Bet. 1997/98:UbU13

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU13

Vissa utbildnings- och forskningsområden

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 46 motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten

1997 som alla berör högskolan. Samtliga yrkanden avstyrks.

I motionerna framförs synpunkter på den högre yrkesutbildningen, läggs fram

förslag om nya högskoleutbildningar och presenteras önskemål om forskning inom

vissa områden, etc.

På nio punkter har m, fp, v, mp och kd reservationer.

Motionerna

Motion från allmänna motionstiden 1996

1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att påskynda och underlätta integreringen av IT i samhället.

Motioner från allmänna motionstiden 1997

1997/98:Ub231 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den högre utbildningen av bl.a. lärare och socialarbetare inom de

ämnen som rör alkohol, narkotika och tobak.

1997/98:Ub281 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om specialpedagogisk kompetens i gymnasieskolan.

1997/98:Ub403 av Fanny Rizell och Ingrid Näslund (kd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ANT-kunskap

inom den högre utbildningen av lärare och pedagogutbildningar samt läkar- och

vårdhögskoleutbildningarna.

1997/98:Ub414 av Cinnika Beiming (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av teaterpedagogisk

högskoleutbildning.

1997/98:Ub419 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och

forskning inom frilufts- och fritidsområdet.

1997/98:Ub421 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av

kommunikationsforskningen inom Högskolan Dalarna.

1997/98:Ub423 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda

möjligheterna för att inrätta ett akademiskt centrum för Östersjöländerna.

1997/98:Ub434 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett

utbildningspaket riktat till Smålands aluminiumcentrum.

1997/98:Ub437 av andre vice talman Görel Thurdin och Ingbritt Irhammar (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den statliga tillsynen över Naprapathögskolan permanentas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Naprapathögskolan ges möjligheter till examinationsrätt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att studerande vid Naprapathögskolan bör få söka studiemedel.

1997/98:Ub443 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetsstatus till

Högskolan i Växjö.

1997/98:Ub449 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om TV-journalistutbildning.

1997/98:Ub453 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningen av

röntgensjuksköterskor.

1997/98:Ub454 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

sjöbefälsutbildningen på Tjörn och Donsö.

1997/98:Ub462 av Laila Bjurling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett

industrihistoriskt och industriellt utvecklingscentrum i Eskilstuna.

1997/98:Ub471 av Birthe Sörestedt och Nils T Svensson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

invandrarkunskap.

1997/98:Ub472 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt ämne benämnt

skuldsaneringsrätt införs inom högskolan.

1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av svenska tolkar.

1997/98:Ub476 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om kyla

m.m.

1997/98:Ub488 av Owe Hellberg och Britt-Marie Danestig (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge dramapedagogutbildningen högskolestatus,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att göra utbildningarna treåriga med examensrätt,

3. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - hos regeringen begär att den

tillsätter en utredning om att förändra dramapedagogutbildningen till en

högskoleutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub489 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om humanioras roll i utbildningen.

1997/98:Ub802 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

journalistutbildningen skall förstärkas med utbildade språkvårdare.

1997/98:Ub806 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all basårsutbildning skall ske inom komvux,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om planering för socialt basår riktad till män.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder i utbildning av förskollärare för ökade kunskaper i metodik

och organisation vid föräldraaktiva förskolor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder i utbildning av förskollärare med anledning av förskolans

växande ansvar för förberedande träning och undervisning i nära anknytning till

grundskolepedagogiken,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av högskollärarutbildning,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättande av en utredning som närmare skall granska universitets

och högskolors yrkesutbildningar med särskild prövning av olika

yrkesutbildningars naturliga hemvist,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning som skall framlägga förslag om ordnad

utbildning vid universitet och högskolor av ekotekniker, miljöekonomer och

miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt införande av miljökunskap som baskunskap

vid alla studiegångar,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag till Högskoleverket att sammanställa en bruksanvisning för

universitets- och högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval och

för arbetsmarknaden som vägledning vid planering av personalbehov,

50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av kraftigt ökad forskning inom miljöskydd, miljöbetingat

hälsoskydd, miljövänlig produktion samt miljövänligare varuhantering,

51. att riksdagen beslutar inrätta ett centrum för miljöteknik med planering,

organisation och verksamhet enligt vad som anförts i motionen.

1997/98:U808 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda formerna för en till Linköpings universitet i Norrköping

anknuten Östersjöakademi.

1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av dansutbildningen.

1997/98:Kr510 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten bör ta ansvaret för den grundläggande idrottsforskningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att idrottsrörelsen får ett ökat inflytande över de organ som

samordnar idrottsforskningen.

1997/98:Kr511 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utbildnings- och forskningscentrum för motionsidrotten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning kring sambandet mellan motion och hälsa och dess

konsekvenser ur ett kvinno- och samhällsperspektiv.

1997/98:Kr601 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av en särskild vuxenpedagogisk utbildning.

1997/98:T623 av Erling Bager (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en samordnad utbildning av sjöbefäl.

1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krav på utbildning för bibliotekarier.

1997/98:A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förberedande basår.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande motioner från den allmänna motionstiden

hösten 1997 och yrkanden i dessa som tar sikte på vissa avgränsade områden inom

den grundläggande högskoleutbildningen och inom forskningen. Först behandlas

ett antal frågor som är gemensamma för viss högre yrkesutbildning. Därefter tas

synpunkter upp som rör viss befintlig utbildning. Utskottet kommer så in på

förslag till ny utbildning och slutligen önskemål om forskning och lokalisering

av sådan.

Frågor gemensamma för viss högre yrkesutbildning

I några motioner krävs att ett större mått av kunskaper på vissa områden skall

ingå i den grundläggande högskoleutbildningen. Fördjupad kunskap om alkohol,

narkotika och tobak (ANT) i de högre yrkesutbildningarna är enligt motion

1997/98:Ub231 (fp) yrkande 1 en förutsättning för att informationen om ANT

skall kunna bearbetas på ett pedagogiskt och socialpsykologiskt riktigt sätt,

bl.a. i verksamheten som lärare och socialarbetare. I motion 1997/98:Ub403 (kd)

framförs tanken att riksdagen borde kunna påverka ANT-utbildningen genom att

betrakta förekomsten av ANT-kurser som ett kriterium bland andra för hur

utbildningen av lärare och vårdpersonal totalt har lyckats.

Motsvarande krav på invandrarkunskap framförs i motion 1997/98:Ub471 (s), där

motionärerna åberopar en kartläggning som gjorts av Socialstyrelsen. I denna

konstateras att invandrarkunskap förekommer i begränsad omfattning i flera

grundutbildningar och att skillnaderna är relativt stora både inom och mellan

utbildningarna. Bristande kunskaper i nu berört hänseende ger, heter det i

motionen, upphov till missförstånd och problem såväl för den enskilde individen

som för personalen.

I motion 1997/98:Ub489 (kd) yrkande 10 begärs ett uttalande av riksdagen om

humanioras roll i utbildningen. För att skapa ett mänskligare samhälle krävs

djupare kunskaper också om andliga, kulturella, sociala och etiska värden.

