Bet. 1997/98:UbU16

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU16

Läroplan för förskolan

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om en läroplan för

förskolan samt ett 50-tal motionsyrkanden. Utskottet ställer sig till alla

delar bakom det som regeringen föreslår. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Enligt utskottet bör riksdagen alltså godkänna att en läroplan för förskolan

skall införas. Den skall gälla för de förskolor för vilka kommunen är huvudman

och vara vägledande för familjedaghemmens verksamhet.

Förskolans läroplan skall till sin struktur vara uppbyggd på i huvudsak samma

sätt som övriga läroplaner på skolans område och ha formen av en förordning.

Den skall ange förskolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för

verksamheten. Läroplanen skall vända sig till alla som arbetar i förskolan samt

till arbetslaget. Den avses träda i kraft den 1 augusti 1998.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till ändringar i skollagen -

att bl.a. vissa organisationsformer av förskola inte längre skall omnämnas i

lagtexten.

Avslag på regeringens förslag om en läroplan för förskolan begärs i en

reservation från Moderata samlingspartiet. I en gemensam reservation (m, c, fp,

mp, kd) föreslås att riktlinjerna i läroplanen skall vända sig till

förskolläraren i stället för till arbetslaget. I övrigt finns reservationer på

en mängd punkter och i olika partikonstellationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:93 Läroplan för förskolan föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100),

2. att riksdagen godkänner det som regeringen föreslår om en läroplan för

förskolan (avsnitt 7.1).

Motionerna

1997/98:Ub16 av Christina Axelsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av IT-utbildning för all barnomsorgspersonal,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringens översyn av skollagen även belyser frågan om

familjedaghemsverksamheten i relation till skollagen.

1997/98:Ub17 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förskoleverksamheten i den lokala skolplanen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försöksverksamhet med lokala styrelser för förskolor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktlinjer för förskollärare i läroplanen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behörighetsregler för förskollärare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om alternativ i barnomsorgen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten för familjedaghem och öppna förskolor att ansluta sig

till läroplanen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett regelverk för fristående förskolor.

1997/98:Ub18 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att barnets eget behov

är grunden för kommunernas skyldighet att erbjuda barnomsorg enligt vad i

motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förskolan som del i kommunens skolplan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om erforderlig pedagogisk kompetens i arbetslaget inom förskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av psykologstöd inom förskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om läroplan för förskolan, också där Invandrarverket är huvudman,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förskolegruppens storlek och sammansättning.

1997/98:Ub19 av Ola Ström m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ansvariga för den pedagogiska verksamheten inom förskolan skall

vara förskollärare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av tydliga mål för den pedagogiska verksamheten i förskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att samtliga barn erbjuds en plats inom den pedagogiskt

inriktade förskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att chefen inom förskolan skall vara pedagogiskt utbildad ledare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att ständigt utvärdera samarbetet mellan föräldrar och

personal inom förskolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att de barnskötare som i dag arbetar inom förskolan ges

möjlighet till vidareutbildning till förskollärare.

1997/98:Ub20 av Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens

förslag till läroplan för förskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub21 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i skollagen i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om en läroplan för förskolan i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om valfrihet inom barnomsorgen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillståndsgivning och tillsyn över enskilda förskolor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tydliggörande av förskollärarnas pedagogiska roll och ansvar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tydliggörande av ledarskapet i förskolan.

1997/98:Ub22 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läroplanen i

förskolan.

1997/98:Ub23 av Lennart Rohdin och Annika Nordgren (fp, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förskolans roll för att främja mäns och kvinnors lika värde och

motverka diskriminering och kränkande behandling på grund av kön,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att få fler män yrkesverksamma i förskolan.

1997/98:Ub24 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nytt förslag till ändring i skollagen samt läroplanen i vad avser

ansvarsfördelning och personalens kompetens,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om principiella utgångspunkter för läroplanen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten för alla barn till en plats i förskolan fr.o.m. tre års

ålder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om dagbarnvårdares tillgång till utbildning och rådgivning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av personal med kunskap i teckenspråk och andra modersmål än

svenska,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av nya regler för tillståndsgivning för vissa förskolor i

enskild regi,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att det ontogenetiska perspektivet får större utrymme i

läroplanens skrivningar om mål och metoder för de yngsta barnen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om individuell uppföljning och utvecklingssamtal,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av goda inskolningsrutiner,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att läroplanen skall fastställa personalens rätt till planeringstid

och fortbildning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förskoleverksamhetens plats i den kommunala skolplanen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsplaner för förskolor,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillgång till speciallärare, förskolepsykologer och barnläkare för

förskolor, öppna förskolor och familjedaghem.

1997/98:Ub25 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om föräldrars och barns rätt till valfrihet och mångfald när det gäller

barnomsorg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en läroplan som inbegriper förskola, familjedaghem och öppen

förskola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en läroplan skall kompletteras med riktlinjer för förskola,

familjedaghem och öppen förskola,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det är Skolverket som skall bedöma om en enskild förskola lever

upp till de kvalitetskrav som ställs utifrån den nya läroplanen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en större betoning av barns känslomässiga behov och lekbehov i

läroplanen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att värdegrunden i läroplanen för förskolan i likhet med läroplanen

för grundskolan skall hänvisa till den kristna traditionen i vårt land och den

etik som bygger på den traditionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att läroplanen bör ge uttryck för att barnskötarna med sin

omsorgspedagogiska kompetens fyller en viktig funktion för måluppfyllelsen i

läroplanen för förskolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det är förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret för att

läroplanens mål uppnås i förskolan,

9. att riksdagen beslutar att läroplanen skall träda i kraft den 1 januari

1999,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en översyn av skollagen skall ske i form av en parlamentarisk

utredning.

Utskottet

Inledning

Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret inom Regeringskansliet för

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen från Socialdepartementet till

Utbildningsdepartementet. Bakgrunden till denna förändring gavs i

regeringsförklaringen samma år, där det lades fast att det livslånga lärandet

skall vara en hörnsten i regeringens politik. Sverige skall kunna konkurrera

med hög kompetens, och förutsättningarna för det skall ges genom en hög

kvalitet i alla skolformer, från förskolan till högskolan.

En rad åtgärder har vidtagits för att föra in förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen i utbildningssystemet. Efter förslag av regeringen beslutade

riksdagen hösten 1997 att bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om

dessa verksamheter skulle i huvudsak oförändrade flyttas över till skollagen

(1985:1100) och där inarbetas i ett särskilt kapitel, nämligen 2 a kap.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107).

I ett nytt skollagskapitel, 2 b kap., infördes bestämmelser om förskoleklassen,

en egen skolform bildad av den tidigare s.k. sexårsverksamheten inom förskolan.

De nya bestämmelserna i skollagen trädde i kraft den

1 januari 1998. Från samma tidpunkt övertog Skolverket tillsynsansvaret för

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen från Socialstyrelsen och

länsstyrelserna.

I augusti 1996 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppdrag att

utarbeta ett förslag till gemensamt måldokument för den obligatoriska skolan,

förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen (dir. 1996:61).

Kommittén, som antog namnet Barnomsorg och skolakommittén (BOSK), överlämnade i

februari 1997 betänkandet Växa i lärande - Förslag till läroplan för barn och

unga 6-16 år (SOU 1997:21). Förslagen i betänkandet har förts vidare till

riksdagen i proposition 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet m.m., som utskottet tar ställning till i sitt

betänkande 1997/98:UbU18.

Barnomsorg och skolakommittén fick därefter, genom tilläggsdirektiv i

februari 1997 (dir. 1997:30), regeringens uppdrag att dels utarbeta förslag

till måldokument för den pedagogiska verksamheten i förskolan, dels göra en

översyn av skollagen utifrån de krav som integrationen av förskola, skola och

skolbarnsomsorg ställer och utifrån förslagen till nya måldokument för

verksamheterna. Betänkandet Att erövra omvärlden - Förslag till läroplan för

förskolan (SOU 1997:157) överlämnades i november 1997 och har därefter

remissbehandlats.

Förslagen i sistnämnda betänkande jämte remissinstansernas synpunkter ligger

till grund för den proposition som utskottet nu behandlar.

Skollagens benämningar på förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Enligt 2 a kap. skollagen är förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg den

övergripande benämningen på den verksamhet inom barnomsorgen som bedrivs för

barn i åldern 1-12 år. Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk

verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är

att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i

utvecklingen.

I den nuvarande lagtexten (2 a kap. 2 §) anges att förskoleverksamheten

bedrivs i form av förskola, som organiseras som daghem eller deltidsgrupp, i

form av familjedaghem och i form av kompletterande förskoleverksamhet (öppen

förskola).

Vidare anges i samma paragraf att skolbarnsomsorgen bedrivs i form av

fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg eller familjedaghem. För barn mellan tio

och tolv år kan skolbarnsomsorgen även bedrivas i form av öppen

fritidsverksamhet.

Regeringen föreslår nu att omnämnandet av organisationsformerna daghem och

deltidsgrupp skall utgå ur skollagen och att förskola etableras som enda

benämning för den pedagogiska verksamheten för barn i åldern 1-5 år i såväl

daghem som deltidsgrupper.

Benämningen integrerad skolbarnsomsorg infördes i lagstiftningen år 1995. Den

avsåg sådan fritidshemsverksamhet som lokalmässigt integrerats i skolan.

Regeringen föreslår att också begreppet integrerad skolbarnsomsorg skall slopas

i skollagen. Det finns ingen anledning att i dag särskilja benämningarna för

fritidshem utifrån hur de lokaliseras, anser regeringen.

I motion 1997/98:Ub21 (m) yrkande 1 begärs att riksdagen avslår regeringens

förslag till ändring i skollagen.

U t s k o t t e t - som inte har något att invända mot den föreslagna

utmönstringen av vissa benämningar i skollagen - anser att riksdagen med avslag

på motionsyrkandet bör anta förslaget till lag om ändring i skollagen (2 a kap.

2, 4, 7, 9, 10 och 13 §§). Lagändringarna bör, som regeringen förordat, träda i

kraft den 1 augusti 1998.

Läroplanen - struktur och inriktning

Regeringen föreslår att en läroplan för förskolan skall införas. Den skall

gälla för de förskolor för vilka kommunen är huvudman. Förskolans läroplan

skall till sin struktur vara uppbyggd på i huvudsak samma sätt som övriga

läroplaner och ha formen av en förordning. Den skall ange förskolans värdegrund

och uppdrag samt mål och riktlinjer för verksamheten. Läroplanen skall vända

sig till alla som arbetar i förskolan samt till arbetslaget.

