Bet. 1997/98:UbU7

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU07

Forskarutbildningen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen

till reformering av forskarutbildningen samt ett 40-tal motionsyrkanden.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till principer

för att ställa upp examensmål för forskarutbildningen.

Det förslag som utskottet nu tagit ställning till innebär följande.

Kvantitativa mål införs för examinationen inom forskarutbildningen vid

universitet och högskolor. Graden av måluppfyllelse kommer att utgöra ett

underlag för statsmakternas beslut om resurser för forskning och

forskarutbildning. De nu gällande reglerna för antagning skärps vad avser

studiefinansieringen. Doktorander som har utbildningsbidrag skall erbjudas

anställning som doktorand senast när två år återstår av studierna.

Möjligheterna att utnyttja studiemedel under forskarutbildning begränsas.

Utskottet anser dock inte att frågan huruvida särskilda studierektorer skall

finnas för forskarutbildningen vid universitet och högskolor bör regleras

centralt.

Med anledning av motioner har utskottet gjort vissa förtydliganden i fråga om

studiefinansiering som villkor för antagning till forskarutbildning.

Utskottet föreslår dessutom att riksdagen hos regeringen begär att

Högskoleverket får i uppdrag att göra en kvalitetsmässig utvärdering av

examensmålen inom forskarutbildningen.

Avslag på regeringens förslag till reformering av forskarutbildningen begärs

i reservationer från Moderata samlingspartiet och Vänsterpartiet. Övriga

reservationer främst från (mp) och (kd) rör invändningar på enskilda punkter i

regeringens förslag.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998,

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, bl.a. föreslagit

11. att riksdagen godkänner principerna för uppställande av examensmål för

forskarutbildningen (avsnitt 5.5.4).

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1997

1997/98:Ub401 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om doktorandstipendier vid de

konstnärliga högskolorna.

1997/98:Ub441 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om mål för antalet examinationer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att öka incitamenten för en högre studietakt,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att kräva en färdig

studiefinansiering innan en doktorand antas,

6. att riksdagen, vid avslag på yrkande 5, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att doktorander skall kunna antas om de

tillsammans med handledaren kan lägga upp en individuell studieplan i syfte att

fullgöra sina studier med i genomsnitt minst 20 % av full studietakt och

avlägga sin doktorsavhandling senast inom tolv år,

8. att riksdagen, vid avslag på yrkande 7, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att det inte prövas hur lång tid doktoranden

uppburit studiemedel, utan hur stor hans faktiska skuldbörda är,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag att tillfälligt inaktiva

doktorander skall avvisas,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag att doktorsavhandlingar skall

kunna produceras i ett enklare utformande än en monografi och tryckas bara i en

mindre upplaga för disputationen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att obligatoriskt låta varje doktorsavhandling åtföljas av en

populärvetenskaplig sammanfattning.

1997/98:Ub458 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny forskarutbildning som

utarbetats i dialog med forskarsamhället och studentorganisationer,

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till forskarutbildning

enligt vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär en plan för hur de som nu är inskrivna

som forskarstuderande och som saknar finansiering enligt de nya reglerna för

forskarutbildning skall kunna fortsätta sina studier,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskarutbildningen.

1997/98:Ub482 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att pröva ett system där medel för forskarutbildningen kan flytta

med doktoranden till en annan högskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rättigheten att byta handledare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en överklaganderätt för sökande till doktorandtjänster,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om examinationsmål,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om antagningsregler.

1997/98:Ub804 av Ingbritt Irhammar och Marie Wilén (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rekrytering till forskarutbildningen.

1997/98:Ub805 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskarutbildningen.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nackdelarna med att inrätta särskild anställning av studierektor för

forskarutbildning vid varje fakultet,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av särskilt anslag för finansiering av doktoranders

forskningsarbeten,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering av doktorandtjänster genom införande av

grundforskningsavdrag (GFA),

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det olämpliga i att begränsa antagningen till forskarutbildningen

för sökande som ej kan uppvisa full studiefinansiering för den beräknade

studietiden,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det olämpliga i regeringens förslag att begränsa finansiering av

forskarutbildning vad gäller studiemedel och utbildningsbidrag,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all forskarutbildning skall innehålla undervisningsmoment i

biologi, ekologi och filosofi,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av åtgärder för att erbjuda likvärdiga villkor för kvinnor

och män i forskarutbildning vid universitet och högskolor.

1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en mer aktiv rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen.

1997/98:A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om doktorandtjänster.

Motioner från allmänna motionstiden 1996

1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändring av

forskarutbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub448 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rekrytering till forskarutbildningen.

1996/97:Ub451 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett program för doktorandtjänster,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett socialt skydd för doktorander.

1996/97:Ub512 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i utökad grad ge doktorander anställning på doktorandtjänster.

1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all forskarutbildning skall innehålla undervisningsmoment i

biologi, filosofi och ekologi för att skapa en kunskapsteoretisk grund för

vidare studier.

Motioner med anledning av proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle

1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att examinera 2 500 doktorer per år från år 2000,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ytterligare doktorandtjänster.

1996/97:Ub10 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all forskarutbildning initialt skall innehålla

undervisningsmoment i biologi, filosofi och ekologi för att skapa en

kunskapsteoretisk grund för vidare studier.

Motioner med anledning av proposition 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare

och organisation

1996/97:Ub34 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om överklagande av doktorandtjänstärenden.

1996/97:Ub35 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utökning av antalet doktorandtjänster.

Utskottet

En reformerad forskarutbildning - vissa övergripande ställningstaganden

I budgetpropositionen, avsnittet 5.5 En reformerad forskarutbildning (s.

90-103), gör regeringen inledningsvis en tillbakablick på 1969 års reform av

forskarutbildningen. Statsmakterna hade då ambitionen att få till stånd en väl

planerad forskarutbildning som inte bara skulle förbereda för en forskarkarriär

utan också för kvalificerade insatser i yrkeslivet utanför högskolan. Studierna

skulle läggas upp så att den effektiva studietiden kunde begränsas till fyra

år. För varje enskild doktorand skulle finnas en genomtänkt, systematiskt

planerad utbildningsgång. Inslaget av metodisk undervisning och handledning

skulle öka väsentligt.

Regeringen konstaterar att denna uppläggning av forskarutbildningen, som

enligt statsmakternas intentioner skall gälla också i dag, i stort sett finns

vid fakulteter med laborativ eller klinisk inriktning. Vid övriga fakulteter

har den förverkligats bara i begränsad utsträckning; dock har en förändring

till det bättre inträtt under senare år på många håll. Som en följd av detta

har bl.a. examinationsfrekvensen ökat.

Det är enligt regeringen angeläget att befästa och förstärka dessa positiva

tendenser. Regeringen presenterar därför i propositionen ett antal åtgärder i

syfte att effektivisera forskarutbildningen vid samtliga fakulteter. Åtgärderna

är i sammanfattning följande.

Kvantitativa mål för examinationen föreslås bli införda. Graden av mål-

uppfyllelse kommer att utgöra ett underlag för statsmakternas beslut om

resurser för forskning och forskarutbildning. De nu gällande reglerna för

antagning skärps vad avser studiefinansieringen. Doktorander som har

utbildningsbidrag skall erbjudas anställning som doktorand senast när två år

återstår av studierna. Möjligheterna att utnyttja studiemedel under

forskarutbildning begränsas.

Utskottet, som återkommer mera utförligt längre fram till regeringens förslag

och till de åtgärder som regeringen aviserat, tar först ställning till de

yrkanden som finns om avslag på regeringens förslag om förändringar av

forskarutbildningen.

Enligt motion 1997/98:Ub805 (m) yrkande 9 betyder regeringens förslag att en

total reglering görs av antagningen till forskarutbildning. En

konsekvensbeskrivning av förslagen saknas. De har inte heller remissbehandlats,

vilket enligt motionärerna är mycket beklagligt med tanke på den betydelse

forskarutbildningen har. Motionärerna kritiserar bl.a. förslagen om förbud mot

antagning av doktorander som saknar fullständig studiefinansiering och om

begränsade möjligheter att disputera med studiemedel. De anser att dessa

förslag innebär en onödig inskränkning av antagningen i ett läge när Sverige

behöver fler forskarutbildade. I motionen föreslås att universitet och

högskolor vid antagning av forskarstuderande skall vara skyldiga att utgå från

den sökandes kvalifikationer och förutsättningar samt tillse att såväl

handledning som villkoren i övrigt uppfyller de krav forskarutbildningen

ställer. Liknande tankegångar uttrycks i motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 15

som väcktes under föregående riksmöte. Där sägs att man kan uppnå en högre

examinationsfrekvens och en kortare studietid inom forskarutbildningen genom

att förbättra anställningsförhållandena, skärpa kraven på handledarna, öka

granskningen vid antagningen och minska tiden för extra sysslor.

