Bet. 1997/98:UbU14

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU14

Studiestödsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 31 yrkanden om olika studiestödsfrågor i motioner från

allmänna motionstiden 1997. Samtliga yrkanden avstyrks.

Motionerna handlar om tidpunkten för införande av ett nytt studiestödssy-stem

för vuxna, principer för ett sådant system, kompetenskonton för livslångt

lärande, utbetalning av studiemedel, premier vid förtida återbetalning av

studielån, medvetet val av lånebelopp, studiemedelsberäkning dag för dag,

Stenebyskolan, kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd, studiehjälp till elever

i gymnasiesärskolan och studiehjälp vid gymnasiestudier utomlands.

M, c, fp, v, mp och kd har reservationer på en eller flera punkter.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1997

1997/98:Ub234 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om drivkrafterna för högre studier.

1997/98:Ub452 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av nya finansieringsformer (kompetenskonton) för att

möjliggöra ett livslångt lärande.

1997/98:Ub701 av Ulf Kristersson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till nytt studiefinansieringssystem i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1997/98:Ub703 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomsorganisationernas

möjlighet till kollektiva ansökningar till CSN.

1997/98:Ub704 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre samordning mellan olika

ekonomiska trygghetssystem.

1997/98:Ub705 av Christel Anderberg och Kent Olsson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning av studiemedelssy- stemet

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub708 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att studiestödet skall ha en genomtänkt plats i välfärden.

1997/98:Ub709 av Tuve Skånberg och Ingrid Näslund (kd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppdra

åt CSN att ge möjlighet för dem som önskar att mot en bonus i förtid återbetala

sina studieskulder.

1997/98:Ub710 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bristerna i dagens studiestödssystem innebär att ett nytt system

bör träda i kraft snarast möjligt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om social snedrekrytering,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om morgondagens studiestödssystem.

1997/98:Ub711 av Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att elevers rätt att i

gymnasiesärskolan söka extra ekonomiskt tillägg tas i beaktan inför arbetet med

ett nytt studiestödssystem.

1997/98:Ub712 av Sven-Åke Nygårds (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedlen.

1997/98:Ub714 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till studielån

för personer över 45 år.

1997/98:Ub715 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förutsättningar för att göra ett medvetet val av lånenivån för

studiemedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kompetens- och utbildningskonton för ett livslångt lärande.

1997/98:Ub718 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att vid sjukdom

bli befriad från sin studieskuld.

1997/98:Ub720 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studiebidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om budgetförslag för 1999.

1997/98:Ub722 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studiemedel skall

beräknas för exakt de dagar som studiemedelsberättigad studietid omfattar och

inte enbart för hela 15-dagarsperioder.

1997/98:Ub804 av Ingbritt Irhammar och Marie Wilén (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar i studiestödssystemet.

1997/98:Ub805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till reformerat

studiefinansieringssystem i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att den planerade förändringen av

studiemedelssystemet genomförs snarast.

1997/98:Ub808 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studiemedel.

1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nytt sammanhållet studiestödssystem,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett samhällskontrakt avseende kompetensutveckling som innefattar

åtaganden från statens sida och från arbetsmarknadens parter.

1997/98:So411 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studiestödssystemet.

1997/98:Kr303 av Marianne Andersson m.fl. (c, fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studiemedel till eleverna i Stenebyskolan.

1997/98:A203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nytt studiefinansieringssystem,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att undanröja

bristerna i fråga om utbetalning av studiemedel.

1997/98:A314 av Inger Segelström m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att behovet av studiemedel även efter 45 års ålder beaktas i de

kommande övervägandena om nytt studiemedelssystem.

Utskottet

Behovet av förnyelse av studiestödssystemet när det gäller vuxna har stått

klart för statsmakterna under en längre tid. Ett särskilt vuxenstudiestöd

(svux) har sedan år 1976 funnits parallellt med studiemedlen, och ett särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) infördes år 1984 som ytterligare en

studiestödsform. Dessutom finns utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,

som är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I samma utbildning kan i många fall

olika deltagare ha studiestöd inom olika system och därmed mycket skilda

ekonomiska villkor för sina studier. Våren 1994 anmälde den dåvarande

regeringen sin avsikt att tillkalla en utredning med parlamentarisk

representation i syfte att uppnå en bred uppslutning kring förnyelsen av

systemet (prop. 1993/94:156). I propositionen angav regeringen i ett antal

punkter vad en fortsatt reformering av studiestödssystemet borde ta fasta på,

bl.a. att studier på samma nivå och med samma inriktning i princip skall ge

samma stöd (s. 24 f.). Mot bakgrund av regeringens avsikt att tillsätta en

sådan utredning avslog riksdagen utan reservationer från något parti ett antal

motionsyrkanden som innebar ställningstaganden i olika sakfrågor (bet.

1993/94:SfU25).

Efter regeringsskiftet hösten 1994 tillkallade den nya regeringen i december

samma år en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att dra upp

riktlinjer för en fortsatt reformering av studiestödssystemet (dir. 1994:148).

Kommittén, som antog namnet Studiestödsutredningen, avlämnade i juni 1996 sitt

slutbetänkande Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90). I budgetpropositionen för

år 1997 anmälde regeringen att den avsåg att under år 1997 återkomma till

riksdagen med ställningstagande till utredningens förslag om ett sammanhållet

studiestöd, som var under remissbehandling när propositionen lades fram (prop.

1996/97:1 utg.omr. 15 s. 15). Så skedde dock inte, utan i den följande

vårpropositionen meddelade regeringen i stället sin avsikt att återkomma

avseende ett nytt återbetalningssy- stem för studielånen, grundat på

utredningens förslag, kombinerat med en prövning av bidragsandelens storlek för

genomförande år 2000 (prop. 1996/97:150 s. 111). Denna avsikt bekräftades

därefter i budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1 utg.omr.15).

Ett nytt studiestödssystem

Tidpunkten för införande av ett nytt studiestödssystem tas upp av fyra partier,

som kritiserar regeringens dröjsmål med att lägga fram förslag i frågan.

