Bet. 1997/98:UU1

Utrikesutskottets betänkande

1997/98:UU01

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1997/98

UU1

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens framställning i proposition

1997/98:1 avseende anslagsbehov under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan. Regeringen föreslår att totalt 2 811 310 000 kr

anvisas till anslag inom detta utgiftsområde, att ett antal mål för

verksamheten inom utgiftsområdet godkänns och att Stiftelsen Svenska Institutet

omvandlas till en myndighet med namnet Svenska institutet.

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag.

Utskottet tar också ställning till motioner som väckts i anslutning till

propositionen. Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks. Till

betänkandet är fogat 6 reservationer och 4 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1997/98:1, volym 4, utgiftsområde 5, att

riksdagen:

1. godkänner målen för utgiftsområdet i enlighet med vad regeringen förordar

under avsnitt 2 i propositionen,

2. godkänner förslaget att bilda en ny myndighet Svenska institutet med uppgift

att bedriva motsvarande verksamhet som bedrivs av Stiftelsen Svenska

Institutet,

3. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell samverkan enligt följande uppställning:

---------------------------------------------------------

|ANSLAG |ANSLAGSTYP |ANSLAGSBELOPP|

| | |(1000-TAL |

| | |KR) |

---------------------------------------------------------

|A 1 Utrikesförvaltningen |Ramanslag | 1 757 629|

---------------------------------------------------------

|A 2 Nordiskt samarbete |Ramanslag | 1 452|

---------------------------------------------------------

|A 3 Ekonomiskt bistånd till |Ramanslag | 4 402|

|svenska | | |

|medborgare i utlandet m.m. | | |

---------------------------------------------------------

|B 1 Bidrag till vissa |Ramanslag | 464 161|

|internationella | | |

|organisationer | | |

---------------------------------------------------------

|B 2 Nordiska ministerrådet |Ramanslag | 274 300|

---------------------------------------------------------

|B 3 Organisationen för |Ramanslag | 24 400|

|ekonomiskt samarbete och | | |

|utveckling (OECD)|| |

---------------------------------------------------------

|B 4 Fredsfrämjande verksamhet |Ramanslag | 143 409|

---------------------------------------------------------

|C 1 Svenska institutet |Ramanslag | 50 748|

---------------------------------------------------------

|C 2 Övrig information om |Ramanslag | 9 835|

|Sverige i utlandet | | |

---------------------------------------------------------

|D 1 Utredningar och andra |Ramanslag | 2 259|

|insatser på det | | |

|utrikespolitiska området. | | |

---------------------------------------------------------

|D 2 Information och studier |Ramanslag | 9 000|

|om säkerhetspolitik och | | |

|fredsfrämjande utveckling | | |

---------------------------------------------------------

|D 3 Bidrag till Stockholms |Obetecknat | 20 324|

|internationella |anslag | |

|fredsforskningsinstitut | | |

|(SIPRI) | | |

---------------------------------------------------------

|D 4 Forskning till stöd för |Ramanslag | 10 262|

|nedrustning och | | |

|internationell säkerhet | | |

---------------------------------------------------------

|D 5 Utrikespolitiska |Obetecknat | 10 004|

|Institutet |anslag | |

---------------------------------------------------------

|D 6 Forskningsverksamhet av |Ramanslag | 5 524|

|särskild utrikes- och | | |

|säkerhetspolitisk betydelse|||

---------------------------------------------------------

|E 1 Inspektionen för |Ramanslag | 15 801|

|strategiska produkter | | |

---------------------------------------------------------

|E 2 Europainformation m.m. |Ramanslag | 7 800|

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

|Summa för utgiftsområde 5 | | 2 811 310|

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Motionerna

1997/98:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell

samverkan, anslag E 2 Europainformation för budgetåret 1998 anvisar 1 500 000

kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 6 300 000 kr och under

anslag A 2 Nordiskt samarbete för budgetåret 1998 anvisar 1 500 000 kr mer än

vad regeringen föreslagit eller således 2 952 000 kr.

1997/98:U220 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om NGO-ambassadör,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om UD:s projektexportsekretariat.

1997/98:U301 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sverigefrämjande insatser.

1997/98:U302 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sveriges diplomatiska representationer i världen särskilt bör

beakta det stora behovet av närvaro och verksamhet i den fransktalande delen av

Afrika,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om återupprättande av svensk diplomatisk närvaro i Kinshasa genom

omprioritering inom UD:s budget.

1997/98:U303 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av god och tillförlitlig information om Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheter till resor till Sverige för lokalanställda inom UD,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ersätta Sveriges ?JAS-ambassadörer? med ?folkrörelse-

ambassadörer?,

8. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan enligt följande uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

E2 Europainformation m.m. (ram) 7 800 +

10 000

Summa för utgiftsområdet: 2 811 310 +

10 000

1997/98:U304 av Bengt Hurtig m.fl. (v, c, mp, kd) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett anslag för

information och studier om Europas och EU:s utveckling.

1997/98:U305 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser

till folkrörelser och ideella organisationer för att höja kunskaper och

engagemang hos allmänheten i EU-frågorna.

1997/98:U306 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett generalkonsulat

i Milano.

1997/98:U307 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om svensk diplomatisk närvaro,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en skyndsam översyn av hur Sverige skall representeras utomlands,

4. att riksdagen under anslag A 1 Utrikesförvaltningen anvisar

1 816 629 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar avveckla anslaget D 2 Information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1997/98:U502 av Christina Axelsson (s) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsinsatser för EU och

EMU.

1997/98:U627 av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade officiella kontakter mellan Sverige och Taiwan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattefrihet för Taiwans representationskontors personal.

1997/98:U631 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bereder Taiwans representationskontor i Stockholm

villkor, som är likvärdiga dem, som kommer andra utländska beskickningar till

del.

1997/98:U632 av Lennart Rohdin m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattefrihet för Taiwans representationskontor i Stockholm,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förstärka den svenska representationen i Taipei.

1997/98:U801 av Olle Lindström (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att svenskt konsulat inrättas i Murmansk.

Utskottet

Allmänt om utgiftsområdet

Propositionen avsnitt 2 (s. 7-13)

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan består av

följande verksamhetsområden:

- utrikesförvaltning,

- internationella organisationer,

- information om Sverige i utlandet,

- nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt

- övriga utrikespolitiska frågor.

Regeringen anför att målet för utgiftsområdet är att säkerställa Sveriges

intressen i förbindelserna med andra länder.

Till de särskilt prioriterade delmålen hör:

- utveckling av Östersjösamarbetet och regionens integration i en vidare

europeisk och internationell samverkan,

- utvidgningen av EU med nya medlemsländer

- att göra utrikesförvaltningen till ett bättre instrument i näringspolitiken,

- reform av FN samt

- förnyelse av Sveriges relationer till Afrika.

Därutöver framhåller regeringen i propositionen att under det kommande

budgetåret kommer beslut om reformer av centrala politikområden inom EU, den

europeiska säkerhetspolitikens utveckling och Sveriges medlemskap i FN:s

säkerhetsråd att kräva fortsatt uppmärksamhet.

Dessutom framhåller regeringen särskilt att utrikesförvaltningen kommer att

ägna mycket tid åt de genomgripande reformer som är nödvändiga för att göra FN

till ett effektivare redskap för förebyggande av kriser och konflikthantering

samt för ekonomisk och social utveckling. Ökad vikt kommer även att läggas vid

handels- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, särskilt inom

utlandsorganisationen, och vissa nya resurser kommer att avsättas för detta

ändamål.

A Utrikesförvaltningen

Propositionen (s. 15-17)

Regeringen framhåller i propositionen att syftet med den omorganisation av

utrikesförvaltningen som genomförts under budgetåren 1995/96 och 1997 var att

stärka den operativa verksamheten och genomföra rationaliseringar inom den

administrativa verksamheten. Faktorer som påverkat departementet i denna

riktning är Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och i FN:s säkerhetsråd.

Regeringen anför att genom omorganisationen av utrikesförvaltningen har den

anpassats till de nya uppgifter för utrikespolitiken som en tilltagande

internationalisering medför.

När det gäller verksamhetens inriktning under budgetåret 1998 anför

regeringen att oförändrat höga ambitioner på det utrikespolitiska området

ställer krav på en väl fungerande utrikesförvaltning. Den måste även

fortsättningsvis utvecklas och förändras för att kunna svara mot de krav som

ställs på den i en snabbt föränderlig värld.

Medel har ställts till Utrikesdepartementets förfogande genom den s.k.

profilpotten. Genom dessa medel sker en ökad satsning på främjande av export,

investeringar och turism. Detta sker bl.a. genom upprättande av två

generalkonsulat, i Gdansk och i Los Angeles.

Anslaget A1 Utrikesförvaltningen används för de samlade

förvaltningskostnaderna för Utrikesdepartementet, de 102 utlandsmyndigheterna

samt de drygt 400 honorärkonsulaten. Utrikesförvaltningen omfattar totalt ca 2

400 anställda, därav omkring 1 000 lokalanställda. Regeringen föreslår att

anslaget skall uppgå till 1 757 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Förvaltningskostnaderna består av löner och utlandstillägg till de anställda,

fastighetskostnader, resekostnader vid deltagande i internationella möten och

förhandlingar, driftskostnader för en omfattande IT-verksamhet samt kostnader

för utredningar och officiella besök.

Utrikesförvaltningen hade ett stort anslagssparande under budgetåret 1995/96.

Regeringen framhåller att det beror på åtgärder som vidtagits inom

utrikesförvaltningen och på minskade utgifter i svenska kronor på grund av den

svenska valutans förstärkning gentemot andra valutor. När det gäller de

åtgärder som vidtagits kan nämnas att rambudgettekniken har använts för att

spara medel under ett budgetår för att klara extraordinära utgifter under ett

annat budgetår, fastställda sparbeting har genomförts tidigt under

mandatperioden och ett ökat kostnadsmedvetande har åstadkommits inom

utrikesförvaltningen.

Regeringen beslutade våren 1997 att 200 miljoner kronor skulle dras in och i

föreliggande proposition föreslår regeringen under utgiftsområde 1 anslag C 1

att ytterligare högst 135 miljoner kronor av anslagssparandet överförs till

ramanslaget Regeringskansliet m.m.

Från anslaget A 2 Nordiskt samarbete betalas kostnader för Sveriges

deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbets-

ministrarna) och Nordiska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan samt för

deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det

svensk-norska samarbetet. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till

1 452 000 kr.

Motionerna

I partimotion U220 (kd) yrkande 10 framhåller motionärerna att NGO-

sekretariatet inom Utrikesdepartementet - vilket svarat för kontakter mellan

departementet samt nationella och internationella enskilda organisationer -

varit mycket uppskattat och, enligt motionärerna, utnyttjats flitigt av

enskilda organisationer för diskussioner, remissvar, synpunkter och frågor.

Motionärerna menar att regeringens beslut om att lägga ned denna verksamhet är

felaktigt och finner det önskvärt att samarbetet mellan UD och enskilda

organisationer åter får en så fast form som möjligt.

I samma motion (yrkande 17) anförs att det svenska näringslivet har en viktig

roll i upphandlingen för biståndsprojekt och att det svenska näringslivet

skulle kunna spela en ännu större roll, vilket kan få positiva konsekvenser

även för sysselsättningen i Sverige. Ett centralt instrument i detta arbete är

enligt motionärerna UD:s projektexportsekretariat. För att kunna ta vara på och

utveckla den potential som finns måste projektexportsekretariatet tillföras de

resurser som krävs.

