Bet. 1997/98:UbU5

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU05

Förskoleklass, grundskolans timplan, mobbning m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om förskoleklass m.m.,

grundskolans timplan, kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och

arbetet mot mobbning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på samtliga punkter. Detta innebär

bl.a. att bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i

socialtjänstlagen inarbetas i skollagen. Den nuvarande s.k. sexårsverksamheten

som bedrivs inom förskolans ram bildar en egen skolform, förskoleklass, inom

det offentliga skolväsendet. En kommun skall, på begäran av ett barns

vårdnadshavare och om det finns särskilda skäl, kunna besluta att skjuta upp

skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta år.

Kommunerna skall ha hand om tillståndsgivningen för förskola, förskoleklass,

integrerad skolbarnsomsorg och fritidshem i enskild regi. När det gäller

förskoleklass anser utskottet emellertid att regeringen snarast bör återkomma

till riksdagen med förslag till bestämmelser om tillståndsgivning, bidrag,

tillsyn av verksamheten samt de övergångsbestämmelser som kan behövas etc.

Bestämmelserna bör utformas på ett sätt som liknar reglerna för fristående

skolor.

Skärpningar och förtydliganden görs i skollagen som stöd för det lokala

arbetet mot mobbning. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen

om att den bör överväga hur man på lämpligaste sätt skall kunna markera att

trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet inte får förekomma.

Ändringar görs i grundskolans timplan så att timplanens traditionellt

styrande roll minskas och utrymmet för lokala beslut ökas. Antalet timmar i

ämnena idrott och hälsa respektive slöjd utökas. Tiden för utökningen tas från

elevens val.

Bestämmelser införs vidare i skollagen om kostnadsfria skolmåltider för

elever i grundskolan och motsvarande skolformer.

Samtliga oppositionspartier har var för sig eller i olika konstellationer

avgivit reservationer på de olika delarna i betänkandet. Moderaterna har bl.a.

reserverat sig mot förslaget om förskoleklass som egen skolform. De anser att

den allmänna skolplikten bör inträffa det år barnet fyller sex år. Miljöpartiet

har reserverat sig bl.a. mot regeringen förslag om överförande av

bestämmelserna om barnomsorg (inklusive sexårsverksamheten) från

socialtjänstlagen till skollagen. Kristdemokraterna har i reservation bl.a.

lämnat synpunkter på arbetet mot mobbning. Folkpartiet liberalerna anser bl.a.

att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att den pedagogiska

verksamheten för barn från tre års ålder kan utvecklas inom barnomsorgen.

Enligt Vänsterpartiet bör kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg

skärpas. I en gemensam reservation uttalar (m) och (fp) att timplanerna bör

avskaffas. Centerpartiet framhåller att systemet med minsta garanterad

undervisningstid och timplaner på sikt bör tas bort helt. I en gemensam

fyrpartireservation (m, c, fp, kd) framhålls att den fria etableringsrätten

inom barnomsorgen som beslutades av den borgerliga regeringen åter bör införas.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor

föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

socialtjänstlagen (1980:620),

3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

Lagförslagen återfinns som bilaga 1, 2 och 4 till detta betänkande.

Lagförslaget om ändring i sekretesslagen gäller bl.a. en ändring i 7 kap. 9 §.

Skatteutskottet har i betänkande 1997/98:SkU5 tillstyrkt en annan ändring i

samma paragraf (lagförslag i prop. 1997/98:9), men har överlämnat den

författningstekniska regleringen till utbildningsutskottet för samordning i

förevarande ärende. Regeringens här aktuella lagförslag (bilaga 4) har

justerats med hänsyn härtill.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1997/98:Ub1 av Sigrid Bolkéus och Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

glesbygdsmodellen.

1997/98:Ub2 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en utvärdering och kvalitetsgranskning sker av alla ämnen i

skolan innan förändringar av grundskolans läroplan övervägs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ämnet hemkunskap får en likvärdig ställning jämfört med övriga

praktisk-estetiska ämnen i grundskolan.

1997/98:Ub3 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om värdegrunden i det gemensamma måldokumentet för förskola och skola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare lagreglering när det gäller stöd för det lokala arbetet

mot mobbning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om timplanejustering när det gäller hemkunskapen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en total översyn av timplanerna i grundskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avgiftsfria skolmåltider i grundskolan,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om kommunal tillståndsgivning och

tillsyn av de fristående skolornas förskoleklasser,

7. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen avslår regeringens

förslag att Statens skolverk får ta över ansvaret för barnomsorgen från

Socialstyrelsen och länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 1998.

1997/98:Ub4 av Annika Nilsson och Anders Ygeman (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bild, hemkunskap, musik och slöjd får en likvärdig ställning i

antal timmar i grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utvärdering och kvalitetsgranskning sker av alla ämnen i skolan.

1997/98:Ub5 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetstider och barnomsorg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avgifter för barnomsorg,

3. att riksdagen beslutar att 2 a kap. 6 § skollagen skall ges följande

lydelse: Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den

omfattning det behövs med hänsyn till barnets eget behov,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om invandrarkvinnor och barnomsorg,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om invandrarfamiljers utnyttjande av barnomsorgen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förskolepedagogik i skolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av utbildad personal i barnomsorg i privat regi,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i 1 kap. 2 §

skollagen att trakasserier på grund av kön/sexuella trakasserier nämns,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skyldighet för skolan att

erbjuda elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kostnadsfria

skolmåltider.

1997/98:Ub6 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökat antal timmar i ämnet hemkunskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildade lärare i ämnet hemkunskap.

1997/98:Ub7 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att reglerna för fristående förskoleklasser bör utformas på samma

sätt som de som gäller för fristående grundskolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det bör framgå av skollagen att lärare och övrig personal som

upptäcker mobbning ges skyldighet att rapportera till rektor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den kommitté som regeringen tillsatt för att se över

lärarutbildningen också utreder om grundläggande kunskaper om mobbning och dess

orsaker kan bli en obligatorisk del av högskoleutbildningen,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag angående skolmåltider.

1997/98:Ub8 av Karin Israelsson och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bild, hemkunskap, musik och slöjd får en likvärdig ställning i

antal timmar i grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en fortlöpande kvalitetsgranskning sker av alla ämnen i skolan.

1997/98:Ub9 av Monica Widnemark och Lilian Virgin (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka

ämnet hemkunskap i skolan.

1997/98:Ub10 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i skollagen

(1985:100) i de avsnitt som rör förskoleklasser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nytt förslag till ändringar i skollagen (1985:100) rörande

barnomsorg och förskola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regeringens förslag rörande överföring från socialtjänstlagen till

skollagen av barnomsorg och förskola,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utformning av avsnitt om mobbning i läroplaner,

5. att riksdagen beslutar att förutom föreslagna ökningar av utrymmet i

timplanen för grundskolan för idrott och hälsa samt slöjd också öka timtalet

för hemkunskap med 20 timmar.

1997/98:Ub11 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att lagstifta om fria

skolmåltider,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mobbning,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar i timplanen vad

avser idrott och hälsa och slöjd,

4. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om avskaffande

av timplan i grundskolan,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att etablering av fristående

förskola m.m. skall godkännas av respektive kommun.

1997/98:Ub12 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsfri skolmat även i

gymnasieskolan.

1997/98:Ub13 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till inrättande av förskoleklass

som en egen skolform i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om timplanen och elevens val,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolmåltidsavgifter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunens skyldighet att ge ersättning till fristående skolor som

har förskoleklass,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att mobbning skall mötas med övergripande åtgärder.

Motioner från allmänna motionstiden

1997/98:Ub202 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att tillse att skollagens intentioner gällande arbete mot

mobbning följs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att tillse att arbetsmiljölagens intentioner gällande

arbete mot mobbning följs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av anmälningsplikt för våld i skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att de kommunala skolplanerna förbättras kvalitativt och

kvantitativt vad gäller skolans arbete mot mobbning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingen av innehållet i skolornas arbetsprogram mot mobbning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av nätverksbyggande på skolorna samt att all skolpersonal

erbjuds utbildning om hur mobbning upptäcks och hindras,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att förekomsten av mobbning och skolans insatser mot

mobbning löpande mäts och värderas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten till fritt val av skola och dess betydelse för att skapa goda

studiemiljöer.

1997/98:Ub204 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en översyn av barnomsorg och de tidiga skolåren utifrån

ett pedagogiskt perspektiv,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa en allmän

förskola från tre års ålder i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa en obligatorisk

skolstart från sex års ålder i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till översyn av läroplanen i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om allmän skolstart vid sex år och möjlighet till individuell

skolstart,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avskaffa timplanerna för grund- respektive gymnasieskolan

(delvis),

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elevernas inflytande och ansvar i skolan.

1997/98:Ub209 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet veckotimmar i ämnet

idrott och hälsa.

1997/98:Ub211 av Margareta E Nordenvall och Maud Ekendahl (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barnomsorgsgarantin,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett kommunalt

vårdnadsbidrag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub212 av Olle Lindström (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett kommunalt

vårdnadsbidrag.

1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kraftfullt verka för att motverka kränkande tillmälen, sexuella

trakasserier, mobbning, främlingsfientlighet och rasism.

1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mobbning och annat våld i gymnasieskolan.

1997/98:Ub224 av Olle Lindström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

skolans fostrande roll för barn och ungdom.

1997/98:Ub229 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidrag till enskild förskoleverksamhet, skolbarnomsorgsverksamhet

och småbarnsskolor.

1997/98:Ub232 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att

införa kommunal ersättning för vård av egna barn.

1997/98:Ub233 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om friskolors möjlighet

att starta förskoleklass till hösten 1998.

1997/98:Ub243 av Carina Moberg och Cinnika Beiming (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn och

förskola i invandrartäta områden/utsatta stadsdelar.

1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att den pedagogiska

verksamheten för barn från tre års ålder kan utvecklas inom barnomsorgen i

enlighet med motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolplikt från sex års ålder och en tioårig grundskola,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avveckla timplanen.

1997/98:Ub253 av Elizabeth Nyström och Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheten att utöka

timplanerna både på grundskolan och gymnasieskolan för att därmed få till stånd

en utökning av antalet lektionstimmar i idrott och hälsa i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1997/98:Ub255 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att värdegrunden som den uttrycks i läroplanen finns med i det

gemensamma dokumentet för förskolan och skolan som håller på att utarbetas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att varje kommun bör genomföra en fortbildning för all skolpersonal

om skolans värdegrund,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att varje skola bör ha en plan för hur man kan omsätta skolans

värdegrund i praktiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobbning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sociala färdigheter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om personalsituationens betydelse för bekämpningen av mobbning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det i varje kommun skall finnas en barn- och ungdomsplan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolledarens skyldighet att anmäla brott till de sociala

myndigheterna och när så är påkallat till polismyndigheten,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medling,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätt att omplacera mobbande och kränkande elever,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kommunerna skall vara skyldiga att upprätta en särskild

skolgång,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om information om våldets konsekvenser.

1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans värdegrund samt om riktlinjer för hur måldokumenten angående

etisk fostran, som finns angivna i läroplanen, skall få praktisk tillämpning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hemkunskapens ställning,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om flexibel skolstart och fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till

ett års förlängning.

1997/98:Ub261 av Birgitta Carlsson och Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att utöka antalet timmar för ämnet hemkunskap.

1997/98:Ub264 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avskaffande av timplaner,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätt till förskola för alla barn i utsatta områden.

1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den statliga styrningen bör minskas genom att det lokala

jämkningsutrymmet ökas. Senare bör systemet med minsta garanterade undervisning

och timplaner helt tas bort,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en "nollvision" för våld och mobbning i skolan.

1997/98:Ub268 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även barn till

arbetslösa bör erbjudas plats i barnomsorgen.

1997/98:Ub273 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av

riktlinjer för det fortsatta arbetet för att stävja mobbning.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av mål och planer för den pedagogiska verksamheten i

barnomsorg, förskola och grundskola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förskolans formella plats i utbildningsorganisationen samt

Skolverkets utökade ansvarsområde,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder mot mobbning vid svenska skolor enligt de riktlinjer som

anförts i motionen.

1997/98:K332 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en uppföljning av undersökningen "Utsatthet för etniskt och

politiskt relaterat våld m.m., spridning av rasistisk och antirasistisk

propaganda samt attityder till demokrati m.m. bland skolelever".

1997/98:Ju205 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av anmälningsplikt för våld i skolan.

1997/98:Sf224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om föräldrarnas självklara rätt av välja omsorgsform för sina barn,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvaliteten inom den kommunala barnomsorgen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den öppna förskolan.

1997/98:Sf262 av Ingbritt Irhammar och Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fri etablering inom barnomsorgen.

1997/98:Sf306 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att lagen om försöksverksamhet med kommunal

tillståndsprövning skall återfå den lydelse som gällde före 1995 års

riksdagsbeslut med anledning av proposition 1994/95:61.

1997/98:So240 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

17. att riksdagen beslutar ändra barnomsorgslagen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1997/98:So306 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, c, fp, v, mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om träning och kompetensutveckling i lärarutbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stoppa mobbningen och skapa respekt för andra människors värde,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vuxna i skolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att beakta risken som finns vid övergången mellan de olika stadierna

i skolan.

1997/98:So676 av Elisa Abascal Reyes och Ewa Larsson (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda flickors situation i skolan i enlighet med vad som

beskrivs i motionen om den sociala skolmiljön.

1997/98:So801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fri etablering inom barnomsorgen.

1997/98:So805 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten att vara dagbarnvårdare åt eget barn,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur barn till arbetslösa

skall kunna tillförsäkras plats inom den kommunala barnomsorgen.

1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om informationsverksamhet i skolorna om våldets konsekvenser.

1997/98:Jo525 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ämnet hemkunskap.

Utskottet

1. Inledning

I proposition 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m. tog regeringen bl.a. upp frågor

om integration av förskoleverksamhet-skola-skolbarnsomsorg. Regeringen

redovisade sin uppfattning, att ett gemensamt måldokument skall utarbetas för

förskolans sexårsverksamhet, grundskolan och skolbarnsomsorgen, att

tillämpliga delar av bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om

barnomsorg skall inarbetas i skollagen (1985:1100) samt att Statens skolverk

skall bli ansvarig myndighet för tillsyn, uppföljning, utvärdering och

utveckling av dessa verksamheter. Riksdagen hade inte något att erinra mot vad

regeringen anfört (bet. 1996/97:UbU5, rskr. 15).

Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret för förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. En

kommitté - Barnomsorg och skolakommittén (BOSK) - tillkallades med uppdrag att

utarbeta förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för

barn och ungdom i åldrarna 6-16 år. Kommittén har i betänkandet Växa i lärande

(SOU 1997:21) lämnat förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i

Utbildningsdepartementet. Vidare tillsattes en arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet för att lämna förslag till hur tillämpliga delar av

bestämmelserna om barnomsorg i socialtjänstlagen kan inarbetas i skollagen.

Arbetsgruppen redovisade sina förslag i betänkandet Samverkan för utveckling -

Om förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen (Ds 1997:10). Betänkandet har

remissbehandlats.

BOSK-kommittén fick i februari 1997 tilläggsdirektiv (dir. 1997:30) att

utarbeta förslag till måldokument även för den pedagogiska verksamheten för de

yngre barnen i förskolan samt att göra en översyn av skollagen utifrån de krav

integrationen av förskola, skola och skolbarnsomsorg ställer och utifrån

förslagen till nya måldokument för verksamheterna. Kommittén har nyligen

överlämnat sitt betänkande Att erövra omvärlden, förslag till läroplan för

förskolan (SOU 1997:157) till Utbildningsdepartementet. Betänkandet

remissbehandlas för närvarande.

Frågor om integration av förskola, skola och skolbarnsomsorg behandlades i

Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och

likvärdighet (skr. 1996/97:112, bet. UbU13). I utvecklingsplanen aviserade

regeringen även att den senare skulle återkomma till riksdagen med förslag till

åtgärder mot mobbning, i frågan om avgiftsfria skolmåltider samt med förslag

till ändringar i grundskolans timplan.

Utskottet behandlar i detta betänkande propositionen om förskoleklass och

andra skollagsfrågor, motioner som väckts med anledning av den samt vissa

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1997 som rör de frågor som tas

upp i propositionen.

2. Propositionen i korthet

I propositionen föreslås att bestämmelserna om förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg i socialtjänstlagen (1980:620) inarbetas i ett nytt kapitel,

2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, i skollagen (1985:1100). Den

sexårsverksamhet som bedrivs inom ramen för förskolan (15 § socialtjänstlagen)

föreslås bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och

ungdom. Regeringen föreslår att skolformen skall benämnas förskoleklass.

Möjligheten att dela upp verksamheten under två år (den s.k. glesbygdsmodellen)

tas bort. I ett nytt kapitel, 2 b kap. Förskoleklass, i skollagen läggs förslag

till bestämmelser om förskoleklassen.

Beträffande skolstarten föreslår regeringen att en kommun på begäran av ett

barns vårdnadshavare och om det finns särskilda skäl skall kunna besluta att

skjuta upp skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta år.

Vidare föreslås att förskollärare och fritidspedagoger skall få användas för

undervisning i det offentliga skolväsendet. Även för dessa yrkeskategorier

skall det krävas att de har en utbildning avsedd för den undervisning de i

huvudsak skall bedriva.

Förskoleklassen skall enligt propositionen omfattas av samma sekretess som

grundskolan och motsvarande skolformer. Detsamma skall i huvudsak gälla

beträffande skolbarnsomsorgen. I förskoleverksamheten skall sekretess gälla för

uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att

uppgifterna kan röjas utan att den som uppgifterna rör eller någon honom

närstående lider men.

Kommunerna skall enligt propositionen ha hand om tillståndsgivningen för

förskola, förskoleklass, integrerad skolbarnsomsorg och fritidshem i enskild

regi.

Regeringen föreslår vidare bl.a. skärpningar och förtydliganden av skollagen

till stöd för det lokala arbetet mot mobbning.

Ändringar föreslås även i grundskolans timplan så att timplanens

traditionellt styrande roll minskas och utrymmet för lokala beslut ökas. Vidare

föreslås att antalet timmar i ämnena idrott och hälsa respektive slöjd utökas

från för närvarande 460 respektive 282 till 500 respektive 330 timmar. Tiden

för utökningen - 88 timmar - tas enligt förslaget från elevens val.

Slutligen föreslås att bestämmelser införs i skollagen om kostnadsfria

skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Ändringarna i

timplanen skall enligt förslaget tillämpas på utbildning som äger rum fr.o.m.

läsåret 1998/99. De kommuner som före ikraftträdandet har tillämpat den s.k.

glesbygdsmodellen föreslås få möjlighet att t.o.m. den 30 juni år 2000 dela upp

utbildningen i förskoleklassen på två år.

Vissa bestämmelser i socialtjänstlagen (1980:620) måste ändras när

barnomsorgen inte längre utgör en del av socialtjänsten.

Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande över de lagförslag som avser

bestämmelser om förskoleklass, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, uppskjuten

skolplikt och sekretess. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

3. Förskoleklass m.m.

Propositionen

Enligt 15 § socialtjänstlagen (1980:620) är kommunerna skyldiga att anvisa alla

barn plats i förskola från höstterminen det år barnet fyller sex år.

Verksamheten skall vara avgiftsfri och omfatta minst 525 timmar om året. I

vissa fall får verksamheten delas upp på två år och skall då omfatta minst 700

timmar, den s.k. glesbygdsmodellen.

Regeringen föreslår att den sexårsverksamhet som bedrivs inom ramen för

förskolan skall bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för

barn och ungdom. Skolformen skall benämnas förskoleklass. Det skall vara

obligatoriskt för kommunerna att anordna förskoleklass, men frivilligt för

barnen att delta.