Ämnena inom humaniora är i stor utsträckning kulturbärande och ger studenten

tillfälle till självreflektion och kritiskt tänkande, hävdar motionärerna.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena med hänvisning till den ordning som

gäller för fastställandet av innehållet i högskoleutbildningen. För drygt två

år sedan, hösten 1995, erinrade utskottet om denna ordning med anledning av då

aktuella, liknande motionsyrkanden (bet. 1995/96:UbU4 s. 14). Det är regeringen

som anger målen för de olika examina som får avläggas inom högskolan. Detta

sker i examensordningen, som utgör bilaga 3 till högskoleförordningen (SFS

1993:100). I vidare mån än så reglerar inte statsmakterna innehållet i den

grundläggande högskoleutbildningen. Om riksdagen finner det påkallat, kan den

som sin mening ge regeringen till känna att förordningsbestämmelser bör ändras

i viss riktning. Utbildningarnas närmare innehåll skall bestämmas lokalt vid

varje universitet och högskola. Likaså är utbildningens närmare organisation

och pedagogiska uppläggning helt och hållet en fråga för varje lärosäte. Av

examensordningen framgår att det vid alla lärarexamina med undantag för

folkhögskollärarexamen, flyglärarexamen, specialpedagogexamen och studie- och

yrkesvägledarexamen bl.a. föreskrivs att studenten skall ha ?förmåga att belysa

allmänmänskliga och övergripande frågor som t.ex. existentiella och etiska

frågor, jämställdhetsfrågor, miljöfrågor samt internationella och

interkulturella frågor?.

På riksdagens begäran tillkallade regeringen förra året en parlamentariskt

sammansatt kommitté för att lämna förslag till förnyelse av lärarutbildningen.

I direktiven påpekas att invandringen har inneburit stora förändringar i

skolans arbete. Detta förutsätter numera kunskap om andra kulturer och om

språkutvecklingen hos elever med annat modersmål än svenska (dir. 1997:54).

Utskottet behandlade under förra riksmötet utförligt motionsyrkanden om

utbildning om ANT (1996/97:UbU9 s. 27 f.) Utskottet hänvisade bl.a. till

examensordningen, där det föreskrivs att studenten skall ha de kunskaper och

färdigheter som behövs för att som lärare förverkliga skolans mål och medverka

i utvecklingen av dess verksamhet. Ett av målen i grundskolan som skall uppnås

är att eleven skall ha tillägnat sig grundläggande kunskaper om

förutsättningarna för en god hälsa och ha förståelse för den egna livsstilens

betydelse för hälsan. Utskottet har under behandlingen av de nu aktuella

yrkandena erfarit att frågor om förebyggande av narkotikamissbruk behandlas i

lärarutbildningen vid samtliga berörda lärosäten. Utskottet har vidare inhämtat

att det inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet) pågår ett omfattande

arbete med att ta fram en aktionsplan som rör narkotikafrågor. I denna avses

berörda departements åtgärder bli redovisade, t.ex. på utbildningsområdet

åtgärder som tar sikte på såväl skolan som högskolan.

Som framgår av motion 1997/98:Ub471 har Socialstyrelsen i en rapport kunnat

konstatera att invandrarkunskap behandlas i mycket begränsad omfattning i

läkar-, tandläkar- och psykologutbildningarna (Invandrarkunskap i

högskoleutbildningen, Socialstyrelsen 1997). Rapporten vänder sig till

anordnare av högskoleutbildning inom hälso- och sjukvårdsområdet och det

sociala området samt till kommuner och landsting.

Utskottet anser att riksdagen bör kunna utgå från att berörda myndigheter -

det gäller såväl universitet och högskolor som myndigheter med tillsynsansvar -

ser till att högskolans utbildning uppfyller alla de rimliga krav som kan

ställas på densamma för att studenterna skall kunna fullgöra sina uppgifter i

den kommande yrkesverksamheten på ett tillfredsställande sätt. Detta bör

riksdagen naturligtvis också kunna utgå från i frågan om vad som krävs av

utrymme för visst ämne eller vissa ämnen i utbildningen för att t.ex. stimulera

kritiskt tänkande hos studenterna.

Miljöpartiet för i motion 1997/98:Ub807 åter fram kravet på en utredning som

närmare bör granska universitets och högskolors yrkesutbildningar med särskild

prövning av olika yrkesutbildningars naturliga hemvist (yrk. 23). Det är enligt

motionärerna långtifrån självklart att alla dessa utbildningar gagnats av att

de - med motiveringen att de skulle vara forskningsanknutna - överförts till

universitet och högskolor. Lärarutbildningen är ett bra exempel, menar

motionärerna, på en yrkesutbildning som i många fall drabbats hårt.

Undervisningen sker inte i kontakt med den verklighet som yrket gäller och

utbildningen ger ingen yrkesidentitet. Undervisningens tyngdpunkt måste

förskjutas mot den praktiska verksamheten i skolmiljön, och teoriundervisningen

bör på ett helt annat sätt än för närvarande knytas samman med erfarenheterna

från den verkliga skolvardagen.

U t s k o t t e t har två gånger under de två senaste riksmötena avstyrkt

likalydande yrkanden från Miljöpartiet (bet. 1995/96:UbU4 och 1996/97: UbU9).

Även den här gången anser utskottet att riksdagen inte bör uttala sig för den

begärda utredningen. Liksom tidigare noterar utskottet att motionärerna

ifrågasätter värdet av den forskningsanknytning som var motiveringen för att

ett antal eftergymnasiala utbildningar fördes till högskolan vid 1977 års

högskolereform. På den punkten godkände riksdagen enhälligt regeringens förslag

(prop. 1975:19, bet. UbU17, rskr. 179). I övrigt nöjer sig utskottet med att

hänvisa till den utredning om lärarutbildningen som nu arbetar. I utredningens

direktiv anförs det beträffande utformningen av yrkesinriktad utbildning att

yrkets krav naturligtvis skall vara styrande för utbildningen.

Enligt yrkande 30 i motion 1997/98:Ub807 (mp) bör regeringen uppdra åt

Högskoleverket att ställa samman informationsmaterial (?en bruksanvisning?) om

universitets- och högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval och

för arbetsmarknaden såsom vägledning vid planering av personalbehov. Såväl

studenter som avnämare är okunniga om vad en ?fri? högskoleutbildning eller

forskarutbildning ger för yrkesmässig kompetens eller arbetsmöjligheter.

U ts k o t t e t, som avstyrkte ett identiskt yrkande våren 1997, hänvisar

till den motivering för riksdagens avslag på yrkandet som utskottet då anförde

och anser därmed att något tillkännagivande av riksdagen i enlighet med

motionärernas önskemål inte är behövligt (bet. 1996/97:UbU9 s. 30). Utskottet

hänvisade till Högskoleverkets uppgift att informera om bl.a. utbudet av

utbildning vid universitet och högskolor samt till de databaser som finns

tillgängliga på Internet och rymmer omfattande information om

högskoleutbildningen. Utskottet vill tillägga att det enligt högskolelagen

(1992:1434) åligger högskolorna att informera om sin verksamhet.