I motion U302 (fp) anför motionärerna att Sverige har behov av diplomatisk

närvaro i det fransktalande västra Afrika (yrkande 1). Motionärerna framhåller

att de enskilda organisationernas verksamhet i västra Afrika går tillbaka mer

än 100 år i tiden och att Sverige på statlig nivå skapat mycket goda kontakter

med länderna i denna del av Afrika. Motionärerna anför även att det var ett

förhastat beslut att stänga den svenska ambassaden i Kinshasa och därmed

undvara den diplomatiska närvaron. I den nuvarande svåra politiska situationen

i området skulle en svensk ambassad kunna fylla en viktig funktion för att

organisera de humanitära insatserna. Motionärerna begär ett tillkännagivande om

att svensk diplomatisk närvaro i Kinshasa återupprättas genom en omprioritering

inom UD:s budget (yrkande 2).

I partimotion U303 (v) yrkande 2, menar motionärerna att för att informationen

om Sverige vid utlandsmyndigheterna skall bli så god som möjligt bör de

lokalanställda erbjudas möjlighet att resa till Sverige i ökad utsträckning.

I samma motion (yrkande 6) hävdas att det är motsägelsefullt från svensk sida

att samtidigt som landet har restriktiva riktlinjer för krigsmaterielexporten

inrättas det tjänster vid vissa ambassader med uppgift att medverka i

marknadsföringen av JAS-flygplan. Motionärerna konstaterar vidare att den

tjänst som funnits som NGO-ambassadör skall dras in. Vänsterpartiet motsätter

sig detta och vill ersätta tjänster med inriktning på export av JAS-flygplanet

med tjänster som lägger tonvikten vid att hjälpa de enskilda organisationerna.

I motion U306 (m) förespråkas att det svenska generalkonsulatet i Milano

återinrättas. Motionären framhåller att Milano är Italiens ekonomiska och

finansiella centrum och att svensk närvaro i form av ett generalkonsulat i

Milano skulle få positiva effekter på kulturutbytet men även främja det svenska

näringslivets närvaro och verksamhet i Italien.

I motion U801 (m) yrkande 1 efterlyser motionären ett ökat engagemang och

handelsutbyte mellan Sverige och nordvästra Ryssland, vilket skulle gynna

utvecklingen i hela Barentsregionen. Regionen är rik på naturtillgångar och en

miljöanpassad utveckling i regionen skulle, parallellt med utvecklandet av

bättre kommunikationer och utökad handel, bidra både till stabiliteten i

Barentsområdet och till att gynna svenskt näringsliv, i synnerhet i Sveriges

norra delar, menar motionären. Vidare konstateras i motionen att Norge och

Finland har öppnat handelskontor och konsulat i Murmansk. Motionären anför att

svenska företag måste få likvärdig och snabb behandling av visum och övriga

handlingar som behövs för gränshandel och yrkar därför att även Sverige bör

öppna ett handelskontor och konsulat i Murmansk.

I motion U627 (m, c, fp, kd) yrkande 1 förespråkas ökade officiella kontakter

mellan Sverige och Taiwan. Motionärerna framhåller att landet under senare år

har genomfört demokratiska val både till parlamentet och presidentposten.

Vidare anförs att Taiwan är en för Sverige inte helt oviktig handelspartner och

ett trettiotal svenska företag är etablerade i landet. Det gör en ökad svensk

närvaro påkallad, menar motionärerna. Vidare anför de att Taiwans

representationskontor i Stockholm i praktiken fungerar som en ambassad och

borde erhålla officiell status i enlighet med denna funktion. I yrkande 2 i

samma motion förespråkas att representationskontorets personal ges

skattefrihet.

Liknande är de tankegångar som framförs i kommittémotion U632 (fp) vilka mynnar

ut i ett förslag om att personalen vid Taiwans representationskontor i

Stockholm bör ges skattefrihet (yrkande 7) samt att den svenska

representationen i Taipei förstärks (yrkande 8).

I motion U631 (m) yrkande 2 föreslås att Sverige ger Taiwans

representationskontor i Stockholm villkor som är likvärdiga med dem som

tilkommer utländska beskickningar.

I motion U307 (m) anförs i yrkande 1 att utrikesrepresentationen behöver

tillföras ett antal nya myndigheter för att kunna verka effektivt i en värld

där globaliseringen ställer allt större krav på en modern och flexibel

utrikesförvaltning. Strategiskt viktiga platser där Sverige i dag saknar

representation bör komma i fråga. Motionärerna framhåller att diplomatisk

närvaro i Minsk är påkallad med tanke på den besvärande situationen för

mänskliga rättigheter och demokrati i Vitryssland. Vidare är de utomeuropeiska

industriländerna centrala. Därför var det ett misstag att stänga ambassaden i

Wellington, menar motionärerna. Nya Zeeland är ett dynamiskt industriland med

en för Sverige särskilt intressant samhällsutveckling. Vidare menar de att

framväxten av dynamiska ekonomier i främst Asien och Latinamerika, och i

framtiden även södra Afrika, ställer större krav på kontaktytor och kompetens.

Vad avser dessa regioner anför motionärerna att ambassaderna med sina kontakter

kan spela en viktig handelspolitisk roll genom att underlätta för svenska

företag att få tillträde till den lokala marknaden likväl som de kan stimulera

till utländska investeringar i Sverige.

Motionärerna efterlyser i yrkande 2 i samma motion en skyndsam översyn av hur

Sverige skall representeras utomlands. Utgångspunkten bör därvid vara att

utröna om de långsiktiga ekonomiska ramarna är rimliga för

utrikesrepresentationen och Utrikesdepartementets verksamhet. Vidare bör

belysas vilka kostnader för utrikesförvaltningen som bör belasta andra delar av

svensk förvaltning, menar motionärerna. En sådan översyn bör även analysera hur

förbättrad kommunikationsteknik kan möjliggöra alternativa administrativa

lösningar samt vilka möjligheter till samverkan inom Norden och EU som kan

finnas.

När det gäller de ekonomiska ramarna för utrikesförvaltningen föreslår

motionärerna i yrkande 4 i samma motion att riksdagen under anslaget A 1

Utrikesförvaltningen anvisar 1 816 629 000 kr för budgetåret 1998.

I Centerpartiets partimotion U210 (c) föreslås i yrkande 11 att anslaget A 2

Nordiskt samarbete tillföres ytterligare 1 500 000 kr vilka tas från anslaget E

2 Europainformation. Anslaget A 2 Nordiskt samarbete skulle då uppgå till 2 952

000 kr. Medlen skall utgöra särskilda resurser för informationsinsatser om det

nordiska samarbetet. Motionärerna anför att den enda utåtriktade

informationsverksamhet som i dag finns i Stockholm om Norden och det nordiska

samarbetet är Arena Norden. Arena Norden utgör ett kunskapscentrum och en

mötesplats för den mångfald av frivilliga organisationer som finns i Stockholm.

Arena Norden skulle kunna utvecklas och bidra till att informationen om det

nordiska samarbetet når ut till en bred allmänhet i hela landet, menar

motionärerna.

Utskottets överväganden

Den samverkan som äger rum mellan det offentliga biståndet och de enskilda

organisationerna i stödet till utvecklingsländerna, intar en framträdande plats

i svensk biståndspolitik. Sedan mitten av åttiotalet har det skett en betydande

ökning av de resurser som ställs till de enskilda organisationernas förfogande

för den biståndsverksamhet de bedriver. Förutom medel inom det s.k. EO-anslaget

erhåller de enskilda organisationerna även särskilda medel för humanitärt

bistånd och katastrofinsatser. I proposition 1997/1998:1 framhåller regeringen

att de svenska enskilda organisationernas engagemang och arbete spelar en stor

roll när det gäller att utveckla ett livskraftigt civilt samhälle i

utvecklingsländerna. Folkrörelseförankringen och den svenska

folkbildningstraditionen kan användas för att stödja utvecklingen av det civila

samhället i mottagarländerna.

I motion U220 (kd) yrkande 10 menar motionärerna att regeringens beslut att

lägga ned NGO-sekretariatet inom UD var felaktigt och finner det önskvärt att

samarbetet mellan UD och de enskilda organisationerna åter får en så fast form

som möjligt.

Utskottet har inhämtat att i samband med den omorganisation som har

genomförts inom UD beslutades att ansvaret för kontakterna, avseende den

operativa delen av de enskilda organisationernas biståndsverksamhet, skall

ligga inom respektive geografisk enhet. Den fördel man ser med denna

organisationsform är att de enskilda organisationerna i sin dialog med UD får

tala med de personer och enheter som har särskilda kunskaper med avseende på

respektive region och samarbetsland. Detta ligger också i linje med att

ansvaret för det offentliga biståndet till samarbetsländerna efter

departementets omorganisation ligger på de geografiska enheterna.

Icke desto mindre finns behov för en kontaktyta inom departementet för

organisationer som inte tidigare har bedrivit biståndsverksamhet och för de

enskilda organisationernas/folkrörelsernas dialog med regeringen i övergripande

frågor kring stödet till enskilda organisationers biståndsverksamhet.

Utrikesdepartementet har därför inrättat en tjänst inom Enheten för

internationellt utvecklingssamarbete med uppgift att vara central kontaktpunkt

inom departementet för enskilda organisationer samt för att bevaka vad som

händer i andra givarländer och i multilaterala sammanhang när det gäller de

enskilda organisationernas biståndsverksamhet.

Det är enligt utskottets mening tydligt att regeringen fäster stor vikt vid

de svenska folkrörelserna och enskilda organisationerna. Det finns ett centralt

forum - Folkrörelserådet - för dialog mellan regeringen och de enskilda

organisationerna både om utvecklingssamarbete allmänt och om vissa särskilda

frågor. Dialog och erfarenhetsutbyte med de enskilda organisationerna är också

en del av det dagliga arbetet på Utrikesdepartementet. Bland annat genomförs

möten med enskilda organisationer inför varje rådsmöte för biståndsministrarna.

Det finns även ett råd för freds- och säkerhetsfrämjande insatser och

regelbundna möten äger likaså rum mellan representanter för departementet och

enskilda organisationer inom ramen för det s.k. OSSE-nätverket.

Utskottet menar att den biståndsverksamhet som bedrivs av enskilda

organisationer och folkrörelser ger ett värdefullt bidrag till resursutveckling

och till att bygga demokratiska samhällen. Inte minst är de erfarenheter som

dessa kan förmedla när det gäller folkrörelsernas bidrag till demokratisk

utveckling värdefulla i det samhällsbygge som pågår i samarbetsländerna.

Utskottet finner vidare att betydande resurser ställs till de enskilda

organisationernas förfogande för biståndsverksamhet.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är väsentligt att enskilda

organisationer och folkrörelser kan föra en dialog med Utrikesdepartementet i

dessa frågor. Utskottet kan konstatera att den nya organisationen inom UD har

medfört att dialogen numera får föras i delvis nya former samtidigt som denna

dialog även fortsättningsvis har en hög prioritet från departementets sida.

Detta visas inte minst av att en särskild tjänst har inrättats för att centralt

inom departementet vara en kontaktpunkt för de enskilda organisationernas och

folkrörelsernas biståndsverksamhet.