Enligt regeringen skall läroplanen för förskolan kunna träda i kraft den

1 augusti 1998.

Utskottet behandlar i det följande regeringens förslag i detta avsnitt under

delrubriker som till en del bestämts utifrån de motioner som väckts i ärendet.

Införande av en läroplan för kommunala förskolor

Enligt regeringens förslag skall läroplanen för förskolan, som utskottet nyss

nämnt, gälla för de förskolor för vilka kommunen är huvudman. Läroplanen skall

inte gälla för förskolor som drivs i enskild regi. Dock kommer den enligt

regeringen att ligga till grund för kvalitetsbedömningen vid

tillståndsprövningen för enskilda förskolor. I detta avseende kommer förskolans

läroplan att ha samma funktion för enskilt drivna förskolor som skolans

läroplan har för fristående skolor.

Läroplanen kommer också att vara vägledande för familjedaghemmens verksamhet.

Regeringen förtydligar att familjedaghemmen kan tillämpa delar av läroplanen,

utifrån de förutsättningar som denna verksamhet ger. De avsnitt i läroplanen

som behandlar normer och värden är lika relevanta för familjedaghemmen som för

förskolan. Regeringen anser att det i övrigt för familjedaghemmen bör finnas

riktlinjer för verksamheten i form av allmänna råd, som utfärdas av Skolverket.

Riktlinjer i form av allmänna råd bör också utfärdas för den öppna förskolan.

Avslag på regeringens förslag om en läroplan för förskolan begärs i motionerna

1997/98:Ub21 (m) yrkande 2 och 1997/98:Ub20 (m). Det finns enligt motionärerna

en risk för att en läroplan lägger en hämsko på den pedagogiska utvecklingen.

Nackdelen med en läroplan är att andra verksamheter utanför den offentliga

förskolan, som riktar sig till samma målgrupp och som har samma intentioner,

kommer på undantag. Det måste finnas en tro på att professionell personal har

förmågan att utveckla en bra pedagogik i kombination med allt annat som skall

erbjudas inom barnomsorgen, menar motionärerna. Den möjligheten till utveckling

anser de väga mycket tyngre än att alla skall anpassa sig efter centrala

direktiv.

U t s k o t t e t delar regeringens uppfattning att det nu, när

förskoleverksamheten blivit en del i utbildningssystemet, är angeläget att

utveckla förskolans inre arbete och förstärka och tydliggöra förskolans

pedagogiska roll. Den verksamhet som förskolan erbjuder är viktig för barns

utveckling och lärande. En egen läroplan för förskolan innebär att

förutsättningarna för en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet förbättras,

anser utskottet. Det pedagogiska innehållet blir synligt och tillgängligt för

alla som berörs av förskolans verksamhet. Enligt utskottets mening har ett

enhetligt läroplanssystem inom utbildningssektorn också stor betydelse för den

integration som eftersträvas mellan förskola och skola.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:Ub20 och

1997/98:Ub21 yrkande 2.

I fyra motioner tas upp frågan om läroplanens tillämpning på annan

förskoleverksamhet än den kommunala förskolan.

Enligt motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande 2 kan regeringens förslag inte

uppfattas som något annat än en ytterligare styrning mot en enda

barnomsorgsform. Det som förstärker bilden av att det är enhetlighet och inte

mångfald som eftersträvas är att familjedaghemmen, den öppna förskolan och

enskilda förskolor inte skall omfattas av läroplanen. Motionärerna anser att

regeringen bör formulera övergripande mål inklusive en gemensam värdegrund i en

läroplan som gäller för alla barnomsorgsformer. Den gemensamma läroplanen bör

kompletteras med riktlinjer för respektive verksamhetsform (yrk. 3). Dessa

riktlinjer måste med nödvändighet variera med hänsyn till de olika

verksamheternas utformning och inriktning, påpekar motionärerna.

I motion 1997/98:Ub17 (c) yrkande 6 anmärks att familjedaghem och öppna

förskolor enligt propositionen inte skall omfattas av läroplanen. Motionärerna

instämmer i regeringens bedömning så långt att läroplanen inte obligatoriskt

bör gälla för dessa. Dock bör kompetensen i verksamheten vara avgörande för

tillämpningen av läroplanen, inte vilken verksamhetsform man valt. Motionärerna

föreslår därför att familjedaghem och öppna förskolor som uppfyller läroplanens

krav skall erbjudas att ansluta sig till denna. De vill att riksdagen hos

regeringen begär förslag till regler som gör detta möjligt.

Familjedaghemmen bör enligt motion 1997/98:Ub16 (s) yrkande 2 ses som en

likvärdig del av den förskoleverksamhet som kommunerna kan erbjuda de föräldrar

som arbetar eller studerar. Alla barn skall ha samma möjlighet till kvalitet i

förskolan. Motionären anser det därför angeläget att även familjedaghemmen

omfattas av de regler som gäller för förskolan i övrigt.

Också förskolor som drivs av annan offentlig huvudman, som Invandrarverket,

bör enligt motion 1997/98:Ub18 (v) yrkande 5 omfattas av läroplanen.

Invandrarverket har ansvaret för omsorgen om ett stort antal barn i

förskoleåldern, upplyser motionärerna.

U t s k o t t e t vill peka på att det inte finns något hinder för att andra

förskoleverksamheter än den kommunala förskolan tillämpar läroplanen eller

delar av denna utifrån de förutsättningar som respektive verksamhet ger. Detta

gäller även för verksamheter som leds av annan offentlig huvudman, som t.ex.

Invandrarverket.

När det särskilt gäller familjedaghemmen bedrivs verksamheten i dessa

vanligen i dagbarnvårdarnas egna hem. Familjedaghemmen är därmed inte

tillgängliga för samma reglering, kontroll och utvärdering som förskolan.

Läroplanen i form av en förordning kan inte göras bindande för familjedaghem

eller öppen förskola. Den skall dock, som framgått, vara vägledande för

familjedaghemmen och tillämpas i den utsträckning det är möjligt.

Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör godkänna vad regeringen

föreslagit i denna del och avslå här aktuella motionsyrkanden.

Värdegrunden och läroplanens mål

Läroplanen skall enligt regeringens förslag inledas med den värdegrund som

verksamheten skall bygga på och som övriga delar i läroplanen skall avspegla.

Det anges i propositionen att värdegrunden skall utgå från de demokratiska

principer som samhället vilar på.

I motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande 6 begärs att riksdagen gör ett

tillkännagivande till regeringen om att värdegrunden i läroplanen för förskolan

- i likhet med värdegrunden i läroplanen för grundskolan (Lpo 94) - skall

hänvisa till den kristna traditionen i vårt land och den etik som bygger på den

traditionen.

U t s k o t t e t noterar att Barnomsorg och skolakommittén i sina

formuleringar av värdegrunden i förskolans läroplan inte tog upp någon

hänvisning till den etik som förvaltats av kristen tradition. Detta har inte

mött några invändningar under remissbehandlingen av kommitténs förslag.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande i enlighet med

motionärernas begäran. Motionsyrkandet avstyrks därför. Riksdagen bör godkänna

vad regeringen föreslagit.

Regeringen ser ett värde i att förskolans läroplan har en med skolans läroplan

likartad struktur. Därmed kommer barns och elevers lärande att kunna ses som

obrutna processer från tidig ålder i förskolan och genom skolsystemet. Därför

anser regeringen att det skall finnas mål att sträva mot i förskolans läroplan.

Dessa skall ange inriktningen på vad förskolan skall arbeta mot och sträva

efter när det gäller det enskilda barnets utveckling och lärande. Till skillnad

från läroplanen för det obligatoriska skolväsendet skall läroplanen för

förskolan endast innehålla en typ av verksamhetsmål, nämligen mål att sträva

mot - och inte mål att uppnå som Barnomsorg och skolakommittén hade föreslagit.

Vikten av tydliga mål för den pedagogiska verksamheten i förskolan betonas i

motion 1997/98:Ub19 (fp) yrkande 2. För att en läroplan skall ha effekt måste

det finnas individuellt uppsatta mål för vad ett barn skall uppnå i skolan,

anser motionärerna. Det bör enligt dem finnas två typer av mål. Ett mål som

anger inriktningen på förskolans pedagogiska verksamhet och samtidigt uttrycker

en önskad kvalitetsutveckling (mål att sträva mot). Det andra målet skall utgå

från det enskilda barnets förutsättningar och med hänsyn till detta uttrycka

vad barnet skall ha uppnått när det lämnar förskolan (mål att uppnå).

U t s k o t t e t ansluter sig till de synpunkter som regeringen för fram,

nämligen att avsikten med mål att uppnå när det gäller skolan är att målen

skall kunna utvärderas och utgöra grunden för en resultatbedömning. I förskolan

är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas och inga betyg

eller omdömen skall utfärdas. Den innebörd som kommittén lagt in i begreppet

mål att uppnå, nämligen en eftersträvad utveckling av barnets förmåga inom ett

antal områden, skiljer sig från vad begreppet står för i läroplanen för

grundskolan. Att använda samma begrepp i de båda läroplanerna, men med olika

innebörd är, som regeringen antyder, inte oproblematiskt.

Utskottet instämmer med regeringen i att mål att sträva mot för det enskilda

barnets utveckling och lärande bör kunna formuleras utifrån kommitténs förslag

till såväl mål att sträva mot som mål att uppnå. Med hänvisning till detta bör

riksdagen avslå motion 1997/98:Ub19 yrkande 2.

Regeringens förslag om läroplanens mål bör godkännas.

Riktlinjer i läroplanen för dem som arbetar i förskolan

Regeringen anser att det i läroplanen, utöver riktlinjer för alla som arbetar i

förskolan, bör finnas riktlinjer som vänder sig till arbetslaget. Förslaget

innebär en ändring i förhållande till vad Barnomsorg och skolakommittén

föreslagit. Kommittén ansåg att riktlinjerna skulle vända sig till alla som

arbetar i förskolan samt till förskolläraren.

