Bet. 1997/98:UbU15

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU15

Jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU15

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande närmare 40 motionsyrkanden om

jämställdhet väckta under hösten 1997. De rör jämställdhet inom barnomsorg och

skola, jämställdhet inom högre utbildning och forskning samt genusforskning,

m.m. Samtliga motionsyrkanden avstyrks under hänvisning bl.a. till pågående

utrednings- och utvecklingsarbete.

Reservationer finns från m, c, fp, v, mp och kd.

Motionerna

Motion väckt med anledning av proposition 1997/98:6 Förskoleklass och andra

skollagsfrågor

1997/98:Ub5 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om män i förskolan.

Motioner från allmänna motionstiden 1997

1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan skall ta till vara

flickors och pojkars olikheter genom t.ex. otraditionella metoder samt verka

för en jämnare fördelning av kvinnor och män inom lärarkåren.

1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhet i gymnasieskolan.

1997/98:Ub226 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förstärkning av yrkeslärares funktion att stärka så kallade brytare.

1997/98:Ub230 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en redovisning av jämställdhet

i skolan.

1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhet i skolan.

1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder i skolan för att öka jämställdheten.

1997/98:Ub444 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all forskning om människan skall baseras på en population

bestående av minst 40 % av vardera könet för att få statliga anslag beviljade,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att läkarutbildningen och alla vårdutbildningar åläggs att ha ett

könsperspektiv i undervisningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en grupp bör tillsättas med uppdrag att se över de

forskningsanslag som ges och om de tillvaratar könsperspektivet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett kvinnoforskningscentrum för vården bör förläggas i

Göteborgsområdet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att fortsättningsvis ha

ansvaret för forskning om vård av kvinnor.

1997/98:Ub457 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av jämställdhet i utbildningssystemet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av fler män i skolan.

1997/98:Ub458 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhetsuppdrag för Högskoleverket,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvinnors och mäns efterfrågan på högre utbildning.

1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de särskilda medel som fördelas av forskningsråden till postdoc-

stipendier till kvinnor,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ställa upp jämställdhetsmål även för sektorsforskningsorganen.

1997/98:Ub804 av Ingbritt Irhammar och Marie Wilén (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhetssträvandena,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökning av andelen kvinnor i forskarsamhällets organ,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhetsrevisioner för forskningsråden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om höjd utbildnings- och kompetensnivå genom utbildnings- och

arbetsmarknadssatsningar.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av tydliga direktiv till universitet och högskolor att

vidtaga åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för

kvinnor och män, med speciell uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för

meritering till forskarutbildning,

39. att riksdagen mot bakgrund av vad som i motionen anförts beslutar att

avskaffa begränsningen i meriteringstid för ansökan till

forskarassistenttjänst,

40. att riksdagen avslår regeringens förslag om rekryteringsmål för

nyanställning av professorer.

1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kvotering bör övervägas vid tillsättningen i

tjänsteförslagsnämnder för att uppnå en jämn könsfördelning.

1997/98:Ju725 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans roll för ökad upplysning och attitydpåverkan.

1997/98:So676 av Elisa Abascal Reyes och Ewa Larsson (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om feministiskt självförsvar i skolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att jämställdhet införs som delämne inom sexualundervisningen.

1997/98:A804 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hur resurser kan omfördelas så att kvinnor i högre grad får

tillträde till samt kan slutföra forskning,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att resurser avsätts till genusforskning.

1997/98:A805 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att fler män anställs inom barnomsorgen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om andelen kvinnor vid högskoleutbildningar för data och elektronik,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om andelen män på förskol- och grundskollärarlinjer,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av fler kvinnliga läroboksförfattare,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten att etablera ett europeiskt kvinnouniversitet.

1997/98:A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillgång till barnomsorg och valfrihet,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om män i barnomsorg och skola.

1997/98:A808 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om värdet av manlig personal i skola och barnomsorg.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet 39 motionsyrkanden från hösten 1997, vilka

tar upp jämställdhetsfrågor inom utskottets olika beredningsområden, från

barnomsorg till högre utbildning och forskning. Enligt utskottets bedömning

råder det en bred politisk enighet om det övergripande målet med

jämställdhetspolitiken, nämligen att kvinnor och män skall ha samma

rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det finns också en samsyn i fråga om

behovet av aktiva insatser inom olika områden för att detta mål skall nås.

Jämställdhet inom barnomsorg och skola

Frågan om tillgången till barnomsorg ur ett jämställdhetsperspektiv tas upp i

motion 1997/98:A806 (fp) yrkande 14. Motionärerna anför att en väl utbyggd och

fungerande barnomsorg gör att framför allt småbarnsmammor slipper att göra det

svåra valet mellan familj och arbete.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Kommunerna

är sedan den 1 januari 1995 skyldiga att tillhandahålla barnomsorg för barn i

åldrarna 1-12 år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas

förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Föräldrar som anmält

behov av plats skall erbjudas sådan utan oskäligt dröjsmål. Bestämmelserna har

fr.o.m. den 1 januari 1998 så gott som oförändrade överförts från

socialtjänstlagen till skollagen, där de inarbetats i ett nytt kapitel, 2 a

kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Samtidigt har Skolverket övertagit

ansvaret för barnomsorgen från Socialstyrelsen och länsstyrelserna.

Socialstyrelsen konstaterade i en uppföljning av barnomsorgslagstiftningen

våren 1996 (meddelandeblad 11/96) att 90 % av kommunerna uppfyllde sin

skyldighet att tillhandahålla plats för förskolebarn utan oskäliga väntetider,

dvs. normalt inom tre till fyra månader. Motsvarande procenttal när det gällde

skolbarnsomsorg var 95 %. Drygt hälften av de kommuner som inte uppfyllde

kraven i lagen räknade med att kunna göra det under år 1997. I en kommentar

till uppföljningen framhöll Socialstyrelsen att det är viktigt att kommunerna

bevakar kvaliteten i verksamheten. Uttalandet gjordes mot bakgrund av att två

tredjedelar av kommunerna i uppföljningen angivit att de ökat antalet

barnomsorgsplatser genom att ta in fler barn i befintliga daghems- och

fritidshemsavdelningar.

Utskottet utgår från att kommunerna tar sitt ansvar för barnomsorgen och att

Skolverket som ansvarig central myndighet noga följer utvecklingen på detta

område.

I fem motioner framställs yrkanden om att fler män bör arbeta inom barnomsorgen

och skolan.

Enligt motion 1997/98:A806 (fp) yrkande 18 läggs grunden för ett jämställt

samhälle i unga år. För att ge pojkar och flickor en uppväxt som lägger en

trygg grund för deras manliga respektive kvinnliga identitet är det viktigt att

både män och kvinnor ingår i deras vardagliga omgivning i barnomsorg och skola.

Männen bör ges ett större ansvar för att aktivt delta i barnens

utvecklingsprocess. - Liknande synpunkter förs fram i motion 1997/98:A808 (fp)

yrkande 1.

