuvarande aspirantutbildningen, sägs

det i rapporten. Utskottet har också under hand erfarit att man inom

Högskoleverket anser att det råder brist på utbildning i svenska ovanför sfi-

nivån, anpassad till invandrare som har akademisk utbildning.

De teoretiska studierna i aspirantutbildningen skall enligt förordningen ge

?sådana fördjupade kunskaper som är av värde för praktiken?. Det är respektive

lärosätes ansvar att utforma utbildningen utifrån detta, med målet att

deltagarna lättare skall kunna få arbete i Sverige. Utskottet anser det mycket

viktigt att lärosätena anstränger sig för att rekrytera arbetslösa invandrare

som har utländsk högskoleutbildning och att finna sådana kombinationer av

praktik och teoretiska studier som passar den enskilda invandraren. Regeringen

har ålagt lärosätena att i sina årsredovisningar ange antalet helårsstudenter

och helårsprestationer i aspirantutbildning och stödundervisning för

invandrarstudenter. Analysen av invandrarakademikernas utbildningsbehov behöver

fortsättas. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och

återkommer till riksdagen med redovisning och eventuella förslag.

Motion 1997/98:Jo544 (kd) tar upp djurförsök i högskoleutbildningen.

Motionärerna anser att lärosätena i författning skall åläggas att erbjuda

alternativ till djurförsök (yrk. 2) och att studenterna om de så önskar skall

ha rätt att slippa utföra djurförsök (yrk. 3).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena.

Motsvarande yrkanden avslogs av riksdagen vid förra riksmötet med hänvisning

till att regeringen då nyligen beslutat att en utredning om begränsning av

försöksdjursanvändningen skulle tillsättas (bet. 1996/97:UbU9). Utskottet

noterade också att Centrala försöksdjursnämnden förberedde allmänna råd till de

djurförsöksetiska nämnderna om djurförsök i utbildning.

Den nyss nämnda utredningen pågår. Utredaren skall enligt direktiven redovisa

sitt uppdrag senast den 15 april 1998 (dir. 1997:43). Förslag från Centrala

försöksdjursnämnden till allmänna råd har nyligen remissbehandlats och ärendet

bereds nu inom nämnden.

För att det virtuella universitet som nu växer fram längs järnvägslinjen

Kristianstad-Lund-Malmö-Köpenhamn-Roskilde skall kunna utnyttjas optimalt

behöver universitetsmeriter vara fritt överförbara inom Norden, anser

motionären i motion 1997/98:Ub406 (m).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionen, eftersom det i

högskoleförordningen (1993:100) föreskrivs att den som vid universitet eller

motsvarande läroanstalt i Danmark, Finland, Island eller Norge har gått igenom

viss utbildning med godkänt resultat har rätt att tillgodoräkna sig den för

motsvarande utbildning vid svenskt lärosäte (7 kap. 12 §).

Tillträde till högskoleutbildning

För grundläggande behörighet till högskoleutbildning bör det enligt motion

1997/98:Ub247 (m) yrkande 7 krävas att den sökande är godkänd i alla kurser i

sitt gymnasieprogram. Med dagens regler har en student grundläggande behörighet

även med betyget underkänt i svenska eller engelska, vilket innebär att sända

fel signal till eleverna i gymnasieskolan, anser motionärerna.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

När riksdagen för två år sedan behandlade regeringens proposition om

tillträde till högre utbildning, lade bl.a. Moderaterna fram förslag om att det

skulle krävas godkänt betyg i samtliga kärnämnen för att få grundläggande

behörighet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och hänvisade till att

regeringens förslag - att det skulle krävas godkänt i kurser omfattande minst

90 % av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program -

innebar en väsentlig skärpning av de krav som gällt de närmast föregående

decennierna (bet. 1995/96:UbU11 s. 5). Det nu framförda motionsyrkandet går

längre än vad Moderaterna då föreslog. Utskottet konstaterar att det även

längre tillbaka, när studentexamen var tillträdeskrav till högskolan, förekom

att elever hade behörighet till högre utbildning trots underkänt betyg i något

ämne. Även med underkänt betyg i något ämne kunde nämligen eleven under vissa

förutsättningar godkännas i studentexamen.

Kristdemokraterna tar i motion 1997/98:Ub489 yrkande 9 upp den sociala

snedrekryteringen till högskolan. Snedrekryteringen innebär en minskad dynamik

och mångfald i utbildningen och ett stort resursslöseri, skriver motionärerna.

De pekar på att det är i grundskolan som man effektivast kan öka

förutsättningarna för en större rekrytering till högskolan av studenter från

hem med svag studietradition, men de anser att mycket kan göras även inom

högskolan. Antalet högskoleplatser kan ökas, men det förutsätter att kvaliteten

på utbildningen bibehålls, annars gör man studenterna en björntjänst.

Motionärerna kritiserar också regeringens dröjsmål med att lägga fram förslag

om ett bättre studiestödssystem och regeringens planer på att begränsa

möjligheterna till studiemedel för studier utomlands.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om den sociala

snedrekryteringens negativa betydelse. Riksdagen har i december 1997 bifallit

regeringens förslag om utbyggnad av högskoleutbildningen och avslagit

Kristdemokraternas förslag om en långsammare utbyggnad (prop. 1997/98:1

utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 108). Utskottet behandlar frågor om tidpunkten

för förslag om ett nytt studiestödssystem i betänkande 1997/98:UbU14. Det nu

aktuella motionsyrkandet innehåller inga nya förslag.

Rekryteringen av invandrare till högre utbildning tas upp i motion

1997/98:Ub466 (s) yrkande 2. Ungdomar med invandrarbakgrund är starkt

underrepresenterade bland de sökande till högre utbildning, hävdar

motionärerna. Högskolorna bör stimuleras till utvecklingsarbete som bidrar till

att öka invandrarrepresentationen och till att ta bort de hinder som kan

finnas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Enligt det generella utbildningsuppdraget till universitet och högskolor

skall dessa särskilt främja rekryteringen av studenter från grupper med svag

studietradition och i regioner där det är mindre vanligt att gå vidare till

högre utbildning. Lärosätena har också ålagts att uppmärksamma att studenter

med invandrarbakgrund kan behöva särskilt stöd och att vid behov erbjuda dem

stödundervisning i svenska. Utskottet utgår från att lärosätena anstränger sig

för att fullgöra dessa uppgifter och att regeringen följer frågan om

rekryteringen och om särskilt stöd till invandrarstudenter.

Flera motioner tar upp frågor om antagningssystemet till högskolan.

Kristdemokraterna anser enligt motion 1997/98:Ub489 yrkande 6 att

behörighetskraven inte kan eller skall vara identiska för alla lärosäten.

Antagningsperioden bör dock vara nationellt samordnad, så att presumtiva

studenter kan söka olika utbildningar och högskolor parallellt. Det bör finnas

flera vägar utöver betyg och högskoleprov att kvalificera sig, t.ex.

arbetslivserfarenhet, intervjuer och särskilda intagningsprov. Studier

utomlands skall ge behörighet och inte diskrimineras. Motionärerna har noterat

oroväckande rapporter om att vissa grupper missgynnas av det nuvarande

antagningssy-stemet, bl.a. folkhögskolestuderande, studerande med utländska

betyg och examina samt studenter med International Baccalaureate (IB).

I motion 1997/98:Ub201 (m) yrkande 6 skriver motionären att det är angeläget

att högskolorna i högre grad utvecklar egna antagningssystem, där särskilt den

kunskap och erfarenhet som krävs för utbildningen prövas. Enligt hennes mening

skulle elever på så sätt kunna med hjälp av betyg, högskoleprov och högskolans

eget antagningssystem få fler möjligheter att komma in på en utbildning.

Centerpartiet tar i motion 1997/98:Ub810 yrkande 11 upp frågan hur IB-elever

skall behandlas vid antagning. Platserna i varje kvotgrupp bestäms av antalet

sökande i gruppen. Är det för få sökande kan det i sämsta fall innebära noll

platser. Det är enligt motionärerna inte tillräckligt att hänvisa till att IB-

studenter kan antas med hänvisning till särskilda skäl.

Elitidrottares möjligheter att antas till högskoleutbildning tas upp i två

motioner. Enligt motion 1997/98:Ub408 (m) är det orättvist mot övriga studenter

att vissa universitet har avtal med olika idrottsförbund om att dessa skall få

placera elitidrottsmän på de mest eftersökta studieplatserna som landet har.

Rakt motsatt uppfattning hävdas i motion 1997/98:Kr518 (c) yrkande 2.

