Bet. 1997/98:UU18

Utrikesutskottets betänkande

1997/98:UU18

Nordiskt samarbete 1997

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1997/98

UU18

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande dels regeringens skrivelse 1997/98:73

Nordiskt samarbete 1997, med huvudsaklig inriktning på verksamheten inom ramen

för Nordiska ministerrådet, dels Redogörelse till riksdagen 1997/98:NR1

Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under

1997. Utskottet behandlar även de motioner som väckts med anledning av dessa

samt vissa motioner från allmänna motionstiden. Samtliga motioner avstyrks

eller besvaras av utskottet. Utskottet föreslår att skrivelsen och redogörelsen

läggs till handlingarna. Till betänkandet är fogat en reservation och ett

särskilt yttrande.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 1997/98:73

1997/98:U51 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturens viktiga roll i det nordiska samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nordiskt samarbete när det gäller public service-television,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om audiovisuella tjänster och immateriella rättigheter i det

multilaterala investeringsavtalet (MAI),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att sätta världsmedborgarskapet före EU/EES-medlemskapet.

1997/98:U52 av Carin Lundberg och Ulf Kero (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordiskt samarbete

inriktat på nationella minoriteter.

1997/98:U53 av Marianne Samuelsson och Bodil Francke Ohlsson (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förstärkning av det nordiska samarbetet på energi- och miljöområdet.

Motion väckt med anledning av redogörelse 1997/98:NR1

1997/98:U62 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samarbete med parlamentariker från Estland, Lettland och Litauen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av fortsatt reformering av Nordiska rådet.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/98

1997/98:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det nordiska samarbetet och om förberedelserna inför det svenska

ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet,

1997/98:U411 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöfrågorna i säkerhetsarbetet.

1997/98:U701 av Elver Jonsson m.fl. (fp, c, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de fortsatta förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i

Nordiska ministerrådet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om informationsinsatserna under Sveriges ordförandeskapsperiod.

1997/98:U702 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om initiativ för att föra den nordiska debatten om välfärden vidare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finska språkets ställning i Sverige,

5. att riksdagen hos regeringen begär att de förändringar görs som erfordras

för att nordiska länders public service-kanaler skall kunna ses i andra

nordiska länder,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl Föreningen Norden

som andra organisationer verksamma på folklig nivå,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att verksamheten vid Arena Norden - som är en väsentlig del av den

nordiska informationen i Sverige - säkras.

Utskottet

Regeringens skrivelse 1997/98:73

För svensk del kom arbetsåret 1997 att till en betydande del präglas av

förberedelserna för det ordförandeskap i det nordiska regeringssamarbetet som

inletts från årsskiftet 1997-1998. Parallellt med att svenska

regeringsföreträdare aktivt deltog i samarbetet under det norska

ordförandeskapet för att skapa kontinuitet mellan ordförandeskapen, bedrevs en

omfattande intern process med inriktning på att lägga fram ett genomarbetat och

framåtsyftande svenskt program för 1998.

Grundvalen för detta program och för verksamheten i stort ligger fast sedan

det nordiska reformarbetet 1995. Regeringen redogjorde i 1997 års skrivelse

(1996/97:149) för detta reformarbete.

Nordiska stats- och utrikesministrar fortsatte under verksamhetsåret sin

aktiva och återkommande samverkan, både i distinkt nordiska sammankomster och i

anslutning till andra internationella möten.

Under 1998 tas nya initiativ från svensk sida för att utveckla det

utrikespolitiskt orienterade samarbetet. Ett möte mellan de nordiska

utrikesdepartementens/-ministeriernas statssekreterare hölls på svensk inbjudan

i februari, med syfte att förstärka dialogen mellan länderna som grund för

aktiv samverkan utåt där länderna finner en gemensam bas.

Den utrikes- och säkerhetspolitiska debatten i Nordiska rådets regi fortsatte

och intensifierades under verksamhetsåret 1997. I augusti arrangerade Nordiska

rådet i Helsingfors sin konferens om säkerheten i Norden och Nordens

närområden. Utrikes- och försvarsministrar m.fl. från nordiska och baltiska

länder medverkade.

Vid Nordiska rådets session i Helsingfors i november lämnades, som brukligt

sedan ungefär fem år, en utrikespolitisk redogörelse av ordförandelandets

utrikesminister. Som ett nytt inslag, vilket ytterligare understryker det

nordiska samarbetets internationalisering och breddning, lämnade den norske

försvarsministern en redogörelse för nordiskt försvarsrelaterat samarbete, med

de säkerhetspolitiska aspekter som tillhör försvarsministrarnas ansvars-område.

Samarbetet inom Norden

Arbetet med att följa upp och slutföra 1995 års reformarbete har fortsatt i

syfte att förnya och rationalisera samarbetet. Sverige har fortsatt att verka

för att effektivisera den verksamhet som finansieras över Nordiska

ministerrådets budget. Efter överenskommelser i Nordiska ministerrådet har

besparingar på sammanlagt 60 miljoner danska kronor gjorts på budgetramen under

åren 1996-1998.

Nordiska ministerrådets budget för 1997 uppgick till 703 miljoner danska

kronor. Budgetens viktigaste satsningsområde var kultur-, utbildnings- och

forskningssamarbetet, som svarade för nära hälften av utgifterna. Andra stora

samarbetsområden inom budgetens ram var ekonomi- och näringsområdet,

medborgarpolitik, miljö- och närområdessamarbetet.

Samverkan med frivilligorganisationerna, där Föreningen Norden intar en

särställning, är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet. Ministerrådet

har stöttat den verksamhet som bedrivs inom ramen för Nordens Folkliga

Församling, vilken omfattar ett stort antal nordiska frivilliga organisationer.

På det nationella planet har regeringen utvecklat kontakterna med Föreningen

Norden, både genom samarbete i projektform och genom att, i enlighet med

önskemål som uttalats i riksdagen, lämna ett särskilt ekonomiskt bidrag för

verksamheten vid föreningens informationsbutik Arena Norden i Stockholm.

Norden och Europa

Utvecklingen av den europeiska integrationen var en av utgångspunkterna för det

nordiska reformarbetet. Europafrågorna är som nämnts ett av huvudområdena för

det nordiska samarbetet och de har spelat en framträdande roll också under

verksamhetsåret 1997.

Inom EU är, på samma sätt som i Norden, den fria rörligheten för personer ett

av kärnområdena inom den inre marknaden. Avskaffandet av personkontrollen vid

gränserna mellan medlemsstaterna har dock inte kunnat förverkligas, eftersom

medlemsstaterna varit oeniga om huruvida den fria rörligheten enbart gäller EU-

medborgare eller också tredjelandsmedborgare som lagligen vistas inom EU.

För att påskynda avvecklingen av gränskontroller inom EU ingick några av EU-

länderna 1985 det s.k. Schengenavtalet och antog 1990 en tillämpningskonvention

som innebar att personkontrollerna mellan de deltagande länderna avvecklas. Det

operativa samarbetet inleddes i mars 1995.

I december 1996 anslöt sig Danmark, Sverige och Finland till

Schengensamarbetet. Norge och Island, som formellt inte kan bli medlemmar av

Schengensamarbetet eftersom de inte är EU-länder, fick samtidigt samarbetsavtal

med Schengen med samma materiella innehåll som anslutnings-avtalen. För att de

nordiska länderna skall kunna delta i det operativa samarbetet krävs, utöver

ratificering av dessa avtal, ett separat beslut om avskaffande av

personkontroller vid de inre gränserna. Ett sådant beslut beräknas kunna fattas

av Schengenländerna under år 2000.

Den fria rörligheten inom Norden kommer, när systemet verkar fullt ut, inte

enbart att gälla nordiska medborgare utan alla medborgare i Schengenländerna

liksom tredjelandsmedborgare som lagligen vistas inom Schengen-området.

Regeringens proposition (1997/98:42) om godkännande av Sveriges anslutning till

Schengensamarbetet överlämnades till riksdagen i december 1997. Riksdagen

behandlade under första halvåret 1998 propositionen i betänkande 1997/98:JuU15

och godkände därvid en svensk anslutning till Schengensamarbetet.

Norden och dess närområden

Utvecklingen i Nordens närområde och de omvälvande förändringarna i länderna på

andra sidan Östersjön var en av utgångspunkterna för reformeringen av det

nordiska samarbetet. Samarbetet med närområdet är ett av de prioriterade

områdena för det nordiska samarbetet, omfattande de tre baltiska länderna,

nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis.

Närområdesprogrammet genomförs i dialog med respektive samarbetspartner.

Överläggningar på ministernivå äger rum efter behov. De nordiska

samarbetsministrarna träffade de baltiska samarbetsministrarna i mars 1997 och

i februari 1998. De nordiska statsministrarna hade i samband med Nordiska

rådets session i november 1997 ett möte med sina kolleger från Estland,

Lettland och Litauen.

Huvudmålsättningen för programmet är att främja den demokratiska utvecklingen

och övergången till marknadsekonomi. Den översyn som gjordes av

närområdesprogrammet under 1996 utmynnade i en koncentration av de nordiska

insatserna till områden där de ger ett mervärde och bidrar till en bättre

samordning med andra insatser.

Svenskt ordförandeskap

Under år 1998 innehar alltså Sverige ordförandeskapet i det nordiska

regeringssamarbetet. Detta följer på det norska ordförandeskapet under år 1997

och avlöses av isländskt ordförandeskap år 1999.

Ordförandeskapet skall i princip innehas av samma land i alla samarbetsorgan

samtidigt, och omfatta både det formaliserade samarbetet inom Nordiska

ministerrådets ram och det samarbete som äger rum utanför denna ram (t.ex.

samarbetet inom utrikes-, försvars-, bistånds- och handelspolitiken).

Vid öppnandet av Nordiska rådets session i Helsingfors i november 1997

redogjorde statsministern för programmet för det förestående svenska

ordförandeskapet i det nordiska regeringssamarbetet under 1998.