Likaså anförs i motion 1997/98:Ub457 (fp) yrkande 8 om fler män i skolan att

en jämnare könsfördelning bland lärarna är önskvärd. Eleverna behöver både

kvinnliga och manliga lärare som förebilder. Det framhålls också att kvinnor

och män tillför olika perspektiv på arbetet i skolan. - Enligt motion

1997/98:Ub5 (v) yrkande 13 vore det positivt om män i högre grad finns i

förskolan i framtiden. Motionärerna ser dock möjligheterna att åstadkomma detta

som förknippade med jämställdheten i stort. - Även i motion 1997/98:A805 (kd)

yrkande 4 talas det om nödvändigheten av att fler män anställs inom

barnomsorgen. Varken i hem eller förskola bör barnen leva i en isolerad

kvinnovärld.

U t s k o t t e t delar de åsikter som framförts i motionerna, nämligen att

det är viktigt för barnens identitetsutveckling att de får möjlighet att möta

både kvinnliga och manliga förebilder i barnomsorg och skola.

Utskottet har inhämtat att regeringen i december 1995 gav Socialstyrelsen i

uppdrag att utveckla jämställdhetsarbetet i barnomsorgen och då även avsatte

medel att fördela till de kommuner och högskolor som ville delta i

utvecklingsarbetet. I en inledningsvis gjord inventering av dittillsvarande

projekt i Sverige och övriga Norden kom det fram att huvudparten av dessa

projekt syftat till att rekrytera fler män till förskolan. Männens situation,

både i utbildning och yrkesverksamhet, i förskola och fritidshem hade kartlagts

och analyserats, vilket genererat värdefull kunskap och bl.a. lett till att

kompetenshöjande nätverk etablerats särskilt för män i barnomsorgen.

I en redovisning av läget i utvecklingsarbetet som Socialstyrelsen i februari

1998 lämnat till bl.a. Utbildningsdepartementet anför styrelsen att

jämställdhet i förskolan inte uteslutande skall betraktas som en strävan efter

en jämnare könsfördelning bland pedagogerna. Jämställdhet innebär också att de

professionella utvecklar ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt. Pedagogen,

oavsett biologiskt kön, påverkar och formar via sina attityder och

förhållningssätt hur pojkar och flickor i förskolans verksamhet utvecklar sina

sociala och kulturella könsrollsmönster. Det är därför av särskilt intresse att

tydliggöra hur barnomsorgens personal på olika sätt utvecklar sitt lärande

kring pedagogik och jämställdhetsarbete.

Avsikten är att utvecklingsarbetet skall dokumenteras i ett

fortbildningsmaterial för främst förskolans personal under våren 1998.

Materialet skall implementeras genom seminarier på flera orter i landet. På

grund av att tillsynsansvaret för barnomsorgen vid årsskiftet 1997/98 har

överförts till Skolverket kommer utgivning och implementering av

fortbildningsmaterial samt slutrapportering till regeringen i juni 1998 att

färdigställas med Skolverket som huvudman.

Jämställdhetsarbetet i förskola, skola och fritidshem behandlas som en av de

viktigare utvecklingsfrågorna i Barnomsorg och skolakommitténs (BOSK)

betänkande Växa i lärande - förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år

(SOU 1997:21). Likaså behandlas jämställdhetsfrågor i BOSK-kommitténs

slutbetänkande Att erövra omvärlden - förslag till läroplan för förskolan (SOU

1997:157). Sammanfattningsvis menar kommittén att varje flicka och pojke har

rätt att få förverkliga sin potential utan begränsningar utifrån stereotypa

könsrollstraditioner. Personalens medvetenhet om hur eget agerande och samspel

mellan kvinnor och män påverkar barngruppen är avgörande för att aktivt

jämställdhetsarbete skall kunna förverkligas i förskolan. - Båda ärendena

bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet hänvisar också till de uppdrag i fråga om rekrytering av män till

lärarutbildningarna som givits till Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54)

och till universitet och högskolor (regleringsbrev för budgetåret 1998).

Utskottet återkommer till detta senare i betänkandet.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena om fler män inom

barnomsorgen och skolan mot bakgrund av vad som nu redovisats.

I fråga om främst jämställdhetsarbetet inom grundskolan framhålls det i motion

1997/98:Ub804 (c) yrkande 1 att formerna för undervisningen måste förändras, så

att hänsyn tas till flickors och pojkars olikheter i fråga om behov och

intressen. Det är vidare viktigt, anser motionärerna, att de som arbetar med

jämställdhet får stöd av skolledning och skolförvaltning och att elevernas

perspektiv ägnas mer uppmärksamhet i jämställdhetsarbetet.

Jämställdhet är både en fråga om kunskap och en pedagogisk fråga,

understryker motionärerna i motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 16. Bristande

kunskaper om jämställdhet innebär att verksamheten i skolan inte planeras och

struktureras för att möta de olika krav som ställs av pojkar och flickor. Denna

kunskapsbrist visar sig senare generera ett allvarligt pedagogiskt problem

genom att undervisningen inte utformas på ett sådant sätt att den svarar mot

pojkars och flickors olika behov av kunskap, uppmärksamhet och

identitetsskapande. Lärarnas kunskaper på detta område måste fördjupas och

fortlöpande följas upp.

Det betonas i motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 7 att flickors och pojkars

olika sätt att uttrycka sig måste uppmärksammas mer. Pojkar dominerar i

klassrummet, hävdar motionärerna, men missgynnas av att de har få manliga

förebilder i skolan. Det är viktigt att det i lärarutbildningen, i skolplaner

och i jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna tydliggörs hur man aktivt

kan arbeta med jämställdhet utifrån kunskaper om flickors och pojkars olika

förutsättningar och villkor.

Jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan behandlas i två motioner. I motion

1997/98:Ub221 (fp) yrkande 21 finns synpunkter på jämställdhet, som både en

fråga om kunskap och en pedagogisk fråga, vilka liknar dem som framförts i

motion 1997/98:Ub250 av samma motionärer angående grundskolan. - Även i motion

1997/98:Ub215 (kd) yrkande 16 betonas att jämställdheten skall ses som en

pedagogisk fråga och att det är nödvändigt att lärarna har kunskap i

jämställdhetsfrågor. Flickor på pojkdominerade utbildningar, såsom i

naturvetenskap och teknik, måste få ett bättre stöd av lärarna. Att främja

jämställdhet handlar om att ta vara på olikheterna och göra olika satsningar,

t.ex. särskilda lektioner i teknik för flickor och otraditionella metoder i

språk för pojkar, framhålls det. Det handlar också om att få en jämnare

fördelning av män och kvinnor bland gymnasieskolans personal. Motionärerna

pekar på att bland yrkeslärarna består den ojämna könsfördelningen inom

respektive yrke.