Därmed anser utskottet att motionärernas önskemål är uppfyllda och betraktar

motion U220 (kd) yrkande 10 besvarad.

I motion U220 (kd) yrkande 17 anförs att näringslivet har en viktig roll i

upphandlingen för biståndsprojekt samt att projektexportsekretariatet inom UD

bör tillföras de resurser som krävs.

Projektexportsekretariatet upprättades 1994 med syfte att underlätta för

svenska företag att delta i den upphandling av varor och projekt för

biståndsändamål som bedrivs av multilaterala samarbetsorgan, främst inom FN,

samt utvecklingsbankerna. Sekretariatet upprättades för en försöksperiod

omfattande tre år, dvs. t.o.m. 1997.

Enligt vad utskottet inhämtat har Utrikesdepartementet låtit utvärdera

verksamheten och slutsatsen är att fortsatt verksamhet förordas. Vidare har

utskottet erfarit att som en följd av detta pågår inom Regeringskansliet

diskussioner om sekretariatets framtida resurser och organisatoriska hemvist.

Utskottet menar att projektsekretariatets arbete är värdefullt när det gäller

att underlätta för svenskt näringsliv att delta i internationell upphandling

inom biståndsområdet och att sekretariatet har förutsättningar för att bli en

central kontaktpunkt i Regeringskansliet vad gäller projektexport. Utskottet

anser emellertid att utformningen av den organisation som skall handha denna

uppgift, storleken på densamma liksom den organisatoriska hemvisten i

Regeringskansliet är frågor som avgörs av regeringen inom ramen för de medel

som riksdagen ställer till regeringens förfogande.

Utskottet anser att motion U220 (kd) yrkande 17 därmed är besvarad.

Motionärerna bakom motion U302 (fp) menar att det var ett förhastat beslut att

stänga den svenska ambassaden i Kinshasa och anför att Sverige har behov av

diplomatisk närvaro i fransktalande västra Afrika (yrkande 1). Motionärerna

begär även ett riksdagens tillkännagivande att svensk diplomatisk närvaro i

Kinshasa återupprättas (yrkande 2).

Utskottet konstaterar att Sverige har ambassadörer ackrediterade i en stor

del av länderna i det fransktalande västra Afrika. Dessa ambassadörer är i

vissa fall stationerade i Afrika men sidoackrediterade (Abidjan, Nairobi) och i

andra fall stationerade i Stockholm. Genom resor och besök i huvudstäderna av

dessa ambassadörer upprätthålls kontakter med staternas regeringar.

Vidare har utskottet inhämtat att Sverige i vissa fall har närvaro i andra

former än ambassader. Det är fallet vad gäller Kigali (Rwanda) där en

ambassadtjänsteman är stationerad för att under den svenske ambassadören i

Nairobi svara för det bilaterala utvecklingssamarbetet och de humanitära

insatserna. Vad gäller Bujumbura (Burundi) har en svensk tjänsteman placerats

vid UNDP:s kontor med uppgift att, som i Kigali, även svara för svenska

officiella kontakter inom utvecklingssamarbetet och för det humanitära

biståndet.

Utskottet noterar vidare att Sverige har en ambassad i Abidjan,

Elfenbenskusten, samt att i Kinshasa finns sedan 1995 - i samarbete med svenska

enskilda organisationer - ett bemannat kansli.

Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet har organiserat en svensk

närvaro i Rwanda och Burundi utan att det innebär upprättandet av ambassader.

Utskottet finner att detta är en positiv utveckling som kan vara värd att pröva

även i andra länder där Sverige inte har en ambassad eller utsänd di-plomatisk

personal på plats men där någon form av närvaro ändå är önskvärd.

Vidare konstaterar utskottet att Utrikesdepartementet redan har fattat beslut

om att återbemanna kansliet i Kinshasa med utsänd diplomatisk personal.

Motionens önskemål är således i huvudsak redan uppfyllda varför ett

riksdagens tillkännagivande ej är aktuellt i denna fråga.

Med det anförda betraktar utskottet motion U302 (fp) yrkandena 1 och 2

besvarad.

I motion U303 (v) yrkande 2 anför motionärerna att de lokalanställda vid

utlandsmyndigheterna har en viktig roll att spela när det gäller

Sverigeinformationen i stationeringsländerna. De lokalanställda bör därför i

ökad utsträckning erbjudas möjlighet att resa till Sverige på studieresor.

Utskottet har inhämtat att inom Utrikesdepartementet pågår kontinuerligt

kompetenshöjande utbildningsinsatser för den lokalanställda personalen. Enligt

utskottets uppfattning ankommer det på Utrikesdepartementet att avgöra vilka

insatser som är behövliga för att höja den lokalanställda personalens kompetens

samt insatsernas utformning.

Utskottet avstyrker därmed motion U303 (v) yrkande 2.

I motion U303 (v) yrkande 6 anför motionärerna att tjänster med inriktning på

export av flygplanet JAS bör ersättas av tjänster som lägger tonvikten vid att

hjälpa de enskilda organisationerna.

Som utskottet har framhållit tidigare i detta betänkande finns inom

Utrikesdepartementet både en beredskap och en beredvillighet att bistå de

enskilda organisationerna även om det arbetet efter departementets

omorganisation sker i delvis andra former. Verksamheten har, som framhölls

ovan, inte nedprioriterats av Utrikesdepartementet. För att tillgodose bl.a.

behovet av att samordna kontakter mellan svenska folkrörelser och FN-systemet

finns dessutom en särskild tjänst inom Enheten för internationellt

utvecklingssamarbete.

Denna verksamhet kan enligt utskottets uppfattning inte jämföras med de

tillfälliga uppdrag som vissa ambassader erhållit för att bistå i

ansträngningarna att exportera JAS. Enligt vad utskottet inhämtat finns inom

utrikesförvaltningen en tillfälligt inrättad tjänst vid ambassaden i Budapest

för att inom ramen för ett bredare svenskt-ungerskt samarbete på handelsområdet

exportera flygplanet JAS. Vidare gäller att ambassaderna i Manila, Brasilia och

Santiago de Chile, inom ramen för sitt allmänna uppdrag att lämna stöd till

svenska exportföretag, kan bistå vid marknadsföringen av JAS Gripen.

De resurser som läggs ned på marknadsföringsinsatser för JAS Gripen är små i

jämförelse med de resurser som satsas på att bistå de enskilda organisationerna

och folkrörelserna i deras arbete inom biståndsområdet. Det föreligger enligt

utskottets uppfattning inget motsatsförhållande mellan dessa båda

arbetsområden.

Utskottet avstyrker därmed motion U303 (v) yrkande 6.

Fyra motioner innefattar önskemål om upprättande eller återöppnande av

beskickningar och konsulat. Med anledning av liknande yrkanden gjorde utskottet

i betänkande 1996/97:UU1 följande bedömning:

En utgångspunkt för alla förändringar i Utrikesdepartementets verksamhet måste

vara det faktum att utrikesförvaltningen till följd av det ansträngda

statsfinansiella läget - liksom många andra delar av statsförvaltningen - har

ålagts att genomföra ett omfattande sparprogram. De begränsade finansiella

resurserna, och oförändrat höga utrikespolitiska ambitioner, leder

ofrånkomligen till svåra avvägningsfrågor. Detta blir tydligt vad gäller

Sveriges representation i utlandet.

Utskottet kan konstatera att Utrikesdepartementet har varit framgångsrikt att

genomföra ålagda sparbeting samtidigt som en hög ambitionsnivå inom

utrikespolitiken upprätthållits. Under 1997 har särskilda medel ställts till

Utrikesdepartementets förfogande inom ramen för den s.k. profilpotten. När det

gäller Utrikesdepartementets ansvarsområde sker en ökad satsning på främjande

av export, investeringar och turism. I samband med denna satsning har

Utrikesdepartementet i samråd med Närings- och handelsdepartementet, som är

ansvarigt för främjande av svensk export liksom av turism och utländska

investeringar i Sverige, gjort en noggrann prövning av vilka nya myndigheter

som bäst skulle kunna uppfylla dessa mål. En hård prioritering har fått göras

inom ramen för tillgängliga medel vilket resulterat i att beslut om upprättande

av konsulat i Gdansk och Los Angeles fattats.

I motion U306 (m) anförs att såväl konsulära, ekonomiska och kulturella skäl

talar för att konsulatet i Milano återinrättas. Motionären begär ett riksdagens

tillkännagivande om inrättande av ett generalkonsulat i Milano.

Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om ett nytt generalkonsulat i Milano

noga prövats i samband med fördelningen av medel från den s.k. profilpotten men

ett konsulat därstädes har inte funnits vara tillräckligt prioriterat. I

sammanhanget bör även uppmärksammas att i Milano finns sedan tidigare ett

handelskontor vilket samarbetar med den svenska ambassaden i Rom.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U306 (m).

I motion U801 (m) yrkande 1 konstateras att Norge och Finland är representerade

med utlandsmyndigheter i Murmansk och motionären yrkar att även Sverige bör

upprätta handelskontor och konsulat i staden. Utlandsmyndigheten skall ha

ansvar för bevakning av Barentsregionen i syfte att främja handel och de

allmänna relationerna mellan regionen och Sverige samt underlätta

visumhanteringen.

Utskottet behandlade frågan om upprättande av ett generalkonsulat i Murmansk

i betänkande 1996/97:UU1. Utskottet framhöll därvid att ansvariga enheter inom

UD konstaterat att viseringshanteringen som utförs av den norske

generalkonsuln, tillika svensk honorärkonsul, skötas på ett utmärkt sätt.

Utskottet har inhämtat att Utrikesdepartementet gör bedömningen att den

svenska officiella närvaron i Barentsregionen är tillräcklig genom det norska

generalkonsulatets verksamhet för svensk räkning liksom den bevakning av

området som görs av det svenska generalkonsulatet i S:t Petersburg.

Utskottet har vidare erfarit att ett näringslivskontor med syfte att främja

handelsförbindelserna mellan Murmanskregionen och Sverige är under upprättande.

Verksamheten finansieras gemensamt av regionala myndigheter och näringslivet i

norra Sverige samt av EU-medel (Interreg Barents). Utskottet ser detta

regionala initiativ som ett värdefullt komplement till den handelsfrämjande

verksamhet som bedrivs vid generalkonsulatet i S:t Petersburg.

Enligt utskottets uppfattning är det inte påkallat att öppna ett svenskt

generalkonsulat i Murmansk.

Utskottet avstyrker därmed motion U801 (m) yrkande 1.

Ett flertal yrkanden behandlar relationerna mellan Sverige och Taiwan samt

vissa frågor om representationen i Stockholm och Taipei.

I motion U631 (m) yrkande 2 framförs förslaget att Taiwans

representationskontor i Stockholm får en status likvärdig den som tillkommer

utländska beskickningar. I motion U627 (m, c, fp, kd) yrkande 1 förespråkas

ökade officiella kontakter mellan Sverige och Taiwan. I yrkande 2 i samma

motion förordas att representationskontorets personal ges skattefrihet.

Motsvarande förslag framförs även i motion U632 (fp) yrkande 7. I samma motion

framförs i yrkande 8 att den svenska representationen i Taipei bör förstärkas.