Enligt regeringen arbetar personalen i förskolan praktiskt taget uteslutande

i arbetslag med olika yrkesgrupper. Förskollärare och barnskötare arbetar

tillsammans och har under åren i samverkan utvecklat sina yrkesidentiteter,

vilket lett till en fruktbar utveckling av förskolans pedagogiska verksamhet.

Det förekommer också att fritidspedagoger arbetar i förskolan. Regeringen

påpekar att arbetslaget ger möjligheter att arbeta temainriktat; olika kun-

skapsområden kan belysas utifrån skilda perspektiv.

Regeringen går också ifrån kommitténs förslag om att läroplanen för

förskolan, på samma sätt som läroplanen för grundskolan, skall innehålla ett

särskilt avsnitt om rektors/förskolechefens ansvar. Ledningen för förskolan är

inte reglerad i skollagen, anmärker regeringen. Det är en fråga för varje

kommun att besluta om ledningen för förskolan, och regeringen ser ingen

anledning att ändra på detta förhållande. Därav följer att ledningsfunktionen

inte heller bör behandlas i läroplanen.

Frågan om förskollärarnas pedagogiska ansvar tas upp i fem motioner.

I motion 1997/98:Ub21 (m) yrkande 6 begärs att förskollärarnas pedagogiska

roll och ansvar skall tydliggöras. - Enligt motion 1997/98:Ub17 (c) yrkande 3

måste förskolan, om man menar allvar med att förtydliga det pedagogiska

arbetet, också ha pedagogiskt utbildad personal. Detta bör återspeglas i

läroplanen genom särskilda riktlinjer för förskollärare, anser motionärerna. -

Liknande synpunkter förs fram i motion 1997/98:Ub19 (fp) yrkande 1. När

förskolan får ett större pedagogiskt ansvar än tidigare är det enligt

motionärerna oerhört viktigt att det är utbildad personal som har

huvudansvaret. Regeringens förslag innebär att förskollärarna med treårig

högskoleutbildning inte ges ett större ansvar än personal som saknar högre

utbildning. - Kritik anförs i motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 1 (delvis) mot

att det i läroplansförslaget inte finns angivet att förskollärarna har ett

pedagogiskt ansvar. Detta ligger knappast i linje med tanken att kvalitetssäkra

förskoleverksamheten, menar motionärerna. - I motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande

8 betonas att det är förskollärarna som skall ha det pedagogiska ansvaret för

att läroplanens mål uppnås i förskolan.

Vidare framhålls i motion 1997/98:Ub25 (kd) att läroplanen bör ge uttryck för

att barnskötarna med sin omsorgspedagogiska kompetens fyller en viktig funktion

för måluppfyllelsen i läroplanen för förskolan (yrk. 7).

Förskolechefens roll behandlas i tre motioner. Enligt motion 1997/98:Ub21 (m)

yrkande 7 måste det finnas en ansvarig ledare för förskolan. Dennes roll måste

tydliggöras. - Förskolechefen skall enligt motion 1997/98:Ub19 (fp) yrkande 4

vara pedagogiskt utbildad ledare och ha det övergripande ansvaret för att målen

uppfylls. - I motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 1 (delvis) kritiseras att

förslaget till läroplan inte innehåller något övergripande ansvar för

förskolechefen, motsvarande rektors för grundskolan.

U t s k o t t e t har samma uppfattning som motionärerna att det är viktigt

att det inom förskolan finns personal med hög kompetens inom de olika

yrkeskategorierna. Att förskolan nu får en läroplan är ett uttryck för de krav

som ställs på att den pedagogiska verksamheten skall ha hög kvalitet.

Samtidigt ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att riktlinjerna i

läroplanen - utöver dem som gäller alla som arbetar i förskolan - bör vända sig

till arbetslaget. Kommunerna har ansvar för att kvaliteten i förskolan

utvecklas. Utskottet vill betona att det ankommer på dem att organisera

verksamheten och anskaffa den kompetens som behövs för att målen i läroplanen

för förskolan skall kunna nås. I likhet med regeringen utgår utskottet från att

kommunerna satsar på en välutbildad personal för att garantera hög

professionalitet. Som regeringen anmärker är arbetslaget i dag det vanligaste

sättet att organisera arbetet i förskolan. Det är därför enligt utskottets

mening naturligt att riktlinjerna i läroplanen vänder sig till arbetslaget.

Också ledningen av förskolan är en fråga för kommunala beslut och har inte

centralt reglerats. Någon ändring i detta avseende är inte aktuell. Utskottet

delar regeringens bedömning att läroplanen därför inte bör innehålla

bestämmelser om ansvar för en förskolechef.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub17

yrkande 3, 1997/98:Ub19 yrkande 1, 1997/98:Ub21 yrkande 6, 1997/98:

Ub24 yrkande 1 (delvis) och 1997/98:Ub25 yrkande 8 godkänner vad regeringen

föreslagit om riktlinjer i läroplanen som vänder sig till alla som arbetar i

förskolan samt till arbetslaget.

Motionsyrkandena om införande i läroplanen av avsnitt om barnskötarnas

funktion respektive om förskolechefens ansvar bör avslås av riksdagen.

Ikraftträdande m.m.

Tidpunkten för ikraftträdandet av läroplanen bör enligt motion 1997/98:Ub25

(kd) yrkande 9 senareläggas till den 1 januari 1999. Det av regeringen

föreslagna datumet, nämligen den 1 augusti 1998, medger inte tid för

information och planering, anser motionärerna.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag. Utskottet finner det

viktigt att förskolan får sin läroplan så snart som möjligt efter det att den

införlivats i utbildningssystemet.

Sammanfattningsvis har utskottet med sina ställningstaganden i det föregående

tillstyrkt att riksdagen godkänner det som regeringen föreslår om en läroplan

för förskolan (prop. avsnitt 7.1).

Läroplanens innehåll

Det ankommer på regeringen att närmare utforma läroplanstexten och fastställa

läroplanen. För riksdagens information ger regeringen i propositionen sin

bedömning av läroplanens innehåll, vilka områden som läroplanen i huvudsak bör

behandla samt motiven för formuleringar av mål och riktlinjer.

Regeringen bedömer att mål och riktlinjer bör preciseras inom följande

områden, nämligen normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande

samt samarbete mellan förskola och hem.

Synpunkter på vad läroplanen skall innehålla har lämnats i flera motioner.

I två motioner anförs att det i läroplanen bör göras en kraftigare betoning

av barns känslomässiga behov och lekbehov. Enligt motion 1997/98:Ub24 (mp)

yrkande 7 behöver det ontogenetiska perspektivet få större utrymme i

läroplanens skrivningar om mål och metoder för de yngsta barnen. Motionärerna

saknar det individuella utvecklingsperspektivet: olika pedagogiska inslag i

verksamheten som stimulerar barns motoriska, sociala, språkliga, emotionella

och kognitiva utveckling. I motionen understryks att förskoleverksamheten skall

avse omsorg om barnen samt barnens utvecklingsmöjligheter (yrk. 2). Leken är

kärnan i förskolepedagogiken. Läroplanen får absolut inte innebära en

förskjutning mot grundskolans mer skolmässiga mål och metodik, påpekar

motionärerna.

Också i motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande 5 markeras att det är viktigt att

inte inriktningen i läroplanen mot utbildning sker på bekostnad av lek- och

omsorgsdelen. Ostrukturerad lek är nödvändig, framhåller motionärerna, för att

utveckla inte bara social kompetens utan också den motorik, språkliga förmåga

och kreativitet som behövs för kommande läs- och skrivinlärning.

U t s k o t t e t betonar att avsikten med att göra förskolan till en del av

utbildningssystemet inte är att frångå grundläggande principer om förskolans

uppgift. Förskolan skall både kunna erbjuda omsorg och främja barns utveckling

samt vara organiserad så att föräldrar kan förvärvsarbeta eller studera.

Däremot lyfter man genom läroplanen på ett tydligare sätt fram det pedagogiska

barnperspektivet, att förskolan i första hand skall vara till för barnets egen

omsorg, utveckling och lärande. Förskolan skall genomsyras av en helhetssyn på

barnet. Barn lär i alla sammanhang, såväl i omsorgssituationer som under lek

och temaarbete. Det tidiga lärandet utgår från kroppen och känslolivet och

utvecklas i nära kontakt och i samspel med andra. Som motionärerna framhåller

är det leken och lekens betydelse för barns utveckling och lärande som är

kärnan i förskolans pedagogik. Detta har kommit till uttryck i regeringens

redogörelse för vad läroplanen i huvudsak bör behandla (prop. s. 20 f.).

Utskottet anser inte att det föreligger några skilda synsätt i denna fråga.

Därför behövs inte något uttalande från riksdagens sida. Motionsyrkandena bör

avslås.

I läroplanen måste ingå krav på att personalen följer varje barns utveckling,

anförs det i motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 8. Där bör också tas upp formerna

för samverkan mellan föräldrar och förskola, och krav på regelbundet

återkommande utvecklingssamtal.

U t s k o t t e t erinrar om att förskolans verksamhet av tradition bedrivs

i nära samarbete med barnens föräldrar. I föräldrasamverkan ingår den dagliga

kontakten vid lämnande och hämtande av barnet, organiserade samtal om barnets

utveckling och olika former av medverkan i verksamheten från föräldrarnas sida.

I propositionens redovisning av det tänkta innehållet i läroplanen läggs

fast, under avsnittet Förskola och hem, att föräldrasamarbetet är grundläggande

för förskolans verksamhet. Vidare sägs att ?i förskolan har föräldrar och

personal kontinuerliga samtal om barnets utveckling och lärande?. Utskottet

förutsätter att detta kommer till uttryck genom föreskrifter i läroplanen om

utvecklingssamtal. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Läroplanen bör enligt motion 1997/98:Ub18 (v) yrkande 6 innehålla bestämmelser

om förskolegruppens storlek och sammansättning. Motionärerna pekar på att barn

med behov av särskilt stöd kan behöva vistas i mindre grupper. I en

förskolegrupp bör om möjligt högst en tredjedel av barnen ha behov av särskilt

stöd, anser de.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet. Läroplanen skall tydliggöra

förskolans uppdrag. Dock är det kommunerna som har ansvar för organisation och

arbetsformer. Utskottet vill lyfta fram det som sägs i propositionen om att en

generellt god kvalitet i förskolan är den viktigaste insatsen för barn med

behov av särskilt stöd.