Två breda initiativ skall prägla Sveriges ordförandeskap. De nordiska

länderna bör samverka närmare för ökad sysselsättning liksom för att göra

Norden och dess närområde till en ekologiskt hållbar region. Arbetet med dessa

två initiativ skall vara ömsesidigt förstärkande, få brett genomslag i

regeringssamarbetet och bli en angelägenhet över sektorsgränser. Arbetet skall

också genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

Ordförandeskapet avser också att under 1998 föra vidare ett antal initiativ

som Norge tagit som ordförande under 1997. Dessa gäller bl.a. gemensamma

åtgärder för barn och unga, särskilt inom områdena kultur, utbildning och

forskning samt genomförandet av ett nordiskt ministermöte kring IT-frågor.

De frågor i övrigt där Sverige vidare vill bidra till att föra arbetet framåt

under 1998 är bl.a. följande:

- Insatser för ökad språkförståelse inom Norden genom aktiv uppföljning av

rapporten Det umistelige med en ambition att utveckla formerna för ökat TV-

samarbete, allt inom ramen för en fortsatt stark prioritering av kultur,

utbildning och forskning över den nordiska budgeten.

- Utarbetande av en handlingsplan för det nordiska kultursamarbetet.

- Vidgad nordisk samverkan i närområdet för att bidra till att främja

demokrati, stabilitet samt ekologisk, ekonomisk och social utveckling för

hela den region som omfattar Norden, Östersjön, Barents och Arktis.

- Förslag till ett nytt nordiskt program för forsknings- och

utvecklingssamarbete.

- Fortsatt energipolitiskt samarbete för att säkra stabil tillgång till energi

samtidigt som energisystemen tillmötesgår kravet på en bärkraftig utveckling

i hela Norden och kring Östersjön.

- Nordisk samverkan för att analysera och värdera välfärdssamhällets utveckling

mot bakgrund av den tvärsektoriella genomlysning som gjorts inom Nordiska

ministerrådet under 1996-1997.

- Förbättra dialogen om den ekonomiska politiken, där en viktig aspekt är att

vidmakthålla och säkra den konsolidering av de offentliga finanserna som är

en förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling.

- En nordisk handlingsplan för konsumentpolitiken utarbetas, som kan ge

förutsättningar för bättre genomslag för nordiska ståndpunkter vid

utformningen av EU:s konsumentpolitik.

- Ökade insatser för förebyggande och bekämpande av brottslighet, särskilt

organiserad brottslighet inklusive mc-kriminalitet, ekonomisk brottslighet

och sexuellt utnyttjande av barn.

- Stärkt samverkan med frivilligorganisationer för förverkligande av det

beredningsarbete som nu pågår inom Nordiska ministerrådet.

- Fortsatt målmedveten satsning på nordisk samverkan inom det

försvarsrelaterade området, bl.a. för att förverkliga försvarsministrarnas

handlingsprogram för nordiskt försvarsmiljösamarbete.

Nordiskt samarbete på sektorsnivå

Kultur och media

Tyngdpunkten i kultursamarbetet ligger på samarbetet inom Norden. Samarbetet

bygger på den värdegemenskap som finns mellan de nordiska länderna och som

manifesteras i den kulturella och språkliga gemenskapen.

Satsningarna på kulturområdet innefattar områden som film- och

mediasamarbete, språksamarbete, konstnärligt samarbete, folkligt

kultursamarbete, nordisk profilering i utlandet och Nordiska kulturfondens

verksamhet.

Nordiska kulturfonden har inom sin verksamhet gett stöd till projekt som riktar

sig till barn och unga samt konst och kulturförmedling inom Norden i form av

t.ex. festivaler, utställningar och turnéer.

De fyra konstkommittéerna, Nordiska litteratur- och bibliotekskommittén

(Nordbok), Nordiska musikkommittén (NOMUS), Nordiska konst- och

konstindustrikommittén samt Teater och dans i Norden, har genom sina nätverk,

seminarier och olika stödformer verkat för att sprida kunskap om nordisk konst.

Språket är en av förutsättningarna för att kunna ta del av det gemensamma

kulturarvet. Nordboks verksamhet kännetecknas av utveckling av samarbetet på

litteratur- och folkbibliotekens område. Översättningsstödet, vilket för år

1997 uppgick till 2,4 miljoner danska kronor, bidrar till den nordiska

litteraturens tillgänglighet.

I mars 1997 hölls Nordiska rådets temakonferens i Oslo om Nordisk kultur

under internationell press. Konferensen samlade parlamentariker, forskare och

kulturarbetare och hade en bred uppslutning på ministernivå. Frågor som

diskuterades på konferensen var bl.a. de små språkens ställning och kulturen i

informationssamhället.

Kulturministrarna höll i juni 1997 ett särskilt möte om samarbetet inom

medieområdet varvid man bl.a. beslutade att förbättra samarbetet på

ministernivå i ett EU-perspektiv. Ett allmänt nordiskt TV-utbyte har under lång

tid diskuterats inom ramen för det nordiska samarbetet. Det är av stort

kulturellt värde att göra det möjligt för invånare i de nordiska länderna att

få kontakt med varandras kultur och vardag. Ett bra sätt att åstadkomma detta

är att kunna ta del av de nordiska grannländernas TV-utbud. Detta främjas bäst

genom att de nationella TV-bolagen ges goda möjligheter att utvecklas i den

digitala framtiden. De nordiska TV-bolagen har under 1997 inlett ett arbete för

att utarbeta principerna för samarbetet och gemensamma specifikationer för

distribution av digital-TV. En utgångspunkt för de nordiska insatserna inom

medieområdet är att satsningar både på nationella produktioner och nordiska

samproduktioner är en av förutsättningarna för att de nordiska medierna skall

behålla ställningarna i den hårdnande konkurrensen.

Nordiska Film- och TV-fonden stöder produktion och distribution av film och TV

i Norden. Fonden bygger på ett avtal mellan nio nordiska TV-bolag, fem

nationella filminstitut och ministerrådet. Under de senaste fem åren har fonden

stött produktionen av drygt 200 filmer och TV-serier.

Aktuella EU-frågor anmäls regelbundet på ministerrådets och

ämbetsmannakommitténs möten. EU:s mediesamarbete utgår från vissa gemensamma

direktiv och stödprogram. Ministerrådet anser att det nordiska samarbetet är av

yttersta vikt på medieområdet, både i förhållande till EU/EES samt andra

internationella organisationer, i syfte att uppnå gemensamma lösningar på

nationell och nordisk nivå. Ministerrådet vill föra en aktiv politik för att

tillvarata nordiska intressen på medieområdet.

I juni 1997 genomfördes en stor kulturfestival - Northern Encounters - med

musik som mittpunkt i Toronto, Kanada. Kring olika musikaliska inslag

grupperades litteraturuppläsningar och konst- och hantverksutställningar.

Festivalen engagerade deltagare från samtliga åtta länder runt Polcirkeln.

Fjortonhundra konstnärer medverkade varav två tredjedelar från de nordiska

länderna.

Det kulturella samarbetet inom närområdet bedrivs i enlighet med den

kulturplan som antagits av Nordiska ministerrådet, Kulturens tredje pelare - 47

rekommendationer för det nordiska kultursamarbetet med Baltikum och nordvästra

Ryssland. Planen utgår från ett brett kulturbegrepp och koncen-treras till ett

fåtal insatsområden. Ett mål är att utbytet skall vara ömsesidigt och att

insatserna även skall nå till regioner där kulturutbytet är begränsat. De

nordiska informationskontoren deltar i kulturförmedlande aktiviteter i sina

respektive länder. Utöver de kulturaktiviteter och kulturutbyten som kontoren

anordnar inom ramen för sina egna medel genomförs särskilda, större projekt.

Under 1997 hölls kulturfestivaler i samtliga baltiska länder.

Utbildning och forskning

Det övergripande målet för sektorn är att stärka och utveckla den nordiska

utbildnings- och forskningsgemenskapen. Styrande för insatserna inom sektorn

har under år 1997 varit Nordiska rådets rekommendationer rörande budgeten för

det aktuella året samt det norska ordförandeskapets prioriteringar för samma

år.

Utbildnings- och forskningssektorn är det resursmässigt sett största

nordiska samarbetsområdet. År 1997 disponerade sektorn i runda tal nära 200

miljoner danska kronor. Den övervägande delen av medlen går till generella

stödordningar, nätverksaktiviteter, tidsbegränsade projekt och nordiska

institutioner.

Språksamarbetet, som i princip berör samtliga sektorer inom det nordiska

samarbetet, gavs högsta prioritet i reformrapporten Nordiskt samarbete i ny tid

från år 1995. En rad förslag i syfte att stärka språksamarbetet har därefter

lagts fram i rapporten Det umistelige i juni 1996. Ministerrådet tillsatte

under år 1997 en särskild arbetsgrupp med representation även för

kultursektorn, med uppgift att dels utarbeta förslag till övergripande

policy/riktlinjer för det framtida nordiska språksamarbetet, dels kartlägga och

komma med förslag till en struktur för detta samarbete. Gruppens förslag väntas

föreligga i juni 1998.

Under år 1997 påbörjade en ny institution, Nordens Institut i Finland, sin

verksamhet. Den nya institutionen har till uppgift att i Finland sprida

kännedom om övriga nordiska länders språk och kultur samt att till det övriga

Norden förmedla kunskap om det finska språket och Finlands kultur.

Inom sektorn arbetar vidare en rådgivande IT-policygrupp. Under år 1997

gjorde kultur-, utbildnings- och forskningsministrarna, på rekommendation av

gruppen, ett gemensamt uttalande om upphovsrätt i den digitala miljön.

Ministrarna framhöll i sammanhanget att det var viktigt att åstadkomma balans

mellan upphovsrättshavarnas intressen och det allmännas behov av tillgång till

information. Uttalandet skall ses mot bakgrund av EU-kommissionens pågående

arbete med samma fråga.

Utbildnings- och forskningsministrarna har även under år 1997 använt sina

möten för samråd om EU-frågor. Bl.a. har utformningen av EU:s femte ramprogram

diskuterats.