Utskottet har i ett tidigare betänkande (1996/97:UU12) framhållit att

förhållandena i Taiwan genomgått en genomgripande förändring i demokratisk

riktning under de senaste åren. Under 1995 hölls allmänna val till den

lagstiftande kammaren, och 1996 genomfördes val till nationalförsamlingen och

till presidentämbetet. Detta innebär att alla politiska ledare i Taiwan numera

är utsedda i fria demokratiska val. På senare år har det också skett en positiv

utveckling av kontakterna mellan Kina och Taiwan. Detta gäller ekonomiskt

samarbete, kulturellt utbyte, turism m.m.

Utskottet framhöll även att det är positivt att Taiwan har utvecklade

kontakter med olika länder, inklusive Folkrepubliken Kina och att Taiwan har

genomgått en demokratisk utveckling under senare år.

Det svenska utbytet med Taiwan är betydande på många områden. Utskottet ser

positivt på denna utveckling av förbindelserna, vilket tidigare även

framhållits i betänkandena 1994/95:UU24 och 1996/97:UU12.

Utskottet konstaterar att Sverige följer en ett-Kinapolitik, vilket innebär

att Sverige inte erkänner Taiwan som en suverän stat. Det är skälet till att

Sverige inte har upprättat mellanstatliga förbindelser med Taiwan. Detta lägger

enligt utskottets uppfattning emellertid inga hinder i vägen för livaktiga

kontakter av icke-officiell natur inom en rad områden. Däremot är det inte

möjligt att tillerkänna Taiwans representation samma villkor som tillkommer

utländska beskickningar i Sverige.

Därmed avstyrker utskottet motionerna U627 (m, c, fp, kd) yrkande 1 och U631

(m) yrkande 2.

I avsaknad av officiella mellanstatliga förbindelser är Taiwans representation

i Stockholm ej att betrakta som en främmande stats beskickning i Sverige.

Därmed föreligger ej det nödvändiga villkoret för att personalen vid Taiwans

representation skall kunna erhålla immunitet och privilegier, däribland

skattefrihet, som diplomatisk personal i Sverige.

Utskottet avstyrker därmed motionerna U627 (m, c, fp, kd) yrkande 2 samt U632

(fp) yrkande 7.

Vad gäller svensk närvaro i Taiwan konstaterar utskottet att Exportrådet har

ett representationskontor i Taipei.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U632 (fp) yrkande 8.

I motion U307 (m) anförs i yrkande 1 dels att en utlandsmyndighet bör upprättas

i Minsk, dels att ambassaden i Wellington åter öppnas.

Vad avser Minsk sker bevakningen av utvecklingen i Vitryssland genom

sidoackreditering från Moskva, vilket ansetts till fyllest. Beslut om

upprättande av ett svenskt honorärkonsulat har fattats av Utrikesdepartementet

men vitryska myndigheter har hittills inte gett tillstånd till detta med

hänvisning till att intern vitrysk lagstiftning saknas för upprättande av

honorärkonsulat. Utskottet har erfarit att det från svensk sida finns intresse

för en samnordisk lösning på frågan om representation i Minsk. Frågan är,

enligt vad utskottet inhämtat, föremål för underhandsdiskussioner med särskilt

Danmark och Finland.

Sverige bedriver viss biståndsverksamhet i Vitryssland, inriktad på att

stödja de demokratiska krafterna i landet. För att på plats kunna följa arbetet

med detta har på Sidas initiativ en svensk placerats vid UNDP:s kontor i Minsk.

Enligt utskottets uppfattning är detta ett ändamålsenligt sätt att i väntan på

upprättandet av ett honorärkonsulat tillförsäkra en svensk närvaro på plats i

Vitryssland.

Utskottet betraktar därmed motion U307 (m) yrkande 1 besvarad i denna del.

Vad avser Wellington fann utskottet i sitt betänkande 1996/97:UU1 att med

beaktande av de sparkrav som åvilar Utrikesdepartementet är arrangemanget med

sidoackreditering från Canberra, Australien, rimligt. Något nytt har inte

framkommit som föranleder utskottet att ändra på denna bedömning.

Därmed avstyrker utskottet motion U307 (m) yrkande 1 i berörd del.

I samma motion yrkande 2 framförs förslag om att en översyn av hur Sverige

skall representeras utomlands genomförs. Utgångspunkten för översynen skall

enligt motionärerna vara att utröna om de långsiktiga ekonomiska ramarna är

rimliga för utrikesrepresentationen och Utrikesdepartementets verksamhet.

Som regeringen framhåller i propositionen var syftet med omorganisationen av

utrikesförvaltningen att stärka den operativa verksamheten och genomföra

rationaliseringar. Inför omorganisationen genomfördes en utredning som tog sin

utgångspunkt i de förändringsbehov som följer av den ökade

internationaliseringen. Motionärernas syfte i denna del torde därmed vara

tillgodosett.

Omorganisationen har medfört att de gamla avdelningarna för politik, handel

och bistånd har ersatts med geografiska och funktionella enheter. På de

geografiska enheterna sker en integrerad beredning av olika frågor rörande

regioner och länder vari inkluderas utrikes-, handels- och biståndspolitiska

aspekter. Även den administrativa verksamheten inom UD har varit föremål för en

omfattande översyn och en ny organisation har trätt i kraft under 1997. Syftet

har varit att rationalisera och effektivisera det administrativa arbetet inom

departementet. Den målsättningen har också uppnåtts, vilket medför att resurser

har kunnat flyttas över till den operativa verksamheten.

En följd av omorganisationen är att förutsättningar skapats för en förbättrad

verksamhetsplanering inom utrikesförvaltningen. Ett huvudsyfte med denna

planering är att åstadkomma en väl avvägd struktur för utrikesförvaltningen som

medför att de prioriteringar som fastställts av den politiska ledningen

genomförs. Inom ramen för verksamhetsplaneringen behandlas även de frågor som

motionärerna pekar på som angelägna: kostnadsdelningen med andra statliga

förvaltningar och myndigheter, fördelningen av verksamheten hemma och på

fältet, förbättrad kommunikationsteknik samt samverkan med nordiska länder och

med andra medlemsländer inom EU.

Utformningen av verksamhetsplaneringen och den höga ambitionsnivå som präglar

denna skapar enligt utskottets uppfattning grunden för en kontinuerlig översyn

av verksamheten inom utrikesförvaltningen i syfte att bibehålla en hög

ambitionsnivå kopplad till effektivitet i resursanvändningen.

Utskottet instämmer vidare i motionärernas bedömning att förbättrad

kommunikationsteknik, och det alltmer omfattande öppna flödet av information

genom nya och gamla medier, kan möjliggöra att bevakningen av

händelseutvecklingen i andra länder i framtiden kan genomföras även på andra

sätt än de traditionella inom utrikesförvaltningen. Det medför dock inte -

vilket motionärerna också konstaterar - ett minskat behov för diplomatisk

närvaro i olika länder. Det medför enligt utskottets uppfattning i stället ett

behov för rapportering med delvis annan inriktning. Det ökade

informationsflödet ställer krav på ökade insatser för att ge fördjupad

bakgrundsinformation och för att sammanfatta komplexa händelseförlopp. Det

medför även att större resurser kan läggas ned på analys- och strategifrågor i

den utrikespolitiska bevakningen inklusive EU-bevakningen.

Utskottet anser att därmed är motion U307 (m) yrkande 2 besvarad.

I motion U307 (m) yrkande 4 föreslår motionärerna att riksdagen under anslaget

A 1 Utrikesförvaltningen anvisar 1 816 629 000 kr för budgetåret 1998.

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt och avstyrker därmed motion

U307 (m) yrkande 4.

Motionärerna bakom motion U210 (c) yrkande 11 menar att det finns behov av

utökade informationsinsatser kring det nordiska samarbetet och föreslår att

anslaget A 2 Nordiskt samarbete tillförs 1,5 miljoner kronor, vilka skulle tas

från anslaget E 2 Europainformation.

Utskottet har inhämtat att regeringen uppmärksammat de tillkommande behov som

Föreningen Norden anser sig ha för bl.a. informationsverksamhet och att frågan

är under beredning i Regeringskansliet. Det är dock inte möjligt att använda

medel ur anslaget A 2, som är ett förvaltningsanslag, för informationsinsatser.

Utskottet har emellertid erfarit att regeringen inom ramen för andra resurser

överväger att stärka informationsinsatserna kring nordiskt samarbete under det

kommande svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.

Utskottet avstyrker därmed motion U210 (c) yrkande 11.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål för utgiftsområde 5 såsom de

formuleras i propositionens avsnitt 2, yrkande 1.

Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Utrikesförvaltningen

m.m. väl avvägt och tillstyrker propositionens belopp under verksamhetsområde

A.

B Internationella organisationer

Propositionen (s. 19-26)

Regeringen föreslår att 906 miljoner kronor anslås under utgiftsområde 5 för

anslaget B Internationella organisationer. Härutöver finansieras även

internationella organisationer under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Inom verksamhetsområdet finansieras i första hand bidrag till Förenta

nationerna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

(OSSE), den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP), Nordiska

ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

samt kostnader för fredsfrämjande verksamhet.

Regeringen anför att den ökande globaliseringen medför att den politiska och

ekonomiska utvecklingen i Sveriges omvärld i allt högre grad påverkar

förutsättningarna också för den nationella politiken. Samarbetet inom

internationella organisationer får därmed en större tyngd. Regeringen gör av

dessa skäl bedömningen att det är angeläget att Sverige även fortsatt engagerar

sig i det multilaterala arbetet.

Vidare framhålls i propositionen att Sverige i de internationella

organisationerna generellt strävar efter en effektivare och mer resultatstyrd

verksamhet inom ramen för en mer återhållsam budgetutveckling. I ökande

omfattning sker därför kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av

organisationernas verksamhet för att säkerställa en effektiv resursanvändning

av de svenska bidragen.

Genom en förändring i anslagsstrukturen beslutades inför budgetåret 1997 att

det tidigare anslaget B 9 Fredsbevarande verksamhet skulle delas, så att

fredsfrämjande insatser med väpnad trupp finansieras över utgiftsområde 6,

medan övrig fredsfrämjande verksamhet finansieras över utgiftsområde 5 och det

nya anslaget B 4 Fredsfrämjande verksamhet.

Vad avser budgetåret 1998 framhåller regeringen att vårt medlemskap i FN:s

säkerhetsråd och Sveriges fortsatta höga ambition att aktivt stödja FN och dess

fredsfrämjande verksamhet gör att ett brett deltagande med kvalificerad

personal i pågående och nya fredsfrämjande missioner bör prioriteras samt att

Sverige aktivt bör bidra till utvecklingen av en helhetssyn på fredsfrämjande

insatser som innefattar såväl politiska, militära, polisiära, civila som

humanitära aspekter.

Vidare anförs att Sverige även fortsättningsvis skall lägga stor vikt vid att

stärka FN:s förmåga till konfliktförebyggande och tidiga insatser, bidra till

att stärka den humanitära rätten och folkrättens ställning samt stödja

användandet av fredliga instrument i konfliktlösning.

Regeringen anför även att Sverige skall medverka till framväxten av en ny

alleuropeisk säkerhets- och samarbetsstruktur inom Europarådet, OSSE och EU.

Från anslaget B 1 Bidrag till vissa internationella organisationer betalas

obligatoriska avgifter för Sveriges medlemskap i ett antal internationella

organisationer. Anslaget omfattar främst Sveriges bidrag till Förenta

nationerna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

(OSSE) samt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP).