U t s k o t t e t vill påminna om att riksdagen våren 1995 tog ställning

till förslag i proposition och motioner om jämställdhet mellan kvinnor och män

inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Utskottet

betonade då att skolan har ett ansvar för att aktivt och medvetet främja

kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och för att motverka traditionella

könsmönster. I 1 kap. 2 § skollagen infördes, i enlighet med regeringens

förslag, en bestämmelse om att den som verkar inom skolan särskilt skall främja

jämställdhet mellan könen. Utskottet delade regeringens bedömning att

jämställdhet skall lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolans dagliga

arbete.

Skolverkets instruktion har ändrats med ikraftträdande den 1 november 1997

(SFS 1997:703). I instruktionen har införts en bestämmelse om verkets ansvar

för att inom sitt verksamhetsområde aktivt och medvetet främja flickors,

kvinnors, pojkars och mäns lika rätt och möjligheter. Enligt Skolverkets

Verksamhetsplan 1998 skall frågor om jämställdhet och flickors och pojkars

olika behov beaktas i alla projekt.

Utskottet vill särskilt nämna att Skolverket våren 1995 tog initiativ till

ett nätverk för skolor som vill arbeta med jämställdhet som en pedagogisk

fråga. Syftet med nätverksprojektet var bl.a. att sprida erfarenheter och

kunskaper mellan skolor, kommuner och Skolverket samt att fungera som stöd för

utveckling av jämställdhet i skolan. Ett fyrtiotal skolor, både grundskolor och

gymnasieskolor, har deltagit. En utvärdering av nätverksskolornas verksamhet,

som gjorts vid Göteborgs universitet, samt skolornas egna rapporter har legat

till grund för ett referensmaterial ?Olikheter - en brist eller tillgång?

Undervisningsformer, pedagogiska metoder och innehåll i ett genusperspektiv?

som utgivits av Skolverket i augusti 1997. Skolverkets arbete med nätverket

kommer enligt uppgift att avslutas under våren 1998 med en rapport. I denna

kommer bl.a. att tas upp frågan huruvida arbetet skall fortsätta i form av

regionala nätverk som en kommun driver i samverkan med närliggande högskola.

I direktiven till Lärarutbildningskommittén har regeringen markerat att de

blivande lärarna behöver kunskaper om skillnader mellan flickors och kvinnors

respektive pojkars och mäns inlärning. Vidare behöver de tränas i att anlägga

ett jämställdhetsperspektiv på sina undervisningsämnen (dir. 1997:54).

Utskottet föreslår mot bakgrund av vad utskottet redovisat att riksdagen

avslår motionerna 1997/98:Ub250 yrkande 16, 1997/98:Ub256 yrkande 7 och

1997/98:Ub804 yrkande 1 som rör jämställdhetsarbetet främst inom grundskolan.

Likaså bör motsvarande motioner om gymnasieskolan, 1997/98:Ub215 yrkande 16 och

1997/98:Ub221 yrkande 21, avslås.

En redovisning av jämställdhet i skolan efterfrågas i motion 1997/98:Ub230 (m).

Motionären påpekar att riksdagen våren 1995 fattade viktiga beslut i fråga om

jämställdhet i skolan. Det är angeläget att följa upp hur arbetet ute i

skolorna utvecklats, t.ex. Skolverkets nätverksarbete, och om goda erfarenheter

och kunskap spridits. Regeringen bör inför riksdagen redovisa hur man avser att

fortsätta arbetet med jämställdhet i skolan med de erfarenheter man nu har,

anser motionären.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till vad

utskottet i det föregående nämnt om den kommande rapporten från Skolverket

angående nätverket för jämställdhet i skolan. Därutöver vill utskottet peka på

att Skolverket i regleringsbrev för budgetåret 1998 fått i uppdrag att göra en

kartläggning av hur uppföljning och utvärdering av skolans värdegrund sker i

såväl offentliga som fristående skolor. Verket skall därvid utveckla instrument

och kvalitetsmått för sådan uppföljning och utvärdering på lokal, kommunal och

nationell nivå. Områden som särskilt skall beaktas är skolans arbete med

demokrati, jämställdhet och kulturell mångfald/rasism. Uppdraget skall

redovisas den 1 oktober 1998.

Det är enligt motion 1997/98:Ub226 (v) yrkande 3 angeläget att stärka

yrkeslärares funktion att stödja s.k. brytare, nämligen flickor/kvinnor och

pojkar/män som väljer en för sitt kön otypisk yrkesutbildning.

U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna att ungdomar måste

uppmuntras att göra sådana yrkesval som kan bryta uppdelningen av

arbetsmarknaden i kvinno- respektive mansyrken. Enligt skollagen åligger det

alla som verkar inom skolan att främja jämställdhet mellan könen (1 kap. 2 §).

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Jämställdhet mellan könen bör enligt motion 1997/98:So676 (mp) yrkande 5 ingå

som ett delämne inom sexualundervisningen. Antalet timmar för denna

undervisning bör därför utökas för att ge utrymme för diskussion om

könsrollsfrågor. Också i motion 1997/98:Ju725 (s) - som handlar om kvinnofrid -

pekas på skolans roll att påverka attityder och öka kunskapen när det gäller

jämställdhet och respekt mellan kvinnor och män (yrkande 3).

I motion 1997/98:So676 (mp) förordas även att undervisning i feministiskt

självförsvar skall ges i skolan om en grupp av minst fem kvinnliga elever begär

det. Undervisningen bör omfatta minst åtta timmar (yrkande 4).

U t s k o t t e t vill framhålla att skolans uppgift bl.a. är att främja

elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och

samhällsmedlemmar. Det är viktigt att skolan medverkar till att hos eleverna

skapa förståelse och respekt för människor av båda könen och att skolan anvisar

vägar att genom samtal lösa konflikter och motsättningar. Utskottet hänvisar

till att Skolverket på uppdrag av regeringen har utarbetat referensmaterial som

kan användas ute i skolorna som underlag för samtal och diskussioner inom

kunskapsområdet sexualitet och samlevnad. Bland annat lämnas i

referensmaterialet ?Kärlek känns! förstår du? (1995) fakta och synpunkter i

fråga om kärlek, sexualitet, samhörighet och familj, men också om sexuellt

tvång och våld. Enligt utskottets mening bör riksdagen inte uttala sig om det

närmare innehållet i undervisningen eller om formerna för densamma.

Motionsyrkandena bör alltså avslås.

Jämställdhet inom högre utbildning och forskning

Flera motionsyrkanden rör frågor om andelen kvinnor och män på olika

högskoleutbildningar.

I motion 1997/98:Ub458 (v) yrkande 8 hävdar motionärerna att högskolans

utbildningsutbud är bättre anpassat till männens efterfrågan än till

kvinnornas. Sökandetrycket är mindre till de kraftigt utbyggda ingenjörs- och

civilingenjörsutbildningarna som män i första hand efterfrågar, än till

vårdhögskolornas utbildningar som kvinnor i första hand efterfrågar.

Motionärerna anser att detta förhållande behöver beaktas vid fördelningen av

resurser till högre utbildning.