Moderata samlingspartiet säger i motion 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del

att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett nytt

studiemedelssystem senast våren 1998. Centerpartiet finner det anmärkningsvärt

att regeringen inte har återkommit med förslag, trots de uppenbara brister som

det nuvarande systemet är behäftat med (motion 1997/98:Ub810 yrk. 16 i denna

del). Miljöpartiet anser att den reform som Studiestödsutredningen föreslagit

är viktig och brådskar, eftersom de nuvarande nackdelarna ackumuleras (motion

1997/98:Ub807 yrk. 25). Kristdemokraterna finner det olyckligt att regeringen

väljer att skygga och skjuta problemen framför sig (motion 1997/98:Ub710 yrk.

1).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna.

Mot bakgrund av vad regeringen anfört i de båda nämnda propositionerna bör

riksdagen utgå från att regeringen kommer att lägga fram ett förslag till nytt

studiefinansieringssystem för vuxna under nästa riksmöte. Det är enligt

utskottets mening angeläget att det förslag som läggs fram är så väl

genomarbetat att det system som blir resultatet av riksdagsbehandlingen kommer

att vara statsfinansiellt stabilt under en längre tid och få sådana effekter på

rekryteringen till utbildning som är önskvärda.

Ett antal förslag om principerna för ett nytt studiestödssystem läggs fram i

motionerna.

Moderata samlingspartiet anser enligt motion 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna

del att det för yngre studenter på traditionell akademisk nivå behövs ett

överblickbart studielånesystem som uppmuntrar till låg skuldsättning, snabb

avbetalning och effektiva studier. Fribeloppen bör enligt motionärerna höjas

och begränsningen möjligen avskaffas helt. Systemet skall vara så tydligt att

studenten kan överblicka de ekonomiska konsekvenserna och därmed se till att

lån till utbildningsinvesteringar är en rimlig affär som lönar sig på lång

sikt. Grundprincipen skall vara att alla lån alltid skall betalas tillbaka,

dock med två centrala undantag, nämligen vid dödsfall och när låntagarens liv

av olika skäl inte leder till betalningsförmåga. Rätten till avskrivning vid 65

års ålder skall avskaffas. Centrala studiestödsnämndens (CSN) uppgifter bör ses

över, anser motionärerna som påpekar att en mer kvalificerad

rådgivningsfunktion - som studenten behöver - inte utan vidare låter sig

förenas med ren myndighetsutövning.

I motion 1997/98:Ub701 (m) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära

förslag om ett nytt studiefinansieringssystem, som innebär att studenten tar

studielån i bank som hon eller han kan och skall betala tillbaka inom några

decennier. Staten skall garantera dessa lån, som skall vara avdragsgilla och

räntebelagda som vanliga lån. Motionärerna nämner fribeloppsgränserna som

exempel på hur det nuvarande systemet snävar in studentens möjligheter att

själv styra och ta ansvar för sin ekonomi. CSN bör enligt motionärerna läggas

ner och försäkringskassan överta studiebidragsdelen. Banker, försäkringsbolag

och andra finansiella företag som vill skaffa sig framtida kunder har goda skäl

att bli studentens rådgivare och låneförmedlare, anser motionärerna. Studenten

bör på ett medvetet sätt välja hur stort belopp hon eller han skall låna

utifrån en bedömning av sina behov, sina inkomster från andra källor och en

bedömning av sin framtida inkomst. - En liknande bedömning av hur lånesystemet

bör förändras görs i motion 1997/98:Ub234 (m) yrkande 2. För att locka fler

människor att skaffa sig högskoleutbildning krävs dessutom att lönebildningen

blir flexiblare, att skattesystemet premierar enskilda som satsar på

kompetenshöjning och att elever ges möjlighet att tidigare än nu komma i

kontakt med högskolan, anser motionären. - I motion 1997/98: Ub705 (m) begärs

en skyndsam utredning av studiemedelssystemet. Motionärerna anser att det

nuvarande systemet å ena sidan avskräcker många ungdomar från akademiska

studier på grund av rädsla för att ta stora lån och å andra sidan uppmuntrar

andra att låna så mycket som möjligt, eftersom de i alla fall aldrig kommer att

kunna återbetala skulden. Systemet måste ge rätt signaler till studenterna,

anser motionärerna. De kritiserar också fribeloppsgränserna, som enligt deras

mening innebär att arbete bestraffas. Skattereglerna för företagsstipendier bör

också ses över, anser de, och man bör även överväga att införa någon form av

förmånligt sparande för framtida studier, av samma typ som det amerikanska

Family College Fund. CSN bör enligt motionärerna snarast läggas ner.

Centerpartiet säger i motion 1997/98:Ub810 yrkande 16 i denna del att

Studiestödsutredningens förslag i sina principer väl följer Centerpartiets

riktlinjer. En höjning av bidragsdelen är angelägen. Motionärerna delar dock

inte utredningens slutsatser i fråga om åldersmässiga begränsningar av

lånebeloppen. I motion 1997/98:A203 (c) yrkande 9 understryks också att ett

nytt studiefinansieringssystem bör bygga på en höjd bidragsdel som ger

studenten en minimiinkomst. - Studiestödsutredningens förslag att öka

bidragsdelen för högskolestudier från nuvarande 27 % till 40 % av totalbeloppet

i studiemedlen välkomnas i motion 1997/98:Ub804 (c) yrkande 6. Inom en femårs-

period bör man enligt motionärerna ta ett andra steg och öka bidragsdelen till

50 %. - Motion 1997/98:So411 (c) yrkande 7 tar upp vikten av att ta hänsyn till

de speciella problem och förutsättningar som funktionshandikappade har, så att

de på samma sätt som övriga studenter kan bedriva studier inom ett sammanhållet

studiestödssystem. - Möjligheten att vid sjukdom kunna bli befriad från sin

studieskuld måste förenklas, sägs det i motion 1997/98:Ub718 (c). Den som har

sjukpension har enligt motionären ingen möjlighet att betala tillbaka sin

studieskuld.