Verksamheten skall omfattas av de generella bestämmelserna i skollagen,

främst 1 och 2 kap., vilket bl.a. innebär att förskoleklassen skall ingå i de

kommunala skolplanerna. Regeringen föreslår - i avvaktan på BOSK:s översyn av

skollagen - att nu gällande bestämmelser om förskola för sexåringar i stort

sett oförändrade införs i ett nytt kapitel 2 b i skollagen. Detta innebär bl.a.

att förskoleklassen skall omfatta minst 525 timmar och som nu vara avgiftsfri.

För den tid som överstiger 525 timmar får avgift tas ut. Det skall vara möjligt

att ta emot även yngre barn i förskoleklass. För dessa barn skall kommunerna

kunna ha en möjlighet att ta ut avgifter.

Regeringen föreslår att möjligheten att dela upp verksamheten i förskoleklass

på två år, den s.k. glesbygdsmodellen, tas bort. Regeringen anser dock att det

skall vara möjligt för de kommuner som före den 1 januari 1998 använt sig av

denna ordning att tillämpa den under en övergångsperiod, dock längst t.o.m. den

30 juni år 2000.

Regeringen framhåller att ett av syftena med att integrera förskoleklassen

med skolan är att höja kvaliteten i skolan. Enligt regeringens uppfattning är

det viktigt att även sameskolan, specialskolan och särskolan ges motsvarande

möjlighet att anordna förskoleklass.

Kommunerna skall ha möjlighet att komma överens med sjukvårdshuvudmannen om

att skolhälsovården tar över ansvaret för den förebyggande hälsovården för

elever i förskoleklasser. Bestämmelserna i 14 kap. 3 § skollagen föreslås

ändras så att de tre hälsokontrollerna skall fördelas jämnt under skoltiden. Om

skolhälsovård anordnas för elever i förskoleklass skall det var möjligt att

förlägga den första hälsokontrollen till det år barnen går i förskoleklass.

Regeringen föreslår att det för undervisningen i det offentliga skolväsendet

utöver lärare skall få användas förskollärare och fritidspedagoger som har en

utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva.

Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ skollagen om tillsvidareanställning och

visstidsanställning föreslås också omfatta personer med pedagogisk utbildning

med inriktning mot förskollärare och fritidspedagog.

Motionerna

I motion 1997/98:Ub13 (m) yrkande 1 begärs avslag på regeringens förslag om

inrättande av förskoleklass som en egen skolform. Motionärerna anser att den

allmänna skolplikten bör inträda det år barnet fyller sex år. De anser att

skolstarten skall vara flexibel och kunna senareläggas. Även i motion

1997/98:Ub10 (mp) yrkande 1 begärs avslag på regeringens förslag såvitt avser

förskoleklassen. Motionärerna anser att helhetsperspektivet på barns utveckling

inte alls kommer till sin rätt om man väljer att göra integreringen stegvis med

början i sexårsverksamheten. Motionärerna anser vidare att lagförslaget är

otillfredsställande även ur andra synvinklar, t.ex. finns det inga garantier

för att en fristående skola med viss pedagogisk inriktning verkligen får

utforma och driva en förskoleklass för de elever som skall fortsätta i den egna

skolan.

I motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 1 och 1997/98:Ub204 (m) yrkande 3

begärs förslag om allmän skolstart vid sex års ålder. I den först nämnda

motionen framhålls att det skall finnas möjlighet till individuell skolstart.

Enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 2 är förslaget att sexårsverksamheten

skall bilda en egen skolform, förskoleklass, ett steg i rätt riktning.

Motionärerna anser dock att det är en felprioritering att avstå från att införa

en tioårig grundskola. De förordar en skolplikt från sex års ålder och en

tioårig grundskola. I motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 14 föreslås en flexibel

skolstart och fortsatt nioårig skolplikt samt en möjlighet till ett års

förlängning. Motionärerna avvisar obligatorisk skolstart för sexåringar och ser

därför positivt på att förskoleklassen föreslås bli obligatorisk för kommunerna

att anordna men frivillig för eleverna att delta i.

När det gäller regeringens förslag att den nuvarande möjligheten att dela upp

verksamheten i förskoleklass på två år skall upphöra har synpunkter framförts i

motion 1997/98:Ub1 (s). Motionärerna anser att en möjlighet till särlösningar

måste finnas för glesbygdskommuner även efter år 2000. Hänsyn bör kunna tas

till långa reseavstånd, lågt antal barn och barnens låga ålder.

Utskottet bedömning

Utskottet har under förra riksmötet behandlat frågor om förskoleverksamhet,

skolstartsålder och integrering av förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg vid ett flertal tillfällen, senast i samband med regeringens

skrivelse med utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (skr.

1996/97:112, bet. 1996/97:UbU13). Utskottet hänvisade därvid bl.a. till

pågående utredningsarbete inom BOSK. Utskottet uttryckte sig positivt vad

gäller den pågående utvecklingen inom området som syftar till att finna metoder

och former för att stimulera barns tidiga lärande.

Utskottet vill framhålla att pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar bör

ses som en helhet. Den sociala och kulturella miljö och den pedagogiska

stimulans som möter barn under barndomsåren påverkar på ett avgörande sätt

deras förutsättningar för utveckling och lärande. Utskottet anser i likhet med

regeringen att förskolans pedagogiska roll behöver stärkas och tydliggöras för

att ge barn en god grund för det fortsatta lärandet. Utskottet ser positivt på

regeringens förslag att stegvis genomföra integrationen av förskoleverksamheten

och skolbarnsomsorgen med grundskolans verksamhet. Genom att låta den s.k.

sexårsverksamheten, som i dag bedrivs inom förskolans ram, bilda en egen

skolform inom det offentliga skolväsendet - förskoleklass - ökar

förutsättningarna för en integration av verksamheterna. Året i förskoleklassen

skall vara en rättighet för alla sexåringar och en skyldighet för kommunerna

att anordna. Därigenom ges alla elever en möjlighet till tioårig pedagogisk

verksamhet. Utskottet erinrar om att den nuvarande möjligheten att börja skolan

vid sex års ålder finns kvar. I likhet med regeringen räknar emellertid

utskottet med att de flesta väljer förskoleklassen som en inledning på

skolgången för att få de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling.

Utskottet förväntar sig att regeringen snarast återkommer med sina förslag till

gemensam läroplan för förskoleklassen, grundskolan och skolbarnsomsorgen.

Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att det är viktigt att även

sameskolan, specialskolan och särskolan ges motsvarande möjlighet att anordna

förskoleklass.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå yrkande 1 i

motion 1997/98:Ub10 och yrkande 1 i motion 1997/98:Ub13 om avslag på

regeringens förslag om förskoleklass som egen skolform. Utskottet anser vidare

att riksdagen med samma motivering även bör avslå de yrkanden som rör

skolstartsålder, nämligen motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3, 1997/98:Ub208

yrkande 1, 1997/98:Ub250 yrkande 2 och 1997/98:Ub256 yrkande 14.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1 § första och andra styckena samt 4 §

och 2 b kap. 1-5 §§.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag att slopa möjligheten att dela

upp verksamheten i förskoleklass på två år, den s.k. glesbygdsmodellen.

Utskottet anser att den av regeringen föreslagna övergångsbestämmelsen är väl

avvägd. Utskottet vill peka på att enligt 4 kap. 3 § grundskoleförordningen

(1994:1194) får styrelsen för utbildningen, om det finns särskilda skäl,

besluta att antalet skoldagar i veckan skall begränsas till fyra för årskurs 1

eller 2. Regeringen har i propositionen meddelat att den anser att en

motsvarande regel bör införas i den planerade förordningen om förskoleklasser.

Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser således att riksdagen bör

anta regeringens förslag till punkt 3 i ikraftträdandebestämmelserna till

förslaget om lag om ändring i skollagen och avslå motion 1997/98:Ub1.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om möjlighet för

kommunerna att efter överenskommelse med sjukvårdshuvudmannen ta över ansvaret

för den förebyggande hälsovården för elever i förskoleklassen. Utskottet vill

betona att detta innebär att sjukvårdshuvudmännen behåller ansvaret för den

förebyggande hälsovården för sexåringar. Utskottet anser dock i likhet med

regeringen att det skall vara möjligt för skolhuvudmannen och

sjukvårdshuvudmannen att komma överens om att eleverna i förskoleklass skall

omfattas av skolhälsovården och inte barnhälsovården. Det är enligt utskottet

av stor vikt att detta inte får innebära någon försämring för barn vad avser

den förebyggande hälsovården, t.ex. på grund av oklarheter om ansvaret för

verksamheten. Utskottet utgår från att socialstyrelsen, som fr.o.m. den 1

januari 1997 har tillsynsansvaret för både barnhälsovården och skolhälsovården,

uppmärksamt följer utvecklingen. Med det anförda tillstyrker utskottet

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 14 kap. 1 och

3 §§.

När det gäller regeringens förslag om undervisande personal i skolan vill

utskottet anföra följande.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det i en integrerad verksamhet,

där ett arbetslag bestående av förskollärare, grundskollärare och

fritidspedagog gemensamt ansvarar för en grupp elever och där arbetsuppgifterna

fördelas mellan personalen, så att vars och ens kompetens tas till vara, inte

är meningsfullt att reservera begreppet undervisning för enbart vissa delar och

moment i verksamheten. Genom den samlade kompetensen hos de olika

personalkategorierna ges möjligheter till en varierad och dynamisk skola som

har den enskilda eleven i centrum för den pedagogiska verksamheten. Utskottet

vill också i likhet med regeringen betona att överensstämmelse mellan kompetens

och arbetsuppgifter liksom hittills är ett ovillkorligt krav. Regeringen

framhåller i propositionen att förskollärare, förutom att undervisa i

förskoleklassen, främst torde komma att undervisa i grundskolan och motsvarande

skolformer när undervisningen bedrivs tillsammans med flera personer i ett

arbetslag. Även fritidspedagoger torde i huvudsak ha utbildning för att

undervisa när undervisningen bedrivs i arbetslagsform, heter det i

propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i

skollagen såvitt avser 2 kap. 3-5 §§.

4. Uppskjuten skolplikt

Propositionen

Regeringen föreslår att, om det finns särskilda skäl och ett barns

vårdnadshavare begär det, barnets hemkommun skall få besluta att barnet skall

börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det år barnet fyller åtta år.

Beslut i sådana ärenden skall få överklagas hos Skolväsendets

överklagandenämnd.

Regeringen framhåller att det för enstaka barn kan finnas behov av att börja

i grundskolan eller motsvarande skolform senare än höstterminen det år barnet

fyller sju år. Om skolgången skjuts upp ett år, har barnet rätt att gå

ytterligare ett år i förskoleklass.

Regeringen pekar på att även om ett barn börjar fullgöra sin skolplikt vid

åtta års ålder, kommer skolplikten att upphöra vid utgången av vårterminen det

kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör skolplikten i

specialskolan, 17 år (3 kap. 10 § första stycket skollagen). Enligt 4 kap. 10 §

har en elev i grundskolan som, när skolplikten upphör, inte tillfredsställande

slutfört sista årskursen rätt att fullfölja utbildningen om eleven bedöms ha

förmåga att göra detta. Motsvarande gäller enligt 7 kap. 6 § för elever i

specialskolan som inte är utvecklingsstörda. För elever i särskolan och elever

i specialskolan med utvecklingsstörning finns inte motsvarande föreskrifter.

Regeringen anser att det för sådana elever bör införas en rätt att få gå lika

många årskurser som de skulle ha haft rätt att göra om de börjat vid sju års

ålder.

Utskottets bedömning

Utskottet vill i likhet med regeringen peka på att en vårdnadshavare numera kan

välja att låta sitt barn börja skolan vid sex eller sju års ålder. Skolplikten

inträder dock alltid vid sju års ålder. Någon förändring härvidlag är inte

aktuell. Det är en rättighet för det enskilda barnet att få tillgång till

grundskolan eller någon motsvarande skolform vid sex eller sju års ålder och en

motsvarande skyldighet för skolhuvudmännen att då ge varje barn en

undervisning, anpassad till varje barns behov, utveckling och mognadsgrad.

Utskottet vill betona att de barn som är i behov av särskilt stöd skall få det

inom skolans ram.

Syftet med förslaget om uppskjuten skolplikt är enligt regeringen bl.a. att

förbättra förutsättningarna för skolan att möta varje barns behov. Utskottet

vill i likhet med regeringen poängtera att ett beslut om uppskjuten skolplikt

bör föregås av ett ingående samråd mellan skolan och hemmet, där olika

lösningar övervägs.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det, om det finns särskilda skäl

och barnets vårdnadshavare begär det, skall finnas möjlighet att skjuta upp

skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta år. Utskottet föreslår

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 3 kap. 7 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 6 §.

5. Ändrad lagstiftning avseende barnomsorg m.m.

Propositionen

Kommunernas ansvar för barnomsorgen skärptes fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt

nu gällande bestämmelser är kommunerna skyldiga att tillhandahålla barnomsorg

för barn i åldrarna 1-12 år i den omfattning det behövs med hänsyn till

föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller till barnets eget behov.

Föräldrar som anmält behov av plats skall erbjudas sådan utan oskäligt

dröjsmål.

Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen syftar till att genom pedagogisk

verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad samt att komplettera skolan och

erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Barn som av

fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall

ges den omsorg som deras speciella behov kräver.

Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelser om barnomsorg i

socialtjänstlagen samt en motsvarighet till vissa generella bestämmelser i

samma lag inarbetas i ett särskilt kapitel i skollagen, 2 a kap.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I avvaktan på BOSK-kommitténs

slutbetänkande föreslår regeringen att bestämmelserna så gott som oförändrade

förs över. Regeringen anser det viktigt att - för att stimulera en utveckling

mot ökad integrering - reglerna om barnomsorg och skola återfinns i samma lag

och att Statens skolverk fr.o.m. den 1 januari 1998 får ansvaret för

barnomsorgen. Genom att bestämmelserna om barnomsorg och förskoleklass

inarbetas i skollagen kommer dessa verksamheter inte längre att vara en del av

socialtjänsten. Enligt propositionen kan därmed Socialstyrelsens och

länsstyrelsernas ansvar för verksamheten upphöra och Statens skolverk bli

ansvarig myndighet.

Motionerna

Enligt motion 1997/98:Ub10 (mp) yrkandena 2 och 3 i berörda delar bör ett nytt

lagförslag tas fram som bättre motsvarar en samlad syn på

barnomsorg-förskola-grundskola och som därvid särskilt beaktar även fristående

skolors verksamhet. Motionärerna pekar på att lagförslagen ofta har formen av

ett enkelt byte av ansvar utan några ändringar i sak. Det pågår utredning i

frågan huruvida överföringen också skall medföra ändringar i verksamhetens

former och innehåll. Det är därför troligt att lagen kommer att ändras på nytt.

Motionärerna framhåller att lagen därvid bör utformas så att den ger ett samlat

regelverk för hela området barnomsorg-förskola-grundskola.

I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 3 betonas vikten av att garantier om en

likvärdig skola också kan ges de yngre barnen. En läroplan och en målsättning

för förskola och barnomsorg skall ge alla barn samma rätt. Regler för tillsyn

bör tas fram och ansvaret för tillsynen läggas på kommunerna med ett överordnat

ansvar hos Skolverket. Motionärerna anser att verksamheten inom barnomsorgen

skall behandlas i den kommunala skolplanen. Enligt motion 1997/98:Ub3 (kd)

yrkande 7 bör regeringens förslag att Statens skolverk skall ta över ansvaret

för barnomsorgen från Socialstyrelsen och länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari

1998 avslås. Motionärerna pekar bl.a. på att den speciella kompetens som rör

den sociala delen inom barnomsorgen och som utvecklats inom Socialstyrelsen

inte omedelbart kommer att finnas inom Skolverket. Regeringen borde ha avvaktat

förslagen från BOSK och remissyttrandena över dessa, heter det i motionen.

Den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg m.m. behandlas i flera

motioner. Enligt motion 1997/98:Ub204 (m) yrkande 1 behövs en översyn av

barnomsorg och de tidiga skolåren utifrån ett pedagogiskt perspektiv. I yrkande

2 begärs förslag om en allmän förskola från tre års ålder. Motionären

framhåller att det finns många goda tankar i Lpo94. Enligt yrkande 5 bör en

översyn göras av läroplanen. Vikten av att utnyttja alla sinnen, att blanda

bild, musik och rörelse i det dagliga skolarbetet behöver lyftas fram. Barns

olika inlärningsstilar måste sättas i centrum, framhåller motionären. - Enligt

motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 1 bör integrationen mellan förskola och skola

öka i syfte att ta till vara barns naturliga lust att lära. Regeringen bör

återkomma med förslag som innebär att den pedagogiska verksamheten för barn

från tre års ålder kan utvecklas inom barnomsorgen. I motion 1997/98:Ub5 (v)

yrkande 6 framhålls vikten av att förskolepedagogiken når in i skolan och

bidrar till att utveckla arbetsformerna där. Enligt motion 1997/98:Ub807 (mp)

yrkande 2 skall skolan vara en skola för alla, men också en skola för envar.

Utbildning skall utgå från en medveten kunskapssyn och undervisningen skall

utgå från en helhetssyn på människan. Detta bör framgå av målen för den

pedagogiska verksamheten i barnomsorg, förskola och skola. I motion 1997/98:Ub3

(kd) yrkande 1 framhålls vikten av att värdegrunden, som den beskrivs i den

nuvarande läroplanen för grundskolan, betonas i den nya gemensamma läroplanen

som är under utarbetande. Enligt motion 1997/98:Sf224 (kd) yrkande 6 måste

kommunerna garantera att den barnomsorg som erbjuds håller hög kvalitet.

Frågor som rör kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg tas upp i flera motioner. Enligt motion 1997/98:Ub5 (v)

yrkande 3 bör kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg skärpas. I

lagtexten (2 a kap. 6 §) bör ?föräldrarnas förvärvsarbete eller studier?

strykas och lagtexten bör lyda: ?Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall

tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till barnets eget

behov.? I motion 1997/98:So805 (mp) yrkande 6 begärs förslag om hur barn till

arbetslösa skall kunna tillförsäkras plats inom den kommunala barnomsorgen.

Även i motion 1997/98:Ub268 (s) tas frågan upp om att barn till arbetslösa bör

erbjudas plats i barnomsorgen. Enligt motion 1997/98:Ub264 (fp) yrkande 5 är

arbetslösheten hög och svenska språket sparsamt förekommande i utsatta områden.

De barn som bäst behöver förskola står oftast utanför. Alla barn i utsatta

områden bör enligt motionären ha rätt till förskola. Liknande tankegångar

framförs i motion 1997/98:Ub243 (s). Motionärerna pekar på att många barn i

utsatta områden står utanför den reguljära barnomsorgen, bl.a. på grund av

arbetslöshet hos föräldrarna. För att bryta utvecklingen och ge alla barn

likvärdig start krävs enligt motionärerna insatser på nationell nivå.

Avgifter inom barnomsorgen m.m. behandlas i motion 1997/98:Ub5 (v). Risken

att familjer av ekonomiska skäl avstår från barnomsorg som skulle vara

värdefull för barnen har ökat eftersom barnomsorgsavgifterna har höjts.

Motionärerna pekar på att Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av

avgiftsnivåerna och att det är viktigt att följa utvecklingen på detta område

(yrkande 2). Motionärerna framhåller vidare att det är angeläget att bevaka

frågan om invandrarfamiljers utnyttjande av barnomsorgen. Risken att

invandrarfamiljer av ekonomiska skäl avstår från barnomsorg som skulle vara

värdefull för barnen har ökat, heter det i motionen (yrkande 5). Det är

väsentligt att invandrare, särskilt kvinnor, har barnomsorgsplats till sina

barn så att de själva har möjlighet att studera svenska (yrkande 4).