Avslagsyrkandet motiveras i motion 1997/98:Ub458 (v) yrkandena 1 och 2 med

att det finns delar av regeringens förslag som motionärerna ställer sig mycket

tveksamma till. I synnerhet för institutioner inom humanistisk fakultet kommer

förslagen om skärpta antagningsregler att innebära drastiska minskningar av

antalet doktorander, vilket kan leda till brist på studerande för att anordna

kurser eller seminarier. Motionärerna pekar på att det finns risk för att det

uppstår ett antal ?skuggdoktorander?, dvs. personer som håller på att doktorera

utan att vara antagna till forskarutbildningen och som kommer att vara helt

rättslösa under den tid de konkurrerar om doktorandtjänster. Frågan om

effektivitet i forskarutbildningen hänger inte enbart samman med

genomströmningen, understryker motionärerna. Det måste vara möjligt att

kombinera forskarutbildning med annan verksamhet, som t.ex. undervisning eller

näringslivspraktik. Forskarutbildningen bör inte heller nödvändigtvis vara

stöpt i samma form för alla ämnen och institutioner. För gruppen kvinnor är

förslaget om att all forskarutbildning skall ske på heltid och utan avbrott

under fyra år inte realistiskt. Motionärerna accepterar inte att endast

studerande som kan uppvisa full studiefinansiering för hela utbildningsperioden

skall kunna antas till forskarutbildning. De motsätter sig också att alla

doktorander som bedöms vara passiva skall avregistreras. Sammantaget innebär

regeringens förslag djupgående förändringar av forskarutbildningen, hävdar de.

Det är därför förvånande att det inte finns någon analys av förslagens

konsekvenser och att förslagen inte har remissbehandlats. Motionärerna anser

att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till

forskarutbildning. Innan dess måste en seriös dialog föras med forskarsamhället

och studentorganisationerna om hur målet att fördubbla antalet disputerade till

år 2000 kan nås.

U t s k o t t e t delar inte motionärernas åsikt att regeringens förslag är

otillräckligt berett och inte förankrat i högskolevärlden. Regeringen har i

propositionen lämnat en utförlig redovisning för ärendets beredning. Utskottet

nöjer sig här med att hänvisa till att förslagen i propositionen bl.a. grundar

sig på betänkandet Studiefinansiering och examina i forskarutbildningen (Ds

1996:35) av en särskild utredare och betänkandet Reform och förändring (SOU

1996:21) av Utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och

högskolereform (RUT-93). Båda betänkandena har remissbehandlats. Därutöver har

sedan i januari funnits en referensgrupp som har biträtt

Utbildningsdepartementet med synpunkter på den framtida forskarutbildningen.

Referensgruppen har bestått av lärare vid universitet och högskolor samt av

företrädare för Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Förenade

Studentkårer. Departementet har också vid olika möten inhämtat synpunkter på

forskarutbildningen från regeringens forskningsberedning, företrädare för

universitet och högskolor respektive universitets- och högskolerektorer.

Utskottet anser att det är nödvändigt att öka examinationen i

forskarutbildningen. Redan i dag finns det ett stort behov av forskarutbildade

lärare i högskolan och expansionen av den grundläggande högskoleutbildningen

ställer krav på ytterligare rekrytering. Regeringen beräknar att antalet lärare

måste öka med ungefär 4 000 (omräknat till heltid) under perioden 1997-2001 om

samma antal studerande per lärare i högskolans grundutbildning som i dag skall

kunna behållas. En betydande andel av dessa nyrekryterade lärare bör vara

disputerade för att kvaliteten i utbildningen skall kunna upprätthållas på

minst nuvarande nivå. Utskottet vill vidare peka på att även utanför högskolan

- främst inom näringslivet - finns ett snabbt växande behov av forskarutbildade

personer, vilket i sig motiverar en kraftig ökning av antalet avlagda

doktorsexamina. En effektivisering av forskarutbildningen behövs därför för att

göra detta möjligt.

Med hänvisning till vad som här sagts anser utskottet att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena om avslag på regeringens förslag till reformering av

forskarutbildningen.

Utskottet övergår nu till att behandla regeringens förslag om examensmål samt

motionsyrkanden som bemöter enskildheter i regeringens presenterade åtgärder

eller som i övrigt tar upp frågor om forskarutbildningen.

Examensmål - examination och resurser

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner principerna för uppställande av

examensmål för forskarutbildningen.

Enligt regeringens mening bör statsmakternas prioriteringar anges tydligare

än i dag. Regeringen föreslår därför att ett särskilt uppdrag avseende

forskarutbildningen skall ges till varje lärosäte med rätt att utfärda

doktorsexamen, med undantag för Handelshögskolan i Stockholm som inte anvisas

något anslag för forskning och forskarutbildning. Detta uppdrag skall innehålla

kvantitativa mål för examinationen inom forskarutbildningen. Målen föreslås

avse de fyra stora vetenskapsområden som enligt riksdagens beslut skall

tilldelas forskningsresurser framöver (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3,

rskr. 1997/98:12), nämligen humanistisk-samhällsveten-skapligt vetenskapsområde

(inkluderande teologisk, juridisk och filosofisk fakultet), medicinskt

(inkluderande odontologisk och farmaceutisk fakultet), naturvetenskapligt

respektive tekniskt vetenskapsområde. De nya reglerna för resurstilldelning

skall träda i kraft den 1 januari 1999. Till dess bör examinationsmålen gälla

motsvarande grupper av fakulteter.

Forskarutbildningen omfattar vid heltidsstudier fyra år. Regeringen anmärker

att många doktorander dock bedriver studierna på mindre än heltid. Målen bör

därför anges i form av det lägsta antal doktorsexamina som bör avläggas under

en längre tid än fyra år. Regeringen föreslår att examensmål skall anges för

två på varandra följande treårsperioder. Varje lärosäte som har rätt att

utfärda doktorsexamen skall ges mål för examinationen inom varje

vetenskapsområde som anvisas resurser för forskning och forskarutbildning.

Sveriges lantbruksuniversitet skall dock ges ett samlat examensmål.

Licentiatexamen bör vid beräkningen av examinationen räknas som en halv

doktorsexamen, anför regeringen. Om doktoranden därefter tar även en

doktorsexamen räknas den som ytterligare en halv examen. Regeringen

understryker att målen inte skall ange en övre utan en undre gräns för

examinationen.

Treårsperioderna skall enligt regeringens förslag sammanfalla med de allmänna

budgetperioderna inom statsförvaltningen. Examensmålen skall preciseras efter

samråd med respektive universitet eller högskola och skall fastställas i det

regleringsbrev som avser det första året i en treårsperiod. Ändringar skall

dock kunna ske under en påbörjad period.

Enligt regeringens bedömning bör den första treårsperioden avse åren

1997-1999. Slutliga mål för denna period för varje lärosäte och vetenskaps-

område (för åren 1997-1998 motsvarande grupper av fakulteter) kommer att anges

i regleringsbrev för år 1998. Där kommer även att intas preliminära mål för

perioden 2000-2002. Liksom hittills kommer regeringen att ange den minsta andel

av anslagsposten för varje vetenskapsområde (motsvarande grupper av fakulteter)

vid lärosätena som skall avsättas för studiefinansiering i forskarutbildningen.

Regeringen presenterar i propositionen en tabellarisk översikt över

preliminära mål för examinationen i forskarutbildningen under perioden

1997-1999 respektive 2000-2002 för de olika vetenskapsområdena enligt följande.

Som en planeringsförutsättning anges även mål för åren 2003-2005.

Preliminära examensmål (inkl. licentiatexamina)

Vetenskapsområde Antal examina under perioden

(exkl. SLU) Utfall Preliminära mål

93/94- 1997-1999 2000-2002

2003-2005

95/96

---------------------------------------------------------

|Humanistisk- |1108 |1154 |1445 |1526 |

|samhällsvetenskapligt| | | | |

---------------------------------------------------------

|Medicinskt |1574 |1693 |1979 |2075 |

---------------------------------------------------------

|Naturvetenskapligt | 981 |1172 |1477 |1530 |

---------------------------------------------------------

|Tekniskt |1238 |1640 |2038 |2120 |

---------------------------------------------------------

| | | | | |

|Riket totalt (inkl. |5167 |5949 |7285 |7592 |

|SLU) | | | | |

---------------------------------------------------------

Dessa mål baseras enligt regeringen på den bedömning som nu kan göras av

lärosätenas samlade kapacitet inom forskarutbildningen och av det förväntade

nationella behovet av forskarutbildade inom olika delar av samhället.

Det finns i dag ingen direkt koppling mellan å ena sidan resurstilldelningen

för forskning och forskarutbildning och å andra sidan lärosätenas resultat.

Regeringen bedömer i propositionen att en viss, mindre del av anslagsposterna

för forskning och forskarutbildning inom de olika vetenskapsområdena nu bör

kunna göras beroende av examinationen inom forskarutbildningen. Om ett visst

examensmål inte skulle uppnås, kommer lärosätet enligt regeringen att ges

tillfälle att yttra sig över måluppfyllelsen. Efter detta samråd kan regeringen

antingen besluta att inte vidta någon åtgärd eller också föreslå riksdagen att

lärosätets anslag för forskning och forskarutbildning skall minskas för

kommande budgetår. Det kan även bli aktuellt att sänka målet för kommande

treårsperiod, skriver regeringen. Om lärosätena överträffar sina mål kommer de

inte automatiskt att ges ytterligare anslag, men examinationens storlek kommer

att ingå i underlaget för statsmakternas prioriteringar inför kommande år.

I två motioner begärs att riksdagen avslår regeringens förslag om examensmål.

Enligt motion 1997/98:Ub482 (c) yrkande 4 måste man lokalt ha möjlighet att

utforma den egna forskarutbildningen utan alltför stor detaljstyrning från

statsmakternas sida. Målen borde vara kvalitativa i stället för kvantitativa.

