Bet. 1997/98:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande

1997/98:UBU09

Allmänna skolfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UbU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 110 motionsyrkanden, huvudsakligen från den allmänna

motionstiden hösten 1997. Motionsyrkandena avser olika skolfrågor. Samtliga

yrkanden avstyrks.

Motionerna handlar bl.a. om utvärdering, tillsyn, skolans styrning, elever

med särskilda behov, arbetsmiljön i skolan, sex- och samlevnadsundervisning,

ANT-undervisning, personalen i skolan, fristående skolor och valfrihet,

läsårsindelningen och undervisning på entreprenad.

Reservationer finns från m, c, fp, v, mp och kd.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden år 1997

1997/98:Ub206 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bibehålla hög

lärarkompetens i svensk skolundervisning.

1997/98:Ub208 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om individualisering av undervisningen i skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheter att lägga ut undervisning på entreprenad,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten att välja skola och ett aktivt skolval,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utveckla formerna för internationell utvärdering av utbildningen

i olika länder,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans styrning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av lärarcertifikat.

1997/98:Ub210 av Eva Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om bristen på kunskap och resurser

inom skolan för att ge funktionshindrade elever en bra skolgång.

1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om höjd status för lärarna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elever med funktionshinder eller med andra särskilda behov,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av fortbildning för lärare ur det etiska perspektivet i

värdegrunden,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skolforskningen också ger möjlighet för lärare att bedriva

forskning inom arbetets ram för att närma skolforskningen till skolgolvet,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om läsårsindelningen på gymnasiet.

1997/98:Ub216 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för de

fristående skolorna.

1997/98:Ub218 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att stoppa allt ekonomiskt stöd

till skolor med konfessionell grund eller inriktning.

1997/98:Ub219 av Eva Persson Sellin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning av skaderisken och olycksfallsrisken för barnen i den

kommunala barnomsorgen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utreda kvaliteten och barnens situation i den kommunala

barnomsorgen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att se över behovet av att barnen i den kommunala barnomsorgen

omfattas av arbetsmiljölagen på samma sätt som eleverna i skolan.

1997/98:Ub220 av Chris Heister (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regler för godkännande av fristående skolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regler för bidrag till fristående skolor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elevavgifter.

1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskarutbildade lärare,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gymnasielärare i yrkesämnen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fristående gymnasieskolor.

1997/98:Ub227 av Elver Jonsson och Eva Eriksson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en

översyn av friskolornas roll och andel i det svenska skolväsendet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av en konstruktiv

framkomstlinje i avsikt att säkra såväl friskolor som nedläggningshotade

byskolor fortsatt verksamhetsutrymme.

1997/98:Ub228 av Siri Dannaeus och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till lag om praktik, förslagsvis minst en vecka,

under en treårsperiod för samtliga lärare i grundskolan och gymnasiet i avsikt

att ge elever och lärare en god och relevant inblick i arbets- och näringsliv.

1997/98:Ub229 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att för alla skolor som omfattas av skolplikten bör gälla samma

kvalitetskrav och krav på kvalitetsgranskning.

1997/98:Ub231 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, mp, kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Skolverket på ett mera kraftfullt sätt markerar skolans ansvar

för ANT-undervisningen i grundskolan och gymnasiet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inom ramen för beviljade medel göra en prioritering för att

säkra ANT-informationen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett projekt rörande fortbildning av yrkesverksamma lärare,

social- och fritidsarbetare anordnas i t.ex. det nybildade Västra Götalands

län.

1997/98:Ub235 av Christina Pettersson och Agneta Ringman (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ändringar i skollagen.

1997/98:Ub236 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ureda

förutsättningarna för att starta ett hemspråksinternat för barn och ungdomar

med funktionshinder.

1997/98:Ub237 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av

insatser som syftar till metodutveckling och ökat engagemang för matematikämnet

i ungdomsskolan och den satsning på vuxenutbildning som görs inom ramen för

Kunskapslyftet.

1997/98:Ub238 av Catarina Rönnung och Margareta Sandgren (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

översyn av skolledarutbildningen.

1997/98:Ub240 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att några olika kommuner

bör få pröva att införa ett treterminssystem i skolan.

1997/98:Ub242 av Ronny Olander och Anita Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kunskapsområdet sex och samlevnad.

1997/98:Ub245 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalitetssäkring,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans inre arbete.

1997/98:Ub246 av Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att den kommunala skyldigheten

att upprätta skolplaner skall upphöra.

1997/98:Ub247 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vidgade möjligheter för

kommuner att lägga ut utbildning på entreprenad i enlighet med vad som anförts

i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fristående och kompletterande skolor på gymnasienivå,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kompetensen hos yrkeslärarna,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av fler lektorer.

1997/98:Ub249 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag om krav på pedagogisk kompetens för grundskolerektorer i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om individualiserad undervisning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om godkännande av fristående skolor,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ersättningen till fristående skolor.

1997/98:Ub252 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata

invandrares/flyktingars kunskaper för utbildningsinsatser i skolan.

1997/98:Ub254 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sätta barnens bästa

främst i alla beslut.

1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mentorer för nyutexaminerade lärare,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Skolverkets och kommunernas tillsynsfunktion samt om behovet av

uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet dels för ämnen som är förlagda i

block, dels för estetiska och praktiska ämnen, och av hur formerna för

elevinflytande och jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat arbetet

mot mobbning och uttryck för främlingsfientlighet har givit,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ANT-undervisningen.

1997/98:Ub257 av Rune Berglund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

uppföljning och utvärdering av teckenspråksutbildning för föräldrar.

1997/98:Ub262 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, s, m, fp, v, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att barn inom barnomsorg skall omfattas av arbetsmiljölagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det kommande innemiljöåret får ett tydligt barnperspektiv.

1997/98:Ub264 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans roll som murbräcka mot segregation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om magnetskolor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten att starta friskolor.

1997/98:Ub266 av Sven-Åke Nygårds (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om retorik.

1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att vidareutveckla kommunernas och skolornas eget ansvar för

kvaliteten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återinrätta disputerade lektorer som en möjlig karriärtjänst

inom gymnasieskolan.

1997/98:Ub269 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning i naturkunskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildningssatsningar som

ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att aktuell information om framsteg på miljöområdet på ett bättre

sätt ges inom skolan.

1997/98:Ub270 av Ingemar Josefsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skolan skall åläggas att lägga en bra grund till ungdomarnas

vuxenliv genom en ökad utbildning i konsumentkunskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de som redan slutat skolan bör ges möjlighet att genom

studieförbund, organisationer och vuxenutbildning få ett kunskapslyft när det

gäller lättlagad, god och billig mathushållning med egna, samhällets och

naturens resurser samt när det gäller konsumenternas rättigheter för att kunna

orientera sig på marknaden, se samband och göra medvetna konsumtionsval.

1997/98:Ub272 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en reklamfri skolmiljö,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall följa utvecklingen av sponsrade läromedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen skall vidta åtgärder för att minska mängden sponsrade

läromedel.

1997/98:Ub275 av Lars Hedfors och Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda

förutsättningarna för att utveckla uppfinnarutbildningen.

1997/98:Ub277 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskapsområdet sex och

samlevnad.

1997/98:Ub279 av Kristina Nordström och Nikos Papadopoulos (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kamratstödjare.

1997/98:Ub281 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning om en sammanhållen och flexibel

ungdomsskola,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om årlig redovisning av elevinflytande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om diskussionsmaterial med ?Veiviseren? som förebild,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den statliga rektorsutbildningen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett införande av ämnet ?levnadslära? i kursplanen på a-nivå i

kärnämnen med undantag för matematik och engelska.

1997/98:Ub282 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ny lagstiftning vad gäller godkännandet av en fristående skola samt

vad gäller rätten för Skolverket att återkalla bidrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återinföra en lägsta garanterad ersättningsnivå för de

fristående skolorna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elever med behov av särskilt stöd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolskjuts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en fristående skola inte skall ha ett lägsta antal elever för

att bli godkänd.

1997/98:Ub802 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kursplanen i

svenska skall innehålla målet att eleverna lär sig använda ett vårdat språk i

tal och skrift,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kursplanen i

svenska på gymnasieskolan skall kompletteras med uppnåendemålet att det är

skolans ansvar att varje elev kan uttrycka sig vårdat i tal och skrift.

1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av åtgärder för att komma till rätta med allvarliga brister

i tillsynen av skolan enligt gällande lagstiftning,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en breddning av tillsynen av skolan till att omfatta större delar av

vad skollagen stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning, resurser för barn med

specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig påverkan

(indoktrinering) och skolhälsovård,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fristående skolors rätt till egen plats i kommunala skolplaner,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att speciellt uppmärksamma behov av stöd till gymnasieelever med

annat modersmål än svenska.

1997/98:Ju919 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ämnet sexualkunskap skall integreras i alla allmänna ämnen i

skolan och skrivas in i kurs- och läroplaner.

1997/98:L716 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konsumentundervisning för alla elever från grundskolan till

gymnasieskolan.

1997/98:So308 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur kriterier för säkring

av barns ?arbetsmiljö? skall kunna utvecklas och spridas i landet.

1997/98:So347 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förverkligandet av läroplanen i skolan.

1997/98:So411 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas skolplaner och Skolverkets tillsynsverksamhet.

1997/98:So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans roll att öka medvetenheten om funktionsnedsättningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om teckenspråkskunnig personal i specialskolorna för döva.

1997/98:So629 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av skolans samlevnadsundervisning.

1997/98:So653 av Chatrine Pålsson och Rolf Åbjörnsson (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förbättra ANT-utbildningen för lärare, socialarbetare och

skolkuratorer.

1997/98:So655 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utvärdering av ANT-undervisningen i grundskola och

gymnasium.

1997/98:So674 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbättrad arbetsmiljö för barn.

1997/98:So801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den nationella utvärderingen av skolan skall omfatta en

systematisk redovisning av elevernas egna upplevelser av sin skolsituation.

1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av forskning vad gäller underhållningsvåldets påverkan på

barn och ungdom.

1997/98:Jo525 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konsumentkunskap på gymnasiet.

1997/98:A456 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av fria gymnasieskolor och fritt skolval.

1997/98:A804 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad sex- och samlevnadsundervisning bland våra ungdomar.

1997/98:A805 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om enkönad samlevnadsundervisning.

Motion väckt med anledning av proposition 1997/98:6 Förskoleklass och andra

skollagsfrågor

1997/98:Ub5 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar att ett nationellt system för rapportering av

skador bland barn och ungdomar i skolan inrättas,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en särskild lag som värnar barnens hälsa och säkerhet i skolan,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskild uppföljning av sex- och samlevnadsundervisningen.

Motion från allmänna motionstiden år 1996

1996/97:T916 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om datortek.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande sammanlagt 110 motionsyrkanden,

huvudsakligen från den allmänna motionstiden hösten 1997. Motionsyrkandena

avser skolfrågor av mer övergripande karaktär, t.ex. frågor som gäller både

grundskolan och gymnasieskolan. Motionsyrkanden som rör enbart grundskolan -

ämnen, betygssystem, föräldrainflytande m.m. har utskottet behandlat i

betänkande 1997/98:UbU11. Motionsyrkanden om gymnasieskolfrågor har behandlats

i betänkande 1997/98:UbU10.

Utskottet tar först upp yrkanden om skolans styrning, uppföljning,

utvärdering, tillsyn m.m. Därefter behandlas yrkanden som rör skolans inre

arbete, elever med särskilda behov, barns arbetsmiljö m.m. Utskottet tar sedan

upp motionsyrkanden med anknytning till ämnen och kursplaner, sex- och

samlevnadsundervisning samt undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT).

Yrkanden som rör personalen i skolan - skolledare, lärare m.fl. - behandlas i

ett särskilt avsnitt. I ett därpå följande avsnitt behandlas motions-yrkanden

om fristående skolor och valfrihet. Under avsnittet övriga frågor tar utskottet

slutligen upp motionsyrkanden om bl.a. läsårsindelningen, sponsrade läromedel

och undervisning på entreprenad.

Utvärdering, tillsyn m.m.

Motionerna

I flera motioner behandlas frågor med anknytning till utvärdering och tillsyn

m.m. av skolan. Enligt motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 11 bör formerna för

internationell utvärdering av utbildningen i olika länder utvecklas.

Motionärerna pekar på att de undersökningar som görs bl.a. inom ramen för OECD

är viktiga. Enligt motion 1997/98:So801 (c) yrkande 10 bör den nationella

utvärderingen av skolan omfatta en systematisk redovisning av elevernas egna

upplevelser av sin skolsituation. I motion 1997/98:Ub267 (c) yrkande 4

framhålls behovet av att vidareutveckla kommunernas och skolornas eget ansvar

för kvaliteten. Motionärerna anser att arbetet med utvärdering och

kvalitetsutveckling bäst görs lokalt. Enligt motion 1997/98:Ub245 (v) yrkande 1

behöver Skolverkets roll i arbetet med att följa upp, utvärdera och säkra

utbldningens kvalitet stärkas. Motionärerna pekar på att någon form av

sanktioner kan visa sig nödvändiga mot kommuner som inte uppfyller läroplanens

mål. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 13 framhålls behovet av åtgärder för

att komma till rätta med allvarliga brister i tillsynen av skolan enligt

nuvarande lagstiftning. I yrkande 14 i motionen föreslås en breddning av

tillsynen till att omfatta större delar av vad skollagen stipulerar, t.ex.

mobbning, resurser till barn med specifika läs- och skrivsvårigheter,

elevdemokrati, otillbörlig påverkan (indoktrinering) och skolhälsovård. Enligt

motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 10 är en effektiv tillsyn, uppföljning och

utvärdering nödvändig för att mål- och resultatstyrningen som numera gäller på

skolans område skall fungera. Formerna för tillsyn, uppföljning och utvärdering

bör anges i den kommunala skolplanen. Motionärerna anser också att det finns

ett behov av uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet dels för ämnen som är

förlagda i block, dels för estetiska och praktiska ämnen och av hur formerna

för elevinflytande och jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat

arbetet mot mobbning och uttryck för främlingsfientlighet har givit. I motion

1997/98:Ub215 (kd) yrkande 13 begärs en utvärdering av fortbildning för lärare

i det etiska perspektivet i läroplanens avsnitt om värdegrunden. Enligt motion

1997/98:Ub229 (m) yrkande 1 bör samma kvalitetskrav och krav på

kvalitetsgranskning gälla för alla skolor - offentliga och enskilda - som

omfattas av skolplikten. I motion 1997/98:Ub246 (m) begärs att skyldigheten för

kommunerna att upprätta skolplaner skall upphöra. Motionären anser att

Skolverkets möjligheter till uppföljning och utvärdering av skolan varken blir

bättre eller sämre vid ett avskaffande av detta plantvång.

I motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 13 tas frågan om skolans styrning upp.

Motionärerna anser att ansvarsfördelningen mellan den statliga och den lokala

nivån behöver tydliggöras ytterligare. Inriktningen bör vara att göra varje

skolenhet mer självständig vad gäller genomförande av skolans uppdrag och

användningen av de resurser som står till förfogande. Samtidigt måste staten ta

ett grundläggande ansvar för finansieringen av skolan, heter det i motionen.

I motion 1997/98:Ub257 (s) pekas på behovet av uppföljning och utvärdering av

teckenspråksutbildning för föräldrar. Motionärerna anser att en kontinuerlig

uppföljning och utvärdering bör göras i syfte att se hur den nya utbildningens

omfattning och utveckling av olika pedagogiska metoder, organisationsformer och

läromedel överensstämmer med de mål som fastställts i utredningen och sedermera

i den ramkursplan som Skolverket skall fastställa.

Utskottets bedömning

Utskottet vill när det gäller yrkandena om uppföljning, utvärdering, tillsyn

och kvaliteten i skolan anföra följande.

Den nu gällande ordningen för ansvarsfördelningen på skolans område mellan

staten och kommunerna lades fast genom riksdagsbeslut år 1990 (prop.

1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Genom riksdagsbeslutet fastställdes att den

nationella styrningen av skolan skall präglas av mål och resultatkrav

formulerade av statsmakterna medan kommunerna anförtros genomförandeansvaret.

Mål- och resultatstyrning är en fråga om fördelning av ansvar mellan tre olika

nivåer inom skolan - den nationella, den kommunala och den lokala skolnivån.

Riksdag och regering har alltsedan riksdagsbeslutet upprepade gånger, på olika

sätt och i olika sammanhang, markerat att kommunernas ansvar för

skolverksamheten innefattar ett långtgående ansvar för att de styr verksamheten

i den riktning som lagts fast nationellt. Från nationellt håll har skolplanens

och den lokala arbetsplanens betydelse betonats som viktiga instrumenet för

denna styrning och som uttryck för kommunala och lokala överväganden om hur de

nationella målen skall uppnås, vilka förutsättningar och resurser som ges

skolan och som underlag för resultatuppföljningen. Enligt skollagen och grund-

och gymnasieskolförordningarna skall skolplan respektive arbetsplan

kontinuerligt följas upp och utvärderas.

Utskottet vill peka på att flera begrepp används om de insatser som i dag

görs för att analysera och bedöma verksamheten och dess resultat. Bland annat

har Riksrevisionsverket (RRV 1996:10) belyst förändringar över tid av det

statliga tillsynsbegreppet och tillsynens funktion. RRV konstaterar att

tillsynen delvis har ersatts av framför allt utvärdering. På skolområdet talar

man oftast om uppföljning, utvärdering, tillsyn och granskning. De utformas

olika, men innefattar alla en beskrivning och bedömning av en företeelse eller

bestämd del av skolverksamheten.