Vad avser den del av anslaget som rör Förenta nationerna ingår både

obligatoriska kostnader för Sveriges andel till FN:s reguljära budget och FN:s

fredsbevarande insatser. Vidare ingår Sveriges bidragsandelar till den

nystartade Haagbaserade Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) och

till Förberedande kommissionen i Wien för upprättandet av den internationella

kontrollorganisationen under fördraget om fullständigt förbud mot

kärnsprängningar (CTBTO) samt andra konventionsorgan. Från anslaget betalas

även Sveriges bidragsandel för de pågående förhandlingarna i Genève om ett

verifikationsprotokoll för konventionen om förbud mot biologiska vapen. Under

anslaget budgeteras också obligatoriska kostnader till följd av bl.a.

uppföljnings- och granskningskonferenser för internationella konventioner,

däribland konventionen om förbud mot särskilt inhumana vapen.

Förenta nationernas reguljära budget för tvåårsperioden 1998-1999 har

fastställts av generalförsamlingen till 2 512 miljoner US-dollar. Under hösten

1997 förhandlar medlemsstaterna om nya bidragsskalor för perioden 1998-2001.

Sveriges nuvarande bidragsandel om 1,23 % kan komma att öka något. Regeringen

bedömer preliminärt att 133,6 miljoner kronor bör avsättas för att betala

Sveriges bidrag till FN:s reguljära budget för budgetåret 1998.

Sveriges andel av de uttaxerade bidragen till budgetarna för FN:s

fredsbevarande operationer uppgår för närvarande till 1,23 % för år 1998. Det

svenska bidraget för budgetåret 1998 beräknas preliminärt till 253,7 miljoner

kronor. Även för fredsbevarande operationer kommer en ny fördelningsskala att

fastställas. Regeringens bedömning är att översynen av fördelningsskalan

troligen medför en ökning av Sveriges andel. Vidare gör regeringen bedömningen

att det svenska medlemskapet i säkerhetsrådet under 1998 ökar förväntningarna

på svenskt deltagande i fredsbevarande operationer.

Regeringen framhåller i propositionen att Sverige genom åren har gett

betydande bidrag till FN, dess fredsbevarande operationer, medling och andra

politiska insatser liksom till organisationens ekonomiska och sociala

verksamhet. Regeringen anför även att det svenska medlemskapet i säkerhetsrådet

för perioden 1997-1998 ställer höga krav på ett aktivt engagemang i alla de

frågor som rådet behandlar. Det innebär även höga förväntningar på aktivt

deltagande från svensk sida i de skilda fredsfrämjande insatser som

säkerhetsrådet beslutar om.

Under 1997 bidrar Sverige med 2,33 % till Europarådets reguljära budget. För

år 1998 har ett budgettak fastställts uppgående till 990 miljoner franska

franc. Beslutet om budgettak har dock fattats med reservation för vissa

organisatoriska förändringar vars finansiella konsekvenser ännu ej går att

överblicka och för att Europarådets toppmöte hösten 1997 kan komma att fatta

beslut som medför ökade kostnader.

Regeringen bedömer preliminärt att bidraget till Europarådet bör uppgå till

34 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Från anslaget B 1 betalas även obligatoriska kostnader för Sveriges andel av

OSSE:s integrerade budget (sammanlagt ett tjugotal delbudgetar), gemensamt

beslutade särskilda budgetar, OSSE:s kommunikationssystem, skiljedomstolen

enligt konventionen om förlikning och skiljedom inom OSSE (den s.k.

Stockholmskonventionen) samt vissa andra av organisationen debiterade

gemensamma kostnader. Sveriges andel av den gemensamma budgeten uppgår för

närvarande till 3,55 %. Regeringen bedömer att 16,5 miljoner kronor behöver

avsättas för Sveriges andel av budgeten för år 1998.

Regeringen anför att OSSE, genom kontinuerlig bevakning av

säkerhetsutvecklingen i Europa, har en väsentlig roll att fylla som regional

säkerhetsorganisation och menar att organisationen ytterligare behöver utveckla

sin inre struktur men med bevarad flexibilitet. Budgetprocessen behöver ses

över och resurser garanteras för de uppgifter organisationen tilldelats och

påtagit sig. Insatsberedskapen behöver förstärkas ytterligare. Regeringen

framhåller att OSSE befinner sig i en konsolideringsfas samtidigt som det

normgivande arbetet fortsätter.

Sveriges deltagande i arbetet med den gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken inom EU innebär att verka inom nya strukturer och med nya

åtaganden när EU beslutar att agera gemensamt. Genomförandet sker genom beslut

om gemensamma åtgärder och ståndpunkter samt med deklarationer och demarcher.

Besluten kan innebära finansiella åtaganden för medlemsländerna.

Fördelningsnyckel fastställs för varje enskilt fall.

Regeringens bedömning är att GUSP-samarbetet spelar en central roll i den

fortsatta europeiska integrationen. Regeringen framhåller i propositionen att

den har verkat för att samarbetet utvecklas och effektiviseras och att GUSP-

insatser främst finansieras över den gemensamma EG-budgeten.

I den nyligen avslutade regeringskonferensen beslutade medlemsländerna att

som huvudregel skall gälla att GUSP-insatser skall finansieras över den

gemensamma budgeten. Undantag gäller för åtgärder inom krishantering vilka

skall uttaxeras i särskild ordning.

Behov kvarstår därför för finansiering från nationella medel. Exempel på för

Sverige prioriterade insatser som involverar nationell finansiering är stödet

till gemenskapens övervakningskommission i det f.d. Jugoslavien (ECMM), vars

mandat breddats till att även omfatta Albanien, samt den gemensamma åtgärden

beträffande valobservation i Bosnien. Regeringen bedömer att medelsbehovet

uppgår till 8,4 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Vad avser anslaget B 2 Nordiska ministerrådet framhåller regeringen i

propositionen att Sverige arbetar inom rådet för ett ändamålsenligt nordiskt

samarbete. Arbetet inom ministerrådet är en integrerad del av de nordiska

relationer och kontakter som bidrar till att forma Sveriges politik för

närområdet, för det vidare Europeiska samarbetet liksom för globalt samarbete.

Det är Sveriges strävan att samarbetet inom ministerrådet koncentreras till

områden där samnordiska lösningar ger komparativa fördelar framför nationella

eller bredare internationella arrangemang, att nordiska samarbetsstrukturer kan

utnyttjas för informationsutbyte och/eller samstämt agerande i aktuella EU-

/EES-frågor och att verka för att nordiskt närområdessamarbete blir ett

strategiskt komplement till bilaterala insatser och annat regionalt samarbete.

På svenskt initiativ har besparingarna på Nordiska ministerrådets budget

fortsatt. Syftet har varit att åstadkomma en prioritering och koncentration

till områden där det nordiska samarbetet erbjuder komparativa fördelar.

Anslaget har beräknats till 274,3 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Vad gäller anslaget B 3 OECD gör regeringen bedömningen att organisationen

befinner sig i en förändringsprocess till följd av budgetnedskärningar

samtidigt som medlemskretsen utvidgats och nya uppgifter tillkommit.

Regeringens målsättning i denna förändringsprocess är att slå vakt om OECD:s

kärnverksamhet och dess beprövade arbetsmetoder, men samtidigt verka för att

effektivisera och rationalisera arbetet. OECD:s budget löper under kalenderåret

och fastställs i december. Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är

dels utvecklingen av organisationens budget, dels valutakursförändringar.

Medlemsländerna bidrar till OECD:s budget på grundval av en skala framräknad

på basis av BNP. Den svenska andelen är 1,10 %. Regeringen har beräknat

anslaget till 24,4 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Från och med budgetåret 1997 delades det tidigare anslaget Fredsbevarande

verksamhet så att kostnader som avser fredsfrämjande insatser med väpnad trupp

flyttades till utgiftsområde 6 Totalförsvar medan övrig fredsfrämjande

verksamhet belastar detta anslag.

Sverige deltog under budgetåret 1996 med väpnad trupp i Bosnien och

Makedonien. Då den multinationella fredsstyrkan Implementation Force, IFOR, i

december 1996 omvandlades till fredsstyrkan Stabilization Force, SFOR,

reducerades den svenska personalen till 510 personer. Under 1996 ställdes även

en svensk pluton om ca 40 personer till FN:s förfogande i dess fredsfrämjande

mission, United Nations Preventive Deployment Force, UNPREDEP, i Makedonien.

Sverige har tillsammans med Danmark, Kanada, Norge och Österrike påbörjat

etableringen av en snabb-insatsbrigad, SHIRBRIG (Multinational United Nations

Stand by Forces High Readiness Brigade), med högkvarter i Köpenhamn, att

ställas till FN:s förfogande för fredsfrämjande insatser.

Inom ramen för PFF-samarbetet anordnar Sverige dessutom ett stort antal

kurser och seminarier om fredsfrämjande, humanitär och

räddningstjänstverksamhet. Utländskt deltagande har finansierats över detta

anslag.

Regeringen har för budgetåret 1998 beräknat anslaget B 4 Fredsfrämjande

verksamhet till 143,4 miljoner kronor. Regeringen bedömer att hälften av

anslaget kommer att avsättas för att täcka kostnader för fortsatt deltagande i

pågående missioner. Av dessa medel bedöms i sin tur 50 % komma att gå till

insatser i f.d. Jugoslavien och i Makedonien. Regeringen anför att utöver detta

är det angeläget att Sverige fortsatt under medlemskapet i säkerhetsrådet i

någon form kan stödja/delta i de insatser som Sverige är med att besluta om.

Regeringen anför vidare att det är Sveriges målsättning att särskilt utnyttja

medlemskapet i FN:s säkerhetsråd till att ge frågor om förebyggande av

konflikter ökad uppmärksamhet.

Utskottets överväganden

Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Internationella

organisationer väl avvägt och tillstyrker propositionens förslag under

verksamhetsområde B.

C Information om Sverige i utlandet

Propositionen (s. 27-29)

Verksamhetsområdet Information om Sverige i utlandet omfattar anslaget till

Svenska institutet för informations-, kultur- och erfarenhetsutbyte med

utlandet samt anslaget till de svenska utlandsmyndigheterna för informations-

och kulturutbytesverksamhet och allmänna främjandeinsatser.

Regeringen framhåller i propositionen att verksamheten syftar till att skapa

en positiv bild av Sverige och förtroende för Sverige som internationell

samarbetspartner och därmed främja svenska intressen och bidra till tillväxt

och sysselsättning. De svenska utlandsmyndigheterna utgör regeringens främsta

instrument för att genomföra detta mål i enskilda länder.

När det gäller regeringens avsikter för 1998 skall, vad avser anslaget C 1

Svenska institutet, insatser i Västeuropa prioriteras och vad gäller anslaget

C 2 Övrig information om Sverige i utlandet skall insatser i Västeuropa,

Nordamerika och Ostasien prioriteras.

Regeringen anför vidare att informationen om Sverige i utlandet måste

fortsätta att utvecklas för att möta nya behov och krav på grund av

omvärldsförändringar. Svenska institutet bör därför prioritera uppbyggnad av

kapacitet för projektsamordning.

Regeringen föreslår i propositionen att en ny myndighet Svenska institutet

med uppgift att bedriva motsvarande verksamhet som Stiftelsen Svenska

institutet bildas vid tidpunkt under budgetåret som regeringen bestämmer.

Regeringens avsikt är att den nya myndigheten skall vara bildad senast den 1

april 1998.