En koppling mellan examensmål och resurstilldelning kan leda till att endast de

projekt beviljas resurser som bedöms ha goda förutsättningar att kunna

genomföras, anmärker motionärerna. - Även i motion 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 2

motsätter sig motionärerna att ett prestationsrelaterat

resurstilldelningssystem införs, där bara de avhandlingsämnen som bedöms ha

förutsättningar att snabbt bli klara kommer att beviljas resurser. De befarar

också att licentiatavhandlingen i praktiken blir ett obligatoriskt moment i

forskarutbildningen, eftersom den vid resurstilldelningen kommer att räknas som

en halv doktorsexamen. I stället för hastighetskrav som piska bör incitamenten

för en effektiv studiegång vara de morötter som god handledning,

tillfredsställande försörjning och goda forsknings- och arbetsvillkor innebär,

framhålls i samma motions yrkande 3.

Riksdagen bör enligt motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 6 göra ett

tillkännagivande till regeringen om behovet av att examinera 2 500 doktorer per

år från år 2000. Motionärernas ambition är att finansiera och inrätta

doktorandtjänster i en omfattning som krävs för att nå detta mål.

U t s k o t t e t ställer sig bakom regeringens förslag att införa

kvantitativa mål för examinationen inom forskarutbildningen. Som regeringen har

påpekat kan sådana mål skapa incitament för lärosätena och fakultetsnämnderna

att effektivisera utbildningen och öka examinationen. En uppföljning förutsätts

ske på både central och lokal nivå av hur examensmålen uppfylls. Utskottet har

inte heller något att erinra mot att graden av måluppfyllelse för examinationen

vid ett lärosäte i vissa fall skall kunna tillmätas betydelse för

resurstilldelningen kommande år. Interna, prestationsrelaterade

resurstilldelningssystem tillämpas redan i dag av flera fakultetsnämnder vid

olika lärosäten. Riksdagen bör alltså godkänna de principer för uppställande av

examensmål för forskarutbildningen som regeringen har förordat och avslå

motionerna 1997/98:Ub441 yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:Ub482 yrkande 4 (i

denna del).

Enligt utskottets mening är det emellertid också av väsentlig betydelse att

kvaliteten i forskarutbildningen kan hållas på en hög nivå. De kvalitativa

målen är viktiga, vilket betonas i motion 1997/98:Ub482. Utskottet vill därför

att Högskoleverket skall ges i uppdrag att göra en utvärdering av hur

examinationsmålen uppfylls ur kvalitativa aspekter. Denna utvärdering bör göras

inom nästa treårsperiod. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning

av motion 1997/98:Ub482 yrkande 4 (i denna del) som sin mening ge regeringen

till känna.

Utskottet konstaterar att de examensmål som ställs upp i motion 1996/97:Ub5

ligger något högre än regeringens förslag till preliminära mål - som å andra

sidan anger en undre gräns för examinationen. Det verkliga behovet av

forskarutbildade överstiger de examensmål som regeringen anser det realistiskt

att ställa upp med hänsyn till det statsfinansiella läget och till

forskarutbildningens kapacitet. Utskottet noterar också att Folkpartiet

liberalerna i sin budgetmotion för 1998 tillfört 100 miljoner kronor för att

finansiera ytterligare doktorandtjänster utöver det tillskott med 100 miljoner

kronor som regeringen i propositionen beräknat för samma ändamål. Folkpartiet

hänvisar i sin budgetmotion till det starkt ökande behovet av disputerade

lärare i högskolan.

Utskottet har i sitt budgetbetänkande 1997/98:UbU1 föreslagit en omfördelning

inom fakultetsanslagen till studiefinansiering för doktorander. Utskottet

återkommer till detta i följande avsnitt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1996/97:Ub5 yrkande 6.

Antagning till forskarutbildning

I propositionen anger regeringen att till forskarutbildning endast bör få antas

studenter som är behöriga och lämpade, som kan erbjudas handledning och som har

studiefinansiering enligt något av följande två alternativ.

1. Studenten får anställning som doktorand eller beviljas utbildningsbidrag.

Anställning som doktorand kan bara avse arbete på heltid, och

utbildningsbidrag bör beviljas med minst 80 % av fullt bidrag.

2. Studenten har någon annan form av studiefinansiering. Studenten får i detta

fall antas bara om fakultetsnämnden, eller det organ till vilket

antagningsbeslut har delegerats, bedömer att studenten kommer att ha sin

försörjning säkrad under hela utbildningen och kan ägna en så stor andel av

sin tid åt doktorandstudierna att dessa kan slutföras inom åtta år.

Högskoleverket bör enligt regeringen få i uppdrag att följa upp och utvärdera

antagningarna enligt alternativ två.

Som skäl för sin bedömning anför regeringen att det sedan år 1988 finns en

regel som säger att endast det antal doktorander får antas som kan erbjudas

godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigt (numera 10

kap. 1 § högskoleförordningen, 1993:100). Enligt samma bestämmelse beslutar

fakultetsnämnden om det högsta antal doktorander som samtidigt får finnas

antagna till forskarutbildning inom ett ämne. Denna regel efterlevs inte

alltid, påpekar regeringen, och det finns institutioner där varje behörig

student som söker till forskarutbildningen antas, oberoende av de ekonomiska

studievillkor som kan erbjudas. Regeringen anser därför att reglerna på denna

punkt bör ges ett tydligare och mer precist innehåll.

Invändningar mot kravet på säkrad studiefinansiering för antagning har gjorts

i flera motioner. I motion 1997/98:Ub482 (c) yrkande 5 framhålls att det skulle

få svåra konsekvenser för viktiga delar av den humanistiska och

samhällsvetenskapliga forskningen om bara forskarstuderande som kan garanteras

utbildningsbidrag eller doktorandanställning skulle antas. Inom dessa

fakulteter är det de ?ofinansierade? doktoranderna som står för en betydande

del av forskningen, anmärker motionärerna. - Enligt motion 1997/98:Ub474 (fp)

yrkande 6 (i denna del) är det oklart om en forskarstuderande som avser att

bedriva studier med annan finansiering än utbildningsbidrag eller

doktorandanställning redan från början måste kunna visa att han eller hon har

studierna finansierade under åtta år.

Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 35 göra ett

tillkännagivande till regeringen om det olämpliga i att begränsa antagningen

för sökande som inte kan uppvisa full studiefinansiering för den beräknade

studietiden. Med hänsyn till att den mycket stora grupp forskarstuderande som

redan är antagen men saknar finansiering skall kvarstå i utbildningen, kommer

regeringens förslag att innebära att antagningen, speciellt inom humanistiska

och samhällsvetenskapliga ämnen, i stort sett upphör under de närmaste åren.

Motionärerna anser att det knappast är troligt att nytillkomna sökande kan

hävda sig meritmässigt i konkurrensen med redan antagna forskarstuderande om

doktorandtjänster eller utbildningsbidrag.

Också i motion 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 5 avvisas kravet på en färdig

studiefinansiering för antagning till forskarutbildning. Detta innebär i

praktiken ett förbud för teologer, jurister, humanister och samhällsvetare att

som i dag - vid sidan av förvärvsarbete, på egen bekostnad och utan statliga

medel - bedriva forskarstudier med en studietakt på 10-45 % av heltidsstudier.

Risken är stor att det inte kommer att finnas tillräckligt många

forskarstuderande för att anordna kurser och regelbundna seminarier, hävdas det

i motionen. I andra hand vill motionärerna att doktorander skall kunna antas om

de tillsammans med handledaren kan lägga upp en individuell studieplan med i

genomsnitt minst 20 % av full studietakt i syfte att doktorsexamen skall kunna

avläggas senast inom 12 år (yrkande 6).

U t s k o t t e t vill till en början förtydliga att den som söker plats i

forskarutbildning inte måste visa upp en finansiering för alla åtta åren, utan

att det är högskolan som har ansvaret för att kravet på studiefinansiering

skall kunna uppfyllas. Det är alltså den som antar en person till doktorand som

vid antagningstillfället skall göra en bedömning huruvida det finns ekonomiska

förutsättningar för doktoranden att slutföra sin utbildning inom åtta år. Denna

bedömning kan grunda sig på olika faktorer såsom om det är möjligt att

finansiera en ny doktorand genom stipendier, studiemedel, externa anslag eller

genom yrkesverksamhet som går att kombinera med avhandlingsarbetet. Det innebär

alltså att doktorandstudier skall kunna kombineras med förvärvsarbete som sker

på sådant sätt att det ges utrymme för studier. Utskottet vill

sammanfattningsvis framhålla att ordnad finansiering är en förutsättning för

att en forskarstuderande skall antas. Andra förutsättningar för antagning är

självklart att den blivande doktoranden är behörig och lämplig samt att det

finns handledning och andra resurser för att han eller hon skall kunna slutföra

utbildningen.

När det särskilt gäller behovet av ett visst antal deltagare, en kritisk

massa, i seminarier inom forskarutbildningen vill utskottet understryka att det

aktuella regeringsförslaget endast avser villkoren för antagning av

doktorander. Avsikten är således inte att centralt reglera i vad mån icke

antagna men intresserade personer skall få deltaga i seminariearbetet. Frågan

om öppna seminarier avgörs även fortsättningsvis lokalt, t.ex. av handledaren.

För att det skall vara möjligt för främst de humanistiska och

samhällsvetenskapliga fakulteterna att ta emot nya doktorander under de

närmaste åren föreslår utskottet i sitt budgetbetänkande 1997/98:UbU1 en viss

ändrad medelsanvändning inom anslagen till universiteten. Som utskottet där

anför finns det nämligen inom dessa fakulteter viss risk för att större delen

av utrymmet inom ramen för de anslag som regeringen föreslagit kommer att gå åt

för att finansiera redan antagna doktorander så att de kan fullfölja sin

doktorsexamen. Utskottets förslag i budgetbetänkandet innebär att

avsättningarna inom respektive fakultetsanslag till studiefinansiering i

forskarutbildningen ökas med sammanlagt 50 miljoner kronor i förhållande till

vad regeringen utgått från i budgetpropositionen. Av detta belopp bör 30

miljoner kronor avsättas inom de humanistiska, teologiska, juridiska och

samhällsvetenskapliga fakulteterna. Återstående 20 miljoner kronor bör avsättas

inom de tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna.