I tre yrkanden återkommer Folkpartiet till sina förslag om förändringar i

ordningen för basårsutbildningen. Yrkandena 1 och 2 i motion 1997/98: Ub806

innehåller förslag om att all basårsutbildning skall ske inom den kommunala

vuxenutbildningen respektive att Skolverket bör få i uppdrag att planera ett

socialt basår riktat till män, det senare i syfte att avhjälpa bristande balans

mellan könen i vissa yrken. I samma syfte föreslås i motion 1997/98:A806 att

man jämte tekniskt basår bör anordna motsvarande basår för helt andra

utbildningar med iögonfallande sned rekrytering, t.ex. vissa lärarutbildningar

och vård- och omsorgsutbildningar (yrk. 15).

U t s k o t t e t har tidigare vid flera tillfällen avstyrkt likartade

förslag om förändringar i den nuvarande ordningen för basårsstudier (t.ex. bet.

1996/97:UbU1 s. 58 och 73). Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och

avstyrker således bifall till yrkandena.

Synpunkter på vissa befintliga högre yrkesutbildningar

Dansutbildningen bör ses över, föreslås det i motion 1997/98:Kr306 (kd) yrkande

8. Motionärerna menar - mot bakgrund av dansares ofta mycket korta karriär -

att det i grundutbildningen alltid bör finnas en förberedelse för en alternativ

karriär, omskolning eller vidareutbildning.

Med hänvisning till vad u t s k o t te t utförligt anförde för drygt ett år

sedan vid behandlingen av ett par liknande yrkanden avstyrker utskottet även

den här gången förslaget om översyn av dansutbildningen (jfr bet. 1996/97:UbU1

s. 70).

Frågan om sjöbefälsutbildningen tas upp i motionerna 1997/98:Ub454 (m) och

1997/98:T623 (fp) yrkande 5. Det finns enligt den förra motionen en hotande

brist på sjöbefäl varför det är viktigt att man utnyttjar de befintliga

utbildningsresurserna väl. Med hänvisning till detta och till krav på kvalitet

som följer av STCW-konventionen (Standards of Training, Certification and

Watchkeeping for Seafarers) bör frågan om examensmöjligheter och därmed

behörighet för de studerande på skolorna på Tjörn och Donsö lösas snabbt. Även

den senare motionen kommer in på Sveriges skyldigheter enligt STCW-

konventionen, och motionären berör i det sammanhanget den brist på samordning

som - heter det i motionen - enligt många branschföreträdare vidlåder den

svenska sjöbefälsutbildningen. Motionären föreslår att ett exekutivråd inrättas

som är överordnat sjöbefälsskolorna.

U t s k o t t e t avstyrker motionerna. Med anledning av vad som anförs och

föreslås i motionerna vill utskottet anföra följande.

I examensordningen (bilaga 3 till högskoleförordningen, SFS 1993:100)

återfinns föreskrifter om bl.a. sjöbefälsexamina. Enligt lagen (1993:792) om

tillstånd att utfärda vissa examina får enskild fysisk eller juridisk person

som anordnar utbildning endast efter tillstånd utfärda sådana examina som

regeringen med stöd av högskolelagen meddelat föreskrifter om. Sådant tillstånd

lämnas av regeringen. Innan beslut fattas i tillståndsfrågor skall yttrande

begäras in från Högskoleverket. Utskottet har inhämtat att Högskoleverket för

närvarande behandlar en ansökan från Stiftelsen Sjöpersonalutbildning på Tjörn

om rätt att utfärda sjökaptensexamen och sjöingenjörsexamen.

Kraven på yrken inom sjöfarten regleras i den internationella konventionen

STCW. Som nämns i en av motionerna skall Sverige, liksom alla andra

sjöfartsnationer, före den 1 augusti 1998 meddela generalsekreteraren i

Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) vilka åtgärder som vidtagits för

att uppfylla kraven i STCW. Syftet med konventionen är att klargöra kraven på

teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter för olika yrken inom

sjöfarten. Efter den 1 augusti 1998 får inga utbildningar påbörjas som är

baserade på en tidigare konvention, STCW 78. Högskoleverket har fått i uppdrag

att senast den 18 mars 1998, efter att ha samrått med Sjöfartsverket, redovisa

förslag till förändringar av målbeskrivningarna för sjöbefälsutbildningarna som

kan bli påkallade med anledning av bl.a. STCW.

Högskoleverket avser att redovisa en utvärdering av sjöbefälsutbildningen i

landet i början av juni 1998.

Sjöfartsverket har för regeringen (Kommunikationsdepartementet) redovisat ett

uppdrag om behovet av utbildning för yrken inom sjöfarten. Verket anser att

dimensioneringen, mot bakgrund av den ökning av utbildningen som nyligen skett,

bör bibehållas på nuvarande nivå. Den samlade antagningen år 1997 beräknas

uppgå till 450 studerande. Sjöfartsverket avser att lämna en reviderad

behovsanalys i maj 1998. Beträffande samordning anför verket att ett nära

samarbete måste utvecklas mellan Sjöfartsverket som behörighetsutfärdande

myndighet och Högskoleverket med avseende på kraven på kvalitetskontroll och

godkännande enligt STCW 95. Ett sådant samarbete har inletts, påpekar

Sjöfartsverket.

I motion 1997/98:Ub453 (m) anför motionären att det råder brist på

röntgensjuksköterskor i dag, varför det är hög tid att det fattas beslut om den

framtida röntgensjuksköterskeutbildningen. Det pågår diskussioner om hur

utbildningen skall organiseras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen skall avslå motionen med hänvisning

till följande.

Regeringen (Socialdepartementet) tillsatte år 1994 en parlamentarisk kommitté

med uppgift att göra en samlad översyn av principerna för legitimation och

behörighet (dir. 1994:2). Kommittén skulle lämna förslag bl.a. i frågan om

legitimation och behörighetsföreskrifter för olika yrkesgrupper inom hälso- och

sjukvården samt närliggande områden. I sitt betänkande Ny behörighetsreglering

på hälso- och sjukvårdens område m.m. (SOU 1996: 138) föreslår kommittén bl.a.

en treårig direktutbildning för röntgensjuksköterskor som leder till

legitimation som röntgensjuksköterska. Regeringen gav den 29 januari 1998

Högskoleverket i uppdrag att lämna förslag till målbeskrivningar avseende nya

yrkesexamina för vissa vårdutbildningar, m.m. I uppdraget ingår att

Högskoleverket skall lämna förslag till utbildning för specialistsjuksköterskor

med olika inriktningar samt målbeskrivningar för dessa. Verket skall därvid

presentera en modell för utbildning för röntgensjuksköterskor samt förslag till

målbeskrivning för denna. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att regeringen

den 5 februari 1998 överlämnade en remiss till Lagrådet om yrkesverksamhet på

hälso- och sjukvårdens område. I den föreslås att endast sjuksköterskor som

genomgått en reglerad vidareutbildning för sjuksköterskor får rätt att använda

den titel som motsvaras av examen (skyddad specialistbeteckning).