Vänsterpartiet påpekar i motion 1997/98:Ub708 yrkande 2 att studiestödet

skall ha en genomtänkt plats i välfärden. Det är viktigt hur ett nytt studie-

stödssystem förhåller sig till andra bidrag, rättigheter och förmåner som t.ex.

bostadsbidrag, socialbidrag och pensionsregler, menar motionärerna.

Kristdemokraterna säger i motion 1997/98:Ub710 yrkande 2 att det nuvarande

studiemedelssystemet bidrar till social snedrekrytering, eftersom det

avskräcker ungdomar från studieovana miljöer från att ge sig in på högre

studier. Dessa ungdomar tvekar att skuldsätta sig och tvivlar på att det går

att leva på studielånen. Skulle studierna misslyckas leder det enligt

motionärerna till ekonomisk katastrof. I yrkande 11 i samma motion framför

Kristdemokraterna sin syn på ett framtida studiestödssystem. De tillgängliga

resurserna bör huvudsakligen satsas på bidragsdelen. Höginkomsttagare bör

återbetala studielånen med en högre andel av sin årsinkomst än

låginkomsttagare. Man bör diskutera om avskrivningen vid 65 års ålder kan tas

bort. Fribeloppsgränsen bör höjas eller tas bort. Möjligheterna att studera

utomlands bör vara goda.

Motionerna 1997/98:A314 och 1997/98:Ub714 (båda s) pläderar för att den

nuvarande åldersgränsen på 45 år för rätt till studiemedel skall höjas. Den

förstnämnda motionen pekar på att många kvinnor börjar sina studier efter det

att barnen vuxit upp och det finns mer tid för dem själva. I den sistnämnda

motionen sägs att ett lånetak i relation till ålder kan införas för att

säkerställa återbetalningen av studieskulden.

Enligt motion 1997/98:Ub712 (s) har samhället ett stort ansvar att tillse att

ekonomin inte knäcker studiemotivationen. En höjning av bidragsdelen i

studiemedlen skulle därför kunna övervägas, säger motionären.

I motion 1997/98:Ub808 (s) påpekas att det i dag inte finns någon

fribeloppsgräns för särskilt utbildningsbidrag. När budgetläget medger det bör

borttagande av fribeloppsgränsen i studiemedlen vara en prioriterad reform,

anser motionärerna.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionerna.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte ta ställning till vare sig

samlade förslag om principer för ett nytt studiestödssystem eller till

enskildheter i ett sådant system, förrän regeringen har avslutat sin beredning

av utredningsförslaget och lagt fram sitt förslag för riksdagen. Flertalet av

de frågor som tagits upp i motionerna diskuteras i Studiestödsutredningens

betänkande och i många av remissyttrandena över detta. Regeringen har i en

lagrådsremiss om reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension meddelat

att frågan om hur studieår skall räknas i pensionssystemet skall lösas i

regeringens beredning av förslag om ett nytt studiestödssystem. Det är

utomordentligt viktigt att riksdagen har ett samlat underlag för sitt

ställningstagande till ett nytt studiestödssystem, både när det gäller de

ekonomiska konsekvenserna för staten på kort och på lång sikt och när det

gäller effekterna på rekrytering och studieeffektivitet.

Studiestödets betydelse när det gäller att motverka social snedrekrytering

till utbildning har varit ett av huvudmotiven för att Studiestödsutredningen

tillsattes. I enlighet med sina direktiv har utredningen övervägt (och

föreslagit) en förändring av åldersgränserna. Likaså i enlighet med direktiven

har utredningen analyserat förhållandet mellan studiestödet och olika former av

stöd till funktionshindrade. Utskottet anser det självklart att

funktionshindrades situation måste beaktas vid beredningen av förslag till ett

nytt studie- stödssystem. När det gäller kraven på studieresultat för att få

fortsatta studie- medel har utredningen föreslagit att det också i

fortsättningen skall tas hänsyn till förhållanden av personlig natur som kan

antas ha inverkat på studieresultatet.

Idéer om kompetenskonton för livslångt lärande förs fram i tre motioner.

Moderaterna anser enligt motion 1997/98:Ub452 yrkande 9 att finansieringen av

vidareutbildning i högre grad än i dag bör bygga på att den yrkesverksamma

individen själv kan ta ett större ekonomiskt ansvar för att tillgodose sina

behov av ny kompetens. Motionärerna vill därför se ett system med

kompetenskonton där arbetstagare, företag och stat tillsammans bygger upp en

tillgång som kan användas för t.ex. vidareutbildning. Ett sådant sparande, där

individ och arbetsplats avsätter medel från bruttolön och lönekostnad, kan

enligt motionärerna ge möjlighet att efter t.ex. fem år avsätta tid till en

satsning på utveckling och ny kompetens, motsvarande ett halvår på heltid eller

ett helt år på halvtid.

Centerpartiet anser enligt motion 1997/98:Ub810 yrkande 17 att det kommer att

behöva utvecklas kompletterande system för finansiering av återkommande

utbildning, bl.a. därför att studiestödet är för lågt för många som byggt upp

en viss ekonomisk standard. Ett nytt system med kompetenskonton bör utredas

snarast, anser motionärerna. De föreslår ett delat ansvar mellan arbetstagare,

arbetsgivare och samhälle, baserat på ett samhällskontrakt som ställer

kunskaps- och kompetensutveckling i centrum. Arbetstagarna skulle få möjlighet

att avsätta en del av sin lön, och arbetsgivarna skulle tillskjuta en del.

Parterna på arbetsmarknaden skulle ansvara för att utforma regelverk för detta.

Staten föreslås se till att avsättningarna blir skattemässigt gynnade. För att

lösa problemet att de som är arbetslösa eller har låga löner inte har råd att

avsätta medel till ett kompetenskonto bör staten enligt motionärerna garantera

någon form av grundplåt, alternativt skulle arbetslöshetsförsäkringen kunna

berättiga till viss personlig avsättning.

