Bet. 1997/98:UbU18

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU18

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om läroplan för det

obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Detta innebär att en gemensam

läroplan införs för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet. Läroplanen skall gälla för det obligatoriska skolväsendet och

förskoleklassen. Den skall tillämpas av fritidshemmet. Den nuvarande

läroplanens (Lpo 94) struktur och inriktning skall i huvudsak bestå. Mål och

riktlinjer skall kompletteras så att läroplanen kan användas i samtliga

verksamheter.

En ändring görs i 5 kap. 5 § skollagen som innebär att de kunskapsrelaterade

behörighetsvillkoren - för att tas emot på ett nationellt eller specialutformat

program i gymnasieskolan - i vissa fall skall anses uppfyllda om sökanden på

annat sätt förvärvat kunskaper likvärdiga med godkända betyg i ämnena svenska,

alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om förtydligande av

grundskoleförordningens bestämmelser om åtgärdsprogram för elever med behov av

särskilt stöd och om försöksverksamhet i ett begränsat antal kommuner med

möjlighet att organisera arbetet i grundskolan utan en cen-tralt fastställd

timplan.

Reservationer finns från m, c, fp, v, mp och kd.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100),

2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om en gemensam läroplan

för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (avsnitt

6.1).

Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:94 Läroplan för det

obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.

1997/98:Ub26 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans av

fortsatt kommunalt utvecklingsarbete vad gäller samarbetet mellan förskola och

skola.

1997/98:Ub27 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om respekt och utrymme för skolornas egna pedagogiska bedömningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de principiella skillnaderna mellan frivillig respektive

obligatorisk verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nationella råd för fritidshem,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avskaffande av grundskolans timplan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om obligatoriska nationella prov,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skriftliga omdömen och betyg,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av planerad översyn av skollagstiftningen.

1997/98:Ub28 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om integration av förskoleklassen i det obligatoriska skolväsendet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utgångspunkter för en ny skollag,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av skollagen

att skoltiden blir flexibel i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett successivt avskaffande

av timplanen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om individuella studieplaner.

1997/98:Ub29 av Ola Ström m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att höja läraryrkets status,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten för elever att undervisas av behöriga lärare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att grundskolan skall bli tioårig,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avskaffa den centralt utformade timplanen i grundskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ingen elev skall kunna lämna grundskolan utan att ha uppnått

betyget godkänd i svenska, engelska och matematik,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betyg från årskurs 6,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skriftligt dokumenterade utvecklingssamtal,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av en sexgradig betygsskala,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av fler obligatoriska nationella prov,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av hjälp till elever med särskilda behov,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av en god arbetsmiljö för elever och lärare,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av elevvårdsresurser,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av

alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.

1997/98:Ub30 av Britt-Marie Danestig (v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

psykologutredning för bedömning av orsakerna till dyslexi som komplement till

den pedagogiska utredningen.

1997/98:Ub31 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskaper om

nationella minoriteter som kunskapskrav i läroplanen för grundskolan.

1997/98:Ub32 av Carin Lundberg och Lars Lilja (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighet till

gymnasieskolans nationella program.

1997/98:Ub33 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de grundläggande principerna i en ny läroplan för det obligatoriska

skolväsendet och förskoleklassen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärares skyldighet att vidta sådana åtgärder att elever med behov av

särskilt stöd får sin rätt tillgodosedd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas ansvar att tillse att skolornas behov av tillgång till

specialistkompetens, psykologer, logopeder och speciallärare, tillgodoses,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rektors ansvar för åtgärdsprogram,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en parlamentarisk referensgrupp i anslutning till arbetet med en

översyn av skollagstiftningen.

1997/98:Ub34 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att särskilt stöd måste anpassas till varje enskild elevs

individuella behov för elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om värdegrunden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en flexibel skolstart,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fritidshemmets ansvar för social omsorg,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten att oftare utnyttja ett tionde år i grundskolan.

1997/98:Ub35 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om undervisningen om alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande

medel i det obligatoriska skolväsendet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningen av lärare och socialarbetare inom de ämnen som rör

alkohol, narkotika och tobak,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Skolverket på ett mer kraftfullt sätt markerar skolans ansvar

för ANT-undervisningen på olika nivåer inom det obligatoriska skolväsendet.

Motion väckt med anledning av proposition 1997/98:93 Läroplan för förskolan

1997/98:Ub21 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolstart vid sex års ålder.

Motioner från allmänna motionstiden

1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurser till barn med särskilda behov,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om alla elevers rätt till undervisning som gör det möjligt att nå

baskraven i skolan.

1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skollagen bör ses över för att möjliggöra för elever att gå

olika snabbt genom grundskolan.

1997/98:Ub281 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elever med koncentrationssvårigheter.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om minimikrav på tillgång av speciallärare för elever med behov av

särskilt stöd i grundskolan, t.ex. speciallärare med särskild kompetens inom

området dyslexi.

1997/98:So303 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av kurator och psykolog i skolan.

Utskottet

Inledning

Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret inom Regeringskansliet för

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen från Socialdepartementet till

Utbildningsdepartementet. En rad åtgärder har vidtagits för att införliva dessa

verksamheter i utbildningssystemet. Riksdagen har efter förslag i propositionen

om förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr.

107) beslutat att bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

inarbetas i skollagen (1985:1100). En egen skolform - förskoleklassen - har

bildats inom det offentliga skolväsendet för den tidigare s.k.

sexårsverksamheten. De nya bestämmelserna i skollagen gäller fr.o.m. den 1

januari 1998. Statens skolverk är från samma tidpunkt ansvarig myndighet för

tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna.

En kommitté - Barnomsorg och skolakommittén (BOSK) - tillsattes i augusti

1996 med uppdrag att bl.a. lämna förslag till ett nytt måldokument för den

pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna 6-16 år (dir. 1996:61).

BOSK lämnade i februari 1997 delbetänkandet Växa i lärande - Förslag till

läroplan för barn och unga 6-16 år (SOU 1997:21).

I mars 1995 tillsattes en kommitté - Skolkommittén - med uppdrag att belysa

och stimulera det inre arbetet i skolan (dir. 1995:19). Skolkommittén

överlämnade i oktober 1997 sitt slutbetänkande Skolfrågor - Om skola i en ny

tid (SOU 1997:121). Kommittén har tidigare presenterat tre olika

delbetänkanden.

Vidare tillsattes i augusti 1996 en kommitté - Läs- och skrivkommittén - med

uppdrag att redovisa viktiga utgångspunkter för arbetet med att stödja elever

med stora läs- och skrivsvårigheter samt föreslå åtgärder i förebyggande och

avhjälpande syfte (dir. 1996:60). Kommittén redovisade i september 1997 sitt

betänkande Att lämna skolan med rak rygg - Om rätten till skriftspråket och om

förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och

skrivsvårigheter (SOU 1997:108).

Den nu aktuella propositionen bygger på förslag från de tre ovan redovisade

utredningarna. Betänkandena har remissbehandlats.

Propositionen i korthet

Regeringen föreslår att en gemensam läroplan skall införas för den

obligatoriska skolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Läroplanen skall gälla

för den obligatoriska skolan och förskoleklassen. Den skall tillämpas av

fritidshemmet. Läroplanens struktur och inriktning skall i huvudsak bestå. Mål

och riktlinjer skall kompletteras så att läroplanen kan användas i samtliga

verksamheter. Förändringarna i läroplanen föreslås gälla fr.o.m. läsåret

1998/99.

Grundskoleförordningens föreskrifter (5 kap. 1 §) om åtgärdsprogram för

elever med behov av särskilt stöd kommer att förtydligas så att rektor åläggs

ett tydligt ansvar för att ett sådant program utarbetas i samråd med eleven och

elevens föräldrar. Regeringen framhåller att elever med läs- och skriv-

svårigheter har rätt till åtgärdsprogram.

Regeringen avser att ta initiativ till en försöksverksamhet i vilken ett

begränsat antal kommuner skall få möjlighet att organisera arbetet i

grundskolan utan en centralt fastställd timplan. En arbetsgrupp kommer att få i

uppdrag att utarbeta förslag till hur försöksverksamheten kan utformas med

avseende på utvärdering och kvalitetssäkring.

En ändring föreslås i 5 kap. 5 § skollagen som innebär att de

kunskapsrelaterade behörighetsvillkoren - för att tas emot på ett nationellt

eller specialutformat program - i vissa fall skall anses vara uppfyllda om

sökandena på annat sätt förvärvat kunskaper likvärdiga med godkända betyg i

ämnena svenska, alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik. En

föreskrift tas in i övergångsbestämmelserna som innebär att äldre bestämmelser

skall gälla för den som åberopar sifferbetyg vid ansökan till gymnasieskolan.

En samlad översyn av skollagen aviseras.

Gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet

Struktur och inriktning

Propositionen

Regeringen föreslår en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet. Läroplanen skall gälla för det obligatoriska

skolväsendet och förskoleklassen. Den skall tillämpas av fritidshemmet.

Läroplanens struktur och inriktning skall enligt regeringens uppfattning i

huvudsak bestå. Mål och riktlinjer skall kompletteras så att läroplanen kan

användas i samtliga verksamheter. Strukturen kommer dock att ändras i ett

avseende i syfte att ge normer och värden en mer framträdande plats. Detta

avsnitt kommer att lyftas fram. Målen i läroplanen skall, liksom tidigare, avse

vad skolan skall sträva mot och vad eleverna skall ha uppnått. Förändringarna i

läroplanen skall gälla fr.o.m. läsåret 1998/99. De innebär inte att målen i

kursplanerna ändras.

Regeringen informerar om att Skolverket skall få i uppdrag att utforma

allmänna råd för fritidshemmen.

Motionerna

Synpunkter på strukturen och inriktningen på en gemensam läroplan för det

obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. har

framförts i flera motioner. I motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 2 framhålls att

de principiella skillnaderna mellan obligatorisk respektive frivillig

verksamhet måste respekteras. Det ställer stora och inte helt enkla krav på

utformningen av regelverken. Samverkan mellan barnomsorg och skola skall

underlättas, men det förutsätter också utrymme för alternativ och föräldrars

självständiga beslut vad avser barnomsorgen, heter det i motionen. I yrkande 3

ifrågasätter motionärerna att Skolverket har den kompetens som behövs och om

det är en nationell angelägenhet att utarbeta allmänna råd för t.ex. ?hur barn

skall utveckla egna intressen?. Hur verksamheten bäst utformas på

fritidshemmen, utöver sådan verksamhet som sker i samverkan med skolan, borde

få avgöras av barn, personal och föräldrar. Enligt motion 1997/98:Ub34 (kd)

yrkande 4 är propositionen något otydlig när det gäller skolans uppdrag och

skillnaden mellan den obligatoriska och frivilliga verksamheten. Motionärerna

pekar på att ett tungt ansvar ligger på fritidshemmen när det gäller att ge

barnen social omsorg. Det är viktigt att barnen där ges tillfälle till

rekreation, lek och vila men också till att befästa och utveckla sina

kunskaper. Enligt motion 1997/98:Ub33 (mp) yrkande 1 finns det en risk för en

?skolifiering? av sexårsverksamheten och att sexårsverksamheten blir ett steg

mot en sammanhållen tioårig grundskola. Motionärerna anser att det är angeläget

att regeringen vid utformningen av läroplanen lägger stor vikt vid att undvika

en sådan utveckling. Enligt motion 1997/98:Ub26 (m) finns det en risk att de nu

föreslagna läroplanerna skapar en gräns mellan femåringarna och sexåringarna i

förskoleklassen. Riksdagen bör klargöra att avsikten med den nya lagstiftningen

och de nya läroplanerna inte skall vara att hindra ett fortsatt positivt

utvecklingsarbete mellan förskola och skola, t.ex. för att tillförsäkra

femåringarna som skall börja skolan som sexåringar en god skolförberedelse.