Skolverkets centrala uppdrag är att verka för att de mål och riktlinjer för

skolan som riksdagen och regeringen har fastställt förverkligas. Skolverkets

huvuduppgifter är tillsyn, uppföljning och utvärdering samt att lägga fram

förslag till utveckling av skolan och att medverka till en utveckling.

Skolverket har de senaste åren gett en bred beskrivning av tillståndet i svensk

skola, bl.a. redovisad i i Bilden av skolan 1993 och Bilden av skolan 1996 samt

i ett stort antal rapporter. I den senaste beskrivningen av tillståndet i

skolan anges bl.a. att 271 kommuner år 1997 har gällande skolplaner. Skolverket

konstaterar att det sex år efter det att skolans styrning har förändrats

således fortfarande finns 17 kommuner som formellt saknar giltiga skolplaner.

Vidare visar undersökningen att 75 % av kommunerna har arbetsplaner för alla

enheter inom grundskolan och gymnasieskolan. Enligt Skolverket pågår dock på

många håll - där lokala arbetsplaner saknas - ett arbete med att utarbeta

sådana. Utskottet vill i sammanhanget peka på att Skolverket nyligen tagit fram

en skrift som stöd för kommunernas egentillsyn - Tillsynen av skolan (Allmänna

råd 1998:1).

Frågor om skolans styrning och kvalitetsutveckling behandlades i regeringens

skrivelse Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (skr.

1996/97:112). I utvecklingsplanen framhåller regeringen bl.a. att en likvärdig

utbildning kräver att arbetet med att bedöma, värdera och utveckla kvaliteten i

skolan stärks på alla nivåer. Regeringen kunde bl.a. konstatera att kommunernas

egentillsyn ofta är bristfällig. Regeringen betonade att kommunernas och

skolornas uppföljnings- och utvärderingsarbete i högre grad än i dag behöver

inriktas mot att genomföra regelbundna bedömningar av skolverksamhetens

kvalitet. Flera åtgärder har därefter vidtagits. Regeringen har utfärdat en

förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702). I denna

förordning föreskrivs en skyldighet för varje kommun och skola att skriftligen

göra en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen av

skolplanen respektive arbetsplanen. Genom en ändring (SFS 1997:703) i

Skolverkets instruktion har verket fått uppgiften att utveckla, kontrollera och

stödja kvalitetssäkringsarbetet i skolan. Vidare skall Skolverkets

kontrollerande uppgifter kompletteras med kvalitetsbedömningar gjorda av

statliga utbildningsinspektörer.

Utskottet kan också konstatera att regeringen i regleringsbrev för år 1998

har tagit upp en rad frågor om uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och

tillsyn. Bland annat skall Skolverket öka andelen fördjupade studier inom olika

områden. Skolverket skall särskilt utvärdera utbildningens kvalitet genom

regelbundna nationella kvalitetsgranskningar. Skolverket skall utveckla

indikatorer som belyser kvalitetsutvecklingen. Skolverket skall också i samråd

med kommunsektorn utveckla och effektivisera det nationella

uppföljningssystemet så att det på ett mer effektivt sätt återspeglar

utvecklingen samt utveckla metoder och kriterier för kvalitetsgranskning av

skolornas och vuxenutbildningens verksamhet och resultat. Beträffande tillsynen

sägs bl.a. att den skall vara utformad så att den stöder mål- och

resultatstyrningen av skolan och vuxenutbildningen och hävdar elevens rätt till

en nationellt likvärdig utbildning. Tillsynen skall särskilt fokuseras på

resurstilldelningen avseende elever med behov av särskilt stöd. Den skall

utformas så att alla kommuner granskas inom loppet av en sjuårsperiod.

Utskottet vill kort även beröra frågan om internationell utvärdering av

utbildning. Den svenska skolan jämförs i olika sammanhang med skolan i andra

länder. Inom ramen för de s.k. IEA-studierna (International Association for the

Evaluation of Educational Achievement) jämförs svenska elevers kunskaper i

vissa ämnen med elevers kunskaper i andra länder. Sverige har deltagit i

flertalet mätningar som genomförts sedan 1960-talet. OECD granskar med jämna

mellanrum utbildningssystemen i olika länder, däribland Sveriges. Samtliga

OECD-länder har en lång tradition att på nationell nivå samla in statistiska

uppgifter om undervisningen. OECD har i ett särskilt projekt tagit fram

indikatorer för att jämföra länders utbildningssystem. OECD ger ut rapporten

Education at a Glance. Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion

1997/98:Ub208 yrkande 11 att de undersökningar som görs för att jämföra

utbildning i olika länder är viktiga.

Utskottet anser också - i likhet med motionärerna i motion 1997/98:So801

yrkande 10 - att det är väsentligt att regelbundet ta reda på hur barnen själva

upplever skolan. Utskottet noterar att Skolverket bl.a. nyligen genomfört en

undersökning om skolan där ett representativt urval av elever, föräldrar,

lärare och allmänhet har tillfrågats om sin attityd till skolan inom områdena

förtroende, kvalitet, inflytande och förändring - Vem tror på skolan,

attityder till skolan 1997.

Beträffande yrkande 13 i motion 1997/98:Ub215 om utvärdering av fortbildning

för lärare beträffande det etiska perspektivet i läroplanens avsnitt om

värdegrunden vill utskottet peka på att en särskild arbetsgrupp inom

Regeringskansliet har lagt fram rapporten En värdegrundad skola - idéer om

samverkan och möjligheter (Ds 1997:57). Med anledning av arbetsgruppens förslag

har regeringen uppdragit åt Skolverket att i samråd med berörda myndigheter

överväga vilka åtgärder som behöver vidtas på nationell, kommunal och lokal

skolenhetsnivå. Skolverket har i skrivelse den 16 mars 1998 redovisat pågående

och planerat arbete inom Skolverket samt verkets överväganden med anledning av

rapporten. Av denna skrivelse framgår bl.a. att Skolverket när det gäller

kompetensutveckling under 1998 lyfter fram vissa nationellt prioriterade

områden. Samma områden är aktuella även när det gäller bidrag till individuellt

motiverad fortbildning för lärare. Bland dessa områden återfinns bl.a.

värdegrunden. Insatserna inom dessa områden syftar till att skapa

förutsättningar för ett arbete i skolan där de grundläggande värdena kan

översättas i praktisk verksamhet, följas upp och utvärderas. Enligt Skolverket

har området Värdegrunden tilldragit sig ett stort intresse.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att flera åtgärder har vidtagits

i syfte att stärka arbetet med att bedöma, värdera och utveckla kvaliteten i

skolan. Utskottet vill i likhet med flera av motionärerna stryka under att

kvalitetsbedömningar av skolan och den utbildning skolan ger är nödvändiga.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks yrkandena om utvärdering

och tillsyn m.m. (motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 11, 1997/98:Ub215 yrkande

13, 1997/98:Ub229 yrkande 1, 1997/98:Ub245 yrkande 1, 1997/98:Ub246,

1997/98:Ub256 yrkande 10, 1997/98:Ub267 yrkande 4, 1997/98:Ub807 yrkandena 13

och 14 och 1997/98:So801 yrkande 10).

Utskottet avstyrker även yrkande 13 i motion 1997/98:Ub208 om skolans

styrning. Utskottet finner ingen anledning att i grunden förändra den

principiella ansvarsfördelningen mellan stat och kommun som nu gäller och

ställa sig bakom kravet att staten i enlighet med motionärernas förslag skulle

ta ett grundläggande ansvar för finansieringen av skolan. Utskottet vill dock

peka på att kommunerna genom att de generella statsbidragen till kommunsektorn

höjs under åren 1998, 1999 och 2000 får ett betydande resurstillskott - avsett

bl.a. för skolan. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet vid ett

flertal tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om nationell skolpeng, senast i

betänkande 1997/98:UbU1 (s. 35). Riksdagen har också avslagit sådana yrkanden.

När det gäller uppföljning och utvärdering av teckenspråksutbildning för

föräldrar vill utskottet hänvisa till att Skolverket skall följa upp, utvärdera

och utöva tillsyn över denna utbildning (prop. 1996/97:162, bet. 1997/98:UbU4).

Enligt utskottets uppfattning är motion 1997/98:Ub257 därmed tillgodosedd,

varför den bör avslås.

Skolans inre arbete

Motionerna

Enligt motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 2 bör undervisningen i skolan

individualiseras. All inlärning som syftar till att nå bästa möjliga resultat

måste utgå från individens personliga förkunskaper, erfarenheter och mognad,

heter det i motionen. Liknande tankegångar finns i motion 1997/98:Ub250 (fp)

yrkande 7. Motionärerna pekar på att individualiserad undervisning är en

möjlighet att ge varje elev en utmaning. De anser att nya pedagogiska metoder

måste utvecklas.

I motion 1997/98:Ub245 (v) yrkande 2 framhålls vikten av att eleverna får

inflytande och ansvar för skolans dagliga verksamhet. Motionärerna anser att

det behövs en genomgripande förnyelse av skolan. En förändring av nuvarande

arbetsformer krävs. Även i motion 1997/98:Ub281 (v) tas frågor upp om

elevinflytande. I yrkande 4 begärs att varje skola i sin årliga redovisning

till kommunen skall rapportera hur elevernas inflytande på planering av

undervisningen har utvecklats. Ett diskussionsmaterial om elevinflytande bör

tas fram där man beskriver vad läroplan och kursplaner är och behandlar vad det

innebär att ta eget ansvar för sitt lärande (yrkande 5).

Utskottets bedömning

Utskottet vill beträffande individualiserad undervisning anföra följande.

Regeringen har i utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112, bl.a. s. 62) behandlat

frågor om skolans arbetsformer och därvid betonat att det inre arbetet i skolan

behöver utvecklas för att möta alla barn utifrån deras skilda förutsättningar

och behov. Regeringen pekade på att förutsättningarna för en förändring av

skolans inre arbete har ökat bl.a. genom det skolutvecklingsavtal som slutits

mellan parterna. Regeringen underströk att kurserna i kursplanerna innefattar

två slags mål, mål att sträva mot och mål att uppnå. I utvecklingsplanen

redovisas att Skolverkets uppföljningar pekar på att målen att uppnå tycks ha

blivit såväl planerings- som bedömningsmål. Uppnåendemålen uppfattas som en

sorts grundkurs medan strävansmålen uppfattas som överkurs. Regeringen utgick

från att denna missuppfattning är ett övergångsfenomen men ansåg det ändå

angeläget att understryka att det är målen att sträva mot som skall utgöra

utgångspunkten för arbetet i skolan. Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet vill peka på att regeringen har uppmärksammat frågor om skolans

inre arbete bl.a. genom att tillsätta Skolkommittén (U 1995:04). Kommittén har

haft i uppdrag att belysa och stimulera det inre arbetet i skolan, att stödja

den pedagogiska utvecklingen och föreslå åtgärder för att undanröja hinder för

en sådan. Skolkommittén har också inbjudit beslutsfattare, skolledare, lärare

och elever till en diskussion om det inre arbetet i skolan. Kommittén lämnade i

oktober 1997 sitt slutbetänkande Skolfrågor - Om skola i en ny tid (SOU

1997:121).

Utskottet vill betona vikten av att ge alla elever en meningsfull

undervisning. Utskottet delar härvidlag motionärernas uppfattning. Utskottet

anser emellertid att det ankommer i första hand på de enskilda skolorna att

utveckla det inre arbetet i skolan, bl.a. arbetsformer och läroprocesser.

Utskottet anser det inte påkallat med något uttalande av riksdagen med

anledning av motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 2 och 1997/98:Ub250 yrkande 7.

Utskottet avstyrker således yrkandena.

Regeringen har i utvecklingsplanen även behandlat frågor om elevernas

inflytande på skolarbetet. Regeringen pekade bl.a. på att sambandet mellan

elevernas kunskapsutveckling och en skolmiljö som karakteriseras av mening,

delaktighet och glädje är starkt. Regeringen framhöll att elevinflytande är en

förutsättning för det arbete som pågår i skolan. Utskottet delar denna

uppfattning och anser i likhet med motionärerna i motion 1997/98:Ub281 att

eleverna skall vara delaktiga i ansvaret för skolans dagliga verksamhet och ha

inflytande över den inre och yttre miljön. Med ökat inflytande över

undervisningssituationen ökar motivationen hos den enskilde eleven. Utskottet

erinrar om att läroplanerna nyligen har kompletterats med föreskrifter som

ålägger rektor ett särskilt ansvar för att utvecklingen av skolans arbetsformer

gynnar ett aktivt elevinflytande. Elevinflytande är också ett prioriterat

område i Skolverkets arbete. Av Skolverkets verksamhetsplan för år 1998 framgår

bl.a. att verket avser att under året ta fram en ?temabild? över området elev-

inflytande i skolan. Även när det gäller verkets arbete inom området

kompetensutveckling för lärare är elevers inflytande och ansvar ett prioriterat

område.

Utskottet vill också peka på att riksdagen har beslutat (prop. 1996/97:109,

bet. UbU10, rskr. 222) om en försöksverksamhet med lokala styrelser med

elevmajoritet i gymnasieskolan och komvux. Försöksperioden inleddes den 1 juli

1997 och skall pågå under fyra år.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna

1997/98:Ub245 yrkande 2 och 1997/98:Ub281 yrkandena 4 och 5.

Elever med behov av särskilt stöd

Motionerna

I motion 1997/98:Ub210 (fp) framhålls vikten av att elever med funktionshinder

får en optimal utbildning utifrån sina förutsättningar. Motionären ser på

utvecklingen inom utbildningsområdet med stor oro. Enligt motion 1997/98:So411

(c) yrkande 5 är det viktigt att det i kommunernas skolplaner anges tydliga mål

för hur elever med handikapp och funktionshinder skall ges en med övriga elever

likvärdig skolgång. I motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 12 pekas på att elever

med olika typer av funktionshinder i allt högre grad integreras i den vanliga

undervisningen. Tillräckliga resurser skall avsättas för dessa elevers behov.

Särskild hänsyn skall också tas till elever med olika former av

inlärningssvårigheter. Alla lärare skall få grundläggande kunskaper i

specialpedagogik, men skolan skall också ha tillgång till lärare med fördjupad

specialpedagogisk utbildning, heter det i motionen. Det är viktigt att skolan

arbetar för att öka medvetandet om funktionsnedsättningar, påpekas i motion

1997/98:So430 (kd) yrkande 1. Motionärerna anser att Skolverket i sitt

utvärderingsarbete bör följa upp skolans förhållningssätt och verksamhet för

att motverka diskriminering av elever och personal med funktionsnedsättning.

Enligt motion 1997/98:Ub236 (mp) bör förutsättningarna för att starta ett

hemspråksinternat för elever med funktionshinder utredas. Motionärerna föreslår

internatform med hänsyn till att det skulle vara praktiskt taget ekonomiskt

omöjligt för en kommun att erbjuda denna specialanpassade hemspråksundervisning

inom den egna verksamheten.

I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 21 betonas vikten av stöd till elever med

annat modersmål än svenska. För elever i gymnasieskolan som inte har tillägnat

sig svenska språket så väl att de kan följa undervisningen i alla ämnen är det

viktigt med stöd i de ämnen där det behövs. Motionärerna anser att även

modersmålsundervisningen bör ägnas särskild uppmärksamhet. Enligt motion

1997/98:Ub252 (kd) bör man ta till vara invandrares/flyktingars kunskaper för

utbildningsinsatser i skolan. Motionären anser att skolan bör tillföras

välutbildade svensktalande personer - som kan elevernas språk - och låta dem

ge eleverna den studiehandledning som de har rätt till. Det skulle rimligtvis

inte kosta samhället något extra, men det skulle ge meningsfulla

arbetsuppgifter åt annars arbetslösa människor, heter det i motionen.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att elever med

funktionshinder får en med övriga elever likvärdig skolgång. Tillräckliga

resurser måste avsättas för dessa elevers behov. Utskottet erinrar om att det i

skollagens portalparagraf (1 kap. 2 §) anges att alla barn och ungdomar skall,

oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden,

ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och

ungdom. Skolverket har i olika undersökningar belyst skolsituationen för elever

med behov av särskilda insatser för att klara undervisningen. Enligt Bilden av

skolan 1996 uppger skolorna att det är fler elever än tidigare som kräver

särskilda insatser. När det gäller elever med tydliga fysiska handikapp

konstaterar Skolverket att skolorna upplever att man tar väl hand om dessa

elever.

Utskottet delar också uppfattningen som framförts i bl.a. motion

1997/98:Ub215 yrkande 12 vikten av att lärare har specialpedagogisk kompetens

och att skolan har tillgång till lärare med fördjupad specialpedagogisk

kompetens. Utskottet erinrar om att Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54)

har i uppdrag att bl.a. analysera behovet av specialpedagogisk kompetens hos

lärararna. Utredningen skall särskilt uppmärksamma dimensioneringen av den

framtida specialpedagogiska utbildningen.

Enligt utskottets uppfattning är det självklart att skolorna aktivt arbetar

för att motverka diskriminering av elever och personal med

funktionsnedsättning. Utskottet vill peka på att verksamheten i skolan enligt

skollagen (1 kap. 2 §) skall utformas i överensstämmelse med grundläggande

demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja

aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Alla som verkar inom skolan skall aktivt motverka alla former av kränkande

behandlng. Utskottet delar den uppfattning om detta som framförts i motion

1997/98:So430 yrkande 1. Utskottet är däremot inte berett att ta initiativ till

en utvärdering såsom begärs i motionen.