I motion 1997/98:Ub24 (mp) begärs ett riksdagsuttalande om att krav på rutiner

för inskolning av barn i förskoleverksamhet skall skrivas in i läroplanen (yrk.

9). Riksdagen bör också uttala sig för att läroplanen skall fastställa

personalens rätt till planeringstid och fortbildning (yrk. 10). Det senare är

enligt motionärerna en viktig förutsättning för kvalitetssäkring.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Också

inskolningsrutiner och personalens fortbildning m.m. är frågor som hör till

kommunens ansvarsområde. Enligt utskottets mening är det självklart att varje

barn i förskolan skall bemötas utifrån sina egna förutsättningar och på sin

egen nivå. Utskottet förutsätter att kommunen ser till att personalen genom

fortbildning kan utveckla sina olika yrkeskompetenser.

Förskolan har en viktig roll i arbetet med att främja mäns och kvinnors lika

värde och motverka diskriminering och kränkande behandling på grund av kön,

framhålls det i motion 1997/98:Ub23 (fp, mp) yrkande 1. Motionärerna vill att

detta tydligt skall framgå av läroplanen.

U t s k o t t e t vill fästa uppmärksamheten på att det i propositionens

avsnitt om normer och värden läggs fast att förskolan har ett ansvar för att

motverka traditionella könsroller. Den skall därför ge flickor och pojkar

möjligheter att utveckla och pröva sin förmåga och sina intressen oberoende av

könstillhörighet (prop. s. 20). I samma avsnitt framhåller regeringen

förskolans betydelse för att hos barnen utveckla värden som öppenhet, respekt,

solidaritet och tolerans. Förskolan har, anförs det, en unik möjlighet att

påverka barn och utveckla deras synsätt och handlingar i positiv bemärkelse.

Utskottet anser att en sådan skrivning, som talar om motsatsen till kränkande

behandling, passar väl in i en läroplan för barn i åldern 1-5 år. Med det

anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I motion 1997/98:Ub22 (s) hänvisas till att det i förslaget till läroplan under

normer och värden talas om den mångkulturella förskolan. Motionärerna anser att

det är angeläget att barnen får kunskap också om våra nationella minoriteter

och deras kulturer. De samiska, tornedalska, sverigefinska, romska och judiska

kulturerna bör uppmärksammas. Åtgärder bör vidare vidtas för att barn med annat

modersmål än svenska skall bli bemötta på sitt eget språk redan i förskolan i

syfte att de skall utveckla en aktiv flerspråkighet.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. I den s.k.

Minoritetsspråkskommitténs betänkande Steg mot en minoritetspolitik (SOU

1997:193) föreslås att kunskap om de nationella minoriteternas kultur skall

ingå som ett kunskapskrav i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan.

Enligt utskottets mening kan sådana kunskapskrav inte ställas i en läroplan för

förskolan. I fråga om språk anges det i redogörelsen för läroplanens innehåll,

att förskolan bör bidra till att barn med annat modersmål än svenska får

möjlighet att både lära sig svenska och bibehålla och utveckla sitt modersmål

(prop. s. 22). Utskottet utgår från att sådana skrivningar kommer att ingå i

den slutliga läroplanstexten.

Planering och utvärdering

Krav på att förskoleverksamheten skall ingå som en del i den kommunala

skolplanen ställs i tre motioner. Enligt motion 1997/98:Ub17 (c) yrkande 1

förtydligas därigenom förskolans karaktär av pedagogisk verksamhet, och

möjligheterna ökar till integrering med förskoleklass och skola samt till

utvärdering. - Frågan om inte förskolan skall ingå i den skolplan som kommunen

är skyldig att upprätta bör enligt motion 1997/98:Ub18 (v) yrkande 2 tas upp i

kommande översyn av skollagen. - Enligt motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 11

skulle en sådan övergripande planering, som skolplanen utgör, också underlätta

olika former av samverkan mellan förskola, öppna förskolan och familjedaghem.

Därutöver begärs i motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 12 att riksdagen gör ett

uttalande om att det skall finnas arbetsplaner för förskolor. Arbetsplaner

aktiverar det pedagogiska utvecklingsarbetet, menar motionärerna, och kan

fungera som instrument för utbyte av kunskap mellan olika förskolor.

Vikten av att ständigt utvärdera samarbetet mellan föräldrar och personal

inom förskolan understryks i motion 1997/98:Ub19 (fp) yrkande 5. För att barn

och föräldrar skall kunna ha ett reellt inflytande på förskolans verksamhet

måste varje förskola vara tydlig i fråga om mål, innehåll, arbetsformer samt

ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.

U t s k o t t e t återger vad regeringen anfört i propositionen. Som en

följd av att kommunerna alltmer utvecklar ett helhetsperspektiv på barn- och

ungdomsfrågor, är det naturligt och troligt att även förskolan kommer att ingå

som en del i allt fler kommuners skolplaner. Förskolan har också en lång

tradition av arbete med egna arbetsplaner. Mot bakgrund av denna utveckling ser

regeringen inget behov av att reglera dessa frågor.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Det är inte aktuellt att införa

någon bestämmelse i skollagen om att förskolan skall ingå i kommunens skolplan.

Det bör heller inte utfärdas någon föreskrift om arbetsplan för förskolan.

Sedan den 1 januari 1998 har Skolverket ansvaret för barnomsorgen. Verket har

i regleringsbrev för innevarande budgetår fått i uppdrag att senast den 30

oktober 1998 presentera en samlad bedömning av det nya ansvarsområdet. Verket

skall redogöra för planerade insatser och prioriteringar, bl.a när det gäller

tillsyn, uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten (förskola,

familjedaghem och öppen förskola). Enligt samma regleringsbrev skall

Skolverket utveckla indikatorer som belyser kvalitetsutvecklingen inom bl.a.

barnomsorgen.

Samarbetet mellan förskola och hem är ett av de områden inom vilka mål och

riktlinjer preciseras i den kommande läroplanen. Utskottet utgår från att

området kommer att omfattas av Skolverkets arbete med sitt allmänna

utvärderingsuppdrag.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden

i detta avsnitt.

Förskola för alla barn

Regeringen redovisar i propositionen att kommunerna sedan den 1 januari 1995 är

skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet för barn vars föräldrar

förvärvsarbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov av

verksamheten. I dag omfattar förskolan 57 % av alla barn i åldern 1-5 år.

Ytterligare ca 13 % finns i familjedaghem. Enligt regeringen har det blivit

allt viktigare - i takt med att förskoleverksamheten byggts ut till full

behovstäckning - att uppmärksamma de barn som ställs utanför förskolan.

Särskilt har regeringen med oro kunnat konstatera att barn till arbetslösa i

ökande omfattning utestängs från förskoleverksamheten. I hälften av landets

kommuner får barn behålla platsen i förskoleverksamheten också när deras

föräldrar blir arbetslösa. I hälften av kommunerna mister barnen platsen direkt

eller inom några månader. Regeringen anser att det är värdefullt för barn till

arbetslösa att få behålla sina platser, men menar att det i första hand

ankommer på kommunerna att lösa denna fråga.

I propositionen redovisas förslag från olika utredningar, bl.a. från

Barnpsykiatrikommittén (SOU 1998:31) om generösare regler för barn till

arbetslösa föräldrar, och från Storstadskommittén (SOU 1997:61) om

försöksverksamhet med förskola för alla barn i åldern 3-5 år i socialt utsatta

bostadsområden i storstäderna.

Det finns enligt regeringen mycket som talar för att alla barn borde erbjudas

förskola. Utan ökade resurser är det dock inte möjligt att med bibehållen god

kvalitet införa en allmän förskola, anmärker regeringen.

Alla barn bör ha rätt till en plats i förskolan från tre års ålder. Ett

tillkännagivande till regeringen med denna innebörd begärs i motionerna

1997/98:Ub19 (fp) yrkande 3 och 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 3. I den förstnämnda

motionen anförs att det med ökad pedagogisk inriktning inom förskolan är extra

viktigt att alla barn, också barn till arbetslösa, får denna möjlighet till

individuell utveckling. Att det är oacceptabelt att barn till arbetslösa

utestängs, påpekas i den senare motionen. - Likaså begärs i motion 1997/98:Ub18

(v) yrkande 1 en sådan ändring i skollagen att barnets eget behov skall utgöra

grunden för kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg. Arbetslösa

föräldrar bör därvid jämställas med förvärvsarbetande.

U t s k o t t e t har hösten 1997 med anledning av motioner utförligt

behandlat frågan om rätten till barnomsorg för barn till arbetslösa föräldrar

(bet. 1997/98:UbU5 s. 20). Utskottet anförde då att ett av huvudskälen till att

bestämmelserna om barnomsorgen förts över från socialtjänstlagen till skollagen

var - som utskottet såg det - behovet av att stärka förskolans pedagogiska roll

för att ge en god grund för det fortsatta lärandet. Utskottet betonade att

barnomsorgen fyller såväl föräldrars som barns behov och fann det oroande att

rätten till barnomsorg urholkats när det gäller t.ex. barn till arbetslösa.

Utskottet var inte berett att förorda en ändring av gällande bestämmelser, men

utgick från att kommunerna tar sitt ansvar och att Skolverket noga följer

utvecklingen.

Enligt vad utskottet inhämtat är Barnpsykiatrikommitténs betänkande (SOU

1998:31) för närvarande föremål för remissbehandling. En proposition som bygger

på Storstadskommitténs betänkanden (SOU 1997:61, SOU 1998:25) kommer enligt

uppgift att läggas fram för riksdagen under maj månad. I båda betänkandena

finns - som kortfattat angetts i det föregående - förslag som rör rätten till

förskola för barn i utsatta situationer. Utskottet anser att beredningen av

dessa ärenden bör avvaktas.

Motionsyrkandena bör enligt utskottets mening avslås av riksdagen.

I tre motioner pläderas för valfrihet och mångfald inom barnomsorgen.

Föräldrar måste ges möjlighet att välja barnomsorg, framhålls det i motion

1997/98:Ub21 (m) yrkande 3. Valfrihet och mångfald utgör en garanti för höga

krav på kvalitet i barnomsorgen. Skolförberedande verksamhet är betydelsefull

och skall ges till alla barn, anser motionärerna. Detta bör emellertid inte

leda till ett krav på att alla barn skall gå i förskolan från ett eller tre års

ålder. Alternativa former av förskoleverksamhet måste ges utrymme att verka och

att utvecklas.