Motionärerna anser att man måste trygga elitidrottarnas möjligheter till

studieplats på en ort där de kan få rätt förutsättningar för sin idrott. Det är

en bra lösning att ha ett avtal om ett visst antal platser vid en högskola,

anser motionärerna. De vill att regeringen snarast återkommer med förslag på

hur man skall utforma detta.

Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 27 att Högskoleverket

skall få i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter utforma ett förslag

till nya antagningsrutiner. Motionärerna påpekar att lärosätenas institutioner

belastas med mycket antagningsarbete vid terminsstarterna, och att många

studenter antas så sent att de inte kan börja studierna förrän en del av

terminen redan gått.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena.

Våren 1996 beslutade riksdagen om nya regler för tillträde till högskolan

(prop. 1995/96:184, bet. UbU11, rskr. 264). De nya reglerna tillämpades för

första gången inför höstterminen 1997. Riksdagen tog vid beslutet ställning

till i vilken utsträckning som behörighets- och urvalsregler skulle vara

gemensamma för hela det offentliga högskoleväsendet. Regeringen beslutade

därefter om ändringar i högskoleförordningen, som bl.a. innebar att

Högskoleverket skulle meddela närmare föreskrifter på ett flertal punkter,

bl.a. om särskild behörighet för vissa utbildningar, om användningen av

urvalsgrunden särskilda skäl, om meritvärdering av betyg och om fördelning av

platser mellan kvotgrupper. Så har också skett.

I september 1997 gav regeringen Högskoleverket i uppdrag att redovisa en

översiktlig bild av erfarenheterna från antagningen till utbildning hösten

1997. Redovisningen lämnades i november samma år. Högskoleverket har med

anledning av erfarenheterna ändrat i sina föreskrifter om hur sökande skall

hänföras till kvotgrupper. Ändringen innebär att kvotgruppen för sökande med

utländska betyg (inkl. IB) slås ihop med kvotgruppen för sökande med betyg från

linjegymnasiet. De problem som påtalats i motionerna när det gäller IB-

studenterna kan därmed anses ha fått en skälig lösning.

Med anledning av uppgifter i massmedierna gjorde Högskoleverket under hösten

1997 en genomgång av vilka regler som tillämpades inom tre universitet och tre

högskolor som uppgavs utlova förtur för elitidrottare till utbildningar hos

sig. Det visade sig att ?förturen? vid tre av lärosätena betecknades som ?rätt

till studieortsbyte? för elitidrottare som kommit in på önskad utbildning vid

annat lärosäte, medan det i tre fall beskrevs som ?antagning på grund av

särskilda skäl?. Högskoleverket kom fram till att båda förfaringssätten står i

strid med gällande bestämmelser. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta

något initiativ i denna fråga.

De problem som påtalas i Miljöpartiets motion har funnits i många år men har

enligt vad utskottet erfarit förvärrats de senaste åren. Det sammanhänger

troligen med att antalet sökande totalt sett så kraftigt har överstigit antalet

platser. Eftersom antagningen till fristående kurser görs lokalt, är det

naturligt att studenter som är angelägna om att komma in ansöker till flera

lärosäten. Det har hittills visat sig svårt att förmå dem som har tillräckliga

meriter för att antas på flera ställen att i god tid meddela vilken plats de

tänker ta i anspråk. Lärosätena har genom resurstilldelningssystemet fått

incitament för att se till att tillgängliga platser utnyttjas, vilket också

varit systemets syfte. Verket för högskoleservice (VHS) fick i december 1995

regeringens uppdrag att utveckla ett system för antagning, som har som

övergripande mål att effektivisera platsutnyttjandet och förbättra

informationen till sökande och olika beslutsfattare. Utskottet har inhämtat att

VHS har delat upp arbetet i flera delprojekt. Ett komplicerat delprojekt gäller

ett clearingsystem som skulle säkerställa att dubbelantagning till flera

lärosäten kan upptäckas i god tid. Arbetet med detta har påbörjats. Med den

ansvarsfördelning som gäller förutsätts det att lärosätena kan komma överens.

Värnpliktsutbildning bör enligt motion 1997/98:Ub416 (s) bättre än i dag kunna

tillgodoräknas vid ansökan till olika studievägar.

U t s k o t t e t avstyrker motionen.

Urval till högskoleutbildning som vänder sig till nybörjare grundar sig på

antingen betyg eller högskoleprovet (eventuellt i kombination med

arbetslivserfarenhet). Värnpliktsutbildning kan tillgodoräknas som

arbetslivserfarenhet. Sådan kan ge poäng tillsammans med poäng för

högskoleprovet, dock förutsatt att arbetslivserfarenheten omfattar minst fem

år. Utbildning utöver den som ligger till grund för behörighet ger inte extra

poäng i betygsurvalet. Utskottet är inte berett att ta initiativ till att ändra

detta. Om värnpliktsutbildningen har givit kunskaper och färdigheter som

motsvarar någon del av den högskoleutbildning som studenten därefter genomgår,

har han eller hon rätt att tillgodoräkna sig den. Högskolan skall pröva om

värnpliktsutbildningen kan godtas för tillgodoräknande. Bestämmelserna om detta

finns i 7 kap. 13 och 14 §§ högskoleförordningen (1993:100). - Den i september

1997 tillsatta utredningen om översyn av totalförsvarspliktens tillämpning m.m.

har i uppdrag att utreda frågor bl.a. om pliktutbildningens civila meritvärde.

Utredningen skall vara slutförd senast den 1 februari 2000 (dir. 1997:106).

Övriga studentfrågor

Folkpartiet hävdar i motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 19 att kårobligatoriet

är principiellt fel. Motionärerna föreslår att riksdagen hos regeringen skall

begära ett förslag om dess avskaffande. I motion 1997/98:Ub432 (c) föreslås att

kårobligatoriet skall avskaffas för dem som studerar på distans. Dessa bedriver

inte sina studier på högskoleorten och kan därför inte delta i det sociala

livet på nationerna eller i kårens aktiviteter, skriver motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Riksdagen beslutade i december 1994 på regeringens förslag att

kårobligatoriet skulle bibehållas (prop. 1994/95:96, bet. UbU5, rskr. 135).

Utskottet anförde då följande (s. 4):

Utskottet anser, som framhålls i propositionen, att det är väsentligt att

studenterna på de enskilda lärosätena har möjlighet att utöva inflytande över

beslut som gäller universitets och högskolors utbildningar och övriga

verksamhet. Det är likaledes viktigt att studenterna själva får utforma sin

studiesociala verksamhet.

Utskottet måste konstatera att det trots ett omfattande utredningsarbete inte

visat sig möjligt att nå en ur olika synvinklar acceptabel lösning på de

problem som är förknippade med ett avskaffande av kårobligatoriet. Vid en

avvägning mellan de principiella skälen för att avveckla obligatoriet och de

praktiska fördelarna med att bibehålla det, finner utskottet att de sistnämnda

väger tyngst.

Utskottet gör samma bedömning nu. När det gäller distansstuderande gäller att

dessa har rätt till begränsat medlemskap i studentkåren och att medlemsavgiften

skall bestämmas med hänsyn till de rättigheter och förmåner som tillkommer

sådana studenter (Förordning om studerandekårer, nationer och studentföreningar

för fakultet, 1983:18).

Vänsterpartiet och Kristdemokraterna tar i motionerna 1997/98:Ub458 (v) och

1997/98:Ub489 (kd) upp studenternas rättssäkerhet, som enligt båda motionerna

behöver stärkas. I den förra motionen påtalas risken för att det råder stora

skillnader mellan högskolornas tillämpning av bestämmelser på områden som är

viktiga för studenterna, t.ex. när det gäller examen, reservantagning,

studieuppehåll och avgifter för förbrukningsmaterial (yrk. 4). Motionärerna

anser att rättsläget är oklart när det gäller lokala föreskrifter som

högskolorna meddelar utan stöd av bemyndigande i författning. De vill ha

bestämmelser i högskoleförordningen om bemyndigande för högskolorna att meddela

föreskrifter på vissa områden (yrk. 5). Enligt Kristdemokraterna behöver

rättssäkerheten stärkas t.ex. när det gäller antagningsfrågor,

examinationsfrågor, rätten att tentera och förekomsten av avgifter. En översyn

av detta bör snarast genomföras, skriver motionärerna (yrk. 16).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena.