Utskottet vill även peka på att utredningen om funktionshindrade elever i

skolan (dir. 1995:134) inom kort kommer att överlämna sitt slutbetänkande till

regeringen. Utredningen har i uppdrag att utreda hur ansvaret för utbildning

och omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall

fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera

verksamheten.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna

1997/98:Ub210, 1997/98:Ub215 yrkande 12, 1997/98:So411 yrkande 5 och

1997/98:So430 yrkande 1. Utskottet vill i sammanhanget informera om att

regeringen i proposition 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. har tagit upp frågor om

läs- och skrivsvårigheter och om elever med behov av särskilt stöd. Utskottet

kommer att senare under detta riksmöte behandla denna proposition.

När det gäller frågan om hemspråksinternat för elever med funktionshinder

vill utskottet hänvisa till att kommunerna självfallet har möjlighet att

samverka kring t.ex. specialanpassad modersmålsundervisning

(hemspråksundervisning) för elever med funktionshinder. Elever med

funktionshinder som går i specialskola har enligt föreskrifterna i 3 kap. 16 a

§ specialskoleförordningen möjlighet att få modersmålsundervisning. Utskottet

avstyrker motion 1997/98:Ub236.

Enligt 5 kap. 2 § grundskoleförordningen respektive 8 kap. 5 §

gymnasieskolförordningen skall en elev som behöver det få studiehandledning på

sitt modersmål. Elever med annat modersmål än svenska har således enligt

bestämmelserna rätt att få stödundervisning för att kunna följa undervisningen

på svenska i ämnena. Det ankommer på kommunerna att anställa den personal som

behövs för att bedriva verksamheten i skolan. Utskottet anser det inte påkallat

med något särskilt uttalande av riksdagen med anledning av motionerna

1997/98:Ub252 och 1997/98:Ub807 yrkande 21. Utskottet avstyrker yrkandena.

Arbetsmiljö m.m. i skolan och förskolan

Motionerna

I motion 1997/98:So674 (fp) yrkande 11 behandlas frågan om en förbättrad

arbetsmiljö för barn. Motionärerna pekar på att elever sedan 1991 omfattas av

arbetsmiljölagen och de föreskrifter som finns om arbetsmiljö. I praktiken har

dessa bestämmelser inte fått fullt genomslag. Brister har påvisats när det

gäller såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön. Arbetet med att

förbättra skolmiljön måste intensifieras och såväl Folkhälsoinstitutet som

Skolverket har ett ansvar att så sker, heter det i motionen. Enligt motion

1997/98:Ub5 (v) yrkande 10 bör en särskild lag införas som värnar om barnens

hälsa och säkerhet i skolan. Motionärerna anser att det bör skapas minimiregler

som garanterar en god miljö på daghem, fritidshem och i skolor. I motion

1997/98:So308 (mp) yrkande 19 föreslås att kriterier tas fram så att man kan

kvalitetsmärka daghem och skolor utifrån en samlad bedömning av vad som är en

god arbetsmiljö. Enligt motion 1997/98:Ub219 (s) yrkande 3 bör behovet av att

barnen i den kommunala barnomsorgen omfattas av arbetsmiljölagen utredas.

Motionärerna pekar på att arbetsmiljölagen gäller för både personal och elever

i skolan, medan den inom barnomsorgen endast gäller för de anställda. Liknande

tankegångar finns i motion 1997/98:Ub262 (c, s, m, fp, v, mp, kd) yrkande 1.

Motionärerna anser att arbetsmiljölagen behöver skrivas om så att den gäller

även barnen inom barnomsorgen. I yrkande 2 i samma motion pekas på att det är

nödvändigt att ansträngningarna att säkerställa en hälsosam innemiljö för alla

barn intensifieras.

Enligt motion 1997/98:Ub219 (s) yrkande 2 är det angeläget att utreda hur de

senaste årens besparingar har påverkat kvaliteten i den kommunala barnomsorgen

och hur barnens situation ser ut i dag.

Enligt motion 1997/98:Ub5 (v) yrkande 9 bör ett nationellt system för

rapportering av skador bland barn och ungdomar i skolan inrättas. Motionärerna

anser att det är angeläget att få en överblick, särskilt som olycksfallen

kanske ökar. I motion 1997/98:Ub219 (s) yrkande 1 begärs en utredning av

skaderisken och olycksfallsrisken för barnen i den kommunala barnomsorgen.

Motionärerna pekar på att en utredning har gjorts i Uppsala kommun som visar

att olycksfallsfrekvensen inom barnomsorgen i Uppsala kommun är dubbelt så hög

jämfört med vad tidigare forskning visar. De anser att det är angeläget att en

utredning sker i flera av landets kommuner för att få en heltäckande bild.

I motion 1997/98:Ub254 (s) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att

barnens bästa bör sättas främst i alla beslut. I motionen berörs ett stort

antal frågor - behovet av en bra och väl utbyggd barnomsorg, att barn skall få

behålla sin plats inom barnomsorgen även om en förälder blir arbetslös, att

alla elever skall få möjlighet att nå kunskapsmålen för grundskolan

(motsvarande skolformer), att mobbningen måste bort, att elevinflytandet skall

öka, att elever skall få avgiftsfri skolmat i grundskolan och gymnasieskolan

etc.

Utskottets bedömning

När det gäller området arbetsmiljö för barn noterar utskottet att Skolverket -

med hänvisning till riksdagens beslut om arbetet mot mobbning (prop. 1997/98:6.

UbU5, rskr. 107) - enligt regleringsbrev för år 1998 skall effektivisera sitt

arbete med myndigheterna inom Arbetarskyddsverket i frågor som rör skolornas

fysiska och psykosociala arbetsmiljö. I uppdraget ingår att göra en beskrivning

av myndigheternas tillsynsverksamhet på området samt lämna förslag om hur

samordningen mellan myndigheterna kan effektiviseras. Resultatet av översynen

skall redovisas till regeringen senast den 1 juni 1998.

Skolverket har också enligt regeringsbeslut den 15 januari 1998 i uppdrag att

i samråd med Naturvårdsverket ta fram kriterier som skall ligga till grund för

att förklara förskolor och skolor inom samtliga skolformer som miljöskolor. Av

uppdraget framgår att kriterierna skall omfatta helheten i skolan, dvs. både

undervisning och skolan som arbetsplats. De skall alltså avse skolans

undervisning samt den fysiska och psykosociala miljön och beakta etiska,

estetiska, kulturella och hälsobefrämjande värden. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 augusti 1998.

Enligt regeringens nyligen avlämnade skrivelse med redovisning av arbetet med

de allmänna barnfrågorna (skr. 1997/98:79) avser regeringen att ge Boverket och

Folkhälsoinstitutet ett gemensamt uppdrag rörande förbättringar av innemiljön i

lokaler där barn vistas.

Utskottet är inte berett att tillstyrka motionerna 1997/98:Ub219 yrkande 3

och 1997/98:Ub262 yrkande 1 om översyn av arbetsmiljölagen i syfte att även

barn inom barnomsorgen skall omfattas av lagen. Utskottet har erfarit att

frågan om arbetsmiljölagens utvidgande till att även omfatta barnen inom

barnomsorgen har berörts i Arbetarskyddsstyrelsens yttrande till

Utbildningsdepartementet med anledning av Barnomsorg och skolakommitténs (BOSK)

slutbetänkande Att erövra omvärlden - Förslag till läroplan för förskolan (SOU

1997:157). Arbetarskyddsstyrelsen framhåller bl.a. att om arbetsmiljölagens

tillämpningsområde automatiskt utsträcks till att omfatta även

förskoleverksamheten för barn i åldern 1-5 år liksom fritidsverksamhet i

förskolan och grundskolan skulle detta innebära ett mycket stort steg utöver

lagstiftarens syften med bestämmelserna i arbetsmiljölagstiftningen. Utskottet

konstaterar att frågan om arbetsmiljölagstiftningens giltighet och tillämpning

i utbildningssammanhang därmed är aktualiserad i Utbildningsdepartementet.

Utskottet vill i likhet med motionärerna betona vikten av en god arbetsmiljö

för barn. Såväl den psykiska som den fysiska arbetsmiljön är t.ex. viktig för

resultatet i skolan. Som utskottet har redovisat ovan är arbetsmiljön i skolan

och förskolan för närvarande föremål för flera insatser. Med hänvisning till

vad utskottet har anfört avstyrks motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 10,

1997/98:Ub219 yrkande 3, 1997/98:Ub262 yrkandena 1 och 2, 1997/98:So308 yrkande

19 och 1997/98:So674 yrkande 11.

Utskottet avstyrker även motion 1997/98:Ub219 yrkande 2 om en utredning om

kvaliteten m.m. i den kommunala barnomsorgen. Utskottet hänvisar till att

Skolverket mot bakgrund av verkets vidgade ansvarsområde till att omfatta även

barnomsorg och skolbarnsomsorg har regeringens uppdrag att presentera en samlad

bedömning av verksamhetsområdet senast den 30 oktober 1998. Skolverket skall

också utveckla indikatorer som belyser kvaliteten inom såväl barnomsorg som det

obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna.

När det gäller frågan om ett nationellt system för rapportering av olycksfall

bland barn och ungdomar i skolan m.m. har utskottet erfarit att ett arbete i

ett forskningsprojekt i Uppsala kommun med utveckling av en systematisk ansats

för skadeförebyggande arbete i skola och barnomsorg har utvecklats från ett

pilotprojekt till ett bredare utvecklingsarbete. Inom projektet har man tagit

fram en modell för ett systematiskt säkerhetsarbete i skola och barnomsorg. En

central referensgrupp bestående av bl.a. representanter för Kommunförbundet,

Barnombudsmannen, Skolverket, Socialstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen,

Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Elevorganisationen i Sverige, har

följt arbetet i Uppsala kommun. Samhällsvetenskapliga forskningsinstitutet i

Uppsala (SAMU) har tillsammans med Riksförbundet Hem och Skola fått medel från

Allmänna arvsfonden även för år 1998 för att överföra modellen till ett större

antal kommuner. Avsikten är bl.a. att anordna regionala konferenser. Utskottet

vill också hänvisa till vad utskottet ovan har redovisat beträffande åtgärder

inom området barns arbetsmiljö, bl.a. uppdraget till Skolverket att

effektivisera sitt arbete tillsammans med myndigheterna inom

Arbetarskyddsverket. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna

1997/98:Ub5 yrkande 9 och 1997/98:Ub219 yrkande 1.

Utskottet vill i fråga om motion 1997/98:Ub254 om att sätta barnens bästa

främst i alla beslut peka på att konventionen om barnets rättigheter antogs av

FN:s generalförsamling 1989 och ratificerades av Sverige 1990. Regeringen

tillsatte i februari 1996 en parlamentarisk kommitté - Barnkommittén - för att

klarlägga hur barnkonventionens anda och innebörd kommer till uttryck i svensk

lagstiftning och praxis. Barnkommittén har i augusti 1997 överlämnat sitt

slutbetänkande Barnets bästa i främsta rummet - FN:s konvention om barnets

rättigheter förverkligas i Sverige (SOU 1997:116). Enligt betänkandet visar en

genomgång av lagstiftning och läroplaner inom skolans område att det svenska

utbildningsväsendets regelverk i allt väsentligt återspeglar barnkonventionens

bestämmelser och anda utom på en punkt. Skollagens bestämmelser om att

grundutbildning skall vara kostnadsfri och tillgänglig för alla omfattar endast

barn som är bosatta i landet. Därmed utesluts asylsökande barn och barn som av

annat skäl ansöker om uppehållstillstånd. Barnkommittén föreslår därför att

reglerna om rätt till utbildning för dessa barn och ungdomar ändras så att

dessa barn i princip får samma rätt till utbildning som barn som är bosatta i

Sverige. Kommittén tar också upp ytterligare ett antal frågor inom

utbildningsområdet och understryker bl.a. behovet av att situationen för barn i

behov av stöd förbättras.

Barnombudsmannen (BO) inrättades år 1993 som en fristående myndighet med

uppgift att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och

intressen. BO:s uppdrag utgår från barnkonventionen, och BO skall särskilt

uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer

med Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen. BO har bl.a. bildat nätverk av

organisationer för att stödja och påskynda processen i kommuner och landsting

så att medvetenhet och kunskap om barnkonventionen ökar. Regeringen har nyligen

lämnat en skrivelse till riksdagen med redovisning av arbetet med de allmänna

barnfrågorna (skr. 1997/98:79).

När det gäller de konkreta frågor som berörs i motionen vill utskottet

hänvisa till att utskottet i andra sammanhang har behandlat dessa frågor, bl.a.

i betänkandena 1997/98:UbU5 och 1997/98:UbU11. Med hänvisning till vad

utskottet har anfört avstyrks motion 1997/98:Ub254.

Vissa läroplans- och kursplanefrågor

Matematik, svenska, miljökunskap och konsumentkunskap

Motionerna

Enligt motion 1997/98:Ub237 (s) bör åtgärder vidtas för att öka intresset för

ämnet matematik hos både ungdomar och vuxna. Motionärerna pekar på att

internationella undersökningar visar att svensk skola håller hög klass inom

många ämnesområden. I matematik är dock framgångarna inte lika markanta.

Matematikämnet och metodutveckling i ämnet bör prioriteras, heter det i

motionen.

I motion 1997/98:Ub802 (kd) yrkande 1 begärs att kursplanen i ämnet svenska i

grundskolan skall kompletteras med målet att eleverna skall lära sig att

använda ett vårdat språk i tal och skrift. Enligt yrkande 2 bör kursplanen i

svenska i gymnasieskolan kompletteras med uppnåendemålet att det är skolans

ansvar att varje elev skall kunna uttrycka sig vårdat i tal och skrift. I

motion 1997/98:Ub266 (s) föreslås att skolan redan från första klass, som en

starkt poängterad del av ämnet svenska eller motsvarande block, inför momentet

retorik. Motionärerna anser att eleverna kontinuerligt skall tränas i att tala

och muntligen uttrycka sig i eller inför en grupp.

Frågor om utbildning i miljökunskap behandlas i motion 1997/98:Ub269 (m).

Motionärerna anser att utbildning i naturkunskap måste förbättras i grundskolan

och gymnasieskolan (yrkande 1). I yrkande 2 begärs förslag till

utbildningssatsningar som ligger i nivå med med motsvarande satsningar inom

EU. Det är angeläget att den svenska skolan, på liknande sätt som nu sker inom

EU, söker integrera miljökunskap i utbildningen. Motionärerna anser vidare att

det finns brister inom skolan vad avser aktuell information om vilka framsteg

som gjorts på miljöområdet. Eleverna får ofta en förlegad och därför negativ

information, heter det i motionen (yrkande 3).

Enligt motion 1997/98:L716 (c) yrkande 4 bör konsumentkunskap garanteras alla

elever från grundskolan till gymnasieskolan. I motion 1997/98:Jo525 (c) yrkande

13 pekas på att eleverna i gymnasieskolan har möjlighet att individuellt välja

vissa ämnen. Motionärerna anser att konsumentkunskap bör införas som ett av

dessa individuella val. Enligt motion 1997/98:Ub270 (s) yrkande 1 bör skolan

åläggas att ge eleverna en ökad utbildning i konsumentkunskap. I yrkande 2

föreslås att de som redan slutat skolan bör ges möjlighet att genom

studieförbund, organisationer och vuxenutbildning få ett kunskapslyft när det

gäller lättlagad, god och billig mat, hushållning med egna, samhällets och

naturens resurser samt beträffande konsumenternas rättigheter.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis peka på att Skolverket har i uppdrag att inom en

femårsperiod genom ett arbete som påbörjas år 1998 se över samtliga nationellt

fastställda kursplaner (regleringsbrev för år 1998).

När det gäller ämnet matematik vill utskottet erinra om att svenska elevers

kunskaper sedan 1960-talet jämförts med andra länders elever inom ramen för IEA

(International Association for the Evaluation of Educational

Achievement). Tidigare internationella undersökningar visade att flertalet

svenska elever hade dåliga kunskaper i matematik. Detta ledde till en

omfattande fortbildning av lärare. Nya undersökningar visar att resultaten i

matematik har förbättrats väsentligt. När det gäller gäller grundskolan (13-

åringar) visade TIMSS-studien, som genomfördes 1996, att Sverige är ett

genomsnittsland i fråga om kunskaper i både matematik och naturvetenskap.

Utskottet noterar att Sverige i den nyligen publicerade internationella

undersökningen inom TIMSS - The Third International Mathematics and Science

Study - intagit en tätposition vid en internationell jämförelse av

gymnasieelevers kunskaper. Undersökningen har inriktats på elevers kunskaper i

matematik och naturvetenskap efter avslutade studier i gymnasieskolan.

Utskottet vill understryka vikten av fortsatt arbete med att utveckla

undervisningen i matematik och naturvetenskap.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motion 1997/98:Ub237 om

insatser i ämnet matematik.

Utskottet avstyrker även yrkandena som rör ämnet svenska (motionerna

1997/98:Ub266 och 1997/98:Ub802 yrkandena 1 och 2). Som utskottet inledningsvis

redovisat har en översyn av samtliga kursplaner påbörjats. Det ankommer på

regeringen och i vissa fall Skolverket att fastställa det närmare innehållet i

kursplanerna. Något uttalande av riksdagen med anledning av motionsyrkandena är

enligt utskottets uppfattning inte påkallat.