Den ojämna könsfördelningen inom högskolans utbildningar påtalas också i

motion 1997/98:A805 (kd). Motionärerna anser att andelen kvinnor måste öka på

högskoleutbildningar för data och elektronik (yrkande 10). Motsatt förhållande

är det på förskollärar- och grundskollärarlinjer, där det behövs en ökning av

andelen män (yrkande 11).

Enligt motion 1997/98:Ub457 (fp) yrkande 6 borde arbetsmarknadsåtgärder

användas för att rekrytera män till lärarutbildningarna. Motionärerna hänvisar

till att det på arbetsförmedlingarna förekommer s.k. brytprojekt, där

arbetslösa stimuleras till att göra ett nytt yrkesval inom ett område som

traditionellt är könsbundet. Till dessa projekt lämnar regeringen särskilda

pengar. De arbetslösa får en introduktion, gör studiebesök och erbjuds

praktikplatser. Ett utmärkt sådant projekt vore att vända sig enbart till män

för att få dem intresserade av förskola och skola, menar motionärerna.

U t s k o t t e t vill fästa uppmärksamheten på att regeringen i

regleringsbrev för budgetåret 1998 anger att universitet och högskolor bör

vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de

naturvetenskapliga och de tekniska utbildningar där kvinnor är

underrepresenterade och öka andelen män inom de lärarutbildningar och de vård-

och farmaciutbildningar där män är underrepresenterade.

Rekryteringen till lärarutbildningen är enligt direktiven till

Lärarutbildningskommittén en viktig fråga för utredningen (dir. 1997:54). Det

anmärks att ett problem i dagens lärarutbildningar och för morgondagens skola

är den låga andelen manliga studenter, endast 20 %. Kommittén skall överväga

insatser för att åstadkomma en jämnare könsfördelning i rekryteringen.

När det sedan gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att få fler män

till skola och barnomsorg kan följande nämnas. Riksdagen har sedan budgetåret

1993/94 tilldelat Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) medel för projektverksamhet som

syftar till att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden, de s.k.

brytprojekten. I en skrivelse till samtliga länsarbetsdirektörer inför

verksamhetsåret 1998 har AMS som exempel på brytprojekt som kan tjäna som

modell för fortsatt utvecklingsarbete särskilt nämnt ett projekt i Skåne län,

kallat Män till barnomsorgen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1997/98:Ub457 yrkande 6 och 1997/98:A805 yrkandena 10 och 11. Utskottet är inte

berett att förorda att riksdagen uttalar sig om resursfördelningen till högre

utbildning på det sätt som begärs i motion 1997/98:Ub458 yrkande 8. Även detta

yrkande bör alltså avslås av riksdagen.

I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 31 understryks behovet av tydliga direktiv

till universitet och högskolor att de skall vidta åtgärder för att åstadkomma

likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och män, med speciell

uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för kvinnor och män att meritera

sig till forskarutbildning. Motionärerna anmärker att det, trots att ungefär

lika många kvinnor som män deltar i grundutbildningen, är en övervikt för män

bland dem som går vidare till forskarutbildning. En orsak kan finnas i

grundutbildningens slutskede. Ofta används det mindre forskningsarbete som

utförs på C- och D-nivå som merit. Män väljer i större utsträckning än kvinnor

uppsatsämnen i nära anslutning till handledarens forskningsprojekt och gynnas

därför. Institutionerna bör uppmärksammas på detta problem. - Liknande

synpunkter förs fram i motion 1997/98:A804 (mp) yrkande 29.

U t s k o t t e t behandlade hösten 1996 motsvarande motionsyrkanden, vilka

avstyrktes med hänvisning bl.a. till vad regeringen anfört om att öka kunskapen

i jämställdhetsfrågor hos högskolans lärare (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr.

99).

Därefter har regeringen i regleringsbrev för såväl budgetåret 1997 som

budgetåret 1998 föreskrivit att lärosätena skall intensifiera det pedagogiska

utvecklingsarbetet och aktivt arbeta med undervisningens förnyelse inom såväl

grundutbildning som forskarutbildning. Lärare skall erbjudas utbildning och

fortbildning i pedagogik och inom jämställdhetsområdet. Av årsredovisningarna

skall framgå omfattning och inriktning av det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Enligt en under hösten 1997 beslutad ändring av 1 kap. 5 § högskolelagen

skall högskolan inte endast iaktta utan även främja jämställdhet (prop.

1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12). Vidare har Högskoleverket

ett tillsynsansvar och skall enligt sin instruktion främja jämställdhet mellan

kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med det anförda.

Begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst bör

avskaffas. Det framhålls i motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 39. Motionärerna

menar att många kvinnor är näst intill chanslösa att gå vidare mot ett arbete

som självständig forskare vid ett svenskt universitet, dvs. om kvinnan vill ha

familj och barn före 30 års ålder, eftersom meriter endast skall räknas från de

fem första åren efter doktorsexamen.

U t s k o t t e t anser att motionsyrkandet bör avslås med hänvisning till

följande. Enligt 4 kap. 13 § högskoleförordningen krävs för behörighet till

tjänst som forskarassistent avlagd doktorsexamen. Vidare sägs att i första hand

(kurs. här) bör den som har avlagt doktorsexamen högst fem år före

ansökningstidens utgång komma i fråga. Någon ändring av denna bestämmelse är

för närvarande inte aktuell i den omarbetning av högskoleförordningen som görs

med anledning av riksdagsbeslutet hösten 1997 om högskolans ledning, lärare och

organisation (jfr prop. 1996/97:141 s. 35).

Frågor om rekryteringsmål när det gäller könsfördelningen på olika tjänster

inom högskolan tas upp i två motioner. Enligt motion 1997/98:Ub458 (v) yrkande

7 är det positivt att det nu införs mål för rekrytering av kvinnliga

professorer. Motionärerna anser dock att det behövs rekryteringsmål även på

andra nivåer. Sådana mål bör tydligt formuleras i lärosätenas

jämställdhetsplaner. I motionen begärs att regeringen ger Högskoleverket i

uppdrag att följa upp huruvida målen nås. - I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande

40 behandlas frågan om rekryteringsmål vid anställning av professorer.

U t s k o t t e t påminner om att riksdagen under hösten 1997 godkände de av

regeringen föreslagna principerna för rekryteringsmål för lärosätena i syfte

att öka andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer (prop. 1996/97:141,

bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12). I sammanhanget anmälde regeringen att

varje lärosäte, utom de konstnärliga högskolorna i Stockholm, skulle ges i

uppdrag att sätta upp egna mål i fråga om könsfördelningen bland nyrekryterade

lärare inom övriga lärarkategorier. Detta har sedan skrivits in i

regleringsbrev för budgetåret 1998 avseende anslag till universitet och

högskolor m.m. Där föreskrivs också att rekryteringsmålen, utfallet samt

prognosen för perioden 1997-1999 skall framgå av högskolans årsredovisning.