Regeringen anför att den nya myndigheten bör ta fasta på institutets

nuvarande inriktning och ta till vara institutets specifika internationella

kompetens. Härvid bör även de av riksdagen fastställda kulturpolitiska målen

beaktas, anför regeringen vidare.

Regeringen föreslår att anslaget C 1 Svenska institutet för budgetåret 1998

skall uppgå till 50,7 miljoner kronor.

Anslaget C 2 Övrig information om Sverige i utlandet finansierar i första

hand särskilda, av regeringen prioriterade, informations- och främjandeinsatser

genom de svenska utlandsmyndigheterna. Det används även till person- och

journalistinbjudningar samt seminarier och visst kulturutbyte.

Regeringen föreslår att anslaget C 2 Övrig information om Sverige i utlandet

skall uppgå till 9,8 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Motionerna

I motion U301 (m) anförs att Nämnden för Sverigeinformation i utlandet - som

etablerades 1995 - inte har egna resurser till kampanjer utan man får lita till

bidrag från de organisationer och myndigheter man samarbetar med och till medel

som av sponsorer ställs till förfogande för olika projekt. Därmed är, menar

motionären, verksamheten till stor del beroende av de anslag som respektive

myndighet får och de finner det anmärkningsvärt att samtliga myndigheter som

arbetar med NSU får sina anslag minskade med ca 10 % eller mer för budgetåret

1998. Motionären menar att tillräckliga medel måste ställas till myndigheternas

förfogande så att Sverigefrämjande insatser i utlandet i samarbetet mellan NSU

och myndigheter även fortsättningsvis kan genomföras.

I partimotion U303 (v) yrkande 1 anför motionärerna att ambassadernas

information om Sverige i respektive land är av mycket skiftande karaktär.

Motionärerna menar att snabb, allsidig och tillförlitlig information om

Sverige och den politiska debatten i landet är önskvärd vid

utlandsmyndigheterna. Motionärerna förespråkar att en översyn genomförs av

informationstillgången vid utlandsmyndigheterna inkluderande behovet av modern

teknisk utrustning.

Utskottets överväganden

Som utskottet framhöll i betänkande 1996/97:UU1 utgör informationen om Sverige

i utlandet en viktig del av svensk utrikespolitik. Det förtroende och den

goodwill som byggs upp i omvärlden genom informationsinsatser, kulturutbyte

samt utbildnings- och forskningsutbyte leder även till export, ökad turism i

Sverige och ökade investeringar till Sverige och därmed, indirekt, till

tillväxt och sysselsättning.

I motion U301 (m) konstaterar motionären att Nämnden för Sverigeinformation i

utlandet inte har egna resurser utan är beroende av bidrag från de

organisationer och myndigheter man kan samarbete med. Motionären menar att i

det perspektivet är det olyckligt att berörda myndigheter erhållit sänkta

anslag och anför att tillräckliga medel måste ställas till myndigheternas

förfogande så att Sverigefrämjande insatser i utlandet i samarbete mellan NSU

och myndigheter även fortsättningsvis kan genomföras.

Regeringen konstaterar i proposition 1997/98:1 att på grund av det

statsfinansiella läget är resurserna för informations- och kulturverksamhet

begränsade. Regeringen menar att där så är möjligt skall samarbetsmöjligheter

med nationella och lokala arrangörer tas till vara.

Regeringen framhåller att Nämnden för Sverigeinformation i utlandet har

vunnit ett brett erkännande som samarbetsforum för Sverigefrämjande. Regeringen

föreslår under anslaget C 2 Övrig information om Sverige i utlandet att

särskilda medel om 1 miljon kronor avsätts till nämnden för att initiera eller

medverka i samarbetsprojekt inom Sverigefrämjandet. Syftet är att ytterligare

stärka nämndens roll i detta arbete.

Utskottet delar regeringens positiva syn på den verksamhet som bedrivs av

Nämnden för Sverigeinformation i utlandet och välkomnar det budgetbidrag som

ställs till nämndens förfogande i budgeten för 1998 för ökade

främjandeinsatser.

Utskottet noterar att Utrikesdepartementet inom anslagsposten A

Utrikesförvaltningen m.m. valt att, inom ramen för extra medel som ställts till

förfogande, satsa offensivt på främjande av svensk export samt investeringar

och turism i Sverige. Dessa resurser används för att öppna generalkonsulat i

Gdansk och Los Angeles, vilket enligt utskottets uppfattning i båda fallen

kommer att medföra förbättringar vad gäller Sverigefrämjandet i två, för

Sverige och svenskt näringsliv, viktiga geografiska områden.

Med det anförda betraktar utskottet motion U301 (m) besvarad.

Motionärerna bakom motion U303 (v) yrkande 1 förespråkar en översyn av

informationstillgången om Sverige och svensk politisk debatt vid

utlandsmyndigheterna och att behovet av modern teknisk utrustning prövas i det

sammanhanget.

Utskottet har inhämtat att ett flertal åtgärder har vidtagits inom

Utrikesdepartementet för att de förbättrade möjligheter till

informationsspridning som IT-utvecklingen har medfört skall kunna

tillgodogöras. Utöver sammanställningar av nyheter i svenska och utländska

medier har departementet såväl en extern som en intern hemsida, vilka

innehåller länkar till riksdagen och Information Rosenbad. Ett ständigt ökande

antal utlandsmyndigheter har som en del av datoriseringen givits möjlighet att

koppla upp sig till hemsidorna. Detta möjliggör en kontinuerlig bevakning av

aktuella politiska händelser i Sverige från de berörda utlandsmyndigheternas

sida. I sammanhanget kan dock framhållas att i flera länder där Sverige har

utlandsmyndigheter är den tekniska nivån på kommunikationssystemen sådan att

den inte tillåter tillgodogörande av den senaste kommunikationstekniken på IT-

området. Flera utlandsmyndigheter kommer därför även under de närmaste åren att

behöva lita till traditionell teknik.

Utskottet har vidare inhämtat att en översyn av arbetet med information i

aktuella politiska frågor och användningen av informationsteknik pågår i

Regeringskansliet och väntas blir avslutad i en första fas under första

halvåret 1998.

Utskottet finner att de initiativ som har tagits på området - och de åtgärder

som har genomförts - alla bidrar till att såväl den allmänna svenska politiska

debatten som specifika utrikespolitiska frågor, med hjälp av

informationstekniken, når ut till alltfler utlandsmyndigheter och till fler

människor snabbare än tidigare.

Utskottet anser därmed att motion U303 (v) yrkande 1 är besvarad.

Regeringen föreslår i proposition 1997/98:1 att en ny myndighet Svenska

institutet med uppgift att bedriva motsvarande verksamhet som Stiftelsen

Svenska institutet bildas vid tidpunkt under budgetåret som regeringen

bestämmer.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (yrkande 2).

Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Information om Sverige

i utlandet väl avvägt och tillstyrker propositionens belopp under

verksamhetsområde C.

D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor

Propositionen (s. 31-34)

Verksamhetsområdet omfattar stöd till utredningar och forskning om

nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor i vilket ingår stöd till

forskningsinstitutionerna SIPRI, Försvarets forskningsanstalt (FOA) och

Utrikespolitiska Institutet (UI).

Regeringen framhåller i propositionen att målsättningarna för

verksamhetsområdet är att:

- främja information och forskning på de nämnda forskningsområdena,

- tillförsäkra Utrikesdepartementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap vid

förhandlingar om nedrustning samt vid internationellt samarbete för att

motverka spridning av massförstörelsevapen.

Regeringen anför att målsättningarna för verksamhetsområdet har uppfyllts väl.

Syftet med anslaget D 1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska

området är att ge stöd till verksamhet som främjar svensk utrikespolitik,

framför allt vad gäller nedrustnings- och säkerhetspolitik. Exempel på bidrag

från detta anslag under innevarande budgetår är stöd för ett internationellt

seminarium om totalförbud mot antipersonella minor.

Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling föreslås för budgetåret 1998 uppgå till 9 miljoner kronor. Från

anslaget lämnas bidrag som organisationsstöd eller projektstöd till enskilda

organisationer. Stödet omfattar ämnesområdena nedrustning och

rustningskontroll, konflikthantering samt andra säkerhetspolitiska ämnen inom

ramen för ett vidgat säkerhetspolitiskt synsätt. Under budgetåret 1997 har stöd

utgått till tretton organisationer i form av organisationsstöd samt till drygt

hundra enskilda projekt. Regeringen anför i propositionen att uppställda mål

har uppfyllts väl samt att stödet har haft god spridningseffekt.

Anslaget D 3 utgör bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut, SIPRI. Institutet har till syfte att bedriva forskning

i konflikt- och samarbetsfrågor. Vad avser budgetåret 1998 menar regeringen att

SIPRI i ökande utsträckning bör finansiera sin verksamhet med externa bidrag.

Regeringen framhåller att trots ett minskat anslag har SIPRI väl uppfyllt

uppställda mål.

Syftet med anslaget D 4 Forskning till stöd för nedrustning och

internationell säkerhet är att tillföra Utrikesdepartementet teknisk och

vetenskaplig sakkunskap från Försvarets forskningsanstalt (FOA). Regeringen

framhåller att tillgång på teknisk och vetenskaplig expertis är en nödvändighet

för att Sverige aktivt skall kunna delta i det internationella arbetet för

nedrustning, rustningskontroll och främjande av internationell säkerhet. Vidare

menar regeringen att FOA bör anpassa sin verksamhet till den utveckling som

skett inom nedrustningsområdet genom kemvapenkonventionens ikraftträdande och

slutförandet av förhandlingarna om fördraget om fullständigt förbud mot

kärnsprängningar. Man bör vid anpassningen ta hänsyn till möjligheten av

kommande internationella förhandlingar om ett avtal om förbud mot produktion av

klyvbart material för vapenändamål.

Anslaget D 5 Utrikespolitiska institutet syftar till att främja intresse för

internationella frågor samt att öka kunskapen om detta ämne genom forskning och

information till allmänheten. Regeringen framhåller att institutet trots ett

minskat anslag väl uppfyllt målsättningarna för verksamheten. Vidare menar

regeringen att det är av fortsatt stor vikt att institutet även i högre grad

finner extern finansiering för att minska beroendet av statliga medel.

Motionen

I motion U307 (m) yrkande 6 begärs ett riksdagens beslut om att avveckla

anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling. Motionärerna menar att det inte är rimligt att enskilda

organisationer skall särbehandlas när det gäller verksamhet med denna

inriktning. I stället menar motionärerna att fria och frivilliga organisationer

bör få stöd enligt generella principer och inte styras med specialdestinerade

anslag, vilket kan skapa ett beroende av statsmakten och dess intentioner,

vilket inte är önskvärt.

Utskottets överväganden

Utskottet har i betänkande 1996/97:UU1 behandlat denna fråga och anförde därvid

följande:

Till grund för regeringens beslut om stöd till enskilda organisationer som är

verksamma med frågor rörande säkerhetspolitik och fredsfrämjande, ligger

förordningen (1993:983) om statligt stöd för information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Utskottet finner att bidrag

till verksamhet av detta slag ligger väl i linje med Sveriges allmänna

utrikespolitiska överväganden, där säkerhetspolitiska frågor har kommit att få

en allt större betydelse, i och med de omvälvande förändringarna i det

säkerhetspolitiska mönstret alltsedan Berlinmurens fall och Sovjetunionens

upplösning. Utskottet ser det som positivt att regeringen på detta sätt har en

möjlighet att stödja en verksamhet som ger viktiga bidrag till en ökad

förståelse av förändringar i vår omvärld.