Om vikten av rättssäkerhet för studenterna har utskottet ingen annan

uppfattning än motionärerna. I de generella verksamhetsmål som regeringen har

angivit för Högskoleverket ingår att säkerställa att allmänhetens och enskilda

individers behov, intressen och rättigheter i förhållande till högskolesystemet

blir tillgodosedda (regleringsbrev för budgetåret 1998 avseende

Högskoleverket). I sin verksamhetsplan för 1998 har Högskoleverket tagit upp

ett antal projekt som berör rättssäkerheten, bl.a. ett om former för

högskolornas beslut om regler, ett om tillträdesfrågor och högskolornas

antagningsordningar och ett om rättssäkerhet i examinationen. Verket planerar

också att göra minst ett tillsynsbesök vid en högskola i syfte att närmare

granska verksamheten i ett rättssäkerhetsperspektiv. Utskottet förutsätter att

regeringen kommer att följa Högskoleverkets arbete på detta område och vidta de

åtgärder som kan visa sig behövliga.

Högskolorna bör enligt motion 1997/98:Ub458 (v) yrkande 9 ges ett utvidgat

ansvar för rådgivning till studenterna. Vänsterpartiet anser att studenter med

hjälp av en effektiv studierådgivning lättare och fortare kan hitta till den

utbildning som passar dem bäst och därmed kan spara både tid och pengar.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

I högskoleförordningen (1993:100) finns i 7 kap. 3 § en föreskrift om att

studenterna skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering.

Högskolan skall också sörja för att erforderlig information om högskolan finns

tillgänglig för den som avser att börja grundläggande högskoleutbildning.

Riksdagen har enligt utskottets mening inte underlag för en bedömning att dessa

föreskrifter skulle vara otillräckliga.

I motion 1997/98:Ub801 (m) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande till

regeringen om att studiesituationen för studenter med dyslexi behöver

förbättras. Motionären anser att det brister både i förståelse från

utbildningsanordnarnas sida och i resurser för anpassning av studierna. Det är

påfrestande för studenter med dyslexi att ständigt behöva visa upp dyslexiintyg

för handläggare vid CSN för att få sitt handikapp beaktat vid

studieresultatprövningen, framhåller motionären.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet.

Det som motionären konkret påtalar är en fråga om praktiska rutiner, som

riksdagen inte har anledning att reglera. Samtliga universitet och ett flertal

högskolor har antagit handlingsprogram när det gäller handikapp och

högskolestudier, där dyslexi jämställs med somatisk funktionsnedsättning.

Vikten av handikappanpassning av högskolor och universitet tas upp i motion

1997/98:So430 (kd) yrkande 3. Det kan röra sig såväl om lokaler och

kringservice som om tillgång till tolktjänst, som funktionshindrade studenter

kan behöva för att kunna genomföra sin utbildning. Det är ett krav att ungdomar

med funktionshinder inte diskrimineras vid val av olika studier, framhåller

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Universitet och högskolor har i regleringsbrev ålagts att i mån av behov

avsätta 0,15 % av högskolans grundutbildningsanslag för stöd till studenter med

funktionshinder. Därutöver disponerar Stockholms universitet en nationell

resurs (drygt 9,5 miljoner kronor år 1998) för fördelning till lärosätena för

sådant stöd. I universitetens och flera högskolors nyss nämnda handlingsprogram

sägs att ett övergripande mål är att så långt som möjligt erbjuda den

handikappade studenten sådana stödåtgärder att hon eller han kan bedriva

studier på samma villkor som en icke-handikappad. Utskottet förutsätter att

handikappade studenters möjligheter att välja utbildning och studieort och att

genomföra utbildningen uppmärksammas i regeringens budgetdialog med lärosätena.

Forskning

Riksdagen tog i december 1996 ställning till regeringens förslag i

propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99).

Därvid godkändes bl.a. de allmänna mål för forskningen och de allmänna

riktlinjer för forskningspolitiken som regeringen föreslagit. Våren 1997

tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag bl.a. att analysera de svenska

statliga forskningsinsatserna med utgångspunkt i samhällets behov och

forskningens möjligheter och att analysera ansvarsfördelningen mellan

statsmakterna och myndigheter, mellan myndigheter och andra finansiärer liksom

mellan myndigheter inbördes (dir. 1997:67). Kommittén har antagit namnet

Forskning 2000. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november

1998.

Moderata samlingspartiet begär i motion 1997/98:Ub805 yrkande 2 ett

tillkännagivande till regeringen om forskningens frihet. Enligt motionärerna

har universitetens frihet under eget ansvar successivt reducerats av den

nuvarande regeringen. Staten måste skapa tydliga och långsiktiga spelregler som

ser till att de som har kompetens att prioritera och välja forskningsområden

får ett avgörande inflytande över den processen. Det är i forskarvärlden dessa

finns, inte bland politiker och generaldirektörer, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

I högskolelagen (1992:1434) är det fastslaget att det som allmänna principer

för forskningen skall gälla att forskningsproblem får fritt väljas,

forskningsmetoder fritt utvecklas och forskningsresultat fritt publiceras (1

kap. 6 §). Bland de riktlinjer för forskningspolitiken som riksdagen godkände

vid förra riksmötet ingår att övergripande forskningspolitiska beslut skall

fattas av statsmakterna, medan organ med sakkunskap inom berörda områden

beslutar om närmare medelsfördelning och verksamhet.

Det är en viktig uppgift för staten att säkra medel till fri grundforskning,

skriver Moderaterna i samma motion yrkande 3. De anser att den

socialdemokratiska regeringens besparingar på forskningsrådsanslagen har lett

till en skadlig balansförskjutning från grundforskning till s.k. strategisk

forskning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Som framgår av utskottets betänkande över den senaste forskningspropositionen

delar utskottet motionärernas uppfattning att staten bör ha ett särskilt ansvar

för grundforskning och inomvetenskapligt motiverad forskning (bet. 1996/97:UbU3

s. 18). Hur stora resurser som skall anslås till forskningsråd och fakulteter -

de som i första hand fördelar medel till grundforskning - har riksdagen nyligen

tagit ställning till (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 108).

Betydelsen av kraftfulla fristående forskningsfinansiärer lyfts fram i samma

motion. Sverige behöver sådana för att på sikt kunna få den kvalitets- och

kompetenshöjning som behövs, hävdar Moderaterna i samma motion (yrk. 4). De

protesterar mot att regeringen skapat jävssituationer genom ?kors-

representation? mellan forskningsstiftelser och forskningsråd och mot att

regeringen använder stiftelsernas medel som budgetregulator. De f.d. fristående

forskningsstiftelserna bör återfå sin tidigare roll (yrk. 5).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

När riksdagen vid förra riksmötet godkände regeringens förslag till riktlinje

för ändringar i stiftelseförordnandena, skrev utskottet att det borde vara

regeringen obetaget att själv besluta om varifrån, i eller utanför Sverige,

eller ur vilka grupper i samhället som styrelserna rekryteras (bet.

1996/97:UbU3

s. 41). De regler om jäv som gäller för statsförvaltningen har inte ändrats.

Utskottet anser inte att riksdagen genom motionen har fått anledning att ändra

sitt tidigare ställningstagande beträffande forskningsstiftelserna. I uppdraget

till Forskning 2000 ingår att noga pröva fördelningen av ansvar mellan

forskningsråd, andra myndigheter samt stiftelser.

Centerpartiet anser enligt motion 1997/98:Ub810 yrkande 8 att en ordning bör

prövas där all offentlig forskningsfinansiering redovisas i en samlad

forskningsbudget. Det är enligt motionärerna svårt att bilda sig en uppfattning

om vad de statliga medlen till sektorsforskning, som anvisas under ett antal

olika departementsområden, används till.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet med hänvisning till

den pågående utredningen i kommittén Forskning 2000. Utredningen skall bl.a.

lämna förslag i fråga om vilket beslutsunderlag som bör tas fram inför

statsmakternas forskningspolitiska beslut, periodisering samt utformning av

dessa beslut. Kommittén skall också lämna förslag till hur arbetet med att ta

fram kunskapsunderlag för bl.a. statsmakternas beslut skall organiseras. Det

nära sambandet mellan forskningsfrågor och en rad andra frågor, inte minst

frågor om utbildning, näringsliv och arbetsmarknad, bör därvid uppmärksammas

(dir. 1997:67).