Mångfald och valfrihet i förskoleverksamheten förordas också i motion

1997/98:Ub17 (c) yrkande 5. Denna mångfald får inte hotas genom att en läroplan

införs. Enligt motionärerna bör kommunerna därför erbjuda olika former av

barnomsorg. De vill att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder i

detta avseende.

Även i motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande 1 hävdas föräldrars och barns rätt

till valfrihet och mångfald när det gäller barnomsorg. Det är enligt

motionärerna inte självklart att heldagsomsorg utanför hemmet är det bästa för

alla barns utveckling de första levnadsåren. Man bör enligt dem vara öppen för

olika barnomsorgsalternativ och inte ensidigt framhålla en speciell form.

Framför allt måste det slås fast att det är föräldrarnas självklara rätt att

välja barnomsorgsform för sina barn.

U t s k o t t e t behandlade hösten 1997 också motioner om

förskoleverksamhet i enskild regi, vilka avstyrktes av utskottet (bet.

1997/98:UbU5 s. 25). Det framhölls i betänkandet att enskild barnomsorg kan

berika barnomsorgen och bidra till en positiv utveckling. Utskottet fann

emellertid inte anledning att ändra de nuvarande reglerna som innebär att

kommunerna efter egen bedömning kan lämna bidrag till enskild verksamhet inom

barnomsorgsområdet. Utskottet har alltjämt samma uppfattning och avstyrker

motionsyrkandena.

Vissa personalfrågor

Förskolepersonalens möjligheter till vidareutbildning tas upp i ett par

motioner. Det är enligt motion 1997/98:Ub19 (fp) yrkande 6 viktigt att de

barnskötare som i dag arbetar inom förskolan ges möjligheter till

vidareutbildning till förskollärare. - Vidareutbildningen för barnskötare lyfts

fram som särskilt viktig också i motion 1997/98:Ub18 (v) yrkande 3. På sikt ser

motionärerna det som naturligt att det skapas en enhetlig pedagogisk

grundutbildning, med möjlighet till fördjupning, för all pedagogisk personal

inom förskolan.

I motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 4 förordas att också dagbarnvårdare bör

beredas möjlighet till kortare utbildningar och få tillgång till rådgivning av

förskollärare, t.ex. via öppna förskolan.

U t s k o t t e t har i dessa frågor ingen annan uppfattning än

motionärerna. Det är viktigt att personalen inom förskoleverksamheten får

möjligheter till fortbildning och vidareutbildning. I sammanhanget vill

utskottet hänvisa till att Lärarutbildningskommittén har i uppdrag att lämna

förslag till förnyelse av lärarutbildningen med utgångspunkt i de förändringar

som har skett inom förskola, skola, vuxenutbildning, högskola och samhället i

övrigt (dir. 1997:54).

Enligt utskottets mening är det en angelägenhet för kommunen som arbetsgivare

att se till att personalen inom förskoleverksamheten kan utveckla sin

yrkeskompetens. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen om utvecklingen

inom den kommunala sektorn (skr. 1997/98:155) redovisar att antalet

högskoleutbildade anställda i förskola och fritidshem har ökat under 1990-

talet, samtidigt som andelen utan särskild utbildning för arbetet med barn har

minskat (s. 86).

Med det anförda bör motionsyrkandena avslås av riksdagen.

Åtgärder för att få fler män yrkesverksamma i förskolan efterfrågas i motion

1997/98:Ub23 (fp, mp) yrkande 2. Motionärerna skriver om förnedrande och

kränkande behandling av unga flickor i skolan, vilket enligt dem kan ha samband

med frånvaron av vuxna män som förebilder i många pojkars och flickors vardag.

Det borde vara ett minimikrav att det finns minst en man i varje förskolegrupp,

anser motionärerna.

U t s k o t t e t har nyligen i sitt motionsbetänkande 1997/98:UbU15 om

jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet avstyrkt yrkanden med liknande

syfte, nämligen att fler män bör arbeta inom barnomsorgen (s. 5 f.). Utskottet

hänvisade till att Lärarutbildningskommittén enligt sina direktiv skall

överväga insatser för att åstadkomma en jämnare könsfördelning i rekryteringen

(dir. 1997:54). I direktiven anmärks att ett problem i dagens lärarutbildningar

är den låga andelen manliga studenter. Som skäl för avstyrkande nämndes också

att regeringen i regleringsbrev för innevarande budgetår anger att universitet

och högskolor bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen män inom de

lärarutbildningar där män är underrepresenterade.

Utskottet avstyrker med samma motiveringar även det nu aktuella yrkandet.

Behovet av tillgång till speciallärare, förskolepsykologer och barnläkare för

förskolor, öppna förskolor och familjedaghem påtalas i motion 1997/98:Ub24 (mp)

yrkande 13. Motionärerna anser att kommunen centralt bör bygga upp gemensamma

resurser för de olika, och som regel små, enheternas behov av specialisthjälp.

Detta bör åläggas kommunen i särskild förordning. - Även i motion 1997/98:Ub18

(v) yrkande 4 understryks att förskolepsykolog/barn- och ungdomspsykolog bör

finnas för förskolan och dess personal. Det är enligt motionärerna ytterst

betydelsefullt att personalen erhåller handledning kring arbetet med barn med

och i svårigheter. Dessa barns svårigheter kan behöva utredas av psykolog.

Vidare framhålls i motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 5 att det inom förskolan

finns behov av både personal med kunskap i teckenspråk och personal som

behärskar andra modersmål än svenska.

Enligt motion 1997/98:Ub16 (s) yrkande 1 behöver personal inom barnomsorgen

utbildning i informationsteknik. För att alla barn skall få kunskap om IT måste

tillgången till datorer i förskolan öka och samtliga olika personalkategorier

inom förskolan få en ordentlig utbildning i hur man lär barn att använda

datorer, menar motionären.

U t s k o t t e t påminner om att bestämmelser om förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg numera ingår i skollagen. Förskolan föreslås få en egen

läroplan. En helhetssyn på utveckling och lärande skall prägla verksamheterna

inom förskola och skola. Utskottet förutsätter att detta för med sig en ökad

samverkan kring resurser, t.ex. när det gäller tillgång till olika

specialkompetenser. Dock är det kommunen som arbetsgivare som har ansvar för

hur arbetet inom förskoleverksamheten organiseras och som skall se till att det

finns den kompetens bland personalen som krävs för att målen med verksamheten

skall uppnås.

Utskottet vill också hänvisa till att Högskoleverket och Skolverket i

regleringsbrev för budgetåret 1997 fått i uppdrag att stimulera utvecklingen av

regionala centrum. Regionala utvecklingscentrum förutsätts få en viktig roll

när det gäller att initiera och stimulera förnyelsearbete i samverkan mellan

högskola, förskola, skola och vuxenutbildning.

Utskottet understryker vikten av att förskolans personal har tillräckliga

kunskaper om den nya informationstekniken för att kunna stödja barnen i deras

utveckling. Enligt examensordningen (bilaga 3 till högskoleförordningen

1993:100) krävs för barn- och ungdomspedagogisk examen att studenten har

förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen

inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen.

Kompetensutveckling för redan utexaminerad personal är ett ansvar för

arbetsgivaren.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår nu

behandlade motionsyrkanden.

Översyn av skollagstiftningen, m.m.

Regeringen påpekar i propositionen att den reglering för skolan som finns i

skollagen inte i alla avseenden går att tillämpa på förskola och fritidshem.

Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen för med sig ett nytt perspektiv som

måste beaktas i skollagen. För att skollagens struktur och bestämmelser skall

återspegla synen på förskolan som det första steget i det livslånga lärandet

måste många frågor lösas, anför regeringen. En översyn av skollagen kommer att

bli nödvändig, varvid samtliga lagstiftningsfrågor kan behandlas i ett

sammanhang.

I motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande 10 begärs ett riksdagsuttalande om att den

aviserade översynen av skollagen skall ske i form av en parlamentarisk

utredning, då den kan komma att medföra förändringar av mer grundläggande

natur.

Enligt vad u t s k o t t e t har erfarit är avsikten den att utredningen om

skollagstiftningen skall få en bred parlamentarisk förankring. Motionsyrkandet

avstyrks därmed.

Utskottet behandlar i detta sammanhang ett antal motionsyrkanden vari begärs ny

eller ändrad lagstiftning.

Ändrade regler i fråga om tillstånd för och tillsyn över enskilt drivna

förskolor krävs i tre motioner. Enligt motion 1997/98:Ub21 (m) yrkande 5 är det

inte rimligt att kommunen ger tillstånd att driva enskild förskola och dessutom

utövar tillsyn över den konkurrerande verksamheten. Motionärerna anser att

Skolverket skall bevilja tillstånd till enskild förskola i likhet med vad som

gäller för fristående skolor. Verket skall ha ansvaret för tillsyn, uppföljning

och utvärdering av förskoleverksamheten. - I motion 1997/98:Ub17 (c) yrkande 7

vill motionärerna ha ett regelverk för fristående förskolor liknande det som

gäller för fristående skolor. - Också i motion 1997/98:Ub25 (kd) yrkande 4

anser motionärerna att det vore naturligt med liknande regler för enskilda

förskolor och fristående skolor. De menar att det bör vara Skolverket, och inte

kommunerna, som skall bedöma om en enskild förskola lever upp till de

kvalitetskrav som ställs utifrån den nya läroplanen.

Nya regler för beviljande av tillstånd för vissa förskolor i enskild regi

efterfrågas också i motion 1997/98:Ub24 (mp) yrkande 6. Motionärerna anser att

en Waldorfskola t.ex., som har tillstånd för sin verksamhet i en kommun, också

bör ha möjlighet att öppna en förskola.

U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen så sent som i december 1997

beslutade att överföra till kommunerna att bevilja tillstånd för enskild

förskoleverksamhet samt att ha tillsyn över denna. Beslutet fattades i samband

med att bestämmelserna om förskoleverksamhet fördes över från socialtjänstlagen

till skollagen (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). Tidigare hade

länsstyrelsen hand om tillståndsgivning och tillsyn. I och med att Skolverket

den 1 januari 1998 övertog ansvaret för barnomsorgen, upphörde Socialstyrelsens

och länsstyrelsernas ansvar för dessa frågor.

Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ändra sitt nyligen

fattade beslut. Motionsyrkandena avstyrks.

Enligt motion 1997/98:Ub17 (c) yrkande 4 bör värdet av förskollärarnas

utbildning och kompetens tydliggöras genom att regler för behörighet som

förskollärare skrivs in i skollagen. Liknande synpunkter förs fram i motion

1997/98:Ub24 (mp) yrkande 1 (delvis), där det anges att kravet på kompetens hos

förskolans personal måste beaktas i arbetet med den nya skollag som regeringen

aviserat.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

Enligt gällande bestämmelser i skollagen skall det för förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att

barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses (2 a

kap. 3 §). Som utskottet nämnt i det föregående har kommunerna - trots att det

inte finns några behörighetsbestämmelser för personal i förskola - i ökande

utsträckning anställt högutbildade personer. Utskottet är inte berett att

förorda en ytterligare reglering av förskoleverksamheten.

Ett mer formellt inflytande för föräldrarna skulle enligt motion 1997/98:

Ub17 (c) yrkande 2 vara av värde, när förskolan får en tydligare pedagogisk

profil. Motionärerna vill att riksdagen gör ett uttalande om att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag till hur en försöksverksamhet med lokala

styrelser, där föräldrar och personal ingår, kan genomföras i förskolan.

U t s k o t t e t ställer sig inte bakom motionärernas förslag. Verksamheten

inom förskolan är inte reglerad i samma omfattning som verksamheten inom t.ex.

grundskolan, där försöksverksamhet med lokala styrelser pågår t.o.m. juni 2001.

Av redogörelsen i propositionen för innehållet i kommande läroplan kan utläsas

att föräldrasamverkan och föräldrainflytande innebär att det mellan förskola

och hem förs en diskussion om planering och genomförande av förskolans

verksamhet. Utskottet förutsätter att detta kommer till tydligt uttryck i

läroplanstexten. Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skollagens benämningar på förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Ub21 yrkande 1 antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),

2. beträffande avslag på regeringens förslag om en läroplan för

förskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub20 och 1997/98:Ub21 yrkande 2,

res. 1 (m)

3. beträffande läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än

den kommunala förskolan

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub16 yrkande 2, 1997/98:Ub17

yrkande 6, 1997/98:Ub18 yrkande 5 och 1997/98:Ub25 yrkandena 2 och 3

godkänner vad regeringen föreslagit i denna del,

res. 2 (c) - delvis

res. 3 (v) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

4. beträffande värdegrunden i läroplanen för förskolan

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Ub25 yrkande 6 godkänner vad

regeringen föreslagit i denna del,

res. 4 (kd) - delvis

5. beträffande läroplanens mål

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Ub19 yrkande 2 godkänner vad

regeringen föreslagit i denna del,

res. 5 (fp, mp)

6. beträffande riktlinjer i läroplanen som vänder sig till

arbetslaget i stället för till förskolläraren

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 3, 1997/98:Ub19

yrkande 1, 1997/98:Ub21 yrkande 6, 1997/98:Ub24 yrkande 1 (delvis) och

1997/98:Ub25 yrkande 8 godkänner vad regeringen föreslagit i denna del,

res. 6 (m, c, fp, mp, kd)

7. beträffande införande i läroplanen av avsnitt om barnskötarnas

funktion

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub25 yrkande 7,

res. 4 (kd) - delvis

8. beträffande införande i läroplanen av avsnitt om förskolechefens

ansvar

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub19 yrkande 4, 1997/98:Ub21 yrkande 7

och 1997/98:Ub24 yrkande 1 (delvis),

res. 7 (m, fp, mp)

9. beträffande tidpunkt för ikraftträdande av läroplanen

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Ub25 yrkande 9 godkänner vad

regeringen föreslagit i denna del,

res. 4 (kd) - delvis

10. beträffande läroplanens struktur och inriktning i övrigt

att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit i denna del,

11. beträffande betoning i läroplanen av barns känslomässiga behov

och lekbehov, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub24 yrkandena 2 och 7 och 1997/98:Ub25

yrkande 5,

res. 8 (mp, kd) - delvis

12. beträffande utvecklingssamtal, m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub24 yrkande 8,

13. beträffande förskolegruppens storlek och sammansättning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub18 yrkande 6,

res. 3 (v) - delvis

14. beträffande rutiner för inskolning av barn i förskoleverksamhet

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub24 yrkande 9,

res. 9 (mp) - delvis

15. beträffande personalens rätt till planeringstid och

fortbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub24 yrkande 10,

res. 10 (v, mp) - delvis

16. beträffande förskolans roll för att främja mäns och kvinnors lika

värde, m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub23 yrkande 1,

17. beträffande kunskap om nationella minoriteter

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub22,

18. beträffande förskoleverksamhetens plats i den kommunala

skolplanen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 1, 1997/98:

Ub18 yrkande 2 och 1997/98:Ub24 yrkande 11,

res. 11 (c, v, mp)

19. beträffande arbetsplaner för förskolor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub24 yrkande 12,

res. 9 (mp) - delvis

20. beträffande utvärdering av samarbetet mellan föräldrar och

personal inom förskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub19 yrkande 5,

res. 12 (fp, kd)

21. beträffande rätten för alla barn till plats inom förskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 1, 1997/98:

Ub19 yrkande 3 och 1997/98:Ub24 yrkande 3,

res. 13 (fp, v, mp)

22. beträffande valfrihet och mångfald inom barnomsorgen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 5, 1997/98:

Ub21 yrkande 3 och 1997/98:Ub25 yrkande 1,

res. 14 (m, c, fp, kd) - delvis

23. beträffande vidareutbildning för barnskötare, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 3 (delvis), 1997/98:Ub19

yrkande 6 och 1997/98:Ub24 yrkande 4,

res. 15 (fp, v)

res. 9 (mp) - delvis

24. beträffande en enhetlig pedagogisk grundutbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub18 yrkande 3 (delvis),

res. 3 (v) - delvis

25. beträffande fler män inom förskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub23 yrkande 2,

res. 9 (mp) - delvis

26. beträffande tillgång till speciallärare, förskolepsykologer och

barnläkare i förskoleverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 4 och 1997/98:

Ub24 yrkande 13,

res. 10 (v, mp) - delvis

27. beträffande behovet av personal med kunskap i teckenspråk

respektive andra modersmål än svenska

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub24 yrkande 5,

res. 10 (v, mp) - delvis

28. beträffande behovet av IT-utbildning för personal inom

barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub16 yrkande 1,

29. beträffande en översyn av skollagen i form av en parlamentarisk

utredning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub25 yrkande 10.

res. 8 (mp, kd) - delvis

30. beträffande tillstånd för enskilt drivna förskolor, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 7, 1997/98:

Ub21 yrkande 5, 1997/98:Ub24 yrkande 6 och 1997/98:Ub25

yrkande 4,

res. 14 (m, c, fp, kd) - delvis

res. 9 (mp) - delvis

31. beträffande behörighetsregler för förskollärare

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 4 och 1997/98:Ub24 yrkande

1 (delvis),

res. 16 (c, mp)

32. beträffande försöksverksamhet med lokala styrelser för

förskolor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub17 yrkande 2.

res. 2 (c) - delvis

Stockholm den 14 maj 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Ingegerd

Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c),

Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-

Marie Danestig (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och

Tuve Skånberg (kd).

Reservationer

1. Avslag på regeringens förslag om en läroplan för förskolan (mom. 2)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Catharina

Elmsäter-Svärd (m) anför:

Enligt vår mening finns det en risk för att den pedagogiska utvecklingen inom

förskoleverksamheten hämmas om en läroplan införs för förskolan. Vi anser att

en läroplan som bara skall gälla för den kommunala förskolan leder till att

andra verksamheter, som riktar sig till samma målgrupp och som har samma

intentioner, kommer på undantag. Utrymmet minskar för alternativa

barnomsorgsformer. Ett slags A- och B-lag kan skapas. Vi tror på att den

professionella personalen inom barnomsorgen har förmåga att utveckla en bra

pedagogik i kombination med omsorg m.m. utan centrala direktiv. Riksdagen bör

därför bifalla våra motionsyrkanden och avslå regeringens förslag om en

läroplan.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 2 bort

hemställa

2. beträffande avslag på regeringens förslag om en läroplan för förskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub20 och 1997/98:Ub21 yrkande

2 avslår regeringens förslag,

2. Läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den kommunala

förskolan, m.m. (mom. 3 och 32)

Andreas Carlgren (c) anför:

Familjedaghem och öppna förskolor skall enligt regeringen inte omfattas av

läroplanen för förskolan. Jag delar regeringens bedömning så långt att

läroplanen inte obligatoriskt bör gälla för dessa. Men jag anser att det är

kompetensen i verksamheten som skall vara avgörande för huruvida läroplanen

skall tillämpas på annan förskoleverksamhet än den kommunala förskolan, inte

vilken verksamhetsform som valts. Som föreslås i motion 1997/98:Ub17 bör

familjedaghem och öppna förskolor som uppfyller läroplanens krav erbjudas att

ansluta sig till denna. Riksdagen bör bifalla yrkande 6 i motionen och hos

regeringen begära förslag till sådana regler.

Då förskolan får en tydligare pedagogisk profil skulle det enligt min mening

vara av värde att föräldrarna till förskolebarnen kunde få möjlighet till ett

mer formellt inflytande. I enlighet med yrkande 2 i vår motion bör riksdagen

hos regeringen begära förslag till hur en försöksverksamhet med lokala

styrelser för förskolor, där föräldrar och personal ingår, kan genomföras.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3 och 32

bort hemställa

3. beträffande läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den

kommunala förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub17 yrkande 6, med anledning av

regeringens förslag i denna del samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub16

yrkande 2, 1997/98:Ub18 yrkande 5 och 1997/98:Ub25 yrkandena 2 och 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

32. beträffande försöksverksamhet med lokala styrelser för förskolor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub17 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts.

3. Läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den kommunala

förskolan, m.m. (mom. 3, 13 och 24)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Det är angeläget, anser jag, att läroplanen även gäller för förskoleverksamhet

som drivs av annan offentlig huvudman än kommunen. Jag åsyftar då

Invandrarverket som har ansvaret för omsorgen om ett stort antal barn i

förskoleåldern. Utskottet borde ha tillstyrkt vårt yrkande om detta i motion

1997/98:Ub18.