Två yrkanden i Miljöpartiets partimotion 1997/98:Ub807 tar sikte på

förskollärarutbildningen. Riksdagen föreslås uttala sig för att utbildningen av

förskollärare skall omfatta mer kunskaper i metodik och organisation vid

föräldraaktiva förskolor. Den speciella situationen som det nära samarbetet med

föräldrar innebär vid sådana skolor bör behandlas (yrk. 4). Vidare bör, menar

motionärerna, bl.a. kunskaper i förberedande språkträning ingå i

förskollärarutbildningen för att minska problemet med specifika läs- och

skrivsvårigheter i grundskolan (yrk. 5).

U t s k o t t e t avstyrker motionerna med hänvisning till vad utskottet

sagt inledningsvis om ordningen för att bestämma innehållet i

högskoleutbildningen (s. 5). I sammanhanget vill utskottet emellertid erinra om

att frågan om integrering av den pedagogiska verksamheten för barn och ungdomar

för att nå högre kvalitet i såväl förskolans som skolans och skolbarnsomsorgens

verksamhet berördes i regeringens utvecklingsplan våren 1997 (skr.

1996/97:112). Samma fråga återkommer i direktiven för

lärarutbildningskommittén. Det framhålls där bl.a. att en integrerad verksamhet

öppnar för t.ex. organisering i arbetslag, i vilka förskollärare, lärare i

grundskolan och fritidspedagoger samverkar för barnens lärande och utveckling.

Utredningen skall överväga avvägningen mellan gemensamma delar och utbildningar

inriktade mot speciella kompetenser inom lärarutbildningen (dir. 1997:54 s. 4

och 8).

Det föreslås i motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 8 att riksdagen som sin mening

skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om specialpedagogisk

kompetens i gymnasieskolan. Motionärerna framhåller att gymnasielärarna sällan

har fått några specialpedagogiska kunskaper under sin utbildning. Andelen

elever med behov av särskilt stöd har ökat.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till att

lärarutbildningskommittén enligt sina direktiv skall se över behovet av

specialpedagogisk kompetens i hela skolsystemet.

För att betona vikten av god språkvård bör enligt motion 1997/98:Ub802 (kd)

möjligheterna att anställa utbildade språkvårdare i journalistutbildningen

undersökas. Detta föreslår motionärerna att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna (yrk. 5).

U t s k o t t e t, som avstyrker yrkandet, konstaterar att anställning av

personal i högskolan är en fråga som hanteras av berörda myndigheter. Ej heller

skall riksdagen, vilket framgått inledningsvis, uttala sig om det närmare

innehållet i högskoleutbildningen.

Önskemål om nya utbildningar

I motion 1997/98:Ub807 (mp) framhålls att det ökade antalet studerande i

högskolan medför större krav på anpassning av undervisningen till nya

betingelser i form av heterogena grupper och nya studerandekategorier. Härmed

ökar kraven på lärarnas undervisningsskicklighet. Motionärerna föreslår att det

skall inrättas en särskild högskollärarutbildning (yrk. 22).

U t s k o t t e t har tidigare under innevarande riksmöte behandlat flera

motionsyrkanden om vikten av pedagogisk utbildning av högskolans lärare (bet.

1997/98:UbU3 s. 20 f.). Yrkandena avstyrktes bl.a. med hänvisning till att

lärosätena i sina årsredovisningar skall redovisa omfattningen och inriktningen

av det pedagogiska utvecklingsarbetet inom vissa angivna områden samt till att

Högskoleverket skulle få i uppdrag att utvärdera bl.a. lärarnas fortbildning

och vidareutbildning i pedagogik och jämställdhetsfrågor. Av Verksamhetsplan

för Högskoleverket 1998 (Högskoleverket, Stockholm, januari 1998) framgår att

verket kommer att utvärdera vad de särskilda kompetensmedlen som högskolorna

tilldelades för några år sedan har resulterat i, ett projekt som beräknas pågå

under första delen av år 1998. Med det anförda avstyrker utskottet förevarande

yrkande.

Mot bakgrund av vuxenutbildningens expansion föreligger det ett behov av

särskild vuxenpedagogisk utbildning, heter det i motion 1997/98:Kr601 (v). I

yrkande 8 föreslås att frågan om en vuxenlärarexamen skall utredas skyndsamt.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet - som bör avslås av

riksdagen - peka på att regeringen i direktiven för lärarutbildningskommittén

berör frågan om vuxenutbildningens betydelse och framhåller att det därför är

angeläget att den vuxenpedagogiska kompetensen utvecklas (dir. 1997:54).

Utredningen skall, står det i direktiven, analysera vilka krav som skall

ställas på lärarutbildningen för att tillgodose behovet av vuxenpedagogik och

även överväga en särskild vuxenpedagogisk examen. Motionärernas önskemål är

enligt utskottet tillgodosett.

I Vänsterpartiets motion om informationsteknik, 1997/98:T912, finns ett avsnitt

om biblioteken där motionärerna framhåller att biblioteken har en viktig

framtidsroll när det gäller att ge medborgarna möjligheter att använda sig av

nya nätverk och att hämta information ur databaser. Som informationsförmedlare

och genom att deras verksamhet återfinns i samtliga kommuner är biblioteken

lämpliga som värdar för informationsstationer med terminaler kopplade till

olika databaser och nätverk. Detta ställer helt andra krav på bibliotekarierna,

menar motionärerna, som anser att riksdagen bör uppmärksamma regeringen på att

det krävs ständig, kompletterande utbildning (yrk. 15).

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet. Som redan framgått är det ingen

riksdagsfråga vilka kurser som sammanförs till utbildningsprogram eller vad

skilda kurser innehåller. I sammanhanget vill utskottet påpeka att utbildningen

för bibliotekarier inte leder fram till examen som är nationellt reglerad.

Riksdagen bör kunna utgå från att de ansvariga inom högskolan ser till att

högskoleutbildning för viss yrkesverksamhet ges ett för yrkesverksamheten

relevant innehåll.

Det bör erinras om att informationsteknikens (IT) betydelse för bibliotekens

verksamhet behandlades utförligt i den s.k. IT-propositionen våren 1996 (prop.

1995/96:125). Beträffande utbildningen betonades det att målet var att

kunskaper om IT och om dess användningsmöjligheter skulle föras in på alla

nivåer i utbildningsväsendet inom tre år.

I motion 1997/98:Ub488 (v) beskrivs utförligt läget vad gäller

dramapedagogutbildning i landet och skälen till att det bör finnas en

kvalificerad sådan. Enligt motionärerna har utbildningen hamnat i kläm mellan

folkbildning och högskola. Nödvändiga omprioriteringar på somliga folkhögskolor

har medfört en neddragning av dramapedagogutbildningen. Staten bör nu ta sitt

ansvar för utbildningen genom att ge den högskolestatus och göra de befintliga

utbildningarna treåriga med examensrätt. Under alla förhållanden borde

regeringen tillsätta en utredning med syfte att förändra

dramapedagogutbildningen till en högskoleutbildning i enlighet med vad som

anförs i motionen.

Frågan om teaterpedagogisk utbildning behandlas i motion 1997/98: Ub414 (s).

Motionären påpekar att musik- och bildämnena har en lång tradition inom skolan

och att det finns etablerad lärarutbildning inom dessa områden. Numera finns

det även pedagogisk högskoleutbildning i dans. Det finns behov även av

teaterpedagogisk högskoleutbildning.