För att utveckla systemet för tilldelning av forskningsresurser till mindre och

medelstora högskolor föreslår Centerpartiet i samma motion en

kvalificeringstrappa i tre steg (yrk. 5). Motionärerna vill också att

regeringen skall återkomma med förslag angående hur högskolor skall kunna

utveckla spjutspetskompetens inom särskilda forskningsområden och efter

prövning utnämnas till profilhögskolor inom respektive område (yrk. 6).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Förslaget om kvalificeringstrappa behandlades av riksdagen även vid förra

riksmötet och avslogs då (bet. 1996/97:UbU1). I oktober 1997 beslutade

riksdagen att en högskola som inte är universitet efter prövning av

Högskoleverket skall kunna tilldelas anslag till ett eller flera

vetenskapsområden och därmed få rätt att anordna forskarutbildning inom detta

(dessa) område(n) (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 99). Vad gäller

medel för att utveckla spjutspetskompetens inom ett tilltänkt profilområde

erinrar utskottet om att samtliga mindre och medelstora högskolor i

statsbudgeten för år 1998 har tilldelats ökade medel för forskning. Särskilt

stora ökningar av sådana medel gjordes vid de fyra högskolor som har ansökt om

att få bli universitet. Regeringen har givit Forskning 2000 tilläggsdirektiv

att föreslå kriterier för den framtida fördelningen av forskningsmedel till

mindre och medelstora högskolor (dir. 1997:154). Kriterierna skall bl.a. bygga

på en högskolas kvalifikationer och grad av specialisering. Det sägs i

tilläggsdirektiven att en profilering av forskningen är nödvändig och att det

är varje högskolas ansvar att utveckla sin profil med hänsyn till dess egna

förutsättningar.

I motion 1997/98:Ub460 (s) skisseras en ändrad uppdelning av den statliga

forskningsfinansieringen. För grundforskningen och den fria innovativa

forskningen bör finansieringen liksom hittills vara disciplinorienterad och

anslagen fördelas av fakulteter och forskningsråd, men för den tillämpade

forskningen tänker sig motionären att anslagen skulle fördelas efter den

tilltänkta slutanvändningen. Den sistnämnda fördelningen skulle handhas av en

ny kraftfull statlig organisation med uppgift att långsiktigt bidra till

förnyelse och effektivisering av svenskt näringsliv.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionen. Det finns ingen

anledning för riksdagen att föregripa resultatet av arbetet i Forskning 2000.

Effekterna på svensk forskning av deltagandet i EU:s forskningsprogram bör

enligt motion 1997/98:Ub469 (mp) utredas av Riksdagens revisorer.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen.

Riksdagens revisorer beslutar själva vilka granskningar de skall göra.

Utskottet har inhämtat att NUTEK och EU/FoU-rådet har tagit initiativ till en

kvalitativ analys av det svenska deltagandet i EU-forskningen. Den skall

behandla ramprogrammets betydelse för Sverige, värdera den svenska

deltagarprofilen samt belysa möjligheter och problem för Sverige inom

ramprogrammet. En rapport väntas under våren 1998. På grundval bl.a. av denna

kommer EU/FoU-rådet att utföra en studie som syftar till att belysa relationen

mellan nationella forskningsprogram och EU:s ramprogram. Kungl.

Vetenskapsakademien har också förklarat sig beredd att genomföra en särskild

analys av EU-forskningens kvalitet.

En utvärdering i syfte att uppnå en rationalisering av sektorsforskningen

begärs av Miljöpartiet i motion 1997/98:Ub807 yrkande 49. Det bör också göras

en omprövning av behoven, så att en kommande fördelning verkligen återspeglar

samhällets behov och forskningens kvalitet, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till det pågående

arbetet inom Forskning 2000.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande reformstrategi för utbildnings- och

forskningspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 1 och 1997/98:Fi205

yrkandena 20 och 21,

res. 1 (m) - delvis

2. beträffande högskolor i privaträttslig form

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 6,

res. 1 (m) - delvis

3. beträffande den offentliga utbildningsfinansieringen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 14,

res. 1 (m) - delvis

4. beträffande den centrala styrningen av högskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 1,

res. 2 (kd) - delvis

5. beträffande rektor och styrelseordförande i högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 3 och 1997/98:Ub805

yrkande 10.

res. 2 (kd) - delvis

6. beträffande ett oberoende ackrediteringsinstitut

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 2,

res. 2 (kd) - delvis

7. beträffande rationalisering av verksamheterna inom högskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 42,

8. beträffande samverkan mellan högskolan och det omgivande

samhället

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub420 yrkande 2, 1997/98: Ub459,

1997/98:Ub477 yrkandena 1-5, 1997/98:Ub805 yrkande 18, 1997/98:N274

yrkande 16 och 1997/98:A457 yrkandena 1-2,

res. 1 (m) - delvis

res. 3 (mp) - delvis

res. 2 (kd) - delvis

9. beträffande högskolornas rådighet över sina lokaler

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub409.

res. 1 (m) - delvis

10. beträffande kvalitetspremie i resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 8,

res. 1 (m) - delvis

11. beträffande fristående kurser på C- och D-nivå

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub458 yrkande 3,

res. 4 (v) - delvis

12. beträffande lärosätenas interna resursfördelning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub470,

res. 3 (mp ) - delvis

13. beträffande lärarförsörjningen i högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub474 yrkande 3, 1997/98: Ub489 yrkande

4 och 1997/98:Ub810 yrkande 7,

res. 5 (fp) - delvis

14. beträffande tjänstestrukturen för lärare inom högskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 41,

res. 3 (mp) - delvis

15. beträffande rekryteringsmål för ökad jämställdhet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 12 och 1997/98:Ub489

yrkande 5,

16. beträffande s.k. postexaminakurser

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub810 yrkande 12,

res. 6 (c) - delvis

17. beträffande uppdragsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub415 och 1997/98:Ub474 yrkande 20,

res. 5 (fp) - delvis

18. beträffande åtgärder för att underlätta studier över

fakultetsgränserna

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 26,

19. beträffande IT i den högre utbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 13, 1997/98: Ub805

yrkande 19, 1997/98:K333 yrkandena 16 och 17 samt 1996/97: T917 yrkande

12,

res. 1 (m) - delvis

20. beträffande distansutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:T916 yrkande 3 och 1997/98: T815

yrkande 3,

res. 6 (c) - delvis

21. beträffande datanät i områden med studentbostäder

att riksdagen avslår motion 1996/97:T917 yrkande 20,

22. beträffande livslångt lärande

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 15,

res. 2 (kd) - delvis

23. beträffande invandrare med utländsk högskoleutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 14 och 1997/98:Ub810

yrkande 2,

res. 6 (c) - delvis

res. 2 (kd) - delvis

24. beträffande djurförsök

att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo544 yrkandena 2-3,

25. beträffande tillgodoräknande av universitetsmeriter inom Norden

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub406,

26. beträffande grundläggande behörighet till högskoleutbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub247 yrkande 7,

res. 1 (m) - delvis

27. beträffande social snedrekrytering

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 9,

28. beträffande rekryteringen av invandrare till högre utbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub466 yrkande 2,

29. beträffande högskolans antagningssystem

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 6, 1997/98: Ub408,

1997/98:Ub489 yrkande 6, 1997/98:Ub807 yrkande 27, 1997/98:Ub810 yrkande

11 och 1997/98:Kr518 yrkande 2,

res. 3 (mp) - delvis

30. beträffande värnpliktsutbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub416,

res. 1 (m) - delvis

31. beträffande kårobligatoriet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub432 och 1997/98:Ub474 yrkande 19,

res. 5 (fp) - delvis

32. beträffande studenternas rättssäkerhet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 och 1997/98:Ub489

yrkande 16,

res. 4 (v) - delvis

res. 2 (kd) - delvis

33. beträffande rådgivning till studenter

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub458 yrkande 9,

res. 4 (v) - delvis

34. beträffande dyslexi

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub801 yrkande 2,

35. beträffande handikappanpassning av högskolor och universitet

att riksdagen avslår motion 1997/98:So430 yrkande 3,

res. 7 (fp, kd)

36. beträffande forskningens frihet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 2,

res. 1 (m) - delvis

37. beträffande statens ansvar för grundforskningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkande 3,

res. 8 (m, fp)

38. beträffande fristående forskningsfinansiärer

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub805 yrkandena 4-5,

res. 1 (m) - delvis

39. beträffande samlad forskningsbudget

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub810 yrkande 8,

40. beträffande mindre och medelstora högskolor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub810 yrkandena 5-6,

41. beträffande uppdelning av den statliga forskningsfinansieringen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub460,

42. beträffande EU:s forskningsprogram

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub469,

res. 3 (mp) - delvis

43. beträffande sektorsforskning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 49.

Stockholm den 5 mars 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin

(m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Nils-Erik

Söderqvist (s).

Reservationer

1. Reformstrategi för utbildnings- och forskningspolitiken, m.m. (mom. 1, 2, 3,

8, 9, 10, 19, 26, 30, 36 och 38)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)

anför:

Vi anser att riksdagen bör ställa sig bakom den reformstrategi för utbildnings-

och forskningspolitiken som beskrivs i motion 1997/98:Fi205 yrkandena 20 och 21

och som i sina huvuddrag refereras i utskottets yttrande. Utbildnings- och

forskningssystemen kan inte ses isolerade från resten av samhället. Som

Moderaterna säger i motion 1997/98:Ub805 yrkande 1 går det inte att kompensera

brister t.ex. i fråga om företagsklimat, skatter eller lönebildning med aldrig

så goda insatser inom utbildningsområdet.