Jag ställer mig också bakom motionsyrkandet att förskolegruppens storlek och

sammansättning bör anges i läroplanen när det gäller barn med behov av särskilt

stöd. Dessa barn kan behöva vistas i mindre grupper. I en förskolegrupp bör om

möjligt högst en tredjedel av barnen ha behov av särskilt stöd. Flera

forskningsresultat visar att modellinlärningen annars lätt ?kantrar? till det

negativa.

I arbetslaget inom förskolan skall det finnas erforderlig pedagogisk

kompetens. På sikt ser jag det som naturligt att det skapas en enhetlig

pedagogisk grundutbildning, med möjlighet till fördjupning, för all pedagogisk

personal inom förskolan. Jag vill att riksdagen gör ett tillkännagivande om

detta med bifall till motion 1997/98:Ub18 yrkande 3 i denna del.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 13 och 24

bort hemställa

3. beträffande läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den

kommunala förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub18 yrkande 5, med anledning av

regeringens förslag i denna del samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub16

yrkande 2, 1997/98:Ub17 yrkande 6 och 1997/98:Ub25 yrkandena 2 och 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande förskolegruppens storlek och sammansättning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub18 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

24. beträffande en enhetlig pedagogisk grundutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub18 yrkande 3 (delvis) som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den kommunala

förskolan, m.m. (mom. 3, 4, 7 och 9)

Tuve Skånberg (kd) anför:

Regeringens förslag kan enligt min mening inte uppfattas som något annat än en

ytterligare styrning mot en enda barnomsorgsform, särskilt som

familjedaghemmen, den öppna förskolan och enskilda förskolor inte skall

omfattas av läroplanen. I stället borde de olika verksamhetsformerna ses som

komplement till varandra. Jag anser att regeringen bör formulera övergripande

mål och en gemensam värdegrund i en läroplan som gäller för alla

barnomsorgsformer, dvs. för förskola, familjedaghem och öppen förskola. Denna

läroplan bör sedan kompletteras med riktlinjer för respektive verksamhetsform,

vilka får variera med hänsyn till de olika verksamheternas inriktning och

utformning. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub25 yrkandena 2

och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

I propositionen uttrycks värdegrunden i läroplanen för förskolan mycket

diffust. ?Demokratiska värderingar? blir ett tomt uttryck om det hänger i

luften och inte kopplas till ett etiskt rotsystem. Vi kristdemokrater anser att

man i förskolans läroplan, liksom i läroplanen för grundskolan, skall hänvisa

till den kristna traditionen i vårt land och den etik som bygger på den

traditionen. Riksdagen bör bifalla vårt motionsyrkande om värdegrunden.

Jag vill också att det tydligt skall framgå av läroplanen att barnskötarna

med sin omsorgspedagogiska kompetens fyller en mycket viktig funktion för att

läroplanens mål skall kunna uppnås. Jag stödjer alltså yrkande 7 i motion

1997/98:Ub25.

Som förordas i motion 1997/98:Ub25 bör tidpunkten för ikraftträdande av

läroplanen senareläggas från den 1 augusti 1998 - som föreslagits av regeringen

- till den 1 januari 1999 för att ge mer tid för information och planering.

Motionsyrkandet bör bifallas.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 4, 7 och

9 bort hemställa

3. beträffande läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den

kommunala förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub25 yrkandena 2 och 3, samt med

avslag på regeringens förslag i denna del och motionerna 1997/98:Ub16

yrkande 2, 1997/98:Ub17 yrkande 6 och 1997/98:Ub18 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. beträffande värdegrunden i läroplanen för förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub25 yrkande 6 och med avslag på

regeringens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

7. beträffande införande i läroplanen av avsnitt om barnskötarnas

funktion

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub25 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande tidpunkt för ikraftträdande av läroplanen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub25 yrkande 9 och med avslag på

regeringens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

5. Läroplanens mål (mom. 5)

Ola Ström (fp) och Gunnar Goude (mp) anför:

För att en läroplan skall ha effekt måste det finnas individuellt uppsatta mål

för vad ett barn skall ha uppnått när det lämnar förskolan. Vi saknar det i

regeringens förslag. Det visar vilken liten tilltro regeringen har till små

barns möjligheter till lärande och till deras högskoleutbildade lärares

kompetens. Vi anser att det i läroplanen utöver ?mål att sträva mot? också bör

finnas ?mål att uppnå?. Med vår kunskapssyn är det nödvändigt att en förskola

med höga ambitioner också har ett ansvar för att vissa resultat uppnås under

förskoletiden. Det är viktigt med en målstyrning och en tydlig utvärdering av

hur målen uppfylls. Riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub19 yrkande 2.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort

hemställa

5. beträffande läroplanens mål

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub19 yrkande 2 och med anledning

av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

6. Riktlinjer i läroplanen som vänder sig till arbetslaget i stället för till

förskolläraren (mom. 6)

Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och

Tuve Skånberg (kd) anför:

Regeringens förslag om riktlinjer i läroplanen som vänder sig till arbetslaget

innebär att förskollärarna med treårig högskoleutbildning inte ges ett större

ansvar än personal som saknar högre utbildning. Detta ligger knappast i linje

med tanken att kvalitetssäkra förskoleverksamheten. Om man menar allvar med att

lyfta fram det pedagogiska arbetet i förskolan, är det viktigt att det är

pedagogiskt utbildad personal som har huvudansvaret för verksamheten. Vi vill

att det i läroplanen tydligt skall anges att det är förskollärarna som har det

pedagogiska ansvaret för att läroplanens mål uppnås i förskolan. Riktlinjerna i

läroplanen skall enligt vår mening vända sig till förskolläraren i stället för

till arbetslaget. Detta bör riksdagen med bifall till våra motionsyrkanden som

sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 6 bort

hemställa

6. beträffande riktlinjer i läroplanen som vänder sig till arbetslaget i

stället för till förskolläraren

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 3, 1997/98:Ub19

yrkande 1, 1997/98:Ub21 yrkande 6, 1997/98:Ub24 yrkande 1 (delvis) och

1997/98:Ub25 yrkande 8 samt med avslag på regeringens förslag i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Införande i läroplanen av avsnitt om förskolechefens ansvar (mom. 8)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Vi anser att förskolans läroplan bör innehålla ett särskilt avsnitt om

förskolechefens övergripande ansvar för verksamheten, i likhet med läroplanen

för grundskolan när det gäller rektor. Det måste finnas en ansvarig pedagogisk

ledare för förskolan och dennes roll måste göras tydlig. Vi ställer oss bakom

yrkandena om detta i motionerna 1997/98:Ub19, 1997/98:Ub21 och 1997/98:Ub24.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 8 bort

hemställa

8. beträffande införande i läroplanen av avsnitt om förskolechefens

ansvar

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub19 yrkande 4, 1997/98:Ub21

yrkande 7 och 1997/98:Ub24 yrkande 1 (delvis) som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. Betoning i läroplanen av barns känslomässiga behov och lekbehov, m.m. (mom.

11 och 29)

Gunnar Goude (mp) och Tuve Skånberg (kd) anför:

Läroplanen får inte innebära att verksamheten i förskolan inriktas mot

utbildning på bekostnad av lek- och omsorgsdelen. Vi menar att det i läroplanen

bör göras en kraftigare betoning av barns känslomässiga behov och lekbehov. Det

individuella utvecklingsperspektivet saknas. Pedagogiska inslag i leken och i

omsorgssituationer, anpassade till varje barns nivå och mognad, stimulerar

barnens motoriska, sociala, språkliga, emotionella och kognitiva utveckling.

Riksdagen bör med bifall till våra motionsyrkanden göra ett uttalande till

regeringen i enlighet med vad vi nu anfört.

Vi vill också ha ett tillkännagivande till regeringen om att den aviserade

översynen av skollagen skall ske i form av en parlamentarisk utredning. Som

påpekas i motion 1997/98:Ub25 kan översynen komma att medföra förändringar av

mer grundläggande natur.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 11 och 29

bort hemställa

11. beträffande betoning i läroplanen av barns känslomässiga behov och

lekbehov, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub24 yrkandena 2 och 7 samt

1997/98:Ub25 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

29. beträffande en översyn av skollagen i form av en parlamentarisk

utredning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub25 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. Rutiner för inskolning av barn i förskoleverksamhet, m.m. (mom. 14, 19, 23,

25 och 30)

Gunnar Goude (mp) anför:

En viktig fas i förskoleverksamheten är inskolningen av barn. Jag anser att

riksdagen bör bifalla vårt motionsyrkande om att krav på goda

inskolningsrutiner skall ingå i läroplanen.

Varje förskola bör enligt min mening upprätta en egen arbetsplan, som ett led

i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Arbetsplaner underlättar för utomstående

att få en bild av verksamheten. De kan också fungera som instrument för utbyte

av kunskap mellan olika förskolor. Utskottet borde ha tillstyrkt

motionsyrkandet om detta.

Jag ställer mig bakom yrkande 4 i motion 1997/98:Ub24 att när det gäller

vidareutbildning av personal bör också dagbarnvårdare få möjlighet till kortare

utbildningar (veckokurser). De bör även få tillgång till rådgivning av

förskollärare, t.ex. via öppna förskolan eller särskilda förskolor.

Det är angeläget att åtgärder vidtas så att fler män blir yrkesverksamma inom

förskolan. Enligt min uppfattning borde det vara ett minimikrav att det finns

minst en man i varje förskolegrupp. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet i

ärendet.

Jag anser att riksdagen hos regeringen bör begära nya regler om tillstånd för

vissa förskolor i enskild regi. Som påpekas i motion 1997/98:Ub24 yrkande 6 bör

t.ex. en Waldorfskola, som har tillstånd för sin verksamhet i en kommun, också

ha möjlighet att öppna en förskola med en för denna skola anpassad pedagogisk

inriktning.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 14, 19, 23,

25 och 30 bort hemställa

14. beträffande rutiner för inskolning av barn i förskoleverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub24 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

19. beträffande arbetsplaner för förskolor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub24 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

23. beträffande vidareutbildning för barnskötare, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub24 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 3 (delvis) och 1997/98:

Ub19 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

25. beträffande fler män inom förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub23 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

30. beträffande tillstånd för enskilt drivna förskolor, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub24 yrkande 6 samt med anledning

av motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 7, 1997/98:Ub21 yrkande 5 och

1997/98:Ub25 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

10. Personalens rätt till planeringstid och fortbildning, m.m. (mom. 15, 26 och

27)

Britt-Marie Danestig (v) och Gunnar Goude (mp) anför:

Läroplanen bör enligt vår mening fastställa personalens rätt till planeringstid

och återkommande fortbildning. Vi ser det som en viktig förutsättning för

kvalitetssäkringen av förskolans verksamhet att personalen får särskilt avsatt

tid för planering och utvärdering, t.ex. i form av planeringsmöte några timmar

varje vecka. Motionsyrkandet härom bör bifallas.