Motionärerna pekar även på att föräldrar med obekväma eller oregelbundna

arbetstider kan ha svårt att utnyttja samhällets barnomsorg. Barnomsorgen

behöver i större utsträckning anpassas till dessa föräldrars behov (yrkande 1).

Den öppna förskolan är en viktig social träffpunkt för barn, föräldrar och

dagbarnvårdare, heter det i motion 1997/98:Sf224 (kd) yrkande 7. Alla barn som

inte har någon annan barnomsorg utanför hemmet bör ha tillgång till en öppen

förskola.

Utskottets bedömning

Utskottet vill när det gäller Miljöpartiets förslag om nytt lagförslag m.m och

avslag på regeringens förslag om införande av bestämmelser om

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i skollagen (motion 1997/98:Ub10

yrkandena 2 och 3) anföra följande.

Utskottet har i det föregående uttryckt sig positivt om regeringens förslag

att stegvis integrera förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen med skolans

verksamhet. Utskottet har också sagt att utskottet förväntar sig att regeringen

snarast återkommer till riksdagen med ytterligare förslag inom området, bl.a.

förslag till gemensam läroplan för förskoleklassen, grundskolan och

skolbarnsomsorgen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion

1997/98:Ub10 yrkandena 2 och 3 i nu aktuella delar och föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1

§ tredje stycket, 2 a kap. 1-5 och 7-12 §§. Utskottet kommer att längre fram

behandla frågan om förskoleklasser i enskild regi (avsnitt 6).

Utskottet delar regeringens uppfattning att förskolans pedagogiska roll

behöver stärkas och tydliggöras för att ge barn de bästa förutsättningarna för

ett fortsatt lärande. Det nu föreliggande förslaget bl.a., om en inarbetning av

bestämmelserna i socialtjänstlagen om barnomsorg i skollagen och att Skolverket

får ett utökat ansvarsområde och övertar myndighetsuppgifterna inom

barnomsorgsområdet från Socialstyrelsen och länsstyrelserna ligger helt i linje

med denna strävan. Utskottet anser således i likhet med regeringen att

Skolverket skall vara ansvarig myndighet för tillsyn, uppföljning, utvärdering

och utveckling av förskoleklassen, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Utskottet utgår från att nödvändig kompetens inom det nya området kommer att

finnas inom Skolverket. Utskottet vill i sammanhanget peka på att Skolverket

och Socialstyrelsen gemensamt har utarbetat förslag till bl.a. nödvändiga

gränsdragningar mellan de båda myndigheterna, ändringar i instruktionerna för

myndigheterna och organisation av tillsynen över förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg. Myndigheterna har därvid bl.a. föreslagit att vissa medel

överförs från Socialstyrelsen till Skolverket. Utskottet behandlar dessa

förslag i budgetbetänkandet för år 1998, utgiftsområde 16 Utbildning och

forskning (bet. 1997/98:UbU1). Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 7 och 1997/98:Ub807 yrkande 3.

Utskottet övergår till att behandla motionsyrkandena som rör den pedagogiska

verksamheten inom skola och barnomsorg. Utskottet har inledningsvis redovisat

att BOSK-kommitténs förslag till samlat måldokument för barn och ungdomar i

åldern 6-16 år i betänkandet Växa i lärande (SOU 1997:21) har remissbehandlats

och att det för närvarande bereds inom Utbildningsdepartementet. Vidare har

BOSK den 3 november 1997 överlämnat sitt förslag till läroplan för förskolan

Att erövra omvärlden (SOU 1997:157) till skolministern. Frågor om den

pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg är således för närvarande

föremål för beredning. Utskottet utgår från att regeringen tämligen snart

återkommer till riksdagen i dessa frågor. Mot bakgrund av det redovisade läget

anser utskottet det inte påkallat med något uttalande av riksdagen med

anledning av motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub5 yrkande 6,

1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:

Ub250 yrkande 1, 1997/98:Sf224 yrkande 6 och 1997/98:Ub807 yrkande 2. Yrkandena

bör avslås av riksdagen.

Frågor med anknytning till kommunernas skyldighet att tillhandahålla

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har utskottet tidigare berört i samband

med att utskottet behandlade regeringens skrivelse 1996/97:112 Utvecklingsplan

för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (bet.

1996/97:UbU13). Utskottet hänvisade därvid bl.a. till vad som anfördes i

proposition 1993/94:11 om utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet i samband

med att nuvarande lagbestämmelse infördes (14 a § socialtjänstlagen). I denna

proposition angavs att det bör vara en strävan att ett barn, om föräldrarna så

önskar, får behålla en plats i förskolan även vid förändrade sociala

förhållanden, t.ex. om en förälder blir arbetslös eller tar ledigt för vård av

ett yngre syskon. Det borde undvikas att barnet rycks upp ur barngruppen, när

sådana förändringar inträffar. Barnets behov av trygga förhållanden och av att

delta i pedagogisk verksamhet borde beaktas (prop. s. 33).

Kraven på kommunerna att bygga ut barnomsorgen samtidigt som det ekonomiska

utrymmet är begränsat har gjort att regler alltmer har införts som begränsar

barnets rätt till barnomsorgsplats när någon förälder är arbetslös eller barnet

får ett syskon. Det visar Socialstyrelsens uppföljning 1996 av de nya

lagbestämmelserna som trädde i kraft den 1 januari 1995. Socialstyrelsen har

också i en ny rapport under hösten 1997 visat att kommunernas regler för rätten

till barnomsorg successivt har skärpts under de senaste åren, både för barn

till arbetslösa och för barn vars föräldrar är hemma för vård av ett yngre

syskon. Rapporten visar också att nya verksamhetsformer riktade speciellt till

de arbetslösas barn har vuxit fram i flera kommuner. De särskilda

verksamheterna ser olika ut. Barnen kan t.ex. hänvisas till s.k.

korttidsplatser i den reguljära barnomsorgen. På andra ställen har man inrättat

särskilda avdelningar eller förskolor för barn till arbetslösa.

Enligt utskottet är det oroande att rätten till barnomsorg har urholkats när

det gäller t.ex. barn till arbetslösa. Utskottet vill betona att barnomsorgen

fyller såväl föräldrars som barns behov. Föräldrarna behöver kunna arbeta eller

studera. Barn har behov av trygga förhållanden och pedagogisk verksamhet. Detta

gäller inte minst barn som har arbetslösa föräldrar. Ett av huvudskälen till

att bestämmelserna om barnomsorgen förs över från socialtjänstlagen till

skollagen är - som utskottet ser det - behovet av att stärka förskolans

pedagogiska roll för att ge en god grund för det fortsatta lärandet.

Utskottet är inte berett att nu förorda en ändring i berört hänseende av

gällande bestämmelser men utgår från att kommunerna tar sitt ansvar och att

Skolverket noga följer utvecklingen. Med hänvisning till vad utskottet anfört

bör riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 3, 1997/98:Ub10

yrkande 2 (delvis) och yrkande 3 (delvis), 1997/98:Ub243, 1997/98:Ub264 yrkande

5, 1997/98:Ub268 och 1997/98:So805 yrkande 6 anta regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen såvitt avser 2 a kap. 6 §.

Kommunerna får enligt bestämmelserna ta ut skäliga avgifter för barnomsorgen.

Detta innebär att avgifterna inte får bli så betungande för föräldrarna att de

avstår från den verksamhet som barnet erbjuds och som skulle vara värdefull för

barnet att delta i. Utskottet konstaterar att avgifternas andel av

barnomsorgens totala kostnader har ökat under 1990-talet. Socialstyrelsen har

kartlagt avgiftsnivåerna vid kommunala daghem och fritidshem i samtliga

kommuner i mars 1996 för fjorton typfamiljer (rapport 1997:5). Av rapporten

framgår bl.a. att förändrade avgifter har varit en av de metoder som kommunerna

har använt för att minska nettokostnaderna. Avgiftsnivåerna har höjts och med

hjälp av nya taxekonstruktioner har man sökt styra närvarotiderna och hålla

efterfrågan nere för att på så sätt minska kostnaderna. Utskottet delar

motionärernas uppfattning att det är viktigt att följa utvecklingen inom

området.

När det gäller frågor om invandrarfamiljers utnyttjande av barnomsorgen m.m.

vill utskottet hänvisa till vad utskottet ovan anfört om barns rätt till trygga

förhållanden och pedagogisk verksamhet samt till vikten av att utvecklingen av

frågan om avgifter inom barnomsorgen följs. Utskottet vill därutöver framhålla

att det givetvis är önskvärt att barnomsorg om möjligt även erbjuds till barn

vars föräldrar har obekväma eller oregelbundna arbetstider. Utskottet utgår

från att kommunerna löser dessa frågor på lämpligt sätt. Med hänvisning till

vad utskottet anfört bör motion 1997/98:Ub5 yrkandena 1, 2, 4 och 5 avslås av

riksdagen.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1997/98:Sf224 yrkande 7

att den öppna förskolan är en viktig social träffpunkt för barn, föräldrar och

dagbarnvårdare. Det finns dock ingen skyldighet enligt lag för kommunerna att

anordna öppen förskola. Barnen i den öppna förskolan är t.ex. inte inskrivna i

denna verksamhet. Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring härvidlag

och avstyrker motionsyrkandet.

6. Enskild förskoleklass, förskola och skolbarnsomsorg

Propositionen

I dag krävs tillstånd av länsstyrelsen för att ett bolag, en förening, en

samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ yrkesmässigt skall få

bedriva bl.a. förskolor, fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg (69 §

socialtjänstlagen). Tillstånd till verksamhet får endast beviljas om

verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. Länsstyrelsen har

tillsyn över verksamheten. Löpande tillsyn utövas av socialnämnden i den kommun

där verksamheten är belägen.

Genom lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning

för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620) har

kommunerna möjlighet att i stället för länsstyrelsen lämna tillstånd till

enskild förskole- eller fritidshemsverksamhet. Kommunens (socialnämnden) beslut

får överklagas till länsstyrelsen. Enligt den nu aktuella propositionen har

drygt 100 kommuner med stöd av denna lag tagit över tillståndsprövningen för

enskilt bedriven verksamhet. Lagen är tidsbegränsad och gäller till utgången av

år 1997.

En kommun kan enligt 18 § socialtjänstlagen lämna bidrag till enskild

förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg om verksamheten uppfyller vissa

kvalitetskrav och avgifterna inte är oskäligt höga. Bidrag bör lämnas med ett

belopp per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i

motsvarande verksamhet.

Regeringen pekar på att regelsystemet vad gäller fristående skolor och

enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skiljer sig väsentligt från

varandra när det gäller så väl villkoren för att få driva verksamhet som rätten

till offentliga bidrag. Regeringen framhåller att den inte nu är beredd att

föreslå några ändringar vad gäller villkoren att bedriva enskild

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg respektive bidrag till sådan verksamhet.

En sådan förändring kan enligt regeringen inte göras utan att konsekvenserna

först utreds. Enligt regeringens uppfattning bör samma regler som gäller för

enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg också gälla för enskild

förskoleklass.

Regeringen föreslår således att bestämmelserna i socialtjänstlagen om enskild

verksamhet skall få sin motsvarighet i skollagen. Den kommun där verksamheten

är bedriven föreslås få bevilja tillstånd att bedriva verksamhet i enskild

regi. En kommuns beslut i ärenden om tillstånd skall kunna överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol. Kommunen skall ha tillsyn över verksamheten. Den

kommun där verksamheten bedrivs kan besluta att verksamhet i enskild regi skall

få bidrag. Bidrag bör enligt propositionen lämnas enligt nuvarande regler.

Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna om tystnadsplikt för den som är

eller har varit verksam i enskild verksamhet skall få sin motsvarighet i

skollagen.

Regeringens förslag till bestämmelser om förskola och skolbarnsomsorg i

enskild regi finns i det nya kapitlet 2 a. Bestämmelser om förskoleklass i

enskild regi finns i det nya kapitlet 2 b.

Motionerna

Förslaget till bestämmelser om förskoleklass i enskild regi har tagits upp i

ett flertal motioner. I motion 1997798:Ub13 (m) yrkande 4 framhålls att den

föreslagna ordningen innebär att fristående skolor ges sämre förutsättningar

att erbjuda barn skolförberedande verksamhet. Motionärerna anser att Skolverket

- om riksdagen inte beslutar att sänka den allmänna skolstarten till sex år -

skall besluta om tillstånd till fristående skolor som vill inrätta

förskoleklass. En godkänd skola med förskoleklass skall vara berättigad till

bidrag från kommunerna. Enligt motion 1997/98:Ub233 (m) bör de fristående

skolor som i dag har lågstadium automatiskt få rätt att bedriva förskoleklass.

Ansökan bör inges till Skolverket som bör behandla den skyndsamt. Det är

viktigt att de fristående skolorna inte hindras att komma i gång med

förskoleklasser redan från hösten 1998. I motion 1997/98:Ub7 (c) yrkande 1

önskas ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna för fristående

förskoleklasser bör utformas på samma sätt som de som gäller för fristående

grundskolor. I motion 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 5 (delvis) begärs att riksdagen

avslår förslaget om att etablering m.m. av fristående förskolor och

förskoleklasser skall godkännas av respektive kommun. De regler som gällde för

fristående skolor före den 1 januari 1997 skall enligt motionärerna även gälla

för förskolor och förskoleklasser. Enligt motion 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 6 kan

förslaget om tillståndsgivning vad gäller förskoleklasserna komma att innebära

problem för de fristående skolorna. Motionärerna anser att Skolverket skall

svara för både tillståndsgivning och tillsyn av de fristående skolornas

förskoleklasser.

Även regeringens förslag i övrigt såvitt avser förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg i enskild regi berörs i ett flertal motioner. Motionärerna i

motion 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 5 (delvis) anser att Skolverket skall utfärda

tillstånd och kommunerna ge ekonomisk ersättning motsvarande den som ges till

de kommunala skolorna till både förskoleklasser och fristående förskolor.

Utskottet har tidigare redovisat att motionärerna i motion 1997/98:Ub10 (mp)

yrkandena 2 och 3 har begärt ett nytt lagförslag rörande barnomsorgen och att

därvid särskilt fristående skolors verksamhet beaktats. I motion 1997/98:So240

(m) yrkande 17 framhålls att bestämmelserna snarast bör ändras i enlighet med

den borgerliga regeringens reformer inom området, bl.a. vad avser en garanterad

rätt för enskild barnomsorg. Liknande tankegångar finns i motion 1997/98:Ub211

(m) yrkande 1. Motionärerna pekar på att av den borgerliga regeringens reformer

på barnomsorgsområdet finns nu bara kvar den s.k. barnomsorgsgarantin, dvs.

kommunernas skyldighet att erbjuda alla barn över ett års ålder barnomsorg.

Enligt motionärerna har situationen i flera kommuner blivit ohållbar. Köerna

till daghemmen växer. Enligt motion 1997/98:Ub229 (m) yrkande 3 bör kommunerna

åter bli skyldiga att ge bidrag till enskilda förskolor och

skolbarnsomsorgsverksamhet. En lösning med barnomsorgspeng bör kunna användas,

heter det i motionen. Enligt motionerna 1997/98:So801 (c) yrkande 6 och

1997/98:Sf262 (c) yrkande 3 bör regeringen återkomma med förslag om fri

etablering inom barnomsorgen. I motion 1997/98:Sf306 (fp) yrkande 3 begärs att

riksdagen beslutar att återinföra en skyldighet för kommunerna att ge stöd till

enskilda daghem och fritidshem fr.o.m. den 1 januari 1998. I motion

1997/98:Sf224 (kd) yrkande 2 anförs att det bör finnas en mångfald inom

barnomsorgen när det gäller driften. Genom att styra alla resurser till ett

fåtal barnomsorgsformer har staten i praktiken tagit över beslut som familjerna

borde fatta själva, heter det i motionen.

Kommunalt vårdnadsbidrag aktualiseras i motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2

och 1997/98:Ub212 (m) yrkande 1. Motionärerna framhåller bl.a. att ett

kommunalt vårdnadsbidrag skulle hjälpa kommunerna att klara det åtagande som

barnomsorgsgarantin innebär och samtidigt ge föräldrarna möjlighet att själva

välja hur de vill vårda sina barn. Enligt motion 1997/98:Ub232 (kd) bör

kommunerna få möjlighet att ge ersättning direkt till familjer som önskar och

behöver det. I motion 1997/98:So805 (mp) yrkande 5 föreslås att föräldrar som

vill vara hemma längre hos sina barn skall kunna bli dagbarnvårdare för sitt

eget barn och därigenom få del av kommunens barnomsorgsresurser.

Vikten av utbildad personal i barnomsorg i enskild regi understryks i motion

1997/98:Ub5 (v) yrkande 7. Motionärerna pekar på att personalen i den svenska

barnomsorgen över lag är mycket välutbildad och att motsvarande också bör gälla

inom omsorg som bedrivs i enskild regi.

Utskottets bedömning

Den enskilda barnomsorgen har ökat i omfattning under hela 1990-talet.

Sammantaget fanns det år 1996 drygt 56 000 barn i enskilda daghem och

fritidshem, vilket är tre gånger så mycket som år 1991. Regeringen pekar på att

ökningen fortsätter men i betydligt mindre omfattning. År 1996 tillkom 2 500

platser i enskilda daghem och 1 250 platser i enskilda fritidshem. Det är

framför allt daghem som bedrivs i enskild regi. Drygt 12 % av samtliga barn

inskrivna i daghem gick år 1996 i ett enskilt daghem. Enskilda fritidshem är

ovanligare även om de ökat i antal under de senaste åren. År 1996 fanns drygt 4

% av barnen inskrivna i ett enskilt fritidshem.

När det gäller regeringens förslag i fråga om bestämmelser om förskoleklass i

enskild regi vill utskottet anföra följande.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag att den

nuvarande s.k. sexårsverksamheten som bedrivs inom förskolans ram skall bilda

en egen skolform - förskoleklass - inom det offentliga skolväsendet. Året i

förskoleklassen skall vara en rättighet för alla sexåringar och en skyldighet

för kommunerna att anordna. Året i förskoleklassen skall vara det första året i

en tioårig integrerad pedagogisk verksamhet. Utskottet har också sagt att det

är viktigt att även sameskolan, specialskolan och särskolan ges motsvarande

möjlighet att anordna förskoleklass. Enligt utskottets uppfattning bör detta

också gälla för fristående skolor. Utskottet delar den uppfattning som

framförts i motion 1997/98:Ub7 yrkande 1 att reglerna för anordnande av och

bidrag till fristående förskoleklasser bör utformas på motsvarande sätt som de

som gäller för fristående grundskolor. Som utskottet har redovisat i det

föregående finns i flera av de andra motionsyrkandena liknande förslag och

uppfattningar. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen med förslag till erforderliga ändringar i bestämmelserna om

tillståndsgivning, bidrag, tillsyn av verksamheten samt de

övergångsbestämmelser som kan behövas etc.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall

till motion 1997/98:Ub7 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub3

yrkande 6, 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub13 yrkande 4 och

1997/98:Ub233 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 2 b kap. 6-13 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi vill

utskottet anföra följande.

Efter regeringsskiftet hösten 1994 beslutade riksdagen att upphäva tidigare

av den borgerliga regeringen införda lagbestämmelser rörande barnomsorg. Lagen

om vårdnadsbidrag liksom rätten till avdrag vid beskattningen för vissa

barnomsorgskostnader upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1995. Bestämmelserna om

kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor, enskilda

fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg, vilka skulle ha trätt i

kraft vid samma tidpunkt, upphävdes också. I stället gäller nu att kommunerna

efter egen bedömning kan lämna bidrag till enskild verksamhet inom

barnomsorgsområdet. Även 2 a § i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med

kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt

socialtjänstlagen upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt bestämmelsen

fick vid prövning av ansökan om tillstånd att bedriva förskole- och

fritidshemsverksamhet endast fästas avseende vid sökandes lämplighet och vid

ändamålsenligheten av lokalerna där verksamheten avsågs bedrivas.