Utskottet har sammanfattningsvis inget att erinra mot att regeringen på sätt

som redovisats förtydligar och preciserar gällande bestämmelser om antagning av

doktorander. De nu behandlade motionsyrkandena bör därför avslås av riksdagen.

Studiefinansiering inom forskarutbildningen

Regeringen beskriver i propositionen de olika former som finns för

studiefinansiering inom forskarutbildningen. Bland annat framhålls att

anställning som doktorand alltid är en heltidsanställning. I dag gäller att

minst två tredjedelar av arbetstiden skall ägnas åt den egna

forskarutbildningen. Resterande tid får ägnas åt arbete inom grundutbildningen

och övrigt institutionsarbete. Regeringen gör nu den bedömningen att minst 80 %

av arbetstiden inom en doktorandanställning bör avse egna forskarstudier.

Likaså avser regeringen att införa en bestämmelse om att utbildningsbidrag inte

får lämnas med del av bidrag som understiger 80 %. Som skäl för förändringarna

anges vikten av att doktoranderna kan koncentrera sig på sina studier.

Regeringen anser vidare att en doktorand som har utbildningsbidrag bör erbjudas

anställning som doktorand senast när två år återstår av studierna enligt den

individuella studieplanen.

Under detta avsnitt i propositionen tar regeringen upp till sakbehandling ett

förslag till ändring av 4 kap. 8 § studiestödslagen (1973:349) som avser

studiemedel för forskarutbildning. Förslaget till lagtext finns i

budgetpropositionen under utgiftsområde 15 Studiestöd och tas upp i utskottets

budgetbetänkande 1997/98:UbU2.

Studiemedel kan enligt gällande bestämmelser beviljas för studier på

högskolenivå under sex år och för ytterligare tid om det finns särskilda skäl.

Bakgrunden till det aktuella lagförslaget är att det har utvecklats en generös

praxis som innebär att doktorander i praktiken kan få studiemedel under hela

forskarutbildningen även om tidsgränsen sex år för studiemedel väsentligt

överskrids. Regeringen framhåller att om nuvarande praxis för beviljande av

studiemedel för forskarutbildning behålls, blir en bestämmelse om att

antagningen skall begränsas till studerande med adekvat studiefinansiering m.m.

verkningslös.

Regeringen föreslår därför att studiemedel skall kunna utgå till en doktorand

för forskarutbildning endast om följande två villkor är uppfyllda.

3. Det sammanlagda antalet år med studiemedel inom grundutbildning och

forskarutbildning överskrider inte det högsta antal år (för närvarande sex

år) som studiemedel enligt huvudregeln, dvs. utan särskilda skäl, får

lämnas.

4. Doktoranden är inte och har inte varit anställd som doktorand samt innehar

inte och har inte innehaft utbildningsbidrag.

Avslag på regeringens förslag om begränsningar i rätten till studiemedel för

forskarutbildning begärs i tre motioner. Enligt motion 1997/98:Ub482 (c)

yrkande 6 innebär förslaget att personer med bred grundutbildning och stora

studielån hindras från att forskarstudera om de inte kan få en

doktorandanställning eller utbildningsbidrag. Det innebär vidare att en del

doktorander kan tvingas avbryta sina forskarstudier om doktorandtjänsten löper

ut innan examen är klar och studiemedel inte kan erhållas under det avslutande

året.

Också i motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 36 tar motionärerna bestämt avstånd

från regeringens förslag att begränsa möjligheterna till finansiering av

forskarutbildning med studiemedel. Det vore enligt dem olyckligt om

forskarutbildningen övergick till att bli en kursbunden skola för några få

heltidsanställda studerande.

Enligt motion 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 7 är det helt orimligt att hindra en

doktorand, som själv vill finansiera sina forskarstudier något eller några år,

från att ta studielån. Om problemet är återbetalningen av studielånet är det

den problematiken som skall angripas, menar motionärerna. I andra hand föreslår

de att det inte skall prövas hur länge en studerande uppburit studiemedel utan

hur stor dennes faktiska skuldbörda är (yrkande 8).

I motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 5 begärs en plan för hur de som nu är

inskrivna som forskarstuderande och som saknar finansiering enligt de nya

reglerna för forskarutbildning skall kunna fortsätta sina studier.

U t s k o t t e t håller det för troligt att många sökande till

forskarutbildning har en kortare grundutbildning än sex år, dvs. den tidsgräns

för erhållande av studiemedel som inte får överskridas. Utrymme bör då finnas

att söka ytterligare studiemedel. Utskottet vill göra klart att det i sådana

fall skall vara möjligt för den forskarstuderande att inleda forskarstudierna

med utnyttjande av studiemedel.

När det gäller doktorander som har haft doktorandtjänst under fyra år men

inte är klara med doktorsexamen vill utskottet återigen betona högskolans

ansvar i studiefinansieringsfrågan. Finns förutsättningen att doktoranden kan

slutföra sina studier bör fakulteten eller institutionen se till att detta görs

och tillskjuta nödvändig finansiering.

En annan fråga gäller de redan antagna doktoranderna utan sådan finansiering

som kommer att förutsättas för antagning till forskarutbildning. Utskottet

ansluter sig till regeringens uppfattning att lärosätena under en övergångs-

period 1998-1999 bör kunna använda en stor del av den särskilda satsning om 100

miljoner kronor - som regeringen föreslår i budgetpropositionen för

studiefinansiering för doktorander - till att underlätta för doktorander utan

godtagbar finansiering att slutföra sin utbildning inom de närmaste åren.

Därtill vill utskottet erinra om att Riksbankens Jubileumsfond genom beslut

under våren 1997 har avdelat 60 miljoner kronor som en engångsinsats för att

stödja icke finansierade doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap,

vilka befinner sig i slutskedet av sina doktorandstudier och skulle kunna

slutföra dessa senast vid utgången av år 1999.

Utskottet vill också hänvisa till övergångsbestämmelserna till regeringens

förslag till ändring av studiestödslagen (lagförslaget är bilagt utskottets

betänkande 1997/98:UbU2). Där sägs att till den som fått studiemedel för

forskarutbildning som påbörjats före ikraftträdandet av denna lag - dvs. före

den 1 januari 1998 - lämnas studiemedel enligt äldre föreskrifter för

forskarutbildning som bedrivs före utgången av år 2001. Det betyder att den som

nu bedriver eller före årsskiftet påbörjar forskarstudier med studiemedel kan

fortsätta med detta i ytterligare fyra år.

Enligt utskottets mening bör riksdagen - med de förtydliganden som nu gjorts

- avslå motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 8, 1997/98:Ub474 yrkande 5 och

1997/98:Ub807 yrkande 36. Utskottet tar ställning till regeringens förslag om

ändring av 4 kap. 8 § studiestödslagen samt motionerna 1997/98: Ub441 yrkande 7

och 1997/98:Ub482 yrkande 6 (vari begärs avslag på lag-förslaget) i sitt

betänkande 1997/98:UbU2 om studiestöd.

I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 34 pläderar motionärerna för sitt förslag

om införande av ett grundforskningsavdrag som enligt deras mening skulle kunna

kraftigt förbättra de forskarstuderandes ekonomiska situation utan att några

ytterligare medel behöver tillskjutas i budgeten. Grundforskningsavdraget

skulle bl.a. kunna bidra med 500 miljoner kronor för doktorandtjänster.

U t s k o t t e t behandlar motionärernas förslag om ett

grundforskningsavdrag i sitt budgetbetänkande 1997/98:UbU1 och föreslår där att

riksdagen avslår detsamma. I konsekvens härmed bör riksdagen också avslå här

aktuellt motionsyrkande.

Utbildningens uppläggning, handledning m.m.

Enligt 9 kap. 7 § högskoleförordningen skall det för varje doktorand utses en

eller flera handledare, och doktoranden har rätt till handledning under

sammanlagt den tid som kan behövas för den föreskrivna utbildningen om 160

poäng. Vidare föreskrivs att kraven på kunskaper för varje doktorand skall

preciseras i en individuell studieplan. Enligt regeringen visar undersökningar

som Högskoleverket och Riksrevisionsverket gjort att denna regel efterlevs i

mycket varierande omfattning. De individuella studieplanerna får ofta föga

uppmärksamhet och uppföljningen uppvisar inte sällan stora brister.

Omfattningen av handledningen liksom av kvaliteten och intensiteten i

handledningen kan likaså variera mellan fakulteterna.

Regeringen anser att forskarutbildningens betydelse inom fakultetsnämndens

ansvarsområde bör ytterligare betonas. Som ett led i detta avser regeringen

föreskriva att varje fakultetsnämnd skall utse en studierektor för

forskarutbildningen. Studierektorn bör ha ett övergripande ansvar för

forskarutbildningens uppläggning, samordning av forskarutbildningskurser,

eventuella forskarskolor samt utbildning av handledare. Studierektorn bör även

utöva allmän tillsyn över forskarutbildningen.