Två av EU:s nuvarande utbildningsprogram, Socrates och Leonardo da Vinci, som

avser skola och högre utbildning respektive yrkesutbildning, avslutas med

utgången av år 1999. Nordiska ministerrådet tillsatte mot den bakgrunden under

år 1997 en arbetsgrupp, som skulle diskutera och utbyta erfarenheter inför

nästa generations utbildningsprogram. Europeiska kommissionens arbete med att

ta fram ett idédokument om de nya programmen blev emellertid försenat. Gruppen

kommer därför fortsätta sitt arbete även under första delen av år 1998.

På svenskt initiativ håller nu ett europeiskt skoldatanät på att upprättas.

Samtliga nordiska länder medverkar i projektet.

Nordiska ministerrådets stipendieordning för Baltikum och Nordvästra Ryssland

har utvärderats under år 1997. Det konstateras i utvärderingsrapporten att

stipendieordningen har fungerat väl. Samtidigt förelås dock vissa förändringar.

Nordiska ministerrådet har uppdragit åt styrelsen för den nordiska

stipendieordningen för Baltikum och nordvästra Ryssland att ge sin syn på hur

rapportens förslag till förändringar kan genomföras inom den nuvarande

ordningen.

Ett från början treårigt handlingsprogram Teacher training in the Baltic

States 1995-97 beräknas bli avslutat och evaluerat under år 1998. Programmet,

som bygger på de baltiska ministeriernas gemensamma prioriteringar, är inriktat

på utbildning för demokratiskt skolledarskap, språk- och yrkeslärarutbildning,

läroplansutveckling samt användning av IT för inlärning, kommunikation och

distansutbildning. Nordiska ministerrådet har ställt sammanlagt nio miljoner

danska kronor till programmets förfogande.

I december 1997 träffades de nordiska utbildnings- och forskningsministrarna

och deras baltiska kolleger på nytt för att diskutera ett nytt

samarbetsprogram.

Miljö

Samtliga nordiska länder har höga ambitioner på miljöområdet och har kommit

långt i arbetet med att åtgärda många av de nationella miljöproblemen. Länderna

lägger också stor vikt vid att hantera regionala och globala miljöproblem genom

att delta och påverka den internationella miljöpolitiken och då särskilt den

europeiska miljöpolitiken genom EU.

Det nordiska samarbetet inom miljösektorn har som utgångspunkt

målsättningarna i den nordiska miljöskyddsstrategin, som är fastlagda till år

2000. Det innebär bl.a. att högsta möjliga ambitionsnivå skall gälla för det

nordiska miljösamarbetet i förhållande till miljöarbetet inom EU. Viktiga

EU/EES-frågor tas regelbundet upp på såväl ministermöten som vid

ämbetsmannakommitténs möten. Särskild vikt läggs vid att nordiska

prioriteringar reflekteras i EU:s miljöhandlingsprogram och att miljöhänsyn

inkluderas i EU:s sektorsprogram, bl.a. genom ökad användning av ekonomiska

styrmedel.

Miljösektorns budget uppgick totalt till 37,5 miljoner danska kronor, varav

ca 14 miljoner danska kronor avser verksamheter i närområdet inklusive Arktis,

bl.a. 10 miljoner danska kronor till NEFCO (Nordiska

miljöfinansieringsbolaget).

Den särskilda miljölåneordningen (MIL) inom ramen för Nordiska

Investeringsbankens (NIB) verksamhet har blivit operativ och de första

kreditbesluten som togs under 1997 avsåg dels Vodokanal i Ryssland, dels

låneramar till Lettland och Litauen. I Vodokanalprojektet, som är en av de

största enskilda föroreningskällorna till Östersjön, samverkar NIB med andra

internationella finansinstitut.

Miljösektorns projektverksamhet har i huvudsak bedrivits dels i fem fasta

arbetsgrupper, dels i ett antal tvärsektoriella grupperingar.

Projektverksamheten under de fasta arbetsgrupperna omfattar hav- och

luftfrågor, miljöövervakning och data, natur och friluftsliv, kemikalier samt

renare teknik. Den har till betydande del varit inriktad på att ta fram

förhandlingsunderlag och förbereda nordiska initiativ i det vidare europeiska

och internationella förhandlingsarbetet.

Ekonomi och näring

Utvecklingen inom energiområdet i de nordiska länderna och internationellt har

medfört ett ökat behov av nordiskt samarbete om energifrågor. Det gäller

särskilt frågor om möjligheterna att utveckla en bärkraftig energiförsörjning

omkring Östersjön och ett samarbete om Östersjöfrågor, förhållandet till

klimatfrågan och frågor om den nordiska elmarknaden och samspelet med den inre

marknaden i EU/EES. Målsättningen är att främja en effektiv, konkurrenskraftig

och miljövänlig energiförsörjning i Norden och dess närområde. Samarbetet drivs

till största delen i projektform i arbetsgrupper.

Det övergripande målet för det nordiska näringspolitiska samarbetet är att

bidra till att främja näringslivets konkurrenskraft och därigenom skapa goda

villkor för sysselsättning och tillväxt.

Samarbetet koncentreras till aktuella näringspolitiska problemställningar i

de nordiska länderna, främst på områden där nordiskt samarbete ger ett nordiskt

nyttovärde utöver övriga nationella insatser.

Det nordiska regionalpolitiska samarbetet baseras på ett program för perioden

1995-1999. Under 1997 har tyngdpunkten i arbetet legat på gränsregio-nalt

samarbete, forsknings- och utredningsarbete, kunskaps- och erfarenhetsutbyte,

och på sektorssamarbete, främst med jordbrukssektorn.

De åtta programmen för mellanregionalt samarbete (INTERREG) -

Öresundsregionen (Sverige, Danmark), Ett gränslöst samarbete, Inre

Skandinavien, Nordens Gröna Bälte (Sverige, Norge), Skärgårdssamarbetet

(Sverige, Finland), Kvarken/Mittskandia, Nordkalotten (Sverige, Finland, Norge)

och Barents (Sverige, Norge, Finland, Ryssland) - som sammantagna omfattar 1,07

miljarder kronor av offentliga medel, varav hälften kommer från EU:s

strukturfonder, har fullt ut kommit i gång under året.

Verksamheten inom området jord- och skogsbruk har också under år 1997

bedrivits inom ramen för det handlingsprogram för jord- och skogsbrukssamarbete

1996-2000, som antogs år 1995. Huvudinriktningen av det nordiska samarbetet

inom jord- och skogsbrukssektorn omfattar samarbete kring frågor av centralt

intresse för Norden, samarbete inom Nordens närområden och samarbete för att

stödja de nordiska ländernas deltagande i internationella organ.

Verksamheten inom fiskeområdet under år 1997 har bedrivits inom ramen för det

samarbetsprogram för det nordiska fiskerisamarbetet 1997-2000, som antogs av

fiskeriministrarna i augusti 1996. De överordnade riktlinjer som utgör grunden

för det nordiska fiskerisamarbetet är att bidra till utvecklingen av de

nordiska ländernas fiskerinäring, att skydda de nordiska ländernas ekosystem

och att bidra till ett balanserat uttag av havets levande resurser.

Under år 1997 lade bostadsministrarna fram en ny handlingsplan, avsedd att

gälla programperioden 1998-2001. I denna prioriterades tre områden: det

bostadssociala området, en bärkraftig utveckling i byggande och boende och

insatser för närområdet.

En arbetsgrupp tillsatt av de nordiska transport- och trafikministrarna lade

i april 1997 fram en rapport - Nordisk infrastruktur - om den nordiska

transportinfrastrukturen och dess särskilda förutsättningar. I rapporten

beskrivs och analyseras de viktigaste transportkorridorerna för vägtrafik,

järnvägstrafik, sjöfart och - översiktligt - luftfart inom och mellan de

nordiska länderna samt till de nordiska närområdena. Nya prioriteringar,

baserade på nationella planer för investeringar i infrastrukturen samt EU:s

planer och riktlinjer för det transeuropeiska transportnätverket presenteras i

rapporten. Transport- och trafikministrarna beslöt att översända rapporten till

Nordiska rådet för orientering och för eventuella kommentarer. Rapporten

presenterades vidare på den tredje ministerkonferensen om paneuropeiska

transportkorridorer i Helsingfors i juni 1997.

De nordiska ekonomi-/finansministrarna har ett starkt intresse av en

kontinuerlig dialog om viktiga ekonomisk-politiska frågor. Detta rör såväl den

ekonomiska politiken i respektive land som den internationella utvecklingen i

stort.

Vid de två nordiska finansministermöten som ägde rum under 1997 behandlades

EU- och EMU-frågor, bl.a. EMU:s inverkan på den nordiska ekonomin och det

nordiska samarbetet. Detta har skett i form av informella diskussioner.

Nationella utredningar om EMU såväl som beslut och förberedelser i ämnet i EU-

medlemsländerna har redovisats.

Det nordiska samarbetet i närområdet kanaliseras i huvudsak genom Nordiska

Investeringsbanken (NIB) i Helsingfors. Både Polen och Estland är sedan

tidigare inkluderade i NIB:s internationella utlåning och hösten 1996 beslöt de

nordiska statsministrarna att upprätta den särskilda nordiska ordningen för

miljöinvesteringslån (MIL) på 100 miljoner ecu vid NIB. Genom upprättandet av

MIL kan NIB medverka i miljöutlåning till samtliga länder i närområdet.

Det baltiska investeringsprogrammet (BIP) är ett samnordiskt projekt som

administreras av NIB och European Bank for Reconstruction and Development

(EBRD). Syftet är att kanalisera dels tekniskt bistånd, dels kapital till de

baltiska länderna och därigenom skapa gynnsamma förutsättningar för lokala

investeringar. Ett centralt inslag i BIP har varit upprättandet av nationella

investeringsbanker i varje baltiskt land. BIP var i den första fasen 1992-1995

på totalt ca 100 miljoner ecu.

Medborgarpolitik

Ett samarbetsprogram för perioden 1995-2000 ligger till grund för det nordiska

samarbetet på det arbetsmarknadspolitiska området. Samarbetsprogrammet

framhåller kampen mot arbetslöshet som ett viktigt område för det nordiska

samarbetet. Ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten är särskilt

prioriterade områden. Ministerrådet har bl.a. tagit initiativ till studier, där

ungdomars anknytning till arbetsmarknaden varit i fokus. Ett annat prioriterat

området är en fortsatt utbyggnad av ett nordiskt förmedlingssamarbete.