Utskottet avstyrker motion 1997/98:Ub269 yrkandena 1-3 om utbildning i

miljökunskap m.m. Motsvarande motionsledes framfört förslag har tidigare

behandlats och avstyrkts av utskottet, senast i betänkande 1996/97:UbU8

(s. 12). Utskottet hänvisade bl.a. till att miljöperspektivet är ett av de

övergripande perspektiv som skall anläggas i skolans olika ämnen och att

miljöperspektivet återfinns i bl.a. kursplanerna för naturorienterande ämnen i

grundskolan. Riksdagen avslog yrkandena.

När det gäller utbildning i konsumentkunskap m.m. vill utskottet peka på att

rektor enligt grundskolans läroplan (Lpo 94) har ett särskilt ansvar för att

ämnesövergripande kunskapsområden integreras i olika ämnen. Dit hör bl.a.

miljö- och konsumentkunskap. Konsumentfrågor och ekonomi behandlas i huvudsak i

kursplanerna för ämnena hemkunskap och samhällskunskap. I kursplanerna för

ämnet naturkunskap i gymnasieskolan och för naturorienterande ämnen i

grundskolan behandlas miljöfrågor och energi- och resursfrågor. Utskottet vill

också erinra om de möjligheter som finns inom ramen för det lokala tillägget i

gymnasieskolan att anordna kurser med olika innehåll och profileringar.

Beträffande förslaget i yrkande 2 i motion 1997/98:Ub270 att studieförbund,

organisationer m.fl. skall kunna ge vuxna utbildning i bl.a. konsumentkunskap

och hushållning med egna, samhällets och naturens resurser vill utskottet peka

på att studieförbund och folkhögskolor själva bestämmer innehållet i sitt

kursutbud. Det är således fullt möjligt att - om det finns ett sådant intresse

- t.ex. anordna kurser i konsumentkunskap inom folkbildningen.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks yrkandena om utbildning

i konsumentkunskap m.m. (motionerna 1997/98:Ub270 yrkandena 1 och 2,

1997/98:L716 yrkande 4 och 1997/98:Jo525 yrkande 13).

Sex- och samlevnadsundervisning

Motionerna

Frågor om sex- och samlevnadsundervisning berörs i flera motioner. Enligt

motion 1997/98:Ju919 (v) yrkande 7 är sexualkunskap inte ett ämne, det är en

del av många ämnen och måste behandlas ur många aspekter. Sexualkunskap skall

integreras i alla allmänna ämnen i skolan. I motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande

12 bör ämnet ?levnadslära? införas i kursplanerna i kärnämnena med undantag för

ämnena matematik och engelska. Ämnet bör belysas utifrån ett psykologiskt,

socialt och etiskt perspektiv och utgå från elevernas frågor och tankar om

relationer och om sexualitet. I motion 1997/98:Ub5 (v) yrkande 11 begärs en

särskild uppföljning av sex- och samlevnadsundervisningen. Motionärerna pekar

på att sex och samlevnad enligt läroplanerna inte bara skall tas upp i ämnet

biologi utan även i religionskunskap och samhällskunskap. I motion 1997/98:A804

(mp) yrkande 26 betonas behovet av en ökad sex- och samlevnadsundervisning i

grundskolan och gymnasieskolan. Enligt motionärerna är ett effektivt sätt att

på sikt marginalisera pornografin att ungdomar i skolorna diskuterar

relationer, sexualitet och känslor. I motion 1997/98:So629 (kd) yrkande 7

framhålls att samlevnadsundervisningen måste utvecklas och fördjupas så att den

i större omfattning handlar om värderingar, känslor och ansvarstagande i en

relation. Liknande tankegångar finns i motion 1997/98:So347 (kd) yrkande 15.

Motionärerna förordar en brett upplagd samlevnadsundervisning som betonar

ansvar för och hänsyn till andra människor. I motion 1997/98:A805 (kd) yrkande

16 förordas en enkönad samlevnadsundervisning som en metod för att lära unga

män mer om känslor och om hur man skall fungera i relationer. I motion

1997/98:Ub242 (s) pekas på att kunskapsområdet sex- och samlevnad inte bara

skall tas upp i ämnet biologi utan även i religionskunskap och samhällskunskap.

Motionärerna anser att det bl.a. krävs bättre metodikundervisning i

lärarutbildningen och läromedelspaket som behandlar helheten inom

kunskapsområdet. Även i motion 1997/98:Ub277 (s) betonas vikten av att ungdomar

får möjlighet att diskutera och reflektera kring sexualiteten och inte bara se

den ur ett biologiskt perspektiv.

Utskottets bedömning

Utskottet erinrar om att mål- och resultatstyrningen av skolan innebär att

läroplan och kursplaner inte skall styra hur undervisningen organiseras och

läggs upp eller hur skolans arbetsformer gestaltas, t.ex. huruvida

samlevnadsundervisning skall bedrivas enkönad eller ej. Från nationellt håll -

riksdag och regering - anges de mål som skolan skall uppnå. Ansvaret för att de

nationella målen nås vilar på den lokala nivån. Genom läroplanen för

grundskolan (Lpo 94) har rektor ett särskilt ansvar för att eleverna får

kunskaper om sex och samlevnad. Sex- och samlevnadsfrågor är ett kunskapsområde

som rör flera olika ämnen. Kunskaper om sex och samlevnad finns angivna i

kursplanen för ämnet biologi i grundskolan. För att stödja undervisningen inom

kunskapsområdet sex och samlevnad har Skolverket gett ut ett referensmaterial -

Kärlek känns! förstår du. I referensmaterialet behandlas en rad olika frågor

inom området som ger förutsättningar för en brett upplagd

samlevnadsundervisning. I Skolverkets uppdrag ingår att följa upp och utvärdera

skolan. Något uttalande från riksdagens sida om en särskild uppföljning av sex-

och samlevnadsundervisningen är enligt utskottets uppfattning inte påkallat.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna 1997/98:Ub5

yrkande 11, 1997/98:Ub242, 1997/98:Ub277, 1997/98:Ub281 yrkande 12,

1997/98:Ju919 yrkande 7, 1997/98:So347 yrkande 15, 1997/98:So629 yrkande 7,

1997/98:A804 yrkande 26 och 1997/98:A805 yrkande 16.

Alkohol, narkotika och tobak (ANT)

Motionerna

Skolans undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) behandlas i flera

motioner. Enligt motion 1997/98:So655 (mp) yrkande 2 behövs en utvärdering av

ANT-undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan. Motionärerna pekar på att

undervisningen varierar mycket mellan skolorna. I motion 1997/98:Ub256 (kd)

yrkande 11 framhålls att grundskolan har ett särskilt ansvar för att informera

om drogers skadeverkningar och visa på positiva alternativ. Enligt motion

1997/98:So653 (kd) yrkande 4 är en bidragande orsak till den bristande

informationen om ANT-frågor den bristfälliga utbildning som lärarkåren får

under lärarutbildningen och den numera närmast uteblivna fortbildningen av

lärarna. Motionärerna anser att ANT-utbildningen måste förbättras för lärare,

socialarbetare och skolkuratorer. Enligt motion 1997/98:Ub231 (fp, m, c, v, mp,

kd) bör Skolverket på ett mera kraftfullt sätt markera skolans ansvar för ANT-

undervisningen. Ett projekt bör startas i syfte att finna vägar för nya metoder

rörande ANT-information (yrkande 2). Enligt yrkande 3 borde 50 miljoner kronor

kunna prioriteras inom ramen för befintliga anslag för ANT-information.

Motionärerna anser vidare (yrkande 4) att ett projekt rörande fortbildning i

ANT-frågor av yrkesverksamma lärare, social- och fritidsarbetare borde kunna

anordnas inom ett begränsat geografiskt område, t.ex. det nybildade Västra

Götalands län. Därmed torde det kunna gå att få en utvärdering av effekterna av

en sådan utbildning, heter det i motionen. Enligt motionärerna torde det kunna

skapas resurser för denna fortbildning inom ramen för Utbildningsdepartementets

anslag.

Utskottets bedömning

Utskottet behandlade under förra riksmötet motionsyrkanden om ANT- frågor i

skolan i betänkande 1996/97:UbU8 (s. 8). Utskottet hänvisade bl.a. till att

rektor enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) har ett

särskilt ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i

undervisningen i olika ämnen. Ett av dessa övergripande kunskapsområden är

riskerna med alkohol, narkotika och tobak och andra droger. ANT-frågor tas

också upp som kunskapsområden i ämnena biologi och idrott och hälsa. Skolverket

samarbetar med olika organisationer och myndigheter kring hälsofrågor. En

antologi om hälsoarbetet i skolan - Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller

en hälsorisk? - har utarbetats. Inom Skolverket pågår också arbetet med att ta

fram ett referensmaterial om ANT-frågor. Även Folkhälsoinstitutet har gett ut

material som underlag för insatser i syfte att förebygga användandet av alkohol

och droger. Det finns också ett omfattande material utgivet av olika

organisationer, t.ex. Ungdomens Nykterhetsförbund.

Utskottet har nyligen utförligt behandlat och avstyrkt yrkanden om bl.a.

fördjupade kunskaper om ANT i de högre yrkesutbildningarna, bl.a.

lärarutbildningen (bet. 1997/98:UbU13 s. 5). Utskottet hänvisar till vad

utskottet då anförde. Utskottet erinrade bl.a. om examensordningen, där det

föreskrivs att studenten skall ha kunskaper och färdigheter som behövs för att

som lärare kunna förverkliga skolans mål och medverka i utvecklingen av dess

verksamhet. Ett av målen i grundskolan som skall uppnås är att eleven skall ha

tillägnat sig grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa och

ha förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan. Utskottet pekade

på att - enligt vad utskottet erfarit - frågor om förebyggande av

narkotikamissbruk behandlas i lärarutbildningen vid samtliga berörda lärosäten.

Utskottet hade även inhämtat att det inom Regeringskansliet (Justitie-

departementet) pågår ett omfattande arbete med att ta fram en aktionsplan som

rör narkotikafrågor. I denna avses berörda departements åtgärder bli

redovisade, t.ex. på utbildningsområdet åtgärder som tar sikte på såväl skolan

som högskolan. Riksdagen borde, menade utskottet, kunna utgå från att berörda

myndigheter - universitet, högskolor och myndigheter med tillsynsansvar - ser

till att högskolans utbildning uppfyller alla de rimliga krav som kan ställas

på densamma för att studenterna skall kunna fullgöra sina uppgifter i den

kommande yrkesverksamheten på ett tillfredsställande sätt.

Utskottet vill i det här sammanhanget tillägga att en parlamentarisk

utredning på riksdagens begäran är tillsatt för att lämna förslag till

förnyelse av lärarutbildningen (dir. 1997:54). Utskottet vill också peka på att

Nationella folkhälsokommittén (dir. 1995:158, 1997:89) i mars 1998 till

regeringen överlämnade ett delbetänkande, Hur skall Sverige må bättre? - första

steget mot nationella folkhälsomål. Kommitténs huvuduppdrag är att utarbeta

förslag till nationella mål för hälsoutvecklingen och folkhälsoarbetet i

Sverige. I uppdraget ingår att formulera mål för hur hälsan bör utvecklas i

framtiden och att föreslå strategier för folkhälsoarbetet. Arbetet med

nationella hälsomål skall stödja och inspirera folkhälsoarbetet på alla nivåer

i samhället. Kommittén skall sträva efter en bred samverkan med skilda aktörer

inom området och fortlöpande pröva förslag om nationella hälsomål i en dialog

med berörda instanser.

Som utskottet har pekat på i det föregående ingår det i Skolverkets uppdrag

att följa upp och utvärdera skolan. Något uttalande av riksdagen om en

utvärdering av ANT-undervisningen är enligt utskottets uppfattning inte

påkallat. Utskottet är inte heller berett att föreslå riksdagen att medel som

är anvisade under befintliga anslag skall omprioriteras och specialdestineras

till att avse särskilda informationsinsatser m.m. i ANT-frågor.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna

1997/98:Ub231 yrkandena 2-4, 1997/98:Ub256 yrkande 11, 1997/98:So653 yrkande 4

och 1997/98:So655 yrkande 2.

Skolans personal

Skolledarutbildning m.m.

Motionerna

Enligt motion 1997/98:Ub238 (s) behöver skolledarutbildningen ses över för att

passa alla stadier, inklusive förskolan. Motionärerna anser att de

grundläggande momenten i utbildningen bör göras obligatoriska för skolledare. I

motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 11 föreslås att den statliga

rektorsutbildningen skall vara öppen inte enbart för nyanställda utan även för

rektorer som är anställda sedan tidigare. Motionärerna betonar att rektorerna

behöver fortbildning och återkommande utbildning för att klara de högt ställda

kraven på ledarskap.

I motion 1997/98:Ub249 (m) begärs förslag om krav på pedagogisk kompetens för

rektorer i grundskolan. Motionären anser att pedagogisk kompetens för

grundskolans rektorer är ett grundkrav om kvaliteten i skolan skall kunna

garanteras. Riksdagen bör därför lagstifta om ett sådant grundkrav.

Utskottets bedömning

Utskottet vill beträffande skolledarutbildning peka på att den förändrade

styrningen av skolan inte bara innebar en ändrad ansvarsfördelning mellan stat

och kommun utan även en annorlunda utformad ledningsfunktion i skolan. Inte

minst i läroplanerna markeras rektors roll när det gäller att förverkliga en

nationellt likvärdig och kvalitativt högtstående skola. Det åligger rektor att

ansvara för den pedagogiska ledningen av verksamheten i skolan. Rektor har

således det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas och

utvecklas mot de mål som staten och skolans huvudman ställer upp. Rektor har

ansvar för att skolans verksamhet följs upp och utvärderas. Rektor har

härigenom att särskilt ansvar för kvalitetsutvecklingen i skolan. Rektor är den

viktigaste länken mellan det nationella och det kommunala uppdraget och den

praktiska verksamheten i skolan.

Den nuvarande statliga rektorsutbildningen utformades samtidigt som det nya

styrsystemet infördes. Den infördes år 1992 (prop. 1991/92:75, bet. UbU20).

Utbildningen koncentreras på de delar som hänför sig till det pedagogiska

ledningsansvaret. Skolverket har nyligen genomfört och till regeringen

överlämnat en utvärdering av utbildningen. I missivskrivelsen framhåller

Skolverket att det - utifrån den samlade kunskap som i dag finns om

rektorsrollen - behöver göras en genomlysning av mål och inriktning för en

rektorsutbildning som motsvarar de krav som ställs på rektorsfunktionens

innehavare och kan ge de redskap rektor behöver för att fullgöra sitt statliga

uppdrag. Enligt vad utskottet har erfarit avser regeringen att ge den

parlamentariskt tillsatta Lärarutbildningskommittén i tilläggsuppdrag att

utreda och lämna förslag även avseende skolledarutbildning. Utskottet anser mot

denna bakgrund att riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:Ub238 och

1997/98:Ub281 yrkande 11.

Utskottet avstyrker även motion 1997/98:Ub249 om att riksdagen bör lagfästa

krav på pedagogisk kompetens för grundskolerektorer. Enligt skollagen 2 kap. 2

§ får som rektor bara anställas den som genom utbildning och erfarenhet har

förvärvat pedagogisk insikt. I samband med att denna bestämmelse infördes i

skollagen anförde föredragande statsrådet:

Det ansvar som sålunda läggs på rektor förutsätter att denne har en allsidig

pedagogisk insikt. En sådan kan säkerligen förvärvas på olika sätt. Gemensamt

för dem alla torde dock vara att de inrymmer såväl utbildning som praktisk

erfarenhet. Jag är däremot inte beredd att kategoriskt säga att det

nödvändigtvis måste röra sig om en grundläggande lärarutbildning eller praktik

som lärare, även om detta självfallet i de allra flesta fall kommer att vara

det aktuella. (prop. 1990/91:18 s. 36)

Utskottet anser inte att någon ändring av nuvarande bestämmelse i skollagen

är påkallad med anledning av motionen.

Lärarfrågor

Motionerna

Behovet av fler forskarutbildade lärare/lektorer behandlas i motionerna

1997/98:Ub247 (m) yrkande 16, 1997/98:Ub267 (c) yrkande 6, 1997/98:Ub221 (fp)

yrkande 16 och 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 2. Motionärerna framhåller vikten av

att skapa karriärvägar inom läraryrket och att inrätta karriärtjänster i

skolorna. De pekar på att den forskningsanknytning som fler lektorer innebär

givetvis ökar kvaliteten i skolan.

Skolforskningen och dess närmande till verksamheten ute i skolorna tas upp i

motion 1997/98:Ub215 (kd) yrkande 15. Enligt motionärerna bör forskare ges

möjlighet att tillfälligt gå in i skolarbetet och arbeta tillsammans med lärare

som vill satsa på forskning inom sitt arbete. Forskning kan bli en karriärväg

för lärare.

Enligt motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 15 bör lärarcertifikat införas. Ett

lärarcertifikat bör användas som ett medel att bredda lärarrekryteringen inom

skolan. Certifikaten bör tidsbegränsas till förslagsvis fem år och medföra en

skyldighet för skolan att se till att läraren under perioden får fort- och

vidareutbildning i enlighet med en individuellt utarbetad plan. Motionärerna

anser att regeringen bör utreda frågan och återkomma med förslag. Liknande

tankegångar finns i motion 1997/98:Ub206 (m). Genom införande av

lärarcertifikat med återkommande prövningar t.ex. vart femte år skall lärarna

dokumentera sin kompetens för att få behålla rätten att undervisa, heter det i

motionen.