Utskottet har tidigare behandlat frågor med anknytning till

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi (bet. 1996/97:UbU13).

Utskottet hänvisade till vad socialutskottet anfört i frågan (bet.

1996/97:SoU8), nämligen att enskild barnomsorg kan berika barnomsorgen och

bidra till en positiv utveckling. Någon anledning att ändra reglerna för

kommunernas ersättning till enskilda alternativ föreligger emellertid inte.

Enligt socialutskottets uppfattning skall en kommun kunna avslå en ansökan om

tillstånd att bedriva förskole- eller fritidshemsverksamhet med hänvisning till

att behov av ytterligare platser saknas. Utskottet delade socialutskottets

uppfattning och avstyrkte det då föreliggande yrkandet.

Utskottet har alltjämt samma uppfattning och föreslår att riksdagen med

avslag på motionerna 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis),

1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub211 yrkande 1, 1997/98:

Ub229 yrkande 3, 1997/98:Sf224 yrkande 2, 1997/98:Sf262 yrkande 3,

1997/98:Sf306 yrkande 3, 1997/98:So240 yrkande 17 och 1997/98:So801 yrkande 6

skall anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 a

kap. 13-20 §§.

Utskottet är inte heller berett att biträda förslag i motionsyrkanden om

kommunalt vårdnadsbidrag m.m. Utskottet vill i sammanhanget peka på vad

regeringen redovisat (prop. s. 55) om behovstäckningen inom barnomsorgen.

Regeringen infomerar om en uppföljning som Socialstyrelsen gjorde i maj 1996.

Av denna framgår att närmare 90 % av landets kommuner räknade med att kunna

erbjuda plats i daghem eller familjedaghem till de barn i förskoleåldern vilkas

föräldrar anmält behov i maj. För skolbarn var andelen högre - 95 % av

kommunerna räknade med att kunna orda plats i fritidshem eller familjedaghem

till skolbarn. Regeringen pekar på att det är en klar ökning jämfört med året

innan. Det innebär att barnomsorgen nu är utbyggd till i det närmaste full

behovstäckning. Utskottet avstyrker motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2,

1997/98:Ub212 yrkande 1, 1997/98:Ub232 och 1997/98:So805 yrkande 5.

Utskottet vill i likhet med vad som anförts i motion 1997/98:Ub5 yrkande 7

betona vikten av att personal i barnomsorg i enskild regi har utbildning avsedd

för verksamheten. Utskottet erinrar om att tillstånd att bedriva barnomsorg i

enskild regi endast får beviljas om verksamheten uppfyller kraven på god

kvalitet och säkerhet (2 a kap. 14 § regeringens lagförslag). Utskottet utgår

från att personalens utbildning och erfarenhet är viktiga delar vid bedömning

av sådant tillstånd. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen

avslå yrkandet.

Utskottet övergår nu till att behandla regeringens förslag till lag om

ändring i socialtjänstlagen (1980:620). Vissa bestämmelser i socialtjänstlagen

utgår. Andra bestämmelser bör ändras då barnomsorgen inte längre utgör en del

av socialtjänsten.

I och med att plats i förskola och fritidshem tas bort från

avgiftsbestämmelsen i 35 § behöver enligt lagförslaget viss komplettering göras

i den paragrafen. Ändringar har tidigare under detta riksmöte gjorts i 35 §.

Ut-skottet föreslår att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om

ändring i socialtjänstlagen (1980:620) med den ändringen att 35 § utgår ur

förslaget, dels antar av utskottet i bilaga 3 upprättat förslag till lag om

ändring i lagen (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).

7. Sekretess

Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess inom

socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte

står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom

närstående lider men ( s.k. omvänt skaderekvisit). Det innebär presumtion för

sekretess. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är i dag en del av

socialtjänsten och omfattas alltså av denna strängare sekretessbestämmelse.

När det gäller sekretess inom skolväsendet, för grundskolan, gymnasieskolan

och andra skolformer, finns bestämmelser i 7 kap. 9 § sekretesslagen om omvänt

skaderekvisit eller presumtion för sekretess bara för uppgifter som hänför sig

till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgifter hos psykolog

eller kurator om enskilds personliga förhållanden. I övrigt gäller inom de

olika skolformerna sekretess med s.k. rakt skaderekvisit vilket innebär

presumtion för offentlighet dels för uppgifter i elevvården om enskilds

personliga förhållanden, dels för uppgifter i vissa disciplinära ärenden. Rakt

skaderekvisit uttrycks i lagtexten så att sekretess gäller endast om det kan

antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om

uppgiften röjs.

För att skapa bättre förutsättningar för integration mellan förskoleklassen,

skolan och skolbarnsomsorgen samt för att underlätta samarbetet mellan de olika

personalkategorierna bör sekretessbestämmelserna enligt regeringen så långt som

möjligt överensstämma. Regeringen föreslår därför att förskoleklassen tas med i

uppräkningen av skolformer i skolsekretessparagrafen (7 kap. 9 § första

stycket). Också skolbarnsomsorgen tas in i skolsekretessparagrafen men i ett

särskilt stycke. För skolbarnsomsorgen är det enligt regeringen inte lämpligt

att begränsa sekretessen till att enbart avse uppgifter i elevvården och i

vissa disciplinära ärenden. Möjligheten att sekretessbelägga uppgifter om

enskilds personliga förhållanden bör omfatta all verksamhet inom

skolbarnsomsorgen.

I förskoleverksamheten finns barn i åldrarna ett till fem år, ibland yngre.

Det finns inte på samma sätt som inom skolan någon elevvård med skolsköterskor,

psykologer m.fl. utan det är i stor utsträckning den ordinarie personalen som

får del av känsliga uppgifter om barn, hemförhållanden och liknande.

Arbetsgruppen inom Utbildningsdepartementet hade i sitt betänkande (Ds 1997:10)

som utgör underlag för propositionen föreslagit att också förskoleverksamheten

skulle omfattas av skolsekretessen. Då konsekvenserna av en sådan förändring

inte är tillräckligt belysta anser regeringen att det för närvarande inte finns

tillräckligt underlag för ett sådant förslag. Regeringen föreslår därför att

den strängare sekretessen som finns inom socialtjänsten även fortsättningsvis

skall gälla för förskoleverksamheten för barn i åldern ett till fem år. Detta

regleras i en ny bestämmelse, 7 kap. 38 § i sekretesslagen, med en presumtion

för sekretess för uppgifter inom förskoleverksamheten om enskilds personliga

förhållanden.

Regeringen föreslår också att den nya lagparagrafen 7 kap. 38 § tas med i

uppräkningen i 16 kap. 1 § sekretesslagen över de tystnadsplikter som har

företräde framför principen om meddelarfrihet enligt tryckfrihetsförordningen

och yttrandefrihetsgrundlagen.

U t s k o t t e t har inte något att erinra mot regeringens förslag till

sekretessbestämmelser för förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och

förskoleverksamheten.

Bestämmelserna i 7 kap. 9 § sekretesslagen, som föreslås ändrade genom den nu

aktuella propositionen, är föremål för ytterligare ändringsförslag i

proposition 1997/98:9 Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.

Skatteutskottet har i betänkande 1997/98:SkU5 tillstyrkt förslaget till

lagändring i proposition 1997/98:9, men har överlämnat den författningstekniska

regleringen för samordning hos utbildningsutskottet. Med hänsyn härtill har

utskottet gjort justeringar i regeringens lagförslag om ändring i

sekretesslagen (bilaga 4).

Vidare har nyligen utfärdats en ändring (SFS 1997:737) av bestämmelserna i 16

kap. 1 § sekretesslagen, som även de föreslås ändrade genom den nu aktuella

propositionen. Utskottet har därför upprättat ett förslag till ny lag om

ändring i 16 kap. 1 § sekretesslagen (bilaga 5).

Utskottet föreslår således att riksdagen dels med anledning av

propositionerna 1997/98:6 och 1997/98:9 (i denna del) antar förslaget till lag

om ändring i sekretesslagen med den ändringen att 16 kap. 1 § utgår ur

förslaget, dels antar av utskottet i bilaga 5 upprättat förslag till lag om

ändring i lagen (1997:737) om ändring i sekretesslagen.

8. Arbetet mot mobbning

Skolans arbete mot mobbning regleras dels i skollagen (1985:1100), dels i

arbetsmiljölagen (1977:1160). Ansvaret för detta arbete preciseras i läroplanen

för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) respektive i läroplanen för de

frivilliga skolformerna (Lpf 94).

Tydligare bestämmelser som stöd för det lokala arbetet

Reglering i skollagen

Propositionen

I 1 kap. 2 § skollagen föreskrivs att skolans verksamhet skall utformas i

överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt samma

bestämmelse skall var och en som verkar inom skolan främja aktning för varje

människas egenvärde. Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda sig om

att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.

Motsvarande gäller enligt 1 kap. 9 § inom det offentliga skolväsendet för

vuxna.

Regeringen framhåller i propositionen att skolans skyldighet att förebygga

kränkande behandling och ingripa mot den bör tydliggöras i skollagen.

Utformningen av den aktuella bestämmelsen - i den del den här ovan kursiverats

- är alltför vag. Bestämmelsen som riktar sig till skolans personal, dvs.

anställda och andra som har uppdrag inom skolan, syftar vidare enbart på sådan

kränkande behandling som orsakas av elever. Regeringen anmärker att mobbning

inte bara förekommer bland elever. Mobbning där t.ex. elever känner sig kränkta

av lärare är alltför vanligt förekommande. På senare tid har också kränkande

behandling med rasistisk prägel blivit vanligare. Sådant beteende anser

regeringen vara så allvarligt att en tydlig markering bör göras i lagen. För

att effektivt kunna motverka såväl mobbning och rasistiska beteenden som annan

kränkande behandling är det förebyggande arbetet av central betydelse.

Regeringen föreslår mot den bakgrunden att det i 1 kap. 2 § tredje stycket

punkten 2 skollagen skall föreskrivas att den som verkar inom skolan särskilt

skall aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och

rasistiska beteenden. Bestämmelsen i 1 kap. 9 § som rör det offentliga

skolväsendet för vuxna bör ändras på motsvarande sätt.

Motionerna

Inga invändningar har gjorts i motioner mot regeringens förslag till ändringar

av 1 kap. 2 och 9 §§ skollagen. I flera motioner har dock förts fram krav på

ytterligare preciseringar och tillägg i lagen när det gäller innebörden av

kränkande behandling och skyldigheten att vidta åtgärder vid fall av mobbning

eller våld i skolan.

Enligt motion 1997/98:Ub5 (v) yrkande 8 bör riksdagen hos regeringen begära

förslag till sådana ändringar av de aktuella paragraferna att sexuella

trakasserier eller trakasserier på grund av kön nämns som exempel på kränkande

behandling, vid sidan av mobbning och rasistiska beteenden. Sexuella

trakasserier förekommer i skolan och det är oftast flickor som blir utsatta,

påpekar motionärerna. De hänvisar till att man på arbetslivsområdet talar om

kränkande särbehandling, men även särskilt nämner sexuella trakasserier

eftersom det finns en viktig skillnad - den ena formen av förtryck beror på

kön.

Också i motionerna 1997/98:So306 (kd, m, c, fp, v, mp) yrkande 3 och

1997/98:So676 (mp) yrkande 3 tar man upp problemet med kränkande behandling av

flickor i skolan som en relativt ny företeelse. Nedvärderande och obscena ord

används för att förolämpa och trycka ned. I den förstnämnda motionen hävdar

motionärerna att den bild dessa flickor till slut får av sin person är negativ

och rent av destruktiv. Denna form av mobbning måste stoppas, understryker

motionärerna. - I den senare motionen framhålls att könsmobbningen i skolan är

ett stort problem eftersom rent sexistiska beteenden legitimeras redan från

tidig ålder. Frågan är hur problemet konkret skall angripas. Motionärerna vill

att den sociala skolmiljön för flickor skall utredas.

I motionerna 1997/98:Ub267 (c) yrkande 9 och 1997/98:Ub7 (c) yrkande 2 begärs

att det klart skall framgå av skollagen att lärare och övrig personal som

upptäcker mobbning skall ha skyldighet att rapportera detta till rektor. De

vill att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd.

- Tydliga rutiner och metoder för hur skolorna skall agera vid upptäckt av

mobbning, t.ex. rapporteringsskyldighet för lärarna, efterfrågas också i

motionerna 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 20 och 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 2.

Riksdagen bör enligt motionerna 1997/98:Ub202 (m) yrkande 3 och 1997/98:Ju205

(m) yrkande 4 uttala sig för att det i skollagen skall införas en bestämmelse

om anmälningsplikt för våld i skolan. Motionären menar att enskilda skolor och

lärare inte skall tvingas till svåra och ibland kontroversiella principiella

avgöranden, som t.ex. om våld skall polisanmälas. Skolorna bör därför i lag

åläggas att polisanmäla rena våldshandlingar.

Även i motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 8 ställs krav på att det i skollagen

införs tydliga regler om skolledarens skyldighet att anmäla våldsbrott till de

sociala myndigheterna och, när så är påkallat, till polismyndigheten. Brott i

form av kränkande behandling eller våld skall beivras, understryker

motionärerna.

En bestämmelse om rätt för skolledningen att omplacera mobbande och kränkande

elever bör införas i skollagen, enligt motionerna 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 2

och 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 11. Motionärerna anmärker att det i dag är den

som har blivit kränkt som tvingas byta skola för att komma ifrån sina

plågoandar. En omplacering av den mobbande eleven kan vidare leda till att han

eller hon får en möjlighet att ändra sitt beteende. - I den sistnämnda motionen

föreslås också att kommunerna skall vara skyldiga att anordna särskild

undervisning utanför skolan för omplacerade mobbande och kränkande elever

(yrkande 12). En sådan föreskrift kan i sig vara en signal till kommunerna att

arbeta aktivt med att förebygga mobbning för att på så sätt undvika kostnader

för kommunen, framhålls det.

Utskottets bedömning

Utskottet tar först upp regeringens lagförslag till behandling och därefter de

skilda motionsyrkandena med krav på ytterligare lagreglering.

Utskottet vill för sin del understryka att det inte får finnas minsta tvekan

om att varje form av kränkande behandling mellan elever eller mellan elever och

vuxna i skolan är helt otillåten och helt i strid med de grundläggande värden

som gäller. Det är en självklar rättighet för barn att slippa mobbas och det är

vuxensamhällets ansvar att ge barn den rättigheten. Skolan skall inte vara en

värdeneutral plats, och den får aldrig acceptera mobbning, våld och rasism. Det

är därför nödvändigt att det i skollagen görs en tydlig markering av att alla

inom skolan har ansvar för dessa frågor. Utskottet anser att den nya lydelse av

lagparagraferna som regeringen föreslår tydligare än tidigare ger uttryck för

skolans skyldighet till såväl förebyggande insatser som aktiva ingripanden mot

kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Riksdagen bör

enligt utskottets mening anta regeringens förslag till ändring av 1 kap. 2 och

9 §§ skollagen (1985:1100).

Utskottet anser att sexuella trakasserier likaså måste betraktas som en

allvarlig form av kränkande behandling. Att unga flickor dagligen i skolan får

möta nedvärderande tillmälen med sexuell anspelning kan, som påpekas i

motioner, hos dem skapa en destruktiv självbild. Det är inte förenligt med den

uppgift skolan har att fostra eleverna till grundläggande demokratiska

värderingar och förhållningssätt att tillåta att sådana beteenden förekommer

inom skolan. Lika oförenligt med respekten för andra människors värde är

trakasserier på grund av sexuell identitet. Enligt en annan punkt i de nu

aktuella lagparagraferna har också de som verkar inom skolan ålagts att

särskilt främja jämställdhet mellan könen. Det är viktigt anser utskottet att

det i elevernas omgivning finns både män och kvinnor som kan tjäna som goda

förebilder och fostra unga människor till att visa hänsyn och förståelse för

andra oberoende av deras kön och sexuella identitet. Utskottet föreslår därför

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 8, 1997/98:So306

yrkande 3 och 1997/98:So676 yrkande 3 gör ett tillkännagivande till regeringen

om att regeringen bör överväga hur man på lämpligaste sätt skall kunna markera

att trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet inte får förekomma.

Utskottet noterar att Barnombudsmannen i rapporten Blunda inte för mobbningen

(april 1997) hade föreslagit att det i skollagen skulle införas en bestämmelse

om rapporteringsskyldighet till rektor om förekomsten av mobbning. Detta

förslag har regeringen emellertid inte fört vidare till riksdagen. Regeringen

hänvisar i propositionen till att rutiner för hur personal skall hantera

problemen när de upptäcker mobbning samt hur kommunikationen mellan rektor,

personalen, eleverna och föräldrarna skall skötas i dessa ärenden skall finnas

i skolans handlingsprogram för arbetet mot mobbning. Utskottet delar

uppfattningen att det är lokalt på respektive skola som rektor, övrig

skolpersonal, elever och föräldrar i samverkan bäst kan finna och utarbeta för

dem lämpliga rutiner. Inte heller utskottet är således berett att förorda en

lagreglerad rapporteringsskyldighet. Motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 2,

1997/98:Ub11 yrkande 2, 1997/98:Ub221 yrkande 20 och 1997/98:Ub267 yrkande 9

avstyrks med det anförda.

När det gäller införande av anmälningsplikt för våld i skolan har utskottet

behandlat denna fråga under föregående riksmöte i sitt betänkande 1996/97:UbU6.

Utskottet betonade då att de lagar som gäller i samhället i övrigt gäller även

i skolan. Därav följer att våldsbrott som sker i skolan skall polisanmälas.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att någon särskild markering i skollagen av

denna plikt inte behövs och inte heller bör göras. Utskottet föreslår därför

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub202 yrkande 3, 1997/98:Ub255 yrkande

8 och 1997/98:Ju205 yrkande 4.

Utskottet anser inte heller att det bör i lag föreskrivas någon rätt att

omplacera mobbande och kränkande elever eller skyldighet att för dem anordna

särskild undervisning, vilket föreslås i motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 2 och

1997/98:Ub255 yrkandena 11 och 12. Som utskottet nyss sagt är det i första hand

den enskilda skolan som skall utarbeta rutiner för hur situationer som uppstår

vid mobbning skall hanteras och lösas. Givetvis har också skolhuvudmannen,

kommunen, ett ansvar för hur arbetet med att åtgärda mobbning bedrivs i

skolorna. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Förtydligande av läroplanerna i fråga om ansvaret för arbetet mot mobbning

Propositionen

I läroplanerna formuleras skolans värdegrund och uppgifter samt anges mål och

riktlinjer för verksamheten. Där anges också vem som har ansvar för en viss

verksamhet i skolan och vad detta innebär. Av läroplanerna framgår att skolan

skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Där

understryks bl.a. att ingen skall i skolan utsättas för mobbning och att

tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Det heter vidare att

främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion

och aktiva insatser.

Läroplanerna ålägger rektor ett särskilt ansvar för arbetet mot mobbning

bland elever och anställda. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet

(Lpo 94) preciseras detta ansvar till att gälla ett särskilt handlingsprogram

mot mobbning. Någon motsvarande föreskrift rörande handlingsprogram finns dock

inte i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

Regeringen hänvisar i propositionen till att flera undersökningar visat att

vissa kommuner inte lever upp till de bestämmelser rörande bl.a. åtgärder mot

mobbning som redan finns. Att styrdokumenten inte efterlevs kan bl.a. bero på

att ansvarsfördelningen i nuvarande bestämmelser kan upplevas som otydlig.