Till grund för det nordiska regeringssamarbetet på social- och

hälsovårdsområdet finns dels ett samarbetsprogram som löper till år 2000, dels

ordförandeskapets prioriteringar. Samarbetet har till övervägande del skett

inom sektorns sju institutioner och permanenta verksamhet i övrigt. Även i

framtiden kommer tyngdpunkten att ligga på institutionerna. Nya projekt och

samarbetsområden skall enligt samarbetsprogrammet i största möjliga

utsträckning förankras i dessa.

På livsmedelsområdet är det Ämbetsmannakommittén för livsmedelsfrågor (ÄK-

Livs) som har ansvar för det nordiska samarbetets förverkligande i praktiken.

Utöver principiella frågor, kretsar arbetet kring dels fleråriga projekt som

t.ex. systematisk utvärdering av potentiellt skadliga komponenter i livsmedel,

dels dagsaktuella frågor som olika åtgärder inom området kontroll av livsmedel

och genomförande av EG:s regelverk. Det yttersta målet är att skydda

konsumenten mot hälsofarliga produkter och fusk i livsmedelshanteringen.

Samarbetet i livsmedelsfrågor är indelat i fem sakområden: toxikologi,

mikrobiologi, kost och näring, lagstiftning och livsmedelskontroll. Dessutom

fungerar samarbetet med de baltiska länderna inom den gemensamma arbetsgruppen

NordBalt. Här diskuteras framför allt kontrollfrågor. I NordBalt deltar de tre

baltiska staterna på samma villkor som de nordiska länderna, med lika många

medlemmar och med fullt deltagande i planering och genomförande av möten och

projekt.

Det nordiska samarbetet på det konsumentpolitiska området sker mellan

konsumentministrarna inom Nordiska ministerrådet. Under ministerrådet samordnas

frågorna av en ämbetsmannakommitté (ÄK-Konsument). Ansvaret för samordningen

inom kommittén delas mellan ordförandelandet och det kommande ordförandelandet.

Arbetet inom kommittén fördelas på tre styrgrupper, en för ekonomi och

information, en för juridiska frågor och en för produktfrågor.

Till grund för samarbetet inom jämställdhetsområdet ligger ett program för

det nordiska jämställdhetssamarbetet för perioden 1995-2000. Programmet

kompletteras med en årlig handlingsplan.

Samarbetet ligger väl i linje med den svenska jämställdhetspolitiken. Arbetet

koncentreras till verksamhet som främjar kvinnors och mäns lika tillgång till

de politiska och ekonomiska beslutsprocesserna, kvinnors och mäns lika

ekonomiska ställning och inflytande, inte minst i fråga om ett lönsamt och

jämställt arbetsliv. Vidare prioriteras verksamhet som dels förbättrar

möjligheterna för såväl kvinnor som män att förena föräldraskap och

förvärvsarbete, dels påverkar den europeiska och övriga internationella

utvecklingen på jämställdhetsområdet.

Redan år 1996 antogs ett samarbetsprogram för lagstiftningsområdet. Detta har

varit vägledande för samarbetet under 1997. Samarbetsprogrammet kompletteras

med årliga handlingsplaner där det anges vilka sakområden som skall prioriteras

under ett verksamhetsår. Den handlingsplan som antogs i juni 1997 lyfter fram

tio områden av olika karaktär och med olika politisk dignitet. Vissa områden

har relevans endast för lagstiftningssamarbetet inom Norden, andra är

betydelsefulla för samarbetet med EU/EES och närområdena.

De nordiska regeringarnas samrådsgrupp för flyktingfrågor (NSHF) har under

1997 års svenska ordförandeskap haft tre möten. I anslutning till två av dessa

har inbjudits till möte på ministernivå. Tid har avsatts för diskussioner med

representanter för FN:s flyktingkommissarie och för International Organization

for Migration. Under 1998 ansvarar Danmark för ordförandeskapet i

samrådsgruppen.

Samrådsgruppens funktion att utbyta information, bidra till gemensamma,

nordiska hållningar och samstämt internationellt agerande har vidareförts under

året. Särskilda arbetsgrupper har behandlat olika frågor inför mötena i

samrådsgruppen.

Det nordiska samarbetet i ungdomsfrågor bereds inom ramen för Nordiska

ungdomskommittén, som lyder under kulturministrarna. Nordiska ungdoms-kommittén

är ministerrådets rådgivande och koordinerande organ i nordiska och

internationella barn- och ungdomspolitiska frågor och innehåller representanter

från såväl myndigheter som från ungdomsorganisationer. Kommittén har bl.a. i

uppgift att fördela stöd till ungdomars nordiska samarbete, att koordinera

nordisk ungdomsforskning och att följa upp arbetet med barn- och

ungdomspolitiska frågor inom alla Ministerrådets sektorer.

Försvarsrelaterat samarbete

För första gången i Nordiska rådets 45-åriga historia diskuterades

säkerhetspolitiska frågor vid rådets tvådagarskonferens i Helsingfors i augusti

1997 under temat Säkerhet i Norden och Nordens närområde. Björn von Sydow blev

den förste svenske försvarsminister någonsin som tagit till orda i Nordiska

rådet genom sitt inledningsanförande. Genom konferensen stimulerades dialogen i

hithörande frågor mellan berörda parlament och regeringar. Förutom de nordiska

länderna deltog även Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Tyskland och Polen

samt representanter för EU och Nato.

Vid Nordiska rådets 49:e session i november 1997 lämnade den norske

försvarsministern en redogörelse för nordiskt försvarsrelaterat samarbete, med

de säkerhetspolitiska aspekter som tillhör försvarsministrarnas ansvars-område.

Vid den 50:e sessionen i november 1998 är det Sveriges uppgift att lämna

motsvarande redogörelse.

Slutet på kalla kriget har gjort det möjligt för de nordiska länderna att

samarbeta kring försvars- och säkerhetspolitiska frågor med helt nya

förutsättningar. Varje år hålls två nordiska försvarsministermöten. Nästa möte

hålls i Sverige i april 1998. Vid dessa möten diskuteras aktuella försvars- och

säkerhetspolitiska frågor av gemensamt intresse. Ett aktivt utbyte mellan de

nordiska länderna bidrar bl.a. till kunskapsöverföring samt möjlighet till att

vid behov agera gemensamt i andra forum. Försvarsministermötena föregås av

möten på departementsråds- och statssekreterarnivå. Ett fördjupat tankeutbyte

har också utvecklats mellan de parlamentariska organ och politiska utredningar

som i de olika länderna bereder försvars- och säkerhetspolitiska frågor.

Under hösten 1997 har berörda myndigheter under Försvarsdepartementet haft i

uppdrag att se över olika möjligheter att utöka eller fördjupa det bilaterala

och det multilaterala försvarsrelaterade samarbetet med de nordiska länderna.

Det har bidragit till att ytterligare aktivera samarbetet inom ett antal

försvars- och säkerhetspolitiska områden.

Kärnan i det nordiska säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet utgörs

i dag främst av verksamhet inom det fredsfrämjande området. Detta samarbete -

det s.k. NordSamFN - startades under 1960-talet med syfte att samordna nordiska

fredsbevarande insatser av traditionell karaktär inom ramen för FN. För de

truppbidragande länderna betydde det rent praktiskt att man ställde styrkor

till FN:s förfogande och att FN skulle hantera inriktning, logistik och

omkostnader för operationerna. Utvecklingen har dock gått mot alltmer

komplicerade och varierade operationer. FN är heller inte längre den enda aktör

som genomför sådana operationer. Nato och Västeuropeiska unionen (VEU) spelar

jämte Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) sina olika

roller inom området fredsfrämjande verksamhet. NordSamFN ansågs otillräckligt

för den alltmer omfattande fredsfrämjande verksamheten och avvecklades i och

med 1997 års utgång.

Under 1997 etablerades ett nytt forum, NORDCAPS (Nordic Coordinated

Agreements for Military Peace Support). Syftet med den nya strukturen är att

förbättra de nordiska ländernas förmåga att agera gemensamt inför beslut om och

vid deltagande i fredsoperationer. NORDCAPS bidrar till ett intensifierat

informationsutbyte och ett fördjupat utbildnings- och materielsamarbete. När

ett beslut har fattats om en gemensam insats skall NORDCAPS säkerställa att

samordningen och igångsättandet blir effektivt när den nordiska insatsen väl

genomförs. Ett exempel på ett framgångsrikt nordiskt samarbete är den nordisk-

baltiska brigaden i Bosnien.

Nordic Peace är en årligt återkommande övning inom ramen för Partnerskap för

fred (PFF). Under 1997 stod Norge som värd för övningen och under 1998 kommer

Sverige att anordna en Nordic Peace-övning. De nordiska och de baltiska

länderna är inbjudna och övningen kommer att centreras kring civilmilitär

samverkan i internationella insatser.

Sverige har, tillsammans med Danmark, Finland och Norge, sedan 1992 lämnat

stöd inom Försvarsdepartementets område till Estland, Lettland och Litauen. De

tre länderna håller alla på att bygga upp försvar, gränsbevakning och andra

säkerhetsfunktioner. De nordiska länderna stöder på olika sätt upprättandet av

för en stat normala säkerhetsfunktioner.

Man samarbetar också kring uppbyggandet av en gemensam baltisk bataljon

(BALTBAT) för fredsfrämjande verksamhet. Under 1997 har även ett samarbete

påbörjats för att upprätta en för de baltiska staterna gemensam marin enhet

(BALTRON).

I samband med Nordiska rådets 49:e session presenterade Sverige ett initiativ

rörande ett flerårigt nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram. Under

vintern och våren 1997-1998 förs en dialog med de nordiska länderna rörande

tänkbara intressanta forskningsprojekt inom det säkerhetspolitiska fältet.

Under hösten 1998 planeras de reella forskningsprojekten att starta.

Redogörelsen

Efter de stora organisatoriska reformer som företagits i och med besluten vid

sessionen 1995 och under det fortsatta arbetet under presidiets ledning 1996

har Nordiska rådet nu börjat uppnå den stadga och flexibilitet som krävs för

att anpassa verksamheten till dynamiken i de nordiska samhällena och omvärlden.