Utformningen och uppföljningen av den individuella studieplanen för varje

doktorand bör enligt regeringen ägnas närmare uppmärksamhet. Studie-planen bör

upprättas vid antagningen och klart ange dels doktorandens, dels

fakultetsnämndens åtaganden, t.ex. vad gäller doktorandens tillgång till

handledning och övriga resurser. Studieplanen bör följas upp varje år.

Regeringen anser vidare att en fakultetsnämnd bör kunna besluta att en

doktorand som i väsentlig mån har misslyckats med att uppfylla sina åtaganden

enligt den individuella studieplanen inte längre skall ha rätt till

handledning, arbetsplats och övriga resurser. För doktorander som har

anställning eller utbildningsbidrag kan ett beslut att dra in resurserna

självfallet bli aktuellt endast vid anställningstidens respektive bidragstidens

slut, framhåller regeringen.

Det understryks i propositionen att det förhållandet att en doktorand har

fråntagits rätten till resurser inte är detsamma som ett avskiljande.

Doktoranden är fortfarande antagen men får studera vidare helt på egen hand. Om

doktoranden senare gör sannolikt att han eller hon har förmåga att gå igenom

utbildningen bör doktoranden åter få tillgång till handledning och andra

rersurser.

I motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 6 betonas att det bör ligga inom ramen för

varje högskolas eget ansvar att avgöra hur forskarutbildningen skall

administreras. Motionärerna anser att man från centralt håll inte skall ge

anvisningar till fakultetsnämnderna att de skall ha särskilda studierektorer

för forskarutbildningen.

Också i motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 32 påtalas nackdelarna med att

anställa särskilda studierektorer vid varje fakultet. En sådan lösning, anför

motionärerna, kan lätt leda till ytterligare byråkratisering av

universitetsledningen utan att man därvid når några reella förbättringar. I

stället bör Högskoleverket bistå högskolan med rekommendationer och i sin

tillsyn särskilt uppmärksamma forskarutbildningens utformning.

U t s k o t t e t har samma uppfattning som motionärerna att frågan huruvida

särskilda studierektorer skall finnas för forskarutbildningen bör avgöras av

respektive lärosäte. Enligt vad utskottet erfarit har redan i dag vissa

lärosäten sådana tjänster inrättade. Någon central reglering i detta avseende

bör således inte göras. Vad utskottet nu anfört om studierektorer för

forskarutbildningen bör riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub474

yrkande 6 i denna del och 1997/98:Ub807 yrkande 32 som sin mening ge regeringen

till känna.

Rättigheten att byta handledare behandlas i motion 1997/98:Ub482 (c) yrkande 2.

Det bör finnas regler som ger doktorander denna rätt, anser motionärerna.

U t s k o t t e t hänvisar till att det i högskoleförordningen föreskrivs

att en doktorand som begär det skall få byta handledare (9 kap. 7 §). Någon

ändring av denna bestämmelse är inte aktuell. Motionsyrkandet bör därmed avslås

av riksdagen.

I motion 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 9 kritiseras regeringens åsikter om att

tillfälligt inaktiva doktorander skall avvisas. Om problemet är att dessa

forskarstuderande håller en så låg studietakt att de skulle kunna bli färdiga

med sin doktorsexamen först efter tio år eller mer, löser man det inte genom

att avregistrera dem. Motionärerna menar att en bättre lösning är att ge dessa

doktorander tillräckliga medel för att kunna studera på heltid.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet. Den reformering av

forskarutbildningen som nu behandlas har som främsta syfte att öka

genomströmningen inom forskarutbildningen och därmed öka antalet disputerade.

För att förbättra möjligheterna till forskarstudier på heltid avsätter

regeringen, som nämnts, i budgetpropositionen ytterligare 100 miljoner kronor

till studiefinansiering för doktorander. Som också nämnts föreslår utskottet

att studiefinansieringen utöver regeringens förslag skall tillföras 50 miljoner

kronor genom omfördelning inom fakultetsanslagen. Medelstilldelningen behandlas

i utskottets budgetbetänkande 1997/98:UbU1.

Doktorsavhandlingen m.m.

I propositionen hävdar regeringen att formerna för publiceringen av

doktorsavhandlingar spelar en stor roll för studietidens längd. Här har

ämnestraditionerna betydelse. Så t.ex. är doktorsavhandlingen inom humanistisk,

teologisk, juridisk och delar av samhällsvetenskaplig fakultet vanligen en

monografi, som ofta trycks till avsevärd kostnad före disputationen. Inom

övriga fakulteter är avhandlingen vanligen en sammanläggning av flera

uppsatser, med en analyserande sammanfattning, och tryckt på ett billigare sätt

i en mindre upplaga.

Regeringen bedömer att monografiavhandlingar och även andra avhandlingar bör

kunna framställas med mindre kostsam teknik och endast i en begränsad upplaga

före disputationen. Ansvaret för detta bör ligga på fakultetsnämnden som har

att bedöma vad som är lämpligt i varje enskilt fall med tillämpande av de

grundläggande regler om disputation och avhandlingens tillgänglighet som finns

i högskoleförordningen. Mot denna bakgrund avser regeringen att upphäva

förordningen (1970:276) om doktorsavhandlingar.

I motion 1997/98:Ub441 (kd) yrkande 10 framförs invändningar mot att

doktorsavhandlingar skall kunna produceras i en enklare utformning än en

monografi och tryckas bara i en mindre upplaga före disputationen. Motionärerna

menar att regeringen bortser från att det inte är själva doktorstiteln som är

forskarnas motivation, utan det är att få en dokumentation av att man har en

god vetenskaplig kompetens. De tar också i samma motion upp frågan om det inte

borde göras obligatoriskt att varje doktorsavhandling skall åtföljas av en

populärvetenskaplig sammanfattning (yrkande 11).

Synpunkter på att doktorsavhandlingarna borde vara registrerade i nationella

och internationella register, dvs. vara försedda med ISBN- eller ISSN-nummer,

lämnas i motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 6 (i denna del). Detta är enligt

motionärerna viktigt för att få en bredare internationell spridning.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

Utskottet har inget att invända mot att regeringen upphäver förordningen om

doktorsavhandlingar och att avhandlingar i fortsättningen framställs på ett

enklare och billigare sätt i en mindre upplaga före disputationen. Slopandet av

förordningen innebär att det är fakultetsnämnden som får avgöra upplagans

storlek och framställningssätt. Det är också nämnden som har att besluta om

bidrag till framställningskostnader. Efter disputationen kan den nyexaminerade

doktorn publicera avhandlingen eller delar därav på ett lämpligt sätt och söka

externa medel för detta. Fakultetsnämnden kan självfallet välja att stödja även

denna publicering om det är önskvärt att de forskningsresultat som redovisas i

doktorsavhandlingen får stor spridning.

Utskottet har tidigare, senast under föregående riksmöte, behandlat liknande

motionsyrkanden om en obligatorisk populärvetenskaplig sammanfattning av

doktorsavhandlingen (bet. 1996/97:UbU3). Utskottet har ställt sig avvisande

till tanken på att det centralt skall utfärdas föreskrifter om detta. Utskottet

har fortfarande samma uppfattning. Liksom tidigare hänvisar utskottet till

möjligheten att lokalt utfärda rekommendationer om populärvetenskapliga

sammanfattningar av avhandlingar i den mån det bedöms lämpligt.

Enligt vad utskottet erfarit är de flesta avhandlingar som i dag framställs

med kontorsoffset försedda med ISBN-nummer.

Genomförandet av reformeringen av forskarutbildningen

Enligt propositionen bör de nya reglerna rörande studiemedel avse dem som

påbörjar forskarutbildning efter den 1 januari 1998. I övrigt bör de nya

reglerna träda i kraft den 1 april 1998. Regeringen anger att det i samband med

det kommande förordningsarbetet finns anledning att närmare ta ställning till

vilka övergångsregler som kan behövas.

Kvinnor i forskarutbildning

Behovet av en mer aktiv rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen tas upp

i flera motioner.

I motion 1997/98:Ub810 (c) yrkande 9 betonas att en viktig förutsättning för

att kvinnor i ökad utsträckning skall bedriva forskarstudier är att detta kan

ske under ekonomiskt trygga omständigheter genom att de får dokto-

randanställningar. Motionerna 1997/98:Ub804 (c) yrkande 2 och 1996/97:Ub448 (c)

yrkande 2 innehåller liknande uttalanden. Motionärerna tillägger att kvinnor

missgynnas vid den handplockning av doktorander som i dag förekommer. Alla

sökande, oavsett kön och var man genomfört sin grundutbildning, måste få

konkurrera på lika villkor, framhåller motionärerna.

Den viktigaste åtgärden för att öka andelen kvinnor som disputerar är enligt

motionerna 1997/98:A806 (fp) yrkande 16, 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 7 och

1996/97:Ub35 (fp) yrkande 14 att doktorandanställningar återinförs på bred

front. Motionärerna betonar att sådana anställningar ger en social trygghet,

något som är speciellt viktigt för att fler kvinnor skall binda sig för långa

och krävande forskarstudier i en ålder då det är aktuellt att bilda familj.

Liknande skrivningar finns i motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 21, nämligen

att ett av de problem som gör att många kvinnor inte vågar ta steget in i en

forskarutbildning är svårigheten att kombinera sådana studier med föräldraskap.

Motionärerna vill därför ha fler doktorandtjänster.

I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 38 efterfrågas likvärdiga villkor för

kvinnor och män i forskarutbildning vid universitet och högskolor. Motionärerna

hävdar att kvinnorna inte är lika benägna som männen att gå in i pågående

institutionsprojekt. Kvinnorna kommer därmed automatiskt i underläge i

konkurrensen om platserna i forskarutbildningen om kravet på ordnad

finansiering för antagning genomförs.