U t s k o t t e t anser att riksdagen skall avslå motionerna. Som skäl för

detta vill utskottet anföra följande.

Regeringen avslog våren 1997 en ansökan från Edelviks, Ljungskile och

Västerbergs folkhögskolor om gemensam rätt att utfärda högskoleexamen om 80

poäng med inriktning mot dramapedagogik. Högskoleverket hade avstyrkt

ansökningen. Folkbildningsrådet, som yttrat sig i ärendet, ansåg inte att en

folkhögskola borde få utfärda högskoleexamen och samtidigt få statsbidrag som

folkhögskola.

Det ankommer naturligtvis inte på riksdagen att uttala någon uppfattning i

frågan om högskolestatus på viss utbildning som ges på folkhögskola.

När det gäller att anordna viss utbildning inom högskolan, t.ex. för

dramapedagoger eller teaterpedagoger, är ordningen för planeringen av

högskoleutbildningen sådan att det i första hand är högskoleenheterna själva

som prövar frågan. De har därvid att ta ställning till om det finns ekonomiska

och praktiska möjligheter att bredda sitt utbud av utbildning. Utskottet är med

det anförda inte berett att i enlighet med andrahandsyrkandet i motion

1997/98:Ub488 föreslå en utredning om dramapedagogutbildningen.

TV-journalister behöver utveckla sin förmåga till källkritik, menar motionären

i motion 1997/98:Ub449 (m). En 80-poängsutbildning i valfritt ämne före den

speciella journalistutbildningen kan ge grunden för ett mera vetenskapligt

angreppssätt.

U t s k o t te t avstyrker motionen. Riksdagen skall inte - vilket framgått

i det föregående - befatta sig med viss högskoleutbildnings närmare innehåll.

I motion 1997/98:Ub437 (c) föreslås ett uttalande av riksdagen om att

Naprapathögskolan i Stockholm bör ställas under permanent statlig tillsyn, att

det bör ordnas examinationsrätt för skolan samt att de studerande vid skolan

bör få möjlighet till studiemedel.

U t s k o t t e t avstyrker motionen. Det ankommer inte på riksdagen att i

visst enskilt fall, som det nu aktuella, uttrycka sin mening om statligt stöd

till fristående utbildning. Enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda

vissa examina är det regeringen som ger enskild utbildningsanordnare tillstånd

att utfärda examina. Vidare är det enligt studiestödslagen (1973:349)

regeringen eller den myndighet som regeringen utser som bestämmer vid vilka

läroanstalter och utbildningar studiemedel skall lämnas till studerande. I

sammanhanget vill utskottet upplysa om att regeringen har uppdragit åt

Högskoleverket att utreda möjligheten att inordna utbildningarna till naprapat

och kiropraktor i den statliga högskolan. I uppdraget ingår att utreda

möjligheterna att förlägga utbildningarna till Karolinska institutet. Uppdraget

skall redovisas den 16 mars 1998.

Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 16 som sin mening ge

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av svenska tolkar. I

motiveringen för yrkandet heter det att bristen på svenska tolkar är mycket

stor i t.ex. italienska, grekiska och portugisiska, vilket visat sig i EU-

arbetet.

U t s k o t t e t har erfarit att man inom Regeringskansliet har

uppmärksammats på att utbildningen av tolkar bör öka i omfattning under de

närmaste åren. Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet har

inventerat behovet av svenska tolkar. Vad utskottet likaså har erfarit ger vid

handen att det föreligger behov av kvalificerade svenska tolkar vid vissa EU-

/EG-organ i Bryssel och Luxemburg. Utskottet utgår från att regeringen

uppmärksamt följer utvecklingen och vidtar det åtgärder som befinns nödvändiga

för att stimulera utbildningen av kvalificerade tolkar. Något uttalande i

frågan med anledning av förevarande yrkande anser utskottet inte vara påkallat,

varför yrkandet avstyrks.

I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 29 föreslås att en utredning skall

tillsättas med uppgift att lägga fram förslag om ordnad utbildning vid

universitet och högskolor av ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och

hälsoskyddsinspektörer samt införande av miljökunskap som baskunskap i alla

studiegångar. Motionärerna framhåller att behovet av miljökunnig personal inom

samhällets olika sektorer är uppenbart.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till vad utskottet har

anfört vid behandlingen av liknande yrkanden under de två senaste riksmötena

(1995/96:UbU4 s. 13, 1996/97:UbU9 s. 27). Utskottet utgick vid båda tillfällena

från att utbildningar som kombinerar kunskaper i ekologi med kunskaper i t.ex.

teknik eller ekonomi kommer att efterfrågas alltmer både av studenter och

avnämare. Högskolor och universitet kommer att anstränga sig att svara mot

denna efterfrågan, menade utskottet. Utskottet har i det föregående haft

anledning att påpeka att det är lärosätena själva som bestämmer om sitt

utbildningsutbud (s. 12).

Riksdagen bör uttala sig för att ett nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt skall

införas inom högskolan, föreslås det i motion 1997/98:Ub472 (s).

U t s k o t t e t har vid flerfaldiga tillfällen behandlat och riksdagen har

vid samtliga dessa tillfällen på utskottets förslag avslagit likalydande eller

i det närmaste likalydande yrkanden, senast hösten 1995. I den utförliga

motiveringen för avstyrkande vid det tillfället hänvisade utskottet bl.a. till

att det inte ankommer på riksdagen att föreskriva om införande av vissa ämnen

eller kurser i högskoleutbildningen (bet. 1995/96:UbU4 s. 12 f.) Riksdagen bör

avslå även förevarande yrkande.

Frågor om forskning och lokalisering av sådan, m.m.

I tre motioner behandlas idrottsforskningen och frågor med nära anknytning

härtill. Sålunda anförs i motion 1997/98:Kr510 (kd) att idrottsforskningen inte

har fått de nödvändiga resurserna. Staten bör ta sitt ansvar för den

grundläggande idrottsforskningen (yrk. 8). Motionärerna föreslår vidare att

riksdagen uttalar sig för att idrottsrörelsen får ett ökat inflytande över de

organ som samordnar idrottsforskningen (yrk. 9). I motion 1997/98:Kr511 (c)

framhålls motionsidrottens betydelse för folkhälsan. Det föreligger ett behov

av ett utbildnings- och forskningscentrum för just denna form av idrott (yrk.

2). Samma motion innefattar ett yrkande att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring sambandet

mellan motion och hälsa och dess konsekvenser ur ett kvinno- och

samhällsperspektiv (yrk. 3).

Det påpekas i motion 1997/98:Ub419 (s) att det finns etablerad utbildning och

forskning på idrottsområdet, men att fritidsvetenskap ännu inte blivit ett

akademiskt begrepp i Sverige. Hur vi umgås med och uppför oss i naturen kommer

att spela en betydande roll i framtiden, menar motionärerna, som föreslår att

riksdagen skall uttala sig om behovet av utbildning och forskning inom

frilufts- och fritidsområdet.

U t s k o t t e t föreslår att samtliga nu relaterade yrkanden skall avslås

av riksdagen.

Utskottet behandlade hösten 1996 i anslutning till den forskningspolitiska

propositionen motionsledes framförda synpunkter på statens ansvar för

idrottsforskningen. Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde, bl.a. om

permanenta forskningsresurser till Idrottshögskolan i Stockholm (bet.