Partipolitiseringen av rådets arbete och förankringen i de nationella

parlamenten har utgjort viktiga led däri. Strävandena att ytterligare utveckla

samarbetet inom begreppet ?nordisk nytta? fortsätter.

Vid Nordiska rådets session i Helsingfors uppmärksammades att

omorganiseringen av Nordiska rådet har medverkat till att vitalisera

organisationen och att indelningen i tre utskott på geografisk grundval har

bidragit till att tydligare fokusera på sakområden där rådet kan spela en roll.

Vidare noterades att partigruppernas förstärkta roll och ökade inflytande på

dagordningen för rådets arbete bidrog till att göra rådets dagliga arbete mer

relevant i förhållande till de dagspolitiska frågorna i de enskilda länderna.

En huvuduppgift för rådets presidium under 1998 blir att följa upp

temakonferensen Säkerhet i Nordens och Nordens närområden. Konferensen, som

hölls i augusti 1997, anses ha varit en framgång för rådet och ett genombrott

enär rådet behandlade frågor som tidigare ansetts ligga utanför dess

kompetensområde. Konferensen utmynnade i ett omfattande betänkande över tre

medlemsförslag från olika partigrupper som ledde till en rekommendation om

säkerhetspolitik.

Nordenutskottets arbetsområde täcker i princip alla delar av de traditionella

samarbetsområdena som Nordiska rådet hittills har arbetat med. Nordenutskottet

beslöt att för 1997 prioritera en temakonferens om Nordisk kultur, fortsatt

diskussion om den nordiska välfärdsmodellen, bekämpande av rasism och

främlingsfientlighet, flyktingpolitik, film- och mediefrågor, folkbildning och

vuxenundervisning, förstärkt folkligt kultursamarbete, det nordiska

språksamarbetet, bekämpande av sexuellt missbruk av barn samt kontakter med

frivilligorganisationer.

Under 1997 tillsattes en arbetsgrupp om nordiskt samarbete inom film och

medier. Gruppen lämnade sin slutrapport under hösten samma år. Den arbetsgrupp

som tillsattes under 1996 om ?Den nordiska välfärdsmodellen? avslutade under

1997 sitt arbete och lade fram sin rapport för Nordenutskottet.

Närområdesutskottet tillsatte under året två arbetsgrupper. Den ena

arbetsgruppen fokuserar på barnens situation i Nordens närområden och den andra

på miljöräkenskaper. Utskottet har vidare uppmärksammat Ryssland och

Östersjöregionen ur ett miljöperspektiv. Ett seminarium med en bred

deltagarkrets anordnades under 1997, vid vilket presenterades lägesrapporter

angående genomförandet av aktionsprogrammen för Östersjöregionen respektive

Barentsområdet.

Europautskottet har under 1997 särskilt uppmärksammat konsumentfrågorna. Ett

flertal möten ägde rum kring dessa frågor och en arbetsgrupp för

konsumentfrågor tillsattes under året. Vidare har utskottet genomfört en

konferens som uppföljning av Nordiska rådets Europakonferens 1996. Syftet med

uppföljningskonferensen var att fastställa hur arbetet med EU:s

regeringskonferens fortskred och på vilket sätt de nordiska länderna samarbetar

om gemensamma intressen.

Vidare tillsattes under 1997 en arbetsgrupp om den Nordiska Industrifonden.

Arbetsgruppens uppgift är att lämna rekommendationer till Nordiska

ministerrådet om fondens fortsatta inriktning vari även ingår att ta ställning

till om fonden skall upphöra.

Sammanfattning av motionerna

Motioner med anledning av regeringens skrivelse 1997/98:73

I motion U51 (v) tar motionärerna upp vissa frågor inom det nordiska samarbetet

som de anser är särskilt viktiga för Sverige att som ordförandeland ta upp

under 1998.

I yrkande 1 framhåller motionärerna att kultur och samarbete har en viktig

roll i det nordiska samarbetet. De anför att Norden utgör en språklig och

kulturell gemenskap. Vidare framhåller motionärerna att Nordiska rådet i en

rekommendation från 1997 föreslår att de nordiska ländernas regeringar i högre

grad än hittills understöder samproduktion av nordisk film och TV-film.

Motionärerna menar att det bästa sättet att göra dessa rekommendationer till

verklighet är att låta de nordbor som betalar det egna landets TV-licens också

får full tillgång till de andra ländernas public service-kanaler i TV. Därför

vill motionärerna i yrkande 2 att ett nordisk samarbete vad gäller public

service-kanaler etableras. Vidare ser motionärerna en risk för att det

multilaterala investeringsavtalet (MAI) kan hota rätten att ge spridning åt

ljud och bild och att ge ut böcker över nationsgränserna. En gemensam nordisk

hållning vad gäller undantag och samordning inom kulturområdet bör snabbt

utredas, menar motionärerna i yrkande 3. Slutligen framförs i motionens yrkande

4 att Sverige som ordförandeland skall tala mer om de nordiska folken som

världsmedborgare och minska den enligt motionärerna alltmer ensidiga

inriktningen på att framställa de nordiska länderna som medlemmar i EU/EES.

I motion U52 (s) noterar motionärerna att det i dag förekommer nordiskt

samarbete när det gäller samefrågor. De finner detta positivt men menar

samtidigt att Sverige bör verka för ett ökat nordiskt samarbete när det gäller

nationella minoriteter i den utsträckning som de nordiska länderna erkänner

samma grupper som nationella minoriteter. Särskilt angeläget är det, enligt

motionärerna, att samisk och tornedalsk kultur och historia lyfts fram.

Motionärerna menar också att Sverige bör verka för ett ökat regionalt samarbete

över gränserna mellan Norge, Sverige och Finland.

Motionärerna bakom motion U53 (mp) menar att det är glädjande att det av

regeringens skrivelse 1997/98:73 framgår att energi- och miljöfrågorna har fått

en starkare ställning än tidigare. De anför att detta delvis hänger samman med

att det under 1997 har förts en mer aktiv dialog mellan Nordiska ministerrådet

och Nordiska rådet om miljöfrågorna samt att Nordiska rådet fokuserat på

miljöfrågorna genom en särskild arbetsgrupp som behandlade miljöräkenskaper för

energi och vars rapport presenterades under 1997. Denna rapport låg sedan till

grund för en rekommendation i rådet. De nordiska regeringarna uppmanas att

etablera en nordisk miljöräkenskap för energi, att utvidga satsningen på

förnybara energikällor, att understödja övergången till bärkraftiga

energikällor samt att utreda möjligheterna att införa ett enhetligt

miljöskattesystem i Norden, ett system som syftar till att minimera

koldioxidutsläppen. Motionärerna menar att en förstärkning av det nordiska

samarbetet på energi- och miljöområdena bör komma till stånd.

Motion med anledning av redogörelse till riksdagen 1997/98:NR1

I motion U62 (m) framhåller motionärerna att Moderata samlingspartiet vill med

fortsatta reformer av Nordiska rådets arbetsformer göra rådet till en dynamisk

och kraftfull församling med fokusering på aktuella frågor med nordisk

anknytning. De menar att en förutsättning för att det nordiska samarbetet skall

lyckas är att det förankras bättre i de nationella parlamenten och att

intresset för de nordiska frågorna delas av en större krets parlamentariker än

de 87 som ingår i Nordiska rådet. I motionen framförs förslag om förändringar.

Motionärerna anser att deltagarkretsen vid Nordiska rådets session skall kunna

utökas med ledamöter från Europaparlamentet (yrkande 1). Vidare anser

motionärerna att det är väsentligt att främja ett kontinuerligt samarbete

mellan de nationella parlamenten vad gäller nordiska frågor. Det kan ske genom

att utskotten i dessa frågor samarbetar med varandra, menar motionärerna

(yrkande 2). Vidare bör parlamentariker från de baltiska länderna regelbundet

inbjudas dels till Nordiska rådets session, dels till relevanta utskottsmöten

för att stärka samarbetet mellan Norden och de baltiska staterna (yrkande 3).

Slutligen menar motionärerna att det finns behov av en fortsatt reformering av

Nordiska rådet och begär ett riksdagens tillkännagivande om detta (yrkande 4).

Motioner från allmänna motionstiden

Centerpartiet framhåller i motion U210 (c) yrkande 10 att partiet är en av de

ivrigaste förespråkarna för ett utvidgat nordiskt samarbete och efterlyser ett

förstärkt svenskt engagemang.

Motionärerna anser att Sverige som ordförandeland i det Nordiska

ministerrådet under 1998 skall verka för att det befintliga nordiska samarbetet

ges ny kraft. Insatser bör göras för att förstärka den nordiska hemmamarknaden,

den ekonomiska sammanhållningen samt den sociala och kulturella samhörigheten.

Utöver vad regeringen anfört menar Centerpartiet att Sverige måste prioritera

samarbetet med Nordens närområden, samfällda nordiska miljöinsatser i

Murmanskområdet och det samfällda resursmässiga stödet till de baltiska

ländernas integrationsprocess i EU.

I kommittémotion U411 (v) yrkande 3 framhåller motionärerna att de nya

säkerhetspolitiska utmaningarna är kopplade till miljöhot och till de instabila

förhållandena i delar av Central- och Östeuropa. Motionärerna konstaterar att

situationen i Nordens närområde, och särskilt i nordvästra Ryssland, innefattar

en omfattande kärnteknisk verksamhet. De otillfredsställande säker-

hetsanordningarna och de dåliga lagringsförhållandena för det radioaktiva

avfallet utgör ett hot även för de nordiska länderna, menar motionärerna, och

anför att det är ett av de största miljömässiga och säkerhetspolitiska hot som

finns för närvarande.

Motionärerna menar att miljöaspekterna på säkerhetsarbetet är viktiga och

anför att miljöfrågorna måste integreras i det säkerhetsbegrepp som därvid får

en vidare tolkning än den traditionella.