Utskottets bedömning

Som utskottet inledningsvis redovisat har riksdagen tidigare under detta

riksmöte beslutat att förskoleklassen - den tidigare s.k. sexårsverksamheten -

skall vara en egen skolform inom det offentliga skolväsendet (bet.

1997/98:UbU5, rskr. 107). Vid samma tillfälle fördes bestämmelserna om

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen över från socialtjänstlagen till

skollagen. Ett av syftena med dessa förändringar var att förstärka och

tydliggöra förskolans pedagogiska roll för att ge barn en god grund för det

fortsatta lärandet. Ett annat syfte var att stödja och stimulera en fortsatt

verksamhetsmässig integrering av skola och förskola. Utskottet vill betona att

vad regeringen föreslår om en gemensam läroplan är ytterligare ett steg i en

sådan utveckling genom att sambanden mellan förskoleklassen, den obligatoriska

skolan och fritidshemmet tydliggörs och vidareutvecklas. Enligt utskottets

uppfattning är detta positivt.

Året i förskoleklassen omfattar minst 525 timmar och är en avgiftsfri

rättighet för alla sexåringar och en skyldighet för kommunerna att anordna.

Därigenom ges alla barn en möjlighet till en tioårig skolgång. Skolplikten

inträder vid sju års ålder, men det är möjligt att börja i grundskolan eller i

motsvarande skolformer som sexåring. Denna möjlighet utnyttjades läsåret

1997/98 av 8 % i denna åldersgrupp. Enligt regeringen skall verksamheten i

förskoleklassen betraktas som undervisning i samma formella mening som i övriga

skolformer. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att

genomföra och uppfylla läroplanens mål. Utskottet vill i likhet med regeringen

framhålla att förskoleklassen får en speciellt viktig roll för att utveckla

kontinuitet och gemensamma synsätt på utveckling och lärande, eftersom det är

där förskolans och skolans olika kulturer får sin mest påtagliga mötesplats,

ofta i samarbete med fritidshemmet. Den läroplan för förskolan om vilken

regeringen nyligen lagt fram förslag till riksdagen och vilket förslag

utskottet tidigare denna dag tillstyrkt (bet. 1997/98:UbU16) är en viktig

utgångspunkt även för förskoleklassens verksamhet. Inom utbildningssystemet

kommer därmed att finnas tre läroplaner: en för förskolan, en för det

obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet samt en för de

frivilliga skolformerna. De tre läroplanerna skall länka vid varandra och

genomsyras av samma syn på kunskap och lärande, heter det i propositionen.

Detta ger enligt utskottets mening en god grund för fortsatt utvecklingsarbete

i kommunerna, t.ex. vad gäller samverkan mellan förskola och skola.

Fritidshemmet skall komplettera skolan samt erbjuda barn meningsfull fritid

och stöd i deras utveckling. Utskottet vill i likhet med regeringen betona att

läroplanen även fortsättningsvis skall vara skriven med utgångspunkt i skolans

verksamhet. Utskottet delar regeringens uppfattning att läroplanen därför inte

kan gälla för fritidshemmet på samma sätt som för det obligatoriska

skolväsendet och förskoleklassen. Verksamheten erbjuds inte alla barn, eftersom

tillgängligheten i första hand är knuten till föräldrarnas arbete eller

studier. Det är endast ungefär hälften av alla barn i åldrarna 6-9 år som

deltar i denna verksamhet. Fritidshemmets verksamhet kan således inte vara en

förutsättning för att läroplanens mål skall nås. Utskottet anser dock i likhet

med regeringen att fritidshemmen skall använda läroplanen i så stor

utsträckning som möjligt. För de avsnitt i läroplanen som behandlar

grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet,

normer och värden kan läroplanen helt och hållet tillämpas även av

fritidshemmet. Utskottet delar även regeringens uppfattning att Skolverket bör

utforma vägledande riktlinjer i form av allmänna råd för fritidshem. Utskottet

vill betona att det är fritidshemmens personal som ansvarar för att med stöd av

läroplanen och de allmänna råden utforma en lämplig helhet för verksamheten, i

samverkan med förskoleklassen och skolan. Utskottet förutsätter att

verksamheten vid det enskilda fritidshemmet utformas i samverkan med berörda

föräldrar och barn.

Utskottet kan liksom regeringen konstatera att den nuvarande läroplanen (Lpo

94) har mottagits väl ute i skolorna och att den visat sig vara ett

ändamålsenligt instrument för arbetet med skolans utveckling. Utskottet har

därför inget att erinra mot vad regeringen anfört om att läroplanens

grundläggande struktur och inriktning skall bestå. Utskottet ser också positivt

på att avsnittet om normer och värden lyfts fram i syfte att ge detta avsnitt

en mer framträdande plats. I det följande kommer utskottet att i ett särskilt

avsnitt behandla frågor med anknytning till läroplanens innehåll. Utskottet

vill beträffande yrkande 4 i motion 1997/98:Ub34 om vikten av att barnen ges

tillfälle till rekreation, lek, vila och social omsorg i fritidshemmen

framhålla att avsikten enligt regeringen är att läroplanen kommer att breddas

när det gäller lekens betydelse. Vidare kommer läroplanen att tillföras de

begrepp som ingår i förskolans och fritidshemmets pedagogik, t.ex. lek, omsorg,

skapande och barnets eget utforskande. Utskottet är överens med motionärerna om

att fritidshemmet har ett stort ansvar när det gäller att ge barnen social

omsorg.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen med avslag på

motionerna 1997/98:Ub26, 1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Ub33 yrkande 1

och 1997/98:Ub34 yrkande 4 godkänna regeringens förslag om en gemensam läroplan

för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.

Läroplanens innehåll

Propositionen

Enligt regeringen bör den nuvarande läroplanen (Lpo 94) till sitt innehåll

anpassas för att kunna användas i det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet. Syftet är att underlätta och stimulera en

fortsatt verksamhetsmässig integration. Den pedagogik som används i

förskoleklass och fritidshem bör få genomslag i läroplanen. De justeringar och

kompletteringar som regeringen avser att göra innebär dock enligt regeringen

inte något avsteg från den inriktning för läroplanen som fastställdes vid

införandet av Lpo 94. Läroplanen skall även fortsättningsvis vila på den syn på

kunskap och lärande som presenterades i betänkandet Skola för bildning (SOU

1992:94).

Regeringen redovisar i propositionen att den sålunda avser att ändra

läroplanen på ett antal punkter. Bland annat kommer tyngdpunkten i skolans

uppdrag att förskjutas från att förmedla kunskaper till att främja elevernas

lärande. De begrepp som ingår i förskolans och fritidshemmets pedagogik, t.ex.

lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande, kommer att tillföras

läroplanen och den kommer att breddas när det gäller lekens betydelse. I

läroplanen kommer vikten av elevernas möjligheter att uttrycka sig i många

olika former att framhållas. Betydelsen av att nyfikenhet och lust att lära

skall prägla skolans undervisning kommer att lyftas fram ytterligare. Likaså

kommer samspelet med andra både i betydelsen av att utforska omvärlden

tillsammans och i betydelsen av att visa respekt för andra att lyftas fram.

Betydelsen av att man i skolan skapar en trygg miljö som präglas av omsorg om

den enskilda individen kommer att betonas. Läroplanen kommer att kompletteras

när det gäller att ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för en

hållbar ekologisk utveckling. Skolans ansvar för elevernas språkutveckling

kommer att betonas. Läroplanen kommer att ändras även på ett antal punkter för

att förstärka de mångkulturella aspekterna i undervisningen.

Motionerna

I motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 1 tas frågan upp om utrymme för skolornas

egna pedagogiska bedömningar. Motionärerna anser att utrymmet för pedagogiska

bedömningar anpassade efter varje skolas lokala förutsättningar måste vara

stort. En sådan ansats måste även framgent genomsyra läroplanen. Skolorna måste

ges utrymme att finna egna vägar för att nå uppsatta kunskaps- och

verksamhetsmål.

Enligt motion 1997/98:Ub28 (c) yrkande 5 bör skolan i sitt arbete ta hänsyn

till varje elevs unika förutsättningar. Det bör övervägas om krav på

individuella studieplaner för varje elev bör skrivas in i

grundskoleförordningen.

I motion 1997/98:Ub34 (kd) yrkande 2 betonas vikten av att avsnittet i

läroplanen om skolans värdegrund får finnas kvar som utgångspunkt för ett

fördjupat arbete med normer och värderingar i skolan.

Enligt motion 1997/98:Ub31 (s) bör kunskaper om nationella minoriteter

införas som kunskapskrav i grundskolans läroplan och ingå som en del i

kursplanerna för bl.a. ämnena historia, samhällskunskap och svenska.

Utskottets bedömning

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1997/98:Ub27 yrkande 1 att

utrymmet för skolornas egna pedagogiska bedömningar bör vara stort. I den

nuvarande läroplanen (Lpo 94) anges t.ex. inte vilka arbetsformer eller vilket

arbetssätt som skall användas vid skolorna för att nå de fastställda målen.

Däremot föreskrivs det att rektor som pedagogisk ledare och chef för lärarna

och övrig personal har det övergripande ansvaret för att verksamheten som

helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Regeringen har inte redovisat

att den avser att göra några förändringar i läroplanen som inskränker skolornas

arbete härvidlag. Utskottet anser att riksdagen bör avslå yrkandet.

Utskottet avstyrker även motion 1997/98:Ub28 yrkande 5 om individuella

studieplaner. Utskottet är inte berett att förorda att krav på individuella

studieplaner införs i läroplan eller grundskoleförordning. Enligt utskottets

uppfattning behövs ingen reglering i denna fråga, och utskottet vill som skäl

för detta anföra följande.

För de frivilliga skolformerna anges i Lfp 94 att rektor, inom givna ramar,

har ett särskilt ansvar för att varje elev i dialog med skolan gör upp en

individuell studieplan. Planen motiveras av den frihet som elever i

gymnasieskolan har i dag vid valet av ämnen och program och är begränsad till

planeringen av själva utbildningen. Den individuella studieplanen har däremot

inte, som åtgärdsprogrammet, utgångspunkt i elevernas behov av särskilt stöd.

Det är viktigt att skilja den individuella studieplanen från åtgärdsprogram som

har en vidare innebörd. I grundskolan kan behovet av en individuell studieplan

uppstå av andra skäl. Eleven kan t.ex. ha bytt skola och därmed kommit i otakt

med sina studier. Vissa elever som behöver längre tid på sig att nå skolans mål

kan t.ex. läsa vissa ämnen i taget och därigenom ha behov av en sådan plan.

Utskottet anser att individuell studieplan kan användas i vissa fall men

utskottet är inte berett att införa individuella studieplaner för alla elever i

grundskolan.

Utskottet vill även peka på att utskottet nyligen har behandlat yrkanden om

individualiserad undervisning (bet. 1997/98:UbU9 s. 14). Utskottet hänvisade då

bl.a. till att regeringen i utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112 s. 62) hade

behandlat frågor om skolans arbetsformer och därvid betonat att det inre

arbetet i skolan behöver utvecklas för att möta alla barn utifrån deras skilda

förutsättningar och behov. Utskottet betonade vikten av att ge alla elever en

meningsfull undervisning. Utskottet ansåg att det i första hand ankommer på de

enskilda skolorna att utveckla det inre arbetet i skolan, bl.a. arbetsformer

och läroprocesser. Utskottet ansåg det inte påkallat med något uttalande av

riksdagen med anledning av de då föreliggande motionerna. Utskottet erinrar

även om att det i läroplanen under avsnittet en likvärdig utbildning anges att

undervisningen skall anpassas efter varje elevs behov. Därutöver finns

föreskrifter i grundskoleförordningen (5 kap. 1 §) om åtgärdsprogram för elever

med behov av särskilt stöd. Utskottet vill också peka på den viktiga funktion

som utvecklingssamtalet mellan lärare, elev och elevens vårdnadshavare har för

planeringen av den enskilde elevens utbildning.

