Bet. 1997/98:UbU2

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU02

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till anslag till olika former av

studiestöd samt ett fyrtiotal motionsyrkanden. Regeringens förslag innebär

bl.a. att studiebidraget i studiehjälpen höjs, att stipendium efter basår i

komvux bara skall lämnas till studerande under 20 år och att timersättningen

till deltagare i sfi slopas. Vidare begränsas möjligheterna att få studiemedel

under forskarutbildning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag med ett undantag. Utskottet anser

att förutsättningarna för att få studiemedel för utlandsstudier bör behandlas

tillsammans med förslag om ett nytt studiefinansieringssystem. Ett sådant

förslag väntas bli framlagt i sådan tid att det kan genomföras år 2000. I

stället för en besparing på anslaget till studiemedel föreslår utskottet därför

en lika stor besparing på anslaget till svux för NT-utbildning. Detta är

möjligt eftersom antalet antagna till NT-utbildning hösten 1997 blivit något

mindre än regeringen räknat med.

Reservation finns från m, v, mp och kd mot ändringarna i reglerna om

studiemedel för forskarutbildning. Dessutom finns andra reservationer från fp,

v, mp och kd.

Fyra partier redovisar sina budgetalternativ i särskilda yttranden.

Moderaterna motsätter sig studiebidragshöjningen och basårsstipendierna, och de

vill på sikt avskaffa svux för NT-utbildning. Folkpartiet vill avskaffa svux

både för NT-utbildning och YTH. De vill återinföra barntillägg i svux och svuxa

och avskaffa basårsstipendierna. Vänsterpartiet föreslår 1 miljard kr för att

man skall kunna ge särskilt utbildningsbidrag under en tredje termin. Inom

miljarden vill de också finansiera besparingen på anslaget till studiemedel och

bibehållande av timersättningen vid sfi. De vill avskaffa svux vid

specialpedagogutbildning. Kristdemokraterna vill återinföra barntillägg i svuxa

och behålla timersättningen vid sfi, men de vill avskaffa basårsstipendierna

och svux vid NT-utbildning.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998,

utgiftsområde 15 Studiestöd föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring,

4. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår angående timersättning,

5. att riksdagen godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för det

samlade behovet för studielån om 71 miljarder kronor t.o.m. budgetåret 1998,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att för Talboks- och

punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av studentlitteratur, för

högst 6 miljoner kronor, som medför utgifter efter år 1998,

7. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd enligt sammanställning i bilaga 6 till detta betänkande.

Regeringens lagförslag återfinns som bilaga 1, bilaga 2 respektive bilaga 3

till detta betänkande.

Motionerna

1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gymnasiestudier utomlands.

1997/98:Ub260 av Barbro Johansson och Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att enhetliga regler skall gälla för deltagare i det s.k.

Kunskapslyftet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att samordning och information till berörda anordnare skall gälla i

Kunskapslyftet och vid införandet av liknande åtgärder.

1997/98:Ub278 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studier av

konsekvenserna av att tillämpa särskilt utbildningsbidrag under det andra

studieåret.

1997/98:Ub441 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen avslår regeringens förslag att begränsa rätten att bedriva

forskarstudier med studiemedel.

1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen avslår regeringens förslag om förlängning under 1998 av

möjligheten att studera med stöd av s.k. NT-arvoden,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag om stipendium för dem som läst

s.k. basår vid komvux,

13. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskilt studiestöd för YTH-

utbildningarna,

14. att riksdagen avvisar regeringens förslag till besparing på anslaget för

svenska studenters möjlighet att studera med studiemedel utomlands,

15. att riksdagen avvisar regeringens förslag om en begränsning till tre år

av den tid som studiemedel kan erhållas för studier i utlandet.

1997/98:Ub482 av Andreas Carlgren m.fl. © vari yrkas

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om villkor för studiemedel på

forskarutbildningen.

1997/98:Ub702 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att se över

studiemedelssystemet.

1997/98:Ub706 av Cinnika Beiming och Carina Moberg (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inkomstprövningen i studiestödssystemet.

1997/98:Ub707 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen för

budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de

ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning.

1997/98:Ub710 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skärpta krav på studieresultat,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skärpt kontroll av studieaktivitet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om höjt fribelopp,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om fortsatt NT-arvode,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om fortsatta stipendier till bas-

årsplatser,

8. att riksdagen beslutar återinföra barntillägg i svuxa,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag om att timersättning för sfi-

undervisning inte längre skall beviljas,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag om att införa striktare regler

för studiemedel för utlandsstudier,

13. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning.

1997/98:Ub713 av Mona Berglund Nilsson och Sverre Palm (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inkomster under studietiden.

1997/98:Ub715 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning.

1997/98:Ub716 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i studiestödslagen

(1973:349) avseende uppräkning av studiebidraget i enlighet med vad som anförts

i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Studiehjälp m.m. anvisa

1 854 056 000 kr för budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Studiemedel m.m. anvisa

9 930 570 000 kr för budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. anvisa

7 753 280 000 kr för budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget A 7 Särskilt vuxenstudiestöd

anvisa 292 371 000 kr för budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:Ub719 av Annika Jonsell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om fribelopp för studie- medel.

1997/98:Ub720 av Eskil Erlandsson © vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till besparing för

utlandsstudier,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skärpt kontroll för studieaktivitet.

1997/98:Ub721 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ytterligare

utreda möjligheten till fortsatta studier.

1997/98:Ub805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

15. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om internationaliseringen av den högre utbildningen och

deltagande i internationellt forskningsutbyte.

1997/98:Ub806 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barntillägg i svux och svuxa i väntan på ett nytt studiemedelssy-

stem.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

60. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning (tabell 1),

61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

åren 1999 och 2000 (enligt tabell 1).

1997/98:Ub808 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om problem med samordning mellan a-kassan och CSN.

1997/98:Kr601 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar att bestämmelserna om särskilt utbildningsbidrag

liberaliseras enligt vad som anförts i motionen.

1997/98:A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de ekonomiska villkoren för föräldrar som studerar.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har den 20 november fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 15

Studiestöd för budgetåret 1998 (prop. 1997/98:1 Förslag till statsbudget,

finansplan m.m., bet. FiU1, rskr. 35). Ramen omfattar 21 333 755 000 kr.

Studiestödet utgör ett viktigt redskap i utbildningspolitiken. De senaste årens

utbildningssatsningar har inneburit att antalet personer som får studiemedel

har ökat kraftigt. Antalet studiemedelstagare i gymnasial utbildning

(studerande över 20 år) ökade med 22 % mellan budgetåren 1995/96 och 1996/97.

Utbetalningen av lån till sådana studerande ökade under samma period med 436

miljoner kr. Parallellt med den stora satsningen på vuxenutbildning - det s.k.

Kunskapslyftet - infördes den 1 juli 1997 en ny stu- diestödsform, nämligen

särskilt utbildningsbidrag. Arbetslösa i åldern 25-55 år kan beviljas detta

studiestöd, som helt och hållet är ett bidrag. Även anställda kan under vissa

förutsättningar beviljas särskilt utbildningsbidrag. Efterfrågan på särskilt

utbildningsbidrag är mycket stor.

I budgetpropositionen förra året anmälde regeringen sin avsikt att under år

1997 återkomma till riksdagen med ställningstagande till

Studiestödsutredningens förslag om ett sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90,

prop. 1996/97:1 utg.omr. 15). Regeringen tog på nytt upp frågan i

vårpropositionen och meddelade då sin avsikt att återkomma avseende ett nytt

återbetalningssystem för studielånen grundat på utredningens förslag kombinerat

med en prövning av bidragsandelens storlek för genomförande år 2000. I årets

budgetproposition bekräftas denna avsikt.

Utskottet tar i det följande först upp ett antal sakfrågor inom de olika

studiestödssystemen. Därefter behandlas anslagen inom utgiftsområdet och sist

några övriga frågor.