I flerpartimotionen U701 (fp, c, mp, kd) yrkande 1 framhåller motionärerna att

de önskar se ett svenskt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet med höga

ambitioner. De framhåller att regeringen har alltför blygsamma mål för de

nordiska ländernas samarbete i närområdet och för samfällda nordiska

miljöinsatser i Murmanskområdet. Vidare menar motionärerna att beträffande det

inomnordiska samarbetet lämnas få förslag. De anför att den ekonomiska

sammanhållningen behöver stärkas liksom den sociala och kulturella

samhörigheten. Motionärerna anser också att regeringen bör involvera

riksdagsledamöter i arbetet kring Nordiska ministerrådet.

I yrkande 2 anförs att särskilda informationsinsatser är nödvändiga under

Sveriges ordförandeskapsperiod och det framhålls att regeringen bör överväga på

vilket sätt sådana informationsinsatser kan komma till stånd.

I motion U702 (fp) menar motionärerna att det nordiska samarbetet bygger på

genuin värdegemenskap mellan fem länder och tre självstyrande områden i Norden.

Det ger samarbetet både en djup folklig förankring och en unik legitimitet.

Inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet vill motionärerna

framföra ett antal förslag på åtgärder som kan vidtas i Sverige för att

förstärka den nordiska dimensionen i landet.

Vidare anförs i motionen att till den nordiska värdegemenskapen hör att

välfärden är politikens mål. Samtidigt är den nordiska välfärdsmodellen, med

omfattande behov tillfredsställda genom skattefinansiering eller obligatoriska

avgifter, ställd under debatt, framhåller motionärerna. Nordenutskottet har

därför tillsatt en arbetsgrupp för att närmare granska framtiden för den

nordiska välfärdsmodellen. Arbetsgruppen har i detta sammanhang analyserat ett

antal frågeställningar.

Motionärerna menar att det är viktigt att betona att välfärdsdebatten är en

fortgående process på olika nivåer och inom olika områden. Därför är det av

intresse att en aktiv debatt i dessa frågor äger rum, och motionärerna menar

att Nordenutskottet i Nordiska rådet bör låta utarbeta underlag för en

eventuell temakonferens i dessa frågor under 1999. De begär ett riksdagens

tillkännagivande om vad i motionen anförts om initiativ för att föra vidare den

nordiska debatten om välfärden (yrkande 1).

I yrkande 3 framförs förslaget att det finska språket bör garanteras status

som minoritetsspråk i hela Sverige.

Vidare framhåller motionärerna att helt avgörande för det nordiska samarbetet

är förmågan att förstå varandra språkligt, och för detta syfte är TV en mycket

viktig väg. I motionen framförs därför förslaget att regeringen måste agera för

att öka möjligheterna för svenska hushåll att ta del av ett nordiskt TV-utbud

och därmed medverka till att stärka den nordiska språkförståelsen. De yrkar

(yrkande 5) att riksdagen hos regeringen begär att de förändringar görs som

erfordras för att de nordiska ländernas public service-kanaler skall kunna ses

i andra nordiska länder.

I yrkande 6 i samma motion anförs att åtgärder behövs för att stimulera

engagemanget inom såväl Föreningen Norden som andra organisationer på folklig

nivå. Vidare menar motionärerna (yrkande 7) att den informationsverksamhet som

bedrivs av Arena Norden bibehålls och ges allt stöd.

Utskottets överväganden

I motion U51 (v) yrkande 1 framhåller motionärerna att kulturen har en viktig

roll i det nordiska samarbetet. I yrkande 2 efterlyses nordiskt samarbete vad

gäller public service-television. I yrkande 3 menar motionärerna att en

gemensam nordisk hållning vad gäller undantag och samordning inom kulturområdet

är önskvärd i förhållande till MAI-avtalet. Vidare framhålls i yrkande 4 att

Sverige som ordförandeland mer skall lyfta fram de nordiska folken som

världsmedborgare och mindre som medlemmar i EU/EES. I motion U702 (fp) yrkande

5 begärs att de förändringar genomförs som erfordras för att de nordiska

ländernas public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska länder.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att samarbete inom kulturområdet

utgör en väsentlig del i det nordiska samarbetet och konstaterar att verksamhet

pågår sedan många år inom detta område. Detta samarbete beskrivs även utförligt

i regeringens skrivelse

Vad gäller nordiskt samarbete mellan public service-kanaler kan utskottet

konstatera att den digitala sändningstekniken möjliggör att den nordiska

visionen om grannlands-TV kan bli verklighet. Utskottet har inhämtat att de

nordiska TV-bolagen är i färd att starta digitala sändningar via satellit. Inom

en nära framtid kommer merparten av Norden att täckas av grannländernas TV-

sändningar via satellit.

Utskottet menar att det är viktigt att ge de nordiska public service-bolagen

förutsättningar att utvecklas in i den digitala framtiden. Enligt vad utskottet

erfarit har Sveriges Television inlett digitala satellitsändningar med

huvudsakligt syfte att förbättra möjligheten för de nordiska grannländerna och

övriga Europa att kunna ta emot sändningarna. Vidare har TV-företagen i Norden

tillsammans med de stora distributörerna av TV via marknät, satellit och kabel-

/telenät enats om gemensam teknisk specifikation för distribution av digital TV

i Norden. Syftet med arbetet är att göra övergången till digital distribution

så enkel som möjligt för TV-tittarna och att försäkra sig om att det inte

föreligger tekniska hinder för att tittarna skall kunna välja av utbudet.

Vad beträffar yrkande 4 i motion U51 (v) konstaterar utskottet att de

nordiska folken i demokratisk ordning har beslutat om de vill bli medlemmar av

EU eller av EES. När det gäller de två länder som senast blev medlemmar av EU,

Sverige och Finland, föregicks besluten dessutom av folkomröstningar i

respektive land. Detta förhindrar emellertid inte att varken dessa länder eller

den nordiska kretsen som sådan vidmakthåller engagemang i de globala frågorna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna U51 (v) yrkandena 1, 2,

3 och 4 och U702 (fp) yrkande 5 är besvarade.

Motionärerna bakom motion U52 (s) menar att Sverige bör verka för ett ökat

nordiskt samarbete när det gäller nationella minoriteter.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att ett etablerat nordiskt samarbete -

både på officiellt plan och på frivilligsidan - finns sedan länge i frågor som

rör de nordiska samerna. Vissa samarbetsarrangemang finns också rörande romer

(Sverige-Finland). Utskottet konstaterar vidare att ekonomiskt stöd utgår över

Nordiska ministerrådets budget till gemensamma nordiska samiska institutioner

och till samisk kulturverksamhet.

Vidare noterar utskottet att samerna som enda intresse-/minoritetsgrupp har

tillförsäkrats officiell observatörsstatus i Nordiska rådet. En särskild

samrådsordning finns också mellan samernas nordiska organisationer och Nordiska

ministerrådet. Utskottet har inhämtat att denna nyligen har utvärderats och av

båda parter ansetts fungera väl.

Utskottet konstaterar att i Sveriges program för ordförandeskapet under 1998

i det nordiska regeringssamarbetet framhålls särskilt att samarbetet i

urbefolkningsfrågor skall prioriteras. Häri ingår arbetet med en nordisk

samekonvention.

Under det svenska ordförandeskapet riktas vidare enligt vad utskottet

inhämtat särskild uppmärksamhet mot gränsregionala förhållanden i Norden.

Därvid fokuseras på hinder och ofullkomligheter som försvårar kontakter och

rörlighet över nationsgränserna.

Vidare vill utskottet anföra att en parlamentarisk utredning (Steg mot en

minoritetspolitik; SOU 1997:192 och 193) har belyst frågan om Sveriges

tillträde till Europarådets minoritetsspråkskonvention och dess ramkonvention

till skydd för nationella minoriteter. Enligt vad utskottet inhämtat pågår

remissbehandling av utredningens förslag.

Utskottet anser därmed att motion U52 (s) har besvarats med vad utskottet

anfört.

I motion U53 (mp) anförs att det nordiska samarbetet vad gäller energi- och

miljöområdet bör förstärkas.

Utskottet har inhämtat att med anledning av den i motionen åberopade

rekommendationen från Nordiska rådet om miljöräkenskaper, energipolitik samt

miljöskatter har Nordiska ministerrådet tagit initiativ till en utredning om

det samlade nordiska elsamarbetets och den samlade nordiska elproduktionens

påverkan på klimatet och miljön, nu och i framtiden. Utredningen skall bl.a.

beskriva det nordiska elsystemet under åren 1996 och 1997, analysera den öppna

elhandelns betydelse och bedöma elsektorns framtida miljöpåverkan. Enligt vad

utskottet erfarit skall utredningens resultat enligt gällande planer föreligga

hösten 1998.

Utskottet vill utöver detta framhålla att inom Nordiska ministerrådet

inleddes 1996 ett särskilt arbete rörande energi- och miljösektorerna. En

särskild styrgrupp för detta arbete inrättades 1997. Utskottet noterar att

gruppens mandat hittills har varit fokuserat på klimatfrågan i relation till

FN:s klimatkonvention och hur de nordiska länderna kan samarbeta och medverka

till att lösa frågor i detta sammanhang. Utskottet har inhämtat att det

pågående arbetet är inriktat på nya gaser och flexibilitetsmekanismer; under

nästa etapp, som inleds sommaren 1998, avser styrgruppen att även ta upp frågor

om förnybar energi och energieffektivisering.

Vidare konstaterar utskottet att i samband med de nordiska energiministrarnas

uppföljning av deklarationen om en uthållig energiförsörjning runt Östersjön

behandlades bl.a. frågor om utvecklingen av regelverken för handel med

ledningsbunden energi, samarbete avseende ekonomiska styrmedel samt

förutsättningarna för en ökad användning av förnybara energikällor och ökad

satsning på energieffektivisering. Utskottet har även inhämtat att de nordiska

energiministrarna under 1998 lämnar en rapport i dessa frågor till

statsministrarna och kommer att närmare diskutera konkreta åtgärder för

Östersjösamarbetet vid sitt sommarmöte i juni 1998.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U53 (mp) är besvarad.