Utskottet avstyrker motion 1997/98:Ub34 yrkande 2 rörande avsnittet i

läroplanen om värdegrunden. Regeringen har i propositionen redovisat att

läroplanen kommer att förändras på ett antal punkter. Någon innehållsmässig

förändring avseende avsnittet om värdegrunden finns inte med bland de anmälda

förändringarna. Däremot har regeringen informerat om att den avser att lyfta

fram avsnittet om normer och värden i Mål och riktlinjer i syfte att ge det en

mer framträdande plats. I nuvarande läroplan är avsnittet om normer och värden

placerat efter avsnittet om kunskaper.

När det gäller förslaget i motion 1997/98:Ub31 om kunskaper om nationella

minoriteter som kunskapskrav i läroplanen har utskottet noterat att

Minoritetskommittén i betänkandet Steg mot en minoritetspolitik - Europarådets

konvention för skydd av nationella minoriteter (SOU 1997:193) har lagt fram

motsvarande förslag. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Enligt vad

utskottet har erfarit har en interdepartemental arbetsgrupp tillsatts för att

samordna de insatser och åtgärder som föreslås i betänkandet. Utskottet

avstyrker motionen med hänvisning till pågående beredningsarbete.

Utskottet har sammanfattningsvis inget att erinra mot vad regeringen

redovisat om ändringar i läroplanen och anpassning av den för att den skall

kunna användas i det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet.

Skolstartsålder, grundskolans omfattning, m.m.

Motionerna

Frågor med anknytning till skolstartsålder och grundskolans omfattning tas upp

i flera motioner. Enligt motion 1997/98:Ub21 (m) yrkande 4 är förskoleklassen

en onödig mellanform i skolan. Motionärerna anser att den allmänna skolstarten

skall inträffa det år barnet fyller sex år. Skolstarten skall vara flexibel.

Det skall finnas möjlighet för barn som inte är mogna att vänta med

skolstarten. I motion 1997/98:Ub28 (c) yrkande 1 föreslås att en tioårig

grundskola införs och att skolstarten tidigareläggs genom att förskoleklassen

förs till det obligatoriska skolväsendet. Enligt yrkande 3 i samma motion och

yrkande 3 i motion 1997/98:Ub267 (c) bör skollagen ses över för att möjliggöra

för elever att gå olika snabbt genom grundskolan. Skolan måste utgå från varje

individs förutsättningar. Skoltiden bör vara flexibel vad gäller såväl

skolstarten som tiden för skolans avslutande. Riktvärdet bör vara en grundskola

omfattande tio år med skolstart vid sex års ålder. Tiden eleverna går i

grundskolan måste kunna variera. Det viktiga är att eleven har uppnått godkända

kunskaper, inte hur länge eleven har gått i skolan. Skolans åtagande får inte

upphöra innan eleven är godkänd, heter det i den sist nämnda motionen. I motion

1997/98:Ub29 (fp) yrkande 3 föreslås att förskoleklassen skall vara det första

året i en tioårig obligatorisk skolgång i grundskolan. Enligt yrkande 5 skall

ingen elev kunna lämna grundskolan utan att ha uppnått betyget godkänd i ämnena

svenska, engelska och matematik. Motionärerna anser att dessa elever skall läsa

upp sina icke godkända betyg innan de skall få tillträde till gymnasieskolan. I

dag är eleverna hänvisade till det individuella programmet i gymnasieskolan.

Enligt motion 1997/98:Ub34 (kd) yrkande 3 bör de möjligheter som finns i dag

till en flexibel skolstart utnyttjas flitigare. Om skolstarten blir flexibel

lägger det en bra grund för ett mer individbaserat arbetssätt där inte alla

elever skall göra allting samtidigt och vid samma ålder. Den möjlighet som

finns att få ett tionde år i grundskolan bör enligt yrkande 5 utnyttjas oftare

än i dag. Motionärerna framhåller att en del elever kan behöva längre tid än

andra elever för att uppnå godkänd nivå. Den tiden bör de få inom grundskolan.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat frågor om skolstartsålder

m.m. i sitt betänkande 1997/98:UbU5 (s. 14). Frågor med anknytning till

grundskolans omfattning och till att elever skall ges möjlighet att nå upp till

kraven för betyget Godkänd har senast behandlats i betänkande 1997/98: UbU11

(s. 9).

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om en gemensam

läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.

Förslaget innebär att alla barn ges möjlighet att delta i en tioårig pedagogisk

verksamhet. Genom en gemensam läroplan kan de olika verksamheterna arbeta mot

gemensamma mål, vilket enligt utskottets mening kommer att bidra till att höja

kvaliteten i de olika verksamheterna.

Utskottet vill peka på att det i nuvarande reglering av skolstartsålder finns

en betydande flexibilitet. Alla sexåringar har rätt att delta i

förskoleklassen. Vidare finns möjlighet att börja skolan vid sex eller sju års

ålder. Skolplikten inträder dock vid sju års ålder. Om det finns särskilda skäl

och ett barns vårdnadshavare begär det kan skolplikten skjutas upp till det år

barnet fyller åtta år.

När det gäller frågan om att elever skall kunna gå olika snabbt genom

grundskolan vill utskottet framhålla värdet av en sammanhållen verksamhet i

skolan utifrån elevernas behov av social gemenskap. Samtidigt vill utskottet -

mot bakgrund av vad som anförts i motion 1997/98:Ub267 - peka på att inget

hindrar elever som snabbare än sina kamrater tillägnar sig grundskolans

kunskapsmål att studera kurser från gymnasieskolan.

För de elever som har behov av särskilda stödinsatser vill utskottet särskilt

betona att skolhuvudmännen har ett tydligt ansvar för att alla elever ges

möjlighet att nå grundskolans mål. Till skolans viktigaste uppgifter hör att

lägga grunden för fortsatt lärande genom goda kunskaper i läsning, skrivning

och räkning. Alla barn måste ges förutsättningar att lyckas i skolan. För

elever som har behov av längre tid i grundskolan finns bestämmelser i 4 kap. 10

§ skollagen. De innebär att en elev som inte tillfredsställande har slutfört

sista årskursen men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen skall få göra

det under högst två år efter det att skolplikten upphörde. Utskottet vill också

hänvisa till de möjligheter som finns att inom ramen för det individuella

programmet läsa in kurser för att senare kunna gå över till ett nationellt

eller specialutformat program. Som utskottet har redovisat i sitt betänkande

1997/98:UbU10 (s. 10) har Gymnasiekommittén särskilt behandlat det individuella

programmet (SOU 1997:107). Kommittén säger bl.a. att den bild som kommittén

fått av programmet i stort sett är positiv. Kommittén redovisar också ett

eleverna - även de elever som från början var negativa - har en positiv syn på

detta program. Utskottet anser att det är viktigt att det finns möjlighet till

varierande lösningar för de elever som av olika skäl inte uppnår grundskolans

kunskapsmål i årskurs 9. Utskottet vill upprepa att alla elever skall ges

förutsättningar att nå målen i grundskolan. Det får inte finnas några

återvändsgränder. Elever som i årskurs 9 inte uppnått grundskolans kunskapsmål

måste på annat sätt skaffa sig motsvarande kunskaper. Enligt utskottets

uppfattning fyller det individuella programmet en mycket viktig funktion i

detta sammanhang. Utskottet noterar att en arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet nyligen har lämnat förslag om en utveckling av det

individuella programmet (Ds 1998:27).

Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna 1997/98:

Ub21 yrkande 4, 1997/98:Ub28 yrkandena 1 och 3, 1997/98:Ub29 yrkandena 3 och 5,

1997/98:Ub34 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3.

Betyg m.m.

Motionerna

Frågor med anknytning till betygssystemet i grundskolan tas upp i motion

1997/98:Ub27 (m) yrkande 6. Motionärerna anser att kontinuerlig skriftlig

information till föräldrarna behövs vad avser skolans bedömning bl.a. av

elevens studieresultat för att se till att eventuella svårigheter uppmärksammas

och stödinsatser sätts in. Förslaget att rektor skall vara skyldig att upprätta

åtgärdsprogram för elever som behöver särskilda stödåtgärder måste kom-

pletteras med krav på att kunskaper utvärderas samt att eleven och föräldrarna

får adekvat information. Enligt motion 1997/98:Ub29 (fp) bör betyg införas från

årskurs 6 (yrkande 6). Vidare anser motionärerna att en sexgradig betygsskala

bör införas. Det är för få steg i den nuvarande betygsskalan för att betygen

skall visa vilka kunskaper som eleverna har uppnått (yrkande 8).

I motion 1997/98:Ub29 (m) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att

utvecklingssamtalen skall vara skriftligt dokumenterade. Utvecklingssamtalen är

oerhört viktiga för elever, föräldrar och lärare. Samtalen skall börja redan i

förskolan och fortsätta genom hela grundskolan, heter det i motionen.

I motionerna 1997/98:Ub27 (m) yrkande 5 och 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 9

betonas vikten av obligatoriska nationella prov. Enligt den först nämnda

motionen är det viktigt med nationella prov för att uppmärksamma skolorna på

såväl enskilda elevers som skolornas eventuella problem med kunskapsmålen. I

den andra motionen framhålls att nationella utvärderingar är viktiga eftersom

de ger en samlad bild av skolans resultat. Motionärerna anser att obligatoriska

nationella prov regelbundet skall genomföras för att kvalitetssäkra skolan.

Utskottets bedömning

Utskottet har nyligen behandlat och avstyrkt motionsyrkande från den allmänna

motionstiden 1997 om ändringar i grundskolans betygssystem (bet.

1997/98:UbU11). Riksdagen har avslagit yrkandena. Utskottet hänvisade till vad

utskottet anförde i samband med att det nya betygssystemet infördes och var

inte berett att förorda några ändringar i reglerna. Det nuvarande

betygssystemet för grundskolan infördes efter beslut av riksdagen under 1994/95

års riksmöte (prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr. 136). Utskottet är alltjämt

inte berett att förorda några förändringar och avstyrker därmed motionerna

1997/98:Ub27 yrkande 6 och 1997/98:Ub29 yrkandena 6 och 8.

Utskottet avstyrker även förslaget i motion 1997/98:Ub29 yrkande 7 om

skriftligt dokumenterade utvecklingssamtal. Enligt gällande bestämmelser

(grundskoleförordningen 7 kap. 2 §) skall läraren fortlöpande informera eleven

och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång per termin skall

läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens

kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal).

På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till

utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens skolgång. Sådan

information får dock inte ha karaktären av betyg. Utvecklingssamtal skall i

vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 §

grundskoleförordningen.

I samband med att det nya betygssystemet infördes behandlades även frågan om

utvecklingssamtal. Utskottet anförde bl.a. (bet. 1994/95:UbU8 s. 4) att

samtalen skall vara mycket noggrant förberedda och att de skall vara väl

strukturerade. I de fall det visat sig att en elev har problem av något slag

bör det utmynna i ett åtgärdsprogram. Utskottet fann det naturligt att det

skriftligen anges vad åtgärdsprogrammet innehåller, såsom en bekräftelse på vad

man är överens om i fråga om ömsesidiga åtaganden från hemmets och skolans

sida.

Utskottet hänvisar till att det enligt nuvarande regler finns möjlighet för

en elevs vårdnadshavare att begära skriftlig information om elevens skolgång

som ett komplement till utvecklingssamtalet. Utskottet är inte berett att ändra

på den nu gällande ordningen.

Utskottet har nyligen även behandlat och avstyrkt motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 1997 om nationella prov (bet. 1997/98:UbU11 s. 10).

