Bet. 1997/98:UbU4

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU04

Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU4

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utbildning i teckenspråk för

föräldrar till barn som är beroende av teckenspråk för kommunikation. Detta

innebär att statligt stöd lämnas till en sammanhållen utbildning bestående av

påbyggbara kurser och omfattande sammanlagt 240 timmar. Utbildningen skall

utformas i regional samverkan inom ramen för en av Statens skolverk fastställd

ramkursplan. Utbildningen införs successivt med början den 1 januari 1998.

Till betänkandet är fogat två reservationer. Moderaterna anser att en

utredning bör göras om behoven av och förutsättningarna för en utvidgning av

kretsen berättigade till utbildning i teckenspråk. Vänsterpartiet anser att

frågan om teckenspråk inom ramen för modersmålsundervisning bör utredas.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:162 Utbildning i teckenspråk för vissa

föräldrar m.m. föreslagit att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om

grunderna för statligt ekonomiskt stöd till utbildning i teckenspråk för

föräldrar till barn som är beroende av teckenspråk för kommunikation (avsnitt

5).

Motionerna

1996/97:Ub37 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utredning bör

genomföras om behoven av och förutsättningarna för att vidga den krets av

närstående till hörselskadade och döva barn som kan ges utbildning i

teckenspråk.

1996/97:Ub38 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

teckenspråk som modersmål.

Utskottet

Inledning

Teckenspråket skiljer sig i flera avseenden från andra språk. Det är ett

visuellt/gestuellt språk med egen grammatik som utvecklats i samvaro mellan

döva. Teckenspråket uppfattas med synen och fungerar oavhängigt av ljud. Det

utförs med rörelser i händer, ögon, ansikte, mun, huvud och kropp.

Teckenspråket saknar skriftspråk. Det är inte ett internationellt språk utan

varje land har sitt nationella teckenspråk.

Inställningen till teckenspråk som språk har varierat. I början av 1970-

talet präglades kurser i teckenspråk av s.k. tecknad svenska i motsats till

vad man då kallade dövas teckenspråk. Teckenspråkets status som språk lades

fast i början av 1980-talet då språket infördes som första språk i läroplanen

för de statliga specialskolorna för döva. Detta innebar att skriven svenska

blev andraspråk.

Sedan mitten av 1960-talet har bl.a. Stockholms dövas förening haft kurser i

teckenspråk. Under 1980-talet skapades s.k. kunskapscentrer inom

specialskolornas upptagningsområden i syfte att vara regionala komplement till

det specialpedagogiska stödet som ges till elever med hörselskada i grund- och

gymnasieskola. Dessa centrer har alltsedan dess, i samverkan med den

pedagogiska hörselvården, kommunerna, organisationer och olika

utbildningsanordnare, spelat en aktiv roll vad gäller teckenspråkskurser för

bl.a. föräldrar. Utbildning i teckenspråk för vuxna på olika nivåer bedrivs av

flera olika utbildningsanordnare.

I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) regleras landstingens verksamhet inom

detta område. Landstingen skall bl.a. erbjuda habilitering. Inom ramen för

habilitering anordnar landstingen pedagogisk hörselvård, vilket innebär att de

utöver medicinsk habilitering också ger psykosocialt och pedagogiskt stöd. I

habiliteringsverksamheten ingår den första introduktionen i form av vägledning

för döva/hörselskadade barn och föräldrar i hemmet och introduktionsutbildning

i teckenspråk för föräldrar och ibland även andra anhöriga.

Staten har till betydande del finansierat kurser i teckenspråk för föräldrar

främst genom statsbidrag till folkbildningen, dvs. studiecirklar och

folkhögskolekurser, genom bidrag till berörda organisationer och genom kurser

vid statens skolor för vuxna. Staten har vidare gett särskilda bidrag till

uppbyggnaden av särskilda föräldrautbildningar, t.ex. den koncentrerade

teckenspråksutbildningen för föräldrar vid Solbacken på Värmdö och vid

Härnösands folkhögskola. För föräldrar som deltar i teckenspråksutbildning kan

ersättning utgå för kostnader för deltagarnas resor, uppehälle och för

inkomstbortfall enligt bestämmelserna i förordningen (1992:925) om

försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid teckenspråksutbildning, det s.k.

