Bet. 1997/98:UbU17

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU17

Vissa FoU-frågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1997/98:114 Nya högskolor m.m. samt fyra

motioner i anslutning till propositionen. Utskottet tillstyrker att regeringen

får använda vissa redan anvisade medel för att inrätta en svensk-dansk kommitté

för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen och att det bildas

ett aktiebolag som skall driva det tekniska forskningsinstitutet i Göteborg.

Moderaterna och Miljöpartiet har reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:114 Nya högskolor m.m. föreslagit

1. att riksdagen godkänner att anvisade medel för bugetåret 1997 under

utg.omr. 16, anslag B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

skall användas för att Sverige tillsammans med Danmark skall inrätta en

kommitté för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen (avsnitt

4),

2. att riksdagen godkänner att regeringen använder medel som anslagits för

ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg till att bilda ett aktiebolag inom

vilket institutets verksamhet skall bedrivas (avsnitt 5).

Motionerna

1997/98:Ub36 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att Öresundsregionens FoU-

kommitté skall utreda förutsättningarna för en högskolesatsning i

Helsingör-Helsingborgsområdet.

1997/98:Ub37 av Lennart Fridén (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rollen för ämnena historia och religion i det allmänna skolväsendet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en breddning av uppdraget till kunskapscentrum vid Uppsala

universitet till att gälla alla former av folkmord.

1997/98:Ub38 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en kommitté för forsknings-

och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om bildandet av ett statligt

aktiebolag inom vilket ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg skall

bedrivas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högskolan i Malmö,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högskola på Gotland,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samarbete i Öresundsregionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om insatser för att sprida kunskap om Förintelsen och andra folkmord,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statligt huvudmannaskap för vårdhögskolor.

1997/98:Ub39 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en landsövergripande analys av tillgängliga resurser och

behov inom högre utbildning och forskning,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till inrättandet av en kommitté

för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilda direktiv för verksamheten i det planerade bolaget Tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansieringen av Centrum för kunskap om Förintelsen och CEIFO:s

verksamhet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om byte av huvudman för vissa utbildningar inom vård- och

omsorgsområdet.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1997/98:114 Nya högskolor

m.m. och de motioner som väckts med anledning av denna. I propositionen lägger

regeringen fram två förslag som gäller forsknings- och utvecklingsarbete,

nämligen dels samarbete om sådant i Öresundsregionen, dels bildandet av ett

aktiebolag för det tekniska forskningsinstitutet i Göteborg. Dessutom redovisas

i propositionen regeringens avsikter när det gäller den blivande Malmö högskola

och den likaså blivande Högskolan på Gotland, samt i fråga om insatser för att

sprida kunskaper om Förintelsen och när det gäller vissa frågor rörande högre

utbildning inom vård- och omsorgsområdet.

Propositionens sista avsnitt, som handlar om universitetens och högskolornas

lokalförsörjning och inte innehåller något förslag, har föranlett ett par

motionsyrkanden som utskottet har behandlat i sitt yttrande till

finansutskottet över proposition 1997/98:137 Förvaltning av statens fastigheter

och statliga myndigheters lokalförsörjning, m.m. (yttr. 1997/98:UbU7y). Dessa

yrkanden har av utbildningsutskottet överlämnats till finansutskottet.

Utskottet tar i det följande först upp regeringens förslag och de därtill

anslutande motionsyrkandena. Därefter behandlas de motionsyrkanden som anknyter

till vad regeringen redovisat i övriga frågor.

Samarbete i Öresundsregionen

Regeringens förslag

Regeringen avser att tillsammans med Danmarks regering inrätta en kommitté för

forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen. I denna skall viktiga

intressenter i regionen på ömse sidor av Öresund vara representerade. Från

Sverige skall ingå två forskare, en representant för Kommunförbundet Skåne, två

för arbetsmarknadsparterna och en för Malmö kommun. Tyngdpunkten i kommitténs

arbete skall ligga på projekt som kan ge regionens olika intressenter

vägledning vad gäller olika riktlinjer och åtgärder för att ta till vara och

stärka regionens starka sidor och förbättra dess svaga sidor. Kommittén skall

ha en nära koppling till regionens universitet och högskolor på båda sidor om

Öresund. Den skall biträdas av ett sekretariat, som lokaliseras till Malmö

högskola.