Utskottet upprepar vad utskottet då anförde om nödvändigheten av att

kvalitetssäkra skolan. Utskottet delar härvidlag motionärernas uppfattning. En

likvärdig utbildning kräver att arbetet med att bedöma och utveckla kvaliteten

i skolan stärks på alla nivåer. Genom förordningen (1997:702) om

kvalitetsredovisning inom skolväsendet, som trädde i kraft den 1 november 1997,

har införts en skyldighet för varje kommun och skola att årligen göra en

skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen

och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. En

kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån målen

för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har

uppnåtts. Skolverkets instruktion har samtidigt ändrats så att verket nu också

skall utveckla, kontrollera och stödja kvalitetssäkringsarbete i skolväsendet.

Enligt Skolverkets Verksamhetsplan för 1998 skall verket under året genomföra

särskilda kvalitetsgranskningar, utveckla nationella indikatorer för att

beskriva skolsystemets kvalitet och resultat samt utveckla de nationella proven

som nationella indikatorer på utbildningens kvalitet.

Utskottet erinrar om att regeringen i 1998 års ekonomiska vårproposition har

redovisat ett tiopunktsprogram för kvalitet och likvärdighet i skolan (prop.

1997/98:150). Bland annat skall en nationell inspektionsnämnd inrättas och

knytas till Skolverket och en nationell provbank utvecklas som ett stöd för

lärares arbete med att värdera elevernas resultat och det egna arbetet. I

sammanhanget bör det också erinras om att skolhuvudmännen, förutom de

obligatoriska ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 9,

erbjuds ämnesprov för årskurs 5 i samma ämnen samt diagnostiska material för

årskurserna 2 (i svenska och matematik) och 7 (i svenska, engelska och

matematik) för att ge stöd för lärare vid bedömning av elevernas kunskaper.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något särskilt uttalande med

anledning av yrkandena om obligatoriska nationella prov och avstyrker således

motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 5 och 1997/98:Ub29 yrkande 9.

Elever med behov av särskilt stöd

Propositionen

Regeringen konstaterar att flera internationella undersökningar visar att

svenska elever i allmänhet läser mycket bra, men att det dock finns en grupp

elever som har uppenbara läs- och skrivsvårigheter. Regeringen anser att det är

det pedagogiska arbetet som skall stå i centrum när åtgärder för elever med

läs- och skrivsvårigheter planeras och vidtas. I stället för att se eleven som

problembärare, handlar det om att kunna se elevers möjligheter till språklig

utveckling och att anpassa verksamheten utifrån varje elevs förutsättningar.

Regeringen anser också att skolan måste vara medveten om att det finns barn och

ungdomar med fysiologiskt betingade svårigheter där riktade åtgärder också

behövs. Skolan måste ta ansvar för att kartlägga och analysera elevens

specifika språksituation och att eleven därefter får den hjälp den behöver.

Regeringen pekar också på att det råder delade meningar om orsakerna till att

vissa elever får svårigheter i sin läs- och skrivutveckling. Ofta handlar det

om ett samspel mellan olika faktorer där biologiska, sociala, psykologiska och

pedagogiska förklaringar spelar in. Oberoende av orsakerna anser regeringen att

det är en pedagogisk uppgift att stödja barnen och ungdomarna i deras arbete

att tillägna sig en god förmåga att läsa och skriva.

Regeringen redovisar att den avser att tydliggöra rektors ansvar för att

åtgärdsprogram utarbetas för elever som behöver särskilda stödåtgärder i samråd

med eleven och elevens föräldrar (grundskoleförordningen 5 kap. 1 §). Alla

elever med läs- och skrivsvårigheter har rätt till ett åtgärdsprogram.

Programmet skall föregås av en utredning som innehåller en analys av elevens

problem. Utredningen skall utgå från en helhetssyn på eleven. Ett

åtgärdsprogram bör enligt regeringen vara både kortsiktigt och långsiktigt och

lyfta fram elevens starka sidor.

Enligt regeringen skall elever med behov av särskilt stöd prioriteras. Tidiga

åtgärder måste sättas in för att elever med behov av särskilt stöd skall ges

bästa möjliga förutsättningar för att nå målen för grundskolan. Kompensatoriska

insatser är betydelsefulla, enligt propositionen.

Regeringen pekar på att den har föreslagit att extra resurser skall

tillskjutas kommunerna. Riksdagen har, efter förslag av regeringen, beslutat om

utökat statsbidrag till kommuner och landsting med 4 miljarder kronor under

budgetåret 1997 och lika mycket i ökning under budgetåret 1998. Regeringen har

aviserat en ytterligare ökning med 4 miljarder kronor under vartdera budgetår

1999 och 2000, dvs. sammanlagt 16 miljarder kronor i nivåökning år 2000. Skolan

är enligt regeringen en av de verksamheter som bör prioriteras. I

budgetpropositionen (prop. 1997/98:1) för år 1998 har regeringen uttalat att

resurstillskottet till kommunerna bör leda till att elever med behov av

särskilt stöd ges förstärkta resurser.

Motionerna

Frågor som allmänt rör resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd tas

upp i flera motioner. Enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 3 bör

resurstillskottet till kommunernas kärnområden, vård och skola, delvis användas

till en genomtänkt kvalitetssatsning i förskolan och grundskolan så att fler

barn och ungdomar får det stöd de behöver. I yrkande 5 framhåller motionärerna

att alla elever skall ha rätt till undervisning som gör det möjligt för eleven

att nå baskraven i viktiga ämnen. Det kan innebära att generella standardkrav

ibland får stå tillbaka för motiverade insatser riktade till barn med särskilda

behov, heter det i motionen. Enligt motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 10 är det

oerhört viktigt att samtliga pedagoger inom grundskolan och förskolan har

kunskaper och utbildning för att kunna uppmärksamma elever med läs- och

skrivsvårigheter. Motionärerna anser också att det är viktigt att lärare och

skolhälsovård får en adekvat utbildning om diagnosgruppen ADHD/DAMP. Enligt

motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 9 behövs kunskaper om vilka kvaliteter i

verksamheten som har en positiv inverkan på elever med

koncentrationssvårigheter och hur specialpedagogisk kompetens kan användas för

dessa barn. Enligt motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 6 har nedskärningarna i

skolan minskat möjligheterna för barn med behov av särskilt stöd. Det behövs

tillgång till speciallärare för elever med behov av särskilt stöd i

grundskolan, t.ex. speciallärare med särskild kompetens inom området dyslexi.

Enligt motion 1997/98:Ub33 (mp) är det viktigt att lyfta fram lärares

skyldigheter att vidta sådana åtgärder att elever med behov av särskilt stöd

får sin rätt tillgodosedd (yrkande 2). Det är också viktigt att de ansatser som

regeringen nu gör snabbt omsätts i skolans verklighet och att en effektiv

uppföljning organiseras. Särskilda resurser bör anvisas, om inte förr så i

vårpropositionen (yrkande 3). När det gäller regeringens avsikt att förtydliga

rektors ansvar för att åtgärdsprogram upprättas betonar motionärerna att detta

omedelbart bör skrivas in i grundskoleförordningen. De anser också att

bestämmelserna i skollagen, som skall ses över inom en snar framtid, skall

stärkas på denna punkt (yrkande 5).

I motion 1997/98:Ub30 (v) framhålls behovet av psykologutredning för

bedömning av orsakerna till specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som

komplement till den pedagogiska bedömningen. Motionärerna pekar på att bakom

läs- och skrivsvårigheter kan dölja sig allvarligare svårigheter. Elever har

rätt att så tidigt som möjligt få adekvata stödinsatser. En grundlig utredning

är viktig för att ställa diagnos på dyslexi. I motion 1997/98:Ub34 (kd) yrkande

1 framhålls att särskilt stöd måste anpassas till varje enskild elevs

individuella behov när det gäller elever med dyslexi och andra läs- och

skrivsvårigheter. Motionärerna pekar på att förbättrad pedagogik inte hjälper

alla elever och att dyslexi inte kan jämföras med allmänna läs- och

skrivsvårigheter. Enligt motion 1997/98:Ub33 (mp) yrkande 4 bör kommunernas

ansvar betonas när det gäller att tillgodose skolornas behov av tillgång till

specialistkompetens, psykologer, logopeder och speciallärare. Om ett barn har

påfallande svårigheter med läsning och skrivning skall personal med

specialistkompetens kopplas in för en undersökning av orsakerna till

svårigheterna. Detta kräver att skolan har tillgång till sådana resurser.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet delar motionärernas

uppfattning när det gäller att tillräckliga resurser måste avsättas för elever

med behov av särskilt stöd. Skolverket har i olika undersökningar belyst

skolsituationen för elever som behöver särskilda stödinsatser för att klara

undervisningen. Enligt Bilden av skolan 1996 uppger skolorna att det är fler

elever än tidigare som kräver särskilda insatser. Samtidigt är det fler elever

än tidigare som anser att de inte får det stöd de behöver. Skolorna är sedan

den 1 juli 1995 skyldiga att upprätta åtgärdsprogram för elever som behöver

särskilt stöd. Enligt den senaste beskrivningen av tillståndet i skolan (år

1997) är elever med behov av särskilt stöd ett prioriterat område i 90 % av

kommunerna. De flesta kommuner (ca 80 %) bedömer att andelen elever som är i

behov av särskilt stöd ökar. Åtgärdsprogram skrevs i större utsträckning år

1997 än år 1995. Nästan alla skolor upprättade åtgärdsprogram 1997 mot endast

34 % år 1995. Trots detta var det enligt Skolverket svårt att tillgodose

behoven. Det var enligt undersökningen svårare att tillgodose elevernas behov i

skolorna år 1997 än år 1995, ca 60 % av grundskolorna och 50 % av

gymnasieskolorna uppgav att de inte alls eller endast delvis kunde klara av att

ge elever med behov av särskilt stöd den hjälp de är berättigade till. Det

finns således oroande indikationer på att skolornas möjligheter att hjälpa

elever att nå goda resultat har försämrats de senaste åren. Att många elever

kan befaras lämna grundskolan med brister i sin utbildning är en allvarlig

signal som måste leda till åtgärder på lokal och nationell nivå. Utskottet har

ovan i detta betänkande - och i många sammanhang tidigare - betonat att

skolhuvudmännen har ett tydligt ansvar för att alla elever ges möjlighet att nå

grundskolans mål. Till skolans viktigaste uppgifter hör att lägga grunden för

fortsatt lärande genom goda kunskaper i läsning, skrivning och räkning.

Utskottet ser därför positivt på att regeringen avser att förtydliga

bestämmelser om åtgärdsprogram i grundskoleförordningen (5 kap. 1 §), så att

rektor åläggs ett tydligt ansvar för att ett sådant program utarbetas i samråd

med eleven och elevens föräldrar. Utskottet utgår från att ändringen görs i så

god tid att den nya lydelsen av bestämmelsen kommer att gälla fr.o.m. nästa

läsår.

Utskottet vill betona att det naturligtvis inte är tillräckligt att upprätta

ett åtgärdsprogram om det inte till ett sådant program är knutet särskilda

resurser - för de elever som kräver extra resurser av olika slag. Utskottet

vill i sammanhanget peka på att kommuner och landsting har fått respektive

kommer att få ett utökat statsbidrag under perioden 1997-2000. Detta innebär

sammanlagt en nivåhöjning år 2000 på 16 miljarder kronor. Därutöver har

regeringen i 1998 års vårproposition (prop. 1997/98:150) föreslagit att

ytterligare 4 miljarder tillförs fr.o.m. år 1998. Totalt innebär detta 12

miljarder år 1998, 16 miljarder år 1999 och 20 miljarder år 2000. Avsikten är

att även de nya miljarderna skall stärka kvaliteten i skola, vård och omsorg.