Högskoleverket skall enligt instruktionen främja jämställdhet mellan kvinnor

och män inom sitt verksamhetsområde. I budgetpropositionen hösten 1997 anmäldes

att verket enligt regeringens mening bör intensifiera detta arbete och överta

den pådrivande och stödjande roll som arbetsgruppen för jämställdhet i högre

utbildning och forskning (JÄST-gruppen) har haft. Gruppen avlämnade i juni 1997

sin slutrapport Jämställdhet för kunskap, insikt och kvalitet (Ds 1997:56) till

Utbildningsdepartementet.

Utskottet anser att yrkandet i motion 1997/98:Ub458 är tillgodosett med vad

utskottet anfört. Riksdagen bör alltså avslå detsamma.

Yrkandet i motion 1997/98:Ub807 avser ett regeringsförslag i proposition

1996/97:141 som utskottet behandlade före den allmänna motionstiden 1997 och

innan motionen väcktes. Motionsyrkandet bör följaktligen avslås.

Enligt motion 1997/98:Ub804 (c) yrkande 4 bör jämställdhetsrevisioner bli

obligatoriska vid forskningsråden, mot bakgrund av debatten under senare år

angående forskningsrådens fördelning av anslag till kvinnor.

U t s k o t t e t anmärker att ett motsvarande motionsyrkande avslogs av

riksdagen hösten 1996 under hänvisning till att redan vidtagna åtgärder, bl.a.

krav på återrapportering rörande jämställdhetsarbetet, säkerställer att

statsmakterna kommer att få analyser av forskningsrådens medelstilldelning ur

jämställdhetssynpunkt (bet. 1996/97:UbU3). Det har också angivits i

regleringsbrev för budgetåret 1998 att forskningsråden skall redovisa hur

arbetet med jämställdhet utvecklas vid granskning och bedömning av ansökningar

och vid fördelning av forskningsmedel. Ett särskilt uttalande från riksdagen om

jämställdhetsrevisioner behövs därför inte, varför riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

De särskilda medel som fördelas av forskningsråden till postdoktorala

stipendier till kvinnor bör enligt motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 10 få

användas även i Sverige, alltså inte bara vid utländskt universitet.

U t s k o t t e t har tidigare avstyrkt motsvarande motionsyrkanden och då

påpekat att avsikten med postdoktorala stipendier är att de skall underlätta

för kvinnor i forskarkarriären att skaffa sig internationella meriter (bet.

1997/98:UbU3 s. 29). Med samma motivering bör riksdagen avslå även det nu

aktuella motionsyrkandet.

Jämställdhetsmål bör ställas upp även för sektorsforskningsorganen, framhålls

det i yrkande 11 i motion 1997/98:Ub474 (fp). Motionärerna anser att regeringen

bör ta ett ansvar för att de nämnda organen får sådana mål inskrivna i sina

instruktioner.

U t s k o t t e t föreslår att motionsyrkandet avslås. Den s.k. JÄST-gruppen

förordade i sin slutrapport (Ds 1997:56) bl.a. att regeringen skulle se till

att de forskningsfinansierande myndigheterna, de s.k. sektorsforskningsorganen,

ställer upp tydliga jämställdhetsmål och strategier för att uppnå en bättre

balans mellan könen, både bland dem som tilldelas forskningsstöd och i

bedömningsgrupper. Enligt vad utskottet erfarit införs nu i instruktionen för

respektive sektorsforskningsorgan en föreskrift med innebörden att myndigheten

inom sitt verksamhetsområde skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Enligt motion 1997/98:Ub810 (c) yrkande 10 bör kvotering övervägas vid

tillsättningen av tjänsteförslagsnämnder för att uppnå en jämn könsfördelning.

Liknande synpunkter förs fram i motion 1997/98:Ub804 (c) yrkande 3, nämligen

att det i dessa nämnder är speciellt viktigt med jämn könsfördelning.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Som i det föregående nämnts

tog riksdagen under hösten 1997 ställning till regeringens förslag om

högskolans ledning, lärare och organisation. I propositionen redovisade

regeringen bedömningen att ansvaret för att utarbeta och avge förslag i ärenden

om anställning av professor och lektor borde åvila fakultetsnämnderna eller

motsvarande organ. Föreskrifterna om särskilda tjänsteförslagsnämnder borde tas

bort. Vid anställning av professor eller lektor skall, liksom i dag, sakkunniga

utses på så sätt att båda könen är företrädda, om inte synnerliga skäl mot

detta föreligger (prop. 1996/97:141 s. 47). Enligt uppgift från

Utbildningdepartementet är avsikten att en ändring av högskoleförordningen i

nämnda avseenden skall träda i kraft den 1 januari 1999.

Forskning m.m. om kvinnor och män

Förslag om att utbildning och forskning inom vårdområdet skall ske ur ett

könsperspektiv läggs fram i motion 1997/98:Ub444 (fp). Motionären begär ett

tillkännagivande om att alla forskningsprojekt om människans hälsa som

tilldelas statliga anslag måste ha minst 40 % av vardera könet i den population

som studeras (yrkande 1). Läkarutbildningen och övriga vårdutbildningar måste

ha ett könsperspektiv i undervisningen (yrkande 2). Dessutom vill motionären

att en grupp skall tillsättas med uppdrag att se över om de forskningsanslag

som ges tillvaratar könsperspektivet (yrkande 3). Vidare anförs att ett

kvinnoforskningscentrum för vården med fördel skulle kunna förläggas till

Göteborgsområdet (yrkande 4). Motionären anser också att Socialstyrelsen bör

ges i uppdrag att fortsättningsvis ha ansvaret för forskning om vård av kvinnor

(yrkande 5).

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Utskottet noterar att de

frågor som motionären aktualiserar även berörs i betänkandet Jämställd vård

(SOU 1996:133) från Utredningen om bemötande av kvinnor och män inom hälso- och

sjukvården. I betänkandet presenteras ett antal förslag till åtgärder som bl.a.

avser forskning, utbildning, tillsyn, uppföljning och utvärdering. En del av

förslagen förs nu vidare genom det utvecklingsprogram ?Genderprogram för social

välfärd? som sedan våren 1997 pågår inom Socialdepartementet. Programmet

innebär att varje myndighet inom departementets område har till uppgift att

analysera förslag och verksamhet utifrån båda könens utgångspunkter. Enligt

programmet har kvinnor och män rätt att få adekvat bemötande, vård eller

behandling utifrån de egna förutsättningarna och behoven. Programarbetet skall

bedrivas etappvis och den första etappen skall vara avslutad den 30 juni 1999.

Då skall samtliga enheter inom, och myndigheter knutna till,

Socialdepartementet ha en plan för hur arbetet med genderfrågorna skall

bedrivas. De skall också ha startat ett aktivt utvecklingsarbete.

När det gäller läkarutbildning och annan vårdutbildning anser utskottet det

som självklart att dessa utbildningar skall bedrivas med ett könsperspektiv.