I motionerna 1997/98:Ub247 (m) yrkande 15 och 1997/98:Ub221 (fp) yrkande 18

behandlas frågan om yrkeslärares kompetens. Motionärerna anser att man måste

koppla uppdatering och yrkespraktik till någon form av lärarcertifikat där

lärarna regelbundet är ute i arbetslivet och får adekvat yrkespraktik. Detta är

nödvändigt för att eleverna skall kunna erbjudas en modern utbildning, heter

det i motionerna.

I motion 1997/98:Ub228 (fp) begärs förslag till lag om praktik för samtliga

lärare i grundskolan och gymnasieskolan i syfte att ge elever och lärare en god

och relevant inblick i arbets- och näringsliv. Motionärerna anser att lärarna

bör praktisera - förslagsvis minst en vecka under en treårsperiod - i

näringslivet som en del av sin fortbildning.

Enligt motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 9 bör nyutexaminerade lärare få

tillgång till en erfaren mentor under sitt första år som lärare.

Utskottets bedömning

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om behovet av fler

forskarutbildade lärare/lektorer i skolan, senast i betänkande 1996/97:UbU8 (s.

25) och 1996/97:UbU13 (s. 31). Utskottet har därvid bl.a. pekat på att ett

tillägg gjorts i 2 kap. 3 § skollagen, enligt vilket kommuner och landsting

åläggs att sträva efter att för undervisning i gymnasieskolan, gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning anställa lärare som har

forskarutbildning. Skolverket har regeringens uppdrag att följa effekterna av

denna ändring i skollagen. Verket har lämnat en första redovisning. Utskottet

anförde också att det är av stor vikt att kommunerna erbjuder lärare möjlighet

till karriär och kompetensutveckling. Utskottet underströk vikten av att få

fler forskarutbildade lärare i skolan och utgick från att utvecklingen inom

området noga följs av regeringen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning och upprepar att det enligt

utskottets mening är angeläget att få fler forskarutbildade lärare i skolan.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 2,

1997/98:Ub221 yrkande 16, 1997/98:Ub247 yrkande 16 och 1997/98:Ub267 yrkande 6.

Utskottet har i sitt betänkande 1996/97:UbU8 (s. 26) även behandlat frågan om

skolforskningen och dess närmande till verksamheten i skolorna. Utskottet

hänvisar till vad utskottet då anförde. Utskottet pekade bl.a. på framväxten av

regionala utvecklingscentrum som ett forum där samarbete mellan skolan och

högskolan kan utvecklas. Utskottet utgick från att dessa centrum kommer att

stärka samverkan mellan skola och högskola vad gäller forskningsfrågor.

Utskottet vill i likhet med motionärerna betona att det är angeläget att

skolforskningen blir mer känd ute i skolorna. Lärarutbildningskommittén (dir.

1997:54) har i uppdrag att lämna förslag om lärarutbildningens

forskningsanknytning. Utskottet avstyrker motion 1997/98:Ub215 yrkande 15.

Utskottet avstyrker också motionerna 1997/98:Ub206 och 1997/98:Ub208 yrkande

15 om införande av lärarcertifikat. Även denna fråga behandlades och avstyrktes

av utskottet under föregående riksmöte i betänkande 1996/97:UbU8 (s. 25).

Utskottet hänvisade till att riksdagen på utskottets förslag begärt en

parlamentarisk utredning om lärarutbildningen (bet. 1996/97:UbU1 s. 66).

Utskottet uttryckte i betänkandet bl.a. behovet av att utreda frågor om

fortbildning och vidareutbildning. Utskottet noterar att

Lärarutbildningskommittén enligt sina direktiv bl.a. skall lämna förslag

rörande lärarnas fortbildning och vidareutbildning (dir. 1997:54).

Utskottet avstyrker med samma motivering - Lärarutbildningskommitténs arbete

rörande fortbildning och vidareutbildning för lärare - motionerna 1997/98:Ub221

yrkande 18 och 1997/98:Ub247 yrkande 15 om kompetensen hos yrkeslärare och

införande av lärarcertifikat för denna yrkesgrupp samt förslaget i motion

1997/98:Ub228 om införande av en lag om praktik för samtliga lärare i

grundskolan och gymnasieskolan.

När det gäller förslaget i motion 1997/98:Ub256 yrkande 9 om att

nyutexaminerade lärare bör få tillgång till en erfaren mentor under sitt första

år som lärare erinrar utskottet om att det ankommer på kommunerna att på

lämpligt sätt organisera lärarnas arbete. Utskottet vill i sammanhanget peka på

att vissa högskolor erbjuder kurser i handledning och mentorskap för lärare.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Övriga personalfrågor

Motionerna

I motion 1997/98:Ub279 (s) pekas på att en del skolor har organiserat sitt

arbete så att kamratstödjare anlitas. En del skolor ser till att eleverna i

organiserad form tar ett utökat ansvar för varandra. Motionärerna anser att

arbetslösa bör användas som kamratstödjare i alla skolor.

Behovet av teckenspråkskunnig personal i specialskolorna för döva tas upp i

motion 1997/98:So430 (kd) yrkande 2. Motionärerna anser att det inte räcker med

att lärarna i dövskolorna kan teckenspråket. Målet bör vara att all personal

som arbetar på skolor för döva kan teckenspråket.

Utskottets bedömning

Utskottet ser i likhet med motionärerna i motion 1997/98:Ub279 positivt på att

en del skolor har organiserat sitt arbete så att de anlitar kamratstödjare. I

en del skolor tar t.ex. elever i högre årskurser ett utökat ansvar för yngre

kamrater. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen emellertid avslå

motionen, eftersom organiserandet av skolans verksamhet - t.ex. anlitande av

kamratstödjare - är en kommunal angelägenhet.

Beträffande frågan om teckenspråkskunnig personal i specialskolorna för döva

noterar utskottet att regeringen i september 1997 uppdrog åt Statens institut

för handikappfrågor i skolan (SIH) att bl.a göra en analys av vilken kompetens

lärare behöver inom olika teckenspråksutbildningar för barn och vuxna. I

uppdraget ingår också att göra en kartläggning av behovet av utbildning i

teckenspråk för andra personalkategorier än lärare. Med hänvisning till att

frågan således utreds för närvarande avstyrker utskottet motion 1997/98:So430

yrkande 2.

Fristående skolor och valfrihet

Rätten att välja skola, m.m.

Motionerna

I motion 1997/98:Ub208 (m) yrkande 6 framhålls att rätten att välja skola för

elever och föräldrar innebär att det enskilda barnets behov kan tillgodoses

bättre än i dag. Motionärerna anser att ett aktivt skolval måste uppmuntras.

Såväl eleven som föräldrarna måste få information om olika skolor och

tillfrågas om vilken skola man föredrar. Kommunernas skyldighet att i sin

planering utgå från elevers och föräldrars önskemål och därmed kommunicera med

hemmen bör tydliggöras. Alla skall få möjlighet att välja skola, betonar

motionärerna.

Segregation och utanförskap motverkas av etniskt och kulturellt baserade

skolor, hävdas det i motion 1997/98:Ub264 (fp) yrkande 1. Genom att eleverna

blir trygga i sin egen identitet har de lättare för att integreras i samhället

i övrigt. Föräldrar måste ha rätt att skapa och välja den skola de tror ger

deras barn den bästa starten i livet. Motionären anser också att grundskolor

och gymnasieskolor i utsatta bostadsområden bör profileras och/eller genomgå en

särskild kvalitetssatsning till s.k. magnetskolor (yrkande 2). I kombination

med fritt skolval kan detta leda till att barnen som bor i området får en extra

bra skola och att elever från andra områden söker sig dit.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att det finns en omfattande valfrihet inom skolväsendet.

Elever och föräldrar har successivt givits större rätt och möjlighet att välja

skola. I fråga om grundskolan stadgas i skollagen att kommunen vid fördelningen

av elever på de olika skolenheterna så långt det är möjligt skall beakta

föräldrarnas önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola. Detta

gäller under förutsättning att inte andra elevers berättigade krav på placering

i en skola nära hemmet åsidosätts eller betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En kommun skall i sin grundskola

även ta emot en elev för vars grundutbildning kommunen inte är skyldig att

svara, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda

skäl att få gå i den kommunens grundskola. I gymnasieskolan finns en mångfald

av utbildningsvägar. Inom både grundskolan och gymnasieskolan finns fristående

skolor som eleverna har möjlighet att välja som alternativ till den kommunala

skolan.

Enligt Skolverkets rapport Bilden av skolan 1996 visade verkets

undersökningar att landets kommuner - beroende på hur de informerade om

valfrihet och utbud av skolor - kunde delas in i tre ungefär lika stora

grupper. Den första gruppen kommuner bestod av dem som ansåg att det inte fanns

reella ekonomiska eller organisatoriska förutsättningar att välja skola i

kommunen. De informerade heller inte om valfrihet. Den andra gruppen kommuner

ansåg att informationsansvaret vilade på varje enskild skola och delegerade

också ansvaret till dessa. Den sista gruppen såg valfrihet och information om

valfrihet som en central kommunal angelägenhet som gjordes till föremål för

speciella informationsinsatser.

Utskottet utgår från att Skolverket i sitt arbete med uppföljning,

utvärdering och tillsyn även i fortsättningen har uppmärksamheten riktad på hur

kommunerna sköter informationen om valmöjligheter och alternativa skolor.

I en annan rapport från Skolverket hösten 1996, Att välja skola - effekter av

valmöjligheter i grundskolan (rapport nr 109), har verket redovisat en

utvärdering med betoning på den eventuellt segregerande effekt valfriheten kan

ha. Denna rapport har utförligt refererats i utskottets betänkande 1996/97:UbU6

(s. 7 f.). Här skall endast upprepas att rapporten visar att valfriheten

utnyttjas på olika sätt av skilda elevgrupper. Framför allt är det elever vars

föräldrar har eftergymnasial utbildning som utnyttjar rätten att välja skola.

Detta är särskilt tydligt vid skolbyten till de fristående skolorna. Dessa

elever tenderar att söka sig till skolor i områden med större andel

högutbildade och elever med svensk bakgrund. Utvärderingen har också

tydliggjort boendesegregationen och dess effekter på elevsammansättningen i

skolan. Som ett positivt resultat av utvärderingen har Skolverket lyft fram att

engagemang och genomtänkta satsningar kan bryta en negativ skolutveckling,

vilket har skett i vissa skolor, i rapporten kallade trendbrytarskolor. Dessa

har, ofta genom målmedvetna profileringar, lockat nya elever till skolorna.

Skolverket har också på regeringens uppdrag undersökt om det ökade antalet

fristående skolor som vänder sig till avgränsade grupper i samhället kan bidra

till en ökad social, kulturell och ekonomisk segregation. I uppdraget ingick

att föreslå åtgärder i syfte att minska eventuellt segregerande effekter.

Undersökningen genomfördes i huvudsak med hjälp av intervjuer på ett antal

muslimska, kristna, sverigefinska, judiska och estniska skolor. I rapporten

Barn mellan arv och framtid, september 1997 (dnr 97:810), konstaterades att

undersökningen inte kunnat identifiera en så tydlig problembild att det skulle

krävas någon omedelbar förändring av det regelverk som i dag styr skolan. De

bestämmelser som reglerar kommunernas rätt till insyn i fristående skolor, och

Skolverkets uppföljnings-, utvärderings- och tillsynsansvar, bör vara

tillräckliga även framgent - om de brukas med förstånd och utifrån ett

genomtänkt förhållningssätt, ansåg verket.

Enligt vad utskottet erfarit kommer förslag till hur skolor i utsatta områden

kan stärkas att läggas fram för riksdagen under maj månad i en

storstadspolitisk proposition. Till grund för propositionen, som utarbetas inom

Finansdepartementet, ligger bl.a. Storstadskommitténs slutbetänkande Tre städer

(SOU 1998:25).

Mot bakgrund av vad utskottet nu redovisat och anfört anser utskottet att

riksdagen bör avslå såväl motion 1997/98:Ub208 yrkande 6 som motion

1997/98:Ub264 yrkandena 1 och 2.

Fristående skolor på grundskolenivå

Motionerna

I flera motioner begärs tillkännagivanden till regeringen om att reglerna för

godkännande av fristående skolor på grundskolenivå bör ändras. I huvudsak

åsyftas därmed en återgång till de bestämmelser för fristående skolor som

tillämpades före den 1 juli 1997.

Enligt motion 1997/98:Ub220 (m) yrkande 1 skall Skolverket avgöra om en skola

skall godkännas eller inte, utifrån objektiva kriterier som att skolan i allt

väsentligt följer gällande läroplan och att skolan är öppen för alla barn. En

skola som är godkänd skall ha rätt till ersättning från kommunen, framhåller

motionären. - Liknande synpunkter uttrycks i motion 1997/98:Ub282 (c) yrkande

1. Motionärerna understryker att bedömningen huruvida en fristående skola skall

godkännas skall göras utifrån skolans förmåga att uppfylla viktiga

kvalitetskrav. En godkänd skola skall ha rätt till offentlig finansiering.

Reglerna om att Skolverket kan återkalla rätten till bidrag bör ändras. I samma

motion begärs också att bestämmelserna om att skolan för att godkännas skall ha

ett visst lägsta elevantal skall slopas (yrkande 5). Skolverket skall kunna

avgöra om verksamheten är att betrakta som skola, anser motionärerna. - Även i

motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 11 förs fram att som förutsättning för att en

fristående skola skall godkännas av Skolverket bör gälla att skolans utbildning

svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och att

skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål. Skolan bör

dessutom ha ett tillräckligt elevunderlag, dvs. minst 10-15 elever i en

årskurs. - Enligt motion 1997/98:Ub216 (kd), i denna del, bör reglerna

innefatta att den fristående skolan skall vara godkänd av Skolverket samt stå

under tillsyn av och delta i verkets uppföljning och utvärdering.

Undervisningen i den fristående skolan skall väsentligen svara mot läroplanens

allmänna mål och värdegrund. - Det hävdas i motion 1997/98:Ub264 (fp) yrkande 3

att många kommuner ställer sig avvisande till nya fristående skolor under

hänvisning till att verksamheten får negativa följder för skolväsendet i

kommunen. Motionären anser att reglerna som medger denna inskränkning i

möjligheten att etablera fristående skolor måste upphävas.

Förslag läggs fram i flera motioner om ändrade regler för bidrag till

fristående skolor på grundskolenivå.

Enligt motion 1997/98:Ub220 (m) yrkande 2 tolkar kommunerna de nya reglerna

om bidrag olika, vilket gör det svårt för de fristående skolorna att planera

sin verksamhet. Det är därför nödvändigt, anser motionären, att återinföra ett

lägsta golv när det gäller bidraget. - Samma begäran, att en lägsta garanterad

ersättningsnivå skall återinföras för de fristående skolorna, framställs i

motion 1997/98:Ub282 (c) yrkande 2. - Enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande

12 skall kommunen vara skyldig att ekonomiskt ersätta skolor som godkänts av

Skolverket. Också här understryks att det är nödvändigt att statsmakterna

sätter ett golv, under vilket ersättningen inte får sjunka. - Likaså begärs i

motion 1997/98:Ub216 (kd), i denna del, ändrade regler i syfte att fristående

skolor skall garanteras en lägsta grundnivå för ersättning och därutöver

kompenseras för särskilda åtaganden. - I motion 1997/98:Ub218 (s) vill

motionären stoppa allt ekonomiskt stöd till fristående skolor med konfessionell

inriktning.

Frågan om elevavgifter vid fristående skolor tas upp i två motioner. Det är

enligt motion 1997/98:Ub220 (m) yrkande 3 angeläget att förbudet mot att ta ut

skäliga elevavgifter undanröjs. Förbudet förhindrar utveckling av alternativa

undervisningsformer och profiler som inte kan rymmas inom de ekonomiska ramar

som den gängse undervisningen i dag sätter gränser för. - Undervisningen skall

vara avgiftsfri, anförs det i motion 1997/98:Ub216 (kd) i denna del, men skolan

skall ha möjlighet att ta ut avgifter för skäliga merkostnader utifrån sin

profil.

Enligt motion 1997/98:Ub282 (c) yrkande 3 måste de fristående skolorna liksom

de kommunala vara förpliktade att erbjuda utbildning på lika villkor för alla

elever. Elever med behov av särskilt stöd, t.ex. funktionshindrade barn som

kräver extra ekonomiska resurser, skall ha samma möjlighet som andra elever att

ta del av de fristående skolorna, framhåller motionärerna.

I samma motion anser motionärerna vidare att elever i fristående skolor måste

ha motsvarande möjlighet att få tillgång till skolskjuts som finns för elever i

de kommunala skolorna (yrkande 4).

Fristående skolor skall ingå i de kommunala skolplanerna. Det begärs i

motionerna 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 15 och 1997/98:Ub216 (kd) i denna del.

Behovet av en översyn av de fristående skolornas roll och andel i det svenska

skolväsendet påtalas i motion 1997/98:Ub227 (fp) yrkande 1. Motionärerna vill

att det utreds hur man konstruktivt kan säkra fortsatt verksamhetsutrymme för

såväl fristående skolor som nedläggningshotade byskolor (yrkande 2).

Utskottets bedömning

Riksdagen beslutade hösten 1996 om nya regler för godkännande av och offentligt

bidrag till fristående skolor på grundskolenivå (prop. 1995/96:200, bet.