1 Studiehjälp

Regeringen föreslår - i konsekvens med sitt förslag under utgiftsområde 12 att

höja barnbidragets belopp - att studiebidraget i studiehjälpen skall höjas från

640 till 750 kr per månad fr.o.m. den 1 januari 1998. Förslaget kräver en

ändring av 3 kap. 6 § studiestödslagen (1973:349).

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1997/98:Ub716 yrkande 1 att

regeringens förslag om ändring i studiestödslagen skall avslås. Motionärerna

har i sin beräkning av anslaget beaktat detta.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motionsyrkandet. Studiebidragets belopp bör liksom tidigare följa barnbidragets

belopp och alltså höjas när barnbidraget höjs, liksom det sänktes när

barnbidraget sänktes (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. SfU12, rskr. 278).

2 Studiemedel

Regeringen aviserade i vårpropositionen besparingar på 60 miljoner kr inom

studiemedelsområdet (prop. 1996/97:150, yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). I

budgetpropositionen redovisar regeringen nu hur dessa besparingar skall uppnås.

I ett antal motioner framförs andra förslag som, om de bifalls av riksdagen,

får konsekvenser såväl för studiestödslagen som för anslagsbeloppet.

Skärpning av reglerna för återkrav, när någon fått studiestöd felaktigt

Regeringen föreslår ändringar i 9 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349) som

innebär att studiemedel alltid skall korrigeras i efterhand med hänsyn till den

studerandes faktiska inkomst under året/kalenderhalvåret. I sådana fall skall

det inte längre behövas att den studerande har insett eller bort inse att hon

eller han har fått för högt studiemedelsbelopp. Enligt regeringens förslag

skall belopp som understiger en av regeringen fastställd miniminivå (exempelvis

300 kr) dock inte krävas tillbaka. För närvarande sker efterkontrollen genom

samkörning av de uppgifter som den studerande lämnat till CSN mot

inkomstuppgifterna i Riksskatteverkets register.

Återkrav på grund av ökade inkomster förekommer bara när det gäller

studiemedel. Återkrav på grund av andra ändrade förhållanden kan däremot

förekomma även när det gäller andra former av studiestöd. Det kan röra sig om

avbrott i studierna, ändrad omfattning av studierna eller byte av utbildning,

och den studerande skall anmäla sådana förändringar. I sådana fall skall enligt

regeringens mening i princip alltid rätten till studiestöd omprövas. När den

studerande själv har orsakat att studiestöd utbetalats felaktigt bör återkrav

ske utan någon prövning av om hon eller han har insett eller bort inse att det

var fel. Även detta föranleder ändring i 9 kap. 2 § studiestödslagen. Om någon

fått studiestöd felaktigt på något annat sätt skall däremot återkrav bara ske

om vederbörande inte varit i god tro.

Regeringen föreslår också att det införs en bestämmelse om att krav på

återbetalning skall kunna efterges helt eller delvis, om det finns synnerliga

skäl.

U t s k o t t e t delar regeringens uppfattning och tillstyrker förslagen

till ändringar i 9 kap. 2 § studiestödslagen.

Dessa skärpningar beräknar regeringen skall medföra en besparing på 36

miljoner kr.

Studiemedel för studier utomlands

Regeringen gör i propositionen bedömningen att möjligheterna att få studiemedel

för studier utanför Norden bör begränsas till i huvudsak utbildningar på

högskolenivå. Beviljningen av extra lån för undervisningsavgifter bör enligt

regeringens mening vara mer restriktiv än hittills. Regeringen avser att uppdra

åt Högskoleverket att efter samråd med CSN lämna förslag om vilka utbildningar

utomlands som lämpligen bör ge rätt till statligt studiestöd. Eftersom det är

nödvändigt att redan nu begränsa utflödet av bidrag och lån anser dock

regeringen att de förslag till begränsningar som CSN redovisat i sitt remissvar

över Studiestödsutredningens betänkande tills vidare utgör lämpligt avvägda

prioriteringar. Dessa beskrivs i propositionen. Regeringen förordar dock inte

CSN:s förslag (som också framförts av Studiestödsutredningen) att studiestöd

för undervisningsavgifter vid utlandsstudier skall utgå i form av bidrag i

stället för som nu i form av lån. I stället anser regeringen att den nuvarande,

av CSN fastställda, lånegränsen på 6 000 kr per månad för undervisningsavgifter

bör sänkas till 3 000 kr per månad.

I motioner från fyra partier avstyrks regeringens förslag när det gäller

studiestöd för studier utomlands. Vikten av internationellt utbyte framhålls i

motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 15. Enligt motion 1997/98:Ub720 © kommer

regeringens förslag att leda till att studier utomlands blir en klassfråga

(yrk. 1). Motionärerna anser att den besparing på 26 miljoner kr som regeringen

vill uppnå med sitt förslag i stället bör göras genom att man skärper

kontrollen av studieaktivitet under den sista studiemedelsterminen (yrk. 2).

Tvärt emot regeringens uppfattning bör fler uppmuntras att söka sig utomlands

för att skaffa sig kulturkompetens och nya språk, hävdas det i motion

1997/98:Ub474 (fp) yrkande 14. Samma motionärer avstyrker uttryckligen

regeringens förslag om begränsning till tre år av den tid man kan få

studiemedel för studier i utlandet (yrk. 15). Den uttalade ambitionen att

halvera antalet svenska ungdomar som studerar utomlands är helt orimlig, heter

det i motion 1997/98:Ub221 (fp) som handlar om gymnasieskolan (yrk. 12). I

motion 1997/98:Ub710 (kd) yrkande 10 sägs att det är en motsägelse när

regeringen vill slå vakt om internationaliseringsprocessen men samtidigt

ifrågasätter nyttan av utlandsstudier. Besparingarna är enligt motionärerna

kontraproduktiva och begränsningen av lånen för undervisningsavgifter

förstärker den sociala snedrekryteringen. Moderaterna, Folkpartiet och

Kristdemokraterna beräknar under anslaget Studiemedel m.m. 26 miljoner kr mer

än regeringen.

U t s k o t t e t vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Det är självklart viktigt att slå vakt om internationaliseringsprocessen inom

utbildningsområdet och studerandeutbytet länder emellan. Frågan om

förutsättningarna för att få svenskt studiestöd vid studier utomlands bör

enligt utskottets mening behandlas tillsammans med förslag om ett nytt studie-

stödssystem. Regeringen har aviserat ett sådant förslag som är tänkt för

genomförande år 2000. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka att

riksdagen nu tar ställning i sak till de förändringar av nuvarande regler på

området som regeringen skisserar i propositionen. De nuvarande regler som

regeringen vill förändra är till största delen fastställda av CSN i

föreskrifter som myndigheten har bemyndigande att utfärda.

Syftet med de förändringar som regeringen beskriver i propositionen är att

uppnå en besparing på ca 26 miljoner kr. Utskottet återkommer i avsnitt 4 till

frågan om anslagsbeloppen inom utgiftsområdet.

Begränsning av möjligheterna till studiemedel under forskarutbildning

Regeringen framlägger i budgetpropositionen under utgiftsområde 16 förslag om

en reformerad forskarutbildning. Reformförslaget och ett antal motions-

yrkanden om detta behandlas i utskottets betänkande 1997/98:UbU7.

Som ett led i reformen ingår att regeringen vill ändra nuvarande generösa

möjligheter att få studiemedel under forskarutbildning. Studiemedel för

eftergymnasiala studier kan enligt studiestödslagen lämnas under högst sex år

(tolv terminer). Om det finns särskilda skäl kan man dock beviljas studiemedel

utöver denna tid. Det har utvecklats en praxis som innebär att doktorander i

praktiken kan få studiemedel under hela forskarutbildningen även om

sexårsgränsen väsentligt överskrids. Regeringen påpekar att de flesta som får

studiemedel för doktorandstudier kan förmodas få en stor del av lånen avskrivna

till sist, eftersom deras sammanlagda skulder kommer att bli mycket höga.

Regeringen vill nu införa följande begränsningar av möjligheterna att få

studiemedel för forskarutbildning.

1. Forskarutbildning skall inte vara ett särskilt skäl att få studiemedel

utöver den maximitid (f.n. sex år) som gäller som huvudregel.