1996/97:UbU3 s. 37). I övrigt vill utskottet erinra om att Kommittén (In

1996:03) om stöd till idrotten skall utvärdera det samlade statliga stödet till

idrotten (dir. 1996:84). Den skall bl.a. belysa verksamheten inom

idrottsrelaterad forskning. Kommittén skall också redovisa en analys av

befintliga fakta i folkhälsofrågor med inriktning på den fysiska aktiviteten i

olika åldersgrupper. Kommittén beräknas redovisa sitt uppdrag senast i maj

1998. En kartläggning av idrottsforskningen, som har genomförts för kommitténs

räkning, avses bli publicerad i särskild ordning. I avvaktan på kommitténs

förslag och regeringens behandling av detsamma samt eventuellt förslag till

riksdagen på basis av kommitténs synpunkter bör riksdagen enligt utskottets

uppfattning avstå från att uttala sig om idrottsforskningen. - Utskottet vill

i sammanhanget påpeka att två ledamöter i styrelsen för Centrum för

idrottsforskning numera utses på förslag av Riksidrottsförbundet. Tidigare var

det en ledamot.

I motion 1997/98:Ub807 (mp) uppmanas riksdagen att uttala sig för stärkt

sektorsforskning inom miljöskydd, miljövänlig produktion och varuhantering samt

miljöbetingade hälsorisker. Motionärerna hävdar att regeringen har bromsat

utvecklingen av miljöforskningen genom indragna bidrag. Ett miljöteknikinstitut

- motsvarande det nystartade tekniska forskningsinstitutet i Göteborg - bör

inrättas. I motionen återfinns förslag om hur det bör organiseras och

finansieras (yrk. 50 och 51).

U t s k o t t e t avstyrker bifall till yrkandena, men vill med anledning av

dem anföra följande.

Hösten 1996 behandlade jordbruksutskottet utförligt ett yrkande som i

huvudsak stämmer överens med det ena av de båda förevarande yrkandena (yrk. 50)

i ett större avsnitt om miljö- och kretsloppsforskning i sitt betänkande

1996/97:JoU2 (s. 24 f.). Yrkandet avstyrktes med hänvisning till vad regeringen

anfört i frågan i budgetpropositionen hösten 1996 och i den då aktuella

forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) samt till vad regeringen

anfört i tilläggsdirektiv till Kretsloppsdelegationen om strategi för

kretsloppsanpassad varuproduktion (dir. 1996:87). Utbildningsutskottet åberopar

jordbruksutskottets motivering för avslag på yrkandet. - Regeringen har den 5

februari 1998 genom tilläggsdirektiv till Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A)

givit beredningen i uppdrag att utreda och lämna förslag om hur inrättandet av

ett fristående kunskapscentrum (Centrum för ekologisk hållbarhet)

samlokaliserad med ett universitet/högskola skall genomföras. Inriktningen

skall vara att centrum skall inrättas under år 1998 (dir. 1998:13). Slutligen

vill utskottet erinra om att regeringen har uppdragit åt Forskningsrådsnämnden

att i samverkan med Naturvårdsverket utveckla och konkretisera det svenska

programmet för forskning till stöd för en hållbar utveckling. Uppdraget skall

redovisas den 1 november 1998.

Kommunikationsforskningen vid Högskolan Dalarna är i dag externfinansierad i

stor utsträckning, påpekas det i motion 1997/98:Ub421 (s). Detta kan inte ligga

till grund för fortsatt utveckling och kvalitetssäkring. Därför, anser

motionärerna, bör riksdagen uttala sig för att en transporthögskola skall

inrättas och att medel för ändamålet anvisas i nästa forskningspolitiska

proposition.

U t s k o t t e t, som erinrar om att de mindre och medelstora högskolorna

numera anvisas egna resurser för forskning, avstyrker bifall till motionen.

Högskolan Dalarna disponerar för innevarande budgetår drygt 25 miljoner kronor

för forskning. Det är högskolan själv som beslutar inom vilka forskningsområden

medlen skall nyttjas.

I motion 1997/98:Ub476 (s) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om kyla m.m. Enligt

motionen bör Kiruna utvecklas till en centralort för Europas forsknings- och

utvecklingsarbete inom området människor och kyla, varvid nuvarande Cold Center

bör utgöra bas. Motionärerna menar att detta kräver en koncentration till

Kiruna och Norrbotten av Sveriges övriga resurser inom området.

U t s k o t t e t avstyrker motionen mot bakgrund av att frågan om Cold

Center för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Beredningen berör även

Kirunas FoU-miljö, t.ex. frågan om ett Joint Research Center i regionen.

En professur i aluminiumteknik bör inrättas vid någon av högskolorna i Småland

som ett inslag i ett utbildningspaket riktat till Smålands aluminiumcentrum,

hävdas det i motion 1997/98:Ub434 (c). Paketet bör rymma allt från

grundläggande gymnasieutbildning och kvalificerad yrkesutbildning till

högskolebaserade studiemöjligheter och professur i aluminiumteknik.

U t s k o t t e t avstyrker motionen. Det ankommer på berörda lokala och

regionala organ samt berörda högskolor i regionen att i mån av intresse och

resurser ta de utbildningsinitiativ som motionärerna efterlyser. Utskottet

erinrar t.ex. om att lärartjänster vid högskolan, inklusive professorstjänster,

normalt inrättas genom lokala beslut.

Två motioner tar upp frågan om en Östersjöakademi. En sådan, i form av en

högskola, bör inrättas i Värmdö skärgårdskommun, anser motionärerna bakom

motion 1997/98:Ub423 (s). Frågan bör utredas noggrant liksom förutsättningarna

för Östersjöländerna att gemensamt svara för kostnaderna. Enligt motion

1997/98:Ub808 (kd) bör en Östersjöakademi förläggas till Norrköping och vara

knuten till Linköpings universitet. Då det handlar om ett nationellt intresse,

anser motionären att särskilda medel bör anvisas för ändamålet (yrk. 2).

U t s k o t t e t har under de senaste två åren behandlat yrkanden som tar

sikte på att inrätta en Östersjöakademi i Norrköping (bet. 1994/95:UbU15,

1996/97:UbU9). Liksom tidigare avstyrker utskottet även det nu föreliggande

förslaget. Likaså avstyrks förslaget om en motsvarande akademi i Värmdö.

Utskottet erinrar än en gång, såvitt avser yrkandet om Norrköping, om att det

står universiteten fritt att själva organisera sin verksamhet och därvid

besluta om centrumbildningar. Utskottet vill i sammanhanget peka på att många

svenska högskolor samarbetar med universitet i Östersjöområdet, såväl när det

gäller forskning som projekt med syfte att utveckla kurser och

utbildningsprogram. Svenska Institutet fördelar efter ansökan särskilda medel

för samarbete mellan svenska universitet och universitet i nordöstra Ryssland,

de baltiska länderna och Polen. Utskottet vill även erinra om att Sverige

deltar i projektet EuroFaculty, vars syfte är att framför allt ge kurser i

samhällsvetenskap och ekonomi vid de baltiska universiteten.