1996/97:UbU4, rskr.14). De nya reglerna i 9 kap. skollagen som trädde i kraft

den 1 januari 1997 och började tillämpas den 1 juli samma år innebär i korthet

följande. Fristående grundskolor skall för att kunna godkännas av Skolverket

svara inte bara mot grundskolans allmänna mål utan också mot den värdegrund som

gäller för det offentliga skolväsendet; tidigare gällde att den fristående

skolan väsentligen skulle svara mot målen. Vidare skall skolan om inte

särskilda skäl föreligger ha minst 20 elever. En godkänd fristående grundskola

skall av Skolverket förklaras berättigad till bidrag från elevernas

hemkommuner. Bidrag skall dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle

innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är

belägen eller om skolan tar ut elevavgifter. Om sådana förhållanden senare

inträffar kan Skolverket återkalla rätten till bidrag. Det bidrag som

hemkommunen lämnar skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens

behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser

till de egna grundskolorna. Den tidigare regeln att bidraget skall relateras

till kommunens genomsnittskostnad per elev har slopats.

En kommun är inte heller skyldig att lämna bidrag till särskilt stöd, om en

fristående grundskola tar emot en elev som har ett omfattande behov av särskilt

stöd och det därför uppstår betydande organisatoriska eller ekonomiska

svårigheter för kommunen.

Utskottet vill med anledning av motionerna påminna om att regeringen i maj

1997 tillkallat Kommittén för uppföljning av resursfördelningen till fristående

grundskolor (dir. 1997:55). Denna skall följa och utvärdera kommunernas

tillämpning av de nya bidragsreglerna för fristående grundskolor under läsåren

1997/98 och 1998/99. Kommittén skall belysa effekterna av tillämpningen såväl

för fristående grundskolor som för kommunerna. Särskilt skall effekterna

belysas för elever med behov av särskilt stöd och för elever i glesbygden.

Dessutom skall frågor om fristående grundskolors kostnader för skollokaler och

kostnader för sådana skolor med särskild profil belysas. Till kommittén har

knutits en referensgrupp med företrädare för de fristående skolornas olika

intresseorganisationer. En delrapport skall lämnas senast den 1 oktober 1998.

Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 oktober 1999.

Det bör även nämnas att Skolverket i regleringsbrev för år 1997 fått i

uppdrag att följa hur fristående skolor och kommuner tillgodoser behoven hos

särskilt stödkrävande elever och att därvid belysa effekterna ut

valfrihetssynpunkt. Skolverket skall redovisa detta uppdrag senast den 1

oktober 1998.

Utskottet konstaterar att de nya reglerna i skollagen har tillämpats under

mindre än ett år. Efter det första året skall den nyss nämnda kommittén lämna

sin första rapport. Resultatet av kommitténs arbete i sin helhet bör avvaktas.

När det sedan gäller frågan om skolskjuts för elever i fristående skolor har

utskottet tidigare avstyrkt motionsyrkanden härom (bet. 1996/97:UbU4

s. 12). Utskottet anförde då att det skulle föra mycket långt och kunna åsamka

kommunerna stora kostnader, om skyldigheten att sörja för skolskjuts utvidgades

till att gälla även elever som väljer annan skola än den som kommunen skulle ha

anvisat. Detta är fortfarande utskottets uppfattning.

Också motionsyrkanden om utrymme för fristående skolor i den kommunala

skolplanen har behandlats och avstyrkts av utskottet under föregående riksmöte

(bl.a. i bet. 1996/97:UbU6 s. 29). Utskottet hänvisar här endast till att de

krav som i skollagen ställs på den kommunala skolplanen inte innefattar någon

beskrivning av den enskilda skolans verksamhet eller pedagogiska profil (2 kap.

8 §). Dock är de fristående skolorna numera skyldiga att delta i den

uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden som rör

fristående skolor på grundskolenivå.

Fristående gymnasieskolor

Motionerna

I två motioner, nämligen 1997/98:Ub247 (m) yrkande 12 och 1997/98:Ub221 (fp)

yrkande 19, anmärks att fristående gymnasieskolor visat sig kunna locka sökande

till utbildningar som i den kommunala skolan är mindre eftertraktade. Som

exempel nämns industrigymnasier med pedagogisk förnyelse av undervisningen. I

båda motionerna hävdar motionärerna att framväxten av sådana nya skolor har

försvårats genom att kommunen i stället för länsstyrelsen numera skall göra

bedömningen huruvida en ny gymnasieskola kommer att påverka näraliggande

utbildning.

Enligt motion 1997/98:A456 (fp) yrkande 3 bör kommunernas möjlighet att

begränsa tillkomsten av fristående gymnasieskolor avskaffas.

Utskottets bedömning

Nu gällande regler för offentligt bidrag till fristående gymnasieskolor i 9

kap. skollagen antogs av riksdagen hösten 1996 och trädde i kraft den 1 januari

1997 (prop. 1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14). Bland annat infördes

regeln att ansökan om bidrag skall lämnas direkt till Skolverket som också

skall avgöra om en fristående gymnasieskola skall förklaras berättigad till

bidrag. Dock skall verket innan dess ha inhämtat yttrande från berörda

kommuner. Skolverket får inte meddela beslut om rätt till bidrag i fråga om

utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i

den kommun där gymnasieskolan är belägen eller i närliggande kommuner.

Tidigare beslutade regeringen om rätt till bidrag efter det att berörda

kommuner yttrat sig och en regional bedömning gjorts av länsstyrelsen. Även i

den då gällande lagtexten fanns motsvarande skrivningar om att förklaring om

rätt till bidrag inte skulle lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära

påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet

i regionen.

Genom den förändring av reglerna som gjordes har beslutsprocessen förenklats.

Länsstyrelsens regionala bedömning i ärendet har upphört. Det ankommer i

stället på Skolverket att vid prövningen i ansökningsärende lägga ett

helhetsperspektiv på gymnasieutbildningen i lägeskommunen och i närliggande

kommuner.

Utskottet avstyrkte våren 1997 liknande motionsyrkanden som de här aktuella,

bl.a. med hänvisning till vikten av en allsidig bedömning (bet. 1996/97:UbU7 s.

19). Utskottet anser att även motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 19,

1997/98:Ub247 yrkande 12 och 1997/98:A456 yrkande 3 bör avslås av riksdagen.

Övriga frågor

Behovet av en utredning om en sammanhållen och flexibel ungdomsskola framhålls

i motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 1. Motionärerna anmärker att en sådan

utredning motiveras av att nästan alla elever går vidare från grundskolan till

gymnasieskolan, varför ungdomsskolan mer bör anpassas till ungdomars olika

utvecklingsstadier.

U t s k o t t e t är inte berett att tillmötesgå motionärernas begäran om en

utredning om en sammanhållen ungdomsskola. Dock vill utskottet hänvisa till att

Skolverket sedan november 1997 driver ett utvecklingsprojekt, benämnt Bryggan,

som rör övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan. I

utvecklingsprojektet deltar Skolverkets 11 fältenheter i samverkan med 12

kommuner. En anledning till projektet är att hösten 1998 kommer de första

eleverna som går ut med betyg enligt det nya betygssystemet att tas in i

gymnasieskolan och samtidigt införs krav på godkänt betyg i svenska/svenska som

andraspråk, engelska och matematik för intagning. Enligt Skolverkets

Verksamhetsplan 1998 skall verket under året följa och ge stöd till kommunerna

i deras arbete med att vägleda och stödja eleverna inför övergången till

gymnasieskolan (s. 11). Särskilt inriktar man sig på de elever som har

svårigheter att nå målen i årskurs 9. Erfarenheter av olika vägar att skapa

goda förutsättningar för elevernas vidare skolgång skall spridas.

Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.

Läsårsindelningen i gymnasieskolan behandlas i två motioner. Enligt motion

1997/98:Ub215 (kd) yrkande 21 skulle ett gymnasieår med tre terminer kunna leda

till ett lugnare tempo. För vissa program skulle ett tredelat gymnasieår vara

särskilt lämpligt. Motionärerna pekar på att tillgång till arbetsplatser behövs

under hela kalenderåret för att klara en god tillgång till praktikplatser. De

vill att möjligheten att förändra läsårets struktur på gymnasienivå skall

utredas. - I motion 1997/98:Ub240 (c) föreslås att några olika kommuner får

pröva att införa ett system med tre terminer i skolan för att se om man kan ta

till vara alla de resurser som finns i dagens skola på ett bättre sätt.

U t s k o t t e t vill peka på att Kommittén för gymnasieskolans utveckling

i sitt slutbetänkande Den nya gymnasieskolan - problem och möjligheter (SOU

1997:107) framfört uppfattningen att det bör ske en betydande minskning av de

bestämmelser i gymnasieförordningen som reglerar läsåret (3 kap.). Om detta

sker skulle arbetsplatsförlagd utbildning, APU, och eftertraktade kurser som

anordnas av andra kommuner än hemkommunen kunna ges utanför den gängse

terminstiden, t.ex. på sommaren. Utskottet har inhämtat att det för närvarande

pågår ett sådant arbete inom Regeringskansliet med att minska detaljregleringen

beträffande gymnasieskolans läsår.

Utskottet noterar att regeringen har aviserat en översyn av skollagen i dess

helhet (prop. 1997/98:94 s. 25). Regeringen anger i sammanhanget att skollagen

och andra skolförfattningar skall spegla en mål- och resultatstyrd verksamhet.

Utskottet anser med det anförda att riksdagen bör avslå motionerna

1997/98:Ub215 yrkande 21 och 1997/98:Ub240.

I motion 1997/98:Ub235 (s) begärs en ändring av skollagen när det gäller

placeringskommuns ansvar för det placerade barnets skolgång. Det i motionen

påtalade förhållandet är följande. Huvudregeln vid placeringar är att barn som

placeras i familjehem skall folkbokföras i familjehemskommunen, medan barn som

placeras i hem för vård eller boende (institution) inte skall folkbokföras i

vistelsekommunen. Den kommun där barnet är folkbokfört är ansvarig för

skolgången och kostnaderna för denna. Enligt en nyligen beslutad ändring av

socialtjänstlagen har placeringskommunen ett sammanhållet ansvar för den

placerades behov enligt socialtjänstlagen. För att slippa kostnadstvister

mellan kommuner bör skollagen ändras så att placeringskommunen, oavsett vilken

kommun som är folkbokföringskommun, har totalt ansvar för det placerade barnets

skolgång, särskilda stödinsatser i skolan och kostnaderna för detta.

U t s k o t t e t har erfarit att den aktuella frågan om ansvaret för

placerat barns skolgång är uppmärksammad inom Utbildningsdepartementet.

Utskottet utgår därför från att man i den översyn av skollagen som aviserats

också kommer att se över om det finns behov av en ändring av skollagen i detta

avseende. Något riksdagsuttalande med anledning av motionsyrkandet behövs inte.

Detta bör alltså avslås.

Förslag om vidgade möjligheter för kommuner att lägga ut undervisning på

entreprenad begärs i motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 4 och 1997/98:Ub247

(m) yrkande 9. Lagen om entreprenadförhållanden inom skolan bör förtydligas,

anser motionärerna, så att det blir möjligt för kommunerna att framöver uppdra

åt andra utbildningsanordnare att bedriva undervisning inom ett flertal olika

ämnen. Detta motiveras med att skolan skall kunna ta till sig kunskaper som

skolan saknar. Ett intressant område borde kunna vara användandet av

informationsteknik i skolan, där IT-företagen har mycket kunskap att bidra med,

framhåller motionärerna.

U t s k o t t e t påminner om att enligt gällande regler i lagen (1993:802)

om entreprenadförhållanden inom skolan får kommuner och landsting sluta avtal

med en enskild fysisk eller juridisk person om att denne skall bedriva viss

undervisning inom gymnasieskolan. Avtalet får, som motionärerna påpekat, endast

avse undervisning inom ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska

ämnen och yrkesämnen. För undervisning inom andra områden än de nu nämnda får

regeringen dock enligt lagen medge entreprenaddrift, om det finns särskilda

skäl i det enskilda fallet.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat och avstyrkt liknande

motionsyrkanden om att ge kommunerna vidgade möjligheter att lägga ut

undervisning på entreprenad, senast våren 1997 (bet. 1996/97:UbU7 s. 20 och

1996/97:UbU14 s. 8). Utskottet ansåg då, liksom tidigare, att det inte fanns

skäl att ändra gällande föreskrifter om undervisning på entreprenad inom

skolområdet. Utskottet har inte heller nu någon annan uppfattning. De aktuella

motionsyrkandena bör således avslås av riksdagen.

Förutsättningarna för att utveckla uppfinnarutbildningen bör utredas, enligt

motion 1997/98:Ub275 (s). Motionärerna refererar till uppfinnarskolan Idéum som

enligt dem har en utbildning som givit goda resultat. Problemet är att

utbildningen i fråga inte kan hänföras till vare sig gymnasieutbildning eller

högskoleutbildning, varför det har visat sig svårt att finna en stadigvarande

finansiering.

U t s k o t t e t hänvisar till att ett nytt system för statligt stöd till

kompletterande skolor nyligen har föreslagits av en särskild utredare i

betänkandet Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden (SOU

1998:11). Bland annat innebär det föreslagna systemet att flera utbildningar än

i dag skall kunna befrias från mervärdesskatt i och med att de ställs under

statlig tillsyn. Skolverket avses bli beslutsinstans i fråga om fristående

utbildningar. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Med det anförda

avstyrks motionsyrkandet.

Behovet av forskning om underhållningsvåldets påverkan på barn och ungdom

framhålls i motion 1997/98:Kr306 (kd) yrkande 4. Enligt motionärerna kan

våldsinslagen i medierna leda till aggressioner hos de barn och ungdomar som

ser dem. Medievåldet skrämmer och kan på sikt innebära en tillvänjning till

våld. Ännu mer kunskap om effekterna av underhållningsvåldet är nödvändig,

betonar motionärerna.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet med

hänvisning till det arbete som i dag bedrivs av Våldsskildringsrådet och vid

Nordicom (Nordiska Dokumentationscentralen för Masskommunikationsforskning),

Göteborgs universitet. Våldsskildringsrådet inrättades efter riksdagsbeslut år

1990 och är inordnat under Kulturdepartementet (dir. 1990:40). Rådets uppgift

är bl.a. att samordna myndigheters åtgärder mot skadliga våldsskildringar i

rörliga bilder, speciellt sådana som når barn och ungdomar, att stödja

organisationer och grupper som engagerar sig i frågorna, att följa och sprida

forskning inom området och att verka för ökad mediekunskap i skolan. Hitintills

har rådet publicerat ett 20-tal skrifter med insamlad kunskap. Rådets arbete är

inte tidsbegränsat. - Forskning från hela världen om medievåldets effekter på

barn och ungdom samlas in i databas sedan år 1997 hos the International

Clearinghouse on Children and Violence vid Nordicom. The Clearinghouse

finansieras av regeringen och Unesco.

Frågor om sponsring av läromedel och reklaminslag i läromedel tas upp i motion

1997/98:Ub272 (mp) yrkandena 1-3. Motionären understryker att läromedlen skall

ge eleverna en allsidig och bred utbildning utan reklam från olika

särintressen. Det är därför angeläget, menar motionären, att regeringen följer

utvecklingen när det gäller sponsrade läromedel och vidtar åtgärder för att

minska mängden av sådana läromedel.

U t s k o t t e t har i denna fråga med anledning av en motion tidigare

redovisat sin uppfattning att det i läroplanernas krav på saklighet och

allsidighet i skolans undervisning inte finns utrymme för skolhuvudmännen att

enbart använda sig av sponsrade läromedel (bet. 1996/97:UbU7 s. 18 f.).

Utskottet har samma uppfattning nu. Motionen avstyrks.

Enligt motion 1996/97:T916 (c) yrkande 5 är tillgången till datorutrustning

begränsad i många skolor. Samtidigt finns det i dag datortek i alla kommuner.

Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett tillkännagivande till regeringen

om möjligheterna att genom samordning låta datorteken utnyttjas också av

skolan.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet. Utskottet ser positivt på ett

samarbete mellan skolor och datortek. Det får dock ankomma på kommunerna som

huvudmän för verksamheterna att bedöma i vilken omfattning datorteken kan

samutnyttjas.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utvärdering, tillsyn m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 11, 1997/98:Ub215 yrkande

13, 1997/98:Ub229 yrkande 1, 1997/98:

Ub245 yrkande 1, 1997/98:Ub246, 1997/98:Ub256 yrkande 10, 1997/98:Ub267

yrkande 4, 1997/98:Ub807 yrkandena 13 och 14 och 1997/98:So801 yrkande 10,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (c)

res. 3 (v) - delvis

res. 4 (mp) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

2. beträffande skolans styrning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub208 yrkande 13,

res. 1 (m) - delvis

3. beträffande uppföljning och utvärdering av teckenspråksutbildning

för föräldrar

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub257,

4. beträffande individualiserad undervisning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 2 och 1997/98:Ub250

yrkande 7,

res. 6 (m, fp) - delvis

5. beträffande elevinflytande

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub245 yrkande 2 och 1997/98:Ub281

yrkandena 4 och 5,

res. 3 (v) - delvis

6. beträffande elever med funktionshinder, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub210, 1997/98:Ub215 yrkande 12,

1997/98:So411 yrkande 5 och 1997/98:So430 yrkande 1,

res. 7 (c, fp)

res. 5 (kd) - delvis

7. beträffande hemspråksinternat för elever med funktionshinder

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub236,

res. 4 (mp) - delvis

8. beträffande stöd till elever med annat modersmål än svenska

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub252 och 1997/98:Ub807 yrkande 21,

res. 5 (kd) - delvis

9. beträffande arbetsmiljö för barn

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 10, 1997/98:

Ub219 yrkande 3, 1997/98:Ub262 yrkandena 1 och 2, 1997/98:So308 yrkande 19

och 1997/98:So674 yrkande 11,

res. 8 (fp)

res. 3 (v) - delvis

res. 4 (mp) - delvis

10. beträffande utredning om kvaliteten m.m. i den kommunala

barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub219 yrkande 2,

11. beträffande nationellt system för rapportering av olycksfall

bland barn och ungdomar i skolan m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub5 yrkande 9 och 1997/98:

Ub219 yrkande 1,

res. 3 (v) - delvis

12. beträffande barns bästa

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub254,

13. beträffande ämnet matematik

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub237,

14. beträffande ämnet svenska

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub266 och 1997/98:Ub802 yrkandena 1 och

2,

15. beträffande utbildning i miljökunskap m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub269 yrkandena 1-3,

16. beträffande utbildning i konsumentkunskap m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub270 yrkandena 1 och 2, 1997/98:L716

yrkande 4 och 1997/98:Jo525 yrkande 13,

17. beträffande sex- och samlevnadsundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 11, 1997/98:

Ub242, 1997/98:Ub277, 1997/98:Ub281 yrkande 12, 1997/98:Ju919 yrkande 7,

1997/98:So347 yrkande 15, 1997/98:So629 yrkande 7, 1997/98:A804 yrkande 26

och 1997/98:A805 yrkande 16,

res. 3 (v) - delvis

res. 4 (mp) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

18. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub231 yrkandena 2-4, 1997/98:Ub256

yrkande 11, 1997/98:So653 yrkande 4 och 1997/98:

So655 yrkande 2,

res. 4 (mp) - delvis

res. 5 (kd) - delvis

19. beträffande skolledarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub238 och 1997/98:Ub281 yrkande 11,

res. 3 (v) - delvis

20. beträffande pedagogisk kompetens för rektorer i grundskolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub249,

21. beträffande behovet av forskarutbildade lärare/lektorer

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 2, 1997/98:Ub221 yrkande

16, 1997/98:Ub247 yrkande 16 och 1997/98:Ub267 yrkande 6,

res. 9 (m, c, fp, kd) - delvis

22. beträffande skolforskning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub215 yrkande 15,

res. 5 (kd) - delvis

23. beträffande lärarcertifikat

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub206 och 1997/98:Ub208 yrkande 15,

res. 1 (m) - delvis

24. beträffande yrkeslärares kompetens

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 18 och 1997/98:Ub247

yrkande 15,

res. 6 (m, fp) - delvis

25. beträffande lag om praktik för lärare

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub228,

26. beträffande mentorer för nyutexaminerade lärare

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub256 yrkande 9,

res. 5 (kd) - delvis

27. beträffande kamratstödjare i skolan

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub279,

28. beträffande teckenspråkskunnig personal i specialskolorna för

döva

att riksdagen avslår motion 1997/98:So430 yrkande 2,

29. beträffande rätten att välja skola

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub208 yrkande 6,

res. 1 (m) - delvis

30. beträffande skolor som kan motverka segregation, m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub264 yrkandena 1 och 2,

31. beträffande regler för godkännande av fristående skolor på

grundskolenivå

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub216 i denna del, 1997/98:Ub220

yrkande 1, 1997/98:Ub250 yrkande 11, 1997/98:

Ub264 yrkande 3 samt 1997/98:Ub282 yrkandena 1 och 5,

res. 9 (m, c, fp, kd) - delvis

32. beträffande regler för bidrag till fristående skolor på

grundskolenivå

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub216 i denna del, 1997/98:Ub218,

1997/98:Ub220 yrkande 2, 1997/98:Ub250 yrkande 12 och 1997/98:Ub282

yrkande 2,

res. 9 (m, c, fp, kd) - delvis

33. beträffande elevavgifter i fristående skolor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub216 i denna del och 1997/98:Ub220

yrkande 3,

res. 5 (kd) - delvis

34. beträffande mottagande i fristående skolor av elever med behov av

särskilt stöd

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub282 yrkande 3,

res. 9 (m, c, fp, kd) - delvis

35. beträffande översyn av de fristående skolornas roll och andel i

det svenska skolsystemet, m.m.

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub227,

36. beträffande skolskjuts för elever i fristående skolor

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub282 yrkande 4,

res. 10 (m, c, mp, kd)

37. beträffande fristående skolor i kommunala skolplaner

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub216 i denna del och 1997/98:Ub807

yrkande 15,

res. 11 (mp, kd)

38. beträffande fristående gymnasieskolor

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 19, 1997/98:

Ub247 yrkande 12 och 1997/98:A456 yrkande 3,

res. 9 (m, c, fp, kd) - delvis

39. beträffande en utredning om en sammanhållen och flexibel

ungdomsskola

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub281 yrkande 1,

res. 3 (v) - delvis

40. beträffande läsårsindelningen i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 21 och 1997/98:Ub240,

res. 9 (m, c, fp, kd) - delvis

41. beträffande placeringskommuns ansvar för det placerade barnets

skolgång

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub235,

42. beträffande undervisning på entreprenad

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 4 och 1997/98:Ub247

yrkande 9,

res. 1 (m) - delvis

43. beträffande en utredning om uppfinnarutbildning

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub275,

44. beträffande behovet av forskning om underhållningsvåldets

påverkan på barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr306 yrkande 4,

45. beträffande sponsring av läromedel

att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub272,

res. 4 (mp) - delvis

46. beträffande datortek

att riksdagen avslår motion 1996/97:T916 yrkande 5.

Stockholm den 15 april 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Beatrice Ask

I beslutet har deltagit: Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva

Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson

(s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig

(v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude

(mp), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd

(m) och Marie Wilén (c).

Reservationer

1. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 2, 23, 29 och 42)

Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Catharina

Elmsäter-Svärd (m) anför:

Vi fäster stor vikt vid utvärdering och tillsyn av skolorna. Enligt vår

uppfattning bör samma kvalitetskrav och krav på kvalitetsgranskning gälla för

alla skolor som omfattas av skolplikten. Landets alla skolor - offentliga och

enskilda - bör granskas med samma frekvens och utifrån samma kriterier. Vi

anser att utvärdering och tillsyn bör ske av ett fristående institut för

kvalitetsgranskning i skolan. Vi anser också att det är viktigt att utveckla

formerna för internationell utvärdering av utbildningen i olika länder och

förutsätter att berörda myndigheter aktivt bidrar till detta. De undersökningar

som görs bl.a. inom ramen för OECD är viktiga.

Enligt vår mening behöver ansvarsfördelningen mellan den statliga och den

lokala beslutsnivån tydliggöras ytterligare. När det gäller skolans styrning

anser vi att inriktningen bör vara att varje skolenhet blir mer självständig

vad gäller genomförande av skolans uppdrag och användningen av de resurser som

står till förfogande. Samtidigt måste staten ta ett grundläggande ansvar för

finansieringen av skolan. Enligt vår uppfattning bör i detta syfte en nationell

skolpeng införas.

Vi anser att ett lärarcertifikat bör införas som en kvalitetsgaranti. Det

behövs lärare med olika utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter i skolan.

Läraryrket måste öppnas för personer som önskar byta yrke. Ett lärarcertifikat

bör kunna användas som ett medel för rekryteringen till läraryrket.

Lärarcertifikatet bör tidsbegränsas, förslagsvis till fem år, och medföra en

skyldighet för skolan att se till att läraren under perioden får fort- och

vidareutbildning enligt en individuellt utarbetad plan.

Skolor med olika pedagogisk eller profilerad inriktning och skolor som drivs

i olika former innebär ökad mångfald, vilket gör att fler kan finna ?den bästa

skolan?. Vår uppfattning är att eleven skall sättas i centrum. Därför skall ett

aktivt skolval uppmuntras. Alla skall få möjlighet att välja skola. Kommunernas

skyldighet att i sin planering utgå från elevers och föräldrars önskemål och

därmed kommunicera med hemmen bör tydliggöras. Detta bör riksdagen med bifall

till motionsyrkandet i fråga som sin mening ge regeringen till känna.

Vi vill vidga skolornas möjligheter att lägga ut undervisning på entreprenad

för att skolan skall kunna ta till sig kunskaper som skolan saknar, men också

för att stimulera till ändrade arbetsformer. Ett intressant område är

användandet av informationstekniken i skolan, där IT-företagen kan bidra med

mycket kunskap. I detta syfte bör, som framhållits i motionsyrkanden,

lagreglerna på området förtydligas så att det framöver blir möjligt för

kommunerna att uppdra åt andra utbildningsanordnare att bedriva undervisning

inom ett flertal olika ämnen. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandena.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 2, 23, 29

och 42 bort hemställa

1. beträffande utvärdering, tillsyn m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 11 och

1997/98:Ub229 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub215 yrkande

13, 1997/98:Ub245 yrkande 1, 1997/98:Ub246, 1997/98:Ub256 yrkande 10,

1997/98:Ub267 yrkande 4, 1997/98:Ub807 yrkandena 13 och 14 samt

1997/98:So801 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

2. beträffande skolans styrning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub208 yrkande 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

23. beträffande lärarcertifikat

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub206 och 1997/98:Ub208

yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

29. beträffande rätten att välja skola

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub208 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

42. beträffande undervisning på entreprenad

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 4 och

1997/98:Ub247 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

2. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1)

Marie Wilén (c) anför:

Jag anser att utvärdering och kvalitetsfrågor är viktiga i ett decentraliserat

system. Enligt min uppfattning är det särskilt viktigt med det arbete som görs

lokalt med utvärdering och kvalitetsutveckling. Jag vill därför att kommunernas

och skolornas eget ansvar för kvaliteten vidareutvecklas. Jag anser också att

den nationella utvärderingen av skolan bör omfatta en systematisk redovisning

av elevernas egna upplevelser av skolsituationen. Det är väsentligt att

regelbundet ta reda på hur barnen själva upplever skolan.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 1 bort

hemställa

1. beträffande utvärdering, tillsyn m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub267 yrkande 4 och

1997/98:So801 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1997/98:

Ub208 yrkande 11, 1997/98:Ub215 yrkande 13, 1997/98:Ub229 yrkande 1,

1997/98:Ub245 yrkande 1, 1997/98:Ub246, 1997/98:Ub256 yrkande 10 och

1997/98:Ub807 yrkandena 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

3. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 5, 9, 11, 17, 19 och 39)

Britt-Marie Danestig (v) anför:

Enligt min uppfattning behöver Skolverkets roll i arbetet med att följa upp,

utvärdera och säkra utbildningens kvalitet stärkas. Någon form av sanktioner

mot kommuner som inte uppfyller läroplanens mål kan visa sig nödvändiga.

En förnyelse av skolan behövs. Jag anser att det krävs en förändring av

nuvarande arbetsformer. Lärares och skolledares yrkesroller behöver utvecklas i

syfte att skapa en mer stimulerande inlärningsmiljö för eleverna. Eleverna

skall vara delaktiga i ansvaret för skolans dagliga verksamhet med inflytande

över den inre och yttre miljön. Jag anser att varje skola i sin årliga

redovisning till kommunerna skall rapportera hur elevernas inflytande på

planering och undervisning har utvecklats och också ge exempel på vilka

elevaktiva arbetsformer som har använts. Vidare bör ett diskussionsmaterial om

elevinflytande tas fram där man beskriver vad läroplan och kursplan är och där

man behandlar vad det innebär att ta eget ansvar för sitt lärande.

Enligt min uppfattning bör det skapas regler som garanterar en god

arbetsmiljö på daghem, fritidshem och skola. En särskild lag som värnar om

barnens hälsa och säkerhet bör införas. Regeringen bör återkomma med förslag

till sådan lagstiftning.

Ett nationellt system för rapportering av olycksfall bland barn och ungdomar

i skolan bör införas. Det är angeläget att få en överblick av detta område.

Sex och samlevnad skall enligt läroplanen inte bara tas upp i ämnet biologi

utan även i religionskunskap och samhällskunskap. En undersökning omfattande

600 skolor visar att 60 % av dem inte följer läroplanen. Jag anser att en

särskild uppföljning av sex- och samlevnadsundervisningen behöver genomföras.

Enligt min mening borde ett nytt ämne ?levnadslära? införas i kursplanerna på

A-nivå i kärnämnena med undantag för matematik och engelska. Ämnet bör belysas

utifrån ett psykologiskt, socialt och etiskt perspektiv och utgå från elevernas

frågor och tankar om relationer och sexualitet. Det är viktigt att

sexualkunskap integreras i ämnena och behandlas ur många aspekter.

När det gäller skolledarutbildning vill jag betona att rektorerna behöver

fortbildning och återkommande handledning för att klara de högt ställda kraven

på ledarskap. Den statliga rektorsutbildningen bör vara öppen inte bara för

nyanställda utan även för rektorer som har arbetat i yrket under en tid.

Nästan alla elever går vidare från grundskolan till gymnasieskolan. Jag anser

att det nu är dags att dra konsekvenserna av detta och utforma en sammanhållen

och flexibel ungdomsskola som är mer anpassad till ungdomars olika

utvecklingsstadier. En praktisk och yrkesorienterande start inom socialt,

tekniskt eller ekonomiskt utbildningsområde skulle kunna ske redan i

årskurserna 8 eller 9 och därefter följas av mer teoretiska studier när eleven

nått mognadsnivån för sådana studier. Jag vill att riksdagen bifaller motions-

yrkandet om en parlamentarisk utredning för att utforma ett förslag till en

sådan ungdomsskola för alla.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 5, 9, 11,

17, 19 och 39 bort hemställa

1. beträffande utvärdering, tillsyn m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub245 yrkande 1 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 11, 1997/98:Ub215 yrkande 13,

1997/98:Ub229 yrkande 1, 1997/98:Ub246, 1997/98:Ub256 yrkande 10,

1997/98:Ub267 yrkande 4, 1997/98:Ub807 yrkandena 13 och 14 samt

1997/98:So801 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

5. beträffande elevinflytande

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub245 yrkande 2 och

1997/98:Ub281 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

9. beträffande arbetsmiljö för barn

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 10 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub219 yrkande 3, 1997/98:Ub262 yrkandena 1 och 2,

1997/98:So308 yrkande 19 och 1997/98:So674 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. beträffande nationellt system för rapportering av olycksfall bland

barn och ungdomar i skolan m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 9 och med anledning av

motion 1997/98:Ub219 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

17. beträffande sex- och samlevnadsundervisning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 11, 1997/98:Ub281

yrkande 12 och 1997/98:Ju919 yrkande 7 och med anledning av motionerna

1997/98:Ub242, 1997/98:Ub277 och 1997/98:A804 yrkande 26 samt med avslag

på motionerna 1997/98:So347 yrkande 15, 1997/98:So629 yrkande 7 och

1997/98:A805 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

19. beträffande skolledarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 11 och med

anledning av motion 1997/98:Ub238 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

39. beträffande en utredning om en sammanhållen och flexibel ungdomsskola

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 7, 9, 17, 18 och 45)

Gunnar Goude (mp) anför:

Enligt min mening är det angelägat att tillsynen av skolan breddas till att

omfatta större delar av vad skollagen stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning,

resurser för barn med specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati,

otillbörlig påverkan (indoktrinering) och skolhälsovård. Det är naturligt att

Skolverket, som har ett övergripande ansvar för tillsynen av skolan, ser till

att kommunerna får information om vad som förväntas av dem och sedan

kontrollerar att kommunerna verkligen bedriver en aktiv tillsyn.

Jag anser att förutsättningarna för att starta hemspråksinternat för elever

med funktionshinder bör utredas. Jag förordar internatform därför att det

ekonomiskt skulle vara praktiskt taget omöjligt för en kommun att erbjuda denna

specialanpassade modersmålsundervisning inom den egna verksamheten.

Det är viktigt att ta fram kriterier för säkring av barns arbetsmiljö. Jag

anser att regeringen - utifrån en samlad bedömning av vad som är god

arbetsmiljö - bör ta fram kriterier för en kvalitetsmärkning av daghem och

skolor. Det bör vara föräldrars och barns rätt att få tillgång till uppgifter

som visar vilka hälsorisker barnen kan utsättas för i sin dagliga miljö.

Jag vill betona behovet av en ökad sex- och samlevnadsundervisning i grund-

och gymnasieskolan. Det är viktigt att i direkta samtal med ungdomarna

diskutera relationer, sexualitet och känslor, bl.a. i syfte att på sikt

marginalisera pornografin.

En utvärdering av undervisningen om alkohol, narkotika och tobak (ANT) bör

genomföras avseende undervisningens omfattning och inriktning. Rektor har

enligt läroplanerna ansvar för att eleverna får ANT-undervisning.

Undervisningen varierar emellertid mycket mellan skolorna, varför en

utvärdering behövs.