2. Studiemedel skall inte kunna beviljas åt en doktorand som har eller har

haft anställning som doktorand eller får eller har fått utbildningsbidrag för

doktorander.

För att genomföra detta föreslår regeringen ändringar i 4 kap. 8 § första

stycket studiestödslagen (1973:349).

Centerpartiet och Kristdemokraterna yrkar i motionerna 1997/98:Ub482 ©

yrkande 6 och 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 7 avslag på regeringens förslag.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anta regeringens förslag till

lagändring och avslå motionsyrkandena. Utskottets resonemang rörande bl.a. stu-

diefinansiering under forskarutbildning redovisas i betänkande 1997/98: UbU7. I

resonemanget ingår bl.a. att doktorander har möjlighet att inleda sina studier

med stöd av studiemedel.

Inkomstprövningen för studiemedel (det s.k. fribeloppet)

Kristdemokraterna framför i motion 1997/98:Ub710 åsikten att systemet med en

inkomstgräns för studiemedel - s.k. fribelopp - är kontraproduktivt och bidrar

till social snedrekrytering. De anser att fribeloppet bör höjas rejält eller

helst avskaffas (yrk. 5). Eftersom en sådan höjning skulle medföra ytterligare

kostnader pekar motionärerna på möjligheterna att göra en striktare kontroll av

studieaktivitet och att höja kravet på studieresultat för fortsatta studiemedel

på det sätt som Studiestödsutredningen föreslagit (yrk. 4 resp. 3). Dessa

skärpningar avses kompensera kostnadsökningen som följer av ett höjt fribelopp.

- Enligt motion 1997/98:Ub719 (m) är det rimligt att inte ha någon gräns för

inkomster vid sidan av studierna. - Motionerna 1997/98:Ub702, 1997/98:Ub706 och

1997/98:Ub713 (alla s) tar upp frågan hur inkomster under olika delar av

kalenderåret skall behandlas vid beviljandet av studiemedel. Enligt

motionärerna missgynnas vissa studenter av de nuvarande reglerna.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Frågan om inkomstprövningen av

studiemedel behandlas i Studiestödsutredningens betänkande, som regeringen ännu

inte har tagit ställning till. En förändring av fribeloppsreglerna inom ramen

för det nuvarande studiemedelssystemet skulle dels kräva ändringar i

studiestödslagen, dels få ekonomiska konsekvenser som inte är klarlagda.

Utskottet anser därför att riksdagen bör avvakta regeringens förslag om

studiestödet fr.o.m. år 2000.

3 Vuxenstudiestöd

Regeringens förslag till förändringar när det gäller olika slag av vuxenstudie-

stöd är i sammanfattning följande

* anslagsbeloppet under anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. ökas motsvarande

det ökade antalet platser inom vuxenutbildningssatsningen (det s.k.

Kunskapslyftet)

* arbetslösa som haft särskilt utbildningsbidrag under ett år skall få förtur

till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)

* beloppen i särskilt vuxenstudiestöd (svux) och i svuxa skall beräknas med

utgångspunkt i den lägsta dagpenning som enligt förordningen om aktivitetsstöd

(1996:1100) gäller för den som har rätt till arbetslöshetsersättning

* den som får särskilt utbildningsbidrag skall inte samtidigt kunna få

studiemedel, svux, svuxa eller korttidsstudiestöd

* timersättning skall endast ges till deltagare i särvux (inte längre till

deltagare i sfi)

* stipendium till den som fullföljt basår inom komvux skall bara ges till

ungdomar under 20 år.

Särskilt utbildningsbidrag

Den nya studiestödsformen särskilt utbildningsbidrag infördes den 1 juli 1997 i

samband med starten av det s.k. Kunskapslyftet. Särskilt utbildningsbidrag kan

lämnas till arbetslösa vuxna i åldern 25-55 år för studier på grundskole- och

gymnasienivå under ett år. Även personer som har anställning kan beviljas

särskilt utbildningsbidrag under ledighet för sådana studier, under

förutsättning att arbetsgivaren tar in en av arbetsförmedlingen anvisad

långtidsarbetslös i samma omfattning som den anställde är ledig. Regeringen

meddelar i propositionen att denna studiestödsform kommer att behållas under

hela den femårsperiod som Kunskapslyftet pågår.

I propositionen föreslås ändringar i 4 kap. 3 § och 7 kap. 1 §

studiestödslagen (1973:349) som innebär att studiemedel, svux och svuxa inte

får beviljas eller tas emot för samma tid som särskilt utbildningsbidrag.

Vidare föreslås att tid då man haft särskilt utbildningsbidrag skall inräknas i

den maximitid på tre år som gäller för studiestöd till vuxna för studier på

grundskole- och gymnasienivå (4 kap. 8 § andra stycket studiestödslagen). Det

föreslås också en bestämmelse i 5 kap. 6 § studiestödslagen om att den som har

särskilt utbildningsbidrag inte kan få korttidsstudiestöd under samma period.

Motsvarande gäller redan för den som har studiehjälp, studiemedel, svux eller

svuxa.

U t s k o t t e t har inget att invända utan tillstyrker regeringens

förslag.

Fyra motioner tar upp villkoren för dem som studerar inom Kunskapslyftet.

Vänsterpartiet begär i motion 1997/98:Kr601 yrkande 7 att bestämmelserna om

särskilt utbildningsbidrag skall liberaliseras. Motionärerna påpekar att många

i dag anställs på deltid eller på timbasis eller har korta vikariat mellan

perioder av arbetslöshet och med nuvarande regler inte kan få särskilt

utbildningsbidrag. - Enhetliga regler för alla som studerar i Kunskapslyftet

begärs i motion 1997/98:Ub260 (mp) yrkande 1. Motionärerna skriver att den som

är över 45 år enligt regelerna inte kan få studielån efter året med särskilt

utbildningsbidrag. De som studerar i Kunskapslyftet med kontant

arbetsmarknadsstöd (KAS) eller annan låg ersättning och får kompletterande

socialbidrag kan enligt motionärerna inte läsa på gymnasienivå, eftersom

studier på den nivån inte accepteras för socialbidrag. I motionen påtalas också

(yrk. 2) att det har brustit i samordning och information. Många fackförbund

har inte varit informerade om hur ersättningen fungerar. - I motion 1997/98:

Ub278 (s) välkomnas regeringens förslag att den som haft särskilt

utbildningsbidrag i ett år skall ha förtur till svuxa. Motionärerna vill att

regeringen skall belysa konsekvenserna av att tillämpa det formella regelverk

som gäller det särskilda utbildningsbidraget (t.ex. i fråga om åldersgräns,

krav på arbetslöshet, studiernas omfattning) också på det bidrag som utgår

under det andra studieåret. Detta kan enligt motionen förenas med en egeninsats

i form av en lånedel i studiefinansieringssystemet. Samma förslag förs fram i

motion 1997/98:Ub721 (s). - I motion 1997/98:Ub808 (s) yrkande 1 påtalas

problem i samordningen mellan a-kassan och CSN. Ibland har a-kassan stoppat

ersättningen innan CSN fattat beslut om särskilt utbildningsbidrag, så att den

studerande inte haft pengar från någotdera hållet. När kursstarten blivit

uppskjuten har det också uppstått problem, eftersom a-kasseersättningen har

upphört och det beviljade särskilda utbildningsbidraget inte betalas ut förrän

kursen faktiskt har startat.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena. Utskottet

utgår från att regeringen inför nästa budgetproposition överväger om

studiefinansieringsvillkoren för dem som läser inom ramen för Kunskapslyftet

kan förbättras i något avseende inom då tillgänglig utgiftsram. Ett beslut av

riksdagen i enlighet med förslaget i motion 1997/98:Kr601 kan utskottet inte

ställa sig bakom, eftersom det närmare innehållet i de bestämmelser

motionärerna önskar inte redovisats i motionen och deras ekonomiska

konsekvenser inte heller är klarlagda. De idéer som förs fram i motionerna

1997/98:Ub278 och 1997/98:Ub721 faller på ett naturligt sätt inom ramen för

regeringens beredning av ett nytt studiefinansieringssystem som skall träda i

kraft år 2000. Bidragsdelens storlek tillhör ju det som regeringen enligt

propositionen avser att ta ställning till i det sammanhanget. Administrativa

problem av det slag som påtalas i motionerna 1997/98:Ub260 och 1997/98:Ub808

bör enligt utskottets mening lösas av regeringen och myndigheterna utan några

särskilda initiativ av riksdagen.