Regeringen har i budgetpropositionen för år 1998 uttalat att resurstillskottet

bör leda till att elever med behov av särskilt stöd ges förstärkta resurser.

Utskottet vill kraftigt understryka det angelägna i att så sker.

Enligt regleringsbrev för år 1998 skall Skolverket inom ramen för sina

utvärderingsinsatser följa hur det resurstillskott som kommunerna tilldelas

under åren 1997-2000 påverkar skolans utveckling och kvalitet. Skolverket avser

också enligt sin verksamhetsplan att under år 1998 ta fram en ?temabild? över

området ?stödet till elever med svårigheter i skolan?. Utskottet fäster stor

vikt vid dessa Skolverkets åtgärder.

Utskottet vill också peka på att utredningen om funktionshindrade elever i

skolan (dir. 1995:134) nyligen har redovisat sina förslag i betänkandet FUNKIS

- funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66). Utredningen framhåller bl.a.

att det är kommunernas ansvar att svara för det stöd som elever med

funktionshinder har behov av. För detta behöver skolans personal kunskap om

funktionshinder och vad det för med sig i skolsituationen. Kommittén föreslår

bl.a. en bred satsning på kompetensutveckling.

Det är naturligtvis viktigt att lärarna har specialpedagogisk kompetens och

att skolan har tillgång till lärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens.

Utskottet erinrar om att Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54) har i uppdrag

att bl.a. analysera behovet av specialpedagogisk kompetens hos lärarna.

Utredningen skall särskilt uppmärksamma dimensioneringen av den framtida

specialpedagogiska utbildningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1997/98: Ub29

yrkande 10, 1997/98:Ub33 yrkandena 2, 3 och 5, 1997/98: Ub281 yrkande 9,

1997/98:Ub250 yrkandena 3 och 5 och 1997/98:Ub807 yrkande 6.

Beträffande yrkandena om psykologutredning avseende orsakerna till specifika

lässvårigheter/dyslexi, m.m. vill utskottet anföra följande.

I likhet med regeringen vill utskottet framhålla att det ofta handlar om ett

samspel mellan olika faktorer såsom biologiska, sociala, psykologiska, vilka

inverkar när barn och ungdomar har grava läs- och skrivsvårigheter. Utskottet

delar regeringens uppfattning att det oberoende av orsakerna är en pedagogisk

uppgift att stödja barnen och ungdomarna i deras arbete att tillägna sig god

förmåga att läsa och skriva. Utskottet vill särskilt betona vad regeringen har

anfört om åtgärdsprogram och om att förtydliga rektors ansvar för att sådana

program tas fram för de elever som behöver det. Ett åtgärdsprogram skall tas

fram i samråd med eleven och elevens föräldrar. Föräldrarna kan därvid bidra

till att bilden av elevens situation blir så heltäckande som möjligt.

Föräldrarna kan dessutom medverka i skolans åtgärder för att hjälpa barnet.

Utskottet vill peka på att skolans insats bara omfattar en del av elevens dag

och en del av elevens liv. Utskottet fäster stor vikt vid vad regeringen anfört

om att ett åtgärdsprogram skall föregås av en utredning som innehåller en

analys av elevens problem och att utredningen skall utgå från en helhetssyn på

eleven. Utskottet vill också peka på vad utredningen om funktionshindrade

elever i skolan redovisade i sitt förslag angående åtgärdsprogram (SOU

1998:66): Huvudansvaret för ett åtgärdsprogram åligger skolan. I det praktiska

arbetet är det dock viktigt att ta med personer som har de olika kompetenser

som är motiverade i det enskilda fallet. Beroende på vilka elevens svårigheter

är kan flera olika personalgrupper vara berörda t.ex. sådana med pedagogisk,

medicinsk, psykologisk eller social kompetens. Detta innebär enligt utskottets

mening att det för vissa elever kan vara befogat med en bredare utredning,

t.ex. en bedömning av psykolog, logoped eller annan erforderlig

specialistkompetens. Skolan måste ta ansvar för att kartlägga och analysera

elevens specifika språksituation. Därefter bör eleven få den hjälp den behöver,

inklusive olika kompensatoriska åtgärder. Det är viktigt att skolan är medveten

om att det finns barn med fysiologiskt betingade svårigheter där riktade

åtgärder behövs. Utskottet delar uppfattningen i motion 1997/98:Ub34 yrkande 1

att särskilt stöd för elever med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter

måste anpassas till varje elevs individuella behov. Det är angeläget att

skolorna har tillgång till specialistkompetens, psykologer, logopeder och

speciallärare. Utskottet delar härvidlag motionärernas uppfattning i motion

1997/98:Ub34 yrkande 4. Det är dock en kommunal angelägenhet att anställa

erforderlig personal och att organisera verksamheten i skolan.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna

1997/98:Ub30, 1997/98:Ub33 yrkande 4 och 1997/98:Ub34 yrkande 1.

Grundskolans timplan

Propositionen

Enligt regeringen bör ett begränsat antal kommuner få möjlighet att delta i en

försöksverksamhet, där arbetet i grundskolan skall få organiseras utan en

centralt fastställd timplan. Regeringen avser att ge en arbetsgrupp i uppdrag

att utarbeta förslag till hur försöksverksamheten skall utformas med avseende

på utvärdering och kvalitetssäkring.

Motionerna

Motionärerna i motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 4 är positiva till regeringens

avsikt att inleda en försöksverksamhet, även om de redan nu är beredda att

besluta om avskaffande av timplanen. De utgår från att skolorna även

fortsättningsvis skall ge utrymme för elevernas val. Det är viktigt att

eleverna under hela skoltiden kan påverka sin utbildning också vad avser

studiernas innehåll, heter det i motionen. Enligt motion 1997/98:Ub28 (c)

yrkande 4 bör timplanen avskaffas fortare än vad regeringens förslag om en

försöksverksamhet i vissa kommuner medger. Timplanen bör avskaffas successivt.

Regeringen bör återkomma med förslag om hur en avveckling av timplanen bör gå

till. Motionärerna betonar vikten av att en avveckling av timplanen inte leder

till sänkt kvalitet. Utvärderings- och kvalitetsarbetet bör samtidigt bli

bättre. Enligt motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 4 bör den centralt utformade

timplanen på sikt avskaffas. En sådan åtgärd bör kombineras med att utförliga

utvärderingar av kunskapsresultaten genomförs. Motionärerna anser att det är

självklart att den enskilde elevens behov måste stå i centrum, även när det

gäller hur många timmar eleven studerar de olika ämnena.

Utskottets bedömning

Utskottet lägger i likhet med regeringen stor vikt vid det ursprungliga skälet

till att ha en nationellt fastställd timplan, nämligen att värna om

likvärdighet och kvalitet. Den inbyggda motsättning som finns mellan

målstyrning och tidsstyrning får dock inte upplevas som ett hinder för

pedagogiskt nytänkande och ett förändrat arbetssätt. Skolans resultat skall

inte mätas i antal genomförda lektioner, utan i de kunskaper som eleverna

faktiskt har uppnått. Det är elevernas behov och läroprocesserna som skall

styra organisationen av skolans arbete, inte tiden. Utskottet vill också

framhålla att grundskolans timplan redan nu medger en flexibel tidsanvändning,

bl.a. genom de utökade möjligheter till lokala anpassningar inom ramen för

skolans val som riksdagen nyligen har beslutat om (prop. 1997/98:6, bet. UbU5,

rskr. 107). Utskottet vill även betona att den minsta garanterade

undervisningstiden är en tid som kommunerna kan utöka i mån av behov och

möjligheter.

Utskottet ser positivt på att regeringen avser att initiera en

försöksverksamhet där ett begränsat antal kommuner får möjlighet att organisera

arbetet i grundskolan utan en centralt fastställd timplan. Utskottet vill i

likhet med regeringen och motionärerna betona vikten av att ha tillgång till

system för utvärdering och kvalitetssäkring när det gäller såväl skolans

verksamhet som enskilda elevers kunskapsutveckling. Det är därför med

tillfredsställelse som utskottet konstaterar att regeringen avser att tillsätta

en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till hur försöksverksamheten

skall utformas med avseende på utvärdering och kvalitetssäkring.

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion 1997/98:Ub27 yrkande 4 om att

det är viktigt att eleverna under hela skoltiden kan påverka sin utbildning

också vad avser studiernas innehåll. Utskottet utgår från att det även inom

ramen för försöksverksamheten bereds utrymme i timplanen för elevernas val.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna 1997/98:Ub27

yrkande 4, 1997/98:Ub28 yrkande 4 och 1997/98:Ub29 yrkande 4.

Behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program

Propositionen

Regeringen föreslår en ändring i 5 kap. 5 § skollagen (1995:1100) som innebär

att de kunskapsrelaterade behörighetsvillkoren i vissa fall skall anses

uppfyllda om sökandena på annat sätt förvärvat kunskaper likvärdiga med

godkända betyg i ämnena svenska, alternativt svenska som andraspråk, engelska

och matematik.

I en övergångsbestämmelse till lagen (1993:1478) om ändring i skollagen tas

det in en föreskrift som innebär att äldre bestämmelser skall gälla för den som

åberopar sifferbetyg vid ansökan till gymnasieskolan.

Motionerna

Motionärerna i motion 1997/98:Ub32 (s) delar regeringens ambition att slå vakt

om kvalitet och likvärdighet i gymnasieutbildningen och välkomnar därför

skärpningen av behörighetskraven till nationella och specialutformade program.

De anser dock att undantag från denna regel är motiverade i ämnet engelska för

elever med invandrarbakgrund. Dessa elever bör vara behöriga förutsatt att de

har godkänt betyg i ämnena matematik och svenska som andraspråk.

Utskottets bedömning

Enligt 5 kap. 5 och 13 b §§ skollagen (1985:1100) gäller fr.o.m. läsåret

1998/99 nya behörighetsvillkor för nationella och specialutformade program i

gymnasieskolan. De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid

intagningen inför hösten 1998. Reglerna innebär att endast elever som i

grundskolan har uppnått lägst godkända betyg i ämnena svenska, alternativt

svenska som andraspråk, engelska och matematik är behöriga till ett nationellt

eller specialutformat program. Övriga elever kan tas in på det individuella

programmet eller under vissa förutsättningar gå om sista året i grundskolan.

De nya bestämmelserna innebär en kraftig skärpning av behörighetsvillkoren.

Avsikten med de nya bestämmelserna är att de basfärdigheter som är en

förutsättning för att klara av studierna på ett nationellt eller

specialutformat program måste vara uppfyllda för att behörighet skall uppnås.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att slå vakt om

kvalitet och likvärdighet. Detta motiverar att det finns behörighetskrav för

att få påbörja utbildningen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet förslaget i

motion 1997/98: Ub32 om undantag från denna regel i ämnet engelska för elever

med invandrarbakgrund. Utskottet hänvisar till de möjligheter som finns att

inom ramen för det individuella programmet inhämta kunskaper i ämnen från

grundskolan för att senare gå över till ett nationellt eller specialutformat

program. Det finns självfallet möjligheter att inom ramen för det individuella

programmet även ta med kurser från ett nationellt program. Uppnådda resultat

från dessa kurser kan sedan tillgodoräknas i samband med övergång till ett

nationellt eller specialutformat program.

Beträffande regeringens förslag delar utskottet uppfattningen att en ändring

bör göras i 5 kap. 5 §, som innebär att även en elev som på annat sätt än genom

avslutad grundskola har förvärvat kunskaper likvärdiga med betyget Godkänd i de

aktuella ämnena skall anses behörig, t.ex. en elev som inhämtat motsvarande

kunskaper på ett individuellt program eller en elev som har gått en fristående

grundskola med waldorfinriktning och fått studieomdöme i stället för betyg.

Utskottet tillstyrker också att det i övergångsbestämmelserna till lagen

(1993:1478) om ändring i skollagen tas in en föreskrift som innebär att äldre

bestämmelser skall gälla för den som åberopar sifferbetyg vid ansökan till

gymnasieskolan.

Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100).

Översyn av skollagen

Propositionen

Regeringen informerar om att den avser att ta initiativ till en samlad översyn

av skollagen så att samtliga lagstiftningsfrågor som aktualiserats av

kommittéer och intresseorganisationer blir ordentligt belysta. Enligt

regeringens uppfattning skall skollagen och andra skolförfattningar spegla en

mål- och resultatstyrd verksamhet. Det finns nu anledning att se över på vilket

sätt skollagstiftningen kan bidra till att säkra likvärdighet och kvalitet,

heter det i propositionen.

Motionerna

Enligt motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 7 bör inriktningen av den planerade

översynen av skollagen vara att avbyråkratisera skolan. Motionärerna anser att

det är uppenbart att regelverket fortfarande innehåller regler och anvisningar

som inte behövs. I motion 1997/98:Ub28 (c) yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande om utgångspunkter för en ny skollag. Enligt motionärerna skall

skolans åtagande inte upphöra förrän eleven har fått godkända kunskaper.

Skolornas självstyre skall stärkas. Skolledningens befogenheter och ansvar inom

ramen för en ökad decentralisering från kommunen till skolan och inom skolan

bör klargöras. Krav bör ställas på utvärdering både på nationell och kommunal

nivå. Möjligheterna för lärarnas inflytande när det gäller pedagogik och

lärande bör stärkas.

I motion 1997/98:Ub33 (mp) yrkande 6 begärs en parlamentarisk referensgrupp i

anslutning till arbetet med en översyn av skollagstiftningen. Det är enligt

motionärerna en fördel om arbetet med översynen kan få en så bred politisk

uppslutning som möjligt.

Utskottets bedömning

Utskottet har inget att erinra mot att regeringen avser att göra en samlad

översyn av skollagstiftningen. Enligt utskottets uppfattning är det inte

påkallat med något uttalande från riksdagen beträffande inriktningen av denna

översyn. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:

Ub27 yrkande 7 och 1997/98:Ub28 yrkande 2.

Utskottet avstyrker även yrkande 6 i motion 1997/98:Ub33 om en parlamentarisk

referensgrupp vid översynen av skollagen. Utskottet har erfarit att regeringen

avser att tillsätta en kommitté med parlamentarisk förankring för den aviserade

översynen av skollagstiftningen. Med det anförda är sistnämnda yrkande

tillgodosett.

Övrigt

Skolans personal

I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 1 framhålls vikten av att höja läraryrkets

status. Motionärerna anser att det är viktigt att lärarna får det stöd de

behöver för att klara sina arbetsuppgifter. De betonar också vikten av att

skolans huvudmän ger möjlighet till fortbildning och ökade karriärmöjligheter

för lärare. Det är också nödvändigt att en väl fungerande elevvård finns till

hands för att ge lärarna bättre möjligheter att klara de krav som ställs i dag.

U t s k o t t e t har tidigare i olika sammanhang betonat vikten av att

kommunerna erbjuder lärare möjligheter till karriär och kompetensutveckling

(senast i bet. 1997/98:UbU9 s. 28). Utskottet delar motionärernas uppfattning

och vill än en gång understryka vikten av att huvudmännen ger lärare dessa

möjligheter. Utskottet delar också uppfattningen att det är viktigt med en väl

fungerande elevvård i skolorna.

Utskottet vill i sammanhanget peka på att regeringen i sitt i 1998 års

vårproposition redovisade tiopunktsprogram för kvalitet och likvärdighet i

skolan bl.a. framhållit vikten av att läraryrket utvecklas. Regeringen har

också nyligen beslutat (regeringsbeslut den 23 april) att fördela 75 miljoner

kronor till sammanlagt 168 lokala projekt för att utveckla lärarrollen.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärernas om att läraryrket skall

vara attraktivt och rymma utvecklingsmöjligheter. Med hänvisning till vad

utskottet har anfört avstyrks motion 1997/98:Ub29 yrkande 1.

Enligt yrkande 2 i motion 1997/98:Ub29 (fp) bör det vara en rättighet för

eleverna att utbildas av behöriga lärare. Motionärerna betonar vikten av att de

som ansvarar för undervisningen har utbildning.

U t s k o t t e t erinrar om att det i skollagen (2 kap. 3 §) föreskrivs att

kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda lärare,

förskollärare och fritidspedagoger som har en utbildning som är avsedd för den

undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag får endast göras om personer

med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt

skäl med hänsyn till eleverna. Enligt 2 kap. 4 § skollagen skall sökanden, för

att få anställas utan tidsbegränsning som lärare, förskollärare eller

fritidspedagog i det offentliga skolväsendet, bl.a. ha genomgått svensk

lärarutbildning respektive barn- och ungdomspedagogisk utbildning med

huvudsaklig inriktning mot den undervisning anställningen avser eller en därmed

jämställd pedagogisk utbildning i ett annat nordiskt land eller ett land som

tillhör Europeiska frihandelssammanslutningen eller Europeiska unionen. Dessa

båda paragrafer i skollagen har nyligen ändrats på så sätt att förskollärare

och fritidspedagoger har införts i föreskrifterna. Ändringarna trädde i kraft

den 1 januari 1998 (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). Vid sin behandling

av regeringens förslag betonade utskottet bl.a. att överensstämmelsen mellan

kompetens och arbetsuppgifter liksom hittills är ett oeftergivligt krav. I

propositionen framhöll regeringen att förskollärare, förutom att undervisa i

förskoleklassen, främst torde komma att undervisa i grundskolan och motsvarande

skolformer när undervisningen bedrivs tillsammans med flera personer i ett

arbetslag. Även fritidspedagoger torde enligt propositionen i huvudsak ha

utbildning för att undervisa när undervisningen bedrivs i arbetslagsform.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1997/98:Ub29 yrkande 2 med

hänvisning till vad utskottet har anfört.

I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 12 betonas vikten av elevvårdsresurser.

Motionärerna pekar på att dessa har minskat i skolan samtidigt som behoven har

blivit större. Även i motion 1997/98:So303 (fp) yrkande 1 framhålls behovet av

kurator och psykolog i skolan. Motionärerna anser att det är en stor brist att

alla elever inte har tillgång till kurator oh psykolog. Åtgärder måste vidtas

för att komma till rätta med denna brist.

U t s k o t t e t anser - vilket framgått av det föregående - att det är

viktigt med en väl fungerande elevvård i skolorna. Utskottet noterar att

Barnpsykiatriutredningen i mitten av februari överlämnade sitt slutbetänkande

Det gäller livet - Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem

(SOU 1998:31). I betänkandet föreslås bl.a. att elevvården i skolan förstärks

och får ett tydligare uppdrag. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Med

hänvisning till att frågan om en utvecklad elevvård för närvarande bereds inom

Regeringskansliet avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 12 och

1997/98:So303 yrkande 1.

Skolans arbetsmiljö

I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 11 framhålls vikten av en god arbetsmiljö i

skolan. Motionärerna pekar på att brister har påvisats när det gäller såväl den

fysiska som den psykosociala arbetsmiljön i skolan. De anser att det är

självklart att även elever och lärare skall ha en arbetsplats som uppfyller

kraven på en acceptabel arbetsmiljö.

U t s k o t t e t har nyligen utförligt behandlat frågor med anknytning till

skolans arbetsmiljö (bet. 1997/98:UbU9, s. 18-19). Utskottet, som i likhet med

motionärerna anser att såväl den psykosociala som den fysiska arbetsmiljön i

skolan är viktig - inte minst för resultatet i skolan, upprepar delar av vad

utskottet då anförde.

Utskottet pekade bl.a. på att Skolverket har i uppdrag (regleringsbrev för år

1998) att effektivisera sitt arbete med myndigheterna inom Arbetarskyddsverket

i frågor som rör skolornas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. I uppdraget

ingår att göra en beskrivning av myndigheternas tillsynsverksamhet på området

samt lämna förslag om hur samordningen mellan myndigheterna kan effektiviseras.

Resultatet av översynen skall överlämnas till regeringen senast den 1 juni

1998. Utskottet redovisade också att Skolverket har i uppdrag att i samråd med

Naturvårdsverket ta fram kriterier som skall ligga till grund för att förklara

förskolor och skolor som miljöskolor. Av uppdraget framgår att kriterierna

skall omfatta helheten i skolan, dvs. både undervisning och skolan som

arbetsplats. Detta uppdrag skall redovisas senast den 1 augusti 1998.

Vidare betonade utskottet vikten av en god arbetsmiljö för barn och kunde

konstatera att förskolan och skolan för närvarande var föremål för flera

insatser inom området. Utskottet avstyrkte och riksdagen avslog de då

föreliggande motionsyrkandena. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

1997/98:Ub29 yrkande 11.

Undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)

I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 13 efterlyses en nationell handlingsplan för

hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak (ANT) skall

intensifieras. Motionärerna anser att informationen om ANT-frågor måste göras

mer effektiv. Enligt motion 1997/98:Ub35 (fp, s, m, c, v, mp, kd) är det

viktigt att undervisningen om ANT-frågor har högtstående pedagogiskt värde och

att utrymme i undervisningen kan garanteras på ett fullgott sätt (yrkande 1).

En förutsättning för att informationen skall kunna bearbetas på ett pedagogiskt

och socialpedagogiskt rätt sätt är att de studerande i de högre utbildningarna,

bl.a. blivande lärare och socialarbetare, får en avsevärt fördjupad kunskap

inom ANT-området (yrkande 2). Skolverket bör enligt motionärerna på ett mer

kraftfullt sätt markera skolans ansvar för ANT-undervisningen på olika nivåer

inom det obligatoriska skolväsendet (yrkande 3).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena. Utskottet har nyligen utförligt

behandlat och avstyrkt motionsyrkanden med likartat innehåll (bet. 1997/98:

UbU9 s. 24-25). Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde. Bland annat

hänvisade utskottet till Nationella folkhälsokommitténs (dir. 1995:158,

1997:89) arbete med att utarbeta förslag till nationella mål för

hälsoutvecklingen och folkhälsoarbetet i Sverige och till

Lärarutbildningskommitténs (dir. 1997:54) arbete med att lämna förslag till en

förnyelse av lärarutbildningen. Utskottet pekade även på Skolverkets arbete med

att t.ex. ta fram referensmaterial och på läroplanens (Lpo 94) skrivningar om

ANT-frågor. Beträffande fördjupade kunskaper om ANT i de högre utbildningarna

borde riksdagen, menade utskottet, kunna utgå från att berörda myndigheter -

universitet, högskolor och myndigheter med tillsynsansvar - ser till att

högskolans utbildning uppfyller alla de rimliga krav som kan ställas på

utbildningen för att studenterna skall kunna fullgöra sina uppgifter i den

kommande yrkesverksamheten på ett tillfredsställande sätt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en gemensam läroplan för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub26, 1997/98:Ub27 yrkandena 2

och 3, 1997/98:Ub33 yrkande 1 och 1997/98:Ub34 yrkande 4 godkänner

regeringens förslag,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (mp) - delvis

res. 3 (kd) - delvis

2. beträffande skolornas egna pedagogiska bedömningar

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub27 yrkande 1,

res. 1 (m) - delvis

3. beträffande individuella studieplaner

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub28 yrkande 5,

res. 4 (m, c)

4. beträffande avsnittet i läroplanen om värdegrunden

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub34 yrkande 2,

res. 3 (kd) - delvis

5. beträffande kunskaper om nationella minoriteter

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub31,

6. beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub21 yrkande 4, 1997/98: Ub28 yrkandena