Folkpartiet liberalerna anser enligt motion 1997/98:Ub715 yrkande 3 också att

det behövs ett helt nytt system för människors finansiering av

vidareutbildning. Motionärerna tänker sig att det avdragsgilla

pensionssparandet utvidgas till ett ?pensions- och utvecklingssparande?.

Avdragsrätten skulle ökas från ett halvt till ett helt basbelopp per år. Den

enskilde skulle ha möjlighet att upp till en viss gräns ta ut pengar före

pensioneringen för att möjliggöra bl.a. utbildning. Dessutom vill motionärerna

göra det möjligt för personer i åldern 30-50 år att låna pengar från det

allmänna pensionssystemet för att använda dem till sin kompetensutveckling

eller för att starta företag. Ålderspensionen skulle reduceras i motsvarande

mån.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionerna.

Liksom när utskottet behandlade motsvarande yrkanden vid föregående riksmöte

hänvisar utskottet till att Kunskapslyftskommittén har i uppdrag att lägga fram

förslag till ansvarsfördelning mellan den offentligt finansierade utbildningen,

arbetslivet och individen när det gäller utbildningsinsatser för

kompetensutveckling. Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 mars 2000 (dir.

1995:67 och 1996:71). Riksdagen bör enligt utskottets mening avvakta

utredningens förslag och regeringens beredning av ärendet. Utskottet noterar

också att regeringen, i enlighet med vad som förutskickades i

regeringsförklaringen i september 1997, har inlett samtal med parterna på

arbetsmarknaden om hur ett livslångt lärande skall kunna förverkligas. Efter en

inledande sammankomst i januari enades man om att fortsätta samtalen under

våren inom ramen för en arbetsgrupp.

Förändringar inom det nuvarande studiemedelssystemet

Regeringen bör föreslå åtgärder för att undanröja bristerna i fråga om

utbetalning av studiemedel, anser Centerpartiet i motion 1997/98:A203 yrkande

10. I dag utbetalas studiemedlen ofta inte förrän en månad in på höstterminen,

men det är i början som studentens utgifter är störst. Samma problem tas upp i

motion 1997/98:Ub704 (c), där motionären säger att en möjlighet skulle kunna

vara att den första utbetalningen av studiemedel förskotteras, t.ex. direkt hos

utbildningsanordnaren.

U t s k o t t e t anser att motionerna bör avslås av riksdagen.

Studiemedel kan i dag hämtas ut så snart studierna påbörjats, om ansökan

gjorts i sådan tid att CSN hunnit behandla den. Man kan ansöka om studiemedel

redan innan man blivit antagen till studierna. Med stöd av 9 kap. 4 §

studiestödslagen (1973:349) har CSN utfärdat föreskrifter som innebär att om

den sökande inte har fått besked från CSN inom fyra veckor från det en

fullständig ansökan inlämnades, kan han eller hon få ett förskott på 3 500 kr.

CSN har de senaste åren haft svårt att nå en del av de mål som ställts upp för

dess verksamhet, bl.a. när det gäller att en ansökan skall vara handlagd inom

tre veckor. Regeringen har därför i december 1997 tillkallat en särskild

utredare som skall göra en översyn av CSN:s nuvarande organisation och

resursbehov för administrationen av myndighetens samtliga verksamheter (dir.

1997:143). Utredaren överlämnade den 2 mars 1998 en delrapport till regeringen

med förslag om ökade medel till CSN under år 1998. I förslaget ingår bl.a.

resurser för att utöka personalen vid de största CSN-kontoren och för att kunna

placera CSN-personal på högskolor vid terminsstarter. Utredningen skall vara

slutförd senast den 31 oktober 1998.

Varje student måste vid ansökningstillfället få grundlig information om

villkoren för återbetalning, så att hon eller han har förutsättningar att göra

ett medvetet val av lånenivå, anser Folkpartiet i motion 1997/98:Ub715 yrkande

2. Det skall klart framgå att lånen skall återbetalas, och det är viktigt att

studenten själv ges möjlighet att ange önskat lånebelopp upp till maximal nivå.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet.

Det är en självklarhet att informationen till studenterna skall klargöra att

studielånen skall återbetalas. Det sägs också såväl i ansökningsmaterialet för

studiemedel som i t.ex. Studenthandboken som Högskoleverket givit ut. På den

blankett som används för ansökan om studiemedel får den sökande välja mellan

att ange ett belopp i kronor eller kryssa för att ansökan gäller maximalt

belopp.

Den som återbetalar studielån i förtid bör enligt motion 1997/98:Ub709 (kd)

kunna få en bonus. Sådan bonus förekommer för förtida återbetalning av

studielån tagna före år 1989, men motionärerna menar att procentsatsen (f.n.

3,5 %) skulle kunna höjas. De anser vidare att bonus borde införas även för

studielån tagna efter 1989. Motionärerna anser att dessa åtgärder skulle kunna

ge en besparing för staten på väsentligt mer än en halv miljard kronor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen.

Regeringen har enligt 8 kap. 13 § studiestödslagen (1973:349) möjlighet att

föreskriva om premier för förtida återbetalning av studiemedel. Utskottet utgår

från att regeringen kommer att använda denna möjlighet, om regeringen bedömer

att det skulle medföra en samhällsekonomisk besparing.

Den tidsenhet för vilken studiemedel beräknas är i dag en period av 15 dagar

vid heltidsstudier eller 30 dagar vid halvtidsstudier. I motion 1997/98: Ub722

(fp) sägs att studiemedel borde beräknas för exakt det antal dagar som

studietiden omfattar.

U t s k o t t e t avstyrker motionen.

För närvarande beräknas studiemedel för hela 15- respektive 30-

dagarsperioder, medan svux, svuxa och särskilt utbildningsbidrag beräknas för

varje kalenderdag under studietiden. Studiestödsutredningens uppdrag har

innefattat att se över bestämmelserna på detta område, och utskottet anser att

riksdagen bör avvakta regeringens förslag i frågan.

I motion 1997/98:Kr303 (c, fp) yrkande 2 sägs att studiemedel bör utgå till

eleverna vid Stenebyskolan. Om frågan inte löses omgående finns det skäl för

eleverna att välja annan skola, trots att utbildningen vid Stenebyskolan har

hög kvalitet, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen.

Enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen är det regeringen som avgör vilka

utbildningar som skall berättiga till studiemedel. Utskottet noterar att

regeringen i november 1997 beslutade att eleverna vid Stenebyskolan skall kunna

få studiemedel.

Övriga studiestöd

Ansökan om korttidsstudiestöd kan enligt gällande bestämmelser göras kollektivt

av vissa organisationer, bl.a. handikapporganisationer. Inom handikapprörelsen

har under senare år bildats fristående ungdomsorganisationer. I motion

1997/98:Ub703 (s) påtalar motionären att CSN:s regelverk inte medger att dessa

ungdomsorganisationer lämnar kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd och

internatbidrag. De måste i stället ansöka genom respektive moderorganisation,

något som motverkar syftet med att vara en självständig organisation, anser

motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionen.

Regeringen har i studiestödsförordningen (1973:418) föreskrivit att rätten

för handikapporganisation att göra kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd och

internatbidrag gäller sådan organisation som får statsbidrag enligt

förordningen (1994:951) om statsbidrag till handikapporganisationer. Utskottet

har inhämtat att de fristående ungdomsorganisationerna inom handikapprörelsen

hittills inte har ansökt om, och således inte heller beviljats, statsbidrag

enligt nämnda förordning.

Eleverna i gymnasiesärskolan är berättigade till förlängt barnbidrag och

omfattas inte av studiehjälpssystemet, som gäller övrig gymnasial utbildning

för ungdomar under 20 år. Motion 1997/98:Ub711 (s) påtalar att

gymnasiesärskolans elever därmed är utestängda från möjligheten att få extra

tillägg, som förekommer inom studiehjälpssystemet. Regelverket bör ändras så

att även elever i gymnasiesärskolan medges rätt att söka det extra tillägget,

anser motionären som föreslår ett tillkännagivande till regeringen om detta.

U t s k o t t e t avstyrker motionen.

Gymnasiesärskolans elever är den enda grupp som får förlängt barnbidrag efter

att de har lämnat den obligatoriska skolan. Förlängt barnbidrag och

studiebidrag i studiehjälpssystemet utgår med samma belopp per månad, men

studiebidraget lämnas numera endast för 9 månader per år, medan förlängt

barnbidrag utgår varje månad. En betydande del av eleverna i gymnasiesärskolan

har sjukbidrag redan från 16 års ålder. I början av 1990-talet framförde både

Särskolekommittén (SOU 1991:130) och CSN (rapporten Från studiehjälp till

ungdomsstudiebidrag 1991) förslag om att se över de olika ekonomiska

samhällsstöd som utgår till särskolans elever. Sjuk- och arbetsskadekommittén

föreslog i slutbetänkandet En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och

rehabilitering (SOU 1996:113) att s.k. månadsersättning skall utgå tidigast

från 18 års ålder. Kommittén ansåg att även funktionshindrade ungdomar normalt

skall ägna sig åt studier under några år efter fyllda 16 och då bör omfattas av

det studiesociala stödet. Den därefter tillsatta Förtidspensionsutredningen

avser att senast den 1 april 1998 komma med förslag om förtidspension för unga,

bl.a. när det gäller lägsta åldersgräns för rätt till sådan. Utskottet anser

inte att riksdagen bör föregripa regeringens beredning av dessa frågor.

Frågor om studiehjälp vid gymnasiestudier utomlands tas upp i motion

1997/98:Ub720 (c). Motionären anser det angeläget att öka möjligheten till

sådana studier genom att eleverna får behålla studiebidraget under

utlandsstudierna samt även under ett extra gymnasieår, i de fall då

utlandsstudierna inte tillgodoräknas i den svenska utbildningen (yrk. 3). Han

anser vidare att regeringen bör inarbeta ett förslag om detta i budgetförslaget

för år 1999 (yrk. 4).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utlandsvistelse för studier kan ge värdefulla erfarenheter och breddade

referensramar. Framför allt på högskolenivå har svenska studenter i dag stora

möjligheter att med studiemedel bedriva studier utomlands. Vid behandlingen av

den senaste budgetpropositionen, där regeringen redovisat sin avsikt att i viss

utsträckning begränsa nuvarande möjligheter till utlandsstudier med

studiemedel, ville utskottet inte ta ställning i sak till de förändringar

regeringen skisserat. Frågan om förutsättningarna för att få svenskt studiestöd

vid studier utomlands borde, ansåg utskottet, behandlas tillsammans med förslag

om ett nytt studiestödssystem (bet. 1997/98:UbU2 s. 7, rskr. 110). För studier

på gymnasienivå utgår studiestöd normalt endast om studierna inte med lika

stor fördel kan bedrivas vid svensk läroanstalt. Även om förslaget till nytt

studiestödssystem inte kommer att omfatta studiehjälpssystemet, anser utskottet

att det vore olämpligt att riksdagen nu tar ställning för en förändring

beträffande gymnasiestudier utomlands med studiehjälp. Den frågan bör övervägas

tillsammans med dels frågan vilka villkor som skall gälla för utlandsstudier på

högskolenivå, dels övriga behov inom utbildningsområdet samt tillgången på

resurser.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tidpunkt för införande av ett nytt studiestödssystem

för vuxna

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub710 yrkande 1, 1997/98:Ub805 yrkande

16 i denna del, 1997/98:Ub807 yrkande 25 och 1997/98:Ub810 yrkande 16 i

denna del,

res. 1 (m, fp, mp, kd)

2. beträffande principerna för ett nytt studiestödssystem

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub234 yrkande 2, 1997/98: Ub701,

1997/98:Ub705, 1997/98:Ub708 yrkande 2, 1997/98:Ub710 yrkandena 2 och 11,

1997/98:Ub712, 1997/98:Ub714, 1997/98: Ub718, 1997/98:Ub804 yrkande 6,

1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del, 1997/98:Ub808 yrkande 3,