Motionärerna bakom motion U62 (m) vill i yrkande 1 att deltagarkretsen vid

Nordiska rådets session skall kunna utökas med ledamöter från

Europaparlamentet. I yrkande 2 efterlyses mer samarbete mellan utskotten i

respektive parlament. Ett förslag att parlamentariker från Baltikum bör

inbjudas till Nordiska rådets möten framförs i yrkande 3 och i yrkande 4 begärs

ett riksdagens tillkännagivande om fortsatt reformering av Nordiska rådet.

Utskottet behandlade motsvarande yrkanden i sitt betänkande 1996/97:UU11 och

framhöll då följande:

Utskottet vill inledningsvis understryka att Nordiska rådet under de senaste

åren starkt präglats av ett reformarbete som inneburit en ny inriktning på

verksamheten, nya arbetsformer och ny organisation. Denna utveckling be-skrivs

också i redogörelsen.

Den nya rådsorganisationen har öppnat för nya mötesformer, s.k. temamöten,

där andra än rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter kan delta i debatten.

Vid den av Nordiska rådet i mars 1996 arrangerade temasessionen om

Europafrågor kunde EU-parlamentariker, Europarådsparlamentariker,

parlamentariker från de nordiska parlamentens EU-organ och andra

parlamentsutskott utan att ha plats i rådet delta i debatten. En liknande

temakonferens om kulturfrågor hölls i Oslo i mars 1997. Även vid det tillfället

inbjöds andra än rådets ledamöter att deltaga. Inbjudna till konferensen var

t.ex. parlamentariker från de nationella parlamentens kulturutskott, EU-

parlamentariker samt ett stort antal internationella och nationella

organisationer.

Nordiska rådets nya konstitution är beslutad och genomförd sedan den 1

januari 1996. Innan några förändringar genomförs, bör erfarenheterna av den nya

organisationen avvaktas. Innan en sådan utvärdering har kunnat ske, finner

utskottet det inte påkallat att diskutera några mera genomgripande förändringar

av rådets verksamhet. Ändringar i rådets arbetsordning, liksom eventuella

justeringar av det grundläggande Helsingforsavtalet åvilar också slutligen

Nordiska rådet självt. Utskottet förutsätter att principen om ?nordisk nytta?,

som den formuleras i regeringens skrivelse och redogörelsen, kommer att bli

vägledande i rådets fortsatta reformarbete.

Utskottet konstaterar vidare att ett av Nordiska rådets utskott,

Europautskottet, har till uppgift att samverka i frågor av betydelse för

arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna kan agera utifrån en

grundläggande värdegemenskap och sammanfallande intressen. Europafrågorna har

enligt utskottets uppfattning en självklar plats i Nordiska rådets verksamhet.

Den nya organisationen återspeglar också detta synsätt. Utskottet vill dock

inte förorda att nationella EU-parlamentariker nomineras som delegater till

Nordiska rådet.

Enligt utskottets uppfattning gäller dessa bedömningar alltjämt.

Med det anförda anser utskottet att motion U62 (m) yrkandena 2 och 4 är

besvarad.

Utskottet avstyrker motionens yrkande 1.

Vad gäller frågan om kontakter med parlamentariker från de baltiska länderna

anförde utskottet i betänkande 1996/97:UU11 följande:

I rådets nya organisation har närområdesutskottet till huvudsaklig uppgift att

på olika sätt stärka och utveckla kontakterna med Nordens närområden. I

anledning av det här aktuella motionsyrkandet vill utskottet särskilt framhålla

närområdesutskottets deltagande i det första gemensamma mötet mellan Nordiska

rådet och Baltiska parlamentariska församlingen. Vid det tillfället fattades

beslut om en översyn av 1992 års samarbetsavtal mellan Nordiska rådet och

Baltiska församlingen. Detta arbete har nu inletts. Utskottet spelade också en

viktig roll i förberedelserna av den femte Östersjökonferensen i Riga i

september 1996. Under året utarbetade också en arbetsgrupp tillsatt av

ministerrådet ett förslag till närområdesstrategi. Närområdesutskottet har

följt detta arbete och framfört synpunkter på förslaget.

Enligt redogörelsen skall Närområdesutskottet under 1997 fortsätta att

samarbeta med Baltiska församlingen och de lokala parlamenten i nordvästra

Ryssland, delta i Östersjösamarbetet samt följa utvecklingen i Nordens när-

områden inklusive Arktis. Ett EU-seminarium för baltiska parlamentariker om

parlamentarikernas roll i medlemsförhandlingarna anordnades i Riga under våren

1997, tillsammans med Europautskottet. Utskottet kommer att delta i

förberedelserna av den sjätte parlamentariska Östersjökonferensen och i en

baltisk-nordisk jämställdhetskonferens i Valmiera som båda kommer att äga rum

under 1997.

Utskottet delar motionärernas bedömning av vikten av ett utvecklat samarbete

med de baltiska staterna. Närområdesutskottets arbete torde också skapa goda

förutsättningar att ytterligare bredda och fördjupa detta. Det förefaller

utskottet rimligt att baltiska parlamentariker i någon form ges möjlighet att

delta i aktiviteter inom ramen för Nordiska rådets verksamhet. Hur Nordiska

rådet närmare utformar sina sessioner och sammankomster ankommer det dock i

första hand på Nordiska rådet självt att avgöra.

Utöver vad som anfördes i betänkande 1996/97:UU11 vill utskottet framhålla att

under 1997 genomfördes en parlamentarisk konferens om Östersjösamarbetet med

deltagare bl.a. från de baltiska länderna. Ett avtal om parlamentariskt

samarbete mellan den Baltiska församlingen och Nordiska rådet upprättades

också. Vidare har utskottet erfarit att representanter för Baltiska

församlingen alltid inbjuds att närvara vid Nordiska rådets sessioner och

temakonferenser. Utskottet har även inhämtat att ett nytt gemensamt möte mellan

Baltiska församlingen och Nordiska rådet planeras under 1999.

Med det anförda anser utskottet att motion U62 (m) yrkande 3 är besvarad.

I motion U210 (c) yrkande 10 begärs ett riksdagens tillkännagivande om vad i

motionen framförts om förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i

Nordiska ministerrådet. Även i motion U701 (fp, c, mp, kd) yrkande 1 begärs ett

riksdagens tillkännagivande om vad som anförs i motionen om förberedelserna

inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. I yrkande 2 lyfter

motionärerna fram behovet av särskilda informationsinsatser. I motion U702 (fp)

yrkande 6 begärs åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl föreningen

Norden som andra organisationer på folklig nivå. I yrkande 7 i samma motion

menar motionärerna att Arena Norden skall ges allt stöd.

Utskottet konstaterar inledningsvis att förhandsinformation om huvudlinjerna

i programmet för det svenska ordförandeskapet gavs av samarbetsminister Winberg

vid ett besök hos Nordiska rådets svenska delegation hösten 1997. Programmet

offentliggjordes i enlighet med gällande rutiner i samband med Nordiska rådets

session i november 1998. Vidare redogjorde samarbetsminister Pagrotsky för

programmet i riksdagen i februari 1998. Utskottet vill vidare framhålla att

programmet presenteras på ett förtjänstfullt sätt även i föreliggande

skrivelse.

Enligt utskottets uppfattning framgår av de lämnade redovisningarna att

regeringen under ordförandeåret verkar för ett stärkt nordiskt samarbete.

Utskottet menar att regeringens prioriteringar ligger i linje med vad som

anförs i motionerna om angelägna samarbetsområden. Bl.a. är samarbetet med

närområdet en viktig beståndsdel i de svenska prioriteringar för

ordförandeskapsperioden och utskottet har inhämtat att ökade satsningar

diskuteras inom ramen för arbetet med Nordiska ministerrådets budget för 1999.

I detta sammanhang vill utskottet även omnämna det värdefulla arbete som görs

inom närområdesutskottet i Nordiska rådet.

Utskottet vill framhålla att samarbetet med frivilligorganisationerna, där

föreningarna Norden intar en särställning, är ett viktigt inslag i det nordiska

samarbetet. Enligt vad utskottet inhämtat stödjer och utnyttjar Nordiska

ministerrådet och de nordiska regeringarna föreningarna Norden som

samarbetspartner i en rad olika projekt. Ministerrådet har också stöttat den

verksamhet som bedrivs av Nordens Folkliga Församling, vilken omfattar ett

stort antal frivilliga organisationer. Utskottet har erfarit att ett förslag

till strategi för samverkan mellan det officiella nordiska samarbetet och

frivilliga organisationer för närvarande bereds inom Nordiska ministerrådet,

med inriktning på behandling under Nordiska rådets session i november 1998.

Vad gäller de stärkta informationsinsatser som motionärerna efterlyser

konstaterar utskottet att sådana har varit en viktig del i arbetet under det

svenska ordförandeskapet. Utskottet noterar att de omfattar bl.a. en satsning

på föreningen Nordens informationsverksamhet vid Arena Norden, upprättande av

en telefonbaserad servicetjänst vid föreningen Norden, en

informationsutställning i Rosenbad, vilken invigdes av samarbetsministern i

april, tidningsartiklar av samarbetsministern i nordisk press samt

presskonferenser i samband med nordiska ministermöten m.m.

Vidare noterar utskottet att regeringen har vidtagit åtgärder för att

tillgodose önskemålet om resurser till Arena Norden. Regeringen har framlagt

ett förslag om att genom omfördelningar av medel anslå 1 miljon kronor till

Arena Nordens verksamhet. För den del av de omfördelbara medlen som regeringen

ej kan besluta över har ett förslag förelagts riksdagen för avgörande.

Utskottet har i yttrande 1997/98:UU3y till Finansutskottet tillstyrkt

regeringens förslag i den del som berör utskottets beredningsområde.

Utskottet vill även framhålla att Nordiska rådets svenska delegation har ett

samarbetsavtal om informationsfrågor med Arena Norden.

Med vad som anförts anser utskottet att motionerna U210 (c) yrkande 10, U701

(fp, c, mp, kd) yrkandena 1 och 2 och U702 (fp) yrkandena 6 och 7 är besvarade.

Motionärerna bakom motion U411 (v) yrkande 3 menar att miljöaspekterna på

säkerhetsarbetet är viktiga och måste integreras i säkerhetsbegreppet.