TU-stödet. Ersättning för inkomstbortfall vid föräldrautbildning inom

landstingens pedagogiska hörselvård liksom vid föräldrakurser vid de statliga

specialskolornas kunskapscentrer kan ges enligt reglerna för tillfällig

föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Regeringens förslag och bedömningar

Till grund för propositionen ligger den s.k. TUFF-utredningens betänkande TUFF

- TeckenspråksUtbildning För Föräldrar (SOU 1996:102) samt remissyttranden

över detta. Vidare har Statens skolverk i skrivelse den 23 februari 1996

lämnat underlag för regeringens bedömning i fråga om teckenspråk som kärnämne.

Regeringen föreslår att statligt stöd skall lämnas till en systematiserad

utbildning i teckenspråk (TUFF-utbildning) för föräldrar till barn som för

kommunikation är beroende av teckenspråk. Deltagarna förutsätts ha vissa

förkunskaper för tillträde till utbildningen. Syftet med TUFF-utbildningen

skall vara att ge föräldrarna sådana färdigheter att de på ett funktionellt

sätt kan använda teckenspråk i kontakt med sina barn och därmed främja barnets

utveckling. Föräldrar till yngre barn skall prioriteras, och utbildningen bör

genomföras under loppet av fyra år. Utbildningen skall vara sammanhållen,

bestå av påbyggbara kurser och omfatta 240 timmar om 60 minuter.

Utbildningen skall utformas i regional samverkan inom ramen för en av

Statens skolverk fastställd ramkursplan. Dessutom skall det finnas en

anordnare med hela landet som upptagningsområde. Statsbidrag skall lämnas för

kostnader för dels anordnandet av utbildningen, dels deltagandet i

utbildningen. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall

besluta om och utbetala statsbidrag till utbildningsanordnare. Centrala

studiestödsnämnden (CSN) skall besluta om och utbetala bidrag till deltagarna

i utbildningen. Statens skolverk skall följa upp, utvärdera och utöva tillsyn

över utbildningen.

Utbildningen föreslås införas successivt med början den 1 januari 1998.

Regeringen beräknar att ca 900 föräldrar årligen kommer att omfattas av den

nya TUFF-utbildningen vid full utbyggnad.

Riksdagen har som sin mening givit regeringen till känna att en samlad

översyn bör göras av utbildningarna för vuxna inom teckenspråksområdet (bet.

1996/97:KrU9, rskr. 229). Regeringen avser att som ett första steg i denna

översyn ge SIH och Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet

(TÖI) ett gemensamt uppdrag att i samråd med berörda myndigheter och

organisationer kartlägga och analysera behoven av lärare och andra personer

kunniga i teckenspråk inom olika utbildningsformer. Regeringen pekar på att

behovet av studiematerial inom teckenspråksområdet är stort inom alla

utbildningsformer och att det finns ett stort behov av utveckling av nya och

bättre läromedel och av samordning inom området. Enligt regeringens

uppfattning är det viktigt att ett utvecklingsarbete påbörjas. Regeringen

informerar om att den avser att avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för att

påskynda bl.a. ett sådant utvecklingsarbete.

Enligt regeringens bedömning bör teckenspråk för döva vara ett kärnämne vid

riksgymnasiet för döva. Vidare bör svenska för döva och engelska för döva

utgöra kärnämnen och vara alternativ till ämnena svenska respektive engelska.

B-språk för döva och C-språk för döva bör utgöra alternativ till respektive

kurs.

Motionerna och utskottets bedömning

I motion 1996/97:Ub37 (m) anförs att propositionen är välkommen och

motionärerna har inga invändningar mot förslaget. De anser emellertid att ett

par frågor återstår att utreda. Motionärerna pekar på att många barn har sin

övervägande familjekontakt med mor- och farföräldrar. Syskon har en viktig

roll i kontakten mellan den hörselskadade och andra barn och ungdomar.

Regeringen bör därför återkomma med en kompletterande utredning för att senare

eventuellt vidga kretsen som är berättigad till denna utbildning.

Även motionärerna i motion 1996/97:Ub38 (v) är positiva till förslaget i

propositionen men anser att fler frågor inom området behöver utredas. De

problem som hörande barn till döva föräldrar har behöver uppmärksammas anser

motionärerna. De pekar på att teckenspråk i dag finns som B- eller C-språk i

vissa kommuner, men menar att detta inte är tillräckligt. De anser att det är

särskilt angeläget att utreda om teckenspråk skall finnas inom ramen för

modersmålsundervisning.