Behovet av resurser till genusforskning understryks i motion 1997/98:A804 (mp)

yrkande 30. Motionärerna anför att man måste utveckla och fördjupa redan kända

forskningsområden med avseende på ett genusperspektiv. Som exempel på områden

som bör prioriteras nämns forskning som belyser på vad sätt man kan undvika att

befästa föråldrade mans- och kvinnoroller hos pojkar och flickor.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Utskottet

påminner om att statsmakterna i statsbudgeten för 1997 gjorde flera satsningar

på genusforskning. Sålunda anvisades medel för ett nationellt sekretariat för

genusforskning vid Göteborgs universitet, ett nytt tvärvetenskapligt tema med

inriktning mot genusforskning vid Linköpings universitet och 18 tjänster med

inriktning mot genusforskning vid några lärosäten. Enligt förordningen om ett

sekretariat för genusforskning (1997:61) skall det nationella sekretariatet

främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av

genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Enligt uppgift i

budgetpropositionen hösten 1997 skall inom det tvärvetenskapliga temat bedrivas

forskning och forskarutbildning om könstillhörighetens betydelse och om hur

föreställningar om kvinnlighet och manlighet skapas (prop. 1997/98:1 utg.omr.

16 s. 104).

Övriga frågor

I motion 1997/98:Ub804 (c) yrkande 5 gör motionärerna gällande att fler kvinnor

än män har arbeten som inte ger möjlighet till kompetensutveckling inom

företagen där de är anställda. Deltidsanställda, som till största delen är

kvinnor, blir oftast förbigångna vid företagens utbildningsinsatser.

Motionärerna framhåller att det därför är viktigt att det i arbetsplatsernas

jämställdhetsplaner ingår likvärdiga möjligheter till kompetensutveckling för

kvinnor och män.

U t s k o t t e t konstaterar att det i jämställdhetslagen (1991:433) finns

föreskrivet en skyldighet för arbetsgivaren att genom utbildning,

kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning

mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av

arbetstagare (7 §). Planerade åtgärder under det kommande året skall anges i

arbetsgivarens årliga jämställdhetsplan. Hur dessa har genomförts skall

redovisas i efterföljande års plan (11 §). Utskottet anser att riksdagen bör

avslå motionsyrkandet med hänvisning till det anförda.

Fler kvinnliga läroboksförfattare behövs, betonas det i motion 1997/98:

A805 (kd) yrkande 12. Motionärerna anmärker att jämställdhetsdebatten hittills

ytterst marginellt berört skolans och de olika utbildningsinstitutionernas

läromedel. Samtidigt som det finns en insikt om att män och kvinnor talar olika

språk är litteraturlistorna starkt mansdominerade. De menar att tillgång till

kurslitteratur av författare av båda könen kan ge studenterna olika perspektiv

på det studerade ämnet.

U t s k o t t e t har i denna fråga ingen annan uppfattning än motionärerna.

Dock anser utskottet inte att riksdagen skall göra något uttalande om vem som

skall skriva läroböcker eller vilka läroböcker som skall ges ut eller användas.

Motionsyrkandet bör alltså avslås av riksdagen.

Enligt motion 1997/98:A805 (kd) yrkande 13 bör en viktig del i det svenska

samarbetet inom Europeiska unionen (EU) vara att driva arbetet med

jämställdhetsfrågor. Motionärerna anser att det bör undersökas om det finns

möjlighet att etablera ett europeiskt kvinnouniversitet.

U t s k o t t e t har inhämtat att Sverige inom EU bedriver ett aktivt

arbete på jämställdhetsområdet och verkar för att jämställdhetsfrågor skall

lyftas fram i EU:s fördrag. Inom utbildningsområdet är det framför allt genom

samarbetet mellan svenska universitet och högskolor och motsvarande lärosäten i

andra EU-länder som Sverige kan påverka att jämställdhetsarbetet utvecklas.

Utskottet finner inte skäl att förorda ett svenskt initiativ i enlighet med

motionärernas önskemål. Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tillgången till barnomsorg

att riksdagen avslår motion 1997/98:A806 yrkande 14,

res. 1 (fp) - delvis

2. beträffande fler män inom barnomsorgen och skolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 13, 1997/98:

Ub457 yrkande 8, 1997/98:A805 yrkande 4, 1997/98:A806 yrkande 18 och

1997/98:A808 yrkande 1,

res. 2 (m, fp)

res. 3 (v) - delvis

3. beträffande jämställdhetsarbetet inom grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub250 yrkande 16, 1997/98:Ub256 yrkande

7 och 1997/98:Ub804 yrkande 1,

res. 1 (fp) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

4. beträffande jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 16 och 1997/98:Ub221

yrkande 21,

res. 5 (m, kd)

res. 1 (fp) - delvis

5. beträffande redovisning av jämställdhet i skolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub230,

res. 6 (m)

6. beträffande yrkeslärares funktion att stödja val av för könet

otypisk yrkesutbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub226 yrkande 3,

res. 3 (v) - delvis

7. beträffande jämställdhet som delämne inom sexualundervisningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ju725 yrkande 3 och 1997/98:So676

yrkande 5,

res. 7 (mp) - delvis

8. beträffande feministiskt självförsvar

att riksdagen avslår motion 1997/98:So676 yrkande 4,

res. 7 (mp) - delvis

9. beträffande andelen kvinnor och män på olika

högskoleutbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 6, 1997/98:Ub458 yrkande

8 och 1997/98:A805 yrkandena 10 och 11,

res. 1 (fp) - delvis

res. 3 (v) - delvis

10. beträffande likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att

meritera sig till forskarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub807 yrkande 31 och 1997/98:A804

yrkande 29,

res. 7 (mp) - delvis

11. beträffande begränsningen i meriteringstid för ansökan till

forskarassistenttjänst

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 39,

res. 8 (mp, kd)

12. beträffande rekryteringsmål avseende könsfördelningen på olika

tjänster inom högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub458 yrkande 7 och 1997/98:Ub807

yrkande 40,

res. 3 (v) - delvis

13. beträffande jämställdhetsrevisioner vid forskningsråden

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub804 yrkande 4,

res. 9 (c, fp)

14. beträffande postdoktorala stipendier till kvinnor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub474 yrkande 10,

15. beträffande jämställdhetsmål för sektorsforskningsorganen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub474 yrkande 11,

16. beträffande tillsättningen av tjänsteförslagsnämnder

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub804 yrkande 3 och 1997/98:Ub810

yrkande 10,

17. beträffande ett könsperspektiv inom utbildning och forskning på

vårdområdet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub444 yrkandena 1-5,

18. beträffande genusforskning

att riksdagen avslår motion 1997/98:A804 yrkande 30,

res. 7 (mp) - delvis

19. beträffande likvärdiga möjligheter för kvinnor och män till

kompetensutveckling

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub804 yrkande 5,

20. beträffande fler kvinnliga läroboksförfattare

att riksdagen avslår motion 1997/98:A805 yrkande 12,

res. 4 (kd) - delvis

21. beträffande ett europeiskt kvinnouniversitet

att riksdagen avslår motion 1997/98:A805 yrkande 13.

res. 4 (kd) - delvis

Stockholm den 5 mars 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin

(m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Nils-Erik

Söderqvist (s).