1997/98:Ub810 yrkande 16 i denna del, 1997/98:So411 yrkande 7,

1997/98:A203 yrkande 9, 1997/98: A314 yrkande 3,

res. 2 (m) - delvis

res. 3 (c) - delvis

res. 4 (v)

res. 5 (kd) - delvis

3. beträffande individuella kompetenskonton

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub452 yrkande 9, 1997/98:Ub715 yrkande

3 och 1997/98:Ub810 yrkande 17,

res. 2 (m) - delvis

res. 3 (c) - delvis

res. 6 (fp)

res. 5 (kd) - delvis

4. beträffande utbetalning av studiemedel

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub704 och 1997/98:A203 yrkande 10,

res. 3 (c) - delvis

5. beträffande medvetet val av lånenivå

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub715 yrkande 2,

res. 7 (m, fp)

6. beträffande förtida återbetalning av studielån

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub709,

7. beträffande tidsenhet för vilken studiemedel beräknas

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub722,

8. beträffande Stenebyskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr303 yrkande 2,

9. beträffande kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub703,

10. beträffande gymnasiesärskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub711,

11. beträffande gymnasiestudier utomlands

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub720 yrkandena 3 och 4.

res. 3 (c) - delvis

Stockholm den 3 mars 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp),

Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s) och Marie

Wilén (c).

Reservationer

1. Tidpunkt för införande av ett nytt studiestödssystem för vuxna (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kd) anför:

Enligt vår uppfattning är det mycket otillfredsställande att regeringen dröjer

med att lägga fram förslag om ett nytt studiestödssystem, så att detta inte

förefaller att kunna träda i funktion förrän tidigast år 2000. Riksdagen bör

som sin mening ge regeringen till känna att förslag om ett sådant system bör

läggas fram snarast möjligt med sikte på genomförande tidigare än år 2000.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 1 bort

hemställa

1. beträffande tidpunkt för införande av ett nytt studiestödssystem för

vuxna

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub710 yrkande 1,

1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del, 1997/98:Ub807 yrkande 25 och

1997/98:Ub810 yrkande 16 i denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

2. Principerna för ett nytt studiestödssystem samt Individuella kompetenskonton

(mom. 2 och 3)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anför:

Vi anser att följande principer bör läggas till grund för ett nytt

studiestödssystem. De yngre studenterna på traditionell akademisk nivå behöver

ett väl fungerande, överblickbart studielånesystem som uppmuntrar till låg

skuldsättning och snabb avbetalning. En viktig utgångspunkt är att systemet

varken skall avskräcka någon från att studera eller uppmuntra någon att låna

mer än nödvändigt. Systemet skall vara så tydligt att den enskilda studenten

kan överblicka de ekonomiska konsekvenserna och därmed se att lån till

utbildningsinvesteringar är en rimlig affär som lönar sig på lång sikt. Alla

studielån skall normalt kunna betalas tillbaka. I stället för att terminsvis

kvittera ut maximala studielån på en blankett bör studenten erhålla privat

ekonomisk rådgivning, som hjälper henne eller honom att väga önskad kortsiktig

ekonomisk standard mot behovet av lån och möjligheter till arbetsinkomster. Upp

till ett maximalbelopp på dagens nivå bör alla lån vara helt flytande, dvs.

varje student tar ställning till vilket lånebelopp hon eller han behöver.

Fribeloppet bör höjas och begränsningen möjligen avskaffas helt. Grundprincipen

att alla lån alltid betalas tillbaka skall upprätthållas, med två centrala

undantag. Det ena gäller dödsfall, det andra den situationen att låntagarens

liv av olika skäl inte leder till betalningsförmåga. Rätten till avskrivning

vid 65 års ålder skall avskaffas. CSN:s uppgifter bör ses över, eftersom en mer

kvalificerad rådgivningsfunktion - som vi menar behövs - inte utan vidare låter

sig förenas med ren myndighetsutövning. Det vi nu sagt innebär att riksdagen

bör bifalla motion 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del.

Vuxna människor med försörjningsansvar som är etablerade i yrkeslivet behöver

ett helt nytt finansieringssystem som gör det livslånga lärandet praktiskt

möjligt och eftertraktat. Finansieringen av vidareutbildning bör i högre grad

än i dag bygga på att den yrkesverksamma individen själv kan ta ett större

ekonomiskt ansvar för att tillgodose sina behov av ny kompetens. Vi anser att

man snarast möjligt bör införa ett system med s.k. personliga kompetenskonton,

där arbetstagare, företag och stat tillsammans bygger upp en tillgång som kan

användas för t.ex. vidareutbildning. Det skulle ge både individ och arbetsliv

nya möjligheter att intressera sig för och påverka individens och arbetslivets

kompetensutveckling, bl.a. göra det möjligt för i dag yrkesverksamma att gå in

i den yrkeshögskola som vi vill se förverkligad.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2 och 3

bort hemställa

2. beträffande principerna för ett nytt studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del, med

anledning av motionerna 1997/98:Ub234 yrkande 2, 1997/98:Ub701 och

1997/98:Ub705 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub708 yrkande 2,

1997/98:Ub710 yrkandena 2 och 11, 1997/98:Ub712, 1997/98:Ub714,

1997/98:Ub718, 1997/98:Ub804 yrkande 6, 1997/98:Ub808 yrkande 3,

1997/98:Ub810 yrkande 16 i denna del, 1997/98:So411 yrkande 7,

1997/98:A203 yrkande 9 och 1997/98:A314 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. beträffande individuella kompetenskonton

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub452 yrkande 9, med anledning av

motion 1997/98:Ub810 yrkande 17 och med avslag på motion 1997/98:Ub715

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Principerna för ett nytt studiestödssystem, m.m. (mom. 2, 3, 4 och 11)

Marie Wilén (c) anför:

Studiestödsutredningens förslag följer i sina övergripande principer för ett

nytt studiestödssystem väl de riktlinjer som Centerpartiet ställt sig bakom.