Statens uppgift, framhålls det i motion 1996/97:T917 (kd), är att stötta

forskning på det informationstekniska området och lyfta fram exempel på

användning av IT. Det gäller att påskynda och underlätta användningen av IT i

samhället (yrk. 18).

Ut s k o t t e t avstyrker bifall till yrkandet, främst med hänvisning till

riksdagens beslut våren 1996 om IT-politiken (prop. 1995/96:25, yttr. UbU5y,

bet. TU19, rskr. 282). Som utskottet ser det ligger riksdagens beslut för snart

två år sedan i linje med motionärens nu aktuella önskemål. Utskottet vill

tillägga att regeringen i de båda senaste budgetpropositionerna (utg.omr. 16)

ägnat särskilt utrymme åt redovisning av åtgärder på IT-området när det gäller

såväl forskning som utbildning. Som exempel på en sådan åtgärd får betraktas

inrättandet vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Mitthögskolan av en

forskarskola i teleinformatik, som bedrivs i samarbete med Kungl. Tekniska

högskolan i Stockholm. Utskottets intryck är att flertalet universitet och

högskolor är mycket aktiva vad gäller användning av IT i undervisningen. Likaså

har utskottet erfarit att användningen av IT är en central del vid uppbyggandet

av den nya högskolan i Malmö.

I motion 1997/98:Ub462 (s) föreligger ett förslag att inrätta ett

industrihistoriskt centrum och industriellt utvecklingscentrum i Eskilstuna, i

vilket Mälardalens högskola bör medverka. Staten bör vara beredd att ge

erforderligt stöd för verksamheten, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t avstyrker motionen.

I motion 1997/98:Ub443 (c) yrkas att Högskolan i Växjö får universitetsstatus.

Motionären ger en utförlig motivering för detta.

U t s k o t t e t noterar att högskolorna i Karlstad, Örebro och Växjö samt

Mitthögskolan hösten 1997 gemensamt har ansökt hos regeringen att få

universitetsstatus. Högskoleverket skall före den 3 april 1998 inkomma med

yttrande i ärendet. Riksdagen bör inte uttala sig i denna fråga, varför

utskottet avstyrker bifall till motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande invandrarkunskap i högre utbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub471,

2. beträffande ANT-kunskap i högre utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub231 yrkande 1 och 1997/98:Ub403,

res. 1 (kd)

3. beträffande betydelsen av humaniora i högre utbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 10,

4. beträffande utredning om yrkesutbildningar

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 23,

res. 2 (m, mp)

5. beträffande informationsmaterial om högskoleutbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 30,

6. beträffande basårsutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub806 yrkandena 1 och 2 samt

1997/98:A806 yrkande 15,

res. 3 (fp)

7. beträffande dansutbildningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr306 yrkande 8,

8. beträffande sjöbefälsutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub454 och 1997/98:T623 yrkande 5,

9. beträffande utbildning för röntgensjuksköterskor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub453,

10. beträffande förskollärarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkandena 4 och 5,

res. 4 (mp) - delvis

11. beträffande specialpedagogisk kompetens i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub281 yrkande 8,

12. beträffande språkvårdare i journalistutbildningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub802 yrkande 5,

13. beträffande högskollärarutbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 22,

res. 4 (mp) - delvis

14. beträffande vuxenpedagogisk utbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr601 yrkande 8,

15. beträffande kompletterande utbildning för bibliotekarier

att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 15,

16. beträffande dramapedagogutbildning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub414 och 1997/98:Ub488,

res. 5 (v)

17. beträffande utbildning för TV-journalister

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub449,

18. beträffande Naprapathögskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub437,

19. beträffande utbildning av svenska tolkar

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub474 yrkande 16,

20. beträffande miljökunskap i högskoleutbildningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 29,

res. 4 (mp) - delvis

21. beträffande skuldsaneringsrätt som ämne

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub472,

22. beträffande idrottsforskning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub419, 1997/98:Kr510 yrkandena 8 och 9

samt 1997/98:Kr511 yrkandena 2 och 3,

23. beträffande miljöskyddsforskning m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkandena 50 och 51,

res. 4 (mp) - delvis

24. beträffande kommunikationsforskning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub421,

25. beträffande forskning om kyla m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub476,

26. beträffande professur i aluminiumteknik m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub434,

27. beträffande Östersjöakademi

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub423 och 1997/98:Ub808 yrkande 2,

28. beträffande forskning inom det informationstekniska området

att riksdagen avslår motion 1996/97:T917 yrkande 18,

29. beträffande industrihistoriskt centrum och industriellt

utvecklingscentrum i Eskilstuna

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub462,

30. beträffande Högskolan i Växjö

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub443.

Stockholm den 3 mars 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp),

Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s) och Marie

Wilén (c).

Reservationer

1. ANT-kunskap i högre utbildning (mom. 2)

Inger Davidson (kd) anför:

Av motion 1997/98:Ub403 framgår att undersökningar ger vid handen att elever i

årskurs 9 känner stort missnöje med den information de erhållit om ANT. Jag

instämmer i motionärernas uppfattning att bl.a. den bristfälliga utbildning som

lärarna fått om ANT är en bidragande orsak till detta. Brister i kunskaperna om

ANT föreligger också hos den personal som skall ta hand om elever som blir

föremål för sociala myndigheters agerande. Situationen är så allvarlig att

riksdagen genom ett uttalande om krav på ANT-kunskap i högre utbildning förmår

regeringen att föranstalta om sådana åtgärder att de närmast

utbildningsansvariga på myndighetsnivå ser till att utbildning om ANT verkligen

ges för blivande lärare och läkare samt annan vårdpersonal.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 2 bort

hemställa

2. beträffande ANT-kunskap i högre utbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub231 yrkande 1 och

1997/98:Ub403 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

2. Utredning om yrkesutbildningar (mom. 4)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Gunnar Goude (mp) anför:

Vi instämmer i vad som anförs i motion 1997/98:Ub807 om de högre

yrkesutbildningarnas situation efter det att dessa fördes över till högskolan.

Vi är inte alls övertygade om att t.ex. lärarutbildningen gagnades av den

reformen, som nu är tjugu år gammal. En ofta splittrad och verklighetsfrämmande

utbildning bör ersättas av en samlad och mer praktiskt inriktad sådan, där

lärarna som undervisar lärarkandidaterna bör ha stor yrkeserfarenhet och där

lärarkandidaterna redan från början får möjlighet att utveckla sin identitet. I

enlighet med motionärernas förslag bör riksdagen uttala sig för att

yrkesutbildningarna inom högskolan granskas närmare av en särskild utredning

och att det prövas särskilt var de olika utbildningarna har sin naturliga

hemvist. Vi anser sålunda att yrkande 23 i motionen bör bifallas av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 4 bort

hemställa

4. beträffande utredning om yrkesutbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 23 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Basårsutbildningen (mom. 6)

Ola Ström (fp) anför:

Alla de tre nu aktuella yrkandena om basårsutbildningen återspeglar krav från

Folkpartiet som vi framfört tidigare vid flera tillfällen. Jag upprepar dem nu

och anser att utskottet bort tillstyrka dem. Riksdagen bör alltså uttala sig

för dels att all basårsutbildning skall ske inom komvux, dels att det bör

anordnas basårsutbildning i ämnen med könsmässigt påfallande sned rekrytering

och som vänder sig till det underrepresenterade könet, t.ex. en social

basårsutbildning riktad till män.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 6 bort

hemställa

6. beträffande basårsutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub806 yrkandena 1 och 2 samt

1997/98:A806 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

4. Förskollärarutbildningen m.m. (mom. 10, 13, 20 och 23)

Gunnar Goude (mp) anför:

Som framhålls i motionen innebär arbete som förskollärare vid en föräldraaktiv

förskola en arbetssituation som skiljer sig från den som råder vid en vanlig

kommunal förskola. Jag instämmer i motionärernas uppfattning att den speciella

situationen med nära samarbete med föräldrar bör behandlas i

förskollärarutbildningen. Riksdagen bör uttala sig för att åtgärder vidtas i

densamma i syfte att öka kunskaperna i metodik och organisation vid

föräldraaktiva förskolor. Miljöpartiet förordar större möjligheter för

föräldraaktivitet i förskolan. Utvecklingen går i den riktningen. Riksdagens

tillkännagivande till regeringen bör också innefatta vad i motionen förordas om

åtgärder i förskollärarutbildningen för att minska problemet med specifika läs-

och skrivsvårigheter i grundskolan. I utbildningen av förskollärare bör ingå

kunskaper i förberedande språkträning. Härigenom kan man möta förskolans

växande ansvar för förberedande träning och undervisning i nära anknytning till

grundskolepedagogiken.

Beträffande högskollärarutbildning är det uppenbart att man måste kräva att

sådan anordnas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Även högsskollärarna bör få en professionalitet när det gäller undervisning.

Utbildningen bör ledas av erfarna högskollärare med stort intresse för

utveckling av metodik för undervisning av vuxna.

Det bör inte råda något tvivel om att samhället inom en snar framtid kommer

att efterfråga personer som förutom traditionella yrkeskunskaper i t.ex. teknik

och ekonomi har gedigna baskunskaper i ekologi och biologi. I den nu aktuella

motionen 1997/98:Ub807 ges en rad exempel på teknikområden där det behövs

människor med sådana kunskaper för att åstadkomma vettiga lösningar och för att

tillmötesgå moderna teknikkrav. Miljörelaterade utbildningar bör ges särskilt

stöd. Inte minst bör man uppmärksamma miljökunskapernas integration med skilda

ämnen. Miljökunskap skall inte bara vara en specialitet utan bör ingå som ett

viktigt led i alla utbildningar. Vad jag här anfört om miljökunskap i

högskoleutbildningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Även när det gäller miljöskyddsforskning instämmer jag i vad som sägs i

motion 1997/98:Ub807. Helt tydligt föreligger det ett behov av kraftigt ökad

forskning inom miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig produktion och

miljövänligare varuhantering. Här rör det sig om en sektorsforskning som bör

stärkas. Utvecklingen av miljöforskningen har bromsats kraftigt av regeringen

bl.a. genom reducerade anslag till Naturvårdsverket. Riksdagen bör bifalla

förslaget i motionens yrkande 50 om ett tillkännagivande till regeringen om

miljöskyddsforskning samt därjämte med anledning av yrkande 51 i samma motion

som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om ett centrum

för miljöteknik.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10, 13, 20

och 23 bort hemställa

10. beträffande förskollärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkandena 4 och 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande högskollärarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 22 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

20. beträffande miljökunskap i högskoleutbildningen, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:807 yrkande 29 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

23. beträffande miljöskyddsforskning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 50 och med anledning

av motion 1997/98:Ub807 yrkande 51 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

5. Dramapedagogutbildning m.m. ( mom. 16)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Med hänvisning till vad i motion 1997/98:Ub488 anförs om dramapedagogernas

roll, det ökade intresset för deras arbete och behovet av det, vilket allt

beskrivs utförligt i motionen, vill jag hävda att frågan om

dramapedagogutbildning är av sådan vikt att riksdagen genom ett uttalande

klargör statens ansvar för utbildningen i fråga. Detta bör ske genom att

riksdagen med bifall till yrkande 3 i motionen och med anledning av yrkandena 1

och 2 i samma motion genom ett tillkännagivande till regeringen begär en

utredning om att göra dramapedagogutbildningen till en högskoleutbildning i

enlighet med vad motionärerna anfört.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 16 bort

hemställa

16. beträffande dramapedagogutbildning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub488 yrkande 3 och med anledning

av motionerna 1997/98:Ub414 och 1997/98:Ub488 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Högskollärarutbildning (mom. 13)

Inger Davidson (kd) och Marie Wilén (c) anför:

Enligt Centerpartiets och Kristdemokraternas uppfattning bör man överväga att

göra pedagogiska studier till ett obligatorium för lärarna i högskolan. Vi

hänvisar till vad som anförts om detta i vår gemensamma reservation tidigare

under innevarande riksmöte (bet. 1997/98:UbU3 res. 7). Nu avstår vi från att

reservera oss mot bakgrund av vad utskottet anför som motivering för avslag på

det aktuella yrkandet från Miljöpartiet, bl.a. att Högskoleverket kommer att

utvärdera vad de särskilda kompetensmedlen till högskolorna har resulterat i.

2. Kommunikationsforskning (mom. 24)

Marie Wilén (c) anför:

Då frågan om kommunikationsforskningen vid Högskolan Dalarna blivit aktuell i

det här betänkandet genom behandlingen av motion 1997/98: Ub421, får jag

anledning att erinra om Centerpartiets grundläggande uppfattning att utöver de

satsningar som gjorts på de mindre och medelstora högskolorna under senare tid

genom medverkan av Centerpartiet är en satsning på transport- och

kommunikationsforskningen vid Högskolan Dalarna särskilt angelägen. Jag vill

peka på vad som anförts om detta i vår motion från den allmänna motionstiden

hösten 1996 (mot. 1996/97:Ub451 yrk. 5). Nu avstår jag från att reservera mig,

då jag utgår från att regeringen i den reguljära budgetberedningen beaktar vad

vi i Centerpartiet framfört om ambitionen att såväl öka den samlade kompetensen

på kommunikationsforskningsområdet som höja grundutbildningens kvalitet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................5

Frågor gemensamma för viss högre yrkesutbildning 5

Synpunkter på vissa befintliga högre yrkesutbildningar 8

Önskemål om nya utbildningar 10

Frågor om forskning och lokalisering av sådan, m.m. 13

Hemställan 17

Reservationer........................................19

1. ANT-kunskap i högre utbildning (mom. 2) (kd) 19

2. Utredning om yrkesutbildningar (mom. 4) (m, mp) 19

3. Basårsutbildningen (mom. 6) (fp) 20

4. Förskollärarutbildningen m.m. (mom. 10, 13, 20 och 23) (mp) 20

5. Dramapedagogutbildning m.m. ( mom. 16) (v) 21

Särskilda yttranden..................................22

1. Högskollärarutbildning (mom. 13) 22

2. Kommunikationsforskning (mom. 24) 22