Riksdagen beslutade våren 1997 att drygt 18 miljoner kronor, som hämtades

från ett reservationsanslag från budgetåret 1995/96, fick användas som bidrag

till särskilda kostnader och vissa projekt vid uppbyggnaden av Malmö högskola

(prop. 1996/97:150, yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). Medlen tillfördes

anslaget B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., från

vilket bl.a. högskoleverksamheten i Malmö finansieras t.o.m. budgetåret 1998.

De särskilda kostnader och projekt som åsyftades var bl.a. administrativ

samordning av forskning kring Europafrågor och konsekvenserna av brobygget över

Öresund.

Regeringen begär nu riksdagens godkännande av att dessa medel får användas

för arbetet i den gemensamma kommitté som Sveriges och Danmarks regeringar har

kommit överens om att inrätta. För den första fyraårsperioden skall Sverige och

Danmark tillskjuta 4 miljoner kronor (SEK) vardera.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1997/98:Ub38 att riksdagen skall

avslå regeringens förslag om en kommitté för forsknings- och utveck-

lingsinsatser i Öresundsregionen (yrk. 1). Motionärerna pekar på att alla

universitet och högskolor i Öresundsregionen, med undantag för några danska

konstnärliga akademier, har gått samman i ett nätverk kallat

Öresundsuniversitetet. Dess mål är att genom samarbete göra regionens

universitet ännu bättre och på alla sätt vara en pådrivande faktor i regionens

utveckling. Motionärerna ser regeringens förslag som en formalisering som

riskerar att splittra resurserna och leda till otydlighet i det redan pågående

samarbetet mellan lärosätena i regionen. Därför anser de att medlen, med

förslag om hur de skall disponeras, i stället borde gå till

Öresundsuniversitetet (yrk. 5).

Även Miljöpartiet de gröna avstyrker i motion 1997/98:Ub39 regeringens

förslag om en kommitté (yrk. 2). Enligt motionärerna behövs det inte

ytterligare en aktör, eftersom det redan finns en rad olika samverkansformer

mellan universiteten och högskolorna i regionen. De för Öresundsområdet

specifika problemen hanteras också av flera olika myndigheter, råd och

sammanslutningar, heter det i motionen.

I motion 1997/98:Ub36 (m) föreslås att den av regeringen föreslagna kommittén

skall få i uppdrag även att utreda förutsättningarna för en högskolesatsning i

Helsingör-Helsingborgsområdet.

Utskottets bedömning

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena och godkänna

att en del av de redan anvisade medlen får användas för den kommitté som

Sveriges och Danmarks regeringar avser att inrätta tillsammans. Det framgår

tydligt av propositionen att existensen av Öresundsuniversitetet är väl känd

för regeringen. Det akademiska nätverk som fem av de största universiteten i

regionen har organiserat för forskning kring Öresund under namnet ?Själland och

Skåne före, under och efter bron? har redan beviljats medel av den svenska

regeringen, som förväntar sig att verksamheten sker i nära samarbete med den

planerade kommittén. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta initiativ till

att utöka uppdraget till kommittén.

Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

Regeringens förslag

Riksdagen godkände i december 1997 regeringens förslag att inrätta ett tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg med inriktning på mikroelektronikbaserade system

(prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 108). Den organisationskommitté

som förberett inrättandet har i februari 1998 lämnat sina förslag till

regeringen bl.a. angående associationsform för institutet. Regeringen, som

anslutit sig till organisationskommitténs bedömning, föreslår nu att riksdagen

godkänner att verksamheten organiseras i ett av staten inledningsvis helägt

aktiebolag. Det främsta motivet för detta är nödvändigheten att skapa

förutsättningar för ett nära och förtroendefullt samarbete med främst de mindre

och medelstora företagen som längre fram kan leda till ett djupare engagemang

från näringslivets sida genom ett direkt delägarskap i institutet. På sikt bör

näringslivet vara majoritetsägare i bolaget, anser regeringen.

Motionerna

Moderata samlingspartiet yrkar i motion 1997/98:Ub38 avslag på regeringens

förslag (yrk. 2). Motionärerna menar att det naturliga hade varit att Chalmers

tekniska högskola, som redan har verksamhet med den tilltänkta inriktningen,

hade givits vidgat utrymme till utveckling.

Miljöpartiet, som är positivt till att institutet inrättas, föreslår i motion

1997/98:Ub39 yrkande 3 att det i direktiven för bolagets verksamhet skall

skrivas in krav på utvecklingsarbetet vad avser etik, produkternas kvalitet

samt miljöanpassning.

Utskottets bedömning

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och

avslår motionsyrkandena. Invändningarna från Moderata samlingspartiet gäller

inrättandet av institutet, som riksdagen tog ställning till i december 1997.

Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att utforma

ägardirektiven till det blivande bolaget. Utskottet noterar att statsministern

i regeringsförklaringen den 16 september 1997 bl.a. utlovade att arbetet för

att ställa om Sverige till ekologisk hållbarhet skall fortsätta, med målet att

till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

är lösta.

Insatser för att sprida kunskap om Förintelsen

Regeringen meddelar i propositionen sin avsikt att senare i år besluta om ett

permanent resurstillskott till Uppsala universitet om tre miljoner kronor för

inrättande av ett nytt kunskapscentrum där. Detta centrum skall ägna sig åt

utbildning, forskning och folkbildningsarbete om folkmord - såsom förintelsen

av bl.a. judar - och åtgärder för att förhindra dessa. Vidare avser regeringen

att för år 1998 stödja vissa forskningsprojekt vid Centrum för

invandringsforskning (CEIFO) rörande nazism och rasism. CEIFO ingår i

Stockholms universitet.

Moderata samlingspartiet tillstyrker i motion 1997/98:Ub38 yrkande 6 att

medel anslås för centrumet vid Uppsala universitet, men motionärerna menar att

dessa bör föras till historiska institutionen vid universitetet. Vidare anförs

i motionen att kunskaper om Förintelsen kan bidra till bättre insikter om andra

totalitära regimers förföljelse av människor och folkmord, t.ex. kommunismens

utrotningar under Stalintiden. I motion 1997/98:Ub37 (m) framhåller motionären

att Förintelsen under Hitlerregimen inte är det enda exemplet på folkmord i vår

tid, utan sådana har förekommit innan dess och förekommer fortfarande.

Centrumets uppdrag bör därför enligt hans mening breddas till att gälla alla

former av folkmord (yrk. 2).

Miljöpartiet tillstyrker i motion 1997/98:Ub39 regeringens initiativ och

förutsätter att medel årligen skall anslås till centrumet vid Uppsala

universitet samt att stödet till CEIFO innebär ett tillskott till Stockholms

universitets budget (yrk. 4).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Det framgår av propositionen att stödet till centrumet vid Uppsala

universitet är avsett att vara permanent och att medel således avses bli

anvisade årligen till universitetet. Utskottet anser det uppenbart att stödet

till CEIFO också kommer att innebära att medel tillskjuts till Stockholms

universitet för år 1998. Miljöpartiets motionsyrkande är således tillgodosett.