Enligt u t s k o t t e t s mening bör motionsyrkandena avslås av riksdagen.

Både riksdag och regering har många gånger på senare år markerat att det är

angeläget med en ökad jämställdhet inom högskolan, vilket bör beaktas bl.a. vid

rekryteringar till anställningar som lärare och forskare. Enligt en redovisning

i propositionen har andelen kvinnor bland de nyantagna inom forskarutbildningen

ökat successivt från ca 25 % i början av 1970-talet till 40 % år 1996. Även

andelen kvinnor bland nyexaminerade doktorer har ökat och uppgick år 1996 till

32 %. Regeringen meddelar i sammanhanget att man avser att noga följa

utvecklingen av andelen kvinnor bland nyantagna respektive examinerade i

forskarutbildningen inom samtliga fyra vetenskaps-områden. Utskottet utgår från

att uppmärksamheten då också är fäst vid att kvinnor och män behandlas lika i

fråga om antagning till forskarutbildning och doktorandanställning. Beträffande

en utökning av antalet doktorandanställningar har utskottet i det föregående

redovisat att ytterligare medel tillförs för studiefinansiering inom

forskarutbildningen i budgeten för nästa år.

Övriga frågor

En rätt att överklaga beslut om doktorandanställning bör införas. Det begärs i

motionerna 1997/98:Ub482 (c) yrkande 3 och 1996/97:Ub34 (v) yrkande 6. I den

förstnämnda motionen anmärks att ett objektivt anställningsförfarande är

önskvärt, där de sökande konkurrerar på lika villkor. Detta motiverar att en

besvärsrätt finns i likhet med vad som gäller för andra tillsättningar inom

högskoleväsendet. I den senare motionen påtalas det orimliga i att beslut om

anställning som doktorand inte går att överklaga.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Enligt gällande bestämmelser i

högskoleförordningen (1993:100) får beslut om tillsättning av annan tjänst än

doktorandtjänst eller vikariat på tjänst vid statlig högskola överklagas till

Överklagandenämnden för högskolan (13 kap. 2 §). Såväl tillträdet till

forskarutbildningen som tillsättningen av doktorandtjänster är kringgärdade av

bestämmelser i samma förordning (10 kap. resp. 5 kap.). Utskottet har tidigare

avstyrkt liknande motionsyrkanden och då pekat på att grunden för urval bland

behöriga sökande till forskarutbildning är graden av förmåga att tillgodogöra

sig sådan utbildning. Också vid tillsättning av en doktorandtjänst skall

avseende främst fästas vid graden av förmåga att tillgodogöra sig

forskarutbildningen. Några ändrade regler på denna punkt har inte aviserats i

propositionen.

I motionerna 1997/98:Ub482 (c) yrkande 1 och 1996/97:Ub451 (c) yrkande 13

föreslås att ett nytt system prövas där medel för forskarutbildningen kan

flytta med doktoranden till ett annat lärosäte. Motionärerna menar att det

förhållandet att en doktorand på grund av familjebildning eller av annat skäl

tvingas flytta inte skall behöva betyda att han eller hon måste ge upp sin

ambition att disputera.

U t s k o t t e t är inte berett att förorda ett system i enlighet med

motionärernas förslag. Utskottet vill peka på att de resurser som tas i anspråk

för en doktorandanställning är knutna till det anslag som ges till forskning

och forskarutbildning vid ett lärosäte. Enligt uppgift i propositionen beräknas

de totala kostnaderna för en doktorand uppgå till i genomsnitt 470 000 kr per

år. Däri inräknas då kostnader för lön, handledning, arbetsrum, utrustning m.m.

Motionsyrkandena avstyrks.

Behovet av ett särskilt anslag för finansiering av doktoranders

forskningsarbeten framhålls i motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 33. Det är

enligt motionärerna angeläget att till forskningsråden anslå särskilda medel

för sådant stöd. Detta för att öka möjligheten för unga forskare att pröva nya

idéer och för att minska ett av hindren för kvinnliga forskarstuderande som

oftare än män, hävdar motionärerna, väljer avhandlingsämnen som inte direkt

faller inom någon handledares projekt.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till att det är

möjligt för varje fakultetsnämnd att inom ramen för sitt fakultetsanslag själv

besluta om medel för doktorandernas forskning. Fakultetsanslaget är även avsett

för detta.

Enligt motion 1996/97:Ub451 (c) yrkande 12 finns det ett starkt intresse, både

inom näringslivet och inom samhället som helhet, att fler doktorsutbildade

personer kan etableras i arbetslivet. Det är därför rimligt, anser

motionärerna, att näringslivet medverkar i finansieringen av doktorandtjänster.

Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur ett program

för doktorandtjänster kan utformas, genomföras och finansieras.

U t s k o t t e t konstaterar att det redan i dag finns s.k.

industridoktorander, för vilka näringslivet helt eller delvis genom anställning

finansierar forskarutbildning. Utskottet är inte berett att förorda att

riksdagen begär ett sådant program som efterfrågas utan avstyrker

motionsyrkandet.

Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Ub401 (m) uttala sig för att

doktorandstipendier införs vid de konstnärliga högskolorna. Motionären menar

att detta skulle skapa möjligheter för eleverna att utveckla sitt konstnärskap

efter grundexamen under kvalificerad ledning och att avsluta med ett

examensprov liknande doktorsdisputationen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen skall avslå motionsyrkandet med

hänvisning till att ingen av de konstnärliga högskolorna har rätt att utfärda

doktorsexamen. De examensrättigheter som hittills tilldelats dessa högskolor

gäller enbart grundläggande högskoleutbildning.

All forskarutbildning bör innehålla undervisningsmoment i biologi, ekologi och

filosofi, föreslås det i motionerna 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 37, 1996/97:Ub10

(mp) yrkande 23 och 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 28. Syftet är att forskningen

skall kunna aktivt bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Enligt utskottets mening bör

riksdagen inte uttala sig om det närmare innehållet i forskarutbildningen.

Detta bör fastställas lokalt av fakultetsnämnd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på regeringens förslag till reformering av

forskarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 15, 1997/98:Ub458

yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:Ub805 yrkande 9,

res. 1 (m)

res. 2 (v) - delvis

2. beträffande examensmål för forskarutbildningen, m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1996/97:Ub5 yrkande 6, 1997/98:Ub441 yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:Ub482

yrkande 4 (i denna del) godkänner principerna för uppställande av

examensmål för forskarutbildningen,

res. 3 (fp) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

3. beträffande uppdrag till Högskoleverket om en utvärdering av hur

examensmålen uppfylls

att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub482 yrkande 4 (i denna

del) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande antagning till forskarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 5, 1997/98:Ub474 yrkande

6 (i denna del), 1997/98:Ub482 yrkande 5, samt 1997/98:Ub807 yrkande 35,

res. 5 (mp) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

5. beträffande lägre studietakt inom forskarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub441 yrkande 6,

res. 4 (kd) - delvis (villk. mom. 4)

6. beträffande studiefinansiering inom forskarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 8, 1997/98: Ub474 yrkande

5 och 1997/98:Ub807 yrkande 36,

res. 5 (mp) - delvis

7. beträffande finansiering av doktorandtjänster genom ett

grundforskningsavdrag

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 34,

res. 5 (mp) - delvis

8. beträffande studierektor för forskarutbildningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub474 yrkande 6 (i denna del)

och 1997/98:Ub807 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

9. beträffande handledare

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub482 yrkande 2,

10. beträffande åtgärder mot inaktiva doktorander

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub441 yrkande 9,

res. 4 (kd) - delvis

11. beträffande framställande av doktorsavhandling, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 10 och 1997/98:Ub474

yrkande 6 (i denna del),

res. 4 (kd) - delvis

12. beträffande populärvetenskaplig sammanfattning av

doktorsavhandling

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub441 yrkande 11,

res. 4 (kd) - delvis

13. beträffande rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen,

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 7, 1996/97:

Ub35 yrkande 14, 1996/97:Ub448 yrkande 2, 1996/97:Ub512 yrkande 21,

1997/98:Ub804 yrkande 2, 1997/98:Ub810 yrkande 9 och 1997/98:A806 yrkande

16,

res. 3 (fp) - delvis

res. 2 (v) - delvis

14. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män i

forskarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 38,

res. 6 (v, mp)

15. beträffande besvärsrätt vid anställning av doktorander

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub34 yrkande 6 och 1997/98:Ub482

yrkande 3,

res. 7 (c, fp, v)

16. beträffande rätt för doktorand att överflytta medel för

forskarutbildning till annan högskola

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub451 yrkande 13 och 1997/98:Ub482

yrkande 1,

res. 8 (c)

17. beträffande behovet av ett särskilt anslag för doktoranders

forskningsarbeten

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 33,

res. 5 (mp) - delvis

18. beträffande program för doktorandtjänster i samarbete med

näringslivet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub451 yrkande 12,

19. beträffande doktorandstipendier vid de konstnärliga högskolorna

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub401,

20. beträffande undervisningsmoment i biologi, ekologi och filosofi i

all forskarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 23, 1996/97:Ub514 yrkande

28 och 1997/98:Ub807 yrkande 37.

res. 5 (mp) - delvis

Stockholm den 25 november 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin

(m), Margitta Edgren (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Majléne

Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp) och Tuve

Skånberg (kd).