U t s k o t t e t anser i likhet med regeringen och motionärerna att

utbildning i teckenspråk för föräldrar är angelägen och ser därför mycket

positivt på förslaget om en samordnad utbildning i teckenspråk för alla

föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk. Det är i

det dagliga umgänget med föräldrar, syskon och andra som barnet utvecklar sin

personlighet och sin identitet. En grundläggande förutsättning är därvid en

väl fungerande kommunikation mellan föräldrar och barn. Det är därför av stor

vikt att det nu skapas möjligheter till en reguljär utbildning i teckenspråk

för föräldrar. Syftet med utbildningen skall - såsom anges i propositionen -

vara att ge föräldrarna sådana färdigheter att de på ett funktionellt sätt kan

använda teckenspråk i kontakt med sina barn och därmed främja barnets

utveckling.

Utskottet delar regeringens uppfattning att en förutsättning för kvalitet

och likvärdighet är att utbildningen bedrivs inom ramen för en ramkursplan och

att varje utbildningsanordnare utifrån ramkursplanen utarbetar en kursplan för

utbildningen i fråga. En annan förutsättning för kvalitet är att anordnare av

utbildningen bl.a. dels har lärare med pedagogisk kompetens vad gäller

utbildning i teckenspråk, dels äger förutsättningar att bedriva lokalt

utvecklingsarbete. Det är viktigt att utbildningen kontinuerligt följs upp och

utvärderas av utbildningsanordnaren. Utskottet fäster även stort avseende vid

den uppföljning och utvärdering av utbildningen som Statens skolverk avses få

i uppdrag att genomföra på nationell nivå. Utskottet utgår därvid från att

även frågan om utbildningens omfattning om 240 timmar följs upp och

utvärderas.

Utskottet vill i likhet med regeringen betona vikten av att ett

utvecklingsarbete påbörjas inom teckenspråksområdet med bl.a. en utveckling av

nya och bättre läromedel och användning av ny teknik. Utskottet utgår från att

utvecklingen inom området noga följs i vad avser bl.a. pedagogisk kvalitet i

teckenspråksutbildningen.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om statsbidrag

till utbildning i teckenspråk för föräldrar till barn som för kommunikation är

beroende av teckenspråk.

När det gäller yrkandet i motion 1996/97:Ub37 om ett tillkännagivande till

regeringen om en utredning om utvidgning av kretsen berättigade till

utbildningen vill utskottet anföra följande.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att fler

personer än föräldrarna i ett gravt hörselskadat eller dövt barns närmaste

omgivning kan teckenspråk och därmed kan kommunicera med barnet. I en

situation där det bl.a. är brist på teckenspråkslärare måste dock föräldrarna

prioriteras. Landstingen ger inom sitt habiliteringsansvar den första

introduktionen i teckenspråk för föräldrar och andra anhöriga, t.ex. mor- och

farföräldrar och syskon. TUFF-utredningen har emellertid konstaterat att den

utbildning i teckenspråk som ges av landstingen inte är tillräcklig för en bra

kommunikation mellan föräldrar och barn. Utbildningar i teckenspråk inom

reguljära utbildningssystem är inte uppbyggda utifrån de behov som föräldrar

har.

Utskottet anser att föräldrar intar en särställning och att det är befogat

att i första hand ge föräldrar en fördjupad och särskilt anpassad

teckenspråksutbildning. Utskottet vill peka på att den nu föreslagna

föräldrautbildningen kommer att följas upp och utvärderas av Skolverket.

Vidare har regeringen den 4 september 1997 uppdragit åt Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH) att i samråd med Tolk- och översättarinstitutet

vid Stockholms universitet (TÖI) analysera vilken kompetens lärare behöver

inom olika teckenspråksutbildningar för barn och vuxna. Vidare skall en

kartläggning göras av dels behovet av utbildning i teckenspråk för andra

personalkategorier än lärare, dels behovet av tolkar för döva, dövblinda och

vuxendöva. Den gjorda analysen och kartläggningen bör enligt uppdraget

innehålla en kostnadsberäkning och förslag till om och i så fall hur en

fortsatt översyn/utredning skall ske. Uppdraget skall redovisas senast den 1

mars 1998. Utskottet hänvisar även till vad utskottet anfört i det föregående

om utvecklingsarbete inom teckenspråksområdet. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till motion 1996/97:Ub37.