Erfarenheterna av de stiftelsehögskolor som inrättats är goda. För både

Chalmers och Högskolan i Jönköping har stiftelseformen inneburit ökad möjlighet

till kreativt nytänkande och en ekonomisk rörelsefrihet som har stärkt

verksamheten. Vi anser därför att fler högskolor bör ges möjlighet att övergå i

privaträttslig form. En lämplig kandidat är Kungl. Tekniska högskolan.

Riksdagen bör således bifalla motion 1997/98:Ub805 yrkande 6.

Frågan om hur ett ökande behov av återkommande kompetenshöjande studier vid

universitet och högskolor för vuxna i arbetslivet skall finansieras måste

enligt vår mening lösas. Vi anser att det finns skäl att på längre sikt styra

över den offentliga utbildningsfinansieringen från producenterna till de

studerande och anser således att riksdagen i enlighet med motion 1997/98: Ub805

bör begära en utredning om detta.

Samverkan mellan högskolorna och det omgivande samhället måste enligt vår

mening utvecklas, så att kunskapsutbytet blir bättre och mer frekvent.

Rörligheten av personer mellan högskolan och näringslivet måste bli mycket

större. För att forskarnas idéer och uppfinningar skall bli väl tillvaratagna

och kommersialiserade behöver naturliga nätverk skapas mellan personer inom

högskolan och inom näringslivet. Antalet forskarutbildade bör öka väsentligt,

särskilt inom områden som är av betydelse för näringslivets konkurrenskraft och

utveckling. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1997/98:Ub805 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.

Högskolorna bör enligt vår mening få större rådighet över sina lokaler genom

att kontrollen över de statliga fastighetsbolagens aktiekapital överlåts till

dem och genom att de själva får avgöra vilka hyrestider som skall tillämpas i

deras hyresavtal. Regeringen kan genom revisioner och tillsättning av

styrelseordförande garanteras insyn i verksamheten. Riksdagen bör med bifall

till motion 1997/98:Ub409 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här

har anfört.

Vi vidhåller liksom tidigare att en kvalitetspremie bör införas i

resurstilldelningssystemet för grundutbildningen. Resurserna skall fördelas

till högskolorna dels via helårsprestationer, dels via kvalitetskriterier och

dels via studenternas val. Riksdagen bör enligt vår mening bifalla motion

1997/98: Ub805 yrkande 8.

IT skall enligt vår mening vara ett integrerat hjälpmedel i den högre

utbildningen. Samtliga universitet och högskolor skall ligga i frontlinjen när

det gäller att utnyttja IT inom alla ämnen. Antalet utbildningsplatser med

inriktning på data, telekommunikation och elektronik måste öka. Staten måste

ställa krav på alla lärosäten att erbjuda kurser och information via IT.

Skapandet av ett statligt resurscentrum för IT-baserade läromedel vill vi

starkt ifrågasätta - det skulle kunna hämma en naturlig utveckling inom detta

område som redan är i gång såväl inom näringslivet som inom

universitetsvärlden. Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande

19 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört. Vi anser

också att riksdagen bör ställa sig bakom kravet i motion 1997/98:K333 yrkande

16 att regeringen för riksdagen skall redovisa förutsättningarna för att

etablera ett virtuellt universitet, antingen som en självständig enhet eller

som en del av ett existerande lärosäte.

Det bör vara ett krav för grundläggande behörighet att en elev har godkänt

betyg i alla kurser i sin gymnasiala utbildning. Regeringens politik att

tillåta att man är underkänd i 10 % av kurserna ger helt fel signal till

eleverna i gymnasieskolan och höjer inte deras motivation för studierna där. Vi

anser därmed att riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub247 yrkande 7.

Den som genomgått värnpliktsutbildning bör enligt vår mening kunna

tillgodoräkna sig denna vid ansökan till olika studievägar. Vi ställer oss

därför bakom förslaget i motion 1997/98:Ub416.

Regeringens politik har varit till skada för forskningens frihet. Eftersom

all genuin kunskapsutveckling är oförutsägbar och i dag okänd, är mångfald och

oberoende nödvändiga förutsättningar för forskningens utveckling. Staten måste

skapa tydliga långsiktiga spelregler som ger dem som har kompetens att

prioritera och välja forskningsområden ett avgörande inflytande över den

processen. Regeringen skall inte ovanifrån bestämma vad som är

?samhällsrelevant?, utan stimulera universiteten och högskolorna att själva ta

och bibehålla aktiva kontakter med företag och myndigheter inom olika områden.

Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98: Ub805 yrkande 2

som sin mening ge regeringen till känna.

Fristående och kraftfulla forskningsfinansiärer är vad Sverige behöver för

att på sikt kunna få den kvalitets- och kompetenshöjning som krävs. Regeringen

bör upphöra med att använda de privaträttsliga forskningsstiftelserna som

budgetregulator och med att skapa jävssituationer genom korsrepresentation i

dessas och de statliga forskningsrådens styrelser. Stiftelserna måste återfå

sin tidigare roll. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98: Ub805

yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 2, 3, 8,

9, 10, 19, 26, 30, 36 och 38 bort hemställa:

1. beträffande reformstrategi för utbildnings- och forskningspolitiken

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 1 samt

1997/98:Fi205 yrkandena 20 och 21 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

2. beträffande högskolor i privaträttslig form

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. beträffande den offentliga utbildningsfinansieringen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 14 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 18 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub420 yrkande 2, 1997/98: Ub459, 1997/98:Ub477

yrkandena 1-5, 1997/98:N274 yrkande 16 och 1997/98:A457 yrkandena 1-2 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande högskolornas rådighet över sina lokaler

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub409 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

10. beträffande kvalitetspremie i resurstilldelningssystemet för

grundutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

19. beträffande IT i den högre utbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub805 yrkande 19 och

1997/98:K333 yrkande 16, med anledning av motion 1996/97: T917 yrkande 12

och med avslag på motionerna 1997/98:Ub489 yrkande 13 och 1997/98:K333

yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

26. beträffande grundläggande behörighet till högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub247 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

30. beträffande värnpliktsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub416 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

36. beträffande forskningens frihet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

38. beträffande fristående forskningsfinansiärer

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkandena 4-5 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Den centrala styrningen av högskolan, m.m. (mom. 4, 5, 6, 8, 22, 23 och 32)

Inger Davidson (kd) anför:

Jag anser att den nuvarande regeringen har gått för långt i central styrning av

högskolan. Staten skall vara garant för högskolesystemet som helhet - dess

kvalitet och effektivitet. Dessutom skall staten garantera att den högre

utbildningen är avgiftsfri och att det finns ett tillräckligt utbildningsutbud.

När det gäller tillträdesregler är det enda som bör fastställas på central nivå

krav på mångfald och jämställdhet. Lokala förhållanden bör få påverka och färga

antagningsproceduren. Vad jag här har sagt bör riksdagen enligt min mening med

bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till

känna.

När det gäller rektor och styrelseordförande i högskolan tar vi

kristdemokrater vår utgångspunkt i synen på högskolorna som självförvaltande

enheter. Deras forskare, lärare och studenter skall ha ett avgörande

inflytande. Vi anser det riktigt att styrelseordföranden är en person som inte

är anställd vid högskolan i fråga, men vi menar att ordföranden skall utses av

högskolan själv. Att regeringen utser styrelseordföranden medför en uppenbar

risk för att den politiska styrningen av högskolornas verksamhet och inriktning

ökar, vilket leder till att villkoren för självständig forskning och högre

utbildning i Sverige äventyras. Jag anser att riksdagen med bifall till motion

1997/98: Ub489 yrkande 3 som sin mening bör ge regeringen till känna det jag nu

har sagt.

Det finns enligt min mening anledning att närmare utreda den i motion

1997/98:Ub489 yrkande 2 framförda idén om ett oberoende ackrediteringsinstitut,

som utifrån ett antal klart och tydligt fastställda kriterier skulle utvärdera

kvaliteten på universitet och högskolor. Förebilder finns i USA och även i

vissa europeiska länder. Vilka kriterier som passar för den svenska högskolan

kan naturligtvis diskuteras. Riksdagen bör alltså bifalla motions- yrkandet.