Reservationer

1. Avslag på regeringens förslag till reformering av forskarutbildningen (mom.

1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anför:

Vi anser att regeringens förslag till reformering av forskarutbildningen

innebär en total reglering av antagningen till denna. Förslagen syftar av allt

att döma till att försämra den svenska doktorsexamen i vetenskapligt avseende.

Regeringen föreslår ett förbud för antagning av doktorander som saknar

fullständig finansiering av hela sin studietid som doktorand, samtidigt som man

starkt begränsar möjligheterna att genomgå forskarutbildning med stöd av

studiemedel. Detta är en onödig begränsning av antagningen till

forskarutbildning i ett läge när Sverige behöver fler doktorsutbildade.

Konsekvenserna av regeringens förslag är inte utredda.

Enligt vår mening skall universitet och högskolor ges en skyldighet att vid

antagning till forskarutbildning utgå från den sökandes kvalifikationer och

förutsättningar. Därutöver ligger det i lärosätenas intresse att tillse att

såväl handledning som villkoren i övrigt uppfyller de krav som

forskarutbildningen ställer. Detta ger bättre förutsättningar för att anpassa

forskarutbildningens innehåll och kvalitet efter respektive inriktning och

ämnesområde än regeringsförslaget, som vi anser bör avslås av riksdagen.

Vad vi nu sagt bör riksdagen med bifall till våra motioner i ärendet som sin

mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 1 bort

hemställa

1. beträffande avslag på regeringens förslag till reformering av

forskarutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 15 och

1997/98:Ub805 yrkande 9 samt med anledning av motion 1997/98:Ub458

yrkandena 1 och 2 avslår regeringens förslag och som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Avslag på regeringens förslag till reformering av forskarutbildningen, m.m.

(mom. 1 och 13)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Vänsterpartiet har i motion 1997/98:Ub458, till vilken jag hänvisar, ställt sig

mycket tveksamt till delar av regeringens förslag till reformering av

forskarutbildningen. Så kommer t.ex. förslagen om skärpta antagningsregler att

innebära drastiska minskningar av antalet doktorander vid många institutioner,

främst inom humanistisk fakultet. Det kan göra det svårt att få tillräckligt

antal studerande till kurser eller seminarier. Jag anser att frågan om

effektivitet inte enbart hänger samman med genomströmningen. För att bli en god

forskare krävs en bred personlig erfarenhetsbas och mognad. Det måste därför

vara naturligt och möjligt att kombinera forskarutbildning med annan

verksamhet, som t.ex. undervisning eller näringslivspraktik. För kvinnor är

förslaget om forskarutbildning på heltid under fyra år enligt min mening inte

realistiskt. Jag accepterar inte att endast de som har full studiefinansiering

för hela utbildningstiden skall kunna antas och inte heller att passiva

doktorander skall avregistreras.

Därtill saknar jag en analys av förslagens konsekvenser. Vi i Vänsterpartiet

vill att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om

forskarutbildningen sedan en seriös dialog förts med forskarsamhället och

studentorganisationerna. Riksdagen bör avslå det nu aktuella regeringsförslaget

och som sin mening ge regeringen till känna vad jag nu anfört.

Jag anser att en mer aktiv rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen är

nödvändig. Jag stöder uppfattningen i motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 2 och

1997/98:Ub804 yrkande 2 att alla sökande, oavsett kön och var man genomfört sin

grundutbildning, måste konkurrera på lika villkor i ett objektivt förfarande

vid anställning som doktorand. Den handplockning av doktorander som i dag

förekommer missgynnar kvinnor genom den informella tillsättningen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1 och 13

bort hemställa

1. beträffande avslag på regeringens förslag till reformering av

forskarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkandena 1 och 2 samt med

anledning av motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 15 och 1997/98:Ub805 yrkande

9 avslår regeringens förslag och som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

13. beträffande rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 2 och

1997/98:Ub804 yrkande 2 samt med anledning av motionerna 1996/97:Ub5

yrkande 7, 1996/97:Ub35 yrkande 14, 1996/97:Ub512 yrkande 21,

1997/98:Ub810 yrkande 9 och 1997/98:A806 yrkande 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Examensmål för forskarutbildningen, m.m. (mom. 2 och 13)

Margitta Edgren (fp) anför:

Jag ställer mig bakom de av regeringen föreslagna principerna för uppställande

av examensmål för forskarutbildningen. Dock bör examensmålen enligt min mening

kunna sättas högre, vilket uttrycks i motion 1996/97:Ub5 yrkande 6. Folkpartiet

liberalerna har ambitionen att finansiera doktorandanställningar i en

omfattning som krävs för att nå målet att 2 500 doktorander skall examineras

varje år från år 2000. Detta är angeläget, bl.a. med hänsyn till det starkt

ökande behovet av disputerade lärare i högskolan. Vad jag nu har sagt bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Den viktigaste åtgärden för att få fler kvinnor att fortsätta sina studier

till disputation är att återinföra doktorandanställningar på bred front.

Kvinnors intresse för att forskarstudera är mycket knutet till om det är

möjligt att få anställning som doktorand, eftersom sådana anställningar ger en

social trygghet i en ålder då det är aktuellt att bilda familj. Riksdagen bör

bifalla motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 7, 1996/97:Ub35 yrkande 14 och

1997/98:A806 yrkande 16.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2 och 13

bort hemställa

2. beträffande examensmål för forskarutbildningen, m.m.

att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub441 yrkandena 2 och 3 och 1997/98:Ub482 yrkande 4 (i

denna del) godkänner principerna för uppställande av

examensmål för forskarutbildningen, dels med bifall till motion

1996/97:Ub5 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

13. beträffande rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 7, 1996/97:Ub35

yrkande 14 och 1997/98:A806 yrkande 16 samt med anledning av motionerna

1996/97:Ub448 yrkande 2, 1996/97:Ub512 yrkande 21, 1997/98:Ub804 yrkande 2

och 1997/98:Ub810 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

4. Examensmål för forskarutbildningen, m.m. (mom. 2, 4, 5, 10, 11 och 12)

Tuve Skånberg (kd) anför:

Regeringens förslag om examensmål är olyckligt. Vi kristdemokrater befarar att

forskningsfriheten blir starkt hotad av ett prestationsrelaterat

resurstilldelningssystem. Bara de projekt och avhandlingsämnen som bedöms ha

goda förutsättningar att snabbt kunna genomföras kommer att beviljas resurser.

Vi befarar också att licentiatavhandlingen i praktiken blir ett obligatoriskt

moment i forskarutbildningen, eftersom den vid resurstilldelningen kommer att

räknas som en halv doktorsexamen. Riksdagen bör i enlighet med motion

1997/98:Ub441 avslå regeringens förslag om examensmål och göra ett uttalande om

att en effektiv studiegång främjas, inte genom krav på hastighet, utan genom

god handledning, tillfredsställande försörjning och goda forsknings- och

arbetsvillkor.

Jag ställer mig avvisande till regeringens krav på ordnad studiefinansiering

för att en sökande skall få antas till forskarutbildning. I praktiken förbjuder

regeringen teologer, jurister, humanister och samhällsvetare att, som nu sker,

bedriva forskarstudier vid sidan av förvärvsarbete och på egen bekostnad med en

studietakt på mellan 10 och 45 % av heltidsstudier. Risken är stor att det inte

kommer att finnas tillräckligt många forskarstuderande för att anordna kurser

och regelbundna seminarier. Jag föreslår att riksdagen bifaller motion

1997/98:Ub441 yrkande 5 och gör ett tillkännagivande i enlighet med vad jag nu

anfört. I andra hand vill jag att riksdagen bifaller yrkande 6 i samma motion

och uttalar sig för att doktorander skall kunna antas om de tillsammans med

handledaren lägger upp en studieplan med lägre studietakt, i genomsnitt minst

20 % av full studietakt, med sikte på doktorsexamen senast inom 12 år.

Enligt min mening löser man inte problemet med inaktiva doktorander genom att

avvisa dem. Lösningen är naturligtvis den som anges i motion 1997/98:Ub441,

nämligen att ge dessa forskare tillräckliga medel för att kunna studera på

heltid. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Inom humanistisk, teologisk, juridisk och samhällsvetenskaplig fakultet har

forskartraditionen ända sedan den tid då avhandlingarna skrevs på latin varit

att en doktorsavhandling utgörs av en monografi i form av en tryckt bok.

Regeringens bedömning att doktorsavhandlingen kan framställas med mindre

kostsam teknik, av typen fotostatkopierad uppsats, kan jag inte acceptera. En

på så sätt framställd avhandling skulle nationellt och internationellt ge

besked om att avhandlingen håller en lägre kvalitet. Utskottet borde ha

tillstyrkt motion 1997/98:Ub441 yrkande 10.