Utskottet finner inte anledning att ändra dessa bedömningar.

Utskottet finner det vidare av särskild vikt att kunskap, intresse och

engagemang för frågor som rör global och europeisk säkerhet stimuleras. Med

tanke på den totala omfattningen av projekt som helt eller delvis finansieras

(organisationsstöd till drygt ett hundra enskilda projekt och till tretton

organisationer) är det klart att verksamheten inom området har en god

spridningseffekt.

Motion U307 (m) yrkande 6 avstyrks.

Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Nedrustnings- och

säkerhetspolitiska frågor väl avvägda och tillstyrker propositionens förslag

under verksamhetsområde D.

E Övriga utrikespolitiska frågor

Propositionen (s. 35-37)

I verksamhetsområdet ingår anslagen till Inspektionen för strategiska produkter

(ISP) samt Europainformation m.m.

ISP har erhållit uppgiften att vara nationell myndighet för den nya

kemvapenkonventionen, CWC, vilken trädde i kraft under 1997. Regeringen

framhåller att detta ställer nya krav på myndigheten, vilket medför att

tillräckliga resurser bör tillföras ISP för att de uppgifter som medlemskapet i

CWC medför skall kunna fullgöras.

Regeringens anslagsförslag avseende E 1 Inspektionen för strategiska

produkter för budgetåret 1998 uppgår till 15,8 miljoner kronor. Kostnaderna för

verksamheten täcks av avgifter, som redovisas mot särskild inkomsttitel på

statsbudgeten. Avgiften tas ut av de företag vars produkter omfattas av

kontrollen över krigsmateriel och varor med dubbla användningsområden.

Regeringens förslag avseende anslaget E 2 Europainformation m.m. uppgår till

7,8 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Regeringen framhåller vad gäller detta anslag att under 1998 kommer

information om unionens utvidgning att prioriteras. Informationen om resultatet

av EU:s medlemsländers regeringskonferens kommer även fortsättningsvis att vara

viktig.

Motionerna

I motion U303 (v) yrkande 8 efterlyser motionärerna en bred debatt om EU-

frågorna och menar att en sådan kan komma till stånd om bistånd i form av

projektbidrag för information och studier om Europas och unionens utveckling

utgår till frivilliga organisationer och stiftelser. Vänsterpartiet vill därför

höja anslaget E 2 Europainformation m.m. med 10 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag.

Motionärerna bakom motion U304 (c, v, mp, kd) framhåller att inför

folkomröstningen om svenskt medlemskap i Europeiska unionen fanns en livlig

debatt om det europeiska samarbetet men konstaterar att debatten i dag är svag.

Med tanke på avsaknad av en bred debatt om EU-frågorna och den okunskap som

råder, föreslår motionärerna att ett särskilt stöd skall inrättas till

informationsverksamhet som bedrivs av frivilliga organisationer och stiftelser.

Stödet bör utgå i form av projektbidrag för information och studier om Europas

och EU:s utveckling och bör administreras av UD, enligt motionärerna.

Motionärerna efterlyser ett förslag från regeringen i anslutning till den

ekonomiska vårpropositionen och menar att anslaget bör vara 10 miljoner kronor.

Motionärerna begär ett riksdagens tillkännagivande om vad som anförts om ett

anslag för information och studier om Europas och EU:s utveckling.

Även i motion U305 (s) anförs att intresset för att diskutera EU-relaterade

frågor bland allmänheten är på en anmärkningsvärt låg nivå. Motionären menar

att ett traditionellt svenskt och effektivt sätt att öka kunskap och engagemang

är att kanalisera resurser till folkrörelser och andra ideella organisationer

med intresse för EU-frågor och begär ett tillkännagivande om behovet av

resurser till folkrörelser och ideella organisationer för att bedriva EU-

information.

I motion U502 (s) framhålls att en stor del av den information om EU som

framkommer i medier har en negativ slagsida medan den utveckling som sker och

de diskussioner som Sverige är med och leder inom unionen sällan nämns. Därför

behövs mer information, menar motionären, och föreslår att nya

informationsvägar prövas. Omfattande utbildningsinsatser behövs både vad gäller

utvecklingen inom EU och konsekvenserna av att den ekonomiska och monetära

unionens tredje steg förverkligas. Motionären anför att medel för dessa

utbildningsinsatser bör kunna sökas av ideella organisationer och materialet

bör tillhandahållas av EU-sekretariatet inom Regeringskansliet.

Utskottets överväganden

I motionerna framhålls att den svenska debatten kring EU var livlig inför

folkomröstningen om medlemskapet och i anslutning till valet av ledamöter till

Europaparlamentet men att den sedermera har tunnats ut. Motionärerna menar att

en aktiv Europadebatt behöver stimuleras och anser att stöd till folkrörelsers

informations- och opinionsbildande verksamhet skulle kunna bidra till en mer

aktiv debatt kring EU-frågorna.

Sverige är sedan 1 januari 1995 medlem i Europeiska unionen. Med medlemskapet

följer både rättigheter och förpliktelser. Unionssamarbetet är inte statiskt

utan utvecklas ständigt. Under de närmaste åren står ett antal stora frågor på

unionens och dess medlemsländers agenda: att förstärka den inre marknaden,

ratifikation och genomförande av Amsterdamfördraget, medlemskapsförhandlingar

med kandidatländerna i Central- och Östeuropa, förhandlingar inför unionens

nästa flerårsbudget samt de reformfrågor som aktualiseras i detta sammanhang.

Det är frågor som kommer att få konse-kvenser både för Sverige som medlemsland

och för medborgarna.

Utskottet delar motionärernas bedömning att det är väsentligt att en

diskussion kring Europafrågorna äger rum i Sverige. I ett medlemsland sätter

Europapolitiken sin prägel på många områden i samhällslivet. Därför är det av

vikt att det finns en aktiv debatt i Europafrågorna. I denna har både

allmänhet, medier, intressegrupper och politiska partier en roll.

Redan i dag avsätter många organisationer medel för att bedriva

upplysningsverksamhet och opinionsbildning kring EU-frågorna. När Sverige är

medlem i EU är det naturligt att politiska partier och intressegrupper ser

opinionsbildning i EU-frågor som en normal och kontinuerlig del av verksamheten

och den politiska debatten. Utskottet menar att debatt förutsätter kunskap och

att det fortfarande finns ett behov av folkbildning inom detta område.

Utskottet ser lättillgänglig information och fördjupade kunskaper inom ramen

för folkbildningsinsatser som viktiga element i en strävan att EU-debatten blir

mer aktiv i Sverige. Det är likaså av vikt att Europadebatten förs i vida

kretsar. Det bör, enligt utskottets mening, därför vara möjligt att erhålla

projektbidrag från regeringen för informations- och kunskapshöjande insatser

och därvid bör särskild hänsyn tas till att insatserna har goda

spridningseffekter.

Utskottet anser att därmed är motionerna U305 (s) och U502 (s) besvarade.

Utskottet finner regeringens förslag vad gäller anslaget Övriga

utrikespolitiska frågor väl avvägt och tillstyrker propositionens belopp under

verksamhetsområde E.

I konsekvens härmed avstyrker utskottet motionerna U303 (v) yrkande 8 och U304

(c, v, mp, kd).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande dialogen mellan Utrikesdepartementet och enskilda

organisationer samt folkrörelser

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U220 yrkande 10 besvarad med vad

utskottet anfört,

2. beträffande resurser för projektexportsekretariatet inom UD

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U220 yrkande 17 besvarad med vad

utskottet anfört,

3. beträffande svensk diplomatisk närvaro i fransktalande västra

Afrika samt Sveriges representation i Kinshasa

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U302 yrkandena 1 och 2 besvarad med vad

utskottet anfört,

4. beträffande lokalanställdas möjligheter att göra studieresor till

Sverige

att riksdagen avslår motion 1997/98:U303 yrkande 2,

5. beträffande fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen

mellan handläggning av enskilda organisationer och marknadsföring av JAS

att riksdagen avslår motion 1997/98:U303 yrkande 6,

res. 1 (v, mp)

6. beträffande inrättande av ett generalkonsulat i Milano

att riksdagen avslår motion 1997/98:U306,

7. beträffande inrättande av ett generalkonsulat i Murmansk

att riksdagen avslår motion 1997/98:U801 yrkande 1,

8. beträffande utökade officiella kontakter med Taiwan

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:U627 yrkande 1 och 1997/98:U631 yrkande

2,

9. beträffande skattefrihet för Taiwans representation i Stockholm

att riksdagen avslår motionerna 1997/98:U627 yrkande 2 och 1997/98:U632

yrkandena 7,

res. 2 (m, fp, kd)

10. beträffande svensk representation i Taipei

att riksdagen avslår motion 1997/98:U632 yrkande 8,

res 3 (fp, kd)

11. beträffande Sveriges representation i Minsk

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U307 yrkande 1 (delvis) besvarad med vad

utskottet anfört,

res. 4 (m)

12. beträffande Sveriges representation i Wellington

att riksdagen avslår motion 1997/98:U307 yrkande 1 (delvis),

res. 5 (m, fp)

13. beträffande en översyn av Sveriges representation utomlands

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U307 yrkande 2 besvarad med vad

utskottet anfört,

14. beträffande anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 3 (prop. 1997/98:1

utgiftsområde 5 avsnitt 1) och med avslag på motionerna 1997/98:U210

yrkande 11, 1997/98:U303 yrkande 8 samt 1997/98:U307 yrkandena 4 och 6

(delvis) för budgetåret 1998 under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan anvisar anslag enligt kolumnen ?Utskottets

förslag? enligt den bilaga som är fogad till detta betänkande och med de

anslagsbenämningar och anslagstyper som framgår av bilagan,

15. beträffande regeringens förslag till mål för utgiftsområde 5

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 1 antar förslag till mål

för utgiftsområde 5 såsom de formuleras i propositionens avsnitt 2,

16. beträffande resurser till Nämnden för Sverigeinformation i

utlandet

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U301 besvarad med vad utskottet anfört,

17. beträffande informationstillgången vid utlandsmyndigheterna om

Sverige och svensk politisk debatt

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U303 yrkande 1 besvarad med vad

utskottet anfört,

18. beträffande bildande av ny myndighet Svenska institutet

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 2 antar regeringens

förslag,

19. beträffande anslaget D 2 Information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling

att riksdagen avslår motion 1997/98:U307 yrkande 6 (delvis),

res. 6 (m)

20. beträffande medel till folkrörelser och ideella organisationer

för EU-information

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:U304 förklarar motionerna

1997/98:U305 och 1997/98:U502 besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 25 november 1997

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Nils T

Svensson (s), Inger Koch (m), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil

Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v), Agneta Berndt (s),

Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd), Magnus

Johansson (s), Sonia Karlsson (s), Christina Axelsson (s) och Anders Ygeman

(s).