Det är viktigt att skolan står fri från olika ekonomiska intressen. Som

påpekas i motion 1997/98:Ub272 har emellertid sponsringen av läromedel ökat i

takt med att skolan fått allt mindre resurser. Jag instämmer med motionären i

att sponsrade läromedel skall kunna förekomma som komplement, men de skall inte

kunna ersätta de vanliga läromedlen. Regeringen bör följa utvecklingen och

vidta nödvändiga åtgärder. Utskottet borde ha tillstyrkt motionen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 7, 9,

17, 18 och 45 bort hemställa

1. beträffande utvärdering, tillsyn m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkandena 13 och 14 och med

avslag på motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 11, 1997/98:Ub215 yrkande 13,

1997/98:Ub229 yrkande 1, 1997/98:

Ub245 yrkande 1, 1997/98:Ub246, 1997/98:Ub256 yrkande 10, 1997/98:Ub267

yrkande 4 samt 1997/98:So801 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

7. beträffande hemspråksinternat för elever med funktionshinder

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub236 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande arbetsmiljö för barn

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So308 yrkande 19 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 10, 1997/98:Ub219 yrkande 3, 1997/98:Ub262

yrkandena 1 och 2 och 1997/98:So674 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande sex- och samlevnadsundervisning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A804 yrkande 26 och med anledning

av motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 11, 1997/98:

Ub242, 1997/98:Ub277, 1997/98:Ub281 yrkande 12 och 1997/98:

Ju919 yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1997/98:So347 yrkande 15,

1997/98:So629 yrkande 7 och 1997/98:A805 yrkande 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So655 yrkande 2 och med anledning

av motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 11 och 1997/98:So653 yrkande 4 samt

med avslag på motion 1997/98:Ub231 yrkandena 2-4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

45. beträffande sponsring av läromedel

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub272 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 6, 8, 17, 18, 22, 26 och 33)

Inger Davidson (kd) anför:

Jag vill betona att en effektiv uppföljning, utvärdering och tillsyn är

nödvändig för att mål- och resultatstyrningen som numera gäller på skolans

område skall fungera. Formerna för tillsyn, uppföljning och utvärdering bör

anges i den kommunala skolplanen. Jag vill framhålla behovet av uppföljning och

utvärdering av tidsutrymmet för ämnen som är förlagda i block och för

estetiska och praktiska ämnen. Jag vill också peka på behovet av uppföljning

och utvärdering av hur formerna för elevinflytande och jämställdhetsarbete

utvecklas samt vilka resultat arbetet mot mobbning och främlingsfientlighet har

givit. Det är också viktigt med utvärdering av fortbildning för lärare ur det

etiska perspektivet.

Elever med olika typer av funktionshinder integreras i allt högre grad i den

vanliga undervisningen. Jag vill framhålla att tillräckliga resurser måste

avsättas för dessa elevers behov. Särskild hänsyn skall också tas till elever

med olika former av inlärningssvårigheter. Alla lärare skall ha grundläggande

kunskaper i specialpedagogik. Skolan skall också ha tillgång till lärare med

fördjupad specialpedagogisk utbildning. Skolan har en viktig roll för att öka

medvetandet om funktionsnedsättningar. Skolverket bör i sitt utvärderingsarbete

följa upp skolans förhållningssätt och verksamhet för att motverka

diskriminering av elever och personal med funktionsnedsättning.

När det gäller stöd till elever med annat modersmål än svenska anser jag att

man bör ta till vara invandrares/flyktingars kunskaper för utbildningsinsatser

i skolan. Skolan bör tillföras välutbildade svensktalande personer som kan

elevernas språk och låta dem ge eleverna studiehandledning. Detta skulle också

ge meningsfulla arbetsuppgifter åt annars arbetslösa människor.

Jag anser att sex- och samlevnadsundervisningen måste utvecklas och fördjupas

så att den i större omfattning handlar om värderingar, känslor och

ansvarstagande i en relation. Det är viktigt med en brett upplagd

samlevnadsundervisning som betonar ansvar för och hänsyn till andra människor.

Beträffande undervisningen om alkohol, narkotika och tobak (ANT) vill jag

peka på att denna undervisning har försämrats. Grundskolan har ett särskilt

ansvar för att informera om drogers skadeverkningar och visa på positiva

alternativ. Information om alkohol och andra droger måste föras ut i många

sammanhang. Det är viktigt att ANT-utbildningen för lärare, socialarbetare och

skolkuratorer förbättras.

Jag anser att det är viktigt att skolforskningen också ger möjlighet för

lärare att bedriva forskning inom ramen för sitt arbete för att närma

skolforskningen till skolan. Enligt min mening bör forskare ges möjlighet att

tillfälligt gå in i skolarbetet och arbeta tillsammans med lärare som vill

satsa på forskning. Forskning bör bli en karriärväg för lärare.

Jag anser vidare att nyutexaminerade lärare bör få tillgång till en erfaren

mentor under det första året som lärare. Eventuellt skulle det första året som

lärare kunna betraktas som AT-tjänstgöringen för läkare.

Undervisningen i fristående grundskolor skall vara avgiftsfri, men skolan bör

enligt min mening ha möjlighet att ta ut elevavgifter för skäliga merkostnader

utifrån den profil skolan har, t.ex. för musikinstrument i en skola med

musikprofil. Riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub216 i denna del.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 6, 8,

17, 18, 22, 26 och 33 bort hemställa

1. beträffande utvärdering, tillsyn m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 13 och

1997/98:Ub256 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub208

yrkande 11, 1997/98:Ub229 yrkande 1, 1997/98:

Ub245 yrkande 1, 1997/98:Ub246, 1997/98:Ub267 yrkande 4, 1997/98:Ub807

yrkandena 13 och 14 samt 1997/98:So801 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. beträffande elever med funktionshinder m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 12 och

1997/98:So430 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub210 och

1997/98:So411 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

8. beträffande stöd till elever med annat modersmål än svenska

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub252 och med anledning av motion

1997/98:Ub807 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

17. beträffande sex- och samlevnadsundervisning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:A805 yrkande 16 och

1997/98:So347 yrkande 15 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub5 yrkande

11, 1997/98:Ub242, 1997/98:Ub277, 1997/98:

Ub281 yrkande 12, 1997/98:Ju919 yrkande 7, 1997/98:So629 yrkande 7 och

1997/98:A804 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

18. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna !997/98:Ub256 yrkande 11 och

1997/98:So653 yrkande 4 och med anledning av motion 1997/98:So655 yrkande

2 samt med avslag på motion 1997/98:Ub231 yrkandena 2-4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

22. beträffande skolforskning

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 15 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

26. beträffande mentorer för nyutexaminerde lärare

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

33. beträffande elevavgifter i fristående skolor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub216 i denna del och med

anledning av motion 1997/98:Ub220 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

6. Individualiserad undervisning m.m. (mom. 4 och 24)

Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Vi anser att individualiserad undervisning är en möjlighet att ge varje elev en

utmaning. All inlärning som syftar till att nå bästa möjliga resultat måste

utgå från individens personliga kunskaper, erfarenheter och mognad. Nya

pedagogiska metoder för individualiserad undervisning bör utvecklas.

När det gäller yrkeslärares kompetens vill vi framhålla att man måste koppla

uppdatering och yrkespraktik till någon form av lärarcertifikat, där lärarna

regelbundet är ute i arbetslivet och får adekvat yrkespraktik. Detta är enligt

vår uppfattning nödvändigt om eleverna skall kunna erbjudas en modern

utbildning.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 4 och 24 bort

hemställa

4. beträffande individualiserad undervisning

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 2 och

1997/98:Ub250 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

24. beträffande yrkeslärares kompetens

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 18 och

1997/98:Ub247 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

7. Elever med funktionshinder, m.m. (mom. 6)

Ola Ström (fp) och Marie Wilén (c) anför:

Vi anser att det är mycket viktigt att det i kommunernas skolplaner anges

tydliga mål för hur elever med handikapp och funktionshinder skall ges en

jämfört med övriga elever likvärdig skolgång. Vi ser på utvecklingen för dessa

elever med stor oro. Om elever med funktionshinder inte får en optimal

utbildning utifrån sina förutsättningar kommer dessa elever som vuxna inte att

aktivt kunna delta i samhället, få den sociala gemenskap och skapa de nätverk

som en demokrati bör erbjuda.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 6 bort

hemställa

6. beträffande elever med funktionshinder, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub210 och 1997/98:So411

yrkande 5 och med anledning av motionerna 1997/98:

Ub215 yrkande 12 och 1997/98:So430 yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

8. Arbetsmiljö för barn (mom. 9)

Ola Ström (fp) anför:

Enligt min mening är det mycket angeläget att barns arbetsmiljö förbättras.

Elever omfattas sedan 1991 av arbetsmiljölagen och de föreskrifter som finns om

arbetsmiljö. I praktiken har dock inte dessa bestämmelser fått fullt genomslag.

Brister har påvisats när det gäller såväl den fysiska som den psykosociala

arbetsmiljön. Jag anser att arbetet med att förbättra skolmiljön måste

intensifieras. Såväl Folkhälsoinstitutet som Skolverket har ett ansvar för att

så sker. Men ytterst är det regeringen som bör ta nödvändiga initiativ för att

åsadkomma en förbättring.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 9 bort

hemställa

9. beträffande arbetsmiljö för barn

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So674 yrkande 11 och med avslag på

motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 10, 1997/98:Ub219 yrkande 3, 1997/98:Ub262

yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:So308 yrkande 19 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. Behovet av forskarutbildade lärare/lektorer m.m. (mom. 21, 31, 32, 34, 38

och 40)

Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Marie Wilén (c) anför:

Vi vill betona vikten av att fler forskarutbildade lärare/lektorer anställs i

skolorna. Den forskningsanknytning som förekomsten av fler lektorer innebär

ökar givetvis kvaliteten i undervisningen. Vidare skapas fler karriärvägar för

lärarna vilket i sin tur får positiva effekter för rekryteringen till

läraryrket. Kommunerna har ansvar för att den negativa trenden vad gäller

antalet lektorer bryts och att fler lektorstjänster inrättas och tillsätts.

Regeringen bör noga följa utvecklingen och vidta de åtgärder som regeringen

anser erforderliga i syfte att stimulera utvecklingen i positiv riktning.

Enligt vår mening bör som förutsättning för att en fristående skola skall

godkännas av Skolverket gälla att skolans utbildning svarar mot de kunskaper

och färdigheter som grundskolan förmedlar och att verksamheten i skolan även i

övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål. Detta innebär i princip en

återgång till de regler som gällde före den 1 januari 1997. Vi anser också att

kravet på ett visst minsta elevantal bör slopas. En strikt tillämpning av denna

bestämmelse kan skapa problem för de fristående skolorna och därmed bidra till

att minska valfriheten. Skolverket skall kunna besluta att verksamheten är att

betrakta som skola. Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag i

enlighet med vad vi här anfört.

Fristående skolor som har godkänts av Skolverket skall ha rätt till bidrag

från elevernas hemkommuner, anser vi. Reglerna om att en fristående skola inte

skall förklaras berättigad till bidrag, eller mista bidrag, om dess verksamhet

skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen

skapar utrymme för godtycke. Det är också vår bestämda uppfattning att de

fristående skolorna i skollagen måste garanteras en lägsta ersättningsnivå.

Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandena om sådana bidragsregler begära

ett nytt lagförslag från regeringen.

Enligt de nya bidragsregler till fristående grundskolor som riksdagen antog

hösten 1996 är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för särskilt stöd, om den

fristående skolan tar emot elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

och det därför uppstår betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter

för kommunen. Vi anser att barn som kräver extra ekonomiska resurser, t.ex.

barn med funktionsnedsättning, skall ha samma möjlighet att ta del av de

fristående skolorna som andra elever, enligt de regler som fanns i riksdagens

tidigare beslut från 1995 (bet. 1994/95:UbU16, rskr. 385). Riksdagen bör med

bifall till motionsyrkandet i ärendet som sin mening ge regeringen detta till

känna.

De fristående gymnasieskolorna lyckas i regel locka många sökande till

utbildningar som i den kommunala skolan är mindre eftertraktade. Dessa skolor

är inte sällan bättre på att förverkliga idéer om pedagogisk förnyelse av

undervisningen. Industrigymnasierna är ett tydligt exempel på detta. Trots alla

positiva erfarenheter beslutade riksdagen hösten 1996 om sådana ändringar i

skollagen som enligt vår uppfattning försvårar framväxten av alternativ till

den utbildning som ges i kommunerna. Bland annat skall bedömningen av hur en ny

gymnasieskola påverkar närliggande utbildning göras av berörda kommuner i

stället för av länsstyrelsen. Vi anser att riksdagen med bifall till motionerna

1997/98:Ub221 yrkande 19 och 1997/98:Ub247 yrkande 12 bör begära att regeringen

återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som innebär att

länsstyrelsens regionala bedömning återinförs och kommunernas inflytande

begränsas.

Enligt vår mening skulle en förändring av läsårsindelningen i gymnasieskolan

bl.a. underlätta anordnandet av arbetsplatsförlagd utbildning, APU. Ett

gymnasieår med tre terminer ger större möjligheter till god tillgång på

praktikplatser genom att hela kalenderåret utnyttjas. Ett treterminssystem

skulle också kunna leda till ett lugnare tempo inom gymnasieskolan. För t.ex.

naturbruksprogrammet är ett tredelat gymnasieår särskilt lämpligt. Vi anser att

förutsättningarna för att ändra läsårets struktur bör prövas, såsom föreslagits

i motionerna. Dessa bör bifallas av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 21, 31, 32,

34, 38 och 40 bort hemställa

21. beträffande behovet av forskarutbildade lärare/lektorer

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 2, 1997/98:Ub221

yrkande 16, 1997/98:Ub247 yrkande 16 och 1997/98:

Ub267 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

31. beträffande regler för godkännande av fristående skolor på

grundskolenivå

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub216 i denna del,

1997/98:Ub220 yrkande 1, 1997/98:Ub250 yrkande 11, 1997/98:

Ub282 yrkandena 1 och 5 samt med anledning av motion 1997/98:

Ub264 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

32. beträffande regler för bidrag till fristående skolor på

grundskolenivå

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub216 i denna del,

1997/98:Ub220 yrkande 2, 1997/98:Ub250 yrkande 12 och 1997/98:Ub282

yrkande 2 samt med avslag på motion 1997/98:Ub218 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

34. beträffande mottagande i fristående skolor av elever med behov av

särskilt stöd

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub282 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

38. beträffande fristående gymnasieskolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub221 yrkande 19 och

1997/98:Ub247 yrkande 12 samt med anledning av motion 1997/98:A456 yrkande

3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

40. beträffande läsårsindelningen i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 21 och

1997/98:Ub240 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

10. Skolskjuts för elever i fristående skolor (mom. 36)

Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude

(mp), Inger Davidson (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Marie Wilén (c)

anför:

En elev bör enligt vår mening ha rätt till skolskjuts om den närmaste skolan är

den fristående skola som eleven vill gå i, och den är belägen på sådant avstånd

att eleven skulle ha varit berättigad till skolskjuts om skolan hade varit

kommunal. Regeringen bör återkomma med förslag om sådan ändring i skollagen att

kommunen i det fallet blir skyldig att sörja för skolskjuts åt eleven, även om

hon eller han går i en fristående skola. Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 36 bort

hemställa

36. beträffande skolskjuts för elever i fristående skolor

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub282 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. Fristående skolor i kommunala skolplaner (mom. 37)

Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kd) anför:

Vi anser att den kommunala skolplanen bör innehålla uppgifter om vilka

fristående skolor som är etablerade i kommunen och en beskrivning av dessa

skolors pedagogiska verksamhet. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandena om

detta.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 37 bort

hemställa

37. beträffande fristående skolor i kommunala skolplaner

att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub216 i denna del och

1997/98:Ub807 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................9

Utvärdering, tillsyn m.m............................9

Motionerna......................................9

Utskottets bedömning...........................10

Skolans inre arbete................................13

Motionerna.....................................13

Utskottets bedömning...........................14

Elever med behov av särskilt stöd..................15

Motionerna.....................................15

Utskottets bedömning...........................16

Arbetsmiljö m.m. i skolan och förskolan............17

Motionerna.....................................17

Utskottets bedömning...........................18

Vissa läroplans- och kursplanefrågor...............20

Matematik, svenska, miljökunskap och konsumentkunskap20

Motionerna.....................................20

Utskottets bedömning...........................21

Sex- och samlevnadsundervisning..................22

Motionerna.....................................22

Utskottets bedömning...........................23

Alkohol, narkotika och tobak (ANT)...............24

Motionerna.....................................24

Utskottets bedömning...........................24

Skolans personal...................................25

Skolledarutbildning m.m..........................25

Motionerna.....................................25

Utskottets bedömning...........................26

Lärarfrågor......................................27

Motionerna.....................................27

Utskottets bedömning...........................27

Övriga personalfrågor............................29

Motionerna.....................................29

Utskottets bedömning...........................29

Fristående skolor och valfrihet....................29

Rätten att välja skola, m.m......................29

Motionerna.....................................29

Utskottets bedömning...........................30

Fristående skolor på grundskolenivå..............31

Motionerna.....................................31

Utskottets bedömning...........................33

Fristående gymnasieskolor........................34

Motionerna.....................................34

Utskottets bedömning...........................34

Övriga frågor......................................35

Hemställan.........................................38

Reservationer........................................42

1. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 2, 23, 29 och 42) (m)42

2. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1) (c)..........44

3. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 5, 9, 11, 17, 19 och 39) (v)44

4. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 7, 9, 17, 18 och 45) (mp)46

5. Utvärdering, tillsyn m.m. (mom. 1, 6, 8, 17, 18, 22, 26 och 33) (kd)

48

6. Individualiserad undervisning m.m. (mom. 4 och 24) (m, fp)50

7. Elever med funktionshinder m.m. (mom. 6) (c, fp)50

8. Arbetsmiljö för barn (mom. 9) (fp)..............51

9. Behovet av forskarutbildade lärare/lektorer m.m. (mom. 21, 31, 32,

34, 38 och 40) (m, c, fp, kd)

51

10. Skolskjuts för elever i fristående skolor (mom. 36) (m, c, mp, kd)53

11. Fristående skolor i kommunala skolplaner (mom. 37) (mp, kd)54