Reservationer

1. Tillgången till barnomsorg, m.m. (mom. 1, 3, 4 och 9)

Ola Ström (fp) anför:

Jag anser att en väl fungerande och utbyggd barnomsorg inte bara gynnar barnens

utveckling utan också är en förutsättning för att småbarnsföräldrar, framför

allt småbarnsmammor, skall kunna välja att arbeta i stället för att vara hemma

med barnen. Skolverket bör som tillsynsmyndighet bevaka kvaliteten i

barnomsorgen. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet om tillgången till

barnomsorg.

Som framhålls i motion 1997/98:Ub250 yrkande 16 är jämställdhet både en fråga

om kunskap och en pedagogisk fråga. Brist på kunskap om jämställdhet genererar

ett allvarligt pedagogiskt problem genom att undervisningen inte utformas så

att den svarar mot pojkars och flickors olika behov. Jämställdhetsarbetet inom

grundskolan får inte bli beroende av den enskilde lärarens inställning. Därför

måste lärarnas kunskaper på detta område fortlöpande följas upp. Detta bör

riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till

känna.

Samma synpunkter förs fram i motion 1997/98:Ub221 yrkande 21 angående

jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan. Jag anser att riksdagen bör bifalla

också detta yrkande.

Enligt min mening borde utskottet ha tillstyrkt motion 1997/98:Ub457 yrkande

6, vari föreslås att arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av s.k.

brytprojekt skall kunna användas för att rekrytera män till

lärarutbildningarna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 3, 4 och

9 bort hemställa

1. beträffande tillgången till barnomsorg

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A806 yrkande 14 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. beträffande jämställdhetsarbetet inom grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 16 samt med

anledning av motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 7 och 1997/98:Ub804 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. beträffande jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkande 21 och med anledning

av motion 1997/98:Ub215 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

9. beträffande andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub457 yrkande 6 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Ub458 yrkande 8 och 1997/98:A805 yrkandena 10 och 11

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Fler män inom barnomsorgen och skolan (mom. 2)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp) och Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) anför:

För att ge pojkar och flickor en uppväxt som lägger en trygg grund för deras

manliga respektive kvinnliga identitet är det viktigt att både män och kvinnor

ingår i deras vardagliga omgivning. Ökade ansträngningar måste göras för att

fler män skall välja yrkesverksamhet i skola och barnomsorg. Eleverna behöver

både kvinnliga och manliga lärare som förebilder. Riksdagen bör enligt vår

mening bifalla motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 8, 1997/98:

A806 yrkande 18 och 1997/98:A808 yrkande 1.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 2 bort

hemställa

2. beträffande fler män inom barnomsorgen och skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 8, 1997/98:A806

yrkande 18 och 1997/98:A808 yrkande 1 samt med anledning av motionerna

1997/98:Ub5 yrkande 13 och 1997/98:A805 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Fler män inom barnomsorgen och skolan, m.m. (mom. 2, 6, 9 och 12)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Enligt min mening är det angeläget att samhället blir alltmer jämställt, dvs.

mäns och kvinnors livsutrymmen och möjligheter skall inte begränsas av deras

kön. I dag är det i första hand kvinnors livsutrymmen som begränsas. Mäns

möjlighet och vilja att arbeta inom förskolan bör ses i det perspektivet. Jag

ser det som positivt om jämställdheten förbättras så att fler män finns i

barnomsorgen i framtiden. Jag vill att riksdagen bifaller motion 1997/98:

Ub5 yrkande 13.

Yrkeslärare har som framhålls i motion 1997/98:Ub226 yrkande 3 en viktig

funktion att stödja s.k. brytare, nämligen flickor/kvinnor och pojkar/män som

väljer en för sitt kön otypisk yrkesutbildning. Jag anser att man bör se över

på vad sätt denna funktion kan stärkas. Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.

Jag delar uppfattningen i motion 1997/98:Ub458 yrkande 8 att högskolans

utbildningsutbud är bättre anpassat till männens efterfrågan än till

kvinnornas. Andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar och

sökandetrycket till dessa utbildningar är faktorer som enligt min mening måste

beaktas vid fördelningen av resurser till högre utbildning. Motionsyrkandet bör

bifallas.

Det är viktigt att universitet och högskolor sätter upp egna rekryteringsmål

för könsfördelningen bland andra lärare än professorer. Det är också viktigt

att följa upp huruvida dessa mål nås. Riksdagen bör med bifall till motion

1997/98:Ub458 yrkande 7 hos regeringen begära att Högskoleverket ges i uppdrag

att göra en sådan uppföljning.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 6, 9 och

12 bort hemställa

2. beträffande fler män inom barnomsorgen och skolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 13, med anledning av

motionerna 1997/98:A805 yrkande 4, 1997/98:A806 yrkande 18 och

1997/98:A808 yrkande 1 samt med avslag på motion 1997/98:Ub457 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. beträffande yrkeslärares funktion att stödja val av för könet otypisk

yrkesutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub226 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 8 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 6 och 1997/98:A805 yrkandena 10 och 11

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande rekryteringsmål avseende könsfördelningen på olika

tjänster inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 7 och med avslag på

motion 1997/98:Ub807 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

4. Jämställdhetsarbetet inom grundskolan, m.m. (mom. 3, 20 och 21)

Inger Davidson (kd) anför:

När det gäller jämställdhetsarbetet inom grundskolan anser jag att flickors och

pojkars olika sätt att uttrycka sig, både verbalt och med kroppsspråk, måste

uppmärksammas mer. Många undersökningar visar att pojkar dominerar i

klassrummet, vilket ger flickorna ett sämre utgångsläge från början. Samtidigt

missgynnas pojkarna av att de har så få manliga förebilder i skolan. Det är

viktigt att se till att det i lärarutbildningen, i skolplaner och i

jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna tydliggörs hur man aktivt kan

arbeta för att främja jämställdhet. Riksdagen bör enligt min mening bifalla

motion 1997/98:Ub256 yrkande 7.

Jag ställer mig bakom yrkande 12 i motion 1997/98:A805 att det behövs fler

kvinnliga läroboksförfattare. Samtidigt som det finns en insikt om att män och

kvinnor talar olika språk är litteraturlistorna vid olika

utbildningsinstitutioner starkt mansdominerade. Tillgång till kurslitteratur av

författare av båda könen kan bredda debatten för studenterna. Utskottet borde

ha tillstyrkt motionsyrkandet.

Möjligheten att etablera ett europeiskt kvinnouniversitet bör undersökas. Jag

anser att motionsyrkandet i fråga bör bifallas av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 20 och 21

bort hemställa

3. beträffande jämställdhetsarbetet inom grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 7 samt med anledning

av motionerna 1997/98:Ub250 yrkande 16 och 1997/98:Ub804 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

20. beträffande fler kvinnliga läroboksförfattare

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A805 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

21. beträffande ett europeiskt kvinnouniversitet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A805 yrkande 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts.

5. Jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan (mom. 4)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Inger Davidson (kd) anför:

Jämställdhet skall enligt vår mening ses som en pedagogisk fråga. Flickor på

pojkdominerade utbildningar, som naturvetenskap och teknik, måste få ett bättre

stöd av lärarna. Jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan handlar om att ta

vara på olikheterna och göra olika satsningar, t.ex. särskilda lektioner i

teknik för flickor och otraditionella metoder i språk för pojkar. Det handlar

också om att få en jämnare fördelning av män och kvinnor bland gymnasieskolans

personal. I dag dominerar männen bland lektorerna. Bland yrkeslärarna består

den ojämna könsfördelningen inom respektive yrke. Vi anser att riksdagen bör

bifalla motion 1997/98:Ub215 yrkande 16.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 4 bort

hemställa

4. beträffande jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 16 och med anledning

av motion 1997/98:Ub221 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

6. Redovisning av jämställdhet i skolan (mom. 5)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anför:

Det har nu gått tre år sedan riksdagen fattade ett antal viktiga beslut när det

gäller jämställdhet i skolan. För jämställdhetsarbetet är det betydelsefullt

att det råder en bred enighet om att jämställdhet är en pedagogisk fråga och en

värdegrundsfråga, som berör alla och som samtliga som arbetar inom och med

skolan skall känna ansvar för. Det är dock en lång väg från ett riksdagsbeslut

till att det synsättet genomsyrar skolans verksamhet. En mängd frågor kan

ställas bl.a. om hur arbetet inom skolor anslutna till Skolverkets nätverk för

jämställdhet har utvecklats. Vad finns det för relevant kunskap på området? Vi

anser att det är angeläget att regeringen lämnar riksdagen en redovisning för

arbetet med jämställdhet i skolan. Regeringen bör också redovisa hur man avser

att arbeta vidare med dessa frågor. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1997/98:Ub230 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort

hemställa

5. beträffande redovisning av jämställdhet i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub230 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Jämställdhet som delämne i sexualundervisningen, m.m. (mom. 7, 8, 10 och 18)

Gunnar Goude (mp) anför:

Jag anser att det är viktigt att sexualundervisningen breddas och att

könsrollsfrågor och könsförtryck i större utsträckning än tidigare diskuteras

inom ämnet. Jämställdhet bör göras till ett delämne inom sexualundervisningen

och få ett utökat antal timmar till förfogande. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om hur detta kan genomföras. Motion 1997/98:So676 yrkande

5 bör bifallas av riksdagen.

Skolan bör enligt min mening kunna tillhandahålla undervisning i feministiskt

självförsvar, vilket föreslås i yrkande 4 i motion 1997/98:So676. Sådan

undervisning syftar inte bara till att stärka flickors självkänsla. Den ger dem

även en reell möjlighet till skydd i utsatta situationer. Riksdagen bör med

bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen detta till känna.

Likaså vill jag att riksdagen bifaller motion 1997/98:Ub807 yrkande 31 om att

det behövs tydliga direktiv till universitet och högskolor att de skall vidta

åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och

män, speciellt när det gäller förutsättningar att meritera sig till

forskarutbildning.

Mer resurser bör avsättas till genusforskning i enlighet med förslaget i

motion 1997/98:A804 yrkande 30. Ett genusperspektiv bör läggas på all forskning

där det över huvud taget kan vara av relevans. Särskilt bör sådan forskning

prioriteras som rör könsrollsmönstren. Utskottet borde ha tillstyrkt

motionsyrkandet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7, 8, 10 och

18 bort hemställa

7. beträffande jämställdhet som delämne inom sexualundervisningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So676 yrkande 5 och med avslag på

motion 1997/98:Ju725 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

8. beträffande feministiskt självförsvar

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So676 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

10. beträffande likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att

meritera sig till forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 31 och med anledning

av motion 1997/98:A804 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

18. beträffande genusforskning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A804 yrkande 30 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. Begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst (mom.

11)

Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kd) anför:

Enligt vår mening bör begränsningen i meriteringstid för ansökan till

forskarassistenttjänst avskaffas. Om meriter endast skall räknas från de fem

första åren efter doktorsexamen, har kvinnor som doktorerat och som väljer att

ha familj och barn mycket små chanser att gå vidare mot ett arbete som

självständig forskare. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807

yrkande 39 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 11 bort

hemställa

11. beträffande begränsningen i meriteringstid för ansökan till

forskarassistenttjänst

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 39 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. Jämställdhetsrevisioner vid forskningsråden (mom. 13)

Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anför:

Under de senaste åren har forskningsrådens fördelning av forskningsanslag till

kvinnor debatterats. Diskriminering måste motarbetas med kraft. Vi anser att

jämställdhetsrevisioner bör bli obligatoriska vid forskningsråden. Riksdagen

bör bifalla motion 1997/98:Ub804 yrkande 4.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 13 bort

hemställa

13. beträffande jämställdhetsrevisioner vid forskningsråden

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub804 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilt yttrande

Andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar (mom. 9)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anför:

Vi har i vår partimotion 1997/98:Ub208 uttryckt uppfattningen att läraryrket

måste öppnas för individer som vill byta yrke. Det behövs lärare med olika

utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter i skolan. I motionen föreslår vi att

lärarcertifikat skall införas (yrkande 15). Ett sådant certifikat, som skall

utgöra en kvalitetsgaranti, kan användas som ett medel för att bredda

lärarrekryteringen. Frågan om lärarcertifikat kommer att behandlas i utskottets

betänkande 1997/98:UbU9.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................4

Jämställdhet inom barnomsorg och skola 4

Jämställdhet inom högre utbildning och forskning 9

Forskning m.m. om kvinnor och män 12

Övriga frågor 13

Hemställan 14

Reservationer........................................16

1. Tillgången till barnomsorg, m.m. (mom. 1, 3, 4 och 9) (fp) 16

2. Fler män inom barnomsorgen och skolan (mom. 2) (m, fp) 17

3. Fler män inom barnomsorgen och skolan, m.m. (mom. 2, 6, 9 och 12) (v)

18

4. Jämställdhetsarbetet inom grundskolan, m.m. (mom. 3, 20 och 21) (kd)

19

5. Jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan (mom. 4) (m, kd) 20

6. Redovisning av jämställdhet i skolan (mom. 5) (m) 20

7. Jämställdhet som delämne i sexualundervisningen, m.m. (mom. 7, 8, 10

och 18) (mp) 21

8. Begränsningen i meriteringstid för ansökan till

forskarassistenttjänst (mom. 11) (mp, kd)

22

9. Jämställdhetsrevisioner vid forskningsråden (mom. 13) (c, fp) 22

Särskilt yttrande....................................23

Andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar (mom. 9) (m) 23