Jag anser vidare - i likhet med vad som förordas i motion 1997/98:Ub441

yrkande 11 - att det bör införas en ordning med populärvetenskapliga

sammanfattningar av doktorsavhandlingarna, av de skäl som åberopas i motionen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 4, 5, 10,

11 och 12 bort hemställa

2. beträffande examensmål för forskarutbildningen, m.m.

att riksdagen dels med bifall till motion 1997/98:Ub441 yrkande 2, med

anledning av motion 1997/98:Ub482 yrkande 4 (i denna del) och med avslag

på motion 1996/97:Ub5 yrkande 6 avslår regeringens förslag om principerna

för uppställande av examensmål för forskarutbildningen, dels med bifall

till motion 1997/98:Ub441 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

4. beträffande antagning till forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub441 yrkande 5 samt med anledning

av motionerna 1997/98:Ub474 yrkande 6 (i denna del). 1997/98:Ub482 yrkande

5 och 1997/98:Ub807 yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

5. beträffande lägre studietakt inom forskarutbildningen

att riksdagen - vid avslag på denna reservation under moment 4 - med bifall

till motion 1997/98:Ub441 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

10. beträffande åtgärder mot inaktiva doktorander

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub441 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. beträffande framställande av doktorsavhandling, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub441 yrkande 10 och med avslag på

motion 1997/98:Ub474 yrkande 6 (i denna del) som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande populärvetenskaplig sammanfattning av doktorsavhandling

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub441 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Antagning till forskarutbildning, m.m. (mom. 4, 6, 7, 17 och 20)

Gunnar Goude (mp) anför:

Jag tar bestämt avstånd från den reglering av antagningen till

forskarutbildningen som regeringen aviserar och som innebär att endast de

studerande som har ordnad studiefinansiering skall kunna antas. Den mycket

stora grupp forskarstuderande som redan är antagna men saknar finansiering

skall dock enligt regeringen kvarstå. Som närmare utvecklas i motion

1997/98:Ub807 yrkande 35 innebär detta att antagningen - speciellt inom

flertalet ämnen inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet - i stort

sett kommer att upphöra under de närmaste åren. Nytillkomna sökande lär ju inte

kunna konkurrera med studerande som redan kommit en god bit på väg i sin

forskarutbildning om de få anställningarna som doktorand eller om

utbildningsbidragen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Situationen förvärras ytterligare, anser jag, om regeringens förslag om

restriktioner i möjligheten att forskarstudera med stöd av studiemedel skulle

genomföras. På sikt innebär detta förslag att begränsa studiefinansieringen

inom forskarutbildningen att antalet doktorander minskar kraftigt för att närma

sig det lilla antal som ryms inom gruppen med doktorandanställning,

utbildningsbidrag eller annan finansiering. Riksdagen bör bifalla motion

1997/98:Ub807 yrkande 36.

Genom det av Miljöpartiet föreslagna grundforskningsavdraget skulle

forskarstuderandes ekonomiska situation kunna förbättras kraftigt. Vi har i

vårt budgetförslag redovisat hur ett femprocentigt grundforskningsavdrag, vid

sidan av anslagen inom utgiftsområde 16, skulle kunna tillföra ytterligare 500

miljoner kronor för doktorandanställningar. Jag anser att utskottet borde ha

tillstyrkt motion 1997/98:Ub807 yrkande 34.

Jag ser det som angeläget att det skapas ett särskilt anslag för doktoranders

forskningsarbeten, både för att öka möjligheten för unga forskare att pröva nya

idéer och för att minska ett av hindren för kvinnliga forskarstuderande, som

oftare än män väljer avhandlingsämnen som inte direkt faller inom någon

handledares projekt. Medlen bör anslås till forskningsråden. Riksdagen bör göra

ett tillkännagivande i enlighet med motion 1997/98:Ub807 yrkande 33.

För att forskningen skall kunna bidra aktivt till en långsiktigt hållbar

samhällsutveckling måste dagens forskare, enligt vår mening, ha en medvetenhet

om villkoren för liv på jorden, förståelse för människans plats i det

ekologiska systemet och en insikt om de begränsade ramarna för mänskliga

kunskapers räckvidd. Miljöpartiet föreslår att undervisningsmoment i biologi,

ekologi och filosofi införs som obligatorium i all forskarutbildning i Sverige.

Detta bör riksdagen med bifall till våra motionsyrkanden härom som sin mening

ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 4, 6, 7, 17

och 20 bort hemställa

4. beträffande antagning till forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 35 samt med

anledning av motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 5, 1997/98: Ub474 yrkande 6

(i denna del) och 1997/98:Ub482 yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

6. beträffande studiefinansiering inom forskarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 36 samt med

anledning av motionerna 1997/98:Ub441 yrkande 8 och 1997/98: Ub474 yrkande

5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande finansiering av doktorandtjänster genom ett

grundforskningsavdrag

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 34 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande behovet av ett särskilt anslag för doktoranders

forskningsarbeten

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 33 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

20. beträffande undervisningsmoment i biologi, ekologi och filosofi i all

forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 23, 1996/97:Ub514

yrkande 28 och 1997/98:Ub807 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts.

6. Likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildningen (mom. 14)

Britt-Marie Danestig (v) och Gunnar Goude (mp) anför:

Vi anser att kvinnor som söker forskarutbildning kommer att missgynnas kraftigt

om det införs krav på ordnad studiefinansiering för fyra år, eller åtta om

studierna bedrivs med halvfart. Kvinnorna, vill vi hävda, är inte lika benägna

att gå in i pågående institutionsprojekt som män och kommer därmed automatiskt

i underläge i konkurrensen om platserna. Vi vill att riksdagen - såsom begärs i

motion 1997/98:Ub807 - gör ett uttalande om att kvinnor och män skall erbjudas

likvärdiga villkor i forskarutbildningen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 14 bort

hemställa

14. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män i

forskarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 38 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Besvärsrätt vid anställning av doktorander (mom. 15)

Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Britt-Marie Danestig (v) anför:

Det är inte rimligt, anser vi, att det inte finns samma möjlighet att överklaga

beslut om doktorandanställningar som det finns vid andra anställningsbeslut

inom högskolan. För de forskarstuderande är detta ett viktigt rättvisevillkor i

konkurrensen om platserna. Vi anser att riksdagen bör bifalla motions-yrkandena

och hos regeringen begära att bestämmelser utfärdas i högskoleförordningen om

besvärsrätt vid beslut om anställning som doktorand.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 15 bort

hemställa

15. beträffande besvärsrätt vid anställning av doktorander

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub34 yrkande 6 och

1997/98:Ub482 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

8. Rätt för doktorand att överflytta medel för forskarutbildning till annan

högskola (mom. 16)

Andreas Carlgren (c) anför:

Eftersom flertalet doktorander befinner sig i en ålder då man bildar familj och

etablerar sig i samhället, förekommer det många uppbrott som försvåras av att

doktoranden är knuten till en institution. Det vore därför önskvärt att pröva

ett system där medel för forskarutbildningen kunde flytta med doktoranden till

en annan mer närliggande högskola. Jag anser att riksdagen bör bifalla

motionerna 1996/97:Ub451 yrkande 13 och 1997/98:Ub482 yrkande 1 och som sin

mening ge regeringen detta till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 16 bort

hemställa

16. beträffande rätt för doktorand att överflytta medel för

forskarutbildning till annan högskola

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub451 yrkande 13 och

1997/98:Ub482 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Studiefinansiering inom forskarutbildningen (mom. 6)

Margitta Edgren (fp) anför:

Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i sitt budgetförslag som

behandlas i utskottets betänkande 1997/98:UbU1 har anslagit 100 miljoner

kronor, utöver regeringens förslag, till anställningar som doktorand. En

majoritet i utskottet, bestående av Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet

och Kristdemokraterna, har föreslagit att 50 miljoner kronor omfördelas inom

fakultetsanslagen för att öka utrymmet för studiefinansiering inom

forskarutbildningen. Om utskottet hade anslutit sig till vårt budgetförslag

hade dubbelt så många anställningar som doktorand kunnat inrättas, utan att

medel behövde tas från andra ändamål inom fakultetsanslagen.

2. Studiefinansiering inom forskarutbildningen (mom. 6)

Tuve Skånberg (kd) anför:

Jag vill hänvisa till att Kristdemokraterna i sitt budgetalternativ som

behandlas i utskottets betänkande 1997/98:UbU1 har tillfört 50 miljoner kronor

mer än regeringen till doktorandanställningar, huvudsakligen inom humaniora. En

majoritet i utskottet, bestående av Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet

och Kristdemokraterna, har föreslagit att 50 miljoner kronor omfördelas inom

respektive fakultetsanslag för att öka utrymmet för studiefinansiering inom

forskarutbildningen. Med vårt budgetalternativ hade detta kunnat ske utan att

utrymmet för andra behov som finansieras av fakultetsanslagen hade behövt

inskränkas.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................5

En reformerad forskarutbildning vissa övergripande ställningstaganden5

Examensmål examination och resurser...............7

Antagning till forskarutbildning...................10

Studiefinansiering inom forskarutbildningen........12

Utbildningens uppläggning, handledning m.m.........14

Doktorsavhandlingen m.m............................16

Genomförandet av reformeringen av forskarutbildningen17

Kvinnor i forskarutbildning........................17

Övriga frågor......................................18

Hemställan.........................................20

Reservationer........................................22

1. Avslag på regeringens förslag till reformering av forskarutbildningen

(mom. 1) 22

2. Avslag på regeringens förslag till reformering av

forskarutbildningen, m.m. (mom. 1 och 13)

23

3. Examensmål för forskarutbildningen, m.m. (mom. 2 och 13)24

4. Examensmål för forskarutbildningen, m.m. (mom. 2, 4, 5, 10, 11 och

12) 24

5. Antagning till forskarutbildning, m.m. (mom. 4, 6, 7, 17 och 20)26

6. Likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildningen (mom.

14) 28

7. Besvärsrätt vid anställning av doktorander (mom. 15)28

8. Rätt för doktorand att överflytta medel för forskarutbildning till

annan högskola (mom. 16)

28

Särskilda yttranden..................................29

1. Studiefinansiering inom forskarutbildningen (mom. 6)29

2. Studiefinansiering inom forskarutbildningen (mom. 6)29