Svux och svuxa

Regeringens förslag när det gäller dagpenningens storlek kräver ändring i 7

kap. 7 § studiestödslagen (1973:349) och i 2 § lagen (1983:1030) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1

januari 1998. Rätten till förtur till svuxa för dem som haft särskilt

utbildningsbidrag föreslås bli införd i en ny paragraf, 3 a §, i lagen om

särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Denna skall enligt regeringens förslag

träda i kraft den 1 juli 1998.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lagändringar i dessa delar.

Folkpartiet och Kristdemokraterna för i motionerna 1997/98:A806 yrkande 17,

1997/98:Ub806 yrkande 3 respektive 1997/98:Ub710 yrkande 8 fram förslag om att

återinföra barntillägg i svuxa. Folkpartiets förslag avser även svux. Båda

partierna framhåller att borttagandet av barntillägget hösten 1995 medförde att

många ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, tvingades avbryta sina studier. I

sina anslagsberäkningar har Folkpartiet räknat med att återinförandet av

barntillägg i både svux och svuxa kostar 205 miljoner kr år 1998.

Kristdemokraterna räknar med en kostnad på 180 miljoner kr.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Frågan om barntillägget har

behandlats av riksdagen minst fem gånger under innevarande mandatperiod (bet.

1994/95:SfU12, yttr. 1994/95:SfU7y, bet. 1995/96:SfU5, yttr. 1995/96: SfU2y,

bet. 1996/97:UbU2). Utskottet delar den uppfattning som låg till grund för att

barntillägget avskaffades, nämligen att barntillägget inte är förenligt med den

inkomstbortfallsprincip som vuxenstudiestöden bygger på och att familjens

storlek i stället bör beaktas inom ramen för familjepolitiken. Utskottet utgår

ifrån att regeringens beredning av Studiestödsutredningens betänkande även

innefattar frågan om samhällets ekonomiska stöd till studerande ensamföräldrar,

som behandlas av utredningen i avsnitt 5.3 (SOU 1996:90).

Rätten till svux för studerande i yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH)

föreslås i Folkpartiets kommittémotion 1997/98:Ub474 yrkande 13 upphöra.

Motionärerna har beaktat detta i sitt budgetförslag.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Frågan om rätten

till svux för YTH-studenter har behandlats av riksdagen många gånger under

senare år, senast vid behandlingen av budgetpropositionen för år 1997 (prop.

1996/97:1, bet. UbU2, rskr. 101). När denna rätt efter förslag från den

borgerliga regeringen avskaffades fr.o.m. den 1 juli 1994 sjönk antalet sökande

till YTH-utbildning kraftigt (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. SfU13, rskr. 172).

Den nya regeringen beslutade därför om återinförande fr.o.m. januari 1995.

Liksom förra året hänvisar utskottet till YTH:s stora betydelse både för den

enskildes utvecklingsmöjligheter och för att tillgodose industrins behov av

kompetens för vissa kvalificerade funktioner. Det är därför viktigt att slå

vakt om en god rekrytering till YTH.

Särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid vissa lärarutbildningar

Studenter i utbildning som leder till specialpedagogexamen samt i

påbyggnadsutbildning till sådan examen har i princip rätt till svux. Medel

beräknas under ett särskilt anslag.

Vänsterpartiet föreslår - utan närmare motivering - i sitt budgetalternativ i

motion 1997/98:Ub707 att hela anslaget tas bort.

U t s k o t t e t avstyrker motionen på denna punkt. När motsvarande förslag

behandlades förra året anförde Vänsterpartiet att specialpedagogutbildning i

allt större utsträckning anordnas genom kortare kurser och på deltid. Utskottet

avstyrkte och riksdagen avslog förslaget (bet. 1996/97:UbU2, rskr. 101).

Eftersom det fortfarande är brist på speciallärare är det enligt utskottets

mening motiverat att behålla det särskilda vuxenstudiestödet till dem som på

minst halvtid bedriver studier för specialpedagogexamen eller i

påbyggnadskurser på sådan examen.

Särskilt vuxenstudiestöd till studerande i s.k. NT-utbildning

Riksdagen beslutade våren 1995 (prop. 1994/95:139, bet. UbU15, rskr. 353) att

ge möjlighet för 9 000 studenter i åldrarna mellan 28 och 48 år att gå igenom

en teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning med en förmånligare

studiefinansiering (särskilt vuxenstudiestöd) än vanliga studiemedel. En

förutsättning är också att den sökande har förvärvsarbetat motsvarande fem år

på heltid. Alla de 9 000 platserna har ännu inte tagits i anspråk, och

regeringen föreslår därför i budgetpropositionen (utg.omr. 16) att antagning

till sådan s.k. NT-utbildning skall göras även under år 1998, dock endast till

en högst treårig utbildning samt vid behov till basår före denna. Under

utgiftsområde 15 föreslås medel till studiestödet för detta under år 1998

(drygt 517 mkr).

Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår i motionerna 1997/98:Ub474 yrkande

9 respektive 1997/98:Ub710 yrkande 6 att möjligheten till svux vid NT-

utbildningar skall avskaffas. Båda partierna beräknar därför i sina bud-

getalternativ inga medel för detta ändamål. Moderata samlingspartiet, som också

anser att det särskilt förmånliga studiestödet för NT-utbildningarna bör

avskaffas, räknar i sitt budgetalternativ med en utfasning av stödet under en

längre tid (mot. 1997/98:Ub716 yrk. 5). Moderaterna minskar därför anslaget med

225 miljoner kr år 1998.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena. Om de som

redan befinner sig i NT-utbildningen och nu får särskilt vuxenstudiestöd skulle

mista detta stöd, är det mycket stor risk att många av dem - kanske de flesta -

avbryter studierna. Satsningen på NT-utbildning med särskilt vuxenstudiestöd

har enligt utskottets mening påtagligt bidragit till att höja rekryteringen

till naturvetenskaplig och teknisk utbildning, vilket är ett angeläget

samhällsintresse. Utskottet behandlar i betänkande 1997/98:UbU1 avsnitt 3.3

frågan om antagning på NT-platser till vissa lärarutbildningar.

Timersättning vid sfi

Timersättning lämnas i dag till sådana deltagare i vuxenutbildning för

utvecklingsstörda (särvux) och i svenskundervisning för invandrare (sfi) som på

grund av studierna förlorar arbetsinkomst, ersättning från a-kassa eller

kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Ersättningen är inte knuten till

inkomstbortfallets storlek utan lämnas med ett fast belopp, för närvarande 75

kr per klocktimme som mottagaren deltar i undervisningen.

Regeringen begär riksdagens godkännande av att timersättning inte längre

skall utgå för deltagande i sfi. Eftersom timersättning vid sfi nämns i 3 kap.

5 § samt 8 kap. 12 § lagen om allmän försäkring (1962:381) föreslår regeringen

även ändringar däri. Borttagandet av timersättningen vid sfi ingår i de

besparingar som regeringen aviserade i vårpropositionen. Besparingen angavs där

bli ungefär 85 miljoner kr.

Regeringen anser att de invandrare som i dag deltar i sfi och som inte

omfattas av flyktingmottagandet i princip bör erbjudas samma studiestöd som

övriga vuxenstuderande. Enligt gällande regler kan studier i en annan skolform,

t.ex. komvux, i viss utsträckning kombineras med deltagande i sfi. Sfi-

studierna tillgodoräknas då i det studieprogram som ligger till grund för

studiestöd. Av de drygt 40 000 personer som läsåret 1996/97 deltog i sfi-

undervisning fick endast omkring 3 500 timersättning.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1997/98:Ub710 yrkande 9 att riksdagen

skall avslå regeringens förslag att slopa timersättningen för deltagare i sfi.