Utskottet har i betänkande 1997/98:UU8 behandlat vissa säkerhetspolitiska

frågor samt Sveriges deltagande i EAPR och det fördjupad PFF-samarbetet. I

betänkandet tar utskottet bl.a. upp det breda säkerhetsbegreppet som

utgångspunkt för fredsfrämjande verksamhet. Utskottet konstaterar i betänkandet

att säkerhet inte bara är en militär fråga eller en fråga om att undvika krig.

Det är även en fråga om att på andra sätt skapa förutsättningar för fred. I

etapp 1 av det gällande försvarsbeslutet, som fattades av riksdagen den 6

december 1995, etablerades det s.k. breda säkerhetsbegreppet, konstaterar

utskottet i betänkandet och fortsätter:

De senaste årens utveckling medför att man i dag måste teckna en bredare bild

av tänkbara risker, hot och påfrestningar. Dessa sträcker sig från den hårda

kärnan av mer traditionella säkerhetspolitiska hot som långsiktigt inte kan

uteslutas, över de nya konflikter som tenderar att blossa upp i det kalla

krigets spår, till de hot och risker som följer av den globala utvecklingen och

de moderna samhällenas sårbarhet. De underliggande konfliktorsakerna kan sökas

i såväl politiska som etniska, religiösa, ekonomiska, sociala och miljömässiga

förhållanden.

Även i betänkande 1997/98:UU21 Verksamheten inom OSSE under 1997 tar utskottet

upp det breda säkerhetsbegreppet, vilket även innefattar miljöhot.

Utskottet framhåller i betänkandet att OSSE:s särskilda styrka ligger i att

verksamheten tar sin utgångspunkt i det breda säkerhetsbegreppet. Vid sidan av

de traditionella säkerhetspåverkande faktorerna innefattar detta även frågor

som gäller respekten för demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga

rättigheterna samt ekonomiska och miljömässiga faktorer.

Utskottet vill framhålla att även i det nordiska samarbetet utgör

miljöfrågorna en viktig del och då inte minst i relationerna till närområdet,

Baltikum och Kolahalvön. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen

framhåller att den under ordförandeskapet kommer att verka för en vidgad

nordisk samverkan i närområdet för att främja demokrati, stabilitet samt

ekologisk, ekonomisk och social utveckling för hela den region som omfattar

Norden, Östersjön, Barentsregionen och Arktis.

Med vad som anförts anser utskottet att motion U411 (v) yrkande 3 är besvarad.

I motion U702 yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande om vad i

motionen anförts om initiativ att föra vidare den nordiska debatten om

välfärden. I yrkande 3 föreslås att det finska språket bör garanteras status

som minoritetsspråk i Sverige.

Utskottet vill framhålla att välfärden är en aktuell fråga på Nordiska

ministerrådets dagordning. Av föreliggande skrivelse framgår att den svenska

regeringen under ordförandeskapet vill bidra till att föra arbetet framåt bl.a.

avseende:

- Nordisk samverkan för att analysera och värdera välfärdssamhällets utveckling

mot bakgrund av den tvärsektoriella genomlysning som gjorts inom Nordiska

ministerrådet under 1996-97,

- förbättra dialogen om den ekonomiska politiken, där en viktig aspekt är att

vidmakthålla och säkra den konsolidering av de offentliga finanserna som är

en förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling,

- en nordisk handlingsplan för konsumentpolitiken utarbetas, som kan ge

förutsättningar för bättre genomslag för nordiska ståndpunkter vid

utformningen av EU:s konsumentpolitik.

Utskottet vill vidare framhålla att två rapporter med anknytning till välfärden

presenterades förra året. Rapporterna utgjorde underlag för den välfärdsdebatt

som ägde rum vid Nordiska rådets session i november. Utskottet har erfarit att

ministerrådet nu överväger formerna för den fortsatta uppföljningen. Avsikten

är bl.a. att utarbeta en ny bredare rapport om det nordiska välfärdssamhället

riktad till internationella samarbetspartner.

De båda ovan nämnda rapporterna, varav den ena har utarbetats av Nordiska

rådet, låg även till grund för ett seminarium i Stockholm om den framtida

nordiska välfärden. Seminariet ägde rum i mars 1998 i Riksdagshuset och

arrangerades av Nordenutskottet inom Nordiska rådet.

Beträffande det finska språkets ställning i Sverige noterar utskottet att

frågan har behandlats i Minoritetsspråkskommittén, vilken avlämnade sitt

betänkande den 7 januari 1998. Kommitténs slutsats är att det finska språket,

inklusive tornedalsfinska, är minoritetsspråk. En rad åtgärder föreslås därför

på riksnivå och regional nivå till stöd och skydd för finskan. Kommitténs

förslag är föremål för remissbehandling.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U702 yrkandena 1 och 3 är

besvarad.

Med det anförda föreslår utrikesutskottet att riksdagen lägger skrivelse

1997/98:73 Nordiskt samarbete 1997 och Redogörelsen till riksdagen 1997/98:NR1

Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1997

till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nordiskt samarbete mellan public service-kanaler

att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U51 yrkandena 1-4 och 1997/98:U702

yrkande 5 besvarade med vad utskottet anfört,

2. beträffande nordiskt samarbete avseende nationella minoriteter

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U52 besvarad med vad utskottet anfört,

3. beträffande nordiskt samarbete inom energi- och miljöområdena

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U53 besvarad med vad utskottet anfört,

4. beträffande deltagande vid Nordiska rådets session, utskottens

roll m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1997/98:U62 yrkande 1 förklarar motion

1997/98:U62 yrkandena 2-4 besvarad med vad utskottet anfört,

res. 1 (m)

5. beträffande prioriteringar under det svenska ordförandeskapet i

Nordiska ministerrådet, särskilda informationsinsatser m.m.

att riksdagen förklarar motionerna 1997/98:U210 yrkande 10, 1997/98:U701

yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:U702 yrkandena 6 och 7 besvarade med vad

utskottet anfört,

6. beträffande miljöfrågorna och säkerhetsbegreppet

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U411 yrkande 3 besvarad med vad

utskottet anfört,

7. beträffande debatten om välfärden samt frågan om minoritetsspråk

att riksdagen förklarar motion 1997/98:U702 yrkandena 1 och 3 besvarad med vad

utskottet anfört,

8. beträffande regeringens skrivelse och Nordiska rådets svenska

delegations berättelse

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:73 Nordiskt samarbete 1997

och Redogörelsen till riksdagen 1997/98:NR1 Nordiska rådets svenska

delegations berättelse angående verksamheten under 1997 till handlingarna.

Stockholm den 14 maj 1998

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-Britt

Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban

Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Bertil Persson (m), Karl-Göran

Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars

Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd) och Magnus

Johansson (s).

Reservation

Deltagande vid Nordiska rådets session, utskottens roll m.m. (mom. 4)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Nordiska

rådets nya konstitution? och på s. 21 slutar med ?motionens yrkande 1? bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar vidare att ett av Nordiska rådets utskott,

Europautskottet, har till uppgift att samverka i frågor av betydelse för

arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna kan agera utifrån en

grundläggande värdegemenskap och sammanfallande intressen. Europafrågorna har

enligt utskottets uppfattning en självklar plats i Nordiska rådets verksamhet.

Den nya organisationen återspeglar också detta synsätt. Utskottet anser därför

att förslaget att även EU-parlamentarikerna skall kunna ingå som valda

ledamöter i de nationella delegationerna är intressant och borde prövas.

Utskottet tillstyrker därmed motion U62 (m) yrkande 1. Utskottet anser att

yrkandena 2 och 4 i motion U62 (m) är besvarade med vad som anförts.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande deltagande vid Nordiska rådets session, utskottens

roll m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1997/98:U62 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar motion

1997/98:U62 yrkandena 2-4 besvarade med vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Nordiskt samarbete inom energi- och miljöområdena (mom. 3)

Bodil Franke Ohlsson (mp) anför:

Miljöpartiets motion om en förstärkning av det nordiska samarbetet på energi-

och miljöområdena har besvarats välvilligt av utskottet. Bland annat framhåller

utskottet att Nordiska ministerrådet tagit initiativ till en utredning om det

nordiska elsamarbetets och elproduktionens påverkan på klimat och miljö.

Resultatet skall vara klart hösten 1998. Under 1998 kommer också energifrågor

att tas upp till diskussion vid de nordiska energiministrarnas sommarmöte i

juni. Alla dessa åtgärder är positiva ur Miljöpartiets synpunkt.

Miljöpartiet menar att utslagsgivande för en förbättring av miljön är att

såväl konferenser som utredningar och arbetsgruppers direkta rekommendationer

resulterar i konkreta insatser och samarbete. Miljöpartiet vill särskilt betona

den av Nordiska rådet tillsatta arbetsgruppen som satt fokus på miljöfrågorna.

I arbetsgruppens rapport rekommenderas de nordiska regeringarna att utvidga

satsningen på förnybara energikällor och att etablera en nordisk miljöräkenskap

för energi som ett instrument för att effektivare kunna utnyttja inhemsk energi

så att miljöskadliga utsläpp minimeras.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Motionerna..........................................1

Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 1997/98:73 1

Motion väckt med anledning av redogörelse 1997/98:NR1 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/98 2

Utskottet...........................................3

Regeringens skrivelse 1997/98:73 3

Samarbetet inom Norden 3

Norden och Europa 4

Norden och dess närområden 4

Svenskt ordförandeskap 5

Nordiskt samarbete på sektorsnivå 6

Kultur och media 6

Utbildning och forskning 8

Miljö 9

Ekonomi och näring 10

Medborgarpolitik 11

Försvarsrelaterat samarbete 13

Redogörelsen 14

Sammanfattning av motionerna 16

Motioner med anledning av regeringens skrivelse 1997/98:73 16

Motion med anledning av redogörelse till riksdagen 1997/98:NR1 17

Motioner från allmänna motionstiden 17

Utskottets överväganden 19

Hemställan 25

Reservation........................................26

Deltagande vid Nordiska rådets session, utskottens roll m.m. (mom. 4) 26

Särskilt yttrande..................................27

Nordiskt samarbete inom energi- och miljöområdena (mom. 3) 27