Reservationer

1. Fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen mellan handläggning av

enskilda organisationer och marknadsföring av JAS (mom. 5)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11 börjar med ?Som

utskottet har? och på s. 12 slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse:

Som har framhållits tidigare i detta betänkande menar utskottet, liksom

regeringen, att samarbetet med folkrörelser och enskilda organisationer inom

biståndsområdet är av särskild vikt. Utskottet anser emellertid att det är

beklagligt att Sveriges ambassader i Ungern, Brasilien, Chile och Filippinerna

ägnar tid och resurser till att marknadsföra JAS Gripen. Det är enligt

utskottets mening svårt att förena Sveriges engagemang för global nedrustning

med direkt marknadsföring av krigsmateriel för strid. Därför menar utskottet

att marknadsföringsinsatserna inom utrikesrepresentationen bör upphöra och

resurser i stället användas till att öka samarbetet med enskilda organisationer

och folkrörelser. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen mellan

handläggning av enskilda organisationer och marknadsföring av JAS

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U303 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Skattefrihet för Taiwans representation i Stockholm

(mom. 9)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson, Lars Hjertén (alla m), Karl-Göran

Biörsmark (fp) och Ingrid Näslund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?I avsaknad?

och på s. 14 slutar med ?yrkande 7.? bort ha följande lydelse:

Ett allt livligare utbyte äger rum mellan Taiwan och Sverige genom industri-

och handelsdelegationer och besök på regerings-, riksdags- och myndighetsnivå.

Även på andra områden såsom inom kultur, utbildning och forskning sker ett

livligt utbyte. Trots avsaknad av formella diplomatiska relationer mellan

Taiwan och Sverige har länderna högt utvecklade permanenta kontakter.

Exportrådets kontor i Taipei har en status på hög nivå med en skattefrihet och

viseringsrätt som är likvärdig med diplomatiska representationer. Motsvarande

uppgifter fullgörs i Sverige av Taiwans representationskontor i Stockholm, som

i realiteten fungerar som en utländsk ambassad.

Mot bakgrund av det ständigt växande utbytet mellan Sverige och Taiwan menar

utskottet att Sverige som en gest av goodwill bör ge Taiwans kontor i Stockholm

en skattemässig likabehandling med den som kommer exportkontoret i Taipei till

del och som sker för Taipei-representationerna i Tyskland, Frankrike och

Österrike. Det finns enligt utskottets uppfattning inga formella eller

praktiska skäl emot förslaget om skattefrihet. Regeringen bör skyndsamt vidta

de åtgärder som behövs för att denna fråga skall lösas på lämpligt sätt. Detta

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande skattefrihet för Taiwans representation i Stockholm

att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:U627 yrkande 2 och

1997/98:U632 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Svensk representation i Taipei (mom. 10)

Karl-Göran Biörsmark (fp) och Ingrid Näslund (kd) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Vad gäller?

och slutar med ?yrkande 8.? bort ha följande lydelse:

Det är vidare utskottets uppfattning att den svenska representationen i

Taipei bör förstärkas. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande svensk representation i Taipei

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U632 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Sveriges representation i Minsk (mom. 11)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Vad avser

Minsk? och slutar med ?besvarad i denna del.? bort ha följande lydelse:

Vad avser Minsk sker bevakningen av utvecklingen i Vitryssland genom

sidoackreditering från Moskva, vilket enligt utskottets mening inte är till

fyllest.

Vitryssland ligger inom Sveriges närområde, och den politiska utvecklingen i

landet har betydelse för stabiliteten i den östra delen av Östersjöregionen.

Sverige bedriver viss biståndsverksamhet i Vitryssland, inriktad på att stödja

de demokratiska krafterna i landet. Av dessa skäl är det angeläget att snarast

upprätta en ambassad för att försäkra svensk diplomatisk närvaro i Vitryssland.

Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande Sveriges representation i Minsk

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U307 yrkande 1 (delvis) som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Sveriges representation i Wellington (mom. 12)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson, Lars Hjertén (alla m) samt Karl-

Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Vad avser

Wellington? och slutar med ?i berörd del.? bort ha följande lydelse:

Vad gäller Wellington finner utskottet att arrangemanget med

sidoackreditering från Canberra, Australien, ej är tillfredsställande. En

svensk ambassad bör snarast upprättas i Nya Zeeland. Detta bör ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande Sveriges representation i Wellington

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U307 yrkande 1 (delvis) som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling (mom. 19)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 24 börjar med ?Utskottet

har? och på s. 25 slutar med ?yrkande 6 avstyrks.? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att fria och frivilliga organisationer bör få stöd enligt

generella principer och inte styras av specialdestinerade anslag. Utskottet

menar att en särbehandling av vissa organisationer, med utgångspunkt i deras

verksamhetsinriktning, skapar ett icke önskvärt beroende av statsmakten. Detta

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U307 yrkande 6 (delvis) som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

Resurser för projektexportsekretariatet inom UD (mom. 2)

Ingrid Näslund (kd) anför:

Det är med stor tillfredsställelse vi kristdemokrater noterar att regeringen

föreslår att UD:s projektexportsekretariat skall fortsätta med sin verksamhet

efter en treårig försöksperiod. Vi menar att projektexportsekretariatet, som

redan i dag spelar en betydelsefull roll när det gäller att bistå svenska

företag i deras ambitioner att konkurrera om de multilaterala institutionernas

stora inköp, äger stor potential i framtiden. Att utveckla sekretariatet

ytterligare finner vi därför vara av särskild vikt och betydelse och föreslår

sålunda att ytterligare resurser tillförs sekretariatet samt att frågan om den

organisatoriska tillhörigheten omgående löses.

Sveriges representation i Kinshasa (mom. 3)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Det är glädjande att den svenska ambassaden i Kinshasa nu åter skall öppnas.

Det var ett förhastat beslut att dra in den diplomatiska närvaron i Kinshasa,

något som nu lyckligtvis kommer att rättas till. I den mycket svåra politiska

och humanitära situation som Rwanda, Burundi och f.d. Zaire har gått igenom

under senare år hade det varit av stor betydelse om Sveriges ambassad i

Kinshasa hade varit bemannad med utsänd personal. Det hade underlättat

informationsinhämtning att på plats kunna bilda sig en uppfattning om möjliga

insatser samt varit ett stöd bl.a. för den omfattande humanitära verksamhet som

den svenska missionen bedrivit och fortfarande bedriver i området och inte

minst i regionen kring de Stora Sjöarna.

Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan

(mom. 14)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:

Den 20 november beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokrater

och Centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster

avseende 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens

utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november om ramar

för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 5.

För budgetåret 1998 förordar vi de förslag till anslagsfördelning som framgår

av Moderata samlingspartiets parti- och kommittémotioner.

Medel till folkrörelser och ideella organisationer för EU-information (mom. 20)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson anför:

För att underlätta för enskilda organisationer att inom ramen för

folkbildningsarbetet bidra till att fördjupa debatten om EU hos en bred

allmänhet är det viktigt att öronmärka en viss summa pengar för projektet.

Vänsterpartiet anser att 10 miljoner kronor bör avsättas för detta ändamål i

1998 års budget.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags-

fördelning.

--------------------------------------------------------------------

| | | |Avvikelser i förhållande till|

| | | | utskottets förslag |

-------------------------------------------------------------------

| | |Utskottets| | | | |

| | |förslag| (m) | (c) | (v) | |

--------------------------------------------------------------------

|A |Utrikesförvaltningen m.m. |

-------------------------------------------------------------------

|1 |Utrikesförvaltningen | 1 757 |+59 000 | | | |

| |(ram) | 629 | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|2 |Nordiskt samarbete (ram) | 1 452 | | + 1500 | | |

-------------------------------------------------------------------

|3 |Ekonomiskt bistånd till | 4 402 | | | | |

| |svenska medborgare i | | | | | |

| |utlandet m.m. (ram) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------

|B |Internationella organisationer |

-------------------------------------------------------------------

|1 |Bidrag till vissa |464 161| | | | |

| |internationella | | | | | |

| |organisationer (ram) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|2 |Nordiska ministerrådet |274 300| | | | |

| |(ram) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|3 |Organisationen för |24 400 | | | | |

| |ekonomiskt samarbete och | | | | | |

| |utveckling (OECD) (ram) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|4 |Fredsfrämjande verksamhet|143 409| -143 | | | |

| |(ram) | | 409[1] | | | |

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------

|C |

--------------------------------------------------------------------

|Information om Sverige i utlandet |

-------------------------------------------------------------------

|1 |Svenska Institutet (ram) |50 748 | | | |

-------------------------------------------------------------------

|2 |Övrig information om | 9 835 | | | | |

| |Sverige i utlandet (ram) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------

|D |Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor |

-------------------------------------------------------------------

|1 |Utredningar och andra | 2 259 | | | | |

| |insatser på det | | | | | |

| |utrikespolitiska området | | | | | |

| |(ram) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|2 |Information och studier | 9 000 |- 9 000 | | | |

| |om säkerhetspolitik och | | | | | |

| |fredsfrämjande utveckling| | | | | |

| |(ram) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|3 |Bidrag till Stockholms |20 324 | | | | |

| |internationella | | | | | |

| |fredsforskningsinstitut | | | | | |

| |(SIPRI) (obet) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|4 |Forskning till stöd för |10 262 | | | | |

| |nedrustning och | | | | | |

| |internationell säkerhet | | | | | |

| |(ram) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|5 |Utrikespolitiska |10 004 | | | | |

| |Institutet (obet) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|6 |Forskningsverksamhet av | 5 524 | | | | |

| |särskild utrikes- och | | | | | |

| |säkerhetspolitisk | | | | | |

| |betydelse (ram) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------

|E |Övriga utrikespolitiska frågor |

-------------------------------------------------------------------

|1 |Strategisk exportkontroll|15 801 | | | | |

| |(ram) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|2 |Europainformation m.m. | 7 800 | | -1 500 |+ 10 000| |

| |(ram) | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| |SUMMA | 2 811 | 2 717 | 2 811 | 2 821 | |

| | | 310 | 901 | 310 | 310 | |

| | | | (-93 | | (+10 | |

| | | | 409) | | 000) | |

-------------------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Bör överföras till utgiftsområde 7 enligt motion U307

yrkande 5. Motionen behandlas av finansutskottet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................4

Allmänt om utgiftsområdet...........................4

Propositionen avsnitt 2 (s. 7 13).................4

A Utrikesförvaltningen..............................5

Propositionen (s. 15 17)..........................5

Motionerna..........................................6

Utskottets överväganden.............................8

B Internationella organisationer...................16

Propositionen (s. 19 26).........................16

Utskottets överväganden............................20

C Information om Sverige i utlandet................20

Propositionen (s. 27 29).........................20

Motionerna.........................................21

Utskottets överväganden............................21

D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor......23

Propositionen (s. 31 34).........................23

Motionen...........................................24

Utskottets överväganden............................24

E Övriga utrikespolitiska frågor...................25

Propositionen (s. 35 37).........................25

Motionerna.........................................25

Utskottets överväganden............................26

Hemställan...........................................27

Reservationer........................................29

1. Fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen mellan

handläggning av enskilda organisationer och marknadsföring av JAS

(mom. 5)

29

2. Skattefrihet för Taiwans representation i Stockholm (mom. 9)30

3. Svensk representation i Taipei (mom. 10)........30

4. Sveriges representation i Minsk (mom. 11).......31

5. Sveriges representation i Wellington (mom. 12)..31

6. Anslaget D 2 Information och studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling (mom. 19)

32

Särskilda yttranden..................................32

Resurser för projektexportsekretariatet inom UD (mom. 2)32

Sveriges representation i Kinshasa (mom. 3)........32

Anslagen under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell

samverkan (mom. 14)

33

Medel till folkrörelser och ideella organisationer för EU-information

(mom. 20) 33