Mot den bakgrunden anmäler regeringen sin avsikt att i båda läroplanerna (Lpo

94 resp. Lpf 94) skärpa rektors och lärares ansvar för arbetet mot mobbning och

annan kränkande behandling, bl.a. vad gäller rektors ansvar för skolans

handlingsprogram. Rektor skall ha ett särskilt ansvar för att ett

handlingsprogram mot alla former av kränkande behandling såsom mobbning och

rasistiska beteenden bland elever och anställda upprättas, används, följs upp

och utvärderas. Handlingsprogrammet skall omfatta rutiner för skolpersonal vid

hantering av frågor som rör kränkande behandling, t.ex. mobbning. Rutinerna

skall klargöra hur personalen skall hantera problemen när de upptäcker mobbning

samt hur kommunikationen mellan rektor, personalen, eleverna och föräldrarna

skall skötas i dessa ärenden. Programmet skall omfatta såväl förebyggande som

akuta åtgärder samt en strategi för hur och när uppföljning och utvärdering

skall genomföras. Handlingsprogrammen skall utformas i samarbete med övrig

skolpersonal och elever.

Rektor ansvarar för arbetsmiljön men även personalen, särskilt lärare, har

ett stort ansvar för att upptäcka mobbning och vidta åtgärder, påpekar

regeringen. De vuxna i skolan måste agera kraftfullt och vara förebilder för

eleverna. Lärare i såväl det obligatoriska skolväsendet som i de frivilliga

skolformerna skall uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta

lämpliga åtgärder mot alla former av kränkande behandling. För att förtydliga

lärares sociala uppgifter avser regeringen att skärpa skrivningarna i

läroplanerna.

Motionerna

Ett stort antal motionsyrkanden rör utformningen av läroplanerna och kommunala

skolplaner samt innehållet i skolornas handlingsprogram mot mobbning.

I motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 1 betonas att förskolan har en viktig

uppgift när det gäller normöverföring och identitetsbildning. Det gäller inte

bara att förmedla kunskaper utan också att öva barnen i att tillämpa etiska

regler i praktiken. Motionärerna citerar det som sägs i läroplanen (Lpo 94) om

skolans värdegrund och vill att detta skall finnas med i det gemensamma

dokument för förskolan och skolan som håller på att utarbetas. De anser också

att läroplanen både för grundskolan och gymnasiet bör innehålla ett avsnitt om

undervisning i sociala färdigheter. Detsamma bör gälla för förskolan (yrkande

5).

Enligt samma motion bör varje skola ha en plan för hur man i undervisningen

och i hela skolans verksamhet kan omsätta skolans värdegrund i praktiken

(yrkande 3).

Det är enligt motion 1997/98:Ub202 (m) yrkande 4 viktigt att de kommunala

skolplanerna förbättras kvalitativt och kvantitativt vad gäller skolans arbete

mot mobbning. De bör lägga fast en lägsta nivå för det förebyggande och akuta

arbetet mot mobbning. Också de enskilda skolornas arbetsprogram mot mobbning

måste förbättras, anmärker motionären (yrkande 5). Varje skola bör i förväg ha

tänkt igenom hur man skall agera när mobbning förekommer och hur man skall

stödja dem som drabbas. Skolan måste också veta hur den skall agera för att

förhindra att mobbning uppkommer.

Synpunkter på utformningen i läroplaner m.m. av föreskrifter och riktlinjer

lämnas i motionerna 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 11, 1997/98:Ub10 (mp) yrkande 4

och 1997/98:Ub273 (mp), samtliga i denna del. Motionärerna föreslår att ett

fullständigt program för hantering av mobbningsproblemet skall finnas vid varje

skola. Ansvaret för att programmet finns och följs skall ligga på rektor. Det

skall också framgå att det åligger kommunen att genom utvärderingar i samverkan

med skolorna övervaka att skolorna inom kommunen verkligen följer lagen.

Motionärerna betonar att arbetet mot mobbning är en för alla på skolan,

inklusive föräldrar, gemensam angelägenhet. Detta bör vara vägledande för valet

av åtgärdsprogram.

I motion 1997/98:Ub202 (m) yrkande 7 understryks likaså att förekomsten av

mobbning och skolans insatser mot mobbning löpande måste mätas och utvärderas

av kommuner och skolor.

Många motioner behandlar det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande

behandling.

Ett par motioner, nämligen 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 13 och 1997/98:Kr306

(kd) yrkande 3, tar upp behovet av informationsverksamhet i skolorna om våldets

konsekvenser. Sådan information är nödvändig, påpekar motionärerna, för att i

möjligaste mån förhindra det våld som genereras av underhållningsvåldet.

Skolans fostrande roll behandlas i motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 14

och 1997/98:Ub13 (m) yrkande 5. Mobbning skall bemötas med såväl förebyggande

som aktiva insatser vid varje skola. De som arbetar i skolan skall visa respekt

för andra. Det ställer krav på ordning och uppförande hos både elever och

personal, framhåller motionärerna. Dåligt uppförande, skadegörelse och

försummelser måste följas av tillrättavisning och krav på att bidra till att

rätta till. Motionärerna anser vidare att skolan behöver ett väl utvecklat

samarbete med föräldrar, polis och sociala myndigheter för att förebygga och

ingripa vid kriminalitet. Liknande synpunkter förs fram i motion 1997/98:Ub224

(m). - Enligt motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 14 måste alla vuxna vara

föredömen genom att bidra till att skapa en harmonisk skolmiljö. Ordning och

reda, ett vårdat språk och respekt för lektionstider måste krävas av alla

parter för att arbetsklimatet skall bli bra.

Enligt motion 1997/98:So306 (kd, m, c, fp, v, mp) yrkande 4 är det viktigt

att vuxna i skolan finns till hands även på raster och håltimmar och utgör en

trygghetsfaktor mot övergrepp.

I samma motion yrkande 5 begärs att all form av s.k. nollning vid övergång

mellan olika skolstadier skall förbjudas.

Mobbade elever bör enligt motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 10 kunna få

möjlighet till handledd medling. Därmed menar motionärerna att eleven på

neutral mark och med stöd av kunnig personal får träffa den som mobbat och tala

om det som skett. Medling är ett sätt att visa att konflikter kan behandlas och

bearbetas, framhåller motionärerna.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena om utformningen av

läroplanerna och kommunala skolplaner samt innehållet i skolornas

handlingsprogram mot mobbning. Många av de synpunkter som förs fram i

motionerna på vad dokumenten skall innehålla är enligt utskottets mening redan

beaktade.

När det först gäller värdegrunden och förslaget till ny läroplan för barn och

unga 6-16 år vill utskottet anföra följande.

I Barnomsorg och skolakommitténs (BOSK) betänkande Växa i lärande (SOU

1997:21), vari förslaget läggs fram, föreslås att avsnittet i den nuvarande

läroplanen (Lpo 94) om skolans värdegrund och uppgifter i huvudsak oförändrat

tas in i den nya läroplanen. I betänkandet skriver kommittén också att

läroplanens mål för barns och ungas fostran behöver förstärkas i fråga om synen

på mänskliga värden och omsorgen om den enskilde. Omsorgsbegreppet är

grundläggande för den pedagogiska verksamheten, fortsätter kommittén. Det

handlar om att värna trygghet och välbefinnande och stödja barn och unga i alla

olika aktiviteter under hela dagen. - Betänkandet har remissbehandlats och

bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet.

Utskottet har samma uppfattning som uttryckts såväl i propositionen som i

motioner att det är angeläget att kommunerna utarbetar skolplaner som är

åtgärdsinriktade och kan fungera som styrinstrument och instrument för

uppföljning och utvärdering. Det är viktigt att de grundläggande demokratiska

värderingarna konkretiseras i den kommunala skolplanen och att det beskrivs hur

målen för arbetet med värdegrundsfrågor skall omsättas i skolans verksamhet.

Utskottet anser att de förtydliganden i läroplanerna av rektors ansvar för

att motverka bl.a. mobbning som regeringen aviserar tillgodoser här aktuella

motionsyrkanden. Utskottet vill betona det angelägna i att handlingsprogram mot

alla former av kränkande behandling upprättas och används vid varje skola.

Handlingsprogrammet bör, som regeringen anger, omfatta såväl förebyggande

åtgärder som akuta insatser vid uppkomna problem. Av betydelse är att det också

innehåller anvisningar för arbetet med uppföljning och utvärdering.

Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkanden om det konkreta

arbetet inom skolan mot kränkande behandling.

Enligt skollagen (2 kap. 2 § ) skall rektor hålla sig förtrogen med och svara

för den dagliga ledningen av utbildningen i skolan. Av förarbetena till

lagparagrafen framgår att ansvaret för utbildningen omfattar ansvar inte endast

för den direkta undervisningen utan även för skolans fostrande roll, också

under sådana moment som raster och skolmåltider (prop. 1990/91:18 s. 35).

Rektor har således ansvar för att vuxna finns till hands på raster för att ge

eleverna trygghet och hindra mobbning.

Skolans fostrande uppgift finns beskriven i läroplanen (Lpo 94), där det sägs

att skolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens

fostran och utveckling. Enligt utskottets mening kan arbetet inom skolan med

att förebygga mobbning - i samverkan mellan skolpersonal, elever och föräldrar

- skapa en sådan positiv skolmiljö som fostrar eleverna till att visa respekt

för andra.

Utskottet anser att skolan har en uppgift att till eleverna förmedla kunskap

om de regler och normer som gäller i samhället. Utskottet finner det naturligt

att skolan därvid samarbetar med andra samhällsorgan, bl.a. polisen, som kan

informera om följderna av våldsbrott.

När det särskilt gäller problem med nollning vid övergång mellan olika

skolstadier utgår utskottet från att skolledningen har uppmärksamheten riktad

på att eventuella välkomstfester äger rum i positiv anda och under ordnade

former. Rektor har ansvaret för att kränkande behandling inte förekommer.

Även möjligheten till handledd medling mellan mobbande och mobbade elever är

enligt utskottets mening något som den enskilda skolan och rektor får besluta

om, i samband med utarbetandet av rutiner för arbetet mot mobbning vid skolan.

De här aktuella motionsyrkandena bör, med hänvisning till vad utskottet nu

anfört, avslås av riksdagen.

Kvalitetssäkring av arbetsmiljön i skolan

Propositionen

Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) har arbetsgivaren ansvar för att

verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en tillfredsställande arbetsmiljö

säkerställs. Ansvaret för att arbetsmiljöaspekterna beaktas ligger på den eller

de kommunala nämnder som ansvarar för skolverksamheten. Enligt regeringen

delegeras dock många av uppgifterna till t.ex. rektor och lärare.

I propositionen hänvisas till att Skolverkets tillsynsverksamhet visat att

många kommuners skolplaner är inaktuella eller t.o.m. formellt ogiltiga och att

de saknar åtgärdsinriktning. Dessutom är uppföljningen och utvärderingen av

planerna i många fall dålig. Av en rapport från Skolverket framgår vidare att

det är ytterst få kommuner och skolor som har kartlagt förekomsten av mobbning

i skolan. Många kommuner saknar därför en samlad bild av hur arbetet mot

mobbning bedrivs ute i skolorna.

Enligt regeringen bör det finnas en skyldighet för skolhuvudmännen och för

varje skola att regelbundet upprätta kvalitetsredovisningar. Syftet med dessa

redovisningar skall främst vara att tillgodose behoven i det lokala arbetet med

kvalitetsutveckling. Utgångspunkter för den lokala kvalitetsredovisningen skall

vara de riksgiltiga målen, den kommunala skolplanen och arbetsplanen. I detta

kvalitetsarbete kommer värdegrunden in som en naturlig del. Det är enligt

regeringen av stor vikt att kommuner och skolor redovisar sitt arbete med att

förebygga och åtgärda t.ex. mobbning.

Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta kommentarmaterial

för att stödja kommuner och skolor i deras arbete med värdegrundsfrågor, t.ex.

med arbete mot mobbning. Skolverket bör också, i enlighet med sitt allmänna

uppdrag, följa upp och utvärdera efterlevnaden av värdegrunden och därmed de

nya bestämmelserna som nu föreslås vad avser arbetet mot mobbning.

Det är angeläget, anser regeringen, att Skolverket effektiviserar sitt

samarbete med myndigheterna inom Arbetarskyddsverket i frågor som rör skolans

arbetsmiljö. Regeringen avser att återkomma till Skolverket i denna fråga.

Motionerna

Flera motioner behandlar Skolverkets uppgifter att ge stöd åt och utöva tillsyn

över skolornas arbete mot kränkande behandling, t.ex. mobbning.

I motion 1997/98:Ub202 (m) yrkandena 1 och 2 påpekas att såväl skollagen som

arbetsmiljölagen ställer tydliga krav på skolans arbete att förebygga och

stoppa mobbning. Trots det finns det brister ute på skolorna. Motionären anser

att innebörden i de båda lagarna måste förtydligas för skolan. Vidare behövs

tillsyn av att lagarna efterlevs i skolan.

Enligt motionerna 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 11, 1997/98:Ub10 (mp) yrkande 4

och 1997/98:Ub273 (mp), samtliga i denna del, bör Skolverket ha ett

övergripande tillsynsansvar när det gäller skolans arbete mot mobbning och ha

skyldighet att ingripa om skollagens och läroplanernas intentioner i fråga om

mobbning inte följs.

Skolverket bör enligt motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 2 få i uppdrag att

utarbeta riktlinjer för hur arbetet med att utveckla värdegrunden kan bedrivas

vid den enskilda skolan.

I motion 1997/98:K332 (c) yrkande 1 refereras en undersökning om rasism bland

skolelever som utfördes våren 1997 och som visade på en del rasistiska

attityder. För att bemöta dessa krävs förändringar inom skolans område när det

gäller såväl utbildningens innehåll som utbildningsmaterialet, anför

motionärerna. Det är vidare angeläget att undersökningen följs upp.

Den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobbning betonas i

motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 4. En ren och snygg skolmiljö gör eleverna

medvetna om sitt eget värde och om andra människors värde.

Utskottets bedömning

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om Skolverkets uppgifter och

tillsynsverksamhet med avseende på värdegrunden och arbetet mot mobbning.

Utskottet vill därvid hänvisa till följande.

Regeringen har den 30 oktober 1997 uppdragit åt Skolverket att mot bakgrund

av de förslag som lämnas i rapporten En värdegrundad skola - idéer om samverkan

och möjligheter (Ds 1997:57), och i samråd med berörda myndigheter, överväga

vilka åtgärder som behöver vidtas på nationell, kommunal och lokal nivå. Sådana

förslag till åtgärder som kräver ställningstagande av regeringen skall enligt

uppdraget redovisas senast den 15 mars 1998.

Vidare har regeringen efter det att den nu aktuella propositionen lämnades

till riksdagen utfärdat förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom

skolväsendet, som trädde i kraft den 1 november 1997. I förordningen föreskrivs

att varje kommun och skola årligen skall upprätta skriftliga

kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och

utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. En kvalitetsredovisning

skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån målen för utbildningen

uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts.

Samtidigt har instruktionen för Skolverket ändrats så att verket nu också

skall utveckla, kontrollera och stödja kvalitetssäkringsarbete i skolväsendet.

När det gäller den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen av mobbning

har utskottet ingen annan uppfattning än motionärerna. Utskottet utgår från att

skolhuvudmännen tar sitt ansvar för att hålla skollokaler i välvårdat skick.

Motionsyrkandet avstyrks.

Övriga frågor

I två motioner tas upp frågor om utbildningen av lärare när det gäller att

hantera elever i krissituationer.

Enligt motion 1997/98:So306 (kd, m, c, fp, v, mp) yrkande 2 bör i

lärarutbildningen införas träning i identifiering och hantering av konflikter,

kriser, depressioner och självmordsproblem hos elever. I utbildningen bör också

ingå kompetensutveckling vad gäller samtal om existentiella frågor.

Den kommitté som tillsatts för att se över lärarutbildningen bör enligt

motion 1997/98:Ub7 (c) yrkande 3 också utreda om kunskaper om mobbning och dess

orsaker kan bli en obligatorisk del av den grundläggande lärarutbildningen.

U t s k o t t e t påminner om att det i direktiven till

Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54) slås fast att det är viktigt att

lärarna har kunskap om hur de elever reagerar som mobbas eller utsätts för

annan kränkande behandling. Till kommittén har också överlämnats betänkandet En

värdegrundad skola - idéer om samverkan och möjligheter (Ds 1997:57) som

utarbetats av en särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen

lägger inga egna förslag men överlämnar sitt material och sina bedömningar till

utredningen. Bland annat måste alla lärarstuderande, enligt arbetsgruppen,

göras förtrogna med skollagens och läroplanens innebörd vad gäller de

grundläggande värdena och skolans roll att föra dem vidare till nästa

generation. Motionsyrkandena bör avslås av riksdagen.

Enligt motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 2 bör varje kommun genomföra en

fortbildning för all skolpersonal om skolans värdegrund. - All skolpersonal bör

enligt motion 1997/98:Ub202 (m) yrkande 6 erbjudas utbildning om hur mobbning

upptäcks och hindras.

Det påpekas vidare i motion 1997/98:Ub255 att en stabil personalsituation i

barnomsorg och skola har betydelse för bekämpningen av mobbning (yrkande 6).

U t s k o t t e t utgår från att kommunerna - med nya tydligare

föreskrifter i läroplanerna om skolans ansvar för arbetet mot kränkande

behandling - ser till att såväl lärare som övrig skolpersonal får kunskaper om

värdegrunden och hur den bör efterlevas. Det är också kommunernas ansvar att

hantera personalsituationen. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Rätten till fritt val av skola utgör enligt motion 1997/98:Ub202 (m) yrkande 8

också incitament för skolorna att profilera sig genom en god studiemiljö och

ett engagemang mot mobbning.

U t s k o t t e t konstaterar att det finns en rätt för alla föräldrar och

elever att välja skola. Under våren 1997 behandlade utskottet ett liknande

motions-yrkande i sitt betänkande 1996/97:UbU6. Utskottet gjorde då en utförlig

redovisning av Skolverkets rapport Att välja skola - effekter av valmöjligheter

i grundskolan (rapport nr 109). Denna visar att valfriheten utnyttjas på olika

sätt av skilda elevgrupper och också att konsekvenserna av rätten att välja

skola har varit mycket olika för de skolor som ingått i studien. Med det

anförda avstyrks motionsyrkandet.

I motion 1997/98:Ub255 (kd) yrkande 7 föreslås att det i varje kommun skall

finnas en barn- och ungdomsplan. På så sätt skall alla beslut som fattas i

kommunen och som rör barn och ungdomar samordnas, anför motionärerna. En

samordning bör även ske med de ideella organisationerna. Vidare bör ungdomarna

själva vara med och utforma planen.

U t s k o t t e t har inget att invända mot förslaget som sådant. Utskottet

anser dock att det ankommer på kommunen att besluta om en sådan barn- och

ungdomsplan skall finnas. Motionsyrkandet bör därmed avslås av riksdagen.

9. Grundskolans timplan

Propositionen

Regeringen anser att timplanens traditionellt styrande roll bör minska. Det är

enligt regeringen önskvärt att öka skolans möjlighet att organisera

undervisningen efter lokala behov och intressen samt att underlätta

ämnesövergripande undervisning och tematiska studier. Regeringen föreslår

därför att utrymmet för lokala beslut skall öka. Det lokala jämkningsutrymmet

för skolans val föreslås utökas från 410 timmar till 600 timmar. Tid skall få

tas från alla ämnen i grundskolan. Antalet timmar i ämnen, ämnesgrupper,

språkval och elevens val skall få minskas med upp till 20 % i stället för

nuvarande 15 %.