1 och 3, 1997/98:Ub29 yrkandena 3 och 5, 1997/98: Ub34 yrkandena 3 och 5

samt 1997/98:Ub267 yrkande 3,

res. 1 (m) - delvis

res. 5 (c, fp)

res. 3 (kd) - delvis

7. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 6 och 1997/98: Ub29

yrkandena 6 och 8,

res. 1 (m) - delvis

res. 6 (fp) - delvis

8. beträffande utvecklingssamtal

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub29 yrkande 7,

res. 7 (fp, kd)

9. beträffande nationella prov

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 5 och 1997/98: Ub29

yrkande 9,

res. 8 (m, c, fp, kd) - delvis

10. beträffande allmänt om resurser m.m. till elever med behov av

särskilt stöd

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 10, 1997/98: Ub33

yrkandena 2, 3 och 5, 1997/98:Ub281 yrkande 9, 1997/98: Ub250 yrkandena 3

och 5 och 1997/98:Ub807 yrkande 6,

res. 6 (fp) - delvis

res. 9 (v)

res. 2 (mp) - delvis

11. beträffande psykologutredning avseende orsakerna till specifika

läs- och skrivsvårigheter/dyslexi m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub30, 1997/98:Ub33 yrkande 4 och

1997/98:Ub34 yrkande 1,

12. beträffande grundskolans timplan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 4, 1997/98: Ub28 yrkande 4

och 1997/98:Ub29 yrkande 4,

res. 1 (m) - delvis

res. 10 (c) - delvis

res. 6 (fp) - delvis

13. beträffande behörighet till grundskolans nationella och

specialutformade program

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub32 och antar regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100),

14. beträffande inriktning av översyn av skollagen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 7 och 1997/98: Ub28

yrkande 2,

res. 1 (m) - delvis

res. 10 (c) - delvis

15. beträffande parlamentarisk referensgrupp vid översyn av

skollagen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub33 yrkande 6,

16. beträffande läraryrkets status

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub29 yrkande 1,

res. 8 (m, c, fp, kd) - delvis

17. beträffande behöriga lärare

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub29 yrkande 2,

res. 6 (fp) - delvis

18. beträffande elevvårdsresurser

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 12 och 1997/98:So303

yrkande 1,

res. 6 (fp) - delvis

19. beträffande skolans arbetsmiljö

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub29 yrkande 11,

res. 6 (fp) - delvis

20. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 13 och 1997/98:Ub35

yrkandena 1-3.

res. 6 (fp) - delvis

Stockholm den 14 maj 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Ingegerd

Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c),

Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-

Marie Danestig (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och

Tuve Skånberg (kd).

Reservationer

1. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, m.m. (mom. 1, 2, 6, 7, 12 och 14)

Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund och Catharina Elmsäter-Svärd

(alla m) anför:

När det gäller struktur och inriktning på en gemensam läroplan för det

obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ligger det i

linje med vår uppfattning att mål och riktlinjer för den verksamhet som avser

sexåringarna införlivas i läroplanen. Vi anser att samverkan mellan barnomsorg

och skola skall underlättas, eftersom det ger många fördelar. Men det

förutsätter också utrymme för alternativ och föräldrars självständiga beslut

vad avser barnomsorgen. Vi vill framhålla vikten av att den principiella

skillnaden vad avser frivillig kontra obligatorisk verksamhet respekteras. Det

ställer stora och inte helt enkla krav på utformningen av regelverken. Vi delar

regeringens uppfattning att läroplanen inte skall gälla fritidshemmen, men väl

tillämpas. Vi ifrågasätter om Skolverket har den kompetens som behövs för att

utforma allmänna råd för fritidshemmen och om det är en nationell angelägenhet

att utarbeta allmänna råd för hur barn skall ?utveckla egna intressen och få

kontakter med fritids-, kultur- och föreningslivet?. Enligt vår uppfattning

borde utformningen av verksamheten vid fritidshemmen, utöver sådan verksamhet

som sker i samverkan med skolan, få avgöras av barn, personal och föräldrar.

Vad vi nu här har anfört om struktur m.m. på en gemensam läroplan vill vi att

riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna - detta som

komplettering till och klargörande av vad regeringen har föreslagit.

Det är viktigt att fästa tilltro till och respektera lärares och annan

skolpersonals professionella kunskap. Utrymmet för skolornas egna pedagogiska

bedömningar, anpassade efter varje skolas lokala förutsättningar och idéer,

måste vara stort. En sådan ansats måste även framgent genomsyra läroplanen.

Vi vill beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. framhålla

att den allmänna skolstarten enligt vår uppfattning skall inträffa det år

barnet fyller sex år. Skolstarten skall vara flexibel och det skall finnas

möjlighet för barn som inte är mogna att vänta med skolstarten. Vi anser att

förskoleklassen är en onödig mellanform. Enligt vår uppfattning - redovisad

bl.a. i vår partimotion 1997/98:Ub208 - skall ingen elev behöva lämna

grundskolan utan att ha uppnått kunskapsmålen. Elever som behöver ett extra år

för att klara grundskolans mål skall erbjudas detta.

I fråga om betygssystemet i grundskolan anser vi att skolornas möjligheter

att använda skriftliga omdömen och betyg skall öka. Det behövs kontinuerlig

skriftlig information till föräldrarna om bl.a. elevens studieresultat för att

eventuella svårigheter skall kunna uppmärksammas och stödinsatser sättas in.

Förslaget beträffande rektors skyldighet att upprätta åtgärdsprogram bör

kompletteras med krav på att kunskaper utvärderas och att eleven och elevens

föräldrar får adekvat information.

Vi är positiva till vad regeringen anfört om att starta en försöksverksamhet

där ett antal kommuner får möjlighet att organisera arbetet i grundskolan utan

en centralt reglerad timplan, även om vi är beredda att redan nu fatta beslut

om timplanens avskaffande. Vi är övertygade om att den pedagogiska förnyelsen

och möjligheterna att nå utbildningens mål förbättras genom ett avskaffande av

timplanen. Vi utgår från att skolorna även fortsättningsvis skall ge utrymme

för elevernas val. Det är viktigt att eleverna under hela skoltiden kan påverka

sin utbildning också vad avser studiernas innehåll.

Beträffande inriktningen av den planerade översynen av skollagen vill vi

framhålla att syftet med översynen måste vara att avbyråkratisera skolan. Det

är enligt vår mening uppenbart att regelverket fortfarande innehåller regler

och anvisningar som inte behövs.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 2, 6, 7,

12 och 14 bort hemställa

1. beträffande en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3 och med

anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna

1997/98:Ub26, 1997/98:Ub33 yrkande 1 och 1997/98:Ub34 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. beträffande skolornas egna pedagogiska bedömningar

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub21 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub28 yrkandena 1 och 3, 1997/98: Ub29 yrkandena 3 och

5, 1997/98:Ub34 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkande 6 och med avslag på

motion 1997/98:Ub29 yrkandena 6 och 8 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

12. beträffande grundskolans timplan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub28 yrkande 4 och 1997/98:Ub29 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande inriktning av översyn av skollagen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkande 7 och med avslag på

motion 1997/98:Ub28 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

2. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, m.m. (mom. 1 och 10)

Gunnar Goude (mp) anför:

När det gäller struktur och inriktning på en gemensam läroplan för det

obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet vill jag

framhålla att risken för en ?skolifiering? av sexårsverksamheten är mycket stor

och att förskoleklassen blir ett steg mot en sammanhållen tioårig grundskola.

Det är angeläget att regeringen vid utformningen av läroplanen lägger stor vikt

vid att undvika en sådan utveckling. Jag vill påminna om att Miljöpartiet

yrkade avslag på regeringens förslag att införa förskoleklassen som en egen

skolform (bet. 1997/98:UbU5 res. 2, s. 49). Miljöpartiet varnade då bl.a. för

risken att grundskolepedagogiken skulle få en spridning ner i åldrarna. Vad jag

nu har anfört om struktur m.m. på en gemensam läroplan bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna - detta som komplettering till och klarläggande

av vad regeringen har föreslagit.

Beträffande frågor som allmänt rör resurser m.m. till elever med behov av

särskilt stöd vill jag betona vikten av att det finns minimikrav på tillgång av

speciallärare i skolorna. Nedskärningarna i skolan har minskat möjligheterna

för barn att få särskilt stöd. Det är viktigt att framhålla lärarnas

skyldigheter att vidta sådana åtgärder att elever med behov av särskilt stöd

får sin rätt tillgodosedd. Det är mycket angeläget att de insatser som

regeringen nu gör för elever med läs- och skrivsvårigheter snabbt omsätts i

skolans verklighet och att en effektiv uppföljning organiseras. Särskilda

resurser bör anvisas, om inte förr så i vårpropositionen. Jag anser i likhet

med regeringen att det är angeläget med förtydligande av rektors ansvar för att

åtgärdsprogram upprättas. Detta bör omedelbart skrivas in i

grundskoleförordningen. Jag anser också att skrivningarna i skollagen, som

skall ses över inom en snar framtid, skall stärkas på denna punkt.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1 och 10

bort hemställa

1. beträffande en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub33 yrkande 1 och med anledning

av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub26,

1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3 och 1997/98:Ub34 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

10. beträffande allmänt om resurser m.m. till elever med behov av

särskilt stöd

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub33 yrkandena 2, 3 och 5 och

1997/98:Ub807 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub29

yrkande 10, 1997/98:Ub250 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub281 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, m.m. (mom. 1, 4 och 6)

Tuve Skånberg (kd) anför:

När det gäller struktur och inriktning på en gemensam läroplan för det

obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet vill jag

framhålla att propositionen enligt min uppfattning är något otydlig i fråga om

skolans uppdrag och skillnaden mellan den obligatoriska och frivilliga

verksamheten. Ett tungt ansvar vilar på fritidshemmen när det gäller att ge

barnen social omsorg. Det är viktigt att barnen ges möjlighet till rekreation,

lek och vila men också att befästa och utveckla sina kunskaper i fritidshemmen.

Vad jag nu har anfört om struktur m.m. på en gemensam läroplan bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna - detta som komplettering till och

klargörande av vad regeringen har föreslagit.

Jag anser att det är mycket viktigt att avsnittet i läroplanen om

värdegrunden får finnas kvar som utgångspunkt för ett fördjupat arbete med

normer och värderingar i skolan.

Beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. anser jag att de

möjligheter som finns i dag till en flexibel skolstart bör utnyttjas flitigare.

Om skolstarten blir flexibel lägger det en bra grund för ett mer individbaserat

arbetssätt, där inte alla skall göra allting samtidigt och vid samma ålder. Jag

anser också att den möjlighet som finns att få ett tionde år i grundskolan bör

utnyttjas oftare än i dag. Vissa elever kan behöva längre tid än andra elever

för att uppnå nivån godkänd. Jag anser att de bör få den tiden inom

grundskolans ram.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 4 och 6

bort hemställa

1. beträffande en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub34 yrkande 4 och med anledning

av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub26,

1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:Ub33 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. beträffande avsnittet i läroplanen om värdegrunden

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub34 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub34 yrkandena 3 och 5 och med

avslag på motionerna 1997/98:Ub21 yrkande 4, 1997/98: Ub28 yrkandena 1 och

3, 1997/98:Ub29 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Individuella studieplaner (mom. 3)

Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Enligt vår uppfattning är det mycket viktigt att skolan i sitt arbete tar

hänsyn till varje elevs unika förutsättningar. Vi anser att det bör övervägas

om krav på individuella studieplaner för varje elev bör skrivas in i

grundskoleförordningen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 3 bort

hemställa

3. beträffande individuella studieplaner

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub28 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. (mom. 6)

Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anför:

Vi anser beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. att

skolstarten bör tidigareläggas genom att förskoleklassen förs till det

obligatoriska skolväsendet. Vi förordar flexibilitet vad gäller såväl skolstart

som tiden för skolans avslutande. Riktvärdet bör vara tio års grundskola med

skolstart vid sex års ålder. Vi vill betona att skolan måste utgå från varje

individs förutsättningar. Det handlar om en helhet för den enskilde eleven, som

tar hänsyn till att elever behöver olika lång tid på sig för att bli godkända.