Andelen högskoleutbildade i industrin och i de små och medelstora företagen

är oroande låg. Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället behöver

ökas på lokal nivå. Utbildningen vinner på att kopplas till näringslivet, och

företagen kan dra nytta av forskning och övrigt kunnande som utbildningen ger.

Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:N274 yrkande 16 hos regeringen

begära förslag om åtgärder för kompetensutveckling och forskning med inriktning

på företagande och entreprenörskap.

De allt snabbare samhällsförändringarna gör livslångt lärande ännu viktigare

än förr. Det blir allt mer angeläget att vidareutveckla de utbildningsformer

som ger möjlighet att bygga på kunskaper allt eftersom förändringar sker.

Distansutbildning, deltidskurser, kvällskurser och sommarkurser ger möjligheter

till studier i flera olika, fritt valda skeden av livet. Dessa studieformer bör

därför främjas. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489

yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.

På Europanivå har det skett förbättringar när det gäller systemen för

ömsesidigt erkännande av examina. I Sverige återstår en del att göra. Jag anser

att invandrare med akademisk utbildning efter ankomsten till Sverige skall få

sin utbildning jämförd med motsvarande svensk och erbjudas deltaga i

kompletterande utbildning och i speciella kurser i svensk yrkesterminologi.

EU:s insatser på utbildningsområdet bör begränsas till att främja rörlighet och

utbyte. Sverige bör slå vakt om bestämmelserna i EG-fördraget att EU inte skall

ge sig in på att harmonisera utbildningssystemen. Vad jag här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 14 som sin mening ge

regeringen till känna.

Det behövs en översyn snarast möjligt av studenternas rättssäkerhet. Den

behöver stärkas inom flera områden, t.ex. när det gäller antagningsfrågor,

examinationsfrågor, rätten att tentera och förekomsten av olika avgifter inom

högskolan. Ju större den lokala friheten är, desto viktigare är det att

studenterna har möjlighet att få sin sak prövad. Jag anser att riksdagen med

bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 16 och med anledning av motion

1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 som sin mening bör ge regeringen till känna vad jag

här har anfört.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 4, 5, 6, 8,

22, 23 och 32 bort hemställa

4. beträffande den centrala styrningen av högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande rektor och styrelseordförande i högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 3 och med avslag på

motion 1997/98:Ub805 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

6. beträffande ett oberoende ackrediteringsinstitut

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N274 yrkande 16, med anledning av

motionerna 1997/98:Ub420 yrkande 2 och 1997/98: Ub805 yrkande 18 och med

avslag på motionerna 1997/98:Ub459, 1997/98:Ub477 yrkandena 1-5 och

1997/98:A457 yrkandena 1-2 hos regeringen begär förslag om åtgärder för

kompetensutveckling och forskning med inriktning på företagande och

entreprenörskap,

22. beträffande livslångt lärande

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 15 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

23. beträffande invandrare med utländsk högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 14 och med anledning

av motion 1997/98:Ub810 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

32. beträffande studenternas rättssäkerhet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub489 yrkande 16 och med anledning

av motion 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

3. Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället, m.m. (mom. 8, 12,

14, 29 och 42)

Gunnar Goude (mp) anför:

Samverkan mellan högskola och näringsliv bedrivs i ett myller av former. Enligt

min mening behöver det tas fram statistik som visar hur de olika

forskningsanslagen, pengarna från näringslivet och de olika bidragen fördelas

mellan dessa olika samverkansformer. Regler för de avtal som skall reglera

samverkan bör införas i högskoleförordningen. Det bör krävas att varje

samverkansprojekt har en ekonomisk kalkyl. Hur dessa kalkyler skall utformas är

något som regeringen bör se över. Riksdagen bör alltså enligt min mening

bifalla yrkandena 1, 3 och 4 i motion 1997/98:Ub477. I Miljöpartiet ser vi med

oro på de ökande regionala klyftorna i Sverige. De mindre och medelstora

högskolorna har en nyckelroll i den nya regionalpolitik som nu mer och mer

ersätter de gamla företagsstöden. Människor med utbildning och med kunskap om

ekologiska sammanhang blir allt viktigare som positiv konkurrensfaktor mellan

länder och regioner. Vi vill därför att det tillsätts en särskild utredning för

att belysa behovet av forskning och utveckling, utbildning och rådgivning om

landsbygden och dess utvecklingsfrågor, såsom föreslås i motion 1997/98:A457

yrkande 1.

Det finns enligt min mening anledning att följa hur lärosätenas interna

resursfördelning sker, så att det klart framgår vad anslagna medel används

till. Det är av stort intresse att veta vilka effekter avregleringen har haft

på utbildningars kvalitet, omfattning och likvärdighet vid olika lärosäten. En

genomlysning från Riksdagens revisorer av hur fördelningssystemet fungerar vid

olika lärosäten skulle kunna ge ett bra underlag för den framtida

utbildningspolitiken. Jag anser att riksdagen med anledning av motion 1997/98:

Ub470 bör som sin mening ge Riksdagens revisorer till känna vad jag nu har

sagt.

Den stela tjänstestrukturen för lärare inom högskolan låser systemet på ett

olyckligt sätt. Alla lärosäten som har forskning och forskarutbildning måste få

möjligheter till ökad rörlighet bland sina lärare och forskare och större

flexibilitet i anställningsförhållandena. Därför bör visstidsförordnande

införas vid anställningar. Lärare och forskare bör stimuleras att under vissa

perioder arbeta vid andra lärosäten i och utanför Sverige, inom andra delar av

den offentliga sektorn eller inom näringslivet. Adjunktstjänsterna, som har

blivit rena lärartjänster utan praktiska möjligheter för innehavaren att

bedriva egen vetenskaplig verksamhet, bör avskaffas eller ändras. Vad jag nu

har sagt bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 41 som sin

mening ge regeringen till känna.

Högskolans antagningssystem behöver enligt min mening en genomgripande

effektivisering. Högskolornas institutioner har i dag att hantera stora mängder

anmälningar vid terminsstarten och den slutliga antagningen försenas ofta upp

till flera veckor. De sent antagna studenterna får påtagliga svårigheter att

tillägna sig det stoff som redan behandlats. Eftersom problemet - som framgår

av vad utskottet skriver - har funnits under lång tid och inte har fått någon

lösning, anser jag att regeringen bör ge ett uttryckligt uppdrag till

Högskoleverket att i samverkan med berörda myndigheter utforma ett förslag till

nya antagningsrutiner. Riksdagen bör med bifall till motion 1997/98:Ub807

yrkande 27 som sin mening ge regeringen till känna vad jag nu har sagt.

Sverige har tidigare haft ett i relation till landets storlek omfattande

vetenskapligt samarbete med den internationella frontforskningen över hela

världen. En relativt stor andel av Sveriges forskningsresurser binds numera upp

genom deltagandet i EU:s forskningsprogram. Det finns en risk att detta har

hämmat andra utvecklingsmöjligheter, att tidigare forskningssamverkan med

utomeuropeiska länder har försvagats och att kvaliteten i den inhemska

forskningen har sänkts. Sveriges deltagande i den EU-styrda forskningen har nu

pågått så länge att en utvärdering torde vara möjlig. Jag anser att en sådan

utvärdering skulle vara av stort värde för utformningen av den framtida svenska

forskningspolitiken och därför bör genomföras. Det är enligt min mening

lämpligt att det görs av Riksdagens revisorer. Detta bör riksdagen med

anledning av motion 1997/98:Ub469 som sin mening ge Riksdagens revisorer till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 8, 12, 14,

29 och 42 bort hemställa

8. beträffande samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub477 yrkandena 1, 3 och 4 och

1997/98:A457 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub420 yrkande

2, 1997/98:Ub459, 1997/98:Ub477 yrkandena 2 och 5, 1997/98:Ub805 yrkande

18, 1997/98:N274 yrkande 16 och 1997/98:A457 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande lärosätenas interna resursfördelning

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub470 som sin mening ger

Riksdagens revisorer till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande tjänstestrukturen för lärare inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 41 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

29. beträffande högskolans antagningssystem

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 27 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub201 yrkande 6, 1997/98: Ub408, 1997/98:Ub489 yrkande

6, 1997/98:Ub810 yrkande 11 och 1997/98:Kr518 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

42. beträffande EU:s forskningsprogram

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub469 som sin mening ger

Riksdagens revisorer till känna vad som ovan anförts,

4. Kurser på C- och D-nivå, m.m. (mom. 11, 32 och 33)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Alltför många avslutar i dag sina studier på för låg nivå. Det statliga

bidragssystemet lockar lärosätena att anta stora studentgrupper till A- och B-

kurser, medan det gör det olönsamt att erbjuda många platser på C- och D-

kurser. Jag tror att det måste finnas starkare incitament för universiteten att

stödja studier på C- och D-nivå, trots att sådana kurser är dyra och därför

kräver en omfördelning av medel inom lärosätet. Frågan om hur man kan ge

universiteten incitament att öka antalet utbildningsplatser på C- och D-nivå då

det gäller fristående kurser bör enligt min mening utredas. Riksdagen bör

bifalla yrkandet om detta i motion 1997/98:Ub458 (yrk. 3).