Redan när regeringen den 27 november 1997 för kammaren presenterade sin

handlingsplan Levande historia (prot. 1997/98:35 anförande 97) angavs det att

det kompetenscentrum som skulle upprättas vid Uppsala universitet skulle syssla

med Förintelsen och andra folkmord (kursiverat här). Samma sak framgår av den

nu framlagda propositionen. Det finns därför inte någon anledning för riksdagen

att nu göra något tillkännagivande i enlighet med motion 1997/98:Ub37 yrkande

2.

Utskottet har inhämtat att rektor för Uppsala universitet redan i december

1997 beslutade att det aviserade centrumet - av rektor kallat Programmet för

studier kring Förintelsen och folkmord - skall ledas av en särskild

föreståndare och en styrelse med nationell sammansättning som utses av rektor

och att det skall ha Centrum för multietnisk forskning som värdinstitution. Det

finns enligt utskottets mening ingen anledning att riksdagen reglerar hur denna

verksamhet organiseras inom universitetet, t.ex. genom att ange vilken

institution inom universitetet som skall ta emot de anvisade medlen.

I motion 1997/98:Ub37 (m) begärs också ett tillkännagivande till regeringen om

rollen för ämnena historia och religion i det allmänna skolväsendet (yrk. 1).

Motionären menar att den okunskap rörande förintelsen av judar och andra

grupper under andra världskriget, som uppdagades under förra året, är ett

resultat av hanteringen av ämnena historia och religionskunskap i skolan. Att

göra dessa ämnen frivilliga är att lura både ungdomen och sig själv. Kunskaper

om det gräsliga eftermäle som väntar vårt sekel måste successivt bibringas på

olika skolnivåer allteftersom man når dessa, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

I grundskolan är både historia och religionskunskap obligatoriska ämnen.

Enligt den gällande kursplanen skall grundskolans historieundervisning bl.a.

göra alla elever förtrogna med ?vår tids historia med dess folkmord,

revolutioner, krig och fredssträvanden? (SKOLFS 1994:3). I gymnasieskolan ingår

religionskunskap bland kärnämnena, som är obligatoriska för eleverna på alla

nationella och specialutformade program. Historia är däremot inte kärnämne.

Ämnet läses obligatoriskt endast på estetiska programmet,

naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. Läsåret 1996/97

gick 49 % av samtliga elever i gymnasieskolan på något av dessa tre program. I

sin utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning redovisade

regeringen förra året sin bedömning att det krävs en översyn av

kärnämnesutbudet (skr. 1996/97:112, bet. UbU13, rskr. 260). En arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet har sedermera i skriften Gymnasieskola i ständig

utveckling (Ds 1997:78) redovisat olika alternativ till förändringar bl.a. när

det gäller kärnämnena. Enligt ett av arbetsgruppens alternativ skulle eleverna

kunna välja mellan fyra olika kärnämneskurser, som vardera skulle omfatta 90

gymnasiepoäng. Historia skulle vara ett av de fyra valbara ämnena. Regeringen

har aviserat en proposition om gymnasieskolan till senare delen av maj 1998.

Utskottet anser mot den bakgrunden inte att riksdagen nu bör göra några

ställningstaganden till vilka ämnen som skall vara kärnämnen i gymnasieskolan.

Nya högskolor i Malmö och på Gotland

I anslutning till vad regeringen skriver om nya högskolor i Malmö och på

Gotland framhåller Miljöpartiet att man vid utbyggnaden av högskolor, utöver

den lokala ortens behov, också måste ta hänsyn till vilka resurser som finns

inom landet i form av kvalificerade lärare och forskare. En landsövergripande

analys av tillgängliga resurser och behov behöver göras, anser motionärerna och

begär ett tillkännagivande om detta (mot. 1997/98:Ub39 yrk. 1).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Regeringen redovisade senast i budgetpropositionen för år 1998 vilka

kriterier den använt vid utformningen av förslagen om utbyggnad av den

grundläggande högskoleutbildningen de närmaste åren (prop. 1997/98:1 utg.omr.