Det viktiga är att eleven har uppnått grundskolans kunskapsmål, inte hur länge

eleven har gått i skolan. Det vi har anfört om skolstartsålder, grundskolans

omfattning m.m. bör vara utgångspunkter vid den aviserade översynen av

skollagen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 6 bort

hemställa

6. beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub28 yrkandena 1 och 3,

1997/98:Ub29 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3 och med avslag

på motionerna 1997/98:Ub21 yrkande 4 och 1997/98:Ub34 yrkandena 3 och 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 7, 10, 12, 17, 18, 19 och 20)

Ola Ström (fp) anför:

Jag anser att betygssystemet i grundskolan bör ändras och betyg ges fr.o.m.

årskurs 6. Jag anser vidare att en sexgradig betygsskala bör införas. Det är

för få steg i dag för att betygen skall visa vilka kunskaper eleven har

uppnått.

När det gäller allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt

stöd vill jag framhålla att det är oerhört viktigt att samtliga pedagoger inom

grundskolan och förskolan har kunskaper och utbildning för att uppmärksamma

elever med läs- och skrivsvårigheter. Under senaste tid har behovet av tidig

diagnos, behandling och rehabilitering av barn med hyperaktivitet (ADHD

och/eller DAMP) blivit uppmärksammat både på grund av de problem

beteendestörningarna skapar för barnet och de problem barnen möter som vuxna om

de inte får tidig hjälp. ADHD drabbar åtminstone ett barn i varje skolklass.

Det är därför viktigt att lärare och personal inom skolhälsovården får en

adekvat utbildning om diagnosgruppen ADHD/DAMP. Jag vill också framhålla att

resurstillskottet till kommunernas kärnområden, vård och skola, delvis bör

användas till en genomtänkt kvalitetssatsning i förskolan och grundskolan så

att fler barn får det stöd de behöver. Alla elever skall ha rätt till

undervisning som gör det möjligt för eleven att nå baskraven i viktiga ämnen.

Detta kan innebära att generella standardkrav ibland får stå tillbaka för

motiverade insatser riktade till barn med särskilda behov.

Den centralt utformade timplanen i grundskolan bör på sikt avskaffas. En

förutsättning för detta är att utförliga utvärderingar av kunskapsresultaten

genomförs. Enligt min mening är det självklart att den enskilde elevens behov

måste stå i centrum, även när det gäller hur många timmar eleven studerar de

olika ämnena.

Jag vill betona att elever skall ha rätt att undervisas av behöriga lärare.

Elevvårdsresurserna har minskat i skolan samtidigt som behoven har blivit

större. Jag anser att det är mycket viktigt att eleverna har tillgång till

elevvårdspersonal som kurator och psykolog. Åtgärder måste vidtas för att komma

till rätta med bristen på elevvårdspersonal i skolorna.

Brister har påvisats när det gäller såväl den fysiska som den psykosociala

arbetsmiljön i skolan. Enligt min mening är det självklart att även elever och

lärare skall ha en arbetsplats som uppfyller kraven på en acceptabel

arbetsmiljö. Det är kommunerna som i första hand ansvarar för arbetsmiljön i

skolorna, men ytterst har även regeringen ett ansvar. Regeringen bör enligt min

mening snarast vidta åtgärder för att förbättra skolans arbetsmiljö.

Jag vill också betona vikten av undervisning om alkohol, narkotika och tobak

(ANT) i skolorna. Folkpartiet anser att det är allvarligt att tillgängligheten

när det gäller alkohol och narkotika tycks ha ökat. Informationen om ANT-frågor

måste göras mer effektiv. Vi efterlyser därför en nationell handlingsplan för

hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotik och tobak skall

intensifieras.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7, 10, 12,

17, 18, 19 och 20 bort hemställa

7. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkandena 6 och 8 och med

avslag på motion 1997/98:Ub27 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

10. beträffande allmänt om resurser m.m. till elever med behov av

särskilt stöd

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 10 och

1997/98:Ub250 yrkandena 3 och 5 och med anledning av motionerna

1997/98:Ub33 yrkandena 2, 3 och 5, 1997/98:Ub281 yrkande 9 och

1997/98:Ub807 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

12. beträffande grundskolans timplan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 4 och 1997/98:Ub28 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande behöriga lärare

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande elevvårdsresurser

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 12 och

1997/98:So303 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

19. beträffande skolans arbetsmiljö

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

20. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 13 och med anledning

av motion 1997/98:Ub35 yrkandena 1-3 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts.

7. Utvecklingssamtal (mom. 8)

Ola Ström (fp) och Tuve Skånberg (kd) anför:

Enligt vår uppfattning är utvecklingssamtalen oerhört viktiga för elever,

föräldrar och lärare. Samtalen skall börja redan i förskolan och fortsätta

genom hela grundskolan. Eftersom samtalen ställer höga krav på läraren för att

de skall vara utvecklande vill vi betona vikten av behöriga lärare. Vi anser

att utvecklingssamtalen skall dokumenteras skriftligt.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 8 bort

hemställa

8. beträffande utvecklingssamtal

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. Nationella prov, m.m. (mom. 9 och 16)

Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Tuve Skånberg (kd)

anför:

Regelbundna obligatoriska nationella prov bör genomföras för att kvalitetssäkra

skolan. Vi vill betona vikten av nationella prov för att uppmärksamma skolorna

på såväl enskilda elevers problem med att nå kunskapsmålen som skolors

eventuella problem som hänger ihop med elevernas bristande resultat.

Lärarna är skolans viktigaste resurs. Att arbeta med barns personliga och

kunskapsmässiga utveckling är bland de viktigaste uppgifter man kan ha. Det är

därför mycket viktigt att läraryrkets status höjs och lärares professionalism

erkänns. Vi vill betona vikten av att skolans huvudmän ger möjlighet till

fortbildning och erbjuder karriärmöjligheter för lärare. Lärarna måste vidare

få det stöd de behöver för att klara sina arbetsuppgifter. Det är också

nödvändigt att en väl fungerande elevvård finns i skolorna för att ge lärarna

bättre möjligheter att klara av kraven som ställs i dag.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 9 och 16 bort

hemställa

9. beträffande nationella prov

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 5 och

1997/98:Ub29 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

16. beträffande läraryrkets status

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. Allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd (mom. 10)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

När det gäller resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd vill jag

peka på att studier som rör elever med koncentrationssvårigheter visar

betydelsen av att klassen inte är alltför stor. Elever med

koncentrationssvårigheter kan ofta uppträda mycket oroligt. Jag vill med kraft

framhålla att det behövs kunskaper om vilka kvaliteter i verksamheten som har

en positiv inverkan på elever med koncentrationssvårigheter och hur

specialpedagogisk kompetens kan användas för att hjälpa dessa barn.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 10 bort

hemställa

10. beträffande allmänt om resurser m.m. till elever med behov av

särskilt stöd

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 9 och med anledning

av motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 10, 1997/98:Ub33 yrkandena 2, 3 och 5,

1997/98:Ub250 yrkandena 3 och 5 och 1997/98:Ub807 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

10. Grundskolans timplan, m.m. (mom. 12 och 14)

Andreas Carlgren (c) anför:

Jag anser att grundskolans timplan bör avskaffas fortare än vad regeringens

förslag om en försöksverksamhet i vissa kommuner medger. Timplanen bör

avskaffas successivt. Jag vill betona att det är av största vikt att en

avveckling inte leder till sänkt kvalitet. Utvärderings- och kvalitetsarbetet

måste samtidigt bli bättre. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

om hur en avveckling bör gå till.

Enligt min mening bör inriktningen av översynen av skollagen vara följande.

1. Skollagen skall utgå från att skolans åtagande inte upphör förrän eleven har

fått godkända kunskaper. 2. Skolornas självstyre skall stärkas. 3.

Skolledningens befogenheter och ansvar skall klargöras inom ramen för ökad

decentralisering från kommunen till skolorna. 4. Krav skall ställas på

nationell och kommunal utvärdering. 5. Starkare möjligheter för lärarnas

inflytande när det gäller pedagogik och lärande skall skapas.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 12 och 14

bort hemställa

12. beträffande grundskolans timplan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub28 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 4 och 1997/98:Ub29 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande inriktning av översyn av skollagen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub28 yrkande 2 och med avslag på

motion 1997/98:Ub27 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

Särskilt yttrande

1. Skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. (mom. 6, 7 och 12)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Jag vill i detta särskilda yttrande redovisa Vänsterpartiets grundläggande

inställning i vissa frågor som har aktualiserats i detta betänkande men där jag

har avstått från att reservera mig, eftersom det inte föreligger något förslag

från regeringen att ta ställning till.

När det gäller skolstartsålder och grundskolans omfattning anser vi att

förskoleklassen är ett första steg i en förändring av det obligatoriska

skolväsendet. På sikt anser vi att en sammanhållen, flexibel 13-årig

ungdomskola som är mer anpassad till ungdomars olika utvecklingsstadier skall

införas.

Beträffande grundskolans betygssystem anser vi att kunskap inte kan mätas på

ett objektivt sätt. Grundvalen för alla former av en graderad betygsskala

faller därmed enligt vår uppfattning. Betygsättningen bidrar till ett klimat

präglat av konkurrens i stället för samarbete och till en negativ

självuppfattning hos vissa elever. Betyg ger inte heller någon bra prognos för

lämplighet och förutsättningar för högre studier. Enligt vår uppfattning bör

grundskolan vara betygsfri.

I en skola styrd av tydliga mål bör timplanen i grundskolan på sikt

avskaffas.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Propositionen.......................................1

Motionerna..........................................2

Utskottet...........................................5

Inledning.........................................5

Propositionen i korthet...........................6

Gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen

och fritidshemmet

6

Struktur och inriktning.........................6

Propositionen.................................6

Motionerna....................................7

Utskottets bedömning..........................7

Läroplanens innehåll............................9

Propositionen.................................9

Motionerna...................................10

Utskottets bedömning.........................10

Skolstartsålder, grundskolans omfattning, m.m....11

Motionerna...................................11

Utskottets bedömning.........................12

Betyg m.m........................................13

Motionerna...................................13

Utskottets bedömning.........................14

Elever med behov av särskilt stöd................15

Propositionen................................15

Motionerna...................................16

Utskottets bedömning.........................17

Grundskolans timplan.............................20

Propositionen................................20

Motionerna...................................20

Utskottets bedömning.........................20

Behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program

21

Propositionen................................21

Motionerna...................................21

Utskottets bedömning.........................21

Översyn av skollagen.............................22

Propositionen................................22

Motionerna...................................22

Utskottets bedömning.........................23

Övrigt...........................................23

Skolans personal...............................23

Skolans arbetsmiljö............................25

Undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)25

Hemställan.......................................26

Reservationer......................................28

1. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (mom. 1, 2, 6, 7, 12 och 14) (m)

28

2. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (mom. 1 och 10) (mp)

30

3. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (mom. 1, 4 och 6) (kd)

31

4. Individuella studieplaner (mom. 3) (m, c).....32

5. Skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. (mom. 6) (c, fp)32

6. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 7, 10, 12, 17, 18, 19 och

20) (fp) 33

7. Utvecklingssamtal (mom. 8) (fp, kd)...........35

8. Nationella prov, m.m. (mom. 9 och 16) (m, c, fp, kd)35

9. Allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd (mom.

10) (v) 36

10. Grundskolans timplan, m.m. (mom. 12 och 14) (c)36

Särskilt yttrande..................................37

1. Skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. (mom. 6, 7 och 12) (v)

37

Regeringens lagförslag.............................38

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)38