Utskottet är inte heller berett att tillstyrka förslaget i motion

1996/97:Ub38 om en utredning av frågan om teckenspråk inom ramen för

modersmålsundervisning. Utskottet delar motionärernas uppfattning att hörande

barn som har döva eller gravt hörselskadade föräldrar eller syskon behöver

kunskaper i teckenspråk. Dessa barn får förutsättas erhålla kunskaper i

teckenspråk genom sina föräldrar på motsvarande sätt som hörande föräldrar lär

sina barn barn tala. De får också i dag tillgång till utbildning i teckenspråk

genom bl.a. kunskapscenterverksamheten vid de statliga specialskolorna. De har

vidare möjlighet att välja teckenspråk som språkval i grundskolan och

gymnasieskolan. Utskottet vill i sammanhanget än en gång peka på att det

största problemet inom teckenspråksområdet för närvarande är bristen på

teckenspråkslärare.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbildning i teckenspråk för föräldrar

att riksdagen godkänner vad regeringen har förordat om grunderna för statligt

ekonomiskt stöd till utbildning i teckenspråk för föräldrar till barn som

är beroende av teckenspråk för kommunikation,

2. beträffande utredning om en utvidgning av kretsen berättigade

till utbildningen

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub37,

res. 1 (m)

3. beträffande utredning om teckenspråk inom ramen för

modersmålsundervisning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub38.

res. 2 (v)

Stockholm den 18 september 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Margitta

Edgren (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Majléne Westerlund

Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson

(kd) och Margareta E Nordenvall (m).

Reservationer

1. Utredning om en utvidgning av kretsen berättigade till utbildningen (mom.

2)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall

(alla m) anför:

Regeringens förslag till teckenspråksutbildning för föräldrar till barn som är

beroende av teckenspråk för kommunikation är välkommet, och vi har inga

invändningar mot det. Vi anser emellertid att en del frågor återstår att

utreda. Den viktigaste frågan handlar om målgruppens storlek. Vi vill

framhålla att det redan i dag råder en tydlig lärarbrist inom

teckenspråksområdet. Regeringen bör återkomma med en kompletterande utredning

för att senare eventuellt utvidga kretsen berättigade till denna utbildning.

Vi vill peka på att många barn har sin övervägande familjekontakt med mor- och

farföräldrar. Vidare har ofta syskon en viktig roll i kontakten mellan den

hörselskadade och andra barn och ungdomar.

Mot denna bakgrund anser vi att utskottet under moment 2 bort hemställa:

2. beträffande utredning om en utvidgning av kretsen berättigade till

utbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub37 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Utredning om teckenspråk inom ramen för modersmålsundervisning (mom. 3)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Jag är positiv till förslaget i propositionen om teckenspråksutbildning för

föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk. Jag

anser emellertid att det finns fler frågor inom området som behöver lösas. Jag

vill uppmärksamma frågan om barn och föräldrar vars situation är den motsatta

till de grupper som berörs av regeringens förslag, dvs. hörande barn till döva

föräldrar. Teckenspråk finns i dag som B- eller C-språk i vissa kommuner, men

det är inte tillräckligt enligt min uppfattning. Jag anser att det är särskilt

angeläget att frågan huruvida teckenspråk skall finnas inom ramen för

modersmålsundervisning utreds. Jag vill peka på att forskning visar att

modersmålsundervisning har betydelse för kunskapsinhämtande också i andra

ämnen. Förmågan att kommunicera med sina föräldrar är också av avgörande

betydelse för barnets socialisation och därmed för möjligheten till ett rikt

och fullvärdigt liv.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 3 bort

hemställa:

3. beträffande utredning om teckenspråk inom ramen för

modersmålsundervisning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub38 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................2

Inledning...........................................2

Regeringens förslag och bedömningar.................3

Motionerna och utskottets bedömning.................4

Hemställan..........................................6

Reservationer.........................................6

1. Utredning om en utvidgning av kretsen berättigade till utbildningen

(mom. 2) 6

2. Utredning om teckenspråk inom ramen för modersmålsundervisning (mom.

3) 7