16, avsnitt 5.2.1). De kriterier som där nämndes är studenternas efterfrågan på

utbildning vid olika högskolor, näringslivets behov av ökad kompetens inom

naturvetenskap och teknik, möjligheten för olika högskolor att ta emot

studenter samt en generell prioritering av de mindre och medelstora högskolorna

för att bidra till en utveckling av alla regioner i landet. Utskottet vill för

egen del påminna om att varje universitet eller högskola numera i mycket stor

utsträckning själv bestämmer vilken utbildning lärosätet skall erbjuda. Varje

lärosätes skyldighet att samverka med det omgivande samhället har fastslagits i

högskolelagen (1 kap. 2 §) och regeringen har i regleringsbrev till lärosätena

påpekat att förändringar av och utveckling i samhället och den efterfrågan på

högskoleutbildade som därmed uppstår bör utgöra underlag för omprioriteringar.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ställa sig bakom motionärernas

krav på en samlad landsövergripande analys av tillgängliga resurser och behov

inom högre utbildning och forskning.

Medicinska fakulteten vid Lunds universitet bör enligt Moderata samlingspartiet

inte överföras till Malmö högskola (mot. 1997/98:Ub38 yrk. 3).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet om tillkännagivande. Regeringen har

inte anmält någon avsikt att föreslå en sådan överföring. Enligt vad utskottet

inhämtat från Utbildningsdepartementet är någon sådan inte heller under

övervägande.

När det gäller den blivande Högskolan på Gotland framhåller Moderata

samlingspartiet att Gotlands begränsade folkmängd gör det svårbedömt vilken

utvecklingspotential denna högskola kommer att ha. Helt avgörande blir

verksamhetens kvalitet och profilering och därmed högskolans förmåga att

attrahera studenter. Utvecklingen måste enligt motionärerna följas noga (mot.

1997/98:Ub38 yrk. 4).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Det är enligt utskottets mening en

självklarhet att regeringen noga skall följa utvecklingen av en ny högskola,

liksom av alla högskolor. Ett tillkännagivande om detta just beträffande

Högskolan på Gotland skulle kunna skapa osäkerhet om riksdagens förväntningar

på den punkten.

Högre utbildning inom vård- och omsorgsområdet

I propositionen redovisar regeringen att vårdhögskoleutbildningarna vid

landstingen i 13 län hittills har överflyttats till statliga högskolor, och att

diskussioner om att sluta avtal om sådan överflyttning för närvarande pågår med

samtliga övriga landsting. Regeringens mål är att förutsättningar skall skapas

för att all vårdhögskoleutbildning skall ha möjlighet att överflyttas till den

statliga högskolan under år 1998.

Moderata samlingspartiet framhåller i motion 1997/98:Ub38 att partiet delar

regeringens uppfattning att all utbildning inom detta område skall överföras

till staten. I ett senare skede bör man enligt Moderaterna bereda möjlighet för

intresserade vårdhögskolor att övergå i fristående regi (yrk. 7).

Miljöpartiet anser enligt motion 1997/98:Ub39 att frågan om statlig knytning

av vårdhögskoleutbildningar måste behandlas separat för varje enskilt fall och

att frihet att välja huvudman skall gälla (yrk. 5).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår båda yrkandena.

När det gäller övergång till ställning som fristående högskola erinrar

utskottet om att de tidigare förändringar i denna riktning som beslutats av

riksdagen har varit förknippade med överföring av betydande kapital. Något

förslag om sådan kapitalöverföring lämnas inte i Moderaternas motion.