Regeringen föreslår vidare att antalet timmar i ämnena idrott och hälsa

respektive slöjd skall utökas från 460 respektive 282 till 500 respektive 330

timmar. Tiden för utökningen - 88 timmar - skall enligt förslaget tas från

elevens val.

Motionerna

I flera motioner har förslag framförts om att avskaffa grundskolans timplan.

Enligt motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub11 (fp)

yrkande 4 och 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 8 måste skolan även i praktiken vara

målstyrd. Kursplanerna skall var styrande och inte antalet timmar i varje ämne.

Motionärerna framhåller att tiden för elevens val inte bör minskas. I motion

1997/98:Ub264 (fp) yrkande 4 pekas på att svenskundervisningen med fördel bör

kunna utökas i klasser och skolor med många invandrarbarn. Detta underlättas om

timplanerna avskaffas. Motionärerna i motion 1997/98:Ub267 (c) yrkande 2 anser

att den statliga styrningen i ett första steg bör minskas genom att det lokala

jämkningsutrymmet ökas. Senare bör sy-stemet med minsta garanterade

undervisningstid och timplaner tas bort helt.

I motion 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 4 begärs en översyn av grundskolans

timplan. Motionärerna anser att det totala antalet timmar behöver utökas. Det

föreligger stor risk att vissa ämnen hamnar i strykklass och att eleverna inte

får tillräckligt med tid att befästa baskunskaperna ordentligt inför övergången

till gymnasiet. Regeringen bör göra en total översyn av timplanen och återkomma

med förslag som beaktar helheten. Enligt motion 1997/98:Ub2 (m, c, fp, mp, kd)

yrkande 1 bör en utvärdering och kvalitetsgranskning ske av alla ämnen i skolan

innan förändringar av grundskolans läroplan övervägs. I motion 1997/98:Ub8 (c)

yrkande 2 begärs att en fortlöpande kvalitetsgranskning skall ske av alla ämnen

i grundskolan. Liknande krav ställs i motion 1997/98:Ub4 (s) yrkande 2.

Förslaget om en utökning av antalet timmar i ämnena idrott och hälsa

respektive slöjd samt en motsvarande minskning av elevens val avvisas i

motionerna 1997/98:Ub13 (m) yrkande 2 och 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 3.

Undervisningen i alla ämnen skall grundas på vad som krävs för att uppnå de i

läroplanen och kursplanerna uppställda kunskapsmålen. I motion 1997/98:Ub209

(m) framhålls vikten av fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Nedskärningen

av antalet veckotimmar i ämnet idrott och hälsa i läroplanerna för grund- och

gymnasieskolan är enligt motionären obegriplig. I motion 1997/98:Ub253 (m)

begärs en utredning om möjligheten att utöka timplanerna i grund- och

gymnasieskolan för att därmed få till stånd en utökning av timtiden i ämnet

idrott och hälsa.

I ett stort antal motioner har frågor om en utökning av timtiden även för

ämnet hemkunskap m.m. aktualiserats. I motion 1997/98:Ub10 (mp) yrkande 5

begärs att riksdagen beslutar att, förutom en utökning av utrymmet i timplanen

för ämnena idrott och hälsa samt slöjd, också utöka timtalet i ämnet hemkunskap

med 20 timmar. Detta för att ge ett ökat utrymme för familjekunskap,

komsumentkunskap, miljökunskap m.m. I motionerna 1997/98:Ub3 (kd) yrkande 3 och

1997/98:Ub256 (kd) yrkande 12 tillstyrks regeringens förslag om en utökning av

antalet timmar i idrott och hälsa samt slöjd. Motionärerna anser dock att

förslaget borde ha innefattat också en utökning av antalet timmar i ämnet

hemkunskap, bl.a. för att inrymma familj- och barnkunskap i ämnet. I motionerna

1997/98:Ub2 (m, c, fp, mp, kd) yrkande 2, 1997/98:Ub8 (c) yrkande 1,

1997/98:Ub261 (c), 1997/98:Jo525 (c) yrkande 12, 1997/98:Ub4 (s) yrkande 1,

1997/98:Ub6 (s) yrkande 1 och 1997/98:Ub9 (s) betonas vikten av ämnet

hemkunskap. I motionerna förs en i huvudsak likartad argumentation.

Motionärerna framhåller att med regeringens förslag om ökat timtal i ämnena

idrott och hälsa samt slöjd minskas balansen och likvärdigheten mellan de s.k.

praktisk-estetiska ämnena. Ämnet hemkunskap har det lägsta antalet timmar av

dessa ämnen, 118 timmar. Motionärerna i motion 1997/98:Ub6 (s) yrkande 2 pekar

på att klasslärare får undervisa i hemkunskap på låg- och mellanstadierna utan

formell behörighet. De anser att det bör undersökas hur detta har utfallit.

Utskottets bedömning

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) och i kursplanerna för

grundskolan anges de mål som skolan ansvarar för att alla elever skall nå.

Läroplanen och kursplanerna är därmed centrala i mål- och resultatstyrningen av

skolan. Timplanen skall bidra till en nationellt likvärdig utbildning genom att

ange en minsta garanterad undervisningstid som kommunerna är skyldiga att

avsätta resurser för. Det totala timtalet för grundskolan utgör en garanterad

undervisningstid som inte får underskridas - men väl överskridas.

När det gäller regeringens förslag om en utökning av det lokala

jämkningsutrymmet i grundskolans timplan vill utskottet anföra följande.

Utskottet vill inledningsvis betona att det är målen i kursplanerna som skall

vara styrande för skolornas uppläggning av undervisningen. Det viktiga är att

alla elever ges förutsättningar att nå de mål för undervisningen som anges i

läroplanen och kursplanerna. Utskottet delar regeringens uppfattning att

timplanens traditionellt styrande roll bör minska. Det är önskvärt att öka

skolans möjligheter att organisera undervisningen efter lokala behov och

intressen samt att underlätta ämnesövergripande undervisning och tematiska

studier. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag om en utökning av det

lokala jämkningsutrymmet i grundskolans timplan och föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser denna

fråga.

Som utskottet har redovisat ovan har förslag om avskaffande av timplanen

framförts i flera motioner. Utskottet har i det föregående bl.a. betonat att

det är målen i läroplanen och kursplanerna som skall vara styrande för

skolornas uppläggning av undervisningen. Det är inte antalet timmar som skall

utgöra grunden för den likvärdiga utbildningen utan målen för undervisningen.

Utskottet delar härvidlag motionärernas åsikter. Utskottet anser emellertid att

det tills vidare finns behov av att behålla en nationellt fastställd timplan

som ett instrument för att värna om likvärdighet och kvalitet. Utskottet

erinrar om att läroplanen, timplanen och kursplanerna tillämpas fullt ut i

grundskolan först innevarande läsår. Utskottet vill i likhet med regeringen

betona att en central timplan inte i praktiken får tillämpas så att den utgör

ett hinder för pedagogiskt nytänkande och förändrat arbetssätt. Regeringens

förslag att öka utrymmet för lokala beslut är ett viktigt steg mot ökad frihet

i uppläggningen av arbetet för att nå de uppställda målen och för att pröva nya

metoder i undervisningen, etc.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionerna 1997/98:Ub11 yrkane

4, 1997/98:Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub250 yrkande 8, 1997/98:Ub264

yrkande 4 och 1997/98:Ub267 yrkande 2 avslås av riksdagen.

Som redan framgått tillämpas Lpo94 fullt ut i grundskolan först innevarande

läsår. Utskottet erinrar om att i Skolverkets uppdrag ingår, förutom

uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet, att medverka till

utvecklingen inom skolan. Enligt regeringens skrivelse Utvecklingsplan för

förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 1996/97:112, bet. 1996/97:UbU13)

måste grundskolans inre arbete och utbildningens kvalitet nu komma i fokus.

Utskottet anser det mot bakgrund härav inte påkallat med något uttalande om en

total översyn av grundskolans timplan eller om utvärdering och

kvalitetsgranskning av alla ämnen i grundskolan. Utskottet anser således att

motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 1, 1997/98:Ub3 yrkande 4, 1997/98:Ub4 yrkande 2

och 1997/98:Ub8 yrkande 2 bör avslås av riksdagen.

Utskottet övergår till att behandla regeringens förslag till utökad tid för

ämnena idrott och hälsa respektive slöjd. Utskottet erinrar om att förändringar

i de olika timtalen gjordes i samband med riksdagens beslut om läroplansreform

hösten 1993. Framför allt var det de praktisk-estetiska ämnenas timtal som

reducerades för att möjliggöra en förstärkning av baskunskaps-ämnena, ge

utrymme för utökat språkval och för att ge eleverna möjlighet till eget val.

Den inbördes balansen mellan olika ämnen förändrades, varvid särskilt ämnena

slöjd respektive idrott och hälsa fick en kraftig timtalsreduktion.

I likhet med regeringen anser utskottet att de praktisk-estetiska ämnena är

betydelsefulla bl.a. för att utveckla olika delar av elevernas personlighet och

intressen. Regeringen pekar på att slöjdämnet fick vidkännas den ojämförligt

största reduceringen i timtal av de ämnen vars timtal reducerades i samband med

att Lpo94 infördes. Regeringen anser att det med tanke på ämnets betydelse för

elevernas allsidiga utveckling är viktigt att ämnet återfår timmar till sitt

förfogande. Utskottet delar den uppfattningen.

Med hänvisning till framför allt betydelsen för folkhälsan har krav på mer

undervisning i idrott och hälsa framförts i flera motioner under de senaste

åren. Som utskottet redovisat tillhör ämnet idrott och hälsa de ämnen vars

timtal fick en kraftig reduktion i samband med införandet av Lpo94. Utskottet

delar regeringens uppfattning att det är väsentligt att ämnet - med tanke på

ämnets betydelse för elevernas allsidiga utveckling - får fler timmar till sitt

förfogande. Det är viktigt att alla elever regelbundet får tillfälle till

fysisk aktivitet under grundskoleåren, inte bara de elever som är de mest

idrottsintresserade.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag att antalet

timmar i ämnena idrott och hälsa respektive slöjd skall utökas till 500

respektive 330 timmar. Tiden för utökningen - 88 timmar - skall tas från

elevens val. Utskottet anser således att riksdagen bör anta regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen såvitt avser dessa förändringar i bilaga 3 till

lagen och avslå motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 3, 1997/98:Ub13 yrkande 2,

1997/98:Ub209 och 1997/98:Ub253.

Enligt utskottets uppfattning är hemkunskapsämnet viktigt. Utskottet har

framhållit detta tidigare, bl.a. i samband med behandlingen av regeringens

skrivelse med utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (bet.

1996/97:UbU13, s. 34). Ämnet skall ge både praktiska och teoretiska kunskaper.

Kunskaper om sambanden mellan livsstil, mat, hälsa och miljö har betydelse för

folkhälsan och folkhushållet. Undervisningen i hemkunskap skall ge sådana

kunskaper. Utskottet påminner om att ämnet hemkunskap vid läroplansreformen

inte fick någon timreduktion. Tvärtom fick ämnet ett något högre timtal än

tidigare. Som utskottet har framhållit i det föregående är det målen i

kursplanen för respektive ämne som skall vara styrande för undervisningen och

inte enbart antalet timmar enligt timplanen. Utskottet är inte berett att

tillmötesgå motionärernas önskemål om ett uttalande av riksdagen om en utökning

av tiden för ämnet hemkunskap m.m. Utskottet avstyrker således yrkandena.

10. Skolmåltiderna

Propositionen

Regeringen föreslår att elever i grundskolan, sameskolan, specialskolan och den

obligatoriska särskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Motsvarande

skyldighet skall gälla för fristående grundskolor.

Motionerna

I motionerna 1997/98:Ub7 (c) yrkande 4 och 1997/98:Ub11 (fp) yrkande 1 avvisas

regeringens förslag att lagstifta om kostnadsfria skolmåltider för elever i

grundskolan och motsvarande skolformer. Motionärerna anser att skolmåltiderna

självklart skall vara kostnadsfria för eleverna. De utgår från att kommunerna

tar sitt ansvar och även fortsättningsvis anordnar kostnadsfria skolmåltider.

De avvisar förslaget på principiella grunder och anser att lagstiftning strider

mot kommunernas självbestämmanderätt. Även i motion 1997/98:Ub13 (m) yrkande 3

förs en likartad argumentation. Motionärerna framhåller att den kommunala

självstyrelsen är en viktig princip och att det rör sig om frågor som mycket

väl kan avgöras av hem, skola och kommun i samverkan. Enligt motion 1997/98:Ub3

(kd) yrkande 5 är det viktigt att eleverna får en näringsriktig måltid under

skoldagen. Motionärerna motsätter sig inte regeringens förslag men pekar på att

det finns en risk att lagregleringen vad avser grundskolan uppfattas som att

regeringen anser det naturligt med avgifter i gymnasieskolan.

Frågan om avgiftsfria skolmåltider i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

behandlas i motionerna 1997/98:Ub5 (v) yrkande 12 och 1997/98:Ub12 (s).

Motionärerna i den först nämnda motionen anser att det är befogat att också

lagstifta om fria skolmåltider i dessa skolformer. I den andra motionen

framhålls bl.a. skolmatens stora betydelse för folkhälsan.

Utskottets bedömning

En enkätundersökning som Svenska Kommunförbundet genomförde i juli 1997, där

samtliga kommuner svarade, visade att avgift för skolmåltider inte förekommer i

grundskolan. Några kommuner har dock diskuterat att införa sådana. I

gymnasieskolan däremot förekommer avgifter i 37 kommuner och diskussioner om

att införa avgift i 39 kommuner.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är av stor vikt att

skolhuvudmännen även i fortsättningen tillhandahåller kostnadsfria

skolmåltider, särskilt för elever i skolpliktig ålder. Det är viktigt att

eleverna får ett näringsriktigt mål mitt på dagen för att de skall kunna vara

aktiva och ta till sig kunskaper under resten av dagen. Rätt utformad kan

skollunchen också bidra till att vuxna i tid uppfattar signaler som tyder på

att ett barn har någon form av ätstörning eller inte mår bra av andra orsaker.

Utskottet anser liksom regeringen det befogat att - i likhet med vad som

föreskrivs i fråga om fria läromedel och under vissa förhållanden fria

skolskjutsar - en rätt till kostnadsfria skolmåltider föreskrivs i skollagen

för elever i skolpliktig ålder. Utskottet ansluter sig även till regeringens

uppfattning att motsvarande skyldighet skall gälla för fristående skolor på

grundskolenivå. Fristående skolor, som motsvarar grundskolan och som är

berättigade till bidrag, skall fr.o.m. den 1 juli 1997 få bidrag från

kommunerna på samma grunder som kommunens egna skolor, utifrån skolans åtagande

och elevernas behov (9 kap. 6 § skollagen). Skyldigheten bör endast avse de

elever som är bidragsberättigade.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om kostnadsfria

skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer. Riksdagen bör

anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 4 kap.

4 a §, 6 kap. 4 a §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 a § samt 9 kap. 7 och 12 §§ och avslå

motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 5, 1997/98:Ub7 yrkande 4, 1997/98:Ub11 yrkande 1

och 1997/98:Ub13 yrkande 3.

Enligt utskottets mening är det väsentligt att kostnadsfria skolmåltider även

erbjuds elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. De skäl som talar för

att elever i de obligatoriska skolformerna kostnadsfritt får skolmat gäller i

princip även för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utskottet delar

såväl regeringens som motionärernas uppfattning i denna fråga. Utskottet anser

emellertid i likhet med regeringen att det - eftersom det är fråga om en

frivillig utbildning - inte bör lagstiftas om kostnadsfria skolmåltider för

elever i dessa skolformer. Utskottet noterar att regeringen i propositionen

informerat om att den noggrant kommer att följa utvecklingen på området. Med

hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Ub5

yrkande 12 och 1997/98:Ub12.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen i övrigt. Detta innebär bl.a. att lagen bör träda i kraft den 1

januari 1998. Bilaga 3 i sin nya lydelse bör tillämpas på utbildning som äger

rum fr.o.m. läsåret 1998/99.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en

egen skolform

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 1 och 1997/98:Ub13 yrkande

1,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (mp) - delvis

2. beträffande skolstartsålder m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3, 1997/98:

Ub208 yrkande 1, 1997/98:Ub250 yrkande 2 och 1997/98:Ub256 yrkande 14,

res. 1 (m) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

3. beträffande förskoleklass i offentlig regi

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) såvitt avser 1 kap. 1 § första och andra styckena samt 4 § och

2 b kap. 1-5 §§,

4. beträffande möjlighet att dela upp verksamheten i förskoleklass på

två år

att riksdagen antar regeringens förslag till punkt 3 i

ikraftträdandebestämmelserna till förslaget om lag om ändring i skollagen

och avslår motion 1997/98:Ub1,

5. beträffande hälsovård för elever i förskoleklass

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 14 kap. 1 och 3 §§,

6. beträffande undervisande personal i skolan

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 2 kap. 3-5 §§,

7. beträffande uppskjuten skolplikt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 3 kap. 7 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 6 §,

8. beträffande bestämmelser om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

i skollagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 1 kap. 1 § tredje stycket, 2 a kap. 1-5 och 7-12 §§ och avslår

motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis),

res. 2 (mp) - delvis

9. beträffande Skolverkets utökade ansvarsområde

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 7 och 1997/98:Ub807 yrkande

3,

res. 2 (mp) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och

barnomsorg m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub5 yrkande 6,

1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub250 yrkande 1, 1997/98:Ub807

yrkande 2 och 1997/98:Sf224 yrkande 6,

res. 3 (fp) - delvis

res. 5 (v) - delvis

res. 2 (mp) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

11. beträffande kommunernas skyldighet att tillhandahålla

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 2 a kap. 6 § och avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 3,

1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis), 1997/98:Ub243,

1997/98:Ub264 yrkande 5, 1997/98:Ub268 och 1997/98:So805 yrkande 6,

res. 5 (v) - delvis

res. 2 (mp) - delvis

12. beträffande avgifter inom barnomsorgen m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub5 yrkandena 1, 2, 4 och 5,

res. 5 (v) - delvis

13. beträffande den öppna förskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf224 yrkande 7,

res. 4 (kd) - delvis

14. beträffande bestämmelser om förskoleklass i enskild regi m.m.

att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 2 b kap. 6-13 §§, dels med bifall till motion 1997/98:Ub7

yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:

Ub3 yrkande 6, 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub13 yrkande 4 och

1997/98:Ub233 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

15. beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi

m.m.