Vi vill understryka vikten av att förskolor, öppna förskolor och

familjedaghem har tillgång till speciallärare, förskolepsykologer och

barnläkare. Dessa som regel små enheter har inte på samma sätt som en större

skola möjlighet att hålla egen specialkunskap för olika behov. Det är ytterst

betydelsefullt att personalen kan erhålla handledning av specialister, särskilt

kring arbetet med barn med och i svårigheter. Vi anser att det är naturligt att

kommunen centralt bygger upp en sådan service. Riksdagen bör med bifall till

motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 4 och 1997/98:Ub24 yrkande 13 göra ett

tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad vi nu har anfört.

Även behovet i förekommande fall av personal inom förskolan som behärskar

andra modersmål än svenska, liksom av personal som kan teckenspråk bör enligt

vår mening uppmärksammas. Vi tillstyrker därför yrkande 5 i motion

1997/98:Ub24.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 15, 26 och 27

bort hemställa

15. beträffande personalens rätt till planeringstid och fortbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub24 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

26. beträffande tillgång till speciallärare, förskolepsykologer och

barnläkare i förskoleverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 4 och

1997/98:Ub24 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

27. beträffande behovet av personal med kunskap i teckenspråk respektive

andra modersmål än svenska

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub24 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. Förskoleverksamhetens plats i den kommunala skolplanen (mom. 18)

Andreas Carlgren (c), Britt-Marie Danestig (v) och Gunnar Goude (mp) anför:

Vi anser att förskoleverksamheten skall ingå som en del i den kommunala

skolplanen. Därigenom förtydligas förskolans karaktär av pedagogisk verksamhet,

och möjligheterna ökar till integrering med förskoleklass och skola samt till

utvärdering. En sådan övergripande planering, som skolplanen utgör, skulle

också underlätta olika former av samverkan mellan förskola, öppna förskolan och

familjedaghem, menar vi. Riksdagen bör bifalla våra motionsyrkanden i denna

fråga.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 18 bort

hemställa

18. beträffande förskoleverksamhetens plats i den kommunala skolplanen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 1, 1997/98:Ub18

yrkande 2 och 1997/98:Ub24 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

12. Utvärdering av samarbetet mellan föräldrar och personal inom förskolan

(mom. 20)

Ola Ström (fp) och Tuve Skånberg (kd) anför:

Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns fostran och utveckling.

Förskolans arbete med barnen skall därför ske i nära samarbete med föräldrarna.

Vi vill framhålla som centralt i detta sammanhang att samarbetet mellan

föräldrar och barn ständigt utvärderas. Det ställer i sin tur krav på att varje

förskola är tydlig i fråga om mål, innehåll, arbetsformer samt ömsesidiga

rättigheter och skyldigheter. Vi stödjer yrkande 5 i motion 1997/98:Ub19.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 20 bort

hemställa

20. beträffande utvärdering av samarbetet mellan föräldrar och personal

inom förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub19 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. Rätten för alla barn till plats inom förskolan (mom. 21)

Ola Ström (fp), Britt-Marie Danestig (v) och Gunnar Goude (mp) anför:

Riksdagen bör enligt vår mening göra ett uttalande till regeringen om att alla

barn bör ha rätt till en plats i förskolan från tre års ålder, i enlighet med

vad vi anfört i våra motioner. Med en ökad pedagogisk inriktning inom förskolan

är det särskilt viktigt att alla barn, också barn till arbetslösa, får denna

möjlighet till individuell utveckling. Lagstiftningen måste ändras så att

arbetslösa föräldrar jämställs med förvärvsarbetande när det gäller kommunernas

skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet. Av lagtexten skall framgå att

förskoleverksamheten skall tillhandahållas i den omfattning som krävs med

hänsyn till barnets eget behov.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 21 bort

hemställa

21. beträffande rätten för alla barn till plats inom förskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 1, 1997/98:Ub19

yrkande 3 och 1997/98:Ub24 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

14. Valfrihet och mångfald inom barnomsorgen, m.m. (mom. 22 och 30)

Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Tuve Skånberg (kd)

anför

Valfrihet och mångfald utgör en garanti för höga krav på kvalitet inom

barnomsorgen. Vi vill betona att alternativa former av förskoleverksamhet måste

ges utrymme att utvecklas och att verka. Denna mångfald får inte hotas av att

en läroplan införs för förskolan. Vi menar att man måste vara öppen för olika

barnomsorgsalternativ och inte ensidigt framhålla en speciell form. Framför

allt måste det slås fast att det är föräldrarnas självklara rätt att välja

barnomsorgsform för sina barn. Kommunerna bör därför erbjuda olika former av

barnomsorg. Riksdagen bör, med bifall till motionsyrkandena, hos regeringen

begära förslag till åtgärder i detta avseende.

Det är enligt vår mening inte rimligt att kommunen ger tillstånd att driva

enskild förskola och dessutom utövar tillsyn över den konkurrerande

verksamheten. Vi anser att Skolverket, i likhet med vad som gäller för

fristående skolor, skall bevilja tillstånd till enskild förskola och ha tillsyn

över denna. Verket skall bedöma om en enskild förskola lever upp till de

kvalitetskrav som ställs utifrån den nya läroplanen. Vi föreslår att riksdagen

gör ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör återkomma med

förslag till ändrad lagstiftning. Motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 7,

1997/98:Ub21 yrkande 5 och 1997/98:Ub25 yrkande 4 bör alltså bifallas.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 22 och 30

bort hemställa

22. beträffande valfrihet och mångfald inom barnomsorgen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 5, 1997/98:Ub21

yrkande 3 och 1997/98:Ub25 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

30. beträffande tillstånd för enskilt drivna förskolor, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 7, 1997/98:Ub21

yrkande 5 och 1997/98:Ub25 yrkande 4 samt med anledning av motion

1997/98:Ub24 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

15. Vidareutbildning för barnskötare, m.m. (mom. 23)

Ola Ström (fp) och Britt-Marie Danestig (v) anför:

Enligt vår mening bör målet vara att all personal med pedagogiskt ansvar inom

förskolan skall vara högskoleutbildad. Det är därför viktigt att de barnskötare

som i dag arbetar inom förskolan ges möjligheter till vidareutbildning till

förskollärare. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub18

yrkande 3 (delvis) och 1997/98:Ub19 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 23 bort

hemställa

23. beträffande vidareutbildning för barnskötare, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub18 yrkande 3 (delvis) och

1997/98:Ub19 yrkande 6 samt med avslag på motion 1997/98:Ub24 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. Behörighetsregler för förskollärare (mom. 31)

Andreas Carlgren (c) och Gunnar Goude (mp) anför:

Vi anser att regler bör införas i skollagen om att det för förskoleverksamhet

skall finnas behöriga förskollärare. Detta skulle enligt vår mening vara ett

sätt att tydliggöra värdet av förskollärarnas utbildning och kompetens. Vi

föreslår att detta beaktas vid den kommande översynen av skollagen. Riksdagen

bör bifalla motionsyrkandena i denna fråga.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 31 bort

hemställa

31. beträffande behörighetsregler för förskollärare

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub17 yrkande 4 och

1997/98:Ub24 yrkande 1 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................1

Motionerna..........................................1

Utskottet...........................................5

Inledning.........................................5

Skollagens benämningar på förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg6

Läroplanen struktur och inriktning..............6

Införande av en läroplan för kommunala förskolor7

Värdegrunden och läroplanens mål................8

Riktlinjer i läroplanen för dem som arbetar i förskolan9

Ikraftträdande m.m.............................11

Läroplanens innehåll.............................11

Planering och utvärdering........................14

Förskola för alla barn...........................15

Vissa personalfrågor.............................16

Översyn av skollagstiftningen, m.m...............18

Hemställan.......................................20

Reservationer......................................23

1. Avslag på regeringens förslag om en läroplan för förskolan (mom. 2)

(m) 23

2. Läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den kommunala

förskolan, m.m. (mom. 3 och 32) (c)

24

3. Läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den kommunala

förskolan, m.m. (mom. 3, 13 och 24) (v)

25

4. Läroplanens tillämpning på annan förskoleverksamhet än den kommunala

förskolan, m.m. (mom. 3, 4, 7 och 9) (kd)

25

5. Läroplanens mål (mom. 5) (fp, mp).............26

6. Riktlinjer i läroplanen som vänder sig till arbetslaget i stället för

till förskolläraren (mom. 6) (m, c, fp, mp, kd)

27

7. Införande i läroplanen av avsnitt om förskolechefens ansvar (mom. 8)

(m, fp, mp) 28

8. Betoning i läroplanen av barns känslomässiga behov och lekbehov, m.m.

(mom. 11 och 29) (mp, kd)

28

9. Rutiner för inskolning av barn i förskoleverksamhet (mom. 14, 19, 23,

25 och 30) (mp) 29

10. Personalens rätt till planeringstid och fortbildning, m.m. (mom. 15,

26 och 27) (v, mp) 30

11. Förskoleverksamhetens plats i den kommunala skolplanen (mom. 18) (c,

v, mp) 30

12. Utvärdering av samarbetet mellan föräldrar och personal inom

förskolan (mom. 20) (fp, kd)

31

13. Rätten för alla barn till plats inom förskolan (mom. 21)

(fp, v, mp)......................................31

14. Valfrihet och mångfald inom barnomsorgen, m.m. (mom. 22 och 30) (m,

c, fp, kd) 32

15. Vidareutbildning för barnskötare, m.m. (mom. 23) (fp, v)33

16. Behörighetsregler för förskollärare (mom. 31) (c, mp)33

Regeringens lagförslag.............................34

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)34