Jag anser dock att riksdagen bör ta avstånd från utredningens förslag om

lånetak redan från 30 års ålder. Ett nytt studiestödssystem måste bygga på en

höjd bidragsdel som ger de studerande en minimiinkomst. Funktionshindrade bör

på samma sätt som övriga studenter kunna bedriva studier inom ett sammanhållet

studiestödssystem. Detta måste därför ta hänsyn till de speciella problem och

förutsättningar som funktionshindrade studenter har. Vad jag här anfört bör

riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:So411 yrkande 7, 1997/98:Ub810

yrkande 16 i denna del samt 1997/98:A203 yrkande 9 som sin mening ge regeringen

till känna.

Ett system med individuella kompetenskonton behöver enligt min mening

utvecklas för att ge möjligheter till rimlig ekonomisk försörjning under en

utbildningsperiod mitt i livet, då studier med studiemedel inte är ett

alternativ. En utredning om detta bör genomföras snarast. Jag förespråkar en

modell där ansvaret delas mellan arbetstagare, arbetsgivare och samhället, på

grundval av ett samhällskontrakt som ställer kunskaps- och kompetensutveckling

i centrum. Det bör vara frivilligt och upp till parterna på arbetsmarknaden,

lokalt eller centralt, att utforma regelverk på grundval av avtal och

överenskommelser. Staten bör svara för att de avsättningar som arbetstagare och

arbetsgivare - eller egenföretagare - gör blir skattemässigt gynnade. Dessutom

kommer staten att behöva ikläda sig en utjämnande funktion. De som saknar

arbete eller har låga löner har ju många gånger inte råd att sätta av medel

till ett kompetenskonto, och arbetslösa har inte heller någon arbetsgivare som

kan göra avsättningar. Detta kan lösas genom att staten garanterar någon form

av grundplåt, alternativt att arbetslöshetsförsäkringen berättigar till en viss

personlig avsättning. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1997/98:Ub810 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.

Problemen med alltför sen utbetalning av studiemedel inom det nuvarande

systemet måste enligt min mening lösas. Riksdagen bör med bifall till motion

1997/98:A203 yrkande 10 begära förslag om åtgärder för att undanröja dessa

brister.

Möjligheterna till studiehjälp vid gymnasiestudier utomlands bör enligt min

mening utökas. Många gymnasister studerar utomlands som utbytesstudent under

ett år. Detta medför betydande kostnader för ungdomarnas familjer.

Utlandsstudier ger värdefulla erfarenheter och breddade referensramar, och

möjligheterna till sådana studier bör därför ökas. Därför är det angeläget att

eleverna kan få behålla studiebidraget även under sådana studier. I de fall då

utlandsåret inte kan tillgodoräknas i den svenska gymnasieutbildningen bör

eleverna också få studiebidrag under ett fjärde år för att slutföra

gymnasiestudierna här. Regeringen bör inarbeta förslag om detta i

budgetförslaget för budgetåret 1999. Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall

till motion 1997/98:Ub720 yrkandena 3 och 4 som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 3, 4

och 11 bort hemställa

2. beträffande principerna för ett nytt studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:So411 yrkande 7, 1997/98:Ub810

yrkande 16 i denna del samt 1997/98:A203 yrkande 9 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub234 yrkande 2, 1997/98: Ub701, 1997/98:Ub705,

1997/98:Ub708 yrkande 2, 1997/98:Ub710 yrkandena 2 och 11, 1997/98:Ub712,

1997/98:Ub714, 1997/98: Ub718, 1997/98:Ub804 yrkande 6, 1997/98:Ub808

yrkande 3, 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del och 1997/98:A314 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. beträffande individuella kompetenskonton

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub810 yrkande 17, med anledning av

motion 1997/98:Ub452 yrkande 9 och med avslag på motion 1997/98:Ub715

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. beträffande utbetalning av studiemedel

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub704 och 1997/98:A203 yrkande

10 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. beträffande gymnasiestudier utomlands

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub720 yrkandena 3 och 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

4. Principerna för ett nytt studiestödssystem (mom. 2)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Ett nytt studiestödssystem måste enligt min mening ha en genomtänkt plats i

välfärden. Det är således väsentligt hur studiestödet förhåller sig till andra

bidrag, rättigheter och förmåner som t.ex. bostadsbidrag, socialbidrag och

pensionsregler. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub708

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att riksdagen under moment 2 bort

hemställa

2. beträffande principerna för ett nytt studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub708 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub234 yrkande 2, 1997/98: Ub701, 1997/98:Ub705,

1997/98:Ub710 yrkandena 2 och 11, 1997/98:Ub712, 1997/98:Ub714,

1997/98:Ub718, 1997/98:Ub804 yrkande 6, 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna

del, 1997/98:Ub808 yrkande 3, 1997/98:Ub810 yrkande 16 i denna del,

1997/98:So411 yrkande 7, 1997/98:A203 yrkande 9 och 1997/98:A314 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Principerna för ett nytt studiestödssystem samt Individuella kompetenskonton

(mom. 2 och 3)

Inger Davidson (kd) anför:

Det nuvarande studiemedelssystemet med dess omfattande skuldsättning avskräcker

ungdomar från studieovana miljöer från högre studier och medverkar därmed till

social snedrekrytering. Ett nytt studiestödssystem bör bygga på att

tillgängliga resurser i huvudsak satsas på bidragsdelen, så att den kan höjas

och stora lån inte behöver tas. Ett i stort sett osubventionerat lån skulle

signalera att lånet är en form av kompletterande finansieringskälla som endast

bör utnyttjas vid behov. Ett ökat fribelopp eller en borttagen inkomstgräns

skulle också minska behovet att ta lån. Med bättre ekonomiska villkor under

studietiden skulle det vara rimligt att kräva att lånen i normala fall alltid

skall återbetalas. Det borde därför diskuteras om regeln om avskrivning av

skuld vid 65 års ålder kan tas bort. Återbetalningen bör ske efter förmåga

t.ex. genom att höginkomsttagare betalar en högre andel av sin årsinkomst än

låginkomsttagare. Möjligheterna att studera utomlands bör vara goda, både för

den enskildes och för samhällets skull. Alla som studerar på en viss nivå inom

utbildningsväsendet bör ha rätt till likvärdigt studiestöd. De som kompletterar

grundskole- eller gymnasienivå bör få ett särskilt förmånligt studiestöd.

Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub710

yrkandena 2 och 11 som sin mening ge regeringen till känna.

En möjlighet att främja vidareutbildning som vi kristdemokrater förespråkar

är s.k. individuella kompetenskonton. Det bör vara ett gemensamt intresse för

arbetsgivare och varje anställd i företaget att utveckla medarbetares kompetens

för att utveckla såväl företaget som den enskildes personliga kvalifikationer.

Därför bör skattelagstiftningen medge möjlighet att med avdragsrätt sätta in

medel på ett för arbetsgivaren och den enskilde gemensamt utbildningskonto. De

belopp som genom förhandling förs upp på kontot skall enbart kunna användas för

den enskildes egen kompetensutveckling. Vad jag här har anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2 och 3

bort hemställa

2. beträffande principerna för ett nytt studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub710 yrkandena 2 och 11, med

anledning av motion 1997/98:A203 yrkande 9 och med avslag på motionerna

1997/98:Ub234 yrkande 2, 1997/98:Ub701, 1997/98:Ub705, 1997/98:Ub708

yrkande 2, 1997/98:Ub712, 1997/98: Ub714, 1997/98:Ub718, 1997/98:Ub804

yrkande 6, 1997/98:Ub805 yrkande 16 i denna del, 1997/98:Ub808 yrkande 3,

1997/98:Ub810 yrkande 16 i denna del, 1997/98:So411 yrkande 7 och

1997/98:A314 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

3. beträffande individuella kompetenskonton

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub452 yrkande 9, 1997/98:Ub710

yrkande 3 och 1997/98:Ub810 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

6. Individuella kompetenskonton (mom. 3)

Ola Ström (fp) anför:

För att finansiera livslångt lärande behövs ett helt nytt system, som kan

kallas utbildningskonton. Jag förordar en möjlighet för människor att på

gynnsamma villkor spara själva men också låna pengar för att vidareutbilda sig.

Det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet borde breddas till ett ?pensions-

och utbildningssparande? med avdragsrätten ökad till ett helt basbelopp och med

möjlighet att ta ut pengar (upp till en viss gräns) före pensioneringen för att

möjliggöra bl.a. utbildning. Vidare bör personer i åldern 30-55 år få möjlighet

att låna av det allmänna pensionssystemet, förslagsvis 60 % av sin årslön, för

att använda till kompetensutveckling eller till att starta eget företag.

Ålderspensionen reduceras med motsvarande belopp. Det bör också vara möjligt

att genom sparande återvinna en på så sätt förlorad pensionsrätt.

Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub715 yrkande

3 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 3 bort

hemställa

3. beträffande individuella kompetenskonton

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub715 yrkande 3 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub452 yrkande 9 och 1997/98:Ub810 yrkande 17 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Medvetet val av lånenivå (mom. 5)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp) och Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) anför:

Vi anser det viktigt att varje student vid ansökningstillfället får grundlig

information om villkoren för återbetalning av studielån. Det skall klart framgå

att lånen skall återbetalas. Det är också viktigt att studenten själv ges

möjlighet att i ansökan ange önskat lånebelopp i stället för att

slentrianmässigt kryssa för maximalt belopp. Riksdagen bör således enligt vår

mening bifalla motion 1997/98:Ub715 yrkande 2.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort

hemställa

5. beträffande medvetet val av lånenivå

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub715 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

Tidpunkt för förslag till nytt studiestödssystem

Marie Wilén (c) anför:

Jag finner det anmärkningsvärt att regeringen, trots vad som utlovades i

budgetpropositionen hösten 1996, ännu inte har lagt fram något förslag om

nytt, sammanhållet studiestödssystem som kan träda i kraft år 2000.

Tidpunkt för införande av ett nytt studiestödssystem

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Enligt min mening är det en stor brist att det aviserade förslaget till nytt

studiestödssystem inte på ett bättre sätt har samordnats med den kraftiga

utbyggnaden av antalet utbildningsplatser. Det finns en klar risk att många av

deltagarna i kunskapslyftet kommer att avbryta studierna i förtid, när de inte

kan få behålla särskilt utbildningsbidrag längre än ett år. I Vänsterpartiets

budgetalternativ för år 1998 fanns 1 miljard kronor utöver regeringens förslag

för att möjliggöra särskilt utbildningsbidrag under andra halvåret 1998 för dem

som haft sådant under läsåret 1997/98.

Konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför:

Vi vill påminna om att våra partier i utskottets budgetbetänkande för

utgiftsområde 16 (bet. 1997/98:UbU1) reserverade sig till förmån för en ökad

konkurrens i fråga om administrationen av studielånen, något som vi anser kan

leda till en utveckling av servicen gentemot studenterna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................3

Ett nytt studiestödssystem 4

Förändringar inom det nuvarande studiemedelssystemet 8

Övriga studiestöd 10

Hemställan 11

Reservationer........................................13

1. Tidpunkt för införande av ett nytt studiestödssystem för vuxna (mom.

1) (m, fp, mp, kd) 13

2. Principerna för ett nytt studiestödssystem samt Individuella

kompetenskonton (mom. 2 och 3) (m)

13

3. Principerna för ett nytt studiestödssystem, m.m. (mom. 2, 3, 4 och

11) (c) 14

4. Principerna för ett nytt studiestödssystem (mom. 2) (v) 16

5. Principerna för ett nytt studiestödssystem samt Individuella

kompetenskonton (mom. 2 och 3) (kd)

16

6. Individuella kompetenskonton (mom. 3) (fp) 17

7. Medvetet val av lånenivå (mom. 5) (m, fp) 18

Särskilda yttranden..................................18

Tidpunkt för förslag till nytt studiestödssystem (c) 18

Tidpunkt för införande av ett nytt studiestödssystem (v) 18

Konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet (m, fp, kd) 19