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 2 a kap. 13-20 §§ och avslår motionerna 1997/98:Ub10 yrkandena 2

(delvis) och 3 (delvis), 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub211

yrkande 1, 1997/98:Ub229 yrkande 3, 1997/98:Sf224 yrkande 2, 1997/98:Sf262

yrkande 3, 1997/98:Sf306 yrkande 3, 1997/98:So240 yrkande 17 och

1997/98:So801 yrkande 6,

res. 6 (m, c, fp, kd)

res. 2 (mp) - delvis

16. beträffande kommunalt vårdnadsbidrag m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2, 1997/98:

Ub212 yrkande 1, 1997/98:Ub232, 1997/98:So805 yrkande 5,

res. 2 (mp) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

17. beträffande utbildad personal inom barnomsorg i enskild regi

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub5 yrkande 7,

res. 5 (v) - delvis

18. beträffande socialtjänstlagen

att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i

socialtjänstlagen (1980:620) med den ändringen att 35 § utgår ur

förslaget, dels antar av utskottet i bilaga 3 upprättat förslag till lag

om ändring i lagen (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

res. 2 (mp) - delvis (villk. mom. 1, 8, 11 och 15)

19. beträffande sekretesslagen

att riksdagen dels med anledning av propositionerna 1997/98:6 och 1997/98:9 (i

denna del) antar förslaget i bilaga 4 till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100) med den ändringen att 16 kap. 1 § utgår ur förslaget, dels

antar av utskottet i bilaga 5 upprättat förslag till lag om ändring i

lagen (1997:737) om ändring i sekretesslagen (1980:100),

20. beträffande lagbestämmelser om skyldighet att motverka kränkande

behandling

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 1 kap. 2 och 9 §§,

21. beträffande sexuella trakasserier

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 8, 1997/98:So306

yrkande 3 och 1997/98:So676 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

22. beträffande skyldighet att rapportera mobbning till rektor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 2, 1997/98:

Ub11 yrkande 2, 1997/98:Ub221 yrkande 20 och 1997/98:Ub267 yrkande 9,

res. 7 (c, fp)

23. beträffande anmälningsplikt för våld i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub202 yrkande 3, 1997/98:

Ub255 yrkande 8 och 1997/98:Ju205 yrkande 4,

res. 4 (kd) - delvis

24. beträffande rätt att omplacera mobbande elever, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 2 och 1997/98:Ub255

yrkandena 11 och 12,

res. 4 (kd) - delvis

25. beträffande läroplaner, skolplaner och skolornas handlingsprogram

mot mobbning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub202

yrkandena 4, 5 och 7, 1997/98:Ub255 yrkandena 1, 3 och 5, 1997/98:Ub273

(delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis),

res. 2 (mp) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

26. beträffande det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande

behandling

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub13 yrkande 5, 1997/98:

Ub208 yrkande 14, 1997/98:Ub215 yrkande 14, 1997/98:Ub224, 1997/98:Ub255

yrkandena 10 och 13, 1997/98:So306 yrkandena 4 och 5 och 1997/98:Kr306

yrkande 3,

res. 1 (m) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

27. beträffande Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot

mobbning, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub202

yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub256 yrkande 2, 1997/98:Ub273 (delvis),

1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis) och 1997/98:K332 yrkande 1,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (mp) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

28. beträffande den fysiska skolmiljöns betydelse

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub255 yrkande 4,

res. 4 (kd) - delvis

29. beträffande utbildningen av lärare om mobbning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 3 och 1997/98:So306 yrkande

2,

30. beträffande fortbildning av skolpersonal om mobbning, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub202 yrkande 6 och 1997/98:Ub255

yrkandena 2 och 6,

res. 4 (kd) - delvis

31. beträffande fritt val av skola

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub202 yrkande 8,

res. 8 (m, fp) - delvis

32. beträffande en kommunal barn- och ungdomsplan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub255 yrkande 7,

res. 4 (kd) - delvis

33. beträffande utökning av det lokala jämkningsutrymmet i grundskolans

timplan

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser bilaga 3 till skollagen i motsvarande del,

34. beträffande avskaffande av timplanen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 4, 1997/98:

Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub250 yrkande 8, 1997/98:Ub264 yrkande 4

och 1997/98:Ub267 yrkande 2,

res. 8 (m, fp) - delvis

res. 9 (c)

35. beträffande översyn av grundskolans timplan m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 1, 1997/98:Ub3 yrkande 4,

1997/98:Ub4 yrkande 2 och 1997/98:Ub8 yrkande 2,

res. 4 (kd) - delvis

36. beträffande utökad tid för ämnena idrott och hälsa respektive

slöjd samt minskad tid för elevens val

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser bilaga 3 till skollagen i motsvarande del och avslår motionerna

1997/98:Ub11 yrkande 3, 1997/98:Ub13 yrkande 2, 1997/98:

Ub209 och 1997/98:Ub253,

res. 8 (m, fp) - delvis

37. beträffande ämnet hemkunskap

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 2, 1997/98:Ub3 yrkande 3,

1997/98:Ub4 yrkande 1, 1997/98:Ub6 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub8 yrkande

1, 1997/98:Ub9, 1997/98:Ub10 yrkande 5, 1997/98:Ub256 yrkande 12,

1997/98:Ub261 och 1997/98:Jo525 yrkande 12,

res. 2 (mp) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

38. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan

och motsvarande skolformer

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 4 kap. 4 a §, 6 kap. 4 a §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 a § samt 9 kap. 7

och 12 §§ och avslår motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 5, 1997/98:Ub7 yrkande

4, 1997/98:Ub11 yrkande 1 och 1997/98:Ub13 yrkande 3,

res. 10 ( m, c, fp)

res. 4 (kd) - delvis

39. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i gymnasieskolan

och gymnasiesärskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 12 och 1997/98:Ub12,

res. 5 (v) - delvis

40. beträffande förslaget till lag om ändring i skollagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag, i den mån det inte har behandlats

under föregående moment.

Stockholm den 25 november 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin

(m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Majléne Westerlund Panke (s),

Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola

Ström (fp).

Reservationer

1. Avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform, m.m.

(mom. 1, 2, 26 och 27)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Catharina Elmsäter-Svärd

(m) anför:

Enligt vår uppfattning bör riksdagen avslå regeringens förslag om förskoleklass

som en egen skolform. Vi anser att den allmänna skolplikten bör inträffa det år

barnet fyller sex år. Genom detta förslag behövs inte några s.k.

förskoleklasser.

Vi anser således att skolstartsåldern bör vara sex år. Skolstarten skall vara

flexibel och kunna senareläggas. Det bör vidare vara möjligt med individuell

skolstart i grundskolan.

Vi vill betona att mobbning skall mötas med såväl förebyggande som aktiva

insatser vid varje skola. De som arbetar i skolan skall visa respekt för

varandra. Det ställer krav på ordning och uppförande hos såväl elever som

personal. I skolans fostrande roll ingår att bidra till att ge eleverna social

träning, såsom att kunna hälsa, visa vänlighet, vara hjälpsam och passa tider.

Vi anser att det är viktigt att dåligt uppförande eller brott mot väl kända

regler bemöts. Skadegörelse och försummelser måste följas av tillrättavisning

och krav på att rätta till. För att förebygga och ingripa vid kriminalitet

behöver skolan samarbeta med föräldrar, polis och sociala myndigheter. Det som

vi nu anfört om arbetet inom skolan mot kränkande behandling bör riksdagen med

bifall till motionerna 1997/98:Ub13 yrkande 5, 1997/98:

Ub208 yrkande 14 och 1997/98:Ub224 som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen bör också bifalla motion 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och 2 om att

Skolverket skall ha till uppgift att för skolorna förtydliga innebörden i

gällande lagbestämmelser om arbetet mot mobbning. Vidare behövs tillsyn över

att bestämmelserna efterlevs.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 2, 26 och

27 bort hemställa:

1. beträffande avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en

egen skolform

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub13 yrkande 1 och med anledning

av motion 1997/98:Ub10 yrkande 1 avslår regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1 § första och andra styckena samt

4 § och 2 b kap.,

2. beträffande skolstartsålder m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3 och

1997/98:Ub208 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub250 yrkande

2 och 1997/98:Ub256 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

26. beträffande det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande behandling

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub13 yrkande 5, 1997/98:Ub208

yrkande 14 och 1997/98:Ub224, med anledning av motion 1997/98:Ub215

yrkande 14 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub255 yrkandena 10 och

13, 1997/98:So306 yrkandena 4 och 5 och 1997/98:Kr306 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

27. beträffande Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot mobbning,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och 2, med

anledning av motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub273

(delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis) samt med avslag på

motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 2 och 1997/98:

K332 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

2. Avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform, m.m.

(mom. 1, 8, 9, 10, 11, 15, 16, 18, 25, 27 och 37)

Gunnar Goude (mp) anför:

Enligt min uppfattning bör riksdagen avslå regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen i de avsnitt som rör förskoleklasser (2 b kap.). Jag anser

att helhetsperspektivet på barns utveckling inte alls kommer till sin rätt om

man väljer att integrera förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen stegvis med

början i sexårsverksamheten. Lagförslaget är också otillfredsställande ur andra

synvinklar. Det finns t.ex. inga garantier för att en fristående skola med viss

pedagogisk inriktning får utforma och driva förskoleklass för de elever som

skall fortsätta i den egna skolan.

Regeringens lagförslag när det gäller överföring av bestämmelserna i

socialtjänstlagen till skollagen har ofta formen av ett enkelt byte av ansvar

utan några ändringar i sak. Det pågår utredningar om överföringen också skall

medföra ändringar av verksamhetens former och innehåll. Det är att vänta att

lagen kommer att ändras på nytt. Jag anser att regeringen bör återkomma med ett

nytt lagförslag när det gäller bestämmelser om förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg som bättre motsvarar en samlad syn på barnomsorg, förskola och

grundskola och som därvid beaktar även fristående skolors verksamhet.

Jag vill beträffande Skolverkets utökade ansvarsområde framhålla att det är

viktigt att garantier om en likvärdig skola för alla elever i grundskolan också

kan garanteras de yngre barnen. Jag vill betona att - om bestämmelserna om

barnomsorg införs i skollagen - verksamheten bör behandlas i den kommunala

skolplanen. Jag anser vidare att regler för tillsyn bör tas fram och att

ansvaret för tillsynen bör läggas på kommunerna med ett överordnat ansvar hos

Skolverket.

När det gäller den pedagogiska verksamheten i skola och barnomsorg vill jag

framhålla att skolan skall vara en skola för alla, men också en skola för

envar. Utbildning skall utgå från en medveten kunskapssyn. Undervisningen skall

utgå från en helhetssyn på människan. Eleverna skall uppmuntras att använda och

utveckla sin tankeförmåga, sina känslor, sin vilja, sin handlingskraft och sin

fantasi.

Miljöpartiet har i motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 och 3 i fråga om

regeringens förslag om överföring av bestämmelserna i socialtjänstlagen till

skollagen bl.a. anfört att ett nytt lagförslag bör utarbetas som bättre

motsvarar en samlad syn på barnomsorg, förskola och grundskola. Enligt min

uppfattning bör därför riksdagen avslå även regeringens förslag såvitt avser 2

a kap. 6 §. När det gäller kommunernas skyldighet att tillhandahålla

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg vill jag poängtera vikten av att barn

till arbetslösa tillförsäkras plats inom den kommunala barnomsorgen. Barn till

arbetslösa har också behov av att träffa andra barn. Det är vidare angeläget

att kommunerna erbjuder de arbetslösas barn barnomsorgsplats så att föräldrarna

kan söka arbete. Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag i denna

fråga.

Jag vill beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi

erinra om att Miljöpartiet i motion 1997/98:Ub10 bl.a. har begärt att

regeringen återkommer med ett nytt lagförslag som därvid särskilt beaktar även

fristående skolors verksamhet. Riksdagen bör därför avslå även regeringens

förslag såvitt avser 2 a kap. 13-20 §§.

När det gäller frågan om kommunalt vårdnadsbidrag m.m. vill jag framhålla att

föräldrar som vill vara hemma längre med sina barn enligt min uppfattning bör

kunna bli dagbarnvårdare för sitt eget barn och därigenom få del av kommunens

barnomsorgsresurser.

I konsekvens med att Miljöpartiet har yrkat avslag på regeringens förslag om

överförande av bestämmelserna i socialtjänstlagen till skollagen bör riksdagen

vid bifall till våra förslag i momenten 1, 8, 11 och 15 även avslå regeringens

förslag till ändringar i socialtjänstlagen.

Ett fullständigt program för hantering av mobbningsproblemet skall finnas vid

varje skola. Jag tillstyrker vad som anförs i denna fråga i motionerna

1997/98:Ub10 yrkande 4, 1997/98:Ub273 och 1997/98:Ub807 yrkande 11. Ansvaret

för att programmet finns och följs skall ligga på rektor. Det skall av detta

framgå att det åligger kommunen att genom utvärderingar i samverkan med

skolorna övervaka att skolorna inom kommunen verkligen följer lagen. Elever,

föräldrar, personal och skolledning skall engageras aktivt i arbetet med att

förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning. Hur mobbningsoffer och mobbare skall

behandlas skall klart anges, liksom beredskapen att följa upp ett ärende under

lång tid. Valet av åtgärdsprogram bör ske utifrån en demokratisk grundsyn som

bygger på respekt och förståelse för medmänniskor.

Jag tillstyrker också vad som anförs i nämnda motioner om Skolverkets

uppgifter att stödja arbetet mot mobbning. Verket har det övergripande

tillsynsansvaret och har skyldighet att ingripa när skollagens och

läroplanernas intentioner i fråga om åtgärder mot mobbning inte följs.

Jag anser att regeringens förslag om ett utökat timtal för ämnena idrott och

hälsa respektive slöjd är bra. Därutöver föreslår jag att ämnet hemkunkap skall

utökas med 20 timmar för att ge ett ökat utrymme för undervisning i

familjekunskap, konsumentkunskap, miljökunskap m.m. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till en utökning av ämnet hemkunskap med 20 timmar

samt med förslag till en motsvarande minskning av något annat ämne/ämnesområde

i timplanen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 8, 9,

10, 11, 15, 16, 18, 25, 27 och 37 bort hemställa:

egen skolform

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub10 yrkande 1 och med anledning

av motion 1997/98:Ub13 yrkande 1 avslår regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 1 kap. 1 § första och andra styckena samt

4 § och 2 b kap.,

8. beträffande bestämmelser om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

i skollagen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3

(delvis) avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 1 kap. 1 § tredje stycket, 2 a kap. 1-5 och

7-12 §§,

9. beträffande Skolverkets utökade ansvarsområde

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 3 och med avslag på

motion 1997/98:Ub3 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och

barnomsorg m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub5 yrkande 6, 1997/98:Ub204

yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub250 yrkande 1 och 1997/98:Sf224 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. beträffande kommunernas skyldighet att tillhandahålla

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och

3 (delvis) och 1997/98:So805 yrkande 6 samt med anledning av motionerna

1997/98:Ub5 yrkande 3, 1997/98:Ub243, 1997/98:Ub264 yrkande 5 och

1997/98:Ub268 dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen såvitt avser 2 a kap. 6 §, dels som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

15. beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3

(delvis) och med avslag på motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis),

1997/98:Ub211 yrkande 1, 1997/98:Ub229 yrkande 3, 1997/98:Sf224 yrkande 2,

1997/98:Sf262 yrkande 3, 1997/98:Sf306 yrkande 3, 1997/98:So240 yrkande 17

och 1997/98:So801 yrkande 6 avslår regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 2 a kap. 13-20 §§.

16. beträffande kommunalt vårdnadsbidrag m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So805 yrkande 5 och med anledning

av motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2, 1997/98:Ub212 yrkande 1 och

1997/98:Ub232 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

18. beträffande socialtjänstlagen

att riksdagen - vid bifall till denna reservation under momenten 1, 8, 11 och

15 - avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen

(1980:620),

25. beträffande läroplaner, skolplaner och skolornas handlingsprogram mot

mobbning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis),

1997/98:Ub273 (delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis), med

anledning av motion 1997/98:Ub202 yrkandena 4, 5 och 7 samt med avslag på

motion 1997/98:Ub255 yrkandena 1, 3 och 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

27. beträffande Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot mobbning,

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis),

1997/98:Ub273 (delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis), med

anledning av motion 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 2 och 1997/98:K332 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

37. beträffande ämnet hemkunskap

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub10 yrkande 5 och med anledning

av motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 2, 1997/98:Ub3 yrkande 3, 1997/98:Ub4

yrkande 1, 1997/98:Ub6 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Ub8 yrkande 1,

1997/98:Ub9, 1997/98:Ub256 yrkande 12, 1997/98:Ub261 och 1997/98:Jo525

yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Skolstartsålder, m.m. (mom. 2 och 10)

Ola Ström (fp) anför:

När det gäller skolstartsålder anser jag att regeringens förslag att

sexårsverksamheten skall bilda en egen skolform, förskoleklass, är ett steg i

rätt riktning. Enligt vår uppfattning bör skolplikt emellertid införas från sex

års ålder. Grundskolan bör vara tioårig.

Beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg vill jag

framhålla följande.

För att ta till vara barns naturliga lust att lära måste integrationen mellan

förskola och skola öka. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som

innebär att den pedagogiska verksamheten för barn från tre års ålder kan

utvecklas inom barnomsorgen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2 och 10

bort hemställa:

2. beträffande skolstartsålder m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3, 1997/98:Ub208 yrkande 1 och

1997/98:Ub256 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och

skolbarnsomsorg m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 1 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub5 yrkande 6, 1997/98:Ub204

yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub807 yrkande 2 och 1997/98:Sf224 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Skolstartsålder, m.m. (mom. 2, 9, 10, 13, 16, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 30,

32, 35, 37 och 38)

Inger Davidson (kd) anför:

Kristdemokraterna avvisar obligatorisk skolstart för sexåringar. Jag ser därför

positivt på regeringens förslag att förskoleklasserna blir obligatoriska för

kommunerna att anordna, men frivilliga för eleverna att delta i. Jag anser att

skolstarten skall vara individuellt flexibel och att det skall vara en nioårig

skolplikt. Det skall dock finnas möjlighet att förlänga skolgången med ett år

för de elever som önskar det och bedöms ha behov av det för att uppnå de

uppsatta målen.

Jag anser inte att Skolverket bör få ta över barnomsorgen från

Socialstyrelsen och länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 1998. Enligt min

uppfattning borde regeringen ha avvaktat förslagen från BOSK-kommittén och

remissyttrandena över dessa. Det hade varit en fördel om riksdagen kunnat ta

ställning till hela reformen vid ett och samma tillfälle.

När det gäller den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg vill

jag framhålla vikten av att värdegrunden som den beskrivs i den nuvarande

läroplanen för grundskolan betonas i den gemensamma läroplanen för

förskoleklasser, grundskola och skolbarnsomsorg som för närvarande är under

utarbetande. Jag vill också betona vikten av att den barnomsorg som erbjuds

håller en hög kvalitet. En reell valmöjlighet för föräldrarna inom barnomsorgen

bidrar enligt min uppfattning till att höja kvalitetstänkandet inom hela

området.

Jag anser att alla barn som inte har en annan barnomsorg utanför hemmet bör

ha tillgång till en öppen förskola. Den öppna förskolan är en viktig social

träffpunkt för barn, föräldrar och dagbarnvårdare.

Jag anser vidare att ett kommunalt vårdnadsbidrag bör införas för vård av

egna barn. Kommunerna bör få en möjlighet att ge ersättning direkt till

familjer som önskar det och behöver det.

Den lagstiftning som gäller i det övriga samhället skall tillämpas inom

skolans område. Brott i form av kränkande behandling eller våld skall beivras.

Som föreslås i motion 1997/98:Ub255 yrkande 8 bör det i skollagen införas

tydliga regler om skolledarens skyldighet att anmäla våldsbrott till de sociala

myndigheterna och, när så behövs, till polismyndigheten. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Bestämmelser bör enligt min mening också införas i skollagen om rätt för

skolledningen att omplacera mobbande och kränkande elever till särskild

skolgång, där de inte kan utsätta elever eller lärare och annan skolpersonal

för kränkande handlingar. Det måste klargöras mycket tydligt att det inte är

den som blivit kränkt som skall behöva flytta från den skola där han eller hon

utsatts för mobbning. En omplacering kan också leda till att den mobbande

eleven får en möjlighet att ändra sitt beteende. Rätten att omplacera elever

bör åtföljas av en skyldighet för kommunen att anordna särskild undervisning

utanför skolan för elever som omplacerats för att de mobbat. Riksdagen bör

bifalla här aktuella motionsyrkanden.