Miljöpartiets yrkande är enligt utskottets uppfattning tillgodosett, eftersom

det står varje landsting fritt att avstå från att överföra sin vårdhögskola

till en statlig högskola. Som framgår av propositionen genomförs också

förhandlingar separat mellan varje landsting och respektive berörda statliga

högskola.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en kommitté för FoU-insatser i Öresundsregionen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1997/98:Ub36, 1997/98:Ub38 yrkandena 1 och 5 samt 1997/98:Ub39 yrkande 2

godkänner att anvisade medel för budgetåret 1997 under utg.omr. 16, anslag

B 45 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. skall användas

för att Sverige tillsammans med Danmark skall inrätta en kommitté för

forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen (avsnitt 4),

res. 1 (m, mp)

2. beträffande ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1997/98:Ub38 yrkande 2 och 1997/98:Ub39 yrkande 3 godkänner att regeringen

använder medel som anslagits för ett tekniskt forskningsinstitut i

Göteborg till att bilda ett aktiebolag inom vilket institutets verksamhet

skall bedrivas (avsnitt 5),

res. 2 (m) - delvis

res. 3 (mp) - delvis

3. beträffande ett centrum för utbildning och forskning om folkmord

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub37 yrkande 2, 1997/98: Ub38 yrkande 6

och 1997/98:Ub39 yrkande 4,

4. beträffande ämnena historia och religion

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub37 yrkande 1,

5. beträffande en landsövergripande analys av resurser och behov inom

högre utbildning och forskning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub39 yrkande 1,

res. 3 (mp) - delvis

6. beträffande Malmö högskola

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub38 yrkande 3,

7. beträffande Högskolan på Gotland

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub38 yrkande 4,

res. 2 (m) - delvis

8. beträffande huvudmannaskap för vårdhögskolorna

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub38 yrkande 7 och 1997/98: Ub39

yrkande 5.

res. 2 (m) - delvis

Stockholm den 12 maj 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Eva

Johansson (s), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson

(s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig

(v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude

(mp), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd

(m) och Tomas Högström (m).

Reservationer

1. En kommitté för FoU-insatser i Öresundsregionen (mom. 1)

Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Tomas Högström (m) anför:

När det gäller FoU-insatser i Öresundsregionen borde regeringen ha utformat

sitt förslag på grundval av forskningens och den högre utbildningens behov i

regionen i stället för att, som skett i propositionen, göra en politisk

markering. Det finns redan en rad samverkansformer mellan universitet och

högskolor i regionen, och de för Öresundsområdet specifika problemen hanteras

också av flera olika myndigheter, råd och sammanslutningar. Den av de svenska

och danska regeringarna tillsatta kommitté som regeringen vill ha innebär en

formalisering som riskerar att splittra resurserna och leda till otydlighet i

det redan pågående samarbetet mellan lärosätena i Öresundsregionen. De medel

som föreslås gå till kommittén bör i stället gå direkt till

Öresundsuniversitetet med förslag om hur de skall disponeras.

Öresundsuniversitetet kunde exempelvis få i uppdrag att upprätta en regional

forskningskommitté med representanter för näringslivet och politiken. Dess

befintliga sekretariat i Lund och Köpenhamn kunde lämpligen sköta de

administrativa uppgifterna.

Vi föreslår således att riksdagen avslår regeringens förslag i denna del och

bifaller motionerna 1997/98:Ub38 yrkandena 1 och 5 och 1997/98:Ub39 yrkande 2.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 1 bort

hemställa

1. beträffande en kommitté för FoU-insatser i Öresundsregionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub38 yrkandena 1 och 5 samt

1997/98:Ub39 yrkande 2 och med avslag på regeringens förslag och motion

1997/98:Ub36 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

2. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg, m.m. (mom. 2, 7 och 8)

Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund, Catharina Elmsäter-Svärd och Tomas

Högström (alla m) anför:

Liksom tidigare anser vi att det inte bör inrättas ett tekniskt

forskningsinstitut i Göteborg i form av ett statligt helägt aktiebolag. Det

naturliga hade varit att Chalmers tekniska högskola, som redan har verksamhet i

enlighet med de riktlinjer som regeringen angivit för det nya institutet, hade

givits vidgat utrymme till utveckling. Chalmers har som fristående högskola en

mycket fördelaktig struktur som passar ypperligt när det gäller samverkan med

näringslivet. Vi anser alltså att riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub38

yrkande 2 och avslå regeringens förslag i denna del.