Studenternas rättssäkerhet är enligt min mening alltför viktig för att

riksdagen skall nöja sig med att invänta resultat av verksamhet som

Högskoleverket självmant planerat. Rätten för en student att genomgå nytt prov

när han eller hon blivit underkänd är en viktig fråga som inte bör lämnas

oreglerad. Det oklara rättsläget när det gäller lokala föreskrifter som

lärosätena meddelat utan att hänvisa till något bemyndigande kan inte få bestå.

Högskoleförordningen bör uttryckligen bemyndiga högskolorna att meddela

föreskrifter på vissa områden. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall

till motion 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 som sin mening ge regeringen till

känna.

Genom att få goda råd sparar studenten både tid och pengar. Regeringen bör

lägga fram förslag till riksdagen om en förstärkning av högskolornas ansvar för

rådgivning till studenter. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1997/98:Ub458 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 11, 32 och

33 bort hemställa

11. beträffande fristående kurser på C- och D-nivå

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

32. beträffande studenternas rättssäkerhet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkandena 4-5 och med

anledning av motion 1997/98:Ub489 yrkande 16 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

33. beträffande rådgivning till studenter

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 17 och 31)

Ola Ström (fp) anför:

Kvaliteten i högskolan är beroende av att det finns välutbildade lärare i

tillräckligt antal. Lärarförsörjningen i högskolan är i princip varje högskolas

eget ansvar, men statsmakternas ansvar är att säkra basen. Fler studenter -

inte minst kvinnor - måste stimuleras att söka sig till forskarutbildningen

och genomströmningen i forskarutbildningen måste öka, så att minst 2 000

doktorander kan examineras varje år. Lärarkrafter i högskolan kan sparas genom

att basåret helt flyttas över till komvux. Invandrade akademiker kan användas i

större utsträckning än hittills. En ständig kompetensutveckling, både

ämnesmässsig och pedagogisk, hos lärarna är en annan viktig kvalitetsfråga. I

detta sammanhang bör även lärarnas tillgång till väl utrustade bibliotek samt

datorer och databaser nämnas. Lärarna måste få möjlighet att utbilda sig för

att använda IT som instrument i sin undervisning. Vad jag här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

Det finns enligt min mening ingen anledning att kräva tillstånd av regeringen

för att ett lärosäte skall få sälja uppdragsutbildning till uppdragsgivare

utanför EES-området. Detta anser jag att riksdagen med bifall till motion

1997/98:Ub474 yrkande 20 bör ge regeringen som sin mening till känna.

Principen om föreningsfrihet är en av de grundläggande fri- och rättigheterna

i regeringsformen. Jag anser, liksom tidigare (jfr bet. 1994/95:UbU5), att det

är fel att studenter tvingas tillhöra studentkår (motsvarande) för att få

studera. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om

avskaffande av obligatoriet. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1997/98: Ub474 yrkande 19 och med anledning av motion 1997/98:Ub432 som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 13, 17 och

31 bort hemställa

13. beträffande lärarförsörjningen i högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 3, med anledning av

motion 1997/98:Ub810 yrkande 7 och med avslag på motion 1997/98:Ub489

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande uppdragsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 20 och med avslag på

motion 1997/98:Ub415 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

31. beträffande kårobligatoriet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub474 yrkande 19 och med anledning

av motion 1997/98:Ub432 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

6. S.k. postexaminakurser, m.m. (mom. 16, 20 och 23)

Andreas Carlgren (c) anför:

Jag anser att det behövs en utbyggnad av s.k. postexaminakurser, särskilda

kurser utformade för personer med akademisk examen som vill vidareutbilda sig

inom sitt vetenskapliga område eller önskar göra ett tillägg till sin examen.

Särskilt viktigt är detta inom tekniska utbildningar, där utvecklingen av nya

vetenskapliga metoder och hjälpmedel går som snabbast. Regeringen bör göra en

översyn av det utbud som finns och överväga behovet av åtgärder. Vad jag här

har anfört bör riksdagen med anledning av motion 1997/98: Ub810 yrkande 12 som

sin mening ge regeringen till känna.

Ökad tillgänglighet till utbildning, vilket man kan åstadkomma genom

distansutbildning, skapar förutsättningar att möta nya grupper och nya

utbildningsbehov. Det nuvarande resurstilldelningssystemet motverkar en

önskvärd ökning av distansutbildningen. Regeringen bör återkomma med förslag om

hur högskolans distansutbildning kan stärkas och hur möjligheterna till

distansexamination kan utvecklas ytterligare. Detta bör riksdagen med bifall

till motionerna 1996/97:T916 yrkande 6 och 1997/98:T815 yrkande 3 som sin

mening ge regeringen till känna.

Många invandrare har en akademisk utbildning med sig hemifrån och därmed

kunskapsresurser, som i stor utsträckning förblir outnyttjade i Sverige. Det är

inte tillräckligt att de kan få sin utbildning värderad och översatt efter

motsvarande svensk eller internationell standard. De har ändå svårigheter att

komma in på arbetsmarknaden, dels för att de saknar praktik och kontakter, dels

för att det kan behövas kompletteringar av tidigare utbildning. Det behövs

därför ett särskilt program inom högskolan där den enskilde kan komplettera sin

utbildning och få kvalificerad språkundervisning i svenska och fackspråk.

Undervisningen bör differentieras efter individuella förutsättningar och

studiebakgrund. I programmet skall också ingå riktad yrkespraktik varigenom den

enskilde kan etablera kontakter och få erfarenhet. Vad jag här har anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 2 och med anledning av

motion 1997/98:Ub489 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 16, 20 och

23 bort hemställa

16. beträffande s.k. postexaminakurser

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

20. beträffande distansutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:T916 yrkande 3 och

1997/98:T815 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

23. beträffande invandrare med utländsk högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 2 och med anledning

av motion 1997/98:Ub489 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

7. Handikappanpassning av högskolor och universitet (mom. 35)

Ola Ström (fp) och Inger Davidson (kd) anför:

Riksdagen bör enligt vår mening hos regeringen påtala vikten av handikapp-

anpassning av universitet och högskolor. Funktionshindrade studenter skall ha

samma rätt som andra att välja utbildning och studieort. Den enskildes intresse

och kompetens skall styra valet av utbildning, inte lokalernas standard. Det

kan kräva såväl anpassning av lokaler som tillgång till kringservice och

tolktjänst. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1997/98:So430 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 35 bort

hemställa

35. beträffande handikappanpassning av högskolor och universitet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So430 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. Statens ansvar för grundforskningen (mom. 37)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp) och Hans

Hjortzberg-Nordlund (m)

Det är en viktig uppgift för staten att säkra medel till fri grundforskning,

som utgör grunden för god kvalitet och utvecklingsmöjligheter för all övrig

forskning. En allt större del av medlen går till s.k. strategisk forskning. Den

socialdemokratiska regeringens besparingar på forskningsrådsanslagen medför en

balansförskjutning mellan grundforskningen och den strategiska forskningen som

med tiden kan skapa problem för den strategiska forskningen och därmed

undergräva våra möjligheter att klara en hårdnande internationell konkurrens.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805

yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 37 bort

hemställa

37. beträffande statens ansvar för grundforskningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Den högre utbildningens ledning och organisation, m.m. (mom. 5 och 15)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)

anför:

Vi har avstått från att reservera oss till förmån för vårt yrkande om den högre

utbildningens ledning och organisation (mot. 1997/98:Ub805 yrk. 10), eftersom

riksdagen efter allmänna motionstidens slut har tagit ställning till

regeringens förslag i prop. 1996/97:141 och därvid avslagit våra yrkanden i

samma fråga (bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). I sak har vi samma uppfattning som

vi då framförde, nämligen att rektor skall utses av högskolans styrelse, att

ordförande och ledamöter skall utses av regeringen efter samråd med det berörda

lärosätet och att regeringen inte skall kunna utse en aktiv politiker eller

politiskt tillsatt tjänsteman till ordförande.

Även i fråga om rekryteringsmål för ökad jämställdhet vidhåller vi vår

inställning, som vi gav uttryck för i betänkande 1997/98:UbU3, att

utgångspunkten skall vara att kompetensen skall avgöra vem som får en

professors- tjänst, att kvotering är fel metod och att hot om indragna anslag

är upprörande.

2. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 19, 26, 29, 31, 39 och 40)

Andreas Carlgren (c) anför:

Lärarförsörjningen i högskolan är en mycket viktig fråga för kvaliteten i den

högre utbildningen. För att trygga den krävs inte minst att fler än hittillls

slutför forskarutbildning. I riksdagens beslut om budget för år 1998 ingår en

satsning på forskarutbildningen som syftar till att effektivisera denna så att

betydligt fler doktorer skall examineras. Genom en överenskommelse i

utbildningsutskottet ökades utrymmet för studiefinansiering i

forskarutbildningen utöver vad regeringen hade föreslagit. Jag har mot denna

bakgrund avstått från att reservera mig till förmån för Centerpartiets motion

1997/98: Ub810 yrkande 7.

I en reservation i budgetbetänkandet 1997/98:UbU1 har bl.a. Centerpartiet

deklararerat sin uppfattning att IT bör utnyttjas i den högre utbildningen för

att nå ut med högskoleutbildning i andra former och till vidare grupper än

hittills, och att möjligheterna att skapa virtuell högskoleutbildning - gärna

som ett svenskt öppet universitet, ett distansuniversitet - bör övervägas.

I fråga om grundläggande behörighet till högskoleutbildning hänvisar jag till

Centerpartiets ställningstagande i betänkande 1995/96:UbU11. Det går ut på att

godkänt i kärnämnena bör vara ett krav, dock med undantag för vissa

utbildningar, t.ex. konstnärliga, för vilka Högskoleverket bör få i uppdrag att

fastställa behörighetskrav.

Problemen för IB-studenter att bli antagna har genom Högskoleverkets beslut

att behandla dem i samma kvotgrupp som studenter med betyg från svenskt

linjegymnasium fått en lösning som har föranlett mig att avstå från reservation

till förmån för yrkande 11 i Centerpartiets motion 1997/98: Ub810.

Jag delar den uppfattning om kårobligatoriet som föranledde den tidigare

fyrpartiregeringen att föreslå dess avskaffande. Det har dock visat sig att ett

avskaffande skulle medföra kostnader för staten. I nuvarande statsfinansiella

läge och när högskolorna är stadda i kraftig expansion, med de

kraftansträngningar som den medför, anser jag inte att det finns skäl att kräva

att obligatoriet avskaffas. Den rätt som finns för distansstuderande att få

begränsat medlemskap i studentkår tillgodoser på ett rimligt sätt dessa

studenters intressen.

Man bör enligt min mening pröva en ordning där all offentlig

forskningsfinansiering redovisas i en samlad forskningsbudget. Eftersom det

normala är att riksdagen inte tar ställning på förhand i frågor som befinner

sig under utredning - som denna fråga gör hos kommittén Forskning 2000 - har

jag dock avstått från att reservera mig till förmån för Centerpartiets yrkande

i denna fråga.

I december 1997 - alltså efter allmänna motionstidens utgång - gav regeringen

i uppdrag åt Forskning 2000 att överväga vilka kriterier som skall ligga till

grund för den framtida fördelningen av forskningsanslag i form av statliga

anslag till mindre och medelstora högskolor. Kriterierna skall bl.a. bygga på

en högskolas kvalifikationer och grad av specialisering. Jag har mot den

bakgrunden avstått från reservation till förmån för Centerpartiets yrkanden om

kvalificeringstrappa och utveckling till profilhögskola.

3. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 17, 19 och 37)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Vänsterpartiet påtalade riskerna för lärarförsörjningen i högskolan i en motion

som behandlades tillsammans med budgeten för år 1997. Vi krävde då en närmare

analys av hur rekryteringen av nya lärare skall gå till. I riksdagens beslut om

budgeten för år 1998 har det gjorts en tydlig satsning på forskarutbildningen,

som motiveras inte minst av behovet av lärare inom högskolan. Jag vill också

stryka under vikten av kompetensutveckling för högskolans lärare och ser med

intresse fram emot en redovisning av högskolornas insatser på det området.

När det gäller uppdragsutbildning vill jag påminna om att Vänsterpartiet i en

motion i anslutning till proposition 1996/97:141 påpekade riskerna för att

lärares engagemang i sådan (liksom i högskoleutbildning i privat regi) kan

urholka kvaliteten i den reguljära utbildningen, om nämligen institutionernas

intresse av intäkter från uppdragsutbildning frestar dem att använda sina bästa

lärarkrafter i den i stället för i den utbildning som institutionen har statens

uppdrag att bedriva.

Vänsterpartiet reserverade sig, tillsammans med fyra andra partier, i

utskottets budgetbetänkande 1997/98:UbU1, för en ökad användning av IT i den

högre utbildningen och för att möjligheterna att skapa ett virtuellt

universitet skulle övervägas. I vårt budgetalternativ hade vi också pengar till

ett distansutbildningsprojekt - öppet universitet - med lokal förankring och

kommunikation via IT (10 mkr).

När det gäller statens ansvar för grundforskningen vill jag påminna om att

Vänsterpartiet i sin motion med anledning av 1996 års forskningspolitiska

proposition markerade vikten av balans mellan universitetens olika uppgifter.

Universitetens samarbete med näringslivet är utvecklande för båda parter, men

vi ser en risk att grundforskningen hamnar i skymundan och att den tillämpade

forskningen blir alltför dominerande.

4. Lärarförsörjningen i högskolan (mom. 13)

Inger Davidson (kd) anför:

Jag vill påminna om att Kristdemokraternas budgetalternativ för år 1998

innefattade 50 miljoner kronor mer till anställningar som doktorand än vad

regeringen föreslagit. Det var ett uttryck för den vikt som vi fäster vid att

fler doktorer skall examineras, bl.a. för att trygga lärarförsörjningen i

högskolan. Sedan en majoritet i utskottet, bestående av Socialdemokraterna,

Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna, enats om en omfördelning inom ramen

för fakultetsanslagen för att öka utrymmet för studiefinansiering i

forskarutbildningen avstod jag från reservation i budgetbetänkandet

1997/98:UbU1.

5. IT i den högre utbildningen (mom. 19)

Ola Ström (fp) anför:

Folkpartiet har i en reservation i budgetbetänkandet 1997/98:UbU1 tillsammans

med fyra andra partier framfört att möjligheterna att skapa virtuell

högskoleutbildning - gärna som ett svenskt öppet universitet, ett

distansuniversitet - bör övervägas. Detta är fortfarande min uppfattning. Jag

har dock i det nu aktuella sammanhanget avstått från reservation.

6. Djurförsök (mom. 24)

Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kd) anför:

Eftersom utredning om begränsning av försöksdjursanvändningen pågår, har vi

avstått från att reservera oss till förmån för motionsyrkandet om djurförsök.

Vi vill dock markera vår bestämda uppfattning att högskolorna måste ta ansvar

för att anvisa alternativ till djurförsök, och att ingen skall tvingas att

utföra djurförsök mot sin vilja.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................6

Övergripande frågor 7

Resurstilldelning för grundutbildningen 11

Lärare 13

Studieorganisation 14

Tillträde till högskoleutbildning 19

Övriga studentfrågor 23

Forskning 25

Hemställan 27

Reservationer........................................31

1. Reformstrategi för utbildnings- och forskningspolitiken, m.m. (mom.

1, 2, 3, 8, 9, 10, 19, 26, 30, 36 och 38) (m)

31

2. Den centrala styrningen av högskolan, m.m. (mom. 4, 5, 6, 8, 22, 23

och 32) (kd) 34

3. Samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället, m.m. (mom. 8,

12, 14, 29 och 42) (mp)

36

4. Kurser på C- och D-nivå, m.m. (mom. 11, 32 och 33) (v) 38

5. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 17 och 31) (fp) 38

6. S.k. postexaminakurser, m.m. (mom. 16, 20 och 23) (c) 39

7. Handikappanpassning av högskola och universitet

(mom. 35) (fp, kd) 40

8. Statens ansvar för grundforskningen (mom. 37) (m, fp) 41

Särskilda yttranden..................................41

1. Den högre utbildningens ledning och organisation, m.m. (mom. 5 och

15) (m) 41

2. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m. (mom. 13, 19, 26, 29, 31, 39 och

40) (c) 42

3. Lärarförsörjningen i högskolan, m.m.

(mom. 13, 17, 19 och 37) (v) 43

4. Lärarförsörjningen i högskolan (mom. 13) (kd) 44

5. IT i den högre utbildningen (mom. 19) (fp) 44

6. Djurförsök (mom. 24) (mp, kd) 44