Motionärerna hävdar att många invandrare som behöver sfi kan så lite svenska

att de inte kan delta i annan undervisning i komvux. För enbart sfi-studier kan

studiemedel, svux eller svuxa - enligt nuvarande regler i studie-

stödsförordningen - inte beviljas.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag att

timersättning inte skall utgå vid sfi och därmed avslå motionsyrkandet. Den

princip som regeringen förordar, nämligen att deltagare i sfi som inte omfattas

av flyktingmottagandet bör erbjudas samma studiestöd som övriga

vuxenstuderande, är enligt utskottets mening riktig. För vilken utbildning de

olika studiestöden kan lämnas bestäms av regeringen eller myndighet som

regeringen utser.

Regeringens förslag till ändringar i lagen om allmän försäkring (1961:381)

avser dels 3 kap. 5 §, dels 8 kap. 12 §. Riksdagen har beslutat om en ny

lydelse av den sistnämnda paragrafen, men den ändringen har ännu inte trätt i

kraft (prop. 1996/97:107, bet. AU13, rskr. 236). Med anledning av det förslag

som utskottet nu behandlar bör därför riksdagen, när det gäller 8 kap. 12 §,

besluta om ändring i lagen (1997:245) om ändring i lagen (1963:381) om allmän

försäkring. Utskottets förslag på denna punkt framgår av bilaga 4. I fråga om 3

kap. 5 § tillstyrker utskottet regeringens förslag.

Timersättning vid sfi nämns i lagen om allmän försäkring även i 11 kap. 2 §.

Ett förslag till lagändring där behandlas av arbetsmarknadsutskottet i dess

betänkande om utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

Basårsstipendium

Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår i motionerna 1997/98:Ub474 yrkande

12 respektive 1997/98:Ub710 yrkande 7 att något stipendium inte skall ges till

dem som slutfört basår inom komvux. Båda partierna har beaktat detta i sina

budgetförslag.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Kristdemokraterna hävdar att stipendium enligt regeringens förslag är orättvist

mot andra studenter och därför inte försvarbart. Folkpartiet hänvisar till

tidigare ställningstagande i frågan. Utskottet vill framhålla att regeringen nu

redovisar sin avsikt att begränsa stipendierna för dem som fullföljt basåret i

komvux till elever under 20 år. Dessa elever kan inte få studiemedel, utan

enbart studiehjälp i form av studiebidrag. Basårsstipendiet - som utdelas i

efterskott, när utbildningen är fullföljd - blir tillsammans med studiebidrag

under nio månader 16 750 kr. En elev som är över 20 år och deltar i basåret -

vare sig det är i komvux eller vid en högskola - kan få studiemedel, i vilket

det ingår en bidragsdel som för nio månader är 17 707 kr. Utskottet kan mot den

bakgrunden inte finna att basårselever i komvux skulle gynnas på ett orättvist

sätt av stipendiet.

4 Anslagen

Regeringens förslag till anslag för budgetåret 1998 inom utgiftsområde 15

framgår av bilaga 6 spalten Regeringens förslag.

Under anslaget A 1 Studiehjälp m.m. har beloppet beräknats med hänsyn till

höjningen av studiebidraget. Medel för basårsstipendier har flyttats över till

anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m.

Beloppet under anslaget A 2 Studiemedel m.m. har beräknats med hänsyn till

den besparing på 60 miljoner kronor som regeringen räknar med att göra genom

att dels skärpa reglerna om återkrav, dels begränsa möjligheterna till

studiemedel för studier utomlands.

Beloppet under anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. har beräknats med hänsyn

dels till den höjning av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen som

träder i kraft den 29 september 1997 och som påverkar beloppen inom svux, svuxa

och särskilt utbildningsbidrag, dels till det ökade antalet deltagare i

Kunskapslyftet. Under anslaget har också beräknats medel för timersättning vid

särvux och för basårsstipendier (tidigare under andra anslag).

Under anslaget A 4 har beräknats medel för bidrag till kostnader för resor

och boende för döva och hörselskadade elever vid riksgymnasierna i Örebro samt

elever vid Rh-anpassad gymnasieutbildning i Göteborg, Kristianstad, Stockholm

och Umeå. Vidare beräknas under anslaget medel till utgifter för studiesocialt

stöd vid vissa kurser i teckenspråk för föräldrar.

Under anslaget A 5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål har medel

beräknats för stöd till produktion av studielitteratur för högskolestuderande

som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Anslaget ökades kraftigt

förra året och beräknas nu på ungefär oförändrad nivå.

Medel till särskilt vuxenstudiestöd för studerande i utbildning till

specialpedagogexamen m.m. och för studerande i s.k. NT-utbildning beräknas

under anslagen A 6 respektive A 7.

Moderata samlingspartiets budgetalternativ, som redovisas i motion

1997/98:Ub716 yrkandena 2-5, innebär att anslaget A 1 inte räknas upp, eftersom

partiet avstyrker höjningen av studiebidraget. Moderaterna beräknar anslaget A

2 till 26 miljoner kronor mer än regeringen, eftersom besparingen på

utlandsstudier avvisas. Anslaget A 3 dras ner i förhållande till regeringens

förslag, eftersom Moderaterna vill omprioritera studieplatserna i

vuxenutbildningen. Anslaget A 7 minskas med 225 miljoner kr för utfasning av

svux vid NT-studier.

Folkpartiets budgetalternativ i motion 1997/98:Ub715 yrkande 4 innebär att

besparingen på 26 miljoner kr under anslaget A 2 inte görs. Detta anslag ökas

däremot med 110 miljoner kr för studier på sommaren - Folkpartiet föreslår

under utgiftsområde 16 medel för 20 000 platser i sommarkurser - , och minskas

med 25 miljoner kr därför att Folkpartiet avstyrker regeringens förslag att

under utgiftsområde 23 anvisa medel för ytterligare 450 helårsstudenter vid

Sveriges lantbruksuniversitet. Anslaget A 3 ökas med 205 miljoner kr för

barntillägg i svux och svuxa och minskas med 10 miljoner kr för

basårsstipendierna och med 64 miljoner kr för svux till YTH-studenterna, som

Folkpartiet vill ta bort. Anslaget A 7 (svux vid NT-utbildning) tas i

Folkpartiets budgetalternativ bort helt och hållet, vilket innebär en besparing

med drygt 517 miljoner kr.

Vänsterpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub707 att anslaget A 3 ökas med 1

miljard kr (särskilt utbildningsbidrag under en tredje termin) och att anslaget

A 6 (svux till studerande för specialpedagogexamen) tas bort.

Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 60 samma anslagsbelopp

som regeringen.

Kristdemokraterna har i motion 1997/98:Ub710 yrkande 13 beräknat anslaget A 2

Studiemedel utifrån att de förordar en långsammare utbyggnad av både

vuxenutbildningen och högskolan än regeringen. Detta beräknas minska anslaget

med 261 miljoner kr. Samtidigt avstyrker Kristdemokraterna regeringens

besparing på studiemedel för utlandsstudier (26 mkr). Netto blir därför

anslagsförändringen jämfört med regeringens förslag -235 miljoner kr. Anslaget

A 3 Vuxenstudiestöd m.m. vill Kristdemokraterna öka med 180 miljoner kr för

barntillägg i svuxa och med 85 miljoner kr för timersättning vid sfi. De vill

minska anslaget med 10 miljoner kr för basårsstipendier. Kristdemokraterna vill

ta bort anslaget A 7 (svux vid NT-utbildning) helt.

Oppositionspartiernas budgetalternativ framgår av bilaga 6 i en spalt för

varje berört parti.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag med följande undantag. I

avsnitt 2 har utskottet föreslagit att riksdagen inte skall ta ställning till

villkoren för att få studiestöd vid utlandsstudier förrän i samband med ett

förslag från regeringen om nytt studiestödssystem. Förändringar i dessa villkor

har av regeringen planerats för att åstadkomma en besparing år 1998 på 26

miljoner kr. Utskottet föreslår därför att anslaget A 2 Studiemedel m.m. för

budgetåret 1998 räknas upp med 26 miljoner kr. Enligt utskottets bedömning kan

man - utifrån vad som nu är känt om antalet studenter som antagits till s.k.