Utvecklingspotentialen för den blivande Högskolan på Gotland är svår att

bedöma. Helt avgörande blir verksamhetens kvalitet och profilering och därmed

högskolans förmåga att attrahera studenter. Gotlands ringa folkmängd medför en

viss risk för att högskolan blir för liten. Utvecklingen av Högskolan på

Gotland bör därför följas noga. Detta anser vi att riksdagen med bifall till

motion 1997/98:Ub38 yrkande 4 bör ge regeringen som sin mening till känna.

I fråga om huvudmannaskap för vårdhögskolorna är vi överens med regeringen om

det önskvärda i att staten tar över från landstingen. Vi anser dock att man i

ett senare skede bör bereda möjligheter för intresserade vårdhögskolor att

övergå i fristående regi. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1997/98:Ub38 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2, 7 och 8

bort hemställa

2. beträffande ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub38 yrkande 2 avslår regeringens

förslag och motion 1997/98:Ub39 yrkande 3,

7. beträffande Högskolan på Gotland

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub38 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande huvudmannaskap för vårdhögskolorna

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub38 yrkande 7

och med avslag på motion 1997/98:Ub39 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts.

3. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg, m.m. (mom. 2 och 5)

Gunnar Goude (mp) anför:

Ett aktiebolag kan vara en lämplig form för ett tekniskt forskningsinstitut i

Göteborg. Direktiven för bolagets verksamhet bör emellertid utformas med

eftertanke. Institutet bör inte bara gagna en ur profitsynpunkt lönsam

produktutveckling utan också stimulera utveckling av miljöanpassade produkter,

något som också kan förväntas ge konkurrensfördelar på den internationella

marknaden. Regeringen bör se till att denna miljöinriktning, tillsammans med

krav på etik och kvalitet, skrivs in i bolagsordningen när bolaget bildas.

Det är enligt min mening hög tid att göra en landsövergripande analys av

resurser och behov inom högre utbildning och forskning. Naturligtvis är det

normalt en fördel för en region att ha en högskola. Miljöpartiet stöder tanken

att utbildningar och specialiseringar bör få en regional spridning. En

förutsättning måste emellertid vara att undervisningen kan hålla hög kvalitet

och den successivt utbyggda forskningsverksamheten likaså. Utbyggnaden av

högskolor måste utöver den lokala ortens behov ta hänsyn till vilka resurser

som finns inom landet i form av kvalificerade lärare och forskare. Det vore

också en fördel om högskolornas olika inriktningar var utformade så att de

täckte landets behov av olika utbildningar och på ett optimalt sätt utnyttjade

tillgängliga forskningskompetenser och forskningsmedel. Den analys vi

efterlyser bör bilda underlag för en mer realistisk och välmotiverad utveckling

av högre utbildning och forskning i Sverige.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2 och 5

bort hemställa

2. beträffande ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub39 yrkande 3, med anledning av

regeringens förslag och med avslag på motion 1997/98: Ub38 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande en landsövergripande analys av resurser och behov inom

högre utbildning och forskning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub39 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................1

Motionerna..........................................1

Utskottet...........................................2

Samarbete i Öresundsregionen 3

Regeringens förslag 3

Motionerna 3

Utskottets bedömning 4

Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg 4

Regeringens förslag 4

Motionerna 4

Utskottets bedömning 5

Insatser för att sprida kunskap om Förintelsen 5

Nya högskolor i Malmö och på Gotland 7

Högre utbildning inom vård- och omsorgsområdet 8

Hemställan 8

Reservationer.......................................9

1. En kommitté för FoU-insatser i Öresundsregionen (mom. 1) (m, mp) 9

2. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg, m.m. (mom. 2, 7 och 8)

(m) 10

3. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg, m.m. (mom. 2 och 5) (mp)

11