Det är viktigt, anser jag, att barnen redan i förskolan övas i att tillämpa

etiska regler i praktiken och att begrepp som samarbete, omtänksamhet,

hjälpsamhet, generositet och gottgörelse görs konkreta. Jag vill därför att

bestämmelserna om skolans värdegrund tas in oförändrade i den nya gemensamma

läroplanen för förskolan och skolan. I samtliga läroplaner bör dessutom finnas

avsnitt om undervisning i sociala färdigheter. En plan för hur man i

undervisningen och i hela skolans verksamhet skall kunna omsätta värdegrunden i

praktiken bör finnas vid varje skola. Utskottet borde ha tillstyrkt motion

1997/98:Ub255 yrkandena 1, 3 och 5.

Om etiska normer skall accepteras av eleverna på ett naturligt sätt fordras

enligt min mening att lärare och annan skolpersonal följer samma normer i det

vardagliga skolarbetet. Det innebär att ordning och reda, ett vårdat språk och

respekt för lektionstider måste krävas av alla parter för att arbetsklimatet

skall bli bra. Jag anser vidare att mobbade elever skall kunna få möjlighet

till handledd medling. Att få träffa den som mobbat och få tala om det som har

skett kan vara ett sätt att läka sår. Det är viktigt att kontakten sker på

neutral mark och med stöd av kunnig personal. Vad jag nu har sagt om det

konkreta arbetet inom skolan mot kränkande behandling bör riksdagen med bifall

till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 14 och 1997/98:Ub255 yrkande 10 som sin

mening ge regeringen till känna.

Det utvecklingsarbete som Skolverket bedriver om hur läroplanens beskrivning

av värdegrunden kan omsättas i praktiken bör följas noga. Jag vill att

Skolverket också utarbetar riktlinjer för hur arbetet med värdegrunden

praktiskt kan gå till vid den enskilda skolan. Goda exempel bör också

förmedlas. Riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub256 yrkande 2.

Den fysiska skolmiljön har enligt min mening stor betydelse i bekämpningen av

mobbning. Nedklottrade väggar, inslagna skåp och allmänt förfall är ett tecken

på laglöshet och ger signalen att ingen bryr sig. En ren och snygg skolmiljö

däremot gör eleverna medvetna om sitt eget värde och om andra människors värde.

Jag föreslår att riksdagen bifaller ifrågavarande motions-yrkande.

Jag vill att skolpersonalens situation och fortbildningsbehov skall

uppmärksammas, såsom föreslås i motion 1997/98:Ub255 yrkandena 2 och 6.

Resurser måste läggas på att förbättra personalsituationen i barnomsorg och

skola så att stabila miljöer skapas med vuxna som förebilder. Det är viktigt

att all skolpersonal får fortbildning om värdegrundsfrågor och den etiska syn

som har lång tradition i vårt samhälle.

I enlighet med yrkande 7 i motion 1997/98:Ub255 föreslår jag att en barn- och

ungdomsplan utarbetas i varje kommun i samarbete med de i kommunen verksamma

ideella organisationerna. Det är hög tid att barn- och ungdomsfrågorna ses i

ett sammanhang och att en fokusering sker på dessa frågor. Ungdomarna bör

själva vara med och utforma planerna.

En total översyn av grundskolans timplan bör göras. Enligt min uppfattning

bör det totala antalet timmar utökas. Det föreligger annars stor risk för att

vissa ämnen hamnar i strykklass och att eleverna inte får tillräcklig tid att

befästa kunskaperna i basämnena inför övergången till gymnasiet. Regeringen bör

därför göra en total översyn av timplanen och återkomma med förslag som beaktar

helheten.

Jag tillstyrker regeringens förslag om utökning av timtalet för ämnena idrott

och hälsa respektive slöjd, men anser samtidigt att när nu ytterligare en

detaljreglering av timplanerna för de praktisk-estetiska ämnena görs borde den

ha innefattat också en utökning av antalet timmar i ämnet hemkunskap, bl.a. för

att inrymma familj- och barnkunskap i ämnet.

Det är viktigt att eleverna får en näringsriktig måltid under skoldagen. Jag

motsätter mig därför inte regeringens förslag om kostnadsfria skolmåltider i

grundskolan och motsvarande skolformer. Jag ser det dock som ett slag i luften

eftersom alla kommuner erbjuder detta i dag. Jag vill också peka på att det

finns en risk att lagregleringen om ett obligatorium i grundskolan uppfattas

som att regeringen anser att det är naturligt med avgifter i gymnasieskolan.

Detta senare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 9, 10,

13, 16, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 30, 32, 35, 37 och 38 bort hemställa:

2. beträffande skolstartsålder m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 14 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub204 yrkande 3, 1997/98:Ub208 yrkande 1 och

1997/98:Ub250 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

9. beträffande Skolverkets utökade ansvarsområde

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub3 yrkande 7 och med avslag på

motion 1997/98:Ub807 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och

barnomsorg m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1 och

1997/98:Sf224 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub5 yrkande

6, 1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Ub250 yrkande 1 och

1997/98:Ub807 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

13. beträffande den öppna förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf224 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. beträffande kommunalt vårdnadsbidrag m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub232 och med anledning av

motionerna 1997/98:Ub211 yrkande 2, 1997/98:Ub212 yrkande 1 och

1997/98:So805 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

23. beträffande anmälningsplikt för våld i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkande 8 samt med anledning

av motionerna 1997/98:Ub202 yrkande 3 och 1997/98:Ju205 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

24. beträffande rätt att omplacera mobbande elever, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 2 och

1997/98:Ub255 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

25. beträffande läroplaner, skolplaner och skolornas handlingsprogram mot

mobbning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkandena 1, 3 och 5 samt

med avslag på motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub202

yrkandena 4, 5 och 7, 1997/98:Ub273 (delvis) och 1997/98:Ub807 yrkande 11

(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

26. beträffande det konkreta arbetet inom skolan mot kränkande behandling

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 14 och

1997/98:Ub255 yrkande 10, med anledning av motionerna 1997/98:Ub13 yrkande

5, 1997/98:Ub208 yrkande 14 och 1997/98:

Ub224 samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub255 yrkande 13,

1997/98:So306 yrkandena 4 och 5 och 1997/98:Kr306 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

27. beträffande Skolverkets uppgifter att stödja arbetet mot mobbning,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 2 samt med avslag på

motionerna 1997/98:Ub10 yrkande 4 (delvis), 1997/98:Ub202 yrkandena 1 och

2, 1997/98:Ub273 (delvis), 1997/98:Ub807 yrkande 11 (delvis) och

1997/98:K332 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

28. beträffande den fysiska skolmiljöns betydelse

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

30. beträffande fortbildning av skolpersonal om mobbning, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkandena 2 och 6 samt med

anledning av motion 1997/98:Ub202 yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

32. beträffande en kommunal barn- och ungdomsplan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub255 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

35. beträffande översyn av grundskolans timplan m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub3 yrkande 4 och med anledning av

motionerna 1997/98:Ub2 yrkande 1, 1997/98:Ub4 yrkande 2 och 1997/98:Ub8

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

37. beträffande ämnet hemkunskap

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 3 samt

1997/98:Ub256 yrkande 12 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub2

yrkande 2, 1997/98:Ub4 yrkande 1, 1997/98:Ub6 yrkandena 1 och 2,

1997/98:Ub8 yrkande 1, 1997/98:Ub9, 1997/98:

Ub10 yrkande 5, 1997/98:Ub261 och 1997/98:Jo525 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

38. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan

och motsvarande skolformer

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub3 yrkande 5 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 4, 1997/98:Ub11 yrkande 1 och 1997/98:Ub13

yrkande 3 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 4 kap. 4 a §, 6 kap. 4 a §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 a § samt 9

kap. 7 och 12 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

5. Den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg, m.m. (mom. 10, 11,

12, 17 och 39)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Jag vill betona att den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg bör

ses som en helhet. Det är enligt min uppfattning särskilt viktigt att

förskolepedagogiken kommer in i skolan och kan bidra till att utveckla

arbetsformerna där.

Jag anser att kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg bör skärpas. Barnets behov av barnomsorg är inte nog

tydligt formulerade. Tillgång till barnomsorg är utomordentligt viktigt för

alla barns utveckling och hälsa. Jag anser att ?föräldrarnas förvärvsarbete

eller studier? bör strykas i lagtexten. Enligt min uppfattning bör riksdagen

besluta att 2 a kap. 6 § i förslaget till lagtext skall lyda:

?Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning

det behövs med hänsyn till barnets eget behov.?

Risken att familjer av ekonomiska skäl avstår från barnomsorg som skulle vara

värdefull för barnen har ökat eftersom barnomsorgsavgifterna har höjts.

Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av avgiftsnivåerna. Jag anser det

viktigt att utvecklingen av avgiftsnivåerna inom barnomsorgen studeras. Det är

också angeläget att bevaka frågan om invandrarfamiljers utnyttjande av

barnomsorgen. Risken att invandrarfamiljer av ekonomiska skäl avstår från

barnomsorg har ökat. Jag vill även framhålla vikten av att invandrare, särskilt

kvinnor, har barnomsorgsplats till sina barn så att de själva har möjlighet att

studera svenska. Jag vill även peka på att obekväma eller oregelbundna

arbetstider kan göra det svårt att utnyttja samhällets barnomsorg. Jag anser

att barnomsorgen i större utsträckning behöver anpassas efter villkoren för

dessa grupper.

Jag vill betona vikten av att personal inom barnomsorg i enskild regi är

utbildad. Personalen i den svenska barnomsorgen är över lag mycket välutbildad.

Det är viktigt att också personalen inom de privata alternativen har relevant

utbildning.

Jag anser det befogat att i lag också föreskriva att elever i gymnasieskolan

och gymnasiesärskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. De skäl som

föreligger för att lagstifta om kostnadsfria skolmåltider i grundskolan och

motsvarande skolformer gäller också för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Regeringen bör återkomma med förslag härom.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10, 11, 12,

17 och 39 bort hemställa:

10. beträffande den pedagogiska verksamheten inom skola och

barnsomsorg m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 6 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub3 yrkande 1, 1997/98:Ub204 yrkandena 1, 2 och 5,

1997/98:Ub250 yrkande 1, 1997/98:Ub807 yrkande 2 och 1997/98:Sf224 yrkande

6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. beträffande kommunernas skyldighet att tillhandahålla

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 3, med anledning av

motionerna 1997/98:Ub10 yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis),

1997/98:Ub243, 1997/98:Ub264 yrkande 5, 1997/98:Ub268 och 1997/98:So805

yrkande 6 och med avslag på regeringens förslag antar 2 a kap. 6 § enligt

följande lydelse: ?Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall

tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till barnets eget

behov.?,

12. beträffande avgifter inom barnomsorgen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkandena 1, 2, 4 och 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande utbildad personal inom barnomsorg i enskild regi

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

39. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i gymnasieskolan

och gymnasiesärskolan

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 12 och med anledning

av motion 1997/98:Ub12 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

6. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi m.m. (mom. 15)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Inger

Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola Ström (fp) anför:

Enligt vår uppfattning bör den fria etableringsrätten inom barnomsorgsområdet

som infördes av den borgerliga fyrpartiregeringen återinföras. Den innebar en

större valfrihet för föräldrarna. Det bör enligt vår uppfattning vara en

skyldighet för kommunerna att ge stöd till enskilda daghem och fritidshem. Ett

sådant stöd skall inte oskäligt avvika från kommunernas kostnad per barn i

motsvarande verksamhet. Vid tillståndsprövningen skall endast få fästas

avseende vid sökandes lämplighet att bedriva verksamheten och vid

ändamålsenligheten av lokalerna. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen

till känna att den snarast bör återkomma med förslag om fri etableringsrätt

inom barnomsorgsområdet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 15 bort

hemställa:

15. beträffande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 5 (delvis),

1997/98:Ub211 yrkande 1, 1997/98:Ub229 yrkande 3, 1997/98:Sf224 yrkande 2,

1997/98:Sf262 yrkande 3, 1997/98:Sf306 yrkande 3, 1997/98:So240 yrkande 17

samt 1997/98:So801 yrkande 6 och med avslag på motion 1997/98:Ub10

yrkandena 2 (delvis) och 3 (delvis) dels antar regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen såvitt avser 2 a kap. 13-20 §§, dels som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Skyldighet att rapportera mobbning till rektor (mom. 22)

Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anför:

Vi anser att lärare och övrig personal i skolan skall vara skyldiga att

rapportera till rektor när de upptäcker att mobbning eller annan kränkande

behandling förekommer. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till

föreskrifter som tydliggör denna skyldighet. Detta bör riksdagen med bifall

till våra motionsyrkanden i ärendet som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 22 bort

hemställa:

22. beträffande skyldighet att rapportera mobbning till rektor

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 2, 1997/98:Ub11

yrkande 2, 1997/98:Ub221 yrkande 20 och 1997/98:

Ub267 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

8. Fritt val av skola, m.m. (mom. 31, 34 och 36)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m)

och Ola Ström (fp) anför:

Vi anser att rätten till fritt val av skola har betydelse för att skapa goda

stu-diemiljöer. Elevernas rätt att välja skola skapar ett än större incitament

för skolorna att arbeta effektivt mot mobbningen. Detta bör riksdagen med

bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.

Med genomförandet av de nya läroplanerna och kursplanerna har kunskapsmålen

blivit ett avgörande styrmedel i skolan. För att garantera att grundskolan

fullt ut skall bli flexibel och anpassningsbar efter elevernas varierande behov

måste skolan även i praktiken bli målstyrd. Vi anser därför att grundskolans

timplan bör avskaffas. Kursplanerna i respektive ämne skall vara styrande och

inte antalet timmar i varje ämne. Vi anser dock att det även fortsättningsvis

behövs regler som garanterar utrymme för elevens eget val, i minst den

omfattning som gäller i dag.

Vi avstyrker regeringens förslag om utökad tid i ämnena idrott och hälsa

respektive slöjd och att den utökade tiden skall tas från elevens eget val. Som

vi har redovisat ovan anser vi att alla ämnen skall ha de timmar som krävs för

att nå målen i läroplanen och kursplanerna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 31, 34 och 36

bort hemställa:

31. beträffande fritt val av skola

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub202 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

34. beträffande avskaffande av timplanen

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 4, 1997/98:Ub208

yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub250 yrkande 8, 1997/98:Ub264 yrkande 4 och

med anledning av motion 1997/98:Ub267 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

36. beträffande utökad tid för ämnena idrott och hälsa respektive slöjd

samt minskad tid för elevens val

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 3 och

1997/98:Ub13 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1997/98:

Ub209 samt 1997/98:Ub253 avslår regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen såvitt avser bilaga 3 till skollagen i motsvarande del,

9. Avskaffande av timplanen (mom. 34)

Andreas Carlgren (c) anför:

Jag delar regeringens uppfattning att den statliga styrningen bör minskas genom

att det lokala jämkningsutrymmet ökas. Jag anser emellertid att sy-stemet med

minsta garanterad undervisningstid och timplaner helt bör tas bort på sikt.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 34 bort

hemställa:

34. beträffande avskaffande av timplanen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub267 yrkande 2 och med anledning

av motionerna 1997/98:Ub11 yrkande 4, 1997/98:

Ub208 yrkande 5 (delvis), 1997/98:Ub250 yrkande 8 och 1997/98:

Ub264 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

10. Kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande

skolformer (mom. 38)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m),

Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola Ström (fp) anför:

Vi avstyrker regeringens förslag att lagstifta om kostnadsfria skolmåltider i

grundskolan och motsvarande skolformer. Enligt vår uppfattning strider det mot

kommunernas självbestämmanderätt. Den kommunala självstyrelsen är enligt vår

uppfattning en viktig princip. Ingen kommun tar i dag ut avgifter för

skolmåltider i grundskolan. Vi utgår från att kommunerna även fortsättningsvis

tar sitt ansvar och anordnar dessa gratis.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 38 bort

hemställa:

38. beträffande kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan

och motsvarande skolformer

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub7 yrkande 4, 1997/98:Ub11

yrkande 1 och 1997/98:Ub13 yrkande 3 och med avslag på motion 1997/98:Ub3

yrkande 5 avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 4 kap. 4 a §, 6 kap. 4 a §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 4 a § samt 9

kap. 7 och 12 §§,

Särskilt yttrande

Bestämmelser om förskoleklass i enskild regi m.m. (mom. 14)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Inger

Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Ola Ström (fp) anför:

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna

att den skall återkomma med förslag till nya bestämmelser för förskoleklass i

enskild regi som bör utformas på liknande sätt som de som gäller fristående

skolor. Enligt vår uppfattning är det ett viktigt och bra initiativ från

utskottets sida. Vi vill emellertid i detta särskilda yttrande kortfattat

redovisa vår syn på bidragsbestämmelserna för fristående skolor.

Vi anser att de regler om bidrag som gällde före den 1 juli 1997 bör

återinföras. Vi menar att det nu gällande regelsystemet öppnar för ett

kommunalt godtycke. Det är vidare enligt vår uppfattning viktigt att i lagen

ange en garanterad lägsta nivå för ersättningen.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen

(1980:620)

Härigenom föreskrivs att 35 § i dess lydelse enligt lagen (1997:739) om

ändring i socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande lydelse

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:737) om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § i dess lydelse enligt (lagen 1997:737)

om ändring i sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................2

Motionerna............................................2

Utskottet............................................10

1. Inledning 10

2. Propositionen i korthet 11

3. Förskoleklass m.m. 12

4. Uppskjuten skolplikt 15

5. Ändrad lagstiftning avseende barnomsorg m.m. 16

6. Enskild förskoleklass, förskola och skolbarnsomsorg 21

7. Sekretess 26

8. Arbetet mot mobbning 27

Tydligare bestämmelser som stöd för det lokala arbetet 28

Kvalitetssäkring av arbetsmiljön i skolan 35

Övriga frågor 36

9. Grundskolans timplan 38

10. Skolmåltiderna 41

Hemställan 43

Reservationer........................................48

1. Avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform,

m.m. (mom. 1, 2, 26 och 27) (m)

48

2. Avslag på regeringens förslag om förskoleklass som en egen skolform,

m.m. (mom. 1, 8, 9, 10, 11, 15, 16, 18, 25, 27 och 37) (mp)

49

3. Skolstartsålder, m.m. (mom. 2 och 10) (fp) 53

4. Skolstartsålder, m.m. (mom. 2, 9, 10, 13, 16, 23, 24, 25, 26, 27, 28,

30, 32, 35, 37 och 38) (kd)

53

5. Den pedagogiska verksamheten inom skola och barnomsorg, m.m. (mom.

10, 11, 12, 17 och 39) (v)

57

6. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi m.m. (mom. 15)

(m, c, fp, kd) 59

7. Skyldighet att rapportera mobbning till rektor (mom. 22) (c, fp) 59

8. Fritt val av skola, m.m. (mom. 31, 34 och 36) (m, fp) 60

9. Avskaffande av timplanen (mom. 34) (c) 61

10. Kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande

skolformer (mom. 38) (m, c, fp)

61

Särskilt yttrande....................................61

Bestämmelser om förskoleklass i enskild regi m.m.(mom. 14)

(m, c, fp, kd) 61

Regeringens lagförslag...............................63

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) (bilaga 1) 63

Regeringens lagförslag...............................82

Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

(bilaga 2) 82

Utskottets lagförslag................................85

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:739) om ändring i

socialtjänstlagen (1980:620) (bilaga 3)

85

Regeringens lagförslag...............................86

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) (bilaga 4) 86

Utskottets lagförslag................................90

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:737) om ändring i

sekretesslagen (1980:100) (bilaga 5)

90