NT-utbildning hösten 1997 - räkna med att det belopp som regeringen föreslagit

för anslaget A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

naturvetenskapliga och tekniska utbildningar är något större än vad som kommer

att gå åt. Om denna bedömning skulle visa sig felaktig finns en

säkerhetsmarginal i det prognostiserade överskottet år 1997 på detta anslag

(prop. s. 26). Utskottet föreslår att anslaget minskas med 26 miljoner kr. I

övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslagsbelopp och

avstyrker motionsyrkandena om andra belopp. Motion 1997/98:Ub807 yrkande 60 är

tillgodosedd med regeringens förslag och bör därför likaså avslås.

Utskottets förslag återfinns i bilaga 5.

Miljöpartiet föreslår i motion 1997/98:Ub807 yrkande 61 att riksdagen skall

ställa sig bakom en beräknad fördelning av anslagen inom utgiftsområdet för

budgetåren 1999 och 2000. Den fördelning motionärerna beräknar överensstämmer

helt med den som regeringen beräknat i propositionen.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet. För åren 1999 och

2000 har riksdagen nyligen godkänt den preliminära fördelningen av utgifterna

på utgiftsområden som riktlinje för regeringens budgetarbete (prop. 1997/98:1,

yttr. UbU1y, bet. FiU1, rskr. 35). Utskottet anser inte att riksdagen nu mer i

detalj bör ta ställning till anslagsfördelningen inom utgiftsramen för åren

1999 och 2000.

5 Övrigt

Regeringen beräknar det samlade behovet av lån i Riksgäldskontoret till 71

miljarder kr för studielån tagna fr.o.m. år 1989 t.o.m. år 1998.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag

godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av

studielån om 71 miljarder kr t.o.m. budgetåret 1998.

Regeringen anser att Talboks- och punktskriftsbiblioteket bör få bemyndigande

att beställa sådan produktion av studielitteratur som förfaller till betalning

efter år 1998 till ett belopp av 6 miljoner kr.

U t s k o t t e t har inget att invända mot regeringens förslag utan

tillstyrker att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet.

Utöver de ändringar i studiestödslagen som utskottet behandlat i det föregående

föreslår regeringen ändringar i 7 kap. 20 § som är av rent språklig natur eller

följer av förslagen rörande 9 kap. 2 §. Även i 4 kap. 8 § andra stycket görs

rent språkliga ändringar. Ändringarna i studiestödslagen föreslås träda i kraft

den 1 januari 1998.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i

studie- stödslagen (1973:349) i den mån det inte omfattas av vad utskottet har

föreslagit i det föregående.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande studiemedel under forskarutbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 7 och

1997/98:Ub482 yrkande 6, antar regeringens förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 4 kap. 8 § första stycket,

res. 1 (m, v, mp, kd)

2. beträffande det s.k. fribeloppet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub702, 1997/98:Ub706, 1997/98:Ub710

yrkandena 3-5, 1997/98:Ub713 och 1997/98: Ub719,

res. 2 (fp, kd)

3. beträffande regler för dem som studerar i Kunskapslyftet

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub260 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub278,

1997/98:Ub721, 1997/98:Ub808 yrkande 1 och 1997/98:Kr601 yrkande 7,

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

4. beträffande anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret

1998, m.m.

att riksdagen

a) med avslag på motion 1997/98:Ub716 yrkande 1 antar regeringens förslag

till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i den mån det inte

omfattas av vad utskottet hemställt under moment 1,

b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om

särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

c) med avslag på motion 1997/98:Ub710 yrkande 9 godkänner vad regeringen

föreslår angående timersättning,

d) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring såvitt avser 3 kap. 5 §,

e) med anledning av regeringens förslag antar utskottets förslag till lag om

ändring i lagen (1997:245) om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring med den lydelse som framgår av bilaga 4,

f) med anledning av regeringens förslag och motionerna 1997/98: Ub221

yrkande 12, 1997/98:Ub474 yrkandena 14 och 15, 1997/98: Ub710 yrkande 10,

1997/98:Ub720 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98: Ub805 yrkande 15 i denna

del och med avslag på motionerna 1997/98:Ub474 yrkandena 9, 12 och 13,

1997/98:Ub707, 1997/98: Ub710 yrkandena 6-8 och 13, 1997/98:Ub715 yrkande

4, 1997/98: Ub716 yrkandena 2-5, 1997/98:Ub806 yrkande 3, 1997/98:Ub807

yrkande 60 och 1997/98:A806 yrkande 17 för budgetåret 1998 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställning i bilaga 5,

5. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 15 Studie-stöd

budgetåren 1999 och 2000

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 61,

6. beträffande lån i Riksgäldskontoret

att riksdagen godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade

behovet för studielån om 71 miljarder kr t.o.m. budgetåret 1998,

7. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen bemyndigar regeringen att för Talboks- och

punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av studielitteratur, för

högst 6 miljoner kr, som medför utgifter efter år 1998.

Stockholm den 25 november 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m)1, Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m)1,

Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m)1, Margitta Edgren

(fp)1, Tomas Eneroth (s), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m)1, Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd)1, Sivert Carlsson © och

Tanja Linderborg (v)1.

1Har ej deltagit i beslutet under moment 4.

Reservationer

1. Studiemedel under forskarutbildning (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Tanja Linderborg (v) anför:

Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag till lagändring och

bifalla motionsyrkandena. Våra resonemang rörande bl.a. studiefinansiering

under forskarutbildning redovisas i betänkandet 1997/98:UbU7.

Mot bakgrund av detta anser vi att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande studiemedel under forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 7 och

1997/98:Ub482 yrkande 6, avslår regeringens förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 4 kap. 8 § första stycket,

2. Det s.k. fribeloppet (mom. 2)

Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson (kd) anför:

Vi anser att fribeloppet bör höjas rejält och helst avskaffas. Regeringen bör

återkomma med förslag om ändring i studiestödslagen för att tillgodose detta.

Studiestödsutredningen har pekat på möjliga besparingsåtgärder som skulle kunna

finansiera en höjning av fribeloppet. Kravet på studieresultat för att få

fortsatta studiemedel kan höjas något. Utredningen har kommit fram till en bra

avvägning mellan morot och piska på den punkten. Det får anses rimligt att man

genomför en striktare kontroll av studieaktivitet. Nyligen har det kommit fram

att en stor del (siffran 40 % har nämnts) av studenterna på sommarkurser inte

tar några poäng och alltså i praktiken får studiemedel utan några som helst

prestationskrav. Det är inte acceptabelt. Riksdagen bör med bifall till

motionerna 1997/98:Ub710 yrkandena 3-5 och 1997/98:Ub719 som sin mening ge

regeringen till känna vad vi här har anfört.

Mot bakgrund av det vi nu sagt anser vi att utskottet under moment 2 bort

hemställa

2. beträffande det s.k. fribeloppet

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub710 yrkandena

3-5 samt 1997/98:Ub719 och med avslag på motionerna 1997/98: Ub702,

1997/98:Ub706 och 1997/98:Ub713 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

3. Regler för dem som studerar i Kunskapslyftet (mom. 3)

Tanja Linderborg (v) anför:

Tyvärr är det många som i realiteten är arbetslösa, men som ändå inte ges

möjlighet till studier. Den stora kategori som anställs på deltid eller på

timbasis eller på korta vikariat med perioder av arbetslöshet däremellan har i

dag inte möjlighet att studera med särskilt utbildningsbidrag. Regeringen bör

därför liberalisera bestämmelserna på detta område.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört anser jag att utskottet under moment 3 bort

hemställa

3. beträffande regler för dem som studerar i Kunskapslyftet

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr601 yrkande 7 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub260 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub278, 1997/98:Ub721

och 1997/98:Ub808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

4. Regler för dem som studerar i Kunskapslyftet (mom. 3)

Gunnar Goude (mp) anför:

Jag anser att enhetliga regler skall gälla för deltagare i Kunskapslyftet.

Även den som är över 45 år bör kunna få studielån efter att ha haft särskilt

utbildningsbidrag under ett år, vilket inte är möjligt i dag eftersom en lägre

åldersgräns gäller för studiemedel. Samordning och information är viktiga

inslag i en reform av det slag som Kunskapslyftet utgör. Det har brustit på den

punkten, och dessa brister måste åtgärdas. Detta bör man tänka på också vid

genomförandet av liknande reformer i framtiden.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 3 bort

hemställa

3. beträffande regler för dem som studerar i Kunskapslyftet

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub260 yrkandena 1 och 2 och med

anledning av motionerna 1997/98:Ub278, 1997/98:Ub721 och 1997/98:Ub808

yrkande 1 samt med avslag på motion 1997/98: Kr601 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Det s.k. fribeloppet (mom. 2)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)

anför:

Vår principiella uppfattning är att fribeloppsgränsen bör höjas eller helt

avskaffas. De negativa konsekvenserna med dagens fribelopp är tydliga. De

minskar den enskilda studentens möjlighet att ta fullt ansvar för sin ekonomi,

och de uppmuntrar till svartarbete. Vi räknar med att återkomma till denna

fråga när regeringen har lagt fram sitt förslag till framtida

studiestödssystem.

2. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)

anför:

Genom sitt beslut om utgiftsramar för budgetåret 1998 har Socialdemokraterna

tillsammans med Centerpartiet fastlagt en annan inriktning på fördelningen av

statens resurser än den som vi förespråkat i våra motioner. För utgiftsområde

15 har riksdagen fastställt en utgiftsram som väsentligt avviker från vårt

förslag. Vi avstår därför från att reservera oss till förmån för våra egna

förslag om de skilda anslagen men vill klargöra innebörden av vårt alternativ.

Vi anser inte att barnbidraget skall höjas så som regeringen föreslagit, och

vi vill därför inte heller höja studiebidraget i studiehjälpen. Således anser

vi att riksdagen inte bör anta regeringens förslag till ändring i 3 kap. 6 §

studie- stödslagen.

I vår alternativa statsbudget görs inte någon besparing på studiestöd för

studier utomlands. Vi välkomnar utskottets förslag att inte följa regeringens

förslag på denna punkt.

I vår alternativa budget anvisar vi 1 355 miljoner kr mindre än regeringen

under detta utgiftsområde. Detta är en direkt konsekvens av våra

omprioriteringar av studieplatser inom utgiftsområde 16, som presenteras

närmare i ett särskilt yttrande i betänkande 1997/98:UbU1. I förslagen ingår

bl.a. en utfasning av antalet studenter i NT-utbildning med särskilda

studiefinansieringsförmåner, en utökad satsning på den eftergymnasiala

kvalificerade yrkesutbildningen och den tekniska basårsutbildningen samt färre

studerande inom ramen för det som regeringen kallar Kunskapslyftet. Vi anser

inte att det skall finnas något stipendium för dem som genomgått basår inom

komvux.

Vårt alternativ återges i bilaga 6, spalten m.

3. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd

Margitta Edgren (fp) anför:

Genom sitt beslut om utgiftsramar för de olika utgiftsområdena har riksdagen

fastlagt en delvis annan inriktning på fördelningen av statens resurser än den

som vi förespråkat i våra motioner. Jag avstår därför från att yrka bifall

till Folkpartiets förslag till anslagsbelopp inom utgiftsområde 15 men vill

klargöra vår ståndpunkt i de viktigaste frågorna som berör anslagen.

Folkpartiet välkomnar utskottets ställningstagande när det gäller studiemedel

för studier utomlands. I vårt budgetförslag ingår att inte göra någon sådan

besparing som regeringen föreslagit.

I vår alternativa statsbudget anslår vi 110 miljoner kr mer än regeringen

under anslaget Studiemedel m.m. för studiefinansiering till de 20 000 platser i

sommaruniversitet som vi förordar i vårt budgetalternativ för utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning. Vi vill dock minska det anslaget med 25

miljoner kr med anledning av att vi avstyrker den utbyggnad av studieplatser

vid Sveriges lantbruksuniversitet som regeringen föreslår under utgiftsområde

23.

Skall livslångt lärande vara annat än en retorisk fras bör regeringen lägga

fram förslag som stärker de ekonomiska villkoren för studerande som har barn.

Barntillägget i svux och svuxa bör återinföras i väntan på ett mera heltäckande

förslag. Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. bör utökas med 205 miljoner kr för att

finansiera detta.

Vi anser att det särskilda vuxenstudiestödet vid YTH-studier skall tas bort.

Det finns inte anledning att ha några stipendier för dem som slutfört basår

inom komvux. Vi anser dessutom att basår generellt skall anordnas i komvux och

inte inom högskolan. Inte heller finns det anledning att ha ett särskilt

förmånligt studiestöd för vissa deltagare i naturvetenskaplig och teknisk

högskoleutbildning. Folkpartiet anser det orättvist att vissa studenter har lön

samtidigt som andra i samma grupp måste låna pengar. Detta innebär en besparing

på 517 miljoner kr.

Vårt alternativ återges i bilaga 6, spalten fp.

4. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd

Tanja Linderborg (v) anför:

Vänsterpartiet har i motion 1997/98:Fi220 lagt fram förslag om en annan

beräkning av de offentliga utgifterna och därmed andra utgiftsramar än dem som

riksdagen nyligen har fastställt för år 1998. Eftersom vårt förslag till

utgiftsram för utgiftsområde 15 är större än den som blivit riksdagens beslut

kan jag inte yrka bifall till våra anslagsförslag. Jag vill peka på följande

saker i vårt alternativ när det gäller studiestödet.

Vi vill satsa 1 miljard kr på att göra det möjligt att få särskilt

utbildningsbidrag under en tredje termin. Två terminer är i många fall inte

tillräcklig tid för att nå målen med Kunskapslyftet. Det finns allvarlig risk

för att många av dem som börjat läsa inom Kunskapslyftet med särskilt

utbildningsbidrag kommer att avbryta studierna när de efter första året blir

tvungna att ta lån för att fortsätta studierna med svux, svuxa eller

studiemedel. Med vårt förslag skulle de som läst inom Kunskapslyftet under

läsåret 1997/98 med särskilt utbildningsbidrag kunna fortsätta studierna med

sådant bidrag även under återstoden av år 1998.

Liksom tidigare anser vi att det är möjligt att ta bort rätten till svux för

dem som genomgår utbildning till specialpedagogexamen. Därmed blir det möjligt

att göra en besparing på drygt 61 miljoner kr, vilket vi förordar.

Liksom majoriteten vill jag inte göra någon besparing på anslaget till

studiemedel genom att nu ändra på förutsättningarna för att få studiemedel vid

utlandsstudier utan vill avvakta förslaget om ett nytt studiestödssystem.

Eftersom Vänsterpartiet anser att antagning på NT-platser med svux skall kunna

ske även till grundskollärarutbildning 4-9 och gymnasielärarutbildning i

naturvetenskapliga ämnen kan jag inte ansluta mig till majoritetens förslag att

i stället göra besparingen på anslaget till svux vid NT-utbildning. Hela det

belopp som regeringen beräknat på det anslaget kan komma att behövas. I stället

bör den uteblivna besparingen på studiemedelsanslaget med 26 miljoner kr göras

genom att minska den miljard vi föreslår till anslaget Vuxenstudiestöd m.m. med

samma belopp.

Jag instämmer i Kristdemokraternas uppfattning att timersättningen vid sfi

inte skall tas bort och ansluter mig till deras motivering. Den merkostnad

detta innebär kan också täckas inom den nyss nämnda miljarden i vårt bud-

getalternativ. I Vänsterpartiets motion i samband med vårpropositionen fanns

bibehållande av timersättningen med i vår beräkning av utgiftsramen.

Vårt alternativ återges i bilaga 6, spalten v.

5. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Inger Davidson (kd) anför:

Eftersom riksdagen nyligen har fastställt utgiftsramar för bl.a.

utgiftsområdena 15 och 16 som avviker från vad Kristdemokraterna föreslagit i

motion 1997/98:Fi215, har jag avstått från att yrka bifall till våra motioner

som rör anslagen och anslagsvillkoren inom utgiftsområde 15. Jag vill markera

följande när det gäller det alternativ som Kristdemokraterna står för.

Kristdemokraterna välkomnar utskottets ställningstagande när det gäller

studiemedel för studier utomlands. I vårt budgetförslag ingår att inte göra

någon sådan besparing som regeringen föreslagit.

Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. bör tillföras 180 miljoner kr för att

återinföra barntillägget i svuxa. Det är nödvändigt att göra det om

vuxenutbildningssatsningen skall nå fram till dem som regeringen upprepar att

den i första hand vänder sig till. Anslaget bör dessutom ökas med 85 miljoner

kr för att vi skall kunna behålla timersättningen vid sfi. Regeringens

hänvisning till att invandrare kan få räkna in sfi i ett studieprogram i komvux

och få studiestöd för detta håller inte. Innan invandraren har nått den

kunskapsnivå som är målet för sfi är hans eller hennes kunskaper i svenska i

allmänhet för dåliga för att det skall gå att bedriva studier inom komvux.

Basårsstipendierna bör däremot avskaffas, vilket medför att 10 miljoner kr kan

sparas inom anslaget till vuxenstudiestöd. Det särskilda vuxenstudiestödet för

NT-studier bör också omedelbart avskaffas. Därmed kan staten spara drygt 517

miljoner kr år 1998. Både det och basårsstipendiet skapar orättvisa i

studiefinansieringssystemet.

Vårt alternativ återges i bilaga 6, spalten kd.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)1 att 3 kap. 6 §,

4 kap. 3 och 8 §§, 5 kap. 6 §, 7 kap. 1, 7 och 20 §§ samt 9 kap. 2 § skall ha

följande lydelse.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

--------------------------------------------------------

|Utskottets lagförslag |

| |

| |

|Förslag till lag om ändring i lagen (1997:245) om |

|ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring |

| Härigenom föreskrivs att 8 kap. 12 § lagen|

|(1962:381) om allmän försäkring i paragrafens lydelse|

|enligt lagen (1997:245) om ändring i nämnda lag skall|

|ha följande lydelse. |

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

--------------------------------------------------------

| 12 § |

--------------------------------------------------------

|Om någon för samma tid och för samma nedsättning av|

|förvärvsmöjligheten har rätt till såväl särskild|

|efterlevandepension som någon av nedan uppräknade|

|förmåner, minskas den särskilda efterlevandepensionen|

|med den andra förmånens belopp. Minskning skall göras|

|med |

| a) förtidspension enligt denna lag, |

| b) delpension enligt lagen (1979:84) om|

|delpensionsförsäkring, |

| c) dagpenning från arbetslöshetskassa, |

| e) vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen|

|(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt|

|vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt|

|utbildningsbidrag, samt |

-------------------------------------------------------

|f) timersättning vid | f) timersättning vid|

|vuxenutbildning för |vuxenutbildning för|

|utvecklingsstörda (särvux) |utvecklingsstörda |

|och vid svenskundervisning |(särvux). |

|för invandrare (sfi). | |

--------------------------------------------------------

|Om särskild efterlevandepension till följd av|

|bestämmelserna i 5 kap. utges med viss andel av|

|oavkortad sådan pension, skall minskning enligt första|

|stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel|

|av förmån som där avses. |

| Bestämmelserna i första och andra stycket gäller även|

|i fråga om motsvarande förmåner som utges till den|

|efterlevande på grundval av utländsk lagstiftning. |

| ________ |

| 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. |

| 2. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i|

|fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut|

|efter ikraftträdandet. |

| 3. Äldre bestämmelser gäller för timersättning som|

|avser tid före ikraftträdandet. |

--------------------------------------------------------

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning utom för de

belopp som kursiverats. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Vänsterpartiet och

Kristdemokraterna redovisar sina ställningstaganden i särskilda yttranden som

fogats till betän-

kandet.

-------------------------------------------------------------------

| |Anslag | Utskottets|

| | | förslag|

-------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------

|A |Studiestöd |

-------------------------------------------------------------------

|1 |Studiehjälp m.m. (ram) | 2 139 056|

-------------------------------------------------------------------

|2 |Studiemedel m.m. (ram) | 9 930 570|

-------------------------------------------------------------------

|3 |Vuxenstudiestöd m.m. (ram) | 8 624 280|

-------------------------------------------------------------------

|4 |Bidrag till kostnader vid viss | |

| |gymnasieutbildning och vid viss | 63 773|

| |föräldrautbildning i teckenspråk (ram) | |

-------------------------------------------------------------------

|5 |Bidrag till vissa studiesociala ändamål (ram) | 23 073|

-------------------------------------------------------------------

|6 |Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid | 61 632|

| |vissa lärarutbildningar (ram) | |

-------------------------------------------------------------------

|7 |Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid | |

| |vissa naturvetenskapliga och tekniska | 491 371|

| |utbildningar (ram) | |

-------------------------------------------------------------------

| |SUMMA | 21 333 755|

-------------------------------------------------------------------

Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 1998

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Belopp i 1 000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

|Anslag |Regeringens|m |c | fp | v

|

mp

|

kd

|

| |förslag | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|A 1 Studiehjälp m.m. | 2 139 | -285 | | |

|

|

-235

|

| | 056 | 000 | | |

|

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 2 Studiemedel m.m. | 9 904 |+26 000| | +111 |

|

|

+255

|

| | 570 | | | 000 |

|

|

000

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 3 Vuxenstudiestöd m.m. | 8 624 | -871 | | +131 |+1

000

|

|

|

| | 280 | 000 | | 000 |

000

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 4 Bidrag till kostnader vid viss | | | | |

|

|

|

|gymnasieutbildning och vid viss | 63 773 | | | |

|

|

|

| föräldrautbildning i teckenspråk | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål | 23 073 | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

|A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid| 61 632 | | | |

-61 632

|

|

|

|vissa lärarutbildningar | | | | |

|

|

|

-------------------------------------------------------------------------------

| A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande | | | | |

|

|

|

| vid vissa naturvetenskapliga och tekniska |517 371 | -225 | | -517 |

|

|

-517

|

| utbildningar | | 000 | | 351 |

|

|

371

|

-------------------------------------------------------------------------------

|SUMMA | 21 333 |-1 355 | | -275 |

-938

|

|

-497

|

| | 755 | 000 | | 351 |

368

|

|

371

|

-------------------------------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................5

Inledning...........................................5

1 Studiehjälp.......................................5

2 Studiemedel.......................................6

Skärpning av reglerna för återkrav, när någon fått studiestöd

felaktigt 6

Studiemedel för studier utomlands.................6

Begränsning av möjligheterna till studiemedel under forskarutbildning

8

Inkomstprövningen för studiemedel (det s.k. fribeloppet)8

3 Vuxenstudiestöd...................................9

Särskilt utbildningsbidrag........................9

Svux och svuxa...................................11

Särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid vissa lärarutbildningar12

Särskilt vuxenstudiestöd till studerande i s.k. NT-utbildning12

Timersättning vid sfi............................13

Basårsstipendium.................................14

4 Anslagen.........................................14

5 Övrigt...........................................16

Hemställan.........................................16

Reservationer........................................18

1. Studiemedel under forskarutbildning (mom. 1)....18

2. Det s.k. fribeloppet (mom. 2)...................19

3. Regler för dem som studerar i Kunskapslyftet (mom. 3)19

4. Regler för dem som studerar i Kunskapslyftet (mom. 3)19

Särskilda yttranden..................................20

1. Det s.k. fribeloppet (mom. 2)...................20

2. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd........20

3. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd........21

4. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd........21

5. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd.........22

Regeringens lagförslag...............................24

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)24

Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa 29

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäking31

Utskottets lagförslag................................34

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:245) om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring

34

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd35

Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 199836

Gotab, Stockholm 1997